Prop. 1983/84:156

Prop.
1983/84:156

Regeringens proposition

1983/84:156

om
ändring i lagen (1950:382) om svenskt medborgarskap;

beslutad
den 22 mars 1984.

Regeringen
föreslår riksdagen att antaga det förslag som har upptagits i bifogade utdrag
av regeringsprotokoll.

På
regeringens vägnar OLOF PALME

ANITA
GRADIN

Propositionens
huvudsakliga innehåll

Ärenden
som rör förvärv av svenskt medborgarskap efter anmälan handläggs nu med ett
undanlag av länsstyrelserna. I propositionen föreslås att anmälningsärenden som
avser icke-nordiska medborgare förs över till slalens invandrarverk. Detta
föranleder vissa ändringar i lagen (1950; 382) om svenskt medborgarskap.

Ändringarna
föreslås träda i kraft den 1 januari 1985.

I Riksdagen 1983/84. I .saml. Nr 156

Prop. 1983/84:156

Förslag till

Lag om ändring i lagen (1950:382) om svenskt medborgarskap

Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (1950:382) om svenskl
medborgarskap'

dels alt i 8, 9, 9 a, 12 och 14 a §§ orden "den cenlrala
ullänningsmyn-dighelen" skall bytas ut mol "slatens
invandrarverk",

dels att 2
a, 3, 4, 6, 7 a och 11 §§ skall ha nedan angivna lydelse.

Nuvarande
lydelse

Föreslagen
lydelse

Har barn
ej förvärvat svenskl medborgarskap enligl 1 eller 2 § men är barnels fader
sedan liden för barnets födelse svensk medborgare och har han genom slutligt
avgörande av svensk domstol fått vårdnaden om barnet ensam eller gemensaml med
barnets moder, förvärvar barnet svenskt medborgarskap genom all fadern eller,
vid gemensam vårdnad, föräldrarna hos länsstyrelsen i det län, där barnet är
kyrkobokfört, skriftligen anmäler sin önskan om detta innan barnet fyllt aderton
år. Har barnet ej hemvist i Sverige, sker anmälan hos den centrala
utlänningsmyndigheten. Har barnet fyllt femton år, fordras barnels samtycke.

Har barn
ej förvärvat svenskt medborgarskap enligl 1 eller 2 § men är barnets fader
sedan tiden för barnets födelse svensk medborgare och har han genom slutligt
avgörande av svensk domslol fält vårdnaden om barnet ensam eller gemensamt med
barnets moder, förvärvar barnet svenskl medborgarskap genom alt fadern eller,
vid gemensam vårdnad, föräldrarna hos den myndighel sotn anges i II § första stycket skriftligen anmäler
sin önskan om della innan barnet fyllt aderton år. Har barnet fyllt femton är,
fordras barnels samtycke.

Utlänning,
som oavbrutet haft sin hemvisl i rikel från det han fyllt sexton år och dessulom
lidigare haft sill hemvisl här under sammanlagt minst fem år, förviirvar
svenskt medborgarskap genom all, efter del han fyllt Ijuguell år men innan han
fyllt Ijugulre år, hos länsstyrelsen i del län där han är kyrko-bokförd
skriftligen anmäla sin önskan alt bliva svensk medborgare. Den som icke är
medborgare i nägon stat eller styrker, att han skulle förlora sill ulländska
medborgarskap genom all förvärva svenskl medborgarskap, må dock göra sådan
anmälan redan då han fyllt

Utlänning,
som oavbrutet haft sitt hemvist i rikel från det han fyllt sexton år och
dessutom lidigare haft sitt hemvisl här under sammanlagl minsl fem år,
förvärvar svenskl medborgarskap genom all, efler del han fyllt Ijuguell år men
innan han fyllt ijugulre år, hos den myndighet som anges ill § första stycket
skriftligen anmäla sin önskan all bliva svensk medborgare. Den som icke är
medborgare i någon stat eller styrker, atl han skulle föriora sill utländska
medborgarskap genom alt förvärva svenskt medborgarskap, må dock göra sådan
anmälan redan då han fyllt

Lagen omtryckt 1979: 139.

Nuvarande
lydelse

aderton år, om han vid tiden för anmälan har sitt hemvisl
i rikel sedan fem är och dessutom tidigare haft sill hemvisl här under sammanlagl
minst fem år.

Föreslagen
lydelse

aderton år, om han vid liden för anmälan har sitt hemvisl
i riket sedan fem år och dessutom lidigare haft sill hemvist här under sammanlagt
minst fem år.

Då rikel är i krig, äger vad i första siyckei är stadgat
icke lillämpning å den som är medborgare i fientlig stat eller som där ägt
medborgarskap men föriorat del ulan atl förvärva medborgarskap i annan stal.

4 §

Har någon,
som vid födelsen blivit svensk och oavbrutet haft sitt hemvisl här i rikel
intill aderton års ålder, förlorat sitt svenska medborgarskap, återvinner han,
om han sedan tvä år har hemvist i riket, medborgarskapet genom all hos
länsstyrelsen i det län där han är kyikobokförd skriftligen anmäla sin önskan
härom. Den som är utländsk medborgare återvinner dock icke svenskl
medborgarskap, med mindre han styrker, atl han därigenom skulle föriora del
utländska medborgarskapet.

Har någon,
som vid födelsen blivit svensk medborgare och oavbrutet haft sitt hemvisl här
i rikel intill aderton års ålder, förlorat sill svenska medborgarskap, återvinner
han, om han sedan två år har hemvisl i rikel, medborgarskapet genom alt hos den
myndighel som anges i 11 § första stycket skriftligen anmäla sin önskan härom.
Den som är utländsk medborgare återvinner dock icke svenskl medborgarskap,
med mindre han styrker, alt han därigenom skulle föriora del ulländska
medborgarskapet.

Utlänning, som

1. fyllt aderton år,

2. sedan fem år eller, i fråga om
dansk, finländsk, isländsk eller norsk medborgare, sedan två år har hemvisl här
i riket; saml

3. fört en hederlig vandel,

kan på ansökan upptagas lill svensk medborgare (naturaliseras).
Fråga om naluralisalion prövas av den centrala utlänningsmyndighet som avses i
3 § utlänningslagen den 30 aprU 1954(193).

Finnes det medföra gagn för rikel all sökanden upplages
till svensk medborgare eller har sökanden förul ägt svenskt medborgarskap
eller är sökanden gift med svensk medborgare eller föreligga eljest med hänsyn
till sökandens förhållanden särskilda skäl för dennes upplagande till svensk
medborgare, må naluralisalion beviljas, även om de i första stycket stadgade
villkoren icke äro uppfyllda.

ti Riksdagen 1983/84. 1 suml. Nr 156

Utlänning, som

1. fyllt aderton år,

2. sedan fem år eller, i fråga om
dansk, finländsk, isländsk eller norsk medborgare, sedan två år har hemvist här
i rikel; saml

3. fört en hederlig vandel,

kan på
ansökan upptagas lill svensk medborgare (naturaliseras). Fråga om naluralisalion
prövas av statens invandrarverk.

Finnes del medföra gagn för rikel all sökanden upplages lill
svensk medborgare eller har sökanden förul ägt svenskl medborgarskap eller är
sökanden gift med svensk medborgare eller föreligga eljest med hänsyn lill
sökandens förhållanden särskilda skäl för dennes upplagande till svensk
medborgare, må naluralisalion beviljas, även om de i första stycket stadgade
villkoren icke äro uppfyllda.

Prop.
1983/84:156

Nuvarande lydelse

Föriorar sökande, som har utländskt medborgarskap, ej della
i och med sin naluralisalion utan fordras härför medgivande av den utländska
statens regering eller annan myndighet, må som villkor för medborgarskapets förvärvande
stadgas, att sökanden inför den centrala utlänningsmyndigheten inom viss lid
styrker alt dylikt medgivande lämnats.

Då
utlänning enligt denna paragraf upptages till svensk medborgare, bestämmer
den centrala utlänningsmyndigheten, huruvida natu-ralisaiionen skall omfatta
även sökandens ogifta barn under aderton år.

Föreslagen lydelse

Förlorar sökande, som har utländskt medborgarskap, ej
detta i och med sin naluralisalion ulan fordras härför medgivande av den
utländska statens regering eller annan myndighel, må som villkor för
medborgarskapets förvärvande stadgas, atl sökanden inför statens invandrarverk
inom viss tid styrker alt dylikt medgivande lämnats.

Då utlänning enligl denna paragraf upptages till svensk
medborgare, bestämmer statens invandrarverk, huruvida naluralisalionen skall
omfatta även sökandens ogifta barn under aderton är.

7a§

Beslämmelserna i andra och tredje styckena lillämpas i
fråga om stat med vilken Sverige har ingått avlal om delta.

Svensk
medborgare, som genom fadern eller modern från födelsen förvärvat
medborgarskap även i fördragsslulande stal, förlorar del svenska
medborgarskapet då han uppnår en i avlalel angiven ålder, som ej får understiga
nitton och ej överstiga Ijugulvå år, om han sedan minst fem år har sill hemvisl
i den andra slalen.

I fall som
avses i andra stycket lillämpas reglerna i 8 § andra stycket, om ej annal anges
i avlalel.

Den som
enligt andra stycket förlorat svenskt medborgarskap och därefter oavbrutet
varit medborgare i fördragsslulande stat som där anges, återvinner svenskl
medborgarskap genom all, efler del han lagil hemvisl här i riket, hos länsstyrelsen
i det län där han är kyrko-bokförd skriftligen anmäla sin önskan om delta. Vid
sådanl förvärv av medborgarskap skall reglerna i 4 § sisla meningen och 5 § lillämpas.

Den som enligl
andra stycket förlorat svenskl medborgarskap och därefter oavbrutet varil
medborgare i fördragsslulande stat som där anges, återvinner svenskl medborgarskap
genom all, efler del han tagit hemvisl här i riket, hos den myndighet som
anges i ll § första stycket skriftligen anmäla sin önskan om detta. Vid sådanl
förvärv av medborgarskap skall reglerna i 4 § sisla meningen och 5 § tillämpas.

När
någon gör anmälan enligt 2 a, 3, 4, 7 a eller 10 §, åligger det länsstyrelsen
att meddela beslut, huruvida på grund av anmälningen svenskt medborgarskap
förvärvats eUer ej. Motsvarande gäller ifråga

Anmälan
enUgt 2 a, 3, 4 eller 7 a § skall göras hos statens invandrarverk. Är
utlänningen medborgare i Danmark, Finland, Island eller Norge skall anmälan
dock göras hos länsstyrelsen i det

Prop. 1983/84:156 5

Nuvarande
lydelse Föreslagen lydelse

om
den centrala utlänningsmyn- län där han är kyrkobokförd. Det

digheten, när anmälan enligt 2 a § åligger den myndighet tUl vUken

sker hos myndigheten. anmälningen sålunda eller enligt

10 § görs att meddela beslut huruvida på grund av anmälan svenskt medborgarskap
förvärvals eller ej.

Vill
någon erhålla förklaring atl han är svensk medborgare, må han göra ansökan därom
hos regeringen, som efter regeringsrättens hörande äger meddela sådan
förklaring; dock må härvid icke prövas fråga som avses i första stycket.

Denna
lag träder i kraft den 1 januari 1985.

Har
före ikraftträdandet anmälan enligt 2 a §, 3 eller 4 § gjorts hos en länsstyrelse,
tillämpas ä/dre bestämmelser.

Prop. 1983/84:156 6

Utdrag
ARBETSMARKNADSDEPARTEMENTET PROTOKOLL

vid
regeringssammanträde 1984-03-22

Närvarande:
statsministern Palme, ordförande, och slalsråden Sigurdsen, Gustafsson, Leijon,
Hjelm-Wallén, Pelerson, Andersson. Boström. Bodström, Göransson, Gradin, Dahl.
Holmberg, Hellström, Wickbom

Föredragande:
statsrådet Gradin

Proposition
om ändring i lagen (1950:382) om svenskt medborgarskap

Gällande
bestämmelser

En
utlänning kan i vissa fall få svenskl medborgarskap genom en skriftlig anmälan lill
länsstyrelsen i det län där han är kyrkobokförd. Bestämmelser om detta
återfinns i 2 a, 3, 4, 7 a och 10 §§ lagen (1950:382) om svenskt medborgarskap.

Enligt 3 § första stycket
medborgarskapslagen kan en utlänning, som oavbrutet har haft sitt hemvist i
Sverige från del han fyllt 16 år och dessulom lidigare haft sitt hemvisl här
under sammanlagt minsl fem år, genom ett anmälningsförfarande få svenskl
medborgarskap. En förutsättning är att anmälningen görs efler del alt han
fyllt 21 år men innan han fyller 23 år. Om utlänningen inte är medborgare i
någon slal eller styrker alt han skulle förlora sitt utländska medborgarskap
genom alt förvärva svenskl, får anmälan göras redan då han fyllt 18 år. I delta
fall krävs all han vid tiden för anmälan har sill hemvisl här sedan fem år och dessulom
tidigare har haft sill hemvisl här under sammanlagl fem år. Enligl 10 § a
medborgarskapslagen saml 10 § medborgarskapskungörelsen (1969:235) likställs
vid tillämpningen av 3 § hemvisl i Danmark, Finland och Norge med hemvisl här i
rikel om den hemvislliden har infallit före 16 års ålder och tidigare än fem år
före anmälan.

4 § medborgarskapslagen regleras frågan om s.k. återvinning av svenskl
medborgarskap. Beslämmelsen avser den som vid födelsen blev svensk medborgare
och som oavbrutet har haft sitt hemvisl här i rikel fram till 18 års ålder. Har
han förlorat sill svenska medborgarskap, kan han återvinna detta genom anmälan,
om han sedan två år har hemvisl i Sverige. Den som är utländsk medborgare måsle
dock samtidigt styrka all han förlorar del utländska medborgarskapet. Enligt 10
§ a) medborgarskapsla-

Prop. 1983/84:156 7

gen
likställs vid tillämpningen av 4 § hemvisl iniill 12 års ålder i Danmark, Finland
eller Norge med hemvist i Sverige.

En medborgare i Danmark.
Finland eller Norge kan enligl 10 § b) medborgarskapslagen saml 10 § medhorgarskapskungörelsen
under vissa förutsättningar förvärva svenskt medborgarskap genom anmälan. Förulsättningarna
är all han har fåll det danska, finska eller norska medborgarskapet på annat säll
än genom naluralisalion. all han har fyllt 18 år och sedan minst fem år har hemvisl
här i rikel saml all han under denna tid inle har dömts till fängelse eller lill
sådan påföljd som enligt 36 kap. 6 § brottsbalken är jämställd med fängelse.

Enligl 10 § c)
medborgarskapslagen saml 10 § medborgarskapskungörelsen kan den som har föriorat
sitt svenska medborgarskap och därefter oavbrutet har varil medborgare i
Danmark, Finland eller Norge återvinna svenskl medborgarskap genom anmälan
sedan han åter har fåll hemvist här i riket.

Sedan den I juli 1979
gäller vidare enligl 2 a § medborgarskapslagen, all ell barn som har svensk far
men inle har blivit svensk medborgare vid födelsen eller genom föräldrarnas
äktenskap i vissa fall kan bli svensk medborgare genom anmälan. Fadern skall i
dessa fall vara svensk medborgare sedan barnets födelse och genom lagakraftvunnet
avgörande av svensk domslol vara vårdnadshavare för barnet, ensam eller
tillsammans med modern. Om barnet har fyllt 15 år, skall det ha samtyckt till
medborgarskapsförvärvet.

Även i 7 a §
medborgarskapslagen finns vissa bestämmelser om förvärv av svenskt
medborgarskap efler anmälan. Dessa har dock för närvarande inte någon praklisk
betydelse eftersom de förulsäller avlal mellan Sverige och ett annal land och någol
sådanl avlal ännu ej har träffals.

Anmälan av utlänningens
önskan all få svenskt medborgarskap skall göras skriftligen lill länsslyrelsen
i del län där han är kyrkobokförd. Anmälan enligt 2 a § belräffande ett barn
som inte har hemvist i Sverige skall dock göras hos slalens invandrarverk.

Handläggningen av
anmälningsärenden regleras i medborgarskapskungörelsen. Personbevis och i
förekommande fall lagakraflvunnen dom som styrker vem som har vårdnaden om
barnet skall bifogas anmälningen. En anmälan enligl 2 a, 3, 4 och 10 §§ skall
undertecknas på heder och samvete och vid anmälan enligl 10 § b) skall
anmälaren även uppge föräldrarnas medborgarskap vid födelsen. Den handläggande
myndigheten - i allmänhet länsslyrelsen - granskar därefter de i anmälningen
lämnade uppgifterna och införskaffar i förekommande fall utdrag ur kriminalregislrel.
Del senare gäller vid anmälan enligt 10 § b) medborgarskapslagen. Länsslyrelsen
skall inle företa någon mer ingående prövning i anmälningsärendet ulan endasl
konstatera om vissa i lagen uppställda förutsättningar har uppfyllts. Eftersom
handläggningen av anmälningsärenden enligl 3 eller 4 § medborgarskapslagen
kräver kännedom om innehållet i utländsk medborgars-

Prop. 1983/84:156 8

kapslagstiftning,
informerar invandrarverket konlinuerligl länsslyrelserna om dessa bestämmelser.

Länsstyrelsen
anger i sitt beslut om svenskl medborgarskap har förvärvats eller inte på
grund av anmälningen. Förvärvet sker från den dag anmälningen kom in fill
myndigheten. Har någon genom anmälan fått svenskl medborgarskap, underrättas
skyndsamt pastorsämbetet i den församling där han är kyrkobokförd. Om den som
fält svenskl medborgarskap före anmälningen inle var medborgare i ett nordiskl
land, skall enligl 5 § medborgarskapskungörelsen underrättelse lämnas även lill
statens invandrarverk. Avslagsbeslul skall motiveras och förses med
besvärshänvisning. Beslutet kan överklagas lill kammarrätten.

Under
år 1981 avgjorde länsstyrelserna omkring 5 600 anmälningsärenden. Av dessa
handlades I 460 av länsstyrelsen i Slockholm. Omkring 97 % av dessa senare
ärenden utgjordes av anmälningar av medborgare i annat nordiskt land, medan
knappt 3 % gällde anmälningar av icke nordiska medborgare. Under 1982 avgjordes
totalt 6245 anmälningsärenden, varav 2,5 % eller 158 ärenden avsåg icke-nordiska
medborgare.

Föredragandens
överväganden

I
1982 års budgetproposition (prop. 1981/82; 100, bilaga 18, s. 24) anmäldes
vissa frågor rörande länsstyrelsernas arbetsuppgifter i ett besparings- och rationaliseringsperspekliv.
Föredraganden, statsrådet Boo, hänvisade därvid lill möjlighelen av en
förenkling av länsstyrelsernas handläggning av medborgarskapsärenden. Mol
denna bakgrund har inom arbelsmarknadsdepartemenlel Ulrells frågan om man bör
föra över anmälningsärendena från länsslyrelserna till pastorsämbetena eller
alternativt till statens invandrarverk. Ell syfte har därvid varit alt bedöma
om en sådan överfiyltning är motiverad av besparings- och rationaliseringsskäl.
Utredningen har redovisats i en promemoria (Ds A 1983: 12, Hemvisllidens beräkning
i naluralisalionsärenden - prövning av anmälningsärenden enligt medborgarskapslagen),
vilken har remissbehandlats. Ytlranden har avgells av kammarrätten i
Jönköping, rikspolisstyrelsen, statens invandrarverk, riksskatteverket, länsslyrelsen
i Stockholms län saml länsstyrelsernas organisalionsnämnd.

Utredningen
har visat alt en överföring av anmälningsärenden lill pastorsämbetena skulle
kräva en omfattande och kontinueriig ulbiidning och information och atl den
därför ej skulle medföra någon kostnadsbesparing för staten. På grund av detta
och eftersom en sådan överflyllning även kan antas medföra risk för en
oenhetlig praxis finner jag inte skäl alt föreslå en sådan ändring.

Av
departementspromemorian framgår vidare alt de svårigheter som någon gång har
förekommit vid länsstyrelsernas handläggning av anmäl-

Prop. 1983/84:156 9

ningsärenden
väsentligen har hänfört sig till anmälningar från icke-nordiska medborgare.
Anmälningar från nordbor, som utgör den alldeles övervägande andelen ärenden,
förefaller som regel inle ha vållat några större problem och är inle resurskrävande.
Det är i dessa anmälningsärenden inte fråga om alt göra någon diskretionär
bedömning. Prövningen innebär i princip endasl alt myndigheten konstaterar om
vissa i lagen uppställda kriterier är uppfyllda och i sä fall beslutar om
förvärv av svenskt medborgarskap. Handläggningen vid länsslyrelserna möjliggör
dessutom en personlig kontakt mellan myndigheten och utlänningen, som dä kan få
hjälp och råd av den tjänsteman som handlägger frågan. Från remissinstansernas
sida har inte rests några invändningar mot atl länsstyrelserna även framdeles
skulle handlägga anmälningsärenden rörande nordiska medborgare. En överföring
av handläggningen av sådana ärenden skulle dessulom enligl ulredningen
sannolikt medföra ökade kostnader för staten.

Mot
den bakgrund somjag nu har angett anserjag, i likhet med remissinstanserna, atl
nägon ändring av länsslyrelsernas befattning med medborgarskapsärenden som rör
nordbor inte bör göras.

Beträffande
anmälningar av icke-nordiska medborgare enligt 2 a, 3 eller 4 §
medborgarskapslagen är dock förhållandena annoriunda. Det rör sig här om ett
förhållandevis litet antal ärenden, mindre än 200 ärenden per år i hela landet.
Handläggningen av dessa kräver viss kännedom om innehållet i utländsk
medborgarskapslagstiftning. Statens invandrarverks medborgarskapsbyrå har en
omfattande kunskap på delta område och måsle för närvarande kontinuerligt
informera länsslyrelserna om förändringar av bestämmelserna. Om dessa
anmälningsärenden fördes över lill invandrarverket skulle denna
informationsverksamhet ej längre behövas. På grund av alt ärendena är så få har
länsslyrelserna inte heller möjlighel alt skaffa sig någon bredare erfarenhet
av dem. En centralisering av ärendena till invandrarverket skulle därför även
främja en enhetligare praxis.

En överföring till slalens
invandrarverk av anmälningsärenden som rör icke-nordiska medborgare skulle
vidare leda till en enhefiigare ordning i fråga om underrättelser till
respektive utländsk beskickning i Stockholm om beslut atl tillerkänna utlänning
svenskl medborgarskap. Av särskild vikl är i delta sammanhang alt sådan
underrättelse av nalurliga skäl inte bör lämnas, om anmälaren är flykting. Länsslyrelserna
vet emellertid i allmänhet inte om utlänningen är flykting eller inte, vilket däremoi
framgår av invandrarverkets handlingar. En annan vinst med en sådan överföring
skulle ligga i att länsstyrelsernas skyldighet att undertälta invandrarverket
skulle komma att försvinna. Informalion till pastorsämbetena om att vederbörande
har förvärvat svenskl medborgarskap skulle ske samtidigt med atl beslutet
registreras i invandrarverkets dalasystem.

Mol
en överföring talar att den personliga kontakten mellan sökanden och
myndigheten skulle kunna försvåras. Den nackdelen skulle emellertid kunna
motverkas genom alt blanketter för erhållande av medborgarskap genom anmälan
framdeles hälls tillgängliga hos polismyndigheterna.

Prop. 1983/84:156 10

I departementspromemorian förordas atl anmälningsärenden
rörande icke nordiska medborgare flyttas över från länsslyrelserna lill slalens
invandrarverk. Remissinstanserna har genomgående ställt sig positiva lill den
föreslagna ändringen. Slatens invandrarverk anför all verkel inte lorde behöva nägot
resurstillskott för handläggningen av de aktuella ärendena, eftersom verkel
samtidigt skulle slippa lämna information lill länsslyrelserna. Länsstyrelsen
i Stockholms lån har påpekat att sökandena har behov av all få personlig hjälp
all fylla i ansökningshandlingarna men anser ändå alt vinsterna med en övertoring
överväger nackdelarna. Riksskatteverket understryker atl en ändring av nu
gällande bestämmelser inle får leda lill längre handläggningslider, eftersom
delta skulle kunna föranleda rättsförluster, exempelvis i fråga om utövande av
rösträtt.

För egen del anser jag all de åberopade skälen för en övertlytining
är övertygande. För länsstyrelsernas del innebär en sådan förändring en viss besparing.
Något lillskolt av resurser till invandrarverket är inle erforderligt varför
ändringen lolall sett medför någol minskade koslnader. Del är samtidigt av slörsla
vikl atl handläggningsliderna inle förlängs. Med hänsyn lill ärendenas förhållandevis
ringa antal, invandrarverkets kompetens och erfarenhel och de förenklingar som
skulle följa av all informalion ej behöver lämnas lill länsstyrelserna bedömer
jag emellertid all handläggningen inle kommer alt fördröjas.

Jag föreslår därför atl handläggningen av sådana
anmälningsärenden enligl 2 a, 3, 4 och 7 a §§ medborgarskapslagen som avser icke-nordiska
medborgare förs över från länsslyrelserna till slalens invandrarverk. Beslämmelserna
härom har sammanförts i 11 §. Besvär över beslut i anmälningsärenden bör
liksom hillills prövas av kammarrätt. Den nya ordningen bör gälla fr.o.m. den Ijanuari
1985.

Jag har i denna fråga samråll med chefen för
civildepartementet.

Med hänsyn lill lagändringens enkla och okomplicerade
beskaffenhet behöver nägot yttrande av lagrådet inle inhämlas.

Hemställan

Med hänvisning lill vad jag nu har anförl hemställer jag atl
regeringen föreslår riksdagen

atl anta det inom arbetsmarknadsdepartementet upprättade
förslaget till lag om ändring i lagen (1950; 382) om svenskt medborgarskap.

Beslut

Regeringen ansluter sig till föredragandens överväganden
och beslular

atl genom proposition föreslå riksdagen atl anta del förslag som föredra

ganden har lagt fram. Norstedts Tryckeri, Stockholm 1984