Prop. 1983/84:173

Prop.
1983/84:173

Regeringens proposition

1983/84:173

om
Scandinavian Airlines Systems flygpassagerarterminal i Malmö;

beslutad
den 22 mars 1984.

Regeringen
föreslår riksdagen att anta det förslag som har tagits upp i bifogade utdrag av
regeringsprolokoll.

Pä
regeringens vägnar OLOF PALME

CURT
BOSTRÖM

Propositionens
huvudsakliga innehåll

I
propositionen föresläs en lag med vissa bestämmelser för en i Malmö av Scandinavian
Airlines System (SAS) anordnad terminal för befordran av flygpassagerare till
och från Kastrups flygplats i Danmark. Vid terminalen skall säkerhetskontroll
enligt lagen (1970:926) om särskild kontroll på flygplats kunna äga rum. Vidare
föreslås atl en s. k. exportbulik för försäljning av obeskattade varor skall
kunna inrättas inom terminalens område. Regeringen föreslås få bemyndigande att
besluta om avgifter som ersättning för statens kostnader för säkerhetskontroll
samt tull- och passkontroll vid terminalen.

Den
nya lagen föreslås träda i kraft den 1 juni 1984.

1 Riksdagen 1983/84. 1 saml. Nr 173

Prop. 1983/84:173 2

Förslag
till

Lag
med vissa bestämmelser för Scandinavian Airlines Systems flygpassagerarterminal
i Malmö

Härigenom
föreskrivs följande.

1
§ På den i Malmö av Scandinavian
Airlines System anordnade terminalen för passagerare och gods, som befordras
direkt till eller från elt luftfartyg i internationell trafik vid Kastrups
flygplats i Danmark, får särskild kontroll äga rum till förekommande av brott
som utgör allvarlig fara för säkerheten vid luftfart. Beträffande sådan
kontroll gäller lagen (1970:926) om särskild kontroll pä flygplats i
tillämpliga delar.

2
§ Vad som i 27 § tullagen
(1973:670) föreskrivs i fråga om inrättande av en särskild butik (exportbufik)
för försäljning av oförtullade eller eljest obeskattade varor på en flygplats
skall gälla även i fråga om inrättande av en sådan butik pä terminalen.

3
§ Regeringen får besluta om
avgifter till staten som ersättning för kostnaderna för särskild kontroll samt tull-
och passkontroll pä terminalen.

Denna
lag träder i kraft den 1 juni 1984.

Prop.
1983/84:173 3

Utdrag KOMMUNIKATIONSDEPARTEMENTET PROTOKOLL

vid regeringssammanträde 1984-03-22

Närvarande: statsministern Palme, ordförande, och
statsråden Sigurdsen, Gustafsson, Leijon, Hjelm-Wallén, Peterson, Andersson,
Boström, Bod-ström, Göransson, Gradin, Dahl, Holmberg, Hellström, Wickbom

Föredragande: statsrådet Boström

Proposition om Scandinavian Airlines Systems flygpassagerarterminal
i Malmö

1 Inledning

Mot bakgrund av önskemålen av snabbare och bättre
förbindelser mellan Malmö och ufiandet har Scandinavian Airlines System (SAS)
i en framställning till regeringen den 24 november 1983 anfört att SAS planerar
att bedriva trafik med svävare för befordran av flygpassagerare och bagage
mellan Malmö och Kastrups flygplats i Köpenhamn. För det ändamålet uppför SAS i
Malmö en särskild terminal. Eftersom trafiken avses gä fill och från transilområdet
pä Kastrups flygplats måste säkerhetskontroll av passagerare och bagage ske
redan vid terminalen i Malmö. Med anledning härav har SAS hemställt att
möjlighet ges att genomföra säkerhetskontroller vid terminalen.

SAS har vidare den 16 januari 1984 hemställt om tillstånd
att inrätta en s. k. tax-free shop (exportbulik) för försäljning av obeskattade
varor i terminalen.

Efter remiss har yttrande över framställningen rörande säkerhetskontroll
avgetls av rikspolisstyrelsen, luftfartsverket, generaltullslyrelsen, statens
invandrarverk, länsstyrelsen i Malmöhus län, polisstyrelsen i Malmö
polisdistrikt, Malmö kommunstyrelse saml Svensk Pilotförening (SPE).

Länsstyrelsen i Malmöhus län har bifogat en promemoria i
ämnet som har upprättats av regionalekonomiska enheten vid länsstyrelsen.

En sammanställning av remissyttrandena bör fogas till
protokollet i detta lagstiftningsärende som bilaga.

Prop. 1983/84:173 4

2
Gällande bestämmelser m. m.

Enligt
lagen om särskild kontroll på flygplats fär kontroll äga rum för alt förekomma
brott som utgör allvarlig fara för säkerheten vid luftfart (I §). Förordnande
om sådan kontroll meddelas av rikspolisstyrelsen efter samråd med
luftfartsverket. I brådskande fall kan förordnande meddelas av den lokala
polisstyrelsen. Förordnandet är tidsbegränsat och får gälla i högst tre månader
varje gång (2§). Kontrollen utförs av polisman efter beslut av polisstyrelsen.
Denna får också förordna någon annan än en polisman att utföra kontrollen. I
sådana fall skall kontrollen utföras under ledning av en polisman. Vid
kontrollen eftersöks vapen eller andra föremål som är ägnade all komma till användning
vid brott som utgör allvarlig fara för säkerheten vid luftfart. Väskor och
andra slutna förvaringsställen fär undersökas. Vidare fär både flygpassagerare
och andra som upphäller sig inom flygplatsens område kroppsvisiteras. Den som
inte frivilligt underkastar sig kroppsvisitation kan avvisas från flygplatsens
område (3§). Påträffas föremål som är ägnade atl komma till användning vid
brott mot flygsäkerheten, skall den hos vilken föremålet har påträffats anmanas
att förvara det på ett sätt som är ägnat att hindra brott, såvida inte
föremålet tas i beslag enligt bestämmelserna i rättegångsbalken (4§). Den som inle
rättar sig efter en sådan anmaning fär avvisas frän flygplatsen. Enligt lagen bör
kroppsvisitation som är av mer väsentlig omfattning verkställas inomhus i ett
avskilt rum och om möjligt i närvaro av ett vittne (5 §).

På
de flesta svenska flygplatser har luftfartsverket i samråd med rikspolisstyrelsen
ställt i ordning särskilda utrymmen för kontrollverksamheten. Flygpassagerarna
får passera in genom en insynsskyddad avskärmning där kroppsvisitation utförs
manuellt eller med hjälp av elektriska detektorer och handbagaget genomlyses
med en röntgenapparatur. Efter kontrollen slussas flygpassagerarna och deras
handbagage direkt in i flygplanet eller till ett särskilt uppehållsrum för
enbart kontrollerade personer.

Förordnanden
om särskild kontroll har meddelats beträffande samtliga svenska flygplatser och
de förlängs kontinuerligt av rikspolisstyrelsen efter samråd med luftfartsverket.
Kontrollverksamheten omfattar f. n. ca 30procent av alla avgående flygplan i
inrikes trafik och samtliga i utrikes trafik.

Enligt
tullagen (1973:670) ansvarar tullverket för kontrollen av person-och varuirafiken
till och från tullområdet, dvs. Sveriges landområde, sjöterritorium och
luftrum. Enligt 27 § samma lag fär på flygplats efter tillstånd av regeringen
inrättas särskild butik (exportbufik) för försäljning av oförtullade eller
eljest obeskattade varor till flygpassagerare som avreser fill utlandet.
Regeringen har i förordningen (1962:376) om försäljning i exportbutik (ändrad
senast 1976:803) föreskrivit att SAS får inneha exportbutiker på
Stockholm-Arlanda, Göteborg-Landvetters, Malmö-

Prop.
1983/84:173 5

Slurups,
Jönköpings, Norrköpings-Kungsängens, Sundsvall-Härnösands och Umeå
flygplatser. På Malmö-Slurups flygplats fär försäljning inte ske till
flygpassagerare med Köpenhamn som bestämmelseort.

3
Allmänt om Sydsveriges utrikesförbindelser

Under
en följd av är har önskemål förts fram om snabbare och bättre förbindelser
mellan Sydsverige och utlandet. Olika transportalternativ har diskuterats för
all man skall uppnå de önskade förbättringarna.

Närmare
500000 enkelresor per år företas mellan Skåne och Kastrup. Ca 300000 av resorna
är bål- och busslransporter för anslutning till reguljärt utrikesflyg på
Kastrup.

Flygtrafiken
mellan Sydsverige och utlandet går i dag via Stumps flygplats i Malmö. Den s.k.
pendeln mellan Sturup och Kastrup är den enda reguljära utrikes förbindelsen på
Sturup. Flygplatsen som är byggd för såväl inrikestrafik som utrikestrafik har
ett betydande kapacitetsöverskott. Under de senaste åren har luftfartsverket
vidtagit olika åtgärder för atl stimulera trafiken pä flygplatsen och den har
också fått ökad betydelse för chartertrafiken.

Under
ledning av länsstyrelsen i Malmöhus län undersöks f. n. möjligheterna atl
förbättra den utrikes trafikförsörjningen med flyg och att pä bästa möjliga
sätt utnyttja Sturup.

Enligt
SAS är inrättandet av en förbindelse med svävare över Öresund kombinerad med
flyg från Kastrup f. n. det bästa sättet att förbättra Sydsveriges
förbindelser med utlandet. Bolaget har därför beslutat att öppna en sådan
förbindelse. Svävarna skall på 35-40 min. och med samma komfort som den i SAS' utrikesflygplan
transportera passagerare mellan Malmö hamn och Kastrups flygplatsterminal.

Regeringen
gav den 2 juni 1983 tillstånd till svävartrafiken enligt förordningen (1966:
159) om tillstånd för brukande av svävare. I anslutning härfill förklarade SAS
att man f. n. inle avsåg alt lägga ned trafiken med pendeln från Sturup utan atl
möjligheterna att förbättra denna trafik först hade prövats. Vidare uppgav SAS
alt man avsåg alt undersöka möjligheterna dels alt inrätta en DC-9 linje till
London frän Sturup via Köpenhamn dels att anordna trafik med flygplan av typen
SAAB Fairchild SF-340 mellan Sturup och vissa orter i Förbundsrepubliken
Tyskland.

4
SAS' framställning om säkerhetskontroll och remissyttrandena över den

Vid
den nya terminalen planeras enligt SAS sedvanlig pass-, tull- och valutakontroll
i samråd med Malmö polisdistrikt respektive tulldirektionen

Prop. 1983/84:173 6

i
södra regionen. Erforderliga utrymmen för dessa funktioner kommer alt inrymmas
i terminalen. Härutöver är del nödvändigt att säkerhetskontroll av passagerarna
och deras handbagage görs före svävarens avgång från Malmö, eftersom
passagerarna vid ankomsten till Kastrup kommer att tas in direkt i flygplatsens
Iransitutrymme och där blanda sig med övriga redan säkerhetskonlrollerade
resenärer. Eftersom bestämmelserna i lagen om särskild kontroll pä flygplats
inte torde vara tillämpliga på den planerade trafiken hemställer SAS atl svävarterminalen
skall jämställas med svensk flygplats eller atl lagen ändras sä alt den avser
såväl flygplats som annan terminal frän vilken passagerare transporteras direkt
till utländsk flygplats.

SAS'
förslag till lagändring har tillstyrkts eller lämnats ulan erinran av generaltullslyrelsen,
statens invandrarverk, länsstyrelsen i Malmöhus län, polisstyrelsen i Malmö
polisdistrikt, Malmö kommunstyrelse och Svensk Pilolförening.
Generaltullstyrelsen och polisstyrelsen framhåller dock att en förutsättning
för atl förslaget skall kunna genomföras är alt behovet av personal, utrymmen
och utrustning för tull-, pass- och säkerhetskontroll kan tillgodoses.

Förslaget
avstyrks av rikspolisstyrelsen och luftfartsverket. Rikspolisstyrelsen anser atl
ett genomförande av förslaget med stor sannolikhet kommer att medföra inte
oväsentliga merkostnader för polisväsendet i form av kostnader för personal och
teknisk utrustning samt för lokaler. Det är heller inte osannolikt att polisen
pä sikt kommer att mötas av krav på att anordna kontroller även vid andra
terminaler än den nu aktuella, t. ex. från en bussterminal. Ett sådant
arrangemang kommer att medföra dubblering av kontrollfunktionerna för en och
samma flygplats. Vidare framhåller rikspolisstyrelsen alt under den tid svävarfarkosterna
inle är i trafik bör de stå under ständig bevakning för all hindra obehöriga
att ta sig ombord. Sker inte detta måste polisen varje dag göra en s. k. säkerhelsskyddsunder-sökning
för att upptäcka vapen eller annat farligt föremål som kan ha gömts ombord,
vilket drar stora kostnader. Mot förslaget talar enligt rikspolisstyrelsens
mening även att svensk polis får ett visst utökat delansvar för säkerheten på
en utländsk flygplats. F. n. har svensk polis ansvar endast för de
säkerhetsåtgärder som vidtas beträffande flygpassagerare som lämnar svensk
flygplats.

Enligt
luftfartsverkels mening är det inle lämpligt atl pä angivet sätt utan föregående
utredning ändra lagen. En sådan ändring skulle medföra konsekvenser inle bara
för SAS' vidkommande utan även för luftfartsverket och andra intressenter. Det
kan sålunda inte uteslutas att krav på byggnadstekniska åtgärder och andra
arrangemang skulle uppkomma på flygplatsen, när det gäller att ta hand om de
redan incheckade och kontrollerade passagerarna i förhällande till de
passagerare som infinner sig direkt pä flygplatsen. Enligt luftfartsverket är
det inte heller nödvändigt att anordna säkerhetskontroll vid svävarterminalen i
Malmö för den planerade trafiken. Kontrollen kan äga rum på Kastrup av dansk
polis innan passagerarna

Prop. 1983/84:173 7

släpps
in i transilhallen. Om säkerhetskontroll ändå genomförs redan vid terminalen i
Malmö, bör enligt verkels mening förutsättningarna härför regleras i särskild
lag och inte las in i lagen om särskild kontroll på flygplats.

Luftfartsverket
framhåller vidare alt om möjlighet öppnas till säkerhetskontroll vid
terminalen, kostnader uppkommer för tull-, pass- och säkerhetskontroll, vilka
kostnader inte skulle uppkommit om man i stället gjort insatser på Slurups
flygplats för att där utveckla trafikservicen.

Eftersom
svävartrafiken ostridigt innebär en serviceförbättring för flygpassagerarna
vill luftfartsverket emellertid inte motsätta sig denna. Verket understryker
dock atl delta inte får innebära försämring för existerande pendel mellan Sturup
och Kastrup och att åtgärder måste vidtas för atl allmänt utveckla trafiken på Sturup,
bl. a. med flera direktgående ulrikes-flyglinjer. Verket påpekar vidare att
verket med nuvarande regler skulle gå miste om intäkter frän försäljning av
skattefria varor, om sådan försäljning skulle anordnas i den nya terminalen.

5
Överväganden

5.1 Allmänt

För
egen del vill jag anföra följande.

Stora
ansträngningar har gjorts atl förbättra Sydsveriges trafikförsörjning genom
alt förbättra servicen pä Slurups flygplats. Ytterligare åtgärder i den
riktningen kan bli följden bl.a. av det utredningsarbete som f.n. bedrivs under
ledning av länsstyrelsen i Malmöhus län. Vissa av SAS' planerade ulrikeslinjer
kan också komma att bidra till all förbindelserna mellan Sydsverige och
utlandet kommer all förbättras. Den planerade svävartrafiken mellan Malmö hamn
och Kastrup, som avses komma i gång redan under sommaren 1984, skulle med
omedelbar verkan leda till en avsevärd förbättring i servicen för dem som reser
mellan Sydsverige och ullandel. Del får därför enligt min mening anses ligga i
linje med det arbete som hittills lagts ned på att förbättra
utlandsförbindelserna med Sydsverige all statsmakterna skapar lagliga
förutsättningar för de planerade arrangemangen.

5.2 Säkerhetskontroll

En
sådan förutsättning är att säkerhetskontroll av passagerarna och deras
handbagage kan ske före svävarens avgång från terminalen i Malmö så atl
passagerarna vid ankomslen till Kastrup kan tas in direkt i flygplatsens Iransitutrymme
och där föras samman med redan säkerhetskonlrollerade resenärer. En sådan
ordning innebär från säkerhetssynpunkt inte någon skillnad mot vad som gäller i
fråga om passagerare som anländer till

Prop. 1983/84:173 8

Kastrup
med flyg från Sverige och som har säkerhetskonlrollerats vid en svensk
flygplats.

Beträffande
de passagerare som f. n. genomgår pass-, tull- och säkerhetskontroll på
Kastrup men som nu i stället kommer att genomgå den kontrollen vid svävarterminalen
i Malmö innebär en ordning med säkerhetskontroll i Malmö, som
rikspolisstyrelsen har påpekat, att svensk polis får ett i förhållande till vad
som f. n. gäller ökat ansvar för flygsäkerheten vid Kastrup. Detta innebär dock
inte som jag ser det något avgörande principiellt hinder mot att denna ordning
genomförs. Den innebär emellertid ökade kostnader för den svenska staten och
det är enligt min mening skäligt att SAS bidrar till atl täcka dessa kostnader.
Jag övergår nu till den frågan.

5.3
Kostnader

Inrättandet
av flygplatsterminal i Malmö medför ökade kostnader för tull-, pass- och
säkerhetskontroll.

Enligt polisstyrelsen i
Malmö polisdistrikt måste all avgående trafik säkerhetskontrolleras. Vidare
måste den ankommande trafiken passkontrolleras som vid nordisk yttergräns. För
alt täcka den planerade turlistan fordras del enligt polisstyrelsens bedömning
fyra arbetslag med sex befattningshavare i varje lag för kontrollverksamheten.
Det går inte att samordna kontrollverksamheten vid Slurups flygplats med
verksamheten vid svävarterminalen. För att uppnå effektivitets- och
rationaliseringsvinster bör kontrollen vid svävarterminalen enligt
polisstyrelsens mening organisatoriskt integreras med den passkontroll som
redan nu finns i Malmö hamnar. Under förutsättning att övrig personal som i dag
finns för reguljär och stickprovsvis anordnad passkontroll inle minskas kan
utökningen då begränsas till nyinrättade tjänster för tio polismän och nio
pass- och säker-hetskontrollanter. En lösning av personalfrågan pä nu angivet
sätt förutsätter att samtliga kontrollanter i Malmös hamnar utbildas och
åläggs att arbeta både som pass- och säkerhelskontrollanter.

Åven enligt
rikspolisstyrelsens beräkningar uppgår personalbehovet till tio polismän saml
nio pass- och säkerhelskontrollanter vilket medför en lönekostnad på drygt 2,4
milj. kr. per är. Kostnaden för inköp av teknisk utrustning har av
rikspolisstyrelsen beräknats till 340000 kr. samt kostnaden för förhyrning av
lokaler till 81000 kr. per år.

Generaltullslyrelsen
har beräknat att det för tullkontrollen åtgår fyra vaktlag med tvä tjänstemän i
varje lag. Åven om bemanningen på terminalen kommer alt bestå av tvä tullljänstemän
kräver terminalens öppethållande fyra vaktlag för att läcka in den skiftgång
som blir nödvändig. Det ytterligare personalbehovet beräknas således uppgå till
minst åtta tulltjänstemän. Kostnaden härför beräknas till ca 1 milj. kr. per
är. Expediering

Prop. 1983/84:173 9

och
tullkontroll av den tilltänkta trafiken kan inte samordnas med tullverkets
verksamhet vid befintliga färjelägen.

Kostnaden
för den säkerhets- och passkontroll som förekommer vid svenska flygplatser
betalas av staten. Staten svarar även för en stor del av kostnaden för tullkontrollen
vid flygplatserna. Vissa bestämmelser om skyldighet för transportföretag att
ställa lokaler till tullverkets förfogande och om avgift för förrättning finns
i tullstadgan (1973:671). En utredning pågår f. n. inom statskontoret om en
utvidgning av avgiftsuttaget (se prop. 1983/84:100 bil. 9 s. 92).

Ett
statligt kostnadsansvar är naturiigt i första hand när det gäller den kontroll
som utövas pä de flygplatser som ingår i det statliga flygplatssystemet. Vid
planeringen av trafiken på sädana flygplatser har denna kostnad beaktats.
Statens kostnadsansvar faller sig enligt min uppfattning inle lika naturligt
när det gäller de kontroller som behövs vid den nu aktuella terminalen som
avses bli utnyttjad i huvudsak för atl tillgodose ett luftfartsförelags
intresse av atl utveckla sin trafikservice gentemot flygresenärerna.

I
ett principbeslut om polisens uppgifter, utbildning och organisation m. m. har
riksdagen ställt sig bakom tanken atl polisen i större utsträckning än tidigare
bör ta ut ekonomisk ersättning för övervaknings- och bevakningsuppgifter (prop.
1980/81:13 s.42, JuU 24, rskr 210). En förutsättning för att avgift skall få
tas ut bör enligt vad som anfördes i propositionen vara alt det är fråga om
uppgifter som i praktiken har en utpräglad karaktär av service åt enskilda
personer eller företag och som förekommer i en viss ganska regelbunden
omfattning.

Enligt
min mening kan likartade synpunkter läggas pä polisens och tullens kostnader
för kontrollen vid SAS' flygpassagerarterminal i Malmö. Jag anser det mot denna
bakgrund skäligt alt förelaget genom avgifter bidrar till all täcka dessa
kostnader.

Det
bör ankomma på regeringen att efter bemyndigande av riksdagen enligt 8 kap. 9§
andra stycket regeringsformen besluta om de avgifter som bör utgå för
ändamålet.

5.4
Exportbutik

Bestämmelsen
i 27 § lullagen avser endast inrättande av exportbutik pä flygplats och den
medger inle regeringen alt lämna tillstånd till sådan bufik på terminalen.
Enligt min mening bör möjlighet härtill skapas i samband med den övriga
lagstiftning som behövs för terminaldriften.

Frägan
om tillstånd fär senare prövas av regeringen.

Prop. 1983/84:173 10

5.5
Lagteknisk lösning m. m.

Erforderiiga
bestämmelser om säkerhetskontroll och om bemyndigande för regeringen aft ge
tillstånd till inrättande av exportbulik saml alt ta ut avgifter för tull-,
pass- och säkerhetskontrollen bör tas in i en särskild lag.

Frågan
är enligt min mening av så enkel beskaffenhet atl lagrådels hörande skulle
sakna betydelse.

Den
passkontroll som kommer alt behövas vid terminalen kan ske inom ramen för
gällande lagstiftning, och inte heller den nordiska passkontrollöverenskommelsen
(SÖ 1958:24) kan anses utgöra något hinder mot en sådan kontroll.

6
Ikraftträdande

Enligt
SAS beräknas den planerade svävartrafiken kunna öppnas den 15 juni 1984. Jag
föreslår därför alt den nya lagen träder i kraft den 1 juni 1984.

7
Upprättat lagförslag

I
enlighet med det anförda har inom kommunikationsdepartementet upprättats
förslag till lag med vissa bestämmelser för Scandinavian Airlines Systems flygpassagerarterminal
i Malmö. Lagförslaget har upprättats i samråd med cheferna för justitie- och
finansdepartementen. Samråd har ocksä ägt rum med statsrådet Gradin.

8
Hemställan

Under
hänvisning till del anförda hemställer jag alt regeringen föreslär riksdagen

atl
anta förslaget till lag med vissa bestämmelser för Scandinavian Airlines
Systems flygpassagerarterminal i Malmö.

9
Beslut

Regeringen
ansluter sig till föredragandens överväganden och beslutar all genom
proposition föreslå riksdagen att anta del förslag som föredraganden har lagt
fram.

Prop. 1983/84:173 11

Bilaga

Sammanställning av remissyttranden över SAS' framställning
beträffande säkerhetskontroll på flygpassagerarterminal i Malmö

Rikspolisstyrelsen:
Av handlingarna framgår aU SAS fr. o. m. 1984-06-15 planerar alt från särskild
terminal vid Skeppsbron i Malmö transportera flygpassagerare med svävare till
och från Kastrups flygplats i Köpenhamn. I Kastrup skall svävaren anslutas
direkt till flygplatsens Iransitutrymme. Tillträde dit medges endast den som
genomgått bl. a. säkerhetskontroll.

Vid svävarterminalen
i Malmö planeras passagerarna bli expedierade enligt de rufiner som gäller på
en svensk flygplats, dvs. vid avresa till utrikes ort

-
incheckning (bagage och
biljett)

-
säkerhetskontroll (lagen
(1970:926) om särskild kontroll på flygplats)

-
passkontroll (endast efter
särskilt beslut) samt vid ankomst frän utrikes ort

-
tull- och passkontroll.

Elt
genomförande av förslaget till lagändring i den riktning SAS anger i sin
skrivelse till justitiedepartementet kommer med stor sannolikhet atl medföra
inte oväsentliga merkostnader för polisväsendet i form av kostnader för
personal och teknisk utrustning samt för lokaler. Det är heller inle osannolikt
att polisen på sikt kommer att mötas av krav på att anordna kontroller även vid
andra terminaler än den nu aktuella, t. ex. från en bussterminal. Ett sådant
arrangemang kommer alt medföra dubblering av kontrollfunktionerna för en och
samma flygplats.

Säkerhetsfrågorna
i dessa sammanhang är ocksä framträdande. Under den lid svävarfarkosterna inte
är i trafik bör de slå under ständig bevakning för alt hindra obehöriga att ta
sig ombord. Sker inte detta måste polisen varje dag göra en s.k.
säkerhetsskyddsundersökning för att upptäcka vapen eller annat fariigt föremål
som kan ha gömts ombord. Detta drar stora kostnader.

Härutöver
kan tilläggas att svensk polis fär ett visst utökat delansvar för säkerheten pä
en utländsk flygplats. F. n. har svensk polis ansvar endast för de
säkerhetsåtgärder som vidtas beträffande flygpassagerare som lämnar svensk
flygplats.

Ett
genomförande av lagändringen och elt medgivande av rikspolisstyrelsen att
anordna kontroll på Skeppsbron i Malmö enligt SAS skrivelse beräknas medföra
följande merkostnader för polisväsendet.

Prop.
1983/84:173 12

Lönekostnader (nyinrättade tjänster)

10 pohsmän å 135000:-/år I 350000:-/år

9 pass-/säkerhetskontrollanter ä

117 000:-/år 1053 000:-/år

2 403 000:-/år

Teknisk utrustning (nyinköp)

1 röntgenanläggning ca 250000

Metalldetektorer ca 40000

1 dalaterminal ca 50000

340000:-

Lokalkostnader (förhyrning)

Cirka 90 m ä 900: -/år 81 000: - /år

81 000:-/år

Med beaktande av de principiella betänkligheter som kan
resas mot lagändringen och med hänsyn till de ekonomiska konsekvenser ändringsförslaget
bedöms komma atl medföra avstyrker rikspolisstyrelsen bifall till
framställningen frän SAS.

Luftfartsverket: Av SAS skrivelse framgår att SAS avser
att transportera flygpassagerare från Malmö till Köpenhamn-Kastrup lufthamn
och vice versa med svävare. I flygbätsterminalen kommer passagerarna alt behandlas
på exakt samma sätt som i dag sker på de svenska flygplatserna, vilket bl. a.
innebär utförande av särskild kontroll av passagerare och handbagage enligt
lagen (1970:926) om särskild kontroll på flygplats. Denna lag måste i sä fall
ändras så atl kontroll även får ske på annan plats än flygplats.

Sverige är genom sin anslutning till 1944 års Chicagokonvenlion
om civil luftfart bundet av dess Annex 17 "Securily", som behandlar
säkerheten pä flygplatserna för passagerare och flygplan. Eftersom kontrollen
vid flygbätsterminalen inte avser skydd för flygplan utan svävare anser sig
luftfartsverket inte böra uttala sig i säkerhetsfrågan. Däremot berör ärendet
i hög grad även luftfartsverket. Enligt handlingarna skulle en ändring för atl lillmölesgä
SAS intressen kunna ske på del sättet atl i en ny 7§ i lagen anges all i fall
som rikspolisstyrelsen bestämmer kontrollen får anordnas i anslutning fill
terminal för transport till och från en flygplats. Luftfartsverket anser i
denna del del inte vara lämpligt att pä angivet sätt utan föregående utredning
ändra lagen. En sådan ändring skulle nämligen medföra konsekvenser inte bara
för SAS vidkommande utan även för luftfartsverket och andra intressenter. Del
kan sålunda inte uteslutas all krav på byggnadstekniska åtgärder och andra
arrangemang skulle uppkomma pä flygplatsen, när det gäller atl ta hand om de
redan incheckade och kontrollerade passagerarna i förhållande till de
passagerare, som infinner sig direkt pä flygplatsen.

Prop. 1983/84:173 13

Luftfartsverket
vill i säkerhetsfrågan också erinra om alt det inle är nödvändigt atl anordna
säkerhetskontroll vid svävarterminalen i Malmö för här ifrågavarande typ av
trafik. Kontrollen kan äga rum på Kastrup av dansk polis, innan passagerarna
släpps in i transilhallen. Om emellertid statsmakterna eller annan ställer krav
pä atl säkerhetskontroll genomförs redan vid terminalen i Malmö, bör enligt
verkels mening förutsättningarna härför regleras i särskild lag och inle las in
i 1970 års lag om kontrollen på flygplats.

Vid de överläggningar som
förts med SAS i samband med planeringar inför den tilltänkta nya svävartrafiken
har luftfartsverket påpekat all kostnader för tull-, pass- och
säkerhetskontroll skulle uppkomma, kostnader vilka inte skulle uppkommit om
insatser i stället gjorts på Slurups flygplats för att där utveckla
trafikservicen. SAS har emellertid gjort den bedömningen att det nya irafikupplägget
bättre skulle gagna resenärerna. Eftersom svävartrafiken ostridigt innebär en
serviceförbättring för flygpassagerarna har luftfartsverket inte velat
motsätta sig denna. Verket har emellertid understrukit att detta inle får
innebära försämring för existerande pendel mellan Sturup och Kastrup och atl
åtgärder måste vidtagas för att allmänt utveckla trafiken pä Sturup, bl. a. med
flera direktgående utrikes-flyglinjer. SAS har förklarat sig berett att
medverka härtill.

Härutöver
kan följande synpunkter anföras. SAS fick ensamrätt till försäljning av
skattefria lobaksvaror och rusdrycker på vissa flygplatser första gängen år
1961 (prop. 1961:11). Även om de författningar, som reglerar den s. k. taxfree-försäljningen,
ändrats ett flertal gånger har SAS alltjämt kvar sin ensamrätt. Luftfartsverket
hyr ut försäljningslokaler på sju flygplatser till SAS. Som ersättning för
upplåtelserna betalar SAS ett belopp som motsvarar 50% av SAS bruttointäkt frän
försäljningen. Den årliga ersättningen till verket ligger kring 60 mkr. Vid en
eventuell försäljning i SAS flygbåtsterminal skulle verket med nuvarande
regler gå miste om intäkter från denna försäljning samtidigt som omsättningen
på Sturup torde sjunka. I detta sammanhang bör erinras om all samtliga
luftfartsverkets intäkter kommer hela den civila luftfarten tillgodo. Vid
uteblivna intäkter på ett område måste åtgärder vidtas på andra områden för all
möta detta problem.

Ett
sätt att lösa detta är att luftfartsverket och därmed hela luftfartssektorn i
särskild ordning tillförs motsvarande andel av intäkterna från taxfree-försäljningen
i svävarterminalen.

Generaltullstyrelsen:
Generaltullstyrelsen har inte något att erinra mot att ifrågavarande lag ändras
sä att säkerhetskontroll av passagerare fär anordnas även i anslutning till
terminal för transport till eller frän flygplats. Frågan om tullverkets
kontroll av utresande och behövliga utrymmen och anordningar härför måste dock
beaktas i sådana fall. Rikspolisstyrelsen bör därför samräda med
generaltullstyrelsen innan beslut om anordnande av sådan säkerhetskontroll
fattas.

Prop,
1983/84:173 14

Statens invandrarverk: Statens invandrarverk har ingen
erinran mot att ändring görs i lagen (1970:926) om särskild kontroll på
flygplats för att därmed möjliggöra säkerhetskontroll vid sådan terminal som
SAS avser la i bruk.

Ändring kan ske på sätt som anges i remissen.

Länsstyrelsen
i Malmöhus län: Av skäl som SAS anfört i sin skrivelse, och mot bakgrund av vad
som framhålls i bifogade promemoria, upprättad inom regionalekonomiska enheten
vid länsstyrelsen i Malmöhus län, anser länsstyrelsen atl en sådan lagändring
bör genomföras, all säkerhetskontroll kan ske även vid en terminal. Att en
sådan möjlighet tillskapas är nödvändigt för alt den svävartrafik, som avses i
skrivelsen, skall kunna komma till stånd. Öppnandet av denna svävartrafik är av
stor näringspolitisk betydelse för stora delar av Sydsverige. Genom svävartrafiken
Malmö-Kastrup kommer snabba, turläta och komfortabla förbindelser att skapas
mellan Sydsverige och Skandinaviens största flygplats för utrikestrafik. I
nuvarande läge, då stora ansträngningar görs för att utöka sydsvenska förelags
export och gynnsamma förutsättningar synes föreligga, är del utomordentligt
angeläget, att affärsresorna till och frän övriga Europa och andra kontinenter
så längt möjligt underlättas.

Med hänvisning till det anförda hemställer länsstyrelsen,
att den föreslagna lagändringen genomförs.

Regionalekonomiska
enheten vid länsstyrelsen i Malmöhus län: Flygresenärer i internationell
trafik till eller från södra Sverige är hänvisade till Kastrups flygplats
eftersom Sturup ännu inte fält direkt utrikestrafik bortsett frän flygpendeln
till Kastrup. För flygresenärerna är det därför av väsentlig betydelse all
förbindelserna mellan Skåne och Kastrup är snabba, bekväma, frekventa och har
god regularitet. Under del första halvåret 1983 har en särskild arbetsgrupp
under landshövdingens ledning arbetat för atl få till stånd bättre förbindelser
till och frän Kastrup. I arbetsgruppen har förutom länsstyrelsen ingått
representanter för SAS, Skånes Handelskammare, luftfartsverket samt Malmö och
Helsingborgs kommuner. Som framgår av länsstyrelsens yttrande den 5 maj 1983 fill
statsrådet och chefen för kommunikationsdepartementet över DSO: s ansökan för
brukande av svävare, har arbetsgruppen lämnat följande förslag:

-
Svävartrafik
startas mellan Malmö hamn och Kastrup

-
En undersökning
genomförs rörande möjligheterna av att starta direkttrafik frän Sturup till
vissa större deslinationer i Europa

-
Flygpendeln Sturup-Kastrup
bibehålls tills vidare

-
Kompletterande
trafik bedrivs med lätt eller medeltung helikopter mellan Skåne och Kastrup

Beträffande svävartrafiken anfördes i ovan nämnda yttrande
bl.a.: "Terminalen i Malmö inrättas i den gamla flygbätsterminalen vid Skeppsbron.
Incheckning, tull-, pass- och säkerhetskontroll sker i Malmö. Terminalen och svävarna
får euroclassavdelning. Pä Kastrup möts svävarna av

Prop, 1983/84:173 15

flygplatsens
lerminalbussar som transporterar passagerarna till utrikesler-minalen.
Målsättningen är att svävarna i framtiden får angöra utrikester-minalen direkt.
Biljettpriser pä svävarna blir samma som för flygpendeln mellan Sturup och
Kastrup. Flygpassagerarna får också möjlighet att fritt välja mellan
flygpendeln och svävarna."

Sedan
länsstyrelsen yttrade sig i maj 1983 har SAS beslutat bygga en ny och större
terminal vid sidan av den gamla flygbätsterminalen i Malmö. Likaså är i det
närmaste klart all svävarna får angöra direkt finger C vid utrikeslerminalen på
Kastrups flygplats.

En
förutsättning för atl den planerade svävartrafiken skall kunna erbjuda utrikespassagerare
frän Sydsverige en snabb förbindelse med fullgod service är att incheckning,
pass-, tull- och säkerhetskontroll kan ske vid terminal i Malmö. Del är
speciellt väsentligt alt säkerhetskontrollen av passagerarna och deras
handbagage genomförs i Malmöterminalen eftersom passagerarna vid ankomslen
till Kastrup förs direkt in i flygplatsens iransitutrymme i vilket alla
resenärer skall vara säkerhetskonlrollerade. Länsstyrelsen vill även
understryka att svävartrafiken är ett komplement till den nuvarande
flygförbindelsen Sturup-Kastrup och att någon lokaltrafik till/från Kastrup
inte kommer atl bedrivas i nämnvärd omfattning på svävarförbindelsen.

Mot
denna bakgrund tillstyrker länsstyrelsen alt regeringen vidtar sådana
åtgärder, att svävarterminalen med hänsyn till lagen om särskild kontroll av
flygplats (SFS 1970:926 och 1974:599) jämställs med svensk flygplats eller att
lagtexten ändras atl avse såväl flygplats som annan terminal, från vilken
passagerarna transporteras direkt till utländsk flygplats.

Polisstyrelsen
i Malmö polisdistrikt: Polisstyrelsen i Malmö polisdistrikt tillstyrker alt den
tillämnade svävartrafiken mellan Malmö och Kastrup kommer till stånd under den
uttalade förutsättningen att distriktet tilldelas erforderlig personal och
materiel m. m. för den utökade verksamheten.

Genomförs
en lagändring pä sätt som har föreslagits i remissen innebär det all all
avgående trafik måste säkerhetskontrolleras. Den ankommande trafiken måste
passkontrolleras som vid nordisk yttergräns. För att läcka den planerade luriistan
fordras det fyra arbetslag med sex befattningshavare i varje lag för
kontrollverksamheten. Det går inte att samordna kontrollverksamheten vid Sturup
med verksamheten vid svävarterminalen. För att uppnå effektivitets- och
rationaliseringsvinster bör kontrollen vid svävarterminalen organisatoriskt
integreras med den passkontroll som redan nu finns i Malmö hamnar. Under
förutsättning att övrig personal som i dag finns för reguljär och stickprovsvis
anordnad passkontroll inle minskas kan utökningen dä begränsas till tio polismän
och nio pass- och säkerhetskontrollanter. En lösning av personalfrågan pä nu
angivet sätt förutsätter atl samtliga kontrollanter i Malmös hamnar utbildas
och åläggs att arbeta både som pass- och säkerhetskontrollanter.

Prop. 1983/84:173 16

Om
förslaget till lagändring inte genomförs tyder bl. a. de redan långt komna
byggnadsarbetena pä att SAS ändå kommer att utnyttja sin koncession och den 15
juni 1984 påbörja svävartrafiken mellan Kastrup och Malmö om än på något
annorlunda villkor. Beroende på den kontroll som då sker vid Kastrup måste
passagerarna genomgå antingen en reguljär eller en stickprovsvis anordnad
kontroll vid inresan till Sverige. Under samma förutsättning som ovan
understrukits att den övriga personalen vid Malmös hamnar inte minskas uppgår
personalbehovet i delta alternativ till älta polismän och fem passkontrollanter
för att täcka den planerade turlistan. Beräkningen förutsätter ocksä i delta
fall all en integrering av de olika kontrollerna kan ske. Såvida inte
ambitionsnivån för den stickprovsvisa passkontrollen generellt minskas i
väsentlig omfattning är de lokala förhållandena sådana alt personalbehovet är
detsamma oavsett vilken form av passkontroll det i detta alternativ blir frågan
om.

Polisstyrelsen
har haft möjlighet att under hand ta del av de förslag till utformning av
lokaler som SAS presenterat och som nu är under uppförande.

Genomförs
lagförslaget måste särskild materiel såsom detektorer, ge-nomlysningsapparal m.m.
- i huvudsak samma materiel som i dag finns vid Sturup - installeras i svävarterminalen.

Malmö
kommunstyrelse: Kommunstyrelsen får som svar på remissen meddela atl Malmö
kommun tillstyrker genomförandel av föreslagen ändring i lagen om särskild
kontroll pä flygplats, vilken möjliggör kontroll i anslutning till terminal för
transport till eller frän en flygplats.

Svensk
Pilotförening (SPF): Vid transport av passagerare från svävar-terminal till
flygplatsterminal är det lika viktigt att 100%-ig säkerhetskontroll utförs vid
denna terminal som vid flygplalsterminal, om avsikten är atl passagerare skall
införas direkt i utländsk Iransithall,

En
eventuell ändring av lagen sä att denna även kan tillämpas på svävartrafiken
Malmö—Köpenhamn har SPF inget att erinra emot, under förutsättning att man
beaktar övriga säkerhetsfrågor.

Vi
motsätter oss dock uttrycket "annan terminal" som är alltför omfattande,
SPF anser att det är enormt viktigt, att man vidhåller en sträng
säkerhetskontroll på alla områden, dä sabotage och kapningar fortfarande ligger
på en oförändrad hög nivå.

Norstedts Tryckeri, Stockholm 1984