Prop. 1983/84:178

Prop.
1983/84:178

Regeringens proposition

1983/84:178

om ändringar i
vägtrafikbeskattningen;

beslutad
den 8 mars 1984.

Regeringen
föreslår riksdagen att antaga de förslag som har upptagils i bifogade utdrag av
regeringsprotokoll.

Pä
regeringens vägnar , "

OLOF
PALME

KJELL-OLOF
FELDT

Propositionen»
huvudsakliga innehåll

I
propositionen läggs fram förslag om att fordonsskatten och kilometer-skatten
för släpvagnar av typ påhängsvagn slopas och att en motsvarande höjning görs av
skatterna för dragbilar till sådana vagnar. Vissa justeringar föresläs även av
fordonsskattesatserna för andra lastbilar och släpvagnar.

Utöver
denna omfördelning av vägtrafikskalten föresläs alt fordonsskatten generellt
höjs med ca 24 procent för de flesta slags fordon. Höjningen skall finansiera
den i budgetpropositionen föreslagna ökningen av anslagen till drift av
vägarna.

Vägtrafikskatten
för motorfordon som är av årsmodell 1950 eller äldre slopas.

Ändringar
föreslås vidare när det gäller avräkningen av kilometerskatl när svenska fordon
används i Finland. För utländska fordon spm används i Sverige föreslås
ändringar i skattesatserna och debiteringsförfarandel.

Samtliga
ändringar föresläs träda i kraft den 1 januari 1985.

1 Riksdagen 1983/84. 1 saml. Nr 178

Prop. 1983/84:178 2

1 Förslag till

Lag om ändring i vägtrankskattelagen (1973:601)

Härigenom
föreskrivs att 2, 5, 6, 29, 36 och 41 §§ samt bilagorna 1 och 2 till vägtrafikskattelagen
(1973:601)' skall ha nedan angivna lydelse.

Nuvarande
lydelse

Föreslagen
lydelse

Fordonsskatt utgår för motorfordon, traktor, molorredskap
eller släpvagn, om fordonet är eller bör vara registrerat och ej är avställl
(skattepliktigt fordon).

Utöver fordonsskatt utgår kilometerskatl för
skattepliktig bil, som är inrättad för atl drivas med annat drivmedel än bensin
eller gasol saml för skattepliktig släpvagn med skattevikt över 3000 kilogram,
som dragés av sådan bil (kilometerskal-tepliktigl fordon).

Om
undantag från skatteplikt föreskrives i 6 §.

Fordonsskall utgår för motorfordon, traktor, molorredskap
eller släpvagn, om fordonet är eller bör vara registrerat och inte är avställl
(skattepliktigt fordon). En påhängsvagn med en skattevikt över 3 000 kilogram
är dock inte skattepliktig om den dras uteslutande av bilar som inte är
bensin- eller ga-soldrivna.

Utöver fordonsskatt utgår kilometerskatt för
skattepliktig bil, som är inrättad för atl drivas med annat drivmedel än bensin
eller gasol saml för skattepliktig släpvagn med skattevikt över 3 000 kilogram,
som dras av sådan bil (kilometerskalte-pliktigl fordon).

Om
undantag frän skatteplikt föreskrivs i 6 §.

5 §
Med skattevikt avses den vikt efter vilken vägtrafikskalt beräknas. Skalleviklen
utgör för

personbil,
motorcykel, traktor eller molorredskap

buss,
lastbil eller annan släpvagn än påhängsvagn

påhängsvagn

Ijänsteviklen

lolalviklen, dock högst den bruttovikt, med vilken
fordonet fär föras på väg som är upplåten för högst 10 lons axellryck eller 16
lons boggilryck

den del av
fordonets totalvikl som vilar pä dess fasta axel eller fasta axlar, dock högst
den bruttovikt, med vilken fordonet får föras på väg, som är upplåten för högst
10 tons axeltryck eller 16 tons boggilryck.

Kan en buss, lastbil eller släpvagnförses med två eller
flera olika karosserier beräknas skattevikten

' Lagen omtryckt 1979:280.

Senaste lydelse av lagens rubrik 1974: 869.

Prop. 1983/84:178

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

efter det karossen som ger högst totalvikt för fordonet. I
fråga om lastbil som kan förses med anordning för påhängsvagn beräknas dock
skattevikten efter fordonets totalvikt med sådan anordning.

Frän
skatteplikt undantages motorcykel, som är inrättad som invalidfordon och som
är konstruerad för en hastighet av högst 30 kilometer i fimmen.

Frän skatteplikt undantas

1.
motorcykel, som
är inrättad som invalidfordon och som är.konstruerad för en hastighet av högst
30 kilometer i limmen,

2.
motorfordon
som enligt bilregistret har årsmodellbeteckning 1950 eller äldre.

Regeringen fär under förutsättning av ömsesidighel
förordna om undanlag från skatteplikt för fordon, som äges av den som är
anställd vid främmande lands beskickning eller konsulat i Sverige och som ej är
svensk medborgare.

29 §

Skatt och skattetillägg anges i helt krontal, så atl örelal
bortfaller.

Skattebelopp under tio kronor , Skattebelopp under
25 kronor be-

behöver
icke betalas in till staten och återbetalas ej heller.

höver inte betalas m till staten och återbetalas inte
heller.

36 §

Bestämmelsen
i 34 § första stycket gäller även föraren, om han kände till hindret för
fordonets brukande. Detta gäller dock icke när fordonet brukas vid besiktning
eller inspektion enligt 35 § fordonskungörelsen (1972:595).

Bestämmelserna
i 34 § första-tredje styckena gäller även föraren, om han kände till hindret
för fordonels brukande. Detta gäller dock icke när fordonet brukas vid besiktning
eller inspektion enligt 35 § fordonskungörelsen (1972:595).

41 § Har för
kilometerskallepliktig buss, lastbil eller släpvagn som använts utom riket där
utgått skatt eller avgift för trafik med eller innehav av fordonet återbetalas
fordonsskatt för varje dygn för vilket skatt eller avgift har erlagts i
utlandet med ett belopp som motsvarar 3 procent av skatten för den månad under
vilken användningen skett. Motsvarande gäller när sådant fordon använts i Norge
och där utgått kilometerskatt för fordonet.

Har kilometerskallepliktig
lastbil, buss eller släpvagn använts utom riket avräknas kilometerskatl som
belöper på körsträckan i utlandet. Motsvarande gäller i fråga om kilometerskaltepliktig
personbil

Har en kilometerskallepliktig
lastbil, buss eller släpvagn använts utom riket avräknas kilometerskatl som
belöper pä körsträckan i utlandet. Motsvarande gäller i fråga om en kilometerskallepliktig
personbil

Prop.
1983/84:178 4

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

som använts utom riket i annat land som har använts
utom riket i annat

än Norge. land än Norge eller Finland. Avräk-

ning av kilometerskatt för en lastbil eller en släpvagn
som har använts i Norge eller för en lastbil, buss eller . släpvagn som har
använts i Finland sker endast om skatt har betalats för användningen av
fordonet där.

Som förutsättning för återbetalning eller avräkning enligt
första eller andra stycket gäller att meddelade föreskrifter i fråga om
lämnande av uppgifter i samband med användning utom riket iakttagits.

Prop, 1983/84:178

BUaga 1 till vägtrafikskattelagen (1973:601)

Nuvarande lydelse

Fordonsskatt

Fordonsslag

Skattevikt,

Skatt, kronor

kilogram

grund-

tilläggsbelopp

belopp

för varje helt hundratal kilogram över den lägsta
vikten i klassen

A
Motorcyklar

1 Tvåhjulig
motorcykel

0- 75

75

0

utan sidvagn

76-

100

0

2 Annan
motorcykel

0-

150

0

B
Personbilar

0- 900

280

0

901-

355

75

C
Bussar

1 Buss
som är inrättad

0- 1600

280

0

för drift endast med

1601- 3000

309

29

bensin eller gasol

3001-

715

0

2 Annan
buss

0- 1600

280

0

1601- 3000

309

29

3001- 7000

715

11

7001-10000

1155

28

10001-30000

1995

49

30001-

11795

0

D
Lastbilar

1
Lastbil som är inrättad

0- 1600

280

0

för drift endast med

1601- 3000

309

29

bensin eller gasol

3001-

715

0

2 Annan
lastbil

2.1 med anordning för

påhängsvagn

med två hjulaxlar

0- 1600

280

0

1601- 3 000

309

29

3 001- 7000

715

16

700/-10000

1355

47

10001-/5Ö0Ö

2 765

84

15001-

6 965

113

med tre eller flera

0- 1600

280

0

hjulaxlar

1601- 3000

309

29

3001- 8000

715

13

8001-12000

1365

35

/2 00/-18000

2 765

70

18001-27000

6 965

86

27001-

14705

0

■ Senaste lydelse 1980:679.

Prop. 1983/84:178

6

Nuvarande
lydelse

Fordonsslag

Skattevikt,

Skatt, kronor

kilogram

grund-

tilläggsbelopp

belopp

för varie helt hundratal kilogram över den lägsta
vikten i klassen

2.2 utan anordning för

påhängsvagn

med två hjulaxlar

0- 1600

280

0

1601- 3 000

309

29

3001- 6000

715

5

6001-10000

865

19

10001-14000

1625

57

14001-17000

3 905

104

17001-

7025

136

med tre eller flera

0- 1600

280

0

hjulaxlar

1601- 3000

309

29

3001- 6000

714

3

6001-11000

804

9

11001-15000

1254

45

15001-18000

3054

80

18001-27000

5454

103

27001-

14 724 .

0

E
Traktorer och motorredskap

I
Trafiktraktor och registre-

0- 1300

300

0

rat motorredskap som in-

1301- 3000

345

45

rättats för drift med an-

3001- 7000

1140

75

nat drivmedel än bränn-

7001-

4200

135

olja

2
Trafiktraktor och registre-

0- 1300

465

0

rat motorredskap som in-

1301- 3000

540

75

rättats för drift med

3001- 7000

1815

120

brännolja

7001-

6615

215

3
Traktor klass II

0- 2 500

120

0

2501-

180

0

F
Släpvagnar

1 Släpvagnar med skatte

vikt högst 3 000 kilogram

påhängsvagn

annan släpvagn

2 Släpvagnar med skatte

vikt över 3000 kilogram,

som dragés uteslutande av

bensin- eller gasoldrivel

motorfordon'

2.1 påhängsvagnar med en hjulaxel

med två eller flera hjulaxlar

O- 1000 1001- 3000

O- 1000 1001- 3000

3001-

3001-13000 13001-

180 205

120 137

693

690 1680

O

25

O

17

13

10 O

' Dragés släpvagn även av kilometerskattepliktigt fordon
utgår skatt enligt 3. Dragés släpvagn även av trafiktraktor eller registrerat
motorredskap utgår skatt enligt 4.

Prop. 1983/84:178

Nuvarande
lydelse

grundbelopp

Fordonsslag

Skattevikt, kilogram

Skatt,
kronor

tilläggsbelopp för varie helt hundratal kilogram över den
lägsta vikten i klassen

2.2 andra släpvagnar med en hjulaxel

3001-

469

med två hjulaxlar

3 001-13001-

-13000

467 1160

7 0

med tre eller flera hjulaxlar

3 001-13 001-

-13000

465 960

5 0

3 Kilometerskattepliktiga släpvagnar

3.1 påhängsvagnar med en hjulaxel

3 001-6001-8001-

- 6000

- 8000

315 1065 1805

25 37 57

med två eller flera hjulaxlar

3001-

8001-

10001-

14001-

19001-

- 8000 -10000 -14000 -19000

309 1259 1859 3859 7109

19 30 50 65 0

3.2 andra släpvagnar med en hjulaxel

3 001-5001-8001-

- 5 000

- 8000

215

615

1275

20 22 41

med tvä hjulaxlar

3 001-

8001-

11 001-

14001-

17001-

- 8000 -11000 -14000 -17000

207

857

1487

2477

3 707

13 21 33 41 56

med tre eller flera hjulaxlar

3 001-11001-17001-25001-32001-

-11000 -17000 -25000 -32000

204

924

1944

4344

7704

9

17 30 48

0

4 Släpvagnar med skattevikt över 3000 kilogram, som
dragés av trafiktraktor eller registrerat molorredskap

4.1 påhängsvagnar med en hjulaxel

3001-6001-

-
6000

1020 2820

60 103

med två eller

flera

hjulaxlar

3 001-

8001-

11001-

20001-

■ 8000 -11000 20000

1010

3560

7430

22100

51 129 163

5

' Dragés släpvagn även av kilometerskattepliktigt fordon
utgår skatt enligt 3.

Prop.
1983/84:178

Nuvarande
lydelse

Fordonsslag

Skattevikt,

Skatt, kronor

kilogram

grund-

tilläggsbelopp

belopp

för varje helt hundratal kilogram över den lägsta
vikten i klassen

4.2 andra släpvagnar

med en hjulaxel

3001- 8000

690

51

8001-

3240

113

med två hjulaxlar

3001- 8000

670

29

8001-11000

2120

76

11001-17000

4400

193

17001-

15 980

197

med tre eller

3001- 8000

665

25

flera

500/-11000

1915

24

hjulaxlar

11001-14000

2635

54

14001-20000

4255

91

20001-25000

9715

112

25001-30000

15315

156

30001-35000

23115

90

35001-

27615

5

Föreslagen
lydelse Fordonsskatt

Fordonsslag

Skattevikt,

SkaH, kronor

kilogram

grund-

tilläggsbelopp

belopp

för varje helt hundratal kilogram över den lägsta
vikten i klassen

A
Motorcyklar

1 Tvåhjulig
motorcykel

0- 75

100

0

utan sidvagn

76-

125

0

2 Annan
motorcykel

0-

200

0

B
Personbilar

0- 900

355

0

901-

445

90

C
Bussar

1 Buss
som är inrättad

0- 1600

355

0

för drift endast med

1601- 3000

391

36

bensin eller gasol

3 001-

895

0

2 Annan
buss

0- 1600

. 355

0

1601- 3000

391

36

3001- 7000

895

14

7001-10000

1455

35

10001-30000

2505

61

30001-

14 705

0

Prop.
1983/84:178

9

Föreslagen
lydelse

Fordonsslag

Skattevikt,

Skatt, kronor

kilogram

grund-

tilläggsbelopp

belopp

för varje helt hundratal kilogram över den lägsta
vikten i klassen

D
Lastbilar

I
Lastbil som är inrättad

0- 1600

355

0

för drift endast med

1601- 3000

391

36

bensin eller gasol

3001-

895

0

2 Annan
lastbil

2.1 med anordning för

påhängsvagn

med två hjulaxlar

0- 1600

540

0

1601- 3000

565

25

3001- 6000

915

44

600/-10000

2235

56

10001-/4000

4475

125

14001-

9475

220

med tre eller flera

0- 1600

540

0

hjulaxlar

1601- 3000

565

25

3001- 6000

915

50

6001-11000

2415

62

11001-15000

5515

75

/500/-18000

8515

88

18001-23000

11155

160

23001-27000

19155

136

27001-

24595

0

2.2 utan anordning

för påhängsvagn

med två hjulaxlar

0- 1600

355

0

1601- 3000

391

36

3 001- 6000

895

7

6001-10000

1105

25

10001-14000

2105

72

14001-17000

4985

129

17001-

8855

169

med tre eller flera

0- 1 600

355

0

hjulaxlar

1601- 3000

391

36

3 001- 6000

895

' 4

6001-11000

1015

13

11001-15000

1665

57

15001-18000

3945

101

18001-27000

6975

126

27001-

18315

0

E
Traktorer och motor-

redskap

1
Trafiktraktor och registre-

0- 1300

370

0

rat motorredskap som in-

1301- 3000

425

55

rättats för drift med an-

3001- 7000

1360

95

nat drivmedel än bränn-

7001-

5160

168

olja

Prop.
1983/84:178

Föreslagen lydelse

10

Fordonsslag

Skattevikt, kilogram

Skatt, kronor

grundbelopp

tilläggsbelopp för varie helt hundratal kilo-

gram över den lägsta vikten i klassen

2 Trafiktraktor och registrerat motorredskap som inrättats
för drift med brännolja

0- 1300 1301- 3 000 3001- 7 000 7001-

535

620

2065

7665

0

85

140

245

3
Traktor klass II

0- 2 500 2501-

150

225

0 0

F
Släpvagnar

1 Släpvagnar med skattevikt högst 3000 kilo-

0- 1000 1001- 3 000

150 170

0 21

gram

Släpvagnar med skattevikt över 3000 kilogram, som dras av
en bensin- eller gasoldriven bil' med en hjulaxel

med två hjulaxlar

med tre eller flera hjulaxlar

Kilometerskattepliktiga släpvagnar

3.1 slyraxelför påhängsvagn med en hjulaxel

med tvä eller flera hjulaxlar

3.2 andra släpvagnar med en hjulaxel

med två hjulaxlar

med tre eller flera hjulaxlar

3 001-

3 001-13000 13001-

II

9 O

6 O

580

580 1480

13 000

3001-13001-

580 1180

3001-

-
5000

630

57

5001-

- 8000

1770

87

8001-

4380

161

3 001-

- 8000

610

31

8001-

-11000

2160

62

IIOOI-

-14000

4020

93

14001-

6810

130

3 001-

- 5 000

320

24

5 001-

- 8000

800

31

8001-

1730

52

3001-

- 8000

310

17

8001-

-11000

1160

31

11001-

-14000

2090

47

14001-

-17000

3500

62

17001-

5360

68

3001-

-11000

300

11

11001-

-17 000

1180

24

17001-

-25000

2620

40

25 001-

-32000

5820

53

32001-

9530

0

' Dras annan släpvagn än påhängsvagn även av kilometerskattepliktigt
fordon tas skatt ut enligt 3. Dras släpvagn även av trafiktraktor eller
registrerat motorredskap las skatt ut enligt 4.

Prop.
1983/84:178

11

Föreslagen
lydelse

Fordonsslag

Skattevikt,

Skatt, kronor

kilogram

grund-

tilläggsbelopp

belopp

för varie helt hundratal kilogram över den lägsta
vikten i klassen

4
Släpvagnar med skatte-

vikt över 3 000 kilogram,

som dras av en trafik-

traktor eller ett regi-

strerat molorredskap

med en hjulaxel

3001- 8000

830

57

8001-

3680

\27

med två hjulaxlar

3001- 8000

820

34

8001-11000

2520

85

11001-17000

5070

216

17001-

18030

. 221

med tre eller flera

3001-11000

730

28

hjulaxlar

11001-14000

2 970

72

14001-20000

5130

113

20001-25000

11910

137

25001-30000

18760

143

30001-35000

25910

101

35001-

30960

6

Dras annan släpvagn än påhängsvagn även av kilometerskattepliktigt
fordon tas skatt ut enligt 3.

Prop.
1983/84:178

Bilaga
2 till vägtraflkskattelagen (1973:601)

Nuvarande
lydelse Kilometerskatt

12

Fordonsslag

Skattevikt, kilogram

Skatt,
öre

för 10
kilometer

grundbelopp

tilläggsbelopp för varie helt hundratal kilo-

gram över den lägsta vikten i klassen

1
Personbil

0- 900

100

0

901-

108,5

8,5

2 Buss

0- 1600

119

0

1601-

119,3

0,3

3
Lastbil

0- 1600

119

0

1601-

120

1,03

4 Släpvagnar med skattevikt över 3 000 kilogram, som
dragés av kilometerskattepliktigt fordon

med en hjulaxel

3001-

62

0,55

med två hjulaxlar

3001-11000

61

0,46

11001-

97,8

0,85

med tre eller flera hjulaxlar

3001-11000 11001-

59 87,8

0,36 0,68

Är kilometerskaltepliktig
bil inte inrättad för drift med brännolja utgår skatt med 80 procent av angivna
belopp.

Föreslagen
lydelse

Kilometerskatt

Fordonsslag

Skattevikt, kilogram

Skatt,
öre

för 10
kilometer

grundbelopp

tilläggsbelopp för varie helt hundratal kilo-

gram över den lägsta vikten i klassen

1
Personbil

0- 900 901-

100 108,5

0

8,5

2 Buss

0- 1600 1601-

119 119,3

0 0,3

3
Lastbil

3.1 med anordning för påhängs vagn

0- /600 1601-

199 200

0 1,45

3.2 annan lastbil

0- 1600 1601-

119 120

0 1,03

Senaste
lydelse 1982:994.

Prop. 1983/84:178

13

Föreslagen
lydelse

Fordonsslag

Skattevikt, kilogram

Skau, kronor

grundbelopp

tilläggsbelopp för varie helt hundratal kilogram över
den lägsta vikten i klassen

4 Släpvagnar med skattevikt över 3000 kilogram, som
dras av ett kilometerskattepliktigt fordon

4.1 slyraxelför påhängsvagn med en hjulaxel

3001-

65

1,90

med två eller flera hjulaxlar

3001-

60

1,30

4.2 annan släpvagn med en hjulaxel

3 001-

62

0,55

med två hjulaxlar

3001-11000 11001-

61 97,8

0,46 0,85

med tre eller flera hjulaxlar

3001-11000 11001-

59

87,8

0,36 0,68

Är
kilomelerskatteplikfig bil inle inrättad för drift med brännolja utgår skatt
med 80 procent av angivna belopp.

1.
Denna lag träder i kraft den 1
januari 1985.

2.
Debiteras under liden den 1
juni - den 31 december 1984 fordonsskall som hänför sig till tid efter
ikraftträdandet, får fordonsskatten för denna tid beräknas enligt de nya
skattesatserna.

3.
Föreligger vid ikraftträdandet brukandeförbud
enligt 16 § första stycket eller 21 § första stycket 2 för ett fordon som inte
längre skall vara skattepliktigt enligt de nya bestämmelserna i 2 § första
stycket eller 6 § första stycket 2, tillämpas de angivna bestämmelserna om brukandeförbud
för ett sådant fordon även efter ikraftträdandet.

Prop. 1983/84:178 14

2
Förslag till

Lag
om ändring i lagen (1976:339) om saluvagnsskatt

Härigenom
föreskrivs att 3 § lagen (1976:339) om saluvagnsskatt skall ha nedan angivna
lydelse.

Nuvarande
lydelse Föreslagen lydelse

3
§' Saluvagnsskatt utgår för helt kalenderår räknat med

femhundrasjuttiofem
kronor för 715 kronor för bil,

bil,

etthundra
kronor för motorcykel, 125 kronor för motorcykel,

etthundrasextio
kronor för Irak- 200 kronor för traktor, motor-

tor, molorredskap eller
släpvagn. redskap eller släpvagn.

Saluvagnsskatt
erlägges för det antal fordon av varje slag som den skattskyldige önskar
använda med stöd av licensen. Skatt anges i helt krontal, sä att örelal
bortfaller.

Denna
lag träder i kraft den 1 januari 1985. De nya bestämmelserna tillämpas redan
före ikraftträdandet i fråga om saluvagnsskatt för är 1985.

Senaste
lydelse 1978: 122.

3 Förslag till

Lag om ändring i lagen (1976:338) om vägtrafikskatt på
vissa fordon, som icke är registrerade i riket

Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (1976: 338) om vägtrafikskalt
på vissa fordon, som icke är registrerade i riket

dels alt 1-2 och 4-8 §§ samt bilagorna 1 och 2 till lagen
skall ha nedan angivna lydelse,

dels atl
i lagen skall införas fyra nya paragrafer, 6 a, 7 a, 8 a och 8 b §§, av nedan
angivna lydelse.

Nuvarande lydelse

För här i riket icke registrerad bil, motorcykel eller
släpvagn som införes från utlandet för tillfälligt brukande erlägges
vägtrafikskatt till staten enligt denna lag i form av fordonsskatt och
kilometerskatt.

Beteckning som användes i denna lag har samma betydelse
som i vägtrafikskatlelagen (1973:601). Som totalvikt för påhängsvagn skall dock
gälla högst tio ton om påhängsvagnen är försedd med en axel, högst sexton ton
om påhängsvagnen är försedd med en boggi och högst tjugo ton om påhängsvagnen
är försedd med två axlar, som icke utgör en boggi.

1 §

Föreslagen
lydelse

Fordonsskatt och kilometerskatt betalas enligt denna lag
för bilar, motorcyklar och andra släpvagnar än påhängsvagnar som har införts
till landet för tillfälligt brukande här och som inte är registrerade här.

Beteckning som används i denna lag har samma betydelse som
i vägtrafikskatlelagen (1973:601).

Fordonsskall
enligt denna lag utgår för fordon, som avses i 1 § och vars tjänslevikt
överstiger sextio kilogram. Skatten utgår för varje påbörjad dag enligt bilaga
1.

Fordonsskatt
enligt denna lag utgår för fordon, som avses i 1 § och vars tjänslevikt
överstiger sextio kilogram. Skatten utgår för varje påbörjat.dygn enligt bilaga
1.

Kilometerskatl
enligt denna lag utgår för brännoljedriven lastbil eller brännoljedriven buss.
Sådan skall utgår ocksä för släpvagn, som dragés eller avses alt dragas av brännoljedriven
lastbil eller brännoljedriven buss och vars totalvikl överstiger 10000
kilogram.

Kilometerskatl
tas ut för bränn-oljedrivna lastbilar eller brännolje-drivna bussar. Sådan
skatt tas också ut för andra släpvagnar än påhängsvagnar om de dras eller
avses att dras av brännoljedriven lastbil eller brännoljedriven buss. Utgör
släpvagnen inte styraxel för påhängsvagn tas dock kilometerskatt ut endast om
dess totalvikl överstiger 10000 kilogram.

Nuvarande lydelse

Kilometerskatt utgår enligt bilaga 2 för varje helt
tiotal kilometer av den körsträcka fordonet lillryg-galägger här i riket.
Körsträckan fastställes schablonmässigt. Uppgår den sammanlagda körsträckan
till högst femtio kilometer, utgår ej skatt.

Föreslagen
lydelse

Kilometerskatt tas enligt bilaga 2 ut för varje helt
tiotal kilometer av den körsträcka fordonet lillrygga-lägger här i riket.
Körsträckan/a.y/-stalls schablonmässigt. Skatt tas dock inte ut om den
sammanlagda körsträckan är högst femtio kilometer.

Vägtrafikskall enligt denna lag erlägges, om ej annat
sägs, i samband med fordonets införsel.

Föreligger särskilda skäl får regeringen eller myndighet
som regeringen bestämmer medge att skatt får betalas i annan ordning än som
anges i första stycket.

Vägtrafikskalt
enligt denna lag betalas till tullmyndighet i samband med att fordonet förs ut
ur landet.

Förtullas
ett fordon för vilket skattskyldighet föreligger enligt denna lag, betalas
skatten in i den ordning som föreskrivs av den tullmyndighet hos vilken
fordonet förtullas.

Föreligger särskilda skäl får regeringen eller myndighet
som regeringen bestämmer föreskriva alt skatt skall betalas i annan ordning än
som anges i första stycket.

Inträder
skyldighet att erlägga fordonsskatt enligt denna lag för fordon som enligt 3 § undantagits
från sådan skatt, erlägges skatten utan dröjsmål till tullmyndighet. Detsamma
gäller om fordonsskatt eller kilometerskatt skall utgå med högre belopp än som erlagts
i samband med införseln.

Underlåter någon att fullgöra vad som åligger honom enligt
första stycket, förordnar länsstyrelse på anmälan av generaltullstyrelsen att
fordonet skall omhändertagas av polismyndighet.

När ett fordon för vilket skatt skall betalas förs in i
landet, skall tullmyndigheten utfärda en införselhandling, där införseldagen
och övriga uppgifter som erfordras för debitering och kontroll av skatten
anges.

Införselhandlingen skall medföljafordonet så länge det
befinner sig i Sverige. Den skall uppvisas om polisman eller- tulltjänsteman
begär det.

6 a §

Vid utförsel av ett skattepliktigt fordon skall
införselhandling enligt 6 § företes av den som svarar för fordonet. Detsamma
gäller när skatt skall betalas enligt 5 § andra stycket.

Saknas införselhandling i fall som avses i första stycket,
skall kilometerskatt debiteras efter en kör-

Prop.
1983/84:178

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

17

sträcka om 400 kilometer för varje påbörjat dygn fordonet
befunnit sig här i riket. År det uppenbart att körsträckan varit längre skall
dock den verkliga körsträckan läggas till grund för debiteringen. Kan antalet
dygn fordonet befunnit sig här inte utredas, skall vid debitering av fordonsskatt
och kilometerskatt vistelsens längd uppskattas efter vad som är skäligt.

7
§

Då
fordon som avses i 1 § återut-föres ur riket eller tiden för dess tillfälliga
brukande annars utgått, erlägges, om skatt i strid mot vad som föreskrives i
denna lag ej betalats till fullo, felande belopp utan anmaning till
tullmyndigheten i utförselorten om fordonet återutföres och annars till den
tullmyndighet, hos vilken fordonet förtullas.

Har skatt betalats med högre belopp än som svarar mot den
tid eller den körsträcka för vilken skatt skall utgå, återbetalas efter ansökan
överskjutande belopp av tullmyndigheten. Återbetalning sker ej av belopp som
understiger 50 kronor per fordon och resa.

Skattskyldig
för ett visst fordon är den som svarar för det när fordonet förs ut ur landet
eller när det förtullas eller skatten annars skall betalas. Den som inför eller
här i landet förvärvar, lånar, hyr, förflyttar eller förvarar ett
skattepliktigt fordon svarar tillsammans med den som är skattskyldig för
betalningen av skatten.

2 Riksdagen 1983/84. 1 saml. Nr 178

7 a §

Betalas inte skatt när ett skattepliktigt fordon skall
föras ut ur riket, får tullmyndigheten i utförselorten omhänderta forconet. I
fall som avses i 5 § andra stycket får tullmyndighet omhänderta ett fordon för
vilket skatt inte betalas i föreskriven ordning.

Har ett fordon . omhändertagits enligt första stycket tas
skatten ut i den ordning som föreskrivs i tullagen (1973:670) och tullstadgan
(1973: 671) för fall när tull och annan införselavgift skall tas ut av vara.

Nuvarande
lydelse

Föreslagen
lydelse

Brukar
någon fordon, för vilket skatt enligt denna lag skall utgå, utan att skatt erlagts
eller medgivande enligt 5 § andra stycket lämnats, dömes till böter. Har
brukandet föranletts av oförutsedd händelse eller är gärningen att anse som
ringa skall ej dömas till ansvar.

Kan införselhandling inte företes ifall som avses i 6 §
andra stycket eller i 6 a § första stycket, skall den som svarar för fordonet
dömas till böter, högst ettusen kronor.

Den som uppsåtligen eller av grov vårdslöshet till
tullmyndighet lämnar en felaktig uppgift om ett fordons väglängdmätarställning
eller om annat förhållande som är av betydelse för fastställande av skatt
enligt denna lag, skall dömas till böter eller fängelse i högst sex månader,
om gärningen inte är belagd med straff i skattebrottslagen (1971:69).

8 a§

Vid förundersökning rörande brott enligt denna lag får
åklagaren eller, om polismyndighet bedriver undersökningen, denna anlita biträde
av tullmyndighet. Detsamma gäller vid förundersökning rörande sådant brott
enligt skattebrottslagen (1971:69) som gäller skatt enligt denna lag.

Innan förundersökningen hunnit inledas får tulltjänsteman
hålla förhör och vidta annan åtgärd i syfte att utreda brottet, om åtgärden
inte kan uppskjutas utan olägenhet.

8 b §

Finner tullmyndighet att ett beslut av myndigheten om
skatt blivit felaktigt, får myndigheten meddela beslut om rättelse. Har det
tidigare beslutet överklagats, eller har tiden för överklagande gått ut, får
beslut om rättelse inte meddelas.

Bilaga
1 till lagen (1976:338) om vägtrafikskatt på vissa fordon, som icke är registrerade
i riket

Nuvarande
lydelse

Fordonsskatt

Fordonsslag

Totalvikt, kilogram

Skatt, kronor för påbörjad dag

1.
Motorcykel

-

0,25

2.
Personbil

-

1

3. Släpvagn, kopplad liW eller avsedd att kopptill
personbil

"

0,25

4. Lastbil, buss eller släpvagn, kopplad till
eller avsedd att kopplas till lastbil eller buss

0-10000 10001-15000 15001-20000 20001-

6 //

22 33

Föreslagen
lydelse

Fordonsskatt

Fordonsslag

Totalvikt, kilogram

Skatt, kronor för påbörjat dygn

1.
Motorcyklar

-

0,25

2.
Personbilar

-

1

3. Släpvagnar, kopplade till eller avsedda att
kopplas till personbilar

"

0,25

4. Lastbilar, bussar eller släpvagnar, kopplade
till eller avsedda att kopplas till lastbilar eller bussar

0-10000 10001-15000 15 001-20000 20001-

8 14 27 41

Bilaga 2 till lagen (1976:338) om vägtrafikskatt på vissa
fordon, som icke är registrerade i riket'

Nuvarande
lydelse Kilometerskatt

Fordonsslag

Totalvikt,
kilogram

Skatt, kronor för 10 kilometer

1. Brännoljedriven lastbil

2. Brännoljedriven buss

3. Släpvagn kopplad till eller avsedd att kopplas till brännoljedriven
lastbil eller brännoljedriven buss

0-

-10000

1,70

10001-

-15 000

2,40

15001-

-20000

2,90

20001-

3,40

0-

-10000

1,30

10001-

-15 000

1,55

15001-

-20000

1,70

20001-

1,85

10001-

-15 000

0,50

15001-

-20000

0,75

20001-

-

1,05

Föreslagen
lydelse Kilometerskatt

Fordonsslag

Totalvikt,
kilogram

Skatt, kronor för 10 kilometer

1 Brännoljedrivna lastbilar l.l med anordning för
påhängsvagn

1.2 övriga

2
Brännoljedrivna
bussar

3
Släpvagnar
kopplade' till eller avsedda att kopplas till brännoljedrivna lastbilar eller brännoljedrivna
bussar

3.1 Slyraxel för påhängsvagn

3.2 Övriga

0-

-10000

2.70

10001-

-15000

3,70

15001-

-20000

4,40

20001-

-

5,10

0-

-10 000

1,70

10001-

-15 000

2.40

15001-

-20000

2,90

20001-

-

3,40

0-

-10000

1,30

10001-

-15000

1,55

15001-

-20000

1,70

20001-

-

1,85

1.75 2.25

1.25 1.50 1.75

Or 10000 10001-

10001-15 000 15001-20000 20001-

1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 1985.

2. De äldre bestämmelserna tillämpas dock fortfarande
vid beskattning

en av fordon som har förts in i landet före ikraftträdandet.

Senaste lydelse 1980:680.

4 Förslag till

Lag om ändring i skattebrottslagen (1971:69)

Härigenom
föreskrivs all I § skallebrollslagen (1971:69) skall ha nedan angivna lydelse.

Nuvarande
lydelse

Föreslagen
lydelse

1 §'

Denna lag gäller i fråga om skatt eller avgift enligt

1.
lagen (1908:128) om bevillningsavgifter för särskilda förmåner och rättigheter,
förordningen (1927:321) om skall vid ulskiftning av aktiebolags tillgångar,
kommunalskattelagen (1928:370), förordningen (1933:395) om ersättningsskatt,
lagen (1941:416) om arvsskatt och gåvoskatt, lagen (1946:324) om skogsvårdsavgifl,
lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt, lagen (1947:577) om stadig
förmögenhetsskatt, lagen (1958:295) om sjömansskatt, lagen (1982:1194) om
hyreshusavgift, lagen (1983:219) om tillfällig vinslskatt, lagen (1983:1086) om
vinstdelningsskalt.

2. lagen
(1928: 376) om skatt på lotterivinsler, lagen (1941: 251) om särskild
varuskatt, lagen (1957: 262) om allmän energiskatt, lagen (1961: 372) om
bensinskatt, lagen (1961: 394) om tobaksskatt, stämpelskat-lelagen (1964: 308),
lagen (1968: 430) om mervärdeskatt, lagen (1972: 266) om skatt pä annonser och
reklam, lagen (1972: 820) om skatt pä spel, lagen (1973: 37) om avgift pä vissa
dryckesförpackningar, vägtrafikskatlelagen (1973: 601), lagen (1973: 1216) om
särskild avgift för oljeprodukter och kol, bilskrotningslagen (1975: 343),
lagen (1977: 306) om dryckesskatt, lagen (1978: 69) om försäljningsskatt pä
motorfordon, lagen (1978: 144) om skatt på vissa resor, lagen (1982: 691) om
skatt på vissa kassettband, lagen (1982: 1200) om skatt pä videobandspelare,
lagen (1982: 1201) om skatt på viss elektrisk kraft, lagen (1983: 1053) om
skatt pä omsättning av vissa värdepapper, lagen (1983: 1104) om särskild
avgift för elektrisk kraft från kärnkraftverk.

2. lagen
(1928: 376) om skatt på lotterivinsler, lagen (1941: 251) om särskild
varuskatt, lagen (1957: 262) om allmän energiskatt, lagen (1961: 372) om
bensinskatt, lagen (1961: 394) om tobaksskatt, stämpelskat-telagen (1964: 308),
lagen (1968: 430) om mervärdeskatt, lagen (1972: 266) om skatt på annonser och
reklam, lagen (1972: 820) om skatt pä spel, lagen (1973: 37) om avgift pä vissa
dryckesförpackningar, vägtrafikskatlelagen (1973: 601), lagen (1973: 1216) om
särskild avgift för oljeprodukter och kol, bilskrotningslagen (1975: 343),
lagen (1976: 338) om vägtrafikskatt på vissa fordon, som icke är registrerade
i riket, lagen (1977: 306) om dryckesskatt, lagen (1978: 69) om
försäljningsskatt pä motorfordon, lagen (1978: 144) om skall på vissa resor,
lagen (1982: 691) om skatt på vissa kassettband, lagen (1982: 1200) om skatt pä
videobandspelare, lagen (1982: 1201) om skatt på viss elektrisk kraft, lagen
(1983: 1053) om skatt på omsättning av vissa värdepapper, lagen (1983: 1104) om
särskild avgift för elektrisk kraft från kärnkraftverk.

Lydelse enligt SkU 1983/84:22.

Prop. 1983/84:178 22

3.
lagen (1981:691) om socialavgifter.

Lagen
gäller även preliminär skatt, kvarstående skatt och tillkommande skatt som avses
i uppbördslagen (1953:272).

Lagen tillämpas inte om
skatten eller avgiften fastställs eller uppbärs i den ordning som gäller för
tull och inte heller beträffande restavgift, skattetillägg eller liknande
avgift.

Denna
lag träder i kraft den I januari 1985.

Prop.
1983/84:178 23

Utdrag

FINANSDEPARTEMENTET PROTOKOLL

vid
regeringssammanträde 1984-03-08

Närvarande:
statsministern Palme, ordförande, och statsråden I. Carlsson, Lundkvist, Feldt,
Sigurdsen, Gustafsson, Hjelm-Wallén, Peterson, Andersson, Boström, Gradin,
Dahl, R. Carlsson, Holmberg, Hellström, Wickbom

Föredragande:
statsrådet Feldt

Proposition
om ändringar i vägtraflkbeskattningen

1
Inledning

Vägtrafikskatt
utgår enhgt vägtrafikskatlelagen (1973:601), VSL, i form av fordonsskall och
för vissa fordon dessutom i form av kilometerskatl. Lagen är tillämplig på
fordon som är registrerade i Sverige. För utländska fordon som tillfälligt brukas
här skall vägtrafikskalt också erläggas i form av fordonsskall och
kilometerskatt. Denna beskattning sker enligt lagen (1976: 338) om vägtrafikskalt
på vissa fordon, som icke är registrerade i riket, VUF.

Vägtrafikskatteutredningen
(B 1977:05)' har i uppdrag bl. a. att utreda uppbördsfrågor i samband med väglrafikbeskattningen
av den internationella trafiken. Utredningen har i ett betänkande (Ds Fi
1983:5) Översyn av väglrafikbeskattningen Del 5 Beskattningen av påhängsvagnar
föreslagit åtgärder för att förbättra möjligheterna att använda svenskregistrerade
fordon för internationella Iransporter. Åtgärderna avser i huvudsak ändrade
regler för beskattningen av släpvagnar av typ påhängsvagn.

Till
protokollet i delta ärende bör fogas utredningens sammanfattning av betänkandet
som bilaga 1.

Belänkandet
har remissbehandlats. En förteckning över remissinstanserna och en
sammanfattning av remissyttrandena bör fogas fill protokollet i detta ärende
som bilaga 2.

Jag
avser nu atl ta upp frågan om lagstiftning på grund av vägtrafikskat-leulredningens
förslag.

'
Utredningsman departementsrådet Leif Lindstam.

Prop. 1983/84:178 24

I
budgetpropositionen (prop. 1983/84:100 bilaga 8) har föreslagits en höjning av
de statliga och kommunala driflanslagen till vägnätet med ca 564 milj. kr. för
verksamhetsåret 1985. Därvid har angetts atl finansieringen av de ökade
anslagen avses ske genom en höjning av fordonsskatterna. Även denna fråga lar
jag upp i det följande. I del sammanhanget lar jag även upp frägan om
beskattningen av s. k. samlarfordon.

2
Allmän motivering

2.1
Allmänna utgångspunkter för en skatteomläggning

Beskattningen
av fordon som används vid internationell godsbefordran är i stor utsträckning
beroende av konventioner samt bilaterala avtal och andra överenskommelser med
olika länder. Sverige har således bl. a. ratificerat tre konventioner om
beskattningen av fordon i internationell trafik, som samtliga ingicks 1956. De
behandlar beskattningen av privalfordon (SÖ 1958:3), fordon för personbefordran
(SÖ 1958:4) resp. fordon för godsbefordran (SÖ 1958:5).

Enligt konventionerna
skall fordon som tillfälligt brukas i ett främmande konventionsanslutet land
där vara befriade från skaller och avgifter som utgår för trafik med eller
innehav av fordon, exempelvis skatter av typ fordonsskatt. Däremot medges inle
befrielse för bro- eller vägavgifter, konsumlionsskatter eller konsumlionsavgifter
och inle heller för vissa andra skaller. Delta innebär att i.ex. drivmedelsskalter
inle omfattas av konventionernas reglerom skattebefrielse. Den svenska
kilometerskatten, som ersätter en drivmedelsskatt, fär också anses vara en
konsumtions-skatt. Den tas därför ut för utländska fordon som används här.

Konventionerna har
biträtts av ett stort antal länder. Sverige har dessutom ingått avtal med
vissa länder, där i huvudsak samma principer för beskattningen överenskommits.
I förhällande till ytterligare några länder tillämpas de angivna principerna
ulan särskild överenskommelse.

Konventionerna
och avtalen innebär bl. a. atl utländska fordon vanligen kan användas i Sverige
för befordran av gods i internationell trafik utan alt fordonsskatt betalas här.
Mot detta svarar att svenska fordon vanligen kan användas utomlands utan atl
där träffas av skatter av typ fordonsskatt.

Konventionerna
och avtalen ger således uttryck för den s.k. nationalitetsprincipen för
beskattningen, dvs. att varje land tar ut fordonsskall för sina fordon även när
de används utomlands, samtidigt som utländska fordon tilläts köra inom landet
utan alt träffas av någon extra fordonsskatt. Nationalitetsprincipen skall pä
detta sätt medge atl fordonsbeskaltningen inte påverkar konkurrensförhållandena
i den internationella vägtrafiken.

Även
om nationalitetsprincipen genom konventionerna och avtalen tillämpas i mycket
stor omfattning finns dock skillnader i skattebelastningen

Prop.
1983/84:178 25

kvar för fordon frän olika länder eftersom skattenivåerna
i länderna varierar. För I.ex. lastbilar tas dock vanligen ut fordonsskatter
av ungefär samma storlek som den som utgår för svenska fordon. När det gäller
släpvagnar, och särskilt påhängsvagnar, används däremot i åtskilliga länder ett
beskaltningssyslem för de egna fordonen som gör alt nationalitetsprincipen
delvis sätts ur spel. Påhängsvagnar frän dessa länder kan nämligen användas i
internationell trafik utan att fordonsskatt betalas i hemlandet. Eftersom
Sverige tillämpar nationalitetsprincipen när det gäller fordon även frän dessa
länder och därför inle lar ut fordonsskall för påhängsvagnarna när de används
här, kommer någon fordonsskatt inle alt las ut för dem. Beskattningens konkurrensneutralitet
har pä delta sätt rubbats.

Del är i
flera europeiska länder som påhängsvagnar och släpvagnar inle beskattas
separat. Beskattningen läggs där helt på motorfordonen. Del förekommer ocksä
all fordonsägarna ges möjlighet att välja om varje påhängsvagn skall beskattas
separat, eller om i stället en högre skall skall las ut för de dragbilar som
används. I t.ex. Storbritannien och Finland förekommer således ingen separat
beskattning av påhängsvagnar eller släpvagnar. I Nederländerna har fordonsägarna
möjlighet att betala ett särskilt fordonsskalletillägg för dragbilarna, varvid elt
obegränsat antal påhängsvagnar kan användas skattefritt. Ett liknande syslem
har på senare lid införts i Västtyskland. Dessa beskattningsprinciper innebär
således atl påhängs vagnar, och vanligen ocksä släpvagnar, kan innehas
skattefritt. Används de sedan i internationell trafik med i.ex. en svensk
dragbil undgår de helt skaller av typ fordonsskatt.

I Sverige beskattas däremot sedan länge dragbilar och pähängsvagnar
separat. Fordonsskatt och kilometerskatt beräknas och debiteras för varje
fordon för sig. För svenska dragbilar och pähängsvagnar som används för
internationella transporter får fordonsskatt således betalas såväl vid kör-ning
i Sverige som vid körning utomlands. Utländska, t.ex. holländska och engelska, pähängsvagnar
kan däremot användas för internationella transporter ulan all fordonsbeskallas.
Detta gäller även om de används tillsammans med en svensk dragbil, och även
vid internationella godstransporter till och från Sverige. Användningen av
utländska pähängsvagnar gynnas därför, medan det skattemässigt blivit ogynnsamt
att använda svenskregistrerade påhängsvagnar för internationella transporter.

Godstransporterna till och frän Sverige har också på
senare år i allt större utsträckning kommit atl ulföras med påhängsvagnar.
Särskilt har transporterna med s. k. frigående påhängsvagnar ökat kraftigt. Det
är påhängsvagnar som skeppas till och från landet utan medföljande dragbilar.
Inom Sverige dras vagnarna vanligen av svenska dragbilar, medan
vägtransporterna utomlands sker med dragbilar från annat land. De påhängsvagnar
som används för denna trafik är numera så gott som uteslutande utländska,
vanligen holländska eller engelska.

Prop.
1983/84:178 26

De
angivna förhållandena gör det enligt min mening nödvändigt all nu ta upp
frågorna om principerna för beskattningen av dragbilar och påhängsvagnar. Jag
lämnar i följande avsnitt 2.2. förslag om beskattningen av dessa fordon. I
avsnitt 2.3 tar jag upp frågan om fordonsskatleskalorna för lastbilar och
släpvagnar jämfört med skatteskalorna för dragbilar och påhängsvagnar. Jag tar
vidare i avsnitt 2.4 upp frågan om beskattningen av vissa särskilda
fordonstyper.

2.2
Beskattningen av dragbilar och påhängs vagnar

Mitt
förslag: Fordonsskatten och kilometerskatten för kilomeierskalte-plikliga
påhängsvagnar slopas och ersätts av en höjd fordonsskatt och kilometerskatt för
dragbilarna. Bortfallet av fordonsskalleinläkler från påhängsvagnama motsvaras
av höjningen av fordonsskatten på dragbilarna. På samma sätt motsvaras
bortfallet av kilomelerskallen pä påhängsvagnama av en höjning av kilomelerskallen
på dragbilama.

Utredningens
förslag: Samma som mitt förslag.

Remissinstanserna:
Har i huvudsak fillstyrkt förslaget. En av remissinstanserna anser dock all
skalleomläggningen inle skulle innebära alt de svenska transportföretagens
konkurrenskraft förbättras, då företagens problem beror pä brislen på trafikfillsländ.
En remissinstans har anfört att de föreslagna skatteskalorna behöver justeras
pä en punkt.

Skäl
för mitt förslag: Enligt min mening bör sä långt del är möjligt väglrafikbeskattningen
vara utformad så alt svenska fordon kan användas för internationell godstrafik
på lika goda villkor som de utländska fordonen. Sverige har inte skäl all la ut
vägtrafikskalt pä ett sådant sätt atl användningen av svenska fordon
försväras. Den nuvarande beskattningen av dragbilar och pähängsvagnar har
emellertid uppenbarligen haft den effekten all användningen av svenska
påhängsvagnar vid internationella transporter till och från Sverige nu är
myckel liten. I stället används bl. a. engelska och holländska påhängsvagnar
för en stor del av utrikeslrafiken, och detta även i de fall när transporterna
alls inte avser något av dessa länder. Bl. a. hyrs ett stort antal
påhängsvagnar frän dessa länder ut till svenska åkeri- och speditionsförelag.

För
de svenska transportföretagen har möjligheten att använda utländska fordon i
vissa fall medfört bättre lönsamhet och förbättrade konkurrens-förhållanden
gentemot utländska transportförelag. Detta beror bl. a. på de gynnsammare
skattereglerna vid användning av de utländska påhängsvagnama. Men all de
svenska förelagen för all bh konkurrenskraftiga har fått avslå frän all använda
svenska fordon har ocksä medfört en rad nackdelar.

Prop.
1983/84:178 27

Inhyrningen
av de utländska påhängsvagnama innebär bl. a. all delar av Iransportersätlningarna
stannar utanför Sverige. De svenska förelag som inle börjat utnyttja utländska
påhängsvagnar har vidare kommit i en försämrad konkurrenssituation gentemot
övriga företag.

Den
betydande användningen av utländska påhängsvagnar har vidare medfört atl
sysselsättningen för svenska lastfordonstillverkare påverkals. Eftersom
vanligen lägre krav ställs på fordonsulrustning, besiktning m. m. i ufiandet
har den ökade användningen av utländska fordon betydelse även ur trafiksäkerhelsynpunkt.

Ett
mycket påtagligt problem är vidare de övervakningssvårigheter som
tullmyndigheter och polis har fått med trafiken med utländska påhängsvagnar.
Dessa svårigheter beror till stor del på atl de utländska påhängsvagnama
vanligen inle är registrerade eller försedda med tillfredsställande märkning av
annat slag. Det kan bl. a. vara besvärligt att i dessa fall utreda om ett
fordon verkligen är utländskt eller om det i själva verket är svenskt men
saknar registreringsskyltar. Vidare har uppstått svårigheter alt kontrollera
att de utländska fordonen inle ocksä används för inrikes trafik. Del har dock
visat sig förekomma olaglig inrikes trafik med utländska påhängsvagnar i
väsentlig omfattning. Används de utländska fordonen pä detta, olagliga, säll
uppkommer konkurrenssnedvridningar även för den inrikes svenska godstrafiken.

När
del gäller de registrerings- och lullregler som aktualiseras i anknytning till
trafiken med de utländska påhängsvagnarna pågår i annat sammanhang arbete med
all se över gällande bestämmelser. Således görs för närvarande inom kommunikafionsdepartemenlel
en översyn av reglerna om krav pä registrering och märkning m.m. av utländska
fordon som används här. Vidare utreder beredningsgruppen (H 1982:02) för
översyn av tullagstiftningen bl. a. frågor om temporär tullfrihet för utländska
fordon som används här. Resultaten av nu nämnda arbeten kommer all redovisas i andra
sammanhang.

I fråga om ändringar i
beskattningsreglerna för alt åstadkomma jämställdhet mellan de svenska och de
utländska fordonen anser jag att del är enklast och effektivast all helt slopa
beskattningen av de svenska påhängsvagnarna. Även ufiändska påhängsvagnar får
då visserligen användas här utan att skatt tas ut för dem. Den förhöjda skatt
som skall tas ut på dragbilarna fär emellertid betalas oavsett om en bil
används tillsammans med en svensk eller en utländsk påhängsvagn. Omläggningen
medför således alt del inle längre blir skattemässigt förmånligt alt använda
utländska påhängsvagnar i stället för svenska. De svenska skattereglerna för
dragbilar och påhängsvagnar anpassas på delta sätt också till vad som är
vanligt utomlands.

Det
är visserligen så att bl. a. antalet trafiktillstånd påverkar möjligheterna
alt använda olika typer av fordon för de internationella transporlema. Den av
mig föreslagna skatteomläggningen medför dock all skalleeffek-

Prop.
1983/84:178 28

terna
inte ytterligare bidrar till en ökad användning av utländska fordon i stället
för svenska. Enligt min mening finns goda skäl alt anta att förutsättningarna
för all använda svenskregistrerade påhängsvagnar avsevärt förbättras med den
av mig föreslagna omläggningen. Härtill bör också bidra atl svenskregistrerade
påhängsvagnar i motsats till ufiandsregistrerade fär användas för inrikes
trafik.

Jag
anser således att beskattningen av påhängsvagnama bör slopas och ersättas med
en höjd skatt på dragbilarna. Den fordonsskatt som nu las ut för påhängsvagnama
bör dä fördelas på dragbilarna. Fordonsskatten för dessa fär höjas i
motsvarande mån. Pä samma sätt bör kilometerskattesatserna för dragbilarna
höjas så atl skattebortfallet kompenseras när kilomelerskallen slopas för
påhängsvagnarna.

Skatteomläggningen
medför en viss schablonisering av beskattningen. Del innebär bl. a. all även
skatten för vissa fordonsägare med enbart svenska fordon kan öka eller minska
något. Med hänsyn till den utjämning av skallen jämfört med lastbilarna och
släpvagnarna som jag ämnar förorda i det följande (2.3) kommer det dock endast
i vissa undantagsfall alt bli fråga om höjningar. Dessa blir i så fall små.

När
del gäller de av utredningen föreslagna fordonsskatteskalorna för dragbilarna
har en remissinstans påpekat att skillnaden i fordonsskatt för 3-axliga och 2-axliga
dragbilar är för stor. Utredningsförslaget innebär i denna del alt skillnaden i
skall ökar något. Enligt min mening bör de nuvarande proportionerna i huvudsak
behållas. De av utredningen föreslagna fordonsskatteskalorna för dragbilarna
bör därför justeras så att skallen för de 3-axliga dragbilarna sänks något
medan skatten höjs i motsvarande grad för de 2-axliga dragbilarna.

I fråga om de av
utredningen föreslagna kilometerskaltesalserna för dragbilarna innebär
förslagen oftast all kilomelerskallen sänks väsentligt i jämförelse med den
nuvarande totala skatten för ett dragbilsekipage. Åtminstone för vissa fordonskombinalioner
innebär sänkningarna dock all kilometerskallen för ett dragbilsekipage blir
lägre än för motsvarande lastbilsekipage. Enligt min mening bör skatten sä
långt del är möjligt vara lika. Kilomelerskallen för dragbilarna bör därför
höjas något i förhållande till utredningens förslag.

Sammanfattning
av skälen: En överföring av vägtrafikskalten pä påhängsvagnarna till
dragbilarna innebär att svenska påhängsvagnar kan användas på samma skattemässiga
villkor som utländska pähängsvagnar.

Prop.
1983/84:178 29

2.3
Beskattningen av lastbilar och släpvagnar

Mitt
förslag: Beskattningen av lastbilar och släpvagnar skall ske i enlighet med
nuvarande principer.Skillnaden i skallebelastning mellan ett lastbilsekipage
och ett dragbilsekipage tas i princip bort. Fordonsskatten för lastbilar och
släpvagnar höjs därför något, vilket också medför all de erforderliga
fordonsskattehöjningarna för dragbilarna begränsas.

Utredningens
förslag: Samma som mitt förslag.

Remissinstanserna:
Har genomgående tillstyrkt eller lämnat förslaget utan erinran. En
remissinstans har dock anfört att den föreslagna skattenivån kan medföra att
skatten för ett laslbilsekipage blir högre än för ett motsvarande dragbilsekipage.

Skäl
för mitt förslag: Fordonsskatleskalorna är nu olika för lastbilar och
dragbilar. Även skatteskalorna för släpvagnar och påhängsvagnar är olika. Genomgående
är del så att fordonsskatten är högre för en dragbil med elt visst antal axlar
och en viss skatlevikt än för en lastbil med samma axelanlal och samma skatlevikt.
På samma sätt är skallen för pähängsvagnar högre än skatten för släpvagnar.

Bakom
skillnaderna i skatteskalor för dragbilar/lastbilar resp. för påhängsvagnar/släpvagnar
ligger atl de genomsnittliga körsträckorna för dragbilar och påhängsvagnar har
antagils vara längre än för motsvarande lastbilar och släpvagnar.

Dessa anlaganden bygger på
undersökningar som genomfördes i slutet av 1960-laiet. Enligt dessa
undersökningar fanns det betydande skillnader i körsträckor mellan de olika
fordonstyperna. Dragbilar och påhängsvagnar hade klart längre genomsnittliga
körsträckor än de konventionella lastbilarna och släpvagnarna.

Av det material som nu har
tagils fram av vägtrafikskatteutredningen framgår dock att det inte längre
finns skäl att anta att dragbilar och pähängsvagnar generellt har längre
genomsnittliga körsträckor än lastbilar och släpvagnar. Enligt min mening finns
det dä inle längre skäl all la ut lägre fordonsskatt för lastbilarna och
släpvagnarna än för motsvarande dragbilsekipage. För detta talar också det
förhällandet atl kilomelerskallen under senare är har kommit att utgöra en allt
större del, och fordonsskatten en allt mindre del, av den totala beskattningen
av lastfordonen. Det finns dä mindre anledning atl söka differentiera fordonsskallen
efter körsträckan.

Utjämningen
av skatteskalorna innebär i de flesta fall relativt obetydliga höjningar av
fordonsskattesatserna för lastbilar och släpvagnar. Eftersom dessa fordon är
betydligt fler än antalet dragbilar och pähängsvagnar

Prop.
1983/84:178 30

innebär
dock utjämningen att fordonsskatten för dragbilarna och påhängsvagnarna kan
sänkas med väsenfiigl större belopp per fordon än höjningen för lastbilar och
släpvagnar. Fordonsskatten för dragbilarna behöver därför höjas relativt lite
till följd av omläggningen av påhängsvagnsbeskatt-ningen.

Naturligtvis
kan omläggningen av skatteskalorna i vissa fall medföra atl fordonsskatten för elt
lastbilsekipage något avviker frän skatten pä närmast jämförbara påhängsvagnsekipage.
Sädana skillnader finns redan nu och kan inle helt undvikas om inte beskatlningsprinciperna
förfinas ytterligare. Jag anser dock all de av utredningen föreslagna fordonsskatleskalorna,
efter de ändringar jag föreslagit under avsnitt 2.2, är väl avvägda i detta
hänseende.

Den
angivna utjämningen av fordonsskallen mellan släpvagnar och påhängsvagnar bör
genomföras även för de pähängsvagnar som alltjämt skall vara skattepliktiga.
Det gäller pähängsvagnar med en skatlevikt om högst 3 000 kg, pähängsvagnar som
dras av bensin- eller gasoldrivna motorfordon samt pähängsvagnar som dras av
trafiktraktorer eller registrerade molorredskap. För dessa skall således samma fordonsskalteskalor
gälla som för motsvarande släpvagnar. Del innebär en utjämning av skattesatserna.

2.4
Särskilda fordonstyper

Mitt
förslag: Skallen för styraxlar för påhängsvagnar, s. k. dollys, tas ut efter
särskilda förhöjda fordons- och kilometerskatteskalor.

En
särskild regel införs för beräkning av skalleviklen för fordon med dubbla laslbärare.

Utredningens
förslag: I huvudsak enligt milt förslag, dock föreslås en något högre kilometerskatl
för dollys. Utredningen har inle lämnat något förslag när del gäller fordon med
dubbla laslbärare.

Remissinstanserna:
Förslagen beträffande beskattningen av dollys har i huvudsak godtagits. En
remissinstans anser atl den föreslagna skatten är för hög. Några
remissinstanser är tveksamma inför vilka beskattningskonsekvenserna blir för fordonskombinalioner
med dubbla påhängsvagnar, där dolly används,tillsammans med den ena
påhängsvagnen.

Några
remissinstanser anför att frågan om beskattningen av fordon som är utrustade
med dubbla lastbärare, således både vändskiva för påhängs-vagn och I.ex.
anordning för flak, bör lösas i samband med skatteomläggningen.

Prop.
1983/84:178 31

Skäl
för mitt förslag: En dolly består av en en- eller tvåaxlad anordning med vändskiva.
Den skall användas tillsammans med en påhängsvagn och kombinationen fungerar då
som en släpvagn. Slopas skatten pä påhängs-vagnarna måste en förhöjd skatt tas
ut på dollys, om elt ekipage av denna typ inte skall gynnas på elt otillbörligt
säll. Jag finner all de av utredningen föreslagna skatteskalorna för dollys är
i huvudsak väl avvägda. De föreslagna kilometerskaltesalserna är dock något
för höga, eftersom en påhängsvagn med dolly fär något högre skatt än
motsvarande släpvagn. Denna skillnad bör utjämnas genom all kilomelerskallen
för dollys inte höjs lika myckel som enligt utredningens förslag.

Genom den av mig förordade
justeringen av kilomelerskallen för dollys blir enligt min mening även
beskattningen av fordonskombinationer med dubbla påhängsvagnar lämpligt avvägd.

När det gäller de
särskilda beskailningsproblemen med fordon med dubbla lastbärare accentueras
dessa av skatteomläggningen. Eftersom skatten pä en dragbil blir väsentligt
högre än för en lastbil får det nämligen ökad betydelse hur skatten för dessa
fordon skall beräknas.

Ett av problemen är all
ett fordon av denna typ dels kan användas som lastbil och dels förses med
vändskiva. Vid beräkning av vägtrafikskalt betraktas bilen som en dragbil,
eftersom den kan användas som sådan. Den högre fordonsskatten och kilometerskatlen
för dragbilar fär då betalas även när fordonet inte används på detta sätt.
Någon möjlighet att ta hänsyn till den varierande användningen av fordonet
finns emellertid inte enligt min mening. Detta skulle nämligen förutsätta alt
den faktiska användningen registrerades och fick påverka beskattningen. Fordon
av denna typ måste därför även i fortsättningen beskattas efter de skatteskalor
som gäller för dragbilar.

När del gäller beräkningen
av den skattevikt som skall ligga till grund för bestämmandel av skatten har
emellertid hittills gällt att skalleviklen alltid beräknats med utgångspunkt i
totalvikten med det tyngsta till fordonet hörande karosseriel. Delta innebär
alt skalleviklen ofta beräknats efter lastbilsutförandel, men skatten har sedan
beräknats efter skalleskalan för dragbilar. Skallen har på detta sätt kunnat
bli högre än vad som kunnat motiveras av något av utförandena. Enligt min
mening behövs en reglering av hur skalleviklen skall beräknas i dessa fall.
Lämpligen bör föreskrivas alt skallevikten för en lastbil som har dubbla laslbärare
alllid skall beräknas efter utförandel som dragbil, om den kan förses med
anordning för påhängsvagn.

Prop. 1983/84:178 , 32

2.5
Generell fordonsskattehöjning

Mitt
förslag: Fordonsskatten höjs för de flesta slags fordon med 24 procent. För
vissa traktorer och släpvagnar till dessa görs en mindre höjning. För
motorfordon av årsmodell 1950 eller äldre slopas skatten.

Skäl
för mitt förslag: Som jag tidigare angett har i budgetpropositionen (prop.
1983/84:100 bilaga 8) föreslagits en höjning av anslagen för drift av det
statliga och kommunala vägnätet med sammanlagt 564 milj. kr. för verksamhetsåret
1985. Höjningen bör finansieras genom en generell höjning av fordonsskatten.
Höjningen bör vidare samordnas med de justeringar av fordonsskattesatserna som
jag angivit förut. Därigenom underlättas övergängen till de nya skatteskalorna.

Den
erforderliga generella höjningen av fordonsskatlesatserna motsvarar 24 %. Jag
föreslär atl fordonsskallen genomgående höjs med denna procentsats. För några
fordonsslag bör höjningen dock vara något lägre. Detta gäller för irafiktraklorer
och registrerade motorredskap som inrättats för drift med brännolja, samt för
släpvagnar som dras av irafiktraklorer och registrerade motorredskap. För
dessa fordon tas inte kilometerskatt ut. I stället är fordonsskatten förhöjd.
Den del av fordonsskatten för dessa fordon som kan beräknas motsvara den
tidigare brännoljebeskatl-ningen bör nu inte räknas upp.

För
lastbilar, bussar, släpvagnar och traktorer bör i övrigt höjningarna genomföras
med samma procentsats för alla fordon. Höjningarna har, tillsammans med de
ändringar för vilka jag redogjort i avsnitten 2.2 - 2.4, införts i förslaget
till bilaga 1 till VSL.

I
fråga om personbilarna bör höjningen av grundbeloppet bestämmas till 75 kr. och
höjningen av tilläggsbeloppet till 15 kr. Skatten för de lättaste personbilarna
(högst 900 kg) blir då 355 kr. och tilläggsbeloppet blir 90 kr. för varje
hundratal kg däröver.

För närvarande utgår
vägtrafikskatt med samma belopp oavsett ett fordons ålder. I vissa länder
förekommer emellertid alt skattelättnader medges för äldre fordon av typ samlarfordon.
Som exempel kan nämnas all i Norge fordon som är 30 år gamla eller äldre är
helt befriade frän vägtrafikskalt. I andra länder sker en viss procentuell
nedsättning av skatten för äldre fordon.

Motorhistoriska
riksförbundet har hemställt atl skattelättnader motsvarande de norska införs
även i Sverige. Förbundet åberopar därvid bl. a. att gemensamma nordiska regler
på detta område bör eftersträvas och att ett slopande av skatten skulle
innebära förenklingar.

De
fordon som avses komma ifråga för skatlelättnaderna är i första hand samlarfordon.
Enligt bilregistret finns totalt ca 15000 personbilar som är trettio år eller
äldre. Av dessa används dock endast ca 4000 i trafik. De

Prop.
1983/84:178 33

fordon
som används ställs normall av under vintern. För samlarfordonen tecknas normalt
ocksä speciella försäkringar. Enligt villkoren för dessa gäller all fordonen
endast får användas i hobbysammanhang, men inte som elt vanligt bruksfordon.
Fordonen används således i samband med vete-ranbilrallyn, klubbulflykler etc.
De årliga körsträckorna är därför vanligen korta.

Enligt
min mening kan det, i samband med atl förslag nu läggs om en höjning av
fordonsskatten, vara motiverat att införa särbestämmelser för samlarfordonen.
Del skulle innebära förenklingar både för skaltemyndigheterna och för
fordonsägarna om skatten slopades. Mot bakgrund av fordonens användning får det
också anses vara försvarbart all en skattebefrielse medges. Jag föreslår
därför att vägtrafikskalten slopas för motorfordon av årsmodell 1950 eller
äldre. Delta medför ett inläktsbortfall om ca 1,1 milj. kr. per år.

2.6
Beskattningen av utländska fordon

2.6.1
Skatteskalor

Mitt
förslag: Kilomelerskallen för utländska dragbilar som används här höjs till i
nivå med vad jag tidigare föreslagit för de svenska dragbilarna. Kilometerskallen
för utländska släpvagnar höjs till i nivå med den kilometerskatl som nu tas ut
för svenska sådana fordon.

Utredningens
förslag: Samma som mitt förslag.

Remissinstanserna:
Har lämnat utredningens förslag utan erinran.

Skäl
för mitt förslag: Kilomelerskallen för de utländska dragbilarna och lastbilarna
motsvarar nu grovt kilomelerskallen för svenska fordon av dessa slag. Eftersom
även de utländska fordonen bör omfattas av den ändrade påhängsvagnsbeskaltningen
skall en förhöjd kilometerskatl tas ut för utländska dragbilar när de används
här. Skatten anpassas, med en förenklad skalleskala, till skallen på
motsvarande svenska fordon.

Med
hänsyn till att del endast är i undanlagsfall fordonsskatt las ut för utländska
godstransportfordon som används här anser jag det inte nödvändigt att föreslå
också särskilda fordonsskattesatser för utländska dragbilar. Däremot bör fordonsskatlesatserna
generellt höjas med ca 24 procent.

För
närvarande är kilometerskallen för utländska pähängsvagnar och släpvagnar något
lägre än för motsvarande svenska fordon. Detta beror på all kilometerskatlen
för de svenska släpfordonen frän början utgjorts av två delar, varav den ena
motsvarar tidigare fordonsskatt. En viss del av fordonsskatten på släpfordonen
gjordes nämligen 1976 om till kilometer- 3 Riksdagen 1983/84. 1 saml. Nr 178

Prop.
1983/84:178 34

skatt.
Denna "fordonsskattedel" av kilometerskatten har inte tagits ut för
de utländska släpfordonen, eftersom detta tidigare har ansetts tveksamt med
hänsyn till Sveriges internationella förpliktelser.

Enligt
min mening bör emellertid den svenska kilometerskatlen i sin helhet anses vara
en sådan konsumtionsskalt som avtals- och konvenlions-enligt får tas ut för de
utländska fordonen. Det finns därför enligt min mening inte anledning atl i
fortsättningen ta ut lägre kilometerskatl för utländska släpvagnar än för
svenska. Mitt förslag innebär således att kilometerskatten för samtliga slag av
utländska fordon helt skall motsvara kilometerbeskattningen av svenska fordon
av motsvarande slag. Skatten bör dock liksom hittills tas ut efter en förenklad
skatteskala.

2.6.2
Skattedebitering

Mitt
förslag: Skattedebileringen för de utländska fordonen skall ske vid utresan i
stället för vid inresan. En särskild införselhandling skall utfärdas vid
inresan. Handlingen skall medföras vid färd i Sverige och uppvisas vid utresa.
Denna skyldighet slraffsanklioneras och en särskild schablondebitering av
skatt sker om handlingen saknas vid utresa. Straffsanktioner införs även för
fall där orikliga uppgifter lämnas om sådant som skall ligga till grund för
beskattningen. Särskilda regler införs för vem som är skallskyldig för ett
utländskt fordon. Tullmyndighet får rätt alt hälla kvar ett utländskt fordon
för vilket skatt inte betalats. Tullmyndighet får vidare rätt atl själv ändra
felaktiga debiteringar.

Utredningens
förslag: Samma som mitt förslag.

Remissinstanserna:
Har i huvudsak godtagit utredningens förslag. Några remissinstanser anser dock
all schablondebileringen av skatt när införselhandling saknas vid utresa skall
skärpas. Ett par remissinstanser anser atl bestämmelserna om vem som svarar för
skatten eller har ansvaret för ett utländskt fordon bör preciseras eller
kompletteras.

Skäl
för mitt förslag: För närvarande debiteras vägtrafikskatt för utländska fordon
vid inresan i Sverige. Därvid får chauffören eller den som annars svarar för
fordonet uppge destinationsorter m.m., och med ledning av detta uppskattas
körsträckan i Sverige. Skattedebileringen blir på del sättet mycket osäker, och
en stor del av debileringarna blir felaktiga. Särskilt är det vanligt att
skatten debiteras för lågt. Tilläggsdebiteringar får då göras vid utresan ur
landet. Delta innebär avsevärt merarbete för tullmyndigheterna. En ändring så
att all debitering sker vid utresan innebär därför en rationalisering av
skattedebiteringarna.

Prop. 1983/84:178 35

Vid
nuvarande skalledebiteringar vid inresa lämnas en deklaration, på vilken ocksä
tullmyndigheten meddelar beslut om skatten och kvitterar mottaget skattebelopp.
Denna deklaration bör ersättas av en särskild införselhandling, som anger bl.
a. inresedag och väglängdmätarens ställning vid inresan. Handlingen skall sedan
läggas till grund för debiteringen vid utresan. För alt en riklig debitering
skall kunna ske är det av väsentlig betydelse att handlingen följer med
fordonet och kan visas upp vid utresan. Skyldigheten att medföra handlingen bör
därför straffsanktioneras. Kan handlingen ändå inte visas upp vid utresan bör
en schablonmässig debitering av kilometerskatlen ske, varvid körsträckan bör
beräknas till ett. bestämt antal mil för varje påbörjat dygn fordonet använts
här. Jag anser därvid att utredningens förslag atl bestämma schablonen till 40
mil per dygn är väl avvägt.

Del
har visat sig att del inte är ovanligt att medvetet felaktiga uppgifter lämnas
till tullmyndigheten om väglängdmätarställning m. m. för utländska fordon.
Därigenom kan vägtrafikskalt komma atl bli för lågt debiterad. För närvarande
finns inga påföljder för förfaranden av detta slag. Detta är enligt min mening
otillfredsställande. Skallebrollslagen bör därför göras tillämplig även för
denna skatt. Eftersom påföljd enligt skaltebroltslagen bl. a. inle kan dömas ut
vid försök till skatteförseelse erfordras dessutom en kompletterande
bestämmelse om att påföljd kan utgå om någon uppsåtligen eller av grov
vårdslöshet lämnar felaktiga uppgifter om I.ex. väglängdmätarställning på
fordon.

Hilfills
har saknats uttryckliga regler om vem som är skyldig att svara för skatten för
ett ufiändskl fordon som används här. I praxis har den som infört fordonet till
Sverige ansetts ha att svara för skallebetalningen. Omläggningen till
debitering vid utresa bör medföra atl det är den som då svarar för fordonet som
i första hand är skattskyldig. Ofta är det chauffören som får anses svara för
fordonet, men I.ex. speditionsförelag eller ulhyrningsföretag kan i vissa fall
ta sådan befattning med ett utländskt fordon all de bör kunna bli belalningsskyldiga
för skatten. Även den som för in ett utländskt fordon fill landet eller som här
förvärvar, lånar, hyr, förflyttar eller förvarar ett utländskt fordon bör
därför kunna göras ansvarig för skatten om den inle betalas vid utresan.

För
alt ytterligare effektivisera skatlebelalningarna bör tullmyndigheten kunna
hålla kvar ett utländskt fordon för vilket skatten inte betalas. Släpps ett
fordon ut ur landet utan all skallen betalats kan del i efterhand vara svårt
att kräva in skatten. Om fordonet hålls kvar är delta ett effektivt sätt atl
säkerställa att betalning sker. Jag vill även påminna om atl polisman frän den
1 april 1983 har medgetls rätt att under vissa förutsättningar hindra fortsatt
färd med svenska fordon för vilka skatt inle har betalats.

En
möjlighet för tullmyndighet att själv rätta felaktiga debiteringar skulle underiätta
myndigheternas arbete avsevärt. Det skulle vidare innebära förenklingar för de
skattskyldiga, som nu endast kan fä rättelse besvärsvä-

Prop. 1983/84:178 36

gen. Detta har inneburit svårigheter för de skattskyldiga
som endast tillfälligtvis kommit till Sverige.

2.7 Avräkning av kilometerskatt när svenska fordon används
i Finland.

2.7.1 Personbilar

Mitt förslag: Rätten till avräkning av kilometerskatl när
svenska personbilar används i Finland slopas.

Utredningens förslag: Samma som mitt förslag.

Remissinstanserna: De flesta remissinstanserna tillstyrker
förslaget. Två remissinstanser anser dock att några skäl inle anförts för atl
slopa avräk-ningsrälten.

Skäl för mitt förslag: Avräkning av kilometerskatlen
medges för närvarande när svenska kilomelerskatteplikliga personbilar används
utanför Sverige. För användning i Norge sker dock ingen avräkning. Detta beror
dels på atl svenska kilometerskattepliktiga personbilar inte beskattas i Norge
och atl körsträckorna oftast är korta, dels på atl särskilda kontrollproblem
skulle uppkomma vid ett avräkningssystem bl. a. till följd av atl inle alla
tullstationer alltid är bemannade.

Avräkningen av kilometerskatl vid användningen av de
svenska kilometerskattepliktiga fordonen utomlands har motiverats av att de
svenska fordonen där vanligen måste användas med beskattat bränsle. Numera
gäller emellertid atl svenska fordon får användas i Finland med bränsle som inle
är väglrafikbeskatlal. Svenska personbilar kan således i Finland tankas med
dieselolja till lågt pris. Enligt min mening finns inte längre bättre skäl att
medge avräkning när svenska personbilar används i Finland än när de används i
Norge.

Det stora antalet gränspasseringar med kilomelerskatteplikliga
personbilar, särskilt vid landgränsen mot Finland, har vidare gjort avräkningsför-farandel
alltmer svårhanterligt och svärkontrollerbart. Avräkningsförfa-randet bygger på
atl kilometerräknaren stämplas av vid varje gränspasse-ring. Antalet
stämpelkort blir därför mycket stort och hanteringen av dessa förorsakar
betydande arbete för tullmyndigheterna. Även för Irafiksäker-hetsverkets
registeravdelning, som databehandlar korten, innebär hanteringen ett merarbete.
Tullmyndigheterna har vidare svårt atl kontrollera att avstämplingar görs på
rätt sätt och vid varje gränspassering. Detta beror bl. a. på atl alla
gränsövergångar inte alllid är bemannade. Dessa kontrollproblem kan bl. a.
innebära alt del finns möjligheter för fordonsägare atl missbruka avräkningssyslemet
så alt skatt kan komma att avräknas även för körning som ägt rum i Sverige.

Prop.
1983/84:178 ' 37

Enligt
min mening talar därför övervägande skäl för atl avräkningsrälten nu slopas.
Reglerna för Norgetrafiken och Finlandslrafiken blir dä ocksä lika, vilket är
en fördel.

2.7.2
Lastbilar, bussar och släpvagnar

Mitt
förslag: Avräkning av kilometerskall för svenska lastbilar, bussar och
släpvagnar som används i Finland skall ske efter särskild ansökan på samma sätt
som nu gäller vid körning i Norge.

Utredningens
förslag: Samma som mitt förslag.

Remissinstanserna:
Några av remissinstanserna tillstyrker förslaget och åberopar bl. a. alt det
innebär enhetliga regler för Norge- och Finlandstrafiken. Vissa
remissinstanser avvisar förslaget och anser att avräkningarna även i
fortsättningen bör ske på samma sätt som för närvarande, dvs. med ledning av avstämplingar
vid gränspasseringarna.

Skäl
för mitt förslag: För svenska dieseldrivna lastbilar, släpvagnar till sådana
bilar och bussar tas i Finland ut en särskild konsumtionsskalt om körsträckan
beräknas bli längre än 50 km. Konsumlionsskallen beräknas efter körsträckan och
är i de flesta fall av ungefär samma storlek som den svenska kilomelerskallen.
Med hänsyn till att denna skatt tas ut bör alltjämt avräkning av den svenska kilometerskatlen
medges när de svenska fordonen används i Finland.

För
tullmyndigheternas del skulle det dock vara till väsentlig fördel om avräkningen
kunde ske pä samma sätt som för Norgetrafiken. Det skulle nämligen innebära att
tullmyndigheternas arbete med kilometerskatten för svenska fordon helt bortföll
vid gränserna mot Finland. Besparingarna skulle uppgå till flera
årsarbetskrafter, som kan användas för annan gränskontroll.

En
avräkning efter särskild ansökan innebär dock visst merarbete för '
länsstyrelserna. Ärenden om avräkning av detta slag blir dock enkla, eftersom
avräkning endast skall medges om kvitto från finska myndigheter kan visas upp
på all finsk konsumtionsskatt har betalats. Avräkningsären-dena kommer
därigenom atl bli betydligt enklare än som nu gäller för Norgetrafiken,
eftersom även den svenska fordonsskatten där skall avräknas. Antalet avräkningsärenden
begränsas vidare av att konsumlionsskallen bara tas ut vid längre körningar i
Finland. Del måste vidare beaktas att även det nuvarande avräkningsförfarandel
för länsstyrelserna medför arbetsuppgifter som faller bort med det nya
förfarandet.

Vid
en samlad bedömning anser jag att övervägande skäl talar för alt avräkningen av
kilometerskatl vid körning i Finland skall ske endast efter särskild ansökan
hos länsstyrelse och endast om finsk konsumtionsskatt 4 Riksdagen 1983/84. I saml. Nr
178

Prop. 1983/84:178 38

har
betalats. För länsstyrelsernas del torde detta innebära ett ökat resursbehov
om totalt 1,5 årsarbetskrafter. De resursmässiga effekterna hos tullen resp.
hos länsstyrelserna får beaktas i samband med kommande budgetarbete.

2.8
Ikraftträdande

Jag
föreslår all samtliga ändringar träder i kraft den 1 januari 1985.

3
Upprättade lagförslag

I
enlighet med det anförda har inom finansdepartementet upprättals förslag till

1.
lag om ändring i vägtrafikskatlelagen
(1973:601),

2.
lag om ändring i lagen
(1976:339) om saluvagnsskatt,

3.
lag om ändring i lagen
(1976:338) om vägtrafikskalt pä vissa fordon, som icke är registrerade i riket,

4.
lag om ändring i skaUebroltslagen
(1971:69).

Prop.
1983/84:178 39

4
Specialmotivering

4.1
Lag om ändring i vägtrafikskattelagen (1973:601)

2§

Av
den ändrade lydelsen av 2 § första stycket framgår att fordonsskatt inte utgår
för en påhängsvagn med skatlevikt om mer än 3 000 kg om den dras uteslutande av
bilar som inte är bensin- eller gasoldrivna. Skall däremot en sådan påhängsvagn
dras av en bensin- eller gasoldriven bil eller av en irafiklraktor eller ett
registrerat motorredskap utgår alltjämt fordonsskall. Vidare skall
fordonsskatt utgå för påhängs vagnar med en skallevikt om högst 3 000 kg.

5§

Som
ett andra stycke i paragrafen har införts en regel om hur skattevikten för
vissa fordon skall beräknas om de kan förses med tvä eller flera karosserier.
Regeln avser således beräkningen av skalleviklen för fordon med s.k. dubbla laslbärare.
Skalleviklen för fordon med lolalviktsbe-skattning skall således anses vara tolalvikten
vid det utförande där fordonet har högst totalvikl. Om det av bilregistret
framgår atl elt av karosseriuiförandena för en lastbil utgörs av anordning för pähängsvagn,
dvs. vändskiva för pähängsvagn, skall skattevikten dock alltid bestämmas till tolalvikten
i detta utförande.

De
nya bestämmelserna om beräkningen av skatlevikt för fordon med dubbla
lastbärare innebär dock ingen inskränkning i tillämpningen av reglerna enligt
första stycket. Även vid beräkningen av skalleviklen för dessa fordon skall
således brultoviklsbegränsningarna iakttas.

6§

Enligt
paragrafen skall motorfordon med årsmodell 1950 eller tidigare vara undantaget
från skalleplikt. Undanlaget gäller såväl fordonsskatten som kilometerskallen,
se 2 §. Årsmodellen skall framgå av uppgifterna i bilregistret för att
undantaget skall gälla.

29
§

Enligt
paragrafens andra stycke har beloppsgränsen för debiteringar eller
återbetalningar höjts från 10 kr. till 25 kr. Höjningen innebär bl. a. alt antalet
särskilda debileringar till följd av fordonsskatlehöjningarna blir färre.

36
§

Enligt
34 § gäller att ägaren till ett fordon kan dömas till böter, och i vissa fall fill
fängelse, om ett fordon används trots all brukandeförbud har inträtt för det på
grund av att skatten inte har betalats.

Prop. 1983/84:178 40

Bestämmelsen i 36 § reglerar förarens ansvar i dessa fall.
En hänvisning görs till ansvarsbestämmelsen för ägaren i 34 §. 34 § ändrades
emellertid den 1 januari 1984, varvid paragrafen uppdelades i flera stycken.
Eftersom 36 § inte ändrades kan ansvar för föraren inte ådömas annat än i fall
dä ett fordon används oskallat efter det att del har avskyllals. Jag föreslår
alt 36 § nu ändras sä all straffansvar kan ådömas förare även i de andra fallen
när bmkandeförbud överträds.

41 §

Ändringarna
i paragrafens andra stycke innebär all rätten till avräkning av kilometerskall
för personbil som används i Finland slopas. Därtill anges nu uttryckligen atl
skattebetalning i Norge eller Finland är en förutsättning för avräkning av kilometerskatl
för körsträckan där. När det gäller körning i Norge har detta framgått endast
av bestämmelserna i kungörelsen (1973:777) om återbetalning och avräkning av
vägtrafikskatt m.m. för fordon som använts utom riket.

Avräkningen skall medges endast efter särskild ansökan.
Närmare bestämmelser om ansökningsförfarandet finns i den nämnda kungörelsen.

4.2 Lag om ändring i lagen (1976:339) om saluvagnsskatt

För bilar, motorcyklar, traktorer, molorredskap och
släpvagnar som används med stöd av saluvagnslicens enligt 38 § bilregislerkungörelsen
(1972:599) las skatt ut enligt lagen (1976:339) om saluvagnsskatt. Skatten
utgår med elt fast belopp per kalenderår och är t.ex. för en bil 575 kr.
Skatten utgår för del antal fordon av varje slag som den skattskyldige önskar
använda med stöd av licensen. För fordon som används med stöd av saluvagnslicens
behöver skall enligt VSL inle betalas, eftersom det kan användas avställt.

Höjningen
av fordonsskatten enligt VSL motiverar en lika stor höjning av saluvagnsskalten.
Skattesatserna i 3 § har därför räknats upp med 24 procent.

Någon särskild förhöjd saluvagnsskatt för dragbilar införs
inte. Saluvagnsskatt skall därför tas ut även för påhängsvagnar.

4.3 Lag om ändring i lagen (1976:338) om vägtraflkskatt
på vissa fordon,

som icke är registrerade i riket

1 §

Av den ändrade lydelsen i första stycket framgår att vägtrafikskalt
enligt lagen inle skall betalas för utländska pähängsvagnar.

Bestämmelsen
i andra stycket om totalvikl för påhängsvagn blir med inskränkningen enligt
första stycket onödig.

Prop.
1983/84:178 41

4§

För släpvagnar och påhängsvagnar tas för närvarande inte
kilometerskatt ut om tolalvikten inte överstiger 10 000 kg. Detta beror på all
skattesatserna skulle bli myckel låga för lättare släpfordon och atl sådana
sällan används i inlernafionell trafik.

Den särskilda kilometerskatleskalan för utländska dollys (slyraxlar),
som införs vid skatteomläggningen, skall dock omfatta även dollys med totalvikl
upp till 10 000 kg. Kilometerskatten för en utländsk dolly med tolalvikten 10
000 kg blir ocksä relativt hög, eftersom till ett sådant fordon kan användas en
tung påhängsvagn.

5§

Enligt första stycket skall vägtrafikskall, såväl
fordonsskatt som kilometerskatl, betalas när elt utländskt fordon äterulförs
från Sverige.

Enligt andra stycket skall, när ett fordon förtullas här,
skatt betalas in i den ordning som föreskrivs av tullmyndigheten. Enligt
bestämmelsen kan tullmyndigheten exempelvis besluta att skatt skall eriäggas
vid förtullning-en för den lid fordonet dittills befunnit sig i Sverige. För
tid efter förtullnin-gen kan beslutas att skatt skall betalas periodiskt.

6§

Enligt paragrafen skall en särskild införselhandling
utfärdas av tullmyndighet när ett fordon för vilket skatt skall betalas förs
in i Sverige. Handlingen skall säkerställa att rätt skatt kan debiteras vid utresan
och underlätta kontroll av fordonet under den tid del används här: Handlingen
ersätter i dessa avseenden del skaltekvitlo eller motsvarande handling, som nu
utfärdas vid införseln.

6a§

I första stycket regleras skyldigheten att förete
införselhandlingen när skatten skall betalas. Bestämmelsen kompletteras av en
straffsanktion i 8§.

Saknas införselhandlingen vid utresan eller när skall
annars skall betalas uppstår särskilda problem. Tullmyndigheten i ulförselorten
har dä inle tillgång till tillföriilliga uppgifter om inresedag, väglängdmätarställning
vid inresan m.m. Vanligen saknas också frakldokumenl m.m. som kan ligga till gmnd
för en rimligt exakt beräkning av skatten. För dessa fall lämnas därför en
särskild schablonregel för hur kilometerskatlen skall beräknas. Regeln finns i
andra stycket och innebär all körsträckan antas vara 400 km för varje dygn
fordonet befunnit sig här. Har den faktiska körsträckan varit längre skall den
dock ligga till grund för beskattningen. Kan antalet dygn fordonet befunnit sig
här inle utredas skall vistelsens längd uppskattas efter vad som är skäligt.
Målsättningen bör därvid vara all tullmyndigheten skall komma så nära den
verkliga körsträckan som möjligt utan atl un-

Prop. 1983/84:178 42

derskrida
den. Denna regel skall tillämpas både vad gäller fordonsskatt och kilometerskall.

7§

I
paragrafen regleras vem som skall vara skaltskyldig för ett utländskt fordon.
Huvudprincipen är den atl skattskyldigheten åvilar den som svarar för fordonet
när skatten skall betalas. Därutöver skall annan som på angivet sätt tagit
befattning med fordonet här vara solidariskt skyldig atl betala skatten.

7a§

Tullmyndighet
får enligt paragrafen rätt all ta om hand elt fordon om skatt inle betalas för
det när del skall föras ut ur riket eller när skatt annars skall betalas.
Tullmyndigheten saknar för närvarande sådana befogenheter.

I
första stycket införs en bölespåföljd i vissa fall när införselhandling inte kan
uppvisas när ett fordon används i Sverige eller när det skall föras ut eller
skatt annars betalas.

I
andra stycket införs en bestämmelse om ansvar när felaktiga uppgifter lämnas om
sådant som är av betydelse för debiteringen. Bestämmelsen utgör ett komplement
till den föreslagna möjligheten att tillämpa skallebrollslagen i fråga om
skatt för ufiändska fordon. En motsvarande bestämmelse, med samma strafflatitud,
finns för närvarande införd i 8 § kungörelsen (1973:777) om återbetalning och
avräkning av vägtrafikskalt m. m. för vissa fordon som använts utom riket.

8a§

I
paragrafen införs en bestämmelse som medger all tullmyndighet får anlitas för
all biträda vid förundersökning av brott enligt denna lag eller av brott enligt
skaltebroltslagen som avser skall enligt lagen. Därigenom kan förundersökningsförfarandet
påskyndas. Motsvarande gäller också enligt 13 § tredje stycket lagen (1960:418)
om straff för varusmuggling.

Vidare
fär tullljänstemän samma rätt som polisman har enligt 23 kap. 3 § Qärde stycket
rättegångsbalken att innan förundersökning inletts vidta olika ulredningsätgärder
som inte kan uppskjutas. Rätt all vidta åtgärder av samma slag har
tulltjänsteman i där avsedda fall också enligt lagen (1982: 395) om tullverkels
medverkan vid polisiär övervakning.

8b§

Enligt
tredje stycket skall tullmyndighet själv fä rätta ett felaktigt debi-teringsbeslul.
Tullmyndighet har för närvarande enligt 13 § tullagen (1973:670) möjlighet all
meddela sådan rättelse såvitt avser beslut om tull

Prop.
1983/84:178 43

och
annan införselavgift (omtulltaxering). Genom alt motsvarande rältel-semöjlighet
införs vad gäller debitering av vägtrafikskalt för utländska fordon kan
felaktiga debiteringar rättas till på ett administrativt enkelt sätt.

4.4
Lag om ändring i skattebrottslagen (1971:69)

I
första paragrafen 2 införs att skattebrottslagen skall gälla i fråga om skatt
enligt VUF. För närvarande saknas möjlighet all beivra fall där oriklig uppgift
lämnats till tullmyndighet och skatt därigenom kommit att påföras med för lågt
belopp.

Bestämmelserna
i 2 § skaltebroltslagen om skattebedrägeri och bl. a. bestämmelserna i 6 § om
försök till sådant brott bör kunna tillämpas i exempelvis följande fall såvitt
avser skatt enligt VUF.

För
fordon som skall kilomelerbeskattas förutsätts atl den som svarar för fordonet
vid inresa och utresa lämnar vissa uppgifter om väglängdmätarställning,
färdväg, körsträcka i Sverige m. m. Uppgifterna får normalt lämnas på blankett
(införselhandling) och de ligger fill grund för skattebeslutet. Avges uppsåtligen
orikliga uppgifter i dessa avseenden bör detta kunna beivras.

Uppgifter
om fordons nationalitet och registreringsförhållanden kan ha betydelse bl. a.
för om fordonsskatt skall tas ut för ett fordon eller inle. Föranleder
felaktiga uppgifter i dessa avseenden atl för låg skatt påförs, eller atl ingen
skatt påförs när så borde ha skett, bör detta kunna föranleda påföljd enligt skallebrollslagen.
Sä bör även kunna ske beträffande oriktiga uppgifter om fordonens totalvikt,
eftersom totalvikten har betydelse för beskattningen.

5
Lagrådets hörande

Med
hänsyn till att lagstiftningsåtgärderna i huvudsak är av enkel beskaffenhet
och i övrigt har motsvarigheter i tidigare lagstiftning anser jag att något
yttrande frän lagrådet inte behöver inhämtas.

6
Hemställan

Med
hänvisning till vad jag nu har anfört hemställer jag att regeringen föreslår
riksdagen atl antaga förslagen till

1.
lag om ändring i vägtrafikskatlelagen
(1973:601),

2.
lag om ändring i lagen
(1976:339) om saluvagnsskatt,

3.
lag om ändring i lagen
(1976:338) om vägtrafikskatt pä vissa fordon, som icke är registrerade i riket,

4.
lag om ändring i skaltebroltslagen
(1971:69).

Prop. 1983/84:178 44

7
Beslut

Regeringen
ansluter sig till föredragandens överväganden och beslutar atl genom
proposition föreslå riksdagen att antaga de förslag som föredraganden har lagt
fram.

Prop. 1983/84:178 45

Bilaga
1

Vägtraflkskatteutredningens
sammanfattning av (Ds Fi 1983:5) Översyn av vägtrafikbeskattningen Del 5
Beskattningen av påhängsvagnar

I
detta femte delbetänkande redovisar vi förslag om ändringar i beskattningen av
dragbilar och påhängsvagnar. Dessutom föreslås bl. a. vissa ändringar i
beskattningen av utländska fordon.

Bakgrund
till förslagen

Bakgrunden
till värt arbete med dessa frågor är de uppgifter som framförts i olika
sammanhang om all den kraftigt ökade användningen av utländska pähängsvagnar i
internationell trafik till och från Sverige har fått negativa konsekvenser bl.
a. för den svenska åkerinäringen.

Vi
konstaterar alt de internationella vägtransporterna med påhängsvagnar har ökat
mycket kraftigt under senare år. Beskattningen av påhängsvagnarna har haft
betydelse för denna utveckling, som inneburit bl. a. atl den konventionella laslbilstrafiken
har minskat i omfattning.

De
skattemässiga fördelarna med alt använda påhängsvagnar för internationella
transporter uppkommer till följd av atl påhängsvagnar i mänga länder inle
beskattas separat. Fordonsskall tas i dessa länder ut endast för dragbilarna.
Obeskattade pähängsvagnar frän något av dessa länder, t. ex. Storbritannien
eller Nederländerna, kan till följd av gällande mellanstatliga överenskommelser
användas även i andra länder utan atl fordonsskall där behöver betalas.
Brittiska och holländska påhängsvagnar används också i stor utsträckning för
internationella transporter till och frän Sverige och andra europeiska länder.

Genom
atl svenska åkerier och speditionsförelag har börjat använda utländska pähängsvagnar
för internafionella transporter har företagen kunnat förbättra sin
konkurrenskraft.

Att
de svenska företagen för att kunna konkurrera har fäll avstå från atl använda
svenska fordon innebär emellertid flera nackdelar. Bl. a. innebär inhyrningen m.m.
av utländska pähängsvagnar att delar av transportersättningarna stannar
utanför Sverige. Vidare påverkas sysselsättningen för svenska lastfordonstillverkare.
Eftersom vanligen lägre krav ställs på for-donsutmstning, besiktning m. m. i
utlandet kan den ökade användningen av utländska fordon ocksä ha betydelse ur trafiksäkerhelssynpunkt.
Trafiken med utländska påhängsvagnar i Sverige medför dessutom olika över-vakningssvärigheter
för tullmyndigheter och polis.

För
utländska påhängsvagnar och andra utländska laslfordon som används här tas
vanligen kilometerskall ut. Eftersom fordonen inte är försedda med kilomelerräknare
måste debiteringarna ske schablonmässigt. 5 Riksdagen 1983/84. 1 saml. Nr 178

Prop. 1983/84:178 46

Det har visat sig vara mycket svårt atl göra korrekta
sådana debileringar för de utländska påhängsvagnarna. Detta beror bl. a. på alt
vagnarna ofta används så alt körsträckor m. m. är svära atl utreda.

Förslag om slopad skatt på påhängsvagnar

Vi anser all del effektivaste sättet alt komma tillrätta
med de nu angivna problemen är att helt slopa skatten på påhängsvagnarna. Detta
gäller både de svenska och utländska vagnarna och såväl fordonsskatten som kilomelerskallen
för dessa fordon. För att kompensera bortfallet av skatteintäkter bör skatten
på dragbilarna höjas i motsvarande män.

Denna skatteomläggning medför att del inle längre innebär
några skattemässiga fördelar atl använda utländska påhängsvagnar i stället för
svenska vid internationell trafik. Svenska företag kan därför använda svenskregistrerade
vagnar för internationell trafik ulan alt skattereglerna försämrar
konkurrensförmågan. Att beskattningen särskilt av de utländska påhängsvagnarna
las bort innebär också stora administrativa och konlrollmässiga fördelar,
eftersom arbetet med att debitera kilometerskall för dessa fordon bortfaller.
Tullmyndigheternas arbete med vägtrafikbeskattningen underlättas avsevärt.

Vi föreslär således alt vägtrafikskallen pä påhängsvagnama
slopas och förs över i en höjd skatt på dragbilarna. Samtidigt med denna
skatteomläggning föreslår vi alt beskattningen av svenska lastbilar och
släpvagnar resp. svenska dragbilar och påhängsvagnar jämnas ut. För närvarande
är fordonsskatten för dragbilar och påhängsvagnar högre än för lastbilar och
släpvagnar. Detta beror på atl dragbilar och påhängsvagnar tidigare antagits
ha väsentligt längre genomsnittliga körsträckor än lastbilar och släpvagnar.
Vi har funnit att dessa skillnader i beskattningen inle längre är motiverade.
Genom utjämningen underlättas ytterligare användningen av svenska dragbilsekipage
för internafionella transporter.

Skattesatserna efter omläggningen

Den nu angivna skatteomläggningen innebär atl
fordonsskatten för lastbilar och släpvagnar höjs något. Ökningen är i de
flesta fall endast något hundratal kronor per är. Närmare exempel lämnas i
nedanstående tabell 1.

Prop.
1983/84:178 47

Tabell 1 Fordonsskattesatser för lastbilar och släpvagnar

Typ av fordon/ Nuvarande Föreslagen Ändring,

fordonskombination, fordonsskatt, fordonsskatt, kr. per är

skattevikt _____ kr. per år____ kr. per år_______________

lastbil, 2 axlar

829

-f 19

9552

+ 81

2183

-H29

5930

+599

6767

+ 71

5 000 kg 810

lastbil, 3 axlar

22000 kg 9471

släpvagn, 1 axel

10000 kg 2054

släpvagn, 2 axlar

20000 kg 5
331

släpvagn, 3 axlar

30000 kg______ 6696______________________________

Fordonsskatten minskar däremot väsentligt för de flesta
svenska dragbilsekipage. Skatleminskningen är vanligen flera tusen kronor per
är. Däremot blir fordonsskatten i de flesta fall högre än för närvarande om en uUändsk
påhängsvagn används fillsammans med en svensk dragbil. Exempel på
fordonsskattesatserna för dragbilsekipage lämnas i tabell 2.

Tabell 2 Fordonsskattesatser för dragbilsekipage

Fordonskombination,

Nuvarande

Föreslagen

Ändring,

skattevikt

fordonsskatt

fordonsskatt

kr. per
år

för
dragbil +

för dragbilen,

påhängsvagn.

kr. per år

kr. per
år

A. Svenskregistrerad
dragbil/svenskregistrerad påhängsvagn

dragbil,
2 axlar

16500
kg/

påhängsvagn.2
axlar

16000 kg

13 641

10675

-2966

dragbil,
2 axlar

16500
kg/

pähängsvagn,2
axlar

20000 kg

15 656

10675

-4981

dragbil,
3 axlar

22 000
kg/

påhängsvagn,2
axlar

20000 kg

17428

15 095

-2333

B. Svenskregistrerad
dragbil/utländs

k pähängsvagn
för vilken fordonsskatt nu inte

debiteras

dragbil,
2 axlar

16500
kg/

påhängs
vagn, 2 axlar

16000 kg
eller

20 000
kg

8 547

10675

-2128

dragbil,
3 axlar

22 000
kg/

påhängsvagn,2
axlar

20 000
kg

10319

15095

-1-4776

Kilometerskatlen sänks ocksä i de flesta fall för ett
svenskt dragbilsekipage. Däremot blir kilometerskatten högre än för närvarande
om en utländsk påhängsvagn används tillsammans med en svensk dragbil. Exempel
på kilometerskattesatserna finns i nedanstående tabell 3.

Tabell 3 Kilometerskattesatser för dragbilsekipage

Fordonskombination,
Nuvarande

Föreslagen

Ändring i

skatlevikt kilometerskatt

kilometerskatt

total

för dragbil -1-

fördragbilen.

kilometer-

påhängsvagn.

ure per 10 km

skau för

öre per 10 km

fordons-kombinationen

A. Svenskregistrerad dragbil/svenskregistrerad påhängsvagn

dragbil, 2 axlar

16500 kg/

påhängsvagn, 2 axlar

16000 kg 411,89 384.60 - 6,6%

dragbil, 3 axlar

22000 kg/

påhängsvagn,2 axlar

20000kg 502,54 464,35 - 7,3%

B. Svenskregistrerad dragbil/utländsk påhängsvagn

dragbil, 2 axlar

16500 kg/

påhängsvagn,2 axlar

16000 kg 347,44 384,60 -1-10,7%

dragbil, 3 axlar

22000 kg/

påhängsvagn,2 axlar

20000 kg 404,09 464,35 -1-14,9%

För pähängsvagnar med en skattevikt om högst 3000 kg eller
för sådana tyngre påhängsvagnar som dras av bensin- eller gasoldrivna bilar
eller av Irafiktraklorer eller motorredskap föreslär vi alt fordonsskatt
alltjämt skall utgå.

Skallesystemel föreslås dock förenklat så att samma
fordonsskatteskalor skall tillämpas för dessa fordon som för motsvarande
släpvagnar. Detta innebär att fordonsskatten sänks för dessa påhängsvagnar.
Fordonsskatten för sädana släpvagnar som dras av irafiktraklorer eller
motorredskap höjs något för atl kompensera skattebortfallet.

Skatteomläggningen innebär vidare att fordonsskatten och
kilometerskatten för s. k. dollys, styraxlar för pähängsvagnar, måste las ut
efter särskilda förhöjda skatteskalor.

Beskattningen av utländska fordon

När det gäller beskattningen av de utländska fordonen
föreslår vi all kilometerskatlen för dragbilarna höjs så atl den motsvarar den
skatt som tas ut för de svenska fordonen. Vi anser vidare atl kilometerskatten
för

Prop.
1983/84:178 49

utländska släpfordon nu bör höjas så att den motsvarar vad
som las ut för svenska släpvagnar. Förslaget innebär att skatten höjs med 70-75
öre per mil. För utländska dollys föreslås en förhöjd kilomelerskatteskala.

För de utländska fordon som alltjämt skall vägtrafikbeskattas
när de tillfälligt används i Sverige föresläs bl. a. vissa ändringar i beskatlningsru-linerna.
Ändringarna syftar till att effektivisera beskattningen och underlätta
tullmyndigheternas arbete.

Vi föreslär att debitering av fordonsskatt och
kilometerskatt skall ske när de utländska fordonen lämnar Sverige, inte som nu
vid inresan. Det nuvarande debiteringssättet leder till att tilläggsdebileringar
eller återbetalningar mycket ofta blir nödvändiga vid utförseln. Flyttas all
debitering till utförseln försvinner detta dubbelarbete. Debitering vid
utförseln ger dessutom förutsättningar för en frän olika synpunkter önskvärd
förbättrad kontroll av den avgående fordonstrafiken.

När ett utländskt fordon, för vilket skatt skall las ut,
förs in i Sverige skall enligt förslaget en särskild införselhandling utfärdas.
Uppgifter i denna om inresedag, väglängdmätarställning m. m. behövs vid
skattedebiteringen när fordonet lämnar Sverige. Införselhandlingen skall följa
fordonet när det används i Sverige och skall visas upp vid utförseln.
Skyldigheten att medföra handlingen föreslås straffsanktionerad. Om handlingen
inte kan visas upp vid utförseln föreslås att skatt skall debileras efter en
schablon. Enligt schablonen skall kilometerskatl debileras för en anlagen körsträcka
om 40 mil per påbörjat dygn fordonet har befunnit sig i Sverige. Kan antalet
dygn fordonet befunnit sig här inle utredas, skall det uppskattas efter vad
som är skäligt.

För närvarande regleras inte i lagstiftningen vem som är
skyldig att betala skatt för ett utländskt fordon. Vi föreslär atl den som
svarar för ett fordon när del förs ut ur landet skall vara skattskyldig. Enligt
förslaget skall dessutom den som för in fordonet eller använder det här också
svara för betalningen av skallen.

Vi föreslär vidare alt tullmyndighet ges rätt atl hålla
kvar ett utländskt fordon för vilket skatt inte har betalats.

I den nuvarande lagstiftningen finns inga påföljder att fillgå
om oriktiga uppgifter lämnas t. ex. om körsträcka som skall ligga till grund
för skattedebileringen. Vi föreslår atl skaltebroltslagen (1971:69) görs
tillämplig på skatt enligt lagen (1976:338) om vägtrafikskatt pä vissa fordon,
som icke är registrerade i riket. Vidare föreslår vi att en särskild straffbestämmelse
införs i sistnämnda lag. Enligt förslaget skall vidare förundersökningsledare
kunna anlita biträde av tullmyndighet vid förundersökning av brott som rör
skatt på utländska fordon.

Vi föreslår också att tullmyndighet skall kunna rätta ett
felaktigt skattebeslut. För närvarande måste besvärsvägen användas, och det
har i en del fall visat sig medföra betydande olägenheter bl. a. för de
utländska transportörerna. Den föreslagna rätielsemöjligheten skall inte få
användas om

Prop. 1983/84:178 50

besvär
har anförts över den felaktiga debiteringen eller om tiden för besvär har gått
ut.

Tullbestämmelser,
registreringsfrågor

I
vårt utredningsuppdrag har endast ingått alt lämna förslag beträffande fordonsbeskaltningen.
Den ökande trafiken med utländska påhängsvagnar och andra fordon gör det enligt
vår mening emellertid också önskvärt med en översyn av reglerna om förlullning
och registrering.

Enligt
material som vi redovisar står det klart atl gällande tullbestämmelser inle
sällan överträds i samband med användningen av utländska påhängsvagnar. Det har
visat sig att sådana vagnar olovligen använts för inrikes trafik. Detta bör
enligt vår mening aktualisera en översyn bl. a. av reglerna om temporär
tullfrihet. Kontrollen behöver förbättras. Vi pekar pä att en förkortning av
den längsta tiden för temporär tullfrihet fill exempelvis 30 dagar kan vara
ett sätt atl underlätta kontrollen.

Vi
påpekar vidare att vissa problem i samband med användningen här av utländska pähängsvagnar
beror på svårigheter att identifiera vagnarna. Dessa är nämligen ofta
oregistrerade eller saknar i vart fall registreringsskyltar. Enligt de internafionella
överenskommelser Sverige är bundet av kan nämligen inte alltid krävas att
utländska släpfordon skall vara registrerade för alt få användas här. Däremot
kan krävas atl oregislrerade påhängsvagnar märks med skyltar om
tillverkningsnummer e. d. Vi menar atl de möjligheter överenskommelserna ger i
detta avseende behöver tas tillvara bättre. Vidare behöver de svenska lillämpningsförfattningarna
med anledning av överenskommelserna ses över så alt de blir mer lättillgängliga.
Enligt vår mening behöver också klarläggas i vilka fall ett fordon, som uppges
höra hemma i ett annat land, har så stark anknytning fill Sverige atl svensk
registrering av fordonet bör krävas för att det skall få användas här.

Reglerna
om förtullning och registrering av utländska fordon behöver enligt vår mening ocksä
samordnas bättre. För närvarande förekommer att utländska fordon förtullas här
och sedan används i inrikes trafik utan att registreras i Sverige. Detta har
visat sig vålla problem bl. a. i samband med skattedebiteringarna. Behovet av
en översyn av dessa regler har observerats också i det nordiska samarbetet.

Avräkning
av kilometerskatt när svenska fordon används i Finland

Trafiken
med kilometerskatlepliktiga svenska fordon till och frän Finland är nu mycket
omfattande. Särskilt förekommer en omfattande trafik med kilometerskatlepliktiga
personbilar över landgränsen mot Finland. Antalet gränspasseringar med svenska kilomelerskatteplikliga
personbilar kan enbart vid tullen i Haparanda uppgå till flera tusen i veckan.
Delta medför atl hanteringen av stämpelkort och kontrollen vid in- och utresa
till

Prop. 1983/84:178 51

Finland
blir mycket krävande. Kontrollproblemen är i stor utsträckning desamma som vid
den svenska gränsen mot Norge. Till detta kommer att svenska dieseldrivna
personbilar, liksom i Norge, numera kan köras i Finland på bränsle som inte är vägtrafikbeskaltal.

Mot den nu angivna
bakgrunden föreslär vi att rätten till avräkning av kilometerskall slopas för
svenska personbilar som används i Finland.

Vi föreslår vidare all avräkningen
av kilometerskatl för bussar, lastbilar och släpvagnar som används i Finland
skall ske enligt de principer som nu gäller för avräkning av kilometerskatl vid
körning i Norge. Del innebär att avräkning medges efter särskild ansökan till
länsstyrelsen. För att avräkning skall medges krävs att bevis inges om att
skatt har betalts för körningen i Finland.

Ikraftträdande

Ändringarna
föreslås träda i kraft den I januari 1984.

Prop. 1983/84:178 52

Bilaga
2

Sammanställning av remissyttrandena över vägtrafik-skatteutredningens
betänkande (Ds Fi 1983:5) Översyn av vägtrafikbeskattningen Del 5 Beskattningen
av påhängsvagnar.

1 Remissinstanserna

Yttranden
över betänkandet har avgetts av rikspolisstyrelsen (RPS), Irafiksäkerhelsverket
(TSV), iransportrådet. (TPR), riksskatteverket (RSV), generaltullstyrelsen
(GTS), kammarrätten i Sundsvall, länsstyrelserna i Stockholms, Älvsborgs,
Jämtlands och Norrbottens län, beredningsgruppen (H 1982:02) för översyn av
tullagstiftningen, AB Svensk bilprovning. Centralorganisationen SACO/SR,
landsorganisationen i Sverige (LO), Motorbranschens riksförbund (MRF), Svenska
busstrafikförbundet. Svenska åkeriförbundet, Sveriges bilindustri- och bilgrossistföre-ning,
Sveriges industriförbund, Sveriges speditörförbund. Tjänstemännens centralorganisation
(TCO) och transporlforskningskommissionen (TFK).

Länsstyrelsen
i Älvsborgs län har bifogat yttranden från länspolischefen och tulldirektionen
i västra regionen och länsstyrelsen i Jämtlands län har bifogat ett yttrande
från Jämtlands läns åkeriförening.

2 Allmänt

Utredningens
förslag om att ersätta beskattningen av pähängsvagnar med en förhöjd skatt på
dragbilarna har tillstyrkts av så gott som samtliga remissinstanser.

Enligt TPR skulle den
föreslagna skatteomläggningen innebära atl de konkurrensproblem som f.n. finns
vid användningen av utländska pähängsvagnar minska i betydande mån. TPR anser att
förslaget skulle innebära fördelar för den svenska produktionen av såväl
transportfordon som iransporltjänster. Enligt TPR ökas vidare möjligheterna alt
använda olika typer av lastbärare och kombinationer av sådana under beskatlnings-mässigl
likvärdiga förutsättningar.

Även RSV, kammarrätten i
Sundsvall, LO, Svenska åkeriförbundet, bilindustriföreningen och Sveriges
industriförbund framhåller att förslaget skulle neutralisera de
konkurrensnackdelar som nu finns vid användning av svenska påhängsvagnar i
stället för utländska. RSV anser atl den föreslagna skatteomläggningen är den
mest lämpliga metoden all utjämna dessa skillnader. RSV påpekar dock att även
om beskattningen löses på ett tillfredsställande sätt detta inte behöver
medföra atl andelen utländska påhängsvagnar minskar, eftersom valet av
transportmedel också styrs av andra faktorer.

Prop. 1983/84:178 53

TPR,
RSV och kammarrätten i Sundsvall framhåller vidare att utredningens förslag
skulle innebära administrativa vinster och förenklingar av skattesystemet.
Enligt RPS medför förslaget lättnader i övervakningsarbetet. GTS påpekar att
antalet debiteringar av vägtrafikskatt för utländska fordon kommer att minska
och att de särskilda svårigheterna med skatle-debitering för utländska
påhängsvagnar elimineras.

Enligt GTS innebär detta
att vissa resurser frigörs hos tullmyndigheterna för andra arbetsuppgifter.
Inbesparingen av personalresurser är totalt 6 a 8 årsarbetskrafter, varav dock
den största delen hänför sig till utredningens förslag beträffande avräkning av
skatt när svenska fordon används i Finland.

En av remissinstanserna -
Sveriges speditörförbund - är dock negativ till den föreslagna
skatteomläggningen. Enligt förbundet kommer åtgärderna inte atl ge åsyftat
resultat men däremot leda fill att kostnaderna ökar vid internafionella
landsvägstransporter till och från Sverige. Förbundet anför bl. a.:

"Svenskproducerade
internationella vägtransporter utförda med svenska konventionella äkeritjänsler
(lastbil och släpvagn) begränsas av internationell polifisk reglering. Genom
främst bilaterala avtal regleras och begränsas Sveriges möjligheter. Konvenfioiiell
landsvägstrafik till och frän kontinenten begränsas ytterst av tillgäng på
västtyska transporttillstånd. Eftersom lillsländskvolen är totalt utnyttjad för
svenska åkerier, kan inte den konventionella landsvägstrafiken öka.

Genom
att använda påhängsvagnar i nya transportsystem har svenska speditionsförelag
kunnat tillgodose svenskt näringslivs ökande behov av landsvägstransporter.
Transport med s. k. frigående påhängsvagnar genomförs på sä sätt all
påhängsvagn dras i respektive länder av nationella dragbilar. Härigenom
bortfaller kravet på transportlillstånd. Transportlösningen har även visat sig
ekonomiskt fördelaktig. Detta har medfört atl landsvägstransporterna
kontinuerligt ökat sin marknadsandel på bekostnad av sjö- och
järnvägstransporterna.

Det förhäller sig sålunda
ej sä alt den ökande användningen av utländska påhängsvagnar i internationell
landsvägstrafik fåll negativa konsekvenser för den svenska åkerinäringen. I
stället har svenska åkare kunnat utveckla en ny produkt; dragning av
påhängsvagnar i Sverige. Påståendet all en del av Iransportörersättningen
stannar utanför Sverige grundas förmodligen på hypotesen att trafiktillstånd
för ökade konventionella landsvägstransporter är tillgängliga. Så är ej
fallet".

TPR
och RSV påpekar att omläggningen medför att det blir fördelaktigt a» använda
ett dragbilsekipage där dragbilen har så låg skatlevikt som möjligt medan den
obeskattade påhängsvagnen fär sä stor lastförmåga som möjligt. Enligt RSV bör
därför utvecklingen av fordonskonstruktioner och användningen av styraxlar
ägnas särskild uppmärksamhet och vid behov

Prop. 1983/84:178 54

föranleda en anpassning av skattesatserna. TPR anser alt
del inte är orealistiskt alt förmoda alt framlida pähängsvagnar konstrueras för
såväl tyngre som mer skrymmande transportuppgifler. Effekterna av den möjliga
utvecklingen på detta område är enligt TPR svårbedömbar.

3 Skattesatserna m.m.

Remissinstanserna har genomgående tillstyrkt eller lämnat
ulan erinran förslaget atl jämna ut fordonsskatten för lastbilar/släpvagnar
respektive dragbilar/pähängsvagnar. Remissinstanserna har vidare i huvudsak
inte haft något atl invända mot föreslagna fordons- och kilometerskatteskalor.

TPR påpekar dock att transportförelag kan bygga upp sin
verksamhet så att en dragbil betjänar ett flertal påhängsvagnar och att
dragbilen då kan uppnå mycket länga ärliga körsträckor, längre än vad som är
möjligt med konventionella lastbilar. Enligt TPR kan det finnas anledning alt
pröva om de föreslagna fordonsskatterna reflekterar denna skillnad i utnylljandemöj-lighet.

Sveriges
bilindustri- och bilgrossistförening anför dock, med instämmande av MRF, alt
den föreslagna differensen i fordonsskatt och kilometerskatl mellan 2-axliga
och 3-axliga dragbilar är för stor. Enligt föreningen kan nämligen den 3-axliga
dragbilen av praktiska skäl inle utnyttjas lolalviklsmässigt, I.ex. vid
hanteringen av utländska påhängsvagnar som har lastals efter europeiska
bestämmelser. Föreningen anför vidare att den föreslagna höjningen av
fordonsskallen för lastbilar och släpvagnar är diskutabel då skatten kan bli
högre för bil och släp än för ett motsvarande dragbilsekipage. Slutligen anser
föreningen att vissa ändringar i gällande dispenser frän brutloviklsbestämmelserna
erfordras för att svenska dragbilsekipage skall bli internationellt
konkurrenskraftiga.

Dubbla påhängsvagnar, styraxlar för påhängsvagnar (dollys).

TSV, TPR och TFK har påpekat all utredningen inte berört
skattefrågorna i samband med användningen av dubbla påhängsvagnar. TSV påpekar
alt förslaget leder till alt skatteuttaget i vissa fall kan bli lägre än för
närvarande. Enligt TSV bör beskattningen av ekipage av denna typ göras neutral
i förhållande till beskattningen av vanliga lastbilskombinalioner.

TPR påpekar atl fordons- och kilometerskatleuttaget enligt
förslaget kan variera mer för dubbelkombinationerna än vad som nu är fallet.
Enligt TPR är dock effekterna svära all bedöma.

TFK anför alt den totala skatten för en dubbelkombination
för närvarande kan beräknas vara högre än för motsvarande konventionella
lastbilsekipage, och all denna skillnad ökas med utredningsförslaget. Enligt TFK
beror skillnaderna pä att i dubbelekipage används fordon med lägre axel-eller boggilasler
än normalt. TFK anser atl vägtrafikskalten bör utformas

Prop. 1983/84:178 55

så
atl dubbelekipagens skatt inle överstiger skatten för lastbil -I- släp. Introduktionen
av dubbelekipage i Sverige kan annars försväras.

Några remissinstanser har
särskilt berört beskattningen av de bl. a. i dubbelkombinalioner använda
styraxlarna för påhängsvagnar, s. k. dollys. RSV och TPR anser atl de av
utredningen föreslagna skatteskalorna för dollys är väl avvägda. Svenska
åkeriförbundet anser emellertid atl de föreslagna skalleskalorna för dollys
medför alt skatten blir för hög för fordonsekipage med dolly jämfört med
vanliga laslbilsekipage. Förbundet anser att skatten på dollys bör justeras ned
till i nivå med skatten för vanliga släpvagnar.

Dubbla
las t bärare.

RSV
påpekar atl del finns elt antal fordon som är utrustade med både vändskiva för
påhängsvagn och en annan laslbärare. Bestämmelserna för hur beskattningen skall
ske i ett sådant fall är enligt RSV oklara. Eftersom skillnaderna i skatteuttag
vid olika typer av laslbärare ökar med den av utredningen föreslagna
skalleomläggningen måste enligt RSV möjligheterna att fä till stånd klarare
bestämmelser på detta område utredas innan utredningsförslaget genomförs. Även
ASB och Svenska äkeriförbundel framför liknande synpunkter.

4
Skattedebitering m.m. för utländska fordon

Utredningens
förslag atl debitering av vägtrafikskalt för utlänska fordon skall ske vid utresan
har godtagits av de flesta av remissinstanserna. GTS anser visserligen atl
debitering vid utförseln ökar risken för alt fordon lämnar landet utan att
skatt alls eriäggs, men styrelsen finner ändå att övervägande skäl talar för atl
debiteringen förläggs uteslutande till utför-seltillfällel. GTS anser all en
särskild straffbestämmelse bör införas för fall där ett utländskt fordon förs
ut ur landet ulan anmälan till tullverket.

Svenska
busstrafikförbundel anser alt förslaget om debitering vid utförseln bör
undanröja en del av ölägenheterna med nuvarande rutiner och förbundet
tillstyrker därför omläggningen. Liknande synpunkter anförs av Sveriges speditörförbund.

Sveriges åkeriförbund
finner det dock något tveksamt om elt system med skaltedebitering vid utresan
är lämplig. Enligt förbundet kan förslaget bl. a. leda till risk för tidsbrist
vid färjornas avgång.

Några remissinstanser har
lämnat synpunkter på utredningens förslag alt en schablonmässig beräkning av
körsträckan skall ske efter 40 mil per dygn om införselhandling inte kan
uppvisas vid utresa med ett utländskt fordon. RPS föreslår att schablonen
bestäms till 45 mil per dygn, vilken körsträcka sammanfaller med den längsta körsträcka
ett fordon får framföras per dygn enligt AETR-bestämmelserna. GTS anser att
schablonen för säkerhets

Prop.
1983/84:178 56

skull
bör ökas till åtminstone 60 mil per dygn, medan Svenska busstrafikförbundet
anser att en schablon pä 80 mil per dygn kan vara lämplig då den fysiska möjligheten
atl erhålla orätlmätig skattereduktion då skulle reduceras.

När
det gäller den särskilda införselhandlingen har utredningen föreslagit atl den
som svarar för fordonet skall kunna dömas till ansvar om handlingen inle kan
visas upp. RPS anser att föraren bör kunna dömas till ansvar även om han inte
anses svara för fordonet. Kammarrätten i Sundsvall anser att uttrycket
"den som svarar för fordonet" bör preciseras.

5
Avräkning av kilometerskatt när svenska fordon används i Finland

Meningarna
är delade hos remissinstanserna om utredningens förslag att slopa rätlen till
avräkning av kilometerskatt för svenska personbilar som används i Finland.

TSV, RSV, GTS,
kammarrätten i Sundsvall och länsstyrelserna i Älvsborgs och Norrbottens län
tillstyrker förslaget. Enligt RSV förekommer olika former av fusk i samband med
avräkningarna och detta har enligt RSV fält sådan omfattning och inriktning att
åtgärder snarast måste vidtas. RSV anför att utredningens förslag är välgrundat
ocksä mot bakgrund av att svenska bilister i Finland kan köpa dieselolja som inle
är vägtrafikbe-skattad.

Motormännens
riksförbund och Sveriges industriförbund anser dock att avräkningsrälten bör
behållas och anför att det faktum atl obeskattad olja kan köpas i Finland inte
är något skäl att ändra pä nuvarande bestämmelser.

Utredningens
förslag att avräkning av kilometerskatt för svenska lastfordon och bussar som
används i Finland skall ske efter särskild ansökan har väckt kritik från flera
remissinstanser.

Länsstyrelsen i
Norrbottens län. Svenska busstrafikförbundet. Svenska äkeriförbundel och
Sveriges industriförbund avvisar förslaget och ansluter sig till det särskilda
yttrandet av en av experterna i utredningen. Länsstyrelserna i Älvsborgs län
och Jämtlands län anför att förslaget kommer att medföra ytterligare
arbetsuppgifter för länsstyrelserna och medför behov av resursförstärkningar.

RSV, GTS och kammarrätten
i Sundsvall tillstyrker däremot utredningens förslag. Enligt RSV bör det merarbete
som beskaltningsmyndigheterna får till följd av ansökningarna om avräkning
vägas mot de fördelar som förslaget innebär för tullmyndigheterna och det
centrala bilregistret. Enligt RSV bör bestämmelserna om avräkning av skall vara
enhetligt utformade för både Norge- och Finlandstrafiken. Övervägande skäl
talar därför enligt RSV för att avräkning av kilometerskatt sker på del sätt
som utredningen har föreslagit

Prop. 1983/84:178 57

6 Tullbestämmelser
m.m.

Flera
remissinstanser har understrukit vad utredningen anfört om behovet av en
översyn av bestämmelserna om temporär tullfrihet för utländska fordon, liksom
av regislreringsbeslämmelser m. m. för utländska släpvagnar.

Beredningsgruppen för
tullagstiftningsfrågor anför atl reglerna om temporär tullfrihet ingår i den
översyn av tullagstiftningen som beredningsgruppen har all göra.
Beredningsgruppen avser enligt sitt remissyttrande att lägga fram förfallningsförslag
i dessa frågor.

7 Ikraftträdande

TSV
anför att den av utredningen föreslagna skatteomläggningen, med hänsyn till
behovet av administrativa förberedelser, inle bör träda i kraft tidigare än
fyra månader från del att beslutet tas.

Norstedts Tryckeri, Stockholm 1984