Prop. 1983/84:180

Prop.
1983/84:180

Regeringens proposition

1983/84:180

om totalisatorskatt, m.
m.;

beslutad
den 5 april 1984.

Regeringen
föreslår riksdagen att antaga de förslag som har upptagits i bifogade utdrag av
regeringsprolokoll.

Pä
regeringens vägnar SVANTE LUNDKVIST

KJELL-OLOF
FÉLDT

Propositionens
huvudsakliga innehåll

I proposifionen
redovisas huvuddragen i ett nytt avtal mellan staten och trav- och
galoppsporternas centralförbund i fråga om riktlinjer för hästtävlingar med lolalisalorverksamhel
m. m. En väsentlig del av avtalet berör vadhållning anordnad av Aktiebolaget
Trav och Galopp (ATG) och beskattningen härav. En ny lag om totalisatorskatt
föreslås, vilken beräknas leda till ökade statsinkomster från spelet.

Vidare
behandlas en ändring i de spelvillkor som gäller för viss vadhållning
(fotbollstips) som anordnas av Aktiebolaget Tipstjänst.

Riksdagen
1983/84. 1 saml. Nr 180

Prop. 1983/84:180

1
Förslag till

Lag
om totalisatorskatt

Härigenom
föreskrivs följande.

1
§ Skall (lolalisalorskalt)
skall eriäggas till staten enligt denna lag för insatser i sådan tolalisalorvadhållning
vid hästlävling för vilken tillstånd krävs enligt lotlerilagen (1982:1011).

2
§ Skaltskyldig är den som
anordnar sådan lotalisalorvadhällning som avses i 1 §.

3
§ Skallskyldighet inträder
när vinslulräkning sker.

4
§ Totalisatorskatt tas ut med
elva procent av de sammanlagda insatserna upp till

2600
miljoner kronor år 1984

2600
miljoner kronor är 1985

2750
miljoner kronor är 1986

3050
miljoner kronor år 1987

3
150 miljoner kronor år 1988

och med åtta procent på
överstigande insatser.

5
§ Regler för förfarandet vid
beskattningen finns i lagen (1984:000) om punktskatter och prisregleringsavgifler.

6
§ Deklaration skall för vaije
redovisningsperiod ha kommit in till be-skaltningsmyndigheten senast den tionde
i månaden efter redovisningsperioden.

Den
som är skallskyldig skall vara registrerad hos beskaltningsmyndig-helen.

7 §
Denna lag gäller för tolalisalorvadhållning enligt 1 § som sker före

utgången av år 1988.

1.
Denna lag träder i kraft den 1
juli 1984.

2.
Lagen tillämpas på tolalisalorvadhållning
som sker vid hästtävlingar som påbörjas efter den 30 juni 1984.

3.
Genom lagen upphävs kungörelsen
(1973:717) om uppbörd m.m. av lolalisaloravgifl. Kungörelsen tillämpas dock
fortfarande på totalisator-vadhållning vid hästlävUngar som påbörjats före den
1 juli 1984.

4.
Vid beräkning av lolalisalorskatien
för är 1984 skall även ingå de insatser som utgjort underlag för totalisaloravgifi
under 1984. Skatt enligt lagen skall dock tas ul endast på den del av de
sammanlagda insatserna under är 1984, vilken är hänförlig till hästlävUngar som
päböijals efter den 30 juni 1984.

2 Förslag till

Lag om ändring i skattebrottslagen (1971:69)

Härigenom
föreskrivs att 1 § skaltebroltslagen (1971:69) skall ha nedan angivna lydelse.

Nuvarande
lydelse

Föreslagen
lydelse

1 §'

Denna lag gäller i fråga om skatt eller avgift enligt

1. lagen
(1908: 128) om bevillningsavgifter för särskilda förmåner och rättigheter,
förordningen (1927:321) om skatt vid utskiftning av aktiebolags fillgångar,
kommunalskattelagen (1928:370), förordningen (1933: 395) om ersättningsskatt,
lagen (1941:416) om arvsskatt och gåvoskatt, lagen (1946: 324) om skogs
värdsavgift, lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt, lagen (1947:577) om
statlig förmögenhetsskatt, lagen (1958:295) om sjömansskatt, lagen (1982:1194)
om hyreshusavgift, lagen (1983:219) om tillfällig vinstskatt, lagen (1983:
1086) om vinstdelningsskalt.

2. lagen
(1928:376) om skatt pä lotterivinsler, lagen (1941:251) om särskild varuskatt,
lagen (1957:262) om allmän energiskatt, lagen (1961:372) om bensinskatt, lagen
(1961:394) om tobaksskatt, släm-pelskattelagen (1964:308), lagen (1968:430) om
mervärdeskatt, lagen (1972:266) om skatt på annonser och reklam, lagen
(1972:820) om skall på spel, lagen (1973:37) om avgift på vissa
dryckesförpackningar, vägtrafikskatlelagen (1973:601), lagen (1973:1216) om
särskild avgift för oljeprodukter och kol, bilskrotningslagen (1975:343), lagen
(1976:338) om vägtrafikskatt pä vissa fordon, som icke är registrerade i
riket, lagen (1977:306) om dryckesskatt, lagen (1978:69) om försäljningsskatt
på motorfordon, lagen (1978:144) om skatt på vissa resor, lagen (1982:691) om
skatt på vissa kassettband, lagen (1982: 1200) om skatt på videobandspelare,
lagen (1982: 1201) om skatt på viss elektrisk kraft, lagen (1983:1053) om skatt
pä omsättning

2. lagen
(1928:376) om skatt på lotterivinster, lagen (1941:251) om särskild varuskatt,
lagen (1957:262) om allmän energiskatt, lagen (1961:372) om bensinskatt, lagen
(1961:394) om tobaksskatt, stäm-pelskatlelagen (1964:308), lagen (1968:430) om
mervärdeskatt, lagen (1972:266) om skatt pä annonser och reklam, lagen
(1972:820) om skatt på spel, lagen (1973:37) om avgift på vissa
dryckesförpackningar, vägtrafikskatlelagen (1973:601), lagen (1973: 1216) om
särskild avgift för oljeprodukter och kol, bilskrotningslagen (1975:343),
lagen (1976:338) om vägtrafikskatt på vissa fordon, som icke är registrerade i
riket, lagen (1977:306) om dryckesskatt, lagen (1978:69) om försäljningsskatt
på motorfordon, lagen (1978: 144) om skatt på vissa resor, lagen (1982:691) om
skatt på vissa kassettband, lagen (1982: 1200) om skatt på videobandspelare,
lagen (1982:1201) om skatt på viss elektrisk kraft, lagen (1983: 1053) om skatt
på omsättning

' Med nuvarande lydelse avses den i prop. 1983/84: 195
föreslagna lydelsen, ti Riksdagen 1983/84. I saml. Nr 180

Prop. 1983/84:180

Nuvarande
lydelse

av
vissa värdepapper, lagen (1983: 1104) om särskild avgift för elektrisk kraft
från kärnkraftverk, lagen (1984:000) om stämpelskatt vid
inskrivningsmyndigheter, lagen (1984:000) om stämpelskatt på ak-fier, lagen
(1984:000) om skatt pä vissa dryckesförpackningar.

Föreslagen lydelse

av vissa värdepapper, lagen (1983: 1104) om särskild avgift för elektrisk
kraft frän kärnkraftverk, lagen (1984:000) om stämpelskatt vid
inskrivningsmyndigheter, lagen (1984:000) om stämpelskatt pä aktier, lagen
(1984:000) om skall på vissa dryckesförpackningar, lagen (1984:000) om totalisatorskatt,

3.
lagen (1981:691) om socialavgifter.

Lagen gäller även
preliminär skatt, kvarstående skatt och tillkommande skatt som avses i
uppbördslagen (1953:272).

Lagen tillämpas inte om
skatten eller avgiften fastställs eller uppbärs i den ordning som gäller för
tull och inte heller beträffande restavgift, skattetillägg eller liknande
avgift.

Denna
lag träder i kraft den 1 juli 1984.

Prop. 1983/84:180

3
Förslag till

Lag
om ändring i lagen (1971:1072) om förmånsberättigade skattefordringar m. m.

Härigenom föreskrivs
att 1 § lagen (1971:1072) om förmånsberättigade skattefordringar m. m. skall ha
nedan angivna lydelse.

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

1 §'

Förmånsrätt enligt 11 §
förmånsrättslagen (1970:979) följer med fordran pä

1.
skall och avgift, som anges i I
§ första stycket uppbördslagen (1953:272), saml skatt enligt lagen (1908:128)
om bevillningsavgifter för särskilda förmåner och rättigheter, lagen (1958:295)
om sjömansskatt, kupongskaltelagen (1970:624) och lagen (1983:219) om
tillfällig vinstskatt,

2. skall enligt lagen (1968:430) om mervärdeskatt.

3. skatt eller avgift
enligt lagen

(1928:376) om skatt på lotterivins

ler, lagen (1941:251) om särskild

värnskatt, lagen (1957: 262) om all

män energiskatt, lagen (1961:372)

om bensinskatt, lagen (1961:394)

om tobaksskatt, slämpelskallela-

gen (1964:308), lagen (1972:266)

om skatt på annonser och reklam,

lagen (1972:820) om skatt på spel,

lagen (1973:37) om avgift på vissa

dryckesförpackningar, lagen

(1973:1216) om särskild
avgift för oljeprodukter och kol, bilskrotningslagen (1975:343), lagen (1977:306)
om dryckesskatt, lagen (1978:69) om försäljningsskatt på motorfordon, lagen
(1978:144) om skatt pä vissa resor, lagen (1982:691) om skatt pä vissa kassettband,
lagen (1982:1200) om skatt på videobandspelare, lagen (1982:1201) om skatt på
viss elektrisk kraft, lagen (1983:1053) om skatt på omsättning av vissa värdepapper,
lagen (1983:1104) om särskild avgift för elektrisk kraft från kärnkraftverk,
lagen (1984:000) om stämpelskatt vid inskrivningsmyndigheter, lagen (1984:000)
om släm-

3. skall eller avgift
enligt lagen

(1928: 376) om skatt på lotterivins

ler, lagen (1941:251) om särskild

varuskatt, lagen (1957:262) om all

män energiskalt, lagen (1961:372)

om bensinskatt, lagen (1961:394)

om tobaksskatt, stämpelskattela

gen (1964:308), lagen (1972:266)

om skall på annonser och reklam,

lagen (1972:820) om skatt på spel,

lagen (1973:37) om avgift på vissa

dryckesförpackningar, lagen

(1973:1216) om särskild
avgift för oljeprodukter och kol, bilskrotningslagen (1975:343), lagen (1977:306)
om dryckesskatt, lagen (1978:69) om försäljningsskatt på motorfordon, lagen
(1978: 144) om skall pä vissa resor, lagen (1982:691) om skatt på vissa kassettband,
lagen (1982:1200) om skatt på videobandspelare, lagen (1982: 1201) om skatt pä
viss elektrisk kraft, lagen (1983:1053) om skatt pä omsättning av vissa värdepapper,
lagen (1983:1104) om särskild avgift för elektrisk kraft från kärnkraftverk,
lagen (1984:000) om stämpelskatt vid inskrivningsmyndigheter, lagen (1984:000)
om stäm-

Med
nuvarande lydelse avses den i prop. 1983/84: 195 föreslagna lydelsen.

Prop.
1983/84:180 6

Nuvarande
lydelse Föreslagen lydelse

pelskatt
pä aktier samt lagen pelskatt pä aktier, lagen (1984:000)

(1984:000) om skatt på vissa om skatt pä vissa dryckesförpack-

dryckesförpackningar, ningar samt lagen (1984:000) om

totalisatorskatt,

4.
skatt enligt vägtrafikskatlelagen
(1973:601) saml lagen (1976:339) om saluvagnsskatt,

5.
tull och särskUd avgift enligt
39 § tullagen (1973:670) samt avgift enligt lagen (1968:361) om avgift vid
införsel av vissa bakverk,

6.
avgift enligt lagen (1967:340)
om prisreglering påjordbmkets område och lagen (1974:226) om prisreglering pä
fiskels område,

7.
avgift som uppbärs med tiUämpning
av lagen (1959:552) om uppbörd av vissa avgifter enligt lagen (1981:691) om
socialavgifter.

Förmånsrätten
omfattar ej restavgift och Uknande avgift som utgår vid försummelse all
redovisa eller betala fordringen och ej heller skatte- eller avgiftstillägg och
förseningsavgift.

Denna
lag träder i kraft den 1 juli 1984.

Prop. 1983/84:180

4 Förslag till

Lag om ändring i lagen (1984:000) om punktskatter och
prisregleringsavgifter

Härigenom
föreskrivs all I kap. 1 § och 2 kap. 8 § lagen (1984:000) om punktskatter och prisregleringsavgifler'
skall ha nedan angivna lydelse.

Nuvarande
lydelse

Föreslagen
lydelse

Denna lag
gäller för skatter och avgifter som las ul enligt

1.
lagen
(1928:376) om skatt på lotterivinsler, lagen (1941:251) om särskild varuskatt,
lagen (1957:262) om allmän energiskatt, lagen (1961:372) om bensinskatt, lagen
(1961:394) om tobaksskatt, lagen (1972:266) om skatt på annonser och reklam,
lagen (1972:820) om skatt på spel, lagen (1973: 1216) om särskild avgift för
oljeprodukter och kol, bilskrotningslagen (1975: 343), lagen (1977:306) om
dryckesskatt, lagen (1978:69) om försäljningsskatt på motorfordon, lagen
(1978:144) om skatt på vissa resor, lagen (1982:691) om skall på vissa
kassettband, lagen (1982:1200) om skatt pä videobandspelare, lagen (1982:1201)
om skatt på viss elektrisk kraft, lagen (1983:1053) om skatt pä omsättning av
vissa värdepapper, lagen (1983: 1104) om särskild avgift för elektrisk kraft
från kärnkraftverk, lagen (1984:000) om stämpelskatt pä aktier, lagen
(1984:000) om skatt på vissa dryckesförpackningar,

2.
lagen
(1967:340) om prisreglering pä jordbrukets område, lagen (1974:226) om
prisreglering pä fiskets område.

Denna lag
gäller för skatter och avgifter som tas ut enligt

1.
lagen
(1928:376) om skatt pä lotterivinsler, lagen (1941:251) om särskild varuskatt,
lagen (1957:262) om allmän energiskatt, lagen (1961:372) om bensinskatt, lagen
(1961:394) om tobaksskatt, Lgen (1972:266) om skatt på annonser och reklam,
lagen (1972:820) om skatt på spel, lagen (1973:1216) om särskild avgift för
oljeprodukter och kol, bilskrotningslagen (1975: 343), lagen (1977: 306) om
dryckesskatt, lagen (1978:69) om försäljningsskatt på motorfordon, lagen
(1978:144) om skatt pä vissa resor, lagen (1982:691) om skatt pä vissa
kassettband, lagen (1982: 1200) om skall på videobandspelare, lagen (1982:
1201) om skatt pä viss elektrisk kraft, lagen (1983: 1053) om skatt på
omsättning av vissa värdepapper, lagen (1983: 1104) om särskild avgift för
elektrisk kraft från kärnkraftverk, lagen (1984:000) om stämpelskatt pä aktier,
lagen (1984:000) om skatt på vissa dryckesförpackningar, lagen (1984: 000) om totalisatorskatt,

2.
lagen
(1967:340) om prisreglering pä jordbrukets område, lagen (1974:226) om
prisreglering på fiskets område.

I Prop. 1983/84:71, SkU 22, rskr 145.

- Med nuvarande lydelse avses den i prop. 1983/84: 195
föreslagna lydelsen.

n Riksdagen 1983/84. I saml. Nr 180

Prop.
1983/84:180

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

Har i författning som anges i första stycket eller i
författning som utfärdats med stöd av sådan författning lämnats bestämmelse som
avviker från denna lag gäller dock den bestämmelsen.

2
kap. 8 §'

Deklarationer
som avser skatt enligt författningarna i 1 kap. 1 § första stycket 1 skall ha
kommit in till beskattningsmyndigheten senast den tjugofemte i månaden efter redovisningsperiodens
slut eller, när skatteredovisningen inte avser redovisningsperioder, senast
tjugofem dagar efter den skattepliktiga händelsen. Särskilda bestämmelser
gäller i fråga om skatt enligt lagen (1984:000) om stämpelskatt på aktier.

Deklarationer
som avser skall enligt författningarna i 1 kap. I § första stycket 1 skall ha
kommit in till beskattningsmyndigheten senast den tjugofemte i månaden efter redovisningsperiodens
slut eller, när skatteredovisningen inle avser redovisningsperioder, senast
tjugofem dagar efter den skattepliktiga händelsen. Särskilda bestämmelser gäller
i fråga om skatt enligt lagen (1984:000) om stämpelskatt pä aktier och enligt
lagen (1984:000) om lolalisalorskalt.

I fråga om avgifter enligt författningarna i I kap. I §
första stycket 2 bestämmer statens jordbruksnämnd deklarationstiden.

Denna lag träder i kraft den 1 juli 1984.

Med nuvarande lydelse avses den i prop. 1983/84: 195
föreslagna lydelsen.

Prop. 1983/84:180

5
Förslag till

Lag
om upphävande av lagen (1973:443) om avdrag vid inkomsttaxeringen för avgift
till Aktiebolaget Trav och Galopp, m. m.

Härigenom
föreskrivs atl lagen (1973:443) om avdrag vid inkomsttaxeringen för avgift till
Aktiebolaget Trav och Galopp, m. m. skall upphöra atl gälla den 1 juli 1984.
Därvid iakttas följande.

1. Den upphävda lagen
tillämpas för Aktiebolaget Trav och Galopps del

sista gången vid 1984 års taxering.

2.
Den upphävda lagen fillämpas i
fråga om avdrag för avgift som avses i 1 §.

3.
Bestämmelsen i 3 § i den upphävda
lagen tillämpas om bidraget kommit mottagaren till godo före den 1 juli 1984. I
annat fall tillämpas bestämmelserna i punkt 2 av anvisningarna till 19 §
kommunalskattelagen (1928:370).

Prop.
1983/84:180 10

6 Förslag till

Lag om ändring i kommunalskattelagen (1928:370)

Härigenom föreskrivs all 53 § 1 mom. kommunalskatlelagen
(1928:370) skall ha nedan angivna lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

53 §

/ mom.'
Skyldighet att erlägga skall för inkomst åligger så framtjej annat föreskrives
i denna lag eUer i särskilda bestämmelser, meddelade på grund av
överenskommelse eller beslut, varom i 72 och 73 §§ sägs:

a) fysisk person:

för tid, under vilken han varit här i riket bosall:

för all inkomst, som av honom här i riket eller å utländsk
ort förvärvats; samt

för tid, under vilken han ej varit här i riket bosatt:

för inkomst av här belägen fastighet;

för inkomst av rörelse, som här bedrivits;

för avlöning eller annan därmed jämförlig förmån, som
utgått av anställning eller uppdrag hos svenska staten eller svensk kommun;

för
avlöning eller annan därmed jämförlig förmån, som utgått av annan anställning
eller annat uppdrag, i den mån inkomsten uppburils härifrån och förvärvals
genom verksamhet här i riket;

för pension enligt lagen (1962:381) om allmän försäkring
till den del beloppet överstiger 7500 kronor och för annan ersättning enligt
nämnda lag;

för pension på grund av anställning eller uppdrag hos
svenska staten eller svensk kommun;

för belopp, som utgår pä grund av annan pensionsförsäkring
än tjänstepensionsförsäkring, om försäkringen meddelats i här i riket bedriven
försäkringsrörelse;

för ersättning enligt lagen (1954:243) om
yrkesskadeförsäkring eller lagen (1976: 380) om arbeisskadeförsäkring och lagen
(1956:293) om ersättning ät smittbärare samt enligt annan lag eller
författning, som utgått till någon vid sjukdom eller olycksfall i arbete eller
pä grund av militärtjänstgöring eller i fall som avses i lagen (1977:265) om
statligt personskadeskydd eller lagen (1977:267) om krigsskadeersätlning till
sjömän;

för dagpenning från erkänd arbetslöshetskassa enligt lagen
(1973:370) om arbetslöshetsförsäkring och kontant arbetsmarknadsstöd enligt
lagen (1973: 371) om kontant arbetsmarknadsstöd;

för limstudiestöd och inkomstbidrag enligt studieslödslagen
(1973: 349);

för annan härifrån uppburen, genom verksamhet här i riket
förvärvad inkomst av tjänst;

för återfört avdrag för egenavgifler enligt lagen (1981:691)
om socialavgifter saml - i den mån avdrag har medgetls för avgifterna - restituerade,
avkortade eller avskrivna egenavgifler;

för vinst vid icke yrkesmässig avyttring av fastighet
eller rörelse här i riket eller tillbehör till sådan fastighet eller rörelse
och av egendom som avses i 35 § 3 a mom. och som innefattar nyttjanderätt till ell
hus eller del av ett hus här i riket; samt

' Med nuvarande lydelse avses den i prop. 1983/84: 161
föreslagna lydelsen.

Prop. 1983/84:180 11

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

för vinst vid icke yrkesmässig avyttring av aktier och
andelar i sådana svenska förelag som avses i punkt 4 a av anvisningama till 41 §,
om överlälaren vid något tillfälle under de tio kalenderår som närmast föregått
det är då avyttringen skedde haft sill egentliga bo och hemvist här i riket
eller stadigvarande vistats här;

b) staten:

för inkomst av jordbmksdomäner, skogar samt uthyrda eller
med tomträtt eller vallenfallsräll upplåtna fastigheter; saml

för inkomst av rörelse, som ej härflutit av bank- eller
försäkringsrörelse eller av kommunikalionsverk med tillhörande byggnader och
anläggningar eller av industriell verksamhet, som huvudsakligen avser att
tillgodose statens egna behov;

c) landsting, kommuner och andra menigheter ävensom
hushållnings

sällskap med stadgar som fastställts av regeringen eller myndighet som

regeringen bestämmer:

för inkomst av fastighet och av rörelse;

d) akademier, allmänna undervisningsverk, sädana
sammanslutningar

av studerande vid rikels universitet och högskolor i vilka de studerande

enligt gällande stadgar är skyldiga atl vara medlemmar, samarbetsorgan

för sädana sammanslutningar med ändamål att fullgöra uppgifter som

enligt nämnda stadgar ankommer på sammanslutningarna,

sjömanshus, företagareförening som erhåller statsbidrag,
regional utvecklingsfond som avses i förordningen (1978:504) om överförande av
vissa uppgifter från företagareförening till regional utvecklingsfond,

allmänna försäkringskassor, erkända arbetslöshetskassor,
understödsföreningar som inle bedriver till livförsäkring hänförlig
verksamhet, pensionsstiftelser som avses i lagen (1967:531) om tryggande av
pensionsutfästelse m.m., personalstiftelser som avses i samma lag med ändamål
uteslutande att lämna understöd vid arbetslöshet, sjukdom eller olycksfall,
stiftelser som bildats enligt avtal mellan organisationer av arbetsgivare och
arbetstagare med ändamål all utge avgångsersättning till friställd arbetstagare
eller främja åtgärder till förmån för arbetstagare som blivit uppsagd eller
löper risk att bli uppsagd till följd av driftsinskränkning, företagsned-läggelse
eller rationalisering av företags verksamhet, sådana ömsesidiga
försäkringsbolag som avses i lagen om yrkesskadeförsäkring.

Allmänna pensionsfonden. All- Allmänna pensionsfonden. All

männa sjukförsäkringsfonden, Alva manna
sjukförsäkringsfonden, Alva

och Gunnar Myrdals stiftelse, Apo- och
Gunnar Myrdals stiftelse, Apo-

tekarsocietetens stiftelse för fram- tekarsocietetens
stiftelse för främ

jande av farmaciens utveckling jande av
farmaciens utveckling

m.m.. Bokbranschens Finansie- m.m..
Bokbranschens Finansie

ringsinstitut Aktiebolag, Bryggeri- ringsinstitut
Aktiebolag, Bryggeri

stiftelsen, Dag Hammarskjölds stiftelsen.
Dag Hammarskjölds

minnesfond. Fonden för industriellt minnesfond.
Fonden för industriellt

utvecklingsarbete. Fonden för in- utvecklingsarbete.
Fonden för in

dustriellt samarbete med u-länder, duslriellt
samarbete med u-länder.

Fonden för svenskl-norskt industri- Fonden
för svenskt-norskl industri

ellt samarbete, handelsprocedurrå- ellt
samarbete, handelsprocedurrä-

del. Järnkontoret och SIS - Stan- det.
Järnkontoret och SIS - Slan-

dardiseringskommissionen i Sveri- dardiseringskommissionen
i Sveri

ge, så länge kontorels respektive ge,
sä länge kontorets respektive

Prop. 1983/84:180

Nuvarande lydelse

kommissionens vinstmedel används till allmänt nyttiga
ändamål och utdelning inte lämnas till delägare eller medlemmar, Nobelstiftelsen,
Norrlandsfonden. Stiftelsen Industricentra, Stiftelsen Industriellt utvecklingscenlmm
i övre Norriand, Stiftelsen Institutet för Företagsutveckling, Stiftelsen för
produktulvecklingscentrum i Göteborg, Stiftelsen Landslingens fond för
teknikupphandling och produktutveckling. Stiftelsen Produklut-vecklingscentrum
i Östergötland, Stiftelsen för samverkan mellan Lunds universitet och
näringslivet - SUN, Stiftelsen Sveriges teknisk-vetenskapliga aitachéverk-samhet.
Svenska bibelsällskapets bibelfond. Svenska Penninglotteriet Aktiebolag,
Svenska skeppshypotekskassan. Svenska UNICEF-kommitlén, Sveriges exportråd,
Sveriges turistråd och Aktiebolaget Tipstjänst: för inkomst av fastighet;

12

Föreslagen lydelse

kommissionens vinstmedel används till allmänt nyttiga
ändamål och utdelning inte lämnas till delägare eller medlemmar, Nobelstiftelsen,
Norrlandsfonden, Stiftelsen Industricentra, Stiftelsen Industriellt
utvecklingscentrum i övre Norrland, Stiftelsen Institutet för
Företagsutveckling, Stiftelsen för produktutvecklingscentrum i Göteborg,
Stiftelsen Landstingens fond för teknikupphandling och produktutveckling.
Stiftelsen Produktutvecklingscentrum i Östergötland, Stiftelsen för samverkan
mellan Lunds universitet och näringslivet — SUN, Stiftelsen Sveriges teknisk-vetenskapliga
attachéverk-samhel. Svenska bibelsällskapels bibelfond. Svenska Penninglotteriet
Aktiebolag, Svenska skeppshypotekskassan. Svenska UNICEF-kommittén, Sveriges exporträd,
Sveriges turistråd. Aktiebolaget Tipstjänst och Aktiebolaget Trav och Galopp:
för inkomst av fastighet;

e) kyrkor, sjukvårdsinrättningar vilkas verksamhet ej bedrives
i vinst

syfte, barmhärtighetsinrättningar, stiftelser som hava till huvudsakligt än

damål atl under samverkan med militär eller annan myndighet stärka rikels

försvar eller alt, utan begränsning till viss familj, vissa familjer eller be

stämda personer, främja vård och uppfostran av barn eller lämna under

stöd för beredande av undervisning eller utbildning eller utöva hjälpverk

samhet bland behövande eller främja vetenskaplig forskning, ävensom

ideella föreningar som uppfylla i punkt 9 av anvisningarna angivna villkor:

för inkomst av fastighet och av rörelse;

f) svenska
aktiebolag och sådana bolag, som enligt särskild författning

äro skyldiga alt avslå sin vinst, ekonomiska föreningar, samebyar, sam

fund, stiftelser, understödsföreningar, som bedriva lUl livförsäkring hän

förlig verksamhet, verk, inrättningar och andra inländska juridiska perso

ner, dock såvitt gäller sådana juridiska personer som enligt författning eller

på därmed jämföriigt sätt bildats för atl förvalla samfäUighet endast om

samfälligheten har taxerats såsom särskild taxeringsenhet och avser mark-

samfällighel eller regleringssamfällighel, samtliga här under f) avsedda

bolag, verk och andra juridiska personer i den män de ej inbegripas under

punkterna d) och e):

för all inkomst, som här i riket eller ä utländsk ort
förvärvals;

g) utländska bolag:

för inkomst av här belägen fastighet;

för inkomst av rörelse, som här bedrivits; samt

Prop. 1983/84:180 13

för
vinst vid icke yrkesmässig avyttring av faslighet eller rörelse här i riket
eller tillbehör till sådan fastighet eller rörelse och av egendom som avses i
35 § 3 a mom. och som innefattar nyttjanderätt till ett hus eller del av ett
hus här i riket.

Riksskatteverket må, om
särskilda skäl därtill äro, efter ansökan förklara, atl stiftelse eller förening,
som har till huvudsakligt ändamål alt främja nordiskt samarbete, i fråga om
skattskyldighet eller eljest vid tillämpning av denna lag skall anses jämställd
med stiftelse eller förening, som ovan i första stycket vid e) angives. Sådant
beslut må, när omständigheterna del föranleda, av riksskatteverket återkallas.
Över beslut, som riksskatteverket meddelat enligt delta stycke, må klagan icke
föras.

Denna
lag träder i kraft den 1 juli 1984 och tillämpas första gängen vid 1985 års
taxering.

Prop. 1983/84:180 14

Utdrag

FINANSDEPARTEMENTET PROTOKOLL

vid
regeringssammanträde 1984-04-05

Närvarande:
statsrådet Lundkvist, ordförande, och statsråden Feldt, Sigurdsen, Gustafsson,
Leijon, Hjelm-Wallén, Peterson, Andersson, Boström, Göransson, Gradin, R.
Carlsson, Holmberg, Thunborg

Föredragande:
statsrådet Feldl Proposition om totalisatorskatt, m. m.

1
Inledning

Tolalisatorverksanrihet
i samband med trav- och galopplävlingar har i Sverige förekommit sedan lång
tid. Är 1973 beslutade riksdagen (prop. 1973:113, JoU 28, rskr 235) om nya rikfiinjer
för hästtävlingar med lolalisalorverksamhel m. m. Riksdagen bemyndigade Kungl.
Maj:l alt träffa avtal med Svenska travsporlens centralförbund (STC) och
Svenska galoppspor-lens centralförbund (SGC) om sådana rikfiinjer. Den 22 mars
1973 träffades ett avtal om detta mellan staten och de båda förbunden. I
anslutning härtill bildades Aktiebolaget Trav och Galopp (ATG).

Efter riksdagens
bemyndigande (prop. 1975/76:150, JoU 45, rskr 382) träffades ett nytt avtal
mellan staten och trav- och galoppförbunden den 13 april 1976 och godkändes av
regeringen den 3 juni 1976. Avtalet föriängdes all gälla t. o. m. den 30 juni 1984
genom tiUäggsavlal den 27 juni 1980. Delta avtal godkändes av regeringen genom
beslut den 7 augusti 1980.

I budgetpropositionen
1982/83:100, bil. 9, avsnittet Vissa särskilda frågor inom
finansdepartementets verksamhetsområde, anförde jag all statens vinstandel i
skilda spelformer, såsom tips, lotlo och lotalisalorspel, f. n. varierar myckel
kraftigt och atl del är angeläget att dessa variationer minskar. Jag anmälde
därför att det nämnda avtalet borde sägas upp och alt frägan om statens vinstandel
i lolalisatorspelet borde tas upp vid överiäggningar med STC och SGC om ett
nytt avtal. Riksdagen fann i förevarande fråga inte anledning fill något
uttalande och lade liU handlingarna vad som anförts i propositionen (FiU
1982/83: 31-, rskr 187).

Avtalet
har sedermera sagts upp till den 1 juh 1984.

Prop.
1983/84:180 15

Riksskatteverket
(RSV) har, som ocksä nämndes i anmälan i budgetpropositionen, i en till
regeringen den 27 maj 1982 överlämnad promemoria föreslagit viss lagstiftning
pä tolalisalorverksamhelens område. Bl. a. föreslås alt den lolalisaloravgifl
som f.n. las ul skall regleras enligt de regler som gäller för skaller, vilket
bl. a. kräver lagform. Även punklskatteutred-ningen har i sill belänkande SOV
1981:83 Punktskatter och prisregleringsavgifler uttalat atl pålagan bör
regleras i lag (s. 69 f.). Lagrådet har i yttrande över den lagstiftning som
föreslås i betänkandet uttalat all avgiften närmast framstår som en form av
skatt pä spel (prop. 1983/84:71, s. 234 f.).

Överläggningar
med STC och SGC i de nämnda frågorna har nu slutförts'. Resultatet härav,
såsom det kommer till ullryck ifråga om statens vinstandel, bör i form av
förslag till viss skatlelagsliftning nu underställas riksdagen. Vid
överläggningarna har vidare behandlats frågan om statens bidrag till hingsluppfödningsanstallen
Wången och om huvudmannaskapet för denna.

Jag
redovisar slutligen en ändring i de spelvillkor som gäller för viss vadhållning
(fotbollslips) som anordnas av Aktiebolaget Tipstjänsl.

2
Gällande ordning

2.1
Trav- och galoppsporten och totalisatorspelet

Utvecklingen
inom hästsporten har sedan bildandet av ATG varit framgångsrik. Den samordning
som skett av sporten har ökat intresset dels för själva häslsporten, dels för
dess olika spelformer.

Huvudorganisationen
STC omfattar 26 permanenta organisationer, s. k. sällskap (ideella föreningar),
och fyra icke permanenta. Sällskapen är spridda över hela landet och har till
huvudsyfte alt anordna travlävlingar. I flertalet fall äger sällskapen sina
banor. Huvudorganisationen SGC omfattar tre organisationer med
tävlingsverksamhet på tre banor. Banorna är Täby Galopp, Jägersro Galopp och
Strömsholm. Medlemmar i förbundet är förutom de tävlingsanordnande
organisationerna även andra intresseorganisationer, t.ex. Jockeyklubben, Galopphäslägarnas
riksförbund och Svenska Fullblodsavelsföreningen.

Totalisatorspelet
utgörs dels av riksspel som under beteckningen Rikslo-ton drivs i ATG:s egen
regi, dels av banspel som med tillstånd frän ATG drivs av trav- och
galoppbanorna. Rikstolon omfattar förtidsvad till travbanorna, V 65, och förlidsvad
till galoppbanorna, Dubbel-trio. I V 65 skall vadhällare ange de vinnande hästarna
i sex löpningar under samma täv-lingsomgäng. I Dubbel-lrio skall vadhällare
oavsett ordningsföljd ange de

'
Staten har företrätts av statssekreteraren i finansdepartementet Erik Asbrink.

Prop. 1983/84:180 16

hästar
som i två löpningar placerar sig på första, andra och tredje plats. I banspelel
inräknas även förtidsvad pä banornas spelformer som förmedlas genom av ATG
auktoriserade ombud.

Av
lotterilagen (1982:1011) följer att vadhållning i samband med hästlävUngar är
all anse som lotteri i lagens mening. Lotlerilagen, som trädde i kraft den 1
januari 1983, bygger i väsentliga delar pä vad som tidigare gällde enligt 1939
års lotleriförordning. Förordningen upphävdes vid lagens ikraftträdande.

Enligt 4 § första stycket lotlerilagen
fär lotteri om pengar eller pengars värde inom landet inte ulan särskilt
tillstånd av regeringen anordnas för allmänheten i andra fall eUer i annan
ordning än som anges i lagen. 1 lagen anges för skilda typer av lotterier under
vilka förutsättningar lotterierna fär anordnas och vilken myndighet som prövar
tillståndsfrågor. Lagen innehåller dock inga särskilda bestämmelser om totalisatorvadhållningen
och inte heller om de lotterier som anordnas av de statliga bolagen Svenska Penninglotteriet
AB och AB Tipstjänsl. Av detta följer att det ankommer på regeringen att pröva
frågor om tillstånd för dessa lotterier.

Av 6 § lotlerilagen
framgår all tillstånd att anordna lotteri fär förenas med särskilda villkor
samt med kontroll- och ordningsbestämmelser. Lagen innehåller även tillsyns-
och ansvarsbestämmelser. - Av 25 § följer att tillsynen över lotterier som
anordnas efter särskilt tillstånd av regeringen enligt 4 § första stycket
utövas av den myndighet som regeringen bestämmer. I övrigt är det lotlerinämnden
som utövar den centrala tillsynen över efterlevnaden av lotlerilagen och de
föreskrifter som har meddelats med stöd av lagen. — 26 § stadgar att den som
har tillstånd enligt lagen är skyldig all efter anmodan av tillsynsmyndigheten
lämna upplysningar samt tillhandahålla handlingar eller annat som behövs för
tillsynen. - Om tillståndshavaren har åsidosatt föreskrift i lagen eller
föreskrift, villkor eller bestämmelse som har meddelats med stöd av lagen får
varning meddelas honom eller tillståndet återkallas. Tillståndet fär ocksä
återkallas om förutsättningar för tillståndet inte längre föreligger (27 §).
Härtill kommer straffbestämmelser.

I det är 1976 träffade
avtalet mellan staten och de tvä förbunden STC och SGC har överenskommits om
olika bestämmelser för bl.a. ATG:s verksamhet. ATG bemyndigas sålunda att
anordna eller låta tävlingsanordnande organisation anordna vadhållning med tolalisalor
vid offentliga trav- och galopplävlingar. Organisation som erhåller tillstånd
av bolaget att anordna vadhållning skall vara ansluten till trav- eller
galoppförbundet. Vidare gäller atl bolaget eller annan anordnare skall av de
insatser som görs i vadhållningen innehålla viss del — det s.k. vinslavdraget. Vinstav-draget
varierar mellan 20 och 35% av omsättningen på totalisatorn, beroende på
spelform. Återstoden går tillbaka till spelarna i form av vinster. Av vinslavdraget
skall viss del, motsvarande 10% av omsättningen pä tolali-satorn, betalas in
till statsverket (lotalisaloravgifien). Motsvarande andel vårföre den 1 juli
1976 12%.

Prop. 1983/84:180 17

Bolagsordningen
för ATG har godkänts av regeringen som även fastställer ändringar i den. I
bolagsstyrelsen ingår i enlighet med bolagsordningen åtta ledamöter och lika
många suppleanter. Av dessa utser regeringen halva antalet och däribland
ordföranden, som har utslagsrösl. Pä förslag av STC utser bolagsstämman tre
ledamöter och pä förslag av SGC en. Aktierna i bolaget ägs till 90% av STC och
10% av SGC.

ATG
har bl. a. till uppgift all verka för att trav- och galoppsporten inom landet skaU
kunna bedrivas på ett sådant sätt all de långsikliga förutsättningarna för
sporlens utveckling tryggas. Detta skall ske inom de ramar som statsmakterna angett.
För all nä dessa syften har ATG atl samverka med centralförbunden och de tävlingsarrangerande
sällskapen. Bolaget skall vidare verka för atl de som yrkesmässigt arbetar inom
trav- och galoppsporten ges tUlfredsställande förhållanden i fråga om
arbetsmiljö, trygghet i anställningen och utbildning.

Enligt
nuvarande avtal gäller bl. a. följande.

ATG
beslutar bl.a. om antal lävlingsdagar med lotalisalorspel, tävlingsdagarnas
förläggning, vilka spelformer som får förekomma och anordnande av förtidsspel.
ATG anordnar även vadhållning i egen regi.

Av
vinstavdraget skall elt belopp motsvarande 10% av lotalisalorom-sältningen
inbetalas liU staten. Återstoden av vinslavdraget eller del därav skall av
annan anordnare inbetalas till bolaget. Dessa medel saml bolagels överskott
från anordnad vadhäUning skall bolaget fördela mellan organisationerna eller
fondera. Av influtna avgifter skall bolaget även läcka sina kostnader för
administration samt kostnader för övervakning av tävlingsverksamheten och för
ändamål som är gemensamma för hästsporten.

De
fonderade medlen (häslsportens fond) skall användas för all stödja de tävlingsanordnande
organisationerna. Bolaget beslutar om sådant stöd. Det skaU främst avse
investeringar, rationalisering eller tillfälligt driftstöd. Fonden, som år 1982
uppgick till 125 milj. kr., har givit möjlighet för bolaget att delta i
finansiering av de tävlingsanordnande organisationernas investeringar samt
finansiera bolagets eget investeringsprogram. Bolagets långfristiga
reversfordringar uppgick år 1982 till 100 milj. kr., varjämte det bokförda
värdet av bolagels egna anläggningar och maskiner uppgick till 30 milj. kr.

Utvecklingen
av lolalisaloromsältningen under åren 1978-1982 framgår av tabell 1.

Prop. 1983/84:180 18

Tabell 1. Omsättning m. m. i totalisatorspelet

Omsättning
milj.

kr.

1978

1979

1980

1981

1982

Rikstoton V 65 Trio

383,8 13,6

622,7 20,1

656,4 17,1

742,1 17,5

791,0 17,1

397,4

642,8

673,5

759,6

808,1

Banspel Trav Galopp

1 127,9 37,6

1 300,3 46,2

1 477,3 54,3

1614,5 63,6

1 702,6 70,4

1165,5

1346,5

1531,6

1678,1

1773,0

Totalt

1562,9

1989,3

2205,1

2437,7

2581,1

Ökning i
%

-1-14,4

-27,3

-1-10,8

-H0,5

+ 5,9

Antal
tävlingsdagar

952

952

960

962

973

Sportens behållning efter avdrag för allmänhetens vinster
och efter skatt, det sä kaUade tolonetlol, kommer till ungefär lika stora delar
frän Rikstoton och frän banspelel. Detta framgår av tabell 2.

Tabell 2. Totonettot

Totonetto
efter s milj. kr.

katt i

1978

1979

1980

1981

1982

Rikstoton
Banspel

98,7 142,3

159,7 164,5

167,5 186,7

189,0

205,4

201,2 216,5

241,0

324,2

354,2

394,4

417,7

Totonetto
i % av omsättningen

totalisator-

15,4

16,3

16,1

16,2

16,2

Trav- och galoppsporten beräknas år 1982 ha sysselsatt ca
2200 heltids-arbetande i olika verksamheter, vartill kommer ett mycket stort
antal deltidssysselsalla i samband med de närmare 1 000 lävlingsdagarna. Till
detta kommer en omfattande amatörträning av hästar som pä fritid utförs av häslägarna
själva.

Kungl. Maj:l uppdrog genom beslut den 28 september 1973 åt
riksskatteverket (RSV) atl meddela bestämmelser för och utöva tillsyn över totalisatorvadhållningen.
RSV har med stöd därav utfärdat ell vadhållningsreglemente (RSV Ip 1981:3, RSFS
1981:33). Enligt Kungl. Maj:ls kungörelse (1973:717) om uppbörd m.m. av totalisaloravgift
är RSV ocksä avgifts-myndighet för sådan avgift. I kungörelsen ges närmare
bestämmelser om regislreringsplikt hos RSV för anordnare av lotalisalorspel, om
vem som skall erlägga lolalisaloravgifl och när denna skall redovisas och
deklareras. Vidare sägs alt totalisatorvadhållningen skall stå under tillsyn av
särskild kontrollant. RSV utser kontrollanter dels för rikstolon, dels för banspelen.

Vad gäller bestämmelserna om inkomstbeskattning
beträffande dem som anordnat vadhåUningen avser jag alt återkomma i det
följande.

Prop.
1983/84:180 19

2.2 Fotbollstipset

Aktiebolaget Tipstjänsl är elt helägl statligt bolag.
Bolaget anordnar vadhållning i samband med tävlingar - häsltävlingar undantagna
- och oftast när det gäller fotbollsspel (tips). Sådan tippning sker f. n. i
form av slryklips och måltips. Vidare anordnar bolaget vadhållning om nummer
som bestäms genom lottning (lolto).

Enligt koncessionen för bolaget skall 50% av
insatsbeloppet i varje spelform återgå till spelarna i form av vinster. I de 50
procenten är en lotterivinslskall om 30% på vinster överstigande 50 kr.
inräknad. Vinnarnas nelloandel blir då ca 38% och statens andel ca 46% av
omslutningen i samtliga av bolaget anordnade spelformer. Omsättningen i
fotbollstipset var år 1983 1 335 milj. kr., varav staten totalt erhöll ca 619
milj. kr.

2.3 Hingstuppfödningsanstalten Wången

Hingsluppfödningsanstallen Wången började sin verksamhet
år 1903. Frän böljan var fyra hushållningssällskap ansvariga för anstalten, men
år

1967 övertog Jämfiands läns
hushållningssällskap hela ansvaret. Sedan år

1968 har hushållningssällskapet och
Jämtlands travsällskap vardera två ledamöter i styrelsen för anstalten. Lantbruksslyrelsen
utser en ledamot.

Den fastighet på vilken hingsluppfödningsanstallen ligger
ägs av hushållningssällskapet.

Verksamheten omfattar uppfödning av nordsvenska hingstar,
inackordering av iravhingslar, inackordering av ston för betäckning, inackordering
av beleshästar och kurser i skogskörning med häst, m. m.

Driftskostnaderna vid anstalten var år 1979 ca 600000 kr.,
är 1980 ca 700000 kr. och år 1981 ca 900000 kr. Statens bidrag till
verksamheten utgjorde ca 200000 kr. per år. Av brist på medel är underhållet av
byggnader, stängsel och markanläggningar eftersatt.

Hästulredningén föreslog i sitt betänkande (SOU 1982:51) Hästavel
och häslanvändning all verksamheten vid hingsluppfödningsanstallen Wången
skulle överlåtas till en stiftelse med ändamålet all främst i norra Sverige
främja hästaveln och en positiv utveckling av hästens användning inom olika
områden.

I prop. 1983/84:100 bil. 11 anförde chefen för
jordbruksdepartementet under anslaget B 10. Främjande av husdjursaveln m. m.
bl. a. atl han inget hade atl invända mot kommitténs förslag att verksamheten
vid hingsluppfödningsanstallen Wången överläts till en stiftelse med ändamålet
atl främst i norra Sverige främja hästaveln och hästens användning. Han var
däremot inte beredd atl föreslå alt staten skall ingå som delägare i verksamheten.
För budgetåret 1984/85 har liO Wången anslagits ett oförändrat statsbidrag i
förhällande till innevarande budgetär, dvs. 225000 kr.

Prop. 1983/84:180 20

3
Föredraganden

3.1 Allmänt

Hästsporten
har under det senaste årtiondet utvecklats pä ett framgångsrikt sätt. Den
samordning som skett av sporlen genom tillkomsten av ATG har ökat intresset för
själva hästsporten och de olika spelformerna inom den. Sporten har fäll en
bredare förankring och har ocksä en regional spridning. Den professionella
sporten, som i mänga hänseenden utgör drivkraft för sporlen som helhet, har
haft en särskilt gynnsam utveckling. År 1983 var omsättningen på de olika
spelformerna totalt ca 2900 milj. kr. vilket kan jämföras med omsättningen år
1974 som var ca 900 milj. kr. En hel del investeringar har ocksä genomförts.
Sålunda har t.ex. många bananläggningar förbättrats, veterinärkliniker i
anslutning till banorna inrättats och bättre publikläklare uppförts. De som
yrkesmässigt arbetar inom sporten har kunnat få lillfredsstäUande förhållanden
i fråga om arbetsmiljö, trygghet i anställningen och utbildning. Även
internationellt sett har den svenska hästsporten gott rykte.

Jag
anser del vara angelägel alt bevara en väl fungerande hästsport som drivs under
ansvarsfulla former. De allmänna riktlinjer för hästsportens utveckling som
lades fast är 1973 utgör en god grund härför. Dessa bör därför fortsätta alt
gälla. ATG bör sålunda även i fortsättningen verka för atl trav- och galoppsporlen
inom landet bedrivs på ett sådant sätt atl de långsiktiga förutsättningarna för
sportens utveckling tryggas inom de ramar som statsmakterna ger. Detta bör ske
i samverkan med centralförbunden och de tävlingsarrangerande sällskapen. Vad
jag nu har sagt har utgjort utgångspunkten för de överläggningar som staten har
fört med STC och SGC om villkoren för trav- och galoppsporten och spelet i anslutning
därtill för liden fram till och med den 31 december 1988.

3.2 Statens
andel av spelintäkterna

Den
gynnsamma utvecklingen inom sporten har gjort det naturligt alt inför den nya
avtalsperioden se över statens intäkter frän spelverksamheten. Till detta
kommer en strävan att utjämna villkoren för olika typer av jämförbara
spelformer liksom självklart ambitionerna att söka möjligheter atl förslärka
statsbudgeten.

Strävan
all utjämna villkoren mellan olika spelformer bör inriktas på spel med snarlik
uppläggning. V 65 och fotbollslipsel är riksomfattande spel som i viss
utsträckning bygger på deltagarnas skicklighet och vänder sig till likartad
publik. Vid överiäggningarna med trav- och galoppförbunden har delta beaktats
i viss män. En ytteriigare justering är härutöver påkallad. Jag återkommer till
den frägan i det följande.

Bl.a.
RSV har framhållit atl tolalisatoravgiften är att betrakta som en

Prop.
1983/84:180 21

skatt.
Jag delar denna uppfattning och förordar all skalleullagel nu lagregleras.

3.3
Överenskommelsens innebörd

Vid
överläggningarna mellan staten pä den ena sidan och STC och SGC på den andra
har det stått klart att några kraftiga skattehöjningar inte är önskvärda.
Sporten behöver fortsatt god ekonomi för atl vidmakthålla en god standard,
vilket i sin lur är en förutsättning för att spelintäklerna och därmed statens
inkomster skall kunna hällas på en hög nivå. En begränsad höjning av statens
andel har dock ansetts möjlig. På denna punkt föreslär jag alt staten som skall
under tiden den I juli 1984-den 31 december 1988 årligen tar ut 11% pä vissa gmndbelopp
av totalisatoromsättningen. Av totalisaloromsältningen dämtöver bör staten la
ut 8% i skall per är. Vinnarnas andel av omsättningen blir enligt mitt förslag
oförändrad i förhällande lUl nuläget. Grundbeloppen är följande.

År Grundbelopp milj. kr.

J984 2600

1985
2600

1986
2750

1987
3050

1988
3 150

Med
den ärliga omsällningsökning som kan förväntas beräknas det nya avtalet,
jämfört med det hittillsvarande, öka statens inkomster under avtalsperioden
med inemot 50 milj. kr.

Genom
denna nya skaltekonstruklion ges sporten den grundtrygghet som krävs för att
sporten och spelet även i fortsättningen skall kunna utvecklas på samma
gynnsamma sätt som hittills. Därtill ges med denna skallekonstruktion en
drivkraft till all ytteriigare öka totalisatoromsättningen, vilket är gynnsamt
såväl för sporlen som för staten. Genom att vinnarnas andel,av omsättningen
blir oförändrad bör spelet frän spelarnas synpunkt kunna bli lika attraktivt
som hittills.

Av
den nya skatlekonstruktionen följer all endast en enda anordnare av spelet och
därmed skaltskyldig bör finnas. Det ankommer, som jag tidigare nämnt, enligt lotlerilagen
på regeringen att besluta i tillståndsfrågan. Tillståndet bör ges till ATG.
Jag återkommer till detta i del följande.

Vidare
har överenskommits att STC och ATG under vissa fömtsätlning-ar övertar det
ekonomiska ansvaret för hingsluppfödningsanstallen Wången. Statsbidraget till
denna, som budgetåret 1984/85 uppgår till 225000 kr., kan därmed avvecklas fr.o.m.
den 1 juli 1985. STC har därvid pekat på behovet av skogskörningar i samband
med avverkning och andra förhållanden av betydelse för körulbildningen. Jag
har inhämtat all domänver-

Prop. 1983/84:180 22

kel,
som äger delar av skogen i anslutning till Wången, ställer sig välviUigl till
detta i den utsträckning som skogens lillständ medger.

Vidare
innebär överenskommelsen alt en statlig länegaranfi på 16 milj. kr. jämte ränta
bör lämnas till ATG för vissa investeringar m. m. Lånegarantin avses gälla
under åtta år fr. o. m. den 1 juli 1984 och skrivas ned med en åttondel varje
år.

Slutligen
vill jag erinra om atl ATG i motsats till Svenska .Penninglotteriet AB och AB
Tipstjänst i princip skall erlägga skall för inkomst av rörelse. Som ell led i
strävandena efter någorlunda lika villkor för de tre spelbolagen, ATG, Svenska Penninglolleriet
AB och AB Tipstjänst, har i överenskommelsen inlagils att även ATG skall
frikallas från annan beskattning än för inkomst av fastighet vid taxeringen
till kommunal inkomstskatt (53 § 1 mom. första stycket d) kommunalskatlelagen
(1928:370) och 7§ första stycket e) lagen (1947:576) om stadig inkomstskatt). ATG:s
bolagsordning kommer härvid att ändras så all någon utdelning tUl aktieägarna eUer
därmed jämförlig åtgärd inte kan ske. Jag vill samfidigt anmäla atl ATG redan fidigare
haft vissa skattelättnader enligt lagen (1973:443) om avdrag vid
inkomsttaxeringen för avgift till Aktiebolaget Trav och Galopp, m. m. I
praktiken har verksamheten hittills bedrivits sä atl skattepliktiga rörelseinkomsler
ej uppstått.

Överenskommelsen
skall gälla i fyra och ett halvt är, dvs. fram t.o.m. den 31 december 1988.
Avtalsperioden slutar därmed samtidigt som elt verksamhetsår för ATG.

Överenskommelsen
har formen av elt avtal men förutsätter samtidigt att vissa författningar och
ett regeringstillstånd för ATG utfärdas. Jag återkommer till författningsfrägorna
i del följande.

3.4
Villkoren för fotbollstipset

Den
nu nämnda ordningen tillgodoser inte helt önskemålet om en utjämning av
villkoren för de olika spelformerna, främst då mellan de konkurrerande spelen
V65 och tips. För att trygga en långsiktigt gynnsam utveckling av
fotbollstipset - och därmed statens intäkter därifrån - bör delta tillförsäkras
en bättre konkurrenskraft, genom all spelarnas vinstandel brutto höjs frän
nuvarande 50 % till 60 %. Jag vill dä påminna om att även fortsältningsvis en
skall pä vinster över 50 kr. kommer att utgå. Förändringen innebär därför atl
vinnarnas nelloandel skulle öka frän ca 38 % till ca 45 %. Som jämförelse kan
nämnas atl enligt koncessionen för Svenska Penninglotteriet AB vinsterna i
penning- och Bellmanlotterier skall vara lägst 45 och högst 49 % av
försäljningssumman, vinslskatt ej inräknad. Jag bedömer atl de nya villkoren
kommer alt medföra atl AB Tipstjänsts omsättning och därmed statens andel därav
även pä kort sikt kommer alt utvecklas gynnsamt. Frågan om vinnarnas andel vid
tippning har tidigare berörts i riksdagen (prop. 1977/78:115, SkU 38, rskr
182). Jag finner att det

Prop.
1983/84:180 23

bör
ankomma på regeringen atl framdeles med stöd av lotlerilagen besluta i fråga om
storleken av vinnarnas andel.

3.5
Författningsaspekter på totalisatorvadhållningen

Enligt
det nu gällande avtalet mellan staten saml STC och SGC fömt-sälls att ATG -
förutom all själv vara spelanordnare - också lämnar tävlingsanordnande
organisationer tillstånd att anordna sådan vadhållning. Sä har även skett i
stor utsträckning. RSV har i sin tidigare omnämnda skrivelse påpekat att delta
utgör en delegering av regeringens liUslånds-lämnande, en förvaUningsuppgift
som innefattar myndighetsutövning. Enligt 11 kap. 6§ tredje stycket
regeringsformen kan sådan uppgift överlämnas liU bl.a. bolag, om det sker med
stöd av lag.

Jag
vUl på denna punkt erinra om atl milt förslag innebär all del fr. o. m. den 1
juli 1984 endast skall finnas en anordnare av tolalisatorvadhäUning, nämligen ATG.
Det spel som f.n. bedrivs lokalt, det s.k. banspelel, kommer fortsältningsvis
alt bedrivas för ATG:s räkning och i bolagels namn av vederbörande tävlingsanordnande
organisation. Tanken är aUtså all ATG genom elt regeringsbeslut med stöd av lotlerilagen
skaU erhålla tillstånd alt anordna vadhållning i samband med hästlävUngar. I
beslutet kommer att anges de närmare villkor som skall gälla för tillståndet.
De bestämmelser i lotlerilagen, för vilka jag fidigare redogjort, blir
tillämpliga pä vadhäUningsverksamhelen.

Av
det anförda följer all del behov av särskUd lagstiftning vad gäller vadhållningen
och tillståndsgivningen härtiU, som RSV påtalat, inte längre föreligger.

Som jag tidigare nämnt
förutsätts i praktiken inle några förändringar jämfört med vad som hittills har
gällt för verksamheten. Även om del ankommer pä regeringen all besluta i dessa
frågor vill jag för sammanhangets skuU redovisa vad jag avser alt senare
föreslå regeringen. Sålunda avses RSV även fortsältningsvis vara fiUsynsmyndighet
för lolalisatorvad-hällningen med rätt alt meddela närmare föreskrifter vad
gäller kontroll och tillsyn i övrigt. Detaljregleringen bör få formen dels av
en regeringsförordning, dels av villkor i regeringens lotlerifillsländ. Jag
vill nämna all de vUlkor för spelverksamhel m. m. som ställts upp i del av RSV
utfärdade vadhäUningsreglemenlel torde vara lämpliga också fortsättningsvis.

Beträffande viUkoren för ATG
som anordnare av vadhållning kan följande näriinas. TiU en böijan bör ATG
åläggas all tillämpa en ordning för vadhållning och kontroll som godkänts av
RSV. Vadhållningsbeslämmel-serna skaU finnas tillgängliga för allmänheten på
plats där vadhållning äger rum. Det skaU ocksä tydligt anslås all spelet
bedrivs på de villkor som följer av vadhällningsbestämmelserna. Vissa närmare
föreskrifter angående vinstberäkningen bör också anges.

Frågan
om vinnarnas andelar av insatserna i de olika spelformer som

Prop. 1983/84:180 24

tillämpas
vid trav- och galopplävlingar har underställts riksdagens prövning vid olika
tillfällen. I ;för den nya avtalsperioden avses dessa andelar inte förändras
jämfört med vad som gäller f.n. (65-80% beroende pä spelform). Som fömt berörts
har regeringen stöd i lotlerilagen för all ställa villkor om storleksordningen
av vinnarnas andel. Framlida förändringar av vinstandelar bör därför inle kräva
riksdagens medverkan.

1 propositionen med
förslag tUl lollerilag (prop. 1981/82:170 s. 76) nämns att lolleriulredningen i
sitt betänkande SOU 1979:29 Lotterier och spel tagit upp frågan om sociala
problem i samband med lolalisatorspelet. Enligt utredningen hade del framkommit
att spelet i vissa faU kunde leda fill sådana problem. Utredningen hade därför
övervägt olika åtgärder för all söka begränsa dessa problem men inle funnit
anledning att föreslå några förändringar jämfört med vad som då gällde. Enligt
utredningen borde det vara självklart alt personer under 18 år inte tillåts
delta i spelet. Utredningen konstaterade att denna åldersgräns ocksä gällde
enligt de dåvarande villkoren för spelet. - Departementschefen uttalade (prop. s.
78) att han för egen del ansåg atl det knappast fanns underlag för att dra
några generella slutsatser angående eventuella ölägenheter till följd av lolalisatorspelet.
Några förändringar i sak var därför inle motiverade. Liksom vid andra former av
lotterier och spel borde dock utvecklingen följas också i fortsättningen.

Jag kan instämma i
sistnämnda uttalande. Jag anser den nu föreslagna regleringen av
vadhållningsverksamheten vara tillfredsställande. Vad gäller exempelvis
åldersgräns för deltagande i vadhållningen har jag inhämtat att STC och SGC
rekommenderat dem som idag anordnar vadhållning på banorna all tillämpa en 18-årsgräns.
För alt understryka viklen av att ungdomar inte bör delta i vadhållningen kunde
del vara lämpligt alt i regeringens lillslåndsbeslut ta in ett villkor av
innebörd dels atl det av vadhållningsbestämmelserna skall framgå all sädana
personer inte erbjuds all ingå vad pä banorna, dels all ATG skall verka för att
personer under 18 är inle deltar i banspelel. Vidare bör lydliga anslag om 18-årsgränsen
finnas på platsen för vadhållningen.

3.6
Författningsfrågor rörande beskattningen

3.6.1
Totalisatorskatt m.m.

Som
jag redan nämnt delar jag uppfattningen alt den del av intäkterna i totalisatorvadhållningen
som skall tillfalla staten är alt anse som skall och atl regleringen därför
skall ske i lagform.

En lag om totalisatorskatt
bör utformas efter mönster av andra punkt-skallelagar.

Det finns enligt min
mening inte anledning att göra några större förändringar i sak i förhållande
till vad som nu gäller. Liksom lotalisaloravgifien bör skatten erläggas för
insatserna i tolalisalorvadhållning vid offentliga

Prop. 1983/84:180 25

trav-
och galopptävlingar. Det är här fråga om sådan vadhäUning, för vilken som har
framgått krävs lillständ enligt lotlerilagen.

Med
insatser avses i detta sammanhang sädana insatsbelopp som ingår i vinstulräkningen
för ett spel. Insalsbelopp som på grund av ogiltigt vad eller av annan
anledning än vinst betalas tillbaka fill vadhällaren ingår inle i vinstuträkningen
och därmed ej heller i skatteunderlaget.

Skattskyldigheten
bör åvila den som anordnar totalisatorvadhållningen. Som jag nämnt bör ATG vara
anordnare av allt tillålligl lotalisalorspel vid hästlävUngar. ATG blir därmed
ensam skaltskyldig.

Vad
gäller skattskyldighetens inträde anser jag del lämpligt atl knyta denna fill vinstulräkningen.
Vid vinstulräkningen fastställs de vinster, som skall utgå på grund av
vadhållningen. Vinstuträkning sker sä snart en vadhäUningsform är genomförd. Vinslulräkning
anses ske även om utdelningen till vinnande spelare inle skulle innebära någon
reeU vinst, dvs. om vinnaroddset skulle komma atl understiga eller uppgå till
endast elt. En vinstuträkning skall i princip inte kunna ändras. 1
undantagsfall kan det dock vara nödvändigt atl göra en ny vinslulräkning. När
del gäller lidpunkten för skattskyldighetens inträde bör den tidigare vinstulräkningen
gälla.

Jag
har tidigare redogjort för skattesatsens konstmklion. Den innebär således all
staten erhåller 11 % av insatserna upp fill ett visst årligt grundbelopp och
8% av insatserna däröver. För år 1984 uppgår grundbeloppet liU 2600 milj. kr.
För är 1985 är grundbeloppet detsamma för att de följande åren successivt öka
något. Avsikten är alt lagen skall gälla för tolalisalorvadhållning som sker
före utgången av år 1988.

Riksskatteverket
bör vara beskattningsmyndighet. Beträffande upp-bördsförfarandet gäller enligt
nuvarande regler alt deklaration och totalisaloravgift skall ges in till RSV i
princip redan dagen efter (beträffande lotalisaloravgifien första bankdagen
efter) tävlingsdagen. RSV har anmält atl det inom verket pågår en omläggning av
de administrativa rutinerna för uppbörd och kontroll av punktskatter. Genom all
utnyttja ADB-slöd och tillämpa sä likformiga rutiner som möjligt för de olika
skatterna räknar man med att få ett effektivare och billigare uppbördssyslem.
Mot bakgrund härav anser RSV alt redovisningen av lolalisalorskatien bör ske
för bestämda redovisningsperioder och betalning erläggas inom viss tid efter redovisningsperiodens
utgång. Som lämplig redovisningsperiod anges en månad och som betalningsperiod
tio dagar. En omläggning av uppbörds-förfarandet i enlighet med RSV:s begäran
skulle för statens del innebära en ränteförlust till följd av den skattekredil
som den skallskyldige skulle erhålla. Ränteförlusten kan vid nuvarande
omsättning uppskattas till drygt tvä milj. kr. per år. Denna nackdel med
omläggningen uppvägs dock enligt min mening väl av de fördelar som i olika
avseenden kan nås med ell enhetligt uppbördsförfarande. RSV:s förslag till uppbördsruliner
för tolali-salorskalten står ocksä i överensstämmelse med förslaget om nya
förfaranderegler för punktskatter och prisregleringsavgifter (prop.
1983/84:71),

Prop. 1983/84:180 26

vilket
förslag nyligen lämnats utan erinran av riksdagen (SkU 22, rskr 145). Jag
förordar därför alt uppbörden av tolalisatorskatlen regleras i enlighet med RSV:s
hemställan och atl de nya förfarandereglerna för punktskatter, vilka skall
träda i kraft den 1 juli 1984, görs tUlämpliga även pä lolalisalorskatien.
Även skallebrollslagen (1971:69) och lagen (1971:1072) om förmånsberättigade
skattefordringar m.m. bör få tillämplighet pä den nya skatten.

Författningarna
bör träda i kraft den 1 juli 1984.

I
samband med atl den nya regleringen av tolalisatorspelel införs, dvs. lolalisalorskaltelagen
och lotalisatorvadhållningsförordningen, bör kungörelsen om uppbörd m. m. av totalisaloravgift
upphävas. Med tanke på det spel som kan förekomma i anslutning till
övergångsskedet, vid månadsskiftet juni-juli 1984, bör dock föreskrivas all
kungörelsen skaU tillämpas vid hästlävUngar som påbörjas före den 1 juli medan
lagen skall tillämpas vid hästtävlingar som påbörjas efter den 30 juni 1984.
Vidare bör föreskrivas att, vid beräkning av totalisatorskatten för år 1984,
även de insatser som utgjort underlag för totalisaloravgift under året skall
ingå. I förtydligande syfte bör även tilläggas att skatt enligt lagen endast
skall utgå på den del av de sammanlagda insatserna under år 1984, vilken är hänförlig
fill hästlävUngar som päböijals efter den 30 juni.

3.6.2
Beskattningen av ATG:s inkomster

Som
jag redan nämnt innebär överenskommelsen mellan staten och häslsportens organisationer
alt ATG skall vara fri från annan inkomstbeskattning än kommunal beskattning
av fastighetsinkomsler. ATG skulle därmed i delta hänseende bli alt jämställa
med Svenska Penninglotteriet AB och AB Tipstjänsl. Detta föranleder en ändring
i 53 § 1 mom. första stycket d) kommunalskattelagen (1928:370). Ändringen bör
träda i kraft den 1 juli 1984 och tillämpas fr.o.m. 1985 års taxering. Vidare
bör lagen (1973:443) om avdrag vid inkomsttaxeringen för avgift till
Aktiebolaget Trav och Galopp, m. m. upphävas den 1 juli 1984. Bestämmelsen i 3
§ i sistnämnda lag alt bidrag frän ATG utgör skallepUklig inläkt av rörelse för
mollagaren bör således inte tillämpas för bidrag efter halvårsskiftet 1984. Sådana
bidrag kommer i stället atl beskattas hos mottagaren enligt reglerna för
näringsbidrag i punkt 2 av anvisningarna till 19 § kommunalskatlelagen. Vad
gäller 1 § i 1973 års lag vill jag erinra om atl den nya ordning för vadhåUningen
som jag förordar medför all några avgifter av det slag som avses i paragrafen inle
längre kommer att förekomma.

Prop. 1983/84:180 27

4
Upprättade lagförslag

I
enlighet med vad jag nu har anfört har inom finansdepartementet upprättats
förslag till

1.
lag om totalisatorskatt,

2.
lag om ändring i skaltebroltslagen
(1971:69),

3.
lag om ändring i lagen
(1971:1072) om förmånsberättigade skatleford-ringar m.m.,

4.
lag om ändring i lagen
(1984:000) om punktskatter och prisregleringsavgifler,

5.
lag om upphävande av lagen
(1973:443) om avdrag vid inkomsttaxeringen för avgift till Aktiebolaget Trav
och Galopp, m. m.,

6.
lag om ändring i kommunalskatlelagen
(1928:370).

5
Lagrådets hörande

Den
föreslagna tolalisalorskatlen är i allt väsentligt uppbyggd pä samma sätt som
redan existerande punktskatter. Vidare är det förutsatt att den föreslagna nya
ordningen skall fillämpas från och med den I juli 1984, då nuvarande avtal
mellan staten och STC samt SGC upphör. En remiss till lagrådet skulle kunna
fördröja frågans behandling, vilket skulle innebära avsevärt men genom
skaltebortfall m.m. Med hänsyn härtill och till att även övriga förfallningsförslag
är av enkel beskaffenhet anser jag att lagrådets yttrande över
författningsförslagen inte bör inhämtas.

6
Hemställan

Med
hänvisning till vad jag har anfört hemställer jag atl regeringen föreslår
riksdagen dels all antaga förslagen till

1.
lag om lolalisalorskalt,

2.
lag om ändring i skatlebrollslagen
(1971:69),

3.
lag om ändring i lagen
(1971:1072) om förmånsberättigade skalteford-ringar m.m.,

4.
lag om ändring i lagen
(1984:000) om punktskatter och prisregleringsavgifter,

5.
lag om upphävande av lagen
(1973:443) om avdrag vid inkomsttaxeringen för avgift till Aktiebolaget Trav
och Galopp, m. m.,

6. lag
om ändring i kommunalskatlelagen (1928: 370),

dels atl

Prop. 1983/84:180 28

7.
bemyndiga fullmäktige i riksgäldskonloret all ikläda staten garanti för lån till
Aktiebolaget Trav och Galopp med högst 16000000 kr. jämte ränta all nedsättas åriigen
i enlighet med vad jag har förordat i del föregående.

Ärendet
bör behandlas under innevarande riksmöte.

7
Beslut

Regeringen
ansluter sig till föredragandens överväganden och beslutar att genom
proposition föreslå riksdagen all antaga de förslag som föredraganden har lagt
fram.

Norstedts Tryckeri, Stockholm 1984