Prop. 1983/84:151

Prop.
1983/84:151

Regeringens proposition

1983/84:151

om fortsatt vaiutareglering;

beslutad
den 8 mars 1984.

Regeringen
förelägger riksdagen vad som har upptagits i bifogade utdrag av regeringsprolokoll
för den åtgärd och del ändamål som framgår av föredragandens hemställan.

På
regeringens vägnar OLOF PALME

KJELL-OLOF
FELDT

Propositionens
huvudsakliga innehåll

I proposiiionen
föreslås all valutaregleringen förlängs all gälla ytterligare ett år, dvs. för
liden den 1 juli 1984-den 30 juni 1985. För riksdagens yttrande läggs samtidigt
fram förslag till förordning om fortsatt giltighet av valutaförordningen under
samma tid.

1
Riksdagen 1983184. I saml. Nr 151

Prop. 1983/84:151 2

1
Förslag till

Lag
om tillämpning av valutalagen (1939:350)

Härigenom
föreskrivs alt 2 § första stycket 1, 2 och 4-9 samt 5 § 1 och 3 valutalagen
(1939:350) skall tillämpas under tiden den I juli 1984-den 30 juni 1985.

2
Förslag till

Förordning
om fortsatt giltighet av vaiutaförordningen (1959:264)

Härigenom
föreskrivs att valutaförordningen (1959; 264), som enligt förordning (1983:
389) gäller till utgången av juni 1984, skall fortsätta att gälla till utgången
av juni 1985.

Prop. 1983/84:151

Uldrag

FINANSDEPARTEMENTET PROTOKOLL

vid
regeringssammanträde 1984-03-08

Närvarande:
statsministern Palme, ordförande, och statsråden I. Carisson, Lundkvist, Feldl,
Sigurdsen, Gustafsson, Hjelm-Wallén, Peterson, Andersson, Boström, Gradin,
Dahl, R. Carisson, Holmberg, Hellström, Wickbom

Föredragande:
statsrådet Feldl Proposition om fortsatt valutareglering

Enligt
valutalagen (1939:350, ändrad senast 1981: 1086) gäller i fredstid alt fullmäktige
i riksbanken skall göra framställning till regeringen om valutareglering, om
det prövas nödvändigt för att nå de centrala mål som har fastställts för den
ekonomiska politiken. Fullmäktige skall därvid begära atl regeringen föreslår
riksdagen en lag om tillämpning av valutalagen för högst ett år. Regeringen
skall samtidigt som ett sådanl lagförslag läggs fram förelägga riksdagen de valutareglerande
föreskrifter som regeringen avser all utfärda. Sådana föreskrifter finns i vaiutaförordningen
(1959:264, ändrad senast 1984:66). En redogörelse för innehållet i valutalagen
och valutaförordningen finns i prop. 1975:82 (s. 14-21) och prop. 1977/78:169 (s.
6 och 7). I valutakommitiéns (1977:03) i december 1980 avgivna delbetänkande (SOU
1980:51) Valutareglering och ekonomisk politik finns vidare en ingående
redogörelse för valuiaregleringens principer och funktionssätt (s. 28-136).

Genom
lagen (1983: 388) om tillämpning av valutalagen (1939: 350) och förordningen
(1983:389) om fortsall giltighet av vaiutaförordningen (1959:264) har
valutareglering föreskrivits för tiden den 1 juli 1983-den 30 juni 1984 (prop.
1982/83: 121, FiU 41, rskr 287).

I
skrivelse den 26 januari 1984 har fullmäktige i riksbanken anfört atl anledning
allljämt föreligger att ta i anspråk gällande fullmakter i valuiala-gen och
samtidigt ge valutaförordningen fortsatt giltighet. Fullmäktige hemställer
därför att regeringen föreslår riksdagen atl anta lag om tillämpning av 2 §
första siyckei 1, 2 och 4-9 samt 5 § 1 och 3 valuialagen alt gälla under liden
den I juli 1984-den 30 juni 1985 och alt regeringen förordnar om fortsatt
giltighet av valutaförordningen. Till protokollet i detta ärende bör som bilaga
I fogas fullmäktiges skrivelse, ti Riksdagen 1983184. I saml. Nr 151

Prop. 1983/84:151 4

Efter
remiss har yttranden avgivits av bankinspektionen, fullmäktige i
riksgäldskontoret, Svenska bankföreningen. Post- och Kredilbanken, PKbanken,
Svenska sparbanksföreningen och Sveriges föreningsbankers förbund.

Bankinspektionen,
Svenska sparbanksföreningen, PK-banken och fullmäktige i riksgäldskonlorel
(majoriteten) har uttalat atl de inte har något atl erinra mol eller inte
motsätter sig att valularegleringen förlängs ytteriigare elt år. Fullmäktige i
riksgäldskonlorel understryker dock all det är mycket angeläget atl
valutakommitténs arbete snarast slutförs. Liknande synpunkter framförs av PK-banken
och Sveriges föreningsbankers förbund. Svenska bankföreningen anser att
valutaregleringen bör förlängas endast under den tid som oundgängligen behövs
innan ny lagstiftning kan träda i kraft och att det bör vara möjligl att redan
inom den nuvarande valuialagsliftningens ram genomföra vissa liberaliseringar.
En sammanställning över yttrandena bör fogas till protokollet i delta ärende
som bilaga 2.

För
egen del vill jag anföra följande.

Valularegleringen
är ett medel i penningpolitiken. Den syftar till atl öka möjligheterna atl föra
en oberoende penningpolitik. Regleringen omfattar huvudsakligen sådana
transaktioner som saknar direkt samband med utrikeshandeln. Vittgående
undanlag har nämligen gjorts för löpande betalningar. Vidare är in- och
utgående direkta investeringar fria. Regleringens syfie är numera främst alt
hindra rena finansiella placeringar i utlandet. Inom ramen för valutalagen och
valutaförordningen ankommer del på riksbanken att utforma de närmare
bestämmelserna rörande kapitaltransaktionerna.

Somjag
framhöll i prop. 1982/83:121 har obalanserna i den svenska ekonomin fått till
följd att penningpolitiken i allt högre grad fåll utformas med hänsyn till
betalningsbalansen. Jag uttalade då också all försvaret av växelkursen därvid
står i centrum och all valularegleringen gör det möjligt att vid tendenser till
valutaoro försvara växelkursen utan så kraftiga räntehöjningar som annars
skulle erfordras. Därigenom ökar möjligheterna alt avväga penningpolitiken
också efler det inhemska konjunkturläget. Vad jag uttalade i nämnda proposition
gäller fortfarande.

Frågan
om valuiaregleringens roll för utformningen av penning- och valutapolitiken
utreds av valutakommitlén (E 1977:03). Någol beslut om ändringar i den
nuvarande ordningen bör inte fattas innan resultatet av kommitténs översyn av
hela valularegleringen föreligger. Kommittén förväntas slutföra sitt uppdrag
under år 1984.

I
det nordiska samarbetet är frågan om liberalisering av kapitalrörelserna
föremål för diskussion. Enighet föreligger om atl sådana liberaliseringar måsle
ske inom ramen för OECD:s regler. Även om del konstaterats atl del på kort sikt
endast finns möjligheter till begränsade liberaliseringsåtgärder, har de
nordiska ländernas finansministrar uppmanat Nordiska

Prop. 1983/84:151 5

ämbetsmannakommiftén
för valutafrågor och finansiella frågor att fortsätta behandla frågan så att
nya liberaliseringsåtgärder kan las upp efter hand som de valuta- och
penningpolitiska hänsynen gör det möjligl. Inom ramen för det ekonomiska
samarbetet med Norge har Sverige föreslagit en konsultationsprocedur mellan de
två ländernas finansdepartement och centralbanker i syfte alt gå igenom ev.
förändringar av och problem i samband med tillämpningen av valutaregleringarna
i resp. land samt att omfatta överväganden med sikte pä en ökad harmonisering.

Med hänsyn till vad jag nu
har anfört finner jag det nödvändigt atl valutaregleringen i sin nuvarande
utformning föriängs i avvaklan på de åtgärder som kan komma att vidtas i
anledning av valutakommitiéns utredningsarbete. Enligt min bedömning kan en
eventuell ny valutalagstiftning inte träda i kraft före den 1 juli 1985. Jag
förordar därför alt regeringen begär riksdagens godkännande att förlänga
valutaregleringen ytteriigare elt år, dvs. för tiden den I juli 1984-den 30
juni 1985. Med hänvisning till vad jag nu har anfört hemställer jag att
regeringen dels föreslår riksdagen att anta ell inom finansdepartementet
upprättat förslag till

1. lagom
tillämpning av valutalagen (1939:350),

dels lämnar riksdagen
tillfälle atl yttra sig över ett inom finansdepartementet upprättat förslag
till

2. förordning
om fortsalt giltighet av vaiutaförordningen (1959:264).

Regeringen
ansluter sig till föredragandens överväganden och beslutar att genom
proposition förelägga rik.sdagen vad föredraganden anfört för den åtgärd och
det ändamål som föredraganden har hemställt om.

Prop. 1983/84:151 6

Bilaga
1

SVERIGES RIKSBANK 1984-01-26 Dnr 84-016-002

Till
Regeringen

Finansdepartementet

Genom
lagen (1983:388) om tillämpining av valutalagen (1939:350) har föreskrivits all
2 § första slyckel 1, 2 och 4-9 saml 5 § I och 3 valuialagen (1939:350) skall
tillämpas under liden den 1 juli 1983-den 30 juni 1984. Dätjämte har jämlikt
förordningen (1983:389) om fortsatt giltighet av valutaförordningen (1959:264)
föreskrivits atl valutaförordningen, som enligt förordning (1982:296) gäller till
utgången av juni 1983, skall fortsätta atl gälla till utgången av juni 1984.

Då
anledning alltjämt föreligger alt ianspräklaga gällande fullmakter i valutalagen
och samtidigt ge valutaförordningen fortsalt giltighet får fullmäktige i
riksbanken hemställa alt regeringen måtte

dels
föreslå riksdagen antaga lag om tillämpning av 2 § första stycket 1, 2 och 4-9
samt 5 § 1 och 3 valutalagen att gälla under liden den I juli 1984-den 30 juni
1985;

dels
förordna om fortsatt giltighet av valutaförordningen.

Siockholm
som ovan På Fullmäktiges vägnar:

Olle
Göransson

T
af Jochnick

Prop. 1983/84:151 7

Bilaga 2

Sammanställning
av remissyttrandena

Flertalet
remissinstanser har uttalat att de inte har någol all erinra mol att
valutaregleringen föriängs ytteriigare ett år. Svenska bankföreningen är
kritisk mol valularegleringen och anser all den bör förlängas endast under den tid
som oundgängligen behövs innan ny lagstiftning kan träda i kraft.

Några
remissyttranden innehåller i huvudsak endast att riksbankens framställning
tillstyrks eller all någon erinran inle finns mol den begärda föriängningen av valularegleringen.
Så är fallet med bankinspektionen. Svenska sparbanksföreningen samt fullmäktige
i riksgäldskontoret (majoriteten) som dock understryker att det är mycket
angelägel all valutakommitiéns arbete snarast slutförs. Liknande synpunkter
framförs av PKbanken.

Övriga
remissinstanser har anfört:

Svenska
bankföreningen

Valutakommitlén
framlade 1980 delbetänkandel "Valutareglering och ekonomisk politik" (SOU
1980:51) med ett antal expertrapporter som belyste valutaregleringens
samhällsekonomiska verkningar och regleringens ställning som
ekonomisk-politiskt inslrument. Bankföreningen framhöll i remissyttrande till ekonomidepartemenlet
1981-04-23 all experterna hade gjort så omfattande analyser och dragit så klara
och entydiga slutsatser därav, alt kommittén borde ha tillräckligt underiag
för atl skyndsamt kunna lägga fram konkreta förslag om avskaffande av valularegleringen
i dess nuvarande form. Materialet förstärker den kritik som under en läng följd
av år har riklats mot regleringen.

Kritiken
innebär i korthet: Valutaregleringen är olämplig för att styra
kapitalrörelserna, den har skadliga effekter på samhällsekonomin och den
minskar möjligheterna att uppnå samhällsekonomisk balans. Slora valutaföriusler
har vid allvarliga balansrubbningar i ekonomin inle kunnat förhindras genom
skärpta valularestriklioner. Del finns andra ekonomisk-politiska instrument som
är effektivare och har lägre samhällsekonomiska kostnader.

Bankföreningen
vill understryka atl den nuvarande regleringens utformning i väsentliga
avseenden hämmar bankernas möjligheter alt betjäna kunderna på mest effektiva
och ändamålsenliga sätt. Vidare medför exempelvis regleringen av löpande
betalningar för såväl förelag, banker som riksbanken stora kostnader som inte
motsvaras av påtagliga positiva effekter. Både för riksbankens slalistikverksamhet
och kontrollverksamhet avseende valulairansaklioner bör givelvis eftersträvas atl
företag, banker och privatpersoner inte onödigtvis belastas med uppgiftslämnande.

Prop.
1983/84:151 8

Slutsatserna beträffande de nu gällande valularestriklionernas
olämplighet är allmängiltiga, dvs. de gäller oavsett vilken situation
samhällsekonomin befinner sig i. bortsett från av krig föranledda extraordiniira
eller motsvarande förhållanden.

Mot bakgrund av det ovan anförda anser bankföreningen det
otillfredsställande alt valularegleringen närmast rutinmässigt förlängs år efler
år i oförändrad form. Del är angeliigel atl expertrapporternas slutsatser mycket
snart resulterar i konkreta åtgärder för all avskaffa valutaregleringen i dess
nuvarande skick.

Bankföreningen vill i detta sammanhang fästa
uppmärksamheten på utvecklingen inom valutaregleringsområdel i de nordiska
grannländerna. I Danmark har fr.o.m. 1984 valutaliberaliseringar genomförls
avseende bl.a. terminsaffärer och handel med utländska värdepapper. I Norge har
nyligen en offentlig utredning lagt fram förslag om betydande valulalibe-raliseringar.
Enligt bankföreningens uppfattning är det angeläget — inte minst för det
svensk-norska och internordiska samarbetet - alt Sverige inte upprätthåller
hårdare valularestriklioner än Danmark och Norge. Bankföreningen utgår ifrån
alt denna utveckling uppmärksammas i det fortsatta utredningsarbetet i Sverige.

Bankföreningen hemställer all regeringen

dels uppmanar valutakommitlén alt snarast lägga fram
liberaliseringsförslag som beaktar såväl expertrapporternas slutsatser som
utvecklingstendenserna i Danmark och Norge.

dels i proposition till riksdagen föreslår all riksbanken
snarast undersöker möjligheterna atl redan inom nuvarande valutalagstiflnings
ram genomföra liberaliseringar parallellt med Danmark och Norge.

Under förulsältning att ovanstående synpunkter beaktas
vill bankföreningen inle motsätta sig atl valutaregleringen föriängs - dock
endast under den tid som oundgängligen behövs innan ny lagstiftning kan träda i
kraft.

Sveriges föreningsbankers förbund

Sedan lång tid har valutaregleringen - som är en lag av
beredskapska-raklär - rutinmässigt förlängts varje år för elt år i tagel. Inom
näringslivet är sedan länge den allmänna uppfattningen atl valularegleringen
hör kunna liberaliseras i betydande ulsiräckning. många har också uppfattningen
alt den bör kunna hell avskaffas.

SFF har i remissyttranden under senare år över förslag om
förlängning av valutaregleringen förklarat sig inle vilja motsätta sig sådan
förlängning så länge som valulakommittén ännu inte slutredovisal sill arbete. SFF
har alltjämt samma inställning och vill således inte motsätta sig förslaget. SFF
anser emellertid att del nu bör vara hög tid atl valutakommittén forcerar sill
arbete. Kommittén har i silt år 1980 framlagda delbetänkande "Valu-

Prop. 1983/84:151 9

lareglering
och ekonomisk politik" (SOU 1980:51) framlagt ett antal expertrapporter
som belyste valuiaregleringens samhällsekonomiska verkningar och regleringens
ställning som ekonomisk-politiskt instrument. Med dessa rapporter som grund bör
det vara möjligl för kommittén atl snarast under året avsluta sitt arbete.

Norstedts Tryckeri, Stockholm 1984