Prop. 1983/84:153

Prop.
1983/84:153

Regeringens proposition

1983/84:153

om
ändring i lagen (1928:281) om allmänna arvsfonden;

beslutad
den 29 mars 1984.

Regeringen
föreslår riksdagen all anta del förslag som har lagils upp i bifogade utdrag av
regeringsprotokoil.

På
regeringens vägnar

OLOF
PALME

BO HOLMBERG

Propositionens
huvudsakliga innehåll

I
propositionen föreslås atl kammarkollegiets koslnader för förvallning m.m. av
allmänna arvsfonden skall läckas av medel ur fonden. Vidare föreslås en höjning
av den värdegräns som nu gäller för all regeringen ulan riksdagens tillstånd
skall få besluta om avslående av egendom, som har tillfallit fonden i arv.
Förslagen medför ändringar i lagen om allmänna arvsfonden. Ändringarna föreslås
träda i kraft den 1 juli 1984.

1 Riksdagen 1983/84. I saml. Nr I. V

Prop.
1983/84:153 2

Förslag till

Lag om ändring i lagen (1928:281) om allmänna arvsfonden

Härigenom föreskrivs alt 1 och 5 55 lagen (1928:281) om
allmänna arvsfonden skall ha nedan angivna lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

18' Den
egendom, som i arv tillfaller allmänna arvsfonden, så ock egendom, som må fillfalla
fonden genom gåva eller testamente, skall utan sammanblandning med andra medel
förvallas av kammarkollegiet såsom en särskild fond för främjande av vård och
fostran av barn och ungdom saml omsorg om handikappade.

Av medel,
som under ett räkenskapsår influtit, skall vid årets ulgång en tiondel läggas lill
fonden. Återstoden skall jämle årets avkastning från och med nästföQande år
vara tillgänglig för utdelning.

Ur fonden betalas kammarkollegiets kostnader för fondens förvallning
och ftiUgörandel av kollegiets övriga uppgifter enligt denna lag med belopp som
regeringen bestämmer.

5f

Arv, som
har tillfallit fonden, får helt eller delvis avstås till annan, om det med
hänsyn lill ultalanden av arvlålaren eller andra särskilda omständigheter kan
anses överensstämma med arvlåtarens yttersta viQa. Även i annal fall får arv
avslås lill arvlåtarens släkti ng eller annan person som har stått arvlålaren
nära, om det kan anses billigt. Arv som ulgörs av egendom, vilken är av
väsentlig betydelse från kulturhistorisk synpunkt eller från natur- eller kullurvårdssynpunkl,
får avstås till juridisk person som har särskilda förutsättningar alt ta hand
om egendomen på lämpligl säll.

Beslut om avslående av arv fallas Beslut om avslående av arv fallas

av
regeringen eller, efter regering- av regeringen eller, efter regering

ens bemyndigande, av kammar- ens bemyndigande, av kammar

kollegiel. Ulan riksdagens tillstånd kollegiet. Utan riksdagens tillstånd

får beslut ej fattas om att till någon får beslut ej fattas om alt till någon

avslå egendom till ell värde översti- avstå egendom lill ett värde som

gande 200 000 kronor. överstiger 800 000 kronor.

Vill någon alt arv som tillfallit fonden skall helt eller
delvis avslås, skall han inge sin ansökan till länsstyrelsen i det län där den
döde senasl haft sill hemvist. Det åligger länsstyrelsen atl genast underrätla
kammarkollegiet om ansökningen saml, efter verkställd ulredning, till kollegiet
insända handlingarna i ärendel jämle eget ullålande. Kollegiet har att, jämte egel
yttrande, insända handlingarna lill regeri ngen, om icke kollegiet äger besluta
i ärendet.

Denna lag träder i kraft den 1 juli 1984.

' Senaste lydelse 1972:640. Senaste lydelse 1981:362.

Prop.
1983/84:153 3

Utdrag

CIVILDEPARTEMENTET PROTOKOLL

vid regeringssammanträde 1984-03-29

Närvarande: statsministern Palme, ordförande, och
statsråden I. Carlsson, Lundkvist, Feldt, Sigurdsen, Gustafsson, Leijon, Hjelm-Wallén,
Andersson, Boström, Bodström, Gradin, Dahl, R. Carlsson, Holmberg, Hellström, Thunborg,
Wickbom

Föredragande: statsrådet Holmberg

Proposition om ändring i lagen (1928:281) om allmänna
arvsfonden

1 Inledning

I årets budgetproposition (prop. 1983/84:100, bil. 15 s.
163) har regeringen på grundval av ett förslag i kammarkollegiets
anslagsframställning för budgetåret 1984/85 föreslagit att allmänna arvsfonden belaslas
med kammarkollegiets kostnader på grund av arbelel med avveckling av dödsbon
enligt lagen (1928:281) om allmänna arvsfonden. Dessa kostnader har för budgetåret
1984/85 beräknats till 1 741 000 kr.

På grund av den senaste allmänna fastighetstaxeringen har
en inte oväsentlig höjning av taxeringsvärdena skett. Detta förhållande i
förening med den allmänna prisutvecklingen ger anledning atl nu ta upp frågan
om en höjning av den värdegräns om 200 000 kr. som gäller för regeringens
befogenhet att utan tillstånd av riksdagen besluta om avslående av egendom som
har tillfallit allmänna arvsfonden i arv.

För atl göra det möjligt att belasta allmänna arvsfonden
med vissa förvaltningskostnader krävs ändring i arvsfondslagen. Delsamma gäller
höjningen av den nyssnämnda värdegränsen. Jag avser alt nu ta upp de
ifrågavarande lagändringarna. I ärendel har jag samråll med cheferna för jusfitie-
och finansdepartementen samt statsrådet Sigurdsen.

Prop.
1983/84:153 4

2 Föredraganden

2.1 Förvaltningskostnader

Kvarlåtenskap efler den som avlider utan atl efterlämna arvsberälligade
släktingar eller alt ha testamenterat sin egendom lill annan tillfaller enligt
5 kap. 18 ärvdabalken allmänna arvsfonden. Egendom kan också lillföras fonden
genom gåva eller testamente. Närmare regler om fonden finns i lagen (1928:281)
om allmänna arvsfonden. Av lagen framgår all fonden skall förvaltas av kammarkollegiel
och användas för främjande av vård och fostran av barn och ungdom samt omsorg
om handikappade (15). Understöd ur fonden delas ut av regeringen eller den
myndighet som regeringen bestämmer (2 8 första stycket). Kammarkollegiet skall
bevaka allmänna arvsfondens rätt till egendom som i arv tillfaller fonden
eller som kan tillfalla fonden genom gåva eller testamente (3 5). Kollegiet får
enligt bestämmelsen också tala och svara i mål som rör fonden. Kammarkollegiets
uppgifter enligt lagen innebär vidare alt kollegiet prövar frågor om
godkännande av testamenten (4 5) och om avstående av arv i vissa fall (5 5).
Kollegiet mottar och granskar också redovisning för förvaltning av egendom som
tillkommer fonden (128).

Allmänna
arvsfonden uppgick den 30 juni 1983 till omkring 225 milj. kr. Fondens
räkenskapsår sammanfaller med budgetåret. Under budgelåret 1980/81 inflöt i
arvsmedel drygl 39 milj. kr., under budgelårel 1981/82 drygl 56 miQ. kr. och
under budgelårel 1982/83 ca 60 milj. kr. Avkastningen av fonden var ca 22 milj.kr.
ur;der budgetåret 1982/83. För innevarande budgelår finns för understöd ui"
fonden ell disponibelt belopp av drygl 124 milj. kr., varav omkring 48 miQ. kr.
utgör odisponerade medel från fidigare år.

Arbetet
med avveckling av dödsbon och därmed sammanhängande frågor handläggs inom
kollegiet av en särskild enhet, arvsfondssektionen. Det huvudsakliga arbetet
med fondens förvallning, medelsplaceringsfrågor och liknande, handhas av
kollegiets fondbyrå. Kammarkollegiet har i sin anslagsframställning framhållit
att frågan om allmänna arvsfondens förvaltning bör behandlas skild från del
arbete som ulförs som ell led i dödsboavvecklingen. Kollegiet har här\'id
hänvisat till att frågan om de slatliga fonderna och deras förvaltning
behandlas av ulredningen (E 1979:03) angående översyn av den slalliga
fondförvaltningen m. m. Kollegiet har också framhållit alt kostnaderna för
arbetet vid arvsfondssekfionen är klart avskiljbara från andra
verksamhetskostnader vid kollegiet. Kollegiet har därför enbart begärt
ersättning för arbetet vid arvsfondsseklionen och i sin kostnadsberäkning inte
tagit med fondförvallningskoslnaderna.

Som jag inledningsvis har nämnt har regeringen med
utgångspunkt i kammarkollegiets anslagsframställning i årets budgetproposition föreslagil
all koslnaderna för avveckling av dödsbon där allmänna arvsfonden är
dödsbodelägare får belasla allmänna arvsfonden för budgetåret 1984/85.
Bakgrunden till förslaget i budgetpropositionen är atl jag i likhel med

Prop.
1983/84:153 5

kammarkollegiel
anser del rimligt atl de kostnader som uppkommer för kollegiet inte skall
finansieras med skattemedel. Jag har därför i budgelproposifionen föreslagit atl
kammarkollegiets kostnader för avveckling av dödsbon i fortsättningen får
belasta allmänna arvsfonden.

För
alt del skall vara möjligl all belasta allmänna arvsfonden med kammarkollegiets
kostnader för avveckling av dödsbon krävs, som jag inledningsvis har nämnt,
ändring i arvsfondslagen. Vid beredningen av delta lagstiftningsärende har del varil
naturligt att pröva frågan om fonden bör belastas också med kostnaderna för
fondens förvallning. Enligl min mening bör inte heller fondförvallningskoslnaderna
utgå av skattemedel. Jag anser inte att ett sådant ställningslagande på ett
avgörande säll föregriper det arbele som ulredningen för översyn av den
statliga fondförvaltningen bedriver. Jag anser således all kollegiets koslnader
för alla uppgifter enligt arvsfondslagen, såväl förvaltning av fonden som
övriga uppgifter, bör betalas ur fonden.

Som kammarkollegiet har
framhållit är kostnaderna för arbetet vid arvsfondsseklionen klart avsklQbara
från andra verksamhetskostnader vid kollegiet. Enligt min mening kan del inte
medföra några svårigheter att uppskatta fondförvallningskoslnaden, även om arbelel
med fondens förvaltning i allt väsentligt ligger på fondbyrån. Jag anser alt
en så enkel och obyråkratisk ordning som möjligl bör väljas för att med
arvsfondens medel täcka kammarkollegiets kostnader. Del bör inle komma i fråga
alt tillskapa ett system med exakt ersällning i efterhand för de faktiska koslnaderna.
Ett lämpligt system, som enligt min mening bör lillämpas i avvaktan på
resultatet av det arbete som utförs av utredningen för översyn av den slatliga fondförvaltningen,
är alt kammarkollegiel i sin anslagsframslällning för kommande budgetår i
förväg uppskattar de ifrågavarande kostnaderna. Ersättningen bör enligt min
mening utgå budgetårsvis i förskott och beräknas med hänsyn till kostnadslägel
vid ingången av budgetåret. Principen för beräkning av kostnaderna bör
fastställas i samråd med riksrevisionsverket. Ersättningsnivån bör slutligt
fastställas av regeringen i regleringsbrevet. Ersättningen bör redovisningslekniskt
tas upp som en inkomsi för kollegiet.

För
budgetåret 1984/85 har koslnaderna enligl årels budgetproposition beräknals lill
1 741 000 kr. Denna beräkning innefaltar emellertid inte ersällning för fondförvallningskoslnaderna.
Denna kostnad är, enligl vad jag har erfarit, relalivi liten i jämförelse med
kammarkollegiets kostnader för fullgörande av övriga uppgifter enligl
arvsfondslagen. Jag avser att senare föreslå regeringen all uppdra åt kammarkollegiel
att inkomma med erforderligt underlag för en slutlig beräkning av ersättningen
för budgetåret 1984/85.

Vad jag nu har föreslagil
föranleder ändring i 1 5 arvsfondslagen. I paragrafen har därför tagits in ett
nytt stycke, i vilkel anges atl kammarkollegiets kostnader för förvallning av
fonden och fullgörandet av kollegiets övriga uppgifter enligt arvsfondslagen
skall betalas ur fonden med belopp som regeringen bestämmer. Delta innebär att av
de medel som under ett

Prop. 1983/84:153 6

räkenskapsår tillfaller fonden skall liksom hittills en
tiondel läggas till fonden. Återstoden av de under året influtna medlen skall lillsammans
med avkastningen delas ut nästföljande år. De ifrågavarande kostnaderna täcks
av de fonderade medlen. Koslnaderna är av margineli betydelse för storleken av
de bidrag som delas ut. Jag vill i sammanhanget dessulom erinra om atl för
utdelning disponibla belopp under senare år inte har kunnat delas ut i sin helhel.

2.2 Beloppsgräns

Arv som har tillfallit allmänna arvsfonden kan i vissa
fall efter ansökan avstås lill annan. Reglerna härom finhs i 5 5 arvsfondslagen.
Av 5 5 första stycket framgår atl arv, som har tillfallit fonden, hell eller
delvis får avslås till annan, om det med hänsyn till uttalanden av arvlålaren
eller andra särskilda omständigheter kan anses överensstämma med arvlåtarens
yttersta vilja. Även i annat fall får arv avstås fill arvlåtarens släkting
eller annan person som har stått arvlålaren nära, om del kan anses billigt. Arv
som utgörs av egendom, vilken är av väsentlig betydelse från kulturhistorisk
synpunkt eller från natur- eller kulturvårdssynpunkt, får avstås till juridisk
person som har särskilda förutsättningar att ta hand om egendomen på lämpligt säll.

15 8 andra
stycket regleras beslutanderätten i ärenden om avslående av arv. Huvudregeln är
ätt beslut om avstående fattas av regeringen eller, efter regeringens
bemyndigande, av kammarkollegiet. Utan riksdagens tillstånd får dock regeringen
inte falla beslut om alt fill någon avslå egendom lill ett värde överstigande
200 000 kr. Regeringen har i förordningen (1978:738) med bemyndigande för
kammarkollegiet att pröva ärenden om avstående av arv som tillfallit allmänna
arvsfonden (omtryckt 1982:135) bemyndigat kammarkollegiel atl pröva ärenden om
avstående av arv som har tillfallit allmänna arvsfonden i sådana fall då bouppteckningsvärdel
av den egendom ansökan avser är högst 100 000 kr.

Den nu gällande värdegränsen för regeringens befogenhet
alt utan riksdagens tillstånd besluta om avstående av egendom som har
tillfallit allmänna arvsfonden som arv infördes i arvsfondslagen år 1978 (prop.
1977/78:80, FiU 30, rskr245). Därefter har genom lagändring arvsfondens rätt atl
avstå egendom utvidgats till att gälla bl. a. kulturhistoriskt intressant
egendom (prop. 1980/81:48, LUll, rskr224).

Enligt min mening talar flera skäl för att den värdegräns
som gäller med avseeende på regeringens befogenhel att pröva frågor om
avstående av arv nu bör höjas. Den på senare tid i arvsfondslagen införda möjlighelen
för fonden atl avstå bl.a. kulturhistoriskt intressant egendom, höjningen av faslighelstaxeringsvärdena
och den allmänna prisutvecklingen är sådana skäl. Den nya värdegränsen bör
enligt min mening sättas lill 800 000 kr. Med värde avses i likhet med vad som
nu gäller egendomens värde enligt bouppteckningen.

Prop. 1983/84:153 1

Även
beloppsgränsen för kammarkollegiets befogenhet atl besluta om att arv skall
avstås bör i föQd härav höjas. Det ankommer på regeringen alt besluta om detta.
Jag avser därför att återkomma till regeringen i denna fråga. Jag vill
framhålla att avsikten givelvis är att regeringen även i fortsättningen skall
pröva alla ärenden av större vikt.

Förslaget
att höja beloppsgränsen för regeringens befogenhet att besluta om avstående av
arv föranleder ändring i 5 5 arvsfondslagen.

3
Upprättat lagförslag

I
enlighet med vad jag nu har anfört har inom civildepartementet upprättats ett
förslag till lag om ändring i lagen om allmänna arvsfonden.

4
Hemställan

Med
hänvisning till vad jag nu har anfört hemställer jag att regeringen föreslår
riksdagen att anta förslaget.

5
Beslut

Regeringen
ansluter sig fill föredragandens överväganden och beslutar alt genom
proposition föreslå riksdagen att anta del förslag som föredraganden har lagt
fram.

minabtgotmb
78182 Stockholm 1984