Prop. 1983/84:175

Prop. 1983/84:175 Regeringens proposition

1983/84:175

om
vissa anslag ur kyrkofonden;

beslutad
den 22 mars 1984.

Regeringen
föreslår riksdagen all anta de förslag som har tagits upp i bifogade utdrag av
regeringsprotokoll.

Pä
regeringens vägnar OLOF PALME

BO
HOLMBERG

Propositionens
huvudsakliga innehåll

I
propositionen föreslås all regeringen får besluta om anslag till biskopar och
kontraktsprostar för porlokostnader och om anslag för alt täcka kostnader för
fackliga förtroendemän för kyrkomusiker. Vidare föreslås att ur kyrkofonden får
betalas kostnader för intressebevakning för och service ät svenska kyrkans
församlingar och samfälligheler.

1 Riksdagen 1983/84. 1 saml. nr 175

Prop.
1983/84:175 2

Utdrag

CIVILDEPARTEMENTET PROTOKOLL

vid
regeringssammanträde 1984-03-22

Närvarande:
statsministern Palme, ordförande, och statsråden Sigurdsen, Gustafsson, Leijon,
Hjelm-Wallén, Peterson, Andersson, Boström, Bodström, Göransson, Gradin, Dahl,
Holmberg, Hellström, Wickbom

Föredragande:
statsrådet Holmberg Proposition om vissa anslag ur kyrkofonden

1
Inledning

Kyrkofonden
bildades är 1910 av prästlönefonder och andra kapitaltillgångar för avlöning
av präster. Till en början användes fonden uteslutande till kostnader för
avlöning och pension ät församlingspräster. Kyrkofondens uppgifter har
successivt utökats. Dess viktigaste uppgift är numera att svara för en
ekonomisk utjämning mellan kyrkliga kommuner.

Elt
nytt syslem för ekonomisk utjämning mellan de kyrkliga kommunerna via
kyrkofonden har genomförts fr.o.m. år 1983. Systemet ersätter både det tidigare
skalleutjämningssyslemel för kyrkliga kommuner och den tidigare inomkyrkliga
utjämningen via kyrkofonden av pastoralens kostnader för präst- och kyrkomusikerlöner.
Kyrkofonden har samtidigt fåll en särskild styrelse.

Enligt
6 § lagen (1970:940) om kyrkliga kostnader (omtryckt 1982:379, ändrad senast
1983:401) betalas ur kyrkofonden

1.
sådan kostnad för avlöningsförmåner
till präst som regeringen och riksdagen bestämmer,

2.
kostnad för pensionsförmån åt
präst eller efterlevande till präst enligt bestämmelser som regeringen meddelar
eller enligt avtal samt för försäkringsförmån som utgår för präst eller annan
kyrkomusiker än skolkantor enligt statlig grupplivförsäkring,

3.
förvaltningskostnad enligt
regeringens och riksdagens bestämmande för stiftsnämnd och boställsnämnd saml
för departement eller myndighet där kyrkliga frågor handlägges,

4.
annan kostnad för kyrklig
verksamhet enligt regeringens och riksdagens bestämmande,

5.
anslag till extra utgifter med
ett av regeringen och riksdagen bestämt belopp för är, vilket efter regeringens
bestämmande fär användas till kyrkliga ändamål.

Prop. 1983/84:175 3

Ur kyrkofonden betalas även allmänt, särskilt och extra uljämningsbi-drag
till de kyrkliga kommunerna enligt närmare bestämmelser i nämnda lag och beslut
av kyrkofondens styrelse. Denna styrelse har också till uppgift atl inom en av
regeringen fastställd ekonomisk ram ge bidrag till vissa av riksdagen godkända
rikskyrkliga ändamål (pröp. 1981/82: 158, KU 28, rskr 309, prop. 1982/83:66, KrU
16, rskr 93 och prop. 1982/83:160, KrU 28, rskr 330).

I del följande redovisas några förslag om godkännande av
nya ändamål som bör få betalas ur kyrkofonden enligt p. 4 ovan.

2 Vissa anslag ur kyrkofonden

2.1 Anslag till portokostnader åt biskopar och
kontraktsprostar

Enligt beslut av regeringen den 7 april 1983 har den 1
januari 1984 tjänslebrevsrätten upphört för organ inom svenska kyrkan med
undanlag för domkapitlen och stiflsnämnderna samt pastorsämbetena i fråga om
ärenden som gäller folkbokföringen.

Domkapitlen i Skara. Strängnäs, Lund och Härnösand
anhåller med anledning härav all ur kyrkofonden skall få utgå anslag till
portokostnader för biskopar och kontraktsprostar.

Föredraganden

Ur kyrkofonden betalas bl. a. kostnader för
avlöningsförmåner till biskopar och prostlillägg fill kontraktsprostar. Genom
indragningen av ijänste-brevsrällen fär biskopar och kontraktsprostar nu svara
för portokoslna-derna för sina brev i tjänsten. I likhet med domkapitlen anser
jag att även dessa kostnader bör få bestridas ur kyrkofonden. Jag föreslår alt
ur kyrkofonden får utgå anslag till portokoslnader åt biskopar och
kontraktsprostar. Det bör ankomma pä regeringen att bestämma anslagens storlek
och utfärda övriga föreskrifter som behövs.

2.2 Kostnader för fackliga förtroendemän för
kyrkomusiker

Svenska kyrkans församlings- och pastoratsförbund har
anhållit att avlöningsförmåner för bl. a. kyrkomusiker, när de är tjänstlediga
pä grund av uppdrag som fackliga förtroendemän, skall få bestridas ur
kyrkofonden. Regeringen har överlämnat handlingarna i detta ärende till
kyrkomusiker-utredningen (Kn 1980:04) för alt övervägas i samband med
fullgörandet av utredningsuppdraget. Utredningen har kommit in med en skrivelse
i ämnet.

Kyrkomusikerutredningen beräknar atl kostnaderna för de
ifrågavarande fackliga förtroendemännens verksamhet för hela landet uppgår
till unge-

Prop.
1983/84:175 4

fär 1 milj. kr. Till allra största delen avser beloppet
kostnader för avlöningsförmåner åt vikarier. Mindre belopp avser kostnader för
lokaler, resor, telefon, porto m.m. Två tredjedelar av totalbeloppet belastar bor-geriiga
kommuner samt resten kyrkliga kommuner och Sköndalsinslitutet. Den arbetsgivare
som har en facklig förtroendeman anställd får stå för kostnaderna, trots att de
fackliga förtroendemännens verksamhet omfattar hela stift. Om en facklig
förtroendeman är skolkantor, så belastar kostnaden för den fackliga
verksamheten en borgeriig kommun trots att verksamheten helt avser det
kyrkliga området.

Kyrkomusikerutredningen föreslär alt kostnaderna i stället
skall fördelas jämnt över samtliga kyrkliga kommuner. Utredningen förklarar
att detta enklast kan ske genom att kostnaderna fär tas ut av kyrkofonden.

Föredraganden

Det är otillfredsställande att kostnaderna för en facklig
förtroendeman för kyrkomusiker i ett stift helt drabbar den borgerliga kommun
eller det pastoral, som är arbetsgivare för den facklige förtroendemannen.
Kostnaderna bör i stället delas mellan pastoraten. Ett enkelt sätt att
åstadkomma en sådan fördelning mellan landels alla pastorat är atl betala
kostnaderna ur kyrkofonden. Jag föreslär därför att ur kyrkofonden fär betalas
ersättning till arbetsgivare som haft utgifter för en facklig förtroendeman
för kyrkomusiker. Regeringen bör utfärda de bestämmelser som erfordras om sådan
ersättning.

2.3 Kostnader för intressebevakning m. m. åt svenska
kyrkans församlingar

Kyrkomötet fattade är 1983 principbeslut om en samlad
riksorganisation för svenska kyrkan.

Svenska kyrkans församlings- och pastoratsförbund
framhåller att kyrkomötets beslut får genomgripande konsekvenser för
förbundet. För ett fullständigt förverkligande av den samlade
riksorganisationen erfordras enligt förbundet bl. a. atl pastoralsförbundets inlressebevakningsfunktion
för församlingarna och vissa serviceuppgifter som förbundet i dag svarar för
förs över på andra rikskyrkliga organ. Förbundels tredje huvudfunktion - att
vara församlingarnas och samfälligheternas arbetsgivarorganisation -
förutsätts stanna kvar på förbundet.

Förbundet har det senaste decenniet haft total anslutning
från kyrkokommunernas sida. Medlemsavgiften har sedan är 1980 beräknats efter
en avgiftssats av 0,4 öre per skattekrona. De större medlemmarna har åtnjutit
en viss avgiftsreducering.

Förbundet hemställer att regeringen mätte föreslå
riksdagen alt ur kyrkofonden får bestridas kostnader för intressebevakning för
och service åt svenska kyrkans församlingar och samfälligheler. Kostnaderna
härför beräknas till knappt 10 milj. kr. per är.

Prop. 1983/84:175 5

Föredraganden

Regeringen beslutar varje år om anslag ur kyrkofonden till
kyrkomötet och svenska kyrkans centralstyrelse i deras egenskap av offentliga
organ.

Kyrkomötet
har år 1984 fattat beslut om den närmare utformningen av en riksorganisation
för svenska kyrkan. Beslutet innebär atl en stiftelse för rikskyrklig
verksamhet och ett antal nämnder inrättas som huvudsakligen skall svara för
arbetsuppgifter inom kyrkans s. k. fria sektor. I den beslutade
nämndorganisationen ingår bl. a. en nämnd för församlings- och pasto-ratsförvalining.
Nämnden skall planera, leda och vidareutveckla den centrala serviceverksamhet
i församlings- och pastoratsförvallningsfrågor som församlingar och samfälligheler
har behov av. Arbetsuppgifterna inom kyrkans fria sektor har tidigare till
större delen finansierats dels genom gåvor och kollekter, dels genom bidrag ur
kyrkofonden enligt beslut av kyrkofondens styrelse. Jag räknar med att kyrkans
fria verksamhet i den nya organisafionen i samma utsträckning som hittills
skall finansieras genom gåvor och kollekter. Delta är nödvändigt med hänsyn
till de kostnadsökningar och det inkomstbortfall som kyrkan fåll vidkännas eller
som väntas uppkomma under 1980-talel. Som exempel kan nämnas att bidraget till
kyrkofonden pä grund av indragna skatteutjämningsmedel liksom kyrkokommunernas
inkomster av den kommunala beskattningen av juridiska personer avses upphöra fr.o.m.
år 1985. Åven om viss kompensation kommer atl lämnas för bortfallet av skatt
från juridiska personer blir inkomstbortfallet för svenska kyrkan betydande. Av
ekonomiska skäl torde möjligheterna alt inom överskådlig lid genomföra reformer
som medför en ökad belastning på kyrkofonden vara mycket begränsade.

För sådan verksamhet som tidigare godkänts för bidrag ur
kyrkofonden kan kyrkofondens styrelse ge bidrag även om en ny huvudman övertar
ansvaret för verksamheten.

Kostnaderna för intressebevakning för och service åt
svenska kyrkans församlingar har hittills betalats av kyrkokommunerna genom
medlemsavgiften till Svenska kyrkans församlings- och pastoratsförbund. När
dessa arbetsuppgifter förs över pä nya organ inom den kyrkliga riksorganisationen
är del naturligt att kostnaderna för denna verksamhet i likhet med annan rikskyrklig
verksamhet får finansieras genom kyrkofonden. Jag biträder därför förbundets
förslag all ur kyrkofonden skall få bestridas kostnader för intressebevakning
för och service ät svenska kyrkans församlingar och samfälligheler.
Kyrkofondens styrelse bör få besluta om bidrag för detta ändamål inom den
ekonomiska ram som regeringen varje år fastställer. Det rambelopp som anvisas
för bidrag till rikskyrkliga ändamål bör dock inle med anledning härav räknas
upp med högre belopp än vad som motsvarar sänkningen av församlingarnas avgift
till Svenska kyrkans församlings- och pastoralsförbund.

Prop. 1983/84:175 6

3
Hemställan

Med
hänvisning till vad jag nu har anfört hemställer jag atl regeringen föreslär
riksdagen alt

1.
medge atl ur kyrkofonden fr. o.
m. den 1 januari 1984 t. v. får bestridas portokostnader för biskopar och
kontraktsprostar,

2.
medge atl ur kyrkofonden fr.o.m.
den I juli 1984 t. v. får bestridas kostnader för fackliga förtroendemän för
kyrkomusiker,

3.
medge all ur kyrkofonden fr.o.m.
den 1 juli 1984 t. v. får bestridas kostnader för centralt bedriven
intressebevakning för och service åt svenska kyrkans församlingar och samfälligheler.

4
Beslut

Regeringen
ansluter sig till föredragandens överväganden och beslutar att genom propositon
föreslå riksdagen all anta de förslag som föredraganden har lagt fram.

Noriitedts Tryckeri, Stockholm 1984