om nordiskt kultursamarbete m.m.
1984-04-05 · 12 sidor, varav 8 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Riksdagen anger att dokumentet är inskannat och att fel kan förekomma. Kontrollera mot originalet innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — originalets PDF · riksdagens sida
- Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 0,6 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
- Sidnummer: 8 av 12 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
Varje sida nedan har en egen länk «Kontrollera mot PDF» till originalet på just den sidan.
Citera
Prop. 1983/84:181, om nordiskt kultursamarbete m.m.
Dokumentets text
Prop.
1983/84:181 Regeringens proposition
1983/84:181
om
nordiskt kultursamarbete m. m.;
beslutad
den 5 april 1984.
Regeringen
föreslår riksdagen att anta de förslag som har upptagits i bifogade utdrag av
regeringsprotokoll.
På
regeringens vägnar
SVANTE
LUNDKVIST i
LENA
HJELM-WALLÉN
Propositionens
huvudsakliga innehåll
I
det år 1971 ingångna avtalet om nordiskt kulturellt sam£u-bete ingår bestämmelser
om en gemensam budget för del kultursamarbete som bedrivs inom Nordiska
ministerrådels ram. Nordiska ministerrådet (kultur-och utbildningsministrarna)
fastställde den 1 mars 1984 ett förslag till sådan budget för år 1985. I
propositionen begärs 46500000 kr. för atl täcka den svenska andelen av
budgeten.
1 Riksdagen 1983184. 1 saml. Nr 181
Prop.
1983/84:181 2
Utdrag
UTBILDNINGSDEPARTEMENTET PROTOKOLL
Vid
regeringssamanträde 1984-04-05
Närvarande:
statsrådet Lundkvist, ordförande, och statsråden Feldt, Sigurdsen, Gustafsson,
Leijon, Hjelm-Wallén, Peterson. Andersson. Boström, Göransson, Gradin, R.
Carlsson, Holmberg, Thunborg.
Föredragande:
statsrådet Hjelm-Wallén Proposition om nordiskt kultursamarbete m. m.
1
Inledning
I prop.
1983/84: 100 (bil. 10 s. 464) har regeringen föreslagit riksdagen att, i
avvaktan pä särskild proposition i ämnet, till Nordiska ministerrådets kulturbudget
för budgetåret 1984/85 beräkna ett förslagsanslag av 46700000 kr. Jag avser nu
att ta upp denna fråga.
Avtalet
mellan de nordiska länderna om kulturellt samarbete ingicks är 1971 och trädde
i kraft den 1 januari 1972 (prop. 1971:54, KrU 13, rskr 188). Avtalet
föreskriver bl. a. en gemensam budget för kulturellt samarbete.
Nordiska
ministerrådet har fastställt hur den gemensamma budgeten skall behandlas. För
att fä en anpassning i tiden till fiertalet nordiska länders budgelordningar
sammanfaller verksamhetsåret med kalenderåret. Detta medför bl. a. all
ministerrådet fastställer sitt budgetförslag så sent att del, trots alt det bör
behandlas under våren, inte kan föreläggas den svenska riksdagen inom den för
avlämnandet av propositioner fastställda tiden (jfr. prop. 1972:130 s. 41, KrU
24, rskr 135).
2
Det nordiska kultursamarbetet
Genom
det nordiska kulturavtalet har de nordiska länderna en formell ram för
kultursamarbetet. Genom avtalet har också etablerats en organisation för detta
samarbete med Nordiska ministerrådet som högsta beslutande organ och elt
särskilt sekretariat - Sekretariatet för nordiskt kulturellt samarbete — till
ministerrådets förfogande.
Prop.
1983/84:181 3
Det
bör dock understrykas att en mycket stor del av del nordiska samarbetet inom kulturavialeis
områden - utbildning, forskning och allmänkultur - bedrivs direkt mellan
enskilda människor, grupper och institutioner i de nordiska länderna. Ideella
organisationer, myndigheter och liknande har elt omfattande kontaktnät med sina
nordiska motsvarigheter. Detta samarbete finansieras endast till en begränsad
del över den nordiska kulturbudgeten. Merparten av kostnaderna bärs direkt av
de berörda.
I
stora drag överensstämmer de övergripande nationella prioriteringarna inom
framförallt utbildning och forskning mellan de nordiska länderna. Pä
högskoleutbildningens område kan nordiskt samarbete förbättra ett enskilt lands
möjligheter atl tillgodose kvantitativt små men kvalitativt viktiga
utbildningsbehov. Det torde vara realistiskt att sådant samordnat resursutnyttjande
i första hand sker på bilateral bas. Utöver sådant samarbete är frågor rörande lärar-
och sluderandekontakter av stor vikt.
Möjligheterna
för högskolestuderande atl byta studieort inom Norden är formellt väl tillgodosedda,
men de reella möjligheterna att t. ex. få tillgodoräkna sig studieresultat i
ett annat nordiskt land är ännu begränsade. Enskilda lärares insatser m. m. kan
berikas om de ges möjligheter att inhämta erfarenheter från bl. a. andra
institutioner i Norden. En förutsättning för ett fungerande samarbete är dock
alt det finns ett engagemang bland de deltagande institutionerna. Som exempel
pä konkreta åtgärder i detta syfte har regeringen anvisat medel för att starta
ett lärarutbyte mellan universitetet i Göteborg och universitetet i Bergen.
Inom utbildningsdepartementet pågår också arbete i syfte att finna en lösning
pä problem som aktualiserats avseende tillgodoräknande av studieresultat från
andra nordiska länder.
Vad
gäller det allmänkulturella området kommer tyngdpunkten i sam-marbetet mellan
myndigheter även i framtiden atl i första hand ligga på åtgärder som syftar till
att främja den kulturella gemenskapen. Kulturbegreppets mångfald och
önskvärdheten atl stärka denna mångfald även pä ett nordiskt plan leder
samtidig! lätt till en splittring av de begränsade resurserna. För praktiskt
taget varje konstnärlig uttrycksform, liksom för folkbildningsrörelser och
ungdomsorganisationer, har det byggts upp stödordningar för bilateralt eller multilateralt
nordiskt samarbete. En omprövning av stödet till vissa aktiviteter kan behöva
göras i syfte att åstadkomma koncentrerade insatser på vissa områden, vilket
torde vara mer meningsfullt än en strävan atl täcka alla.
3
Nordiskt radio- och TV samarbete via satellit m. m.
Efter
samråd med statsrådet Göransson tar jag i det följande upp vissa frågor rörande
nordiskt radio- och TV samarbete via satellit m. m.
Nordiska
ministerrådet - i sammansättningen kultur-, kommunikations- + 1 Riksdagen 1983/84. 1 saml.
Nr 181
Prop. 1983/84:181 4
och
industriministrarna - beslöt den 27 mars 1982 med deltagande av Finlands,
Islands, Norges och Sveriges regeringar atl, som ell led i utvecklingen av ett
nordiskt radio- och TV- samt telesamarbete baserat på överföring via ett
satellitsystem, genomföra en studie av ell sådant syslem. Avsikten är atl elt
slutligt beslut om etablerande av satellitsystemet skall kunna fattas på
grundval av denna studie. Ministerrådels beslut fogades som bilaga till prop.
1981/82:200 om nordiskt kultursamarbete m. m. De tre beredningsgrupper som
ministerrådet tillsatt, en för programfrågor, en för tekniska-ekonomiska frågor
och en för juridiska frågor, fortsätter sill arbete. Urspmngligen beräknades
studien vara avslutad i april 1984. Detta har dock visat sig inle vara möjligt.
Ministerrådet beslöt därför vid sitt möte den 21 februari 1984 alt arbetet
skall vara slutfört senast den 1 augusti i år.
4
Nordiska ministerrådets kulturbudget
4.1
Inledning
Den
gemensamma nordiska kulturbudgeten omfattar kostnader för fyrtiotalet nordiska
institutioner och samarbetsorgan samt för vissa permanenta och tidsbegränsade
projekt. Dessutom utgår bidrag ur kulturbudge-ten till verksamhet inom vissa
organisationer m. m.
Utöver
vad som upptas inom Nordiska ministerrådets kulturbudgel bestrider de nordiska
länderna, inom ramen för resp. nationella budget, kostnader för en rad andra
nordiska ändamål, bl.a. av bilateral karaktär. De svenska bidragen till sådana
ändamål har till största delen förts upp under åttonde huvudtitelns anslag H 6.
Bilateralt nordiskt kultursamarbete m. m. (prop. 1983/84: 100, bil. 10, s.
465-468).
Enligt
del nya reglementet för Nordiska ministerrådets budget (allmän budget och
kulturbudget), beslutat av Nordiska ministerrådet i juni 1983, fastställer
ministerrådet budgeten i mars månad under förbehåll av de nationella
parlamentens godkännande.
När
del gäller budgetförslaget för är 1985 har, liksom för år 1984, en försöksordning
tillämpats i syfte att ge Nordiska rådet större möjligheter till inflytande
över budgeten. Nordiska ministerrådet (kultur- och utbildningsministrarna)
fastställde således i början av februari 1984 elt förslag till kulturbudget,
vilket därefter behandlades av Nordiska rådels kullumtskotl och av rådet vid
dess 32:a session.
Den
1 mars 1984 fastställde Nordiska ministerrådet (kultur- och utbildningsministrarna)
elt förslag till kulturbudgel för är 1985. Delta innebar vissa förändringar
jämfört med tidigare förslag, detta på grund av synpunkter som framfördes i
Nordiska rådet.
Förslag
till budget för övriga samarbetsområden fastställdes av Nordiska ministerrådet
(samarbeisministrarna) den 15 mars 1984. Frågor i anslutning till detta har
tidigare denna dag anmälts av statsrådet Sigurdsen.
Prop.
1983/84:181 5
I del följande redogör jag för Nordiska ministerrådets
förslag liU kulturbudgel och för verksamheten 1983 i vissa frågor som ansluter
till delta.
4.2 Verksamheten inom kulturavtalets organ under åren 1983
och 1984
En utförlig redogörelse för kultursamarbetet under år 1983
har lämnats i ministerrådels berättelse rörande del nordiska samarbetet till
Nordiska rådels 32:a session 1984 (dokument Cl/1984 i det nordiska trycket).
Jag tar därför här endast upp några huvudpunkter i verksamheten under år 1983.
Allmänt
I juni 1983 reviderades del nordiska kulluravialet i
avsikt att ge de självstyrande områdena Färöarna, Grönland och Åland bättre
möjligheter till representation och deltagande i del nordiska kultursamarbetet.
Samfidigt har motsvarande ändringar gjorts i övriga nordiska samarbetsavlal.
Inom ramen för satsningen på datateknologiområdet, som
berör flera olika fält inom det nordiska samarbetet, har en ledningsgrupp
tillsatts för att ansvara för den del av projektverksamheten som rör kulturavialeis
verksamhetsområde.
Under hösten 1983 presenterade den s.k. femulredningen sin
rapport "Arbeidsformene i nordisk samarbeid". Ett av kommitténs
förslag, vilka syftar till att stärka det nordiska samarbetet, innebär atl den
nordiska kullurbudgelen skall slås samman med den allmänna budgeten. Förslaget
diskuteras f. n. i ministerrådet. Avsikten är alt Nordiska rådet år 1985 skall
ta ställning i frågan.
Utbildning
Ledningsgmppen för skolsamarbetel leder tillsammans med
Nordiska arbetsmarknadsutskottet ell projekt om skola - arbetsliv. Projektet är
uppbyggt som ett nätverk med dellagande från fiera kommuner i de nordiska
länderna. Projektet avslutas under är 1984, men ministerrådet har fattat beslut
om ett uppföljningsprojekl avseende studie- och yrkesvägledning.
Forskning
Nordiska forskningspoliliska rådet (FPR) inledde sin
verksamhet under år 1983. Rådet har till uppgift dels alt råda Nordiska
ministerrådet i långsiktiga och övergripande forskningspolitiska frågor, dels
att genom egna initiativ främja nordiskt samarbete över hela forskningsfältet. FPR
skall enligt sina stadgar vart tredje år till ministerrådet avge förslag till
riktlinjer för verksamheten. FPR lämnade under hösten till ministerrådet ett
förslag till handlingsprogram. Förslaget har diskuterats av ministerrådet och
togs även upp vid Nordiska rådets 32:a session. Ministerrådet kommer under är
1984 att fatta beslut om inriktningen av FPR:s verksamhet.
Prop. 1983/84:181 6
I
detta sammanhang vill jag också något utförligare kommentera ett konkret
projekt som nyligen initierats. I december 1983 beslutade ministerrådet atl
bidraga till finansieringen av ett nordiskt optiskt teleskop. Förslaget atl
ett sådant teleskop borde byggas hade utarbetats av berörda forskningsråd i
Danmark, Finland, Norge och Sverige.
Bakgrunden
fiU det nordiska teleskopprojektet har behandlats i prop. 1983/84: 107 (bil. 5 s.
49-51), där även de finansiella konsekvenserna av projektet samt de svenska
åtagandena i samband härmed redovisas. Huvuddelen av teleskopets finansiering,
som totalt uppgår till ca 35 miljoner danska kr., samt dess framlida drift är
sålunda avsedd att ske inom ramen för resurser som står till förfogande för
forskningsråd eller motsvarande i de nordiska länderna. Ministerrådets
särskilda bidrag, som avses tillkomma utanför den nordiska kulturbudgetens
ram, motsvarar 10 miljoner danska kr.
Teleskopprojektet
syftar främst till att stimulera den nordiska astronomiska forskningen och öka
forskningssamarbetet de nordiska länderna emellan. Teleskopet kommer med sin
placering på La Palma all möjliggöra astrofysisk forskning som för närvarande
inte kan genomföras av nordiska astronomer vare sig nationellt eller inom annat
internationellt forskningssamarbete.
Kultur
Under
år 1983 avslutades Scandinavia Today - den gemensamma nordiska kulturinsatsen
i USA. Under mer än ett år har Scandinavia Today varit samlingsbegrepp för en
lång rad aktiviteter. Det är helt klart alt denna satsning har varit en stor
framgång. Det hade varit omöjligt för de enskilda länderna atl var för sig nå en
lika stor publik. Några av utställningarna har under 1983 ocksä presenterats i
Norden. Ministerrådet har beslutat alt ta till vara de erfarenheter som gjorts
och f. n. undersöks olika projekt.
1
maj 1983 invigdes Nordens Hus pä Färöarna. Genom tillkomsten av delta hus - som
finansierats gemensamt av de nordiska länderna och Färöarnas landsstyre — kan
kontakterna mellan Färöarna och de övriga nordiska länderna intensifieras.
4.3
Nordiska ministerrådets förslag till kulturbudget för år 1985
För
år 1985 har i anslagsframställningar m. m. för den nordiska kulturbudgeten
begärts cirka 170 miljoner danska kr. Ministerrådet (kultur- och utbildningsministrarna)
fattade den 1 mars 1984 beslut om ett förslag till kulturbudget för är 1985 som
omsluter 141 613000 danska kr.
Vissa
intäkter i form av räntor och interna avgifter för kultursekretariatet
beräknas därvid uppgå till 6970000 danska kr. Vidare har lönekostnaderna
beräknats i 1983 års nivå och den ökning av lönekostnaderna som kommer all ske
genom nya löneavtal förutsätts bli täckt genom en reserv.
Prop.
1983/84:181 7
Preliminärt har denna reserv beräknats till 9.6 milj.
danska kr. Den avses ocksä kunna användas till pris- och valutajusteringar.
För de institutioner
och projekt som ligger i annat land än Danmark har omräkningen till danska kr.
gjorts enligt de valutakurser som gällde den 1 november 1983. Det har
förutsatts att de institutioner m. m. som omfattas av budgeten garanteras
anslag i sin huvudsakliga utgiftsvaluta omräknad efter dessa valutakurser.
En översikt av ministerrådets budgetförslag bör fogas till
regeringsprotokollet i detta ärende som bilaga.
4.4 Föredragandens överväganden
Jag vill erinra om vad som anfördes vid anmälan av
proposition 1982/83:164 om Nordiska ministerrådets kulturbudget för år 1984 (KrU
1982/83:29, rskr 331) angående vikten av att nya och angelägna behov inom det
nordiska kulturavialeis ram tillgodoses genom omfördelning av befintliga
resurser. Nordiska rådets kulturutskott har också vid olika tillfällen tagit
upp frågan om möjligheten att göra omprioriteringar mellan institutioner, som
finansieras över den nordiska kulturbudgeten, och mellan nordisk och nationell
finansiering av vissa sådana institutioner. Syftet med att finna andra
finansieringskällor är bl.a. att man därigenom kan minska trycket pä
kulturbudgeten och öka utrymmet för alt starta ny verksamhet.
Jag delar utskottets uppfattning om det önskvärda i att
finna möjliga omprioriteringar. Det kan konstateras att det nordiska
kultursamarbetet nått en sådan omfattning och inrymmer ett sä stort antal
aktiviteter att budgetarbetet enligt min mening i ökad utsträckning bör
inriktas mot omfördelningar inom givna nordiska och/eller nationella budgetramar.
De möjligheter som finns till omfördelningar är dock begränsade. En stor del av
kullurbudgetens kostnader utgörs t. ex. av fasta kostnader som inte kan
omfördelas med mindre än att man helt avvecklar verksamheter. Vissa tillskott
av nya resurser har därför hittills bedömts vara nödvändiga.
Jag tillstyrker för svensk del Nordiska ministerrådets
budgetförslag. Nordiska ministserrådel bör inom den överenskomna ramen kunna
göra de ändringar i förhällande till förslaget som till följd av uppkommande
förhållanden kan krävas fram till budgetårets ingång.
Ländernas
bidrag till Nordiska ministerrådets budgetar beräknas enligt en särskild
fördelningsnyckel, som fastställs för varje år. Nordiska ministerrådet (samarbeisministrarna)
har fastställt ny fördelningsnyckel för 1985 års budgetar. En redogörelse för
principerna härför har tidigare denna dag lämnats av statsrådet Sigurdsen.
Sveriges andel av budgeten för år 1985 är något mindre än för 1984. Andelen
uppgår till 39,9 %.
Prop.
1983/84:181 8
' 5 Anslagsberäkning
för budgetåret 1984/85
H
S. Nordiska ministerrådets kulturbudget
1982/83
Utgift 34313463
1983/84
Anslag 46700000
1984/85
Förslag 46500000
Nordiska
ministerrådels förslag till budget för är 1985 uppgår till 141613000 danska
kr., inkl. en reserv för att täcka bl.a. automatiska löneökningar från 1983 års
till 1985 års nivå. Reserven har preliminärt beräknats till 9,6 milj. danska
kr., ett belopp som jag utgår från vid anslagsberäkningen. 1 den män delta
belopp inle är tillräckligt bör anslaget fä överskridas.
Jämfört
med 1984 års budget, till vilken anvisades 128,6 milj. danska kr., är ökningen
ca 10 %, varav ca 7 % avser pris- och löneomräkningar samt valutakursförändringar.
Det framlagda budgetförslaget medger således en akliviietsökning pä ca 3 %.
Den
svenska andelen av anslaget till 1985 års nordiska kulturbudgel beräknar jag fill
39,9 % av 141613000 danska kr., vilket enligt växelkursen den 1 november 1983
motsvarar 46500000 svenska kr.
Medlen
bör anvisas i statsbudgeten för budgetåret 1984/85. Eftersom Nordiska
ministerrådets kulturbudgel avser kalenderåret 1985 torde en del av del svenska
bidraget komma alt utbetalas först hösten 1985. Regeringen bör därför kunna
medge all sådana utbetalningar som görs efter den 1 juli 1985 belastar
motsvarande anslag i statsbudgeten för budgetåret 1984/85 inom den av riksdagen
godtagna ramen för år 1985.
6
Hemställan
Med
hänvisning till vad jag har anfört hemställer jag atl regeringen föreslär
riksdagen alt
1. för Sveriges del godkänna Nordiska ministerrådets
förslag till kulturbudgel för år 1985,
2. till Nordiska ministerrådets kulturbudgel för budgetåret 1984/85 under
åttonde huvudtiteln anvisa ett förslagsanslag av 46500000 kr.
Ärendet
bör behandlas under innevarande riksmöte.
7
Beslut
Regeringen
ansluter sig till föredragandens överväganden och beslutar all genom
proposition föreslå riksdagen all anta de förslag som föredraganden har lagt
fram.
opaginerad Kontrollera mot PDF
Prop. 1983/84:181
Bilaga
Nordiska
ministerrådets förslag till Nordiska ministerrådets kulturbudget för
verksamhetsåret 1985 (1000-tal danska kr.).
opaginerad Kontrollera mot PDF
Verksamhetsområde
1984 Anslag
1985 Förslag
opaginerad Kontrollera mot PDF
Utbildning
Nordens folkliga akademi
Nordiskt skolsamarbete
Nordiskt
vuxenutbildningssamarbete
Nordisk journalistkursus
Nordiskt språksekretariat
Nordiskt språk- och informationscentrum
Nordiska högskolan för hushållsvetenskap
Bidrag till nordisk federation för medicinsk
undervisning Bidrag till Nordisk kursverksamhet på
utbildningsområdet
Forskning
Nordiskt kollegium för marinbiologi
Nordiska institutet för teoretisk atomfysik
Nordiska institutet för folkdiktning
Nordiska institutet för sjörätt
Nordiska geoexkursioner till Island
Nordiskt kollegium för ekologi
Centralinstitutet
för nordisk asienforskning
Nordiskt kollegium för fysisk oceanografi
Nordiska samarbetskommittén för arktisk medicinsk
forskning Nordiska samarbetskommittén för internationell
politik Nordiskt samarbetsorgan för vetenskaplig
information
~ NORDINFO Nordiska forskarkurser
-
forskarstipendier
-
forskarsymposier
Nordiskt vulkanologiskt institut'
Nordiska samarbetskommittén för acceleratorbaserad
forskning
Nordisk dokumentationscentral för masskommunikationsforskning
- NORDICOM
Nordiska institutet för samhällsplanering
Nordiskt forskningspolitiskt råd
Bidrag till nordiska sommaruniversitetet
Bidrag till Nordiska samfundet för Laiinamerikaforskning
Nordiska kommittén för öststatsforskning
Allmänkulturell verksamhet Nordens Hus i Reykjavik'
Nordiskt teatersamarbete -gästspelsutbyte och vidareutbildning
- bidrag till Nordiska amatörteaterrådet
Nordiska rådets litteraturpris
Nordiska rådets musikpris
Nordiskt musiksamarbete - NOM US Nordiskt samiskt institut
12496
14 179
3672
4157
1616
1664
477
491
1031
1 166
854
1260
1567
1972
788
828
578
600
1913
2041
46947
52846
907
1057
11446
12637
1288
1416
1820
2011
459
513
589
611
3 378
3507
1024
1 125
1083
1206
927
1011
4 252
4668
3990
4593
1 165
1350
937
1065
2629
3 284
521
586
664
722
4729
5 241
3070
3952
1439
1629
290
309
340
353
30906
35 632
2945
3419
3321
3906
373
484
296
405
192
0
2080
. 2 142
5121
5617
opaginerad Kontrollera mot PDF
Verksamhetsområde 1984 1985
Anslag Förslag
Nordiskt folkrörelsesamarbete
2660
2 740
1810
2 164
540
856
1650
1800
3517
5 078
353
364
5 125
5630
302
385
183
191
208
214
230
237
9622
103.55
8 156
8 701
10000
10.100
10500
9600
128627
141613
- ungdomssamarbete
-
folkbildningssamarbete
-
idrottssamarbete
Stöd till översättning av grannlandslltteratur Nordiskt
konstcentrum Nordiska filmkurser Nordens Hus på Färöarna Bidrag Ull Nordiska
konstförbundet Bidrag till Nordiska författarkurser' Skandinavisk förening i
Rom Nordkalottmuseet
Sekretariatet
för nordiskt kulturellt samarbete
Ministerrådets
dispositionsmedel
Nordiska
kulturfonden
Valuta-,
prisjusterings- och lönereserv
Summa
' Extra anslag beviljat av ministerrådet under 1983 Utdelas
vartannat år ' Anordnas vartannat år
Norstedts Tryckeri, Stockholm 1984