Prop. 1983/84:143

Prop.
1983/84:143

Regeringens proposition 1983/84:143

om
godkännande av konventionen den 18 maj 1977 om förbud mot militär eller varje
annan fientlig användning av miljöförändringstek-nik;

beslutad
den 15 mars 1984.

Regeringen
föreslår riksdagen atl anta det förslag som har tagits upp i bifogade utdrag av
regeringsprotokoll.

På
regeringens vägnar

INGVAR
CARLSSON

LENNART
BODSTRÖM

Propositionens
huvudsakliga innehåll

I
propositionen föreslås all riksdagen godkänner en konvention om förbud mot
fientlig användning av miljöförändringsteknik. Konventionens syfte är att
ålägga de fördragsslutandc statema atl avstå från sådan militär eller annan
fientlig användning av miljöförändringsteknik som har vidsträckta, långvariga
eller allvariiga verkningar. Miljöförändringsteknik avser varie teknik syftande
till att genom avsiktlig manipulering av naturliga processer förändra jordens
dynamik, sammansättning eller stmktur, inklusive dess biota, litosfär, hydrosfär
och atmosfär eUer yttre rymden. Användandet av miljöförändringsteknik i
fientligt syfte skulle kunna medföra aUvarliga och oförutsägbara effekter för
den mänskliga miljön. Konventionen är ett betydelsefuUt internationellt
instrument för all förhindra potentiellt förödande stridsmetoder i framtiden.
Det synes vara ett svenskt intresse att som part i konventionen kunna delta i
granskningskonferenser rörande konventionen, dess tillämpning och efterlevnad.

1 Riksdagen 1983184. I saml. Nr 143

Prop.
1983/84:143 2

Utdrag

UTRIKESDEPARTEMENTET PROTOKOLL

vid
regeringens sammanträde 1984-03-15

Närvarande:
statsråden 1. Carlsson, ordförande, Lundkvist, Sigurdsen, Gustafsson, Leijon, Hjelm-Wallén,
Peterson, Andersson, Boström, Bodström, Göransson, Gradin, Holmberg,
Hellström, Thunborg, Wickbom.

Föredragande:
statsrådet Bodslröm

Proposition
om godkännande av konventionen den 18 maj 1977 om förbud mot militär eller
varje annan fientlig användning av miljöförändringsteknik

1
Inledning

Metoder
för atl aktivt förändra miljön i militärt syfte har funnits länge, till exempel
bränder och översvämningar. Möjligheterna att utnyttja miljöförändringsteknik
för militära ändamål har emellertid hittills varit begränsade. Mer avancerade
möjligheter atl utnyttja miljön militärt växer dock fram i takt med att de
vetenskapliga kunskaperna ökar inom en rad områden.

I de
flesta fall bygger miljöförändringsteknik på del faktum all naturen i vissa
områden och under vissa omständigheter har lagrat eller kan lagra stora mängder
energi. Teknik utvecklas för all under kontrollerade former lösgöra, dirigera
och utnyttja denna energi. 1 synnerhet väderleks- och klimatförhåUanden har
varit föremål för den civila forskningens intresse, men även andra naturfenomen
som jordbävningar, vulkanutbrott samt atmosfärens egenskaper har sedan länge
studerats.

Tidigare
har intresset för dessa naluriiga processer och fenomen syftat till atl
förbättra människors livsbetingelser och alt undvika eller lindra katastrofer.
Under de senaste decennierna har emellertid även omfattande mihtär forskning
och utveckling inom dessa områden förekommit, då många av de naturfenomen det
rör sig om skulle kunna utnyttjas med potenlieUl förödande effekter för
militära eller andra fientliga ändamål.

Några
av de områden som ger särskilda möjligheter till militärt eller annat fientligt
utnyttjande av miljöförändringsteknik avser manipulering av väderieks- och klimatförhåUanden.
Försök har gjorts all på konstgjord väg framkalla regn i syfte atl stänga av kommunikalionsleder
och förorsaka översvämningar. Andra former av tänkbar miljömanipulering är
framkallande av snö, hagel, stormar, orkaner och tyfoner.

Prop.
1983/84:143 3

Mera
omfattande och långsikliga klimatförändringar kan uppstå till följd av temperaturförändringar
som åstadkoms exempelvis genom förändringar av jordytans förmåga att absorbera
och reflektera värme. En annan möjlig åtgärd för att åstadkomma temperaturförändringar
är att ändra havsströmmarnas riktningar. Kortsiktiga förändringar av
temperaturen kan framkallas genom förhindrande av naturiig vattenavdunstning. Åven
om det idag troligtvis inte är möjligt att i praktiken genomföra sådana ingrepp
i en mer omfattande skala är del teoretiskt genomförbara operationer. Dessa
tekniker skulle således teoretiskt kunna användas för att främja strategiska syften
exempelvis genom att förstöra motsidans jordbruksförhållanden.

Miljöförändringsteknik
som avser att lösgöra sådana latenta naturkrafter som jordbävningar och
vulkaner skulle också kunna tänkas bli utnyttjade för militära eller andra
fientliga ändamål.

Även
atmosfäriska förhållanden kan kanske genom aktiv manipulering modifieras för
alt tjäna militära eller andra fientliga syften. Bland sådana metoder kan
nämnas teknik som syftar till all skada ozonlagrel för att därigenom utsätta en
fiende för höga doser av uhraviolett strålning.

Mera näraliggande miljöförändringsmetoder
för militär eller annan fientlig användning skulle vara tillgripandel av avlövnings-
och avbarrningsiek-niker. Användningen av växtgifter under Vietnamkriget fick
en sådan omfattning att den kunde betecknas som miljöförändring för militär
eller annan fientlig användning. I sammanhanget bör dock konstateras atl användningen
av växtgifter eventueUt kan komma att förbjudas i en framtida konvention om
kemiska vapen. Förhandlingar om en sådan konvention har inletts inom ramen för FN:s
nedmstningskonferens. Sprängning av dammar för alt få till stånd
översvämningar eller sprängning för alt ändra flodriklningar skulle under vissa
förutsättningar falla under konventions-förbudet. Förstöring av dammar faller
delvis - under fömtsättning av omfattande skadeeffekter på civilbefolkning —
också under förbudet i tilläggsprotokoll I till Genévekonvenlionerna den 12
augusti 1949 rörande skydd för offren i internationella väpnade konflikter,
artikel 56.

Initiativet
till en konvention om förbud mol militär eller annan fientlig användning av miljöförändringsteknik
logs i augusti 1974 av Sovjetunionen som då begärde alt frågan skulle tas upp
på FN:s generalförsamlings dagordning.

Generalförsamlingen
antog den 9 december samma år en resolution (3264/XXIX) i vilken det
förklarades önskvärt att genom en internationell konvention uppnå förbud mol
miljö- och khmatpåverkan för mUitära eller andra fientliga ändamål. Nedmslingskommittén
i Geneve (CCD) uppmanades i resolutionen att söka nå överenskommelse om en
text tUl en sådan konvention.

Inom
ramen för bilaterala nedmstningsförhandlingar mellan Förenta staterna och
Sovjetunionen år 1975 uppnåddes enighet om ett gemensaml utkast till
konventionstext. Den 21 augusti 1975 överlämnade dessa båda

Prop. 1983/84:143 4

stater
två identiska konventionsulkast till nedrustningskommittén, där de blev föremål
för förhandlingar under sommarsessionen 1976.

Frågorna
om konventionens omfattning samt om klagomålslörtärandel vid brott mot densamma
utgjorde de största problemen vid behandlingen i nedrustningskommittén. 1
likhet med det ursprungliga amerikansk-sovjetiska förslaget förbjöds i det
omarbetade konventionsulkast som blev resultatel av förhandlingarna i nedmslningskommillén
i artikel I endasl framkallande av miljöförändringar som har 'vidsträckta,
långvariga eller allvarliga' verkningar. Argentina och Mexico var av
uppfattningen att förbudet skulle göras allomfattande och kunde inte acceptera
utformningen av artikel 1.

Enligt
det ursprungliga förslaget till artikel V skulle klagomål om brott mot
konventionen framföras till FN:s säkerhetsråd. Sverige var framförallt kritiskt
mol den utformningen. Från svensk sida framhölls atl delta var otillfredsställande
med tanke på säkerhetsrådets sammansättning och de permanenta medlemmarnas
vetorätt. Med stöd av Nederländerna uppnådde Sverige en kompromiss belräffande
utformningen av artikel V. Denna innebar att en avtalspart förutom atl vända
sig direkt till säkerhetsrådet kan la upp sitt ärende i en rådgivande kommitté
beslående av experter från samtliga anslutna stater. 1 det omarbetade
konventionsutkastet gavs rådgivande kommittén uppgiften alt samla in fakta för
bedömningen av frågan om konveniionsbroit. Det ankom dock slutligen på
säkerhetsrådet att ta ställning till om konveniionsbroit kunde anses
föreligga.

Trots
alt enighet inte kunde uppnås i nedrustningskommittén överlämnades del
omarbetade konventionsutkastet till del trettioförsta mötet med FN:s
generalförsamling. Denna antog den 10 december 1976 en resolution (31/72)
varigenom konventionen överlämnades till alla slaler för övervägande,
undertecknande och ratifikation. Konventionen öppnades för undertecknande och
ratifikation den 18 maj 1977, varvid den undertecknades av 33 stater, däribland
de nordiska länderna med undantag av Sverige.

Sverige
har hittills avstått från att ansluta sig till konventionen för all härigenom
markera sina invändningar mol dess utformning, framförallt vad beträffar
klagomålsförfarandet.

Konventionen
trädde i kraft den 5 oktober 1978 och har för närvarande 42 parter.

Konventionen
i engelsk originalversion och översättning till svenska bör bifogas till
protokollet i detta ärende som bilaga 1.

2
Konventionens innehåll

Konventionen
består av en inledning, tio artiklar samt en bilaga.

I
konventionens inledning fastslås bl. a. att de till konventionen anslutna staterna
strävar efler att stärka freden, all bidra till en allmän och fullstän-

Prop.
1983/84:143 5

dig
nedrustning under internationell kontroll saml att skona mänskligheten från
hotet om användning av nya krigföringsmetoder. Det påpekas att ny teknik och
ökade vetenskapliga kunskaper har skapat möjligheter all manipulera miljön med
för mänskligheten potenliellt förödande effekter om denna vetenskap blir
föremål för militär eller annan fientlig användning. Parterna uttrycker en
önskan om förbud mol militär eller annan fientlig användning av miljöförändringsteknik
för atl därigenom eliminera detta hot mol mänskligheten saml stärka förtroendet
mellan stater i enlighet med Förenta nationernas grundläggande principer.

Enligt
Artikel I förbinder sig parterna att avstå från sådan militär eller annan
fientlig användning av miljöförändringsteknik, som har vidsträckta, långvariga
eller allvarliga verkningar som medel för att åstadkomma förstörelse eller
skada för en annan avtalsslutande stat.

Vidare
innehåller artikeln ett åtagande för parterna att inle bistå eller uppmuntra
andra slaler eller internationella organisationer all bedriva verksamhet, som
strider mol denna artikel.

Artikel II preciserar
närmare vad som i fördraget menas med miljöförändringsteknik såsom uttrycket
används i artikel 1. Härmed avses varje teknik syftande till alt genom
avsiktlig manipulering av naturliga processer förändra jordens dynamik,
sammansättning eller struktur, inklusive dess biota. litosfär, hydrosfär och
atmosfär eller yttre rymden.

Artikel
III fastslår att konveniionens bestämmelser inte skall förhindra sådan
användning av miljöförändringsteknik, som avser fredliga ändamål. Parterna
skall underiätta informationsutbytet rörande användningen av miljöförändringsteknik
för fredliga ändamål. De skall vidare bidra till internationellt ekonomiskt och
vetenskapligt samarbete i fråga om bevarande och förbättrande av miljön med
beaktande av behoven i världens utvecklingsländer.

Artikel
IV ålägger parterna att vidla nödvändiga åtgärder för atl
motverka sådan verksamhet, som sirider mot konventionens bestämmelser.

Artikd
V innehåller bestämmelser om samarbels- och konsullationsför-plikldser saml
proceduren vid klagomål mol konventionen. Utöver internationella förfaranden
för samråd och samarbete inom FN:s ram ges möjlighet att anlita en rådgivande
expertkommitté som kan sammankallas för alt lösa problem, som uppslår i samband
med tillämpningen av konventionens bestämmelser och målsättning.

Klagomål
om brott mol konventionen skall riktas till Förenta nationernas säkerhetsråd.
Parterna förbinder sig alt samarbeta vid verkställandet av eventuella
utredningar som säkerhetsrådet beslutar genomföra efter framförda klagomål samt
att lämna bistånd och stöd enligt FN-sladgan på begäran av en part som säkerhetsrådet
finner ha lidit eller kan tillfogas skada på gmnd av ett konveniionsbroit.

Artikel
VI tillerkänner parterna rätten att föreslå ändringar
i konventionen och beskriver fömtsättningarna för ett ändringsförslags
ikraftträdande.

Prop. 1983/84:143 6

Artikel
VII fastslår att konventionen skall äga obegränsad giltighet.

Artikel
VIII föreskriver att parterna, fem år efter konventionens ikraftträdande,
skall sammankallas till en konferens i Geneve för alt granska konventionens
tillämpning. Därefter kan en konferens sammankallas vart femte år genom
majoritetsbeslut av konventionens parter.

Artikel
IX innehåller bestämmelser beträffande konventionens
undertecknande, ratifikation, ikraftträdande samt depositionsförfarande. Konventionen
träder i kraft, när tjugo regeringar inlämnat sina ratifikationsinstrument
till generalsekreteraren.

I en
bilaga till konventionen fastläggs uppgifterna för och sammansättningen av den
rådgivande expertkommittén, vilken skall behandla frågor i enlighet med konveniionens
ariikd V.

Vid
behandlingen i nedmslningskommillén utarbetades en tolkning av konveniionens
artiklar 1, II, III och VIII, som överlämnades till FN:s generalförsamling
tillsammans med konventionsutkastet. Denna tolkning, som bör fogas till
protokollet i detta ärende som bilaga 2, år dock inte formellt bindande för
parterna.

3
Föredraganden

Den
ökade medvetenheten om miljöns sårbarhet, som insikten om konsekvenserna av
ett kärnvapenkrig gett upphov till, har medfört en strävan att förhindra en
medveten martipulering av miljön i militära syften. Konventionen om förbud mot
militär eller annan fientlig användning av miljöförändringsteknik är ett
betydelsefullt internationelll instmment för alt förhindra potentiellt
förödande stridsmetoder i framliden. De till konventionen anslutna staterna
förbinder sig att skona mänskligheten från hotet om militär eller annan
fientlig användning av miljöförändringsteknik.

Konventionen
förbjuder miljöförändringsmetoder, som i stor skala främst skulle kunna bli
aktuella på mycket lång sikt. Därför är det av särskilt intresse atl
konventionen är avsedd att gälla för all framtid.

Konventionen
lider av vissa brister. Sverige har vid ell flertal tillfällen pekat på dessa.

Konventionens
artikel I är formulerad så att den enligt min mening kan ge upphov till
tolkningsproblem. Endasl militär eller annan fientlig användning av miljöförändringsteknik,
som har vidsträckta, långvariga eller allvariiga verkningar är förbjuden.
Miljöförändring i mindre skala förbjuds däremot inte. Förbudet gäller vidare endasl
fientlig, men inte oavsiktlig, användning av sådan teknik. Ett avsiktskriterium
har således införts, vilket torde försvåra granskningen av konventionens efterievnad.

Jag
anser vidare alt de föreskrifter som skall säkerställa förbudets efterlevnad
kan kritiseras. 1 konventionens artikel V föreskrivs, alt klagomål om brott mot
konventionen skall anföras hos FN:s säkerhetsråd. Detta är

Prop.
1983/84:143 7

otillfredsställande,
då del i praktiken kan komma all innebära atl de permanenta medlemmarnas vetorätl
inverkar på möjligheten all kontrollera konveniionens efterlevnad. Det innebär
vidare atl länder som ännu inle anslutit sig till konventionen (dvs., fn.
Frankrike och Kina) har vetorätt när det gäller dess tillämpning.

Föreskrifterna i artikel V
om den rådgivande expertkommitténs uppgifter innebär emellertid alt
konventionens klagomålsprocedur enligt min mening har fått en n.ågot mer
tillfredsställande utformning än vad som är fallet i andra liknande
konventioner till vilka Sverige anslutit sig. exempelvis 1972 ärs konvention
om förbud mot utveckling, framställning och lagring av bakteriologiska
(biologiska) vapen och loxinvapen samt om deras förstöring. Enligt konventionen
om förbud mot användning av miljöförändringsteknik skall nämligen den enligt
konventionen etablerade rådgivande expertkommittén inlämna en rapport till FN:s
generalsekreterare, i vilken även en uttömmande redovisning av alla de
synpunkter och uppgifter som framförts till kommittén under arbetets gång
skall ingå. Rapporten skall distribueras till samtliga konventionsparter utan
begränsningar i förfoganderätten över denna. Kommitténs rapport får därmed
anses ha högt politiskt värde.

Trots de betänkligheter
som tidigare anförts rörande vissa delar av konventionen finns det starka skäl
som idag talar för en svensk anslutning till konventionen. Bland annat torde
det vara ett svenskt intresse all som part i konventionen kunna delta i
granskningskonferenser och i dessa sammanhang ha en möjlighet att påverka
arbetet på mstningsbegränsning-ar.

Utvecklingen av miljöförändringsteknik
befinner sig fortfarande i ett begynnelsestadium. Nya betydelsefulla rön inom
detta område kommer med all sannolikhet atl göras samtidigt som redan
befintliga metoder för att förändra miljön kan komma att förfinas. Utsikten av
att denna typ äv teknik kan bli föremål för militär eller annan fientlig
användning ter sig särskilt oroväckande eftersom miljökrigföring riskerar alt
medföra oförutsägbara allvariiga konsekvenser för den mänskliga miljön.

Effekterna
av sådan krigföring kommer inte att kunna begränsas till militära mål utan
kommer i stor utsträckning även att drabba civila och civil egendom. Sådana
effekter kan självfallet också drabba närbelägna icke-krigförande stater. Denna
typ av krigföring skulle också kunna få katastrofala följder för biologiskt liv
och ekologiska system i berörda områden. Mot denna bakgmnd vill jag understryka
vikten av internationella åtaganden i form av en konvention mot användning av
miljökrigförings-teknik.

En
av huvudpunkterna i Sveriges utrikespolitik är att verka för mst-ningsbegränsningar
och för en allmän och fullständig nedmstning. Sverige spelar en inte oväsentlig
roll i det internationella nedmstningsarbetet och har härvid bl.a. aktivt
medverkat i tillkomsten av konventionen. Redan

Prop. 1983/84:143 8

1976
röstade Sverige för den FN-resolution genom vilken generalförsamlingen
uttryckte sin förhoppning om bredast möjliga anslutning.

Vid
en första granskningskonferens senare i år skall en översyn göras av hur
konventionen har fungerat. Fömtsättningen för deltagande i översynskonferensen
är anslutning till konventionen. Genom att nu ansluta sig till konventionen får
Sverige en möjlighet atl delta i granskningen av dess efterlevnad samt att
aktivt verka för en förstärkning av konventionen.

Genom
den utformning som konventionens artikel I fåll innebär anslutning till
konventionen inte alt svensk krigsplanläggning behöver modifieras eller att
Sverige genom en anslutning avsäger sig något vapen eller på annal sätt
försvagar rikels försvar. Konventionen ulgör inte något hinder för forskning
och utveckling av sådan miljöförändringsteknik, som avser fredliga ändamål. Ett
godtagande av förbudet mot miljökrigföring föranleder inte någon förändring av
svensk lagstiftning. Konventionen får dock anses vara av sådan vikt atl
riksdagen bör godkänna den.

4
Hemställan

Med
hänvisning till vad jag nu har anfört hemställer jag att regeringen föreslår
riksdagen att godkänna konventionen den 18 maj 1977 om förbud mot militär eller
varje annan fientiig användning av miljöförändringsteknik.

5
Beslut

Regeringen
ansluter sig till föredragandens överväganden och beslutar att genom
proposition föreslå riksdagen att antaga det förslag som föredraganden har
lagt fram.

Prop.
1983/84:143

Bilaga
1

Convention on the Prohibition of Military or Any Other Hostile
Use of Environmen-tal Modification Techniques

The States Parties to this Convention,

Guided by the interest of consolidating peace, and wishing
to conlribule to the cause of halling the arms race, and of bringing about
general and complete disarmament under strid and effective international control,
and of saving mankind from the danger of using new means of warfare,

Determined to continue negotiations with a viéw lo achieving
effective progress towards further measures in the field of disarmament,

Recognizing thal scientific and technical advances may open
new possibilities with respect to modification ofthe environment,

Recalling the Declaration of the United Nations Conference
on the Human Environment, adopied at Siockholm on 16 June 1972,

Realizing thal the use of environmental modification techniques
for peaceful purposes could improve the interrdationship of man and nature and
conlribule to the preservation and improvement of the environment for the
benefil of present and future generations,

Recognizing, however, thal military or any other hostile use
of such techniques could have effects extremely harmful to human welfare,

Desiring lo prohibil effectivdy military or any olher hostile
use of environmental modification techniques in order to eliminate the dangers
to mankind from such use, and af-firming their willingness to work towards the achievement
of this objeclive.

Desiring also lo conlribule to the slrength-ening of trust
among nations and lo the further improvement of the international situation
in accordance with the purpose and principles ofthe Charter ofthe United Nalions,

Have agreed as follows :

Konvention om förbud mot militär eller varje annan
fientlig användning av miljöförändringsteknik

De stater som är parter idenna konvention, som vägleds av silt
intresse för fredens stärkande och som önskar bidra till atl hejda kappmslningen,
till alt genomföra en allmän och fullständig nedrustning under sträng och
effektiv internationell kontroll och till atl rädda mänskligheten från den
fara som användningen av nya stridsmetoder innebär

som föresatt sig atl fortsätta förhandlingarna i syfte atl
uppnå verkliga framsteg med avseende på ytteriigare åtgärder på nedrustningens
område,

som erkänner att vetenskapliga och tekniska framsteg kan
öppna nya möjligheter i fräga om miljöförändring,

som erinrar om den deklaration som avgavs av Förenta
nationernas konferens om den mänskliga miljön och som antogs i Stockholm den
16 juni 1972,

som är
medvetna om atl användning av miljöförändringsteknik för fredliga ändamål
skulle kunna förbättra del inbördes förhållandet mellan människan och naturen
och bidra till bevarandet och förbättrandet av miljön till förmån för nuvarande
och kommande generationer,

som dock erkänner att militär eller annan fientiig
användning av sådan teknik skulle kunna ha ytterst skadliga verkningar på
mänsklighetens välbefinnande,

som önskar effektivt förbjuda militär eller annan fientlig
användning av miljöförändringsteknik i syfte att avlägsna i samband härmed
uppkomna faror för mänskligheten och som bekräftar sin vilja alt verka för uppnåendet
av detta mål,

som även önskar bidra till att stärka förtroendet mellan
folken och till atl ytteriigare förbättra det internalionella läget i enlighet
med syftena och principerna i Förenta nationernas stadga, har

överenskommit om följande.

Artide
I

1.
Each State
Party lo this Convention undertakes not to engage in military or any other hostile
use of environmental modification techniques having widespread, long-lasling or
severe effects as the means of destruction, damage or injury to any other Slale
Party.

2.
Each State
Party to this convention undertakes nol lo assist, encourage or induce any
State, group of States or international organisation to engage in activities contrary
to the provisions of paragraph 1 of this artide.

Artide II

As used in artide I, the term 'environmental modification
techniques' refers lo any lechnique for changing — through the ddiberate
manipulation of natural processes — the dynamics, composition or slmcture of the
earth, including its biota, lilhosphere, hy-drosphere and atmosphere or of ouler
space.

Artide 111

1.
The provisions
of this Convention shall not hinder the use of environmental modification techniques
for peaceful purposes and shall be without prejudice lo the generally recognized
principles and applicable rules of international law concerning such use.

2.
The States Parties
lo this Convention undertake lo facilitale, and have the right to participale
in, the fullest possible exchange of scientific and technological information on
the use of environmental modification techniques for peaceful purposes. States
Parlies in a position to do so shall conlribule, alone or together with other
States or international organisations, to international economic and scientific
co-operation in the preservation, improvement and peaceful ulilization of the environment,
with due consideration for the needs of the developing areas of the world.

Arlicle IV

Each State Party to this Convention undertakes to take any
measures it considers necessary in accordance wilh its constitutional processes
lo prohibil and prevent any activity in violation of the provisions of the Convention
anywhere under its jurisdiction or control.

Artikd
I

1. Varje fördragsslutandc stat förbinder sig

att avstå från militär eller annan fientlig an

vändning av miljöförändringsteknik som har

vidsträckta, långvariga eller allvariiga verk

ningar såsom medel att åstadkomma förstö

relse eller skada för annan avtalsslutande

stat.

2. Varje fördragsslutandc stat förbinder sig

att inte bistå, uppmuntra eller förmå en stat.

en gmpp av stater eller en internationell or

ganisation atl bedriva verksamhet i strid med

bestämmelserna i punkl 1 i denna artikd.

Artikel II

Uttrycket "miljöförändringsteknik', såsom del används
i artikel I, avser varje teknik syftande till att genom avsiktlig manipulering
av naturliga processer förändra jordens dynamik, sammansättning eller
struktur, inklusive dess biota, litosfär. hydrosfär och atmosfär, eller yttre
rymden.

Artikd III

1. Bestämmelserna i denna konvention

skall inte utgöra hinder för användningen av

miljöförändringsteknik för fredliga ändamål

och inte påverka folkrättsliga, allmänt er

kända principer och tillämpliga regler rö

rande sådan användning.

2. De fördragsslutande staterna förbinder

sig att underlätta och har rätt att delta i ett så

fullständigt utbyte som möjligl av vetenskap

lig och teknologisk information för utnytt

jande av miljöförändringsteknik för fredliga

ändamål. Fördragsslutande stater, som har

möjlighet därtill, skall enskilt eller tillsam

mans med andra stater eller internationella

organisationer bidra till ett internationelll

ekonomiskt och vetenskapligt samarbete i

fråga om bevarande, förbättring och fredligt

utnyttjande av miljön med vederbörligt beak

tande av behoven i väridens utvecklingsom

råden.

Artikd IV

Varje fördragsslutande stat förbinder sig all i enlighel
med sina konstitutionella förfaranden vidta alla de åtgärder som den anser
nödvändiga för att förbjuda och förhindra verksamhet som strider mot
bestämmelserna i denna konvention inom alla områden som står under dess
överhöghet eller under dess kontroll.

Artide V

I. The States Parties to this Convention underlake to consult one anolher
and to co-operate in solving any problems which may arise in relation to the objectives
of, or in the apprecialion ofthe Convention. Consullation on co-operation pursuant
to this artide may also be undertaken through appropriate international procedures
wiihin the framework of the United Nalions and in accordance wilh its Charter. These
inlernalional procedures may include the services of appropriate international
organizations, as well as of a Consultative Committee of Experts as provided
for in paragraph 2 of this artide.

2. For the purposes sel forth in paragraph 1

of this artide, the Deposilary shall, within

one month of the receipt of a request from

any State Party to this Convention, convene

a Consultative Committee of Experts. Any

State Party may appoint an expert lo the

Committee whose functions and rules of pro

cedure are set out in the annex, which consti

lutes an integral part of this Convention. The

Committee shall transmit to the Deposilary a

summary of its findings of fact. incorporating

all views and information presented to the

Committee during ils proceedings. The De

posilary shall distribute the summary to all

States Parties.

3. Any Stale Party lo this Convention

which has reason to believe that any other

State Party is acling in breach of obligations

deriving from the provisions of the Conven

tion may lodge a complainl with the Security

Council of the United Nations. Such a com-

plaint should include all relevant information

as well as all possible evidence supporting its

validity.

4.
Each State Paity
lo this Convention undertakes to co-operate in carrying oul any investigation which
the Security Council may iniliate, in accordance wilh the provisions of the
Charter of the Uniled Nations, on the basis of the complainl received by the Council.
The Security Council shall inform the States Parties of the results of the investigation.

5.
Each Slale
Party to this Convention underlakes lo provide or support assistance, in accordance
with the provisions of the Charter of the United Nations, to any stale

Artikd V

I. De fördragsslutande staterna förbinder sig att samråda med varandra
och att samarbeta för att lösa alla problem som kan uppkomma med avseende på
konventionens syfte eller tillämpningen av dess bestämmelser. Samråd och
samarbete som avses i denna artikel kan även komma till stånd genom lämpliga
internationella förfaranden inom ramen för Förenta nationerna och i enlighet
med dess stadga. Dessa internationella förfaranden kan inbegripa tjänster som
tillhandahålls av vederbörande internationella organisationer eller av den
rådgivande expertkommitté som avses i punkl 2 i denna artikel.

2.
För de syften
som anges i punkl 1 i denna artikel skall depositarien inom en månad efter
mottagandet av en begäran frän en föredragsslutande stat sammankalla en rådgivande
expertkommitté. Varje fördragsslutande stat kan utse en expert i kommittén,
vars uppgifter och arbetsordning fastställs i den bilaga som utgör en
integrerande del av denna konvention. Kommittén skall tillställa depositarien
en kortfattad redogörelse för sina iakttagelser, inbegripet alla de synpunkter
och uppgifter som framförts till kommittén under arbetets gång. Depositarien
skall översända redogörelsen till alla avtalsslulande stater.

3.
Vaije
fördragsslutande stal som har anledning alt förmoda alt en annan fördragsslutandc
stat handlar i strid med sina förpliklelser enligt konventionens bestämmelser,
kan anföra klagomål hos Förenta nationernas säkerhetsråd. I ett sådant klagomål
skall upptas all relevant information och allt bevismaterial som står till
buds och som stöder dess giltighet.

4.
Varje fördragsslutande
stat förbinder sig att samarbeta vid genomförandet av vaije undersökning, som
säkerhetsrådet kan inleda i enlighet med beslämmelserna i Förenta nationernas
stadga på grundval av klagomål, som mottagits av rådet. Säkerhetsrådet skall
underrätta de fördragsslutandc staterna om undersökningens resultat.

5.
Varje fördragsslutande
stat förbinder sig att i enlighet med Förenta nationernas stadga lämna bistånd
eller medverka till atl bistånd lämnas till fördragsslutande stat, som så be-

party which so requests, if the Security Council decides that
such Party has been härmed or is likely to be härmed as a result of violation
of the Convention.

Artide VI

1.
Any Slale Party
to this Convention may propose amendments to the Convention. The text of any proposed
amendment shall be submitled to the Deposilary, who shall promptly circulate it
lo all States Parties.

2.
An amendment shall
enter into force for all States Parties to this Convention which have accepted
il, upon the deposit with the Deposilary of instruments of acceptance by a majority
of Stales Parties. Thereafter it shall enter into force for any remaining Stale
Party on the dale of deposit of ils instrument of acceptance.

Artide VII

This convention shall be of uniimited duration.

Artide VIII

1.
Five years after
the entry into force of this Convention, a conference of the States Parties lo the
Conventiofi shall be convened by the Deposilary al Geneva, Switzerland. The conference
shall review the operation of the Convention with a view to ensuring that its
purposes and provisions are being real-ized, and shall in particular examine the
ef-fecli veness ofthe provisions of paragraph I of artide I in eliminating the dangers
of mililary or any other hostile use of environmental modification techniques.

2.
At intervals of
not less than five years thereafter, a majority of the States Parties to this Convention
may oblain, by submitting a proposal to this effect to the Deposilary, the convening
of a conference wilh the same objectives.

3.
If no conference
has been convened pursuant lo paragraph 2 of this artide wiihin len years following
the condusion of a previous conference, the Deposilary shall solicil the views
ofall States Parties to this Convention, concerning the convening of such a conference.
If one third or ten ofthe States Parlies, whichever number is less, respond affirma-tively,
the Deposilary shall take immediale sleps to convene the conference.

gär, om säkerhetsrådet finner att staten tillfogats skada
eller kan tillfogas skada till följd av brott mot konventionen.

Artikd VI

1.
Varje
fördragsslutande stal kan föreslå ändringar i konventionen. Texten till varje
föreslagen ändring skall tillställas depositarien, som omedelbart skall sända
den till samtliga avtalsslulande stater.

2.
En ändring
skall träda i kraft för samtliga fördragsslutande stater som har godkänt ändringen
efter det att flertalet av de fördragsslutande staterna har deponerat sina
godkännandeinstrument hos depositarien. Därefter skall den för varje annan
fördragsslutande stal träda i kraft den dag då denna stat deponerar sitt godkännandeinstmmenl.

Artikd VII

Denna konvention skall gälla utan tidsbegränsning.

Artikd VIII

1.
Fem år efter
denna konventions ikraftträdande skall depositarien sammankalla de
fördragsslutande stalerna till en konferens i Geneve, Schweiz. Konferensen
skall granska hur konventionen tillämpas, varvid syftet skall vara att förvissa
sig om att dess ändamål och bestämmelser förverkligas och särskilt hur effektivt
bestämmelserna i punkl 1 i artikel I avlägsnar farorna för militär eller annan
fientlig användning av miljöförändringsteknik.

2.
Därefter kan,
åtminstone vart femte år, majoriteten av de fördragsslutandc staterna genom atl
inlämna ett förslag härom till depositarien få till stånd ett sammankallande
av en konferens med samma ändamål.

3.
Om ingen
konferens har sammankallats i enlighet med punkt 2 i denna artikel inom tio år
efter avslutandel av en föregående konferens, skaU depositarien inhämta
yttranden från alla fördragsslutandc slaler rörande sammankallandet av en
sådan konferens. Om en tredjedel eller tio av de avtalsslutande staterna,
beroende på vilket anlal som är lägre, ger ett jakande svar, skall depositarien
vidta omedelbara åtgärder för alt sammankalla konferensen.

Artide IX

1.
This Convention
shall be open to all States for signature. Any Slale which does not sign the Convention
before ils entry into force in accordance with paragraph 3 of this artide may accede
to it al any lime.

2.
This Convention
shah be subject to ratification by signatory Stales. Instmments of ratification
or accession shall be deposited with the Secretary-General ofthe United Nations.

3.
This Convention
shaU enter into force upon the deposil of instruments of ratificalion by twenty
Governments in accordance with paragraph 2 of this artide.

4.
For those
States whose instruments of ratification or accession are deposiled after the entry
into force of this Convention, it shall enter into force on the date ofthe deposit
of their instruments of ratification or accession.

5.
The Deposilary shall
promptly inform all signatory and acceding States of the dale of each signature,
the date of deposil of each instrument of ratification or accession and the date
of the entry into force of this Convention and of any amendments thereto, as well
as ofthe receipt of olher notices.

6.
This Convention
shall be registered by the Deposilary in accordance wilh Artide 102 of the
Charter of the Uniled Nalions.

A/-ric7e X

This Convention, of which the English, Arabic, Chinese, French,
Russian and Spanish texts are equally authentic, shall be deposited with the Secretary-General
of the United Nations, who shall send duly certified copies thereof to the Governments
ofthe signatory and acceding States.

IN WITNESS WHEREOF, the undersigned, being duly authorised
thereto by their respective Governments, have signed this Convention, opened
for signature al Geneva on the eighteenth day of May, one thousand nine hundred
and seveniy-seven.

Artikd IX

1.
Denna
konvention skall stå öppen för undertecknande för aUa stater. Varje stal, som
inte undertecknar konventionen före dess ikraftträdande enligt punkl 3 i denna
artikel, kan när som helst ansluta sig till den.

2.
Denna
konvention skaU ratificeras av signalärstaterna. Ratifikations- eller anslutningsinstrumenten
skall deponeras hos Förenta nationernas generalsekreterare.

3.
Denna
konvention träder i kraft när tjugo regeringar har deponerat sina ratifika-lionsinstmmenl
i enlighet med punkt 2 i denna artikel.

4.
För stater
vilkas ratifikations- eller anslutningsinstrument deponeras efter denna
konventions ikraftträdande träder den i kraft dagen för deponerande av deras
ratifikations-dier anslutningsinstrument.

5.
Depositarien
skall omedelbart underrätta alla slaler som undertecknat eller anslutit sig
om dagen för deponering av varje ratifikations- eller anslutningsinstrument
och dagen då denna konvention och ändringar i denna träder i kraft samt om
mottagandet av andra meddelanden.

6.
Denna
konvention skall registreras av depositarien i enlighel med artikel 102 i Förenta
nationernas stadga.

Ariikd X

Denna konvention, varav de arabiska, engelska, franska,
kinesiska, ryska och spanska texterna är lika giltiga skall deponeras hos
Förenta nationernas generalsekreterare, som skall sända vederböriigen bestyrkta
kopior av den till regeringarna i de stater som undertecknat eller anslutit
sig till konventionen.

Till bekräftelse härav har undertecknade, vederböriigen
bemyndigade av sina respektive regeringar, undertecknat denna konvention, som
öppnades för undertecknande i Geneve den 18 maj 1977.

Prop. 1983/84:143 Annex to the Convention

Consultative Committee of Experts

1. The Consultative Committee of Experts

shall underlake lo make appropriate findings

of fact and provide expert views relevant to

any problem raised pursuant to paragraph I of

artide V of this Convention by the Stale

Party requesting the convening of the Com

mittee.

2. The work ofthe Consultative Committee

of Experts shall be organised in such a way as

to permit il lo perform the functions sel forth

in paragraph 1 of Ihis annex. The Committee

shall decide procedural questions relalive lo

the organization of its work, where possibly

by consensus, but otherwise by a majority of

those present and voting. There shall be no

voting on matters of subslance.

3.
The Deposilary
or his representative shall serve as the Chairman of the Committee.

4.
Each expert may
be assisted at meetings by one or more advisers.

5.
Each expert shall
have the right, through the Chairman, lo requesi from States, and from international
organizations, such information and assistance as the expert considers desirable
for the accomplishment of the Com-mitiee"s work.

14

Bilaga till konventionen

Rådgivande expertkommittén

1.
Rådgivande
expertkommittén skall åta sig alt på lämpligt sätt utreda de faktiska omständigheterna
och tillhandahålla expertutlåtanden rörande problem som framlagts enligt
punkt 1 i artikel V i denna konvention av den fördragsslutande stat som begärt
sammankallandel av kommittén.

2.
Den rådgivande
expertkommitténs verksamhet skall ordnas så, au den kan fullgöra de uppgifter
som fastställs i punkt I i denna bilaga. Kommiuén skall avgöra procedurfrågor
rörande organisationen av sitt arbete, om möjligl med consensus men annars med
majoriteten av de närvarande och röstande medlemmarnas röster. Om sakfrågor
skall omröstning ej ske.

3.
Depositarien
eller hans ombud skall vara ordförande i kommittén.

4.
Varje expert
kan vid mötena bistås av en eller flera rådgivare.

5. Varje expert skall äga rätt alt genom

ordföranden begära den information och den

hjälp av stater och internationella organisa

tioner som experten anser vara önskvärd för

att kommittén skall kunna genomföra sitt ar

bete.

Environmental Modification Convention

Understandings Regarding the Convention

Underslanding Relating to Artide I

ll is the underslanding of the Committee that, for the
purposes of this Convention, the terms, 'widespread, 'long-lasling' and 'severe'
shall be interpreted as follows :

a) 'widespread' : encompassing an area on

the scale of several hundred square kilo-

meires,

b) 'long-lasling'
lasting for a period of

months, or approximatdy a season,

c) "severe' : involving serious or significant

dismption or harm to human life, natural and

economic resources or other assets.

It is further underslood that the interpretation sel forth
above is intended exdusivdy for this Convention and is not intended lo prejudice
the interpretation of the same or similar terms if used in connection with any other
international agreemenl.

Uttalande i CCD om tolkningen av artiklarna I, II, III
och VIII.

Konventionen om förbud mot militär eller varje annan
fientlig användning av miljöförändringsteknik

Tolkning av artikel I

Enligt kommitténs uppfattning skall termerna
'vidsträckt', 'långvarig' och 'allvarlig' i denna konvention tolkas enligt
följande :

a)
'vidsträckt"
: omfattande ett område i storleksordningen flera hundra kvadratkilometer,

b)
'långvarig' :
som varar under en period av några månader, eller uppskattningsvis en årstid,

c)
'allvarlig' :
som medför allvarliga eller betydande rubbningar eller skada på människoliv,
naturtillgångar, ekonomiska och andra tillgångar.

Den är vidare av den uppfattningen att ovanstående
tolkning uteslutande avser konventionen och inte är avsedd att påverka
tolkningen av samma eller liknande termer, om de används i samband med någon
annan internationell överenskommelse.

Underslanding Relating to Artide II

It is the underslanding of the Committee that the following
examples are illustrative of phenomena thal could be caused by the use of environmental
modification techniques as defined in Artide II of the Convention : earthquakes, isunamis, an upset
in the ecolo-gical balance of a region, changes in weather patterns (douds, predpitation,
cydones of various types and tornadic storms), changes in climate patterns, changes
in ocean cur-rents, changes in the state of the ozone layer and changes in the stale
ofthe ionosphere.

Il is further underslood that all the phenomena listed above,
when produced by military or any olher hostile use of environmental modification
techniques, would result, or could reasonably be expected lo result, in widespread,
long-lasling or severe destruction, damage or injury. Thus, military or any other
hostile use of environmental modification techniques as defined in Artide 11,
so as

Tolkning av artikel II

Enligt kommitténs uppfattning skall följande exempel
belysa fenomen som kan uppkomma till följd av användningen av miljöförändringsteknik,
såsom denna definieras i artikel II i konventionen : jordbävningar, isunamis, en omvälvning av den
ekologiska balansen i ett område, förändringar i vädersystem (moln, nederbörd,
cykloner av olika slag och tomados), förändringar i klimatsystem, förändringar
av havsströmmar, förändringar i ozonlagret och förändringar i jonosfären.

Den är vidare av den uppfattningen att alla de fenomen som
finns uppräknade ovan, när de framkallats av militär eller annan fientlig
användning av miljöförändringsteknik, skulle leda till, eller rimligtvis skulle
kunna tänkas leda till, vidsträckt, långvarig och allvarlig förstörelse eller
skada. Militär eller annan fientlig användning av miljöförändringsteknik
enligt artikel 11 i syfte att framkalla dessa

to cause those phenomena as a means of destruction, damage
or injury to another State Party, would be prohibited.

It is recognized, moreover, that the list of examples set out
above is not exhaustive. Other phenomena which could result from the use of environmental
modification techniques as defined in Artide II could also be appropriatdy induded. The absence of such
phenomena from the list does not in any way imply that the undertaking contained
in artide 1 would not be applicable to those phenomena, provided the criteria
sel out in that artide were met.

Underslanding Relating to Artide III

It is the underslanding of the Committee that this Convention
does not deal with the question whether or not a given use of environmental modification
techniques for peaceful purposes is in accordance wilh generally recognized principles
and applicable rules of international law.

Underslanding Relating to Artide VIII

It is the underslanding of the Committee thal a proposal
lo amend the Convention may also be considered al any conference of Parties held
pursuant to Artide VIII. It is further underslood thal any proposed amendment that
is intended for such consideration should, if possible, be submitled to the Deposilary
no less than 90 days before the com-mencement ofthe conference.

fenomen för all åstadkomma förstörelse eller skada för en
annan avtalsslutande stat, skulle således vara förbjuden.

Dessutom konstateras att ovanstående uppräkning av exempel
inte är fullständig. Andra fenomen som skulle kunna bli följden av användningen
av miljöförändringsteknik enligt artikel 11 borde även kunna inkluderas.
Avsaknaden av dessa fenomen i förteckningen betyder inte pä något sätt att
åtgärder enhgt artikel 1 inte skulle vara tillämpliga på dem, under
förutsättning alt kriterierna i den ifrågavarande artikeln vore uppfyllda.

Tolkning av artikel III

Enligt kommitténs uppfattning handlar denna konvention
inte om frågan humvida en viss användning av miljöförändringslekniker för
fredliga ändamål är eller inle är i enlighet med allmänt erkända folkrättsliga
principer och tillämpliga regler.

Tolkning av artikel VIII

Enligt kommitténs uppfattning kan ett förslag till
ändring av konventionen även las upp till behandling vid varje möte mellan
parterna som hålls i enlighel med artikel VIII. Den är vidare av den
uppfattningen att varje ändringsförslag som avses bli föremål för sådan
behandling om möjligt bör underställas depositarien minst 90 dagar före mötets
början.

Norstedts Tryckeri, Stockholm 1984