Prop. 1983/84:150

Prop.
1983/84:150

Regeringens proposition

1983/84:150

med
förslag till slutlig reglering av statsbudgeten för budgetåret 1984/85, m. m.
(kompletteringsproposition);

beslutad
den 12 april 1984.

Regeringen
förelägger riksdagen vad som har upptagils i bifogade utdrag av
regeringsprolokoll för de åtgärder eller de ändamål som framgår av
föredragandenas hemställan.

På
regeringens vägnar OLOF PALME

KJELL-OLOF
FELDT

Propositionens
huvudsakliga innehåll

1
propositionen behandlas den ekonomiska polifiken mot bakgrund av den
samhällsekonomiska utvecklingen. I särskilda bilagor redovisas bl.a. en
reviderad nationalbudget för år 1984 samt en långtidsbudget för budgetåren
1984/85-1988/89.

Det
förslag till statsbudget för budgetåret 1984/85 som lades fram i årets budgetproposition
kompletteras med hänsyn till senare inträffade förändringar rörande såväl
inkomst- som utgiftssidan av budgeten. I samband därmed redovisas en fömyad
beräkning av budgetutfallet för innevarande budgetår. Denna ger vid handen alt
budgetunderskottet för budgetåret 1983/84 skulle bli 7,2 miljarder kronor lägre
än beräkningarna till årets budgetproposition. Sålunda förutses nu ett
underskott om ca 77.7 miljarder kronor.

För
budgetåret 1984185 beräknades i budgetpropositionen ett underskott om ca 80.8
miljarder kronor. De nya beräkningarna visar ett underskott om ca 67,2
miljarder kronor.

Inom området familjepolitik föreslås i propositionen en avsevärd förstärkning
av slödel till barnfamiljerna. Förslagen innefattar en kraftig höjning av
barnbidraget. Samtidigt höjs flerbarnstilläggen och studiebidra gen. Vidare
förstärks bostadsbidragen och garanlinivån i föräldraförsäkringen höjs.
Koslnaderna för åtgärdema inom familjepolitikens område har beräknats till ca
3,3 miljarder kronor, vilkel finansieras i sin helhet med slopat
förvärvsavdrag, justeringar i inkomslskatteskalan m. m. I Riksdagen 1983/84. I .saml. Nr
150

Prop.1983/84:150 2

I proposiiionen föreslås slutligen vissa
sysselsättningsskapande åtgärder. Dessa omfattar bl.a. en vidgning av planeringsramen
för arbelsmark-nadsutbildning, förbättrade möjligheter för arbetslösa att
bedriva studier inom den kommunala vuxenutbildningen samt särskilda
utbildningsåtgärder för arbetslösa ungdomar. Förslag för atl förbättra
röriigheten på arbetsmarknaden redovisas. Åtgärder för ett snabbt genomförande
av arbetsmarknadsstyrelsens s.k. serviceprogram föreslås. För atl möta hotet
av växande arbetslöshet inom byggnadsverksamheten föreslås tidigareläggningar
av vissa byggnadsarbeten.

Prop.198.3/84:150 3

Uldrag

PROTOKOLL

vid regeringssammanträde

1984-04-12

Närvarande: statsministern Palme, ordförande, statsråden
1. Carlsson. Lundkvist, Feldt. Sigurdsen. Leijon. Peterson. Boström. Bodström,
Göransson. Gradin. Dahl. Holmberg, Hellström. Thunborg. Wickbom

Föredragande: statsråden Feldt. Sigurdsen. Göransson,
Leijon. Dahl, Peterson, Holmberg

Proposition med förslag till slutlig reglering av
statsbudgeten för budgetåret 1984/85, m. m. (kompletteringsproposition)

Statsrådet Feldt anför: Regeringen har i årets
budgetproposition (prop. 1983/84: 100) förelagt riksdagen ett förslag Iill
statsbudget för budgetåret 1984/85. På de punkter där förslaget upptog endast
beräknade belopp har regeringens förslag redovisats i särskilda propositioner.

Enligt bestämmelserna i 3 kap. 2 S riksdagsordningen skall
regeringen -förutom förslaget till statsbudget i budgetpropositionen - avge ell
särskilt förslag till slutlig reglering av slalsbudgelen för del kommande
budgetåret i den s.k. komplelteringspropositionen. Detta förslag bör nu lämnas
till riksdagen. I samband därmed bör regeringen redovisa sin bedömning av den
ekonomiska politiken i en reviderad finansplan. Likaså bör en reviderad
nationalbudget tillställas riksdagen. 1 kompletteringspropositionen bör också
las med de förslag till åtgärder inom familjepolitiken och sysselsättningspolitiken
som bör behandlas av innevarande riksmöte.

Statsrådet Feldl föredrar de delar av förslaget till
kompletteringsproposition som avser den reviderade finansplanen och en
redogörelse för statsbudgetens utgifter och beräknade inkomster under
budgetåret 1984/85, m.m. Statsråden Sigurdsen. Göransson, Leijon. Dahl.
Peterson och Holmberg föredrar härefter sina förslag till familjepolitiska och
sysselsättningspoliliska åtgärder. Anförandena redovisas i underprotokollen
för resp. departement.

Statsrådet Feldt hemställer all regeringen i en gemensam
proposition förelägger riksdagen vad föredragandena har anfört för de åtgärder
eller de ändamål som de har hemställt om.

Prop.1983/84:150 4

Regeringen
ansluter sig till föredragandenas överväganden och beslutar att genom
proposition förelägga riksdagen vad föredragandena har anfört för de åtgärder
eller de ändamål som föredragandena har hemställt om.

Regeringen
förordnar alt de anföranden och förslag som har upptagits i underprotokollen
skall bifogas propositionen som bilagorna 1-7.

NorstBdts Tryckeri, Stockholm 1984

Reviderad finansplan

Bilaga
1

Regeringens prop.
1983/84:150 Bilaga 1

Utdrag

FINANSDEPARTEMENTET PROTOKOLL

vid
regeringssammanträde 1984-04-12

Föredragande:
statsrådet Feldt

Anmälan
till proposition om slutlig reglering av statsbudgeten för budgetåret 1984/85
såvitt avser reviderad Finansplan samt beräkning av statens inkomster, m. m.

1
Inledning

Den
svenska ekonomins återhämtning fortsätter med oförminskad styrka. I denna
reviderade finansplan redovisas ell antal nya uppgifter, som bestyrker atl den
hösten 1982 inledda politiken gett produktion och sysselsättning en kraftig
stimulans, samtidigt som obalanserna på viktiga områden påtagligt minskat.
Under 1984 kommer vår ekonomi också att gynnas av en förhållandevis stark
tillväxt i världshandeln.

Således
kommer underskottet i utrikesaffärerna atl fortsätta att minska som resultat av
ökad export. Industriproduktionen ökar i år i takten 1% och industrins
sysselsättning väntas öka för första gången på flera år. Den långa perioden av
nedgång i industriinvesteringama bryts i år av en uppgång, beräknad till 15%.
Läget på arbetsmarknaden förbättras stadigt och sysselsättningsökningen väntas
bli sä stor atl arbetslösheten nu kan börja minska.

Den
ekonomiska återhämtningen har skapat utrymme för att föra en restriktiv
budgetpolitik utan all den skapar arbetslöshet. Eftersom uppgången i sig
förstärker budgetens inkomstsida och minskar trycket på utgiftssidan har detta
lett fill att statens budgetunderskott detta och nästa budgetår minskar
påtagligt.

På
praktiskt taget alla områden har vi således närmat oss de mål som uppställdes
för den ekonomisk-politiska strategi som har kallats den tredje vägen. Det har
med andra ord visat sig möjligt atl förena målen ökad tillväxt och bättre
balans, vilket i många andra länder betraktas som en omöjlig kombination. Ändå
är del uppenbart alt denna lyckosamma utveckling för att kunna fullföljas
kräver atl ytterligare en gmndläggande fömlsältning för regeringens
ekonomisk-politiska strategi uppfylls.

I
fjol ställde riksdagen på regeringens förslag upp målet att inflationen i
Sverige skulle begränsas till nivån 4% under loppet av 1984. Bakom detta
ambitiösa mål fanns två motiv. Del ena var atl om Sverige i en värld med hög
arbetslöshet skall kunna bryta sig en egen väg, som leder till full 1
Riksdagen 1983/84. I saml. Nr 150. Bilaga I

Prop.
1983/84:150 Bilaga 1 Reviderad Fmansplan 2

sysselsättning, måste vi uppnå hög ekonomisk tillväxt. Det
kräver att utrikeshandeln förblir en kraftig stimulansfaktor under flera år
framöver. Därmed blir ett bibehållet gynnsamt kostnads- och konkurrensläge en
nödvändig förutsättning för att full sysselsättning skall kunna uppnås och
bibehållas. Eftersom många av våra konkurrentländer, låt vara till priset av en
hög arbetslöshet, kunnat hålla tillbaka pris- och koslnadsslegringarna, måste
vi pressa ned den svenska inflationen till högst samma nivå som råder i våra
viktigaste konkurrentländer.

Det andra motivet var all Sverige i ett decennium haft en
inflation på i genomsnitt 10% per år. Detta har lett till en enorm omfördelning
av tillgångar, som årligen i en omfattning av flera tiotals miljarder kronor
förts från vissa grupper till andra. På det sättet har klyftorna i samhället
vidgats och nya orättvisor skapats. Inflationen har dessutom kraftigt bidragit
till att arbetslösheten ökal och reallönerna fallit, atl företag slagits ut och
vår utlandsskuld vuxit. Den har också skapat ett ekonomiskt klimat, som gynnar
fiffighet, spekulation och konsumtion för lånade pengar, medan produktiva
insatser i form av arbete, sparande och investeringar har missgynnats.

Del torde vid sidan av arbetslösheten knappast finnas
något samhällsproblem där så total enighet råder om dess ekonomiska och
sociala skad-lighel som beträffande inflationen. När regering och riksdag
manade till kamp mot inflationen riktade sig därför denna uppmaning fill alla
medborgare i förvissning om att den skulle vinna bred anslutning. Genom
regeringens politik och den ekonomiska utvecklingen har de allmänna förutsättningarna
skapats för en kraftig dämpning av inflationstakten. Samtidigt måste vi vara
medvetna om att inflationen skall pressas ned i ett skede då
induslrikonjunkturerna går uppåt och vinsterna ökar. Därför kan statsmakternas
insatser inle ensamma avgöra om vi lyckas. Det krävs medverkan från alla dem
som till slut bestämmer kostnader och priser: företagen och de offentliga
myndigheterna, arbetsmarknadens parter och de enskilda hushållen.

Avtalsrörelsen är ännu inte helt avslutad. Men det slår
redan nu klart att lönekostnadsökningen 1984 riskerar atl bli större än vad som
är förenligt med det av regering och riksdag uppställda inflationsmålet. Avvikelsen
kan dock inte sägas vara så stor att den i år äventyrar den fortsatta
återhämtningen. En skärpning av den ekonomiska politiken bör kunna åstadkomma
att inflationstakten begränsas till i närheten av den målsalta nivån. Även 1984
kan därför bli elt gott år för Sveriges ekonomi.

Det läge som uppstått kräver likväl all vissa åtgärder
vidtas. Del finns således avtal och avtalskonstruktioner som kan driva upp
pris- och kostnadsökningarna under 1985 till en nivå som på nytt blir ell hot
mol ekonomins återhämtning och därmed sysselsättningen. Enligt regeringens
uppfattning måsle nationens krafter nu samlas kring uppgiften all förhindra att
detta sker.

Prop.
1983/84:150 Bilaga I Reviderad finansplan 3

Det
är därför av stor vikt att den inledda kampen för att få ned inflationen till
nivån 4% 1984 fullföljs. Regeringen har redan vidtagit ett antal åtgärder i
detla syfte och ytterligare ekonomisk-politiska insatser för att motverka
löneglidning och begränsa kostnadsökningarnas genomslag i konsumentpriserna bör
nu vidtas. Med utgångspunkt från att inflationstakten väsentligt kommer atl
nedbringas under 1984 bör denna politik med kraft fullföljas under 1985 i syfte
att ytterligare pressa ned inflationen. Ett inflafionsmål har således ställts
upp även för 1985 av innebörden att inflationen under loppet av detta år skall
bli ca 3%.

Med de kostnadsstegringar
för 1985 som etablerats i årets avtalsrörelse torde emellertid detta mål vara
omöjligt alt nå. Att döma av vissa avtal som sträcker sig in på 1985 kan kostnadsökningen
komma att ligga avsevärt över de nivåer som är förenliga med detta
inflationsmål och med återvunnen full sysselsättning. På vissa områden uppstår
kostnadsökningar under 1984 som fär fullt genomslag först under 1985. Även icke
avtalsbundna kostnadsökningar, t. ex. löneglidning, liksom olika slag av
prisutvecklingsgarantier, förtjänstutvecklingsgaranlier, och rält till
omförhandling i vissa lägen, kan få effekter som påverkar kostnadsutvecklingen
1985 sä att inflationsbekämpningen starkt försvåras.

Regeringen
drar av detta slutsatsen att det är nödvändigt med ett samarbete mellan
samhället och arbetsmarknadens parter för all åstadkomma så låga
kostnadsökningar alt det går alt bibehålla den starka konkurrenskraft som
uppnåtts genom devalveringen hösten 1982. Härigenom kan grunden läggas för en
långsiktigt hållbar expansion av produktion, invesleringar och sysselsättning.

2
Den ekonomiska utvecklingen sedan 1982

2.1
Omläggningen av den ekonomiska politiken

Den
svenska ekonomin var 1982 på väg in i en allt djupare kris. Produktionen och
sysselsättningen föll, liksom investeringarna och sparandet. Utrikeshandeln
försämrades och arbetslösheten ökade kraftigt. De offentliga finanserna
försvagades.

Orsakerna
bakom den svaga utvecklingen var såväl stmkturella som konjunkturella.
Gmndproblemet var en långsiktigt försvagad konkurrenskraft i den
konkurrensutsatta sektorn, vilket medförde såväl långsam produktionstillväxt
jämfört med omvärlden som trendmässigl växande underskott i utrikeshandeln. Många
års låg lönsamhet och sjunkande soliditet bidrog ytteriigare till den dämpade
investeringsutvecklingen. Underskottet i statsfinanserna hade under den senare
delen av 1970-talet stigit till en nivå, där det hotade den finansiella
stabiliteten och de stigande kostnaderna för statsskuldränloma började tränga
undan väsentliga offentliga åtaganden. Inflafionen hade legal på nivån 10% per
år i närmare ett

Prop. 1983/84:150
Bilaga 1 Reviderad Fmansplan 4

decennium,
vilket etablerat pris- och lönebildningsförvänlningar som ytterligare
försvårade uppnåendet av förbättrad konkurrenskraft. Ovanpå dessa långsiktiga
problem kom sä de konjunkturella påfrestningar som världsrecessionen efter den
andra oljekrisen förde med sig och som innebar att den efterfrågan på svenska
varor, som länge varit svag, minskade än mer.

Det
framstod för den nya regeringen som elt oeftergivligt krav att så snabbt som
möjligt bryta denna nedåtriktade ekonomiska utveckling.

Den
16-procentiga devalvering som genomfördes den 8 oktober 1982 skapade
förutsättningar härför. Den gav möjlighet att genom en kraftig
konkurrenskraftsförstärkning på en och samma gång förbättra den externa
balansen och öka den samlade efterfrågan. Genom den starka expansion i den
konkurtensulsalta sektorn som härigenom gmndlades, skapades också erforderligt
utrymme för den statsfinansiella åtstramning som den offentliga
finansieringskrisen nödvändiggör. Det är bara vid en stark expansion av den
efterfrågan som riktas mot svenska varor och tjänster, som del är möjligt att
sanera slatsfinanserna utan krafiigt negativa effekter på den totala
sysselsättningen.

Konkurrenskraftsförstärkningen
skapar möjligheter till förbättrad lönsamhet för produktiva investeringar,
samt till en förstärkt soliditet som ökar förelagens motståndskraft vid
ekonomiska påfrestningar. Men en snabb utveckling efter detta mönster ger också
upphov till fördelningspolitiska spänningar, vilka gör det nödvändigt att på
olika sätt gripa in för att fördela krisens bördor efter bärkraft. Regeringen
kompletterade därför devalveringen med en aktiv fördelningspolitik. Vidare
sattes ett omfattande investeringsprogram igång, och arbetsmarknadspolitiken
gavs ökade resurser.

En
avgörande fömtsättning för att de strukturella problemen i den svenska ekonomin
skall kunna hävas är framför allt att den konkurrenskraftsförstärkning som
devalveringen medförde blir bestående; detla kräver i sin lur atl vår ekonomi
växlar in på en bana som kännetecknas av avsevärt lägre prisstegringar än dem
vi upplevt under det senaste decenniet och att den konkurtensulsalta sektorns
relativa lönsamhet får ligga kvar på en hög nivå.

Politiken
har därför också inriktats på att radikalt och bestående sänka inflationen och
samtidigt hävda sysselsättningen. Inflationen har angripits med ell omfattande
ätgärdsprogram. Finans- och penningpolitiken har givits en stramare inriktning.
Regeringen har salt upp målet att inflationen under loppet av 1984 skall
nedbringas till nivån 4%.

Sammanfattningsvis
vill jag framhålla helheten i den ekonomisk-politiska strategin. Den baseras
pä en kombination av åtgärder som verkar på både utbuds- och efterfrågesidan i
ekonomin och som har både expansiva och åtstramande inslag. Grundfömtsättningen
för att den skall lyckas är att vi förmår bevara det gynnsamma kostnadsläge den
konkurrensutsatta sek-

Prop.
1983/84:150 Bilaga 1 Reviderad Finansplan 5

Diagram 1 Marknadsandelar och relativpriser för svensk
export av bearbetade varor till OECD-området 1973-1983

Index 1
kvartalet 1973=100

QO-

MARKNADSANDEL

70

60 li i |iii|iii|iii | iii l iiiiiir|iii|iii|iii|iii
73 74' 75 TB
77' 78' 7 » ' flo' 81' az' SS

Källa: Kommerskollegium.

torn f. n. har. För detta krävs all vi konsekvent och
uthålligt fullföljer den politik som inletts.

2.2 Den ekonomiska politikens resultat

Kursomläggningen av den ekonomiska politiken har i en rad
avseenden haft mycket gemensamma effekter. Det kan vara skäl alt redovisa dessa

Diagram 2 Industrins orderingång från export- resp.
hemmamarknaden 1977—1983

Tremänaders
glidande medeltal, index 1970=100

flO |i i n ii iiiif |i i iiiiii iiif ii iiii iii

77 78 7B 80

Källa: Statistiska centralbyrån.

li m ii i iii ii i ii iii i ii II I liiiiiiiiii

81 82 83

Prop. 1983/84:150 Bilaga 1 Reviderad fmansplan 6

innan jag övergår till riktlinjerna för den ekonomiska
politiken och till en mer detaljerad redovisning av prognoserna för det
kommande året.

Devalveringen 1982 medförde alt relativpriset för svenska
bearbetade varor sjönk med ca 10%. Sammanlagt medförde devalveringarna 1981 och

1982, som framgår av diagram 1, att relativpriset vid
utgången av 1983 låg

ca 17% lägre än det gjorde i början av 1981. Delta har i sin lur - vilket

också framgår av diagram I - medfört att den svenska industrin nu

återtagit de marknadsandelar den föriorade under andra hälften av 1970-

talet. Från hösten 1982 till slutet av 1983 ökade marknadsandelarna för

bearbetade varor med ca 9,5%. Under 1984 väntas svensk industri fortsät

ta att vinna andelar på de internationella marknaderna.

Orderingången från exportmarknaderna ökade mycket kraftigt
under hela 1983, se diagram 2. Den ökningen har fortsalt första kvartalet i år,
samtidigt som även orderingången från hemmamarknaden börjat stiga. Ökande
orderingång och växande marknadsandelar har åtföljts av en mycket snabb
exportökning. Den totala exporlvolymökningen mellan 1982 och 1983 blev hela
12%, vilket innebär en mycket stark stegring jämfört med ökningen mellan 1981
och 1982. Exporten av industrivaror ökade med 11 %

1983. Det
bör särskilt understrykas, alt av uppgången ungefär 2/3 beror på

förbättrad konkurrenskraft och växande marknadsandelar, dvs. på egna

ansträngningar. Draghjälpen från den internationella ekonomin var under

denna period måttlig.

Samtidigt steg importen av industrivaror 1983 med endast
2%. Även detta är en dramatisk omsvängning, eftersom denna import ökade med
hela 7,6% 1982. Den stora nedgången indikerar atl svenska företag under Qolårel
log marknadsandelar även pä hemmamarknaden.

Sammantaget medförde den stora exportökningen och
dämpningen av importen atl utrikeshandeln genomgick en remarkabel förbättring
under

Diagrams Bytesbalansen 1971-1984

Procenl av BNP

-I — f — I — T 72 74 76

Prop.
1983/84:150 Bilaga 1 Reviderad flnansplan 7

1983.
Handelsbalansen svängde om från minus 7 miljarder kr. 1982 till plus 10
miljarder kr. 1983. Turislnetlot förbättrades med 1 1/2 miljard kr. Räntenettot
fortsatte alt försämras, men totalt minskade underskottet i bytesbalansen från
drygt 22 miljarder kr. 1982 till drygt 8 miljarder kr. 1983. Som andel av BNP
innebär det, enligt diagram 3, en nedgång från 3,6 till 1,2%, dvs. med 2/3.

Prognoserna
tyder också på en fortsatt förbättring i är: exporten av varor och tjänster
fömtses öka med 7,5 % och bytesbalansunderskoltet minska ytterligare, till ca 1
miljard kr.

Den
starka exportökningen har givit en kraftig tillväxlimpuls till den svenska
industrin. Industriproduktionen steg 1983, som framgår av diagram 4, med 5,5%.
Del var första gången sedan 1979 som industriproduktionen ökade. I år pekar
prognosen på en ännu kraftigare ökning, nämligen med knappt 7%, vilket skulle
medföra att den svenska industrin äntligen skulle uppnå och överträffa 1974 års
produktionsnivå, vilken är den högsta vi hittills noterat.

Ökande
produktion har inneburit ett stegrat kapacitelsutnyttjande; industrins
faktiska kapacitetsutnyttjande ökade under 1983 med 5 procentenheter till 84%.
Skillnaden mellan faktiskt och möjligt kapacitetsutnyttjande, vilken ulgör elt
mätt på undersysselsättning i industrin, halverades under loppet av 1983.
Bruttonationalprodukten, som 1983 ökade med drygt 2% väntas i år växa med drygt
2 1/2%.

Växande
produktion och förstärkt konkurrenskraft har också gett svenskt näringsliv elt
påtagligt lönsamhetslyfl. Tillverkningsindustrins nettomarginal förbättrades
frän 4,1% 1982 till 6,8% 1983 och väntas förbättras ytteriigare 1984.
Räntabiliteten på totalt kapital ökar från 8,7 % 1982 till

Diagram 4 Industriproduktionen i Sverige och OECD
1970-1983

Index 1970=100

./ •
OECD ;

130

100

90" 'wrTfPri' ''l'ii|iii|iii | i 11 iiii p i
iiiiii iiiiiii i h iiit

Källa: Finansdepartementet, OECD.

Prop. 1983/84:150
Bilaga 1 Reviderad Finansplan 8

12%
1984. Under 1983 nåddes ett viktigt mål: räntabiliteten på det fysiska
kapitalet blev lika hög som avkastningen på finansiella placeringar, mätt som
specialinlåningsräntan. Samtidigt har soliditeten förbättrats, vilkel gör
förelagen mer motståndskraftiga mot tillfälliga påfrestningar. Även värderingen
av företagen har påverkals härav; under 1983 steg börskurserna, så atl
börsbolagen totalt sett nu värderas tiy ungefär sitt substansvärde.

Kraftigt
ökad lönsamhet, ökad orderingång och produktion samt sfi-gande
kapacitetsutnyttjande har medfört alt nedgången i industriinvesteringarna
hejdats och nu vänts till en uppgång. Också de stigande börskurserna torde
innebära en stimulans för investeringarna, bl.a. eftersom de innebär att det
inte längre är billigare för företagen alt utvidga sin kapacitet via
företagsköp än genom nyinvesteringar. Under innevarande år räknar jag med en
påtaglig uppgång av investeringsverksamheten: industriinvesteringarna beräknas
i år öka med 15% och det samlade näringslivets investeringar med 12%. Detta
innebär en avsevärd uppjustering av de prognoser som lämnades i den preliminära
nationalbudgeten tidigare i år.

När
det gäller arbetsmarknaden, innebar 1983 all sysselsätlningsned-gången 1981 och
1982 bröts. De båda sistnämnda åren minskade antalet sysselsatta med 4000 resp.
8000 personer. Framför allt drabbades sysselsättningen inom industrin, vilken
under dessa båda år minskade med nästan 65000 personer. Den öppna
arbetslösheten steg från 2,0% av arbetskraften 1980 till 3,1 % 1982; under del
tredje kvartalet 1982 nådde den nivån 3,6%.

1983
ökade antalel sysselsatta, till följd av ökade arbelsmarknadspolitiska
åtgärder samt den förbättrade konkurrenskraften och den därav stigande
produktionen, med drygt 9000 personer jämfört med 1982. Den största expansionen
ägde mm i den privata tjänstesektorn. Samtidigt ökade emellertid
arbetskraftsutbudet kraffigl. Dessutom var kapacitetsutnyttjandei lågt, och de
ökade leveranserna kunde i stor utsträckning säljas från lager.
Nettoeflerfrågan på arbetskraft inom industrin ökade inle trots den stigande
produktionen. Till följd härav fortsatte den öppna arbetslösheten att stiga
under 1983, om än i betydigl långsammare takt än 1982. Utvecklingen framgår av
diagram 5.

Där
framgår också att arbetslösheten i år fömtses minska. 1984 beräknas
sysselsättningen öka både inom industrin och den offenfiiga resp. den privata
tjänslesektom. Den öppna arbetslösheten väntas minska med ca 15000 personer. Vi
skulle således nu ha nått den fas i saneringen av vår ekonomi, då stigande
kapacitelsutnyttjande tillsammans med de omfattande arbelsmarknadspolitiska
insatserna förmår öka nettoefterfrågan på arbetskraft.

Vi
kan alltså på dessa viktiga målområden för den ekonomiska politiken -
utrikeshandeln, tillväxten, investeringarna och sysselsättningen - peka på
avsevärda framgångar. Även på den finansiella' sidan kan vi notera en utveckling
åt rätl håll; en utveckling som, till yttermera visso, nu förefaller gå
avsevärt snabbare än vad prognoserna i finansplanen gav vid handen.

Prop.
1983/84:150 Bilaga 1 Reviderad flnansplan

Diagram
5 Öppen arbetslöshet 1971-1984

100-tal
enligt AKU

1700t

Källa:
Statistiska centralbyrån.

Budgetunderskottet
minskade sålunda från 13,4% av BNP 1982 till 11,5% 1983, och väntas i år minska
ytterligare, till 10,0%. Därmed härden oavbrutna stegringen 1976-1982 bmtits,
och det reala underskottet har minskals med en dryg Qärdedel på endasl två år.
Jämfört med fjolårels långtidsbudget ligger statsbudgetens underskott i
budgetförslaget för nästkommande budgetår nu hela 34 miljarder kr. lägre. Den
konsoliderade offenfiiga sektorns underskoll minskar från en loppnivå på 6,4%
av BNP 1982 till 5,1 % i Qol och beräknade 3,7% i år - vilkel är mindre än
hälften av det sparandeunderskott som indikerades av fjolårels långfidsbudget.
Sverige har i och med denna anmärkningsvärt snabba förstärkning av de
offentliga finanserna kommit ned på tal som är normala för OECD-området, efter
att under 1980-talets första år haft påtagligt större underskott än i
OECD-området i övrigt.

Det
bör särskih understrykas, att denna förbättring av det statsfinansiella läget
kunnat genomföras utan att skattetrycket skärpts. Skatternas andel av BNP
ligger kvar på nivån 51%, vilket innebär alt skattetrycket varit i stort sett
oförändrat sedan 1977. Orsaken till de förbättrade budgetsiffrorna är i
stället en gynnsammare ekonomisk utveckling och en stramare utgiflsprövning.
Medan de offentliga utgifterna under 1976-1982 i genomsnitt steg med 5,3% om
året, ökade de 1983 med mindre än hälften därav, eller med 2,2%, och beräknas i
år öka med endast 0,6%.

Innebörden
av detta är att vi under 1983 tog ett viktigt steg på vägen mot att häva de
svåra restrikfioner för den ekonomiska politiken som utgörs av underskotten i
utrikeshandel och statsbudget, samtidigt som den realekonomiska utvecklingen
vände uppåt på de centrala områdena.

Till
yttermera visso förstärks den posifiva utvecklingen under 1984. Underskotten i
bytesbalansen och statsbudgeten fortsätter atl minska, och detta i ganska snabb
takt. Investeringarna, produkfionen och sysselsättningen ökar, medan
cu-betslösheten sjunker.

Prop.
1983/84:150 Bilaga 1 Reviderad flnansplan 10

2.3 Inflation eller sysselsättning

Vi kan således slå fast att krisslrategin hittills varit
framgångsrik. Vi har på så gott som alla områden närmat oss våra
ekonomisk-politiska mål. Prognoserna för 1984 visar på avsevärda förbättringar
på alla viktiga områden.

Dessa framgångar innebär emellertid alls icke all vi redan
skulle ha övervunnit krisen i den svenska ekonomin. Jag vill särskilt varna för
den osäkerhet som de nyss redovisade prognoserna behäftas med, och för de
risker för en sämre utveckling som därmed föreligger. Framför allt vill jag
framhäva att prognoserna om fortsalla framgångar bygger på vissa antaganden om
de internationella marknadernas tillväxt och pä vår ekonomis förmåga att bevara
sin konkurrenskraft gentemot de främsta konkurrenterna på dessa marknader.

I 1983 ärs reviderade finansplan redovisade jag särskilda
kalkyler, som klart illustrerade den synnerliga betydelse som en låg
inflationstakt spelar i detla sammanhang. Utifrån de förutsättningar som då
gällde, visade dessa kalkyler all en halvering av inflationstakten under 1984
och 1985 skulle medföra en nedgång av arbetslösheten med ca 75000 personer
1985, en dubbelt så stor exportökning, en dubbelt så stor ökning av
industriproduktionen och en sex gånger så snabb ökning av
industriinvesteringarna — allt jämfört med det alternativ enligt vilket
inflationen och kostnadsstegringen skulle ligga kvar på 1970-talets höga nivå.

Dessa kalkyler utgjorde en viktig del av det
beslutsunderlag som ledde till att regeringen antog målet att bringa ned
prisstegringstakten till nivån 4% under loppet av 1984 och sedermera följde upp
detta med ett ambitiöst anti-inflationsprogram. Riksdagen har anslutit sig till
såväl inflationsmålet som huvudpunkterna i inflalionsbekämpningsprogrammet.
Årets långtidsbudget och 1984 ärs långtidsutredning, som jag strax skall
kommentera närmare, har ytterligare breddat detla beslutsunderlag. Utan att nu
ta ställning till LU 84 och dess ekonomisk-politiska rekommendationer vill jag
ändå notera, all långtidsutredningen understryker och t. o. m. skärper kravet
på en dämpad inflationsutveckling. Enligt utredningen måste vi åstadkomma en
fortsatt förbättring av vårt relativa kostnadsläge under resten av 1980-talet
för att till 1990 kunna nå våra ekonomisk-politiska mål - däribland full
sysselsättning och balans i utrikeshandeln. Detla förutsätter atl
prisstegringarna under återstoden av 1980-talel begränsas fill i genomsnitt ca
4% per år; något som i sin tur innebär elt radikalt broll med 1970-talels
inflationsutveckling.

1983 innebar i detla avseende ett vikfigt steg i rätt
riktning. Devalveringen 1982 medförde en stegring av importpriserna, mätt i
svenska kronor. 1 finansplanen 1983 räknade jag därför med en temporär uppgång
av inflationen till 11,5% 1983. Emellertid kom prisstegringslaklen i fjol,
bl.a. till följd av ansvarsfulla löneavtal, att stanna pä knappt 9%, vilket
framgår av

Prop.
1983/84:150 Bilaga 1 Reviderad flnansplan

11

Diagram 6 Konsumentprisernas årliga ökningstakt i Sverige
och OECD 1970—1983

Procent

X)7i:;273 74 757S777B7980 8ia283

Källa: Finansdepartementet, OECD.

diagram 6. Det är denna dämpade inflation som bidragit
till den starka realekonomiska utvecklingen under det gångna året. Samtidigt
framgår också av diagram 6 att omvärldens inflation ligger påtagligt under den
svenska. Det är delta som gör del nödvändigt för oss alt pressa tillbaka
prisstegringarna även i vårt land, om vi skall ha en chans att bevara
konkurtenskraflen och hävda sysselsättningen.

1 årets finansplan gjorde jag bedömningen att vi hade goda
möjligheter att nå inflationsmålet 4% under loppet av 1984 (vilket motsvarar ca
6% mellan årsgenomsnitten 1983 och 1984). Flera faktorer - varav en del är
resultatet av regeringens inflationsbekämpning - talar för en påtaglig sänkning
av inflationen i år:

•
De
internationella prisstegringarna blir i år måttliga och den importerade
inflationen avsevärt lägre än tidigare.

•
Det faktum att
vi nu är på väg in i en högkonjunktur höjer produktiviteten, vilket sänker
styckkostnaderna.

•
Omfattande
åtgärder har vidtagits för att förhindra att flaskhalsar i produktionen bromsar
uppgången; detta gäller såväl arbetskraft som kapital.

•
Avindexeringsprogrammel
för de offentliga utgifterna har medfört en viss dämpning av prisstegringarna.

•
Det
inflationstryck som emanerar från kreditmarknaden har lättat avsevärt genom
uppstramningen av finanspolitiken, som medfört minskat budgetunderskott, och
genom omläggningen av kreditpolifiken, som medfört att den inflationsdrivande
likviditetstillväxten starkt dämpats. Så gott som alla de pusselbitar som
tillsammans skulle möjliggöra den

dämpade inflationen har därmed fallit på plats.

Prop. 1983/84:150 Bilaga 1 Reviderad finansplan 12

En återstår emellertid, nämligen den kostnadsstegring som
härrör från lönesidan. I finansplanen anförde jag: "Arbetsmarknadens
parter måste göra sin insats genom måttfulla löneuppgörelser. Del finns vid del
här laget många års bittra erfarenheter av hur i kronor och ören slora lönehöjningar
snabbt ätits upp av nya prisstegringar, som försämrat köpkraft och levnadsstandard
och till sist också sysselsättningen. Därför borde avtalsrörelsen inriktas på
att nå bästa möjliga fömtsättningar för stigande reallöner till minsta möjliga
kostnad för produktionen och sysselsättningen".

Årets avtalsrörelse är ännu inle helt avslutad.
Fortfarande återstår några avtal atl sluta. För huvuddelen av arbetsmarknaden
föreligger dock avtal. Tvåärsavtal har träffats på den offentliga sidan och
avtal av varierande längd på den privata. Bedömningen av avtalens
kostnadseffekter försvåras främst av löneglidningen. Genom skilda former av
klausuler får denna genomslag också för gmpper som saknar egen löneglidning.

Såvitt nu kan bedömas ligger den totala lönekoslnadsslegringen
i år på 71/2%, dvs. klart över den kostnadsstegring som antogs i finansplanen.
Orsaken är dels alt kostnadsutvecklingen till följd av vissa avtal som slutits
under den senaste tiden ligger över de nivåer som är förenliga med inflationsmålet,
dels all en icke obetydlig löneglidning i föreliggande konjunkturläge torde
vara svår att undvika. Allt annat Uka skulle delta medföra en prisstegring
under loppet av 1984 på närmare 5 1/2%.

Jämfört med 1983 innebär detla en betydande nedgång av
prisstegrings-taklen, särskilt med tanke på atl aktivitetsnivån i ekonomin
samfidigt stiger påtagligt. Avvikelsen från det uppställda inflationsmålet är
inte så stor att den i år äventyrar den fortsatta återhämtningen.

Men om det skall vara möjligt alt skapa stabila fömtsättningar
för en balanserad och uthållig tillväxt i den svenska ekonomin med en återgång
till full sysselsättning samtidigt som en stark externbalans kan upprättas, är
det, som jag tidigare framhållit, nödvändigt att pris- och kostnadsutvecklingen
varaktigt nedbringas till högst den nivå som har etablerats i våra viktigaste
konkurrentländer.

Med de koslnadsslegringar som etablerats i årets
avtalsrörelse torde del emellertid bli prakfiskt laget omöjligt att under 1985
ytterligare pressa tillbaka inflationen. Därmed hotas också den långsikliga
ekonomisk-politiska strategin och våra möjligheter att återvinna den fulla
sysselsättningen.

Vi slår således inför ett avgörande skede i
krisbekämpningen. Det är under den närmaste tiden det kommer att avgöras
humvida den politikomläggning som genomfördes efter regeringsskiftet 1982
kommer atl ge bestående positiva resultat på sysselsättning, invesleringar och
produktion och lägga gmnden till en ny industriell expansionsperiod, eller om
dess effekter bara blir av kortsiktig nalur.

Skall de positiva resultaten bli bestående måste
regeringen - tillsammans med alla andra parter i del ekonomiska livet -
intensifiera ansträng-

Prop. 1983/84:150
Bilagal Reviderad finansplan 13

ningarna
alt bekämpa inflationen. Nationens krafter måste nu samlas kring uppgiften att
varaktigt bringa ned pris- och kostnadsstegringen och därigenom hävda den
fulla sysselsättningen.

För
detla krävs en omedelbar förstärkning av slabiliseringspolitiken, i syfte att
öka våra möjligheter att i den nya situationen ändå nå årets inflationsmål. Men
framför allt krävs kraftfulla åtgärder för att göra det möjligt alt även 1985
och åren därefter varaktigt hålla tillbaka prisstegringarna, så att grunden
läggs för en stabil och hållbar ekonomisk expansion och därmed också för full
sysselsättning och en väl fungerande social välfärd,

3
Den ekonomiska politikens inriktning

3.1
Åtgärder mot inflationen

Med
hänsyn fill den höga prioritet som regeringen tillmäter sysselsätl-ningsmålet
och det nödvändiga i att dämpa inflationstakten för att nå detta mål, ligger
målet atl reducera inflationen till nivån 4% under 1984 kvar. Likaså är det ett
mål för regeringen all under loppet av 1985 ytterligare nedbringa
inflationstakten till nivån 3%.

Finanspolitiken
har för 1984 redan givils en klart restriktiv inriktning. Den totala
konlraktiva efterfrågeeffekten från den offentliga sektorn på ekonomin beräknas
till drygt 2% av BNP. De indirekta skatterna och minskningarna av
transfereringarna svarar för merparten av denna effekt. För 1985 avtecknar sig,
mot bakgrund av fattade beslul, en fortsatt kontraktiv effeki, som emellertid
blir mindre än i år och huvudsakligen hänför sig till inkomstautomatiken.

Även
penningpolitiken är inriktad på att stabilisera konjunkturutvecklingen och
motverka en inflationsdrivande likvidisering av ekonomin. Kreditexpansionen
till allmänheten har för 1984 begränsats till 4%. Betydande framsteg har vidare
gjorts när del gäller att placera den ökande statsskulden utanför
banksystemet. Genom introduktion av nya låneinstrument med längre löplider har
statsskulden konsoliderats. Likviditetstillväxlen i ekonomin blir betydligt
lägre 1984 än 1983 och de närmast föregående åren.

De
löneavtal som slutits i år gör det svårt atl nå ned till den målsatta
inflafionslaklen. För 1985 föreligger en allvariig risk att kostnadsutvecklingen
avviker än mer från den takt som är förenlig med det uppsatta inflafionsmålel.
Därför är det nödvändigt atl omedelbart vidta åtgärder i syfte att begränsa
kostnadstrycket och löneglidningen. Följande åtgärder bör därför beslutas resp.
föreslås riksdagen.

1.
Ell allmänt prisstopp införs med priserna den 9 april som sioppriser. Under
prisstoppet bör prisökningar medges endast i undantagsfall. Genom detta
prispolitiska ingripande i kombination med övriga åtgärder återska-

Prop. 1983/84:150
Bilagal Reviderad finansplan 14

pas
möjligheterna atl under loppet av 1984 pressa ned inflationstakten till den
målsatta nivån. Prisstoppet medför också att de underiiggande kostnadsökningarna
kan hällas tillbaka, bl. a. genom en större återhållsamhet i fråga om
löneglidning.

2.
Hyresstopp införs under 1984.
Det innebär att hyreshöjningar under perioden 1 april-31 december 1984
förhindras.

3.
För att stödja
inflationsbekämpningen på det fördelningspolitiska planet införs stopp för
höjningar av utdelningarna på aktier som är inregistrerade vid Stockholms
fondbörs saml OTC-aktier. Stoppet avser utdelningarna för verksamhetsåret
1984, dvs. normalt de utdelningar som beslutas våren 1985.

4.
I syfte att sterilisera den
omfattande likviditeten i ekonomin bör en särskild likviditetsdeposilion
införas. Denna innebär atl arbetsgivare med mer än 20 milj. kr. i lönesumma
åläggs att på konto i riksbanken deponera elt belopp som motsvarar 6% av lönesumman
utöver 20 milj. kr. Inbetalningarna skall ske med 3% senast den 31 augusti
1984 och med 3% senast den 31 januari 1985. För kommunerna begränsas
depositionerna till 3% av lönesumman utöver 20 milj. kr. att inbetalas vid den
senare tidpunkten. Likviditetsindragningarna bör gälla till utgången av år 1986
med möjlighet för regeringen att medge återbetalning av beloppen tidigare.
Regeringen har möjlighet att medge dispens och återbetalning i förtid om
likviditelsin-dragningen skulle medföra allvariiga konsekvenser för företagens
verksamhet eller äventyra investeringar av stor betydelse för ett företags utveckling
och för sysselsättningen där. Pä innestående belopp får arbetsgivaren 7%
ränta. Depositionerna beräknas uppgå till ca 10 miljarder kr.

5. För
atl motverka riskerna för ett ökal inflationstryck inom skogssek

torn bör en ytterligare, särskild likviditelsindragning ske från den 1 juli

1984, baserad på exportvärdet av skogsprodukter. Bakgmnden till denna

åtgärd är den snabba internationella prisuppgång som ägt rum på skogsin

dustrins produkter. Kombinationen av snabbt ökande priser och en pro

duktionsnivå som närmar sig kapacitetsgränsen har erfarenhetsmässigt

visat sig vara en grogrund för snabba prisökningar på de inhemska insats-

faktorerna i denna sektor. Dessa prisökningar har sedan spritts till övriga

delar av ekonomin. Genom den föreslagna indragningen av likviditet bör

prisutvecklingen inom sektorn kunna bli lugnare, något som förbättrar

fömtsättningarna för en stabil produkfions- och investeringsutveckling.

Depositionen bör uppgå till 3 % av exportvärdet.

Uppbörden
av depositionerna föreslås ulföras av tullmyndigheterna, som vidarebefordrar
depositionerna till konton i riksbanken. Depositionerna bör betinga en ränta
molsvarande gällande diskonto. Depositionstiden bör vara tre år fr.o.m. den I
juli 1984 med möjlighet för regeringen att restiiuera depositionerna vid
tidigare tidpunkt. Exportdepositionerna inom skogsindustrin beräknas uppgå till
1 ä 11/2 miljard kr. Förslagen rörande Ukviditets- och exportdeposilioner samt
begränsning av utdelning på aktier redovisas närmare i en lagrådsremiss.

Prop.
1983/84:150 Bilagal Reviderad flnansplan 15

6. Kontokortskrediterna till hushållen begränsas.
Regeringen har i detla syfte tagit upp överläggningar med kontokortsföretagen.

Den
sammanlagda effekten av dessa åtgärder är att prisutvecklingen på kort sikt
dämpas påtagligt. Den omfattande likviditetsindragning som likviditets- och
exportdepositionerna medför, bör verksamt bidra till att dämpa löneglidningen i
ekonomin och därmed motverka en viktig faktor bakom inflationsutvecklingen.

Vid sidan
av dessa åtgärder är det enligt min mening angeläget atl arbetsmarknadens
parter genom förnyade överläggningar etablerar sådana fömtsättningar för löne-
och inkomstutvecklingen under 1985 att de uppsatta målen för den ekonomiska
politiken, och då främst sysselsättnings-målet, kan uppfyllas. Del är
nödvändigt alt samla alla krafter i kampen för den fulla sysselsättningen. Alla
parter måste nu göra en förnyad ansträngning för atl göra det möjligl för
Sverige atl undvika den massarbetslöshet som etablerats i en rad länder under
det senaste decenniet. Slora sociala och ekonomiska värden står på spel om det
skulle visa sig omöjligt att åstadkomma den nödvändiga uppslutningen kring
kampen mot inflationen. Ett uteblivet stöd för antiinflationspolitiken från
övriga parter i samhället skulle tvinga statsmakterna till en ytterligare
skärpning av finans- och penningpolitiken.

3.2 Kommunernas ekonomi

I prop. 1983/84:133 om kommunalekonomiska frågor inför år
1985 redogjordes för den kommunala sektorns reala och finansiella utveckling
de närmaste åren. Av den redogörelsen framgår att den årliga ökningen av den
kommunala konsumtionen synes komma att någol understiga I % åren 1985 och 1986,
medan den finansiella situationen ter sig gynnsam vid måttliga pris- och
löneökningar. 1 nämnda proposition föreslogs en begränsning av ökningstakten
för skatteutjämningsbidragen m.m. Därvid förutsattes att merparten av de medel
som frigörs skulle användas för att stimulera en ökad sysselsättning i
kommunsektorn.

I det
följande behandlas finansieringen av vissa familjepolitiska åtgärder. Genom
dessa åtgärder kommer barnfamiljerna att få en kraftig ökning av sin köpkraft.
Vidare föreslås avsevärt vidgade insatser på del arbetsmarknadspolitiska
området, innefattande ytterligare insatser för att med statliga medel stimulera
kommunala investeringar. Det finns också anledning att erinra om de bidrag som
föreslagils i propositionen om ersättningarna till landstingen för åren 1985
och 1986 för att stimulera en utbyggnad av hemsjukvård och öppen psykiatrisk
vård.

Mot denna bakgmnd är det inte aktuellt att i särskild
ordning tillföra kommunsektorn ytterligare medel med anledning av vad som anförs
i nämnda proposition.

I det föregående har utförligt redovisats bakgrunden till
de ekonomiskpolitiska åtgärder som behöver sältas in för alt regeringens mål
för infla-

Prop. 1983/84:150
Bilaga 1 Reviderad finansplan 16

tionsbekämpningen
skall kunna uppnås. Därvid har bl.a. föreslagits en åtstramning av likviditeten
i ekonomin genom en generell indragning av likvida medel. Kommunsektoms
likviditet måste f.n. bedömas vara mycket god, även om situationen varierar
mellan olika kommuner. Avgörande för den kommunala ekonomin för år 1985 är
vilka kostnadsökningar som kommer att inträffa. En kostnadsökning som ansluter
fill regeringens inflafionsmål om 3 % kommer att leda till en mycket gynnsam
finansiell situation. Detta hänger samman med atl skatteinkomsterna för år
1985 härrör från inkomståret 1983, vilket ger en ökning av det kommunala
skatteunderlaget för år 1985 med ca 8%. Denna inkomstökning som hänför sig
till historisk inflafion kommer sålunda för 1985 att mötas av en mycket låg
kostnadsökning om regeringens inflationsmål uppfylls.

För
atl åstadkomma en tillräcklig åtstramning i ekonomin så att kost-nadsökningama
kan hållas nere bör även kommuner och landsting omfaltas av
likviditetsindragningen. Som jag nyss nämnt bör indragningen för dessa utgöra 3
% av den del av lönesumman som överstiger 20 milj. kr. och ske vid årsskiftet
1984/85. En viss del av inkomstöverskottet för år 1985 kommer på detta sätt att
sättas av för kommande år då inkomst- och utgiftsökningarna kommer mer i
paritet med varandra. Kommuner och landsting kommer sålunda atl efter två år få
disponera de avsatta medlen och får ränta under tiden. Förslaget bör redovisas
närmare i en lagrådsremiss. Möjligheten till dispens tas upp i det
sammanhanget.

För
att mildra effekten för de kommuner och landsting som har en utsatt finansiell
situation föreslår jag att ramen för extra skatteutjämningsbidrag vidgas från
110 milj. kr. till 200 milj. kr. för år 1985. Detta leder fill att behovet av
anslagsmedel för budgetåret 1984/85 ökar. Anslaget fill skatteutjämningsbidrag
under statsbudgetens sjunde huvudtitel bör ökas med 45 milj. kr. mot denna
bakgmnd.

3.3
Sysselsättningspolitiken

Den
fulla sysselsättningen är den ekonomiska politikens viktigaste mål. Huvudmedlet
att nä målet är hög och stabil tillväxt. Delta förutsätter i sin tur atl vi
lyckas säkerställa den långsikliga konkurrenskraften för vårt lands ekonomi.
Bara genom att producera sådana varor och tjänster som människor vill ha - både
i Sverige och i omvärlden - och till sådana priser som gör att de vill köpa
dem, kan vi långsiktigt trygga målet arbete åt alla.

Regeringspolitiken
har också sedan hösten 1982 varit inriktad på detta. Devalveringen och
uppföljningen av densamma har siktaljust på att trygga det svenska
näringslivets långsikliga styrka. Den förstärkta konkurtenskraft som härigenom
åstadkommits har medfört elt stegrat efterfrågetryck, vilket höjt
kapacitelsutnyiijandet och nu också börjar ge utslag i ökad sysselsättning och
sjunkande arbetslöshet.

Arbetslösheten
beror dock inte bara på svag efterfrågan och dålig kon-

Prop. 1983/84:150
Bilagal Reviderad finansplan 17

kurrenskraft.
Den späds också på i den mån stelheter och trögheter i det ekonomiska livet
fördröjer en nödvändig anpassning till förändrade villkor. En politik för full
sysselsättning kan därför inle enbart inrikta sig pä att genom en generell
export- och produktionsstimulerande politik höja den ekonomiska tillväxten. Den
måsle också innefatta åtgärder som syftar till en störte flexibilitet och
rörlighet i ekonomin. Inte minst gäller detta arbetsmarknaden.

Det
tar ofrånkomligen en viss tid innan en omläggning av den ekonomiska politiken,
såsom den som genomfördes hösten 1982, ger utslag på arbetsmarknaden. Det har
därför varit nödvändigt att komplettera den allmänna ekonomiska politiken med
betydande arbelsmarknadspolitiska insatser för alt förhindra en fortsatt snabb
försvagning av arbetsmarknaden under den första tiden efter omläggningen av den
ekonomiska polifiken.

Sammanlagt
satsade regeringen under sitt första år ca 30 miljarder kr. pä närings- och
sysselsättningspolitiken. Antalet personer i beredskapsarbeten och
arbetsmarknadsutbildning ökades molsvarande 20000 årsarbeten 1983. Särskilda
åtgärder, i en del fall av nytt slag, har salts in för att under en
femårsperiod skapa bättre förutsättningar för produktion och sysselsättning i
Norrbotten.

Ett
omfattande investeringsprogram med inriktning på energi-, kommunikations- och
byggsektorerna är under genomförande, liksom en tidigareläggning av vissa statliga
byggen. Ett skydd mot utförsäkring ur arbetslöshetskassorna har införts,
vilket innebär atl de som riskerar all bli utförsäkrade har rätl till
beredskapsarbete. Ett nytt system har införts för slöd till industrins
nyrekrytering och vidareutbildning. Under det gångna årel har elt särskilt
program understött tidigareläggning av rekrytering till fasla tjänster i
kommuner och landsting. De s. k. ungdomslagen har börjat fungera, vilket
innebär att arbetslösheten för 18-19-åringar kunnat nedbringas kraftigt.

Vidare
har beslutals om ett tioårigt program för reparationer, ombyggnad och
tillbyggnad (ROT-verksamhet) inom bostadssektorn. Regeringen har dessutom
infört ett fillfälligt slöd till kommunala ombyggnads-, reparations- och
underhållsarbeten. För arbeten som påbörjas under 1984 har vidare riksbanken
beslutat vidga kommunlåneinstilutens ramar för utlåning i syfte alt öka
möjlighetema att få lån till denna typ av verksamhet.

Den
underiiggande utvecklingen på arbetsmarknaden, så som den manifesteras i
efterfrågan på arbetskraft, har nu vänt i positiv riktning. Den uppgång i
arbetslösheten, som kunde iakttas under 1983 och som är den oundvikliga
konsekvensen av den svaga produktionsutvecklingen under de närmast föregående
åren, har hejdats och synes nu ha vänts i en minskning av de öppna
arbetslöshetstalen. Likväl kvarstår ännu betydande branschmässiga,
yrkesmässiga och regionala obalanser på arbetsmarknaden.

Inom
byggnadssektorn är efterfrågeläget fortsatt svagt, vilket motiverar ytteriigare
åtgärder; berörda statsråd skall senare återkomma till detta. Å 2 Riksdagen 1983184. 1 saml. Nr
150. Bilaga 1

Prop. 1983/84:150
Bilagal Reviderad finansplan 18

andra
sidan har redan pä detla tidiga stadium i konjunkturcykeln påtagliga brist- och
flaskhalsproblem kunnat noteras för vissa kategorier yrkesutbil-dad
arbetskraft.

De
arbetsmarknadspolitiska insatser som nu föreslås bör främst inriktas mot alt
underlätta konjunkturuppgången och förbättra industriföretagens möjligheter att
fylla sitt behov av utbildad arbetskraft. Anslagen för arbetsmarknadsutbildning
bör vidgas så att ytterligare 15000 personer kan genomgå utbildning under
nästa budgetår. Den vidgade utbildningen bör i stor utsträckning avse kurser
inom datateknik och andra tekniska ämnen. Möjligheterna för arbetslösa att
bedriva studier inom den kommunala vuxenutbildningen bör förbättras. Särskilda
utbildningsåtgärder bör också vidtas för arbetslösa ungdomar. Ytterhgare
resurser bör också avsällas för ungdomsprojekl, dvs. stöd till ungdomars egna
initiativ för alt skapa arbete.

För
att underlätta rörligheten på arbetsmarknaden bör kostnader för familjer i
samband med flyttning kompenseras i högre grad än som nu sker. Samtidigt bör
åtgärder vidtas som underlättar för medflyttande atl få elt arbete. Elt
särskilt bidrag bör kunna ulgå till arbetslösa som startar egen verksamhet.
Medel bör avsättas för ytterligare insatser för sysselsättningen i glesbygden.

AMS
har beslutat om riktlinjer för elt program för förbättrad service till
arbetsförmedlingens kunder. Serviceprogrammet syftar till att genom förenkling
av regler och minskad intern administration flytta över resurser fill den
direkta förmedlingsverksamheten. Åtgärder bör vidtas för att underlätta ett
snabbt genomförande av serviceprogrammet.

För
alt möta hotel om växande arbetslöshet inom byggnadsverksamheten är det
nödvändigt att särskilt stimulera byggandet. Med utnyttjande av den
finansfullmakt regeringen förfogar över bör en rad statliga byggprojekt
lidigareläggas. Dessa åtgärder bör, tillsammans med de övriga projekt för att
öka byggsysselsättningen som senare denna dag kommer att redovisas av berörda
statsråd, kunna öka byggvolymen med sammanlagt ca 2,3 miljarder kr. Slalens
utgifter härför beräknas till ca 1,6 miljarder kr. Projekten har valls ut så
all de i flertalet fall ger sysselsättningseffekt redan i höst. Tyngdpunkten
ligger dock på vinlem 1984/1985.

Sammanlagt
beräknas kostnaderna för de sysselsättningspoliliska åtgärder som nu föreslås
till ca 2,6 miljarder kr. Arbetsmarknadsministern och övriga berörda ministrar
redovisar senare mer utförligt de skilda förslagen.

3.4
Rättvis fördelning

I
årets finansplan framhöll jag, atl den viktigaste fördelningspolitiska insats
som kan göras är att driva en ekonomisk politik som gör det möjligl all
upprätthålla full sysselsättning och stabila priser. Därför är den ekonomiska
politik som nu bedrivs - och som är inriktad på just dessa båda mål

Prop. 1983/84:150
Bilaga 1 Reviderad finansplan 19

-
i sig själv elt kraftfullt slöd för en långsiktigt mer rättvis fördelning av
våra resurser.

Samtidigt
innebär krispolitiken på kort sikt otvivelaktigt vissa fördelningspolitiska
påfrestningar. Strävandena alt stimulera den konkurrensutsatta sektorn, att
sanera slatsfinanserna och att snabbi nedbringa inflationen gör vissa
uppoffringar ofrånkomliga. Den offentliga sektorns tillväxt blir lägre än
fidigare och såväl utgiftsnedskämingar som inkomstförstärkningar i
statsbudgeten måsle komma till stånd. Vinstandelen i det svenska näringslivet
ökar och återgår till en nivå som ligger i paritet med den som rådde under
1960-talet, samtidigt som de nominella löneökningarna måste vara lägre än de
varit under senare är om inflationslakten skall kunna bringas ned och
reallönerna stiga.

Detta
skapar vissa fördelningspoliliska spänningar, vilka ger fördelningspolitiken
särskilt stor betydelse på kort sikt. Jag underströk i finansplanen att
krispolitiken måste föras konsekvent och uthålligt, och att den kan bli
framgångsrik endast om den får en bred förankring. Det är därför av stor vikl
alt bördorna fördelas efter bärkraft, och att fördelningspolitiska åtgärder
riktas mot dem som för egen del drar ekonomisk nytta av vinstuppgången i
näringslivet. Återgången till en högre lönsamhet i produktiva verksamheter
måste kompletteras med åtgärder som gör att den kan accepteras av
löntagargmpperna - någol som är en fömtsättning för atl den skall kunna bli
bestående.

Sedan
regeringens tillträde har en rad initiativ tagits för atl fördela de ekonomiska
bördorna mer rättvist. Under hösten 1982 upphävdes tidigare beslutade
försämringar av det sociala trygghetssystemet. En rad förändringar i
skattesystemet har vidare genomförts. Arvs-, gåvo- och förmögenhetsskatterna
har höjts; förmögenhetsskatten har dämtöver tillfälligt höjts vid 1984 års
taxering. Genom en särskild utdelningsskall måste företagen betala en del av
1983 års vinster till allmänna pensionsfonden och genom obligatoriska
avsättningar till en investeringsfond reservera en del av vinsterna under 1983
och 1984 för framtida invesleringar. Skattelättnader för akfieuldelningar har
slopats. En särskild omsättningsskatt på aktier har införts och
reavinstbeskatlningen pä aktier höjts. Skattereformen fullföljs 1984 och 1985,
efter det att inkomstskatteskalan justerats så att skattesänkningen för
höginkomsttagare inle blir lika stor som enligt tidigare beslut. Avdragsrälten
begränsas.

Under
1984 införs vidare löntagarfonder, vilket har stor fördelningspoli-fisk
belydelse. Genom alt sprida ägandet och göra löntagarna som kollekfiv
delaktiga i förmögenhetstillväxten ökar de möjligheterna att nå uppslutning
kring den nödvändiga ökningen av lönsamheten och investeringarna i företagen.

Pensionerna
har på nytt värdesäkrats genom att basbeloppet i pensionssystemet fr. o. m.
1983 anpassas fill förändringar i konsumentprisindex i stället för som tidigare
basbeloppsindex. För 1984 avräknas dock prissleg-

Prop.
1983/84:150 Bilaga 1 Reviderad finansplan 20

ringar som orsakals av devalveringen från höjningen.
Samtidigt ges de pensionärsgrupper som har de lägsta pensionerna ett förstärkt
stöd.

Vidare har avdragsrätl för del av medlemsavgifter till
fackföreningar införts. Slödel till barnfamiljerna förstärktes redan frän den I
januari 1983 genom höjda barnbidrag och utvidgade flerbarnstillägg.
Bostadsbidragen har höjts två gånger.

Insatser för barnfamiljerna.

Cheferna för social-, utbildnings- och
bostadsdepartementen kommer i det följande att ta upp förslag till ytterligare
åtgärder innebärande en avsevärd förstärkning av stödet till barnfamiljerna.
Förslagen innefattar en mycket kraftig höjning av barnbidraget. Bidraget höjs
med I 500 kr. till 4800 kr. per barn. Samtidigt stiger flerbarnstilläggen och
studiebidragen. Utgifterna över statsbudgeten ökar till följd härav med närmare
2900 milj. kr., vilket innebär en mycket kraftig vidgning av barnfamiljernas
köpkraft. Vidare förstärks bostadsstödet genom bl. a. en höjning av den övre
hyresgränsen och inkomslgränserna i bostadsbidragssystemel. Härutöver föresläs
bl.a. en höjning av garanlinivån i föräldraförsäkringen frän 37 kr. till 48 kr.
per dag samt vissa förbättringar i bidragsförskottssystemet. Chefen för
socialdepartementet kommer senare alt närmare redovisa förslagen och bakgrunden
till dessa.

Totalt omfattar de familjepolitiska åtgärderna en kostnad
om ca 3 300 milj. kr.

1 nuvarande ekonomiska och statsfinansiella läge är det
ell oundgängligt krav att alla nya åtaganden finansieras fullt ut. Detta gäller
även stödet till barnfamiljerna. Jag kommer i det följande att redovisa de
förslag på skatteområdet som därvid aktualiseras. Det gäller slopande av
förvärvsavdraget och vissa förändringar i den statliga inkomstskatteskalan.

Förvärvsavdraget har på senare tid behandlats av flera
kommittéer. I familjeekonomiska kommitténs betänkande, (SOU 1983:14) Barn
kostar, och ensamförälderkommitténs betänkande, (SOU 1983:51) Ensamföräldrarna
och deras barn, framförs kritiska synpunkter på förvärvsavdraget. Sålunda
konstateras atl avdraget - som numera främst betraktas som ett hänsynstagande
till kostnader för barnfillsyn - inte är kopplat till de verkliga koslnaderna
härför, vare sig till barnomsorgstaxorna eller antalel barn som behöver
tillsyn. Vidare utgår det även för barn som inle längre behöver tillsyn. Det
konstateras också att bidragseffekten är för låg för alt stimulera till en mera
fast anknytning till arbetsmarknaden. Avdraget fungerar främst som ett allmänt
ekonomiskt stöd. Skattesubventionen varierar starkt beroende på
marginalskattens höjd, något som dock kommer att minska som en följd av den
pågående skattereformen.

Skatteförenklingskommittén understryker i betänkandet (SOU
1984:21) Förenklad självdeklaration atl avdraget, trots de i och för sig enkla
reglerna, ger upphov till en betydande belastning på taxeringsorganisationen.

Prop.
1983/84:150 Bilagal Reviderad finansplan 21

Vid
1981 års taxering skedde rättelser i drygt 130000 fall, vilket motsvarar en
nästan 15-procentig felfrekvens. Särskilt arbetskrävande var de bortåt 40000
fall, där rättelsen innebar att avdraget flyttades över fill andra föräldern.
Vidare konstaterades atl reglerna förutsätter alt de skattskyldiga lämnar
uppgifter om hemmavarande barn och samboendeförhållanden. Kommittén ansåg
starka administrativa skäl tala för ett slopande av avdraget. Antalet
preliminärskallekolumner minskar då från fyra till två.

Jag
kan i huvudsak instämma i den kritik som riktas mot förvärvsavdraget. Inle
minst från förenklingssynpunkt är det angeläget att slopa avdraget. Detta kan
ses som elt led i strävandena alt förenkla deklarationen för vanliga löntagare
och minska taxeringsmyndigheternas granskningsarbele, så att resurserna kan
inriktas på angelägnare insatser.

Slopande
av förvärvsavdraget medför en ökning av skatteintäkterna med omkring 730 milj.
kr., vilket belopp således återförs till barnfamiljerna i annan form. Jag har
härvid räknat med att ökningen av skatteintäkterna i sin helhet tillförs
staten. Jag avser sålunda att senare i annat sammanhang återkomma med förslag
till åtgärder för all neutralisera den ökning av de kommunala skalleinkomstema
som blir följden av ell slopat förvärvsavdrag. Genom systemet för utbetalning
av kommunalskatt påverkar denna förändring kommunsektorns skatteinkomster först
1987.

Vidare
föreslår jag att skattesatsen i skiktet 1-4 basenheter (7800-31 200 kr. 1985)
höjs från 3 % till 4%. Skallesatsen blir därigenom 4% i ett brett skikt upp
till 9 basenheter (70200 kr. 1985). Höjningen innebär en skatteskärpning med
234 kr. för samtliga inkomsttagare med en inkomst på 31 200 kr. eller däröver.
För lägre inkomster blir skattehöjningen mindre. Åtgärden medför en ökning av
skatteintäkterna med omkring 1 270 milj. kr.

På
grund av lagstiftningsärendets enkla beskaffenhet anser jag att lagrådels
hörande inle är nödvändigt. De av mig föreslagna förändringarna på
skatteområdet bör gälla fr. o. m. inkomståret 1985.

Jag
vill i detta sammanhang slutligen anmäla att vissa ändringar i det kontanta
arbetsmarknadsstödet nu bör göras. Dagpenningen i arbetslöshetsförsäkringen
bör höjas till 300 kr. fr.o.m. den 1 juli 1984. Även vissa höjningar av
utbildningsbidraget m. m. bör göras.

De
ökade utgifter som blir följden av förslaget belastar i första hand
arbetsmarknadsfonden. Mot bakgmnd också av alt fonden redan nu löper med
underskott bör en justering av arbetsmarknadsavgiften ske med 0,3
procentenheter till 1,6%.

Prop. 1983/84:150
Bilaga 1 Reviderad finansplan 22

4
Utsikterna för 1984

4.1
Internationellt

Utvecklingen
under 1983 innebaren positiv vändpunkt för världsekonomin. Efter flera år av
stagnerande eller fallande produkfion och handel inleddes en återhämtning av
den ekonomiska aktiviteten. Både världshandeln och den samlade
världsprodukfionen steg med omkring 2%. Återhämtningen var koncentrerad till
den industrialiserade världen och i synnerhet till den nordamerikanska
kontinenten. I Västeuropa var uppgången svagare och i flertalet
utvecklingsländer låg tillväxten kvar på de senaste årens låga nivå.

I
Förenta Staterna utvecklades ekonomin myckel starkt under 1983. I genomsnitt för
årel uppgick den samlade produktionstillväxten där till omkring 3,5 %. Även i
Västeuropa inleddes en uppgång, om än av betydligt blygsammare mått, med en
beräknad tillväxt på drygt 1 %. Arbetslösheten sjönk i Förenta Staterna från
fidigare rekordnivåer till under 8%. I Västeuropa fortsatte den att öka och
uppgår nu till omkring 11 %. Inflationstakten i industriländerna fortsatte alt
sjunka trots den tilltagande akfivileten och underskred i genomsnitt 5%, någol
som inle inträffat de senaste femton åren.

Den
sjunkande inflationen har förstärkt hushållens realinkomster och bidragit till
den ökning av den privata konsumfionen som hittills varit den främsta
drivkraften bakom återhämtningen både i Nordamerika och i Västeuropa. Ett
sänkt hushållssparande i flertalet industriländer har ytterligare bidragit till
konsumtionsökningen.

Att
återhämtningen i Västeuropa gått betydligt långsammare än i Förenta Statema
sammanhänger bl.a. med den ekonomiska polifikens inriktning. Den ekonomiska
aktiviteten i Västeuropa har hållits tillbaka av den utpräglat restriktiva
finanspolitik som flertalet regeringar där bedriver i syfte atl nedbringa
budgetunderskotten. Men den har också hämmats av de höga realräntor som inle
minst är resultatet av den ekonomiska politik som förs i Förenta Staterna.
Kombinationen där på senare år av en expansiv finanspolitik och en stram
penningpolitik har pressat upp ränloma, vilkel bidragit till dollarns höga
yttre värde. Detta har tvingat länderna i Västeuropa att i sin tur av hänsyn
till växelkurser och interna prisslabili-seringsmål föra en mer restriktiv
penningpolifik än vad som varit motiverat av enbart inhemska hänsyn. Den
expansiva finanspolifiken i Förenta Statema har samtidigt varit en starkt
bidragande orsak till den kraftiga uppgång som ägt mm i den amerikanska
ekonomin.

Den
starkare tillväxten i Förenta Statema har i förening med dollarns Styrka lett
till en dramafisk försämring av den amerikanska bytesbalansen, vars underskott
förra året uppgick till drygt 40 miljarder dollar. Denna Utveckling har lett
fill allt starkare förväntningar om en betydande anpassning av kurserna för de
viktigare valutorna, dvs. i första hand en deprecie-

Prop. 1983/84:150
Bilaga 1 Reviderad finansplan 23

ring
av dollarn i förhållande till övriga valutor. En viss försvagning av dollarn
inträffade under början av året.

När
del gäller det fortsatta konjunklurförloppet ter sig utsikterna för den allra
närmaste framtiden relativt ljusa. I årets finansplan gjordes bedömningen att
den internationella återhämtning som inletts sannohkt skulle fortsätta under
1984. De senaste månadernas utveckling har gett ytterligare stöd för den
bedömningen. Ett särskilt positivt tecken är att de privata investeringarna
ökat snabbt i Förenta Staterna del senaste halvåret och även böljat komma igång
i Japan och Förbundsrepubliken Tyskland. I Förenta Stalerna fömtses de fasta
investeringarna öka med över 10% i år.

I
den amerikanska ekonomin har överhuvudtagel aktiviteten varit fortsalt mycket
stark under årets första kvartal. Även med den mer dämpade fillväxltakl som
fömtses för återstoden av årel, väntas den samlade produktionen öka med i
genomsnitt drygt 5 % i år. I Västeuropa och i synnerhet i Förbundsrepubliken
Tyskland har den relativt långsamma uppgången förstärkts något de senaste
månaderna och utsikterna för det närmaste året förbättrats. För 1984 kan en
fillväxt om ca 2% fömtses i Västeuropa. I OECD-området i sin helhet skulle
därmed en samlad tillväxt nås om inemot 4%. Världshandeln förväntas öka med ca
5 1/2% i volym.

Del
finns nu fömtsättningar för att den ekonomiska återhämtningen under det
närmaste årel successivt skall kunna spridas även till övriga delar av
världsekonomin. U-länderna har de senaste åren drabbats hårt av lågkonjunkturen
i i-länderna, det höga internalionella räntelägel och de starkt reducerade
finansiella flöden som bhvit resultatel av de omfattande skuldproblem som
drabbat många u-länder. Dessa länder har tvingats fill hårda
anpassningsåtgärder som framför allt tagit sig uttryck i en betydande
importreduktion. Behovet av anpassning har begränsat utrymmet för en inhemsk
efterfrågetillväxt. Produktionen har fortsatt alt utvecklas svagt och har i
åtskilliga länder fallit de senaste två åren.

Som
ett resultat av anpassningsåtgärderna har emellertid en markant förbättring av
u-ländernas exlernbalans åstadkommits. De icke oljeproducerande u-ländemas
samlade bytesbalansunderskott har således mellan 1981 och 1983 reducerats från
109 till 56 miljarder dollar. Genom denna anpassning har möjligheterna förbättrats
för dessa länder att ta del i den ekonomiska återhämtning som inletts i
industriländerna, även om fortsatta finansiella problem i många länder kan
väntas hålla fillbaka fillväxten. Den samlade tillväxten i u-ländema väntas öka
från omkring I % 1983 till omkring 4% i år.

Även
om utsiklema för 1984 således ter sig relafivt ljusa, är osäkerheten betydande
när man blickar längre fram i liden. Frågan är hur den uppgång som nu äger mm
skall kunna konsolideras och gmnden läggas för en stabil fillväxt i världsekonomin
under 1985 och 1986. Det finns flera inslag i den aktuella situationen som kan
försvåra en sådan konsolidering av återhämtningen. Den kvardröjande skillnaden
i tillväxttakt mellan Förenta Staterna

Prop. 1983/84:150
Bilaga 1 Reviderad finansplan 24

och
Västeuropa, den bristande anpassningen av växelkurserna till underliggande
ekonomiska förhållanden, de höga realräntorna och fortsatta finansiella
svårigheter i många u-länder utgör alia orosmoment som kan äventyra den
fortsatta uppgången.

4.2
Produktion och sysselsättning 1984

1
finansplanen i januari bedömde jag atl en lönekostnadsstegring om 6 % i hela
samhällsekonomin var förenlig med regeringens och riksdagens uttalade mål att
begränsa prisstegringarna till nivån 4 % mot slutet av 1984. Lönerörelsen är
ännu inte avslutad, men avtal har nyligen träffats på en stor del av
arbetsmarknaden.

Den
preliminära bedömning som nu kan göras av avtalsutfallet tyder på en
lönekostnadsstegring om ca 7,5 % 1984, såvida inga åtgärder vidtas. Om detta
blev fallet, skulle möjligheterna att pressa ner inflationstakten fill 4 % i år
äventyras. Tillgängliga prognoser pekar mot en prisstegring på ca 5,5 % under
loppet av 1984. Mot den bakgmnden har regeringen, somjag tidigare redovisat,
vidtagit eller föreslagit en rad åtgärder som syftar till att ytterligare dämpa
pris- och kostnadsutvecklingen.

Det
är nalurhgtvis svårt att nu exakt bedöma vilka effekter som dessa åtgärder kan
få på ekonomin i år. I den prognos som presenteras här har jag överslagsvis
räknat med en lönekoslnadsökning på 7 % 1983-1984 och en prisökning på 5 %
under loppet av 1984. Ambitionen kvarstår all ytterligare nedbringa
inflationen.

Försörjningsbalansen

I
Qol minskade hushållens realt disponibla inkomster med 2,1 %. Den privata
konsumtionen minskade samtidigt med 1,6 %. Detta innebär atl hushållens
sparande, mätt som andel av disponibelinkomsten, föll till noll från en redan
mycket låg nivå.

Hushållens
köpkraft väntas i år öka med 0,3 %. Med hänsyn till det exceptionellt låga
sparandet i Qol är det rimligt att anta alt hushållen, trots en avtagande
inflationstakt, i varje fall inte fortsätter alt minska sill sparande i år.
Inte minst det nyligen introducerade allemanssparandet bör verksamt bidra
härtill. Den strama kreditpolitik som förs, och de begränsningar som nu
aviserats för konlokortskrediter, torde vidare dämpa hushållens
konsumtionsmöjligheter. Den privata konsumtionen väntas därför öka i samma takt
som köpkraften.

I
fjol ökade den kommunala konsumtionen med 2,6 %. Antalel sysselsatta i
kommunema ökade med drygt 18000 personer. Därav hänförde sig merparten till
institutionella förändringar och arbelsmarknadspolitiska åtgärder, men även
den underliggande sysselsättningen ökade. 1 år väntas en sysselsättningsökning
med 15000-20000 personer. Merparten av dessa fömtses sysselsättas i ungdomslag
och beredskapsarbeten. Bl.a. till följd

Prop.
1983/84:150 Bilaga 1 Reviderad finansplan 25

Tabell
1. Försörjningsbalans 1983-1984

Löpande

Procentuell

volymförändring

priser

1983

1983

1984

BNP

695 411

2,3

2,8

Import,
varor och tjänster

240892

1.6

6,5

Tillgång

936303

2,1

3,7

Bruttoinvesteringar

127344

-1,1

3,5

Näringslivet

58 326

0,4

12,0

Därav: industri

18 252

-3,4

15,0

Statliga mynd.

o. affärsverk'

17499

2,1

-1,0

Kommuner

23 864

-2,5

-0,4

Bostäder

27 655

-4,7

-7,7

Lagerinvestering-

-8247

-0,1

1,2

Privat
konsumtion

361309

-1,6

0,3

Offentlig
konsumtion

203713

0,9

1,0

Statlig

56917

-3,2

-1,1

Kommunal

146796

2.6

1,8

Inhemsk
efterfrågan

684 119

-0,9

2,4

Export,
varor och

tjänster

252 184

11,5

7,4

Användning

936303

2,1

3,7

'
Fr.o.m. 1983 redovisas en del av televerkets investeringar som investeringar i
näringslivet. Justerat fördetta skulle volymutvecklingen bli 3,1 % resp. 2,1 %.
' Lageromslag i förhållande till föregående års BNP.

av
kommunemas goda ekonomiska läge väntas den underliggande sysselsättningen
fortsätta atl öka. Ökningen uppskattas till ca 7000 personer.

Den
statliga konsumtionen förutses minska med drygt 1 % 1984. Sysselsättningen i
den stafiiga sektorn ökade i fjol men väntas minska någol i år.

Bostadsinvesteringarna
förutses minska med drygt 7,5 % i volym. Ombyggnadsinvesteringarna väntas
visseriigen öka, men samtidigt väntas en fortsalt kraftig minskning av
nybyggnadsinvesleringarna. I fjol igångsattes byggandet av 38 300 lägenheter. I
år fömtses en igångsättning med omkring 32000 lägenheter, därav hälften i
småhus.

Mol
bakgmnd av del besvärliga sysselsättningsläge som råder på byggarbetsmarknaden
och som väntas förvärras under nästkommande vinter tidigareläggs statliga
byggnads- och anläggningsarbeten med ca 1 300 milj. kr. Därutöver stimuleras
byggandet av icke stafiiga projekt, bl. a. byggande av samlingslokaler,
förbättring av boendemiljön och stöd till daghemsutbyggnad med ca 900 milj.
kr.

I
den ekonomisk-politiska propositionen hösten 1983 och i årets finansplan
bedömde jag alt industrins invesleringar skulle öka med 8 % i volym 1984.
Tolkningen av den senaste investeringsenkäten pekar dock mot en ökning av
industrins investeringar med 15 %. Den förbättrade lönsamheten och del ökade
kapacilelsutnyttjandet tycks således nu som väntat

Prop. 1983/84:150
Bilaga 1 Reviderad flnansplan

26

Diagram
7. Nettosparkvoten 1970-1984

Procent av BNP

Anm.
Nettosparandet definieras som bruttoinvesteringar -l- lagerinvesteringar
-l-bytesbalanssaldo — kapitalförslitning.

mogna
ut i ökade invesleringar i företagen. Även inom handeln väntas en kraftig
ökning av investeringsaktiviteten.

De
ökade investeringama och förbättringen av utrikesbalansen innebär sammantaget
att det inhemska netlosparandet fömtses öka relativt kraftigt 1984. Den mycket
oroande trenden med en sjunkande kapitalbildning i ekonomin sedan mitten av
1970-talel har, som framgår av diagram 7, därmed bmtits.

Den
samlade produktionen, BNP, väntas öka med 2,8 % i år. Del är en upprevidering
jämfört med den prognos som redovisades i finansplanen i januari. Prognoserna
för exporten och bmttoinvesteringama har reviderats upp. Däremot väntas inte
den privata konsumtionen öka mera påtagligt. Detla skiljer den nuvarande
konjunklurfasen från tidigare uppgångar, då konsumtionen tagit fart rält
tidigt. Bidragen till tillväxten kommer istället i första hand från lager och
fasta investeringar. Trots upprevideringen av exporten väntas emellertid
bidraget från utrikessektom bli väsentligt mindre än i fjol. Det beror på den
kraftiga importlillväxt som förutses. Industriproduktionen beräknas öka med
närmare 7 %, en uppjustering av prognosen med 1 procentenhet jämfört med
finansplanen.

Utrikeshandeln

Konjunktumppgången
i OECD-områdel väntas fortsätta under 1984. Samtidigt väntas också en
återhämtning i länderområdena utanför OECD. Mot den bakgmnden ter sig
utsikterna för en tillväxt i handeln med såväl råvaror som industriprodukter
relativt goda. Världshandeln bedöms sålunda öka med ca 5 1/2% i volym.
Marknadstillväxten för bearbetade varor i OECD-området uppskattas fill 6 %. En
relafivt snabb produktivitetsfill-

Prop.
1983/84:150 Bilaga 1 Reviderad finansplan 27

Tabell
2. Bytesbalans 1982-1984

Milj,
kr.

1982

1983

1984

Export
varor, fob

168131

210311

237 800

Import
varor, cif

173 928

200225

222000

Handelsbalans

- 5 797

10086

15 800

Tjänstebalans

35

1206

4 250

(inkl.
restpost och korr.)

Transfereringsbalans

-16714

-19533

-21000

Bytesbalans

-22476

- 8241

- 1000

växt
i den svenska tillverkningsindustrin bör kunna begränsa kostnadsökningarna så
pass myckel alt företagen kan hålla sina relativa exportpriser ungefär
oförändrade 1984. Mot bakgmnd av de relalivprissänkningar som genomfördes 1982
och 1983 bör därför ytteriigare marknadsandelar kunna vinnas. Exporten av
bearbetade varor väntas mot den bakgrunden öka med 10,5 % 1984. Råvamexporten
väntas öka med 3,5 %. Sammantaget fömtses exporten av varor och tjänster öka
med 7,5 %.

Även
för importen väntas, som nämnts, en kraftig ökning. Delta beror på atl de
komponenter som fömtses växa snabbast - export, lager och fasla invesleringar —
har ell högt importinnehåll. I prognosen har hänsyn tagils fill alt den svenska
industrins konkurrenskraft även förstärkts i förhållande till importen genom de
relativprissänkningar 1981 och 1982 års devalveringar gett upphov till. Trots
detla förutses importen öka med 6,5 %. Delta understryker vikten av att vi
håller den intema pris- och kostnadsutvecklingen under kontroll. Den svenska
ekonomins stora utlandsberoende leder nämligen omedelbart till en påfrestning
på extembalansen så snart kapacitetsutnyttjandet ökar i ekonomin.

Sammantaget
fömtses export- och importprognoserna för varuhandeln medföra ett markant
överskott på handelsbalansen. Till följd av de stora räntebetalningarna på
utlandsskulden fömtses, som framgår av tabell 2, ändock ett underskott i
bytesbalansen på knappt I miljard kr. 1984. Det skulle innebära att vi nästan
når jämvikt i bytesbalansen. Mätt som andel av BNP minskar underskottet från
1,2 % 1983 till 0,1 % 1984.

Sysselsättningen

Mol
bakgmnd av den förstärkta produktionstillväxten väntas också
arbetsmarknadsläget förbättras under året. Enligt konjunkturinstitutets senaste
barometemndersökning ökade sysselsättningen i industrin under första kvartalet
i år. Sysselsättningen hade då minskal kontinuerligt sedan mitten av 1980,
vilket innebär att ungefär 100000 industrijobb försvunnit. Som framhållits ovan
torde företagen ha fortsatta produktivitetsvinster att ta ul, varför
sysselsättningsökningen mellan 1983 och 1984 väntas stanna vid ca 15000
personer.

Hittills
i år har det vid arbetsförmedlingarna registrerats en markant

Prop.
1983/84:150 Bilaga 1 Reviderad finansplan 28

ökning
av antalet lediga platser inom industrin; mer än en fördubbling jämfört med
molsvarande period 1983. För många av dessa jobb ställs emellertid krav på viss
specifik utbildning eller erfarenhet. Denna bild bekräftas också av
konjunkturinstitutets marsbarometer. Bristlalen för yrkesarbetare och tekniska
tjänstemän fortsätter att öka, samtidigt som vissa branscher och regioner dras
med fortsatt hög arbetslöshet. Åtgärder för atl stödja och underlätta
konjunkturuppgången har redan satts igång och kommer att intensifieras
ytteriigare. Flyttningsbidragen kommer alt höjas och förmedlingsverksamheten
att intensifieras samtidigt som utbildningen av anställda i företagen byggs
ut.

Prognoserna
för byggverksamheten lyder på en fortsatt sysselsättnings-minskning.
Nybyggandet av bostäder har successivt minskat under senare år och väntas
fortsätta att minska även under 1984. Tillskottet från övriga sektorers ökande
byggaktivitet är inte tillräckligt för att förhindra en fortsatt minskning av
den totala byggproduklionen och därmed av sysselsättningen i
byggnadsverksamheten. Det finns således en stor risk för att byggarbetslöshelen
nästa vinter blir högre än i år. Mot denna bakgrund har regeringen beslutat
tidigarelägga statliga byggnads- och anläggningsarbeten och stimulera icke
statlig byggnadsverksamhet. Byggproduklionen beräknas genom dessa
tidigareläggningar och stimulanser öka med en byggvolym motsvarande ca 2,3
miljarder kr. Del motsvarar ca 6000 arbetsfillfällen, totalt sett.

Arbetslösheten
på byggmarknaden är regionalt och yrkesmässigt ojämnt fördelad. Det beror på
alt det finns överskott på arbetskraft i vissa regioner och bland vissa
yrkesgmpper samtidigt som det finns risk för arbetskraftsbrist på andra håll.
Arbetslösheten är hög för t.ex. trä- och betongarbetare, men låg för andra
grupper, såsom elektriker, målare, bleck- och plålslagare. De stimulanser som
nu genomförs är resultatet av en avvägning mellan behovei på kort sikt att
skapa sysselsättning i områden och för yrkesgrupper som har störst arbetslöshet
och behovet atl på sikt åstadkomma en bättre regional och yrkesmässig
fördelning i förhållande till byggbehoven.

Jag
vill i sammanhanget erinra om regeringens nyligen framlagda förslag om en
förstärkning av exportfrämjandet på byggområdet, som kan fä positiva effekter
för vissa delar av byggsektorn.

Inom
den privata tjänstesektorn väntas sysselsättningen fortsätta att öka med ca
20000 personer under 1984.

Sysselsättningen
i den offentliga tjänstesektorn beräknas öka med ca 15000-20000 personer. Därav
väntas som nämnts lejonparten falla på ungdomslag och beredskapsarbeten i
kommunerna. I det nuvarande konjunkturläget är det en angelägen uppgift för
arbetsmarknadsmyndigheterna alt successivt slussa ul de ungdomar i kommunerna
som nu sysselsätts i ungdomslag och beredskapsarbeten fill fasta jobb eller
till utbildning.

Prop.
1983/84:150 Bilaga 1 Reviderad finansplan 29

Arbetsmarknadspolitikens
huvuduppgift under 1984-1985 måsle således vara att underlätta, understödja
och utnyttja konjunktumppgången, så alt vi kan få en lämplig matchning av utbud
och efterfrågan på arbetskraft.

Sammantaget
väntas ett förbättrat, men ändock fortsatt problemfyllt arbetsmarknadsläge.
Arbetskraflsutbudet beräknas öka med ca 20000 personer, samtidigt som
efterfrågan på arbetskraft, inkl. ökade arbelsmarknadspolitiska åtgärder,
förutses stiga betydligt mer, eller med 35000 personer. Mätt mellan
årsgenomsnitten 1983 och 1984 skulle arbetslösheten därmed kunna minska från
drygt 150000 till ca 135000 personer.

4.3
Det aktuella budgetläget

Jag
har tidigare i flera sammanhang understrukit atl en av den ekonomiska
politikens viktigaste uppgifter är att på nytt uppnå en mera balanserad
statsfinansiell situation. Budgetpolitiken har givits en myckel stram inriktning
i syfte alt långsiktigt nå detla mål. Denna inriktning av politiken,
tillsammans med den allmänt goda ekonomiska utvecklingen, böijar nu ge
påtagliga resultat.

I
statsbudgeten för budgetåret 1983/84 angavs budgetunderskottet till drygt 90
miljarder kr. Som framgår av tabell 3 kunde jag redan i årets budgetproposition
revidera ned det beräknade underskottet till knappt 85 miljarder kr. Nedgången
hade främst sin gmnd i de utgiftsbegränsande åtgärder och de inkomsthöjningar
som riksdagen beslöt hösten 1983.

De
beräkningar som nu kan göras visar alt det kassamässiga underskottet blir
ytteriigare drygt 7 miljarder kr. lägre. Förbättringen av budgetsaldot beror
på en kombination av ökade inkomster till följd av snabbare tillväxt i
skatteunderlaget och en viss ytterligare nedrevidering av de beräknade
utgifterna.

Tabell 3 Budgetsaldo för budgetåren 1982/83-1984/85

Miljarder kr., löpande priser

1982/83
Utfall

1983/84

1984/85

Budgetprop.

Nuv.ber.

Budgetprop.

Nuv.ber.

Inkomster Utgifter exkl. statsskuldräntor Statsskuldräntor

191,3

229,7 48,2

217,6

241,6 60,9

221,3

239,1 59,9

224,1

239,9 65,0

243,3

250,0 60,5

Kassamässigt
budgetsaldo

-86,6

-84,9

-77,7

-80,8

-67,2

Extraordinära budgetförstärkningar

5,9

7,7

7,7

11,3

14,4

Lnderliggande
budgetsaldo

-92,5

-92,6

-85,4

-92,1

-81,6

Prop.
1983/84:150 Bilaga 1 Reviderad finansplan 30

Det
nu redovisade underskottet innebär en förbättring med hela 12,4 miljarder kr.
jämfört med den fastställda statsbudgeten för budgetåret 1983/84. Förbättringen
av budgetsaldot är uttryck för en successiv skärpning av finanspolitiken. En
analys av förändringen visar att de samlade statsutgifterna i nuvarande
beräkning ligger 1,9 miljarder kr. lägre än i statsbudgeten, bl.a. som en följd
av aktiva åtgärder för att begränsa statsutgifterna. Detta har kunnat
åstadkommas trots atl utgiftema för slatsskuldräntorna nu beräknas bli ca 4,5
miljarder kr. högre än vad som angavs i statsbudgeten. Samtidigt har aktiva
åtgärder för alt öka inkomsterna i kombinafion med en bättre tillväxt i skatteunderlaget
lett fram till en upprevidering av statsinkomsterna med så mycket som 10,5
miljarder kr.

Vissa
av de vidtagna åtgärderna är av engångsnatur, men också det underliggande
saldot uppvisar en klar förbättring med 11,8 miljarder kr. jämfört med statsbudgeten.

Också
för budgetåret I984I85 kan nu redovisas en kraftig saldoförbäll-ring jämfört
med beräkningarna i årets budgetproposition. Underskottet uppskattas nu till
67,2 miljarder kr., dvs. en minskning med 13,6 miljarder kr. De nya siffrorna
för 1983/84 ger högre inkomstbaser, vilka ger effekt även för 1984/85. Därtill
kommer atl antagandena om tillväxten i skatteunderlaget förskjufits uppåt
jämfört med beräkningarna i budgetpropositionen. Sammantaget föranleder dessa
förändringar en uppräkning av inkomsterna med 19,2 miljarder kr. Av denna
ökning svarar samordningen av källskatt och socialavgifter för 6 miljarder kr.,
vilka vid beräkningen i budgetpropositionen beaktades som en minuspost under
poslen Tillkommande utgiftsbehov, netto, på budgetens utgiftssida. Detta
belopp måste således dras av från såväl inkomsterna som utgifterna i nuvarande
beräkning om man vill nå jämförbarhet med beräkningarna i budgetpropositionen.

Övriga
förändringar på utgiftssidan är begränsade. Vissa ökade utgifter bl. a. för
militärt försvar och utvecklingsbistånd har dock tillkommit. Samtidigt räknas
emellertid slatsskuldräntorna ned påtagligt, bl. a. som en följd av lägre
räntenivå, mindre ökning av statsskulden och sänkt dollarkurs. Jag återkommer i
avsnittet Särskilda frågor till utvecklingen av räntorna på statsskulden.

I
kalkylerna för 1984/85 har de förslag på familjepolitikens område och inom
arbetsmarknadspolitiken som nu läggs fram beaktats under posten Tillkommande
utgiftsbehov, netto. Deras effekter på utgifternas resp. inkomsternas nivå
framgår med andra ord inle av beräkningarna, medan däremot hänsyn tagils till
deras nettoeffekt på saldot.

Som
framgår av tabell 3 förbättras också det underiiggande saldot jämfört med
fidigare beräkningar, om än inle i lika hög grad som det kassamässiga saldot.
Jag återkommer med en närmare redovisning av del aktuella budgetläget i
avsnittet Särskilda frågor.

De
nu redovisade siffrorna innebär, somjag redan angivit, att budgetsal-

Prop.
1983/84:150 Bilaga 1 Reviderad finansplan

31

Diagram 8 Det statliga budgetunderskottet 1970—1984

Kassamässigt saldo, procent av BNP

70 72

-t—I—Iill—I
I 74 76
78 80 82 84

dot uttryckt som andel av BNP blir lägre såväl innevarande
som nästa budgetår jämfört med fidigare beräkningar. Underskottet sjunker
påtagligt också mellan budgetåren. Detta framgår av diagram 8.

Även för den samlade offentliga sektorn ger nuvarande
beräkningar en ljusare bild av sparandets utveckling än vad som framkom i
tidigare kalkyler. Förbättringen av statsbudgetens saldo får, som framgår av
tabell 4, genomslag även här.

Tabell 4 Den ofTentliga sektorns flnansiella sparande 1981
—1984

Miljarder
kr.

Enl.
bud-

Rev, be-

getprop.

räkningar

Offentlig
sektor totalt

-28,1

-39,8

-35,7

-34,4

-28,2

varav
staten

-46,7

-59,4

-54,2

-53,8

-49,3

kommuner

0,0

-F 1,0

- 0,1

-0,9

- 0,1

socialförsäk-

ringssektorn

4-18,6

-1-18,6

-H8,6

-h20,3

+1\,1

Räknat som andel av BNP sjunker därmed underskottet i den
konsoliderade offentliga sektoms finansiella sparande påtagligt. I diagram 9
åskådliggörs hur den snabba urholkningen av det offentliga sparandel som
inleddes 1976, efter år 1982 vänts i elt klart minskat sparandeunderskoll.

4.4 Kreditpolitiken

Den internationella räntenivån har under det senaste
halvåret legat relafivt stabil. En viss höjning har dock skett under den
senaste fiden. I

Prop. 1983/84:150
Bilaga 1 Reviderad finansplan

32

Diagram 9 Den konsoliderade offentliga sektorns finansiella
sparande 1970—1984

Procent
av BNP

Förenta
staterna har primränlan höjts i två steg. Även diskontot har justerats upp.
Förväntningarna om den framtida amerikanska ränteutvecklingen, vilken i hög
grad är avgörande för övriga länders räntesättning, präglas av stor osäkerhet.
För en fallande räntenivå talar i första hand den avsevärda nedgången i
inflationen. Samtidigt innebär emellertid finansieringen av slora offentliga
sparunderskotl en risk för alt räntenivån under de närmaste åren drivs upp och
atl inflationsförväntningarna på nytt tar fart.

I
Sverige har marknadsräntorna sjunkit något hittills i år. Räntesatsen på
bankcerlifikal och slatsskuldväxlar har gått ned med närmare en procentenhet
och på den långa marknaden har basräntan för industriobligationer sänkts med en
procentenhet till 11,5%. Den långa prioriterade räntan, som sänktes i december
1983 med en halv procentenhet, har sänkts ytterligare med en halv procentenhet
till 11,0%. Även på den opriorilerade kapitalmarknaden har räntorna sjunkit. Den
vikande inflationen utgör förklaringen fill ränlenedgången. Denna nedgång har
ägt rum samtidigt som en viss uppgång skett av de internalionella räntorna.

En
öppen ekonomi som den svenska kan aldrig helt frigöra sig från effekterna av
den internationella ränteutvecklingen. En framgångsrik kamp mot inflationen
ökar dock våra möjligheter alt långsiktigt sänka den inhemska räntenivån. En
lägre inflationstakt ger via ökad konkurrenskraft, förbättrad bytesbalans och
stärkt förtroende för den svenska kronan ett ökat ulrymme för en självständig
inhemsk räntepolitik. Inle minst i delta perspekfiv är det önskvärt att vi
under de närmaste åren kan etablera elt överskott i bytesbalansen. Ett dylikt
överskott skulle bidra till att dämpa inflationsförväntningarna, motverka
risken för valutaflöde samt underlätta de omfattande återbetalningar av
utländska lån som måsle göras under de närmaste åren.

Prop. 1983/84:150
Bilaga 1 Reviderad flnansplan 33

Likviditetstillväxten
har under de senaste månaderna varit mycket måttlig och har anpassats till vad
som långsiktigt kan antas vara förenligt med en varaktig nedgång i
inflationstakten. Penningmängdens ökningstakt blir i år mindre än hälften av
vad den var 1982; uppskattningsvis 5% jämfört med 14%. Detta har åstadkommits
genom att nya former för den statliga upplåningen utanför banksystemet
introducerats, vilket också bidragit fill att konsolidera statsskulden.
Bankernas utlåning begränsas i enlighet med riksbankens rekommendationer om en
utlåningstillväxt på högst 4% under loppet av 1984. Företagens goda lönsamhets-
och likviditelsutveckling innebär att deras kredhbehov bhr relativt litet och
bör kunna fillgodoses inom denna snäva ram för kreditgivningen. En viss
åtstramning av bankernas krediter till hushållen kommer sannolikt alt ske
under året som en följd av del begränsade kreditutrymmet och företagens något
ökade låneefterfrågan. Regeringen har också inlett överläggningar med
kontokortsföretagen i syfte att begränsa konsumtionskredilerna genom
förändringar av betalningsvillkoren i samband med kontoköp.

Under
1983 gav den privata kapitalbalansen upphov till ett utflöde på drygt 6
miljarder kr., vilket i motsvarande grad bidrog till att öka kraven på statens
upplåning utomlands. 1 syfte att i någon mån stimulera såväl företagen som
kommunema att la på sig en ökad andel av vårt lands samlade ufiandsupplåning
har fr. o. m. den 1 mars i år kraven på minsta genomsnittliga löptid på nya
utlandslån sänkts från 5 år fill 2 år. Därigenom kan företagen och kommunerna
lättare överblicka kursrisken vid utlandsupplåning. För lån som tas upp i
ullandel för atl finansiera s.k. direkta investeringar i utlandet gäller
5-årsregeln dock även i fortsättningen.

Trots
alt budgetunderskottet inte ökar längre, utan tvärtom minskar under innevarande
år, ställer finansieringen av budgetunderskottet även i år krav på betydande
upplåning utanför banksystemet, framför allt hos företagen för att minska
likviditetsökningen i ekonomin. Avsättningar i riksbanken enligt nu framlagt
förslag till åtgärd kommer atl bidra till denna minskning.
Likvidiletseffeklerna av åtgärden hänför sig väsentligen till 1985. Under
hösten 1984 kommer dock vissa avsättningar alt ske. De uppgår till ungefär 1 %
av penningmängden.

Kravet
på en långsam likvidilelsexpansion innebär att placeringen av statspapper hos
bankerna starkt begränsas. Såsom framgår av tabell 5 kan banksektorns nettoköp
av statspapper uppskattas till ca 5 miljarder kr. 1984.

De
privata försäkringsbolagen och AP-fonden har bedömts kunna placera ca 25 miljarder
kr. i statspapper. Den resterande delen av den inhemska staisupplåningen på
totalt ca 40 miljarder kr. måste därför ske hos hushåll, företag, fonder,
kassor m. m. Genom introduktionen av allemanssparandet beräknas hushållens
bidrag till budgetunderskottets finansiering öka betydligt under 1984. Trots
detta krävs en upplåning hos företag m.m. av ungefär samma omfattning som 1983.
Jag vill i detta sammanhang under-3 Riksdagen 1983184. I saml. Nr 150. Bilaga
1

Prop. 1983/84:150
Bilaga 1 Reviderad flnansplan 34

stryka
att upplåningen i förelag m. m. genom introduktionen av riksobliga-lioner nu
sker med betydligt längre genomsnittlig löptid än tidigare, varigenom en
konsolidering av statsskulden möjliggörs. Noteras bör även den nya teknik för
slatsupplåning som nyligen introducerats av riksgäldskontoret och som innebär
atl riksobligationer försäljs på auktion genom anbudsförfarande.

Statens
upplåning i utlandet har överslagsvis angivits till 10 miljarder kr., vari
inkluderas dels en ökning av valutareserven, dels en täckning av de
kursförluster som uppslår när stafiiga utlandslån inlöses.

Tabell
5 Finansiering av budgetunderskottet 1982-1984

Nettobelopp,
miljarder kr.

1982

1983

1984

Banksektom

7

3

5

Upplåning
utanför bankema

55

54

61

varav:
kapitalmarknadsinstitut

18

21

25

hushåll

6

9

15

företag m. m.

31

24

21'

Summa
Sverige

62

57

66

Utlandet

20

26

10

Totalt

82

83

76

'
Siffran inkluderar likviditetsdepositioner på 4 miljarder kr.

Anm.
Uppgiftema för såväl upplåningen i utlandet som totalt inkluderar de kursförluster
som uppkommer genom att delar av den statliga uUandsskulden omsätts till högre
valutakurser.

Källa:
Riksbanken.

4.5
1984 års långtidsutredning

I
mars i år offenfiiggjordes 1984 års långtidsutredning. Den behandlar i första
hand liden fram fill 1990. Utredningen försöker beskri\a en utveckling sådan
att målen för den ekonomiska politiken uppnås senast 1990 och försöker klargöra
vilka krav som ställs på den ekonomiska politiken och på ekonomins
funktionssätt för all dessa mål skall nås.

Långtidsutredningen
visar all del skulle vara möjligl att uppnå en produktionstillväxt på 2-2,5%
per år 1983-1990. En sådan tillväxt skulle på flera sätt förbättra landets
möjligheter att uppnå samhällsekonomisk balans. Expansionen skulle medge både
stigande reallöner och en lillräckligl god lönsamhet i industriföretagen. Den
skulle också ge utrymme för både ökad investeringsverksamhet, ökad nelloexport
och stigande konsumtion. Vidare skulle saneringen av den offenfiiga sektorns
finanser underlättas avsevärt. Slutligen skulle - vilket är av största
betydelse - expansionen kunna leda till full sysselsättning.

Efler
devalveringen i oktober 1982 har produktionstillväxten i den svenska ekonomin
varil god. Bmttonationalprodukten ökade med drygt 2% 1983 och beräknas öka med
närmare 3% 1984.

Prop. 1983/84:150 Bilaga
1 Reviderad finansplan 35

De
krav som enligt långtidsutredningen ställs för alt denna expansion skall
fortsätta de närmaste åren är atl inflationen dämpas kraftigt och att budgetunderskottet
reduceras. Utredningen räknar med atl löneökningarna måsle dämpas till 6% per
år och att prisökningama måste sänkas till ca 4% per år för atl tillväxten skaU
fortsätta på nivån 2-3 % per år. Budgetunderskottet bör enligt utredningen
reduceras till 40-50 miljarder kr. 1990 för all finansiell balans skall uppnås.
Särskilda budgetförstärkande åtgärder på ca 6 miljarder kr. per år förordas
för de närmaste åren.

Långtidsutredningen
visar också alt om inflationen inle kan brytas - om timlönerna fortsätter att
öka med 8-10% per år och prisema fortsätter all öka snabbare än i omvärlden -
så kommer obalanserna i den svenska ekonomin att förvärras. Arbetslösheten
skulle stiga till närmare 300000 personer 1987, motsvarande 7% av
arbetskraften. Budgetunderskottet skulle uppgå fill 100 miljarder kr. 1987.

Långtidsutredningen
remissbehandlas för närvarande. Remissvaren skall vara inlämnade i juni 1984.
Regeringen avser att mol bakgmnd av långtidsutredningens och remissinslansemas
synpunkter senare redovisa sin syn på den långsikliga ekonomiska utvecklingen.

5
Budgetpolitiken

5.1
1984 års långtidsbudget

Syftet
med 1984 års långtidsbudget (bil. 1.2) är att kartlägga de statsfinansiella
konsekvensema på fem års sikt av redan fattade beslut och gjorde åtaganden. I
långtidsbudgeten görs inga försök alt fömlse vilka beslut avseende budgetens
inkomster och utgifter som statsmakterna kan komma att fatta under perioden.
Långfidsbudgeten är således varken en plan för den framtida utvecklingen eller
en prognos för den mest sannolika utvecklingen. Avsikten med långtidsbudgeten
är att redovisa vilken budgetutveckling som blir följden om inte några nya
utgiflsåtaganden görs och om skatte- och avgiftsreglerna inte ändras. Årets
långfidsbudget omfattar perioden 1984/85-1988/89.

I
årets långtidsbudget redovisas budgelulvecklingen vid två olika alternativ för
den ekonomiska utvecklingen. På så sätl åskådliggörs hur den allmänna
ekonomiska utvecklingen - och då i synnerhet prisstegringarna och den
ekonomiska tillväxten - långsikfigl påverkar statsbudgetens inkomster och
utgifter. I det ena alternativet baseras beräkningarna på en lönestegring och
en inflationstakt om 5% resp. 3% årligen fr.o.m. år 1985 (lågaltemativet).
Räntenivån sjunker i detta fall successivt under långlidsbudgelperioden för
att slutåret i perioden uppgå fill 7%. I det andra alternafivet antas både
lönestegringen och inflafionslaklen uppgå till 8% per år fr. o. m. år 1985
(högaltemativet). Räntenivån antas under dessa betingelser uppgå till 13%. I
lågaltemafivet uppkommer en ekonomisk tillväxt, vilket inte är fallet i
högallernativet.

Prop. 1983/84:150
Bilaga 1 Reviderad finansplan

36

Utgifter
och inkomster

Statsinkomsternas
utveckling vid givna skattesatser är till stor del beroende av lönesummans
utveckling, även om statsinkomsternas tillväxt kan variera i betydande grad
mellan olika år beroende på kassamässiga förskjutningar i skattesystemet.

Under
perioden 1978/79-1982/83 ökade statsinkomsterna åriigen med 12,3% i löpande
priser. Under långtidsbudgetperioden beräknas inkomsterna i löpande priser öka
med 3,7% per år i lågalternativet och med 4,6% per år i högalternativet. Den
lägre ökningstakten för den framförliggande perioden jämfört med utvecklingen
mellan budgetåren 1978/79-1982/83 sammanhänger till en del med att löne- och
prisutvecklingen antas bli lägre än under den historiska perioden. Detta gäller
i första hand lågaltemativet.

Tabell
6 Inkomster under långtidsbudgetperioden

GenomsnitOig
procentuell forändring 1978/79-1982/83

Inkomster 1984/85 (miljarder kr.)

Genomsnittlig procentuell förändring 1984/85-1988/89'

Löpande

priser

Lågalt.

Högalt.

Inkomstskatt

Socialavgifter

Mervärdeskatt

Övriga
indirekta skatter

Ränteinkomster
och återbetalning

av lån

Övriga
inkomster

Totala
statsinkomster

6,7 13,5 11,9 12,9

22,0 15,0

12,3

61,6 44,0 55,1 40,7

16,1

25,8

243,3

H-7,0 -1-5,3 -1-3,8 + 1,2

-2,1 4-0,4

-1-3,7

-t-5,5 -h8,0 -1-7,5
-1-1,2

-1-3,1 -1-0,8

-t-5,3

1
förändringstalen har exkluderats effekterna av den samordnade källskatte- och
socialavgiftsuppbörden.

Under
den historiska perioden togs vidare olika beslul om ökade skatter. I enlighet
med långtidsbudgetens beräkningsmetod har i kalkylerna för kommande år endast
beaktats beslutade och föreslagna förändringar i skatteuttaget. Att
skattesatserna antas vara oförändrade under perioden bidrar till att
skatteinkomsternas andel av BNP sjunker någol under långtidsbudgetperioden.

Statsutgifterna
exkl. slalsskuldräntor ökade volymmässigt med ca 1,4% per år under perioden
1978/79-1982/83. Långtidsbudgetkalkylen resulterar i en minskning med 1,8%
åriigen. Skillnaden i utvecklingstakt beror på många faktorer. De viktigaste är
atl några beslul om ökade utgifter inte lagts in i långtidsbudgeten saml alt
automatiken i statsutgifterna på vissa områden kraftigt höjde utgiftsnivån
under den historiska perioden. Vidare ökade kostnaderna för arbetsmarknads- och
industripolitik markant under denna period.

I
löpande priser beräknas den årliga ökningslakten exkl. statsskuldräntor till
1,2% i lågaltemativet och fill 5,4% i högaUernativet. Väsenfiigt störte
utgifter för arbelsmarknadspolitiska och industripolitiska åtgärder har lagts
in i högalternativet än i lågaltemafivet. Detta motiveras av den klart sämre
ekonomiska utvecklingen i högalternativet.

Prop. 1983/84:150
Bilaga 1 Reviderad finansplan

37

Räntorna
på statsskulden ökar i lågalternivel med 9,4% per år. Denna, relativt andra
delar av statsbudgeten, snabba ökningstakt uppstår trots att räntenivån i delta
alternativ successivt antas sjunka under perioden. De ökade kostnaderna för
slalsskuldräntor förklaras av att statsskulden ökar med i genomsnitt ca 70
miljarder kr. per budgetår. Den mycket höga utvecklingstakten på 18,4% för
räntorna på statsskulden i högaltemativet beror såväl på att räntenivån stiger
till 13 % som på att budgetunderskotten fortsätter att öka till 136,5 miljarder
kr. mot slutet av perioden, vilket medför en genomsnittlig årlig ökning av
slatsskuldräntorna med 18,2%.

Tabell
7 Utgifter under långtidsbudgetperioden, realekonomiskt fördelade

Genomsnittlig procentuell förändring 1978/79-1982/83

1984/85

(miljarder

kronor)

Genomsnittlig procentuell förändring 1984/85-1988/89

Fasta priser

Löpande priser

Fasta priser

Löpande priser

Låg-altemafiv

Högalternativ

Summa statliga konsumtions- och investeringsutgifter
Summa transfereringar därav

-1- 0,7 + 0,7

-1-10,0 -H1,0

82,3 151,6

- 1,4

- 1,2

+ 2,3 + 1,9

-t- 6,1 -t- 6,5

Transfereringar
till hushåll Transfereringar till kommunsektom Finansiella transaktioner

+ 1,3

- 0,2 -1-11,4

-Hl,7

+ 9,6 -22,l

78,1

54,0 15,2

- 0,3

- 0,3

-17,2

-1- 2,0

-1- 3,1

-15,7

-t- 8,2

-1- 4,8 -13,4

Summa
exkl. statsskuld-

räntor

+ 1,4

-1-11,3

249,0

- 1,8

+ 1,2

-1-
5,4

Statsskuldräntor

-1-39,6

-1-53,0

61,5'

-1- 9,4

-fl8,2

Totala
utgifter

-1- 5,1

-1-15,1

310,5

4- 3,0

-1- 8,3

' I denna fördelning har beaktats I miljard kr. i
tillkommande utgiftsbehov, netto för ev. valutaförluster i form av förtida
inlösen av utländska lån.

Sammanlaget
minskar utgiflemas BNP-andel i lågaltemativet från 39,5% budgetåret 1984/85
till 36,5% 1988/89, medan andelen i högaUernativet,ökar till 40% för slutårel
i långfidsbudgeten.

Saldoutvecklingen

För
budgetSret 1984/85 beräknas budgetsaldot enligt det reviderade budgetförslaget
komma alt uppgå till 67,2 miljarder kr.

Över
långtidsbudgetperioden ökar underskottet i lågaltemativet från 1984/85 års
saldo till 74,8 miljarder kr. budgetåret 1988/89. Försämringen i det
kassamässiga saldot beror väsenfiigen på alt beräknade s.k. extraordinära
åtgärder minskar kraftigt under långlidsbudgelperioden. Det underliggande
saldot ligger däremot kvar på i stort sett oförändrad nominell nivå om 82
miljarder kr. I högallernativet försämras saldot successivt för att slutårel
uppgå till 136,5 miljarder kr. Som andel av BNP sjunker under-

Prop. 1983/84:150
Bilaga 1 Reviderad finansplan 38

Diagram 10 Budgetsaldo budgetåren 1978/79-1988/89

Miljarder
kronor

140

130

120--

110-

100 90 80 70-SO-SO-■ 40--30 •• 20-10--

LB - H ö gailernativ

» LB - L ä galternativ

-Budget ä r

1978/79 1980/81 1982/83 1984/85 1986/87 1988/89

skottet
i lågaltemativet från 8,6% budgetåret 1984/85 tUI 7,9% budgetåret 1988/89. I
högaltemativet ökar budgetunderskottets andel av BNP konti-nuerUgt för att i
slutet av långfidsbudgelperioden uppgå till 12,7%.

I
beräkningama ingår olika extraordinära budgetförstärkningar som något
förrycker bilden av saldoutvecklingen. De presenteras närmare i långtidsbudgeten.
Om dessa åtgärder exkluderas erhålles ett underliggande budgetsaldo som i båda
alternativen är 14 miljarder kr. resp. 8 miljarder kr. högre för
långtidsbudgelperiodens start- resp. slutar.

En
viktig slutsats av årets långtidsbudget är alt saldoutvecklingen i hög grad
bestäms av den allmänna ekonomiska utvecklingen. Om pris- och löneökningarna
blir stora, och därmed räntenivån hög, kommer budgetunderskottet att öka
kraffigl, trots att långtidsbudgeten inte innehåller några beslul om nya
utgifter. Med en dämpad pris- och löneutveckling och dessutom viss tillväxt i
ekonomin och reallönema erhålles i stort sett nominellt oförändrat
budgetunderskott under perioden. Även långtidsbudgeten visar alltså hur
avgörande det är atl hålla nere prisökningarna, om en återgång till
samhällsekonomisk balans skall kunna uppnås.

Prop. 1983/84:150
Bilaga 1 Reviderad finansplan 39

5.2
Riktlinjer för budgetpolitiken

Under
en följd av år har vaije långtidsbudget visat en ensartad bild i del att
budgetunderskotten ökat i storlek under långtidsbudgetperioden. Varje ny
långfidsbudget har desutom fått ulgå från större underskott under startåret.
Nivåerna på underskotten har på detta sätt lyfts från år till år.
Utfallssiffroma för resp. budgetår har normalt uppvisat markant högre
underskott än vad som beräknats för budgetåret i fråga i tidigare långtidsbudgetar.
Sålunda beräknades i 1978 års långtidsbudget slutåret 1982/83 uppvisa elt
underskoll om 42,8 miljarder kr. Utfallet blev ell underskott om 86,6 miljarder
kr.

Som
bl. a. framgår av diagram 11 har denna tendens, att underskotten ökar för varje
ny kalkyl som görs, bmtits. För både 1983/84 och 1984/85 redovisas nu beräknade
underskott som ligger lägre än beräkningama i fidigare långtidsbudgetar. I
lågalternativet i årets långtidsbudget Ugger det underliggande saldot kvar på
oförändrad nivå under perioden. Under-skoltsnivån i delta altemativ ligger
också klart lägre än i föregående långfidsbudget.

För
budgetåret 1984/85 har följande beräkningar av saldot redovisats i tidigare
långtidsbudgetar (miljarder kr.).

LB 1980

LB
1981

LB
1982

LB
1983

Nu
beräknat utfall

-78,5

-89,6

-88,1

-101,0

-67,2

Detta
visar all en mycket påtaglig förändring av budgetlägel ägt mm.

De
förändrade antaganden om löne- och prisutvecklingen för 1984/85 som jag
redovisat i det föregående påverkar budgetens inkomstsida i långt högre grad än
utgiftssidan.

TQl
en del är dessa ell uttryck för det bekanta förhållandet alt förändringar i
pris- och kostnadsutvecklingen alltid får ett snabbare genomslag på
inkomstsidan än på utgiftssidan, eftersom utgifterna i så hög grad styrs av
historisk pris- och kostnadsutveckling. Såtillvida är den nu redovisade
förbättringen av saldot bara delvis av bestående natur. Detta framgår inte
minst av långtidsbudgetens högaltemativ som visar atl en snabbare pris-och
kostnadsstegring, som därtill ger en sämre tillväxt i ekonomin, på lång sikt
leder till en markant försämring av statsfinanserna.

Vad
jag nu anfört är dock bara en del av förklaringen till den nu beräknade
förbättringen av budgetsaldot för 1984/85. En väl så viktig orsak är att den
förda ekonomiska politiken nu böijar ge påtagliga resultat.

Jag
har även i fidigare sammanhang konstaterat atl det är absolut nödvändigt alt
vända den allmänna ekonomiska utvecklingen, om det skall vara möjligl alt
åstadkomma en sanering av statsbudgeten. Saknas ekonomisk tillväxt och kan
inte inflationen pressas tillbaka, leder utvecklingen

Prop.
1983/84:150 Bilaga 1 Reviderad finansplan 40

Diagram II. Utvecklingen av budgetsaldot enligt l å ngtidsbudgetber ä kningarna samt faktiskt/ber ä knat budgetutfall

Miliarder kr

140--

130- •

120-■ ,,LB83

110-- .*''

/' , LB 81

' / .LB82

100-■

90- •

.LB80

80 J'''

60.
- /J'

60-40 . 30 ■ 20 ■ 10--

. - LB
79

H----- 1---- 1---- 1---- 1---- 1----- 1----- 1---- 1---- 1----- 1
Budget ä r

75/76 77/78 79/80 81/82 83/84 85/86 87/88

obönhöriigen
till en fortsatt försämring också av statsfinanserna. I gmnden är sålunda den
förbättring av statsfinanserna som nu kan avläsas ett uttryck för atl den
svenska ekonomin är inne i en gynnsammare utveck-hngsbana än den var hösten
1982.

Samtidigt
måsle del understrykas atl den stalsfinansiella saneringen ingalunda är
automatisk till sin nalur. Del finns en rad exempel från tidigare år där, även
vid allmänt gynnsamma tillväxlbetingelser, budgetulfallet kommit att avvika
mycket kraftigt i negativ riktning p. g. a. en okontrollerad
utgiftsutveckling. Det är kombinationen av ekonomisk tillväxt med ökade
realinkomster, sänkt inflation och hård utgiftsprövning som ger resultat i form
av minskade budgetunderskott.

Det
paket av utgiftsnedskämingar och inkomstökningar som presenterades hösten 1983
har givetvis bidragit till förbättringen av budgetsaldot för den nu aktuella
perioden. Förbättringen är emellertid kraftigare än vad som förklaras härav.
Bakom förbättringen ligger också att den gmndläggande utgiftsprövningen är
utomordentligt restriktiv. I princip medges inga

Prop. 1983/84:150
Bilaga 1 Reviderad finansplan 41

nya
utgifter som inte kan finansieras inom ramen för redan existerande program.
Samtidigt har åtgärder för alt avindexera ulgiflsprogrammen givit betydande
resullal, främst när det gäller transfereringsutgifter till den kommunala
sektorn. Också den snabba neddragningen av företagsstöd och
företagssubventioner har haft gynnsamma effekter på statsbudgeten.

På
inkomstsidan har samtidigt, när tillväxten återvunnits, de stigande inkomsterna
kunnal tillföras budgeten och resultera i minskade budgetunderskott. Till
bilden hör vidare en mer medveten statlig kassahållning, där staten
systematiskt söker vinna ränteintäkter genom att kräva in utestående
fordringar snabbare och begränsa kredittider m.m. Sammantaget har detta medfört
betydande inkomstökningar för staten samtidigt som utgifts-trycket kunnat
hållas tillbaka.

Jag
vill i sammanhanget notera alt förstärkningen av statsfinanserna synes kunna
ske parallellt med en förbättring av sysselsättningsläget.

Årets
långtidsbudget visar hur utomordentligt viktigt det är att hålla fast vid en
sådan inriktning av budgetpolitiken som jag här beskrivit. Om sparandet i den
svenska ekonomin skall kunna återställas fill en nivå som är förenlig med
samhällsekonomisk balans, torde kravet på en sparandeökning i hög grad behöva
ställas också på den offentliga sektom. Detla kräver alt del statliga
budgetunderskottet, mätt som andel av bruttonationalprodukten, successivt
minskas under en följd av år.

Slutsatsen
av långtidsbudgetberäkningarna är att budgetproblemen inle löses av sig själva
ens vid en god allmänekonomisk utveckling. Även i lågalternativet, med dess
mycket positiva ekonomiska utveckling, ligger budgetunderskottet kvar på en
nivå som långsiktigt inte är förenlig med kravet på samhällsekonomisk balans.

Beräkningama
visar också i hur hög grad den långsikliga stalsfinansiella utvecklingen
bestäms av den allmänna ekonomiska utvecklingen. Med en dämpad pris- och
kostnadsutveckling, som möjliggör en god ekonomisk tillväxt, begränsas kraven
på aktiva åtgärder för alt ytterligare nedbringa underskottet i budgeten. Med
höga pris- och löneökningar och en hög räntenivå och därav föranledd svag
tillväxt fordras däremoi kraftigt åtstramande åtgärder enbart för atl hålla
budgetunderskottet på oförändrad nivå.

Samtidigt
finns uppenbarligen ett samband som verkar i omvänd riktning. Lägre
budgetunderskott utövar i sig en dämpande inverkan på såväl pris- och
kostnadsutvecklingen som på räntenivån. Högre budgetunderskott leder till högre
inflationslakt och högre räntor.

Dessa
slutsatser måsle få konsekvenser också i det korta perspekfivet. Det är ännu
för tidigt atl dra bestämda budgetpolitiska slutsatser för den framförliggande
perioden. De nuvarande beräkningarna för 1984/85 motiverar inte omedelbara
budgetpolitiska åtgärder. Det måste dock konstateras att löneutvecklingen för
1984 i stort sett ligger i nivå med långtidsbudgetens högaltemativ. Om den
fortsatta utvecklingen skulle leda till att pris-och löneutvecklingen även för
1985 ligger på en långsiktigt alltför hög nivå.

Prop. 1983/84:150 Bilaga
1 Reviderad finansplan 42

skärps
kraven på finanspolitiken väsentligt. Kraftfulla budgetpolitiska åtgärder blir
i en sådan situation oundvikliga.

Hilfills tillämpade
rikfiinjer för budgetpolitiken kommer under alla förhållanden all behöva gälla
även för budgetåret 1985186. Del innebär bl.a. att utrymme för särskilt
angelägna reformer måsle skapas genom omprioriteringar i form av neddragning
av annan verksamhet. Det innebär vidare att kraven pä fortsall
rationaliserings- och omprövningsarbele på de statliga myndigheterna ligger
fast. I anvisningarna för myndigheternas anslagsframställningar för budgetåret
1985/86 anges därför all det s. k. huvudförslaget även fortsättningsvis skall
gälla som planeringsfömtsättning för myndigheterna. Ett fortsatt omprövnings-
och översynsarbete i syfte att hålla tillbaka ulgiftsökningama måste också
bedrivas i andra former, exempelvis inom kommittéväsendet, inom statskontoret
och riksrevisionsverket och inom regeringskansliet. I detta arbete bör också
möjhgheterna att tillämpa förändrade finansieringsformer och ökad
avgiftsfinansiering inom den offentliga verksamheten prövas.

Liksom
fidigare år måsle en allmän utgångspunkt vara att medel för nya tjänster inte
kan påräknas. Endast begränsad kompensafion för prisökningar kommer alt kunna
medges vid omräkningen av bidragsanslag. Ansträngningarna all begränsa
utgiftsaulomaliken måste drivas vidare. Detsamma gäller arbetet med att
förbättra den statliga kassahållningen.

Prop. 1983/84:150
Bilaga 1 Reviderad finansplan 43

Särskilda frågor

1
Utnyttjande av finansfullmakten, m. m.

Regeringen
har av riksdagen bemyndigats att, om arbetsmarknadsläget kräver det, för
budgetåret 1982183 besluta om utgifter intill ell sammanlagt belopp av 3500
milj. kr. (prop. 1981/82:150 bil. 2, FiU 40, rskr 393, prop. 1982/83:50, FiU
21, rskr 108). I prop. 1982/83:150 bil. 2, redovisades de åtgärder som under
budgetåret 1982/83 t.o.m. den 13 april 1983 hade beslutats med slöd av
finansfullmakten. Genom beslut den 14 april utnyttjades finansfullmakten för
sysselsättningsskapande åtgärder inom byggarbetsmarknaden. Beslutet avsåg
fidigareläggning av bl.a. byggnadsarbeten för polisväsendet (89,5 milj. kr.),
kriminalvården (121,0 milj. kr.), inom utbildningsdepartementets område (76,7
milj. kr.), statens vattenfallsverk (50,2 milj. kr.), drift och byggande av
statliga vägar (390,3 milj. kr.), bidrag till byggande av kommunala vägar och
galor (81,4 milj. kr.), bidrag fill byggande av enskilda vägar (9,9 milj. kr.)
samt jämvägar (26,2 milj. kr.). Sammantaget uppgick tidigareläggningama till
932 785 000 kr. Under återstoden av del gångna budgetåret utnyttjade
regeringen inle finansfullmakten. Under budgetåret 1982/83 disponerades
sammanlagt 3259361000 kr. av finansfullmakten.

När
det gäller finansfullmakten och dess utnyttjande för innevarande budgetår vill
jag erinra om att riksdagen har bemyndigat regeringen att, om
arbetsmarknadsläget kräver det, för detta budgetår besluta om utgifter intill
ett sammanlagt belöp av 2500 milj. kr. (prop. 1982/83:150 bil. I, FiU 50, rskr
392). Fullmakten får liksom fidigare användas för finansiering av
tidigareläggning, utvidgning eller påskyndande av statliga investeringar som
normall finansieras med anslag på statsbudgeten samt för beredskapsarbeten och
för bidrag till kommunala projekt för investering och sysselsättning.
Bidragsprocenten för kommunala projekt får fastställas av regeringen med
hänsyn till ändamålet, dock högst till 75%. Vidare får finansfullmakten
användas för bidrag till näringslivet och bostadssektorn. Härvid får gällande
bidragssatser tillfälligt höjas till högst 75 %.

Under
budgetåret 1983/841, o. m. den 31 mars 1984 har finansfullmakten disponerats
genom beslut den 6 oktober och den 15 december 1983.

Genom
beslutet den 6 oktober 1983 utnyttjades fullmakten med 532041000 kr. för
tidigareläggning av bl.a. byggnadsarbeten för pohsvä-sendet (29,5 milj. kr.),
kriminalvården (23,7 milj. kr.), för drift och byggande av statliga vägar
(124,4 milj. kr.), för bidrag till byggande av kommunala vägar och gator (111,6
milj. kr.), för bidrag till byggande av enskilda vägar (5 milj. kr.), för
jämvägar (79,4 milj. kr.) samt för beredskapsarbeten (52 milj. kr.). Beslutet
den 15 december innebar atl 130 milj. kr. disponerades för beredskapsarbeten.

Prop. 1983/84:150
Bilaga 1 Reviderad finansplan 44

Genom
dessa två beslut har sammanlagt 662041000 kr. av finansfullmakten disponerats.
Följaktligen återstod den 31 mars 1984 1837959000 kr. av den givna
finansfullmakten. Fram till i dag har några ytterligare uinytljanden av
finansfullmakten inte beslutats.

Som
jag nyss nämnt bör emellertid finansfullmakten nu las i anspråk för ytterligare
sysselsältningsfrämjande åtgärder. Vederbörande statsråd kommer senare denna
dag att ge en närmare redovisning av syftet härmed. Redovisningen för riksdagen
av detaljerna i delta ärende torde få anstå till nästa års
kompletteringsproposition.

Vid
sidan av finansfullmakten har riksdagen lämnat regeringen ett antal konjunktur-
eller arbetsmarknadspolitiskt motiverade bemyndiganden. De olika bemyndigandena
som har lämnats för budgetåret 1983/84 redovisas i del följande.

Inom
försvarsdepartementets verksamhetsområde: Regeringen har bemyndigats alt medge
överskridande av utgiftsramarna för det militära försvaret och civilförsvaret
om det behövs av konjunktur- eller beredskapsskäl.

Inom
bostadsdepartementets verksamhetsområde: Under förslagsanslaget Viss
bostadsförbättringsverksamhet m. m. har regeringen bemyndigats att ändra ramen
för räntefria förbätlringslån om det behövs av sysselsätlningsskäl. Under
reservationsanslagen Anordningsbidrag m.m. till allmänna samlingslokaler,
Uppmstningsbidrag m.m. till allmänna samlingslokaler samt Lån för allmänna
samlingslokaler får ramarna för bidrag resp. lån överskridas om det behövs av
sysselsättningsskäl. Även under anslaget Tilläggslån till kulturhistoriskt
värdefull bebyggelse kan beslutsramen vidgas om det behövs av
sysselsättningsskäl.

Av
de bemyndiganden som jag nu har redovisai fram till denna dag har den militära
utgiftsramen höjts med 18,3 milj. kr. för vissa byggnadsarbeten. Ramarna för
anordningsbidrag resp. lån till allmänna samlingslokaler har höjts med 65 milj.
kr. under budgetåret 1983/84. Ramen för uppmstningsbidrag till allmänna
samlingslokaler har höjts med 50 milj. kr. Regeringen bör, som chefen för
bostadsdepartementet återkommer till senare i dag, föreslå ytterligare
höjningar av dessa ramar för budgetåret 1983/84 samt för budgetåret 1984/85.
Redovisning av detaljema i detta ärende torde få anstå till nästa
kompletteringsproposition.

Regeringen
disponerar för innevarande budgetår, som jag tidigare nämnt, en finansfullmakl
om 2500 milj. kr. Jag förordar atl fullmakten för budgetåret 1984/85 las upp
med samma belopp. Om sysselsättningsläget så kräver kan regeringen återkomma
till riksdagen i denna fråga.

Villkoren
för finansfullmaktens användning bör kompletteras så att den även omfattar
affarsverksinvesteringar som annars finansieras utanför statsbudgeten. Det bör
enligt min uppfattning vara möjligl alt av sysselsättningsskäl för sådana
affarsverksinvesteringar utanför statsbudgeten tilldela elt
fidigareläggningsbidrag, i normalfallet 10% av investeringskostna-

Prop. 1983/84:150 Bilaga
1 Reviderad finansplan 45

den,
från ett för detla ändamål uppfört anslag under arbetsmarknadsdepartementets
huvudtitel. Jag har i denna fråga samrått med de berörda statsråden.

2
Statliga kreditgarantier, m. m.

Omfattningen
av den statliga kreditgarantigivningen är betydande. Eftersom verksamheten med
kredilgaranfier inte framgår av statsbudgeten finns det skäl att särskilt
redovisa förändringar inom området.

Riksrevisionsverket
(RRV) har regeringens uppdrag att två gånger per år redovisa verksamheten med
statliga kreditgarantier. RRV har lämnat en redovisning av verksamheten per den
31 december 1983. I tabell I sammanfattas uppgifterna. Liksom tidigare år
tillämpas en kassamässig redovisning.

Av
tabellen framgår att den garanterade kapitalskulden den 31 december 1983
uppgick till 90 270 milj. kr., vilket är ca 4,8 miljarder kronor mer än ett
halvår tidigare. Garantier för Konungariket Sveriges Stadshypotekskassa,
Forsmarks Kraftgmpp AB, Svenska Petroleum och Svenska Varv AB svarar för de största
ökningarna. Fördelat på samhällsområden har bostadssektorn ökal kraftigast.

Redovisningen
påverkas av att skuldförbindelser deponerade i riksbanken som avser
internationella utvecklingsfonder och som av riksgäldskonlorel fidigare
redovisats som garantier m. m. inte längre ingår. De redovisas numera av
kontoret som skulder. Det innebär att beloppen för den garanterade
kapitalskulden och garantiutfästelserna per den 30 juni 1983 har reducerats med
ca 2,4 miljarder kronor. Motsvarande siffra för garantiramarna är 3,3
miljarder kronor.

Utgifterna
till följd av infriade garanfier uppgick under perioden 1 juli t.o.m. 31
december 1983 till 873 milj. kr. Utgifterna avsåg främst
export-kreditgarantier. Även industrilånegarantierna svarade för slora utgifter.
Under motsvarande period uppgick inkomsterna från garantiavgifter till ca 272
milj. kr. Inkomsterna från återbetalningar av tidigare infriade garantier
uppgick för samma period till ca 189 milj. kr. Staiens kassamässiga underskott
för första hälften av budgetåret 1983/84 uppgick således till 412 milj. kr.
exkl. kostnader för administration av kreditgarantiverksamheten.

Prop. 1983/84:150
Bilaga 1 Reviderad finansplan

46

TabeU 1. Statliga kreditgarantier, m. m. per den 31
december 1983

Milj. kr.

Garantier
utfärdade

Av
regering-

Gjorda

Garanterad

Utgifter

Inkomster

Inkomster

av

en
medgiven

garanti-

kapital-

P-g-a.

från ga-

p. g. a.
åter-

garantiram

utfästelser

skuld

infriade garantier

rantiavgifter

betalning av tidigare infriade garantier

Riksgäldskontoret

62 357

52123

52123

_

_

_

(varav
grundfondförbin-

delser)

(21313)

(20824)

(20824)

-

-

-

Exportkreditnämnden

51921

63 280

25 161

800,1

261,3

184,6

Statens
vattenfallsverk

8933

8944

7698

—

—

—

Lantbruksstyrelsen

4385

3 749

3 544

19,1

0,1

1,3

Statens
industriverk

2386

1927

1 110

52,5

10,1

2,4

Industridepartementet

650

-

-

-

-

-

Statens
del. för rymd-

verksamhet

411

-

-

-

-

-

Televerket

310

137

137

—

_

_

Kommunikationsdepar-

tementet

300

-

—

—

—

—

Övriga

742

544

497

1,6

0,4

0,3

Summa

132395

130704

90270

873,3

271,9

188,6

Av
RRV:s redovisning framgår alt de statliga garantiåtagandena ökar mycket snabbt.
Detta gäller även nettoutgiftema som för första hälften av budgetåret 1983/84
uppgick till drygt 400 milj. kr., att jämföras med 661 milj. kr. för hela
budgetåret 1982/83. Enligt min mening är det angeläget att de potentiella
utgiftsanspråk som ligger i en kreditgaranti uppmärksammas i ökad utsträckning.
I princip bör ett kreditgaranliåtagande behandlas på samma sätl som en utgift
över statsbudgeten, där för närvarande stor restriktivitet med nya åtaganden är
nödvändig. Det är också nödvändigt att begränsa nettoutgiftema inom området. I
bl. a. detta syfte utreds frågor om ökad riskdelning i exportkreditgarantisystemet.
Somjag vid tidigare fillfällen framhållit, bör statiig garantigivning inte
innehålla något subventions-element.

I
tabell 2 redovisar jag de förslag avseende statliga kreditgarantier för
budgetåret 1984/85 som förelagts riksdagen efter budgetpropositionen. De
förändringar av olika rambelopp som redovisas, avser ett ikraftträdande vid
ingången av budgetåret 1984/85. I tabellen redovisas också de förändringar för
budgetåret 1984/85 som föreslogs i budgetpropositionen.

Prop. 1983/84:150 Bilaga 1 Reviderad finansplan 47

Tabell 2. Förslag till förändringar av ramar för statligt
garantiåtagande

Milj. kr.

Garantiram

Föräiidring

1983-12-31

1984-07-01

I
budgetpropositionen redovisade förändringar

Inom
industridepartementets område Garantier för utvinning av olja, naturgas
eller kol Garantier för industrigarantilån m. m.

Summa

4000

300 (åriig ram)

8000

1050 (s.k. engagemangsram)

-1-4331,7

-4000 -1- 750'

-1-9081,7

' Garanterad kapitalskuld uppgick den 31 december 1983
till 593 milj. kr. Skillnaden mellan den nya ramen och den garanterade
kapitalskulden uppgår således till 457 milj. kr. Förändringen innebär även att
kreditgarantiramen blir revolverande, från alt tidigare en ny årlig ram
fastställts för varje budgetår.

Om riksdagen bifaller regeringens förslag kommer således
ramama för statens garantiåtagande all öka från 130704 milj. kr. den 31
december 1983 med 9081,7 milj. kr. till 139786 milj. kr. vid ingången av
budgetåret 1984/ 85.

Regeringen har den 9 febmari 1984 beslutat om en fortsatt
översyn av stafiig låneverksamhel, i vilken bl. a. skall undersökas
möjligheterna att ersätta statliga lån med kredilgaranfier. Enligt min mening
bör den ökning av det statliga garanliålagandel, som kan orsakas av detta skäl,
i princip kunna accepteras.

De förslag i denna fråga somjag nu redovisat avser
perioden t. o. m. den 31 mars 1984. Eventuella förslag efter delta datum -
liksom eventuella förändringar till följd av riksdagsbehandlingen - torde få
beaktas av riksdagens finansutskott.

Kreditgarantier kan ges antingen i form av s. k.
engagemangsramar eller som årliga ramar.

Engagemangsram innebär alt den kreditgarantigivande
myndigheten beviljas en flerårig ram för garantigivningen med möjlighet fill ny
kreditga-rantigivning inom denna totalram i mån av utrymme. Systemet medför att
myndigheterna får incitament att dra ned garantiernas löplider och även i
övrigt hålla nere belastningen på garantiramarna. Detta är långsiktigt av
statsfinansiell belydelse eftersom långa löptider på kreditgarantierna försvårar
omprioriteringar och binder upp staten för potentiella ulgiftsåtagan-den under
lång tid.

Årliga ramar karaktäriseras av all nya garantier kan
utfärdas endast inom den pågående anvisade ramen, oavsett hur stor del av de
tidigare årliga ramama som ianspråktagits och oavsett den ackumulerade omfattningen
av tidigare åtaganden.

Prop. 1983/84:150
Bilaga 1 Reviderad finansplan 48

Systemet
med engagemangsramar underlättar planeringen på myndighetsnivå och sfimulerar
till långsiktiga bedömningar. En flerårig ram ställer större krav på
uppföljning och underlättar budgeleringen.

Jag
anser att del är en klar fördel om kredilgaranlisystemen är utformade som
engagemangsramar. Detla medger en bättre överblick även för regeringen av det
totala statliga engagemanget. Som jag tidigare nämnt är det angeläget att så
långt möjligl begränsa storleken av det statliga garanliålagandel och löptiden
för de lån som beviljas statliga garantier. Jag anser atl en generell
tillämpning av fleråriga engagemangsramar för de statliga kredilgaranlisystemen
bäst befrämjar detta. För de kreditgaranfisystem som i dag baseras på årliga
ramar bör en övergång till engagemangsram genomföras den Ijuli 1985.

Chefen
för industridepartementet har i proposition om industriell tillväxt och förnyelse
(prop. 1983/84:135) föreslagit en övergång från åriig ram till engagemangsram
för kreditgarantier till industrigarantilån m. m. Industriministern påpekar
att förluster till följd av infriade garantier rent tekniskt minskar statens
engagemang för utestående garantier. Han betonar alt sådana förluster inle bör
frigöra ulrymme för ny garantigivning och föreslår atl infriande av
kreditgaranti skall medföra en minskning av kreditga-ranfiramen med motsvarande
belopp.

Jag
delar industriministerns uppfattning i denna fråga. Infriande av det stafiiga
garantiansvaret bör inte utgöra ett incitament för tillskapande av nytt
kreditgarantiutrymme i ell generellt engagemangsramssyslem. Jag förordar därför
alt förslaget, om all infriande av kreditgaranti i ett system med
engagemangsramar skall minska garantiramen med molsvarande belopp, fillämpas
generelh fr. o. m. den 1 juli 1984.

RRV
fick den 22 juni 1983 regeringens uppdrag att göra en översyn av verksamheten
med statliga garantier med undantag av exportkreditgaranfi-systemel. RRV har
ulfört uppdragel i kontakt med kreditgarantimyndighe-ler, kreditinrättningar
och intresseorganisationer. RRV har den 24 februari 1984 redovisat en rapport
("Översyn av verksamheten med statliga garantier - vissa regler, mtiner
och system"). Översynen bereds f.n. i regeringskansliet.

3
Statsbudgeten budgetåren 1983/84 och 1984/85

Riksrevisionsverkel
har med skrivelser till regeringen den 4 och 5 april 1984 lämnat sina
beräkningar av dels statsbudgetens inkomster under budgetåren 1983/84 och
1984/85, dels budgetulfallet för budgetåret 1983/84. För en närmare redogörelse
hänvisar jag till verkets skrivelser (bil. 1.3 och 1.4). Med bl.a. dessa som
underlag kommer jag nu atl redovisa mina kalkyler avseende budgelulvecklingen
för budgetåren 1983/84 och 1984/85.

Prop. 1983/84:150
Bilaga 1 Reviderad finansplan 49

3.1 Statsbudgetens
inkomster och utgifter budgetåret 1983/84

Riksrevisionsverket
beräknar statsinkomsterna för innevarande budgetår till totalt 220458 milj.
kr. Utgifterna beräknas till 298976 milj. kr. varför budgetunderskottet väntas
uppgå till 78518 milj. kr.

Riksrevisionsverket
har dock inte kunnal ta hänsyn till propositioner och förslag som framlagts
efter den 15 mars, eller annan information som framkommit sedan dess, varför
vissa justeringar av verkets beräkningar är nödvändiga.

Vid
en beräkning av slatsinkomstemas utveckling är de antaganden som görs om
inkomstutvecklingen i samhället av stor betydelse. Riksrevisionsverkets
beräkningar gmndar sig på antagandet alt lönesumman ökar med 6,5% mellan åren
1983 och 1984 saml med 5,5% mellan åren 1984 och 1985. Verket har även beräknat
inkomsterna vid en alternativ utveckling av lönesumman. I delta altemativ är
lönesummeökningen för år 1984 ca 2 procentenheter högre. Jag har i enlighet med
de beräkningar som presenteras i nationalbudgeten vall att ulgå från en
schablonmässig tillväxt av lönesumman år 1984 på ca 8%. Detta leder fill atl
jag föreslår revideringar av verkets beräkningar av inkomstema för budgetåren
1983/84 och 1984/ 85. Vid genomgången av de avvikelser jag finner nödvändiga
utgår jag från verkets alternativ med lägre lönesummefillväxt.

Jag
bedömer att verkets beräkning av inkomsterna för budgetåret 1983/ 84 sammanlagt
behöver räknas upp med 840 milj. kr. Dessa justeringar kommer jag att närmare
redovisa vid min genomgång av inkomsterna för budgetåret 1984/85.
Riksrevisionsverkets beräkning av utgiftema under budgetåret 1983/84 föranleder
inga justeringar från min sida. Sammantaget leder delta till att budgetunderskottet
kan beräknas till 77,7 miljarder kronor för budgetåret 1983/84.

3.2 Statsbudgetens
inkomster och utgifter budgetåret 1984/85

Inkomsterna

Jag
finner alt ett flertal inkomsttitlar behöver revideras fill följd av att
antagandena om lönesummans utveckling under år 1984 skiljer sig i min och
riksrevisionsverkets bedömning. Detla gäller i första hand inkomsterna under
inkomstgmppen skatt på inkomst, realisationsvinst och rörelse samt
inkomstgmppen lagstadgade socialavgifter. Även inkomstema under inkomsttiteln
mervärdeskatt behöver justeras eftersom tidigare angivna antaganden om löner
även påverkar priser och den privata konsumtionens tillväxt. Min beräkning
baseras på ett antagande atl den genomsnittliga prisnivån under år 1984 kommer
att öka med 7%. Förändringama av inkomstema på enskilda inkomsttitlar under
nämnda inkomstgmpper redovisas i tabell 3.

I
prop. 1983/84:110 om vissa oljefrågor föreslås ett ändrat oljelagringsprogram.
Del minskade lagringsbehov som föreslås i proposifionen 4 Riksdagen 1983184.
1 saml. Nr 150. Bilaga 1

Prop.
1983/84:150 Bilaga 1 Reviderad finansplan 50

kommer
att leda till betydande förstärkningar på statsbudgetens inkomstsida. En av
utgängspunklema har nämligen varil alt tillgodoräkna slaten det minskade
lagringsbehovet. Efter samråd med statsrådet Dahl räknar jag upp
riksrevisionsverkets beräkning av inkomsterna med 1760 milj. kr. budgetåret
1984/85. Jag föreslår vidare att dessa inkomster redovisas på en ny
inkomsttitel benämnd inkomster av försålda lager.

I
prop. 1983/84: 178 om ändring i vägtrafikbeskaltningen föreslås förutom
omfördelning av fordonsskatten och kilometerskatien för dragbilar och
påhängsvagnar även en generell höjning av fordonsskatten med ca 24% för de
flesta slags fordon. Höjningen skall finansiera den i budgetpropositionen
föreslagna ökningen av anslagen till drift av vägar. Efter samråd med chefen
för kommunikationsdepartementet beräknar jag inkomstema i förhållande till
riksrevisionsverkets beräkning på titeln fordonsskatt till ytterligare 568
milj. kr. budgetåret 1984/85.

Den
1 mars 1984 slopades avgiften på dryckesförpackningar för mall-och
läskedrycker. Riksrevisionsverket beräknar med anledning härav ett
inkomstbortfall på ca 80 milj. kr. för budgetåret 1984/85. I prop. 1983/ 84:195
om skatt på vissa dryckesförpackningar föreslår regeringen alt en skatl införs
på såväl pant- som engångsförpackningar för malt- och läskedrycker, utom för
förpackningar av papp eller kartong. I propositionen föreslås även att
förpackningsavgiften på förpackningar för vin- och spritdrycker slopas och att
dessa förpackningar beskattas på motsvarande sätt som mall- och
läskedrycksförpackningama. Förändringarna föreslås träda i kraft den 1 juli
1984. Jag beräknar inkomstema från den nya förpack-ningsskalten till i stort
sett samma belopp som inkomstema från den slopade förpackningsavgiften.
Riksrevisionsverkets beräkning för budgetåret 1984/85 bör därför räknas upp
med 80 milj. kr. Jag finner det ändamålsenhgt att förpackningsskatten
redovisas på inkomsttiteln särskilda varuskatter.

En
överenskommelse har träffats mellan regeringen och de borgerliga partiema om
anslag till det militära försvaret för de återstående tre åren av innevarande
försvarsbeslulsperiod, dvs. budgetåren 1984/85, 1985/86 och 1986/87.
Uppgörelsen innebär alt vissa inkomstförstärkningar görs för atl finansiera
dessa ökade utgifter. Bl.a. ökar televerkels inleveranser fill staten med 100
milj. kr. under vart och ett av dessa budgetår. Efter samråd med chefen för
kommunikationsdepartementet ökar jag riksrevisionsverkets beräkning av
inkomsttiteln televerkets inlevererade överskott med 100 milj. kr. för
budgetåret 1984/85.

Riksrevisionsverket
har beräknat inkomstema på inkomsttiteln inkomster vid lantbruksnämnderna till
7 milj. kr. för budgetåret 1984/85. Dessa inkomster kommer emellertid från
sagda budgetår alt nettoredovisas under ett anslag på budgetens utgiftssida.
Det innebär att berörd inkomsttitel bör tas bort ur budgetförslaget för
budgetåret 1984/85 och att jag - efter samråd med chefen för
jordbmksdepartementet - räknar ner verkets beräkning av dessa inkomster med 7
milj. kr.

Prop.
1983/84:150 Bilaga 1 Reviderad finansplan

51

Riksrevisionsverkets beräkningar i övrigt föranleder inte
någon erinran från min sida. Totalt innebär de förordade justeringama av
verkels beräkningar att inkomstema för budgetåren 1983/84 och 1984/85 ökar med
840 milj. kr. resp. 6972 milj. kr. Förändringama redovisas i tabell 3.

En fullständig redovisning av statsbudgetens inkomster bör
fogas till protokollet i detta ärende (bil. 1.5).

Riksrevisionsverket har vidare för nästkommande budgetär
beräknat inkomsterna under inkomsttiteln statliga pensionsavgifter, netto efter
ett oförändrat lönekostnadspålägg om 39%. Jag finner ingen anledning alt förorda
alt lönekostnadspålägget ändras för budgetåret 1984/85. I detta sammanhang bör
erinras om det uppdrag som riksrevisionsverket erhållit av regeringen att
utreda vissa frågor kring det statliga lönekostnadspålägget m. m.

TabeU 3. Justering av riksrevisionsverkets beräkningar av
statsbudgetens inkomster 1983/84 och 1984/85

1 000-tal kr.

1983/84

1984/85

Riksrevisions-

Förändring

Riksrevisions-

Förändring

verkets be-

enligt före-

verkets be-

enligt fö-

räkning

draganden

räkning

re(

Iragan-

(rev. beräk-

(rev. beräk-

den

ning)

ning)

Föredragandens
justeringar:

1111
Fysiska personers skatt

på inkomst, realisations-

vinst och rörelse

33082000

-1-740000

43486000

-1-2795 000

1211
Folkpensionsavgift

29938000

+

600000

1221
Sjukförsäkringsavgift

-935 000

+

200000

1231
Baraomsorgsavgift

6969000

+

120000

1241
Vuxenutbildningsavgift

764000

+

16000

1251
Övriga socialavgifter

-437000

+

40000

1281
Allmän löneavgift

6492000

+

100000

1411
Mervärdeskatt

49700000

-1-100000

54 500000

+

600000

1422
Särskilda varuskatter

742000

■V

80000

1461
Fordonsskatt

2370000

+

568000

2112
Televerkets inlevererade

överskott

245000

+

100000

2621
Inkomster vid

lantbruksnämnderna

7000

_

7000

3362
Inkomster av försålda lager

-

-1-1760000

Summa
förändringar enligt

föredraganden

-1-840000

-H6972000

Summa
inkomster

220457586

236354737

Utgifterna

I årets budgetproposition upptogs de totala utgiftema för
budgetåret 1984/85 till 304929 milj. kr. Av detta belopp svarade
ulgiftsanslagen för 297929 milj. kr.

Sedan riksdagen förelades budgetpropositionen har fram
till den 1 april 1984 ell flertal propositioner innebärande anslagsförändringar
föreslagils

Prop. 1983/84:150
Bilaga 1 Reviderad finansplan 52

riksdagen.
Om riksdagen bifaller proposifionerna ökar ulgiftsanslagen med ca 3074 milj.
kr. budgetåret 1984/85. Beloppet inkluderar även anslagsförändringar ulöver
budgetpropositionen som beslutals av riksdagen men inte de minskade utgifter
för statsskuldräntor somjag strax återkommer till.

I
samband med min beräkning av anslagskonsekvenserna har jag låtit upprätta en
specifikation över föreslagna och i förekommande fall beslutade
anslagsförändringar på statsbudgeten i förhållande till budgetpropositionen.
Denna specifikation (bil. 1.6) täcker i princip perioden t. o. m. mars månad
1984. Propositioner som förelagts riksdagen under denna period samt vissa
propositioner som framlagts senare datum för riksdagen inkluderas i denna
specifikation liksom ev. riksdagsbeslut om att ändra regeringens förslag till
anslag.

Anslaget
till räntor på statsskulden m.m. upptogs i budgetpropositionen för budgetåret
1984/85 till 65 000 milj. kr. Mina överväganden i det följande har jag baserat
på informafion som jag under hand erhållit från bl.a. riksgäldskonlorel.
Belastningen på detta anslag är beroende fömtom räntenivån inom och utom
landet även av valutaförluster på gmnd av ändrade växelkurser, det ackumulerade
budgetsaldot från tidigare budgetår, men naturiiglvis även i någon mån av
budgetsaldot under det budgetår för vilket anslaget anvisas.

Vid
en förnyad beräkning av räntor på statsskulden finner riksgäldskonlorel att
utgifterna torde bli ca 4,5 miljarder kronor lägre jämfört med vad som togs upp
i budgetproposifionen. Denna justering är föranlåten av en rad faktorer. I
förhållande till budgetpropositionen baseras nuvarande kalkyl på ett icke
oväsentligt mindre budgetunderskott. Vidare har under våren 1984 räntesatserna
för ett flertal låneinstrument sänkts. Räntan på prioriterade obligationer har
sänkts från nivån 12% i december till 11 % i slutet av mars. Vidare har räntan
på såväl riksobligationer som statsskuldväxlar sjunkit med 1 till 2
procentenheter. Vid beräkningen har dock beaktats att det kassamässiga underskottet
till en del förklaras av vissa extraordinära budgetförstärkningar som endast i
begränsad utsträckning far effekter på den genomsnittliga upplåningen under
årel och därmed på utgifterna för stalsskuldräntan under genomförandeårel.

Vid
beräkning av koslnaderna för statsskuldräntor är vidare fördelningen mellan
olika upplåningsformer mycket betydelsefull. Upplåning i form av
slatsskuldväxlar och skattkammarväxlar belastar statsbudgeten med hela
räntebeloppel för lånet samma år som upplåningen sker, medan däremot upplåning
mol obligationer - som i allmänhet har helårskupong -räntebelastar året efler
det att upplåningen sker. Till denna beräkning har antagits all andelen
statsskuldväxlar av bmltoupplåningsbehovet kommer att minska jämfört med vad
som antogs inför beräkningama i budgetpropositionen. Detta kommer att minska
räntebelaslningen för budgetåret 1984/ 85 jämfört med budgetpropositionen.

I
beräkningarna har endast medtagits valutaförluster för lån som för-

Prop.
1983/84:150 Bilaga 1 Reviderad finansplan 53

faller
under budgetåret 1984/85. Jämfört med beräkningen till budgetpropositionen har
valutaförlustema reviderats ned, främst till följd av dollams nu lägre värde i
förhållande fill den svenska kronan. Fömtom valutaförlustema på förfallande
lån torde även uppkomma vissa förluster till följd av förtida inlösen av lån.
Omfattningen av förtida inlösen blir främst beroende av utvecklingen på
inlemationella finansmarknaderna inkl. räntelägel och möjligheten atl omsätta
dyrare lån mot lån med bättre villkor. Utgifter för kursförluster vid förtida
inlösen av lån har jag beaktat under posten tillkommande utgiftsbehov, netto
med 1 miljard kronor.

Mellan
budgetåren 1983/84 och 1984/85 ökar kostnadema för räntor på statsskulden från
59,9 miljarder kronor till 60,5 miljarder kronor. Ränte-kostnadema för den
inhemska upplåningen beräknas öka med ca 4,5 miljarder kronor. Den relativt
måttliga ökningen förklaras till en del av all försäljningen av
statsskuldväxlar antas bli mindre under budgetåret 1984/ 85 än under budgetåret
1983/84. Vad gäller kostnadema för den utländska upplåningen svarar
valutaförlusterna budgetåret 1983/84 för 6,9 miljarder kronor medan molsvarande
förluster för budgetåret 1984/85 endast uppgår fill 2,3 miljarder kronor. De olika
kostnadskomponenterna som ingår i utgiftema för räntor på statsskulden m. m.
framgår av tabell 4.

TabeU
4. Räntor på statsskulden

Miljarder
kronor

1981/82

1982/83

1983/84

1984/85

Räntor
på inhemska lån

m.m.

Räntor
på utländska lån

Valutaförluster

varav
förtida inlösen

Summa

19,1

7,2 1,4

27,7

34,1 9,7 4,4

48,2

40,7

12,3

6,9

2,9

59,9

45,2 13,0 2,3 (1,0)'

60,5 (61,5)

'
Beaktat under posten tillkommande utgiftsbehov, netto

Förändringama
av utgiftema mellan budgetpropositionen och nuvarande beräkning har jag låtit
sammanställa i en huvudlitelsvis specifikation (bil. 1.7), som bör fogas till
regeringsprolokollel. Uppgifterna sammanfattas enligt följande.

__________________________________________ Milj,
kr. "

1.
Utgiftsanslag enligt 1984 års
budgetproposition 297929

2.
Anslagsökningar enligt specifikation
i bilaga 1.7

exkl.
statsskuldräntor -1-3074

3. Statsskuldräntor -4500

Summa
utgiftsanslag 296503

Prop. 1983/84:150
Bilaga 1 Reviderad finansplan 54

Sammantaget
innebär delta alt jag beräknar utgiftsanslagen för budgetåret 1984/85 till
296503 milj. kr. Eventuella förslag och beslut i övrigt efter utgången av mars
1984, vilka inte särskilt redovisats torde få beaktas av riksdagens
vederbörande utskott.

Beräkning
av anslagsbehållningarnas utveckling

För
reservationsanslag kan utbetalningama komma atl avsevärt avvika från det
anslagna beloppet. Detla registreras som en förändring av anslagsbehållningarna.
För att erhålla en rättvisande bild av del förväntade budgetulfallet, måste
hänsyn även tas till förändringar i anslagsbehållningar.

I
årets budgetproposition beräknades behållningen på reservationsanslag minska
med ca 1 407 milj. kr. under budgetåret 1983/84. Riksrevisionsverket har i sin
senaste prognos över budgetulfallet bedömt att anslagsbehållningamas summa
inte kommer att förändras under budgetåret. Denna utveckling bör ses mol
bakgmnd av de under vårriksdagen föreslagna ökningarna av anslagen avseende
budgetåret 1983/84. För en närmare anslagsvis redovisning hänvisar jag till
verkels beräkningar (bil. 1.4). Jag har intet att erinra mot verkets prognos
och räknar sålunda ned förbmkningen med 1,4 miljarder kronor jämfört med
budgetpropositionen.

TabeU
5. AnslagsbehåUningarna vid utgången av budgetåren 1980/81-1983/84

Miljarder
kronor

Huvudtitel

1980/81

1981/82

1982/83

1983/84

Utfall

Utfall

Utfall

Ber. utfall

Kommunikationsdepartementet

3,13

3,38

5,31

4,99

(förändring
under budgetåret)

(-0,40)

(-1-0,25)

(+1,93)

(-0,32)

Arbetsmarknadsdepartementet

1,60

3,31

3,55

3,54

(förändring
under budgetåret)

(-0,26)

(-H,71)

(-1-0,24)

(-0,01)

Bostadsdepartementet

3,02

1,15

0,95

1,46

(förändring
under budgetåret)

(-0,46)

(-1,87)

(-0,20)

(+0,51)

Industridepartementet

7,36

6,11

7,53

7,56

(förändring
under budgetåret)

(-f0,35)

(-1,25)

(-1-1,42)

(-)

Övriga
huvudtitlar

4,88

5,73

7,27

7,06

(förändring
under budgetåret)

(-t-0,40)

(-t-0,85)

(+1,54)

(-0,21)

Summa

19,99

19,68

24,61

24,61

(förändring
under budgetåret)

(-0,36)

(-0,31)

(+4,93)

(-)

I
budgetpropositionen beräknades förbmkningen av anslagsbehållningarna att uppgå
fill 2,5 miljarder kronor, netto. Jag finner ingen anledning alt nu avvika från
denna beräkning. Det bör dock noteras att jag vid denna bedömning inte beaktat
förslagen om sysselsättningsskapande åtgärder, som senare denna dag kommer att
föreslås regeringen. I den mån dessa förslag bedöms komma all påverka
förbrukningen av anslagsbehållningarna lorde det fa ankomma på finansutskottet
att vidla ev. justeringar.

Prop. 1983/84:150
Bilaga 1 Reviderad finansplan 55

Disposition
av rörliga krediter

Vissa
myndigheter och bolag har enligt riksdagens beslut möjlighet all utnyttja
rörliga krediter hos riksgäldskontoret. Förändringar i den utestående
lånestocken, dvs. förändringar i nettoutlåningen, registreras på statsbudgeten
i form av förändringar i dispositionen av rörliga krediter och påverkar sålunda
budgetutfallet. Under budgetåret 1983/84 beräknar riksrevisionsverkel att
dispositionen av rörliga krediter kommer att öka med 475 milj. kr. Jag ansluter
mig fill verkets bedömning.

För
kommande budgetår bmkar en schablonmässigt beräknad ökning av den rörliga
krediten las upp i förslaget till statsbudget. För budgetåret 1984/85 torde, i
likhet med vad jag anförde i budgetproposifionen, exportkreditnämnden och
staiens vattenfallsverk komma all öka utnyttjandet av beviljade rörliga
krediter. Den ändrade finansieringen av televerkets verksamhet kommer all
föranleda televerket all återbetala utestående lånemedel i form av rörlig
kredit. Vid utgången av budgetåret 1984/85 beräknas denna återbetalning vara
slutförd, vilket torde motsvara en minskad belastning på den rörliga krediten
om ca 2 miljarder kronor. Sammantaget räknar j£, liksom i budgetpropositionen,
med en minskning av utnyttjandet av den rörliga krediten för budgetåret
1984/85 med 500 milj. kr.

Beräknat
tillkommande utgiftsbehov, netto

I
syfte att förslaget till statsbudget så långt som möjligt skall visa den totala
budgetbelastningen förs på budgetens utgiftssida upp beräknade posten
tillkommande utgiftsbehov, netto. Vid beräkningen av denna post görs en
uppskattning av sannolika anslagsbelastningar och inkomsteffekter som inte
kommer till uttryck på annat sätt. Beräkningen avser en kassamässig
belastning.

I
budgetpropositionen upptogs under posten tillkommande utgiftsbehov, netto ett
belopp för propositioner avseende bl. a. kommunalekonomiska åtgärder och
åtgärder inom forskningspohtikens verksamhetsområde. Då flertalet av dessa
förslag förelagts riksdagen, har medel beräknats på berörda anslag och resp.
inkomsttitlar.

Senare
denna dag kommer regeringen alt föreslå ökade insatser inom
sysselsättningspolitikens område. Dessa ökade utgifter har jag beaktat under
posten tillkommande utgiftsbehov, netto. Vidare kommer att föreslås ökade
insatser för bamfamiljema. Dessa åtaganden kommer att finansieras. Effekterna
av förslagen påbudgetens inkomst- resp. utgiftssida har jag beaktat under
posten tillkommande utgiftsbehov, netto.

I
budgetpropositionen avräknades från posten tillkommande utgiftsbehov, netto
engångseffekten av förslaget till samordning av uppbörden av inkomstskatt och
arbetsgivaravgifter. De positiva effekterna av denna samordning har nu beaktats
vid beräkningen av statsbudgetens inkomster, varför posten tillkommande
utgiftsbehov, netto bör räknas upp med ca 6 miljarder kronor.

Prop.
1983/84:150 Bilaga 1 Reviderad finansplan

56

Jag vill i detla sammanhang ta upp en fråga som berör det
bokförda värdet av statens utlandslån.

Den kassamässiga redovisningen av statsbudgetens inkomster
och utgifter har inneburit att stalsskuldredovisningen inte innehåller något
valu-laregleringskonto. Detta får till följd att de utländska lånen redovisas
fill det kronvärde som gäller den dag lånen tas upp. Om kronvärdet förändras
mellan upplåningstillfället och ålerbetalningsfillfället uppslår en valutavinst
eller en valutaförlust som redovisas först i och med all lånet omsattes eller
amorteras. Den svenska kronans minskade värde under de senaste åren har lett
fill atl statens utlandsskuld uttryckt i svenska kronor stigit markant. I
riksgäldskontorets reviderade beräkning av kostnadema för statsskuldränloma -
som jag tagit del av - har endast beaktats valutaförluster på lån som enligt
plan kommer att omsättas under budgetåret 1984/ 85. Jag har dock erfarit atl
del för lån som inte förfaller till betalning under budgetåret 1984/85 kan
komma att finnas goda skäl till förtida inlösen. Delta medför långsikliga
kostnadsbesparingar. I samband med en sådan förtida inlösen av lån uppkommer
emellertid ytteriigare valutaföriusler som kommer alt belasta statsbudgeten. I
min beräkning av poslen tillkommande utgiftsbehov, netto har jag efler samråd
med riksgäldskonlorel överslagsmässigt kalkylerat att 1 miljard kronor av detta
skäl bör bokföras som ytterligare valutaförluster.

Jag föreslår att posten tillkommande utgiftsbehov, netto
förs upp med ett belopp om 12 miljarder kronor i statsbudgeten för budgetåret
1984/85.

Summering av statsbudgetens utgifter

I det föregående har jag redogjort för mina överväganden
kring statsulgiftema för budgetåret 1984/85. Sammanlaget innebär mina
beräkningar att statsulgiftema kommer att uppgå till 310503 milj. kr., vilket
är ca 5574 milj. kr. mer än vad jag beräknade i budgetpropositionen 1984.

TabeU 6. Statsutgifterna budgetåret 1984/85

Milj. kr.

1984/85

Budgetprop. Ny beräkning

Utgiftsanslag 297929 296503

Förändringar i anslagsbehållningar 2 500 2 500

Ändrad disposition av röriiga krediter -500 -500

Beräknat tillkommande utgiftsbehov, netto 5000 12000

Summa statsutgifter 304929 310503

Statsbudgetens saldo budgetåren 1983184 och 1984185

Med hänvisning till min redovisning i det föregående
beräknar jag utfallet av statsbudgetens inkomster och utgifter för innevarande
budgetår och förslaget till statsbudget 1984/85 på sätl som framgår av tabell
7.

Prop. 1983/84:150
Bilaga 1 Reviderad finansplan

Tabell
7. Utvecklingen av statsbudgetens saldo budgetåren 1982/83-1984/85 Miljarder
kronor

57

1982/83 Utfall

1983/84

Budgetproposition

Ny beräkning

1984/8?

Budgetproposition

Ny beräkning

Procentuell förändring

Från utfall Från ny beräk-1982/83 ning
1983/84 till ny be- till ny beräk-räkning ning 1984/85
1983/84

Inkomster Utgifter

Saldo

191,3

277,9

-86,6

217,6 302,5

-84,9

221,3 299,0

-77,7

224,1 304,9

-80,8

243,3 310,5

-67,2

+ 15,7 -1- 9,9 + 7,6 + 3,8

Utgiftema
för budgetåret 1984/85 beräknades i budgetpropositionen till 304,9 miljarder
kronor. Nu beräknar jag utgiftema till 310,5 miljarder kronor. Statsinkomsterna
nästa budgetår uppskattas nu till 243,3 miljarder kronor, vilkel innebär en
uppräkning med 19,2 miljarder kronor jämfört med budgetproposifionen. Det bör
noteras att den engångsvisa inkomstförstärkningen på gmnd av samordnad uppbörd
av skatter och arbetsgivaravgifter i budgetpropositionen beaktades på
statsbudgetens utgiftssida under posten tillkommande utgiftsbehov, netto. Detla
innebär att man vid en jämförelse mellan beräkningarna av inkomster och
utgifter i budgetpropositionen och nuvarande beräkning bör addera ca 6
miljarder kronor till de belopp som finns angivna i budgetpropositionen som
inkomster och utgifter för budgetåret 1984/85.

Sammanfattningsvis
innebär beräkningarna att budgetunderskottet för budgetåret 1984/85 minskar med
ca 10,5 miljarder kronor till ca 67,2 miljarder kronor jämfört med beräkningama
i budgetpropositionen.

Till
regeringsprotokollet i detta ärende bör fogas som bilagor:

Reviderad
nationalbudget 1984 (Bilaga 1.1).

Långtidsbudget
för perioden 1984/85-1988/89 (Bilaga 1.2).

Riksrevisionsverkets
reviderade inkomstberäkning för budgetåret 1984/ 85 (Bilaga 1.3).

Riksrevisionsverkets
beräkning av budgetulfallet för budgetåret 1983/84 (Bilaga 1.4).

Specifikation
av statsbudgetens inkomster under budgetåret 1984/85 (Bilaga 1.5).

Specifikation
av anslagsförändringar i förhållande till budgetpropositionen för budgetåret
1984/85 (BUaga 1.6).

Förändringar
i förslaget till statsbudget för budgetåret 1983/84 sedan budgetpropositionen
(Bilaga 1.7).

Lagförslag
(Bilaga 1.8).

Prop. 1983/84:150
Bilaga 1 Reviderad finansplan 58

Hemställan

Med
hänvisning till vad jag nu har anfört hemställer jag att regeringen dels
föreslår riksdagen att

1.
godkänna de allmänna riktlinjer
för den ekonomiska politiken somjag har förordat i det föregående,

2.
godkänna de allmänna riktlinjer
för budgetregleringen som jag har förordat i det föregående.

3.
godkänna min beräkning av
statsbudgetens inkomster för budgetåret 1984/85 enligt den vid detta protokoll
fogade specifikationen,

4.
godkänna min beräkning av
förändringarna i anslagsbehållningarna för budgetåret 1984/85,

5.
godkänna min beräkning av
förändringama i dispositionen av rörliga krediter för budgetåret 1984/85,

6.
godkänna min beräkning av
beräknat tillkommande utgiftsbehov, netto för budgetåret 1984/85,

7.
med ändring av förslag i prop.
1983/84:100, bil. 17 till Räntor på statsskulden m.m. för budgetåret 1984/85
anvisa ett förslagsanslag av 60500000000 kr.,

8.
till Skatteutjämningsbidrag
till kommunerna m.m. för budgetåret 1984/85 under sjunde huvudtiteln utöver i
prop. 1983/84:133 begärda medel anvisa ytterligare 45000000 kr.,

9.
bemyndiga regeringen att för
budgetåret 1984/85, om arbetsmarknadsläget kräver det, besluta om utgifter i
enlighet med vad jag har förordat intill ett sammanlagt belopp av 2500000000
kr.,

dels
föreslår riksdagen alt anta inom finansdepartementet upprättat förslag till

10.
lag om ändring i
kommunalskatlelagen (1928:370),

11.
lag om ändring i lagen
(1947:576) om statlig inkomstskatt,

12.
lag om ändring i lagen
(1977:1071) om basenhet,

13.
lag om ändring i lagen
(1958:295) om sjömansskatt,

14.
lag om ändring i uppbördslagen
(1953:272),

15.
lag om ändring i taxeringslagen
(1956:623),

16.
lag om ändring i lagen
(1960:63) om förlustavdrag,

dels
bereder riksdagen tillfälle all ta del av vad jag har anfört om

17.
kommunsektorn,

18.
utnyttjande av
finansfullmakten,

19.
statliga kreditgarantier.

Prop. 1983/84:150 Bilaga 1 Reviderad finansplan 59

Bilaga 1.8

1 Förslag till

Lag om ändring i kommunalskattelagen (1928:370)

Härigenom föreskrivs i fråga om kommunalskattelagen
(1928:370)'

dels att 46 § 3 mom. skall upphöra alt gälla,

dels att 65 § samt anvisningarna fill 70 § skall ha nedan
angivna lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

65 f Fråga, humvida skaltskyldig haft Fråga,
humvida skaltskyldig haft bam eller icke eller om bam är atl bam eller icke
eller om barn är atl räkna såsom hemmavarande eller räkna såsom
hemmavarande eller icke, liksom ock fråga om bams ål- icke, liksom ock
fräga om barns ålder skall bedömas efler förhallan- der skall bedömas
efter förhållandena den 1 november året näst före dena den 1 november året
näst före taxeringsåret. Med barn avses jäm- taxeringsåret. Med barn avses
jämväl styvbarn och fosterbam. Barn, väl styvbarn och fosterbam. som bor
hos sina föräldrar, skaU, såvitt avser föräldrarnas rätt tiU avdrag enligt 46
§3 mom., anses som hemmavarande endast hos den ena av dem.

I fråga om skaltskyldig, som ingått äktenskap under
beskattningsåret, skola de bestämmelser som avse gift skattskyldig, om ej annat
följer av vad som stadgas i sista stycket, äga tillämpning först vid taxering
för det därpå följande beskattningsåret.

Bestämmelser som avse gift Bestämmelser
som avse gift skattskyldig skola i fråga om ma- skallskyldig skola i
fråga om makar, som levt tillsammans, filläm- kar, som levt fillsammans,
tillämpas jämväl under det beskattnings- pas jämväl under det beskattningsår,
varunder make avlidit. Skatt- år, vamnder make avlidit. skyldig vars make
avUditföre den 1 JuU året näst före taxeringsåret är dock berättigad tiU avdrag
enligt 46 §3 mom. fiärde stycket.

Har eljest under beskattningsåret ändring inträtt i
förhållande, som har betydelse för tillämpning av bestämmelsema angående
taxering av gift skaltskyldig, skall del förhållande, som rått under störte
delen av beskattningsåret, vara bestämmande för taxeringen.

Bestämmelser i denna lag om gift skaltskyldig skola äga
tillämpning jämväl i fråga om dem som, utan alt vara gifta, leva tillsammans,
om de tidigare varit förenade i äktenskap eller gemensamt hava eller hava haft
bam.

(Se vidare
anvisningarna.)

' Senaste lydelse av 46 § 3 mom. 1976:1094. Senaste
lydelse 1982:421.

Prop.
1983/84:150 Bilaga 1 Reviderad finansplan 60

Nuvarande
lyddse Föreslagen lydelse

Anvisningar

till A
person, som i 1 mom. av denna paragraf avses, äro icke tillämpliga de om
allmänna avdrag i 46 § 2 och 3 mom. meddelade bestämmelserna och icke heller
föreskriflema om grundavdrag (48 §) eller de i 50 och 51 §§ för i riket bosatt
person meddelade föreskrifterna om beskattningsbar inkomst och om lägsta
skattepliktiga belopp. De i 49 § meddelade stadgandena äro icke gällande för
dödsbo efter person, varom i 1 mom. av förevarande paragraf är fråga.

70 §'

Å person, som i 1 mom. av denna paragraf avses, äro icke
fillämpliga de om allmänna avdrag i 46 § 2 mom. meddelade bestämmelserna och
icke heller föreskrifterna om gmndavdrag (48 §) eller de i 50 och 51 §§ för i
rikel bosatt person meddelade föreskrifterna om beskattningsbar inkomst och
om lägsta skallepliktiga belopp. De i 49 § meddelade stadgandena äro icke
gällande för dödsbo efter person, varom i 1 mom. av förevarande paragraf är
fråga.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1985 och tillämpas
första gången vid 1986 års taxering.

Senaste lydelse 1970:162.

Prop.
1983/84:150 Bilaga 1 Reviderad finansplan 61

2 Förslag till

Lag om ändring i lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt

Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (1947:576) om
statlig inkomstskatt' dels att 4 § 2 mom. skall upphöra atl gälla, dels atl 10
§ 1 mom. skall ha nedan angivna lydelse.

Nuvarande lydelse 10 §

1 mom. För fysiska personer, dödsbon och familjestiftelser
beräknas grundbelopp och tilläggsbelopp enligt följande skalor.

Gmndbeloppet utgör:

när beskattningsbar inkomst inte överstiger 4 basenheter
enligt lagen (1977:1071) om basenhet:

3 procent av den del av den beskattningsbara inkomsten som
överstiger I basenhet;

när beskattningsbar inkomst överstiger

4 men inte 9 basenheter.

9 " " 10 10 " " 18 18 " "
21 21 basenheter

grundbeloppet för 4 basenheter och 4% av återstoden

" 9 " " 15% "

" 10 " " 20% "

" 18 " " 24% "

" 21 " " 20% "

Tilläggsbeloppet utgör:

när underlaget för tilläggsbelopp enligt 3 mom. inle
överstiger 19 basenheter: 5 procenl av den del av underlaget som överstiger 16
basenheter; när underlaget överstiger

19 men inte
21 basenheter: 21 " " 23 23 " " 26 26
" " 45 45 basenheter

tilläggsbeloppet
för 19 basenheter och 10% av återstoden

" 21 " '• 15% "

" 23 " " 20% "

" 26 " " 25% "

" 45 " " 30% "

Föreslagen lydelse 10 § 1 mom. För fysiska personer,
dödsbon och familjesfiftelser beräknas grundbelopp och tilläggsbelopp enligt
följande skalor. Gmndbeloppet utgör:

när beskattningsbar inkomst inte överstiger 9 basenheter
enligt lagen (1977:1071) om basenhet:

4 procenl av den del av den beskattningsbara inkomsten som
överstiger I basenhet;

' Senaste lydelse av 4 § 2 mom. 1960: 173 lagens rubrik
1974:770.

' Senaste lydelse 1983: 1050.

62

Prop. 1983/84:150
Bilaga 1 Reviderad finansplan

Föreslagen
lydelse när beskattningsbar inkomst överstiger

9 men inte 10 basenheter
10 " " 18 18 " " 21 21 basenheter

gmndbeloppet
för 9 basenheter och 15 % av återstoden

" 10 " " 20% "

"
18 " . " 24% "

" 21 " "
20% "

Tilläggsbeloppet
ulgör:

när underlaget för
tilläggsbelopp enligt 3 mom. inte överstiger 19 basenheter: 5 procenl av den
del av underlaget som överstiger 16 basenheter; när underlaget överstiger

19 men inte 21 basenheter
21 " " 23 23 " " 26 26 " "
45 45 basenheter

filläggsbeloppet för 19
basenheter och 10% av återstoden

"
21 " " 15% "

"
23 " " 20% "

"
26 " " 25% "

"
45 " " 30% "

Denna
lag träder i kraft den I juli 1984 och tillämpas första gången vid 1986 års
taxering. Skall skaltskyldig eller i fråga om makar någon av dem taxeras för
beskattningsår som har börjat före den 1 maj 1984 tillämpas 10 § 1 mom. i sin
lydelse närmast före den I januari 1984. Med makar avses de som laxeras med
tillämpning av 11 § 1 mom. lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt.

Prop. 1983/84:150
Bilaga 1 Reviderad finansplan 63

3
Förslag till

Lag
om ändring i lagen (1977:1071) om basenhet

Härigenom
föreskrivs i fråga om lagen (1977:1071) om basenhet' att ikraftträdande- och
övergångsbestämmelsema till lagen (1983:1047) om ändring i lagen (1982:418) om
ändring i lagen (1977:1071) om basenhet enligt 10 § 1 mom. lagen (1947:576) om
statlig inkomstskatt skall ha nedan angivna lydelse.

Nuvarande
lydelse

Denna
lag träder i kraft den 1 januari 1984. Skall skaltskyldig eller i fråga om
makar någon av dem laxeras för beskattningsår som har börjat före den II november
1983 tilllämpas äldre bestämmelser. Med makar avses de som taxeras med
fillämpning av II § 1 mom. lagen (1947:576) om stafiig inkomstskatt.

Föreslagen
lydelse

Denna
lag träder i kraft den 1 januari 1984. Skall skattskyldig eller i fråga om
makar någon av dem taxeras för beskattningsår som har börjat före den / maj
1984 tillämpas äldre bestämmelser. Med makar avses de som taxeras med fillämpning
av 11 § I mom. lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt.

Denna
lag' träder i kraft den I juli 1984.

'
Senaste lydelse av lagens mbrik 1982:418. 2 1983:1047. ' 1984:000.

Prop.
1983/84:150 Bilaga 1 Reviderad fmansplan 64

4 Förslag till

Lag om ändring i lagen (1958:295) om sjömansskatt

Härigenom föreskrivs att 7 § 1 mom., 10 § 1 mom. och
anvisningarna till 10 § lagen (1958:295) om sjömansskatt' saml bilagan till
lagen skall ha nedan angivna lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

7 § 1 mom. Här i riket bosatt sjöman samt sjöman bosatt i
Danmark, Finland, Island eller Norge skall erlägga sjömansskatt på
beskattningsbar månadsinkomsl,

a)
vid anställning
ombord på fartyg, som huvudsakligast användes i fjärrfart, enligt vid denna lag
fogade tabellerna F och FT, samt

b)
vid anställning
ombord på annat fartyg enligt vid denna lag fogade tabellerna N och NT.

Därvid erlägger Därvid eriägger

1.
ogift sjöman
utan bam skatt I. ogift sjöman ulan barn skalt
enligt kolumn 1, enligt kolumn 1 samt

2.
gift sjöman
skatl enligt ko- 2. gift sjöman och ogift sjöman
lumn 2-3, samt med bam skatt enligt kolumn 2.

3.
ogift
sjöman med barn skatt enligt kolumn 4.

Skattebelopp enligt tabellerna utgår i helt krontal,
varvid öretal över femtio avmndas uppåt och annat öretal bortfaller.

Bestämmelsema i 65 § kommunalskatlelagen äga motsvarande
tillämpning i fråga om sjömansskatt.

10 §

/ mom. Del åligger sjöman, som är bosalt här i riket, all
omedelbart efler mottagandet av debetsedel å preliminär A-skatt uppvisa
densamma för redaren. Uppvisar sjömannen icke sådan debetsedel, åligger det
redaren all från lokal skattemyndighet införskaffa debetsedel eller
erforderliga uppgifter om dess innehåll.

Skatteavdrag skall verkställas med ledning av
anteckningarna å debetsedeln för det löpande året angående den kolumn, som
jämlikt uppbördslagen skall tillämpas vid avdrag för gäldande av preliminär
A-skatt.

Har sjöman icke erhållit debetse- Har sjöman icke erhållit debetse-

del, som nu sagts, eller har redare del, som nu sagts,
eller har redare icke kunnal införskaffa debetsedeln icke kunnal införskaffa
debetsedeln eller erforderliga uppgifter om dess eller erforderliga uppgifter
om dess innehåll, må skatteavdrag under ja- innehåll, må skatteavdrag under januari
och febmari månader ske en- nuari och febmari månader ske en-

' Lagen omtryckt 1970:933.

Senaste lydelse av lagens rubrik 1974:777. Senaste
lydelse 1982:420. ' Senaste lydelse 1978:916.

Prop. 1983/84:150
Bilaga 1 Reviderad finansplan

Nuvarande
lyddse Föreslagen lydelse

65

en för april månad.

Sjöman
mä jämväl med intyg från lokal skattemyndighet eller beslut från
sjömansskallenämnden eller på annat sätt som beslämts av sjömansskattenämnden
visa enligt vilken kolumn i sjömansskattetabell avdrag skall ske. Besked om
sålunda tillämplig kolumn skall av redaren iakttagas från och med den
löneavräkning, som sker näst efter det att beskedet uppvisals för redaren.

ligt den kolumn som senast
tillämpats under nästföregående beskattningsår. Om del senare av debetsedel
eller på annal säll lillföriitligen framgår, alt avdrag rätteligen bort ske
enligt annan kolumn skall del åligga redaren alt vid därnäst följande
löneavräkning förelaga erforderlig rättelse. Har skatteavdrag under januari
och februari skett enligt kolumn 2-3 eller 4 med ledning av debetsedeln för
nästföregående beskattningsår, skall rättelse till kolumn I alllid förelagas,
om inte debetsedel uppvisas eller om det inte på annal säll kan utrönas vilken
kolumn som skall tillämpas. Rättelse skall ske senast vid löneavräkning-

ligt den kolumn som senast
tillämpats under nästföregående beskattningsår. Om det senare av debetsedel
eller på annal säll lillföriitligen framgår, all avdrag rätteligen bort ske
enligt annan kolumn skall del åligga redaren att vid därnäst följande
löneavräkning företaga erforderlig rättelse. Har skatteavdrag under januari
och februari skett enligt kolumn 2 med ledning av debetsedeln för
nästföregående beskattningsår, skall rättelse till kolumn I alltid förelagas,
om inle debetsedel uppvisas eller om det inle på annat sätt kan utrönas vilken
kolumn som skall tillämpas. Rättelse skall ske senast vid löneavräkningen för
april månad.

Tillämplig kolumn
enligt 7 § 1 mom. bestämmes för sjöman med motsvarande tillämpning av 4 §
uppbördslagen (1953:272) och enligt följande uppställning.

Tillämplig kolumn enligt 7
§ 1 mom. bestämmes för sjöman med motsvarande tillämpning av 4 § uppbördslagen
(1953:272). Skatteavdrag för gift sjöman verkslälles dock alltid enligt kolumn
2.

A
debetsedel för preliminär A-skatI angiven kolumn

Avdrag
för sjömansskatt verk-slälles enligt nedanslående kolumn i tabell F eller N

I

1

2
eller 3

2-3

4

4

Skatteavdrag
för gift sjöman verkställes dock alltid enligt kolumn 2—3.

■• Senaste lydelse 1974:777.

5 Riksdagen 1983184. 1 saml. Nr 150. Bilaga I

Prop. 1983/84: 150 Bilaga I Reviderad finansplan

Niivtiramle lyddse Tabeller för beräkning av sjömansskatt

Fjärrfart

TabeU F kolumn I

lOgift sjöman ulan bam)

66

Bilaga

Beskattningsbar

Skati pi inkomst

Skatt på inkomsl

månadsinkomst,

vid skiktets nedre

utöver skiktels

kr.

gräns, kr.

nedre gräns

2310- 3600

10,30

-t-33,0%

3600- 4200

436

-1-34.0%

4
200- 4 800

640

-K 36.5%

4800- 5400

859

-h41,0%

5400- 6000

1 lOS

-t-49,0%

6000- 6600

1399

■1-52,0%

6600- 7 200

1711

-1-52,5%

7 200- 7800

2026

+ 55,5%

7800- 8400

2 359

-t-58,3%

8400- 9000

2710

+62,0%

9000-10200

3082

-h65.0%

10200- II 400

3 862

+67,0%

II400-I2000

4666

+68.0%

12000-15600

5074

+69.0%

15600-18000

7 558

+ 70,0%

18000-

9238

+ 73,0%

TabeU
F kolumn 2-3

(Gift
sjöman)

Beskauningsbar

Skatt på inkomsl

Skatt pa mkomsl

månadsinkomst.

vid skiktets nedre

uiover skiktets

kr.

grans. kr.

neUre grans

2770-
3 600

12.10

-.'I.Of

3600-
4 200

286

+ 34.0'7

4
200- 4 800

490

+ }b.n-

4800-
5400

709

+ 41.0%

5400-
6000

955

+49.0%

6000-
6600

1249

+ 52.0%

6600-
7 200

1561

+ 52.5%

7200-
7800

1876

+ 55.5%

7800-
8400

2209

+ 58.5%

8400-
9000

2560

+ 62.0%

9000-10200

2932

+ 65.0%

I0200-II400

3712

+67.0%

II400-I2000

4516

+68.0%

12000-15600

4924

+69,0%

15600-18000

7408

+ 70.0%

18000-

9088

+ 73,0%

' Senaste lydelse av bilagan 1982: 1189.

Prop. 1983/84:150
Bilaga 1 Reviderad finansplan

67

Nuvarande Ivdelse

TabcU F kolumn 4 (Ogift sjöman med bam)

Beskattningsbar

Skali

på inkomsl

Skatt på inkomsl

månadsinkomsl.

vid skiktets nedre

uiover skiktets

kr.

gräns.

kr.

nedre grans

2930- 4
200

9.90

+ n.o%

4 200-
4800

429

+ 36.0%

4800-
5400

645

+ 39.0%

5400-
6000

879

+47.5%

6000- 7
200

1164

+ 52.0%

7 200-
7800

1788

+ 54.5%

7 800-
8400

2115

+ 58,0%

8400-
9000

2463

+60,5%

9000-
9600

2826

+64.5%

9600-10200

3213

+65.0%

10200-11600

3603

+67,0%

11600-12200

4541

+68.0%

12
200-15 800

4949

+ 69,0%

15
800-18 200

7433

+ 70.0%

18 200-

9113

+ 73.0%

Tabell
F kolumn U (Utländsk sjöman)

Beskattningsbar
månadsinkomst, kr.

Skatt på
mkomst vid skiktets nedre gräns. kr.

Skall pä
inkomsl utöver skiktets nedre grans

2 370-

:400-

3000-

3 600-

4 200-

4
800-

5 400-6000-6600-7 200-

7 800-8400-9000-9600-10 200-

11400-12000-13800-15600-18000-

27 200-

2 400 3000 3600 4 200 4800

5400 6000 6600 7 200 7 800

8400 9000 9600 10 200 11400

12000 13 800 15600 18000 27 200

9,85

13

79 256 439

637

859 I 123 1405 1690

1990 2305 2638 2992

3
352

4
102 4486 5683
6916 8596

13312

+ 10.5% + 11.0% + 29.5% + 30,5% + 33.0%

+ 37.0% + 44.0% +47.0% +47.5% + 50.0%

+ 52.5% + '5.5% + 59,0% +60.0% +62.3%

+(:4.0% + 66.3% +68.5% + /0.0% + 73,0%

+ 74,5%

Prop. 1983/84:150
Bilaga 1 Reviderad finansplan

Nuvarande lydelse

Tabell
FT kolumn 1-3

(Ogift
sjöman utan bam samt gift sjöman)

68

Beskattningsbar

Skatt p& inkomst

Skatl på inkomsl

månadsinkomst.

vid skiktets nedre

utöver skiktets

kr.

gräns, kr.

nedre gräns

9000-
9600

0

+ 0.5%

9600-11400

3

+ 2,0%

11400-12000

39

+ 3,0%

12000-13800

57

+ 5.0%

13800-15600

147

+ 7,0%

15600-27
200

273

+ 8,0%

27200-

1201

+ 10,0%

TabeU
FT kolumn 4

(Ogift
sjöman med bam)

Beskattningsbar

Skatt på inkomst

Skatl på inkomsl

månadsinkomst.

vid skiktets nedre

utöver skiktets

kr.

grans, kr.

nedre gräns

9600-11600

0

+ 2,0%

11600-12200

40

+ 3,0%

12200-14000

58

+ 3,0%

I40OO-I38OO

148

+ 7,0%

13
800-27400

274

+ 8,0%

27400-

1202

+ 10.0%

Närfart

TabeU
N kolumn 1

(Ogift
sjöman utan bam)

Beskattningsbar

Skatt på inkomst

Skatt på inkomsl

månadsinkomst.

vid skiktets nedre

utöver skiktets

kr.

gräns, kr.

nedre grans

1050- 1800

11

+ 32,0%

1800- 3600

251

+ 33.0%

3600- 4200

845

+ 33,0%

4 200- 4800

1055

+ 38,0%

4800- 5400

1283

+44,5%

5400- 6000

1550

+50,5%

6000- 6600

1853

+ 52.0%

6600- 7200

2165

+ 54,0%

7 200- 7800

2489

+ 57.0%

7800- 8400

2831

+ 59.5%

8400- 9000

3 188

+63.5%

9000- 9600

3 569

+65,0%

9600-11000

3959

+66.5%

11000-11800

4890

+68,0%

II 800-15
400

5434

+69,0%

15400-17800

7918

+ 70,0%

17800-

9598

+73.0%

Prop. 1983/84:150

Bilaga 1 Reviderad
finansplan

Nuvarande lydelse

69

Tabell N kdumn 2-3 (Gift sjöman)

Beskattningsbar

Skatt på inkomst

Skatt på inkomsl

månadsinkomst.

vid skiktets nedre

utöver skiktels

kr.

gräns, kr.

nedre gräns

1520-

1800

11,40

+ 32.0%

1800-

3600

101

+33,0%

3600-

4200

695

+ 35,0%

4200-

4800

905

+ 38.0%'

4800-

5400

1133

+44,5%

3400-

6000

1400

+ 50,5%

6000-

6600

1703

+ 52,0%

6600-

7200

2015

+ 54.0%

7200-

7800

2339

+ 57,0%

7800-

8400

2681

+59,5%

8400-

9000

3038

+63,5%

9000-

9600

3419

+65,0%

9600-

II0(X)

3809

+66,5%

IIOOO-

11800

4740

+68,0%

11800-

15400

5 284

+69,0%

15400-

17800

7768

+70.0%

17800-

9448

+ 73,0%

Tabell N kolumn 4 (Ogift sjöman med bam)

Beskattningsbar

Skaii på inkomsl

Skatt på inkomst

månadsinkomst.

vid skiktets nedre

utöver skiktets

kr.

gräns, kr.

nedre gräns

1680- 1800

9,60

+ 32,0%

1800- 2400

48

+ 32.3%

2400-
3600

. 243

+ 33,0%

3600-
4200

639

+ 34,0%

4
200- 4800

843

+ 37.5%

4800-
3400

1068

+42.0%

3400-
6000

1320

+49.3 %

6000-
6600

1617

+32.0%

6600-
7 200

1929

+ 53,0%

7200- 7800

2247

+ 56.0%

7800- 8400

2583

+39,0%

8400- 9000

2937

+62,0%

9000-10000

3 309

+63,0%

10000-11200

3959

+67.0%

11200-11800

4763

+68.0%

11800-15600

5171

.+69,0%

15600-18000

7793

+70,0%

18000-

9473

+73.0%

6 Riksdagen 1983184. I saml. Nr 150. Bilaga I

Prop. 1983/84:150

Bilaga 1 Reviderad
finansplan

Nuvarande lydelse

70

TabeU
N kolumn 1) (Utländsk sjöman)

Beskattningsbar
månadsinkomst, kr.

1070-

1200

1200-

1800

1800-

2400

2400-

3000

3000-

3600

3600-

4 200

4 200-

4800

4800-

3400

5400-

6000

6000-

6600

6600-

7 200

7200-

7800

7800-

8400

8400-

9000

9000-

9600

9600-

IIOOO

IIOOO-

11800

11800-

13600

13600-

13400

15400-

17 800

17 800-

27000

27000-

Skatt på
inkomsl

Skall på inkomsl

vid
skiktets nedre

utöver skiktets

gräns,
kr.

nedre gräns

11,75

+ 22,5%

41

+22.0%

173

+23.0%

311

+22.5%

446

+ 30,0%

626

+ 31.5%

815

+ 34,0%

1019

+40,5%

1262

+45,5%

1535

+46,5%

1814

+48,5%

2105

+ 51.0%

2411

+54,0%

2735

+57,0%

3077

+59,5%

3434

+61,5%

4 295

+64,5%

4811

+66,5%

6008

+68,3%

7241

+70.5%

8933

+ 73,0%

15 649

+74.5%

TabeU NT kolumn 1-3

(Ogift sjöman utan bam samt gift sjöman)

Beskanningsbar månadsinkomst, kr.

Skatt på inkomst vid skiktets nedre gräns, kr.

Skatt pä inkomsl utöver skiktets nedre gräns

9000- 9600 9600-11000 11000-11800 11800-13600

13600-13 400 15400-27000 27000-

0

6

34

62

152

278

1206

+ 1,0% + 2,0%

+ 3,5% + 5,0%

+ 7.0% + 8,0% + 10,0%

TabcU
NT kolnnn 4

(Ogift
sjöman med bam)

Beskattningsbar månadsinkomst, kr.

Skatt på inkomst vid skiktets nedre gräns, kr.

Skatt på inkomst utöver skiktets nedre gräns

9000- 9600 9600-11200 11 200- II 800 II 800-13600

13600-15600 15600-27000 27000-

0

3

35

53

143

283

1 195

+ 0.5% + 2,0% + 3,0% + 5,0%

+ 7,0% + 8,0% + 10,0%

Prop.
1983/84:150 Bilagal Reviderad finansplan 71

Bilaga Föreslagen
lydelse

Tabeller för beräkning av sjömansskatt

Fjärrfart

Tabell F kolumn 1

(Ogift sjöman utan bam)

Beskattningsbar månadsinkomst, kr.

SkaU på inl vid skiktet; gräns, kr.

komst i nedre

Skatt på inkomst utöver skiktets nedre gräns

2260- 5400 5400- 6000 6000- 6600

6600-11400 11400-13400 13400-

10,80 1047 1284

1566 3918 4 978

+ 33,0% + 39,5% +47,0%

+49,0% + 53,0% +49,0%

Tabell F kolumn 2

(Gift
sjöman och ogift sjöman med bam)

Beskattningsbar
månadsinkomst, kr.

Skatt på
inkomst vid skiktets nedre gräns, kr.

Skatt på inkomst utöver skiktels nedre gräns

2720- 5400 5400- 6000 6000- 6600

6600-11400 11400-13400 13400-

12,60 897 1134

1416 3768 4828

+ 33,0% + 39,5% +47,0%

+49,0% + 53,0% +49,0%

Prop.
1983/84:150 Bilaga 1 Reviderad finansplan

Föreslagen lydelse

Tabell F kolumn U

(Utländsk
sjöman)

72

Beskattningsbar

Skatt på inkomst

Skatt på inkomst

månadsinkomst.

vid skiktets nedre

utöver skiktets

kr.

gräns, kr.

nedre gräns

2310-
3000

10,20

+ 12,0%

3000-
3600

93

+30,0%

3600-
4200

273

+29,5%

4200-
4800

450

+ 30,0%

4 800-
5400

630

+ 29,5%

5400-
6000

807

+ 35,5%

6000-
6600

1020

+42,0%

6600- 7
200

1272

+44,5%

7200-
9600

1539

+44,0%

9600-10200

2595

+44,5%

10200-11400

2862

+48,5%

11400-12
200

3444

+52,5%

12200-13400

3 864

+56,5%

13400-14800

4 542

+58,0%

14800-16600

5 354

+62,0%

16600-29000

6470

+66,5%

29000-

14716

+71,0%

Tabell
FT

(Ogift
sjöman samt gift sjöman)

Beskattningsbar

Skatt på inkornst

Skatt på inkomst

månadsinkomst,

vid skiktets nedre

utöver skiktets

kr.

gräns, kr.

nedre gräns

10200-12200

0

+ 5,0%

12200-13
400

100

+ 10,5%

13400-14800

226

+ 15,0%

14800-16600

436

+20,0%

16600-29000

796

+25,0%

29000-

3 896

+ 30,0%

Närfart

TabeU
N kolumn 1

(Ogift
sjöman ulan bam)

Beskattningsbar

Skatt på inkomst

Skatt på inkomst

månadsinkomst.

vid skiktets nedre

utöver skiktets

kr.

gräns, kr.

nedre gräns

1030- 4800

11,90

+ 33,0%

4800- 5400

1236

+ 33,5%

5400- 6000

1457

+44,0%

6000- 6600

1721

+48,5%

6600-11200

2012

+49,0%

11200-13200

4 266

+53,0%

13200-

5 326

+49,0%

Prop.
1983/84:150 Bilaga 1 Reviderad finansplan

Föreslagen lydelse

73

TabeU N kolumn 2

(Gift
sjöman och ogift sjöman med bam)

Beskattningsbar
månadsinkomst, kr.

1480- 4800 4800- 5400 5400- 6000 6000- 6600

6600-11200 11200-13 200 13 200-

Skatt på inkomst vid skiktets nedre gräns, kr.

Skatt på inkomsl utöver skiktets nedre gräns

10,40 1 106 1307 1571

1862 4116 5176

+ 33,0% +33,5% +44,0% +48,5%

+49,0% +53,0% +49,0%

TabeU N kolumn U

(Utländsk
sjöman)

Beskattningsbar
månadsinkomst, kr.

- 3000 ■ 3600

- 4200

- 4800

- 5400

- 6000

- 7800

- 8400

- 9600

-10000 -11200 -11800 -13 200

-14400 -16400 -28800

1040- 3000- 3600- 4200-4800-

5400- 6000- 7800-8400-

9600-10000-11200-11800-

13 200-14400-16400-28800-

Skatt på
inkomst

Skatt på inkomst

vid
skiktets nedre

utöver skiktets

gräns,
kr.

nedre gräns

10,20

+23,0%

461

+29,5%

638

+30,0%

818

+29,5%

995

+30,0%

1175

+ 39,5%

1412

+44,0%

2204

+44,5%

2471

+44,0%

2999

+45,0%

3 179

+48,5%

3 761

+52,0%

4073

+56,5%

4864

+57,5%

5554

+62,0%

6794

+66,5%

15040

+71,0%

Prop. 1983/84:150 Bilaga 1 Reviderad finansplan

Föreslagen lydelse

Tabell NT

(Ogift
sjöman samt gift sjöman)

74

Beskattningsbar
månadsinkomst, kr.

9600-10000 10000-11800 11800-13 200

13 200-14400 14400-16400 16400-28800

28800-

Skatt på
inl vid skiktets gräns, kr.

komst 1 nedre

Skatt pä inkomst utöver skiktets nedre gräns

0

4

94

227 407 807

+ 1,0% + 5,0% + 9,5%

+ 15,0% +20,0% +25,0%

3907

+ 30,0%

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1985. Äldre
bestämmelser gäller belräffande sjömansskatt som har erlagts före
ikraftträdandet. Vid tillämpning av 10 § 1 mom. tredje stycket första meningen
skall år 1985 skatteavdrag ske enligt kolumn 2, om kolumn 2-3 eller 4
tillämpats under föregående beskattningsår.

Prop.
1983/84:150 Bilaga 1 Reviderad finansplan 75

5 Förslag till

Lag om ändring i uppbördslagen (1953:272)

Härigenom föreskrivs all 4 § 1 och 2 mom. uppbördslagen
(1953:272)' skall ha nedan angivna lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

4§

/ mom. För inkomsl av tjänst som hänför sig fill bestämd
lidsperiod och uppbärs vid regelbundet återkommande tillfällen eller till
arbelsanslällning som är avsedd all vara kortare tid än en vecka skall
preliminär A-skatt utgå med belopp, som anges i skattetabeller, om inle lokal
skattemyndighet har bestämt annat. Skattetabellerna skall ange den preliminära
skatt som belöper på olika inkomslbelopp, beräknade för månad eller den kortare
tid som anges i tabellerna. Regeringen eller myndighet som regeringen
bestämmer fastsläller för varje inkomstår sådana tabeller.

Tabellerna skall grundas på följande förutsättningar,
nämligen

alt inkomsten är oförändrad under inkomståret,

att den skattskyldige endasl kommer atl laxeras för den
inkomst som anges i tabellen,

att den skattskyldige inte skall erlägga annan skatl eller
avgift som avses i denna lag än statlig inkomstskatt och kommunal inkomstskall,

att skaltskyldig som avses 12 att skallskyldig som avses i 2

mom. första stycket 2 och 4 erhåller mom. första stycket 2 erhåller skat-

skatteredukfion, tereduktion,

att den skaltskyldige vid laxe- att den skattskyldige vid taxe

ring för inkomsten inle erhåller ring för inkomsten inle erhåller

andra avdrag än grundavdrag och, andra avdrag än grundavdrag.

såvitt gäller skattskyldig som avses

12 mom. första stycket 3 och 4, för

värvsavdrag.

2 mom. I skattetabellerna skall i särskilda kolumner tas
upp skattebelopp för följande grupper av skattskyldiga, nämligen

1)
ogift
inkomsttagare, som inte 1) ogift inkomsttagare, som inte
avses under 4, och gift inkomstta- avses under 2, och gift inkomsttagare, vars make har en
sammanräk- gare, vars make har en sammanräknad
nettoinkomst på minst 3000 nad nettoinkomst på minst 3000
kronor, kronor,

2)
gift
inkomsttagare, vars make 2) gift inkomsttagare, vars make
saknar sammanräknad nettoin- saknar
sammanräknad nettoinkomst eller har sådan inkomst un- komst eller har sådan inkomst understigande 3 000
kronor, derstigande 3 000 kronor samt ogift

inkomsttagare, som är berättigad till skattereduktion.

3) gift inkomsttagare, som är be

rättigad tiU förvärvsavdrag,

' Lagen omtryckt 1972:75.

Senaste lydelse av lagens rubrik 1974:771. Senaste
lydelse 1979:1159. ' Senaste lydelse 1979:1159.

Prop.
1983/84:150 Bilaga 1 Reviderad finansplan 76

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

4) ogift inkomsttagare, som är berättigad tiU
förvärvsavdrag.

Ogift inkomsttagare, som är berättigad till
skattereduktion men inte till förvärvsavdrag skaU jämställas med inkomsttagare
som avses under 2.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1985 och tillämpas
första gången i fråga om preliminär skatt för år 1985 samt slutlig och
tillkommande skatt på grund av 1986 års taxering.

Prop. 1983/84:150
Bilaga 1 Reviderad finansplan 77

6
Förslag till

Lag
om ändring i taxeringslagen (1956:623)

Härigenom
föreskrivs alt 72 a § och 105 § 1 mom. taxeringslagen (1956:623)' skall ha
nedan angivna lydelse.

Nuvarande
lydelse Föreslagen lydelse

72
a §

Har
taxering för inkomst eller förmögenhet som har beslutats av taxeringsnämnd icke
införts i skattelängd inom föreskriven tid eller har sådan taxering införts för
annan än den taxeringen avsett eller eljest uppenbarligen införts felaktigt i
sådan längd, får länsstyrelsen eller den lokala skattemyndigheten besluta om
rättelse av längden i denna del. Har beskattningsbar inkomst enligt 2 § lagen
(1958:295) om sjömansskatt eller enligt 1 § 2 mom. nämnda lag skatteplikfig
dagpenning eller det antal perioder om tretfio dagar för vilka skattskyldig
uppburil sådan inkomst ändrats, skall myndigheten vidtaga härav betingad
rättelse av längden.

Länsstyrelsen
eller den lokala skattemyndigheten får vidare, om inte särskilda skäl talar för
att länsrätten bör avgöra frågan, besluta om rättelse av taxeringen i den mån
denna blivit oriktig fill följd av

1)
uppenbar felräkning eller
uppenbart felakfig överföring av belopp i deklaration,

2) uppenbar felaktighet i fråga om uppgift till
ledning för påförande av skogsvårdsavgift eller om fastighets taxeringsvärde,

3)
uppenbar felaktighet i fråga om
beräkning av intäkt av annan fastighet enligt 24 § 2 mom. kommunalskattelagen
(1928:370), beräkning av avdrag enligt 45 § första stycket kommunalskattelagen
eller beräkning av garantibelopp enligt 47 § kommunalskattelagen,

4) uppenbar felaktighet i fråga om schablonavdrag för
egenavgift och avstämning av sådant avdrag eller avdrag som annars medges
skattskyldig ulan särskild utredning,

5)
uppenbar felaktighet i fråga 5)
uppenbar felaktighet i fråga om avdrag, vars rätta belopp fram- om
avdrag, vars rätta belopp framgår av debitering, avdrag enligt går av
debitering, eller avräkning 46 § 3 mom. kommunalskattelagen enligt 46
§ 4 mom. kommunalskat-eller 4 § 2 mom. lagen (1947:576) telagen
av allmänt avdrag,

om
statlig inkomstskatt eller avräkning enligt 46 § 4 mom. kommunalskattelagen
av allmänt avdrag,

6)
uppenbar felaktighet i fråga om
grundavdrag eller avräkning enligt 50 § 3 mom. andra stycket
kommunalskattelagen av sådant avdrag,

7) uppenbar felaktighet i fråga om sådana
förutsättningar för skattereduktion, som enligt 68 § skall antecknas i
skattelängd,

8) uppenbar felaktighet i fråga om förutsättningar för
tillämpning av bestämmelsema i 11 § 3 mom. lagen om statlig inkomstskatt om
uppdelning av A-inkomst och B-inkomst,

9)
uppenbar felaktighet i fråga om
beräkning av makars och hemmava-

'
Lagen omtryckt 1971:399.

Senaste lydelse av lagens rubrik 1974:773. Senaste
lydelse 1983:444.

Prop. 1983/84:150 Bilaga 1 Reviderad finansplan 78

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

rande bams förmögenhet enligt 12 § lagen (1947:577) om
statlig förmögenhetsskatt,

10)
uppenbar
felaktighet varigenom A-inkomst enligt 9 § 3 mom. lagen om statlig inkomstskatt
har betecknats som B-inkomst eller inkomst av tjänst, till den del denna utgörs
av periodiskt understöd eller därmed jämförlig periodisk inläkt, har betecknats
som A-inkomst,

11)
uppenbarligen
för lågt avdrag enligt 50 § 2 mom. fjärde stycket kommunalskattelagen eller
motsvarande avdrag enligt lagen om statlig inkomstskatt.

Länsstyrelsen eller den lokala skattemyndigheten får
också, om inte särskilda skäl talar för att länsrätten bör avgöra frågan,
besluta om rättelse av taxeringen i de fall då denna uppenbarligen blivit för
hög till följd av

1)
atl den
skaltskyldige på grund av ett felaktigt eller ofullständigt underlag, som
lämnats av annan än honom själv, har taxerats för en inläkt som han inte har
haft,

2)
all den
skaltskyldige först efter laxeringsperiodens utgång har styrkt sin rätt till
ett i självdeklarafionen eller hos taxeringsnämnden yrkat avdrag,

3)
all
taxeringsnämnden inte har prövat uppgifter som varit tillgängliga för
skattemyndigheterna.

Föreligger felaktighet av angivna slag får myndigheten
även besluta om därav föranledd ändring av den skattskyldiges eller makens
taxering i ovan angivna hänseenden.

Efter utgången av maj månad årel efter taxeringsåret får
rättelse enligt denna paragraf beslutas endasl om anmärkning i fråga om
felaktighet av den art som denna paragraf avser dessförinnan har gjorts hos den
som har att besluta om rättelsen.

Innan rättelse beslutas skall, om det behövs, yttrande
inhämtas från taxeringsnämndens ordförande. Innebär ifrågasatt åtgärd enligt
andra eller Qärde stycket höjning av taxering, skall den skattskyldige beredas
fillfälle yttra sig innan rättelse sker, om hinder härför ej möter.

Beslutas rättelse eller vägras rättelse som den
skattskyldige har yrkat, skall, om detta ej är uppenbart överflödigt, beslutet
inom två veckor fillställas den skattskyldige i den ordning som i 69 § 4 mom.
föreskrivs i fråga om underrättelse beträffande taxeringsnämnds beslut.

Talan mol beslut i fråga om rättelse enligt denna paragraf
förs genom besvär över den taxering som avses med rättelsebeslutet.

105 § / mom. Finner kammarrätt eller regeringsrätten vid
prövning av besvär, att taxering verkställts på orätt ort eller underlåfits på
rätt ort eller ej skett till riktigt belopp, må rätten, efter vederbörandes
hörande, vidtaga erforderlig rättelse. Skattskyldigs hela taxering må dock icke
höjas utöver vad tidigare bestämts, om icke sådan höjning yrkats i besvären.
Ändras taxering av kammarrätten eller regeringsrätten därför att inkomsl eller
utgift bör hänföras till annat beskattningsår än det som taxeringen avser, må
härav föranledd ändring vidtagas i den skattskyldiges taxering för det
förstnämnda beskattningsåret. Om någon av kammarrätten eller regeringsrätten
befrias från taxering därför atl annan person i stället bort taxeras, må rätten
överflytta taxeringen på denne.

' Senaste lydelse 1976:73.

Prop. 1983/84:150
Bilaga 1 Reviderad finansplan

Nuvarande
lydelse Föreslagen lydelse

79

Kammarrätt eller
regeringsrätten äger vid ändring i skaltskyldigs taxering besluta om härav
påkallad rättelse i taxering, som avser den skattskyldiges make eller med make
vid taxeringen jämställd skaltskyldig, såvitt angår tillämpning av 46 § 3 mom.,
48 § 2 mom., 52 § I mom. eller anvisningarna till 52 § kommunalskattelagen, 11
§ I mom. lagen om statlig inkomstskatt eller 12 § 1 mom. lagen om statlig
förmögenhetsskatt eller avser fömtsättning för skattereduktion enligt 2 § 4
mom. uppbördslagen. I mål angående avdrag eller beskattning för periodiskt
understöd eller därmed jämförlig periodisk utbetalning äger kammarrätt eller
regeringsrätten vid ändring av givarens eller mottagarens taxering vidtaga
därav föranledd ändring av den andres taxering.

Kammarrätt eller
iegeringsrätten äger vid ändring i skaltskyldigs taxering besluta om härav
påkallad rättelse i taxering, som avser den skattskyldiges make eller med make
vid laxeringen jämställd skattskyldig, såvitt angår tillämpning av 48 § 2
mom., 52 § I mom. eller anvisningarna till 52 § kommunalskattelagen, 11 § I
mom. lagen om statlig inkomstskatt eller 12 § 1 mom. lagen om statlig förmögenhetsskatt
eller avser fömtsättning för skattereduktion enligt 2 § 4 mom. uppbördslagen.
I mål angående avdrag eller beskattning för periodiskt understöd eller därmed
jämförlig periodisk utbetalning äger kammarrätt eller regeringsrätten vid
ändring av givarens eller mottagarens taxering vidtaga därav föranledd ändring
av den andres taxering.

Hava
besvär anförts hos kammarrätten eller regeringsrätten rörande taxering, som
åsatts avliden person eller hans dödsbo, och har dödsboet tidigare befriats
från att eriägga skatt på grund av taxeringen, skall vid ändring av taxeringen
i anledning av besvären jämväl beslutet om skallebefrielse i erforderlig mån
ändras.

Vidtager
kammarrätt eller regeringsrätten sådan ändring i fråga om taxering till
kommunal inkomstskatt inom viss kommun att avdrag enligt 46 § 2 mom.
kommunalskattelagen eller kommunalt gmndavdrag icke vidare kan helt utnyttjas
inom samma kommun, skall, ändå att yrkande därom icke framställts, sådan
ändring vidtagas i taxering inom annan kommun som kan föranledas av
bestämmelserna i 46 § 4 mom. eller 50 § 3 mom. andra stycket nämnda lag.

Denna
lag träder i kraft den 1 januari 1985 och tillämpas första gången vid 1986 års
taxering.

Prop.
1983/84:150 Bilaga 1 Reviderad finansplan 80

7
Förslag till

Lag
om ändring i lagen (1960:63) om förlustavdrag

Härigenom
föreskrivs att punkt 4 av anvisningarna till 2 § lagen (1960:63) om
förlustavdrag' skall upphöra att gälla vid utgången av år 1984. Den upphävda
bestämmelsen gäller dock fortfarande i fråga om förlust som har uppkommit vid
1985 eller tidigare års taxeringar.

Senaste
lydelse av lagens rubrik 1983:987.

Prop. 1983/84:150
Bilagal Reviderad finansplan 81

Innehållsförteckning

Finansplanen

1 Inledning ......................................................... 1

2
Den ekonomiska utvecklingen
sedan 1982 ............ .... 3

2.1
Omläggningen av den ekonomiska
polifiken ........ 3

2.2
Den ekonomiska polifikens
resultat ................. 5

2.3
Inflation eller sysselsättning
........................ 10

3 Den ekonomiska
politikens inriktning ..................... ... 13

3.1
Åtgärder mot inflationen ............................. ... 13

3.2
Kommunemas ekonomi ................................. ... 15

3.3
Sysselsättningspolitiken ............................... ... 16

3.4
Rättvis fördelning ...................................... ... 18

4 Utsikterna för 1984 ......................................... ... 22

4.1
Intemationellt .............................................. 22

4.2
Produktion och sysselsättning
1984 ............... ... 24

4.3
Del aktuella budgefiäget ............................... 29

4.4
Kreditpolitiken ............................................. .. 31

4.5
1984 års långtidsutredning ........................... .. 34

5 Budgetpolitiken ................................................ .. 35

5.1
1984 års långtidsbudget ................................ .. 35

5.2
Rikfiinjer för budgetpolitiken ............................ .. 39

Särskilda
frågor

1
Utnyttjande av
finansfullmakten, m. m................... .. 43

2
Stafiiga kreditgarantier, m.m................................ .. 45

3
Statsbudgeten budgetåren
1983/84 och 1984/85 . .. 48

3.1
Statsbudgetens inkomster och
utgifter budgetåret 1983/84 .... 49

3.2
Statsbudgetens inkomster och
utgifter budgetåret 1984/85 .... 49

Hemställan
........................................................ 58

Lagförslag
....................................................... .. 59

Tabellförteckning

Finansplanen

1
Försörjningsbalans 1983-1984 ........................... .. 25

2
Bytesbalans 1982-1984 ................................... 27

3
Budgetsaldo för budgetåren
1982/83-1984/85 ...... .. 29

4
Den offentliga sektoms
finansiella sparande 1981-1984 31

5
Finansiering av
budgetunderskottet 1982-1984 .... .. 34

6
Inkomster under
långtidsbudgetperioden ............. .. 36

7
Utgifter under
långfidsbudgelperioden, realekonomiskt fördelade 37

Särskilda
frågor

1
Stafiiga kreditgarantier, m. m.
per den 31 december 1983 46

2
Förslag till förändringar av
ramar för statligt garantiåtagande .... 47

3
Justering av
riksrevisionsverkets beräkningar av statsbudgetens inkomster 1983/84 och
1984/85 ..................................................................... 51

4
Räntor på statsskulden ..................................... 53

5
Anslagsbehållningama vid
utgången av budgetåren 1980/81-

1983/84
...................................................... .. 54

6
Statsulgiftema budgetåret
1984/85 .................... 56

7
Utvecklingen av statsbudgetens
saldo budgetåren 1982/83-1984/85 57

Prop. 1983/84:150
Bilaga 1 Reviderad finansplan 82

Diagramförteckning

Finansplanen

1
Marknadsandelar och
relativpriser för svensk export av bearbetade varor till OECD-områdel
1973-1983 5

2
Industrins orderingång från
export- resp. hemmamarknaden 1977-1983 5

3
Bytesbalansen 1971 -1984 ............................... 6

4
Industriprodukfionen i Sverige
och OECD 1970-1983 7

5
Öppen arbetslöshet 1971-1984 ........................... 9

6
Konsumentprisernas årliga ökningstakt
i Sverige och OECD 1970-1983 II

7
Nettosparkvoten 1970-1984 .............................. 26

8
Del statliga budgetunderskottet
1970-1984 ......... 31

9
Den konsoliderade offentliga
sektorns finansiella sparande 1970— 1984 32

10
Budgetsaldo budgetåren
1978/79-1988/89 .......... 38

11
Utvecklingen av budgetsaldot
enligt långtidsbudgetberäkningarna saml faktiskt/beräknat budgetutfall 40

Norstedts Tryckeri, Stockholm 1984

Bilaga
2

Förbättrat stöd

till
barnfamiljerna, m. m.

Regeringens
prop. 1983/84:150 Bilaga 2

Uldrag

SOCIALDEPARTEMENTET PROTOKOLL

vid regeringssammanträde 1984-04-12

Föredragande: statsrådel Sigurdsen

Anmälan till proposition om slutlig reglering av
statsbudgeten för budgetåret 1984/85 såvitt avser socialdepartementets
verksamhetsområde

1 Ökat stöd till barnfamiljerna, m. m.

1.1 Inledning

Utgångspunkterna för det fortsatta arbetet med alt
förbättra Sveriges ekonomi och för att trygga sysselsättningen har tidigare
redovisats av chefen för finansdepartementet. Han har bl. a. framhållit all den
strama finanspolitiken kommer atl fullföljas även i fortsätlningen. Kravet på
begränsningar i statsutgifterna innebär atl alla utgiftsökningar - exempelvis
för all förbättra det familjeekonomiska stödet - måsle åtföljas av motsvarande
inkomstökningar eller utgiftsminskningar.

Som redovisats bl. a. i familjeekonomiska kommitténs
betänkande (SOU 1983: 14) Barn kostar ... har utvecklingen sedan mitten av
1970-talet och till början av 1980-talet inneburit alt barnfamiljernas
situation försämrats i jämförelse med andra befolkningsgruppers. Ytterligare
analyser har gjorts i den av chefen för socialdepartementet tillkallade
familjeekonomiska beredningsgruppen. Beredningsgruppens överväganden ligger
till grund för de förslag som redovisas i del följande.

År 1975 hade makar som var heltidsarbetande inom industrin
och som saknade bam ett disponibelt överskott per konsumtionsenhel' som var
38700 kr. Om molsvarande familj hade två barn var överskottet 19800 kr.
Molsvarande belopp år 1981 var 36200 kr. för den barnlösa familjen och 17600
kr. för barnfamiljen. Jämförelsen görs i 1981 års prisnivå.

Om man jämför en familj med två barn vilken disponerar en
och en halv indusiriarbetarlön med ett pensionärspar utan ATP, finner man att
år 1975 hade barnfamiljen ett disponibelt överskott per konsumtionsenhel på
12900 kr. medan pensionärsparet utan ATP hade 4400 kr. År 1981 hade

' Konsumtionsenhel: De valda konsumtionsvikterna bygger på
existensminimireglerna. Följande vikter används

Gifta/samboende: 2 vuxna = 1,65 konsumlionsenheter

Ensamstående: I vuxen = 0,95 konsumtionsenheter

Barn: 0,40 konsumtionsenheter

1 Riksdagen 1983184. 1 saml. Nr 150. Bilaga 2

Prop. 1983/84:150 2

barnlamiljens disponibla överskott per konsumiionsenhci
sjunkit till 9 200 kr. medan pensionärspaiet hade lätt niira nog en fördubbling
eller 8 700 kr.

Många burnfamiljer har genom den ekonomiska utvecklingen
lätt en ansträngd ekonomisk situation. Reallöneminskningar har drabbat
barnla-miljerna hårdare än familjer ulan barn eftersom barnfamiljerna har en
större försörjningsbörda. Del familjeekonomiska slödoi och de skallelör-måner
som finns för barnfamiljer har inle kunnal motverka denna utveckling. Tvärtom
har det ekonomiska familjeslödet kraftigt urholkals sedan mitten av 1970-lalel.

Mellan
åren 1975 och 1983 har del lamiljesiöd som utgår till en familj med en
genomsnittlig indusiriarbetarlön och en hemarbetande förälder minskat med ca
30% om del finns ett barn och med närmare 20'/f om det finns två bam. Genom
införandet av flerbarnstilläggen har köpkraften dock någorlunda kunnat
bibehållas eller t. o. m. förbättras för familjer med tre eller flera barn.

Mot denna
bakgrund föreslär jag en reform i syfte atl väsentligt förbiiltra stödet till
barnfamiljerna. Detta bör ske genom en höjning av del allmänna barnbidraget,
inkl. fierbarnstilläggei, med I 500 kr. per bam och är.

Jag förordar vidare en höjning av garanlinivån i
föräldraförsäkringen vilken är av belydelse främst för familjer med hemmamake
och lör unga mödrar som inte hunnit ut på arbetsmarknaden.

Förbättringar föreslås också för familjer med barn i övre
tonåren som studerar. Flerbarnstilläggen har redan tidigare uilörmats sä alt de
utgår också till familjer med studerande ungdomar i åldern 16-19 är. Nu följs
den linjen upp med att bostadsbidrag och bidragsförskott också löresläs utgå
under hela gymnasieperioden i enlighel med vad som gäller för studiebidraget.

Sammanfattningsvis är de åtgärder som föresläs följande:

Belopp milj. kr.

Åtgärder

1. Höjning av barnbidraget med I 500 kr. iill 4 800 kr. per barn

och år (inkl. höjning av flerbarnstillägget och
sludiebidnigeO 2 S60

2. Höjning av garanlinivån i föräldraförsäkringen från 37
kr. SO

till 48 kr. per dag (brutto 120)

3.
Fortsatt bidrag
till 20 år för studerande som nu förlorar bidragsförskottet .*iO

4.
Stöd
motsvarande bidragsförskott till ensamstående adoptivföräldrar 3

5.
Höjning av den
övre hyresgränsen och inkomslgränserna i bostadsbidragssystemel samt höjning av
äldcisgränsen för statligt bostadsbidrag frän 17 år till 20 år för

studerande ungdomar 320

Summa 3313

Finansiering

1.
Besparingar i
statsbudgeten samt begränsningar i skalleutjämningsbidragen m. m. till
kommunerna I 295

2.
Skattehöjningar I 280

3.
Slopat
förvärvsavdrag 740

Summa 3315

Bilaga 2 Socialdepartementet 3

Som chefen lör finansdepartementet har utvecklat i del
föregående bilaga I föreslås att förvärvsavdraget slopas och all skattesatsen i
in-komslskiktel 1-4 basenheter höjs från 3% till 4%. Bland besparingarna
återfinns vissa åtgärder rörande barnbidraget somjag närmare återkommer till i
det följande. Vidare är det statliga bostadsbidraget delvis samordnat med det
inkomstprövade tillägget inom studiehjälpen. Som statsrådet Göransson närmare
redogör för i bUaga 3 innebär den föreslagna höjningen av åldersgränsen för det
statliga bostadsbidraget att behov av det inkomstprövade tillägget inle längre
föreligger.

Som tidigare anförts är del inle möjligt att finansiera
ett ökat stöd till barnfamiljerna genom ell höjt budgetunderskott. Del som kan
göras är atl fördela om resurser inom gruppen barnfamiljer saml mellan
barnfamiljer och icke-barnfamiljer.

En omfördelning inom kollektivet barnfamiljer kan göras så
all slödel ges en klarare inriktning mot grupper som i dag har en särskilt
pressad situation - flerbarnsfamiljer och familjer med låga inkomster. En sådan
omfördelning ger emellertid försämringar för andra barnfamiljer och kan
knappast bli av nägon mer betydande omfattning.

För att åstadkomma mer djupgående förändringar krävs
därför en omfördelning av resurser från icke-barnfamiljer till barnfamiljer.
En sådan omfördelning måsle dock utformas så atl förslagen blir rimliga och
rättvisa för dem som skall vara med och betala elt ökal familjeekonomiskt slöd.
Av detla skäl har regeringen avvisat tanken på all t. ex. återinföra karensdagar
i sjukpenningförsäkringen.

Vid bedömningen av i vilken form det ökade slödel till
barnfamiljerna bör fördelas har i debatten ökade bidrag ställts mol förändrade
och ökade avdrag vid beskattning. De skalleavdrag som tidigare fanns var avdrag
från den samlade inkomsten. När barnbidragel år 1948 ersatte de tidigare barnavdragen
var det för att ge ett slöd lika för alla barn, till skillnad från
avdragssyslemets effekter som gav mera till familjer med höga inkomster.

De skatteavdrag som nu diskuterats är i allmänhet så
utformade att de är lika för varje barn. Till sina effekter blir avdragen
därmed mycket lika det vanliga barnbidraget. Fortfarande skulle dock studerande
och andra som saknar eller har låg förvärvsinkomst ställas utanför en sådan
stödform.

De skäl som har fått mig all nu föreslå ell ökal slöd till
barnfamiljerna genom bl.a. kraftigt förbättrade barnbidrag och inte genom
införande av skatteavdrag är följande:

Det svenska skallesyslemei är sedan år 1971 i princip
utformat som en beskallning av individen. En skattereduktion per barn eller
andra jämförbara åtgärder innebär helt nya regelsystem och därmed helt nya
behov av administrativa resurser.

Skattesystemet måsle löpande tillföras uppgifter om
antalet bam i hus-' hållen och dessa uppgifter måste kontrolleras.
Preliminärskatleutlagel måste anpassas individuellt efler antalet barn. Med den
mycket stora

Prop.
1983/84:150 4

volym skatlesystemel har hlir även enkla uppgifter dyrbara
atl administrera. Jag vill dessutom erinra om all skaiielörenklingskonimillén
haft i uppdrag all lägga fram förslag om förenklingar i skallesyslemei. Ett
betänkande har nyligen avlämnals (SOU 1984:21). Enligt min mening bör inte
några åtgärder nu vidtas som skulle leda till alt man försvårar möjligheterna
atl göra skallesyslemei enklare.

Till detla bör läggas alt del hänsynstagande till
mängbarnslamiljernas situation som flerbarnstilläggen innebär är svårt att
inordna i skattesystemet.

Det är heller inte klarlagt hur familjer ulan
lörvärvsinkomsicr eller med låga inkomster och därmed låga skatter skulle
behandlas om elt ökal familjeekonomiskt slöd skulle ges inom skallesyslemei.
Del gäller föräldrar som är studerande eller beroende av socialbidiag. Det
gäller också hemarbetande samboende som inte har någon skatlerältslig koppling
iill den andre samboenden. Slutligen berörs också ett antal egna företagare.

Om man skulle vilja ge dessa barnfamiljer motsvarande
förmåner finge man bygga upp ett kompletterande bidragssystem. Detta skulle
dock kräva en stor adminislration i förhållande till de bidrag som skulle komma
att betalas ut.

1 nuvarande situation blir enligt min mening skälen
sanimanlagei niycket starka för alt höja barnbidragen i ställel för all införa
en skattereduktion eller liknande.

Jag föreslår atl det allmänna barnbidraget den I januari
1985 höjs med I 500 kr. till 4800 kr. per barn och år. Som jämförelse vill jag
nämna atl barnbidraget aldrig tidigare höjts med mer än 300 kr. per bam och år.

Statsrådet Dahl kommer senare denna dag i bilaga 5 att
föreslå förbättringar av bostadsbidragen.

Bostadsbidraget ökas genom att de övre hyresgränserna höjs
med mellan 50 kr. och 100 kr. per månad beroende på antalet barn saml att
såväl den nedre som den övre inkomstgränsen höjs med 2 000 kr. lör alla barnhushåll.

Därutöver föreslås all åldersgränsen för del statliga
bostadsbidraget höjs från 17 år till 20 år för studerande barn.

I bilaga 3 kommer statsrådet Göransson att föreslå alt
studiebidraget och del förlängda barnbidragel höjs i samma mån som del allmänna
barnbidragel saml att det inkomstprövade tillägget slopas som en följd av höjningen
av åldergränsen för bostadsbidraget.

Jag övergår nu till att närmare redovisa mina förslag.

1.2 Höjning av det allmänna barnbidraget

Det allmänna barnbidraget höjdes senast den I januari 1983
från 3000 kr. till 3 300 kr. per barn och år. Samtidigt fördubblades
flerbarnslilläggel till

Bilaga 2 Socialdepartementet 5

alt utgå med ett halvt barnbidrag i familjer med tre barn
och med ett helt extra barnbidrag för varje ytterligare barn.

Fr. o. m. den I juli 1983 omfallar flcrbarnstilläppcl
också bam över 16 år som uppbär studiebidrag eller förlängt barnbidrag.

Höjningen av barnbidragel och de nya barnbidragsbcloppen
fr. o. m. den I januari 1985 framgår av nedanslående tabell.

H ö ininp

av

Nyll harnhidraps-

barnhiili

apel

belopp

(inkl.
Ilcr-

(inkl. tlor-

barnslill;

Iipp)

barnslilljipp)

1 500

4 KOO

3 000

9 W)()

5 250

16 KOO

8 250

26 400

11 250

.16 000

Anlal biirn

4

Kostnaderna för de av mig tidigare förordade höjningarna
fr, o. m. den 1 januari 1985 av barnbidragel med I 500 kr. och av
flcrbarnslilliiggel beräknas till 2 560 milj. kr. för hell år. För biidgelårel
1984/85 beräknas kostnaderna Iill ca I 280 milj. kr.

1.3 Höjning av garantinivån inom föräldraförsäkringen

Föräldrapenning utgår med samma belopp som sjukpenningen,
dvs. med 909?- av den sjukpenninggrundande inkomsten, dock lägst med en garanlinivå
på 37 kr. per dag.

Garanlinivån i föriildraförsäkringen är viktig för de
föräldrar som på grund av studier eller liknande inte har kommit ul på
arbetsmarknaden och däriör inle hunnit få någon inkomst som grund för
föräldrapenningen. Garanlinivån är också viktig för de föriildrar som av olika
skäl inte kan eller vill förvärvsarbeta medan barnen är små.

Jag förordar atl garantinivån höjs till 48 kr. per dag fr.
o. m. den I januari 1985. Del nya beloppet bör gälla både föräldrapenning i
samband med barns födelse och särskild föräldrapenning.

Kostnaderna för höjningen av garantinivån beräknas för
helt år till 120 milj. kr. varav 40 milj. kr. uppskattas återgå till samhället
i form av skatt. Nettokostnaden uppgår därmed till ca 80 milj. kr. För
budgetåret 1984/85 uppgår brultokoslnaderna till ca 60 milj. kr. Staten läcker
15% av kostnaderna för föräldraförsäkringen vilkel leder till en ökad
anslagsbelastning med 9 milj. kr.

L4 Åldersgräns för bidragsförskott

Enligt nu gällande regler utgår bidragsförskott t. o. m.
den månad barnet fyller 18 år.

En 18-årsgräns gäller också som huvudregel belräffande den
familjerätlsliga underhållsskyldigheten mot barn. Om barnet vid denna tidpunkt

Prop.
1983/84:150 6

går i skolan eller återupptar skolgången före fyllda 19
år. är föräldrarna underhållsskyldiga så länge skolgången pågår, dock längst
intill dess barnet fyller 21 år. Till skolgång räknas studier i grundskolan
eller gymnasieskolan eller annan jämförlig grundutbildning (7 kap. I § andra
slyckel föräldrabalken).

Ensamförälderkommitlén föreslår i sitt betänkande (SOU
1983:51) Ensamföräldrarna och deras barn, alt bidragsförskott bör ulgå till
studerande över 18 år som går i gymnasium, dock längst t.o.m. utgången av juni
månad det år under vilkel den studerande fyller 20 år. Förslaget motiveras med
att man vill ge ensamförälderbarnen bättre ekonomiska möjligheter till
gymnasiestudier. Med nuvarande regler är ensamförälderbarnen i många fall
beroende av den underhållsskyldige förälderns förmåga att betala
underhållsbidrag för att kunna bedriva gymnasiestudier. Enligt Ensamförälder
1980 (DsS 1981: 18) hade en tredjedel av samtliga hushåll med barn i åldern 17
år sitt bam i 3-årig gymnasieskola. Mellan olika familjetyper rådde betydande
skillnader. Det var l.éx. mer än dubbelt så vanligt (41 %) all 17-åringen i
tvåförälderfamiljen gick i 3-årigt gymnasium som all den ensamboendes 17-åring
gjorde del (15%).

I likhet med kommittén anser jag all ett fortsatt
samhällsstöd bör utgå för studerande när del nuvarande bidragsförskottet upphör
vid 18 års ålder. Bestämmelserna kommer då i princip alt överensstämma med de
regler som gäller för underhållsbidrag enligt föräldrabalken.

Ett syslem med olika åldersgränser har diskuterats
tidigare i olika sammanhang. Bl.a. förordade socialpolitiska
samordningsutredningen i silt slutbetänkande (SOU 1979:94) En allmän
socialförsäkring, alt del för ekonomiskt stöd till barn skulle gälla två
åldersgränser: en högre för barn som studerar och en lägre för övriga barn.
Flerbarnstilläggen är också konstruerade efler denna modell (prop. 1982/83:88).

Det är enligt min mening viktigt att det familjeekonomiska
stödsystemet för tonåringar är uppbyggt så atl del ger motivation till studier.
Det finns fortfarande en betydande snedrekrytering till gymnasiestudier. Mot
denna bakgrund är del olyckligt atl bidragsförskottet kan upphöra innan de gymnasiala
studierna avslutats.

I likhet med kommittén förordar jag därför all den högsta
åldersgränsen bör knytas till vad som gäller för studiebidraget inom
studiehjälpen, dvs. t.o.m. utgången av första kalenderhalvåret del år under
vilkel eleven fyller 20 år. Elt fortsatt bidrag skall alltså ulgå längst t. o.
m.juni månad del år eleven fyller 20 år. Denna åldersgräns överensstämmer också
med vad som gäller för flerbarnstillägg för studerande. För likformighetens
skull anser jag att i princip samma regler beträffande studier skall gälla som
de som gäller för flerbarnstillägg för studerande.

Kostnaden för en förändring av åldersgränserna i enlighel
med vad jag anfört kan beräknas till ca 50 milj. kr. för helt år vid nu
gällande basbelopp. Förändringen bör träda i kraft den I januari 1985.

Bilaga 2 Socialdepartementet 7

1.5 Slöd till barn som adopterats av ensamstående

Ensamförälderkommitlén har i sitt slutbetänkande (SOU
1983:51) Ensamföräldrarna och deras barn. föreslagit att ell siirskilt bidrag
av allmänna medel skall betalas ut till barn som adopterats av ensamstående.
Bidraget bör enligt kommittén ulpå med samma belopp som bidragsförskottet (41 %
av gällande basbelopp) och regleras på samma sätt som bidragsförskoltcl.

Kommittén anför att barn lil' ensamslående
adoptivföräldrar har behov av samma slöd som andra ensamlörälderbarn.
Visseriigen iir de föriildrar som ensamma adopterat barn redan från början
medvetna om atl de måste svara för dubbla föriildra- och försörjningsrollcr.
Genom det allt kiirvare ekonomiska liipet har dock dessa föräldrar drabbats
hårdare än övriga ensamföräldrar.

Även jag anser atl stöd bör utges till barn som adopterats
av ensamstående. Utgångspunkten lör samhällets stöd är barnels bäsla. Enligt
min mening bör orsaken Iill atl en adoptivlöriildcr iir ensamstående inte
avgöra om samhällsstöd ulgår eller inte.

Koslnaderna forell stöd med det innehåll jap här beskrivit
kan beräknas till ca 3 milj. kr. per år vid gällande basbelopp. De nya reglerna
bör träda i kraft den I januari 1985.

t.6 Övergång till månadsutbclaininK av barnbidrag

Barnbidragen betalas f. n. ut kvartalsvis. Frågan om hur
ofta barnbidragen skall betalas ul har diskuterats vid ett flertal tillfällen.
Skäl har därvid framförts för en övergång iill månadsvis utbetalning. Del har
bl. a. framhållits atl många barnfamiljer har behov av barnbidraget månadsvis
för alt klara familjens betalningar.

Mo( delta har hävdats all del är angeläget all den summa
som betalas ut är så stor så all bidraget kan användas för större utgifter för
barnet, exempelvis klädinköp.

Jag har förståelse för bägge dessa ståndpunkter. I den nya
situation som uppstår vid en så kraftig höjning av barnbidraget somjag föreslår
i denna proposition, blir del emellertid enligt min mening naturiigt all övergå
till månadsvis utbetalning. Del belopp som ulgår efter höjningen blir 400 kr.
per månad redan vid ell barn och I 400 kr. vid tre barn. För en fembarnsfa-milj
blir månadsbeloppet 3000 kr. Dessa exempel visar alt barnbidraget nu blir ett
väsentligt tillskott för atl läcka familjernas löpande kostnader för barnen.

Genom atl gå över från kvarlalsvisa utbetalningar av
barnbidragel till månadsulbelalningar uppnås en viss räntevinsl för staten.
Besparingen reduceras till en del av atl antalet utbetalningstillfällen ökar
vilkel ökar administrationskostnaderna.

Sammanlaget beräknas staten göra en besparing på ca 45
milj. kr. per år genom åtgärden.

Jag föreslår att barnbidragen från den 1 januari 1985
betalas månadsvis.

Prop.
1983/84:150 8

1.7 Barnbidrag vid längre utlandsvistelse

Barnbidrag utgår för barn som är svensk medborgare och
bosatt i riket. Vid tolkningen av begreppet "bosall i riket" har
rättspraxis anknutit till del skalterältsliga bosättningsbegreppet. 1
normalfallet innebär detla all när en utlandsvistelse överstiger tre år så ulgår
inga barnbidrag. Utbetalningen av löpande bidrag stoppas när det står klart
alt barnet har lämnat landet för längre tid än sex månader. Återvänder den
bidragsberälligade inom tre år erhålls barnbidrag retroaktivt. Denna praxis
omfattar inte barn till anslällda i staiens tjänst på utländsk ort. För sådana
barn betalas barnbidrag ut som om de vore bosatta inom landet.

I I kap. 3 § lagen (1962:381) om allmän försäkring
föreskrivs all en försäkrad som lämnar Sverige skall anses vara bosall här i
rikel om utlandsvistelsen är avsedd all vara längst ett år. Här gäller alltså
en ellårsregel.

Socialutskottet har under innevarande vårriksdag behandlat
motioner som rör reglerna för utbetalning av barnbidrag vid längre lids
vistelse utomlands, varvid utskottet anfört bl. a. all dessa regler i vissa
fall kan leda till otillfredsställande resultat (SoU 1983/84: 17) och förordat
en översyn av reglema.

Riksdagen har som sin mening givit regeringen till känna
vad utskottet anfört i denna fråga (rskr 21 1).

För egen del instämmer jag i utskottels uppfattning att
den nuvarande ordningen är otillfredsställande. Jag föreslår alt
bosätlningsbegreppel i lagen om allmänna barnbidrag fr. o. m. den I januari
1985 ges den innebörd som gäller enligt lagen om allmän försäkring. Del bör ske
genom lagstiftning. Ur administrationssynpunkt är denna förändring av
bosätlningsbegreppel en stor fördel för försäkringskassorna och
riksförsäkringsverket. Liksom hittills bör barnbidrag betalas ut för barn till
anslällda i slalens tjänsl på utländsk ort.

Del finns f. n. ca 6000 barn för vilka försäkringskassan
innehåller barnbidrag med hänsyn till att de vistas i utlandet mer än sex
månader. Vid återflyttning till Sverige kan många av dessa barn enligt
nuvarande tillämpning ha rält till barnbidrag och eventuellt flerbarnstillägg
retroaktivt. Uppgift om hur länge barnen vistas utomlands saknas men man kan
på goda grunder anta att en stor del av dem är borta längre än ell år. På
grundval härav beräknar jag all medelsbehovet minskar med ca 30 milj. kr. för
helt år.

Bilaga 2
Socialdepartementet 9

2
Vissa sysselsättningsskapande åtgärder

2.1 Inledning

Chefen
för arbetsmarknadsdepartementet har redogjort för de arbetsmarknads- och
sysselsättningspoliliska skälen för ökade insatser för byggandet under det
kommande vinterhalvåret. Jag förordar att medel tillfälligt anvisas för
byggande av daghem och fritidshem.

2.2 Tillfälligt
bidrag till anordnande av daghem och fritidshem

Statsbidrag
utgår iill driften av daghem och fritidshem. Några år under 1970-lalel fanns
elt särskilt anordningsbidrag som under år 1976 uppgick till 12000 kr. per
plats i daghem och fritidshem. Detta innebar för en normal avdelning med 15
platser ett bidrag med 180000 kr. Anordningsbidragel upphörde år 1977.
Därefter beaktas de ökade kapilaltjänstkoslna-derna i ställel vid beräkningen
av driflbidragel. Den statliga långivningen sker med bostadslån. 1 övrigt finns
inle någol separat investeringsstöd.

Del tidigare
anordningsbidragel utgick i förhållande till antalet platser, I det nya
statsbidragssystem som gäller fr.o.m. den I januari 1984 har platsbegreppel
slopats och bidrag ulgår per inskrivet barn i daghem och fritidshem. Del
tillfälliga anordningsbidraget bör därför utgå per avdelning i nybyggda daghem
och fritidshem där byggnationen igångsätts efter den 30 juni 1984 men före den
I mars 1985 och avslutas senast den 30 september 1985. Bidraget bör utgå med
300000 kr. per avdelning.

Jag
föreslår alt bidraget administreras av socialstyrelsen som har atl fördela de
medel som anvisats. Före igångsättningen av arbetena skall arbetsförmedlingen
höras. Bidrag bör sålunda utgå endast för projekt på orter där
byggsysselsättningsbehov finns.

Jag
föreslår alt 100 milj. kr. avsätts fördel tillfälliga anordningsbidragel. Jag
beräknar att en nyproduktion av ca 330 avdelningar kan ske. Härigenom kan
minst 5000 barn beredas plats i barnomsorgen.

3
Upprättade lagförslag m. m.

I
enlighet med vad jag nu har anfört om höjning av del allmänna barnbidraget och
av garanlinivån inom föräldraförsäkringen har del inom socialdepartementet
upprättats förslag till

1.
lag om ändring i lagen
(1947:529) om allmänna barnbidrag,

2.
lag om ändring i lagen
(1962: 381) om allmän försäkring. Lagförslagen bör fogas till protokollet i
detta ärende som bilaga 2:1

resp.
2:2.

Prop.
1983/84: 150 10

Förändringen med fortsatt bidrag för studerande ungdomar,
när rätten till bidragsförskott enligt nuvarande regler upphör vid 18 års
ålder, är lagtekniskt komplicerad. Det beror på bl.a. den nuvarande bidragsförskottslagens
konstruktion och sambandet med den familjerätlsliga underhållsskyldigheten.
Också de nya reglerna om slödel till barn som adopterats av ensamstående hör
samman med bidragsförskotlsreglerna. 1 nu angivna delar behövs ytteriigare
lagtekniskt beredningsarbete. Ensamför-älderkommilténs belänkande med
författningsförslag remissbehandlas f. n. Remisstiden utgår den 30 april. Min
avsikt är att återkomma senare med förslag om den närmare utformningen av de
bidrag som jag här har föreslagit. Ändringarna avses träda i kraft samtidigt
som övriga ändringar, den I januari 1985.

Även lagändringarna när det gäller rätten till barnbidrag
vid utlandsvistelse och en övergäng från kvartalsvisa till månadsvisa
utbetalningar av barnbidragen kräver ytteriigare beredningsarbete. Jag avser
atl även här återkomma med ändringsförslag i syfte alt nya regler skall kunna
träda i kraft den I januari 1985.

4 Hemställan

Med hänvisning till vad jag nu anfört hemställer jag atl
regeringen föreslår riksdagen

dds att antaga inom socialdepartementet upprättade förslag
till

1.
lagom ändring i
lagen (1947:529) om allmänna barnbidrag.

2.
lag om ändring
i lagen (1962: 381) om allmän försäkring.

dds att ulöver vad som har föreslagits i prop.
1983/84:100, bil. 7 under femte huvudtiteln

3.
till Allmänna
barnbidrag för budgetåret 1984/85 anvisa ytteriigare förslagsanslag av I
280000000 kr.,

4.
till Bidrag
till föräldraförsäkringen för budgetåret 1984/85 anvisa ytteriigare
förslagsanslag av 9000000 kr.,

5.
till
Bidragsförskott för budgetåret 1984/85 anvisa ytterligare förslagsanslag av
25000000 kr..

6.
till Bidrag
till amndnande av daghem och fritidshem för budgetåret 1984/85 anvisa elt
reservationsanslag av 100000000 kr..

dds alt godkänna vad jag har anfört om

7.
fortsatt bidrag
till studerande ungdomar, när den nuvarande rätten till bidragsförskott upphör
vid 18 års ålder.

8.
slöd
molsvarande bidragsförskott till ensamstående adoptivföräldrar,

9.
barnbidrag vid
utlandsvistelse,

10. månadsvis utbetalning av barnbidrag.

Bilaga
2 Socialdepartementet

Bilaga 2:1

Förslag till

Lag om ändring i lagen (1947:529) om allmänna barnbidrag

Härigenom
föreskrivs att I § lagen (1947:529) om allmänna barnbidrag' skall ha nedan
angivna lydelse.

Nuvarande
lyddse

Föreslagen
lydelse

För
barn, som är svensk medborgare och bosalt i riket, skall av allmänna medel
såsom bidrag till barnets uppehälle och uppfostran utgå allmänt barnbidrag
med 4800 kronor om årel i enlighel med vad nedan närmare stadgas.

För barn, som är svensk medborgare och bosalt i riket,
skall av allmänna medel såsom bidrag till barnets uppehälle och uppfostran
utgå allmänt barnbidrag med 3300 kronor om årel i enlighet med vad nedan
närmare stadgas.

Allmänt barnbidrag skall utgå jämväl för här i riket
bosatl bam, som icke är svensk medborgare, såframt barnet fostras av någon som
är bosalt och mantalsskriven i rikel eller ock barnet eller endera av dess
föräldrar sedan minst sex månader vistas i riket.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1985.

' Lagen omtryckt 1973:449. ' Senaste lydelse 1982:1237.

Prop. 1983/84:150

Bilaga 2:2

Förslag till

Lag om ändring i lagen (1962:381) om allmän försäkring

Härigenom
föreskrivs all 4 kap. 4 och 14 §S lagen (1962: 381) om allmän försäkring' skall
ha nedan angivna lydelse.

Nuvarande
Ivdelse

Föreslagen
lydelse

Hel
föräldrapenning enligt 2 § ulgår med treitio.sju kronor om dagen
(garantinivå). Har föräldern under minst tvåhundrasjiitiio dagar i följd före
barnets födelse eller den beräknade tidpunkten härför varit, eller skulle
föräldern, om försäkringskassan haft kännedom om samtliga föreliggande
förhållanden, ha varil försäkrad för en sjukpenning överstigande nämnda
belopp, utgår föräldrapenningen med ett belopp som motsvarar förälderns
sjukpenning enligt 3 kap. 4 §.

Hel
föräldrapenning enligt 2 S ulgår med 48 kronor om dagen (garantinivå). Har
föräldern under minst 270 dagar i följd före barnets födelse eller den
beräknade tidpunkten härför varit, eller skulle föräldern, om
försäkringskassan haft kännedom om samtliga föreliggande förhållanden, ha
varit försäkrad fören sjukpenning överstigande nämnda belopp, utgår
föräldrapenningen med ett belopp som motsvarar förälderns sjukpenning enligt
3 kap. 4 §.

Om föräldrarna har barnet gemensamt i sin vård, ulgår
föräldrapenning över garanlinivån till fadern endast under förutsättning all
även modern är eller enligt vad förut sagts bort vara försäkrad för sjukpenning
som överstiger garantinivån. Undantag från vad nu sagts får medges när det
visas alt modern till följd av sjukdom eller av andra särskilda skäl inle kan
anses ha möjlighet all vårda barnet.

14 §

Under sådan lid som anges i 13 § första stycket utgår
särskild föräldrapenning för dag. när

a)
förälder inte
förvärvsarbetar, med ell belopp som motsvarar förälderns sjukpenning enligt 3
kap. 4 §, dock lägst trettiosju kronor (garanlinivå).

b)
förälder
förvärvsarbetar högst hälften av normal arbetstid, med ett belopp som motsvarar
hälften av del belopp som anges under a),

c)
förälder
förvärvsarbetar högst tre fjärdedelar av normal arbetstid.

Under sådan lid som anges i 13 § första stycket utgår
särskild föräldrapenning för dag, när

a)
förälder inte
förvärvsarbetar, med ell belopp som motsvarar förälderns sjukpenning enligt 3
kap. 4 S. dock lägst 48 kronor (garanlinivå).

b)
förälder
förvärvsarbetar högst hälften av normal arbetstid, med ell belopp som motsvarar
hälften av det belopp som anges under a),

c)
förälder
förvärvsarbetar högst tre fjärdedelar av normal arbetstid.

Bilaga 2
Socialdepartementet 13

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

med ett belopp som motsvarar en med ett belopp som motsvarar en

tjärdedel
av det belopp som anges fjärdedel av det belopp som anges

under a). under a).

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1985.

Norstedts Tryckeri, Stockholm 1984

Bilaga
3

Sysselsättningsskapande åtgärder inom utbildningsdepartementets
verksamhetsområde, m. m.

Regeringens
prop. 1983/84:150 Bilaga 3

Utdrag

UTBILDNINGSDEPARTEMENTET PROTOKOLL

vid regeringssammanträde 1984-04-12

Föredragande: statsrådet Göransson

Anmälan till slutlig reglering av statsbudgeten för
budgetåret 1984/85 såvitt avser utbildningsdepartementets verksamhetsområde

Inledning

Chefen för arbetsmarknadsdepartementet kommer senare i dag
att redogöra för de arbetsmarknads- och sysselsättningspolitiska skälen för
ökade insatser inom utbildningsdepartementets område. Efter samråd med chefen
för utbildningsdepartementet vill jag föreslå följande.

1 fråga om
åtgärder för ungdomar förslår jag att s. k. stimulansbidrag för nyinrättade
platser inom den gymnasiala lärlingsutbildningen skall utgå även under
budgetåret 1984/85. 1 sammanhanget vill jag erinra om atl regeringen i prop.
1983/84: 116 om gymnasieskola i utveckling bl.a. föreslagit en ökning av
planeringsramarna för gymnasieskolan, både när det gäller linjer och
linjeanknutna specialkurser och i fråga om högre specialkurser m. m.

Då det gäller vuxenutbildningen föreslår jag atl medel
avsätts för ca 2 500 särskilda vuxenstudiestöd för arbetslösa. För alt erbjuda
utbildningsmöjligheter för bl. a. dem som erhåller sådant studiestöd bör
antalel utbildningsplatser ökas inom kommunal vuxenutbildning och vid
folkhögskolor.

Vidare kommer jag att behandla frågan om behovei av en
bredare utbildningsinsats i datateknik för kortutbildade. Som en följd av de i
dag framlagda förslagen om höjda barnbidrag föreslår jag molsvarande höjningar
av del förlängda barnbidragel och studiebidraget inom studiehjälpen. Förslaget
inom bostadsdepartementets huvudtitel om höjda åldersgränser för det statliga
bostadsbidraget innebär att del inkomstprövade tillägget inom studiehjälpen bör
avskaffas.

B. SKOLVÄSENDET

B 17. Bidrag till driften av gymnasieskolor

Vid riksdagens beslut våren 1983 om elevplatsramar för
gymnasieskolan för innevarande budgetår beräknades 7 500 årselevplatser för
gymnasial läriingsutbildning. 1 mitten av september 1983 fanns det. enligt
uppgift frän

I Riksdagen 1983/84. I .saml. Nr 150. Bilaga 3

Prop.
1983/84:150 2

skolöverstyrelsen, 3 872 elever i gymnasial
lärlingsutbildning, varav mindre än hälften i grundutbildningen.

Med anledning av förslag i prop. 1983/84:26 om särskilda
sysselsättningsskapande åtgärder för budgetåret 1983/84 godkände riksdagen all
ett rekryteringsbidrag om 5000kr. per nyinrättad läriingsplals skulle utgå till
kommunerna under resten av innevarande budgetår. Rekryteringsbidraget väntades
leda till inrättandet av ytterligare 2000 platser inom gymnasial
läriingsutbildning. Den sammanlagda kostnaden för dessa åtgärder beräknades
till 30 milj. kr. Arbetsmarknadsulskollel uttalade i samband med sin behandling
av nämnda sysselsättningsproposition (AU 1983/84: 12. rskr 104) atl del vore
önskvärt med ytterligare utbyggnad av lärlingsutbildningen redan under
innevarande budgetår.

Den gymnasiala lärlingsutbildningen har sedan budgetåret
1980/81 bedrivits som försöksverksamhet. Chefen för utbildningsdepartementet
har i årets budgetproposition föreslagit all denna, såvitt avser
grundutbildningen, blir reguljär och atl statsbidraget i fortsättningen skall
avse endasl grundutbildningen. Samtidigt har hon lagt fram elt antal förslag
som syftar till atl den framtida reguljära gymnasiala lärlingsutbildningen
skall kunna uppfylla kraven på att utgöra en grundläggande yrkesutbildning för
ungdomar. För den gymnasiala läriingsutbildningen har beräknats 5 915 årselevplatser
för budgetåret 1984/85 till en koslnad av 62.7 milj. kr.

Lärlingsplatser kan inrättas löpande under hela läsåret.
Föregående läsår fanns del 70% fler lärlingsplatser vid utgången av läsåret
jämfört med läsårsslarten. Den satsning som gjorts innevarande budgetår för att
stimulera inrättande av nya läriingsplalser har fått verka knappt ett halvt
år.

Det är enligt min mening angeläget atl regeringens
satsning pä lärlingsutbildningen verkligen får genomslag. Fortfarande finns en
stor marginal outnyttjade platser. Det finns därför f. n. inget behov av en
ytterligare ökning av antalet platser. I stället bör ansträngningarna inriktas
mot all alla de platser som finns anvisade verkligen blir utnyttjade. Jag
föreslår därför all som stimulans ell rekryteringsbidrag lämnas även för
budgetåret 1984/85. Kommunerna bör få 5000kr. per plats för extra ersättning
till företag och institutioner som inrättar nya läriingsplalser. Detta bör
gälla för grundutbildning som påbörjas under liden den I juli 1984 - den .30
juni 1985. Elt sådanl bidrag bör kunna leda till att ytteriigare I 000 platser
inrättas. Kostnaden härför beräknar jag till 5 milj. kr. Kostnaden för bidraget
bör ersättas ur anslaget Bidrag till driften av gymnasieskolor. Jag vill i
detta sammanhang särskilt framhålla vikten av all flickornas andel i lärlingsutbildningen
ökas.

Med hänvisning till vad jag har anfört hemställer jag alt
regeringen föreslår riksdagen alt

I. godkänna vad jag har förordat om rekryteringsbidrag budgetåret 1984/85
för platser i gymnasial läriingsutbildning saml

Bilaga
3 Utbildningsdepartementet 3

2. medge all koslnaderna för rekryteringsbidraget ersätts
ur det under åltonde huvudtiteln uppförda förslagsanslaget Bidrag till driften
av gymnasieskolor.

C. VUXENUTBILDNING

Sedan flera år tillbaka har regeringen efter bemyndigande
av riksdagen ställt särskilda resurser till förfogande för kurser för
arbetslösa inom kommunal vuxenutbildning (komvux) och vid folkhögskolorna.
Sådana insatser är, som kommer all framgå av vad chefen för
arbetsmarknadsdepartementet anför, angelägna också under budgetåret 1984/85.
För alt åtgärderna skall få bästa möjliga effekt på längre siki bör de i ökad
utsträckning inriktas på sådan utbildning som kan krävas för införandet av ny
teknik i arbetslivet och som kan stärka individernas ställning på en
föränderlig arbetsmarknad. Det är därför viktigt atl möjligheierna till
utbildning i och om datateknik förbättras. Det är också viktigt med förstärkta
insatser då del gäller andra yrkesämnen och sådana allmänna ämnen - framför
allt inom naturvetenskap och teknik - som ofta utgör en grund för yrkesutbildning
och för utveckling av yrkeskunskaper. I övrigt bör åtgärderna syfta till alt ge
kortutbildade vuxna möjligheter till studier på grundskolenivån.

Chefen för
utbildningsdepartementet avser atl senare föreslå regeringen all för budgetåret
1984/85 inom ramen för det av riksdagen givna bemyndigandet (prop.
1983/84:100, UbU 14, rskr 196). medge kommunerna att utanför de fastställda
limramarna ordna kurser för arbetslösa dels i grundutbildning för vuxna
(grundvux). dels. inom komvux. i grundskolekurser och i gymnasieskolkurser i
bl. a. yrkesämnen sann lekniska och naturvetenskapliga ämnen samt särskilda
yrkesinriktade kurser. En förulsältning för att kurserna skall få starta bör
vara att samråd har ägt rum med länsarbetsnämnden eller, vad avser komvux, alt
deltagarna har fått särskilt vuxenstudiestöd för arbetslösa. Jag räknar med atl
åtgärden medför ett ökat medelshehov för statsbidrag med ca 25 milj. kr.

Vidare avser chefen för utbildningsdepartementet att
föreslå regeringen att lör budgetåret 1984/85 i enlighet med riksdagens
bemyndigande (prop. 1983/84: 100. UbU 14 s. 21, rskr 196) utöka antalel
slatsbidragsberätligade elevveckor vid folkhögskolor för atl skapa
utbildningsmöjligheter för arbetslösa. Detta bör ske på följande sått.

Folkhögskolorna bör inom en ram av 10000 elevveckor få
anordna särskilda kurser upp till tio veckors längd för arbetslös ungdom. För
dessa kurser bör ulgå statsbidrag utan hinder av 83 S folkhögskoleförordningen
(1977:551) och förordningen (SÖ-FS 1983:74) om folkhögskolans undervisningsvolym.
Ulöver del normala statsbidraget bör berörda folkhögskolor kunna få elt
särskilt statsbidrag med högst 25000 kr. per kurs. Åtgärden ti Riksdagen 1983184. I saml. Nr
150. Bilaga 3

Prop. 1983/84:150 4

innebär
att ca I 000 arbetslösa ungdomar kan få utbildning under tio veckor.

Vidare
bör folkhögskolorna få möjligheter atl erbjuda utbildning till personer som får
särskilt vuxensludiestöd för arbetslösa utanför den ram som lagts fast för
varje folkhögskola i förordningen om folkhögskolans undervisningsvolym. För
elevveckor som avser sådana studerande bör allmänt statsbidrag likaledes utgå
ulan hinder av 83 § folkhögskoleförordningen. Jag beräknar all ca 10000
elevveckor kommer alt utnyttjas för detta, vilket motsvarar 250
heltidsstuderande under elt läsår om 40 veckor.

De
här förordade åtgärderna innebär atl antalet elevveckor vid folkhögskolorna
ökar med ca 20000, vilket innebär ett ökal medelsbehov för statsbidrag med ca
12 milj. kr. under budgetåret 1984/85.

Utbildning
i da tal ny teknik för kortutbildade

1
flera olika sammanhang har understrukils betydelsen av att ny teknik införs i
arbetslivet. Sålunda är ell genomgående drag i prop. 1983/84:135 om industriell
förnyelse inriktningen på åtgärder som syftar till att stimulera förnyelse och
utveckling av industrin. Regeringen har även tidigare vidtagit åtgärder som
syftar till att skapa ett tidsmässigt försprång gentemot andra länder när del
gäller införande av ny teknik, vilket stärker svenskt näringslivs
konkurrenskraft.

Den
nu pågående utvecklingen har och kommer naturligtvis att leda till slora
omställningar på arbetsmarknaden. Det finns skäl atl anta att förändringarna
kommer all bli särskilt kännbara för de kortutbildade. Förutom de
sysselsättningsmässiga konsekvenserna riskerar dessa all särskilt drabbas av de
i fråga om datateknik växande kunskapsklyftorna mellan generationer och mellan
yrkeskategorier.

Mot
den bakgrunden är det enligt min mening nödvändigt att överväga en särskild
utbildningsinsats i dalateknik för kortutbildade. En sådan satsning skulle
inle bara avse atl förbereda för ny teknik, utan även ha till syfte att ge
deltagarna förulsäUningar för och stimulans till alt själva lämna förslag till
leknikförnyelse inom arbetslivet. Det finns sålunda såväl sysselsättningspoliliska
som näringspolitiska skäl fören större, bred utbildningsinsats för
kortutbildade.

LO
och TCO har i en gemensam skrivelse till regeringen understrukit behovet av ell
nationellt vuxenutbildningsprogram med sikte på den nya tekniken.
Organisationerna uttalar sin beredvillighet att medverka vid utformandet av ett
sådant program.

Frågorna
om former för och finansiering av en bredare utbildningsinsats av detta slag
kommer atl behandlas med förtur inom regeringskansliet. En tjänstemannagrupp
med representanter för bl.a. berörda departement kommer att bildas. Jag ser del
som naturiigt att arbetet bedrivs i samråd med arbetsmarknadens parter. Som
underlag för gruppens arbete bör förutom nämnda skrivelse från LO och TCO även
tjäna del förslag om

Bilaga
3 Utbildningsdepartementet 5

regionala utvecklingsprogram som dataeffektutredningen
lämnat i sitt slutbetänkande (SOU 1984; 20) Datorer och arbetslivets
förändring.

Chefen för arbetsmarknadsdepartementet kommer senare i dag
att lägga förslag om särskilda åtgärder på datautbildningsområdel inom ramen
för AMU i förelag. Denna utbildning bör fillsammans med erfarenheter från redan
existerande datautbildningar vara värdefull vid bedömningen av hur en bredare
datautbildning skulle kunna utformas och genomföras. Jag hemställer atl
regeringen bereder riksdagen tillfälle atl la del av vad jag nu har anfört om
ökade vuxenutbildningsinsatser för arbetslösa m.m.

D. HÖGSKOLA OCH FORSKNING

Forskning och forskarutbildning

I prop. 1983/84: 107 om forskning (bil. 5) har chefen för
utbildningsdepartementet bl.a. anmält förslag till anslag till forskning och
forskarutbildning inom högskolan för budgetåret 1984/85. Hon har därvid under
anslagen till fakulteterna (motsv.) beräknat medel för studiefinansiering i
forskarutbildning med sammanlagt 219,2 milj. kr.

Utbildningsbidrag för doktorander

Sedan den I juli 1983 är utbildningsbidrag den reguljära
formen för sludiefinansiering i forskarutbildning. Bidraget uppgår nu till 5610
kr. per månad. Utbildningsbidrag beviljas för ett år i sänder och kan normalt
innehas under högst fyra år. Antalet utbildningsbidrag uppgår till ca 3 240.
Jag har erfarit alt slatrådel Leijon senare i dag kommer att förorda en höjning
av bidragen inom arbetsmarknadsutbildningen med 20 kr. per dag. Jag finner det
skäligt att även utbildningsbidragen för doktorander nu höjs. Höjningen bör
uppgå till 440kr. per månad. Jag förordar sålunda all utbildningsbidrag fr.o.m.
den I juli 1984 skall utgå med 6050kr. för månad. Kostnaderna för
studiefinansiering i forskarutbildningen ökar därmed med sammanlagt |7,2
milj.kr.

Med hänvisning till vad jag har anfört hemställer jag att
regeringen föreslår riksdagen

att till Humanistiska fakulteterna för budgetåret 1984/85,
utöver vad som föreslagits i prop. 1983/84:107 bil. 5, under åttonde huvudtiteln
anvisa ytteriigare reservationsanslag av 2334000 kr, atl till Teologiska
fakidteterna för budgetåret 1984/85, ulöver vad som föreslagits i prop.
1983/84:107 bil. 5, under åttonde huvudtiteln anvisa ytteriigare
reservationsanslag av 176000 kr. atl till Juridiska fakulteterna för budgetåret
1984/85. utöver vad som föreslagits i prop. 1983/84:107 bil. 5. under åttonde
huvudtiteln anvisa ytteriigare reservationsanslag av 206000 kr.

Prop.
1983/84:150 6

att till Samhällsvetenskapliga fakulleterna för budgetåret
1984/85, utöver vad som föreslagits i prop. 1983/84:107 bil. 5, under åttonde
huvudtiteln anvisa ytterligare reservationsanslag av 2738000 kr,

att till Medicinska fakulleterna för budgetåret 1984/85,
utöver vad som föreslagits i prop. 1983/84:107 bil. 5, under åttonde huvudtiteln
anvisa ytterligare reservationsanslag av 2 293 000 kr,

att till Odontologiska fakulleterna för budgetåret
1984/85. ulöver vad som föreslagits i prop. 1983/84:107 bil. 5, under åttonde
huvudtiteln anvisa ytterligare reservationsanslag av 421 000 kr,

att till Farmaceutiska fakulteten för budgetåret 1984/85,
ulöver vad som föreslagits i prop. 1983/84:107 bil. 5, under åttonde huvudtiteln
anvisa ytteriigare reservationsanslag av 236000 kr,

atl till Matematisk-naiurvelenskapliga fakulteterna för
budgetåret 1984/85, utöver vad som föreslagils i prop. 1983/84:107 bil. 5.
under åttonde huvudtiteln anvisa ytterligare reservationsanslag av 4458000 kr,

atl till Tekniska fakulteterna för budgetåret 1984/85.
utöver vad som föreslagits i prop. 1983/84:107 bil. 5, under åttonde
huvudtiteln anvisa ytterligare reservationsanslag av 4046000 kr,

all till Temaorienierad forskning för budgetåret 1984/85.
ulöver vad som föreslagils i prop. 1983/84:107 bil. 5, under åttonde huvudtiteln
anvisa ytterligare reservationsanslag av 181 000 kr. saml

all till Bidrag till kommunal högskoleutbildning m.m. för
budgetåret 1984/85, utöver vad som föreslagils i prop. 1983/84:100 bil. 10,
under åttonde huvudtiteln anvisa ytterligare reservationsanslag av 100000 kr.

E. STUDIESTÖD M. M.

E3. Studiehjälp m.m.

Under denna rubrik har för budgetåret 1984/85 anvisats ett
förslagsanslag av I 220 milj. kr. som bl.a. skall täcka kostnaderna för
sludiebidrag och föriängl barnbidrag. Dessa slöd är samordnade med det allmänna
barnbidragel. Studiebidraget ulgår således med 275 kr. per månad till
studerande i gymnasial utbildning som har fyllt 16 men inte 20 år. Föriängl
barnbidrag ulgår med samma belopp till studerande i grundskolan som har fyllt
16 år och inle längre är berättigade till allmänt barnbidrag.

Chefen för socialdepartementet föreslår denna dag att
barnbidragel skall höjas med 1500 kr. om året fr.o.m. den I januari 1985. Jag
föreslår att studiebidraget inom studiehjälpen och del förlängda barnbidraget
höjs i motsvarande mån. dvs. med 125 kr. per månad. Sludiebidrag och föriängl
barnbidrag bör således ulgå med 400 kr. per månad fr. o. m. den I januari

Bilaga
3 Utbildningsdepartementet 7

1985. Den föreslagna höjningen beräknas medföra en
utgiftsökning med ca 167 milj. kr. under budgetåret 1984/85. Jag beräknar all
koslnaderna kan täckas genom en mcrbelaslninp av förslagsanslaget Stiidiehjiilp
m. m.

Under anslaget Studiehjälp m.m. finansieras också
utgifterna för det inkomstprövade lilläpget inom sludiehjiilpcn. Detta tillägg
är samordnat med del statliga bostadsbidraget när del gäller belopp och
reducerings-regler. Kostnaderna beräknas för budgetåret 1984/85 uppgå till ca
19 milj. kr.

Föredragande statsrådet i bosladsdeparlemenlel föreslår
denna dag ändrade regler för det statliga bostadsbidrapet.

Förslaget innebiir all åldersgränsen lör det statliga bostadsbidraget
höjs så att bidraget kan utgå för sådana barn mellan 17 och 20 år som uppbär
statligt sUidiestiSd i form av förlängt barnbidrag eller studiebidrag.

Den föreslagna ändringen av åldersgränsen för
bostadsbidraget innebär att behovei av ett särskilt inkomstprövat tillägg inom
studiehjälpen försvinner. Jap föreslår således atl det inkomstprövade
lilläpget enligt 3 kap. studieslödslagen (1973:349) avskaffas fr.o.m. den I
januari 1985. Jag räknar därvid med att belastningen på del förslapsvis betecknade
anslaget till Studiehjälp m.m. skall minska med ca 10.5 milj. kr. för
budgetåret 1984/85.

I prop. 1983/84: 127 om förbättrad studiehjälp och vissa
sjukförsäkrings-frågor har reperinpen föreslapit införande av ell extra tillägg
inom studiehjälpen. Bidraget utgår till elever i hushåll med elt ekonomiskt
underlag som understiger 80000 kr. med belopp som varierar mellan 200-600 kr.
per månad beroende på inkomst. Reglerna för vad som ulgör del ekonomiska
underlaget överensstämmer med vad som gäller i fråga om del inkomstprövade
lilläppet. Då nu det inkomstprövade tillägget föreslås bli avskaffat måsle
bestämmelserna om ekonomiskt underlag i 3 kap. sludie-siödsförordningen
(1973:418) anknytas direkt till det extra tillläggel. Jag avser all senare
föreslå regeringen nödvändiga justeringar av gällande bestämmelser.

Vad jag
här har förordat föranleder ändringar i I kap. 2 §,2 kap. I 8 samt 3 kap. 3 och
6 §§ studieslödslagen. Vidare bör 3 kap. 10 S samma lag upphöra alt gälla.
Ändringarna bör gälla fr. o. m. den I januari 1985.

Elt
inom utbildningsdepartemenlel upprättat förslag till lagändring bör fogas Iill
protokollet i detta ärende som bilaga 3.1.

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

alt anta förslaget Iill lag om ändring i studiestödslagen
(1973: 349).

E5. Vuxenstudiest ö d m.m.

Som chefen för utbildningsdepartementet anförde i prop.
1983/84:26 om särskilda sysselsätlningsätgärder för budgetåret 1983/84, bil. 2,
visar erfarenheterna, att en betydande del av dem som söker och får särskilt
vuxen-

Prop.
1983/84:150 8

studiestöd är arbetslösa. De särskilda vuxenstudiestöden
är därmed ett verksamt medel atl minska trycket på arbelsmarknadspolitiska
åtgärder. Riksdagen beslutade under hösten 1983 (prop. 1983/84: 25, SfU 13,
rskr 57) om en lag om särskilt vuxenstudiestöd för arbetslösa. Under
innevarande budgetår slår 50 milj. kr. till förfogande för beviljande av sådanl
studiestöd.

Den korta lid som har förflutit sedan det särskilda
vuxenstudieslödel för arbetslösa kom till visar klart att stödet är attraktivt
Irots alt bidraget ofta uppgår till elt lägre belopp än vad den berörde får i
arbetslöshetsersättning eller hade kunnal få i utbildningsbidrag vid
arbetsmarknadsutbildning.

Jag föreslår nu alt 100 milj. kr. anvisas över
statsbudgeten för budgetåret 1984/85 för särskilt vuxensludiestöd för
arbetslösa. Det bör, i likhet med vad som gäller för det för innevarande
budgetår anvisade beloppet, ankomma på regeringen atl utfärda närmare
bestämmelser om medlens användning och fördelning på olika län. Jag vill
emellertid redan nu anmäla, att avsikten är alt slödel skall förbehållas dem
som hos arbetsförmedlingen har registrerats som arbetslösa. Vid fördelningen av
slödel bör särskild vikt fästas vid i vad mån de avsedda studierna kan väntas
leda till alt mottagarna stärker sin ställning på arbetsmarknaden. Slödel bör
beviljas för en eller högst två terminer studier och det bör inte innebära all
vederbörande har företräde till fortsatt vuxensludiestöd för arbetslösa eller
särskilt vuxensludiestöd enligt studieslödslagen (1973:349). Vidare avser jag
all föreslå regeringen alt högst tio procent av det föreslagna totala beloppet
får utnyttjas för slöd för studier vid folkhögskola.

Del föreslagna beloppet om 100 milj. kr. medger atl ca
2500 stöd för ett läsårs heltidsstudier kan inrättas. Av dessa skulle ca 250
avse studier vid folkhögskola, vilket motsvarar ca 10000 elevveckor.

Jag hemställer alt regeringen föreslår riksdagen atl

till Vuxensludiestöd m.m. för budgetåret 1984/85 ulöver
vad som har föreslagits i prop. 1983/84: 100, bil. 10, under åltonde huvudtiteln
anvisa ytterligare reservationsvis betecknade medel av 100000000 kr.

Bilaga
3 Utbildningsdepartementet 9

„.. , ,.,, Bilaga 3.1

Forslag
till

Lag om ändring i studiestödslagen (1973:349)

Härigenom föreskrivs i fråga om studiestödslagen (1973:
349)'

dels atl 3 kap. 10 S skall upphöra all gälla,

dds att I kap. 2 §, 2 kap. I § samt 3 kap. 3 och 6 S§
skall ha nedan angivna lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

1 kap.

2§=

Studiehjälp består av sludiebidrag jämte tillägg,
alerbetalningspliktiga studiemedel och resekostnadsersältning.

Tillägg till studiebidraget utgår i Tillägg till studiebidraget utgår i

form av
inackorderingstillägg, in- form av inackorderingstillägg och komstpröval
tillägg och extra till- extra tillägg, 'ägg.

2 kap.

I§'

Studerande vid grundskolan har Studerande
vid grundskolan har

rätt till förlängt barnbidrag med 275 räll till föriängl
barnbidrag med 400

kronor i månaden från och med kronor i månaden från och med

kvartalet efler det under vilkel han kvartalet efler det under vilket han

fyllt 16 år. fyllt 16 år.

Detsamma gäller studerande som deltar i molsvarande
undervisning vid skola som avses i 33, 34 eller 34 a § skollagen (1962:319).

3 kap.

3§

Studiehjälp utgår från och med Studiehjälp utgår från och med

kvartalet efter det under vilket den kvartalet
efter det under vilket den

studerande fyllt 16 år, om ej annal studerande
fyllt 16 år, om inte an-

följer av andra eller tredje stycket. nal
följer av andra stycket.

Inackorderingstillägg och extra tillägg ulgår även till
studerande som inte har uppnått sådan ålder som anges i första stycket.

6§'

Sludiebidrag ulgår med 275 kro- Studiebidrag
ulgår med 400 kro-

nor i månaden. nor i månaden.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1985.

' Lagen omtryckt 1981:579.

- Senaste lydelse enligt prop. 1983/84: 127.

Senaste lydelse 1983:272.

"Senaste lydelse enligt prop. 1983/84:127.
Ändringen innebär bl.a. att andra

stycket upphävs.

' Senaste lydelse 1982: 1244.

Norstedts Tryckeri, Stockholm 1984

Bilaga
4

Sysselsättningsskapande åtgärder inom arbetsmarknadsdepartementets
verksamhetsområde, m. m.

Regeringens prop.
1983/84:150

Bilaga
4

Utdrag
ARBETSMARKNADSDEPARTEMENTET PROTOKOLL

vid
regeringssammanträde 1984-04-12

Föredragande:
statsrådet Leijon såvitt avser frågor under littera B och statsrådet Gradin
såvitt avser frågor under littera D.

Anmälan
till slutlig reglering av statsbudgeten för budgetåret 1984/85 såvitt avser
arbetsmarknadsdepartementets verksamhetsområde.

Inledning

Under
det senaste året har vi kunnat notera hur framtidstron har återvänt inom
svensk industri. Svenska varor efterfrågas i ökande omfattning på
världsmarknaden, och våra marknadsandelar växer. Orsaken till detta är främst
den förbättrade konkurrenskraft som är en direkt följd av de åtgärder
regeringen vidtagit. En begynnande internafionell konjunktumppgång förstärker
utvecklingen ytterligare.

Den
bild jag tecknade i budgetpropositionen av utvecklingen på arbetsmarknaden
under förra året framträder nu med klarare konturer. Del är väl bekant all
förändringar i den allmänna konjunkturen får effekter på arbetsmarknaden med
en förhållandevis lång eftersläpning. Den senaste konjunkturnedgången inleddes
hösten 1980 och fortsatte under två år. Under år 1983 vände utvecklingen
återigen långsamt uppåt och denna tendens har därefter fortsatt.

Konjunktumedgången
ledde till en stagnerande sysselsättning år 1981 och en viss minskning år 1982.
Även under år 1983 var sysselsättningsutvecklingen på den öppna
arbetsmarknaden mycket svag. Till följd av ökningen av de
sysselsättningsfrämjande åtgärderna ökade emellertid det totala antalet
sysselsatta med knappt 5000 enligt arbetskraftsundersök-ningama (AKU).
Sysselsättningen minskade inom de varuproducerande näringsgrenama. Minskningen
var emellertid lägre än tidigare år och utvecklingen under loppet av året
visade för industrins del att bortfallet av arbeten tenderade att upphöra. Ett
ökat antal sysselsatta noterades inom den privata tjänstesektorn och inom
kommunerna. Ökningen inom kommunema berodde till större delen på en ökad volym
beredskapsarbeten. För statens del skedde inga större förändringar mellan åren
1982 och 1983.

1 Riksdagen 1983184. 1 saml. Nr 150. Bilaga 4

Prop. 1983/84:150 2

Antalet
personer i arbetskraften ökade under förra årel med knappt 19000. Utbudet av
arbetskraft steg följakfiigen mer än antalet sysselsatta. Arbetslösheten ökade
därmed med ca 14000 mellan åren 1982 och 1983. Ökningen år 1983 var betydligt
lägre än såväl år 1982 som år 1981. Utvecklingen svarar mot det traditionella
mönstret i en konjunktumppgång och är ett tecken på den eftersläpning på
arbetsmarknaden som jag nämnde inledningsvis. I början av en konjunktumppgång
kan exempelvis industrin öka sitt kapacitetsutnyttjande utan nyanställningar,
bl. a. genom att höja arbetsinsatsen via större övertidsuttag etc. Antalet
övertidstimmar för induslriarbetama har sedan mars 1983 legat klart över nivån
året före. I januari i år var antalet övertidstimmar 33% större än i januari i
fjol.

Arbetslösheten
kulminerade under tredje kvartalet förra året. Om man rensar bort de sedvanliga
säsongsmässiga förändringama har det därefter skett en successiv minskning. I
mars månad i år var enligt AKU 134000 personer eller 3,1 % av jurbetskraften
arbetslösa. Det betydde en minskning med 15000 jämfört med ett år fidigare.
Ungdomslagen som infördes den 1 januari 1984 har betytt en hel del för
utvecklingen under årets första tre månader. Enligt arbetsmarknadsstyrelsens
(AMS) stafistik var ca 29000 ungdomar sysselsatta i ungdomslag i slutet av
mars. Arbetslösheten bland 16- 19-åringar reducerades därmed från över 8 % till
något under 4 %.

Ytterligare
en sysselsättningsfrämjande åtgärd trädde i kraft den 1 januari i år, nämligen
rekryteringsstöd för att främja nyanställningar. Omkring 12000 personer hade
anställts med detta stöd i slutet av mars månad. Dämtöver omfattade de
arbetsmarknadspolitiska åtgärdema 72000 personer i beredskapsarbete och 48000
personer i arbetsmarknadsutbildning (AMU), vilket innebar en ökning med ca 3
000 personer inom AMU och en minskning med ca 3000 personer inom
beredskapsarbeten jämfört med samma månad 1983. Antalet sysselsatta inom
Samhällsföretagsgmppen och antalet sysselsatta med lönebidrag uppgick till
totalt ca 67000 personer.

Det
finns således ändå tecken på att en förbättring av arbetsmarknadsläget är på
väg. Inom industrin var antalet sysselsatta under första kvartalet i år högre
än ett år tidigare och inom den privata tjänstesektorn noterades en relativt kraftig
ökning under samma period. Enligt den företagsbaserade statistiken har antalet
arbetare inom industrin under de senaste månaderna varit stabilt. Antalet
varsel om uppsägningar och permitteringar har minskat väsentligt. Totalt
berördes under första kvartalet i år knappt 8000 personer av varsel om
uppsägning eller permittering. Under motsvarande kvartal 1983 var antalet ca
26000 eller mer än tre gånger så stort. För industrins del var antalet berörda
av varsel under första kvartalet mindre än en femtedel av antalet ett år
tidigare.

Det
tydligaste tecknet på att utvecklingen på arbetsmarknaden kan väntas bli
gynnsammare är emellertid efterfrågan på arbetskraft mätt med antalet till
arbetsförmedlingen nyanmälda platser. Under första kvartalet i

Bilaga 4
Arbetsmarknadsdepartementet 3

år
nyanmäldes totalt 185000 platser mot 140000 samma kvartal förra året, en ökning
med drygt 30%. För industrins del skedde drygt en fördubbling av efterfrågan
jämfört med fjolåret. Antalet nyanmälda platser inom industrin var i mars lika
högt som under högkonjunkturåren 1979-80.

När
det gäller utvecklingen under återstoden av år 1984 och det kommande
budgetåret är denna, vilket jag också framhöll i budgetproposifionen, svår att
bedöma. Det finns emellertid anledning räkna med att utbudet av arbetskraft
kommer att växa något jämfört med år 1983. En fortsättning av
konjunktumppgången bör också resultera i en förhållandevis betydande ökning av
antalet sysselsatta inom den privata tjänstesektorn och inom industrin.

Löneutvecklingen
fill följd av den pågående avtalsrörelsen innebär ett betydande
osäkerhetsmoment. Alltför höga löneökningar riskerar atl urholka vår
konkurrenskraft och åter öka inflationen och därigenom äventyra
sysselsättningen på sikt. Jag räknar emellertid med atl sysselsättningen
kommer att successivt förbättras under budgetåret. För att kunna möta det
växande arbetskraftsutbudet och för att motverka de regionala och
branschmässiga obalanser som finns måste emellertid de arbetsmarknadspolifiska
åtgärdema hållas på hög nivå.

Som
fidigare kommer det att vara främst kvinnor som står för det ökade
arbetskraftsutbudet. Efterfrågan på arbetskraft kommer dock främst avse
tekniskt inriktade yrken inom t.ex. elektronik- och ADB-området, dvs.
yrkesområden med hög andel män. För att inte yrkesobalanserna mellan kvinnor
och män ytterligare skall förstärkas behövs särskild uppmärksamhet ägnas åt
kvinnomas möjligheter att bryta in på tekniska yrkesområden.

I
propositionen om särskilda sysselsättningsåtgärder (prop. 1983/84: 26, AU 8,
rskr 56) redogjorde jag för min uppfattning att de arbetsmarknadspolifiska
åtgärdema delvis behöver ändra inriktning så att de bättre kan stödja en
industriell expansion samt vara effektivare i kampen mot ungdomsarbetslösheten
och motverka långtidsarbetslöshet. I detta sammanhang vill jag erinra om den
industrikampanj som regeringen initierade i kompletteringsproposifionen för
innevarande budgetår (prop. 1982/83:150 bil. 3) och de särskilda insatser för
kvinnor som vidtagits inom ramen för denna kampanj. Det är angeläget att de
erfarenheter som därvid vunnits tas till vara. Den ännu korta fid som
ungdomslagen och rekryteringsstödet funnits visar att dessa åtgärder har fått
betydande effekt. Somjag tidigare har nämnt omfattar ungdomslagen nu ca 29000
personer i åldrama 18-19 år. Jag räknar med att rekryteringsstödet kommer att
utnyttjas i allt högre grad de närmaste månaderna, i takt med en stigande
efterfrågan på arbetskraft från industrin. Detta bör bidra till ett förbättrat
arbetsmarknadsläge för främst ungdomar och långtidsarbetslösa.

Prop. 1983/84:150 4

Arbetsmarknadspolitikens
inriktning och omfattning

Arbetsmarknadspolifiken
måste ständigt anpassas till de fömtsättningar som råder. Under år 1983
inleddes en omläggning av arbetsmarknadspolitiken i syfte att möta den väntade
konjunktumppgången och tyngdpunkten i insatserna började förskjutas från den
offentliga sektorn till näringslivet. Denna omläggning accentueras nu
ytterligare genom förslag fill åtgärder som skall underlätta konjunktumppgången
och förbättra industriföretagens möjligheter atl fylla sitt behov av utbildad
arbetskraft.

AMS
har i en skrivelse den 23 mars 1984 redogjort för sin syn på
arbetsmarknadsläget och lämnat förslag till olika åtgärder. Jag delar AMS
uppfattning att arbetslinjen i arbetsmarknadspolitiken skall hävdas. Detta
innebär att utbildning och andra aktiva åtgärder sätts i främsta mmmet, och att
kontantstöd tillgrips först i sista hand. De förslag somjag lämnar i del
följande och som statsrådet Göransson tidigare har lämnat innebär en
ytterligare markering av detta och en fortsättning av den politik som
regeringen utstakade redan hösten 1982.

På
grund av trögheter på marknaden råder, även under perioder med hög
arbetslöshet, brist på arbetskraft inom vissa yrken eller sektorer av ekonomin.
Trots betydande utbildningsinsatser under en följd av år, inle minst inom
arbetsmarknadsutbildningens ram, växer brislen på arbetskraft inom vissa
yrkesområden och regioner snabbt när konjunkturen vänder uppåt.

Andelen
företag som uppger brist på tekniska tjänstemän ligger redan nu på en högre
nivå än den högsta under högkonjunkturåren 1974/75 och 1979/80. Inom
verkstadsindustrin är denna andel nu uppe i 40%. Inom iransportmedelsindustrin
uppger redan mer än 70% av företagen brist på yrkesarbetare, och över 50% anger
brist på tekniska tjänstemän.

Brist
på arbetskraft kan medföra alt potentiellt möjliga produktionsökningar inte
kommer till stånd. Konkurrensen om arbetskraften kan också medföra en press
uppåt på lönerna för vissa gmpper, vilket kan leda till kompensationskrav och
mer utbredd löneglidning. 1 det läge som den svenska ekonomin befinner sig
anser jag det nödvändigt att försöka motverka en sådan utveckling.

Bristen
på lämplig yrkesutbildning är för många arbetssökande ett hinder för att kunna
ta de arbeten som är eller väntas bli lediga. Kostnaderna som är förknippade
med byte av bostadsort har ökat snabbt. Detta har urholkat värdet av
flyttningsbidragen. Svårigheterna för medflyttande maka eller make att få arbete
pä annan ort utgör allt oftare ett avgörande hinder för rörlighet. Det är mot
denna bakgmnd nödvändigt att förstärka yrkesutbildningen, motverka de höga
kostnaderna vid flyttning och underlätta för medflyttande atl få arbete. Jag
kommer att senare presentera detaljerade förslag i denna riktning, innebärande
bl. a. en höjning av starthjälpen och en ytterligare stimulans för flyttning
till nyckelbefattningar inom stödområdet.

Bilaga 4
Arbetsmarknadsdepartementet 5

Arbetsmarknadsutbildningen
har en central roll i arbetsmarknadspolifiken. Genom utbildningsinsatser kan
nya möjligheter öppnas för sökande som helt saknar eller har bristfällig
yrkesutbildning samtidigt som näringslivets krav på mer kvalificerad
arbetskraft kan tillgodoses. I likhet med andra åtgärder måste emellertid såväl
utbildningens volym som inriktning anpassas till behoven. Jag anser det nu
motiverat att vidga planeringsramen för utbildningen så att ytterligare 15000
personer, utöver den ram jag föreslog i budgetpropositionen, kan genomgå
utbildning under nästa budgetår. Vid min behandling av anslaget B 2.
Arbetsmarknadsutbildning kommer jag att ytterligare behandla frågor om
arbetsmarknadsutbildningens inriktning.

Jag
kommer att föreslå att ett särskilt bidrag skall kunna lämnas till arbetslösa
som startar egen verksamhet. Denna åtgärd liksom del förslag statsrådet
Göransson tidigare i dag har lämnat, rörande möjlighetema för arbetslösa att
delta i studier inom främst den kommunala vuxenutbildningen, är ytterligare
exempel på åtgärder som hävdar arbetslinjen i arbetsmarknadspolitiken.

Arbetslösheten
inom byggnadsbranschen har under en lång tid legat på en mycket hög nivå, trots
de stora insatser av fidigareläggningar och stimulanser av ROT-sektom
(reparation, ombyggnad och tillbyggnad) som genomförts. Problemen inom
byggnadsproduktionen är av dels strukturell och dels regional karaktär. Det är
därför enligt min mening viktigt att åtgärdema utformas så alt de passar in i
ett långsiktigt mönster i riktning mot balans på byggarbetsmarknaden. Åtgärder
som höjer volymen måste dessutom kompletteras med åtgärder för atl underlätta
möjlighetema till annat arbete för den övertaliga byggnadsarbetarkåren. Ett
medel i den senare riktningen är exempelvis rekryteringsstödet inom industrin.

För
att möta hotet om växande arbetslöshet inom byggnadsindustrin kommande vinter
är det nödvändigt att särskilt stimulera byggandet. Regeringen beslutar därför
i dag, med utnyttjande av den av riksdagen beviljade finansfullmakten, att
tidigarelägga byggen som tillsammans med de projekt som socialministern
tidigare idag har föreslagit och som jag nu och bo-stadsministem och
civilministern senare kommer att föreslå kostar totalt ca 1600milj. kr.
Projekten har valts ut så att de i ett flertal fall ger viss sysselsättningseffekt
redan under hösten 1984. Tyngdpunkten ligger dock på vintem 1984/85.

AMS
har den 27 januari 1984 beslutat om rikfiinjer för ett program för förbättrad
service till arbetsförmedlingens kunder. Serviceprogrammet syftar till att
genom förenkling av regler och minskad intem administration flytta över
resurser till den direkta förmedlingsverksamheten. Den förbättrade service
till kundema som därvid kan åstadkommas bör även förbättra det
arbetsmarknadspolitiska resultatet av verksamheten.

För
att underlätta ett snabbt genomförande av serviceprogrammet föreslår jag att
lOmilj. kr. anslås för bl. a. den administrativa uppmstningen av
förmedlingsverksamheten. Jag återkommer strax fill serviceprogrammet.

Prop. 1983/84:150 6

Den
allmänna inriktningen av arbetsmarknadspolitiken som jag här översiktligt har
redogjort för är ett uttryck för regeringens målsättning att understödja
konjunktumppgången på ett sådant sätt att arbetslösheten motverkas och att en
långsiktig sysselsättningsökning gmndläggs. Jag kommer nu att mer konkret
redovisa dessa åtgärder och i förekommande fall förorda att regeringen hos
riksdagen hemställer om medel för dessa.

B1.
Arbetsmarknadsservice

Arbetsmarknadsinformation

AMS
har, som jag nyss nämnde, den 27 januari 1984 beslutat om riktlinjer för en
förbättring av servicen tUl arbetssökande och arbetgivare, det S. k.
serviceprogrammet. Detta skall ske genom att resurser så långt det är möjligt
omfördelas till direkt förmedlingsservice. En successiv omfördelning skall ske
av de totala resursema mellan central, regional och lokal verksamhet till
förmån för arbetet på förmedlingama. De resurser som frigörs skall användas
till att genom utbyggda direktkontakter med arbetslivet aktivt ta tillvara de
möjligheter som arbetsmarknaden i varje konjunktursituation erbjuder.
Arbetskraft skall snabbt anvisas till lediga platser och arbete skaffas fram
utifrån den enskilde sökandens behov. Genom en effektiv platsförmedling skapas
också bättre fömtsättningar att placera arbetshandikappade och andra
långtidsarbetslösa på den öppna marknaden, med eller utan insats av
arbelsförberedande åtgärder. På gmndval av de beslutade riktlinjerna kommer AMS
successivt att besluta om konkreta åtgärder som innebär att organisationen
utvecklas, regelsystemen förenklas, beslutsbefogenheter delegeras, modern
teknik utnyttjas, arbetssättet mot kundema förbättras och serviceandan inom
arbetsmarknadsverket stärks ytterligare.

Jag
hälsar med tillfredsställelse den inriktning som serviceprogrammet har fått. I
ett läge då arbetsmarknaden är alltmer beroende av en väl fungerande
arbetsförmedling för att möta en ökad efterfrågan av arbetskraft, främst inom
näringslivet, och för att den kraftfulla satsningen på arbetsmarknadspolitiska
åtgärder som hitfills har gjorts och som nu föreslås skall nå avsedd effekt,
är det av yttersta vikt att arbetsmarknadsverkets resurser inriktas mot den
plalsförmedlande verksamheten och att denna utvecklas och görs effekfivju-e.
För att detta skall vara möjligt måste regelsystemen förenklas och besluten om
olika ågärder komma närmare dem som berörs. Likaså är det angeläget, vilket jag
också framhöll i årets budgetproposition, att en omfördelning av befintliga
personalresurser sker från central och regional administrafion till arbetsförmedlingen
och då särskilt för att förstärka förmedlingens företagsinriktade insatser.

För
att få ett snabbt genomslag för serviceprogrammet begär AMS i sin skrivelse den
23 mars 1984 16,4milj. kr. för teknisk utmstning för ADB-ut-veckling,
gmppinformation till arbetssökande, för telefonväxlar och för

Bilaga 4
Arbetsmarknadsdepartementet 7

utbildning
av verkets personal. För att förbättra informationen om lediga platser som är
svårtillsatta och kan medföra flaskhalsproblem i produkfionen och därmed hindra
annan rekrytering begär AMS 5milj.kr. Bl.a. vill AMS få möjlighet att på försök
i vissa län annonsera i dagspressen om lediga platser och utbildningsplatser
för att bättre kunna nå ombytessökande. AMS begär vidare 3 milj. kr. för att
dels kunna anordna'förmedlar-ledda sökanderesor för vissa gmpper av
arbetssökande, dels kunna fillfälligt omstationera personal mellan olika
kontor samt från centrala AMS och länsarbetsnämndema till arbetsförmedlingama
för att förstärka förmed-lingsinsatsema på vissa orter. Inom
arbetsmarknadsutbildningen framträder enligt AMS allt oftare utbildningsbehov
hos företagen som inte kan lösas genom utbildningen i befintliga AMU-kurser.
För att möta det behov av insatser som en förändring av kursutbudet kräver vill
AMS ha medel för att tillfälligt förstärka personalen på länsarbetsnämnder och
hos kursstyrelser.

I
likhet med AMS anser jag det mycket angeläget att serviceprogrammet far ett
snabbt genomslag. Mot bakgmnd härav föreslår jag att för budgetåret 1984/85
ytterligare 10 milj. kr. anslås som ett engångsbelopp för sådana administrativa
insatser som syftar till att höja servicenivån inom verket. Det bör få ankomma
på AMS att avgöra hur dessa medel skall fördelas på de olika åtgärder som jag
just har redogjort för.

I
sin skrivelse föreslår AMS vidare att lOmilj.kr. skall anslås för bl.a.
projektanställning av byggnadsarbetare med uppgift att påverka till ökad
rörlighet inom och utom byggsektorn. En försöksverksamhet finansierad med
beredskapsmedel har under det senaste året bedrivits på ett stort antal platser
där byggnadsarbetare har fått rollen att socialt och arbetsmark-nadsmässigt
aktivera arbetslösa byggnadsarbetare, i synnerhet de långtids-arbetslösa. Såväl
arbetsförmedlingen som arbetsmarknadens parter har enligt AMS posifiva
erfarenheter av denna försöksverksamhet.

Jag
vill här erinra om att jag i årets budgetproposition har föreslagit att
arbetsmarknadsverkets lönemedel skall tillföras 22,7milj. kr. utöver huvudförslaget
för främst personal inom arbetsförmedlingen. Av beloppet skall 4 milj. kr.
avsättas för tillfälliga förstärkningar inom arbetsförmedlingen för insatser i
krisdrabbade branscher och regioner. Jag avser att senare föreslå regeringen
att 1 av dessa 4 milj. kr. far användas till just projektanställning av byggnadsarbetare
för de uppgifter som AMS nu föreslår. Jag fömtsätter därvid att i första hand
arbetslösa byggnadsarbetare erbjuds dessa uppgifter.

Geografisk
rörlighet

Till
den som flyttar av arbetsmarknadsskäl kan flyttningsbidrag utgå i form av bl.a.
starthjälp enligt regler i arbetsmarknadskungörelsen (1966: 368, omtryckt 1983:
569, ändrad senast 1983: 993). Starthjälpen utgår sedan den 1 juli 1983 med
4000 kr. till ensamstående och med 9000 kr.

Prop. 1983/84:150 8

till
flerpersonshushåll. En fömtsättning för starthjälp är atl anställningen på
inflyttningsorten beräknas vara minst sex månader.

I
sin skrivelse den 23 mars 1984 föreslår AMS att starthjälpen höjs till 10000kr.
för ensamstående och till 30000kr. för flerpersonshushåll. Enligt AMS har det
reala väldet av flyttningsbidragen urholkats kraftigt. AMS anser det därför
angeläget att i nuvarande konjunkturläge återställa och förbättra det reala
värdet av flyttningsbidragen.

AMS
föreslår vidare att vid flyttning till stödområdet starthjälpen skall utgå med
15 000 kr. resp. 35 000 kr. Därigenom skulle sådan flyttning stimuleras som
gör att företag i särskilt utsatta områden kan besätta platser av
nyckelkaraktär. Ett villkor måste dock vara att platsema inte kan besättas med
lokala arbetssökande.

I fråga
om flyttningar som i inledningsskedet kan komma atl vara kortare tid än sex
månader vill AMS atl 2000 kr. skall utbetalas för de två första månaderna och
återstoden för de därpå följande fyra månadema om anställningen förlängs.
Härigenom behöver den flyttande inte låsa sig för en sexmånadersperiod, vilket
bör kunna medverka till en störte villighet att pröva arbete på nya orter.

I
likhet med AMS anser jag det motiverat att förbättra de ekonomiska villkoren
för dem som flyttar av arbetsmarknadsskäl och då särskilt för
flerpersonshushållen. Jag kan emellertid inte tillstyrka en så kraftig höjning
som AMS har föreslagit. För egen del vill jag föreslå att starthjälpen för
flerpersonshushåll höjs med 6000 kr. fill 15000 kr. För ensamstående är jag
inte beredd att föreslå någon höjning. Jag tillstyrker AMS förslag att
starthjälpen för s. k. nyckelpersoner som flyttar till stödområdet görs generösare
än vad som gäller vid flyttning inom andra delar av landet. Den av AMS
föreslagna höjningen, 5000 kr., anser jag vara väl avvägd. AMS förslag om att
starthjälp skall få utgå även vid anställning som varar kortare tid än sex
månader kan jag inte tillstyrka.

I
sin skrivelse tar AMS upp ett centralt problem när det gäller
flerper-sonshushålls möjligheter att flytta. Jag syftar då på den medflyttandes
möjlighet att få arbete på den nya orten. Alltför ofta utgör just svårigheten
att lösa den medflyttandes sysselsättningssituation ett hinder för flyttningen.
Mot bakgmnd härav föreslår AMS att en försöksverksamhet med bidrag till
arbetsgivare för anställning av medflyttande genomförs under budgetåret
1984/85. Arbetsmarknadsverket vill få möjlighet att förhandla med enskilda och
offentliga arbetsgivare om fidigareläggning eller utökning av tjänster för
detta ändamål. Verket skall övergångsvis kunna ge bidrag till delar av
lönekostnaderna enligt villkor som förhandlas fram i varje enskilt fall. Denna
ordning fömtsätler samverkan med berörda fackliga organisafioner. AMS beräknar
kostnaderna härför till 75 milj. kr. för budgetåret 1984/85.

Jag
kan ansluta mig till AMS uppfattning om behovet av ett särskilt bidrag till
arbetsgivare för anställning av medflyttande. Enligt min mening

Bilaga 4
Arbetsmarknadsdepartementet 9

bör
emellertid ett sådant bidrag inle generellt ha den utformning som AMS föreslår.
Jag förordar i stället att bidraget i normalfallet skall utgå med 50% av
lönekostnaden under sex månader, dock högst med 35000 kr. för en
sexmånadersperiod. Det kan i enstaka fall vara motiverat all fastställa
ersättningar på annat sätt. De närmare villkoren får i sådana fall fastställas
efter förhandlingar mellan arbetsmarknadsverket och arbetsgivaren i varje
enskilt fall. Denna möjlighet bör dock endast utnyttjas när särskilda skäl
föreligger. Verksamheten med detta medflyttandebidrag bör utgöra en
försöksverksamhet under budgetåret 1984/85. Det bör ankomma på regeringen att
fastställa de närmare villkoren för bidraget. Jag beräknar medelsbehovet för
denna försöksverksamhet för budgetåret 1984/85 till 25 milj. kr.

Kostnaderna
för de förslag som jag har förordat här beräknar jag till sammanlagt 152milj.
kr., varav 127milj.kr. avser höjning av starthjälpen. Vid min medelsberäkning
har jag utgått ifrån att den förbättrade slarthjäl-pen till flerpersonshushåll
och förslaget om bidrag fill anställning av medflyttande kan komma att omfatta
12000 hushåll per år.

I
detta sammanhang vill jag ta upp en fråga som rör samarbetet mellan Sverige och
Jugoslavien på det arbetsmarknadspolifiska området. Mot bakgmnd av det arbete
som bedrivs i den svensk-jugoslaviska kommissionen för migrationsfrågor har
AMS i en skrivelse den 22 febmari 1984 hemställt bl.a. att inom ramen för
anslaget för flyttningsbidrag få betala sökanderesor för jugoslaver som genom
de jugoslaviska myndighetema har erbjudits arbete i hemlandet. Resoma avses
omfatta fram- och återresa från hemorten i Sverige till den tilltänkta
arbetsorten i Jugoslavien samt traktamente för vistelse där i högst tre dagar.
En sökanderesa skall gälla endast den arbetssökande och få utgå oberoende av om
den sökande är arbetslös eller har arbete i Sverige. Jag tillstyrker att en
försöksverksamhet bör få inledas fr. o. m. budgetåret 1984/85 med sökanderesor
till Jugoslavien enligt de riktlinjer som AMS har förordat. Enligt min mening
bör försöksverksamheten begränsas till att gälla högst 50 sökanderesor per
budgetår. Jag beräknar kostnadema härför till 250000 kr. Beloppet bör rymmas
inom ramen för det anslag som har föreslagits i årets budgetproposition till
geografisk rörlighet. Jag vill erinra om att en försöksverksamhet pågår sedan
några år tillbaka med sökanderesor mellan Sverige och Finland.

De
förslag som jag nu har lagt fram i fråga om geografisk rörlighet bör träda i
kraft den 1 juli 1984.

Hemställan

Med
hänvisning till vad jag nu har anfört hemställer jag att regeringen föreslår
riksdagen att

Prop. 1983/84:150 10

1.
godkänna de ändringar i fråga
om flyttningsbidrag somjag har förordat,

2.
godkänna vad jag har förordat i
fråga om försöksverksamhet med bidrag till arbetsgivare för anställning av
medflyttande,

3.
godkänna vad jag har förordat i
fråga om försöksverksamhet med sökanderesor fill Jugoslavien,

4.
till Arbetsmarknadsservice för
budgetåret 1984/85 under tionde huvudtiteln utöver vad som har föreslagits i
prop. 1983/84: 100 bil. 12 anvisa ett förslagsanslag av 162000000kr.

B
2. Arbetsmarknadsutbildning

Medelsbehovet
för arbetsmarknadsutbildningen har i årets budgetproposition beräknats till 1
830 milj.kr. exkl. förvaltningskostnader för en omfattning av 120000
deltagare, varav 80000 i särskilt anordnade kurser inkl. 10000 i s. k.
flaskhalsutbildning. Inom denna volym ingår vidare bidrag för 20000 deltagare i
AMU i företag samt utbildningsbidrag för 20000 personer inom det reguljära
skolväsendet och organisationer. AMS föreslås få disponera 1766milj. kr. för
utbildning av 110000 personer vilket motsvarar ett genomsnitfiigt deltagarantal
om ca 45000 per månad, medan 64milj. kr. skall stå till regeringens disposition
för att vid behov snabbt kunna ställas till AMS förfogande för utbildning av ytterligare
10000 personer i företag.

För
att undvika missförstånd kommer jag fortsättningsvis att räkna in den s.k.
flaskhalsutbildningen i AMU i företag. Detta överensstämmer även med det nya
regel- och bidragssystem avseende utbildning för redan anställd personal som
jag har anmält i budgetpropositionen och som jag inom kort kommer att föreslå
regeringen.

I
skrivelsen den 23 mars 1984 bedömer AMS - mot bakgmnd av de obalanser som,
trots konjunktumppgången, kännetecknar arbetsmarknaden - atl det är nödvändigt
att dels utvidga och dels differentiera och modemisera kursutbudet inom
arbetsmarknadsutbildningen.

Den
snabba ökningen av bristen på yrkesarbetare och tekniker motiverar enligt AMS
en utökning av planeringen med ytterligare 3 900 platser i AMU-kursema, vilket
innebär att ytterligare 10000 personer kan genomgå utbildning under budgetåret
1984/85.

För
att snabbt kunna nedbringa bristen på tekniker avser AMS att redan nu starta
ett projekt med syfte att ge tilläggsutbildning och kompletterande teknisk utbildning
för t. ex. yrkesarbetare och tjänstemän. Likaså har data-och
elektronikkommittén (DEK) i en promemoria den 5 oktober 1983 föreslagit en
ingenjörsutbildning för personer med praktisk erfarenhet av industriellt
arbete.

AMS
beräknar kostnaderna för volymökningen och de särskilda insat-sema inom
teknikerområdet fill 200milj. kr.

Bilaga 4
Arbetsmarknadsdepartementet 11

Enligt
AMS skulle även möjligheten att kunna bevilja arbetsmarknadsutbildning för
högskolestudier upp till 40 poängs nivå kunna bidra till att undanröja bristen
på kvalificerad arbetskraft.

Som
ett led i strävandena att mer markant använda AMU för insatser som främjar
rekryteringen fill industrin menar AMS att en sfimulanspremie om 200 kr. per
utbildningsvecka till deltagare i kurser inom tillverkningsområdet skulle vara
verkningsfull. Enligt AMS skulle en sådan sfimulanspremie underlätta för
arbetsförmedlingen att hänvisa kursdeltagare till utbildning och minska den
höga avbrottsfrekvensen som finns inom det verkstadsmekaniska utbildningsområdet.

AMS
framhåller vidare att en utökning av investeringsutrymmet för
arbetsmarknadsutbildningen skulle underlätta en förnyelse och aktualise-ring av
kursutbudet. AMS beräknar investeringsbehovet till 25milj. kr. utöver i
budgetpropositionen föreslagna medel.

Dämtöver
föreslår AMS att AMU i samarbete med andra utbildningsanordnare, t. ex.
studieförbunden, skall få anordna korta orienterande kurser i ADB. Syftet är
att ge arbetslösa gmndläggande informafion om vad dalatekniken innebär och skapa
intresse för vidare utbildning. Kurser för 10000 personer beräknas kosta
20milj. kr.

Enligt
min bedömning kommer den förväntade sysselsättningsökningen endast delvis atl
kunna reducera arbetslösheten. Efterfrågan på arbetskraft kommer i första hand
att omfatta välutbildad och yrkeskunnig arbetskraft inom verkstadsindustrin
medan svårigheterna alt finna arbete för dem som saknar erfarenhet eller
yrkesutbildning till stora delar kommer att bestå.

Jag
anser i likhet med AMS att det väntade arbetsmarknadsläget med både relativt
hög arbetslöshet och ökad efterfrågan på vissa yrkesgmpper ställer stora krav
på ett differenfierat kursutbud inom AMU. Det gäller att tillgodose såväl
sökande som helt saknar eller endast har bristfällig yrkesutbildning som
näringslivets krav på mer kvalificerad arbetskraft.

Jag
delar också AMS uppfattning att en utökning av AMU-kursema med 3900 årsplatser
för ytterligare 10000 deltagare behövs. Denna utökning bör för att avhjälpa
företagens brist på mer kvalificerad arbetskraft bl.a. inriktas mot
kvalitetshöjande utbildning inom bl. a. teknik och ADB för arbetssökande som
redan har vissa baskunskaper. Som jag ser det är del nödvändigt att sådan
utbildning förläggs i nära anknytning till arbetslivet. Möjligheten att köpa
utbildning i företag och hos andra utbildningsanordnare bör därför
eftersträvas. Jag ställer mig således positiv till AMS förslag om en särskild
satsning på teknikemtbildning. Därvid kan den mest akuta bristen på arbetskraft
inom detta område avvärjas. De beräknade kostnadema anser jag väl avvägda. Jag
vill dock i likhet med AMS framhålla att bristen på tekniker långsiktigt måste
lösas genom ökad utbildning inom gymnasieskolan, den kommunala
vuxenutbildningen och högskolan. Ett arbete med att utreda de tekniska utbildningama
har också inletts inom utbildningsdepartementet. Bl.a, har en särskild
arbetsgmpp bildats för s. k. kortare teknisk utbildning.

Prop. 1983/84:150 12

Det
bör enligt min uppfattning också vara möjligt att som AMS föreslår få bevilja
arbetsmarknadsutbildning för studier på högskolor upp fill 40 poängs nivå under
fömtsättning att utbildningen är inriktad mol sysselsättning i näringslivet.
Det bör ankomma på regeringen att utfärda anvisningar.

AMS
yrkande om ytterligare medel för investeringar inom AMU kan jag däremot inte
biträda. Jag anser det inte heller lämpligt att införa en stimulanspremie för
deltagare inom vissa utbildningsområden.

Jag
vill i detta sammanhang erinra om vad statsrådet Göransson tidigare i dag
föreslagit i fråga om särskilt vuxenstudiestöd till arbetslösa för sådana
studier som inte kan tillgodoses inom arbetsmarknadsutbildningens ram. För att
möjliggöra detta har statsrådet Göransson även anmält hur riksdagens
bemyndigande till regeringen om kurser för arbetslösa inom den kommunala
vuxenutbildningen och folkhögskolan skall användas. Personer som drabbats av
arbetslöshet får därigenom ökade möjligheter att komplettera sina bristande
skolkunskaper på gmndskole- och gymnasienivå, vilket jag ser som väsentligt
med tanke på de ökade kraven på grundläggande utbildning som bl. a. den nya
tekniken ställer.

Utöver
den nu föreslagna utökningen av AMU-kursema anser jag det av två skäl
nödvändigt att också föreslå en utökning av bidragen för utbildning i
företagen av redan anställd personal.

För
del första bedömer jag att industrins behov av välutbildad och yrkeskunnig
personal inte till fullo kommer att kunna tillgodoses genom nyrekrytering. En
fömtsättning för att den väntade konjunkturförbällringen skall ge utslag i en
sysselsättningsökning är dock att sådana flaskhalsproblem som brist på
kvalificerad personal utgör, kan motverkas. Detta kan ske genom fort- och
vidareutbildning av redan anställda inom ramen för det nya bidrags- och
regelsystemet för AMU i företag.

För
det andra finns också bland dem som har anställning stora gmpper, som på gmnd
av föråldrad eller bristande utbildning, kan få svårigheter att klara
förändringar i yrkesinnehållet eller helt nya arbetsuppgifter till följd av bl.
a. tekniska och organisatoriska förändringar, och därför på sikt kan löpa risk
för utslagning. Jag förordar att AMS tilldelas medel för bidrag till utbildning
av ytterligare 10000 personer enligt det nya regel- och bidragssystemet för
AMU i företag somjag aviserat i budgetpropositionen. Jag har beräknat den
genomsnittliga utbildningstiden till sex veckor och bidrag för kurskostnader
till genomsnitfiigt ca 1000 kr. per vecka. Jag räknar med att de 64milj. kr som
enligt vad som föreslås i budgetproposifionen skall stå till regeringens
förfogande, skall täcka dessa kurskostnader.

Jag
vill erinra om att jag under anslaget B 1. Arbetsmarknadsservice föreslagit att
medel anslås för att förbättra servicenivån inom arbetsmarknadsverket. Dessa
bör till viss del kunna utnyttjas för länsarbetsnämndernas administration av
den utökade utbildningen av anställda. Jag fömtsät-

Bilaga 4
Arbetsmarknadsdepartementet 13

ter
att även viss personal vid AMU-center skall kunna medverka vid planering och
uppläggning av sådan utbildning.

AMS
har i den tidigare omnämnda skrivelsen föreslagit särskilda kurser inom
dataområdet. Syftet skulle vara atl ge arbetslösa tillfälle att orientera sig
om datautvecklingen och skapa intresse för vidare utbildning. För egen del
föreslår jag att det under hösten 1984, som ett särskilt projekt inom ramen för
AMU i företag, får anordnas utbildning inom dataområdet för 5000 personer.
Avsikten är att personer med kortare skolutbildning skall prioriteras vid
uttagning till utbildningen. Jag räknar med att dessa kurser kan anordnas i
samarbete med studieförbunden. De erfarenheter som vunnits genom bl. a. de
särskilda insatser för kvinnor inom den s. k. industrikampanjen bör därvid
utnyttjas. Jag anser det angeläget atl kvinnomas möjligheter till utbildning
inom dataområdet beaktas även inom detta projekt. Jag vill i detta sammanhang
även erinra om vad statsrådet Göransson tidigare denna dag har anfört rörande
en bredare datautbildning. Den utbildning jag nu förordar bör därvid kunna ge
vissa erfarenheter. Jag vill vidare omnämna att arbetet med utbildning inom
dataområdet, såväl det här föreslagna projektet som den fortsatta beredningen
av frågan, kommer att ledas av en grupp på statsrådsnivå. För det särskilda
projektel har jag beräknat 32 milj. kr. Medlen bör disponeras av regeringen.

I
oktober 1983 beslutade regeringen atl som försöksverksamhet bedriva
yrkesförberedande praktik inom det militära försvaret och civilförsvaret.
Syftet med försöksverksamheten är att ge arbetslösa ungdomar mellan 18 och 24
år utbildning i olika civila yrken som finns representerade inom försvaret.
Utbildningen omfattar både teoretiska och praktiska moment. Försöksverksamheten
får omfatta högst 1300 elever på ett 20-tal platser i landet och skall vara
avslutad senast den 30 juni 1984. Den prakfik som följer på utbildningen inom
civilförsvaret skall dock vara avslutad senast den 31 december 1984.
Ersättningen till ungdomarna utgår i form av utbildningsbidrag. De militära
myndigheterna ersätts för att täcka sina kostnader med 100kr. per
utbildningsdag och elev. För försöksmyndighe-tema inom civilförsvaret uppgår
motsvarande ersättning till 150 kr.

I
enlighet med regeringens beslut har AMS och chefen för armén, som har ansvaret
för försöksverksamheten inom det militära försvaret, den 29 mars 1984 i skilda
rapporter redovisat sina erfarenheter av verksamheten under perioden den 1
december 1983 fill mitten av mars 1984. Civilförsvarsstyrelsen har den 30 mars
1984 redovisat sina erfarenheter.

Enligt
dessa redovisningar har i genomsnitt 1100-1200 ungdomar varit sysselsatta i den
yrkesförberedande praktiken under de fyra månader som redovisningen avser.
Deltagarantalet har varit jämnt fördelat mellan flickor och pojkar. Den
genomsnittliga åldem har varil ca 20 år. Yrkespraktiken har omfattat ett stort
antal utbildningsområden, bl.a. verkstad, skogs- och miljövård, kök, förråd,
hantverksarbete, lokalvård, sjukvård, bageri och distribution. Ca 10% av såväl
pojkar som flickor har avbmtit prakfiktjänst-

Prop. 1983/84:150 14

göringen
utan att ha erhållit annat arbete eller påbörjat studier. En starkt bidragande
orsak till detta har uppgivits vara den ekonomiska ersättningen som för 18 och
19-åringar utan upparbetad rätt till kassaersättning har uppgått till 100 kr.
per dag. För arbete i ungdomslag uppgår däremot ersättningen för dessa ungdomar
till ca 120 kr. per dag. Drygt 15% av såväl pojkar som flickor har hittills
under praktikperioden fått annat arbete eller påbörjat studier. Uppföljningen
av verksamheten visar vidare att frånvaron har varit förhållandevis låg.

Som
helhet betraktas denna typ av praktik som värdefull, eftersom det inom
försvaret finns många olika arbetsuppgifter. Praktik inom kontor, tekniska
arbeten, ADB, storhushåll, verkstadsarbete, fordonsteknik, fotoarbete,
teleteknik och vård har bedömts som särskilt värdefull. Enligt redovisningen
från chefen för armén har försöksverksamheten kunnat genomföras utan negativ
inverkan på den ordinarie verksamheten.

Som
jag har redovisat ovan deltog också civilförsvaret i försöken med den
yrkesförberedande praktiken. Försöken inom civilförsvaret har genomförts vid
skol- och förrådsanläggningen i Revinge. Även redovisningen av dessa försök är
mycket positiv.

Sammanfattningsvis
beskrivs den yrkesförberedande praktiken som ett mycket bra projekt av alla
inblandade parter, dvs. såväl myndighetema som ungdomama och de fackliga
organisationema.

Mot
bakgmnd av de positiva erfarenhetema av försöksverksamheten hittills förordar
jag efter samråd med försvarsministem att den yrkesförberedande praktiken far
bedrivas även under nästa budgetår och utvidgas något till att omfatta högst
1500 ungdomar. En fortsatt försöksverksamhet inom civilförsvaret kan påbörjas
först sex månader efter beslut. Den är även ganska komplicerad att planlägga
och administrera. Jag förordar därför att samtliga 1500 ungdomar erbjuds
utbildning inom det militära försvaret som har en väl fungerande
utbildningsorganisation och stor vana att ta hand om ungdomar. Den utbildning
som f. n. pågår vid civilförsvars-styrelsens anläggning i Revinge bör dock
självklart slutföras.

Jag
kommer under anslaget B 3. Bidrag till arbetslöshetsersättning och
utbildningsbidrag anmäla ett förslag om höjning av utbildningsbidragen, vilket
innebär att ungdomar under 20 år som inte är berättigade till ersättning från
arbetslöshetskassa kommer att få 120 kr. per dag i utbildningsbidrag. Jag
beräknar kostnaden för den yrkesförberedande praktiken till totalt 75 milj. kr.
för nästa budgetår, varav 45 milj. kr. utgör utbildningsbidrag. Jag återkommer
till finansieringen av denna kostnad under anslaget B3. Bidrag till
arbetslöshetsersättning och utbildningsbidrag. Av den totala kostnaden utgör
30milj. kr. kurskostnader.

För
den utökning och effektivisering av arbetsmarknadsutbildningen inkl. det
särskilda projektet med inriktning mot dataområdet och yrkespraktiken inom
försvaret beräknar jag de ytterligare kostnadema till 262 milj. kr. Jag har för
avsikt att senare föreslå regeringen att medge att

Bilaga 4
Arbetsmarknadsdepartementet 15

AMS
får använda 37milj. kr. av reservationsmedel för att bestrida en del av dessa
kostnader. Dämtöver bör för detta ändamål ytterligare 225 milj. kr. tillföras
anslaget utöver i budgetpropositionen föreslagna medel.

Med hänvisning till vad
jag nu har anfört hemställer jag att regeringen föreslår riksdagen

att
till Arbetsmarknadsutbildning för budgetåret 1984/85 under tionde huvudtiteln
utöver vad som har föreslagits i prop. 1983/84: 100 bil. 12 anvisa ett
reservationsanslag av 225000000kr.

B
3. Bidrag till arbetslöshetsersättning och utbildningsbidrag

Ersättningen
i arbetslöshetsförsäkringen utges i form av en dagpenning som fr.o.m. den 1
januari 1974 fastställdes till maximalt 130kr. per dag. Det högsta
dagpenningbeloppet har därefter successivt höjts. Den 1 januari 1983 höjdes
dagpenningen från 230 till 280 kr.

Frågan
om en höjning av dagpenningen har aktualiserats i flera framställningar.
Senast har Landsorganisationen i Sverige, Tjänstemännens centralorganisation
och Arbetslöshetskassomas samorganisation (SO) i en skrivelse den 6 febmari
1984 hemställt att dagpenningen höjs till 340 kr. per dag fr. o. m. den 1 juli
1984. Dessutom har organisationema begärt att det i arbetslöshetsförsäkringen
införs ett system som innebär att dagpenningen automatiskt räknas upp varje år
och att en arbetsgmpp tillsätts för att utreda hur ett sådant system lämpligen
bör utformas.

I
prop. 1983/84: 126 om ändringar i det kontanta arbetsmarknadsstödet m.m.
anriiälde jag att jag hade övervägt frågan om en höjning av dagpenningen i
arbetslöshetsförsäkringen men att jag ville avvakta med att lägga förslag i
frågan. Jag ansåg att denna fråga, liksom frågan hur en höjning bör
finansieras, bättre kunde bedömas när förhandlingarna i den pågående
avtalsrörelsen hade slutförts. Jag återkommer nu till dessa frågor.

Jag
gör nu den bedömningen att en höjning av den högsta dagpenningen till 300kr. är
lämplig. Jag förordar därför att denna nivå skall gälla fr. o. m. den 1 juli
1984. Däremot kan jag inte ställa mig bakom förslaget om att införa en
automatisk höjning av dagpenningen varje år. Jag vill därvid hänvisa till
regeringens i olika sammanhang uttalade ambition att så långt som det är
möjligt undvika automatiska utgiftshöjningar.

Jag
vill här anmäla att jag, under fömtsättning av riksdagens godkännande av den
av mig här förordade höjningen av dagpenningen i arbetslöshetsförsäkringen,
har för avsikt att senare föreslå regeringen att höja utbildningsbidraget vid
arbetsmarknadsutbildning och yrkesinriktad rehabilitering till maximalt 300kr.
per dé. Bidragsnivån om 165 kr. per dag, som lägst gäller för dem som är
ersättningsberättigade i arbetslöshetsförsäkringen samt för dem som har fyllt
20 år eller för dem som är yngre men har

Prop. 1983/84:150 16

vårdnaden
om eller fullgör underhållsskyldighet mot eget bam, bör samtidigt höjas till 185
kr. per dag. Den lägsta nivån som f. n. är 100kr. bör höjas till 120 kr.

Jag
vill i detta sammanhang också ta upp frågan om utbetalningen av statsbidragen
till de erkända arbetslöshetskassoma. Dessa bidrag utbetalas ä-konto i
efterskott vid sex fillfällen per år, dvs. varannan månad. Vid varje tillfälle
utbetalas 90% av del beräknade slutliga statsbidraget. SO har i en skrivelse
den 19 juli 1983 begärt dels att ä-kontoutbetalningar av statsbidragen skall
ske varje månad, dels att 100% av det beräknade slutliga statsbidraget skall
utbetalas vid vaije tillfälle. De kraftigt ökade utbetalningama från
arbetslöshetskassoma under de senaste åren har inneburit likviditetsproblem
för många kassor, som har tvingats låna pengar från förbund eller från annat
håll för atl kunna klara utbetalningarna till sina medlemmar i avvaktan på att
statsbidragen betalas ut. Detta har också medfört att AMS har varit tvungen att
i stor utsträckning utnyttja den möjlighet fill särskilda ä-kontoutbetalningar
som finns. Enligt min mening är det med hänsyn till samhällets intresse av att
arbetslöshetsförsäkringen fungerar problemfritt rimligt att statsbidragen
utbetalas en gång per månad. Jag förordar därför att en sådan ordning skall
gälla fr. o. m. den 1 juli 1984. Däremot kan jag inte tillstyrka SO: s begäran
i fråga om nivån på å-kontoutbetalningama.

Kostnaderna
för de reformer som jag har föreslagit här uppgår fill 518,3 milj. kr. I detta
belopp ingår kostnaden, 15 milj. kr., för slopandet av den s.k. 50-dagarsregeln
som regeringen har föreslagit i prop. 1983/84: 126. Dessa kostnader bör enligt
min mening finansieras genom en höjning av arbetsmarknadsavgiften med 0,16
procentenheter fr. o. m. den 1 januari 1985, vilket motsvarar kostnaden för
reformema. De senaste årens höga arbetslöshet har, somjag nyss nämnde,
inneburit att utbetalningama av arbetslöshetsersättning har ökat kraftigt. Den
nuvarande nivån på arbetsmarknadsavgiften, 1,3%, räcker inte för att
finansiera den del av utbetalningama som avgiften skall täcka. En höjning av
avgiften är nödvändig redan av denna anledning. Enligt mina beräkningar bör
arbetsmarknadsavgiften därför höjas med ytterligare 0,14 procentenheter för
att medelsbehovet skall bli helt täckt. Jag förordar således att
arbetsmarknadsavgiften höjs med sammanlagt 0,3 procentenheter fr. o. m. den 1
januari 1985.

I
prop. 1983/84: 126 har jag beräknat medelsbehovet för detta anslag för
budgetåret 1984/85 till 2447889000 kr. I detta belopp har jag inte räknat in
kostnadema för de reformer somjag nu har förordat. Dessa reformer bör, som jag
nyss nämnde, helt finansieras genom en höjning av arbetsmarknadsavgiften och
bör inte belasta anslaget. Nuvarande anslagskonstmk-tion innebär dock atl 35%
av utgiftema betalas över statsbudgeten. Av denna anledning torde det finnas
skäl att överväga en ändring av den nuvarande fördelningen av kostnaderna
mellan anslagsmedel och avgiftsmedel. Jag är emellertid inte beredd att nu
föreslå en sådan ändring, men

Bilaga 4
Arbetsmarknadsdepartementet 17

kan
komma atl föreslå regeringen att senare förelägga riksdagen förslag i denna
fråga.

På
anslaget bör föras upp statens andel, 35 %, av kostnaderna för utbildningsbidrag
till deltagare i de utbildningar somjag nyss har föreslagit under anslaget B 2.
Arbetsmarknadsutbildning. Jag beräknar statens andel av dessa kostnader till
115 milj. kr.

Jag
vill i detta sammanhang erinra om vad jag anmälde i budgetpropositionen i
samband med åldersvillkoret för handikappade ungdomar vid
arbetsmarknadsutbildning, F. n. gäller att utbildningsbidrag kan beviljas gravt
handikappade ungdomar som direkt efter gmndskolan övergår till gymnasiestudier.
Som villkor gäller att utbildningen planeras i samråd med arbetsförmedlingen.
För vissa handikappgmpper, däribland döva, hörselskadade och gravt rörelsehindrade
vilka bor inackorderade på annan ort än hemorten, finansieras boende- och
resekostnader genom de särskilda bidrag som utöver dagpenningen ingår i
utbildningsbidraget. Genom lagen om allmän försäkring kan handikappade som har
fyllt 16 år beviljas sjukbidrag eller förtidspension. Gravt handikappade
ungdomar får handikappersättning för merkostnader till följd av handikappet.

Genom
det sätt på vilket dessa regler tillämpas kan vissa av de handikappade
skolungdomarna samtidigt fa bidrag för uppehälle och merkostnader till följd av
handikappet från flera håll. I avvaktan på en översyn av studiesstödssystemet
vad avser handikappade, avser jag att senare föreslå regeringen att
handikappade ungdomar under 18 år, som fr.o.m. budgetåret 1984/85 påböljar
studier inom det reguljära skolväsendet, skall kunna beviljas utbildningsbidrag
endast i form av särskilt bidrag för merkostnader för boende på annan ort än
hemorten, resekostnadsersättning m. m. Sådant särskilt bidrag bör kunna
beviljas jämsides med ordinarie studiestöd. Dock bör inackorderingstillägg och
resetillägg i studiebidraget inte kunna utgå jämsides med utbildningsbidraget.
Jag har i denna fråga samrått med cheferna för socialdepartementet och
utbildningsdepartementet.

Mina
förslag i det föregående om en höjning av dagpenningen och
arbetsmarknadsavgiften föranleder ändringar i lagen (1973: 370) om arbetslöshetsförsäkring
och lagen (1981: 691) om socialavgifter. Det sistnämnda förslaget till
lagändring har upprättats i samråd med chefen för socialdepartementet.
Förslagen till lagändringar bör fogas till protokollet i detta ärende som
underbilaga 4.1.

Med
hänvisning till vad jag nu har anfört hemställer jag att regeringen föreslår
riksdagen

dels
att antaga inom arbetsmarknadsdepartementet upprättade förslag till

1.
lag om ändring i lagen (1973:
370) om arbetslöshetsförsäkring,

2.
lag om ändring i lagen (1981:
691) om socialavgifter, dels att

2 Riksdagen 1983184. 1 saml. Nr 150. Bilaga 4

Prop. 1983/84:150 18

3.
godkänna vad jag har förordat i
fråga om ä-kontoutbetalningar av statsbidrag till de erkända
arbetslöshetskassorna,

4.
till Bidrag tiU
arbetslöshetsersättning och utbildningsbidrag för budgetåret 1984/85 under
tionde huvudtiteln utöver vad som har föreslagits i prop. 1983/84: 126 anvisa
ett förslagsanslag av 115000000 kr.

B
4. Sysselsättningsskapande åtgärder

AMS
har i skrivelsen den 23 mars 1983 redovisat sin bedömning av behovet av
särskilda insatser för att stödja byggverksamheten under kommande vinter. AMS
bedömning är att byggnads- och anläggningsarbeten inkl. reparationer och
ombyggnader för en investeringsvolym på mellan 5000 och 6000milj. kr. skulle
behöva tidigareläggas för att nästa vinter kunna upprätthålla nuvarande volym i
byggnadsverksamheten. Regeringen beslutar i dag, med utnyttjande av den av
riksdagen beviljade finansfullmakten (prop. 1982/83: 150 bil. 1, FiU50,
rskr392), att tidigarelägga statliga investeringsobjekt för ca 1271 milj. kr.
Projekten har valts ut så att de i flertal fall ger viss sysselsättningseffekt
redan under hösten 1984 men med tyngdpunkten under vintem 1984/85. Vidare har
ett antal större byggnadsobjekt med längre byggnadstider valts ut inom vissa
regioner för att, oavsett lokalisering, skapa arbetstillfällen för
byggnadsarbetare även i andra län än de där dessa objekt finns. Tillsammans med
de insatser jag strax kommer att redovisa under beredskapsarbeten samt
tillsammans med de förslag till särskilda insatser som socialministern tidigare
i dag har föreslagit och som bostads- och civilministrama kommer att föreslå
motsvarar detta en byggnadsvolym på drygt 2200milj. kr. Sysselsättningseffekten
inom byggnadssektorn av dessa åtgärder beräknas till ca 4000 årsarbeten.

AMS
anser också att insatserna på byggarbetsmarknaden bör ses i ett mer långsiktigt
perspekfiv och menar att det kan bli nödvändigt att vidta åtgärder för att lösa
problem som har sin gmnd i stmkturella obalanser. AMS avser att i samarbete med
partema på arbetsmarknaden kartlägga utvecklingen och lägga fram en plan för
att få till stånd en långsiktig balans på byggarbetsmarknaden. Jag delar AMS
bedöming att en sådan plan är nödvändig och att den måste innehålla åtgärder
både för investeringar på kort sikt och för att sfimulera en långsikfig
anpassning mellan utbud och efterfrågan. Ett sätt att åstadkomma detta kan
enligt min mening vara att minska gmndutbildningen till byggnadsyrken samtidigt
som såväl gmndutbildning som fortbildning inriktas ytterligare mot
reparations- och ombygg-nadssektom.