Prop. 1983/84:14

Regeringens proposition

1983/84:14

om godkännande av vissa delar av ett avtal mellan staten
och Rederiaktiebolaget Gotland m. m.;

beslutad
den 30 juni 1983.

Regeringen
föreslår riksdagen att antaga del förslag som upptagits i bifogade
regeringsprotokoll.

På
regeringens vägnar

SVANTE
LUNDKVIST

ROINE
CARLSSON

Propositionens
huvudsakliga innehåll

I
propositionen redovisas ett avtal mellan staten och Rederiaktiebolaget Gotland
rörande trafiken mellan Golland och fastlandet. Avtalet kan inte godkännas av
regeringen utan att riksdagen bemyndigar regeringen att ikläda staten ansvar
för att intäkterna i Gotlandsbolagets koncessionstrafik skall medge full
täckning för kostnaderna i koncessionstrafiken. I propositionen hemställer
regeringen om sådanl bemyndigande.

Vidare
föreslås att bolaget, vid sidan av den statliga lånegarantin som täcker likvidiletsbrister
på grund av skillnader mellan verkställda avskrivningar och amortering på
fartygslån, får disponera en särskild lånegaranti om 70 milj. kr.

1 Riksdagen 1983/84. I samt Nr 14

Prop.
1983/84:14

Prop.
1983/84:14

Utdrag KOMMUNIKATIONSDEPARTEMENTET PROTOKOLL

vid regeringssammanträde 1983-06-30

Närvarande: statsrådet Lundkvist, ordförande, och
statsråden Sigurdsen, Gustafsson, Hjelm-Wallén, Peterson, Rainer, Göransson,
Gradin, R. Carlsson

Föredragande: statsrådet R. Carlsson

Proposition om godkännande av vissa delar av avtal mellan
staten och Rederiaktiebolag Gotland m. m.

1 Inledning

De reguljära förbindelserna mellan Gotland och fastlandet
har stor regionalpolitisk betydelse. Staten har därför sedan länge påtagit sig
ett ansvar för dessa genom ett särskill transportstöd.

För att underlätta tillämpningen av gällande principer för
bl. a. beräkning av transportstödet lill farjetrafiken mellan Gotland och
fastlandet träffades ett avtal mellan staten och Rederiakliebolagel Gotland (Gotlandsbolagel)
den 22 september 1977.

Avtalet gäller lill och med utgången av år 1983.1 samband
med riksdagsbehandlingen av transportstödet till Gotland hösten 1981 uttalade
trafikutskottet att man inom regeringskansliet borde överväga åtgärder i syfle
att begränsa transportstödet till Gotland. Vad utskottet särskill ansåg
angelägel alt granska var dels reglerna för den automatik som genom avtalets
utformning torde föreligga, dels kostnadsutvecklingen i övrigt.

Med stöd av regeringens bemyndigande tillkallade chefen
för kommunikationsdepartementet den 24 mars 1982 en särskild sakkunnig' med
uppdrag all mot bakgrund av trafikutskottets uttalande ta upp överläggningar
med Gol-landsbolaget om formerna för statens ansvar för farjetrafiken mellan
Gotland och fastlandet.

Genom avtal den 21 december 1982 mellan staten och Gotlandsbolagel
förlängdes 1977 års avtal alt gälla till och med den 30 juni 1984. Förlängningen
motiverades av att ytterligare tid behövdes för fördjupade studier av vissa
frågor som överläggningarna avsåg.

' Förutvarande generaldirektören Lennart Johansson.

Prop.
1983/84:14

Den sakkunnige överlämnade den 29 juni 1983 fill
regeringen ell avlal mellan staten och Gotlandsbolagel som ersätter 1977 års
avtal. Avtalet, som undertecknats med förbehåll för regeringens godkännande
torde fogas lill protokollet som bilaga.

Innan regeringen kan godkänna ifrågavarande avtal måste
vissa frågor underställas riksdagen. Jag anhåller därför att nu få la upp dessa
frågor.

2 Föredraganden

2.1 Avtalets huvudsakliga innehåll

Jag vill inledningsvis ge en mer allmän orientering av
avtalets innehåll. I sina huvuddrag följer avtalet 1977 års avtal, så t. ex.
tillförsäkras staten såväl revisor som styrelserepresenlation i bolaget.

Huvudprincipen för avtalet är att staten lar det fulla
ekonomiska ansvaret för den s.k. koncessionstrafiken d. v. s. den trafik som
med stöd av lagen (1970:871) om linjesjöfart på Gotland f. n. drivs av Goflandsbolagel.
I avtalet ges vidare närmare definitioner av vad som skall anses vara koncessionstrafikens
intäkter och kostnader som grund för transportstödets beräkning.

En strävan hos parlerna har varil alt uppnå ett mer affärsmässigt
förhållande mellan Gotlandsbolagel och staten i koncessionslrafiken. Av della
skäl har ett fartyg (Drotten) som f. n. är långtidsulchartrat, samt reslaurafionen,
resebyråverksamheten och viss del av finansförvaltningen lagts utanför det avtalsreglerade
områdei. Härigenom har det blivit möjligt alt bl. a. slopa en klausul i del tidigare
avtalet som utöver täckning av kostnaderna även garanterar viss årlig utdelning
fill bolagets aktieägare.

Vid beräkning av kostnaderna som underlag för
transportstöd tillgodoräknas bolaget avskrivningar med lägre procentsats än
den gängse i rederibranschen till vilken också fartygsfinansieringen normalt
är anpassad. Till följd härav kan likviditetsunderskott i fartygsfinansieringen
uppstå. För att täcka denna likviditetsbrist disponerar Gotlandsbolagel f. n.
en statlig lånegaranti för fartygsfinansiering. Avtalet förutsätter att Gotlandsbolagel
även fortsättningsvis skall få disponera en lånegaranti för detta ändamål. För
lånegarantin skall betryggande säkerheter ställas. F. n. uppgår lånegarantin lill
35 milj. kr. varav 20 milj. kr. har utnyttjats. För år 1984 bedöms denna lånegaranfi-ram
vara tillräcklig. Skulle likviditetsbristen komma att överstiga 35 milj. kr.
har regeringen genom avtalet tagit på sig ansvaret all hos riksdagen hemställa
om att ramen skall vidgas. Frågan om storleken på lånegarantin för fartygsfinansiering
får årsvis prövas i budgelarbelel.

Genom avtalet lillförsäkras staten del i de
realisationsvinster som kan uppstå vid fartygsförsäljningar. Som
realisationsvinst skall i detta sammanhang betraktas skillnaden mellan
försäljningspris och det värde - beräknat på visst sätl - som fartyget har i
koncessionstrafiken. Statens del utgör 2/3 av

1 * Riksdagen 1983/84. 1 saml. Nr 14

Prop.
1983/84:14 4

de två nya större fartygen och 1/3 i de äldre fartygen i koncessionsflotlan.
Staten har genom avtalet förpliktat sig att utnyttja sin andel av en ev.
realisationsvinst vid del försl försålda slörre fartyget lill alt i första hand
minska lånen på kvarvarande farlyg i koncessionsflottan, varigenom de räntekostnader
som skall täckas av transportstödet i så fall minskas.

Enligt avtalet skall i kostnaden för transportstödet ränta
på fartygslån i fortsättningen beräknas schablonmässigt. Låneskuld på fartygen
och räntenivå skall budgeteras årsvis och transportstödet skall belastas med
den budgeterade räntan och viss ersättning för kapitalförvaltningen. Bolaget
kan alltså genom en effektivare lånehanlering tillgodogöra sig skillnaden
mellan fakfisk ränta och budgeterad ränta. Om farlyg köps eller säljs skall ny
budget för räntekostnader göras. Del är förutsatt att den amortering av lån som
kan komma alt genomföras då en ev. realisationsvinst uppstår, också skall påverka
den budgeterade räntan.

Utöver nyss nämnda lånegaranti för fartygsfinansiering fömtsätter
avtalet att staten garanterar rörelsekrediter om sammanlagt 70 milj. kr. Av
dessa 70 milj. kr. avser 30 milj. kr. rörelsekrediter att användas inom
koncessionstrafiken. Återstående 40 milj. kr. avser säkerhet för krediter som
rederiet kan använda för att finansiera verksamhei utanför koncessionslrafiken.
Avsikien är att medlen skall utnyttjas för räntabla projekt ägnade alt stärka
bolagels ekonomi, men att vid prioriteringen skall projekt med inriktning på
gotländska intressen äga försteg.

För budgetåret 1983/84 har anvisats 62,5 milj. kr. för
transportstöd till Golland, varav 58 milj. kr. avser Gotlandsbolagets
underskott. Kostnaderna för Gotlandstrafiken bestäms i allt väsentligl av
trafikens omfattning. Det nya avtalet föranleder därför ingen ändring av
anslagsberäkningen. Riksdagen har understrukit del angelägna i alt
kostnadsutvecklingen bromsas upp genom rationaliseringar och olika effektivitetshöjande
ålgärder. Transport-rådet som ansvarar för tillämpningen av avtalet måsle
beakta delta i budgetuppföljning och budgelgranskning. Härvid förutsätts
givelvis Gotlandsbolagets medverkan.

Avtalet ersätter 1977 års avtal och är avsett all gälla
från den 1 januari 1984 lill den 31 december 1987. Sägs avtalet inte upp ett år
före avtalstidens utgång förlängs avtalet i ytterligare fyra år. Avtalet är
dock kopplat till Gotlandsbo-lagets koncession på så säll alt om koncessionen
upphör, upphör även avtalet att gälla.

2.2 Riksdagsfrågor

Regeringen kan inte godkänna avtalet utan att vissa frågor
har underställts och godkänts av riksdagen. Av grundläggande betydelse för
regeringens befogenhet att godkänna avtalet är att riksdagen godtar att staten
tar på sig det fulla ekonomiska ansvaret för koncessionstrafiken fram till
utgången av år 1987 och all delta ansvar kan komma att förlängas under
ytterligare fyraårsperioder.

Prop. 1983/84:14 5

För
all staten skall kunna fullgöra sina ålaganden enligl avtalet måsle vidare
fullmäktige i riksgäldskontorel bemyndigas dels att förlänga nuvarande
lånegaranti för fartygsfinansiering all gälla så länge avtalet gäller, dels alt
ställa en särskild lånegaranti om högst 70 milj. kr. fill bolagets förfogande,
varav 30 milj. kr. avser koncessionslrafikens rörelsemedel och 40 milj. kr.
avser annan verksamhet. För fullmäktige i riksgäldskonlorets bemyndiganden
behövs även riksdagens godkännande.

3
Hemställan

Med
hänvisning till vad jag har anfört hemställer jag att regeringen föreslår riksdagen
att

1. bemyndiga regeringen att ikläda staten ansvar för
att intäkterna i Rederiaktiebolaget Gotlands koncessionslrafik skall medge
full täckning för kostnaderna för koncessionstrafiken,

2. bemyndiga fullmäktige i riksgäldskontorel att under
avlalsfi-den ikläda staten garantier för lån till Rederiakfiebolaget Gotland
för fartygsfinansiering intill ett sammanlagt belopp av 35 000 000 kr.,

3. bemyndiga fullmäktige i riksgäldskontorel att under
avtalstiden ikläda staten garanfier för lån till Rederiakliebolagel Golland
för rörelsekrediter intill ett sammanlagt belopp av 70 000 000 kr.

4
Beslut

Regeringen
ansluter sig till föredragandens överväganden och beslutar att genom
proposition föreslå riksdagen att anta de förslag som föredraganden lagt fram.

Prop.
1983/84:14 6

Bilaga

Rederiaktiebolaget Gotland, nedan kallat Rederiet, erhöll
den 29 januari 1971 koncession enligl lagen den 17 december 1970 om
linjesjöfart på Golland att tillsvidare bedriva linjesjöfart mellan Gotland
och svenska hamnar. Denna koncession har förnyats senast den 22 december 1982.
Koncessionen är förbunden med villkor bl.a. ifråga om taxesällning och
turlistor. Till trafiken utgår statligt transportstöd. Nämnda linjesjöfart
benämnes nedan Koncessionstrafiken.

Koncessionstrafiken bedrives med Rederiet eller dess
dotterbolag tillhöriga fartygen M/S THJELVAR, M/S GOTLAND, M/S VASA STÅR, M/S GUTE
och M/S VISBY. De för Koncessionstrafiken sålunda nu utnyttjade fartygen och de
som framdeles kan komma att träda i stället eller ytterligare vara avsedda för Koncessionslrafiken
benämnes nedan Koncessionsflotlan.

Rederiet bedriver även direkt och genom sina dotterbolag
verksamhet som icke är hänförlig till Koncessionstrafiken. Dotterbolagen är för
närvarande Gotlandsbolaget AB, Gotlandstrafiken AB, Rederi AB Gute och AB Visborg.
Dessa bolag och de företag som framdeles kan komma att bli dotterföretag till
Rederiet benämnes nedan gemensamt Dotterbolagen.

För att underlätta tillämpningen av gällande principer för
taxesältningen och transportstödet i vad gäller Koncessionslrafiken har mellan
Rederiet och staten träffats följande

ÖVERENSKOMMELSE

§1 Huvudprincipen för denna överenskommelse är all staten
skall tillse alt intäkterna av Koncessionstrafiken skall medge full täckning
för kostnaderna för Koncessionstrafiken. Härvid förutsattes att intäkterna av Koncessionslrafiken
bestämmes med fillämpning av av regeringen fastställda taxor och med inräknande
av utgående transportstöd samt med tillämpning i övrigt av bestämmelserna i § 3
nedan, att kostnaderna för Koncessionslrafiken bestämmes enligl § 4 nedan, att
resultatet av Rederiets övriga verksamhet icke beaktas och att intäkter och
kostnader bestämmes med tillämpning av god redovisningssed.

§ 2

Underlag för tillämpningen av den i § 1 angivna
huvudprincipen skall vara ett särskill bokslut rörande Koncessionslrafiken och
således icke Rederiels officiella bokslut. Vid upprättandet av ett sådant
särskilt bokslut skall lillämpas de bestämmelser som anges beträffande intäklssidan
i § 3 och beträffande kostnadssidan i § 4. Skallebelastningen beräknas på
grundval av del sålunda framkomna, särskilda bokslutet; vinstskatt skall dock
ej beaktas vid avräkningen.

Prop.
1983/84:14 7

§3 Såsom Rederiets intäkter av Koncessionstrafiken skall
redovisas samthga Rederiets i årsredovisningen upptagna intäkter med följande
korrigeringar.

1. Utdelning på aktier i Dotterbolagen skall ej
redovisas som intäkt liksom

ej heller koncernbidrag från Dotterbolagen.

2. Ränta på utlånat kapital och annan avkastning på
Rederiels kapital skall

ej redovisas som intäkt i vidare mån än att kapitalel tillhör Koncessions

trafiken på sätt närmare anges i punkl 3.

3.1. I Koncessionstrafiken ingår Koncessionsflotlan
med följande anskaff

ningsvärden på de olika fartygen;

M/S THJELVAR 19.900 tkr

M/S GOTLAND 60.400 tkr

M/S GUTE 30.713 tkr

M/S VISBY 135.078 tkr

M/S WASA STÅR 138.515 tkr

Nyförvärv faktiskt anskaffnings-

värde bestämt enligt god redovisningssed Till angivna
anskaffningsvärden skall läggas de belopp som enligl god

redovisningssed bör aktiveras på grund av
ombyggnadsarbeten fr.o.m.

den 1 januari 1982. Sådant lillägg skall beräknas fr.o.m.
det år då

ombyggnadsarbetet slutförts.

3.2.
Uiöver fartyg
ingår i Koncessionstrafiken vidare samtliga tillgångar enligl Rederiels
balansräkning per den 31 december 1983 och därtill hörande specifikationer med
undanlag av Rederiets fria egna kapital och av andra aktier än de i Gotlandstrafiken
AB.

3.3.
Kapital
motsvarande de tillgångar som enligt 3.1. och 3.2. ingår i Koncessionstrafiken
och vad som kan träda istället därför genom l.ex. försäljning, vad som kan
tillkomma för Koncessionstrafiken och vad som frigöres genom avskrivning skall
arbeta eller förräntas inom Koncessionstrafiken med endast den begränsning som
följer av punkl 4 nedan.

3.4.
I den mån
kapital som enligt 3.1., 3.2. och 3.3. ingår i Koncessionstrafiken används för
ändamål utanför Koncessionslrafiken skall såsom inläkt av denna redovisas en
årlig ränta på sådant kapital efter en räntesats som med 3 procentenheter
överstiger vid varje tidpunkt gällande riksbanksdiskonto. Sålunda skall denna
ränta ej läggas till kapitalet.

3.5.
Såsom i
Koncessionstrafiken ingående kapital uiöver kapital som anges i 3.3. skall bl.a.
anses det kapital som investerats i aktier, utlånats eller lämnats såsom bidrag
i form av koncernbidrag eller liknande till annan

Prop.
1983/84:14 8

verksamhet
än Koncessionstrafiken. Med utlånat kapital likställes kapital som disponerats
för annan verksamhet än Koncessionstrafiken, där Rederiet avstått från ränta
eller utdelning. Kapital som avses i denna punkt skall ränteberäknas enligt
3.4.

4.
Skulle vid försäljning av farlyg ingående i Koncessionsflottan ett pris erhållas,
som överstiger ett belopp motsvarande i punkt 3.1. ovan angivet
anskaffningsvärde minskat med avskrivning enligl § 4.1. nedan räknat från den
dag då fartyget togs i bmk av Rederiet, skall vid försäljning av M/S VISBY
eller M/S WASA STÅR 2/3 av överskottet behandlas som tillgång i
Koncessionstrafiken och skall användas i första hand till läckande av refinansieringsbehovel
enligt § 7 nedan. Efter del ett av nyssnämnda fartyg sålts skall vid
försäljning av kvarvarande fartyg av M/S VISBY och M/S WASA STÅR 2/3 av
överskottet, respektive 1/3 av överskottet vid försäljning av annat fartyg
ingående i Koncessionsflottan behandlas som intäkt av och tillgång i
Koncessionstrafiken. Intäkten skall redovisas det år som följer av god
redovisningssed. Resterande del av överskottet får Rederiet fritt disponera
över utanför Koncessionstrafiken och utan att någon ränteintäkt skall
tillgodoräknas Koncessionstrafiken.

Vad
i föregående stycke sagts skall även gälla vid försäljning av farlyg som må ha
överförts från Koncessionstrafiken till annan verksamhet inom Rederiet eller
till något av Dotterbolagen. Skulle i stället aktierna i Dotterbolag försäljas,
till vilket Koncessionsfartyg överförts, skall de principer som i stycke 1.
ovan redogjorts för tillämpas, dock med vederbörligt beaktande av övriga
tillgångar och skulder i Dotterbolaget som kan ha haft inverkan på
köpeskillingen för aktierna.

5.
Likvid erhållen vid försäljning av
andra värdepapper än aktier i Gotlandstrafiken AB skall ej upptagas som
tillgång i eller inläkt av Koncessionstrafiken. Likvid erhållen vid
försäljning av fastighet skall i sin helhet upptas som tillgång i
Koncessionstrafiken. Uppkommen vinst vid försäljning av fastighet skall icke
behandlas som intäkt av Koncessionstrafiken utan skall anses som återbetalning
av kapital disponerat enligt 3.5.

6.
Intäkt hänförlig till
resebyråverksamheten, restaurationsrörelsen eller annan verksamhet utanför
Koncessionstrafiken skall icke upptagas som intäkt av Koncessionstrafiken i
vidare mån än att denna skall goltskrivas skälig ersättning för utnyttjande av
i Koncessionstrafiken ingående tillgångar och personella resurser för sådan
annan verksamhet.

7.
Såsom intäkt skall slutligen upptagas
eventuellt överskott på Koncessionstrafiken från föregående år för vilket reservering
gjorts i föregående års bokslut i enlighet med bestämmelsema i § 6 nedan.

Prop. 1983/84:14

§ 4

Såsom
Rederiets kostnader för Koncessionslrafiken skall redovisas samfliga Rederiets
i årsredovisningen upptagna kostnader med följande korrigeringar:

1.
Såsom årlig avskrivning på fartyg i
Koncessionsflottan skall anses 4 % på del enligt § 3 punkt 3.1. ovan bestämda
anskaffningsvärdet i stället för det i bokföringen upptagna
avskrivningsbeloppet samt, såvitt gäller andrahandsionnage, en sådan årlig avskrivning
på Rederiets anskaffningsvärde som möjliggör total avskrivning på tjugofem år
sedan fartyget byggdes, dock maximalt för Rederiet 10 % per år.

2.
Såsom avskrivning på byggnader och
inventarier skall anses enhgl skattemässiga principer tillålen avskrivning.

3.
Såsom räntekostnad för fartyg ingående
i Koncessionsflottan skall i stället för i bokföringen angivna räntebelopp å
fartygslån, varmed förstås de lån enligt särskild förteckning som upptagits för
finansiering av aktuella fartyg upplagas ränta efter 13,25 % per år och pro
rata beräknat på de i § 3 angivna anskaffningsvärdena, minskade med
avskrivning enligt punkt 1. ovan; dock skall räntan alllid beräknas på sådant
nettovärde per den 30 juni aktuellt år.

De
fartygslån, som i den särskilda avräkningen ränteberäknas enligt ovan, får ej
disponeras på sådant s;Ut alt de verkliga räntorna kan komma alt koslnadsföras
i avräkningen. Räntesatsen skall per den 1 januari varje år eller i samband med
försäljning eller förvärv av fartyg justeras med tillämpning av de principer
som gällt vid fastställande av nu gällande räntesats, bland annal med beaktande
av föratsebara ändringar av den faktiska räntan på fartygslåii under kommande fid,
för vilken ränta skall fastställas.

4. Såsom
kostnad skall ej anses kosicernbidrag och ej heller charterhyra till

koncernföretag, som äger fartyg ingående i Koncessionsflottan.

5. Såsom
kostnad skall ej anses föriusl vid avyttring av värdepapper, fartyg

eller annan anläggningstillgång.

6.
Såsom kostnad skall ej anses i bok/öringen
eventuellt upptaget nedskrivningsbelopp på bokförda värdet av aktier med
undantag för nedskrivning på aktier i Godandstrafiken AB.

7.
Såsom kostnad skall ej anses kostnader
för resebyråverksamheten, restaurationsrörelsen eller för annan verksamhet
utanför Koncessions-trafiken.

8.
Eventuell avsättning till reservfond
och annan fondering skall ej anses som kostnad för Koncessionstrafiken.

§5

För regeringens bestämmande årligen av taxor och
transportstöd för visst år åligger det Rederiet alt senast under november året
före det år som beslutet avser till staten inkomma med budget över resultat och
likviditet för del kommande året.

För att medge staten att anpassa transportstödet under
löpande verksamhetsår så all underskott eller överskott vid avräkning enligt §
6 skall kunna begränsas, åligger det vidare Rederiet alt senast under oktober
månad av det aktuella verksamhetsåret inkomma med uppgift om uppnått resultat
för de gångna två tertialen av året ävensom med en beräkning av förväntat
resultat för året ifråga, allt med beaktande av de i §§ 3 och 4 angivna
principerna för resultalberäkningen.

§6

Efter utgången av varje år skall inom fyra månader
avräkning ske med fillämpning av §§ 3 och 4 för fastställande av resultatet av
Koncessionstrafiken för året enligt denna överenskommelse.

Avviker del slufliga årsresultatet från det ursprungligen
beräknade har som följd härav utbetalat transportstöd blivit högt eller för
lågt skall skillnaden i förhållande fill vad faktiskt borde ha utgått
överföras lill nästkommande år såsom intäkt respektive kostnad i särskild
avräkning.

Föreligger oenighet mellan parlerna vid ovan angiven
lidpunkt angående den slufliga avräkningen enligt § 2 skall tvisten genom
Rederiets revisorer underställas Sveriges dispaschör, eller den person parterna
senare kan komma att enas om, för slufiigt avgörande. Koncessionstrafiken
skall bära kostnaderna för denna prövning.

För det fall oenighet enligt denna paragraf innebär all
enligt Rederiets mening, Rederiet erhållit för lågt transportstöd, skall
transportstöd likväl utbetalas i enlighet med Rederiets yrkande. Slutligt
avgörande enligl slyckel 3 innebärande avvikelse från utbetalt transportstöd,
medför reglering enligt stycket 2.

§7

Rederiet har i sina finansieringskalkyler räknat med att
årligen genom avskrivning frigöra ell kapital motsvarande 6,67 % på fartygens
anskaffningsvärden. Enligt denna överenskommelse skall i princip endast 4 %
betraktas såsom kostnad. För alt Rederiet bland annat skall läcka sitt behov av
kapital och trygga sin likviditet för Koncessionstrafiken skall Rederiet ha räll
alt erhålla statlig, och om möjligt avgiftsfri, lånegaranti, som skall utgöra säkerhel
för lån att upptagas för finansiering av skillnaden mellan amortering och
avskrivning, för rörelsekredit med maximalt 30.000 tkr samt för rederiets lån
enligt § 8 nedan.

För nu nämnda statliga lånegaranti skall följande villkor
gälla.

Staten skall för från tid fill annan gällande maximalt
garantibelopp erhålla säkerhet i form av inteckningar i farlyg ingående i
Koncessions-

Prop.
1983/84:14 11

flottan med ett förmånsrällsläge inom 90 % av fartygens
anskaffningsvärden.

Om överenskommelsen ej förlängs efter år 1987 skall
särskild överenskommelse träffas om avveckling av lånegaranfin. Om överenskommelsen
förlänges efter 1987 skall staten lillse att slalliga lånegaranlier ställs som
skall möjliggöra lån motsvarande årligt tillskott för skillnaden mellan
medgiven avskrivning och amortering samt för övriga lån mot statlig garanti på
motsvarande villkor som angivils ovan, vilket emellertid förutsätter
riksdagens godkännande.

§8

Rederiet äger rätt att mot säkerhet i form av statlig
lånegaranti upptaga lån intill ett belopp av 40.000 tkr att användas för annan
verksamhet än Koncessionstrafiken.

Räntekostnaden utgör kostnad för Koncessionstrafiken. Som
intäkt av Koncessionstrafiken skall samtidigt redovisas en ränteintäkt enligt §
3 punkt 3.4.

§ 9. Rederiet skall beträffande ändringar i Koncessionsflottan
eller utnyttjande därav icke vidtaga någon av följande åtgärder annal än efter
samråd med staten.

1. Försäljning eller förvärv av fartyg och av akfier
eller andelar i företag

som helt eller delvis är ägare av fartyg.

2.
Utchartring och
inhyrning av fartyg.

3.
Överföring av
fartyg från Koncessionstrafiken till annan verksamhei inom Rederiet eller till
något av Dotterbolagen. I sistnämnda fall skall dessutom, innan sådanl
utnyttjande får ske, överenskommelse träffas mellan parlerna beträffande det
värde som skall anses upplåtet för annan verksamhet och som skall förräntas
enligt § 3 punkt 3.4. ovan.

§ 10 Under den fid denna överenskommelse gäller har staten
rätt att ulse en av ledamöterna i Rederiets styrelse och en suppleant för denne
samt en av Rederiets revisorer och en suppleant för denne. Nyssnämnd revisor,
och suppleanten för denne, skall vara auktoriserade revisorer.

§11 Denna överenskommelse ersätter överenskommelsen den 22
september 1977 jämte lillägg I-IV lill denna och gäller från den 1 januari 1984
t.o.m. den 31 december 1987 eller den tidigare tidpunkt då koncessionen kan
komma att upphöra. Sker ej uppsägning senast ett år före utgången av 1987 är
överenskommelsen förlängd på fyra år åt gången med ett års uppsägningstid.
Överenskommelsen upphör emellertid så snart koncessionen upphör.

Prop.
1983/84:14 12

§12
Då denna överenskommelse upphör att gälla skall slutavräkning ske. Överskott
eller underskott skall regleras så snart del fastställts. Reglering av underskott
kräver riksdagens godkännande.

§13

Tvist
rörande tillämpning och tolkning av denna överenskommelse skall avgöras av
skiljemän i Stockholm i den mån tvisten ej avser förhållanden enligt § 6.
Skiljemännen äger besluta om att fill dem överlämnad tvistefråga hell eller lill
viss del gäller avräkning av transportstöd och med bindande verkan för parterna
överlämna tvistefrågorna till slutlig prövning genom del särskilda förfarandet
enligt § 6.

Envar
av parterna äger dessutom påkalla alt prövning av räntejuslering enligt § 4
punkt 3 ovan skall slutgiltigt avgöras genom prövning enligt § 6 ovan, varvid §
6 stycket 4 skall fillämpas till dess slutligt avgörande föreligger.

Denna
överenskommelse, som för statens del har träffals med förbehåll för regeringens
godkännande, har upprättats i två exemplar, varav parterna tagil var sitt.

Stockholm
den 29 juni 1983

För För

STATEN REDERIAKTIEBOLAGET

GOTLAND

Lennart Johansson Eric D. Nilsson

Jan
Helleberg

mlnab/gotab Stockholm 198? 7%B95