Prop. 1983/84:154

Prop.
1983/84:154

Regeringens proposition

1983/84:154

om
ett ökat anslag till internationellt utvecklingssamarbete budgetåret 1984/85;

beslutad
den 15 mars 1984.

Regeringen
föreslår riksdagen atl antaga de förslag som har upptagils i bifogade utdrag av
regeringsprotokoll.

Pä
regeringens vägnar INGVAR CARLSSON

LENNART
BODSTRÖM

Propositionens
huvudsakliga innehåll

I
propositionen föreslås alt riksdagen anvisar 300 milj kr för internationellt
utvecklingssamarbete budgetåret 1984/85 utöver de medel som beräknals i
budgetpropositionen. Medlen skall främst användas för den internationella
utvecklingsfonden (IDA) och för biståndsinsatser i de svårt torkdrabbade
delarna av Afrika. I propositionen föreslås också atl riksdagen godkänner Sveriges
bidrag lill den sjunde påfyllnaden av IDA:s resurser.

1
Riksdagen 1983/84. 1 saml. Nr 154

Prop. 1983/84:154 2

Utdrag

UTRIKESDEPARTEMENTET PROTOKOLL

vid
regeringssammanlräde 1984-03-15

Närvarande:
statsrådet I. Caris:>on, ordförande, statsråden Lundkvist, Sigurdsen,
Gustafsson, Leijon, Hjelm-Wallén, Pelerson, Andersson, Boström, Bodsiröm,
Göransson, Gradin, Holmberg, Hellström, Thunborg och Wickbom.

Föredragande:
statsrådet Bodström

Proposition
om ett ökat anslag till internationellt utvecklingssamarbete budgetåret
1984/85.

1
Inledning

Riksdagen
har nyligen godkänt regeringens förslag om medelsram för internationellt
utvecklingssamarbete budgelåret 1984/85 (prop. 1983/84; 40, UU 8, rskr 87). I
budgetpropositionen till årets riksmöte (1983/84; 100, bilaga 5) föreslår
regeringen all del lill inlernalionellt utvecklingssamarbete anvisas 6595 milj.kr.
Härtill kommer 151 milj.kr. i vissa ulgifler för bistånds- och u-landsverksamhet
som belaslar andra anslag än biståndsanslagen. I budgetpropositionen lämnas
förslag på hur beloppen skall fördelas på ändamål.

Av
budgetpropositionen framgår alt regeringen fäster största vikl vid atl den internationella
utvecklingsfondens (IDA) utlåning kan upprätthållas på en hög nivå. Sedan
budgetpropositionen lades fram har en överenskommelse iräffals om en sjunde påfyllnad
av IDA:s resurser med 9 miljarder US dollar. En påfyllnad som skulle ha medgett
en realt oförändrad utlåningsvolym skulle ha behövt uppgå till ungefär 15
miljarder dollar. Överenskommelsen innebär en klart mindre påfyllnad än den
som alla givarländer utom Förenta Staterna förordade. Den överenskomna nivån
har av såväl IDA-ledningen som flertalet givarländer betecknats som helt otillräcklig.
Chefen för Världsbanken har därför vänt sig lill givarländerna -Sverige
inbegripet - och vädjat om extra bidrag. Jag bedömer det angelägel alt Sverige
lämnar ett sådanl bidrag.

I budgeiproposilionen
behandlas ingående den varaktiga torka som drabbat slora delar av Afrika och
bidragit till en svär livsmedelskris inle

Prop.
1983/84:154 3

minsl
i södra Afrika. Fortlöpande rapporter bekräftar situationens allvar. Södra
Afrika lider också svårt avbräck genom de poliliska och ekonomiska påtryckningar
som Sydafrika riktar mol grannstaterna. Till detta kan läggas att stagnationen
i bidragsgivningen lill de internationella biståndsorganen har omedelbara och
påtagliga återverkningar för Afrikas del. Dessa omständigheter talar för alt
Sverige ytterligare ökar siu bistånd till Afrika, särskill den södra delen.

Mol
den här bakgrunden föreslår jag en ökning av biständsanslagen med 300 milj.kr. ulöver
de medel som i budgetpropositionen beräknats för budgetåret 1984/85. De totala
anslagen för internationellt utvecklingssamarbete skulle därmed uppgå fill
7046 milj.kr. I konsekvens härmed bör den i budgetpropositionen redovisade
planeringsramen för budgelåret 1985/86 höjas med 300 milj.kr.

Jag
redovisar i det följande mina förslag till fördelning på ändamål av den föreslagna
anslagshöjningen. Jag har därvid vägletts av angelägenheten att stödja IDA och
södra Afrika. Men ocksä vissa andra ändamål bör kunna komma i fråga.
Inledningsvis lämnas det förslag till svenskl dellagande i den sjunde päfyllnaden
av IDA:s resurser (IDA 7) som förulskickades i budgetpropositionen.

Anslagsfördelning
1984/85

Förslag
i budgetpropositionen

Föreslagen ökning

Totalt

C 1.

Internationella
utvecklingsfonden

Afrikanska
utvecklingsfonden UNDP VNICEF Övriga anslagsposter

499080000 104855800 410000000 140000000 784064200

80000000 30000000 20000000 20000000

579080000 134 855 800 430000000 160000000 784064 200

Totalt

1938000000

150000000

2088000000

c 2.

Kalastrofer m. m. Regionala insatser Särskilda program
Övriga anslagsposter

260800000

120000000

155
000000

3284060000

100000000 25 000000 25 000000

360800000

145000000

180000000

3284060000

Totalt

3819860000

150000000

3969860000

C3-C8.

837 140000

_

837 140000

6595000000

300000000

6895000000

Biståndskostnader
som finansieras över andra huvudtitlar eller anslag

151000000

151000000

6746000000

300000000

7046000000

ti
Riksdagen 1983/84. 1 saml. Nr 154

Prop. 1983/84:154 4

2 Sveriges deltagande i den sjunde påfyllnaden av
internationella utvecklingsfondens resurser

2.1 Inledning

I budgetpropositionen har regeringen för budgelåret
1984/85 beräknat bidraget till internationella utvecklingsfonden med samma
bidrag som utgår under innevarande budgetär, dvs. 499080000 kr. Härulöver har
i proposilionen föreslagits atl ytterligare medel för IDA reserveras under anslagsposlen
Övriga multilaterala bidrag. När budgetpropositionen framlades pågick
internationella förhandlingar om bidragen till IDA för de närmasle åren. Dessa
förhandlingar har nu i stort sett avslutats.

2.2 Internationella utvecklingsfonden och dess
verksamhet

IDA, som är en del av världsbanksgruppen, finansierar ulvecklingsprojekl
i läginkomstländerna. IDA är den största och vikligasle källan för långivning
på s.k. mjuka villkor lill dessa länder. Länder, vilkas per capita-inkomst
inte överstiger 795 dollar i 1981 ärs priser, kan erhålla lån från IDA. Över
80% av IDA:s utlåning har hittills gåll lill länder med en per capita-inkomst
under 410 dollar i 1981 års priser. Långivningen har alllmer inriklals på alt
förbättra levnadsstandarden för de mesl eftersatta grupperna pä landsbygden.
Den har fiämst avsell jordbruks- och landsbygdsutveckling saml ulbyggnad av infi"aslruklur
och program- och seklorstöd. En närmare redogörelse för världsljankgruppens
inkl. IDA:s verksamhet lämnas i budgetpropositionen.

IDA;s verksamhel finansieras genom gåvobidrag från i
första hand de industrialiserade medlemsländerna. Della sker genom s.k. påfyllnader
som avser treårsperioder. Under IDA:s sex hittillsvarande påfyllnadsperioder,
som sträcker sig till den 1 juli 1984, har bidrag lämnats till IDA med lolall
28 miljarder dollar. Det svenska bidragel uppgår sammanlagl lill ca 820 milj.
dollar, vilket innebär en andel på knappt 3% av de medel som tillskjulits.

Den sjätte påfyllnaden avsåg från början perioden 1980/81
-1982/83 men fick p.g.a. försenade inbetalningar av USA förlängas ell år med ell
specialarrangemang, i vilket USA inle dellog. Den ursprungliga IDA 6-päfyllna-den
omfattade 12 miljarder dollar, varav Sveriges andel ulgjorde 3%.

2.2.1 Överenskommelsen Otti den sjunde påfyllnaden

Förhandlingarna om den sjunde påfyllnaden av IDA, som
inleddes i november 1982, avslutades i januari 1984. IDA-ledningen hade
föreslagit atl bidragsmälel för treårsperioden 1984/85-1986/87 skulle vara minsl
16 miljarder dollar. Denna nivä skulle i stort sett ha inneburit all realvärdet
av IDA:s resurser skulle ha kunnat bibehållas på den sjätte påfyllnadens nivå.

Prop.
1983/84:154 5

USA
intog från förhandlingarnas början en mycket återhållsam attityd och markerade
all USA endast avsåg bidra med 750 milj. dollar per är och högst 25% jämfört
med 27% av 12 miljarder dollar i IDA 6. Detta skulle med i övrigt oförändrad
bidragsfördelning mellan givarländerna innebära 9 miljarder dollar. Ett stort
antal givarländer var från början beredda att stödja en påfyllnad om 16
miljarder dollar men ändrade sig under förhandlingarnas gång till 12 miljarder
dollar bl.a. i syfte alt förmå USA atl godta detta som en rimlig kompromiss. USA;s
position påverkades emellertid inle och trots samlliga övriga givarländers stöd
för en påfyllnad om 12 miljarder dollar, blev slutresultatet en sjunde påfyllnad
om endasl 9 miljarder dollar. Härtill kommer atl 3% av del nämnda påfyllnadsbeloppet
tills vidare är ofördelat.

Denna
nivå ansågs både av IDA-ledningen och flertalet givariänder som hell
otillräcklig med hänsyn till de fattigare u-ländernas behov av IDA-re-surser
och kommer enligl IDA-ledningen alt orsaka allvariiga problem.

I diskussionerna om
bidragsfördelningen i IDA 7 var del länge osäkert vilka andelar de fyra största
givarländerna efler USA skulle ta på sig. Frågan om bidragsfördelningen i IDA
kopplades av dessa länder till frågan om rangordningen i Världsbanken efler den
selekliva kapilalhöjningen' där. Efter informella förhandlingar nåddes en
överenskommelse som tillgodoser ell önskemål frän Japan atl harmonisera sin
andel i Världsbankens kapilal med nivån på sitt IDA-bidrag. Överenskommelsen
innebär alt Japan erhåller andraplatsen i Världsbanken efler den selekfiva kapilalhöjningen
före Förbundsrepubliken Tyskland pä Iredje plats och med Slorbrilannien och
Frankrike på delad fjärdeplais. Japan bidrar i gengäld med 18,7% av den totala IDA-påfyllnaden,
vilkel innebär en belydande höjning jämförl med IDA 6, dä den japanska andelen
var 14,65%. Frankrike höjer också sin bidragsandel medan Förbundsrepubliken
Tysklands och Storbritanniens respektive andelar sänks.

Som
redovisades i budgetpropositionen framhöll Sverige under förhandlingarna all
den svenska andelen i IDA 6, som var 3 %, inle kunde upprätthållas i IDA 7.
Sveriges andel i förhållande lill BNI är högre än de flesla andra givarländers
och en viss minskning av den svenska andelen var därför enligl svensk mening
befogad.

Den
nu uppnådda överenskommelsen innebär alt regeringen utfäster ett bidrag för
perioden 1984/85-1986/87 om 1 617060000 kr., ett belopp som motsvarar 2,3% aV
den överenskomna päfyllnaden. Utfästelsen lämnas med förbehåll för riksdagens
godkännande.

Bidragsfördelningen
mellan givarländerna framgår av bilagan. Bidragen har utfästs i nationella
valutor lill den genomsnittliga växelkurs som gällde för 6-mänadersperioden 10 juni-9
december 1983.

'
Den selektiva kapitalhöjningen företas för att anpassa medlemsländernas kapitalandelar
i Väridsbanken till de kvolhöjningar som nyligen företagits i Internationella valutafonden
(åttonde kvothöjningen).

Prop. 1983/84:154 6

2.2.2 Specialarrangemang

I syfle atl förbäitra IDA;s resurssituation överenskoms
också vid det avslutande IDA 7-mölel att ansträngningarna skulle fortsätta att
mobilisera ytterligare resurser till IDA under de närmaste månaderna. IDA-ledningen
fick därför mandat att utreda förutsättningen för ett specialartangemang för
att ulöka den fastställda påfyllnadsnivån för perioden 1984/85-1986/87 med
sikte pä ett totalt resursbelopp på 12 miljarder dollar. Dä emellertid USA inle
kan förulses medverka bortfaller 25 % varför ökningen maximalt torde uppgå till
2,25 miljarder dollar. Arrangemanget avses vara av multilateral karaktär och
baseras på ett brett dellagande av givarländerna. Diskussionerna om ett specialartangemang
skall avslutas före den 1 juli 1984.

Sverige uttryckte under förhandlingarna stöd för ett specialartangemang
med deltagande av övriga givarländer inkl. de stora bidragsgivarna. Samtidigt
markerades att den andel som Sverige godtog i den sjunde påfyllnaden sannolikt
inte skulle kunna upprätthållas i ett sådant lilläggsartangemang.

2.2.3 Överenskommelsens ikraftträdande och
förhandsutfästelse

För alt överenskommelsen skall träda ikraft fordras alt
minst 12 givarländer (s.k. Part I-länder som i huvudsak är i-länder), vilkas
bidragsåtaganden uppgår fill minsl 80% av det lolala påfyllnadsbeloppet, har
ratificerat överenskommelsen och notifierat IDA härom.

Eftersom USA:s andel av IDA 7 är 25% kan ikraftträdande
inte ske förtän USA notifierat IDA om sin avsikt atl bidra, dvs. lidigasl den 1
oklober 1984 då del amerikanska budgelåret börjar. För att ge IDA möjlighel
att ulfäsla nya krediter redan från 1 juli 1984, då IDA 6-resurserna har
uttömts, kan övriga givarländer lämna s.k. förhandsutfäslelser.

2.2.4 Översyn av IDA 7-överenskommelsen

Vid del avslulande IDA 7-mölet beslutades alt en översyn
av de första 18 månadernas erfarenheter under IDA 7-perioden skall ske. Vid
översynen skall prövas i vilken utsträckning IDA lyckats tillgodose behoven
hos IDA-låntagarna. Ulvecklingen i givarländerna skall också granskas med
hänsyn lill utsikterna atl mobilisera ytterligare resurser vid den tidpunkten.

2.3 Föredragandens överväganden

IDA är det vikligasle inlernalionella organet för län på
förmånliga villkor lill läginkomstländerna. IDA:s utlåning karakläriseras av en
långtgående strävan att förbättra levnadsvillkoren för de mest eftersatta
befolkningsgrupperna. IDA:s verksamhel ligger väl i linje med de svenska
biståndspolitiska målen. IDA är ett erkänt mycket effekfivt fungerande
biståndsorgan.

Prop. 1983/84:154 7

En
uppgörelse har nu nåtts om bidrag till fonden för den närmaste ireårsperioden
genom den sjunde påfyllnaden. Från svensk sida har vi sett det som angelägel atl
stödja kraven atl IDA skall tillföras ökade resurser så att långivningen kan
upprätthållas på en hög nivå. Jag välkomnar därför all en överenskommelse
kunnat träffas men beklagar samtidigt att påfyllnaden blev klart mindre än
samtliga givarländer utom USA hade föredragit. Ansträngningarna atl mobilisera
ytterligare resurser lill IDA genom extra bidrag eller någon form av specialartangemang
bör därför stödjas.

Regeringen
har med förbehåll för riksdagens godkännande utfäst ett svenskt bidrag på 1617 milj.kr.'
för perioden 1984/85-1986/87.1 överensstämmelse med IDA-reglérna för belalning
av medel till IDA avses utbelalningen av bidragel göras med lika stora belopp
under budgetåren 1984/85-1987/88. Den första utbetalningen skall verkställas
under budgetåret 1984/85. Medel härför har begärts i budgetpropositionen under
anslaget C 1. Bidrag till inlernalionella biståndsprogram. Som en följd av all
det svenska bidragel belalas ut under en fyraårsperiod bör en reserv i storleksordningen
200-300 milj.kr. byggas upp att hållas i beredskap för budgetåret 1987/88, dä
en åttonde påfyllnad kan förväntas träda ikraft. Därigenom kan en kraftig
anslagshöjning vid övergången undvikas.

Efter
det avslutande IDA 7-mötet har chefen för Världsbanken vänt sig till givariänderna
inkl. Sverige och vädjat om extra bidrag för all mobilisera ytterligare
resurser fill IDA, dels för alt läcka del ofördelade utrymmet i själva IDA 7-påfyllnaden
på ca 3%, dels för alt få lill stånd ett specialarrangemang.

Sverige
bör kunna lämna ell exlra bidrag till IDA för päfyllnadsperioden
1984/85-1986/87 med högst 700 milj.kr. fördelat på budgelären 1984/85-1987/88.
Beloppet bör fördelas dels på grundöverenskommelsen, dels på del eventuella
specialarrangemanget eller annan form för tilläggsbidrag. Under ovan angivna
förutsättningar skulle Sveriges andel uppgå lill ca. 2,5%.

Sverige
bör också i likhel med ett antal andra bidragsgivande länder vara berett atl
lämna en förhandsutfästelse rörande det svenska bidragel.

3
Afrikanska utvecklingsfonden

Slora
delar av Afrika befinner sig f.n. i en ytterst svär ekonomisk och försörjningsmässig
kris. En varaktig lösning av krisen förutsätter alt ätgärder vidlas för all
öka livsmedelsproduktionen, underhålla och återställa ländernas industriella
produktionskapacitet och bygga ul deras infrastruktur. Likaså måste de
mänskliga resurserna tas lill vara genom insalser på

'
207 milj dollar till en växelkurs av 7,81 kr./dollar.

Prop. 1983/84:154 8

hälsovårds-
och utbildningsområdena. Afrikanska utvecklingsfonden prioriterar dessa
sektorer. Fonden, vars Qärde påfyllnad är förestående, förtjänar ett fortsatt
starkt slöd frän svensk sida. Ett sådant slöd ulgör ett naturligt led i den
svenska Afrikapolitiken.

Såsom
redovisats i budgetpropositionen har förhandlingarna om den fjärde påfyllnaden
av fonden nyligen inletts. Målsättningen är alt bevara realvärdet av fondens
resurser för fortsatt utlåning. Delta kommer att ställa stora krav på Sveriges
medverkan. Den svenska andelen, som f.n. uppgår lill 5,46%, är hög. Dcit bör
undvikas alt andelen sjunker i en omfattning som skulle väcka uppmärksamhet och
kunde påverka andra länders vilja att tillskjuta medel. I avvaktan på all påfyllnadsförhandlin-garna
slutförs bör 30 milj.kr. avsättas för Sveriges medverkan i den kommande påfyllnaden.

4
FN:s utvecklingsprogram

FN:s
utvecklingsprogram (UNDP) har under senare år fått se sina resurser stagnera
på ett sätt som får allvarliga återverkningar pä bislåndsgiv-ningen och som kan
äventyra UNDP:s roll i FN-systemet. Sveriges bidragsandel har sjunkit kraftigt
sedan några är tillbaka. Jag föreslår att UNDP ges ell engångsbidrag om 20 milj.kr.
aU användas för UNDP:s verksamhet i de minst utvecklade länderna. Bidragel
skall ses som ett extrabidrag som inte prejudicerar Sveriges kommande
bidragsandel.

5
FN:s barnfond

Som
jag framhöll i budgetpropositionens avsnitt om FN:s barnfond (UNICEF) dör varje
dag ca 40000 barn av orsaker som sammanhänger med fattigdom och undernäring. 27
av de afrikanska länderna har myckel hög spädbarnsdödlighet. Chefen för UNICEF
pekar på atl del redan idag finns medel och meloder för att inom del närmasle
årtiondet säkra överlevnaden för fatliga barn och garanlera dem en rimlig hälsostandard.

Sveriges allmänna bidrag lill
UNICEF har inle ökal i takt med kostnadsutvecklingen för organisationen. Jag
anser att ett engångsbidrag om 20 milj.kr. bör lämnas lill UNICEF för atl
stärka dess kapacitet alt bekämpa barnadödlighel och undernäring i u-länderna.
Bidraget skall ses som ett extrabidrag som inte prejudicerar Sveriges kommande
bidragsandel.

Jag erinrar om alt jag i
budgetpropositionen under anslagsposten Övriga mulfilaterala bidrag beräknal sammanlagl
26 milj.kr. för extrabidrag till UNDP och UNICEF. De bidrag som jag föreslagil
i det föregående bör lämnas utöver de i budgetpropositionen beräknade exlrabidragen.

Prop. 1983/84:154 9

6
Katastrofbistånd

Den
prekära försöijningssituationen i Afrika har fortlöpande förvärrats. Flertalel
länder söder om Sahara befinner sig sedan länge i en allvarlig ekonomisk kris
med stagnerande eller sjunkande nationalinkomst. Samtidigt har effekterna av
den långvariga torkan i regionen - som nu drabbar flera länder för Iredje årel
i följd - blivit alltmer kännbara. Härlill kommer de politiska och ekonomiska
påtryckningar som Sydafrika utövar genlemol grannstaterna.

De
allvarliga försörjningssvårigheterna för ell stort anlal afrikanska stater
belyses väl av förhållandena i några av programländerna för svenskt bistånd.

Mogambique
har drabbats myckel hårt av sydafrikanska destabiliseringsåtgärder. Militära
rader har företagits in i södra Mozambique från Sydafrika, som med underhåll
och ulruslning slött rebellrörelsen Resistencia Nacional de Mogambique (RNM). Mojambique
är del land i södra Afrika som kanske varit värst utsatt för torkan vartill kommil
en cyklon som orsakat omfattande skador. Lesotho, som redan genom sitt
geografiska läge är starkt beroende av Sydafrika, är f.n. utsatt för ell hårt
tryck frän Sydafrika. Bl.a. utövas ekonomiska påtryckningar på Lesotho i syfte
all få lill stånd poliliska eftergifter. Också Lesotho har drabbats av torkan.
I Botswana har stora delar av landel blivit otjänliga för jordbruk p.g.a. torkan.
Botswana har väl tillgodogjort sig sill bistånd. Regeringen bedriver bl.a. ett
ambitiöst program för vattenförsörjning på landsbygden. Sverige lämnar stöd åt
detta alltmer betydelsefulla program. Zambia har akuta ekonomiska problem
främst p.g.a. all efterfrågan pä landels två vikligaste exportvaror, koppar och
kobolt, minskal samtidigt som prisulvecklingen på dessa varor varit mycket
ogynnsam. I likhel med grannstaterna har landel vållats stora skador av torkan.
Kap Verde har varil utsatt för sländig torka sedan mitten av 1970-talet när landel
blev självständigt. Den kapverdiska försöijningskrisen kommer sannolikt atl
bestå ytterligare några år.

Mot
den här bakgrunden finner jag del angelägel alt Sverige ytterligare ökar sill bistånd
lill Afrika, särskill den södra delen. Jag föreslår alt anslagsposten
Kalastrofer m.m. lillförs 100 milj.kr. utöver de medel som beräknats i
budgetpropositionen.

Medlen
bör främsl användas för alt tillgodose omedelbara hjälpbehov. Vid sidan härav
bör ökad uppmärksamhet ägnas ät förebyggande åtgärder som har långsiktig verkan
och därigenom minskar sårbarheten för torka och andra naturkatastrofer.
Insatser med långsiktig verkan bör i första hand inriktas på programländer, där
katastrofbistånd kan komplelleras med medel som anvisats för det reguljära
utvecklingssamarbetet. Så har redan skett i Mogambique och Etiopien, där insalser
inletts för all slärka transportkapaciteten. En liknande insats i Angola
bekostas med katastrofbistånd. I några programländer kan del uppstå behov av
extraordinära

Prop.
1983/84:154 10

insatser
för atl underlälla genomförandel av en ekonomisk stabiliseringspolitik. Också
sådana insalser bör kunna finansieras med medel från anslagsposlen Katastrofer
m.m.

Jag vill i sammanhanget
erinra om all de medel som anvisas inom landramarna kan utnyttjas så alt
försörjningssituationen i de ifrågavarande programländerna förbättras.
Stödåtgärder som varaktigt främjar jordbruksutvecklingen bör ägnas särskild
uppmärksamhet. Effektivitetsfrämjande insatser avseende distribution, lagring
och transport av varor är därvid av betydelse. Också insatsvaror för jordbruket
liksom konsum-fionsvaror för landsbygdsbefolkningen kan finansieras med biständsmedel
för atl stimulera livsmedelsproduktionen.

Jag
anser att anslagsposten Katastrofer m.m. bör räknas upp väsenfiigt och föreslår
som framgått en ökning av anslagsposten med 100 milj.kr.

7
Särskilda program

I
budgetpropositionen konstateras atl värt bistånd pä miljö-, markvårds-och
energiområdena har sin tyngdpunkt inom landprogrammen. Det finns emellertid ett
behov all vid sidan därav bedriva en experimentverksamhet för all pröva nya meloder
och ulveckla den svenska resursbasen. Del kan också finnas anledning att
uppmärksamma problem som berör en grupp av länder eller som aktualiseras av ett
mellanstatligt organ. Av särskild belydelse är därvid bl.a. alt finna meloder
alt hejda ökenspridningen, söka irygga den lokala brännvedsförsörjningen och
att främja småskalig energiförsörjning. Insatser av detta slag kan genomföras
med hjälp av medel som anvisas för ämnesinriktad verksamhet. Ocksä vissa
forskningsinsatser, som stöds av SAREC, bör kunna finansieras med sådana medel.

Jag
föreslår all anslagsposten Särskilda program, inkl. miljö- och markvård samt
energi, lillförs 25 milj.kr.

8
Regionala insatser

De
sydafrikanska grannstaternas beroende av Sydafrika har på senare lid tydligt kommil
i dagen och bl.a. manifesterats i vissa överenskommelser med den sydafrikanska
regimen. Det regionala samarbetet mellan de majoritetsstyrda staterna i södra
Afrika, som bl.a. syftar lill all slärka ländernas oberoende av Sydafrika,
utvecklas, emellertid väl inom ramen för deras samarbetsorganisation, SADCC.
Samarbetet har hittills huvudsakligen koncentrerats lill transporter och
kommunikationer. Nya slörre projekt förbereds ocksä inom andra seklorer inom
vilka Sverige har goda förutsättningar atl lämna bistånd, bl.a. miljö- och
markvård och energi.

Jag
föreslår all anslagsposlen Regionala insatser tillförs 25 milj.kr.

Prop. 1983/84:154 II

9
Hemställan

Med
hänvisning lill vad jag nu har anfört hemställer jag atl regeringen föreslår
riksdagen att

1.
godkänna utfästelsen atl
Sverige skall bidra lill den sjunde påfyllnaden av IDA:s resurser med 1
617060000 kr. för päfyllnadsperioden 1984/85-1986/87 med ulbelalning i lika slora
belopp under budgetåren 1984/85-1987/88 dvs. med 404265000 kr./år,

2.
godkänna all Sverige däruiöver
lämnar ett bidrag till IDA med högst 700000000 kr. för päfyllnadsperioden
1984/85-1986/87 med utbetalning i lika stora belopp under budgelären 1984/85-1987/88,
dvs. med högst 175000000 kr./år,

3.
godkänna'att Sverige lämnar en
förhandsutfästelse om ovan angivna bidrag till IDA,

4.
till anslaget C 1.
Internationella biståndsprogram för budgetåret 1984/85 anvisa ett
reservationsanslag av 150000000 kr. utöver i budgetpropositionen föreslaget
anslag,

5.
lill anslaget C 2. UtveckUngssamarbete
genom SIDA för budgetåret 1984/85 anvisa ett reservationsanslag av 150000000
kr. utöver i budgetpropositionen föreslaget anslag,

6.
godkänna de riktlinjer och den
bidragsfördelning för inlernationelll utvecklingssamarbete somjag har förordai
i det föregående.

10
Beslut

Regeringen
ansluter sig till föredragandens överväganden och beslutar all genom
proposition föreslå riksdagen alt antaga de förslag som föredraganden har lagt
fram.

Prop.
1983/84:154 12

Bilaga

Preliminär bidragsfördelning mellan givarländerna i sjunde
IDA-påfyllnaden (enligt överenskommelse i Vashington 12-14 januari 1984)

Bidrag

Bidrags-

(milj.US
dollar)

andel

2 250

25,00%

1683

18,70%

1035

11,50%

603

6,70%

594

6,60%

405

4,50%

387

4,30%

315

3,50%

270

3,00%

207

2,30%

172

1,91%

151

1,68%

114

1,27%

108

1,20%

63

0,70%

63

0,70%

61

0,68%

59

0,66%

41

0,46%

22

0,25%

19

0,21 %

15

0,17%

15

0,17%

15

0,17%

10

0,11%

7,5

0,08%

7,5

0,08%

5,0

0,06%

4,5

0,05 %

4,5

0,05%

2,7

0,03%

2,7

0,03%

280

3,12%

Land

Förenta Staterna

Japan

Förbundsrepubliken

Tyskland

Storbritannien

Frankrike

Canada

Italien

Saudiarabien

Nederländerna

Sverige

Australien

Belgien

Norge

Danmark

Finland

Kuwait

Österrike

Förenade Arabemiraten

Spanien

Brasilien

Argentina

Jugoslavien

Mexico

Venezuela

IHand

Nya Zeeland

Sydafrika

Portugal

Grekland

Luxemburg

Island

Korea

öfördelat utrymme

Totalt 9000,0 100%

Norstedts Tryckeri, Stockholm 1984