Prop. 1983/84:145

Prop.
1983/84:145

Regeringens proposition 1983/84:145

om turist- och rekreationspolitiken m. m.;

beslutad den 8 mars 1984.

Regeringen förelägger riksdagen vad som har tagits upp i
bifogade utdrag ur regeringsprotokoll för de åtgärder och del ändamål som
framgår av föredragandenas hemställan.

På regeringens vägnar OLOF PALME

SVANTE LUNDKVIST

Propositionens huvudsakliga innehåll

1 propositionen anges målen för turist- och rekreationspoliliken.
Genom att öka utlandslurismen och bereda fler svenskar möjlighet till turism
och rekreation i eget land kan turistnäringens kapacitet utnyttjas bättre.
Vissa förändringar föreslås av reglerna för det arbelsmarknadspolitiska stödet
och turismen. En särskild struklurplan bör upprättas för turismen. Behovet av forskning
och utbildning inom turistnäringen påtalas.

En redovisning av de hinder som begränsar många människors
möjlighet att använda fritiden för turism och rekreation lämnas. Vissa förslag
till åtgärder redovisas.

Sveriges turistråd föreslås bli centralt organ för turist-
och rekreationsfrågorna. Rekreationsberedningen föreslås bli nedlagd. Dess
arbetsuppgifter liksom vissa av de uppgifter naturvårdsverket har på området
föreslås bli överförda till Turistrådet. Den nya organisationen föreslås träda
i kraft den Ijuli 1984.

1 Riksdagen 1983/84. I saml. Nr 145

Prop. 1983/84:145 2

Utdrag

PROTOKOLL

vid
regeringssammanträde

1984-03-08

Närvarande:
statsministern Palme, ordförande, och statsråden I. Carlsson, Lundkvist, Feldt,
Sigurdsen, Gustafsson, Hjelm-Wallén, Peterson, Andersson, Boström, Gradin,
Dahl, R.Carlsson, Holmberg, Hellström, Wickbom

Föredragande:
statsråden Lundkvist och Gustafsson

Proposition
om turist- och rekreationspolitiken m. m.

Statsråden
Lundkvist och Gustafsson anmäler sina förslag. Anförandena redovisas i
underprotokollen för jordbruks- resp. bostadsdepartementet.

Statsrådet
Lundkvist hemställer atl regeringen i en proposition förelägger riksdagen vad
han och statsrådet Gustafsson har anfört för de åtgärder och de ändamål som de
hemställt om.

Regeringen
ansluter sig till föredragandenas överväganden och beslutar att genom
proposition förelägga riksdagen vad föredragandena har anfört för de åtgärder
och de ändamål som de har hemställt om.

Regeringen
beslutar att de anföranden och förslag som redovisas i underprotokollen skall
bifogas propositionen som bilagorna 1-2.

Prop. 1983/84:145 - 3

Bilaga
I

Uldrag

JORDBRUKSDEPARTEMENTET PROTOKOLL

vid
regeringssammanträde 1984-03-08

Föredragande:
statsrådet Lundkvist

Anmälan
till proposition om turist- och rekreationspolitiken m. m.

1
Inledning

På
grundval av proposition 1975:46 om planering ocb samordning av samhällets
insatser för rekreation och turism och proposition 1975:47 om inrättande och
finansiering av Sveriges turistråd har riksdagen (CU 1975/76:2, rskr 1975/76:46
och NU 1975:34, rskr 1975:244) angett riktlinjer för staiens insatser för
turism och rekreation.

De riktlinjer som
riksdagen angav år 1975 innebär att allmänna medel för turism och rekreation
skall användas på ett sådanl sätt att en bred allmänhet kan utnyttja de
anläggningar och områden som byggts ut med allmänt stöd. Vidare angavs atl den
framtida utbyggnaden för turism och rekreation borde ske genom samordnade
åtgärder i 25 s. k. primära rekreationsområden. Riksdagen beslutade likaså att
inrätta en särskild beredning för planering och samordning av de statliga
insatserna för turism och rekreation (rekreationsberedningen). För att
planera, samordna och genomföra åtgärder för att främja marknadsföringen av
turism i Sverige inrättades Sveriges turistråd.

Genom beslut den 28 juni
1979 uppdrog regeringen åt rekreationsbered-ningen att initiera samt ge råd och
vägledning för arbetet med utvecklingsprogram i de 25 primära
rekreationsområdena. I uppdraget ingick också att till regeringen redovisa
resultatet av detta arbete samt att redogöra för de bedömningar och förslag
utifrån ett riksperspektiv som arbetet kunde ge anledning till. Beredningen har
i belänkandet (SOU 1983:43) Områden för Turism och Rekreation redovisai
resultatet av detla arbete.

Genom
beslut den 28 juni 1979 tillkallade regeringen en särskild utredare för atl
utreda den statiiga rekreations- och turistpolitiken (Dir. 1979:81). Utredningen,
som antog namnet TUREK, har överiämnal ddbetänkandel (SOU 1981:28) Turism och
friluftsliv - det centrala myndighetsansvaret. Vidare har utredningen överiämnal
rapporten (Ds Jo 1982:4) Turistbranschens näringsvillkor. Turisttransporter.

Prop.
1983/84:145 4

Genom
regeringsbeslut den 22 juli 1982 gavs TUREK en pariamentarisk sammansättning
och nya direktiv (Dir. 1982:51). TUREK fick sin slutiiga sammansättning genom
regeringsbeslut den 17 februari 1983. I tilläggsdirektiv (Dir. 1983:18) angavs
alt TUREK i huvudsak skulle inrikta arbetet på den s. k. hinderproblematiken
och därvid kartlägga hur människor i dag använder sin fritid, vilka hinder som
föreligger samt föreslå olika åtgärder för att undanröja dem. Härtill skulle TUREK
belysa rekreations- och turistsektorns samhällsekonomiska betydelse. TUREK har överiämnal
betänkandet (SOU 1983:45) Turism och friluftsliv 2 - om förutsättningar och
hinder.

Till
protokollet i delta ärende bör fogas dels en sammanfattning av betänkandet (SOU
1983:43) Områden för Turism och Rekreation som bilaga 1.1, dels en
sammanfattning av betänkandet (SOU 1983:45) Turism och friluftsliv 2 - om
förutsättningar och hinder som bilaga 1.2, dels en förteckning över
remissinstanserna och en sammanställning av remissyttrandena över de båda betänkandena
som bUaga 1.3 samt dels förslag till Lag om beslutanderätt för Sveriges
turistråd som bilaga 1.4.

Även
anslagsfrågor för budgetåret 1984/85 kommer atl behandlas.

2
Föredragandens överväganden

2.1
Mål för turism- och rekreationspolitiken

Vi
har i vårt land unika naturliga förutsättningar i form av omväxlande natur, god
miljö och slora kulturvärden atl tillgodose olika rekreations-och lurismintressen.
Det är en viktig utgångspunkt för turism- och rekreationspoliliken att dessa
tillgångar tas tillvara och nyttjas för att förbättra våra möjligheter som
turistland.

Inriktningen
bör vara atl genom såväl ökad utlandsturism som förbättrade möjligheter för
svenskar till turism och rekreation i det egna landet öka utnyttjandet av de
befintliga anläggningarna.

Turismen
är av stor belydelse i strävan all förbättra bytesbalansen. Det är därför
väsentligt atl antalet turister i Sverige kan ökas. En intensifierad marknadsföring
är ett viktigt medel för alt uppnå delta.

Del
är också viktigt alt fler svenskar bereds möjlighet atl utnyttja sin fritid för
rekreation och turism i del egna landet i sådana former, som var och en önskar.
Bäst åstadkoms del genom olika generella politiska åtgärder.

Härigenom
bör den svenska turistnäringens resurser kunna utnyttjas bättre.

Turistnäringens
anläggningar, både hotell och enklare anläggningar, är otillräckligt
utnyttjade. Anläggningarna representerar elt stort kapital och bidrar ofta till
ortens möjligheter att åstadkomma sysselsättning och utveckla ekonomin. Genom
ökad beläggning och föriängd säsong kan lön-

Prop. 1983/84:145 4 5

samheten
för befintliga anläggningar ökas avsevärt. Därmed bör del även bli ekonomiskt
möjligt för fler att utnyttja dem. Jag vill särskilt understryka att åtgärder
som möjliggör en väl fungerande turistnäring också får positiva rekrealionspolitiska
effekter.

De
turist- och rekrealionspolitiska målen bör vara dels all genom marknadsföringsåtgärder
och utveckling av turistnäringen åstadkomma förbättringar i svensk
bytesbalans, regionalpoliliska och sysselsättningsmässiga effekter m.m. samt
dels genom generella åtgärder inom olika områden förbättra möjligheterna för
breda folkgrupper till turism och rekreation på fritiden.

En
viktig utgångspunkt för turist- och rekreationspoliliken är som jag tidigare
har framhållit att ge alla möjlighet alt använda sin fritid för sådana former
av rekreation och turism som var och en önskar. Detta är så myckel mer
angeläget som vårt land har unika naturliga förutsättningar i form av
omväxlande natur och god miljö alt tillgodose olika rekreations- och fri-luftsintressen.
Exempelvis har genom olika reformer arbetstiden förkortats och semestern
förlängts. En väsentlig del av tillgängligt reformutrymme har använts för att
öka människors fritid.

2.2
Utvecklingstendenser och utvecklingsmöjligheter för turistnäringen

Ett
centralt mål för den ekonomiska politiken är att uppnå jämvikt i våra samlade
betalningar till utlandet. Den devalvering regeringen genomförde i oktober 1982
var ett viktigt steg i riktning mot att skapa en sådan jämvikt. Devalveringen
skapade fömtsättningar för en snabb förbättring av den svenska exporten
samtidigt som importen begränsades. Trots förbättring av handdsbalansnellol
uppvisar bytesbalansen också för år 1983 elt underskott.

Också
turismens utveckling har stor betydelse för bytesbalansen. Sålunda uppgick
utflödet av resevaluta år 1983 till ca 12 miljarder kr. medan inflödet var 8
miljarder kr. Inflödet av resevaluta har dock ökat. Jämfört med år 1975 då
utflödet av valulan var ca 3 gånger så stort som inflödet är det i dag ca en
och en halv gång så stort.

Under
den senaste sexårsperioden har turismen mätt i antalet gästnätter per år ökat
från ca 25 miljoner till ca 29 miljoner, dvs. med drygt 3 % per år. Turismen
från utlandet har under samma tidsperiod i absoluta tal ökal med 2 miljoner
gästnätter till 7 miljoner år 1983 vilket motsvarar en åriig ökning med 6%.
Enbart under år 1983 ökade utlandsturismen i Sverige med drygt I miljon
gästnätter.

Svensk
turism svarar för endast 1,5% av den europeiska marknaden mätt i andelar av de
samlade turislinkomsterna år 1981. De övriga nordiska länderna och t.ex.
Portugal har vardera turistinkomster i ungefär samma storleksordning som
Sverige. De stora turistländerna är Italien, Frankrike, Förbundsrepubliken
Tyskland, Spanien, Österrike och Storbritannien som

Prop.
1983/84:145 6

tillsammans svarar för ca 75% av marknaden. Inlernalionell
turism har expanderat starkt - ca 6% årligen sedan mitten av 1960-lalet och
fram till år 1981. Sedan år 1982 har den dock stagnerat och utvecklingen går
enligt OECD mol kortare semesterresor i det egna landet eller i dess närhet.
Inom ramen för det samarbete som äger rum i OECD verkar Sverige aktivt för en
liberalisering av handelshinder på lurismområdet. Nya regler som avses bidra
till att underlätta internationell turism utarbetas f. n. inom OECD.

Den andd av befolkningen som gjort någon semesterresa
uppgick enligt rekreationsberedningen vid slutet av 1960-talet till ca 50%. Vid
mitten av 1970-talet var motsvarande andd 2/3 och den har därefter varit
oförändrad. Däremot har vissa förändringar inom resmönstrel ägt rum. Sedan
mitten av 1970-talet har semesterresandel inom landet ökat medan
utlandsresan-del successivt har avtagit. När det gäller inkvarleringsformerna
kan en tydlig förskjutning iakttas mot billigare boendeformer, främst stugbyar
och camping. Valet av resmål inom landet är förhållandevis stabilt. De stora
besöksmålen kan förväntas ha stor attraktionskraft även i framtiden.

Hushållens konsumtion av varor och tjänster för
fritidsändamål inkl. resor har ökat starkt under den senaste tjugoårsperioden.
Räknat i fasta priser var den årliga tillväxten 4% mellan åren 1963 och 1981.
För bostäder inkl. el och uppvärmning var motsvarande tillväxt 3% och för
matvaror 1,5%. Den sammanlagda privata konsumtionen av resor, fritidsartiklar,
nöjen, rekreation och kortlidsboende uppgick år 1981 enligt TUREK till ca 60
miljarder kr.

Turismomsättningen - dvs. omsättningen från boende,
transporter, mat, aktiviteter och shopping saml följdeffekter i form av
omsättningsökning inom handel och näringsliv - har av Sveriges turistråd för
år 1982 uppskattats till ca 35 miljarder kr. Sedan början av 1970-talel har
omsättningen ökat med ca 7 miljarder kr. i fast penningvärde eller med nära
30%.

Andelen sysselsatta inom turistnäringen är enligt
Turistrådet ca 5% av samtiiga förvärvsarbetande och är numera större än i flera
enskilda industribranscher. Turistnäringen sysselsätter t.ex. dubbelt så många
som massa- och pappersindustrin. I vissa regioner har turistnäringen karaktär
av basnäring.

I dag får drygt 200000 personer genom hel- och deltidsarbete
sin utkomst av turismen. Omräknat till heltidssysselsättning motsvarar delta
105000 arbetstillfällen. Sedan år 1970 har antalet helårsarbeten med direkt
sysselsättning inom turism ökat från 90000 till 105000. Indirekt sysselsättning
i till turism relaterade verksamheter inom handel- och näringsliv, offentlig
sektor etc. skapar enligt Turistrådet ytteriigare 70000 hdårsarbe-len.

Turistnäringen har somjag nu redovisat stor betydelse för
den svenska ekonomin. Del finns enligt min mening stora möjligheter att genom
målmedvetna insatser öka såväl Sveriges andelar av utlandsmarknaden som

Prop.
1983/84:145 v . 7

svenskarnas
fömtsättningar all turista i del egna landet. Devalveringen i oktober 1982 har underiättat
denna utveckling.

Den
svenska turistnäringen har f. n. överkapacitet på beläggningssidan. Det innebär
att expansion av turism och rekreation kan ske ulan att omfattande
investeringar behöver göras. De statliga insatserna måsle inriktas mot att
stödja företagens egna ansträngningar att öka svenskars och utlänningars
efterfrågan på turism och rekreation i Sverige. Det är företagens förmåga och
vilja till förnyelse och utveckling som utgör själva grunden för
konkurrenskraften inom turismsektorn. Del statliga ansvaret för turistpolitiken
bör i första hand vara att förbättra möjligheterna för marknadsföringsinsatser
inom turistnäringen. Sveriges turistråds huvudroll som central
marknadsföringsorganisation stryks härvid under. De organisatoriska konsekvensema
av detta behandlar jag i avsnitt 2.6. Ett viktigt stöd från statens sida ligger
dessutom i de åtgärder som vidtas i syfte alt bevara basresurserna för turism
och rekreation genom naturvård, natur- och miljöskydd. En vidareutveckling av bokningssyslemel
BOKSER även för utlandsmarknaden skulle ytteriigare förbättra Sveriges
ställning som turistland. Också en satsning på breda s. k. paketresearrangemang
som tillvaratar utbudet av turistattraktioner och naturresurserna skulle kunna
bidra till ökade marknadsandelar.

De
resurser som en organisation som Turistrådet kan komma atl disponera över
kommer alltid - oavsett resurstillskott - alt utgöra en liten del av de
resurser som finns tillgängliga inom turistnäringen. Turistrådets resurser
måste därför användas effektivt. Jag återkommer till detta i avsnittet om
turist- och rekreationsfrågornas organisation. På liknande sätl gynnas enligt
min uppfattning vissa eftersatta grupper i turistsammanhang bäst av de
generella åtgärder av ekonomisk eller annan karaktär som vidtas inom olika
samhällsområden. Även denna fråga kommer jag att behandla senare.

2.3
Statliga insatser för turistnäringens utveckling

2.3.1
Sysselsättnings- och regionalpolitiska insatser

Statliga
ekonomiska insatser inom ramen för arbetsmarknads- och regionalpolitiken
kommer också turist- och rekreationsseklorn till del. För utbyggnad och
komplettering av turistanläggningar samt för utbyggnad av infrastruktur- och
aktivitetsanläggningar har dessa insatser sammanlaget med det bidrag som utgått
från anläggningsslödet till rekrealionsanlägg-ningar - exkl. lokaliseringsstöd
i form av lån - uppgått till i genomsnitt ca 115 milj. kr. årligen under den
senaste femårsperioden. Under den senaste tioårsperioden har insatser genom
beredskapsarbeten och lokaliseringsstöd för turist- och rekreationsseklorn
ökat. År 1975 uppgick insatserna tUl endasl något tiotal miljoner kronor medan
motsvarande siffra år 1983 var ca 150 milj.kr. Arbetsmarknadspolitiska insatser
som kommit turist- och

Prop. 1983/84:145 8

rekreationssektorn
till del i form av beredskapsarbeten svarar för drygt två tredjedelar av detta
belopp. De arbetsmarknads- och regionalpoliliska insatserna har naturligen
riktals främst till ekonomiskt och syssdsättnings-mässigt svaga regioner. Stöd till
turistanläggningar har därför i huvudsak lämnats inom det regionalpolitiska
stödområdet men också till vissa områden i södra Sverige. Härutöver har
särskilda insatser gjorts i Norrbottens, Västerbottens, Jämtiands och Värmlands
län i form av tidigardagda investeringar eller till länen särskih riktade
medel med en friare användning än vad som gäller i samband med ordinarie
medelstilldelning.

Rekreationsberedningen
har konstaterat att det i vissa områden föreligger risk för överetablering av
turistanläggningar. Studier utförda inom både TUREK och rekreationsberedningen
visar alt turistnäringens lönsamhet inte är tillfredsställande. För att höja
lönsamheten krävs att befint-Uga områden och anläggningar utnyttjas bättre.
Intensifierad marknadsföring, produktutveckling och förbättrade transporter
kan medverka härtill. Samtidigt måste försiktighet iakttas med investeringar
som utökar den befintliga bäddkapacilelen. Om sådana investeringar likväl görs
måste de grundas på marknadsmässiga bedömningar av behov och lönsamhelsförut-sällningar.

Rekrealionsberedningen
redovisar olika förändringar av reglerna för lokaliseringsstödet för att
förbättra turistnäringens villkor. Sålunda föreslår beredningen atl kravet på
särskilda skäl för lokaliseringsstöd till turistföretag i stödområde C skall
tas bort för vissa av beredningen särskilt prioriterade primära
rekreationsområden. Förslaget berör Gotland. Mora och Orsa kommuner inom
Siljansområdet saml Sunne kommun i Fryksda-len. Beredningen föreslår vidare att
turistnäringen skall kunna erhålla stöd till syssdsättningsfrämjande
investeringar i form av lokaliseringsstöd också utanför stödområdena. Eftersom
en särskild parlamentarisk kommitté f. n. ser över det regionalpolitiska stödet
är jag inte beredd atl nu ta StäUning till de förslag till förändringar som
rekreationsberedningen föreslagit. Stödet bör också i fortsättningen utgå i
enlighet med de principer som i dag gäller. Jag vill i detta sammanhang också
understryka atl lönsamheten inom turistnäringen bäst förbättras genom
generella ekonomiska åtgärder. Det är angelägel alt näringen inte blir beroende
av olika statliga stödformer.

Jag
förutsätter att det slöd som enligt nuvarande principer lämnas till verksamheter
med direkt anknytning till turistverksamhet som t. ex. investeringar i olika
typer av infrastmktur, aktivitetsanläggningar, marknadsföring m. m. anpassas till
turismens utvecklingsmöjligheter. Sådant stöd bör lämnas endast om
investeringen medverkar till atl föriänga säsongen för befintlig
turistverksamhet, eller om den ökar utnyttjandet av befintlig bäddkapacitet.

Enligt
bestämmelserna för beredskapsarbete som avser affärsmässig rörelse skall
möjlighet till stöd enligt förordningen (1982:677) om regional-

Prop.
1983/84:145 9

politiskt slöd alltid prövas i första hand. Sådana arbeten
får inte utföras som beredskapsarbete om stödet bedöms kimna innebära
konkurrensfördelar gentemot förelag av liknande slag som uppbär
lokaliseringsstöd.

Arbeten på
hotell och anläggningar inom turistnäringen får utföras som beredskapsarbete endasl
om synneriiga skäl föreligger. Förslag till turistinvesteringar som överstiger
3 milj.kr. skall överiämnas till regeringen för avgörande.
Rekreationsberedningen föreslär att bestämmelsen om synnerliga skäl upphävs.

Enligt min
mening är det angeläget att sådana satsningar som är av betydelse för
utvecklingen av turistnäringen och rekreationsområden skall kunna genomföras
som beredskapsarbeten. Jag avser att senare föreslå regeringen atl bestämmelsen
om synneriiga skäl upphävs, och att prövningen av objekt inom turistsektorn
vars totalkostnad understiger 10 milj. kr. skall delegeras till
arbetsmarknadsstyrelsen. Jag kan däremot inte biträda beredningens förslag att
beredskapsmedel skall kunna lämnas utan hinder av reglerna för
lokaliseringsstöd. Jag har i dessa frågor samrått med chefen för
arbetsmarknadsdepartementet.

Jag vill emellertid understryka nödvändigheten av att
satsningarna prövas utifrån såväl arbetsmarknads- som rekreations- och
turismsynpunkter. Det är viktigt att investeringarna görs så att de kan skapa
stadigvarande sysselsättning. Länsarbetsnämnderna bör därför vid behandling av
dessa investeringar höra del regionala luristorganet.

Rekreationsberedningen
har också föreslagit att projekteringsbidrag återinförs inom de av beredningen
prioriterade områdena. Efler samråd med chefen för arbetsmarknadsdepartementet
finner jag inte skäl alt tillstyrka förslaget.

Jag vill
också erinra om att arbetsmarknadsverket vid valet av beredskapsarbeten har atl
särskilt beakta möjligheten att främja service- och tjänstearbeten inom turistsekiorn.
Jag kommer senare alt föreslå särskilda insatser för viss försöksverksamhet och
information om det statliga slöd som lämnas för alt öka tjänste- och
serviceinsatserna inom turist- och rekreationssektorn. Arbetsmarknadsinsatserna
kan avse anställning som guide, värd och turledare, eller anställning vid
resebyrå och lokala transportföretag liksom anställning i samband med lokala informationsaklivi-teter.
Dessa möjligheter inom arbetsmarknadspolitikens område har hittills inte
utnyttjats i någon större utsträckning inom turistsektorn.

Jag vill även erinra om atl de tillämpningsregler som
gäller för ungdomslagen inkluderar arbeten inom turistsektorn. Reglerna för
beredskapsarbeten och rekryteringsstöd kan givetvis också utnyttjas inom tjänste-
och servicesektorn.

Även i dessa frågor har jag samrått med chefen för
arbetsmarknadsdepartementet.

Prop.
1983/84:145 10

2.3.2
Struklurplan och branschstudie för turism

Statliga
insatser bör enligt rekreationsberedningen styras till de primära rekreationsområden
som har högst besöksfrekvens. Syftet är enligt beredningen att öka
tillgängligheten och utnyttjandet av befintliga resurser samt att minska
köproblem. De områden beredningen prioriterar är Öland, Gotland, norra
Bohuslän, Fryksdalen, Siljan, DalaQällen, Härjedalsfjällen och Åre.

Flertalet
remissinstanser är kritiska till den föreslagna prioriteringen. Remissinstanserna
i alla norrlandslän utom Jämtlands län avstyrker förslaget. Län som har både
prioriterade och opriorilerade primära rekreationsområden tillstyrker att
något eller några områden prioriteras men framhåller samtidigt atl insatser
också bör göras i de områden som inte prioriteras.

För
egen del vill jag framhålla all det grundläggande syftet med att peka ut de
primära rekreationsområdena var att skapa dels handlingsfrihet i fråga om
markanvändning, dels skydd mot olika former av oönskad exploatering. Riksdagen
gjorde vid sitt ställningstagande till de primära områdena ingen rangordning
av områdena. Alla bedömdes lika väsentliga från rekrealionssynpunkl. Det finns
inte några skäl för att nu frångå detta beslut.

Med
beslutet om de primära rekreationsområdena avsågs inte alt dessa områden i hela
sin ytvidd skulle ligga till grund för prioritering av statligt slöd till
specifika turistanläggningar. 1 flertalet primära rekreationsområden finns ett
eller flera resmål som är lämpliga för turistisk utveckling medan stora
omgivande områden ulgör en kompletterande natur- ocb kulturresurs. Inte heller
i delta avseende finns del anledning alt frångå 1975 års riksdagsbeslut. Flera
av landets mest besökta resmål ligger utanför de primära rekreationsområdena.
Den nödvändiga prioriteringen av insatser i olika turistanläggningar måste
grundas på lokala och regionala bedömningar. Jag vill i detta sammanhang
understryka vikten av att sådana prioriteringar verkligen görs. Turistnäringen
är inte betjänt av satsningar som inte kan bedömas bli bestående. Därför måste
prioriteringar av insatserna göras, även om det kan medföra besvärliga lokala
avvägningar.

Det
utvecklingsarbete som genomförts av huvudmännen i de primära
rekreationsområdena och som sammanställts och bedömts av beredningen utgör ett
värdefullt underlag för fortsatta ställningstaganden i turist- och rekrealionspolitiska
frågor. Detta underiag tillsammans med övrigt befintligt utredningsarbete bör
kunna utgöra en god gmnd för sammanställandel av en samordnad stmkturplan för
turism och rekreation. Planen skall syfta till alt samordna de närings- och regionalpoliliska
åtgärderna med åtgärder inom turist- och rekreationspolitiken. Förutsättningar
för olika resmål, tillgången på anläggningar, kommunikationer till och från
anläggningar, natur- och miljöförutsättningar, utflyktsmål m. m. bör redovisas.
Jag vill särskilt understryka vikten av att erforderliga
marknadsföringsåtgärder

Prop. 1983/84:145 11

redovisas
för de olika resmål och områden som tas med i planen. 1 dessa frågor har jag samrått
med chefen för arbetsmarknadsdepartemerilet och chefen för induslridepartementel.

Jag
avser att föreslå regeringen atl ge Sveriges turistråd i uppdrag alt i samarbete
med berörda myndigheter, i första hand statens industriverk, arbetsmarknadsstyrelsen
och naturvårdsverket, utarbeta en struklurplan för utvecklingen av turism och
rekreation.

Studier som redovisats av TUREK
och rekreationsberedningen visar att boendeanläggningar inom turistnäringen
generellt sett inle har tillfredsställande lönsamhet. Turistföretagens
ekonomiska problem karaktäriseras av låg kapitalomsättning, svag soliditet och
höga låneräntor till följd av stor skuldsättning. Den svaga soliditeten
förklaras av all branschen i stor utsträckning består av enmans- och
familjeföretag samt att turistföretagen har gjort stora investeringar i
anläggningstillgångar. Rekreationsberedningen har i en särskild rapport lämnat
förslag till åtgärder för atl stimulera turistnäringen. F.n. pågår beredningen
av betänkandet (SOU 1983:59) Kreativ finansiering som behandlar frågor av vikt
även för turistnäringen. Jag är därför inte nu beredd att ta ställning till
beredningens förslag. Jag har emellertid för avsiki all senare föreslå
regeringen atl ge statens industriverk i uppdrag alt i samarbete med
arbetsmarknadsstyrelsen och Sveriges turistråd genomföra en särskild
branschstudie rörande turistnäringens problem. Branschstudien bör inarbetas i
den struklurplan som jag tidigare förordat. Studien bör ta upp hur de
samhälleliga insatserna kan samordnas för att på bästa sätt stödja
turistnäringen och i övrigt föreslå åtgärder i syfte alt komma tillrälla med
näringens problem. Även i denna fråga har jag samrått med chefen för
arbetsmarknadsdepartementet och chefen för industridepartementet.

Frågor
om gränserna för de primära rekreationsområdena har varit föremål för
diskussioner i rekreationsberedningens programarbete där planeringskommittéerna
framfört sina synpunkter och länsstyrelserna yttrat sig över dessa. Förslag
till justeringar av gränser har i detta sammanhang förts fram angående skilda
områden.

Enligt
redovisade förslag bör således Vistadalen och Nikkaluokta tillföras Abisko-Kebnekaiseområdet.
Norrbottens skärgård bör utökas med kustområdet inom Älvsbyns och Bodens
kommuner. Tärna-Graddis fjällvärld bör kompletteras med Arjeplog och en del av
Silvervägen. Programmen för Härjedalsfiällen tar upp vissa gränsjusteringar
som innebär att vissa delar bör föras till Åreområdet samt all området även bör
omfatta Tännäs, Messlingen, Lofsdalen och Särvsjön. Siljansområdet bör enhgt Älvdalens
kommun kompletteras med området upp t. o. m. Älvdalens samhälle. Fryksdalenområdet
bör utvidgas till att omfatta även norra delen av Torsby kommun. Malingsbo-Klotens
gränser bör göras gemensamma med i programarbetet dellagande kommuners gränser.
Mälarområdet bör enligt framställning från berörda kommuner och länsstyrelser
omfatta hela Mä-

Prop. 1983/84:145 12

låren och intilliggande markområden. Norra Bohuslän bör
enligt programansvarigas och länsstyrelsens mening utökas till att omfatta
även Lysekils-, Munkedals- och Uddevalla kommuner. Östskåne bör enligt rekreationsberedningen
utökas till all omfatta även sådana attraktiva besöksmål som Ystad, Kåseberga
och Glimmingehus.

Vidare har länsstyrelserna i Hallands resp. Stockholms län
föreslagit att hela Hallandskusten resp. Slackliolms skärgård bör utpekas som
primära rekreationsområden.

Från turist- och rekrealionspolitiska utgångspunkter har
jag inga erinringar mot dessa förslag. Avgränsningar av områdena har
emellertid också samband med frågor om hushållningen med mark- och
vattenresurser. F.n. pågår arbete med förslag till naturresurslag som senare
kommer att presenteras riksdagen. Gränsdragningsfrågorna måste därför också
bedömas utifrån andra utgångspunkter. Jag är därför inte nu beredd alt ta
ställning till förslagen till justeringar av gränserna för de primära rekreationsområdena.

2.3.3 Turisttransporter

Goda kommunikationer är viktiga för turismens utveckling.
Antalet turistresor har ökal snabbt under senare år. Bilen har hittills varit
del dominerande färdmedlet vid semesterresor. Intresset har dock alltmer förskjutits
mot kollektiva färdmedel bl. a. till följd av stigande drivmedels-priser.
Samtidigt har realinkomslen utvecklats svagt för flertalet människor. Till
delta kommer att kollektivtrafiken utvecklats med lågpris på tåg och flyg,
genom ökad service och genom lansering av olika semesterpaket.

TUREK har mot denna bakgrund i rapporten (Ds Jo 1982:4)
Turistbranschens näringsvillkor. Turisttransporter redovisai problem och
förutsättningar för turistresorna. TUREK konstaterar att den lokala och regionala
kollektivtrafiken inom turistområdena i många fall är mindre väl anpassad till
turisttrafikens behov. Det föreligger vidare enligt TUREK en bristfällig
samordning vad gäller taxor, lidtabeller, information och rabatlsystem mellan fjärrtrafik
ocb transferlrafik. Många turistanläggningar är vidare belägna utanför
tätorterna, vilket försvårar utbyggnaden av kollektiva transporter för
turister.

TUREK konstaterar också att planeringen av turist- och
rekreationsområden måste inbegripa överväganden om hur en kollektiv
trafikförsörjning skall kunna ombesörjas. TUREK påpekar vidare att landstingen
och kommunerna såsom huvudmän för länstrafikbolagen numera har ansvaret för
all lokal och regional kollektivtrafik i länen. Därmed ökar enligt TUREK fömtsättningarna
att ta till vara samordningsvinster.

Trafikfrågor har också tagils upp inom
rekreationsberedningen. 1 en särskild studie framhåller beredningen att
turisttransporterna måste ses som en integrerad del av kollektivtrafiken. En
ökning av transportkapaciteten är ofta förenad med kommersiella risker varför
beredningen föreslår

Prop.
1983/84:145 13

alt elt producentinriktal transportstöd bör utformas. Jag
har erfarit att den regionalpditiska utredningen (11982:05) har i uppdrag att bl.a.
pröva frågan om ett personlransporlstöd. Mot denna bakgrund och med hänsyn till
det utvecklingsarbete som pågår pä trafikområdet är jag inte beredd tillstyrka
att ett producentinriktal transportstöd införs.

Jag har vidare erfarit atl kollektivtrafikberedningen (K
1979:07), i samverkan med Irafikföreiag och turistorganisationer, bedriver
försöksverksamhet rörande samordning av turisttransporter och övrig
kollektivtrafik. Försöksverksamhet sker i Kalmar och Jämtlands län. Här prövas
en långtgående samordning av trafik, taxor, information och marknadsföring. Vidare
prövas organisations- och samverkansformer mellan länshuvudmännen för
turisttransporter.

Genom förbättringar av kollektivtrafiken kan de hinder i
form av bristande tillgänglighet för icke bilburna som i dag gör det svårare
för många att nyttja rekreationsanläggningar av skilda slag mildras.
Förbättring av kollektivtrafiken blir också ett medel att förkorta arbetsdagen.
I den totala arbetstiden utgör nämligen arbetsresorna för många människor ett
påtagligt inslag. Kollektivtrafiken är emellertid en kommunal angelägenhet i
vilken kommunerna fattar beslut.

Med tanke på handikappade vill jag erinra om den stora
betydelsen av den pågående successiva anpassningen av kollektiva färdmedel och
terminaler av olika slag. För dem som inte kan anlita de allmänna kommunikationerna
eller förflytta sig på egen hand spelar den kommunala färdtjänsten en stor
roll. Riksfärdtjänsten är ett viktigt komplement till denna. Den permanentas
den Ijuli 1984.

Jag har efter samråd med chefen för
kommunikationsdepartementet övervägt frågan om turisltransporter. Transporlfrågorna
bör redovisas i den av mig tidigare nämnda strukturplanen. Där bör också
behovet av kompletteringar anges.

SAS och LIN har under senare år infört ett lågprissyslem
samt ökat antalel turer. Bolagen har också under semestertider infört speciella
rabatter som särskilt riktar sig till familjeresandel.

SJ har
nyligen genomfört en omorganisation som bör skapa goda förutsättningar att
möta de krav som ställs på persontrafiken. Under hand har jag erfarit att SJ f.
n. gör en genomgripande översyn av sitt rabattsystem. Syftet är att få till
stånd ett ökat tågresande och samtidigt få ett jämnare kapacitetsutnyttjande. TUREK:s
förslag om elt vidareutvecklat rabatlsystem kommer att prövas i detta
sammanhang. För egen del vill jag framhålla alt servicefrägor saml hantering
av bagage och utrustning för friluftsliv i samband med rekrealionsresor på
kollektiva färdmedel bör uppmärksammas särskilt.

Jag förutsätter härvid all även det förslag som
länsstyrelsen på Gotland och Gollands kommun lämnat i en gemensam skrivelse
till jordbruksdepartementet om en mer attraktiv färjeförbindelse till Gotland
prövas. En

Prop. 1983/84:145 14

sådan
förbindelse skulle kunna förlänga Gotlands turistsäsong. Utgångspunkten bör
här vara all finna trafiklösningar som samtidigt kan minska statsbidragsbehovet
i trafiken.

2.4
Vissa frågor rörande turism och rekreation

2.4.1 TUREK:s
redovisning

TUREK
presenterar i sitt betänkande uppgifter om hur människor använder sin fritid,
vilka hinder som finns för atl utnyttja fritiden och vad som kan göras för all
undanröja dessa hinder. Likaså redovisas vissa uppgifter om samhällets utgifter
på rekreationsområdet.

De
årliga offentliga utgifterna inom fritidsområdet är enligt TUREK ca 8 miljarder
kr., varav kommunerna svarar för huvuddelen. Utnyttjandet av de offentliga
tjänsterna är emellertid ojämnt fördelat. Del är framför allt män med hög
utbildning och höga inkomster som utnyttjar dessa tjänster.

Det råder stor skillnad
vad gäller tillgång på vardagsfritid mellan olika kön och grupper. Kvinnor har
genomsnittligt betydligt mindre disponibel frilid än män. I fråga om
barnfamiljerna konstaterar TUREK atl såväl deras ekonomiska som tidsmässiga
resurser för turism och rekreation är oacceptabelt små jämfört med andra gmppers.
TUREK framhåller bl.a. att de icke-materieUa hindrens betydelse hittills har
undervärderats. Delta gäller främst för del bostadsnära friluftslivet. Men även
när del gäller semesterresor har de som har tid alt planera, de som känner till
vart man vänder sig osv., lättare all hitta prisvärda alternativ.

Handikappade
besöker enligt TUREK sällan allmänna friluftsanlägg-ningar vilket främst beror
på alt anläggningarna kan vara svåra all nå och atl de inte är handikappanpassade.
Det är från allmänna utgångspunkter önskvärt att dessa gruppers möjligheter att
ddla i olika aktiviteter inom turist- och rekreationsområdet uppmärksammas.

Trots
ökningen av resandet under de senaste decennierna är det fortfarande många
människor som varken gör semesterresor eller har tillgång till sommarstuga. En
femtedel av befolkningen reser sällan eller aldrig. Denna andel är större bland
låginkomsttagare.

TUREK
konstaterar sammanfattningsvis atl även om de materiella villkoren, reformerna
vad gäller arbetslivet och transporterna i viss utsträckning har förbättrat förulsätlningarna
att utnyttja fritiden, är ojämlikheten vad gäller användningen av fritiden
fortfarande stor.

2.4.2 Vissa
insatser för att motverka hinder

Enligt
TUREK:s redovisning är det framför allt för barnfamiljer, för vissa grupper av
handikappade saml för låglönegrupperna som hinder av olika slag påtagligt
begränsar möjligheterna att använda i första hand semesterledighet till
rekreation, avkoppling och miljöombyte. Denna uppfattning får också slöd av
remissinstanserna.

Prop.
1983/84:145 15

Utredningen
pekar på det förhållandet alt människors ekonomiska och andra möjligheter atl
utnyttja sin fritid på ett meningsfullt sätt varierar kraftigt. Det är därför
viktigt att de hinder som i dag begränsar många människors möjligheter att
utnyttja sin fritid på det sätt de önskar kan undanröjas.

Jag
vill understryka atl det inte i första hand är genom fritidspoliliska åtgärder
som situationen kan förbättras, utan genom generella politiska åtgärder på bl.
a. arbetsmarknads-, familje-, bostads-, social- och kulturpolitikens områden.
Jag vill vidare framhålla att många av de problem TUREK redovisar är sådana,
som kommunerna i första hand har att lösa.

I
detta sammanhang vill jag dock ta upp elt par frågor på del rekrealionspolitiska
området, som är av betydelse.

Del är i dag ofta
betydligt lättare för konsumenten att få information om och boka en utiandssemester
än en semesterresa inom Sverige. Vidare saknas i betydande utsträckning
semesterpaket, som inrymmer resor, mat, logi, utflykter och aktiviteter. Det
finns enligt min mening anledning all öka insatserna på dessa områden. Det
borde t.ex. vara möjligt att i olika delar av landet utifrån lokala
förutsättningar utveckla sådana semesterpaket. Vid utformningen av
semesterpaket bör vårt lands unika nalur- och kulturvärden vara av betydelse.
Det är också angeläget att semesterpaketen utformas med hänsyn till
handikappades och andra eftersatta gruppers situation. Semesterpaket bör också
underlätta marknadsföringen i utlandet av Sverige som turistland. Det ankommer
på Turistrådet att söka stimulera lokala och regionala turistorgan till alt la
fram sådana semesterpaket saml att medverka vid marknadsföringen.

Jag avser att senare
föreslå regeringen att ge Sveriges turistråd möjlighet att bilda BOKSER
Turistservice AB. Företaget skall vidareutveckla och ansvara för ett bokningssystem
för turistservice. Därigenom får vi tillgång till elt informationssystem som
gör del lättare för människor alt dels få en överblick över utbudet av
rekreationsmöjligheter i Sverige, dels boka ett helt resepaket där såväl
transport och uppehälle som olika aktiviteter ingår.

En ökad semesterspridning skulle
vara positiv för sysselsättningen i turistbranschen. Fler anläggningar skulle
kunna ha öppet under perioder som i dag har dålig beläggning. En ökad
semesterspridning skulle också leda till en jämnare belastning på
kommunikationerna. Också priserna skulle påverkas positivt om säsongerna kunde
förlängas. LO har i utredningen Semester-Fritid inför 80-lalei föreslagit en
ökad semesterspridning som ett medel att föriänga turistsäsongen.

Jag viU framhålla all jag
i likhet med remissinstanserna ser semester-spridningen som en mycket viktig rekreationspolitisk
fråga som inte minst skulle kunna förbättra förutsättningarna för ekonomiskt
svaga grupper att ta del av rekreationsulbudet. Semesterspridningen är
emellertid i första band en fråga som rör arbetsmarknadens parter.

Prop. 1983/84:145 16

F.
n, fördelas skolelevernas vinterlov över fyra veckor. För utnyttjande av
turistanläggningar är det en fördel med ökad spridning av vinterioven. Detta är
en fråga som det ankommer på landets kommuner att falla beslut om.

2.5
Närrekreation m. m.

Ansvaret
för atl utveckla åtgärder på närrekreationens område ligger i första hand på
kommunerna. Landets kommuner satsar årligen ca 5 miljarder kr. på anläggningar
för idrott och friluftsliv. Därigenom skapas elt brett fritidsutbud. Av TUREK:s
redovisning framgår emellertid alt slora grupper inte utnyttjar fritidsutbudet.
Av en undersökning i stockholmsområdet framgår att medan 30% av befolkningen
utnyttjar 75% av tillgänglig tid vid anläggningarna använder 40% mindre än 5%
av den tillgängliga tiden. Barnfamiljer, handikappade och kvinnor har sämre
möjligheter all utnyttja anläggningarna än andra. Del bör vara en viktig
uppgift för kommunerna alt öka förutsättningarna för de underrepresenlerade
grupperna att utnyttja anläggningarna. Förbättrad information kan vara elt
inslag i denna strävan.

Allemansrätten
är den kanske viktigaste förutsättningen för att alla skall kunna nyttja och få
glädje av vår natur. Denna urgamla svenska sedvanerätt måste därför värnas.
Även genom användande av naturvårdslagens olika bestämmelser kan markområden
säkerställas för bl.a. rekreations-och friluftsliv. Genom andra åtgärder på
miljöpolitikens område, som syftar till atl motverka föroreningar av olika
slag, förbättras också förutsättningarna för rekreation och friluftsliv.

Såväl
för när- som Ijärrekreationen är det viktigt atl markområden säkerställs. 1
detta sammanhang vill jag erinra om att regeringen tidigare denna dag i en
proposition med förslag till ändringar i förköpslagen bl.a. föreslagit atl fast
egendom som behövs för att tillgodose ett väsentligt behov av mark eller
anläggning för idrott eller friluftsliv skall omfattas av den kommunala förköpsrällen.

Större
tätorters eller tätortsregioners markbehov för rekreation berör oftast flera
kommuner, ibland också flera län. De administrativa samar-belsformerna för
detta varierar. 1 några regioner har särskilda stiftelser inrättats, i andra
sker ett formaliseral samarbete mellan berörda kommuner. Samarbelsformerna i
dessa frågor avgörs av kommunerna i regionen.

Chefen
för bostadsdepartementet kommer senare denna dag atl redovisa förslag om vissa ytteriigare
åtgärder för att bättre tillvarata de samhällsinvesteringar som gjorts i
lägenheter som f. n. står lomma. Bland åtgärder som bör kunna vidtas är
utveckling av områden för koloniträdgårdar och odlingslotter.

Jag
vill i detta sammanhang understryka det stora värde som koloniträd-

Prop.
1983/84:145 17

gårdsverksamheten har för många människor. Jag kommer
därför även fortsättningsvis att beakta Svenska förbiiridets för
koloniträdgårdar behov av rådgivningsresurser.

Rekreationsberedningen anser alt del är angeläget atl
förbättra koloni-Irädgärdsinnehavarnas besittningsskydd enligt jordabalken. Det
bör enligt beredningen bli möjligl att använda bostadsarrende i ställel för
lägenhets-arrende av mark för koloniträdgårdar. De ekonomiska villkoren för
koloniträdgårdsinnehavarna skulle också enligt beredningen förbättras om det
blir möjligt alt belåna bl.a. kolonistugor. Jag har erfarit all frågorna om
koloniträdgårdsinnehavarnas besittningsskydd resp. möjligheterna att belåna
kolonistugor f.n. bereds inom justitiedepartementet.

2.6 Forskning och utbildning

Forskning om turism, rekreation och friluftsliv bedrivs
vid vissa högskolor och universitetsinstitutioner. Forskning bedrivs t. ex.
vid högskolorna i Falun/Boriänge, Kalmar och Östersund. Forskningsinsatserna
styrs i stor utsträckning av externt finansierade uppdrag.

TUREK anser att de forskningsinsatser som görs i dag belräffande
turism, rekreation och friluftsliv är orimligt små både i förhållande till
sektorns betydelse för människors välbefinnande och till dess betydelse för
samhällsekonomin.

Tyngdpunkten i de senaste årens forsknings- och
utvecklingsarbete har legat på övergripande analyser av turismens betydelse för
ekonomi och sysselsättning. Detta arbete bör kompletteras med forskning rörande
fömtsättningarna för den enskilde alt utnyttja sin fritid för rekreation och
turism. Därvid bör behovei av olika generella turist- och rekreationspolitiska
styrmedel studeras. Ytterligare forskning kring den internationella utvecklingen
och kring turismens samhällsekonomiska betydelse är angelägen. Inom OECD har bl.a.
turismens sysselsättningseffekter uppmärksammats. Sverige har förklarat sig
berett till att aktivt bidra till undersökningar om hur man genom åtgärder på
turismområdet skall kunna öka sysselsättningen.

Forskningen bör även fortsättningsvis bedrivas vid berörda
högskolor och universitet. Ett utökat samarbete med övriga nordiska länder på
forskningsområdet är angeläget.

Jag vill även beröra behovet av åtgärder för att höja
kunskapsnivån inom turistföretagen. Rekreationsberedningen har lämnat förslag
om detla. Beredningen har föreslagit att Sveriges turistråd intensifierar
arbetet med alt fortlöpande dokumentera utbildningsbehoven i näringen samt med
att stimulera olika utbildningsinstitutioner att la upp angelägna utbildningar
på sina program. Jag delar beredningens åsikt och vill i likhet med TUREK
särskilt framhålla alt vidareutbildning inom områdena administrativ ledning,
finansiering, marknadsföring och redovisning kommer de verk-2 Riksdagen
1983/84. I saml. Nr 145

Prop. 1983/84:145 18

samma
inom näringen till del. 1 detta arbete bör enligt min mening även näringslivets
egna organisationer medverka. Jag har för avsikt att föreslå regeringen att ge
Sveriges turistråd i uppdrag atl sammanställa forsknings-och utbildningsbehovet
inom turistnäringen.

Jag
har erfarit atl skolöverstyrelsen i samråd med berörda organ f. n. kartlägger
de utbildningar som i dag finns för turism. Även behovet av ny utbildning
inventeras. Vidare utreds utbildningen på högskolenivå f. n. av universitets-
och högskoleämbetet.

2.7
Den statiiga organisationen för turism och rekreation

Jordbruksdepartementet
har sedan år 1982 ett samlat ansvar för lurist-och rekrealionsfrågorna i
regeringskansliet. Sveriges turistråd, rekreationsberedningen och statens
naturvårdsverk är de viktigaste centrala instanserna på området. Bland övriga
centrala organ med verksamhet som anknyter till turism, rekreation och
friluftsliv märks sjöfartsverket, riksantikvarieämbetet, fiskeristyrelsen,
arbetsmarknadsstyrelsen, statens planverk, industriverket samt
sjösäkerhetsrådet och Qällsäkerhetsrådet.

Sveriges
turistråd bildades år 1976. Turistrådet är organiserat som en stiftelse med slaten.
Svenska kommunförbundet och Landstingsförbundet som stiftare. Turistrådet skall
som centralt organ planera, samordna och genomföra åtgärder för att främja
marknadsföring av turism i Sverige. 1 rådets styrelse finns företrädare för de
tre stiftarna samt för olika intresseorganisationer och turistnäringen.

Statens
naturvårdsverk har sedan slutet av 1960-talet ansvaret för administrationen av
det statliga stödet till uppförandet av rekreationsanläggningar av
riksintresse saml försöks- och utvecklingsarbete inom området friluftsliv och
rekreation. Vidare fördelar verket bidrag till föreningsägda anläggningar och
bidrag till organisationer. Härutöver ansvarar verket för skötsel av
vandringsleder i Qällen under statligt huvudmannaskap. Kostnaderna för dessa
uppgifter bestrids från anslaget Slöd till friluftslivet m. m. Från samma
anslag bestrids också kostnaderna för rekreationsberedningen samt fjäll- och sjösäkerhelsråden.
Dessa råd har som främsta arbetsuppgift att informera om säkerhetsfrågor inom
resp. sakområde.

Rekrealionsberedningen
bildades den 1 januari 1976 med huvuduppgiften att samordna statligt stöd i
skilda former. Beredningen samråder med och ger råd och information till berörda
myndigheter och organisationer för att därigenom medverka till alt planeringen
av de primära rekreationsområdena och övriga områden av större betydelse för
turism och rekreation sker i enlighet med de av riksdagen beslutade
riktlinjerna.

Vissa
avgränsningssvårigheter och därmed risk för dubbelarbete finns mellan de nämnda
instanserna. För Turistrådet och rekrealionsberedningen gäller delta i fråga
om bl.a. planerings- och utvecklingsfrågor. Mellan rekreationsberedningen och
naturvårdsverket finns också avgränsnings-

Prop.
1983/84:145 19

svårigheter,
främst när det gäller frågor angående de primära rekreationsområdena.

Rekreationsberedningen
har nu slutfört sitt arbete med utvecklingsprogram för de primära
rekreationsområdena. Det finns därför skäl alt överväga om den nuvarande
organisationen skall bibehållas eller om en ökad samordning kan effektivisera
behandlingen av rekreations- och turistfrågor.

Risken
för dubbelarbete och avgränsningssvårigheter är med den nuvarande
organisationen påtaglig. Enligt min mening finns det skäl att ytteriigare
samordna arbetet med rekreations- och turistfrågorna. Jag förordar att
Turistrådet ges ett övergripande ansvar för turist- och rekreationsfrågorna.
En sådan organisatorisk samordning kommer enligt min mening all svara bättre
mot de mål som jag tidigare har angivit för turist- och rekreationspolitiken.

Jag
förordar därför alt rekreationsberedningens arbetsuppgifter och vissa av de
arbetsuppgifter pä rekreationsområdet som i dag handläggs av naturvårdsverket
överförs till Sveriges turistråd.

De
frågor som bör överflyttas från naturvårdsverket till Turistrådet är bidragsfrågor
av skilda slag saml utvecklingsarbete i fråga om anläggningar för friluftsliv.
Naturvårdsverket bör dock också i fortsättningen ha ansvaret för de övriga
frågor på detta område som i dag åvilar verket. Jag återkommer i anslutning
till min redovisning av anslagsfrågor till detta.

Naturvårdsverket
finansierar i dag sjösäkerhetsrådets informations- och utbildningsinsatser
liksom dess sekretariatsfunktion. Jag förordar all ansvaret för den verksamhet
som sjösäkerhetsrådet nu bedriver läggs på naturvårdsverket. Jag förordar
vidare att fjällsäkerhelsrådets verksamhet förs över till naturvårdsverket. En
sådan lösning ger enligt min mening möjligheter till samordnings- och
effektivitetsvinster. Det ankommer på regeringen att meddela de närmare
föreskrifter som behövs rörande administrationen av dessa frågor. Jag kommer
senare alt föreslå regeringen att naturvårdsverket får i uppdrag att se över
organisationen av säkerhetsfrågorna och lägga fram förslag om lämplig
organisation.

Sveriges
turistråds organisation och arbetsuppgifter

Turistrådets
nuvarande styrelse har 19 ledamöter. Ett ökal beredningsansvar har successivt
delegerats till rådets arbetsutskott. Enligt min mening bör antalet ledamöter
i styrelsen minskas och dess sammansättning ses över i samband med att
arbetsuppgifterna vid rådet förändras och utökas. Del bör ankomma på regeringen
att utse ledamöter samt att efler hörande av övriga stiftare i stiflelseurkunden
fastställa Turistrådets organisation. Den nya organisationen bör gälla från
den 1 juli 1984.

1
det följande redovisar jag för sammanhangets skull översiktligt de arbetsuppgifter
som Turistrådet bör ha efter den av mig föreslagna omorganisationen samt även
vissa organisatoriska överväganden.

Prop. 1983/84:145 20

Turistrådet
bör arbeta för att realisera de mål för turist- och rekreationspoliliken, somjag
tidigare har redovisat. Den dominerande arbetsuppgiften blir också i
fortsättningen atl marknadsföra Sverige som turistland såväl inom landet som
internationellt. Marknadsföringsinsatserna bör ges en sådan inriktning atl de blir
ett stöd också för turistnäringens och övrigt näringslivs strävan atl
marknadsföra Sverige internationelll. Jag vill samtidigt understryka att en
ökad turism i Sverige av svenskar också har stor betydelse för landets lurislinkomster.
Del är därför viktigt atl marknadsföringsinsatserna också inriktas mot den
inhemska marknaden. Turistrådets styrelse bör däriör även fortsättningsvis
tillförsäkras kompetens i marknadsföringsfrågor. Till rådets styrelse bör knytas
en referensgrupp med bred kompelens i bl. a. turistnäringsfrågor och
företrädare för producentintressen.

Det
arbete rådet i dag utför i fråga om planering och utveckling vidgas genom alt
arbetsuppgifter överförs från naturvårdsverket och rekreationsberedningen.

Till
den avdelning inom rådet som bör arbeta med dessa frågor hänskjuis också frågor
om bl.a. bidragsärenden, yttranden över arbetsmarknads-och
lokaliseringsärenden, forsknings- och utbildningsfrågor samt rekreationsfrågor.
Avdelningen bör också följa utvecklingen av de primära områdena och
fortlöpande ansvara för utarbetandet av den tidigare nämnda slmkturplanen. En
permanent delegation underställd rådets styrelse ges beslutanderätt i dessa
frågor. Genom att Turistrådet ges vissa myndighels-funktioner krävs en särskild
lag för att regeringen skall kunna överlämna beslutanderätten dit. Jag föreslår
att en sådan lag inrättas.

Jag
vill starkt betona all inordnandet av rekreationsberedningens uppgifter i
Turistrådet inte får innebära alt frågorna fortsättningsvis tillmäts mindre
vikt.

Rådet
bör fortlöpande ha kontakt med folkrörelser, centrala och regionala
myndigheter samt med kommuner och näringsliv. Rådet bör vidare samarbeta med
berörda universitet och högskolor och följa forskning och utbildning och
redovisa de behov som enligt rådet finns på dessa områden. Rådet bör svara för
att beläggningsstatistik upprättas och all analyser genomförs rörande utländska
och svenska marknader, fritidsvanor och fritidens användning.

I
frågor som rör marknadsföringen av Sverige utomlands fömtsätler jag all rådet
även fortsättningsvis samarbetar med Sveriges exportråd.

De
förslag till organisationsförändringar som jag tidigare förordat innebär atl
Turistrådet ges förbättrade möjligheter alt marknadsföra Sverige som turistland
såväl nalionellt som internationellt.

Genom
den av mig föreslagna organisationen får turism- och rekreationsfrågorna den
samlade organisatoriska lösning som enligt min uppfattning är nödvändig.

Prop.
1983/84:145 21

3 Upprättat
lagförslag

I
enlighet med vad jag nu har anfört har inom jordbruksdepartementet upprättats
förslag till lag om beslutanderätt för Sveriges turistråd. Med hänsyn till att
lagförslaget inte kan medföra något problem vid rättstillämpningen anser jag
del inte motiverat atl höra lagrådet.

4 Hemställan

Med
hänvisning till vad jag nu har anfört hemställer jag att regeringen föreslår
riksdagen dels atl

1. antaga
förslaget till lag om beslutanderätt för Sveriges turistråd,

dels att

2. godkänna vad jag har förordat i fråga om principer
för statligt stöd till turistnäringen,

3. godkänna vad jag har förordat i fråga om Sveriges
turistråds framlida arbetsuppgifter inom ramen för turist- och rekreationspoliliken,

4. godkänna att fjällsäkerhetsrådel och sjösäkerheisrådet
avvecklas som egna myndigheter samt inordnas i naturvårdsverkets organisation,

5. bereda riksdagen tillfälle att la del av vad jag i
övrigt har anfört om riktlinjer för turist- och rekreationspolitiken.

5 Anslagsfrågor
för budgetåret 1984/85

1 prop.
1983/84:100 bil. II (s. 126) har regeringen föreslagit riksdagen att, i
avvaktan på särskild proposition i ämnet, för budgetåret 1984/85 under angivna anslagsmbriker
beräkna följande belopp.

1
2. Stöd till friluftslivet m.m. 15735000 kr.

I
3. Sveriges turistråd 49600000 kr.

Jag
anhåller att nu få anmäla bl. a. dessa frågor.

NIONDE
HUVUDTITELN

H.
Miljövård

H
1. Statens naturvårdsverk

I prop.
1983/84:100 bil. 11 (s. 100) har regeringen under denna rubrik föreslagit
riksdagen alt 98081000 kr. anvisas till naturvårdsverket för budgetåret
1984/85.

Prop. 1983/84:145 22

I
enlighel med milt tidigare förslag om vissa säkerhetsfrågors samordning inom
naturvårdsverket föreslår jag att anslaget Statens naturvårdsverk tillförs
2695000 kr. för budgetåret 1984/85. Jag hemställer att regeringen föreslår
riksdagen

atl
till Statens naturvårdsverk för budgetåret 1984/85 utöver vad som föreslagits i
prop. 1983/84:100 bil. 11 anvisa ett förslagsanslag av 2 695 000 kr.

H
5. Vård av naturreservat m. m.

I
prop. 1983/84:100 bil. U (s. 110) har regeringen under denna rubrik föreslagit
riksdagen att 26900000 kr. anvisas till vård av naturreservat för budgetåret
1984/85.

Kostnaderna
för viss fjällverksamhet - bl.a. underhåll och skötsel av vandringsleder som
omfattas av statens huvudmannaskap - bestrids under budgetåret 1983/84 dels
från anslaget Stöd liU friluftsUvel m.m., dels från förevarande anslag. Den del
av kostnaden som under budgetåret 1983/84 bestrids från anslaget Stöd till
friluftslivet m.m. föreslår jag överföras till förevarande anslag. Anslaget
bör därför för budgetåret 1984/85 tillföras ytterligare 3640000 kr. Jag
hemställer att regeringen föreslår riksdagen

atl
till Vård av naturreservat m.m. för budgetåret 1984/85 utöver vad som
föreslagits i prop. 1983/84:100 bil. 11 anvisa ett reservationsanslag av
3640000 kr.

I.
Idrott, rekreation och turism I 1. Stöd till idrotten

1
prop. 1983/84:100 bil. II (s. 126) har regeringen under denna rubrik föreslagit
riksdagen att 188290000 kr. anvisas till Sveriges riksidrollsför-bund för
budgetåret 1984/85.

Inom
föreningsrörelsen finns ett stort och värdefullt engagemang i egna anläggningar
för idrotts- och friluftsverksamhet. Naturvårdsverket lämnar i dag bidrag från
anslaget Slöd till friluftslivet m. m. till mindre friluftsan-läggningar som
ägs av förening eller därmed jämförbar sammanslutning som inle är organiserad
inom Sveriges riksidrotlsförbund. Den anvisade bidragsramen för budgetåret
1983/84 uppgår till 300000 kr. Administrationen av motsvarande bidrag till
föreningar inom idrottsrörelsen, under förevarande anslag, sköts av
Riksidrottsförbundet.

Jag
har inhämtat att de anläggningsbidrag naturvårdsverket fördelar under anslaget
Stöd till friluftslivet m.m. i allt väsentligt kommer Friluftsfrämjandet och
föreningar anslutna till Riksföreningen ridningens främjande (Ridfrämjandet)
till del. Bidrag till den löpande verksamheten hos

Prop.
1983/84:145 23

dessa
båda organisationer utgår däremoi från förevarande anslag. Jag anser atl dessa
organisationer själva skall bestämma hur bidragen till mindre lokala
anläggningar inom resp. organisation skall användas. Naturvårdsverkets
bidragsprövning kan därmed upphöra. Min medelsberäkning under förevarande
anslag bör därför justeras. Jag räknar därvid med att Friluftsfrämjandets
anslag ökas med 175000 kr. och Ridfrämjandets med 125000 kr. vilka belopp skall
användas för anläggningsstöd inom organisationerna. De berörda
organisationerna bör årligen i samband med inlämnande av
anslagsframställningen redovisa hur anslagna medel till mindre anläggningar
fördelats. Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att
till Stöd till idrotten för budgetåret 1984/85 utöver vad som

föreslagits
i prop. 1983/84:100 bil. 11 anvisa elt reservationsanslag

av
300000 kr.

I
2. Stöd till turism och rekreation

1982/83
Utgift '-76185204 Reservation '17864983

1983/84
Anslag '65 335000

1984/85
Förslag 71700000

'
Anslagen Stöd till friluftslivet m. m. och Sveriges turistråd. - Inkl. 9750000
kr. disponerat av finansfullmakten.

Sveriges
turistråd är en stiftelse inrättad av staten. Svenska kommunförbundet och
Landstingsförbundet med uppgift att som centralt organ planera, samordna och
genomföra åtgärder för att främja marknadsföring av turism i Sverige.

Marknadsföringsinsatserna
skall ges en sådan inriktning alt såväl möjligheterna till elt växande valulainflöde
från utländska turister i Sverige som ökad turism i Sverige av svenskar tas
till vara.

Turistrådets huvudkontor
ligger i Stockholm. Sveriges turistråd har dessutom kontor i Köpenhamn, Oslo, Helsingfors,
London, Haag, Hamburg, Paris, Zurich och New York. Kontoret i New York drivs i
viss samverkan med Turistrådets motsvarighet i Danmark, Finland, Island och Norge.

Från anslaget Stöd till
friluftslivet m. m. lämnas bidrag till rekreations-och friluftsanläggningar
enligt de riktlinjer som fastställts av riksdagen (prop. 1979/80:100 bU. 13, KrU
30, rskr 377) samt vissa på dessa riktlinjer grundade normer vilka beslutals av
regeringen. Anslaget disponeras för bidrag till olika frilufls- och
rekreationsåtgärder, anläggningar, organisationer m.m. samt för
utvecklingsarbete rörande rekreations- och friluftsfrä-gor.

Prop.
1983/84:145 24

Föredragandens
överväganden

Jag
förordar atl 71700000kr. ställs till Sveriges turistråds förfogande under
budgetåret 1984/85. Anslagsberäkningen innebär att verksamheten vid Sveriges
turistråd får ett med 13000000kr. förhöjt reservationsanslag för nästa
budgetår. Vidare bör 9 100000 kr. överföras från anslaget Stöd till friluftslivet
m.m., vilket därmed upphör. Det samlade anslaget för verksamheten vid rådet
bör i fortsättningen benämnas Slöd till turism och rekreation. Turistrådet bör
föreslå regeringen lämplig fördelning av anslaget i dess helhet. Återstoden av
anslaget Slöd till friluftslivet m. m. tillförs andra anslag. Reservationer vid
ingången av budgetåret 1984/85 under anslaget Stöd till friluftslivet m.m. bör
tillföras förevarande anslag utom vad avser beslutade men ej ianspråktagna
medel för sjösäkerhets- och Oällsäkerhetsrådens verksamhet samt kostnader för
underhåll och skötsel av vandringsleder under statligt huvudmannaskap och
bidrag till vissa mindre friluftsanläggningar. Sådana reservationer bör
tillföras anslagen Statens naturvårdsverk. Vård av naturreservat m.m. resp.
Stöd till idrotten.

Bidrag till turist- och
rekreationsanläggningar av riksintresse administreras av naturvårdsverket.
Denna bidragsverksamhel är i dag delvis inriktad på försöksverksamhet - t. ex.
genom bidrag till genomförandeutredningar och stöd till försöksanläggningar.
Bidragen bör i fortsällningen framförallt ges denna inriktning. Turistrådet bör
fortsättningsvis administrera detla bidrag.

Naturvårdsverket får
vidare lämna bidrag enligt kungörelsen (1969:323) om statsbidrag till hamn,
brygga eller farled för fritidsbåtar. Bidraget till dessa ändamål har under
senare år inte utgått i någon nämnvärd omfattning. Jag har för avsikt alt
senare föreslå regeringen atl upphäva kungörelsen.

Vissa
uppgifter som i dag åvilar olika myndigheter kommer således för budgetåret
1984/85 att finansieras från ifrågavarande anslag. I det föregående har jag
framhållit behovet av en effektiv marknadsföring av svensk turism såväl på
utlandsmarknaderna som inom vårt lands gränser. Jag anser att den
anslagsuppräkning som jag föreslagit ger ulrymme för dels förstärkta
marknadsföringsinsatser på redan etablerade utlandsmarknader, dels på den
svenska marknaden. Vidare har jag beräknat utökade medel för produktutveckling.
Särskilda åtgärder behövs vidare för att erhålla lättöverskådliga s. k.
paketlösningar för semester- och rekrealionsresor i Sverige.

Som
jag tidigare har framhållit är ett viktigt mål atl öka den internationella
efterfrågan på svenska turisttjänster. Regeringen har genom beslut den 9
februari 1984 ställt 2,5 milj. kr. till Turistrådets förfogande för förstärkta
utlandssatsningar i Europa och USA saml även i Japan. Turismen har en mycket
stor betydelse för Sveriges tjänsteintäkter. En successivt utökad export av
turism i Sverige är enligt min mening både angelägen och

Prop.
1983/84:145 25

möjlig.
Tjänsteexportutredningen (H 1982:08) har i promemorian (Ds UD 1983:6)
Turism-Tjänsteexport med hemmaleverans lämnat förslag till åtgärder på detta
område. Del ankommer på Sveriges turistråd att vidta de åtgärder för ökad
turismexport som rådet finner angelägna. Jag förutsätter all ett sådanl arbete
bedrivs tillsammans med bl. a. Sveriges exportråd.

Del är vidare angeläget
att Turistrådet stödjer och stimulerar projekt eller försöksverksamhet av belydelse
för utvecklingen av turist- och rekreationsmål. Sådana stimulansåtgärder bör
beakta de överväganden rörande utvecklandet av en struklurplan somjag tidigare
redogjort för. Jag har också beräknat medel för försöksverksamhet inom tjänste-
och servicesektorn.

Den
av mig föreslagna omorganisationen innebär att rekreationsberedningen
avvecklas och atl medel molsvarande fyra tjänster förs över till Turistrådet.
Vidare överförs medel motsvarande tre tjänster som inrättats vid
naturvårdsverket för uppgifter rörande utvecklingsarbete.

Vid
min anslagsberäkning har jag förutsatt att anslaget till Turistrådet skall
inkludera kostnaderna för den nya organisationen med avseende på personal,
lokaler etc.

Jag
hemställer atl regeringen föreslår riksdagen

att
till Stöd tdl turism och rekreation för budgetåret 1984/85 anvisa ett
reservationsanslag av 71 700000 kr.

Prop. 1983/84:145 26

Bilaga
2

Uldrag

BOSTADSDEPARTEMENTET PROTOKOLL

vid
regeringssammanträde 1984-03-08

Föredragande:
statsrådet Gustafsson

Anmälan
till proposition om turist- och rekreationspolitiken m. m.

1
Inledning

Chefen
för jordbruksdepartementet har tidigare i dag redovisat atl fritidsaktiviteter
i närheten av bostaden har stor betydelse för människors möjlighet till
meningsfull rekreation. Bl.a. mot bakgrund av förslag som har lämnats av
fritidsboendekommittén i betänkandet (SOU 1982:23) Fritidsboende vill jag ta
upp vissa frågor som rör områden för odlingslotter, koloniträdgårdar och annat
enkelt fritidsboende i närheten av tätorterna. För många människor är
tillgången till sådana områden, som komplement till permanenlbostaden, av stor
betydelse för en aktiv fritid. Del är en i huvudsak kommunal uppgift att skapa
förutsättningar och anvisa mark för områden av detta slag. Jag har dock som jag
kommer att redovisa i det följande funnit skäl att föreslå vissa statliga insatser
för att underiätta tillkomsten av områden för odlingslotter och
koloniträdgårdar i anslutning till bostadsbebyggelse. Från bostadssociala
utgångspunkter ser jag det som särskilt angeläget att stimulera tillkomsten av
sådana områden för att förbättra bostadsmiljön i bostadsområden där det finns
svårigheter att få avsättning för lägenheterna.

2
Utredningsförslag m. m.

För
alt bryta utvecklingen mol dyrare och allt mer avlägset belägna fritidshus har fritidsboendekommitlén
föreslagit en satsning på enkla fritidshus som komplement till
permanentbostaden (s. k. stadsnära fritidshus). Kommittén ställer upp kraven
alt sådana fritidsbostäder skall vara billiga och lätt tillgängliga och att
marken skall utnyttjas effektivt. Frilids-bostäderna skall inte vara lämpliga
alt bo i stadigvarande. För atl undvika permanentbosättning kan det enligt
kommittén vara lämpligt att kommunen äger marken och arrenderar ut den. l.ex.
till en bostadsrältsför-

Prop.
1983/84:145 27

ening
eller en intresseförening som i sin tur upplåter bostadsrätt resp. arrende till
sina medlemmar. Vidare bör fritidsbostäderna ligga i anslutning till attraktiva
friluftsområden och kunna nås på ett enkelt sätt. Kommittén jämför den sladsnära
fritidsbebyggelsen med koloniträdgårdsområden när det gäller bl. a.
konsekvenser för annan markanvändning och menar alt del bör vara möjligt all
finna lämpliga områden för sådan fritidsbebyggelse.

1
syfte atl underiätta tillkomsten av stadsnära fritidsbebyggelse på kom-munägd
mark föreslår kommittén alt statligt stöd till kommunala markförvärv skall
kunna utgå under en femårsperiod. Tanken är bl.a. all få fram goda förebilder
för boendeformen.

Kommitténs
förslag får i huvudsak stöd av remissinstanserna. Många remissinstanser pekar
på kolonilrädgårdsområdena som en lämplig förebild. De negativt inställda
remissinstanserna och även många av de i grunden positiva remissinstanserna
pekar på svårigheter som kan uppstå, t. ex. när del gäller att hindra all
bebyggelsen används som permanentbosläder, att finna lämplig mark och alt lösa
konflikter med annan markanvändning.

Turist-
och rekreationsutredningen (TUREK) har i silt betänkande (SOU 1983:45) Turism
och friluftsliv 2, med hänvisning till de motiv som fritidsboendekommitlén
anför, också betonat önskvärdheten av ett ökat antal koloniträdgårdar och
odlingslotter.

Riksdagen
(JoU 1982/83:3, rskr 26) har som sin mening gett regeringen till känna att
koloniträdgårdsverksamheten från såväl samhällets som den enskildes synpunkt är
förenad med sådana fördelar att del är angeläget atl man från staiens och
kommunernas sida vidtar åtgärder för alt ytterligare utveckla denna verksamhet.
Regeringen har med anledning av uttalandet gett rekreationsberedningen i
uppdrag att lämna förslag till åtgärder som innebär att koloniträdgårdsrörelsen
ytterligare kan utvecklas. Beredningen har som ett led i arbetet med uppdraget
lämnat en rapport med förslag till åtgärder för all utveckla odlingslotter och
koloniträdgårdar (rapport nr 15 från rekreationsberedningen). I rapporten
redovisas bl. a. kommunala erfarenheter av de senaste årens kolonilrädgårdsprojekt
och exempel på utvecklingsarbeten som pågår. Beredningen framhåller i
rapporten atl kommunernas insatser är avgörande för en positiv utveckling av kolonilräd-gårdsverksamheten.
Staten bör dock bidra med visst ekonomiskt stöd och andra åtgärder.

3
Föredragandens överväganden

Fritidsbebyggelsens
standard har under de senaste årtiondena ökat påtagligt. Bebyggelsen har också
i ökad utsträckning lokaliserats på längre avstånd från tätorterna. Kostnaderna
för resorna till och från fritidsbostäderna har stigit kraftigt som en följd
av både längre resvägar och höjda

Prop.
1983/84:145 28

bränslepriser.
Utvecklingen har medfört alt en stor del av fritidshusen har blivit ekonomiskt
svåröverkomlig för stora grupper av befolkningen.

Mol bakgrund av bl.a.
denna utveckling delar jag den positiva syn på odlingslotter, koloniträdgårdar
och stadsnära fritidsboende som har kommit till uttryck i de redovisade
utredningarna och i riksdagens uttalande. Många människor som inte har någon
egen trädgård efterfrågar en odlingslott, en koloniträdgård eller en enkel
stuga som komplement till permanentbostaden. Sådana altemativ får en allt
större betydelse som rekrea-tionsmöjlighel för människor med begränsade
ekonomiska resurser. Genom atl lillskapa områden för odlingslotter och
koloniträdgårdar m. m. kan också trivseln förbättras i bostadsområden som p.g.a.
sociala, miljömässiga eller andra förhållanden har ell stort antal outhyrda
lägenheter.

Enligt min mening är det
angeläget atl odlingslotter, koloniträdgårdar och stadsnära fritidsbebyggelse
kommer till stånd i ökad omfallning. I första hand är det en kommunal uppgift atl
skapa förutsättningar och anvisa lämpliga markområden härför.

Vid remissbehandlingen av
fritidsboendekommitténs betänkande har remissinstanserna pekat på vissa
svårigheter i samband med en satsning på koloniträdgårdar och annan stadsnära
fritidsbebyggelse. Man har bl.a. tagit upp risken för permanentbosältning.
Enligt min mening finns goda möjligheter att anpassa bebyggelsen och upplåtelseformerna
m.m. på ett sätt som gör permanentbosältning mindre trolig. Mark som ägs av kommunen
kan arrenderas ut till en förening eller till husägarna och avtal kan träffas
om högsta tillåtna bostadsyta och andra villkor som gäller boendel. Tillåten
bostadsyta kan normalt också regleras i en detaljplan för området. Vatten och
avlopp kan vidare utformas för sommarbmk och inte dras in i husen.

Farhågor har också
framförts för alt en satsning på stadsnära fritidsbebyggelse skulle konkurrera
med t.ex. andra väsentliga rekreationsintressen och med strävandena alt
hushålla med jordbruksmark. Jag vill framhålla att lokaliseringen och
utformningen av områdena självfallet måste ske med stor hänsyn till andra
markanvändningsintressen såsom naturvård, friluftsliv och kulturminnesvård.
Bebyggelsen och därmed sammanhängande anordningar bör givetvis inte tillåtas
ta i anspråk värdefulla områden för naturvård och friluftsliv i tätorternas
närhet eller inkräkta på andra viktiga rekreationsintressen. När det gäller
hushållningen med jordbruksmark är det min bedömning att odlingslotter eller
koloniträdgårdar, där huvuddelen av marken används för odling, bör kunna föriäggas
till jordbruksmark utan hinder av gällande riktlinjer för hushållning med jord-bmksmark
om det i övrigt bedöms lämpligt.

Flera remissinstanser har
också hävdat alt koloniträdgårdar och sladsnära, enkel fritidsbebyggelse kan
vara svårförenlig med de särskilda geografiska riktlinjerna i den fysiska
riksplaneringen på så sätt att den skulle kunna komma i strid med viktiga
naturvårds- och friluftslivsinlressen inom

Prop.
1983/84:145 29

vissa
kustområden och insjöområden. Enligt min mening är dessa farhågor överdrivna om
man iakttar vad jag nyss har angett i fråga om planering, utformning,
upplåtelseformer etc.

Fritidsboendekommittén
har föreslagit att kommunerna under en femårsperiod skall få bidrag för att
skaffa mark för stadsnära fritidsbebyggelse. Enligt vad jag har erfarit är
emellertid markfrågan knappast något problem. Kommunerna äger ofta betydande
arealer i tätorternas närhet. Även många bostadsföretag torde disponera
lämpliga områden. Något statligt stöd för markförvärv bedömer jag därför inte
behövs. Bl. a. av en enkät om koloniträdgårdsområden som staiens planverk har
utfört framgår däremot atl kommunerna har svårigheter att finansiera nödvändiga
investeringar i anläggningar för vatten och avlopp, vägar etc. Kostnaderna kan
vara så betungande att de kan omintetgöra planerade projekt.

Nuvarande
möjligheter att få statliga bidrag till sådana invesleringar är myckel
begränsade. 1 vissa fall kan bidrag enligt förordningen (1975:129) om bidrag av
statsmedel till förbättring av boendemiljöer lämnas till odlingslotter som ett
led i förbättringen av bostadsmiljön i ett område. Möjligheterna all lämna
bidrag till odlingslotter har dock många begränsningar. Bl.a. beviljas bidragen
endasl till åtgärder i husens närmaste omgivning. Det totala bidraget kan uppgå
till högst 4500 kr. per lägenhet. Anspråken på boendemiljöbidrag är mycket
större än tillgången. Möjligheterna alt lämna boendemiljöbidrag kan därför inle
på något avgörande sätt påverka tillkomsten av nya områden med odlingslotter.

Enligt
min mening är del inte motiverat alt staten generellt går in och ekonomiskt
stöder tillkomsten av områden med odlingslotter, koloniträdgårdar och
stadsnära fritidsbebyggelse. Stöd av delta slag måste vara en fråga för i
första hand kommunerna att ta ställning till. Samtidigt är det uppenbart att
odlingslotter, koloniträdgårdar etc. kan utgöra ett värdefullt komplement till
bostäderna i vissa bostadsområden. Jag tänker då främst på de flerbosladshusomräden
som p.g.a. sociala, miljömässiga och andra förhållanden har ett stort antal
outhyrda lägenheter. 1 sådana områden kan odlingslotter och koloniträdgårdar m.
m. vara en utmärkt möjlighet alt öka trivseln, skapa social gemenskap och
allmänt öka attraktivitelen hos bostäderna. Del gäller inte bara odlingslotter
och koloniträdgårdar som ligger intill bostadsområdet utan också om
anläggningen ligger på lite längre avstånd därifrån. Inom ramen för det anslag
som regeringen disponerar för atl stödja bostadsföretag med stor andel outhyrda
lägenheter har också ansökningar kommit in om slöd för alt finansiera
odlingslotter och koloniträdgårdar för de boende i sådana områden.

Det
särskilda statliga stödet till åtgärder i områden med stor andel outhyrda
lägenheter har, som jag redovisade i årets budgetproposition (prop. 1983/84:100,
bil. 13), hittills i första hand lämnats till åtgärder som leder till en
verklig minskning av antalel oulhyrda lägenheter genom att bostäderna byggs om
till andra ändamål. Enligt min mening är det av

Prop. 1983/84:145 30

hänsyn
till det stora behovet av insatser på detta område väsentligt att dessa medel
också fortsättningsvis kan disponeras på delta sätt. Del finns därför inle
utrymme alt inom de fastställda ramarna i någon större utsträckning lämna
bidrag till andra åtgärder.

Enligt
min mening behöver det skapas en möjlighet för slaten att lämna bidrag till
bostadsförelag för anordnande av odlingslotter, koloniträdgårdar och sladsnära
fritidsbebyggelse som är avsedda i första hand för boende i sådana flerbostadshusområden
somjag nyss nämnde. Detta kan ske genom en ökad ram på anslaget för åtgärder i
bostadsområden med stor andel outhyrda lägenheter m. m. En sådan ramvidgning
gör det möjligt alt försöksvis stödja tillkomsten av odlingslotter och
koloniträdgårdar m. m. för att därigenom förslärka och förbättra de sociala
kontakterna mellan de boende ulan att möjligheterna att finansiera andra
angelägna åtgärder reduceras.

Det
statliga bidraget bör i normalfallet uppgå till 40% av utgifterna för markarbelen
i form av vägar och ledningar m. m. saml för vissa gemensamhetsanläggningar
såsom sophus, förråd, toaletter, behövliga föreningslokaler m.m. En
förutsättning för statligt bidrag bör vara att kommunen bidrar med minst lika
stort bdopp.

Jag
föreslår sålunda atl ramen för bidrag till områden med stor andel oulhyrda
lägenheter ökas med 10 milj.kr. i förhållande till vad jag har föreslagit i
årets budgetproposition.

Jag
bedömer att utbetalningarna under budgetåret 1984/85 inte kommer alt öka på
grund av ramvidgningen.

4
Hemställan

Jag
hemställer att regeringen föreslår riksdagen alt

medge
alt ramen för beslut om bidrag till åtgärder i bostadsområden med stor andel
outhyrda lägenheter för budgetåret 1984/85 vidgas med 10000000 kr. till
75000000 kr.

Prop.
1983/84:145 31

Bilaga 1.1

Sammanfattning
av betänkandet

(SOU
1983:43)

Områden
för Turism och rekreation

Bakgrund

Regeringens uppdrag till rekreationsberedningen har bestått
i att dels redovisa resultatet av arbetet med utvecklingsprogram för samtliga
25 primära rekreationsområden och dels utifrån ett riksperspektiv göra
bedömningar och lägga fram förslag som föranleds av programmen.

Belänkandet inriktas på semester- och veckoslutsturism i
de primära rekreationsområdena, med huvudändamålen avkoppling och rekreation
genom upplevelser av natur- och kulturmiljöer, friluftsliv, deltagande i
arrangemang och aktiviteter, besök hos släkt och vänner m. m.

Det finns en klar tendens till ökat resande inom landet.
Valet av resmål är i stort sett stabilt liksom resornas spridning över året. En
tydlig förskjutning till förmån för billigare boendeformer har emellertid
kunnat iakttagas, främst mot camping. Svenskars resande till utlandet de
senaste åren tycks ha varit relativt oförändrat.

Enligt aktuella undersökningar gör 15 procent av
befolkningen sällan eller aldrig någon semesterresa eller resa tiU sommarstuga.
Utvecklingen under de senaste åren talar för att dessa förhållanden i huvudsak
kommer atl bestå under den närmaste framtiden om inga speciella insatser görs.

Det kan konstateras alt möjligheterna till semesterresor
inte begränsas av brist på boendeanläggningar, eftersom de som nu finns
generellt sett har ett lågt utnyttjande. Lokala variationer förekommer dock med
betydligt bättre beläggning och även vissa köproblem under högsäsong. Ett
omfattande behov finns emellertid av upprustning, förnyelse och anpassning av
befintliga anläggningar om den nuvarande kapaciteten ska beslå. I vissa
särskilt välbesökta områden finns också behov av ny boendekapacitet av enkelt
slag, främst camping, vandrarhem och stugor.

Programarbetet

Utvecklingsprogrammen för de primära rekreationsområdena
har olika karaktär alltifrån framtidsvisioner tiU konkreta handlingsprogram. De
ger dock i allmänhet en god bild av turismens utveckling, fortsatta utvecklingsmöjligheter
och konsekvenser i olika avseenden. Programmens förslag kan i stora drag
beskrivas i följande punkter: D Utveckling av boendeanläggningar

Prop. 1983/84:145 32

Q Strävan efter att koncentrera insatserna till orter
med särskilt gynnsamma fömtsättningar

□ Strävan
att förlänga säsongerna

Q
Profilering av aktiviteter oeh arrangemang efter områdenas särskilda

förutsättningar Q Förbättring av kommunikationerna

□ Ökad
information och marknadsföring.

I flera av dessa avseenden har frågor om ekonomi och
finansiering getts stort utrymme.

Ett genomgående drag i programmen är att man vill utveckla
aktiviteter och arrangemang för att förlänga säsongen.

Centrala frågor i samband med boendeanläggningar är
utbyggnad och strävan att bättre utnyttja de kapacitetersom redan nu finns.
Inriktningen på enkla och billiga boendeformer som campingplatser och enkla
uthyrnings-stugor är påtaglig.

Kommunikationernas betydelse för utvecklingen markeras av
att vägfrå-gor, behov av järnvägar och flygplatser samt interna kollektiva
Iransporter inom områdena behandlas ingående i flertalet program.

I det fortsatta arbetet behöver enligt programmen göras
ytterligare överväganden om huvudmän som kan svara för genomförandet av olika
åtgärder, hur prioriteringar skall göras av olika åtaganden från kommunernas
sida och hur ett fortsalt samarbete skall organiseras mellan kommunerna och
berörda intressenter. Vid sidan av investeringar i boende- och
aktivitetsanläggningar framhålls behovet av informations- och marknadsföringsåtgärder,
insatser för produktutveckling samt invesleringar i grundläggande
samhällsservice bl. a. på VA-områdel.

Det framgår av utvecklingsprogrammen att möjligheterna
till sysselsättning är ett viktigt motiv för kommunalt engagemang i turismens
utveckling.

Nästan alla områden önskar eller kräver statligt
ekonomiskt stöd för att genomföra sina program. Både behov av nya stödformer oeh
ändringar i befintliga - främst lokaliseringsstödet - aktualiseras.

Beredningens överväganden

Beredningen anser att ett huvudansvar för turismens
utveckling liksom hittills bör vila på kommuner och landsting, turistnäringen
och folkrörelserna. En aktivare medverkan från slalens sida är dock önskvärd.

Beredningen anser att tillgängligheten till turistorter
och turistområden bör ökas genom utbud av enkla boendeanläggningar, förbättrade
allmänna kommunikationer samt en fortsatt utveckling av produkter och
försäljning med sikte på breda befolkningsgrupper. Vidare bör markresurser
säkerställas dels genom skydd av de värdefullaste områdenas grundläggande mark-och
miljövärden och dels genom strategiska överväganden inom ramen för kommunal
fysisk och ekonomisk planering i turistorterna med intilliggande områden.
Turistnäringen bör enligt beredningens mening mera aktivt delta i den fortsatta
utvecklingen och konsolideras genom åtgärder som ökar

utnyttjandet
av befintliga resurser samt undanröjer köproblem och olägenheter inom de i dag
attraktivaste områdena.

Statiiga
insatser för att stödja utvecklingen i de primära rekreationsområdena bör
under de närmaste åren inriktas efter ovannämnda linjer. De enskilda
utvecklingsprogrammen och den behandling dessa nu får kommer därvid att utgöra elt
viktigt underiag.

Från
många områden stäUs anspråk på statlig ekonomisk medverkan som en fömtsättning
för alt föreslagna åtgärder skall kunna förverkligas. Beredningen har
konstaterat att statens ekonomiska medverkan redan nu är betydande men anser atl
vissa förändringar i inriktningen av de statliga resurserna behövs. Därvid bör
en bedömning av områdenas betydelse som rekreationsområden för breda
befolkningsgrupper och turismen som näring vara vägledande. Beredningen anser
därför atl insatser i de områden som har de största besökstalen ger det
bredaste utbytet för den svenska allmänheten. Beredningen finner det därför
motiverat att särskilda åtgärder vidtas i åtta områden där 70 procent av det
totala antalet gästnätter i primära rekreationsområden tillbringades år 1982.
Dessa områden är Norra Bohuslän, Öland, Gotland, Åre, Härjedalsfjällen,
Dalafjällen, Siljansbygden och Fryksdalen.

Regeringen
bör vidare uppdra åt vissa myndigheter och organ att inom sin verksamhet
särskilt uppmärksamma de prioriterade områdenas behov av stödinsatser under de
närmaste åren. Viktiga insatser torde således kunna göras av turistrådet,
arbetsmarknadsstyrelsen, industriverket, naturvårdsverket, domänverket,
planverket, luftfartsverket, vägverket, statens järnvägar,
trafiksäkerhetsverket, transportrådet, kulturrådet, riksantikvarieämbetet,
turisthögskolorna samt av berörda länsstyrelser.

De
statliga insatserna bör både på central och regional nivå samordnas effektivare
än hittills. Länsstyrelserna har redan ett övergripande samordningsansvar för
statliga insatser inom de ohka länen. De regionala insatserna från olika håll
bör kunna samordnas genom relativt informellt arbete. En aktiv och insiktsfull
medverkan krävs även av centrala statliga organ. Beredningen och
länsstyrelserna bör på central resp. regional nivå verka för samordning av de stathga
insatserna i de prioriterade områdena. Efter tre år bör en redovisning lämnas
till regeringen av uppnådda resultat. En överblick bör därvid lämnas av
utvecklingen beträffande turism och rekreation också i övriga primära
rekreationsområden, i storstädernas närområden och vid Hallandskusten.

Den
föreslagna prioriteringen av åtgärder från statens sida till åtta primära rekreationsområden
får självfallet inte innebära atl utveckling av initiativ och projekt i andra
rekreationsområden motverkas eller hämmas. Regionalpolitiskt motiverade
projekt inom turist- och rekreationssektorn i Norrbotten och Västerbotten
kommer till exempel att prövas på samma sätt som i dag. Prioriteringen är ett
uttryck för bedömningen att det i riksperspektiv nu är särskilt angeläget att
samlade ansträngningar görs från statens sida för konsolidering och utveckling
av vissa från rekreationspolitisk synpunkt särskilt betydelsefulla primära
rekreationsområden. Dessa bör också få gynnsamma villkor för regionalpolitiskt
och sysselsättningspolitiskt stöd.

Med
hänsyn till att turism oeh rekreation skapar omfattande sysselsättning och att
viktiga rekreationsområden sammanfaller med områden där särskilda 3 Riksdagen 1983/84. I saml. Nr
145

Prop.
1983/84:145 34

statliga
insatser är motiverade för alt öka sysselsättningen, är det i nuvarande statsfinansiella
och sysselsättningspolitiska läge naturligt atl arbetsmarknadspolitiska och regionalpoliliska
medel i första hand nyttjas för att nå även rekreationspolitiska mål.
Beredningen föreslår därför bl. a. en anpassning av reglerna för
lokaliseringsstöd och stödet till beredskapsarbeten till rekreationssektorns
särskilda förutsättningar. Beredningen har därmed inle frångått sin
grunduppfattning all ell särskilt rekreationspolitiskl slöd skulle fylla en
viktig funktion, men anser att inrättandet av en sådan stödform får diskuteras
i framtiden.

Följande
förslag framläggs beträffande lokaliseringsstödet:

□ Kravet på särskilda skäl för att lokaUseringsstöd
skall kunna utgå tUl turistföretag inom primära rekreationsområden i stödområde
C tas bort för de rekreationspolitiskl prioriterade områdena

□ Investeringsbidrag med högst 30 procent och lån bör
utgå till turistföretag inom de prioriterade områdena utanför stödområdet

□ Fullt bidrag bör utgå även vid
säsongssysselsättning

□ Stöd bör även kunna utgå till upprustning och
ombyggnad av äldre anläggningar

□ Informationen bör förbättras om nödvändigheten av
och möjligheterna till stöd för produktutvecklings- och
marknadsföringsinsatser.

I
fråga om stöd till beredskapsarbeten föreslår beredningen följande:

□ Beredskapsmedlen bör - utan hinder av reglerna för
lokaliseringsstöd -kunna nyttjas för att stödja de olika slag av investeringar
som framför allt kommunerna är huvudmän för, tex vägar, vandrings- och
cykelleder, vatten- och avloppsanläggningar, parkerings- och rastplaster,
sopmajor, stugbyar, campingplatser och vandrarhem, gästhamnar, badplatser, sanitära
anläggningar etc.

□ Stöd till beredskapsarbeten inom turislsektorn
skall därför regelmässigt kunna utgå enligt anläggningsstödels mera generösa
bidragsnormer

□ Länsarbetsnämnderna bör i samråd med
länsstyrelserna få handlägga detta stöd

□ Informationen bör utvidgas om gällande
bidragsmöjligheter för Ijänste-och serviceuppgifter inom turismen.

D
Projekteringsbidraget återinförs för turistinvesteringar inom de av beredningen
prioriterade områdena

□ Vissa särskilt angelägna beredskapsarbeten i de
prioriterade områdena skall kunna prioriteras framför andra objekt

□ Den bestämmelse bör upphävas som anger att stöd tiU
beredskapsarbeten inom turistsektorn i vissa områden får utgå endast om
särskilda skäl föreligger

□ Likaså bör den bestämmelse upphävas som anger att
regeringen skall pröva fler ärenden inom turislsektorn än inom andra sektorer.

Beredningen
tillstyrker vidare att del skattefria beloppet för uthyrning av fritidshus höjs
från nuvarande 4 000 till 8 000 kronor saml föreslår att de regler ses över som
gäller beskattningen av personer som av arbetsgivare eller facklig organisation
förmånligt hyrt fritidshus, andelslägenhet eller motsvarande.

De
tilläggsuppdrag beträffande turisttransporter, turismens utvecklings-

Prop. 1983/84:145 35

möjligheter
samt koloniträdgårdsverksamheten som berdningen nyligen erhållit kommer att
redovisas separat. Beträffande närrekreationsfrågorna bedömer beredningen, som
följt arbetet i TUREK, att dessa där behandlas på ett tillfredsställande sätt.

Prop. 1983/84:145 36

Bilaga
1.2

Sammanfattning av betänkandet (SOU 1983:45) Turism och
friluftsliv 2

Fritidspolitiken har blivit ett viktigt instrument Kapitel 1

i välfärdspolitiken. Turist- och rekreations- Utredningens

politiska
utredningen, TUKEK, har på regeringens bakgrund och

syfte uppdrag analyserat hur människor idag använder
sin

fritid, vilka hinder som finns och vad som kan
göras

för att tindanröja dessa hinder.

I direktiven (Dir. 1983:18) framhålls att TUREK
i huvudsak skall inrikta arbetet på den s.k. hinderproblematiken.
Härtill skall TUREK belysa rekreations-och turistsektorns
samhällsekonomiska betydelse.

Den ansträngda ekonomiska situationen gör det naturligt
för TUREK att koncentrera intresset till aktiviteter som inte fordrar
stora resurser för att kunna utövas. I praktiken har huvudvikten lagts
vid fri-luftsbaserade aktiviteter utförda nära bostadsorten

(närrekreation) eller i samband med turistresa

(fjärrekreation).

En stor och över tiden växande andel av de ekono- Kapitel 2

miska resurserna används för fritidsaktiviteter. Fritidssektorn

« .r j T j 1
i,,_u>ii 1 i samhällseko-

nomin

över en femtedel av de svenska hushallens konsumtion
kan sättas i samband med inköp av varor och tjänster inom
fritidssektorn och över 10 procent av landets samlade
produktionskapacitet är hänförlig till hushållens fritidsaktiviteter.
Sektorn svarar för nära 10 procent av den totala sysselsättningen.

Prop.
1983/84:145 37

Fritid
representerar en stor och snabbt v ä xande samh ä llssektor i v å rt land, liksom i alla utvecklade industrinationer.

Sedan
mitten av 1960-talet har den internationella marknaden f ö r turism
expanderat med i genomsnitt sex procent per å r, dvs. n å got
snabbare ä n v ä rldsmarknaden f ö r industriprodukter. Flera
faktorer talar f ö r en fortsatt expansion av internationell turism.

Trots
att Sverige ä r ett av de l ä nder som har st ö rst antal semesterresor ä r de
svenska hush å llens konsumtionsben ä genhet f ö r
internationell turism inte speciellt h ö g. Flera samband talar f ö r att de
svenska hush å llens efterfr å gan p å internationell turism kan ö ka i ett l å ngsiktigt
perspektiv.

Hush å llens
fritidsaktiviteter best ä ms v ä sentligen av tre ö verordnade budgetvillkor
eller restriktioner: konsumtionsbudgeten, tillg å ngen p å fritid
och transportkapacitet. Reskostnad i form av tid och utgifter ä r ofta en
dominerande kostnad f ö r olika fritidsaktiviteter.

Det
finns en relativ likformighet i hush å llens prioritering av fritidsaktiviteter.
Huvuddelen av hush å llen f ö rdelar drygt 20 procent av hush å llsbudgeten
f ö r ink ö p av varor och tj ä nster f ö r
fritidsaktiviteter. 1 absoluta tal ä r dock konsumtionsf ö ruts ä ttningarna
olika.

Sveriges
resurser f ö r fritidsaktiviteter har ett l å gt kapacitetsutnyttjande.
Inom flertalet omr å den ä r det l ä gre £ n 50 procent.

Prop.
1983/84:145 38

Olika regioners villkor för turism bestäms' till stor
del av naturgivna eller skapade resurser i form av kulturella miljöer och
infrastruktur. Att förändra Sveriges villkor i ett internationellt
perspektiv kan bara genomföras på lång sikt.

I ett internationellt ekonomiskt perspektiv är Sveriges
komparativa fördelar för turism små. Små komparativa fördelar för
turism och samtidigt hög produktivitet inom ekonomin som helhet medför att
Sveriges negativa turistnetto till stor del är strukturellt betingat.
För att varaktigt vända turistnettot erfordras en kraftig ökning av
marknadsandelen utomlands.

I landsomfattande fritidsvaneundersökningar liksom i
Kapitel 3

olika geografiskt avgränsade undersökningar har man Fritidens

sökt kartlägga människors fritidsönskemål. °

*
De flesta
människor, ca 80 procent, är nöjda med sin fritid.

*
Fritidens
relativa betydelse för den allmänna tillfredsställelsen med livet är
stor.

*
Ca 80
procent vill helt eller delvis ta ut en eventuell välståndsökning i form
av ökad fritid.

Staten har svarat för stora insatser när det gäller
införskaffande och säkerställande av mark för naturvård och
friluftsliv. Kommunerna har avsatt ökande resurser till markinköp och
anläggningar av skilda slag. Konununernas kostnader för
fritidsverksamheten (exkl. kultur) uppgick år 1961 till ca 100 miljoner
kronor. Ar 1981 var motsvarande kostnader ca 4,5 miljarder kronor.

Trots dessa stora satsningar kan man konstatera att
jämlikhet inte har uppnåtts. Utnyttjandet hos den

vuxna
befolkningen är starkt snedfördelat - en liten grupp svarar för
huvuddelen av allt utnyttjande. Hög utbildning, höga inkomster,
könstillhörighet och ålder (särskilt yngre män) samvarierar med ett högt utnytt-j
ande.

Ett
framträdande drag i hinderanalysen är förekomsten av psykologiska eller
sociala hinder. Att inte kunna "ta sig för", "ta sig
tid", att inte "ha någon att göra sällskap med", att
inte "veta vart man vänder sig" osv. är väl så hindrande som
att inte ha råd och möjlighet att hyra en stuga eller ett hotellrum.
Detta betyder inte att de materiella faktorerna är ointressanta utan
snarare att de icke-materiella hindrens betydelse hittills hcu:
undervärderats.

Kapitel 4

Hinder för

fritidens

användnina

Barnfamiljernas ekonomiska och tidsmässiga resurser för
turism och friluftsliv är jämfört med andra grupper oacceptabelt små.
Härtill kommer klara belägg för en påtaglig brist på jämställdhet till
kvinnornas nackdel.

Bland de handikappade är en majoritet nöjda med sin
fritid. De som tillhör gruppen hindrade handikappade är äldre, har
allvarliga rörelsehinder, oftare tungt kroppsarbete, lägre utbildning och
mindre resurser i form av bil, båt, fritidshus och föreningsanknytning.

Låginkomsttagare åker i mindre utsträckning på semester
än de som har högre inkomster. Samma sak gäller innehav av fritidshus
och fritidsbåt.

I syfte att undanröja hinder är det viktigt att
beakta frågor som rör säkerställande av mark för friluftsliv,
kollektiva transporter och resekostnader, samt möjligheterna att med information
nå de grupper som bäst behöver den.

De mål som anges i 1975 års rekreationspolitiska
beslut har inte uppfyllts i alla delar. Särskilt missgynnade grupper är
barnfamiljer (särskilt kvinnorna) , handikappade och låglönegrupper.

Prop. 1983/84:145 40

Betr._ut2 å n2Sgunkterna_avsnitt_5.2
: Kapitel 5

Ö verv ä ganden Friluftslivet skapar f ö ruts ä ttningar
f ö r en aktiv och meningsfull fritid och kr ä ver f ö rh å llandevis
sm å resurser av samh ä lle och ut ö vare. N å gon form av friluftsliv kan ut ö vas av
alla och friluftslivet b ö r d ä rf ö r stimuleras av samh ä llet. Samh ä llet m å ste p å alla niv å er i sin
allm ä nna planeringsverksamhet skapa handlingsberedskap f ö r att m ö ta en ö kande
fritidskonsumtion i skilda former.

J ä mlikhetsaspekterna
m å ste mer m å lmedvetet v ä gas in i samh ä llets å taganden inom turism och friluftsliv.

Betr ä ffande
satsningar p å fritidsaktiviteter av skilda slag b ö r
insatserna i ö kad utstr ä ckning inriktas mot aktiviteter med l å gt anl ä ggningsberoende
och l å ga kostnader per aktivitetstillf ä lle.

Vad
g ä ller utbudets omfattning totalt sett har aktiviteter i samband med
turism och friluftsliv en p å taglig bredd.

ö verdrivet kommersiella inslag i fritidsutbudet b ö r m ö tas i
skolundervisningen samt genom konsumentupplysning via bl.a. tester,
bytesdagar samt genom sam ä gande eller samutnyttjande.

Å tg ä rder f ö r vissa_arupper_avsnitt_5.2:

Barnfamiljer,
handikappade och l å gl ö negrupper ä r de grupper som beh ö ver uppm ä rksammas
s ä rskilt n ä r det g ä ller att skapa likv ä rdiga f ö ruts ä ttningar
f ö r fritidens anv ä ndning.

Med
anledning av den allm ä nna debatten om sex timmars arbetsdag anser vi att
en minskning av den dagliga arbetstiden skulle ge stora positiva fcunilje- och fritidspolitiska
effekter.

Prop.
1983/84:145 41

I syfte att öka jämställdheten mellan kvinnor och
män även under fritiden, behövs bl.a. praktisk försöksverksamhet.
En viktig insats är att stödja fritidsaktiviteter för flickor.

Organisationer som särskilt arbetar med att aktivera barn
och ungdom inom skilda friluftslivsaktiviteter bör tilldelas särskilda
projektmedel för sådan verksamhet.

Det friluftsanknutna föreningsväsendet bör i högre
utsträckning än idag engageras i skolans inre arbete.

Om det skulle bli fråga om ett extra barnbidrag bör
det utbetalas i juni månad, vilket skulle underlätta för många
barnfamiljer att planera och förverkliga sina semesterönskemål.

Kommuner och andra samhällsorgan som driver stugbyar
eller disponerar uthyrningsstugor m.m. bör pröva olika vägar att
underlätta för barnfamiljer att hyra en stuga under semestern.

De kollektiva trafikföretagen bör vidareutveckla sina
rabattsystem i syfte att främja barnfamiljernas resemöjligheter.

Anläggningar för turism och friluftsliv bör i
större utsträckning än idag göras tillgängliga för handikappade
såsom rörelsehindrade, synskadade och allergiker.

Handikappvänliga promenadstigar bör regelmässigt planeras
och anläggas nära bostadsområdena.

I syfte att göra det enkelt och billigt för
konsumenten att turista bör turistnäringen och transportföretagen
vidareutveckla redan påbörjade åtaganden mot en mer flexibel
prissättning, kombinerad med ett ökat utnyttjande av kortsystem.

Prop.
1983/84:145 42

Statligt st ö d b ö r kunna utg å
till organisationer f ö r projekt som syftar till att
informera om alternativ och stimulera m ä nniskor
som annars aldrig kommer iv ä g p å semester till att g ö ra det.

M ö jligheterna till semesterspridning
b ö r tillvaratas i h ö gre utstr ä ckning
ä n vad som f.n. sker.

St ö rre vikt b ö r l ä ggas vid naturinriktade
inslag redan i f ö rskolan f ö r att ge oarn element ä r kunskap om och k ä nsla f ö r naturen och v å rt
beroende av den.

En s ä rskild experimentinriktad studie b ö r g ö ras i

syfte att utveckla metoder som kan bidra till b ä ttre

information och motivation hos de grupper som ä r

s ä rskilt viktiga att n å .

Betr. organisationernas resp, samh ä llets ansvar f ö r
anl ä ggningar och aktiviteter ä r v å r
principiella inst ä llning att en ö kad f ö reningsmedverkan
vad g ä ller olika verksamheter ä r angel ä gen.

Å tg ä rder _ £Ö r
ande _kon sume n t - _r e s p ._ _pr od uc e
n t inrikta t

st Ö d_vad_2 ä ller_semesterresorj____ avsni_tt 5.3:

Det ä r i dagens ekonomiska l ä ge sv å rt att t ä nka sig omfattande dyra system f ö r semestersubventioner. Ett system med riktat konstmientst ö d inneh å ller
i ett l ä ngre perspektiv f ö rdelar och man b ö r
forts ä tta unders ö ka s å dana system.

En m å lmedveten satsning p å en l å ngtg å ende samordning av trafik och taxor kan ge
konsumenten f ö rdelar samt p å sikt ge transportproducenterna ö kat underlag.

En fortsatt utformning av en flexibel priss ä ttning kan vara ett s ä tt att f å en b ä ttre t ä ckning av fasta kostnader och d ä rmed vara f ö retagsekonomiskt
motiverad.

Prop. 1983/84:145 43

Turistbranschen
och n ä ringslivets organisationer b ö r m ö jligg ö ra en riktad utbildning av turistf ö retagare
i f ö retagsledning, ekonomi och administration.

I
syfte att skapa positiva effekter f ö r s å v ä l konsumenter som producenter f ö resl å s som f ö rs ö ksverksamhet
en aktiv samh ä llelig f ö rmedlingsverksamhet av stugor och b ä ddar, d ä r de mest
beh ö vande och minst resursstarka s ä rskilt uppm ä rksammas.

Å tg ä rder med anknytning till samh ä llets_l å ngsiktiga
planeringsverksamhet, avsnitt 5.4:

Kommunerna
b ö r i sin planering beakta olika gruppers behov av friluftsliv b å de vid
byggandet av nya omr å den och vid f ö rnyelse av ä ldre omr å den.

I
den fysiska planeringen b ö r avs ä ttas mark- och vattenomr å den f ö r bl.a.
motion, str ö vande i skog och mark, enklare fritidshus, kolonitr ä dg å rdar och
odlingslotter.

F ö r att f å socialt
v ä l fungerande bostadsomr å den med rekreationsm ö jligheter i t ä torternas
n ä rhet b ö r friluftslivets markbehov j ä mst ä llas med
andra viktiga samh ä llssektorers.

Den
kollektiva transportf ö rs ö rjningen b ö r ing å som ett element redan n ä r omr å den f ö r turism
och friluftsliv planeras.

Betr.
forskningen inom sektorn turism och friluftsliv framh å lls
betydelsen av forskning kring villkoren f ö r de grupper som ä r hindrade n ä r det g ä ller
fritidens anv ä ndning.

Prop. 1983/84:145 44

Diskussion
av resurser och organisation, avsnitt 5.5:

Sektorn
turism och friluftsliv har f ö rh å llandevis f å
direkta styrmedel.

Det
ä r
angel ä get att utveckla en ö kad sektorsamverkan mellan sektorn turism och
friluftsliv och andra n ä rliggande sektorer. En beredning f ö r turism
och friluftsliv inom regeringskansliet b ö r inom ramen f ö r s å dan sektorsamverkan svara f ö r
erforderliga prioriteringar, fr ä mst i samband med budgetarbetet.

Det
m å ste ocks å skapas en klarare organisation p å den statliga
myndighetsniv å n.

Finans
ierin2_ ä Y_li ££§ SiS3SQ § ._ £ 2E § i ä 3t_ ä§ rii £ t_i.6:

Utredningens förslag bedöms i huvudsak kunna
finansieras inom ramen för ordinarie budgetramar. Det förutsätter
dock att en ökad sektorsamverkan kommer till stånd. Mot bakgrund av
sektorns stora betydelse i välfärdspolitiken, sysselsättningspolitiken och
samhällsekonomin är det dock angeläget att, då samhällsekonomin medger
det, nya resurser ställs till turism-och friluftslivssektorns förfogande.

Prop. 1983/84:145 45

Bilaga
1. 3

Sammanställning
av remissyttrandena över betänkandena (SOU 1983:43) Områden för turism och
rekreation avgivet av rekreations-beredningen och (SOU 1983:45) Turism och
friluftsliv! - om förut-sättningar och hinder avgivet av turist- och
rekreationspolitiska utredningen (TUREK). Betänkandena har remitterats
tillsammans.

Innehåll

1 Remissinstanserna

2 Allmänna synpunkter

3 Hinder för meningsfull fritid

3.1 Allmänt

3.2 Eftersatta grupper

3.3 Frågor som rör enkelt fritidsboende

4 Närrekrealion

4.1 Allmänt

4.2 Mark- och planpolilik

5 Forskning, utbildning

6 Turistnäringens utvecklingsmöjligheter

6.1 Allmänt

6.2 Regional-och sysselsättningspolitik. Stödformer

6.3 Primära rekreationsområden

6.4 Turisltransporter

6.5 Finansiering m.m.

7 Organisation

7.1 Central nivå

7.2 Regional nivå

8 Övrigt

1
Remissinstanserna

Efler
remiss har yttranden över betänkandena avgetts av socialstyrelsen, statistiska
centralbyrån, universitets- och högskoleämbetet, skolöverstyrelsen, statens
naturvårdsverk, konsumentverket, arbetsmarknadsstyrelsen, slalens planverk,
statens industriverk, samtliga länsstyrelser (efter hörande av de kommuner och
landsting länsstyrelsen funnit lämpligt), Sveriges riksbank, staiens handikappråd,
statens vägverk, luftfartsverket, iransporlrådel, statskontoret,
riksantikvarieämbetet, staiens kulturråd, lanlbruksstyrelsen, skogsstyrelsen, fiskeristyrelsen,
domänverket, högskolan i Falun/Boriänge, högskolan i Östersund,
forskningsrådsnämnden.

Prop. 1983/84:145 46

statens
ungdomsråd, Sveriges turistråd. Svenska kommunförbundet. Landstingsförbundet,
Lantbrukarnas riksförbund. Svenska turistföreningen, Sveriges
riksidrottsförbund. Landsorganisationen i Sverige, Tjänstemännens
centralorganisation. Centralorganisationen SACO/SR, Handikappförbundens
centralkommitté. De handikappades riksförbund. Friluftsfrämjandet, Sjösporlens
samarbelsdelegation, Sveriges fritidsfiskares riksförbund. Svenska förbundet
för koloniträdgårdar. Kooperativa förbundet och RESO, Pensionärernas
riksorganisation. Folkparkernas centralorganisation. Folkets husföreningarnas
riksorganisation. Hyresgästernas riksförbund, SAS/LIN, Sveriges campingvärdars
riksförbund, Sveriges hotell- och restaurangförbund. Svenska liftanläggningars
organisation, Blekinge turistråd, Dalslands turistråd, Gotlands turistförening,
Kommungruppen för fritid i Gävleborgs län, JämlQäll, Kalmar läns turistnämnd, Norrbottens
turistråd, Stockholm information service, Södermanlands läns landsting. Uppsala
läns landsting, Värmlands turistråd, Västerbottens länsturislnämnd,
Västergötlands turistråd, landstinget i Västernorriands län och Östergötlands länsturislnämnd.

Därutöver
har skrivelser inkommit från Frilidsland Bergslagen, Friluftsfrämjandet. Aredalens
lokalavdelning. Projekt Norden, Mullsjö kommun, Rometeås- och
sjölandskapskommittén, Synskadades Riksförbund, Malmfältsutredningen,
Riksförbundet mot Astma-Allergi, Västerbottens läns TCÖ-dislrikt,
Kommunförbundets länsavdelning i Jönköpings län, Göteborgs stadskansli.
Kommunstyrelsen, glesbygdsdelegationen. Svenska korpidrottsförbundet, DaNo-kommunerna
(Dalsland-Nordmarken) och HSB:s riksförbund.

2
Allmänna synpunkter

Många
remissinstanser anser beträffande TUREK att inventering och beskrivning av
hinder är bra men efterlyser mer konkreta förslag till lösningar. Flera
framhåller viklen av alt främja närrekreation.

Statens
naturvårdsverk: Liksom kommittén kan verket vittna om all det fortfarande råder
myckel ojämlika förhållanden vad gäller människors möjligheter alt ta del av
det som står till buds i fråga om friluftsliv och fysisk rekreation. Det är med
besvikelse verket konstaterar atl förslag i utredningen som skulle kunna
förändra bilden är få. Det saknas också en djupare analys av förhållandena.
Övervägandena innehåller visseriigen en rad allmänpolitiska reformförslag som
är väl värda att föra fram även för fritidssektorns del. Men i stället för
konkreta förslag till åtgärder för friluftslivet presenterar kommittén mest
allmänna målformuleringar vars konsekvenser och praktiska hantering inte
närmare belysts och därför är svåra att ta ställning till. Till delta bidrar
också många förslag som är riktade till intressenter och avser förhållanden som
slaten inte har något direkt inflytande över.

Prop. 1983/84:145 . 47

Länsstyrelsen
i Jämtlands län: Utredningen behandlar bl a frågan om hur samhället kan
undanröja hinder för grupper inom samhället atl utnyttja fritiden. De förslag
som framförs är av förhållandevis allmän karaktär. Länsstyrelsen vill förorda ytteriigare
studier när det gäller alt underiätta för svaga inkomstgrupper atl la del av
utbudet. Frågan om elt riktat konsumentslöd och formerna härför har diskuterats
i tidigare sammanhang. På senare tid har intressanta förslag om speciella
resecheckar framförts. Även denna fråga bör omfattas av de fortsatta
studierna.

Länsstyrelsen
i Norrbotlens län: Betänkandet behandlar väsentliga frågor inom rekreationspoliliken.
Den välfärdsorienlerade grundsynen som TUREK anser bör läggas till grund för en
socialt inriktad rekreationspoli-lik har länsstyrelsens stöd. Sammanställningar
över fritidens villkor och det ojämlika nyttjandet av semesteranläggningar m m
(30% av befolkningen utnyttjar 75% av tillgängliga aktivilelstillfällen) visar
tydligt att de resurssvaga grupper som nämns i 1975-års rekreationspolitiska
beslut fortfarande har betydande svårigheter att få en meningsfull användning
av sin frilid.

Landsorganisationen
i Sverige (LO): Sammanfattningsvis anser LO all utredningen gjort värdefulla
redovisningar och analyser med en klar fördel-ningspolilisk inriktning. Även de
förslag som presenteras ligger väl i linje med de LO i andra sammanhang krävt.
Trots det anser vi atl regeringens förslag i delta avseende bör stramas upp än
mer, inle minst när det gäller stödet till del billiga, enkla närfritidsutnylljandet,
när det gäller arbetslivets belydelse för fritidens utnyttjande och när del
gäller åtgärder för att komma över de socio-kulturella hindren.

Kooperativa
förbundet/RESO: Vi delar i stort TUREK:s övergripande bedömningar avseende
förekommande hinder för en tillfredsställande fritidskonsumtion för olika
befolkningsgrupper. Samhälleliga insatser är nödvändiga på en rad områden för atl
stimulera konsumtionen och medverka till elt jämlikare utnyttjande av resurser.

Lantbrukarnas
riksförbund (LRF): De åtgärder som utredningen föreslår syftar till atl
möjliggöra för alla alt få en meningsfull och aktiv rekreation och fritid, med
speciell inriktning på vissa grupper såsom barnfamiljer, handikappade och
låglönegrupper. LRF har i tidigare yttrande över TUR-EKs och
Fritidsboendeutredningens (FRIBO) betänkande framhållit det viktiga i att de
resurser som tillskapas för turism, rekreation och friluftsliv blir så
utformade att de kan utnyttjas av en bred allmänhet. LRF delar därför
utredningens principiella inställning till dessa frågor. Däremot kan en hel del
av utredningens åtgärdsförslag ställas under diskussion.

Flera
länsstyrelsers synpunkter återspeglas i vad som länsstyrelsen i Västerbottens
län anför: Alltför många väsentliga frågor har utelämnats. Fördjupad analys och
överväganden kring lösningar på kommunikations-och transportområdet, liksom
turismens internationella framtid är av särskild betydelse för Norrbottens
län.

Prop. 1983/84:145 48

Den
välfärdsorienlerade grundsynen i TUREK:s betänkande bör utgöra basen för en
socialt inriktad rekreationspolitik.

En
samlad statlig turist- och rekreationspolitik måste tillvarata hela landets rekreationstillgångar.
Målet bör vara att skapa variation och mångsidighet i rekreationsulbudet.

Statens
ungdomsråd: Fritiden har kommersialiserats kraftigt under de senaste åren.
Detta har inte minst drabbat barn och ungdomar. Deras tillvaro präglas starkt
av konsumtion, prylar och massmedieprodukter. Företagens marknadsföring
förstärker också konsumtionsdrömmarna. För många ungdomar blir aldrig drömmarna
verklighet eftersom de själva eller deras föräldrar saknar ekonomiska
möjligheter. 1 lider av ekonomisk slagnation blir den kommersiella köppressen
ännu starkare.

Många
gånger beror den kommersiella dominansen på att det saknas bra och billiga
alternativ där barn och ungdomar bor. Många söker sig därför till tätorternas
kärnor. Där domineras utbudet av kommersiella anläggningar.

Det
är mot denna bakgrund som rådet ser det angelägel alt samhället satsar mer än i
dag på att stödja lokala initiativ för atl motverka det kommersiella utbudet.
Rådet har pä regeringens uppdrag utrett ungdomars val av fritidsaktiviteter
samt barns och ungdomars uppväxtvillkor. En arbetsgrupp har under åren 1977-81
arbetat på uppdrag av rådet med denna utredning som har titeln "Ej till
salu".

När
det gäller Rekreationsberedningen framhåller flertalet instanser alt del
programarbete som bedrivits i de 25 primära rekreationsområdena är en bra grund
för fortsatt arbete. De flesta instanserna är positiva till beredningens
förslag, utom när del gäller förslaget till prioritering av åtta primära
rekreationsområden, där flertalet är kritiska. Flera instanser framhåller alt
lokaliseringspolitiska medel inle skall användas utanför de regionalpolitiska
stödområdena.

Socialstyrelsen:
1 den konflikt som kan uppslå mellan en privat exploatering av attraktiva
områden inom de primära rekreationsområdena och allmänhetens behov av
rekreationsresurser som är tillgängliga för alla anser socialstyrelsen atl
allmänintresset bör väga tyngre. En begränsning av privat fritidsbebyggelse
inom dessa områden förefaller därför motiverad.

Statens
naturvårdsverk: Naturvårdsverket anser att en fördjupad analys av de primära
rekreationsområdena och deras naturgivna förutsättningar behövs innan en
prioritering kan göras. Verket anser vidare att i ställel för att skapa en ny
stödform för rekreation kan samma mål uppnås genom atl tillföra verkets anläggningsslöd
ökade medel.

Länsstyrelsen
i Västmanlands län: Länsstyrelsen kan inte stödja att det framlagda förslaget
läggs till grund för en samlad rekreationspolitisk bedömning. Förslaget bör
enligt länsstyrelsens mening omarbetas så alt tyngden läggs på närturism och
närrekreation. Statliga prioriteringar bör i

Prop.
1983/84:145 49

första hand inriktas mot att söka utveckla attraktiva
alternativ inom rimliga resavslånd från landets tätbefolkade delar. De
närbelägna områdena har goda resurser i frågan om boendeanläggningar och
gynnsamma förutsättningar för utveckling av lockande arrangemang och
aktiviteter.

Länsstyrelsen i Kopparbergs län: Rekrealionsberedningens
överväganden och förslag har gjorts utifrån elt riksperspektiv och gäller de
primära rekreationsområdena. Mot bakgrund av det statsfinansiella läget anser
länsstyrelsen förslagen välmotiverade och ansluter sig till huvuddelen av
dessa.

Länsstyrelsen i Norrbottens län: Betänkandet från
rekreationsberedningen är bl a resullal av flera års arbete i de kommuner och
länsorgan som berörs av de 25 primära rekreationsområdena. Länsstyrelsen har
för sin del aktivt deltagit i arbetet med samtliga utvecklingsprogram som berör
länet. De statliga medel (12 mkr) som avsatts och fördelats till kommunernas
programarbete har kompletterats med ungefär lika mycket kommunala och regionala
resurser. Sammanställningen av programarbetet är ambitiöst gjord och ger en god
bild av förutsättningar och utvecklingsproblem inom samtliga primära
rekreationsområden. Behovei av ytterligare statliga stödinsatser vid
förverkligandet är kraftigt poängterat i de flesta utvecklingsprogrammen.
Kommunerna har, trots beredningens riktlinjer om alt "nya statliga medel
inte var att vänta", själva visat sig beredda all påla sig elt stort
ansvar i genomförandet.

Beredningen betraktar finansiellt stöd till fortsalt
utbyggnad inom de primära rekreationsområdena i huvudsak som en samhällelig
kostnad. Länsstyrelsen delar ej denna grundsyn utan menar alt sådana satsningar
inom turism och rekreation som bygger på en genomtänkt rekreationspolitik även
har betydande positiva effekter vad gäller sysselsättning och därmed regionalpolitisk
utveckling i berörda regioner. Inom flera politikområden erhålls sådana positiva
värden att de på sikt mycket väl motsvarar de ekonomiska uppoffringar som
staten gör genom planering och investeringar mm inom denna samhällssektor.

Svenska kommunförbundet: Genom utvecklingsarbetet i de
primära rekreationsområdena, beredningens rapport och TUREK:s redovisning av hindersproblemaliken
finns tillräckligt underlag för ett beslut av statsmakterna både om
rekreationspolitikens konkreta innehåll och om hur statens insatser på området
skall organiseras.

Landstingsförbundet: Under de senaste tio åren har som
framhållits åtskilliga utredningar genomförts kring frågor om turism och
rekreation. Med tanke på de begränsade möjligheter som i dag finns till ökade
ekonomiska insatser från staten på dessa områden vill förbundet ifrågasätta behovet
av fortsatt utredningsarbete bl a i rekreationsberedningens regi.

Begränsade statliga resurser bör i stället inriktas på att
stimulera till bättre utnyttjande och utveckling av befintlig kapacitet och i
första hand ske via konkreta insatser inom områdena marknadsföring och
produktutveckling. 4 Riksdagen 1983/84. I saml. Nr 145

Prop. 198,3/84:145 50

3
Hinder för meningsfull fritid

3.1
Allmänt

Statens
naturvårdsverk: Kommittén vill prioritera aktiviteter med "lågt anläggningsberoende".
Man hänvisar till naturvårdsverkels undersökning av tätortsbornas friluftsvanor
där ca 80% sade sig föredra ekonomiska satsningar på friluftsliv framför mer
traditionella idrottsanläggningar. Verket anser delta vara en riktig princip
men vill framhålla att anläggningar ibland är viktiga alt ändå få till stånd.
För vissa former av handikapp ulgör de tex den enda möjligheten atl få fysisk
rekreation. För många tonårsflickor är ridanläggningar en viktig tillgång på
fritiden. Där den yttre miljön inle inbjuder till fysisk aktivitet kan en inomhusanläggning
vara en lösning. Undantagen från principen kan alltså vara många. Verket vill
också peka på att den nämnda undersökningen är tio år gammal och resultaten bör
ses mot bakgrund av sextiotalets snabba utbyggnad av större idrottsanläggningar
och att den speciellt gäller större tätorter.

Länsstyrelsen
i Kronobergs län: Del hade varit värdefullt om en analys/undersökning hade
gjorts vid elt par av de slora turistområdena i landet med avseende på
vem/vilka som utnyttjar anläggningarna. Därigenom kunde man ha fått belyst
vem/vilka som i första hand har nytta av samhällets stöd. Man kunde tex
därigenom bedöma i vilken utsträckning de prioriterade befolkningsgrupperna
gynnas av rekreationsberedningens prioritering av insatser i Qällområden som
Åre eller badområden som norra Bohuslän.

En
strikt prioritering av stöd till dessa grupper skulle sannolikt tala för att
stöd även bör kunna utgå till exempelvis skidbackar i Småland. Många fler
kronobergska skolungdomar skulle kunna ägna sig åt utförsåkning på skidor under
vinlersportlovel om exempelvis backarna öxbergel och Ha-naslöv kunde erhålla
statligt slöd till liftar och snökanoner. Ett stöd till uppförande av
vandrarhem och andra prisbilliga övernattningsställen i "Glasriket"
tillsammans med rejäla rabatter på tågbiljetter och med tågen samordnad
busstrafik skulle sannolikt medföra atl många billösa stockholmare,
göteborgare och malmöbor skulle la sig en tur till "Glasriket".

Delta
är elt par exempel på åtgärder som med små insatser från statens sida verksamt
skulle öka de prioriterade gruppernas möjlighet till semesterresor och en
aktiv frilid.

Sveriges
turistråd:- ställer sig Turistrådet avvisande till tanken all

subventionera
semester för olika grupper. Erfarenheterna härav är alt detta stöd inle når de
avsedda målgrupperna och i övrigt skapar svårigheter vid försäljning och
marknadsföring.

Svenska
kommunförbundet: Styrelsen vill starkt ifrågasätta om de föreslagna åtgärderna
i nämnvärd grad kommer att bredda resmöjligheterna. De grupper som enligt TUREK
har svårt atl utnyttja fritiden är bl a barnfa-

Prop.
1983/84:145 51

miljer och kvinnorna. För barnfamiljerna är del främst
ekonomiska hinder och för kvinnorna bristen på jämställdhet. Dessa hinder löses
inte genom stöd till anläggningar, ulan genom familjepolitiska åtgärder och
genom opinionsbildning för en attitydförändring.

Landstingsförbundet: TUREK:s bedömning är vidare atl icke
materiella (psykologiska och sociala) hinder hittills har underskattats. Enligt
förbundsstyrelsen bör därför samhällets organ för marknadsföring, Sveriges
turistråd samt regionala och lokala turislorgan, utforma sina insatser så att
eftersatta grupper bättre kan nås. 1 detla arbete bör det engagemang och
intresse för nya lösningar som finns inom olika intresseorganisationer, tex
fackföreningsrörelsen, kooperationen mfl tas till vara och utvecklas.

Friluftsfrämjandet: Friluftsfrämjandet har en målsättning,
organisation, kunskaper och verksamhet för atl kunna åla sig ett ökal ansvar
för människors friluftsliv. Gränssältande är framför allt de ekonomiska
resurserna. Ställs sådana till förfogande är Friluftsfrämjandet berett åta sig
ökade uppgifter även inom skolans och barnomsorgens områden.

Ingen grupp i samhället behöver ställas utanför de
aktiviteter som Friluftsfrämjandet anordnar. Alla bör kunna komma i åtnjutande
av en verksamhet med speciellt stark inriktning mot att skapa naturkänsla och
förståelse för sammanhangen i naturen och vårt beroende av den.

Friluftsfrämjandet är alltså en organisation som redan
arbetar enligt de intentioner som utredningen redovisar men som är beredd till
ökade insatser enligt mottot: Friluftsliv år alla - året runt.

Folkets husföreningarnas riksorganisation: Folkelshusföreningarna
borde tillsammans med andra folkrörelsers lokala organisationer bättre kunna
utnyttjas som ett fördelningspolitiskl instrument och även kunna medverka till
att en del hinder undanröjdes. De flesta invånarna i de ovannämnda områdena har
anknytning till folketshusföreningen eller till någon av dess
medlemsorganisationer. De kan således nås med direktinformation från folketshusföreningen.
Genom de skilda föreningsaktiviteterna inom området känner man varandra rätt
väl. På så vis kan man lättare ta gemensamma initiativ och lättare känna
motivation för gemensamma aktiviteter. Genom den delaktighet som upplevs inom folketshusföreningen
och genom det självbestämmande den utövar, stimuleras också motivationen för
dellagande. Mot denna bakgrund anser FHR att de enskilda folkelshusföreningarna
ses som en resurs när det gäller att utveckla en aktiv rekreationspolitik.

Glesbygdsdelegalionen: Delegationen anser atl folkrörelserna
är en viktig resurs när det gäller atl iilveckla alternativ till den storskaliga
turismen. Folkrörelserna har en genuin kunskap om behoven av rekreation och kan
genom sina administrativa och organisatoriska erfarenheter aktivt medverka
till en utveckling av alternativa turisminsatser. En intressant utvecklingsmöjlighet
har bl.a. aktualiserats av Folkels Hus föreningarnas riksorganisation. Där ser
man stora utvecklingsmöjligheter i ett samarbete mel-

Prop. 1983/84:145 52

lan
föreningar i tätorter och i glesbygdsområden. De kunskaper som föreningarna i
tätorterna har av skilda rekreationsbehov skulle systematiskt kunna utvecklas till
en serie arrangemang som bl.a. lokala Folkets Hus föreningar i glesbygdsområden
skulle stå som värd för.

Ett
ökal engagemang genom folkrörelserna skulle således kunna utveckla nya
alternativ till den turism som nu finns etablerad. Delegationen anser att
systematiska försök i detta avseende bör genomföras med slöd av rekreationsberedningen.

3.2
Eftersatta grupper

Skolöverstyrelsen:
SÖ anser all integrering av barn med funktionshinder i det reguljära utbudet av
friluftsaktiviteter bör eftersträvas. En ökad möjlighet till detta blir
effekten om man ger kunskaper om handikappade barns möjligheter och
begränsningar till de organisationer och personer som arbetar med att aktivera
barn och ungdom inom skilda friluftsaktiviteter. Kunskaper och erfarenheter om
hur man anpassar aktiviteter till de handikappades möjligheter måsle spridas.

Konsumentverket:
Konsumentverket tillstyrker utredningens förslag alt friluftsanläggningar som
har "handikappvänlig" terräng och som har anslutning till kollekliva
transportmedel i större utsträckning än i dag görs tillgängliga för
rörelsehindrade.

Statens
planverk: 1 syfte att nå det rekreationspolitiska målet atl skapa rekrealionsresurser
för alla kan det i vissa fall vara lämpligt all slaten, tex genom stöd till
pilotprojekt stimulerar utveckling av idéer vars genomförande normalt
betraktas som kommunala angelägenheter. Det kan tex gälla anläggningar för att
förbättra handikappades möjligheter till rekreation.

Staiens
handikappråd: På de fyra områden som utredningen föreslår förbättringar sker
åtgärder redan i dag. Vi vill liksom utredningen understryka alt den
utvecklingen måste fortsätta och vidgas för att skapa grundförutsättningar för
handikappades fritidsaktiviteter. Några faktorer som fortfarande försvårar
handikappades möjligheter till friluftsliv är otillgängliga allmänna
färdmedel, både i tätortstrafik och glesbygdslrafik. Många handikappade har
behov av kollektiva färdmedel som är anpassade. Led-sagarverksamheten för
synskadade måste byggas ut i många kommuner. Det finns dock många
handikappgrupper som behöver praktisk hjälp av annat slag, till exempel hjälp
vid förflyttning, toalettbesök och måltider. Under sommaren mister många
människor med funktionsnedsättningar den personliga service de har annars,
därför all hemljänstpersonalen har semester. Främst rörelsehindrade har svårt
att delta i friluftsaktiviteter på vintern. Därför är del extra viktigt atl sommaraktivileterna
blir tillgängliga. Del är inle acceptabelt att vistelse på långvård är det enda
semesterallerna-tivet för en del människor med funktionsnedsättningar.

Prop.
1983/84:145 53

Länsstyrelsen i Hallands län: I utredningen redovisas en
metod för central förmedling av bäddar och stugor. Redan nu finns olika
regionala och lokala organ som förmedlar nämnda tjänster. Det kan för den skull
ifrågasättas om en central organisation löser dessa uppgifter bättre.

Länsstyrelsen i Skaraborgs län: Om den föreslagna aktiva
samhälleliga förmedlingsverksamheten skall genomföras i Skaraborgs län bör
verksamheten föriäggas till Västergötlands Turistråd.

Länsstyrelsen i Värmlands län: Med hänvisning till
Värmlands goda turistförutsättningar och den bredvillighel som många
folkrörelser visat att medverka i olika försöksverksamheter bör enligt
länsstyrelsens mening den experimentinriktade studie som TUREK föreslår "i
syfte att utveckla metoder som kan bidra till bättre information och motivation
hos de grupper som är särskilt vikliga att nå" kunna genomföras i
Värmland. Sådana experimentinriktade studier bör med fördel kunna kombineras
med försöksverksamhet med en aktiv samhällelig förmedlingsverksamhet av stugor
och bäddar där de mest behövande och minst resursslarka grupperna särskilt
uppmärksammas.

Länsstyrelsen i Kopparbergs län: Länsstyrelsen är däremot
mycket tveksam till den modell till samhällelig förmedlingsverksamhet som TUREK
föreslår. Direkta kontakter mellan organisationer och turistföretag bör vara
ett myckel effektivare och smidigare sätt att uppnå samma resultat.

Länsstyrelsen i Norrbottens län: Elt konkret förslag som TUREK
redovisar som exempel på samhällsstöd med social inriktning är tanken med samhällsförmedlade
uthyrningsbäddar. Länsstyrelsen anser att förslaget bör prövas. Förslaget har
förutsättningar att få en dubbelriktad effekt, dvs. bättre beläggning och
säsongsutjämning vid turistanläggningarna ifråga och nedsatt bäddpris för de
resurssvaga grupper som förmedlingen vänder sig till. Förslaget innebär också
alt en del psykologiska och sociala hinder för vissa grupper kan överbryggas.

Transportrådei:
Under 1980-talet kommer kollektiva färdmedel att bli tillgängliga för många
handikappade i större omfattning än hittills genom att tekniska förbättringar
av fordonen utförs till följd av de föreskrifter som TPR meddelat. TPR vill här
framhålla att det är viktigt atl se hela transportkedjan i ett sammanhang. En
anpassning av inte bara färdmedel utan även terminaler bör därför så snart
möjligt komma till stånd. TPR har därför 1983-09-07 hemställt till regeringen
om bemyndigande om atl i samråd med statens planverk, byggnadsstyrelsen,
vägverket, luftfartsverket, sjöfartsverket, statens handikappråd, företrädare
för landsting och kommuner samt med företrädare för handikappade utarbeta
föreskrifter för terminalers handikappanpassning saml bestämma vid vilken
tidpunkt anpassningen skall vara slutförd.

Sveriges turistråd: Enligt Turistrådets bedömning finns i
dag kapacitet inom boende- och transportsektorn och i fråga om aktiviteter som
väl bör

Prop. 1983/84:145 54

kunna
tillgodose behovet av semester för alla svenskar. Såväl pris- och innehållsmässigt
finns förutsättningar alt få fram ett utbud som bör kunna tillfredsställa de
flesta önskemål. Detta till trots kan konslaleras att mänga människor i dag av
ekonomiska och andra skäl inte anser sig kunna semestra.

Det
är angeläget alt vidtaga åtgärder för all förbättra förutsättningarna för dessa
grupper. Del bör enligt Turistrådet ske med insatser av två olika slag:

Ett
åtgärdsprogram berör dessa gruppers situation i ett vidare perspektiv. Det
gäller i stort den ekonomiska situationen, möjligheterna att disponera tid för
friluftsliv och semester saml information och stimulans till ett aktivt
friluftsliv. Dessa åtgärder förutsätter generella politiska åtgärder och ligger
utanför ramen för Turistrådets verksamhet.

Ett
andra ätgärdsprogram bör enligt Turistrådet inriktas på att utnyttja de redan i
dag goda förutsättningarna alt utveckla ett bra semeslerutbud och på så sätl
underlätta för de aktuella grupperna. Ett led i det programmet är att ytteriigare
förbättra kunskapen om de semesterönskemål som dessa grupper har. En sådan
analys bör göras regelbundet för att upprätthålla kunskapen om behov hos grupper
vars preferenser man inte kan få del av genom alt följa traditionell efterfrågeutveckling.

Under
en treårsperiod bör med denna kunskap som bas satsas pä produktutveckling. Med
de kombinationer som i dag är möjliga inom boende, transporter och aktiviteter
finns goda förutsättningar att få fram intressanta erbjudanden såväl i fråga
om innehåll som pris. Arbetet kan med fördel drivas lokall-regionall i nära
samverkan mellan näring och olika intresseorganisationer. Turistrådet kan åta
sig att stimulera och stödja denna typ av projekt, förutsatt att erforderliga
resurser ställs till förfogande. Till projekten bör knytas speciella
informationsinsatser för att nå de berörda grupperna. Sannolikt kan massmedia,
olika organisationerns medlemsskrifter mfl stimuleras till extraordinära
insatser för atl presentera sådana nya semesteraUernativ. Skulle det visa sig
all organiserad upphandling kan underlätta introduktionen av detta
semesterutbud är Turistrådet berett atl påla sig en sådan roll.

Handikappförbundens
centralkommitté (HCK): Del är inte funktions-nedsätlningen i sig som är hinder
utan bristerna i samhällsmiljön och service. Därmed har utredningen missat
flera vikliga aspekter.

Det
datasystem för information som utvecklas av Sveriges turistråd kan rätt
utformat förbättra handikappades möjligheter alt planera semestern. Turistrådet
bör dessutom få i uppdrag att informera om billiga semesteralternativ i TV.

En
uppsökande verksamhet och samhällelig förmedlingsverksamhet bör tillämpas också
för handikappade.

Prop.
1983/84:145 ' * 55

De handikappades riksförbund (DHR): DHR anför att del är
angeläget att förbättra tillgängligheten i befintliga områden och

anläggningar och planera noga sä att de kan utnyttjas av
alla att friluftsanläggningar planeras enligt paragraf 42 a i byggnadsstadgan
att del utgår ett utbyggt ekonomiskt samhällsstöd till DHR:s hotell- och

rekreationsanläggningar att det finns ell uttalat behov av
rekreationsmöjligheler i bostadsområdenas närhet.

Sveriges campingvärdars riksförbund: Enligt vår mening så
drabbas inte bara den handikappade av begränsningar utan hela familjen får
begränsa sin semester och rekreation med hänsyn till den handikappade. Detta
bör med tämligen enkla metoder vara möjligl att bygga bort.

Uppsala läns landsting: Landstinget ser positivt pä
förslaget alt prioritera barnfamiljer vid uthyrning av stugbyar och
fritidshus. Prioriteringen borde dock främst sältas in i marknadsföringsskedel
så att barnfamiljerna fick bättre underlag för sin semesterplanering och
därigenom bokade tidigare.

Synskadades Riksförbund: Om synskadade ska kunna delta i friluftsaktiviteter
måste ansvariga för fritidsverksamheten ta ansvar också för synskadade. Med en
större personaltäthet på fritidsanläggningarna skulle t. ex. handikappade kunna
få den hjälp som behövs för all kunna delta.

Kollektivtrafiken måste förutom rabatlsystem också satsa
på att ha en turtäthet och målpunkter som gör den så likvärdig med privatbilen
som möjligt.

Riksförbundei mot Astma-Allergi: Vi ser den bristande
tillgängligheten som det absolut största hindret. Så länge del inte finns
möjlighet att kunna använda buss, taxi, flyg, tåg eller båt utan att riskera
att utsättas för allergiframkallande eller reaktionsullösande ämnen, så länge
är inte heller de allmänna kommunikationsmedlen tillgängliga för
astmatiker-allergiker.

Vi vill också framhålla all särskild uppmärksamhet borde
riktas till föräldrar till handikappade barn. 1 diskussionerom bristande
jämlikhet vad gäller möjlighet atl utnyttja fritiden, måste föräldraproblematiken
ingå. Föräldrar till handikappade barn har väsentligt sämre möjligheter till
fritid än andra föräldrar.

3.3 Frågor som rör enkelt fritidsboende

Länsstyrelsen i Kronobergs län: För de familjer som äger
eller hyr fritidshus har huset stor belydelse som baspunkt för friluftsliv.
Byggandet av fritidshus har emellertid minskat drastiskt under senare år. Detla
har säkert flera orsaker. Den sjunkande tillväxttakten i samhällsekonomin är en
sådan. Länsstyrelsen har i sin lägesrapport om den fysiska riksplane-

Prop. 1983/84:145 56

ringen
den 20 december 1982 pekat på en annan faktor, den ökande kostnaden som är
förenad med elt förvärv av fritidshus. Samhällets ökade krav på va-teknisk
standard i kombination med ökande byggnadsslandard (värmeisolering m. m.) och
ökande byggnadskoslnader gör att det i dag är omöjligt för stora
befolkningsgrupper att skaffa sig fritidshus. För dessa grupper är det särskilt
beklagligt all skilda normer m. m. gör det svårt alt etablera sig pä
tomtplatsen med ett enkelt och billigt hus enbart för sommarbruk för att sedan
successivt, till stor del med eget arbete, förbättra sin standard. Med hänsyn till
att fritidshusen för många har stor social/rekreativ belydelse skulle del vara
av stort värde om enklare hustyper kunde utvecklas som vore billigare vid elableringstillfällel
och som lämpade sig för successivt självbyggeri.

Härjedalens
kommun anför i bilaga till yttrande från länsstyrelsen i Jämtlands län: För att
minska det ekonomiska hindret vill vi förorda utbetalning av ett extra
bostadstillägg/bostadsbidrag i syfte att nå de grupper i samhället som har de
sämsta förutsättningarna till en semesterupplevelse utanför hemorten.

Genom
detta förslag undviker vi all skapa segregerade anläggningar. Vi skapar också
härigenom en bättre beläggning av våra befintliga turistanläggningar.

Högskolan
i Falun/Borlänge: När det gäller uppgifterna om fritidshusens nyttjande som
bygger på SEVA-undersökningen och som nämns på sid 34 och lite mer utförligt i TUREK:s
rapport sid 63-64 finns del anledning atl ställa sig tveksam till uppgiften
alt fritidshusen används i så ringa omfattning som mellan 35-40 dygn per år.
Larssons och Rönnströms undersökningar har indikerat betydligt högre
nyttjande. Dessa undersökte då bara hur hushållets huvudmän utnyttjade
fritidshuset. Den undersökning som undertecknad (Bohlin) själv har gjort visade
alt då man beräknade nyttjandet på hur alla hushållsmedlemmar använde
fritidshuset närmade sig nyttjandet 80-90 dagar/år. Nyligen gjorda
undersökningar i Norge visar pä liknande användningsförhållanden. Det
förhållandet att en stor del av fritidsbebyggelsen ligger på kort håll från
permanentbostaden medför alt fritidshusen med de nyttjandetal som här antytts i
stor utsträckning är använda i samband med veckoslutsledighet. Är dessa högre
siffror för utnyttjandet mer tillföriitliga, vilket bl a har att göra med hur
man i SEVA definierat nyttjande, är utrymmet för alt hyra ut fritidshus
betydligt överskattat. För ensäsongsomrädena återstår kanske ingenting att
hyra ut och för tvåsäsongsområdena en betydligt mindre del än vad som framgår
av betänkandet. Detta får i så fall följder för det förslag man lagt om elt
större skattefritt belopp vid uthyrning.

Svenska
kommunförbundet: På senare tid har flera kommuner börjat hyra ut möblerade
lägenheter veckovis till turister. Det är lägenheter som annars står tomma i del
kommunala bostadsbeståndet. Detta är också viktigt att länka på innan man gör
omfattande utbyggnader inom turismen.

Prop. 1983/84:145 i - 57

I
detta sammanhang bör även påpekas atl kommunala lokaler som står oanvända under
vissa tider, tex under lov, också borde kunna användas för ett kollektivt
fritidsboende.

1
båda betänkandena föreslås ökat stöd till enkla boendeanläggningar typ semesterbyar
i enkelt utförande.

Förbundsstyrelsen
är myckel tveksam till dessa förslag. Flera undersökningar har visat att det s
k enkla boendet blir ganska kostsamt både för konsumenten och för den som
driver anläggningen - speciellt om del rör sig om en nybyggnation. Erfarenheten
visar också att i en anläggning med stugor av olika standard de bäst utrustade
— och dyraste — uthyrs först.

Kooperativa
förbundet!RESO: Förslaget om samhällets eventuella medverkan i viss
förmedlingsverksamhet bör kunna realiseras i former där turistnäringen och
Sveriges turistråd samarbetar. Idén som sådan bör under alla förhållanden bli
föremål för närmare prövning, inte minst mot bakgrund av de låga
beläggningssiffror, som generellt sett präglar turistanläggningarna.

Intressant
är förslaget om informativt arbete och uppsökande verksamhet via folkrörelser
och liknande organisationer. En försöksverksamhet torde kunna starta snarast
ulan alltför stora ekonomiska satsningar och därmed ge vissa besked om
svagheter i konsumtionsutbud, brister i motivation och ekonomiska hinder.

Svenska
turistföreningen: STFs vandrarhemskedja tar i stor utsträckning i anspråk
lokaler och fastigheter som ursprungligen använts för andra ändamål. STF står
därvid i hög grad för återanvändning av fastigheter och lokaler. Det ställer i
stor utsträckning krav på ombyggnadsåtgärder av olika slag. STF har emellertid
alltid haft problem att finansiera sådana ombyggnader och måste därför förlita
sig till kommunala och statliga insatser. Samhällets slöd till turismen, bland
annat i fråga om att tillskapa billiga övernaltningsmöjligheler såsom
förespråkas av beredningen, bör därför bl a syfta till alt eliminera dryga
kapitalkostnader för den som slår för upprustningen. Om en fastighet belastas
med stora kapitalkostnader kan möjligheterna till ett lågt logipris helt
omintetgöras.

Svenska
Korporationsidrottsförbundet: Den stora lediga kapaciteten vid turistanläggningar
borde kunna utnyttjas. Sveriges turistråd kunde exempelvis förhandla med
skilda förelag om ett visst anlal bäddar eller stugor som företagen därmed
garanteras få uthyrda. Denna förhandling skulle omfatta såväl hög- och
lågsäsong och avse olika typer av semesterorter. De tillgängliga
bäddarna/stugorna ställs därefter till förfogande - förslagsvis till
självkostnadspris - för organisationer som dels har grupper som behöver
särskild stimulans, dels är beredda att avsälla egna resurser för uppsökande
och engagerande kontaktverksamhet bland medlemmarna.

Prop. 1983/84:145 58

4
Närrekreation 4.1 Allmänt

Socialstyrelsen:
Om det samhällsekonomiska utrymmet inle skulle medge satsningar från
samhällets sida både på utvecklingen av friluftsbaserade aktiviteter utförda
nära bostadsorten (närrekreation) och i samband med turistresa (Qärrekreation)
anser socialstyrelsen atl en prioritering är nödvändig. För att ge breda
grupper av befolkningen möjligheter till ett meningsfullt fritidsliv anser
socialstyrelsen att tillgängliga resurser främst bör inriktas mot möjligheter
till närrekreation.

Statens
naturvårdsverk: Rekreationsberedningen har i sill betänkande "Områden för
Turism och Rekreation" (SOU 1983:43) avstått frän behandling av närrekreationsfrågan
med hänvisning till TUREK:s arbete. Verkets uppfattning är dock att även kommittén
lagt tyngdpunkten vid mer utflyktsbetonat friluftsliv och fjärrekreation och
att närrekrealionen sålunda ej fått den behandling och analys som regeringen efteriysl.
Naturvårdsverket, som i sitt dagliga arbete med framför allt kommunal planering,
hävdar angelägenheten av all slå vakt om närrekreationen, avser alt under 1984
ställa samman vilka åtgärder som vidtas från samhällets sida inom närrekreationssektorn.

Länsstyrelsen
i Stockholms län: De storstadsnära rekreationsområdena kan med relativt små
insatser ge värdefulla effekter för slora grupper. Sörmlands skärgård kan tex
näs av 2 1/2 miljoner människor med mindre restid än 3 timmar vilkel bl a är
viktigt frän energisynpunkt. Inom detta upptagningsområde finns många av de i
turistiskt hänseende missgynnade grupper som utredningen pekar på. Även om
utvecklingsprogrammen i första hand siktar in sig på närrekreation så kommer en
ökad tillgänglighet till dessa områden att leda till atl de också blir mer
intressanta för turism.

Länsstyrelsen
i Kronobergs län: Ett sätt att ordna ett billigt frilids-boende är i form av
kolonistugor som inte är alltför markkonsumerande. Dessa kan därför medges så
nära tätort alt de kan nås med kollekliva transporter på sätt som närmare
beskrivs i beredningens rapport. De upplätelseformer som används inom
kolonistugerörelsen gör del möjligl att inom sådana områden förhindra permanent
bosättning. Därmed behöver de tekniska kraven pä dessa hus inte ställas så högt
att kostnaderna drivs i höjden. Områden för sådana kolonistugor bör reserveras
nära alla tätorter och vid sådana rekreationsområden nära tätort som kan nås
med kollektiva transporter.

Länsstyrelsen
i Malmöhus län: Länsstyrelsen vill i detta sammanhang ånyo understryka vikten
av all staten ekonomiskt stöder projekt inom de primära rekreationsområdena och
i synnerhet i områden i anslutning till storstadsregioner. I Malmöhus län är
det mycket angeläget all förbättra rekreationsmöjlighelerna för den omfattande
befolkningen i de slora tätorterna inom slättlandskapet, där möjligheterna
till närrekreation är myckel

Prop. 1983/84:145 59

små.
Från denna synpunkt är det särskilt betydelsefullt all staten ger stöd till
insatser inom Sydskånes sjö- och åslandskap. Allt eftersom fritiden ökar kommer
detta område att få en allt mera betydelsefull roll för regionens invånare
inte bara från turism-, rekreations- och friluftssynpunkt ulan också från
friskvårds- och folkhälsosynpunkt. Del är därför nödvändigt att staten
tillsammans med bl a kommunerna aktivt medverkar med ekonomiskt slöd för att
förverkliga de mest angelägna delarna i utvecklingsprogrammet. Det bör vidare
understrykas att den inriktning man bestämt sig för när det gäller utnyttjandet
av sjö- och åslandskapet innebär atl föreslagna åtgärder är förhållandevis
billiga att genomföra. Även ell begränsat statligt stöd i detla område kan
således beräknas ge god effekt och samtidigt medföra ett än större intresse
från berörda kommuners sida all vidareutveckla området.

Svenska
kommunförbundet: Det går i dag att semestra myckel billigt i Sverige och det
går atl i de flesta fall kostnadsfritt bedriva närtekrealion på de många
kommunala anläggningar som finns. Kapacitetsutnyttjandet på anläggningarna är
lågt - det finns plats! Vad som måste till är en bred informationsverksamhet i
skolor, föreningar och företag.

Sveriges
riksidrottsförbund: RF vill betona vikten av att idrottsrörelsen och andra friluftsorganisalioner,
genom berörda regionala eller lokala organ, ges möjlighet att medverka vid
planering, uppbyggnad, skötsel och underhåll av anläggningar, vilket helt är i
linje med RF:s mål.

Landsorganisationen i
Sverige (LO); Utredningen har i alldeles för liten utsträckning lämnat förslag
på åtgärder för att underlätta utnyttjandet av fritiden nära bostaden, trots
att man själv redovisar atl del är här de största vinsterna skulle kunna göras
ur jämlikhetssynpunkt. Detta gäller överhuvud tagel stimulerandet av
aktiviteter som kräver små kostnader för den enskilde. Det billiga och enkla närfritidsulnyttiandel
borde, enligt LOs mening, stödjas i betydligt större utsträckning. Resurser bör
omfördelas från andra områden till dessa, vilket måste bli resultatet av den
förordade ökade sektorssamverkan inom området. I annat fall måste andra
resurser sättas in.

FrUuftsfrämjandet:
Friluftsfrämjandet verkar för god friluftsmiljö. Centralt finns för denna
verksamhet miljökommitté och ute i landet miljöombud. Utbildning pä området
sker både centralt och i vissa distrikt. Utredningens synpunkter beträffande
fysisk planering och beaktande av olika gruppers behov av friluftsliv vid
beslut om mark- vattenområdenas disposition delas helt. Friluftsfrämjandets ledare
är en viktig resurs i detta avseende. Distriktsförbund och lokalavdelningar bör
i större utsträckning än som nu sker utnyttjas som remissorgan. Inom
friluftsfrämjandet finns kunskaper och synpunkter rörande de lokala behoven.
Friluftsfrämjandet instämmer vad gäller närområdets - den näriiggande
skogsbackens -betydelse. Inle minst för barns och äldres friluftsliv.

Svenska
förbimdet för koloniträdgårdar: Förbundet konstaterar att

Prop. 1983/84:145 60

bland
de nya medlemmar som tillförs förbundet och bland alla de människor som står i
kö för en kolonilott är de unga familjerna mycket talrikt representerade. De
har i regel ingen eller i vaije fall kort erfarenhet av odling och av hur växtmaterialet
skall skötas. De efterfrågar rådgivning och information.

Förbundet
måsle under alla omständigheter kraftigt bygga ut sin rådgivnings- och
informationsverksamhet. Kraven härpå ökar ständigt. Problemet är hur denna
resursmässiga utbyggnad skall kunna finansieras.

Det
synes förbundet vara en klok politik att samla rådgivnings- och informationsverksamheten
till förbundet istället för att ålägga Planverket, Naturvärdsverket,
Lantbruksstyrelsen och Bostadsslyrelsen dessa uppgifter som då troligen endast
skulle resultera i en myckel splittrad bild.

När
det gäller finansieringen av en konsulenttjänst vill förbundet peka på de
möjligheter som finns atl av avgiftsmedlen på handelsgödsel särskilt avsätta de
pengar som behövs för alt betala en konsulenttjänst. Förbundet svarar för
tjänsterum och kontorsutrustning.

Genom
att knyta en konsulenttjänst till förbundet får man en naturlig

anknytning till förbundels hela kurs- och konferensverksamhet. Denna

verksamhet är utomordentliga kanaler för att nä ut till ett stort antal

berörda människor och ger rika tillfällen till att utbilda cirkelledare, hand

ledare och piloter som sedan i sin tur för kunskaperna vidare.

Elt
ökat statligt anslag framstår som en mycket lönsam investering.

Förbundet
föreslår att statens ökade anslag bl a får den utformningen att staten betalar
en konsulenttjänst.

Hyresgästernas
riksförbund: Hyresgästernas Riksförbund anser att statens och kommunernas
rekreationspolitiska insatser framför allt bör satsas på all stimulera skapande
verksamhet och ge möjligheter till naturkontakt i våra bostadsområden och dess
närhet. Detta kan tex ske genom odlingslotter och koloniträdgårdar. På detta
sätt kan våra bostadsområden förses med kvaliteter och aktiviteter som normalt
förknippas med fritidsboendet. Det finns inga skäl atl acceptera en dubbel
bosättning för att uppnå sådana boendekvaliteter, särskilt som fritidsboendet
inte står till buds för en mycket stor del av landets hyresgäster. 1 stället
bör de befintliga bostadsområdena omformas för att ge möjlighet till en rikare
fritid "hemma". Delta blir speciellt viktigt i framliden då man kan
räkna med alt allt fler människor får allt längre fritid.

Utredningen
anser atl organisationerna och föreningslivet haft och har en mycket stor
betydelse när det gäller att ta tillvara människors kreativitet och engagemang saml
när det gäller att ge möjligheter till en aktiv fritid för olika intressseinriktningar.
Förbundet delar helt denna uppfattning. Idag bedriver hyresgäströrelsen i
samarbete med föreningslivet en omfattande fritidsverksamhet i bostadsområden.
Verksamheten kan emellertid utvidgas och vid vår senaste kongress beslöts alt
invandrare, pensionärer och handikappade i fortsättningen skulle uppmärksammas
mer i fritidsverk-

Prop.
1983/84:145 61

samheten.
När det gäller kommunernas verksamhet i bostadsområdena är det viktigt all
dessa samarbetar med föreningslivet så att de verksamheter som utbjuds
kompletterar varandra i stället för att slå ut varandra.

Stockholm
information service: De storstadsnära rekreationsområdena kan med
förhållandevis begränsade insatser ge stora tillskott av rekreationsmöjligheter.
En utveckling av dessa för närrekreation skulle säkeriigen ge värdefulla
effekter för många i turistiskt hänseende missgynnade grupper. För
skärgårdsområdet i Stockholms län skulle en utveckling av turismen dessutom ge
sysselsättningstillskott för åretruntboende skärgårdsbor.

Romeleås-
och sjölandskapskommittén (RASK): Staten skall ta sitt ansvar för närrekreationsfrågorna
och satsa utvecklingspengar dels genom specialdestinerade pengar till
utvecklingsprojekt, dels genom att prioritera forskningsområdet. Dessa projekt
bör i första hand inriktas på storstadsområdena där Malmöregionen med sina
speciella problem kräver särskilda insatser.

4.2
Mark- och planpolitik

Socialstyrelsen:
För all få socialt väl fungerande bostadsområden med rekreationsmöjligheter för
många i tätorternas närhet bör, som påpekas av TUREK, friluftslivets markbehov
jämställas med andra viktiga samhällssektorers. Socialstyrelsen finner det
även angeläget att dessa områden är lätt tillgängliga genom kollektiva
färdmedel.

Statens
naturvårdsverk: Naturvårdsverket delar beredningens uppfatt

ning men vill framhålla alt hänsynsregler i de olika näringarnas lagstiftning

ej är tillräckligt. För att säkerställa de värden beredningen vill värna om

krävs ökade resurser och ett nyttjande av naturvårdslagens olika instru

ment, tex ett ökat användande av 19§ (nalurvårdsområde) i naturvårdsla

gen eller genom avsättandet av naturreservat.

I
primära rekreationsområden där tex vallenområdet har ett speciellt attraktionsvärde
anser naturvårdsverket all man bör vara än mer restriktiv till nya avloppsulsläpp.
Långtgående reningsåtgärder måste tillämpas vid eventuella utsläpp. I princip
bör de bästa tekniska miljöskyddslösningarna användas.

Fjällregionens
attraktionskraft och värde från natur- och miljösynpunkt beror bl a pä
tillgängen till rent vatten och ren luft. För bebyggelse i dessa områden måste
därför ställas speciella krav på anordningar för avlopps-och avfallshantering
samt för vattenförsöijning.

Statens
planverk: Planverket instämmer i beredningens bedömning att särskild
uppmärksamhet bör ägnas åt rekreationsområdenas grundläggande natur- och
miljövärden. Härvid är det enligt planverket bl a angeläget alt omsorgsfullt
anpassa exploateringsätgärder till den befintliga miljön. Inom de turistområden
där jord- och skogsbrukslandskapel spelar stor roll för

Prop. 1983/84:145 62

områdenas
rekreationsvärden är det också viktigt hur de areella näringarna påverkar
miljön. Det sätt på vilket dessa näringar utövas formar kulturlandskapet.
Alltför drastiska förändringar av detla landskap kan få ödesdigra konsekvenser
bl a för det näringsliv som byggts upp till följd av turismens utveckling.

Inom
vissa värdefulla rekreationsområden är det mol denna bakgrund befogat atl
kommunerna kan hävda synpunkter på tex jord- och skogsbrukets bedrivande.
Riktlinjer av det slaget bör kunna formuleras inom ramen för kommunens
översiktliga planering. Kommunala viljeyttringar i den översiktiiga planeringen
bör enligt planverkels mening väga tungt vid tillståndsbeslut som en sektormyndighel
fattar belräffande sådana åtgärder inom en näring som påtagligt förändrar
miljön. Planverket anser atl denna skyldighet för sektormyndigheterna atl ta
allmänna hänsyn bör dels komma till uttryck i den naturresurslag som för
närvarande förbereds inom regeringskansliet, dels ytterligare utvecklas i
respektive sektorlagstiftningar.

Planverket
vill vidare framhålla betydelsen av de markområden i anslutning till
turistorterna som utnyttjas intensivt för friluftsliv. Hur markanvändningen
inom sådana områden bör regleras framgår av den kommunala planeringen. Det är
dock inte alllid rimligt all begära att kommunerna själva skall kunna svara för
hela finansieringen av nödvändiga markförvärv eller inlrångsersättningar. Dessa
områden, med ofta mycket höga markvärden, är i stor utsträckning en tillgång
för andra än kommunens egna invånare. Områden för friluftsliv i anslutning till
större turistorter kan således anses vara av nationellt intresse. De bör enligt
planverkets mening jämställas med områden av riksintresse för friluftsliv och
naturvård bl a när det gäller möjligheter till statligt ekonomiskt slöd för atl
säkerställa områdenas utnyttjande.

Länsstyrelsen
i Östergötlands län: Det är väl dokumenterat att naturmiljön betyder mycket
för människors fritid. Säkerställande av mark för naturupplevelser och
friluftsliv är därför ett viktigt instrument för att skapa förutsättningar för
meningsfull fritid åt breda befolkningsgrupper. Länsstyrelsen kan här inte
underlåta alt peka på två anslag som i rekreationspolitiska sammanhang är
undervärderade, nämligen "Mark för naturvård" och "Vård av
naturreservat m.m." Anslagen används för all långsiktigt säkerställa
värdefulla naturmiljöer vilket både direkt och indirekt gagnar turism och
friluftsliv. Anslagen är i dag så urholkade av inflation och kostnadsökningar
att de långt ifrån räcker till alt uppfylla intentionerna i den fysiska
riksplaneringen, kommunala markdispositionsplaner m. m.

Härjedalens
kommun i bilaga till yllrande från länsstyrelsen i Jämtlands län:

1.
Planmonopolet är elt negativt styrmedel. Vi efteriyser en form av styrmedel,
som verkar i positiv riktning. Som exempel kan nämnas etappulbyggnad, tidplaner
för uppbyggnad av service samt styrning av servicens innehåll för att
prioritera den lokala nyttan.

Prop. 1983/84:145 63

2. Vi önskar en lagstiftning, som ger oss rätt att ta
ut exploateringsavgifter till investeringar, som kan vara av gemensaml intresse
och som inle enbart kan belasta en exploatör eller kommun. Det kan gälla större
investeringar i form av badanläggningar eller smärre investeringar av såväl
enskild som allmän karaktär.

3. Vi har också fört fram önskemål om lagändring som
tillåter differentierad va-taxa. Inom turistintensiva områden kan kostnaderna
för va bli ganska höga på grund av långa ledningsdragningar, reningsverk dimensionerade
efter toppbelastning och ojämnt flöde. Vi ska önska ell laxesystem som
tillåter oss belasta frilidsfastigheler med den särkostnad, som kan redovisas
samtidigt som taxan för permanentboende tillåts beräknas efler andra grunder.

4. Vi anser också att staten skall ta ansvaret för alt
de primära rekreationsområdena behälls riksintressanta.

Riktlinjer
skall utformas som reglerar förvaltningsfrågan personellt och ekonomiskt,
intressekonflikter, genom t.ex. skogsbruk, energiutbyggnader etc.

Lantbruksstyrelsen: Några
av de områden som nu prioriteras för fortsatta statliga insatser berör rennäringsintressel.
Den i dessa områden redan etablerade turistverksamheten innebär en påtaglig
styrning av allemansrättens utnyttjande som medför påtagliga ölägenheter för
rennäringen. En ytteriigare koncentration av olika anläggningar etc - och en
mer spridd fördelning av turismen under året - kommer sannolikt att medföra alt
vissa marker slås ut helt som renbetesmarker och att turismens influensområde
sprider sig ytterligare.

Skogsstyrelsen:
1 betänkandet SOU 1983:43 sid 76 anser rekreationsberedningen att en
komplettering av anvisningarna till 21 § skogsvårdslagen (1979:429) bör
övervägas för att ökad hänsyn inom viktiga områden för rekreation och
friluftsliv skall komma till stånd.

Skogsstyrelsen bedömer att
dessa hänsyn kan tas inom ramen för vår nuvarande skogsvårdslag. Föreskrifterna
och de allmänna råden kan kompletteras om det visar sig nödvändigt att bättre
precisera de hänsyn som bör tas till rekreations- och frilufisiniressena.

Domänverket: Enligt
beredningen bör också en komplettering övervägas av skogsstyrelsens anvisningar
till 21 § skogsvårdslagen, sä att ökad hänsyn kan krävas i viktiga områden för
rekreation och friluftsliv. 1 skogsstyrelsens föreskrifter till 21 § SVL sägs
klart och tydligt all särskild hänsyn skall las i områden av stor betydelse för
friluftsliv och rekreation, utöver den hänsyn, som skall iakttas på annan
skogsmark. Sedan följer en läng rad exempel på formerna för denna särskilda
hänsyn. Domänverket ser i motsats till beredningen inget behov av någon
komplettering på den punkten.

Lantbrukarnas
riksförbund (LRF): Under rubriken "Säkerställa markresurser"
framhåller beredningen alt gällande lagstiftningar i huvudsak ger

Prop. 1983/84:145 64

tillräckliga
juridiska möligheter att skydda och bevara vikliga naturvärden. Detta oaktat
föreslår beredningen att en komplettering bör övervägas av skogsstyrelsens
anvisningar till 21 § skogsvårdslagen så att ökad hänsyn kan krävas i viktiga
områden för rekreation och friluftsliv. På motsvarande sätt föreslås också alt
hänsynsreglerna utformas för jordbruksmark inom dessa områden. Motivet är
uppenbart. Brist på medel för inlrångsersättningar begränsar möjligheterna att
genomföra naturreservat och andra förordnanden till skydd för turismen och
friluftslivets intressen. Alltså skall kostnadskrävande hinder i
näringsutövningen övervältras på lantbruket.

Ett
aktivt jord- och skogsbruk har skapat del kuUuriandskap och de naturvärden som
i dag upplevs som värdefulla för turism, rekreation och friluftsliv. Enligt LRFs
uppfattning är förutsättningen för all bevara dessa värden även i fortsätlningen
atl elt aktivt lantbruk kan bedrivas i sådana områden. Det finns inga belägg
för att inte ett aktivt lantbruk kan samsas med såväl turism-, rekreations- som
friluftslivets intressen. Den största faran för skyddet av dessa värdefulla
områden är de restriktioner, avgifter och skatter som diskuteras att påföras
lantbruksnäringen. Tålighetsgränsen för dessa ingrepp är nu nådd. Om ytterligare
restriktioner i näringens utövande skall införas i dessa områden måste
ersättning härför utgå. Det finns annars en uppenbar risk för att områdena
förslummas till förfång för turistnäringen. Ur rättssäkerhetssynpunkt måste det
också vara stötande att andra kommersiella intressen - som turism, rekreation
och friluftsliv i dag ulgör — skall gynnas på lantbrukets bekostnad. LRF
avvisar därför på det bestämdaste beredningens förslag i detta avseende.

Landsorganisationen
i Sverige (LO): LO delar rekreationsberedningens bedömning av behovei av skydd
för markhushållningsfrågorna och vill framhålla vikten av att det så snart
landets ekonomi tillåter skapas resurser för att genomföra natureservat och annal
skydd för friluftslivets behov.

Sjösportens
samarbelsdelegation: Båtlivets naturliga rörelseområde, Sveriges långa kust med
sina vidsträckta skärgårdsområden, de stora insjöarna och landets alla inre
farvatten blir av flera skäl mindre och mindre. För alt bibehålla elt rikt
differentierat båtliv är det viktigt alt de sammanhängande vallenområden, som i
dag finns, inle spärras av från varandra eller på annat sätt görs oåtkomliga
för båtlivet.

5
Forskning och utbildning

Socialstyrelsen:
Socialstyrelsen delar uppfattningen att naturorientering ska vara viktigt
inslag i barnomsorgsverksamheten. 1 det förslag till pedagogiskt program för
förskolan som styrelsen publicerar hösten 1983 läggs stor vikt vid detta
ämnesområde. I programmet framhålls bl a att ell positivt förhållande till
naturen och naturens villkor bör grundläggas tidigt

genom att barnen får rika naturupplevelser av varierat
slag och atl förskolan ska bidra till atl barnen känner ansvar för naturen och
får grimdläggan-de kunskaper om denna.

Statistiska centralbyrån (SCB): Den forskningsinsats som
föreligger idag är orimligt låg i relation till sektorns betydelse för
människors behov och välbefinnande liksom för samhällsekonomin - sektorns
omfattning nationalekonomiskt sett uppgick 1981 till ca 68 miljarder kronor
eller hela 13% av bruttonationalprodukten. Detta är en synpunkt som SCB anser
bör beaktas när man bestämmer det framtida informationsbehovet inom denna
sektor.

1 avsnittet om resurser och sektorssamverkan (SOU 1983:45 sl34ff)
diskuteras olika möjligheter till bättre samverkan mellan insatser på olika
sektorer. Där tas också upp frågan om hur man kan bedöma hur olika styrmedel
samverkar för atl nä mål som även uppsatts i andra sammanhang (tex inom familjepolilik
eller fördelningspolitik). Utredningen anser att de föreslagna
samordningsinsatserna bör bidra till alt största möjliga måluppfyllelse nås
även inom andra sektorer (än turism och friluftsliv).

För all kunna göra sådana bedömningar är den nu befintliga
statistiken knappast tillräcklig. Det bör dock gå att i framtiden planera och
insamla sådan statistik, även om SCB är medveten om alt det finns många svårigheter
med atl belysa området på ett allsidigt och samtidigt ej alltför resurskrävande
sätl.

Universitets- och högskoleämbetet: Utbildningsområdet
måste anpassa sin utbildning så att den svarar mot nutida och framtida krav. På
lurismområdet ligger detta ansvar såväl hos skolöverstyrelsen som
universitets- och högskoleämbetet. UHÄ har tillsatt en arbetsgrupp, REST-gruppen,
med uppgift alt föreslå en högskoleutbildning för hotell- och restaurangbranschen
samt företa en översyn av högskoleutbildningen för turistnäringen.
Arbetsgruppen kommer att framlägga ett förslag om en grundläggande högre
utbildning för hotell, restaurang ocb turism. Utbildningen syftar till att ge
ledningskompetens för befattningar inom området. Arbetsgruppen, som avslutar silt
arbete under våren 1984, avser även all föreslå en yrkesteknisk
högskoleutbildning.

Högskolan i Falun/Borlänge: 1 elt längre perspektiv är det
angeläget alt forskningen inom sektorn turism och rekreation ges en bättre
organisation än i dag. Det är både viktigt att kontinuiteten i verksamheten
tillgodoses, vilket de stora universiteten inte tillgodoser i dag, och det är
viktigt att den utredningsverksamhet som pågår vid högskolorna inte upphöjs
till forskning. För atl undvika den kortsiktiga och kanske även
opportunistiska prägel som utmärker utredningsverksamheten krävs atl en
forskningsverksamhet ges resurser både i form av pengar och personal som är
skickade att leda och bedriva kunskapsutveckling.

Högskolan i Östersund:--- Högskolan är i högsta grad med
och

påverkar utbildningen för blivande företagare och andra
som kommer att 5
Riksdagen 1983/84. 1 saml. Nr 145

Prop. 1983/84:145 66

vara
verksamma i turistnäringen. Behovet av sådan utbildning har blivit

allt mer markerat och utbildningen i ekonomi och planering bör fördjupas.

Det ställer då större krav på utbildningens innehåll och högskolan stöder

utredningens åsikt att forskningsinsatserna måste ökas inom hela fältet.

Både näringsliv och samhällsorgan kommer att möta nya frågor vad gäller

turism och rekreation i framtiden. Del samordningsprogram som förordas i

betänkandet skulle ge möjligheter till bredare ansatser och samtidigt ut

rymme för grundforskning, något som idag är mycket eftersatt.

Kunskaperna
om de genereha förutsättningarna för turism i Sverige och speciella
förhållanden i olika geografiska områden och branscher har ökat betydhgt under
senare år. Linjen för Turism och Rekreation vid högskolan i Östersund har
arbetat med dessa frågor sedan 1978. I det arbetet ingår utveckling av kunskap
och metoder för att göra bedömningar av marknadsförhållanden, produkter,
planeringsbehov, ekonomiska förutsättningar och konsekvenser etc i
turistföretag och turistområden. På motsvarande sätt har man arbetat vid övriga
turismutbildningar. Det behövs nu en vilja att systematiskt utnyttja de samlade
kunskaperna, att ställa dem till förfogande bl a för utrednings- och
planeringsändamål. Behovet av utvecklade samverkansformer känns här särskilt
akut.

Forskningsrådsnämnden:
Under avsnitt 5.4.2 "Data och forskning" framhålls en brislområdesproblematik
som är väl känd från en rad andra icke traditionellt forskningstunga områden.
Problemet avspeglar sig bl a, som utredningen framhåller, däri att
"sektorn har svårt att attrahera forskare med hög kompetens samt att
sambandet mellan forskning och utbildning inom sektorn är dåligt". Här
finns en rad erfarenheter att dra frän andra områden om statsmakterna skulle
välja att prioritera sådan forskning. FRN är beredd att lämna synpunkter i
detta avseende om området skulle ges sådan prioritet.

6
Turistnäringens utveckling

6.1
Allmänt

Högskolan
i Falun/Borlänge: 1 Rekreationsberedningens betänkande talas om turismens
betydande spridningseffekter. Detta synes något förvånande. De undersökningar
som gäller internationella förhållanden och de undersökningar som genomförts
vid vår högskola, det gäller Falun/Borlänge regionen och Strängnäs kommun,
pekar tvärtemot pä mycket eller i vart fall relativt sett små indirekta
effekter av turismen. Det är sant atl turismen i egenskap av en konsumtionssekior
i ekonomin är länkad till många andra sektorer och därigenom har återverkningar
i många led. Ser man emellertid till vilka indirekta effekter
(spridningseffekter) som turismen får i ett område är det regel att läckage ur
den lokala eller regionala ekonomin är så stort att det vid sidan om den
direkta ekonomiska effekten inle återstår särdeles myckel alt tala om.

Prop.
1983/84:145 67

Svenska turistföreningen: En mycket viktig faktor som
utredningen delvis berör är behovet av säsongsförlängning. Detla skulle kiinna
ske främst genom semeslerspridning, vilket STF varit och är myckel positiv
till. En annan åtgärd som skulle möjliggöra säsongsföriängning är tex utiändska
charterturister, som genom all styras till rält plats vid rätt tid skulle ge
ett gott bidragslillskott.

Pensionärernas riksorganisation: I mån av tillmötesgående
i prisfrågor skulle säkert pensionärerna kunna öka utnyttjandet av den lediga
kapaciteten med flera betydelsefulla procent.

Med tanke på att vi har tåg som för det mesta går kvartsbelagda
och många hotell som under lång tid står så gott som lomma å ena sidan, och 1,4
miljoner ålderspensionärer på den andra, som kan och vill resa men inte har
råd, så frågar man sig om inle en liten arbetsgrupp mellan berörda parter
skulle kunna realisera en hel del av vad man vill nå med de mångåriga
utredningar som i detta berörts.

Romeleås- och sjölandskapskommittén (RASK): RASK pläderar
för snabb samordning av produktutveckling och marknadsföring samt stöd till detla
på regional nivå där utveckling bör ske och där organ bör bildas för delta
ändamål. Stöd till det utvecklingsprogramarbele som nu genomförts får inte
avbrytas.

6.2 Regional- och sysselsättningspolitik. Stödformer

De flesta remissinstanserna tillstyrker de förslag som går
ut på atl jämställa turistnäringen med andra näringar. De flesta tillstyrker
också återinförandet av projekieringsstöd. Många säger nej till förslag som i
praktiken utvidgar stödområdet medan andra säger ja men menar att de bör gälla
i alla 25 primära rekreationsområdena. Flera länsstyrelser påpekar dessutom
att beredningens förslag förutsätter vidgade medelsramar.

Socialstyrelsen: Socialstyrelsen vill att rekrealionspolitiska
mål skall prioriteras och att man skall söka former för all öka disponibla
inkomster i ekonomiskt svaga hushåll.

Staiens naturvårdsverk: Naturvårdsverket delar
beredningens uppfattning att det finns behov av en stödform som är oberoende
av arbelsmarknadspolitiska förhållanden. En sådan stödform finns redan i dag i
form av verkets sk anläggningsstöd. Naturvårdsverket anser därför att det inle
finns behov av ny stödform utöver de som redan finns.

I stället bör verkets anläggningsstöd, som funnits i 13
år, tillföras ökade medel. Anläggningsslödet har ett väl fungerande system av bidragssregler.
Medelstillgången är dock alltför begränsad. Av anläggningsstödet (ca 16 milj
kronor) går knappast hälften till bidrag för rekreationsanläggningar av
riksintresse. För att även verkels anläggningsstöd skall bli ett verkningsfullt
instrument behöver den del som avser bidrag till rekreationsanlägg-

Prop. 1983/84:145 68

ningar
ökas till ca 50 milj kronor. Med en sådan ökning av verkels anläggningsstöd
uppnås en väsentlig del av det som beredningen föreslagit ulan att man behöver
inrätta en ny stödform.

Arbetsmarknadsstyrelsen
(AMS): Enligt nuvarande bestämmelser skall i fråga om hus eller anläggning för
affärsmässig rörelse möjligheten till regionalpolitiskt stöd alltid prövas i
första hand. Arbeten pä hotell och anläggningar inom turistnäringen får utföras
som beredskapsarbete endast om synnerliga skäl föreligger. Styrelsen har
uppfattat föreskrifterna som ett principiellt ställningstagande av
statsmakterna att del statliga stödet till investeringarna i princip bör ske
över de regionalpolitiska stödformerna. Styrelsen ser också klara fördelar i en
sådan ordning. Det kan inte vara tillfredsställande att projekt som inte bedöms
kunna komma i fråga för lokaliseringsstöd därefter skall kunna beviljas stöd
för utförande som beredskapsarbete.

Arbetsmarknadsstyrelsen
lämnar redan nu, i enlighet med arbetsmarknadskungörelsens bestämmelser,
bidrag enligt naturvårdsverkets bidragsregler om arbeten av detta slag utförs
som beredskapsarbete.

Förslaget
att projekleringsbidrag bör återinföras i de prioriterade rekreationsområdena
är styrelsen inle beredd atl tillstyrka. Projekteringskostnaderna är
emellertid bidragsberälligade vid utförande av elt objekt som beredskapsarbete.

Beredskapsarbetenas
uppgift är att bereda sysselsättning åt arbetslösa. Styrelsen anser därför att
det vore principiellt felaktigt alt välja objekt utifrån någon annan
utgångspunkt än deras lämplighet som sysselsättningsobjekt och avstyrker
därför förslaget. Skall vissa sektorer prioriteras bör detta ske vid den mera
övergripande bedömning som sker pä regeringsplanet. Styrelsen vill emellertid
framhålla att många objekt för såväl när-som fjärrekreation kan vara lämpliga
som beredskapsarbeten. Sådana arbeten har också under en lång följd av år i
förhållandevis stor omfattning utförts som beredskapsarbeten.

Vad
slutligen gäller förslaget att föra ut beslutsrätten i fråga om turist-ärendena
till länsarbetsnämnderna vill styrelsen framhålla att en sådan decentralisering
redan är genomförd i betydande utsträckning. Möjligheterna till ytterligare
utflyttning av ärendebehandling och beslutsrätt bevakas fortlöpande.

Statens
industriverk (SIND): Under de senaste åren har en stor del av del regionalpoliliska
stödet beviljats till turistnäringen. Ser man till den regionala fördelningen
så har under den senaste femårsperioden omkring 80% av säväl bidrag som lån till
näringen beviljats projekt i de primära rekreationsområdena. Till de åtta
områden som beredningen prioriterat har gått 67% av lokaliseringsbidraget och
72% av lokaliseringslånen.

Av
de prioriterade områdena ligger tre hell eller delvis utanför nuvarande
stödområde. 1 utredningen föreslås att de regionalpolitiska resurserna även
skall kunna användas i dessa områden. Detta finner verket tveksamt

Prop. 1983/84:145 69

eftersom
det skulle innebära atl man därmed utvidgar och särskilt anpassar stöden till
en speciell bransch. Verket finner det mycket tveksamt atl göra avsteg från
nuvarande principer som successivt skulle kunna leda till en urholkning av
regionalpolitikens huvudsyfte, nämligen att främja de mest utsatta regionerna i
landet. Enligt industriverkets uppfattning bör denna fråga prövas i ett brett regionalpolitiskt
sammanhang och därför behandlas av den nu sittande regionalpolitiska
utredningen som redan i augusti 1984 väntas presentera sina förslag. Utifrån de
regionalpolitiska synpunkter som verket har all beakta är även turistområden i
t. ex. Norrbollen och Västerbotten särskilt angelägna all utveckla.

En
prioritering måste ses utifrån de ekonomiska resurser som finns tillgängliga.
Under budgetåret 1982/83 var turistnäringen den bransch efter verkstadsindustrin
som erhöll det största lokaliseringspolitiska stödet. En eventuell begränsning
av resurserna i framliden för regionalpolitiskt slöd måste självfallet innebära
att insatserna koncentreras till de ursprungliga stödområdena.

Utredningen
föreslår att grunderna för beräkningen av sysselsättningseffekten vid
fastställande av stödets storiek förändras genom all antalel säsongssysselsatta
och ej som för närvarande antal årsarbetskrafter bör få ligga som grund för subvenlionsberäkningen.
Det kan konstateras atl subventionen per nytt arbetstillfälle inom
turistnäringen redan i dag är högre än för genomsnittet av stödföretag samt all
regionalpolitiskt angelägna projekt - även turistprojekt — kan beviljas ett
större slöd än vad som är riktpiärket i respektive stödområde. Även om
turistnäringen arbetar utifrån speciella förutsättningar så kan inte verket
finna tillräckliga skäl för att ansluta sig till förslaget. Frågan har varit
föremål för överväganden vid tidigare översyner av de regionalpolitiska medlen
och bör naturligt tas upp och behandlas av den regionalpolitiska utredningen.

De
regionalpoliliska stöden har som främsta syfte att skapa nya arbetstillfällen.
Stödet har och skall enligt verkets uppfattning främst användas till nyinvesteringar
inom näringen. Stöd till upprustning och ombyggnad av äldre anläggningar som
utredningen föreslär bör beviljas endasl om det leder till en utökad
sysselsättning.

Länsstyrelsen
i Älvsborgs län: Länsstyrelsen anser att kravet på särskilda skäl bör tas bort
för samtliga primära rekreationsområden inom stödområde C.

Länsstyrelsen
i Kopparbergs län: I motsats till beredningen vill länsstyrelsen hävda att
lokaliseringsstödets marginella utnyttjande för marknadsföringssatsningar inte
beror på bristande information om slödmöjlighe-terna. Istället förhåller del
sig helt enkelt så all endasl lån på i princip marknadsmässiga villkor kan utgå
för sådana investeringar. Detta är inte attraktivt för företagen och behovet av
ändrade regler är stort. Del gäller inle bara stödet till turistnäringen utan
generellt. En idé som bör övervägas

Prop. 1983/84:145 70

är
att koppla någon form av royally-avlal till elt speciellt marknadsföringsstöd.

Länsstyrelsen
i Västerbottens län: Länsstyrelsen tillstyrker utredningens förslag om att
reglerna för lokaliseringsstödet ändras så atl fullt bidrag kan utgå även

vid
säsongssysselsättning alt reglerna för lokaliseringsstödet ändras att även
kunna utgå till upprustning och ombyggnad av äldre anläggningar atl
informationen om ohka stödmöjligheter förbättras att lokaliseringsstödet utökas
all gälla även produktutveckling och marknadsföring atl beredskapsmedlen fär
nyttjas för att stödja investeringar där kommunerna är huvudmän att
beredskapsmedlen till stödinsatser utgår enligt anläggningsstödets fördelaktigare
bidragsformer (50%) att länsarbetsnämnderna i samråd med länsstyrelserna får
handlägga bidragsverksamheten att informationen av bidragsmöjligheterna för tjänste-
och serviceuppgifter inom turismen förs ut att projekteringsbidraget återinförs
men då för alla 25 primära rekreationsområdena all bestämmelser som hindrar
ovanslående förändringar upphävs.

Statskontoret:
Statskontoret biträder inte förslag atl använda beredskapsmedel annat än till
arbetsmarknadspolitiska ändamål, där turism kan vara en sysselsättningsskapande
näring. Däremot tillstyrker man att de regler tas bort som ställer
turistanläggningar i ett sämre läge än andra bidragsobjekl.

Domänverket:
Domänverket har inget alt invända mol beredningens förslag, utom atl verket
delar reservantens uppfattning, att föreslaget investeringstöd på högst 30 procent
till turismanläggningar utanför stödområdena är olyckligt, då högst 20 procent
kan utgå till andra branscher med minst lika stor regionalpolitisk belydelse.
Verket anser också liksom reservanten, att projekteringsbidrag ej bör
återinföras.

Sveriges
turistråd: Turistrådet tillstyrker även den anpassning av befintliga
stödformer som föreslås.

Svenska
kommunförbundet: Beredningens förslag beträffande det regionalpolitiska stödet
innebär att slöd till turistnäringen inom de prioriterade områdena skall utgå
efter mer generösa villkor än till andra näringar inom dessa områden och att
turistnäringen där får gynnsammare villkor än inom andra områden.

Från
rekrealionspolitiska synpunkter kan en gynnsammare behandling av de
prioriterade områdena vara motiverad, men styrelsen vill starkt ifrågasätta om
stöd på regionalpolitiska grunder vare sig av praktiska eller principiella skäl
kan utformas med sådana hänsynstaganden.

Prop.
1983/84:145 71

Landstingsförbundet:
Beredningens förslag belräffande del regionalpolitiska stödet innebär bl a atl
lokaliseringsstöd skall kunna utgå till turistföretag i de ovan nämnda primära
rekreationsområdena oberoende av gällande regionalpolitiska
stödområdesindelning. Landstingsförbundets styrelse kan inte tillstyrka detla
förslag. Nuvarande regionalpolitiskt motiverade stödområdesindelning bör ändras
ifall det finns regionalpoliliska skäl för detta, dock inte för alt utveckla en
speciell näring. 1 den mån staten finner det angeläget alt från andra än
regionalpolitiska utgångspunkter subventionera just turistföretag i olika
delar av landet bör detta ske i särskild ordning. Däremoi är det enligt
styrelsen önskvärt att reglerna för del regionalpoliliska slödel anpassas till
de speciella villkor som gäller för turistföretag. Delsamma gäller naturligtvis
i fråga om de arbelsmarknadspolitiska medlens utformning.

Landsorganisationen i
Sverige (LO): Enligt LOs uppfattning är resonemanget om att en prioritering av
slöd till vissa områden inte skulle gå ut över andra områdens möjligheter atl
få stöd ohållbart. Detta förutsätter nämligen att tillgängen på stödmedel är
obegränsad. Beredningen har på andra ställen i betänkandet angett atl man har
en klar uppfattning om att stödmedlen i nuvarande stalsfinansiella läge är
mycket begränsade.

Mot
bakgrund av ovanstående vill LO därför avstyrka att lokaliseringspolitiska
medel används utanför det regionalpolitiska stödområdet. LO tillstyrker i
stället beredningens indirekta förslag om att ett särskilt rekreationspolitiskl
stöd inrättas för alt fylla denna funktion.

LO har en liknande
uppfattning om förslaget all anpassa reglerna för beredskapsarbeten till
rekreationssektorns särskilda förutsättningar. Detta förslag kan LO tillstyrka endasl
under förutsättning alt det avser speciella anslag till turistsektorn. För
övrigt anser LO alt användningen av beredskapsarbeten ska avgöras utifrån arbetsmarknadsmässiga
grunder. LO kan därför tillstyrka beredningens förslag om att vissa
särbestämmelser för turislsektorn kan las bort i nuvarande förordningar om
beredskapsarbeten.

Tjänstemännens
centralorganisation (TCO): Enligt TCO:s mening är det möjligt att anpassa
lokaliseringsstödet något bättre än hittills till turistnäringens speciella
förhållanden. De av beredningens förslag som har detta syfte kan TCO därför
tillstyrka. Däremot avstyrker TCO med bestämdhet alla tankar på atl låta
lokaliseringsstöd och anslag till beredskapsarbeten styras av turistpoliliska
mål. Dessa stöd måsle förbli sysselsättningspolitiskt motiverade och endast
användas för turisländamål då det finns fullgoda sysselsättnings- och
regionalpolitiska skäl för delta. Det är exempelvis att märka, alt regionalpolitiskt
motiverade insatser ter sig mest motiverade i ett par av de primära
rekreationsområden som rekrealionsberedningen inle vill prioritera.

Handikappförbundens
centralkommitté (HCK): HCK anser del nödvändigt att tillgängligheten för
handikappade verkligen blir beaktad. Lokaliseringsstödet och stödet till
beredskapsarbeten måste därför villkoras och

Prop.
1983/84:145 72

utgå endasl under förutsättning att tillgänglighet för
handikappade tillgodoses.

Kooperativa förbundet!RESO: Betänkandet lar i sina
överväganden upp lokaliseringsstöd till turistföretag saml anpassning av
beredskapsarbeten till turist- och rekreationsutvecklande behov. Detla har
något berörts ovan men vi understryker här alt vi finner
Rekreationsberedningens synpunkter väl motiverade och genomförbara.

Folkparkernas centralorganisation (FPC): Med hänsyn till
den allmännyttiga resurs landets folkparker ulgör, och att verksamheten
bedrivs utan vinstintresse, hemställes

att folkparkerna vid utveckling av rekreationsområdena jämslälles
i bidrags- och övrigt hänseende med övriga allmänna anläggningar atl även de
folkparker, som ligger i anslutning till ett rekreationsområde, jämslälles i
bidrags- och övrigt hänseende med övriga allmänna anläggningar.

Svenska liftanläggningars organisation (SLAO): SLAO anser
att den växande vintersportlurismen bör ges mer utvecklingsstöd. Den svenska
efterfrågan ökar. En ökad svensk vinlersporlturism har mycket gynnsamma
regionalpolitiska effekter. Vintersportområdena är slora avfolkningsbygder där
turismen ofta är enda hoppet.

Ett ökat stöd kan ta sig många ullryck. Ökade
marknadsföringsinsatser av bl a turistrådet är gynnsamma dels på hemmamarknaden
och som en motpol till den stora och växande marknadsföringen av konkurrentområden
och dels på den nordiska marknaden.

Ett annat stödobjekl är den nödvändiga infrastrukturen med
lokala vägar och gator, parkeringsplatser, vatten och avlopp, el, service mm.
Ofta hämmas utvecklingen av avsaknaden av nödvändig infrastruktur och berörda
kommuner bar som regel hårt ansträngd ekonomi.

SLAO stöder fortsatt utveckling av befintliga skidområden
bland annat med hänsyn till befintlig infrastruktur. Konkurrenssituationen
kräver också mer kompletta anläggningar/skidorter.

Landstinget i Västernorrlands län: Del läggs sålunda ett
förslag vars innebörd är att staiens insatser för turismen i stort sett skall frånkännas
regionalpoliliska hänsyn. Förvaltningsutskottet finner detla helt oacceptabelt.
Som särskilt stötande framstår förslagen atl förmånsslälla områden i söder när
det gäller tillgång till det regionalpolitiska stödet. Del finns uppenbariigen
anledning att erinra om stödets ändamål; att åstadkomma regional utjämning och
inte atl tjäna som ett praktiskt finansieringsinstrument för branschvisa
särintressen.

Under hänvisning till de redovisade invändningarna i
grundläggande hänseenden avstår förvaltningsutskottet från att vidare
kommentera enskildheter i förslaget. Avslutningsvis må dock allmänt
understrykas vikten

Prop.
1983/84:145 73

av
att staten engagerar sig mer kraftfullt än hittills för en positiv utveckling pä
turismens område.

Glesbygdsdelegationen:
Delegationen kan inte tillstyrka förslag om stöd utanför nuvarande stödområden.

6.3
Primära rekreationsområden

Vad
gäller rekreationsberedningens förslag om prioritering av åtta primära
rekreationsområden har de länsstyrelser i län som inrymmer ell prioriterat
område oftast tillstyrkt medan övriga länsstyrelser avstyrkt. Bland övriga
instanser avstyrker de flesta.

När
det gäller gränsdragning kring de primära rekreationsområdena finns synpunkter
och förslag från flera länsstyrelser.

Länsstyrelsen
i Skaraborgs län: Länsstyrelsen konstaterar att beredningen tagit fasta på att
etablerade resvanor inte kommer att ändras annat än marginellt. Därmed kommer inle
heller någon större spridning alt ske av resandet över året och resmålen kommer
i stort sett alt framgent vara de samma som i dag. Semesterresorna begränsas
inte heller av brist på boendeanläggningar.

Sett
ur riksperspektiv är naturligtvis logiken bestickande, men länsstyrelsen
ifrågasätter om detta synsätt verkligen kommer att tillvarata samhällets
samlade resurser för turismen på ett så optimah sätl som möjligt.

Beredningens
slutsatser vad avser turismens utveckling i landet leder till att man väljer
att prioritera områden där för närvarande de flesta turisterna redan finns.
Därmed binds statens utvecklingsstöd i framtiden också till dessa områden. Det
är inte troligt atl samtliga åtta områden som beredningen prioriterat skulle
ersättas med andra områden om prioriteringen byggts på delvis annan grund. Men
vad som är allvarligt, enligt länsstyrelsens mening, är att inte tillräcklig
hänsyn tas till områdenas faktiska utvecklingsmöjligheter. Vad som främst
saknas är en någorlunda djupgående bedömning av varje enskilt områdes
marknadsförutsättningar. Beredningen har inle visat vilja att ingående pröva
om rådande situation är den mest lämpliga också för framliden.

Länsstyrelsen
i Örebro län: Ökade satsningar bör göras i sådana områden med fördelaktigt
geografiskt läge och i områden med närturism, med starka inslag av
naturupplevelser och friluftsliv och av kulturhistoriskt värde som
representeras av Malingsbo-Klotenområdet och Tivedenområdet, som båda är
primära rekreationsområden.

Länsstyrelsen
i Kopparbergs län: Rekreationsberedningens överväganden och förslag har gjorts
utifrån elt riksperspektiv och gäller de primära rekreationsområdena. Mol bakgrund
av det statsfinansiella läget anser länsstyrelsen förslagen välmotiverade och
ansluter sig till huvuddelen av dessa.

Länsstyrelsen delar
beredningens uppfattning atl statens slöd i första 6 Riksdagen 1983/84. 1 saml.
Nr 145

Prop. 1983/84:145 74

hand
bör inriktas på alt konsolidera etablerade turistorter och turistområden genom
stöd till aktivitetsanläggningar, service, förbättringar av äldre anläggningar
och eventuellt kompletterande boendekapacitet.

Länsstyrelsen
i Gävleborgs län: De mest bärkraftiga företagen finns i de prioriterade
områdena. Varför ska dessa stödjas ytterligare med statliga medel? Varför
förstärka spontana koncentrationstendenser?

Länsstyrelsen
i Västerbottens län: Regionalpoliliska medel används för

att uppnå rekrealionspolitiska mål som motverkar regionalpolitiska mål.

Prioriteringen bortser frän hela Norrland (utom Z-län) eller ca 45% av

landels yla. Turism i Qällområdet är den enda näringsgren som har expan-

sionsförutsättningar.

Vid
påsk, sportlov och semester är del fritidshusbebyggelsen som här

bärgerar de flesta människorna.

Om
man bortser från fritidshusen och bara betraktar uthyrningsbäddarna har
exempelvis vatje lift bara 70-80 åkare, alltså en onormalt hög servicenivå. All
i ett sådant läge prioritera statliga insatser för atl minska köbildningen, som
i huvudsak skapas av turister i fritidshusen, synes inte lämpligt.

Högskolan
i Östersund: I den prioritering av 8 områden som görs i betänkandet betonas att
dessa områden har en väl utbyggd turistnäring och det framgår att utvecklingen
kan betraktas som eflerfrågestyrd. Turistnäringen är dessutom av stor regionalpolitisk
betydelse i flertalet områden. Högskolan instämmer i slutsatserna atl
befintliga fjärrekreationsområden bör konsolideras, att utbudet bör
kompletteras och vidareutvecklas saml att den fortsatta verksamheten måste
bygga på lönsamhet och marknadsmedvetenhet i turistnäringen.

Av
regionalpolitiska ocb rekreationspolitiska skäl bör dock samtliga områden som
bygger sin verksamhet på fjärrekreation prioriteras, alltså även de två
nordligaste Qällområdena.

Svenska
kommunförbundet: Från rekreationspolitiska synpunkter kan en gynnsammare
behandling av de prioriterade områdena vara motiverad, men styrelsen vill
starkt ifrågasätta om stöd på regionalpolitiska grunder vare sig av praktiska
eller principiella skäl kan utformas med sådana hänsynstaganden.

Avgörande
för om regionalpolitiskt slöd till turistföretag skall utgå bör vara den
samhällsekonomiska effekten, dvs. att slödel leder till en långvarig
sysselsättning i elt lönsamt förelag, som förutsätter ett slöd i inledningsskedet
för att komma igång. Om dessa kriterier uppfylls erhålles också den rekreationspohtiska
effekten, dvs. möjligheterna att tillgodose efterfrågan till rimliga priser.

I
praktiken är den av beredningen åsyftade prioriteringen av vissa områden svår
att genomföra. För det första måsle del finnas aktuella projekt inom områdena,
dvs. en huvudman som anser alt det finns ekonomiska förutsättningar att driva
den aktuella anläggningen. Därutöver måste de

Prop. 1983/84:145 75

grundläggande
förutsättningarna för regionalpolitiskt stöd finnas. Utvecklingen hittills
sedan 1975 års rekrealionspolitiska beslut visar att det i stor utsträckning
skett en utbyggnad av turist- och rekreationsanläggningar utanför de 25 primära
rekreationsområdena.

Beredningen
har nu vall att bland de 25 primära rekreationsområdena utpeka 8 som
prioriterade. Det har lett till den märkliga konsekvensen all l.ex. inget
område i Norrbotten, Västerbotten eller Västernorriand frän
rekreationspolitiska utgångspunkter skulle ifrågakomma. Ell sammanhängande
område som omfattar mera än 4/10 av landets yta skulle alltså undantas.

Landstingsförbundet:
Mol bakgrund av vad som tidigare sagts är förbundsstyrelsen också tveksam till
beredningens förslag till statlig prioritering av vissa primära
rekreationsområden. Om inga ytterligare statliga medel är att vänta inom turism-
och rekreationsområdet blir del i praktiken mycket svårt att genomföra åsyftade
prioriteringar. En utbyggnad av turismen, där kommuner och landsting,
turistnäring och organisationer har huvudansvaret vilar naturligtvis på de
insatser som görs ute i landet och de är, vilket beredningen också konstaterar,
inte knutna enbart till vissa primära rekreationsområden. Förbundsstyrelsen
vill i detta sammanhang vidare betona att problemet inom svensk turism och
rekreation i dag inle handlar om att del finns för fä anläggningar ulan tvärtom
atl kapacitetsutnyttjande av befintliga anläggningar är för lågt. Statligt
engagemang för nybyggnationer bör därför ske efter noggrann prövning och i
första hand gälla konsolidering och komplettering av befintliga anläggningar.
Insatserna framöver måste överhuvudtagel i större utsträckning inriktas på ell
bättre utnyttjande av befintliga resurser. En sådan utveckling pågår också i
dag i stora delar av landet, både i och utanför de primära rekreationsområdena,
men behöver intensifieras framför allt när det gäller produktutveckling, målgruppsanpassad
information, marknadsföring m.m.

Tjänstemännens
centralorganisation: TCO instämmer i beredningens bedömning att de statliga turistpoliliska
insatserna för att få effeki bör koncentreras till vissa av de sk primära
rekreationsområdena.

Del
förefaller då naturligt att, som beredningen föreslår, rikta del största intresset
mot en fortsatt utveckling av de områden dit de flesta reser. Men del är
samtidigt nödvändigt att se till att det över hela landet erbjuds goda möjligheter
till turism och friluftsliv.

Kooperativa
förbundet/RESO: KF och RESO instämmer i Rekrealionsberedningens överväganden
om alt slalens ekonomiska medverkan bör bedömas med hänsyn till primärområdenas
belydelse som rekreationsområden för breda befolkningsgrupper och turismen
såsom näring. Tillgängligheten till en väl utbyggd närrekreation särskilt inom
tätbefolkade områden kan ha stor betydelse för turistnäringen i övrigt.

Sveriges
campingvärdars riksförbund (SCR): Vi ansluter oss till beredningens förslag om
prioritering av de i förslaget nämnda 8 primära rekreationsområdena.

Prop. 1983/84:145 76

Beträffande
campingens uppbyggnad inom dessa områden har vi vissa betänkligheter. Främst då
inom de områden som avser att fördubbla kapaciteten. Någon tidsangivelse på
uppbyggnadstakten har vi ej observerat.

Gotlands
turistförening: Vi stödjer sålunda utredarnas förslag atl följande åtta
primära rekreationsområden prioriteras: Gotland, Öland, Norra Bohuslän, Fryksdalen,
Siljan, DalaQällen, Härjedalsfjällen och Åre. Atl dessa områden redan har en
stor attraktionskraft bekräftas av det förhållandet att 70% av antalel
gästnätter i primära rekreationsområden tillbringades i de nämnda åtta
områdena 1982.

Jämtfiäll:
Jämlfjäll anser att det är riktigt att en vidareutveckling och konsolidering
sker av de nu etablerade områdena för turism och rekreation och instämmer i
beredningens förslag om prioritering av åtta områden i Sverige.

Kalmar
läns turistnämnd: De av beredningen prioriterade områdena har redan en
etablerad turism. De projekt som har tillkommit och kommer att tillkomma i
dessa områden bör i allmänhet vara kommersiellt lönsamma, varför ett statligt
stöd inte alltid är nödvändigt. Statliga insatser bör i första hand göras i
värdefulla turistområden där det finns ett uppbyggnadsbehov.

6.4
Turisttransporter

Flera
instanser föreslår upprustning av järnvägslinjer, bl.a. inlandsbanan.

Länsstyrelserna
i Uppsala och Kronobergs län: Länsstyrelserna menar att kollektiv trafik
regionalt och lokalt behöver effektiviseras och ev. subventioneras för
rekreationsresor, t. ex. genom turistkort.

Länsstyrelsen
i Göteborgs och Bohus län: Länsstyrelsen påpekar atl vägnätet, bl. a. vägar
till kustorter, behöver förbättras saml all rastplatser behövs bl.a. för att
motverka tilltagande nedskräpning. Även i fjällregionerna beklagar man alt
vägarna utanför europavägnätet är dåliga, ibland ej framkomliga. Flera
instanser påpekar problem med skyltning och information utmed vägarna.

Länsstyrelsen
i Kopparbergs län: En upprustning av Västerdalsbanan är av strategisk belydelse
för hela Västerdalarnas framtid. Länsstyrelsen anser att det — bl a utifrån rekrealionspolitiska
utgångspunkter - är en riksangelägenhet alt Västerdalsbanan rustas upp och får
ingå i riksnätet.

Länsstyrelsen
i Västerbottens län: Länsstyrelsen påminner om det förslag till konsumentstöd som
väcktes redan år 1978 och som finns redovisat i utvecklingsprogrammen för de
primära rekreationsområdena i Västerbottens län. Ett sådanl slöd kunde i
princip få en utformning motsvarande del regionalpolitiska transportstödet och
bli en direkt subvention av totalpriset för resa och logi.

Statens
vägverk: Prioriteringen av vägobjekten i planerna sker bl a med hänsyn till
samhällsnyttan. Vägverket följer kontinuerligt trafikens utveck-

Prop.
1983/84:145 77

ling
genom irafikmätningar på det allmänna vägnätet. Normalt ulgör turisttrafiken
en mindre andel av den totala trafiken. I vissa fall måste speciell hänsyn tas
till luristtrafikens behov. Länsstyrelserna och kommunerna har som framgår ovan
stort inflytande över vägplaneringen. Länsstyrelsen har redan idag en
samordnande planeringsroll. Vägverket anser därför att nuvarande ordning tar
tillräcklig hänsyn till luristtrafikens behov. De i utvecklingsprogrammen
önskade åtgärderna på det allmänna vägnätet kommer atl prioriteras i konkurrens
med övriga angelägna åtgärder.

Luftfartsverket:
Verket anför att nya flygplatser för inrikesflyg skall tillfredsställa behov
hos främst näringslivet, offentlig förvaltning och andra organisationer. Möjligen
kan befintliga flygplatser göras tillgängliga för turisltransporter (Gunnarn
och Röros). Lfv har redan i uppdrag alt uppmärksamma turismens behov och dess
möjlighet atl bidra till en förbättrad tlygekonomi. Rabatter för skilda
kategorier är företagsekonomiskt betingade och man kan därför i huvudsak
endast rabaltera "tomma stolar". Flygets plats i planeringen av
rekreationsområden bör bestå i att områdena prioriteras med hänsyn till
acceptabelt avstånd från befintiiga flygplatser saml organisation av
marktransporter mellan flygplats och turistmål.

Transportrådet
(TPR): TPR ser det som väsentligt att transportfrågorna behandlas i samband med
regionala planer och åtgärdsprogram inom turistnäringens område.

När
del gäller den inlerregionala trafiken är ansvaret mer uppsplittrat. TPR kan
instämma i bedömningen om all samordningen av trafik och taxor kan ge fördelar
både för producenterna och konsumenterna av transporttjänster.

I
utvecklingsprogrammen för de primära rekreationsområdena förordas fortsatt
trafik på och upprustning av banorna Borlänge-Malung, Kil-Torsby och Mellerud-Arvika.
Samtliga dessa banor är s k ersätlningsbänor utanför riksnätet. TPR vill i
detta sammanhang erinra om alt berörda länshuvudmän har att ta ställning till
om trafiken ska vara kvar på järnväg eller överflyttas till landsväg. I de fall
huvudmännen väljer att bibehålla järnvägstrafiken kommer slaten att svara för
de investeringar och del underhåll som står i rimlig proportion till trafikens
omfattning.

För
närvarande är ambitionsnivån atl inlandsbanan ska vara framkomlig i hela sin
längd. Därutöver koncentreras upprustningen i första hand till bandelen Östersund-Sloruman
samt till sträckor där betydande godsmängder transporteras. Då det kan konstateras
alt utnyttjandet av inlandsbanan är mycket lågt bedömer TPR att lurisltransporlerna
knappast kan bli av den omfattningen atl de ensamma kan motivera en
upprustning.

Vad
beträffar förslaget om en direktlinje mellan Stockholm och Visby menar TPR all
en sådan skulle innebära betydande merkostnader i och

Prop. 1983/84:145 78

med
att en färja enbart skulle hinna med en dubbeltur per dag i ställel för nuvarande
två. Det är inte sannolikt att resenärerna vill bära denna merkostnad då en
bålresa Stockholm-Gotland dessutom skulle la mycket längre tid.

Sveriges
turistråd: Turistresandet bör enligt Turistrådet ges ökad prioritet vid
framtida Iransportplanering. Detta gäller såväl buss, tåg som flyg. Tidtabeller
och taxor bör särskilt uppmärksammas så atl kollektiva transportmedel
verkligen blir ett konkurrenskraftigt alternativ till bilresandet. Turistrådet
är berett att initiera åtgärder för atl påskynda en samordning mellan olika
trafikbolag och att delta i marknadsföring av dessa transportalternativ.

Landstingsförbundet:
Förbundsstyrelsen vill för sin del särskilt peka på betydelsen av kollekliva
trafiklösningar för att öka tillgängligheten till rekreationsområdet och
turistorter.

Handikappförbundens
centralkommttté (HCK): Problemet med resor uppmärksammas i de båda betänkandena.
Handikappades möjligheter att resa har dock inle alls berörts trots all det är
ett mycket stort problem. Det största problemet är alt den kommunala
färdtjänsten är otillräcklig i de flesta kommuner. Resorna är begränsade i
flera avseenden bl a när det gäller antalet resor. Del innebär att de som inte
kan utnyttja kollektiva färdmedel eller inte har tillgång till egen bil har
mycket små möjligheter alt ta sig till en friluftsanläggning.

FrUuftsfrämjandet:
Friluftsfrämjandet vill vad beträffar transporter vidare framhålla vikten av
att befintliga anläggningar kan näs med kollektiva kommunikationsmedel på för
friluftslivet och fritiden passande tider. Vidare måste möjligheter skapas atl
medföra utrustning (cykel, skidor osv) på kollektiva färdmedel till och från
anläggningarna.

SAS/LIN:
Enligt SAS mening är det angeläget, att avdela resurser för utveckling av
turistnäringen i områden, som har stora potentiella förutsättningar men
behöver stöd för att kunna utnyttja dessa. 1 ett sådant perspektiv ler sig
Norrland med sina unika möjligheter till turism och friluftsliv som ett
självfallet primärområde för den statliga satsningen - inte minst som man
därigenom också på ett verksamt sätt bidrager till en förbättrad sysselsättning
och samhällsekonomi för denna drabbade landsända.

Uppsala
läns landsting: TUREK föreslår atl Sveriges Turisträd skapar förutsättningar
för "Sverigekortet" eller ett "Norrlandskort". Förslaget är
avsett att underlätta för låglönegruppers semesterresande. Dagens "kort"
har dock en annan inriktning. Korten ska fungera som ett viktigt motiv för ett
besök till ett område. Ett utvidgat system med transporttjänster inom tex hela
Sverige skulle ge en prisnivå som troligen skulle vara omöjlig all realisera. Däremoi
skulle regionsvisa "turistkort" med upplevelsemöjligheter troligen
ge ett ökat utnyttjande. På transportsidan skulle istället en vidareutvecklig
av rabatter med ett familjepris ge bättre effekt med ett ökat resande för
barnfamiljer. Förslagsvis skulle kanske ett fritt Sverige- eller Norrlandskort
för barn vara ett lämpligt första försök.

Prop. 1983/84:145 79

6.5
Finansiering m. m.

Länsstyrelsen
i Kronobergs län: Efter två regeringsbeslut har beredskapsmedel utgått med 100
procenl till iordningställande av dels en större kanotled och dels en större
cykelled i länet. Därefter skall berörda kommuner svara för drift och
underhåll. Det innebär alt kommunerna i ell längre tidsperspektiv ändå tar på
sig större delen av kostnaderna. Länsstyrelsen anser det välmotiverat att
staten påtar sig kostnaderna för iordningställande av kanot-, vandrings- och
cykelleder eftersom enbart skötseln blir relativt kostnadskrävande för
kommunerna.

Sveriges
campingvärdars riksförbund (SCR): När det gäller den ekonomiska situationen
behandlad i de båda betänkandena så vill vi liksom tidigare förorda gynnsamma
lånemöjligheter med låg ränta. Speciellt bör lånen vara sä konstruerade att
amorteringarna hålles låga i initialskedet. Flera exempel visar att detta är en
gynnsam metod för att få turistföretag bärkraftiga.

Blekinge
Turistråd: Det bör enligt vår mening slås fast att det övergripande ansvaret
för atl förverkliga rekreationspolitiken måste ligga pä staten. Kommunerna
satsar visserligen betydande resurser för utveckling av fritid, rekreation och
turism inom sina resp områden. Detla görs dels för att kommunerna har ansvar
för den egna befolkningen dels för alt man av sysselsättningspoliliska skäl
vill förbättra turismens förutsättningar inom sina områden. Att därutöver åta
sig ansvar för atl bereda rekreation för andra än den egna befolkningen är
givetvis inte något som kan åvila kommunerna.

Del
är som tidigare framhållits viktigt atl turismen i Sverige ges goda möjligheter
att utvecklas. Detta kräver resurser för att rusta upp och förslärka
turistanläggningar, för marknadsföring, information osv. I del nuvarande
ekonomiska läget kan man knappast inte påräkna några nämnvärda höjningar av de
medel som ställs till förfogande via statsbudgeten. Elt sätt atl fä ytteriigare
resurser för nämnda uppgifter skulle kunna vara ökad finansiell medverkan från
de företag som gynnas av en ökad turism i Sverige. En avgift relaterad till
omsättningen skulle kunna vara ett sätl all få fram dessa resurser. Olika
former av semesterskait och dylikt förekommer som bekant på andra håll i
världen.

7
Organisation

7.1
Central nivå

Länsstyrelsen
i Malmöhus län: Länsstyrelsen har inget alt erinra mol inrättandet av en
särskild beredning för turism och rekreation inom regeringskansliet trots att
samordning i sådana frågor redan i dag äger rum

Prop. 1983/84:145 80

inom
regeringskansliet. Länsstyrelsen avstyrker däremoi förslaget att skapa en ny
organisation vid sidan av redan existerande centrala myndigheter, i all
synnerhet som riksdagen nyligen avvisat ett sådant förslag. Länsstyrelsen vill
i detta sammanhang erinra om den omorganisation som skett inom staiens
naturvårdsverk varvid en särskild enhet bildats för frågor kring rekreation och
fysiska riksplaneringen i syfte att bl a bättre tillvarata och utveckla detta seklorsinlresse.

Statskontoret:
Statskontoret vill angående det senare förslaget hänvisa till vårt yttrande
över TUREK:s förslag (SOU 1981:28) vari framfördes att ett kommande
ställningslagande rörande det centrala myndighetsansvaret bör vara mer
förutsättningslöst än atl innefatta enbart modifiering av och val mellan
utredningens båda altemativ. Statskontoret anser att ansvaret för den ökade
sektorssamverkan som utredningen föreslår bör knytas till det centrala
myndighetsansvaret. 1 avvaktan på ett ställningstagande kan utredningens
förslag om en departemenlal beredningsgrupp genomföras.

Högskolan
i Östersund: Beträffande de förslag som framförs om förändringar av de
statliga insatserna vill högskolan understryka behovet av samordning mellan de statiiga
instanser som handhar frågor av betydelse för turism och rekreation. Det gäller
på kunskapsområdet och i fråga om planer och åtgärder från sektorsorganens
sida. Kunskaperna om de generella förutsättningarna för turism i Sverige och
speciella förhållanden i olika geografiska områden och branscher har ökal
betydligt under senare år. Linjen för Turism och Rekreation vid högskolan i
Östersund har arbetat med dessa frågor sedan 1978.1 det arbetet ingår
utveckling av kunskap och metoder för att göra bedömningar av marknadsförhållanden,
produkter, planeringsbehov, ekonomiska förutsättningar och konsekvenser etc i
turistföretag och turistområden. På motsvarande sätt har man arbetat vid övriga
turismutbildningar. Det behövs nu en vilja att systematiskt utnyttja de samlade
kunskaperna, alt ställa dem till förfogande bl a för utrednings-och
planeringsändamål. Behovet av utvecklade samverkansformer känns här särskilt
akut.

Svenska
kommunförbundet: Både TUREK och rekreationsberedningen anser att del måste
skapas en klarare organisation på den statliga myndighetsnivån. Styrelsen
delar denna uppfattning. De statliga insatserna på central nivå måste samordnas
och bli mer effektiva än hittills. Detta är elt starkt krav från landets
kommuner.

Det
är också angeläget att det finns ett organ som ansvarar för genomförandet av
den av regering och riksdagen fastställda rekreations- och turistpolitiken.
Med nuvarande organisation arbetar naturvårdsverket och rekrealionsberedningen
på myndighetsnivå med rekrealionsfrägor och Sveriges turistråd med uppgift atl
förverkliga samhällets mål inom turismen. Denna splittring samt frånvaron av
klart formulerade konkreta mål leder till dåligt utnyttjade resurser på central
nivå, men får också till följd

Prop. 1983/84:145 81

osäkerhet
på regional och lokal nivå, som försvårar förverkligandet av 1975 års rekrealionspolitiska
beslut.

Det är förbundsstyrelsens
principiella uppfattning att de statliga insatserna för turism och rekreation
bör koncentreras till Sveriges turistråd. Där finns redan på många områden
kompelens och resurser. För att turistrådet skall kunna fullgöra uppgiften som
ensamt ansvarigt organ bör dock organisationen ses över.

Lantbrukarnas riksförbund
(LRF): LRF delar utredningens synpunkter på en bättre sektorssamverkan inom
alla frågor som rör turism, rekreation och friluftsliv. Däremot är det tveksamt
om en sådan sektorssamverkan skall samordnas av en beredning inom
regeringskansliet. Visserligen anges att de formella besluten skall fattas av
respektive organ men det finns en uppenbar risk för att organen därvid
uppfattar beredningens synpunkter som styrande.

Svenska turistföreningen (STF):
Beredningen anför atl regeringen för närvarande överväger förändringar som
syftar till en förenklad organisation inom centrala verk och myndigheter som
handlägger frågor som gäller turism och rekreation.

STF
stödjer en sådan utveckling, men vill samtidigt framhålla all det, mot bakgrund
av turismens växande betydelse ur näringspolitisk utgångspunkt, krävs vissa
resurser inom regeringskansliet med ansvar för turism och rekreation.
Folkrörelser och ideella organisationer bör ges en stärkt roll. Delta gäller
särskilt organisationer med rikstäckande verksamhet.

Sveriges
riksidrottsförbund:- alt det måste skapas en klarare orga

nisation på den statliga mydnighetsnivån, bl a med anledning av sektorns

betydelse i samhällsekonomin. RF kan dela den uppfattningen om den

innebär all någon ytterligare myndighet ej tillskapas inom denna sektor,

utan i stället att en omorganisation bygger på samverkan.

Friluftsfrämjandet:
Främjandet anser, i likhet med utredningen, atl en klarare organisation på den
statliga myndighetsnivån måste skapas. Enligt Friluftsfrämjandets mening finns
en tydlig gräns mellan friluftsliv och naturvård. Skydd och vård av natur för
friluftslivet bör självfallet ligga under naturvårdsverkets ansvar. Främjandet
har vidare länge och i olika sammanhang hävdat att en klar gräns finns mellan
idrott och friluftsliv. Enligt Främjandets erfarenhet är meningen densamma hos
en bred allmänhet. Det är därför otillfredsställande att Riksidrotlsstyrelsen
utövar myndighetsfunktion gentemot Friluftsfrämjandet och några övriga
organisationer med friluftsinriktning. Systemet är elt resultat av 1965 års
idrotts-utredning och dess olyckliga definkion av begreppet idrott. Utredningen
finner att man inle självklart kan sätta likhetstecken mellan idrott och friluftsliv.
Främjandet finner formuleringen vag och vill hävda alt idrott är ett område med
klara syften, friluftsliv är ett annal med andra, lika klara syften. Främjandet
finner det synnerligen angeläget att frågan om del centrala statiiga
myndighetsansvaret löses på ell sådant sätt att en objektiv behandling av
hithörande frågor rörande friluftslivet säkerställs.

Prop. 1983/84:145 82

Sjösportens
samarbelsdelegation och Svenska båt unionen: Förutom de två organisationsalternaliven
har utredningen gjort vissa ställningstaganden. SBU yttrar sig här nedan över
de ställningstaganden, som direkt eller indirekt berör båtlivet och Svenska
Bålunionen.

1 Svenska Båtunionen (SBU) instämmer i utredningens
förslag att sjöfartsverket, när del gäller sjötrafik, får det fackmässiga,
verkställande ansvaret för fritidsbålfrågor, men att främjandeverksamheten
åvilar den nya myndigheten.

2 Unionen delar utredningens förslag att sjösäkerheisrådet
i nuvarande läge inte bör avvecklas som egen myndighet.

3 Under förutsättning att andra finansieringsformer
eller bidragsmöjligheter för fritidsbåtverksamheten möjliggöres, har Unionen
ingen erinran mol att nuvarande delegationen för anläggningsstöd vid statens
naturvårdsverk avskaffas.

4 SBU vill betona och helt stödja utredningens
förslag att främjandeorganisationer utanför Riksidrottsförbundet (RF) i
fortsättningen skall erhålla statsbidrag från den nya myndigheten. Samtidigt
vill Unionen framhålla, att denna åtgärd borde kunna verkställas omedelbart,
oavsett vad som sker med övriga delar av utredningens förslag. SBU anser, att nuvarande
situation med elt statsbidrag, som skall såväl äskas som bedömas av landets
högsta idrottsorganisation, i längden är ohållbar -för både
främjandeorganisationerna och för RF. Den myndighet, som ansvarar för
friluftsliv och rekreation, skall enligt Unionens mening också bedöma och
fördela statsbidraget till främjandeorganisationerna. Sveriges hotell- och
restaurangförbund: Det bör nu vara dags att inom

ramen
för statens 60 miljonerssatsning på Turistrådet göra en klar uppdelning av
resursanvändningen för å ena sidan samhällspolitiska mål och å andra sidan
kommersiellt inriktat arbete.

7.2
Regional nivå

Länsstyrelsen
i Östergötlands län: Länsstyrelsen delar beredningens uppfattning att det
behövs ökat statligt engagemang för initiering och samordning av insatserna i
infrastrukturen. Del är angeläget att ta tillvara den kompetens och
organisation som byggts upp regionalt i samband med arbetet med utvecklingsprogrammen
för de primära rekreationsområdena. Länsstyrelserna bör även fortsättningsvis
fungera som samordnare. Utvecklingsprogrammen är viktiga utgångspunkter för de
praktiska åtgärderna.

Länsstyrelsen
i Värmlands län: På regional nivå har länsstyrelsen samordningsansvaret.
Möjligheterna att leva upp till detta har förbättrats genom det
planeringsarbete som skett genom den fysiska riksplaneringen, naturvårdsplaneringen
och den regionalpolitiska planeringen. Samordningen inom länsstyrelsen och med
övriga myndigheter bör också enligt läns-

styrelsens
mening kunna ske relativt informellt. Erfarenheterna från andra arbetsområden
talar för detta.

Sveriges
campingvärdars riksförbund (SCR): Beträffande samordning både av utredningar,
förslag och etableringar bör dessa samordningseffekter ner på del regionala
och lokala planet. Inom vissa områden förekommer idag allt för mänga organ som
sysslar med turism till förfång för både producenten och konsumenten.

8
Övrigt

I
fråga om eventuell ändring av beskattningsregler vid uthyrning av privata
fritidshus stöder de flesta remissinstanserna förslaget om att höja den
skattefria gränsen till 8000 kr. Flera vill ha beloppet indexreglerat eller
knutet till basbeloppssystemet. De flesta instanserna stöder även förslaget om
översyn av beskattning av hyresförmåner från arbetsgivare eller facklig organisation.

Länsstyrelsen
i Stockholms län: Beredningen tillstyrker fritidsboende-kommitténs förslag alt
det skattefria beloppet för uthyrning av fritidshus höjs från 4000 till 8000
kronor/år. Länsstyrelsen har redan tidigare ställt sig bakom detta förslag.
Beredningen föreslår alt även andra skatteregler som kan verka hämmande på
uthyrningen av fritidshus bör ses över.

Länsstyrelsen
vill också erinra om de problem som uppkommit i skärgårdsområdet till följd av
nya regler vid fastighetstaxeringen. Risk finns att uthyrningsanläggningar
delas och säljs om inte åtgärder vidtas som underlättar för ägarna atl driva
rörelsen vidare. Länsstyrelsens skärgårdsråd har gjort en framställning till
regeringen i ärendet. Länsstyrelsen delar sålunda utredningens bedömning.

Landsorganisationen
i Sverige (LO): Rekreationsberedningen anför det positiva i atl outnyttjade
privata fritidshus hyrs ut och atl ägaren ska stimuleras genom att det
skattefria beloppet höjs till 8.000 kronor per år. LO har i tidigare remissvar
tillkännagett synpunkter på elt sådant förfarande och vidhåller detta.
(Betänkandet "Fritidsboende - SOU 1982:23).

LO
ser positivt på alt regeringen bör se över utformningen av skattereglerna för
personer som fär hyra fritidshus/lägenhet av arbetsgivare eller facklig
organisation.

Kooperativa
förbundeURESO: Fn gäller gränsen 4000 kr/år för skattefria intäkter frän
uthyrning av egel fritidshus. Flera röster har höjts för en höjning, bl a Fritidsboendekommitlén
i sitt betänkande SOU 1982:23. Rekreationsberedningen ansluter sig till delta
förslag och vi menar också atl en sådan åtgärd har betydelse för ett
effektivare resursutnyttjande. En försöksverksamhet, på exempelvis Gotland,
kan ge värdefulla upplysningar om den roll som skatietalel spelar i
resurstillgång.

Prop. 1983/84:145 84

Sveriges
campingvärdars riksförbund: SCR motsätter sig skaltesubven-tionering därför att
del medför snedvriden konkurrens.

Jämtfiäll:
JämtQäll ansluter sig till beredningens förslag gällande höjningen av det
skattefria beloppet vid uthyrning av privata fritidshus.

Osäkerhet
råder fn. vad gäller beskattning av personalstiftelser i samband med köp av
fritidshus. Dä denna osäkerhet hämmar möjligheterna atl sälja och hyra ut
fritidsboende måste klarhet snarast bringas i denna fråga.

Gotlands
turistförening: Vi stödjer planerna på ett system med semesterchecker med
syfte atl göra det ekonomiskt lättare för svenskarna att åka på semester i
Sverige. Detta kan möjliggöras genom all semeslerchecker säljes till
arbetsgivarna eller molsvarande, som säljer dem till de anställda eller
motsvarande till ett reducerat pris. Elt sådant system förutsätter att den
subventionerade delen av semsterchecken är en skattefri förmån för utnyttjaren ocb
en avdragsgill koslnad för arbetsgivaren. Det högsta värdet av checksemestern
har för 1984 angetts vara 6.000 kr och av detla belopp ska arbetsgivaren svara
för högst hälften och den anställde för lägst hälften. Systemet med
semesterchecker som gäller till det öppna semesterlivet torde kunna utvecklas till
ett mycket värdefullt komplement till systemet med slutna semesteranläggningar
som drivs av enskilda personalstiftelser.

Prop.
1983/84:145 85

BUaga
1.4

Förslag
till

Lag
om beslutanderätt för Sveriges turistråd

Härigenom
föreskrivs följande.

1 § Regeringen får överlämna till Sveriges turistråd
eller en under Turistrådet lydande särskild delegation att besluta i frågor om
bidrag eller annat stöd inom Turistrådets verksamhetsområde.

2 § Den som hos Sveriges turistråd eller delegation
som avses i 1 § har tagit befattning med en fråga som avses i I § får inte obehörigen
röja eller utnyttja vad han eller hon därvid har erfarit om affärs- eller
driftsförhållanden.

Denna
lag träder i kraft den 1 juli 1984.