Prop. 1983/84:157

Prop.
1983/84:157

Regeringens proposition

1983/84:157

om strukturförändringar
inom specialstålindustrin, m. m.

beslutad
den 15 mars 1984.

Regeringen
förelägger riksdagen vad som har upptagits i bifogade utdrag av
regeringsprotokoll för de åtgärder och de ändamål som framgår av föredragandens
hemställan.

På
regeringens vägnar

INGVAR
CARLSSON

THAGE
G PETERSON

Propositionens
huvudsakliga innehåll

I
propositionen läggs förslag fram om ändringar i villkoren för tidigare lämnade
lån med villkorlig återbetalningsskyldighet till dels Nyby Uddeholm AB som ett
led i en statlig medverkan till en omstrukturering av den del av
specialstålindustrin som är inriktad på rostfritt stål, dels AB Bofors-Kilsia i
samband med en finansiell rekonstruktion och strukturell omvandling av
bolagets verksamhet. I propositionen redovisas dessutom vissa andra statliga insatser'1för
alt åstadkomma en strukturomvandling inom specialstålinduslrin. Förslag läggs
vidare fram om att 25 milj. kr. anvisas för särskilda utvecklingsinsatser i
Bergslagen.

1
Riksdagen 1983/84. I saml. Nr 157

Prop. 1983/84:157 2

Utdrag

INDUSTRIDEPARTEMENTEf PROTOKOLL

vid
regeringssammanlräde 1984-03-15

Närvarande:
statsrådet I. Carlsson, ordförande, och statsråden Lundkvist, Sigurdsen,
Gustafsson, Leijon, Hjelm-Wallén, Pelerson, Anders.son, Boström, Bodsiröm,
Göransson, Gradin, Holmberg, Hellström, Thunborg, Wickbom

Föredragande:
statsrådet Pelerson

Proposition
om strukturförändringar inom specialstålindustrin, m. m.

1
Inledning

Under
åren 1978-1979 ställde staten finansiella resurser till specialstålindustrins
och slålgjuieriindustrins förtbgande för atl underlälla strukturanpassningen
inom dessa branscher. Resurserna ställdes lill förelagens . förfogande i form
av lån och lånegarantier om satiimanlagt 930 milj. kr. via delegationen för
strukturfrågor inom vissa branscher (prop. 1977/78:47, NU 30, rskr 84).

I enlighel med riksdagens
bemyndigande i december 1977 (prop. . 1977/78:25 bil. II, AU 18,
rskr 86) beviljades Uddeholms AB (Uddeholm) ett lån på 600 milj. kr. med
villkorlig ålerbetalningsskyldighet. Med stöd av riksdagens beslut i maj 1979 (prop.
1978/79; 194, NU 44, rskr 37) medgav regeringen att 250 milj. kr. av ovan
nämnda villkorslån överfördes till Nyby Uddeholm AB, en dotterbolag till
Uddeholm. Uddeholm har under år 1982 vänt sig till regeringen angående en
statlig medverkan i en finansiell rekonstruktion av Nyby Uddeholm AB.

Med
stöd av riksdagens bemyndigande i november 1979 (prop. 1979/80; 3, NU 1, rskr
29) beviljades AB Bofors-Kilsta (Bofors-Kilsla) ett villkorligt lån på 50 milj.
kr. Vidare har den tidigare nämnda delegafionen för strukturfrågor inom vissa
branscher beviljat bolaget ett villkorslån på 50 milj. kr. AB Bofors (Bofors),
moderbolag lill Bofors-Kilsta, har under år 1982 vänt sig till regeringen
angående en statlig medverkan för atl finansiellt rekonstruera Bofors-Kilsla.

Förutom
ovan nämnda lån har säväl företagen inom den rostfria sekiorn av specialstålinduslrin
som Bofors-Kilsta vid olika tillfällen beviljats lokaliseringslån.

Prop. 1983/84:157 3

En
förteckning över statliga lån och lånegarantier till berörda förelag bör fogas lill
regeringsprotokollel i detta ärende som bilaga 1.

I
november 1982 lillkallade regeringen en särskild specialslålkommission med
uppgift all utarbeta förslag i syfte atl främja en ändamålsenlig slruklur inom främsl
den del av specialstålinduslrin som är inriklad på rostfritt stål.'

Kommissionen
avlämnade i början av december samma år en lägesrapport vari bl. a. angavs
förutsättningarna för kommissionens vidare arbele.

Den
30 juni 1983 överiämnade specialstålkommissionen sitt slutbetänkande.
Kommissionen konstaterade därvid att det krävs kraftfulla strukturåtgärder för
att effeklivisera den del av specialstålindustrin som är inriktad pä rostfritt
stål. Kommissionen ansåg vidare att strukturåtgärderna borde genomföras snabbt
på grund av berörda företags dåliga resultat.

Förhandlingar
har under år 1983 pågått mellan ägarna till de svenska specialstålföreiagen
Avesta Jernverks AB (Avesta), Fagersta AB (Fagersta), Nyby Uddeholm AB (Nyby
Uddeholm) och Sandvik AB (Sandvik) om en ny struktur inom området rostfritt slål.
Parallellt härmed har företrädare för induslridepartemenlel fört diskussioner
med berörda ägare om förulsättningarna för en slallig medverkan i detta
sammanhang. I början av år 1984 enades ägarna om en sirukluriösning som
regeringen med förbehåll för riksdagens godkännande beslutat medverka i.

Skrivelser
om behovet av insalser för att främja sysselsättningen på bruksorter i
Bergslagen har kommit in lill regeringen, liksom vissa skrivelser i frågor
rörande specialstålinduslrin.

Jag
avser nu atl la upp frågan om statens medverkan till den nämnda slrukturiösningen.
Vidare villjag ta upp frågan om statlig medverkan i en finansiell
rekonstruktion av Bofors-Kilsla. Slutligen tar jag också upp frågan om långsikliga
ålgärder för all främja utvecklingen av näringslivel i Bergslagen.

2
Tillverkningen av rostfritt stål

Stål
indelas vanligen i handelsstäl och specialstål. Indelningen grundas på stålets
kemiska sammansättning. Handelsstål har en låg kolhalt -mindre än 0,6% - och
ingen eller ringa hall av legeringsämnen. Alll annat stål klassificeras som
specialstål.

Specialstålproduklerna
beslår i huvudsak av rostfritt stål, olegerat kol-rikt slål, verktygsstål, seg-
och sällhärdningsstål samt kullagerstål. Dominerande produktgrupp är de
rostfria stålprodukterna.

'
I specialstålkommissionen ingick Tony Hagström, ordförande, Erik Berg, Sören Gyll,
Bert Lundin, Rutger Martin-Löf, Arne Westerberg, Jan Beckeman, sekreterare,
och Hans Olsson, sekreterare.

Prop.
1983/84:157 4

Hur produktionen inom landel fördelar sig på handelsstäl,
specialstål och den del av specialståltillverkningen som utgörs av lostfiiit slål
belyses i tabell 1.

Tabell 1. Sveriges produktion av handelsstål, specialstål
och rostfritt stål år 19S2

Produktion av råslul

lusen lon

Handelsstäl 2 851 68

Specialstål I 335 32

Durav: RostlVill
stål 372 9

4 186 lOU

A'«//«.-Jernkontoret.

Tonnagemässigl svarar specialstålet för omkring en
tredjedel av hela den inhemska råslålproduktionen, vilkel är en mycket hög
andel internationellt sell. Värdemässigt är specialstålets andel nästan dubbell
sä slor eller ca 60%.

Den svenska lillverkningen av rostfritt slål är i stort
sett koncentrerad lill fyra företag - Avesta, Fagersla, Nyby Uddeholm och
Sandvik. Hos Avesta, Fagersla och Nyby Uddeholm utgör ståltillverkning, och
därvid främsl lillverkningen av rosifriti stål, den hell övervägande delen av verksamhelen.
Sandvik däremoi är mindre beroende av ståltillverkning. Företagets
ståltillverkning innefattar dessutom en avsevärd volym icke rostfria produkter.

Specialsiålindustrins betydelse för sysselsättningen
belyses i labell 2. Specialsiålverken svarar för nästan två tredjedelar av
antalet sysselsalla inom stålindustrin. Nämnda fyra förelag med inriktning på
rostfritt stål svarar för drygl en tredjedel av stålindustrins sysselsättning.

Tabell 2. Sysselsättningens fördelning på handelsstålverk
och specialstålverk år 1982

Antal
sysselsatta '/<-

Handelsstålverk

Specialstålverk

Därav:
Avesta, Fagersta,

Nyby Uddeholm och Sandvik (slålrörelsen)

13 900

37

23 500

63

13 200

35

37400

100

Källa: Företagen.

Avesta, Fagersla, Nyby Uddeholm och Sandvik har samlliga
en inlegrerad produklion, dvs. egen metallurgi - ugnar och ämneslillverkning -
och vidareförädling. Produktinriktningen för de fyra företagen kan sammanfattas
på följande sätt. - Avestas produklion är starkt koncentrerad till varm- och
kallvalsad plåt.

Prop. 1983/84:157 5

-
Fagerslas produklion
avser förelrädesvis valstråd. smala kallvalsade band och svetsade rör.

-
Nyby Uddeholms produklion
är den minsl koncentrerade. De fakture-ringsmässigl slörsla produklerna är
varm- och kallvalsad plåt. stång saml svetsade och sömlösa rör.

-
Sandviks fillverkning
av roslfria produkler är starkt koncentrerad till sömlösa rör.

Avesta ingår i Axel Johnson Gruppen. Fagersta och Sandvik
har båda ell spritt ägande med vissa dominerande minoritetsintressen. Genom bildandel
av Nyby Uddeholm år 1979 - med hjälp av bl. a. statliga insalser -skedde en
samordning mellan Gränges Nyby AB och enheterna för rostfritt stål inom
Uddeholm. Nyby Uddeholm är sedan början av år 1983 helägt dotterbolag lill
Uddeholm.

Tabell 3. Omsättning och resnltal är 1982 för de företag
som tillverkar rostfritt stål

Omsättning Resultat
efter avskriv-

Milj. kr. ningiiroch finnnsnetto

.Avesta

1 134

-110

Fugersta

1219

- 55

Nvbv
Uddeholm

1346

-157

Siindvik
(stålrörelsen)

2 6.S8

- .5

Anm. Uppgifterna inkluderar i begriinsiid ulsträckning
även andra verksamhetsområden än tillverkning av rostfritt stål. Källa: Företagen.

Vissa uppgifter om de fyra specialstålföreiagen redovisas
i tabell 3. Föriuslerna i lillverkningen av rosifriti stål var belydande år
1982. Ändå innebar år 1982 en minskning av föriuslerna jämförl med året innan.
För ell förelag, Nyby Uddeholm, var dock del ekonomiska läget kritiskt mol
slutet av år 1982.

Av specialstålproduktionen exporteras ca 75%, främst lill
Västeuropa.

Sysselsättningen
vid de olika arbelsslällen som tillverkar rostfritt stål redovisas i labell4.
som också belyser branschens belydelse för sysselsättningen på berörda orter.

Prop.
1983/84:157

Tabell
4. Berörda kommuners beroende av sysselsättningen inom tillverkningen av rostfritt
stål

Företag/ anläggning

Anlal anställda
1980

Berörd kommun

Andel av sysselsättningen, %

Orten' Regionen' Totalt
Industri Industri

Avesta

2 582

Ave.sta

29.0

78,8

26,7

Fagersta

- Fagersta

- Långshyttan

2 202 817

Fagersta Hedemora

29.0 58.9

59,(, 92,5

19,9 9,2

Nyby
Uddeholm

- Degerfors

- Storfors

1 477 7.7

Degerfors Storfors

43.4 .*i6.8

82,5 96,1

9,5

4,8

-
Torshälla

1377

Eskilstuna

46,5

76,7

3,5

Sandvik

-
Sandviken

5 130

Sandviken

33,9

62,0

24,4

(ståldiv.)

'
Ortsbegreppet överensstämmer inte alltid med kommunen.

"
Begreppet region motsvarar här området kring resp. ort med en radie av 30 km.

Källa:
Industridepartementet.

3
Utvecklingen inom området rostfritt stål

I
vår omvärld kännetecknades sektorn rostfritt stål av en stark expansion från
krigsslutet fram t.o.m. år 1974. Därefter skedde ell omslag till markanl
försvagning i efterfrågetillväxten. Investeringsbeslut, som logs före denna
vändning under föreställningen om en forlsall, stark marknadstillväxt,
resulterade under senare delen av 1970-talel i överkapaciiet. I alla västländer
har området rostfritt stål alltsedan år 1975 präglats av ell kraftigt utbudsöverskott
med starkt pressade priser och en klart otillfredsställande lönsamhel som
följd.

Problemen
har tvingat fram strukturförändringar på områdel över hela världen. I många
länder har producenterna vidtagit långtgående åtgärder för att minska
kostnaderna och stärka positionerna på marknaden. Ulvecklingen har gått mot
ökad koncentration, ägarmässigt eller lill vissa produkter eller förädlingssteg.

Silualionen
har även lell fill ålgärder på det handelspolitiska området. USA införde i juli
1983 importrestriktioner i form av ökade tullar och kvantitativa begränsningar
på vissa delar av specialstålimporien. Åtgärden motiverades bl. a. med alt
ökande importandelar drabbade de amerikanska producenterna på ett skadligt
sätt. De kvanlitaliva begränsningarna avser rostfri stång, rostfri valstråd och
verktygsstål.

Den
svenska tillverkningen av rostfritt slål har med sitt starka exportberoende i
hög grad berörts av den kris som nu under nio år präglat den internationella
stålmarknaden. Tillbakagången har varit avsevärd sedan år 1974. Produktionen av
rostfritt slål låg år 1983 närmare 30% under 1974 års

Prop.
1983/84:157 7

i nivå.
Effekterna på sysselsättningen inom de fyra specialstålföreiagen belyses i tahell
5. Mellan åren 1976 och 1983 har anlalel sysselsatta minskat med cn tredjedel.
Nedgången har varit rchitivt sett någol slarkare inom Nyby Uddeholm än inom
övriga företag. Som framgår av tabellen har utvecklingen varit olikartad vid
olika arbetsställen.

Tabell 5. SysselsättninKSUtvecklingen inom de företa)»
.som tillverkar rostfritt slål

Är 1976

År 1983

Förändring Antal sysselsatta

Tf

Avesia

3 335

2 300

-1 035

-31

Fagersta

- Fagersta

- Långshyttan

3 708 2 87.1 835

2 500 1 8.S0 650

-1 208 -1 023 - 185

-33 -.36

-22 ■..

Nvby
Uddeholm

- Degerfors

- Sloifors

- Torshälla

4 324 1 51') 867 1 878

2 520 1 190 440 890

-1 804

- 389

- 427

- 988

-42 -25 -49 -53

Sandvik (stålrörelsen)

5 922

4 100

-T 1822

-31

17
289

11420

-5 869

-.34

Källa: Företagen.

För
den svenska specialstålinduslrin innebar utvecklingen underår 1983 cn viss
återhämtning, som åtminstone delvis hade samband med effekter av devalveringen
hösten 1982. Den svenska ståleflerfrågan vände under årel uppål under infiylande
;iv bl. a. cn ökad aktivitet inom verkstadsindustrin. Samtidigt minskade importen
och exporten av slål ökade. Den svenska specialstålindustrin fick diirmed en
positiv ulveckling som kontrasterar mol branschens ulveckling under år 1983 i flera
andra länder.

Sekiorn
rostfritt stål. liksom specialstålinduslrin i övrigt, har anpassat sig lill
utvecklingen främst genom atl skaffa modernare produktionsutrustning och
övergå lill mer högförädlad produktion. Bl.a. har samtliga fyra företag
moderniserat sina metallurgiska enheter med stränggjutning. Vissa av de vidlagna
ralionaliseringsålgärderna har skett med stöd av de slatliga lån och garantier
som under åren 1978 och 1979 ställdes till specialsiålindustrins och slålgjuteriindustrins
förfogande för att underiätta strukturanpassningen. Slörre delen av det härvid
beviljade slödel på nära I miljard kronor har gåtl till tillverkaie av rosifriti
slål med tyngdpunkt på Nyby Uddeholm.

De
anpassningsåtgärder som hittills vidtagits inom sektorn rostfritt slål har inte
i tillräcklig ulslräckning förmån slärka företagens långsikliga, internationella
konkurrenskraft.

Prop. 1983/84:157 8

4
Specialstålkommissionen

Mol
bakgrund av de problem somjag tidigare redovisal lillkallade regeringen i
november 1982 en specialslålkommission med uppgift att ularbeta förslag i syfte
atl främja en ändamålsenlig struktur inom specialstålinduslrin. särskill vad
avser sektorn rostfritt slål. Som kommissionens primära uppgift angavs att
analysera länkbara förslag till en förbättrad struktur för nämnda seklor av
specialstålindustrin enligt två alternativ; det ena under förutsättningen att
inga ytteriigare statliga insalser görs, del andra med förutsättningen atl
begränsade eftergifter av utestående statliga fordringar görs i samband med
utvecklingsinsatser och önskvärda förändringar i branschens struktur.
Kommissionen avsågs också analysera konsekvenserna för sysselsättning och
lönsamhet av de olika allernaliv som kommissionen lägger fram.

Kommissionen
avlämnade en lägesrapport i december 1982.

Lägesrapporten
ger inledningsvis en kortfattad beskrivning av produktionsstrukturen för den
svenska tillverkningen av rostfritt slål. De företag som berörs är Avesta, Fagersta,
Nyby Uddeholm och Sandvik.

I
kommissionens rapport slås fast att den svenska produktionen av rostfritt stål
har minskat påtagligt sedan mitten av 1970-talet. Enligt kommissionen är det
inte realistiskt att räkna med att de svenska förelagen kan återvända lill den
tidigare större produktionsvolymen. Inriktningen bör vara att söka behålla de
marknadsandelar man har i dag.

Kommissionen
konstaterar vidare atl marknadslillväxten för rostfria produkter på den svenska
specialsiålindustrins huvudmarknader är låg. Som en följd därav finns på dessa
marknader en betydande överkapacitet. Konkurrensen är utomordentligt hård. Den
ihållande lågkonjunkturen har skärpt konkurrenssituationen kraftigt under åren
1981 och 1982. Samtliga fyra svenska tillverkare av rosifriti slål uppvisade
under dessa år betydande föriuster. I Nyby Uddeholms fall var risken för belalningsinslällelse
akut under år 1982.

Enligt
kommissionen är det uppenbart att det krävs omfattande ålgärder för att
effektivisera sektorn rostfritt slål i Sverige om den skall kunna överleva med
ungefär den omfaUning den har i dag. Det krävs därtill ytteriigare
strukturrationaliseringar för att minska rådande överkapacitet, öka
serielängderna och eliminera onödig konkurrens. De konkreta slruk-turlösningarna
blir dock i hög grad beroende av statsmakternas inställning till hur Nyby
Uddeholms ekonomiska problem bör lösas, avslutade kommissionen sin
lägesrapport.

Specialslålkommissionen
överiämnade sitt slutbetänkande den 30 juni 1983.

Kommissionen
upprepar här atl det krävs kraftfulla strukturåtgärder för att effektivisera
den svenska industrin för rostfritt stål och därmed söka säkra dess överlevnad.
Dessa strukturåtgärder måste omfatta såväl pro-

Prop.
1983/84:157 9

duklion
som disiribulion och marknadsföring. Strukturåtgärderna bör genomföras snabbi
på grund av berörda förelags dåliga resultat.

I
sin lägesrapport konstaterade kommissionen all sekiorn rostfritt stål har en
betydande överkapacitet, särskilt i de metallurgiska avsnitten. De experlanalyser
som kommissionen därefter låtit genomföra visar atl del är fullt möjligt från
teknisk synpunkt alt reducera nuvarande fyra metallurgiska enheter (i Avesta, Degerfors,
Fagersta och Sandviken) lill tre, alternativt två enheter. Erforderliga
investeringar för att genomföra en sådan koncentration är mycket begränsade.

Varmvalsad
rostfri plåt produceras i Avesta och Degerfors. Anläggningarna kompletterar
varandra i flera viktiga hänseenden, vilket gör en samordning angelägen. Även
på marknadsföringsområdet finns betydande samordningsmöjligheter, konslalerar
kommissionen.

Kallvalsad
plåt/band med en bredd över 500 mm tillverkas vid sex valsverk i Avesta, Långshyltan
(Fagersta) och Torshälla (Nyby Uddeholm). Drygt 20% av produktionen används
för lillverkning av svetsade rör vid främst anläggningar i Fagersta och
Torshälla. En minskning av antalet valsverk till fem eller fyra skulle medföra
ett mer rationellt produktionsflöde, vilket tillsammans med högre
kapacitetsutnyttjande i kvarvarande anläggningar skulle ge betydande resuUatförbältringar.

Kommissionen
berör också sysselsättningsfrågorna i sin rappori. Av denna framgår atl sektorn
rostfritt stål inom specialstålinduslrin sysselsatte knappt 12000 personer i
Sverige år 1983. Kommissionen pekar också pä all förelagen ålerfinns inom del
område i Mellansverige som traditionellt benämns Bergslagen. Utanför detta
område ligger dock Nyby Uddeholms enhet i Torshälla. Flertalet av företagens
tillverkningsenheter är dominerande för sysselsättningen pä orten.
Sysselsättningen vid dessa anläggningar har minskat kraftigt sedan år 1976.

Kommissionen
konstalerar atl ett betydande antal arbetstillfällen kommer att förloras vid
en omstrukturering av branschen. Detta får dock enligt kommissionens mening inle
hindra strukturförändringar som kan innebära alt sysselsättningen på så sätt
bättre tryggas för kvarvarande anställda.

5
Principöverenskommelse om finansiell rekonstruktion av Nyby Uddeholm

Som
tidigare nämnts aktualiserade Uddeholm under år 1982 frågan om statlig
medverkan i en finansiell rekonstruktion av Nyby Uddeholm. Specialstålkommissionen
betonade i sin lägesrapport i december 1982 alt de konkreta strukturlösningarna
i branschen blir beroende av hur Nyby Uddeholms ansträngda ekonomiska
situation löses. Kommissionen efterlyste statsmakternas inställning i denna
fråga innan man gick vidare i arbetet med strukturfrågorna. ti Riksdagen 1983/84. I saml. Nr
157

Prop. 1983/84:157 10

Företrädare
för regeringen lämnade i december 1982 ett bud lill Uddeholm innebärande att
staten under vissa förutsättningar var beredd att medverka i en finansiell
rekonstruktion av Nyby Uddeholm. Förulsältningarna var bl. a. all Nyby
Uddeholms ägare gjorde kapilaltillskotl och att större långivare eftergav
skulder. Om så skedde skulle slalen vara beredd alt efterge skulder med ett
däremot svarande belopp.

Efler
överläggningar mellan företrädare för regeringen och Uddeholm träffades i mars
1983 en principöverenskommelse, innebärande all Nyby Uddeholm genom tillskott
från ägare och kreditgivare tillförs minst 330 milj. kr. samlidigi som slalen
nedsätter lånefordringar om högsl 330 milj. kr. Principöverenskommelsen innebar
däruiöver atl Uddeholm, med vissa förändringar i villkoren, skulle överta ansvarel
för Nyby Uddeholms villkorslän.

6
Specialstålföretagens uppgörelse

Under
år 1983 har förhandlingar pågått mellan ägarna lill de fyra special-slålförelagen
Avesia, Fagersla. Nyby Uddeholm och Sandvik. Ägarna kunde i början av år 1984
enas om en principöverenskommelse beträffande en heltäckande sirukluriösning
för sekiorn lostfriii slål inom den svenska specialstålinduslrin. Samlidigi har
företrädare för induslridepartementet fört diskussioner med ägarna om
förutsättningarna för en slallig finansiell medverkan för atl möjliggöra en
strukturförändring inom branschen.

Uppgörelsen
mellan förelagen innebär atl huvuddelen av denna industrigren grupperas under
två ägarbolag, Avesta och Sandvik. Avesia förvärvar Uddeholms aklier i Nyby
Uddeholm sedan det sistnämnda bolagel rekonstruerats finansiellt med slatens
medverkan enligl i huvudsak tidigare nämnda principöverenskommelse från mars
1983. Avesta förvärvar ocksä den av Fagersla bedrivna verksamhelen inom områdel
rostfritt slål. Avesia och Sandvik bildar därefter gemensaml två bolag; ett
bolag för svetsade rör, vari Avesia äger 75% och Sandvik 25% av aklierna saml
ett bolag för metallurgi och varmvalsning i Fagersta, som ägs lill 50% av vardera
Avesta och Sandvik. Övrig verksamhet inom områdel rosifriti siä| samlas i
Avesta. Efter denna omstrukturering kommer Avesta atl ha produktionen
koncentrerad lill varmvalsad plåt saml kallvalsade band. Sandviks verksamhel
inom områdel rostfritt slål kommer huvudsakligen alt beslå av sömlösa rör och
träd. Marknadsföringen av rostfritt stål kommer att samordnas.

Del
nya Avesia ägs i inledningsskedet av sina båda nuvarande huvudmän, Axel
Johnson Gruppens koncerner Nordstjernan AB (ca 60%) och A Johnson & Co HAB
(ca 17%), medan reslerande ca 23% av del planerade aktiekapitalet utbjuds på
marknaden genom en nyemission om 300 milj. kr. garanterad av Skandinaviska
Enskilda Banken (S-E-Banken). Del nya

Prop. 1983/84:157 II

Avesia
blir även internationellt sett ett stort företag inom områdel rostfritt slål
med en omsättning om ca 5 miljarder kronor. Sandviks slålrörelse som från
årsskiftet överförls till ett eget bolag, AB Sandvik Steel, beräknas få en omsällning
om ca 3 miljarder kronor.

En
schematisk beskrivning av den föreslagna förelags- och ägarstrukturen bör
fogas till detta protokoll som bilaga 2.

I samband med alt Uddeholm
och Fagersla överiåter sina verksamheter inom området rostfritt slål lill
Avesta erhåller de konvertibla skuldebrev om inalles ca 420 milj. kr. som
betalning. Skuldebreven kan efter fem år helt eller delvis konverteras lill aklier
i Avesia.

Uppgörelsen
innebär vidare att de fyra bolagen bakom den nya konstellationen - alltså Avesia,
Fagersla, Uddeholm och Sandvik - sammanlagl tillskjuter 100 milj. kr. till ett
särskilt bolag, tills vidare benämnl Bruksin-vesl, som skall bidra lill alt nya
verksamheter och därmed arbetstillfällen skapas på bruksorter och i regioner
som kan komma att beröras av den fortsatta omstruktureringen. Bolaget skall
drivas efter kommersiella principer.

Avsiklen
med den nya strukturen är att stärka branschens internationella
konkurrenskraft genom att skapa förutsättningar för rationalisering och effeklivisering
i produklion, marknadsföring, forskning och utveckling saml
kapitalutnyttjande. .

Uppgörelsen
förutsätter all slaten efterger fordringar om sammanlagt 450 milj. kr. inkl.
eftergifter på grundval av den tidigare träffade uppgörelsen om en finansiell
rekonstruktion av Nyby Uddeholm. Uppgörelsen förutsätter vidare att villkoren
för villkorslån som beviljats della bolag ändras.

7
Föredragandens överväganden

7.1
Statens medverkan i en omstrukturering av sektorn rostfritt stål

Specialstålinduslrin
är en viktig industrigren för landet vad gäller såväl sysselsättning som
export. Branschens utveckling har sedan mitten av 1970-talet präglats av
minskad efterfrågan, ökande internationell konkurrens och vikande lönsamhet.
De slrukluranpassningsåtgärder som hittills vidtagits inom i första hand
området rostfritt stål, har visat sig otillräckliga för alt åstadkomma en
önskvärd struktur och ett tillfredsställande kapacitetsutnyttjande.
Specialstålföretagen har under de senaste åren gjort betydande föriuster. Ett
av företagen, Nyby Uddeholm, hamnade under år 1982 i en akut finansiell kris.
Mot denna bakgrund fillkallade regeringen i november 1982 en specialslålkommission,vars
förstahandsuppgift var att analysera tänkbara förslag till en förbättrad
struktur för sektorn rostfritt stål inom specialstålindustrin. Kommissionen
konstaterade i sin slutrapport bl.a. att det krävs kraftfulla strukturåtgärder
för att effektivisera

Prop. 1983/84:157 12

denna
sektor av stålindustrin och därmed siikra dess överlevnad. Kommissionen ansåg
också atl strukturåtgärderna måste genomföras snabbt på grund av berörda
förelags dåliga resullal.

Företrädare
för regeringen träffade somjag nämnt i mars 1983 en principöverenskommelse med
Uddeholm om slallig medverkan i en finansiell rekonstruktion av Nyby Uddeholm.
Överenskommelsen innebär alt Nyby Uddeholm genom tillskott från ägare m.fi.
tillförs minst 330 milj. kr. samtidigt som staten nedsätter lånefordringar om
högst 330 milj. kr. Vidare innefattade uppgörelsen all Uddeholm skulle, med
vissa förändringar i återbelalningsvillkoren, överta ansvarel för Nyby
Uddeholms villkorslån. Överenskommelsen följer de riktlinjer som regeringen
haft som föruisätining för sin medverkan i ell underhandsackord för atl
finansiellt rekonstruera Nyby Uddeholm, nämligen atl konkurrensen inle skall
snedvridas, atl slalligt ägande skall undvikas, alt åtgärderna skall stå i överensslämmelse
med Sveriges handelspolitiska åtaganden, atl prejudikalseffekler genlemol
övriga förelag skall begränsas saml all fortsatt strukturomvandling skall underlällas.

Överenskommelsen
som gjorts på sedvanliga affärsmässiga grunder, ligger i linje med regeringens polilik
atl begränsa statliga indusirisubven-tioner och alt kräva avsevärd medverkan
från privata ägare och långivare i strukturomvandlingen.

Aliernalivei
hade med all sannolikhet blivit all Nyby Uddeholm trätt i likvidation, varvid staten
riskerat alt förlora merparten av sina fordringar på sammanlagt omkring 1
miljard kronor i bolagel. Överenskommelsen medför däremoi enligl min bedömning
all slalens förlust blir betydligt mindre och all möjligheterna avsevärt förbällras
för slalen atl erhålla belalning för sina återstående fordringar i bolaget.

Ett
av motiven för regeringens principbeslut i mars 1983 atl medverka lill rekonstruklionen
har varit all underlälla nödvändiga slrukiurtoränd-ringar inom
specialstålindustrin. Struklurdiskussionerna har därefter fort-salt först inom specialslålkommissionen
och därefter mellan ägarna lill specialstålföretagen Avesia, Fagersla, Nyby
Uddeholm och Sandvik. Diskussioner har också förls mellan företrädare för
industridepartementet och ägarna om förutsättningarna för en slallig medverkan
i omstruktureringen av branschen. I början av år 1984 kunde specialstålförelagens
ägare enas om en sirukluriösning för den roslfria sekiorn av den svenska specialstålinduslrin.
Uppgörelsen innebär atl huvuddelen av denna industrigren samordnas inom två
förelagsgrupper; Avesta inom Axel Johnson Gruppen samt Sandvik. Axel Johnson
Gruppen tar ett långsiktigt ägaransvar för del nya Avesta bl.a. genom atl
förbinda sig atl inneha en majorilel i bolagel under minsl tio är. Det nya Avesia
tillförs genom nyemission minsl 300 milj. kr. i nytt kapilal under medverkan av
S-E-Banken. De nuvarande ägarna gör också betydande finansiella insalser.

De
fyra bolag som omfallas av slrukturiösningen lillskjuler sammanlagl

Prop.
1983/84:157 13

100 milj. kr. lill ett särskill bolag, tills vidare benämnl
Bruksinvest, som på kommersiella grunder skall bidra till att nya verksamheter
och därmed arbetsställen skapas på bruksorter och i regioner som kan beröras av
den fortsatta omstruktureringen. Jag återkommer till detta senare.

Den uppgörelse som träffats mellan ägarna till
specialstålföretagen förutsätter att staten efterger fordringar på grund av
tidigare beviljade lån om sammanlagl högsl 450 milj. kr. Av detta belopp hänför
sig 330 milj. kr. lill den lidigare nämnda överenskommelsen om slallig
medverkan i en finansiell rekonstruktion av Nyby Uddeholm. Den emission som enligl
överenskommelsen avsågs ske i Nyby Uddeholm skall dock inte genomföras.
Statens förutsatta eftergifter i delta bolag reduceras därför i motsvarande
omfattning, eller till 230 milj. kr. Slaten förutsätts dessutom efterge fordringar
på tidigare beviljade lån om 220 milj. kr. till andra förelag, som berörs av
omstruktureringen. Uppgörelsen förutsäller vidare alt villkoren för de villkorslån
som tidigare beviljats Nyby Uddeholm ändras. Jag ålerkommer strax närmare lill
della.

Den lösning somjag nu redogjort för innebär all
huvudparten av den del av stålindustrin som avser rostfritt stål samordnas inom
två förelagsgrupper. Della skapar enligl min mening bällre förulsällningar att
få till slånd struktur- och utvecklingsåtgärder inom såväl produklion som disiribulion,
marknadsföring och produktutveckling. Grunden har därmed lagts för en bällre
struktur med förelag som är konkurrenskraftiga på världsmarknaden och kan ge
tryggare sysselsättning.

Lösningen ligger väl i linje med den målsällning som
regeringen ställt upp belräffande specialsiålindustrins framlid, nämligen all
privata ägare även forlsällningsvis lar ansvar för branschens utveckling och
all slalen inle går in som ägare. Slalen tillskjuter inle heller några nya
pengar. Dess medverkan inskränker sig lill begränsade eftergifter på lidigare
beviljade lån samlidigi som specialstålförelagens ägare gör minsl likvärdiga
finansiella insatser.

Jag anser sålunda att staten bör medverka till den
planerade omstruktureringen på angivet sätt. I detta syfle har - med förbehåll
för behövligt riksdagsbeslul - staten träffat avtal dels med Uddeholm/Nyby
Uddeholm, dels med Avesla/Nordsljernan AB/A Johnson & Co HAB om formerna
för statens medverkan m. m.

Avtalet med Uddeholm/Nyby Uddeholm innebär i huvudsak
följande.

•
Staten efterger
hos Nyby Uddeholm skuldförda statliga lån (dvs. andra lån än villkorslån) med högsl
230 milj. kr. Syflel med dessa slatliga eftergifter är bl. a. att möjliggöra lill
följd av den förutsatta omstruktureringen behövliga nedskrivningar av
anläggningstillgångar inom de nya förelagsgrupperingarna.

•
Som en
förutsättning för della gäller all Uddeholm och Gränges AB tillskjuter sammanlagl
230 milj. kr. som nyll eget, kapilal i Nyby Udde-

Prop.
1983/84:157 14

holm.
För Uddeholms vidkommande sker delta kontant med 175 milj. kr. medan Gränges
tillskott sker mol kvittning av fordringar på 55 milj. kr.

• Betalningsansvaret
för Nyby Uddeholms villkorslån övertas av Udde

holm. Återbetalningen av detta lån skall enligt vissa i avtalet angivna

principer ske med belopp motsvarande räntorna på de konvertibla skul

debrev som Avesta lämnar som likvid för aktierna i Nyby Uddeholm.

Återbetalning skall vidare ske med belopp motsvarande hälften av de

amorteringar Uddeholm erhåller från Avesta avseende nämnda skulde

brev, m. m. Skuldebreven kan under vissa förutsättningar konverteras

till aktier i Avesta. Om detta sker skall återbetalningen av villkorslånel

vidare avse dels belopp motsvarande all utdelning t.o.m år 1993 som

Uddeholm erhåller frän Avesia på sådana aktier, dels belopp motsvaran

de likvider vid försäljning av aklierna, dels belopp moisvarande hälften

av marknadsvärdet för Uddeholms aktier i Avesta vid ulgången av år

1993. Dessutom skall viss återbetalning på villkorslånet ske på grundval

av de konvertibla skuldebrev som lämnas för Gränges andel i Nyby

Uddeholm.

Detta
avtal bör fogas lill protokollet i detta ärende som bilaga 3.

Avtalet
mellan staten och Avesia m.fi. innebär i huvudsak följande.

•
Staten efterger sammanlagt 220
milj. kr. på län som avser bolag inom förelagsgrupperingen i fråga. Syftet
härmed är detsamma som tidigare angetts beträffande Nyby Uddeholm.

•
Som förutsättning härför gäller
atl del nya Avesta tillförs minst 300 milj. kr. i nytl bundet eget kapital
under medverkan (garanti) av S-E-Banken.

•
Nordstjernan AB och under vissa
förutsättningar Nordstjernan och A Johnson & Co HAB förbinder sig atl under
en lioårsperiod inneha en majoritet av såväl aktiekapitalet som röstetalet i
nya Avesta.

Avtalet
med Avesta m.fl. bör fogas lill regeringsprotokollel i delta ärende som bilaga
4.

Somjag
har nämnt har berörda bolag därutöver förbundit sig all bilda ell särskilt
bolag för att medverka lill skapandet av ny sysselsättning inom berörda
regioner, i första hand berörda bruksorter. Avtal härom bör fogas lill
protokollet som/7/7flj?« 5.

Beträffande
statens medverkan enligl de båda avtalen gäller all del ankommer på regeringen
alt besluta om eftergifter av ordinära skuldförda lån. För förändringar av
villkoren för villkorslånen krävs emellertid bemyndigande av riksdagen. Jag
förordar att sådant bemyndigande inhämlas.

Jag
vill därutöver i sammanhanget nämna följande. I samband med de förutsatta
ägarförändringarna aktualiseras en rad skattefrågor. Bl. a. förutsätter en akliv
ägarinsals att koncernbidrag med skaltemässig verkan skall kunna lämnas och
mottas mellan de olika bolagen. Detta förutsätter i några fall särskild dispens
frän regeringen. I samband med vissa egendomsöver-

Prop. 1983/84:157 15

låtelser mellan bolagen uppkommer skattepliktig
realisationsvinst. Från sådan beskattning kan regeringen under vissa
förhållanden befria. Även andra skattefrågor kan aktualiseras.

Enligt min mening är del angelägel all regeringen - i
rimlig omfattning och i den mån del är lämpligt - medger de dispenser och
skattebefrielser som kan underlälla den aklualiserade ägarförändringen.

Ytteriigare en skallefråga vill jag la upp. Enligt
gällande regler skulle återbetalningar som Nyby Uddeholm gjorl på villkorslånel
varil avdragsgilla. Den omständigheten all Uddeholm lar över
betalningsansvaret för samma lån torde infe innebiira någon förändring av avdragsrätlen,
vilket innebär att Uddeholm fortsättningsvis lorde få avdrag förgjorda
återbetalningar.

Jag har i de angivna skallefrågorna samråll med chefen för
finansdepartementet, som återkommer lill frågorna om dispenser och
skattebefrielser när de blir aktuella.

Jag förordar med hänvisning till del anförda
sammanfattningsvis att regeringen inhämlar riksdagens bemyndigande att besluta
om angivna förändringar i villkoren för nämnda villkorslån. Jag förordar vidare
att regeringen bereder riksdagen lillRille alt la del av vad jag i övrigt
anfört om statlig medverkan till en ny struktur inom specialstålinduslrin.

7.2 Statens medverkan i en finansiell rekonstruktion av Bofors-Kilsta

I anslutning fill berörda förhandlingar om en ny slruktur
för sekiorn rosifriti stål inom specialstålinduslrin har förhandlingar förls
mellan företrädare för induslridepartemenlel och Bofors om en finansiell
rekonstruktion av Bofors-Kilsla. Denna fråga har inget direkt samband med
frågan om en ny struktur för sektorn rostfritt slål. Del finns dock vissa
beröringspunkter bl.a. behandlingen av villkorslån. Jag lar därför upp frågan
om Bofors-Kilsla i della sammanhang.

Bofors-Kilsla är ett helägt dotterbolag lill Bofors.
Bolaget bildades år 1979 genom alt Bofors överförde sin smidesverksamhet vid Kilstaverken
i Karlskoga till ell separat bolag. Bofors verksamhet i Kilstaverken bestod då
av ståltillverkning, valsning och sänksmide. En större del av produktionen
utgjordes av vevaxlar för lastbilar m. m. Produkterna smiddes i dels s. k.
hejare, dels i mindre pressar. Den ulveckling man såg framför sig var att pressmidda
produkler skulle få en ökad konkurrenskraft jämfört med hejarsmidda produkler.
För atl kunna upprätthålla en konkurrenskraftig produktion och därmed
långsiktigt Irygga sysselsättningen för huvuddelen av de anslällda vid Kilstaverken
fattades beslut om inveslering i en ny smidespress med en presskrafl på 16000
lon. Pressen skulle därmed bli en av de största i väriden. Alternativet till atl
på detta sätt bygga ut smides-verksamhelen bedömdes vara en successiv
nedläggning av Kilstaverken.

Det lotala kapitalbehovet för del nya bolaget inkl. den
planerade inves-

Prop. 1983/84:157 16

teringen
beräknades fill 400 milj. kr. För all möjliggöra genomförandet av projeklel
ställde staten 250 milj. kr. till Bofors-Kilslas förfogande enligt följande:

lokaliseringslån 75 milj. kr.

lån
från slrukturdelegalionen 75 "

villkorligt
lån från staten 50 "

strukturdelegationen 50 "___

250
milj. kr.

Bofors-Kilslas
skuld till staten uppgick per den 31 december 1983 till sammanlagt ca 303 milj.
kr. med följande fördelning:

lokaliseringslån
ca 74 milj. kr.

lån
från slrukturdelegalionen '" 67 "

villkorligt lån från slaten och slrukturdelegalionen

inkl.
kapitaliserad ränla " 162 "__

ca 303 milj.
kr.

De
investerings- och finansieringsplaner som läg till grund för bildandel av Bofors-Kilsta
häri allt väsentligt fullföljts. Kostnaderna försmldespres-sen har hållit sig
inom de ramar som ursprungligen beräknades även om en viss leveransförsening
inträffat. När del gäller försäljnings- och resultatutvecklingen har dock
prognoserna inle kunnal infrias. Ackumulerade förluster för åren 1980-1983
bedöms uppgå lill ca 100 milj. kr. I och med utgången av år 1983 har bolaget
förbrukat sina reserver.

Den
finansiella kris bolaget befinner sig i hänför sig huvudsakligen lill den stora
smidespressen. Marknadsförutsättningarna har blivit avsevärt sämre än vad
prognoserna vid bolagets bildande visade. Som en följd av detta har
produktionen blivit lägre än förväntad. Bofors-Kilsta sysselsätter ca 1 000
personer.

En
finansiell rekonstruktion av Bofors-Kilsta synes i dag nödvändig. Mot bakgrund
av all staten aklivi medverkat lill bildandel av Bofors-Kilsta och även är
bolagets största fordringsägare har Bofors vänt sig lill regeringen angående
en statlig medverkan i en rekonstruktion.

Bofors
har presenterat ett förslag som innebär atl Bofors-Kilsla rekonstrueras
finansiellt för alt därefter ulgöra kärnan i en verksamhet för fillverkning och
försäljning av tyngre komponenler för fordonsindustrin. Bofors-Kilsla skulle
därigenom ingå som en del i ett slörre sammanhang där svenska gjuteri-, smides-
och verkstadsföretag lillsammans skulle kunna erbjuda ett brett sortiment
komponenter för såväl den svenska som utländska marknaden.

Företrädare
för regeringen lämnade i januari 1984 ett bud lill Bofors innebärande alt
staten under vissa förutsättningar var beredd att medverka i en finansiell
rekonstruktion av Bofors-Kilsla. Förulsättningarna var bl. a. alt Bofors lillför
Bofors-Kilsla nyll kapital och all huvuddelen av de lidigare nämnda statliga
lånen ålerbelalas. Om delta uppfylldes förklarade sig regeringen beredd atl
efterge vissa slatliga fordringar.

Prop. 1983/84:157 , 17

Efler
överiäggningar mellan företrädare för regeringen och Bofors träffades i början
av mars 1984 en principöverenskommelse innebärande att Bofors-Kilsta genom
nyemission lillförs nytt kapital om minst 75 milj. kr. under medverkan av Carnegie
Fondkommission AB. Vidare återbetalas omedelbart statliga lån i Bofors-Kilsta
med 106 milj. kr. av bolagets statliga, reguljära lån om sammanlagl 141 milj.
kr. Staten efterger samtidigt 35 milj. kr. av dessa lån. Villkorslånen slutregleras
på så sätt alt återbetalning sker av Bofors med ett kapitalbelopp om 75,5 milj.
kr. jämte marknadsmässig ränta. Beträffande den skattemässiga behandlingen av
del villkorslän som Bofors lar över vill jag hänvisa lill vad jag anfört i
denna fråga angående Uddeholm. Bofors lorde sålunda erhålla avdrag för gjorda
återbetalningar.

Överenskommelsen
innebär vidare atl Bofors förbinder sig att satsa 25 milj. kr. i en särskild
stiftelse med uppgift alt stödja bl.a. tillkomsten av nya företag inom
Karlskogaregionen. Jag återkommer till detta senare.

Jag
anser sålunda att slaten bör medverka till den lösning jag redoaort för. I
delta syfte har - med förbehåll för behövligt riksdagsbeslut - staten träffat
avtal med Bofors/Bofors-Kilsta. Avtalet bör fogas lill regeringsprotokollet i
detta ärende som bilaga 6.

Som
skäl för denna överenskommelse bör nämnas följande. Staten tog medvelel en
finansiell risk i samband med bildandet av Bofors-Kilsta. Detta tog sig bl.a.
uttryck i atl viss del av den stafiiga finansieringen ställdes till bolagets
förfogande i form av lån med villkorlig ålerbetalningsskyldighet. Det är
därför enligt min mening rimligt att slaten i viss ulslräckning lillsammans
med ägaren medverkar till att Bofors-Kilsla rekonstrueras finansiellt, så att
den gjorda invesleringen på bästa sätt kan ulvecklas i framliden. Enligt de
bedömningar förelagsledningen gjort finns förutsättningar all driva smidespressen
vidare om kapitalkostnaderna reduceras kraftigt. Den nu träffade uppgörelsen
innebär all Bofors får la en väsentlig del av ansvaret för Bofors-Kilslas ulveckling
genom återbetalning av slörre delen av de statliga lånen. Slalen efterger
samtidigt en mindre del av sina fordringar. Huvuddelen av de statliga
eftergifterna avser villkorslån, vars återbetalning under alla omständigheter
skulle ha varit osäker. Jag betraktar därför överenskommelsen som förmånlig för
Slatens räkning genom all staten får en betydande återbetalning på såväl de reguljära
lånen som villkorslånen. Därtill skapar rekonstruktionen av Bofors-Kilsla
förutsättningar för bildandet av en kraftfull och konkurrenskraftig svensk
leverantör av fordonskomponenler för den internationella marknaden. Ur industripolitisk
synvinkel är medverkan fill en sådan omstrukturering mer intressant än att
enbart medverka till att finansiellt rekonstruera Bofors-Kilsta.

En
viklig förutsättning för statens medverkan här är också Bofors utfästelse all
tillskjuta minst 25 milj. kr. lill en särskild stiftelse med uppgift att bl.a. stödja
tillkomsten av nya företag inom Karlskogaregionen. Detta är t2 Riksdagen
1983/84. 1 saml. Nr 157

Prop. 1983/84:157 18

särskill
angelägel mot bakgrund av den betydande sysselsäitningsminsk-ning som skett
inom denna region under de senasle åren. Jag återkommer som tidigare nämnts lill
della senare.

Det
ankommer på regeringen all besluta om nämnda låneeftergifter på .35 milj. kr,
medan riksdagens bemyndigande behövs för ändringarna i återbetalningsvillkoren
för villkorslånen. Jag förordar all regeringen inhämtar ett sådanl
bemyndigande. Jag förordar vidare atl regeringen bereder riksdagen lillfälle
alt la del av vad jag anförl om slallig medverkan i övrigl lill en finansiell
rekonstruktion av Bofors-Kilsla.

7.3 Framtida
ändringar av villkor fur villkorslån

Ett
anlal specialslålförelag har beviljais lån med villkoriig återbetalning. I
samtliga fall har lånen beviljats för att bidra till finansieringen av projekt
som har tett sig speciellt riskfyllda men angelägna all genomföra. Återbetalningen
av dessa lån är knutna lill bolagens resultatutveckling. Lånen löper med ränla.
I den män räntebetalning inte bedöms kunna ske läggs denna årligen lill
kapitalskulden. Delta innebär att villkorslånen ofta växer med ränta på ränta
och låneskulden snabbi når en sådan omfallning atl återbetalning av hela lånebeloppel
ler sig som myckel osäker. Dessa lån har också i vissa sammanhang, bl. a. i
strukturdiskussioner, visat sig vara en sådan belastning för förelagen all de
därigenom försvårat lämpliga strukturåtgärder.

Enligl
min mening är del lämpligl all slalen eftersträvar att man kan ändra villkoren,
sä atl staten kan påräkna viss återbetalning av lånen även om låntagarens
resultat inle skulle medge återbetalning enligt de ursprungliga planerna. Det
kan också finnas andra skäl all ändra villkoren i samband med exempelvis slrukturiösningar
av del slag somjag lidigare redogjort för. På grund av del anförda bör
regeringen enligt min mening inhämla riksdagens bemyndigande all beslula om
eventuella framtida förändringar i villkoren för dessa lån. Beslut med denna
innebörd bör årsvis ges riksdagen lill känna.

7.4 Ätgärder
för industriell förnyelse i Bergslagen

Jag
övergår nu till att behandla frågan om långsiktiga ålgärder för alt främja
utvecklingen av näringslivel i Bergslagen, med tonvikten lagd vid behovet av
industriell förnyelse.

Min
utgångspunkl är därvid den djupgående slrukluromvandling inom basnäringarna som
har pågått i regionen under en följd av år, och varav den tidigare behandlade
omstruktureringen av specialsiålindusiiin är en dd.

Prop. 1983/84:157 19

Regionalpolitisk
bedömning

Förutom
de förändringar som under senare år har inträffat, eller kan bli aktuella på de
orter som direkl berörs av ståluppgörelseh, har en rad bruksorter i ett bälte
som sträcker sig över sex län, från östra Värmland till Norduppland, och som
ofta "benämns Bergslagen, sedan många år tillbaka kraftigl påverkats av
strukturomvandlingen inom främst gruvindustrin och stålindustrin men även inom
skogssektorn. Till följd härav hårde verksamheter som varit basen i den
ekonomiska aktiviteten och för sysselsättningen minskal. Detta område är en
hårt drabbad industriregion.

Som exempel kan nämnas att
endast två av de 35 järnmalmsgruvor som var i drift år 1965 finns kvar i dag,
Grängesberg och Dannemora. Inom handelsslålindustrinhar genomförts en
omfattande omstrukturering som i denna region har berört främsl Borlänge, men
även Hallstahammar, Smedjebacken och Avesta. Vidare minskade sysselsättningen
inom specialstålinduslrin under perioden 1976-1982 från 34000 till 24000 - en
nedgång med 30%. Denna minskning föll nästan hell på Bergslagen, eftersom 23 av
de 25 specialstälanläggningar som år 1976 var i drift låg där.

Med hänsyn till bl. a.
redan inträffade sysselsätlningsminskningar, en-förelagsberoende och brislande
tillgång till alternativ sysselsättning inom rimligt pendlingsavstånd bör enligl
min mening i första hand följande bergslagskommuner bli föremål för de
särskilda utvecklingsinsatser som jag strax återkommer till: Hagfors, Munkfors,
Filipstad, Storfors och Krisiinehamn i Värmlands län. Hällefors, Ljusnarsberg,
Lindesberg (norra delen), Degerfors och Karlskoga i Örebro län, Avesta,
Smedjebacken och Ludvika i Kopparbergs län, Norberg, Fagersta och Skinnskatteberg
i Västmanlands län, Hofors och Sandviken i Gävleborgs län samt Tierp och Östhammar
i Uppsala län.

Delta
område som kan sägas omfatta större delen av Bergslagen kännetecknas i korthet
av:

-
Vikande total sysselsättning. I
tolv av 20 kommuner minskade den lolala sysselsättningen under perioden
1975-1980. Som jämförelse kan nämnas att i riket ökade sysselsättningen med i
genomsnitt drygt 4% under samma period.

-
Vikande induslrisysselsätlning.
Under åren 1975-1980 minskade sysselsättningen inom industrin med 11 % mot 8%
i riket. Sysselsättningsnedgången har fortsatt i hög takt efter år 1980 och
aktuella bedömningar tyder på att minskningstaklen under de närmaste åren
fortsätter att vara stor.

-
Myckel hög andel industrisysselsalta:
46% av totala antalet sysselsatta mot 26% i genomsnitt i riket är 1980. Den
relativt lilla servicesektorn har i flertalet kommuner inte kunnat kompensera
sysselsättningsminskningen inom industrin.

-
Låg andel sysselsatta inom
utvecklingsbranscher.

-
Minskande befolkning. 17 av 20
kommuner minskade i befolkning under den senaste femårsperioden. Totalt hade
området under perioden 1978-1983 en årlig minskning med 0,7%.

Prop.
1983/84:157 20

Bergslagskommunernas
invånarantal varierar slarkl. Sålunda har Munkfors, Stortbrs och
Skinnskalleberg ca 5000 invånare. Ludvika, Karlskoga och Sandviken har mellan
35000 och 40000 invånare.

En
jämförelse med utgångspunkt från näringslivet ger dock en annan bild. Flertalet
kommuner är utpräglade bruksorlskommuner med en eller flera orter som domineras
av ett enda företag. För de mindre kommunerna har strukturförändringarna i gruv-
och stålnäringen inneburit atl belydande delar av näringslivel som varil
grundade på basnäringarna har försvunnit eller är på väg alt försvinna. Arbelspendling
har inle i någon större omfattning varil en lösning på
sysselsättningsproblemen eftersom del funniis och alltjämt finns stora problem
på arbetsmarknaden även i flertalet av de slörre kommunerna. Den sviktande
arbetsmarknaden har medförl hög arbetslöshet i Bergslagen, inle minst bland
ungdomar eftersom de arbetsplatser som iradilionelll gell inträde på
arbetsmarknaden kraftigl har minskat i anlal. Näringslivsutvecklingen har för
flertalet kommuner lell fill befolkningsminskningar som i sin lur medförl sviktande
underlag för såväl prival som offentlig service, t.ex. inom utbildningssektom;

Mot
bakgrund av utvecklingen i Bergslagen har jag i min anmälan lill årets
budgetproposition (prop. 1983/84; 100 bil. 14 s. 51) ullalal att Bergslagen bör
priorileras vad gäller industri- och regionalpoliliska insalser.

Del finns enligl min
mening inga enkla och snabba lösningar för omstrukturering, förnyelse och
tillväxt inom industrin i Bergslagen. Del gäller atl bygga upp eller komplellera
utbildnings- och utvecklingsmöjligheter och annan infrastruktur som behövs för
alt näringslivet skalf ulvecklas. Insalserna bör vidare inriklas på all
stimulera nyetableringar och nyföretagande saml att öka invesleringarna i
befintligt näringsliv. Eftersom områdel berör sex län ställs slora krav på
samordning av bl.a. samhällels insalser. Jag vill samlidigi framhålla all
problemen enligl min mening inie kan lösas enbart genom ätgärder i de mesl
utsatta kommunerna. Bl. a. bör högskolorna och slora förelag i omkringliggande slörre
orter kunna utnyttjas som resurs i arbetet med alt stärka hela regionens
näringsliv.

Vidtagna
åtgärder

För
del första har en myckel viktig punkt i arbetet med alt stärka industrin i
regionen varil att verka för en långsiktigt bärkraftig förelagsstruktur, bl.
a. genom alt medverka till omstruktureringen av specialstålinduslrin. En
stabil stålindustri kommer även framöver all ulgöra basen för näringslivet på
många orter i regionen.

För
det andra har regeringen ökat de medel för regionala utvecklingsinsatser som
länsstyrelserna i bergslagslänen disponerar under budgelåret 1983/84 till sammanlagl
88,8 milj. kr. - en ökning med 22%jämförl med föregående budgetår. Lokala
utvecklingsprojekt, ålgärder för alt stimulera nyförelagande och olika
företagsutvecklande ålgärder är exempel på insalser som länsslyrelser,
regionala utvecklingsfonder, kommuner och olika organisationer kan bedriva
tillsammans.

Prop.
1983/84:157 21

För
det tredje har regeringen beslutat atl lokaliseringsstöd lill större projekl
under innevarande budgelår får lämnas i Kristinehamns. Degerfors. Karlskoga. Tierps
och Östhammars kommuner. I budgetpropositionen föreslås vidare atl offertslöd
och centrala konsultinsatser skall kunna användas även i dessa kommuner.

För
det ftärde har särskilda insatser för teknikutveckling och teknikspridning
påbörjats eftersom induslrin i Bergslagen har ett förnyelsebehov som enligl bl.a.
SIND:s bedömning är slörre än i många andra regioner. Regionens geografiska
struktur och läge. med ett slorl anlal spridda bruksorter i länens utkanter,
innebär alt den allmänna teknikutvecklingen kan få svårt all slå igenom. Slyrelsen
för leknisk utveckling (STU) har därför fäll medel från induslridepartementet
för atl sludera förulsättningarna för teknikutveckling och teknikspridning i
Bergslagen. Värmlands län har genom ökade resurser för regionala ulvecklingsinsalser
fått möjlighet all genomföra ett brett upplagt dala- och elektronikprogram.
Vidare har regeringen uppdragit ät STU och länsstyrelsen i Gävleborgs län atl
tillsammans pröva ett förslag lill bildandel av ett utvecklingscentrum för induslriell
eleklronik i Sandviken. Länsslyrelsen i Uppsala län har pä regeringens uppdrag
i samarbete med slalens vattenfallsverk, utvecklingsfonden och andra organ i länel
ularbelat ett program för all bl. a. engagera tekniker vid kärnkrafts-verket i
Forsmark för förelagsutveckling i Norduppland. Regeringen har anvisal 1,4 milj.
kr. till länsstyrelsen i Uppsala län för att genomföra detta program.

Som ylleriigare
exempel på vidtagna ålgärder vill jag för det femte peka på de kraftigt höjda
anslagen till ökad prospekleringsverksamhei. Av de 300 milj. kr. som riksdagen
anvisade i december 1982 för ett femårigt prospekleringsprogram har 50 milj.
kr. avsatts för Mellansverige. I juni 1983 fattade regeringen de första
besluten om stöd till olika projekt, bl. a. i Bergslagen. Detta har sedan
följts bl.a. av beslut om lokaliseringsstöd till kyaniibrytning i Värmland.

Fortsatta
insatser

Jag
ser de åtaganden av olika företag vilka berörts i det föregående som betydelsefulla
inslag i fortsatta ansträngningar all slärka och bredda näringslivet i
Bergslagen.

En
viklig förutsättning för regeringens ställningslagande att medverka till den lidigare
berörda slrukturiösningen för rosifriti specialstål har varit att berörda bolag
sammanlagt fillskjuter 100 milj. kr. fill ett särskill bolag, lills vidare
benämnt Bruksinvest. Delta bolag skall bidra till aU nya verksamheter och
därmed arbetstillfällen .skapas i första hand i de bruksorter som direkt berörs
av den planerade omstruktureringen av stålindustrin. Ägarna har också i olika
sammanhang förklarat att de skall göra ytteriigare insatser ulöver sin andel i Bruksinvest.

Vidare
har regeringen som förutsättning för att efterge vissa lån fill

Prop. 1983/84:157 22

Bofors-Kilsta
ställt krav på Bofors atl medverka lill utvecklingen av näringslivet i
regionen. Den uppgörelse som träffats med Bofors, vilken jag nyss redogjort
för, innebär således att företagel förbinder sig atl avsätta en ram på 25 milj.
kr. för sådana åtgärder. Medlen skall disponeras av en stiftelse med ändamål
all på olika sätt stödja nytillkommande företag och ny eller utvidgad
verksamhet inom redan etablerade företag belägna i Kariskoga eller i orter som arbetsmarknadsmässigt
är nära knutna dit. Därför har överenskommits atl representanter för länsslyrelserna
och de regionala utvecklingsfonderna i Örebro och Värmlands län skall ingå i stiftelsens
styrelse.

Dessa
två uppgörelser med företag verksamma i regionen innebär således ekonomiska ålaganden
från förelagens sida på sammanlagl 125 milj. kr.

Enligt
min mening behövs emellertid därutöver komplellerande ålgärder från samhällets
sida. Motivet för detta är framför allt att de förändringar inom gruv- och
stålindustrin som redan har genomförts och förestår som följd av
omstruktureringen inoni specialstålinduslrin sammantagna är omfattande, berör
en stor region och kräver en rad ålgärder för atl näringslivet i övrigt skall
bli starkt nog att klara påfrestningarna och genom utveckling bidra till en
lösning av Bergslagsregionens långsiktiga problem. Jag förordar därför att
regeringen föreslår riksdagen alt särskilda medel om 25 milj. kr. anvisas för
budgetåret 1984/85 för särskilda utvecklingsinsatser i Bergslagen.

Del
bör ankomma på regeringen att beslula om den närmare användningen av medlen.
Utgångspunkten för den geografiska inriklningen av insalserna bör därvid vara atl
åtgärderna primärt skall ge effekl i de delar av berörda län somjag lidigare
nämnt. Jag vill här tillägga all vissa insatser kan behöva göras även i
Torshälla i Eskilstuna kommun beroende på att dels sysselsättningen vid Nyby
Bruk har minskat kraftigl. dels induslrin i övrigt i kommunen har genomgått
stora förändringar. Del bör i övrigl ankomma på regeringen alt bestämma den
geografiska inriklningen av insalserna.

För
riksdagens information villjag redovisa några exempel pä ålgärder som jag nu
bedömer som angelägna.

Samhällel
bör stödja lokala initiativ som syftar till att la tillvara förslag och idéer
som finns i näringslivet, i olika organisationer och hos enskilda människor.
Olika lokala initiativ bör kunna utgöra viktiga komplement lill samhällets
insatser inom olika polilikområden. Den här typen av aktiviteter har
genomförts eller genomförs i en del kommuner i Bergslagen, exempelvis i Norberg
och Filipslad. De framgångar och erfarenheler som t.ex. den s.k.
Norbergsmodellen gett bör kunna tillämpas på andra håll i regionen. Enligt vad
jag har erfaril har kommittén (I 1982:05) om del regionalpolitiska stödet till
näringslivet låtit karllägga och analysera ett antal lokala utvecklingsprojekt.
Del ankommer på länsstyrelserna alt, mol

Prop.
1983/84:157 23

bakgrund
av de erfarenheter som vunnits, lillsammans med kommunerna pröva om ytterligare
lokala utvecklingsprojekt bör startas. Jag vill här skjuta in atl jag ser
kommunerna som myckel vikliga aktörer vad gäller t.ex. infrastrukturens belydelse
för förelagen, den kommunala organisationens servicefunktion gentemot näringslivel
och som huvudmän för såväl ungdomsutbildning som kommunal vuxenutbildning.

Jag
vill i detta sammanhang nämna alt chefen för arbetsmarknadsdepartementet,
enligt vad jag har erfaril, senare kommer alt anvisa särskilda medel lill ett OECD-projekl
om lokala sysselsätlningsiniliativ. Projektets syfle är all stödja lokala
initiativ med inriklning mot tjänste- och servicesektorn. Det geografiska
område som omfattas av den svenska delen av projektet är Norberg-Fagersta-Skinnskattebergsregionen.
En referensgrupp kommer att följa arbetet.

Jag
har tidigare framhållit behovel av leknikutvecklande och teknikspridande
åtgärder och nämnde då bl.a. del brell upplagda arbele inom dala-och elektronikomrädet
som pågår i Värmlands län på inilialiv av bl.a. dataeffektutredningen (A
1978:05). Utredningen, som i bl.a. Värmland har bedrivit försöksverksamhet med
regionala ulvecklingsprogram för alt bl. a. främja utnylljandet av ny teknik i
små och medelstora förelag, kommer enligl vad jag har erfarit att inom kort
överlämna sill slutbetänkande till chefen för arbelsmarknadsdepartemenlel.
Vidare har, som jag nämnt, STU kartlagt de aktiviteter i Bergslagen vilka
främst är av teknikspridningskaraktär. Jag bedömer atl ökade resurser bör
sättas in för atl bl.a. främja teknikutveckling och teknikspridning i regionen.
Jag kommer därför inom korl alt föreslå regeringen atl ge STU i uppdrag alt
närmare ularbeta förslag till ålgärder för att främja teknikutveckling och
teknikspridning i Bergslagen.

I
flera av de aktiviteter jag har berört torde utbildningsinsatser av olika slag
ha en nyckelroll. Den decentralisering av utbildningsplaneringen som har genomförls
inom de flesta utbildningsformerna lorde innebära goda möjligheler alt anpassa
utbildningens inriklning lill regionala behov. I propositionen (1983/84:116) om
gymnasieskola i ulveckling föreslås en ökad regional beslutanderätt när del
gäller regionall arbetsmarknadsanknutna påbyggnadsulbildningar. Jag har vidare
erfarit att chefen för arbetsmarknadsdepartementet avser att senare föreslå
regeringen alt bemyndiga kursslyrelserna i bergslagslänen att fastställa lokala
läroplaner. Därigenom ökar möjligheterna alt inom arbetsmarknadsutbildningens
ram anordna kurser inriktade på arbete i främst mindre förelag vars behov av
utbildad arbetskraft inle alllid kan tillgodoses genom kurser vid AMU-center
eller inom det reguljära skolväsendet.

Del
finns vidare ett antal företagsutvecklande aktiviteter där främst de regionala ulvecklingsfonderna
i samråd med bl.a. SIND. STU och Sveriges exportråd bör kunna bredda och
fördjupa sina insatser. Inom korl kommer jag atl föreslå regeringen atl ge SIND
i uppdrag att närmare

Prop. 1983/84:157 24

utarbeta
förslag fill intensifierade utvecklingsinsatser i Bergslagen. Därvid bör SIND särskill
överväga om sådana insatser kan ske med hjälp av en ökad uppsökande verksamhet
och hur en sådan bör ulformas och genomföras bl.a. avseende behovet av
samordning. Jag vill för min del nämna några exempel på vad en inlensifierad
uppsökande verksamhel kan syfta fill.

-
Produktivitetshöjande insatser,
t.ex. genom kapilalralionalisering och inriktning mot en mer marknadsorienterad
produktion. Ålgärderna kan bestå av information, utbildning, konsultinsatser m.
m.

-
Exportfrämjande åtgärder dels i
små och medelstora förelag, dels i störte företag där det bl. a. gäller att
fånga upp företag med exportpoten-fial och som är intresserade av att satsa på
nya marknader.

-
Uppföljning av företag som fått
stöd av STU för leknisk ulveckling.

-
Underieverantörsfrämjande
projekt som bl. a. kan inriklas på att bredda underieverantörernas kundgrupper
eller att höja deras kompetens genom teknikupphandling.

Till
angelägna insatser hör också program för atl främja nyetablering. Dessa kan bl.a.
innefatta utbildning och träning av företagare, fördjupad förelagsservice m. m.

Detta
sammantaget, är insatser som redan, i varierande omfattning, görs av de
regionala utvecklingsfonderna. Enligl min mening är det angelägel alt ökade
resurser leder-lill insatser över ett så brell åtgärdsområde som möjligt, i de
delar av länen somjag lidigare angett. Jag vill också påpeka atl flera av de
åtgärder jag här har nämnt ligger inom ramen för delprogrammet strategisk
företagsutveckling som föreslås i propositionen (1983/84:135) om industriell
tillväxt och förnyelse.

.
Vad gäller kapitalförsörjningen till konkreta projekl förutsäller jag att Bruksinvest
kommer att läcka en del av behovet i de områden där bolaget kommer att verka,
liksom den lidigare nämnda stiftelsen vad avser Karlskogaregionen. Vidare
räknar jag med att de regionala organen i sin verksamhet särskilt beaktar
behoven i dessa delar av länen. De regionala utvecklingsfonderna i
bergslagslänen disponerar enligt vad jag har inhämtat, sammanlagt omkring 200
milj. kr. för ny utlåningsverksamhet.

Som
jag tidigare nämnt ses del regionalpoliliska slödet lill näringslivel f.n. över
av en särskild kommitté. I avvaktan på dess förslag om bl.a. principerna för
stödområdesindelningen föreslår jag nu ingen förändring av inplacering av
bergslagskommunerna i stödområde. Skulle däremot någon eller några orter
drabbas särskill hårt av strukturomvandlingsåtgärder inom stålindustrin är jag
beredd att föreslå regeringen alt, för särskilt angelägna projekt, utnyttja den
möjlighet som regeringen har att bevilja lokaliseringsstöd med högre belopp än
vad som normall kan lämnas pä resp. ort.

Del
ankommer på befintliga industri- och regionalpolitiska organ, främst SIND och STU
samt berörda länsstyrelser och regionala ulvecklings-

Prop. 1983/84:157 25

fonder,
att svara för sådana särskilda insatser i Bergslagen somjag har gelt exempel
på. Generellt sett torde en inlensifierad verksamhet inom de områden jag nu
har. nämnt innebära en fördjupning och ett fullföljande av de regionala industriprogram,
som nyligen har utarbetats i länen och som nu på regeringens uppdrag bearbetas
och sammanställs av SIND. Jag ser dock ett särskill behov av samordning med lanke
på alt flera län berörs. Jag har därför för avsikt att senare, när SIND resp. STU
har redovisat sina förslag till uppläggning av arbetet, föreslå regeringen all
uppdrag lämnas fill SIND att svara för viss samordning av insatserna på central
myndighetsnivå och de insatser som görs av berörda länsstyrelser och regionala
utvecklingsfonder. Jag räknar med att STU skall medverka inom sitt ansvarsområde.

I uppdraget till SIND bör
också ingå alt tillkalla en rådgivande Bergslagsdelegation med representanter
för regionala och centrala myndigheter, näringsliv, fackliga organisationer och
forskningsorgan. Jag vill betona att delegafionen bör inrikla sin verksamhet på
långsiktiga frågor som kan ge Bergslagen en bättre näringsstruktur. Syftet bör
därvid vara atl fortlöpande pröva förslag och idéer som aktualiseras i arbetet
med bergslagsfrågorna. Förslag kan därvid prövas inom ramen för såväl verkels
ordinarie verksamhel som dess roll vad gäller särskilda insatser i Bergslagen.
Genom delegationen skapas också förutsättningar för en god information om de
aktiviteter som kommer att bedrivas i Bergslagen.

8
Hemställan

Med
hänvisning fill vad jag nu har anförl hemställer jag atl regeringen dels
föreslår riksdagen att

1.
bemyndiga regeringen alt
besluta om ändringar i villkoren för lån med villkoriig ålerbetalningsskyldighet
som beviljats vissa företag inom specialstålinduslrin i enlighet med vad jag
har anfört (avsnitt 7.1, 7.2 och 7.3),

2.
till Särskilda
utvecklingsinsatser i Bergslagen för budgetåret 1984/85 under tolfte
huvudtiteln anvisa ett reservationsanslag av 25 milj. kr.,

dels
bereder riksdagen tillfälle att ta del av vad jag i övrigt anfört om

3.
statlig medverkan lill en ny
struktur inom den del av specialstålindustrin som är inriktad pä rostfritt
stål (avsnitt 7.1),

4.
statlig medverkan till en
finansiell rekonstruktion av AB Bofors-Kilsta (avsnitt 7.2),

Prop. 1983/84:157 26

9
Beslut

Regeringen
ansluter sig till föredragandens överväganden och beslular att genom
proposition förelägga riksdagen vad föredraganden har anfört för de åtgärder
och de ändamål som föredraganden har hemställt om. Ärendet bör behandlas under
innevarande riksmöte.

Bilaga
1

Vissa
statliga lån och garantier för lån till specialstålindustrin

Kapitalskuld per 1983-12-31 (milj. kr.

Län

Ciaranti

Villkorslån

Statliga lån

för lån

(inkl. kapitaliserad ränta)

och garantier för lån totalt'

Avesta Jernverks
AB

109,8

60,8

-

170,6

Björneborgs
Jernverks AB

58,3

19,2

73,9

151,4

AB Bofors-Kilsta

141,5

-

161,9

303,4

Fagersta
AB

161,5

-

-

161,5

Nyby
Uddeholm AB

278,8

121,3

668,1

1068,2

Sandvik
AB

67,5

-

-

67,5

Summa

817,4

201,3

903,9

1922,6

Avser ovan specificerade län. Även andra typer av lån kan
förekomma.

Prop.
1983/84:157

Ny
struktur inom svensk specialstålindustri

28 Bilaga 2

1

UJ

Q Z

<

n

<■

ni

_i

UJ

o

>

m

_]

_]

h-

r o

UJ - « .

>
I ™

— > 03 H

oe,

H c «

Q Z

l-l '< H

Cfl

l-l

<

HM

U M

Ph Cfl

z

Cfl

o z

Oti H

Cfl

Z

CS

Q

r-t

<

ca

? é

U

m i

■ <

'Vs

c/1

<

c/:

Z

l

q; .,

z

o;

<?

m z > ":

m Z

UJ

P

U

Q

"o

o

c/}

Z

UJ

>

<

O

u

z

o

ra

o

o <

z

_1

o

o

03

-

3

<

<

00

_J

_J

o

_l

CO

UJ

o:

U]

Ul

(-

O

VI

<■

z

c/1

:_!

1/)

..

o

o

o

a:

UJ

UJ >

~

z

z

OC

o

UJ

a:

n

O

c/1

z

<■
o

"7

H

02

"")

_)

_l

- » ■

1

>

U

<■

7

1-

rr

UJ

<■

2 >

1

Q

-li<UJQ £ zZ

S

ASTTYSK

Ö STERR

USA CAN

NORG

DANMA

ENG LA

HOLLA

BELGI

>

1

_1

1"

-<

_)

c/)

_J
■f

</-,

Z

f-

C)

UJ

c/1

u

o

o

1

1-

7

o o

2

3: o

c

« ?■

1-

■j £

c/1

< u.

Prop.
1983/84:157 29

BUaga3

Avtal
mellan staten och Uddeholms AB och Nyby Uddeholm AB

lidedning

Nyby
Uddeholm AB bildades den 1 januari 1979 genom atl Uddeholms AB, nedan kallat
Uddeholm, överlät tillgångarna hänförliga lill sin roslfria lillverkning till Gränges
Nyby AB (numera Nyby Uddeholm AB), nedan kallat Nyby Uddeholm. Samtidigt övertog
Uddeholm 90,1% av aklierna i Nyby Uddeholm. Uddeholm äger sedan den 20 januari
1983 samtliga aktier i Nyby Uddeholm.

Nyby
Uddeholm bildades under belydande statlig finansiell medverkan i form av lån
och lånegarantier. Dessutom har bolagel vid flera tillfällen beviljats lokaliseringsslöd.

Per
1983-12-31 beräknas de slatliga lånen och lånegarantierna i Nyby Uddeholm uppgå
till nedan angivna belopp:

Kapital

Upplupen . ränta

Dröjsmålsränta

Investeringslän (strukturdelegationen) Lokaliseringslän
Lån med statliga garantier Villkorslän 1' Villkorslån 2-

Summa

1.S3 600000

125 252 125 121250000 254 255 261 346337291

1000694677

2 720000

6460212

3618438

32901337

34633 729

80333 716

261 569 232939

494508

beviljat
av slrukturdelegalionen. beviljat av regeringen.

Resuhatuivecklingen
för Nyby Uddeholm har blivit sämre än vad som förutsågs i de planer som låg till
grund för bildandet av bolaget. De redovisade ackumulerade förlusterna för åren
1979-1982 uppgår lill ca 550 milj. kr.

Åtgärder
i syfte att vända den negativa utvecklingen har genomförts. Åtgärderna har dock
visal sig otillräckliga.

Som
en följd av de gångna årens förluster har aktiekapitalet i Nyby Uddeholm gåtl
förlorat och bolaget har kommil i en situation, då likvida-tionsplikl kan
befaras inträda.

Mot
bakgrund av den föreliggande ekonomiska ställningen hos Nyby Uddeholm har
Uddeholm vänt sig lill slalen med begäran alt staten skall medverka i en finansiell
rekonstruktion av Nyby Uddeholm.

Vidare
har mellan ägarna till svensk rostfri specialstålindustri förls förhandlingar
om en heltäckande strukturlösning för den nämnda närings-

Prop. 1983/84:157 30

grenen.
Dessa förhandlingar har i januari 1984 föranlett en principöverenskommelse med
följande huvudsakliga innebörd.

Den
rostfria industrin grupperas i två moderbolag, Avesta Jernverks Aktiebolag,
nedan kallat Avesta, och Sandvik Aktiebolag, nedan kallat Sandvik. Avesia
förvärvar samtliga aktier i Nyby Uddeholm och den av Fagersta Akliebolag, nedan
kallat Fagersta, bedrivna rostfria verksamheten. Vidare kommer Avesta och
Sandvik att gemensaml äga ett bolag för rostfria svetsade rör, Avesta till 75%
och Sandvik lill 25%, samt ett bolag för metallurgi och varmvalsning i Fagersta,
vilket bolag ägs till 50% av vardera Avesia och Sandvik.

I
Avesta kommer enligt principöverenskommelsen följande enheter att ingå:
Björneborgs Jernverks Aktiebolag och övriga dotterbolag lill Avesia inkl.
skogs- och kraftlillgångar, Ingersoll Steel, USA, A Johnson & Co HAB:s säljbolag
i Kanada samt dess häjflenpart i Dickson Stål och Metall Akliebolag, Nyby
Uddeholmskoncernen, inkl. dess säljbolag i nio länder saml Fagerslas bandlillverkning
i Långshyllan och säljorganisaiion för rostfritt slål i sex länder.

Betalningen från Avesta
till Uddeholm för övertagna tillgångar avses ske i form av konvertibla
skuldebrev om totalt belopp moisvarande Nyby Uddeholms egna kapilal per
1983-12-31 beräknal på visst säll jämle 230 milj. kr., vilka skall löpa utan
ränta åren 1984-1986, vara amorteringsfria åren 1984-1988 samt medföra rätt för
Uddeholm till konvertering den 1 januari-31 augusli 1989. Avesta har å sin sida
rätt all begära konvertering under vissa förutsättningar med högst 40 milj. kr.
under liden den 1 seplember—30 november 1989. Syftet med denna belalningsform
är all tillgodose att Uddeholm förblir belydande intressent i den roslfria
stålindustrin. I den mån konvertering ej sker skall amortering ske i fem lika slora
rater den 31 december vart och ell av åren 1989-1993. Principöverenskommelsen förulsäller
atl Nyby Uddeholm rekonstrueras med bl. a. slallig medverkan samt atl vissa slalliga
fordringar i övrigt avseende berörda företag sätts ned.

Mot
bakgrund av del angivna har efter förhandlingar staten och Uddeholm/Nyby
Uddeholm - under förutsättning atl den ovan beskrivna principöverenskommelsen
kommer till utförande - enats om principerna resp. förulsältningarna för en
rekonstruktion av Nyby Uddeholm saml resp. parts insats i rekonstruklionen. I
fråga om förutsatt nedsättning av statliga fordringar i övrigl har slaten och
Avesta m.fl. parter träffat ett separat avlal.

1.
Finansiell rekonstruktion

Slaten
förbinder sig, efter lill regeringen ingiven ansökan därom, all efterge hos Nyby
Uddeholm skuldförda slalliga lån på sammanlagt 230 milj. kr. (inkl. upplupen
ränta vid den tidpunkt, då eftergift resp. infriande

Prop.
1983/84:157 31

sker
- jämför dock belräffande räntan tredje siyckei nedan). Statens eftergift skall
ske som framgår av bUaga 1 till detta avtal. Statens nämnda förbindelse förutsätter
att Nyby Uddeholm av Uddeholm oåterkalleligt tillförs nytl eget kapital

om
175 milj. kr. att Gränges Akliebolag, som lidigare varil aktieägare i Nyby
Uddeholm, oåterkalleligt konverterar fordran om 55 milj. kr. till nyll eget
kapital i Nyby Uddeholm.

Uddeholm
förbinder sig att i samband med detta avtals undertecknande leckna borgen
begränsad lill 50 milj. kr. för resterande statliga lån och lånegarantier hos Nyby
Uddeholm alt gälla intill dess alt nya sedvanliga säkerheter slällls för dessa slatliga
lån och garantier sedan den inledningsvis nämnda ägarförändringen genomförls,
dock skall denna borgen gälla längst Ivå år.

Parterna
är ense om alt slalens eftergifter sker per den tidpunkl, då nytt eget kapilal
tillförts enligl ovan. Eriäggs vid betalning enligt någon av nyssnämnda
all-satser även ränta å betalt belopp, alternativt, uttas ej ränta å Nyby
Uddeholm tillgodoförl belopp enligt nämnda all-satser, i båda fallen löpande å
lid efler 1983-12-31, kan staten förordna, att ränla lill högst moisvarande
belopp ej skall ulgå för lid efler 1983-12-31 å lån staten sålunda efterger.

Den
i denna punkt angivna finansiella rekonstruklionen skall vara genomförd senast
1984-06-30.

I
fråga om villkorslånen har parterna överenskommit alt Uddeholm -med vissa
förändringar i återbelalningsvillkoren m. m. - skall träda i Nyby Uddeholms
ställe. Parterna har härvid noterat, atl Nyby Uddeholm uppburit dessa lån
såsom dotterbolag lill Uddeholm och härvid skatlemässigt intäktsfört dessa saml
all Uddeholm övertar del på grundval av dessa lån dotterbolaget Nyby Uddeholm
åvilande belalningsansvaret med vissa förändringar i återbelalningsvillkoren.
Skulle Uddeholms överlagande av ansvarel för villkorslånen föranleda att
betalningar som Uddeholm erlägger lill slaten enligt vad som anges i det
följande behandlas på annal sätt från skallesynpunkt än vad som skulle ha skett
om Nyby Uddeholm behållit ansvarel och fullgjort belalningarna, skall härav
betingade förändringar i villkoren vidlas. De överenskomna villkoren upptas i
det följande.

2.
Övertagande och återbetalning av villkorslån m. m.

Uddeholm
träder i Nyby Uddeholms ställe - med vissa förändringar i återbelalningsvillkoren,
villkoren avseende uidelningsbegränsningar och avyttring av tillgångar m. m. -
vad avser ansvarel för villkorslånen. Detta sker per 1983-12-31.

Sedan
Uddeholm i enlighel med vad som sagls trätt i Nyby Uddeholms ställe skall
Uddeholm till slaten inbetala:

Prop. 1983/84:157 32

a)
ett belopp motsvarande hela
beloppet av den från Avesia för vart och ett av åren 1987-1993 från Avesia
lämnade räntan på de konvertibla skuldebrev i Avesia, som lämnats som belalning
för de aktier i Nyby Uddeholm som Uddeholm har omedelbart efter den ovan
angivna kapitalökningen, allt i den mån Uddeholm har kvar skuldebreven när
räntan är tillgänglig för lyftning,

b)
ett belopp motsvarande hela
beloppet av den från Avesia lämnade räntan för vart och ett av åren 1987 och
1988 på de konvertibla skuldebrev i Avesta, som lämnats som betalning för de
aktier som Gränges tecknar vid den nämnda kapitalökningen och betalar genom
kvittning mot fordringar på 55 milj. kr.,

c)
ett belopp motsvarande hela
beloppet av från Avesta lämnade utdelningar för vart och ett av räkenskapsåren
1989-1993, vilka belöper på sådana aktier i Avesta som Uddeholm erhåller efter
eventuell konvertering av under a) ovan nämnda skuldebrev, allt i den mån Uddeholm
har kvar aktierna, när utdelningen blir tillgänglig för lyftning,

d) ett
belopp motsvarande hälften av de amorteringar Uddeholm er

håller på under a) ovan nämnda skuldebrev,

e) ett
belopp motsvarande av Uddeholm erhållna likvider vid överiå-

telser av under a) resp. c) ovan nämnda skuldebrevjfeller aktier, vilka sker

under åren 1984-1993,

O
ett belopp motsvarande hela beloppel av Gränges gjorda realisationsvinster vid
sådana överlåtelser av under b) ovan angivna konvertibla skuldebrev, vilka sker
åren 1984-1988,

g)
ett belopp motsvarande hälften av marknadsvärdet 1993-12-31 pä de aktier i
Avesta som Uddeholm då innehar efter eventuell konvertering av under a) ovan
nämnda skuldebrev, dock skall belalningarna högst uppgå till belopp motsvarande
vad som återstår av kapitalbelopp och ränla på villkorslånen efter belalningar enligl
a)-O ovan.

Med
marknadsvärdet avses det värde aktie betingar vid försäljning lill iredje part
på öppna marknaden den 31 december 1993. Om della ej är ett rättvisande
marknadsvärde skall hänsyn tas till det genomsnittliga marknadsvärdet under en
skälig tidsperiod före den 31 december 1993, dock längst sex månader. Kan
staten och Uddeholm inle enas om marknadsvärdet skall frågan avgöras genom skiljemän
enligt p. 6 i detta avtal.

Belopp
som avses ovan skall inbetalas till staten, såviit gäller belopp svarande mot
utdelningar, räntor och amorteringar senast 15 dagar efler det all beloppet
blivit tillgängligt för lyftning saml belopp svarande mol likvider senast inom
30 dagar efter det att bindande avtal träffats om överlåtelse. Belopp som avses
vid g) skall betalas senast inom 30 dagar efter det att överenskommelse om
marknadsvärdet eller utslag av skiljemän föreligger.

Skulle
del nominella beloppet av ovan under a) nämnda konvertibla skuldebrev komma alt
understiga 205 milj. kr. skall Uddeholm lill staten som ytterligare
återbetalning av villkorslånel belala ett belopp molsvaran-

Prop. 1983/84:157 33

de
hälften av skillnaden mellan 205 milj. kr. och skuldebrevens nominella belopp.
Beloppet skall erläggas i fem lika stora rater den 31 december vart och ett av
åren 1989-1993. På uteslående belopp skall utgå ränla fr. o. m. ingången av är
1987. Räntesatsen skall motsvara den dubbla räntesatsen för ifrågavarande
konvertibla skuldebrev. Räntan skall erläggas den 31 december varje år under
vart och ell av åren 1987-1993.

Skulle del nominella
beloppet av ovan under b) nämnda skuldebrev understiga 55 milj. kr. skall
Uddeholm till slaten den 31 december vart och ett av åren 1987 och 1988 som ylleriigare
återbetalning av villkorslånet inbetala ell belopp moisvarande en ränta för
dessa år på mellanskillnaden efler samma räntesats som gäller för ifrågavarande
konvertibla skuldebrev. I sådant fall skall Uddeholm därjämte till slalen
inbetala ett belopp som belräffande nämnda mellanskillnad skulle ha motsvarat
differensen mellan marknadsvärdet 1988-12-31 och del nominella beloppet, om nämnda
mellanskillnad utgjort konvertibla skuldebrev enligl ovan. Vad som sagts ovan
om fastställande av marknadsvärde och betalningstidpunkt skall därvid äga moisvarande
tillämpning.

Belalningar
enligt ovan skall i första hand avräknas frän kapitalbeloppet av villkorslån I
och i andra hand från kapitalbeloppet av villkorslån 2 och i Iredje hand från
räntor å dessa lån.

Sedan betalningar och
avräkning gjorts enligt ovan är villkorslånen jämte ränla härå att anse som
fullt betalda.

Vid tillämpningen av detta
avlal skall, om Uddeholm eller Gränges också har andra aklier eller konvertibla
skuldebrev i Avesta än som avses under a)-c) ovan, överlåtelser i första hand
avses omfatta sädana andra aktier eller skuldebrev.

Skulle
villkoren för ovan angivna konvertibla skuldebrev förändras, skall härav
betingade ändringar göras i återbelalningsvillkoren för villkorslånen. Skulle
enighet inte nås i delta hänseende skall frågan avgöras av skiljemän enligt p.
6 i detta avlal.

Såsom
utdelning enligl detta avtal avses inle bara av bolagsstämman beslutad
vinstutdelning utan också andra utbelalningar av medel från Avesia till
aktieägare såsom ulbelalning vid nedsältning av aktiekapital eller reservfond
eller utbetalning vid ulskiflning.

Överlåter
Uddeholm eller Gränges aktier eller konvertibla skuldebrev som avses enligt
detta avtal lill varandra eller till nägon närstående och sker delta på
villkor, som ej är marknadsmässiga, skall villkoren jämkas lill alt motsvara
sådana villkor.

Övriga
villkor avseende de lån, beträffande vilka Uddeholm trätt i Nyby Uddeholms
ställe och vilka gäller inskränkningar i rällen för bolagen alt lämna
utdelningar, län, koncernbidrag eller rätt alt avyttra egendom ävensom
skyldigheten att ställa säkerhet liksom slatens rätt lill slyrelsere-presenlation
m. m., skall upphöra atl gälla.

I
samband med alt Uddeholm träder i Nyby Uddeholms ställe i fråga om

Prop. 1983/84:157 34

villkorslån,
skall Uddeholm avslå från resterande del, 150 milj. kr. av sin fordran på
staten avseende del år 1977 lill Uddeholm lämnade villkorslånet. I samband
härmed upphör alla med delta villkorslån förknippade villkor alt gälla mellan
parterna.

3. Medverkan
i tillskapandet av nya verksamheter

Uddeholm
har lillsammans med övriga företag bakom den inledningsvis nämnda
principöverenskommelsen överenskommit atl bilda ett särskill bolag med uppgift
att medverka till skapandet av nya verksamheler i av strukturförändringarna
berörda regioner, i första hand på berörda bruksorter.

Slaten
och berörda bolag har Iräffal särskild överenskommelse belräffande vissa
frågor i anslulning till detta.

4. Insyn
m. m.

Slaten
skall ha rätt atl på begäran genom auktoriserad revisor ta del av Uddeholms underiag
för belalningar enligt detta avlal och i övrigt de handlingar och annat maierial
hos Uddeholm som behövs för lillgodoseende av statens rätt enligt detta avtal.
Uddeholm förbinder sig i detta hänseende tillse, alt underiag för bedömning av
de belalningar som avser av Gränges erhållna konvertibla skuldebrev finns att
tillgå.

5. Skuldförbindelse

Sedan
regeringen i enlighet med p. 7 i della avlal godkänt avlalel skall särskild
skuldförbindelse utfärdas beträffande av Uddeholm övertagna villkorslån.
Skuldförbindelsen skall ha den utformning som framgår av bilaga 2 till detta avlal.

6. Tvist

Tvist
rörande detta avlal. dess innehåll, tillkomst, giltighet eller lillämpning, sä
ock annan tvist härflytande ur rättsförhållandet mellan parterna på grund av
detta avtal får inle hänskjutas lill domslol ulan skall avgöras genom skiljedom
enligt lag.

Prop.
1983/84:157 35

7.
Godkännande

Regeringen
kommer - under förutsättning atl riksdagen fattar de beslut som behövs härför -
att slutligt godkänna detta avtal.

Stockholm
den 15 mars 1984

För
slalen

Uddeholms
Aktiebolag

Nyby
Uddeholm Akliebolag

Bilaga 1 lUl avtalet mellan staten och UddeholmlNyhy
Uddeholm

Statens eftergift skall ske i följande ordning:

Kronor

Investeringslån
(slrukturdelegalionen)

SD 3/78 IL

SD 5/79 IL Lokaliseringslän (AMS)

Munkfors (L 74/79)

Storfors (L 107/82)

Degerfors (L 869/76)

Torshälla (L 659/75)

Degerfors (L 837/76)

Degerfors (L 466/79) del av

Summa

13 600000 140000000

2 335000 5 800000 34 732800 12177400 18665 600 2689200

230000000

Prop. 1983/84:157 37

Bilaga
2 till avtalet mellan staten och Uddeholm/Nyby Uddeholm

Skuldförbindelse

Uddeholms
AB träder härmed i Nyby Uddeholm AB:s ställe säviit avser av regeringen och av delegalionen
för strukturfrågor inom vissa branscher beviljade lån med villkoriig ålerbetalningsskyldighet
jämle upplupen ränla. Inträdandet sker per 1983-12-31, vid vilken tidpunkt
lånen jämte upplupen ränla uppgår lill sammanlagt 668 127619 kr.

Efler
del all Uddeholms AB trätt i stället för Nyby Uddeholm AB i fråga om nämnda lån
och räntor skall för låneri och räntorna gälla de villkor som angivits i det
mellan slalen å ena sidan och Uddeholms AB och Nyby Uddeholm AB å den andra
sidan den 15 mars 1984 träffade avtalet om rekonstruktion av sistnämnda bolag, m.
m.

Bryter
Uddeholms AB mol villkoren i avtalet äger staten till omedelbar belalning säga
upp utestående belopp jämle ränlor. Vad nu sagls gäller dock inle i fråga om
avtalsbrott som har ringa betydelse för staten och rättelse sker inom en månad
efter del alt förhållandet påtalats.

Slockholm
den 15 mars 1984

Uddeholms
AB

Prop. 1983/84:157 38

Bilaga
4

Avtal
mellan staten och Avesta Jernverks AB, Nordstjernan AB och A Johnson & Co HAB

Inledning

Sedan
del mellan ägarna till svensk rostfri specialslälindustri förls förhandlingar
om en heltäckande sirukluriösning för den nämnda näringsgrenen har i januari
1984 en principöverenskommelse träffals med följande huvudsakliga innebörd.

Den
roslfria industrin grupperas i två moderbolag, Avesia Jernverks Akliebolag,
nedan kallat Avesta, och Sandvik Akliebolag, nedan kallat Sandvik. Avesta förvärvar
Uddeholms Aktiebolags aklier i Nyby Uddeholm Aktiebolag, nedan kallat Uddeholm
resp. Nyby Uddeholm, och den av Fagersta Aktiebolag, nedan kallat Fagersta,
bedrivna rostfria verksamhelen. Vidare kommer Avesia och Sandvik all gemensamt
äga ett bolag för svetsade rör, Avesia lill 75% och Sandvik lill 25%, samt ell
bolag för metallurgi och varmvalsning i Fagersla, vilkel bolag ägs till 50% av
vardera Avesia och Sandvik. Tillverkningen av roslfria sömlösa rör koncentreras
till Sandvik.

I
Avesta kommer enligt principöverenskommelsen följande enheler all ingå:
Björneborgs Jernverks Akliebolag och övriga dotterbolag till Avesta inkl.
skogs- och krafttillgångar, Ingersoll Steel, USA, A Johnson & Co HAB:s,
nedan kallat Johnson, säljbolag i Kanada saml dess hälflenparl i Dickson Stål
och Metall AB, Nyby Uddeholmskoncernen inkl. dess säljbolag i nio länder samt Fagerslas
bandtillverkning i Långshyltan och säljorganisaiion för rostfritt slål i sex
länder.

Betalningen
från Avesta för övertagna tillgångar avses ske i form av konvertibla
skuldebrev.

Principöverenskommelsen
förutsätter all Nyby Uddeholm rekonstrueras med bl.a. slallig medverkan saml atl
vissa statliga fordringar i övrigl avseende berörda förelag sälls ned.

Mol
bakgrund av det angivna har - under förutsättning alt den inledningsvis nämnda
principöverenskommelsen kommer lill utförande - slalen å ena sidan samt Avesia,
Nordstjernan. Akliebolag, nedan kallat Nordstjernan, och Johnson å den andra sidan
enats om nedan angivna villkor för en nedsällning av vissa slalliga fordringar,
m. m. I fråga om den förutsatta rekonstruklionen av Nyby Uddeholm har slalen
och Uddeholm/ Nyby Uddeholm iräffal ett separat avlal.

Prop.
1983/84:157 39

1. Nedsättning
av statliga fordringar, m. m.

I
syfte alt möjliggöra de nedskrivningar av anläggningstillgångar som behövs inom
de nya förelagsgrupperingarna inom den rostfria verksamhelen till följd av den
förutsatta omstruktureringen förbinder sig slaten, efler till regeringen
angiven ansökan därom, all med verkan fr.o.m. den 1 januari 1984 efterge
statliga lån på sammanlagt 220 milj. kr. (inkl. upplupen obetald ränta per den
31 december 1983), vilka lån lämnals bolag inom Avestakoncernen eller avses bli
överförda till sådant bolag vid fullföljandet av den inledningsvis nämnda
principöverenskommelsen, dock all 70 milj. kr. skall avse del tillämnade bolagel
för metallurgi och varmvalsning i Fagersla.

Som
ett villkor för slalens angivna förbindelse gäller atl Avesia genomför en lill
allmänhelen riktad nyemission, för vilken Skandinaviska Enskilda Banken
ställer garanli alt Avesia lillförs minsl 300 milj. kr. i nyll bundet eget kapilal.

För
statliga lån som inle efterges skall ställas sedvanliga säkerheter.

2. Ägarförhållanden

Nordstjernan
förbinder sig all behålla en majorilel av såväl aklierna som röstetalet i Avesia
åtminstone t. o. m. den 31 december 1993. Skulle denna förbindelse omöjliggöras
till följd av konvertering av i inledningen omnämnda konvertibla skuldebrev
förbinder sig vardera av Nordstjernan och Johnson att behålla en aktiepost som lillsammans
bildar en majoritet av säväl aktierna som röstetalet i Avesta t. o. m. nämnda tidpunkl.

De
i föregående stycke gjorda åtagandena har skett mol bakgrund av slalens krav,
alt den svenska roslfria stålindustrin skall ha klarl definierad ägare. Mol
denna bakgrund ålar sig Avesia, å sin sida, att tillse, atl Avestakoncernens roslfria
slålrörelse eller del därav inle avyttras före den angivna tidpunkten i sådan
utsträckning, att i första stycket nämnda åtaganden ej längre tillgodoser slalens
krav eller på sådanl sätt, alt del äventyrar Avestas förbindelser enligt p. 3 i
della avtal. Avyttringar av mera väsentliga tillgångar inom Avestakoncernens roslfria
verksamhel skall ske i samråd med slalen; dock atl avyttringar av tillgångar,
som blivit obehövliga till följd av den förutsatta omstruktureringen, inle
omfattas av delta samråds-fört'arande.

Nordstjernan
och i förekommande fall Nordstjernan och Johnson tillsammans förbinder sig alt
under samma lid finansiellt ta ett för dotterbolag sedvanligt ansvar för Avesia.

Prop. 1983/84:157 40

3.
Strukturförändringar

Avesta
förbinder sig atl svara för att företagsekonomiskt motiverade strukturförändringar
inom koncernens roslfria verksamhet genomförs i snabbast möjliga takt samt alt
i övrigt verka för sådana strukturförändringar inom den rostfria
stålindustrin.

4.
Medverkan i tillskapandet av nya verksamheter

Avesta
har lillsammans med övriga företag bakom den inledningsvis nämnda
principöverenskommelsen överenskommit atl bilda ett särskill bolag med uppgift
att medverka lill skapandet av nya verksamheter i av strukturförändringarna
berörda regioner, i första hand pä berörda bruksorter. Bolagel skall drivas
efter,kommersiella principer.

Slalen
och berörda bolag har träffat särskild överenskommelse belräffande vissa
frågor i anslutning till detta.

5.
Verkan av att detta avtal bryts

Skulle
Avesta eller Nordstjernan bryta mot detta avtal äger staten rätt till omedelbar
betalning från den part som bryter avtalet med ell belopp moisvarande
eftergivna län enligt detta avtal. Skulle Nordsljernans och Johnsons
förbindelse enligl p. 2 i detta avtal atl äga aklier i Avesia i viss sammanlagd
omfattning inte fullföljas, äger slaten samma rätt som nyss sagts till belalning.
Belalning åvilar i sådant fall nämnda företag solidariskt, dock att staten
frän Nordstjernan endast äger räll lill betalning med 78% och från Johnson med
22% av del eftergivna beloppet.

Skulle
avtalsbrottet vara av ringa belydelse för staten skall vad ovan sagls inle
gälla om rättelse vidtas inom en månad efter del att avtalsbrottet påtalats.

6.
Tvist

Tvist
rörande delta avlal, dess innehåll, tillkomst, giltighet eller tillämpning, sä
ock annan tvist härflytande ur rättsförhållandet mellan parterna på grund av
detta avtal får inle hänskjutas till domslol ulan skall avgöras genom skiljedom
enligt lag.

Prop.
1983/84:157 41

7.
Godkännande

Regeringen
kommer - under förutsättning att riksdagen fattar de beslut som behövs härför -
att slutligt godkänna detta avtal.

Stockholm
den 15 iriars 1984

,
Staten Avesta Jernverks Aktiebolag Nordstjernan Aktiebolag A Johnson & Co
HAB

Prop. 1983/84:157 42

Bilaga 5

Avtal mellan staten, Avesta Jernverks AB, Fagersta AB,
Sandvik AB och Uddeholms AB

Mellan ägarna till svensk rostfri specialstålindustri har
i januari 1984 träffats en principöverenskommelse om en heltäckande
strukturlösning för denna näringsgren. Principöverenskommelsen innebär
väsentliga ägarförändringar inom industrigrenen i fråga och förutsätter vissa
statliga låneeftergifter. I sistnämnda hänseende har staten och Uddeholms AB/Nyby
Uddeholm AB resp. staten och Avesta Jernverks AB m. fl. träffat särskilda
avtal.

I sammanhanget har undertecknade bolag överenskommit all
senast 1984-06-30 bilda ell särskilt bolag med uppgift att medverka lill
skapandet av nya verksamheler i av strukturförändringarna berörda regioner, i
första hand på berörda bruksorter. Bolaget skall drivas efter kommersiella principer.

Avesia Jernverks AB förbinder sig härmed gentemot staten atl
till eft sådanl bolag tillskjuta 35 milj. kr. såsom bundet eget kapilal, varav
14 milj. kr. vid bildandel, 14 milj. kr. senast 1986-06-30 saml reslerande
belopp senast under åren t. o. m. 1988.

Sandvik AB förbinder sig å sin sida alt på motsvarande
sätt tillskjuta 15 milj. kr., varav 6 milj. kr. vid bildandet, 6 milj. kr.
senast 1986-06-30 samt reslerande belopp senasl under åren t.o .m. 1988.

Fagersta AB och Uddeholms AB förbinder sig ä sin sida all
på motsvarande säll tillskjuta vardera 25 milj. kr., varav 10 milj. kr.
vardera vid bildandel, 10 milj. kr. vardera senast 1986-06-30 saml reslerande
belopp senasl under åren l.o.m. 1988.

Slalen och undertecknade bolag är dock överens om atl
förhandlingar skall upptas om förändringar belräffande uibeialningsiakl och inriklning.
om detta visar sig moliveral med hänsyn lill föreliggande behov.

Till säkerställande av undertecknade bolags ovan angivna
förbindelser utfäster sig vart och ett av bolagen alt. om förbindelsen inle
skulle fullföljas, lill staten inbetala ett belopp som svarar mot skillnaden
mellan vad resp. bolag förbundit sig att tillskjuta - dvs. Avesia Jernverks AB
35 milj. kr., Sandvik AB 15 milj. kr.. Fagersta AB 25 milj. kr. och Uddeholms
AB 25 milj. kr. - och vad som lillskjutits av resp. bolag. Sådan belalning
skall göras senasl 1989-01-15.

Della avlal har upprättats i fem originalexemplar, varav
parterna lagit varsin.

Stockholm den 15 mars 1984

Staten

Avesta Jernverks AB

Fagersla AB

Sandvik AB

Uddeholms AB

Prop. 1983/84:157 43

Bilaga 6

Avtal mellan staten och AB Bofors och AB Bofors-Kilsta

AB Bofors-Kilsla, nedan kallat Bofors-Kilsla. som är ell helägt
dotterbolag till AB Bofors, nedan kallat Bofors, påbörjade sin verksamhel den
1 januari 1980 varvid den av Bofors i Kilsta bedrivna tillverkningen av sänksmidda
och precisionssmidda produkter överfördes lill Bofors-Kilsta. Verksamheten
påbörjades med betydande finansiell medverkan frän staten.

Per den 31 december 1983 utgjordes de statliga
engagemangen av följande posler:

Lokaliseringslån 74 milj. kr.

Slrukiuriån 67""

Lån med villkorlig åter- 162 "'

betalningsskyldighet

inkl. upplupna obetalda

r ä ntor

De prognoser belräffande resultatutvecklingen i Bofors-Kilsta
som uppgjordes vid verksamhelsstarten har inte kunnat infrias och de
ackumulerade förlusterna för åren 1980-1983 är avsevärda.

Mol denna bakgrund har ett förslag aktualiserats som
innebär atl Bofors-Kilsla rekonstrueras finansiellt och atl bolagel därefter
kommer atl ulgöra kärnan i en verksamhet för lillverkning av komponenler för
fordonsindustrin. Avsiklen är därvid alt ett konsortium under ledning av Carnegie
Fondkommission AB i enlighel med ett konsorlialavial den 15 mars 1984 skall
genom nyemission tillföra 75 milj. kr. i nytl egel kapilal till Bofors-Kilsta. Ell
genomförande av nämnda förslag förutsätter eftergifter av vissa statliga lån.

Mol denna bakgrund har slaten å ena sidan samt Bofors och Bofors-Kilsla
denna dag - under förutsättning av nämnda förslags genomförande - Iräffal
följande avtal.

1. Eftergift av statliga lån, m. m.

Slalen förbinder sig all efler särskild framslällning
efterge sin fordran till ell belopp av 35 milj. kr. på grund av ovan nämnda slrukiuriån
jämle upplupen ränta på det eftergivna beloppel fr. o. m. den I januari 1984.

Vidare skall ansvarel för ovan angivna villkorslån jämle
upplupna obetalda ränlor pä delta lån övertas av Bofors. Efler övertagandet
skall Bofors

Prop. 1983/84:157 44

till slaten belala 75,5 milj. kr. Betalningen skall ske i
lika stora rater den 30 juni vart och ett av åren 1984-1988. Pä uleslående
belopp skall utgå ränta fr. o. m. den I januari 1984 efler den räntesats som
med 4,25 procenlenheler översliger vid varje tidpunkl gällande diskonto.
Räntan skall erläggas samtidigt med avbetalning. Sedan belalning skett enligt
delta stycke är villkorslånel slulligt reglerat.

Parterna har belräffande villkorslånel noterat, atl Bofors-Kilsla
uppburit delta lån såsom ell dotterbolag lill Bofors och härvid skatlemässigt
intäkts-fört delsamma samt alt Bofors övertar del på grundval av dessa lån
dotterbolaget Bofors-Kilsla åvilande belalningsansvaret med vissa förändringar
i återbelalningsvillkoren. Skulle Bofors överlagande av ansvaret för
villkorslånet föranleda all belalningar som Bofors erlägger lill staten enligl
ovan behandlas på annat sätt frän skatlesynpunkt än vad .som skulle ha skett om
Bofors-Kilsta behållit ansvaret och fullgjort belalningarna. skall härav
betingade förändringar i villkoren vidlas.

Som en förutsättning för ovan angivna lånenedsättningar
gäller all återstående belopp av lokaliseringslån och slrukiuriån i sin helhet
jämle upplupen obetald ränla t.o.m. 1983-12-31 återbetalas senasl 1984-03-28.
För tiden efler 1983-12-31 skall ränta ej utgå på delta belopp.

Som en
förutsättning gäller vidare att Bofors-Kilsta senasl 1984-08-30 dels genom den
inledningsvis närnnda nyemissionen kontant tillförs ett nytt bundet eget kapilal
om minst 75 milj. kr., dels tillgodoförs ell belopp moisvarande marknadsmässig ränla
på nämnda belopp fr.o.m. den 1 januari 1984 1. o. m. den dag tillskottet lämnas
till Bofors-Kilsla.

2. Särskilda insatser från Bofors

Bofors förbinder sig all senasl den 30 juni 1984 upprätta
en särskild självsiändig stiftelse som skall ha till föremål för sin verksamhel
att slödja lillkomslen av nya företag eller nytillkommande eller utvidgad verksamhel
inom redan etablerade företag, alll inom Karlskogaregionen, i första hand ulanför
Boforskoncernen. Stiftelsens medel fär inle användas för ändamål som kan
finansieras på den allmänna kapitalmarknaden lill normala marknadsmässiga
villkor.

Stiftelsen skall förvallas av en slyrelse på åtta ledamöler.
Av ledamöterna skall en utses av länsslyrelsen i Örebro län. en ledamol av länsslyrelsen
i Värmlands län, en ledamol av utvecklingsfonden i Örebro län. en ledamol av
utvecklingsfonden i Värmlands län. en ledamol av Karlskoga kommun, en ledamot
av Bofors, saml två ledamöter av de fackliga organisationerna vid Bofors. Den
ledamot som utses av länsslyrelsen i Örebro län skall vara ordförande i stiftelsen
och den ledamol som utses av länsstyrelsen i Värmlands län skall vara vice
ordförande. Ordföranden har ul-slagsröst vid lika röstetal.

Stiftelsen skall ej vara undanlagen från lillsyn enligl
lagen (1929: 116) om lillsyn över stiftelser.

Prop. 1983/84:157 45

Bofors förbinder sig all i samband med stiftelsebildningen
lämna stiftelsen ell tillskott på minst 25 milj. kr. Tillskottet får göras
genom atl Bofors lämnar stiftelsen en ovillkorlig och oåterkallelig utfästelse
all på rekvisition av stiftelsen intill ett belopp av minst 25 milj. kr. lillhandahålla
stiftelsen medel allteftersom medlen enligl stiftelsens bedömning behövs för
stiftelsens verksamhel. Sker Bofors lillskolt på delta säll skall stiftelsen ha
räll lill ränla moisvarande inlåningsränta på bank på icke ianspråktagen del av
utfäst belopp fr. o. m. den 30 juni 1984.

Stiftelsens stadgar skall godkännas av regeringen och
ändringar i faslslällda stadgar får inle ske ulan regeringens medgivande.

3. Verkan av att detta avtal bryts

Skulle Bofors bryta mol någon av sina förpliklelser enligl
della avtal äger staten räll till omedelbar betalning från Bofors med ett
belopp som svarar mot eftergivna slalliga lånebelopp enligt della avtal.

4. Tvist

Tvist rörande detta avlal, dess innehåll, tillkomst,
giltighet eller lillämpning, sä ock annan tvist häiflytande ur rällsförhållandel
mellan parlerna på grund av delta avtal får inte hänskjutas till domslol utan
skall avgöras genom skiljedom enligt lag.

5. Godkännande

Regeringen kommer - under förutsättning atl riksdagen
fattar de beslut som behövs härför - att slutligt godkänna della avtal. Infrias
inte nämnda förutsättning skall återbetalning enligt p. 1 Ijärde stycket återgå
på tidigare gällande villkor.

Detta avlal har upprättats i tre originalexemplar, varav
parterna lagil var sitt.

Slockholm den 15 mars 1984

Staten

AB Bofors

AB Bofors-Kilsta

Prop. 1983/84:157 46

Innehållsförteckning

Propositionens
huvudsakliga innehåll ................ ........ 1

1
Inledning.......... ................................... ............ 2

2
Tillverkningen av rostfritt
stål ................... ............ 3

3
Ulvecklingen inom områdel rosifriti
stål ....... ............ 6

4
Specialstålkommissionen ............................ 8

5
Principöverenskommelse om
finansiell rekonstruktion av

Nyby
Uddeholm ..................................... 9

6
Specialstålföretagens uppgörelse
.............. .......... 10

7
Föredragandens överväganden ................... .......... 11

7.1 Statens
medverkan i en omstrukturering av sekiorn

rostfritt
slål ....................................... 11

7.2
Slatens medverkan i en
finansiell rekonstruktion av Bofors-Kilsta 15

7.3
Framtida ändringar av villkor
för villkorslån 18

7.4
Åtgärder för industriell
förnyelse i Bergslagen 18

8
Hemställan ............................................. 25

9
Beslut .................................................. .......... 26

Bilaga
I Vissa statliga lån och garantier för lån lill spe

cialstålinduslrin ........................... 27

Bilaga
2 Ny slruktur inom svensk specialslälindustri .. 28

Bilaga
3 Avtal mellan slalen och Uddeholms AB och

Nyby
Uddeholm AB ...................... .......... 29

Bilaga
4 Avlal mellan slalen och Avesia Jernverks AB,

Nordstjernan
AB och A Johnson & Co HAB 38

Bilaga
5 Avlal mellan staten, Avesia Jernverks AB, Fa

gersla AB, Sandvik AB och Uddeholms AB .. 42

Bilaga
6 Avtal mellan slalen och AB Bofors och AB Bo

fors-Kilsla .................................. .......... 43

Norstedts Tryckeri, Stockholm 1984