Prop. 1983/84:182

Regeringens
proposition

1983/84:182

om
reglering av priserna på jordbruksprodukter;

beslutad
den 29 mars 1984.

Regeringen
föreslår riksdagen atl antaga de förslag som har upptagits i bifogade utdrag av
regeringsprotokoll.

På
regeringens vägnar OLOF PALME

SVANTE LUNDKVIST

Propositionens
huvudsakliga innehåll

1
propositionen läggs fram förslag om prisregleringen pä jordbruksprodukter för regleringsåret
1984/85. Förslagen har på regeringens uppdrag utarbetats av en särskild
kommitté efter överläggningar och i samförstånd med Lantbrukarnas
förhandlingsdelegation.

Riksdagen 1983/84. 1 saml. Nr 182

Prop. 1983/84:182 2

Utdrag

JORDBRUKSDEPARTEMENTET PROTOKOLL

vid
regeringssammanträde 1984-03-29

Närvarande:
statsministern Palme, ordförande, och statsråden 1. Carlsson, Lundkvist, Feldl,
Sigurdsen, Gustafsson, Leijon, Hjelm-Wallén, Andersson, Boström, Bodström,
Gradin, Dahl, R. Carlsson, Holmberg, Hellström, Thunborg, Wickbom

Föredragande:
statsrådet Lundkvist

Proposition
om reglering av priserna på jordbruksprodukter

1
Inledning

Riksdagen
fastställde i februari 1984 övergripande mål för en samlad livsmedelspolitik
samt riktlinjer för överläggningarna om jordbruksprisregleringen för tiden
efter den 30juni 1984 (prop. 1983/84:76, JoU 20, rskr 141).

Riksdagens
beslut innebär bl.a. att huvudmålet för en samlad livsmedelspolitik och därmed
ocksä för jordbrukspolitiken skall vara atl trygga vårt lands
livsmedelsförsörjning såväl i fredstid som under avspärrning och krig. Detta
skall ske genom en långsiktig och planerad hushållning med de naturresurser som
utnyttjas i jordbruket och under hänsynstagande till miljön. Som likställda
delmål under det nyss angivna huvudmålet skall gälla att konsumenterna får
tillgång till livsmedel av god kvalitet till rimliga priser och att
jordbrukarna fär en med andra jämförbara grupper likvärdig standard.

Enligt
riksdagsbeslutet skall inkomstmålet i första hand avse heltidssys-selsatla vid
rationellt drivna jordbruksföretag. Som hittills skall del gälla i alla delar
av landet. Det är enligt riksdagsbeslutet angeläget att främja en bättre och
mer solidarisk inkomstfördelning mellan olika kategorier jordbrukare. Inte
minst gäller detta inkomstfördelningen mellan nyetablerade och äldre
jordbrukare. Samtidigt skall en önskvärd rationalisering främjas.
Familjejordbruket kommer ocksä framöver atl vara den dominerande företagsformen
inom ramen för en geografiskt väl differentierad jordbruksproduktion. Den roll
som jordbruket spelar för sysselsättningen i bygder där del råder brist på
andra arbetstillfällen understryks.

1
fråga om prisregleringen på jordbruksprodukter för tiden efter den 30juni 1984
innebär riksdagsbeslutet att kompensationen till jordbruket

Prop.
1983/84:182 3

och
viss livsmedelsindustri för ökade kostnader liksom jordbrukarnas in-komstföljsamhet
skall bestämmas efter obundna överläggningar.

Med
stöd av regeringens bemyndigande den 9februari 1984 tillkallade jag en
kommitté' med uppdrag att efter överiäggningar med Lantbrukarnas
förhandlingsdelegation avge förslag rörande den närmare utformningen av prisregleringen
för jordbmksprodukler utom sockerbetor och socker efter den30juni 1984.

Kommittén
har i skrivelse den 28 mars 1984 efter överläggningar och i samförstånd med
Lantbrukarnas förhandlingsdelegation lagt fram förslag till prisreglerande
åtgärder på jordbrukels område för regleringsåret 1984/85. Statens
jordbruksnämnds konsumentdelegation har vid överläggningarna slätt till
kommitténs förfogande som referensgrupp. Kommitténs skrivelse bör fogas till
protokollet i detta ärende som bilaga.

För
alt minska en eventuell eftersläpning i kostnadskompensationen föreslär
kommittén alt vissa av de pris- och avgiftshöjningar som skulle ha trätt i
kraft den Ijuli 1984 i stället får börja tillämpas den I maj 1984. Med hänsyn
härtill anhåller jag atl nu få ta upp de frågor rörande prisregleringen som
föranleds av kommittéförslaget. Övriga frågor rörande prisregleringen efter den
30 juni 1984 liksom de övriga frågor som kommittén har tagit upp bör behandlas
i en särskild proposition till vilken jag ber att få återkomma.

2
Föredragandens överväganden

Kommittén
har i sill förslag utgått frän de livsmedelspoliliska målen och de riktlinjer
för prisregleringen som gäller enligt nyssnämnda riksdagsbeslut. En annan
utgångspunkt har varit statsmakternas mål att dämpa infia-tionsförvänlningarna
i samhället. Kommittén och Lantbrukarnas förhandlingsdelegation anser del
angeläget all gemensamma ansträngningar nu görs för atl begränsa
kostnadsökningarna i jordbruket och den del av förädlingsindustrin som ligger
inom jordbruksprisregleringen. Därför har en relativt försiktig uppskattning
gjorts av den kompensation för kostnadsökningar som föreslås utgå dels vid
ingången av perioden 1984/85, dels den Ijanuari 1985. Som ett skydd för både
producenter och konsumenter föreslås en garantiregel som innebär rätt till nya
överläggningar vid viss avvikelse mellan den antagna och den faktiska
kostnadsutvecklingen. Vidare förelås statens pris- och kartellnämnd (SPK) få i
uppdrag atl särskilt bevaka prisutvecklingen inom produktion och handel med
livsmedel samt för jordbrukets insatsvaror.

Kommittén
föreslår en prisregleringsperiod som omfattar tiden den I juli 1984-den 30 juni
1985. För att minska en eventuell eftersläpning i kost-

'
Statssekreteraren Ulf Lönnqvist. ordförande, generaldirektören Lennart Nilsson och
budgetchefen Bill Fransson.

Prop.
1983/84:182 4

nadskompensationen föresläs alt de pris- och
avgiftshöjningar som skulle ha trätt i kraft den Ijuli 1984 i stället fär börja
tillämpas den 1 maj 1984, utom för växtodlingen, för vilken 1984 års skörd
avses.

Kommitténs förslag innebär att jordbruket för inkomstföljsamhet
samt kostnadskompensalion i primärproduklion och viss förädlingsindustri tillförs
828 milj. kr. den 1 maj 1984.

Kommittén anför att jordbrukarna bör beredas möjlighet
till samma inkomst- och standardutveckling som jämförbara grupper. Aktuellt
material föreligger inle för andra företagare. I förslaget till inkomstföljsamhet
för regleringsåret 1984/85 har därför löneavtalen på det offentliga området
varit vägledande.

Den närmare utformningen av produktionsmålet och åtgärder
för att åstadkomma balans mellan produktion och konsumtion av jordbruksprodukter
övervägs av 1983 års livsmedelskommilté. Utvecklingen pä mjölkområdet, med
tendenser tiU ökat antal kor, föranleder dock enligt kommittén och
Lantbrukarnas förhandlingsdelegation att statens jordbruksnämnd bör ges i
uppdrag alt tillsammans med näringen undersöka de tekniska möjligheterna atl
införa ett tväprissyslem för mjölk. Vidare föresläs vissa ändringar av
avvecklingsersättningen till äldre mjölkproducenter, som syftar till att öka
anslutningen.

Del tillfälliga ränteslödet för jordbrukare, som nyligen
tillträtt eller nyin-vesterat, är under avveckling. Enligt en utvärdering av lantbruksslyrelsen
kommer detta att medföra problem för ett stort antal jordbrukare, företrädesvis
i norra Sverige. Mot denna bakgrund föreslås att räntestödet bibehålls
oförändrat i denna del av landet under år 1984.

För egen del konstaterar jag med tillfredsställelse alt
kommitténs förslag har lagts fram i samförstånd med Lantbrukarnas
förhandlingsdelegation. Förslaget ligger enligt min bedömning inom den ram som
gör det möjligt att nå det av regeringen uppställda målet att pressa ned infiationstaklen.
Förslaget har vidare en sådan utformning att del medverkar till att dämpa infiationsförvänlningarna
i samhället.

Att inflationen kan dämpas är ett viktigt led i
ansträngningarna att föra landet ur den ekonomiska krisen. Endast härigenom kan
enligt min mening de problem som drabbat det svenska jordbruket under senare år
i form av bl.a. snabbt stigande kostnader och betydande överskott, fä en
varaktig lösning.

Jag biträder således kommitténs förslag, som enligt min
uppfattning ansluter sig till regeringens ekonomisk-politiska strategi. Jag
biträder också kommitténs förslag alt SPK bör fä i uppdrag att särskilt bevaka
prisutvecklingen inom livsmedelsindustri och handel med livsmedel samt för jordbrukets
insatsvaror. I denna fråga, som regeringen har att avgöra, har jag samrått med
chefen för finansdepartementet.

Jag övergår nu till att närmare behandla kommitténs
förslag.

Kommittén föreslär alt 519 milj. kr. tillförs jordbruket
som kompensa-

Prop.
1983/84:182 5

tion
för kostnadshöjningar i jordbruksproduktionen. Vid överläggningarna har
beräkningen av beloppet anknutits till utvecklingen av index för jord-bmkets
produktionsmedel (PM-index) från oktober 1983 t.o.m. febmari 1984. Kommittén
föreslär all nämnda belopp tillförs jordbmkel genom prishöjningar den 1 maj
1984.

Jordbruket
föresläs den Ijanuari 1985 tillföras en kostnadskompensalion av ytterligare 2%
motsvarande 355 milj. kr.

Som
underlag för förslaget om kostnadskompensation tiU viss förädlingsindustri har
kommittén använt dels beräkningar enligt tidigare tillämpad metod alt mäta
kostnaderna, dels beräkningar ufifrån en s. k. icke branschspecifik
indexmodell. Kommittén föreslår atl ett belopp av 140 milj. kr. utgår som
kompensation till förädlingsindustrin den 1 maj 1984 och ytterligare 110 milj.
kr. den Ijanuari 1985.

Kommittén
föreslår vidare atl en garantiregel införs som innebär rätt till överläggningar
vid vissa avvikelser mellan faktisk och antagen kostnadsutveckling. Om den
totala kostnadsökningen inom jordbruket och förädlingsindustrin under perioden
oktober 1983-oklober 1984 avviker med mer än 0,3 % av det samlade koslnadsvärdet
från den antagna kostnadsökningen föreligger rätt atl inför den Ijanuari 1985
begära nya överläggningar, som dä får gälla hela avvikelsen.

Jag
biträder kommitténs förslag i fråga om kostnadskompensation till jordbruket saml
viss förädlingsindustri.

I
avsaknad av aktuellt material över inkomstutvecklingen för andra företagare än jordbmkare
utgår kommitténs förslag om ersättning för inkomstföljsamhet frän
löneökningarna under år 1984 på framför allt det stadiga avtalsområdet. Avdrag
har på sedvanligt sätt gjorts för produkfivi-letsulvecklingen. Förslaget
innebär atl jordbmkel den 1 maj 1984 tillförs ett belopp av 85 milj. kr. Vid
första möjliga överläggningslillfålle skall enligt kommittén beaktas utfallet
per den Ijanuari 1985 av 1984 års pris-och löneutvecklingsgaranlier inom del
statliga avtalsområdet. Eventuella ändringar av arbetsgivaravgifter (egenavgift)
föreslås få beaktas ,vid juste-ringslillfället den Ijanuari 1985..

Jag
har inget all erinra mot kommitténs förslag angående inkomstföljsamhet.

Kommittén
föreslår att en reglering görs avseende vissa belopp som är en följd av beslut
under innevarande prisregleringsperiod. Enligt kommittén bör jordbmkel med
anledning härav preliminärt tillföras 84 milj. kr. den 1 maj 1984 och 46 milj.
kr. den Ijanuari 1985. En definitiv avräkning föreslås ske den Ijanuari 1985.

Jag
har inle något att erinra mot denna beräkning.

Kommittén
lägger vidare fram förslag till fördelning på olika produkter av det totala
beloppet om 828 milj. kr. som föresläs utgå per den 1 maj 1984. Det ankommer på
regeringen atl besluta härom. För riksdagens information vill jag nämna all jag
har för avsikt atl föreslå regeringen att besluta i enlighet med förslaget.
ti Riksdagen 1983/84. 1 saml. Nr 182

Prop. 1983/84:182 6

Jordbruket tillfördes den Ijuli 1982 75 milj. kr. för eiableringssiöd
och konsumtionsslimulerande åtgärder. Den Ijuli 1983 tillfördes ytterligare
37,5 milj. kr. för samma ändamål. Enligt kommittén bör ett belopp om totalt
112,5 milj. kr. tillföras jordbruket även under regleringsåret 1984/85.
Kommittén finner alt etableringsstödei ;ir angeläget och bör utgå iivcn under
nästa regleringsår. Utgifterna för etableringsstödei beräknas till ca 32 milj.
kr. Återstående belopp om ca 80 milj. kr. föreslås få disponeras av näringen.

Jag biträder kommitténs förslag att medel tillförs
jordbruket för nyssnämnda ändamål.

Kommittén föreslår att de tekniska möjligheterna alt
införa ett tväprissyslem för mjölk, dock tidigast fr.o.m. den Ijanuari 1985,
övervägs av statens jordbruksnämnd och näringen. Del bör få ankomma pä
regeringen att besluta om ett eventuellt tväprissyslem för mjölk.

Vidare föreslär kommittén all reglerna för
avvecklingsersättningen till vissa mjölkproducenter ändras i vissa avseenden
samt atl giltighetstiden föriängs t. o. m. år 1985. Kommittén föreslär ocksä
att del tillfälliga ränie-stödet bibehålls oförändrat i norra Sverige under år
1984 jämfört med år 1983. Jag biträder förslagen. Det ankommer på regeringen
all besluta i dessa frågor.

Kommittén
tar även upp regleringsekonomin för spannmål. Kommittén föreslär att
underskottet i spannmålsregleringen den 30juni 1985 inte skall vara större än
500 milj. kr. jämte ränta på detta belopp under 1984/85. Lantbrukarnas
förhandlingsdelegation har förklarat sig beredd alt tillskjuta medel så att
underskottet vid normal skörd och nu beräknade världsmarknadspriser inle
överstiger nyssnämnda belopp. Om världsmarknadspriserna faller jämfört med
nuvarande prognos för 1984/85 föresläs Lanlbrukar-nas förhandlingsdelegation få
rätt att begära överläggningai' i frägan. Blir skörden större än normalt kommer
jordbruket liksom tidigare åi alt antingen få tillskjuta ytterligare medel eller
godta en sänkning av de preliminära priserna. Kommittén föreslär vidare alt en
grupp tillsätts lör att behandla frågan om spannmälsregleringens finansiering.
Till grund för gruppens arbete skall ligga bl.a. den rapport i frågan som uiarbeiais
vid statens jordbruksnämnd. När gruppens analys redovisats får enligt kommittén
ställning tas till den slutliga finansieringen av underskottet i spannmälsreg-leringen.

Jag har inget atl invända mot vad kommittén har anfört i
fråga om spannmälsregleringen.

Prop.
1983/84:182 7

3
Hemställan

Med
hänvisning till vad jag nu har anfört hemställer jag alt regeringen föreslår
riksdagen

att
godkänna de av mig förordade grunderna för reglering av priserna på jordbmksprodukler
utom sockerbetor och socker för regleringsåret 1984/85.

Ärendet
bör behandlas under innevarande riksmöte. Regeringen bör föreslå riksdagen att
besluta atl förkorta motionstiden tiU sju dagar.

4
Beslut

Regeringen
ansluter sig fill föredragandens överväganden och beslutar att genom
proposition föreslå riksdagen att antaga de förslag som föredraganden har lagt
fram.

Prop. 1983/84:182

Bilaga

Till statsr å det och
chefen f ö r j ordbruksde partementet

Regeringen uppdrog den 9 februari 1984 dt en s ä rskild konunitt é att
efter ö verl ä ggningar med Lantbrukarnas f ö rhandlingsdelegation
avge f ö rslag r ö rande den n ä rmare
utformningen av prisregleringen f ö r
jordbruksprodukter utom sockerbetor och socker efter den 30 juni 1984.

Efter avslutade ö verl ä ggningar och i samf ö rst å nd med Lantbrukarnas f ö rhandlingsdelegation f ä r kominitt é n h ä rmed ö verl ä mna sina f ö rslag.

Stockholm den 28 mars I984

■ • /yv..:'f

Bill FransBon Lennart Nilsson

Prop. 1983/84:182

Till

Statsrådet och chefen för

jordbruksdepartementet

ySralag till -priBreKlerande fttg'årder dA .lordbrukets område 1964/65

1 Inledning

Regeringen uppdrog den 9 februari 1984 ä t en s ä rskild
kommitt é att efter ö verl ä ggningar med
Lantbrukarnas f ö rhandlingsdelegation avge f ö rslag r ö rande
den n ä rmare utformningen av
prisregleringen f ö r jordbruksprodukter utom
sockerbetor och socker f ö r tiden efter den 30 juni 1984.
Kommitt é n har best å tt av statssekreterare Ulf L ö nnqvist, jordbruksdepartementet (ordf ö rande), generaldirekt ö r Lennart Nilsson, riksskatteverket och budgetchef Bill Fransson,
finansdepartementet.

Statens jordbruksn ä mnds
konsumentdelegation har vid ö verl ä ggningarna st å tt
till kommitt é ns f ö rfogande som referensgrupp.

Kommitt é ns f ö rslag skulle utformas med utg å ngspunkt i riksdagsbeslutet 1984 om vissa livsmedelspolitiska
fr å gor (prop. 1983/84: 76, JoU 20, rskr
141).

Prop.
1983/84:182 10

Vidare skulle kommitt é n ta upp fr å gan om

-
huvudmannaskapet
m. m. f ö r sk ö rdeskadeskyddet

-
finansiering
av den statliga r å dgivningen till jordbruket med utg å ngspunkt i att 10 milj. kr. skulle
avlastas statsbudgeten

-
finansiering
inom ramen av jordbruksprisregleringen av viss del, 15 milj. kr., av
kostnaderna f ö r djurens h ä lso- och sjukv å rd.

Kommitt é n skulle beakta att r ä ntan p ä den r ö rliga krediten hos riksg ä ldskontoret f ö r ä ndam å l inom jordbruksprisregleringen
inte skall belasta statsbudgeten.

Regeringen har den 1 mars 1984 ö verl ä mnat statens jordbruksn ä mnds skrivelse 1984-02-15 (dnr
402-86/84) "Inf ö rselavgifter
m. m." f ö r ö verv ä gande till vissa delar inom ramen f ö r kommitt é ns uppdrag.

Ett omfattande ekonomiskt-stalistiskt material av det
slag, som anv ä nts under tidigare ö verl ä ggningar, har st ä llts till kommitt é ns f ö rfogande av statens jordbruksn ä mnd, lantbruksstyrelsen, lantbruksekonomiska
samarbetsn ä mnden, statens prisf och kartelln ä mnd, statistiska centralbyr å n och 1983 å rs livsmedelskoimiiitt é .

Material har bl. a. lagts fram, som behandlar produktions-
och konsumtionsutveckling, jordbrukarnas och andra gruppers levnadsstandard och
inkomstf ö rh ä llanden, kostnadskalkyler f ö r olika produktionsgrenar samt
utvecklingen av kostnaderna i jordbruket och viss f ö r ä dlingsindustri. Vidare kan n ä mnas ber ä kningar av
produktivitetsutvecklingen inom jordbruket och en utv ä rdering av r ä ntest ö det.

Efter avslutade ö verl ä ggningar l ä gger kommitt é n h ä rmed i samf ö rst å nd med Lantbrukarnas f ö rhandlingadelegation fram sina f ö rslag till prisreglerande å tg ä rder.

Prop.
1983/84:182 II

2 Riktlinjer

En utg å ngspunkt f ö r ö verl ä ggningarna skulle vara de

livsmedelspolitiska m å len.
Enligt riksdagens beslut 1984 ä r huvudm å let att trygga v ä rt
lands livsmedelsf ö rs ö rjning b å de i fredstid och under avsp ä rrning eller krig. Som delm å l under detta huvudm å l g ä ller att konsumenterna f å r tillg å ng
till livsmedel av god kvalitet till rimliga priser och att jordbrukarna f å r en med j ä mf ö rbara grupper likv ä rdig standard.

Inkorastra ä let avser
liksom tidigare i f ö rsta hand heltidssysselsatta vid
rationellt drivna jordbruksf ö retag. Prisregleringen
skall utformas s ä , att den ger ö kat utrymme f ö r
en mer solidarisk inkomstf ö rdelning mellan olika kategorier av
jordbrukare. I riksdagsbeslutet framh å lls
s ä rskilt problemen f ö r de jordbrukare som belastas med h ö ga r ä ntekostnader.

Jordbruksproduktionen b ö r
vara geografiskt v ä l differentierad. Jordbruket spelar
en stor roll f ö r syssels ä ttningen i bygder d ä r det r å der tirist p å andra arbetstillf ä llen.

1984 å rs riksdagsbeslut inneb ä r i fr å ga
om prisregleringen p ä jordbruksprodukter efter den JO
juni 1984 att kompensationen till jordbruket och viss livsmedelsindustri f ö r Ö kade
kostnader samt jordbrukarnas inkomstf ö ljsamhet
skall best ä mmas efter obundna ö verl ä ggningar. H ä nsyn skall d ä rvid
tas till aktuella f ö rh å llanden p ä marknaden, i jordbruket och' i samh ä llsekonomin i ö vrigt.

Det ankommer p ä
parterna vid.pris ö verl ä ggningarna att n ä rmare ö verv ä ga p ä vilket s ä tt
kostnadskompensatiohen skall ber ä knas. Ä ven vid ett obundet system kan f ö r vissa kostnader till ä mpas automatiskt vericande regler. Det ä r emellertid angel ä get att
prisregleringen f ö r jordbruksprodukter utformas s ä att den blir ett st ö d f ö r str ä vandena att s ä nka produktionskostnaderna och
anpassa produktionens inriktning till marknadens efterfr å gan.

Prop. 1983/84:182 12

3 Koaaltt é ns ö vervSganden och f ö rslag

3.1 AllBint

Det ä r statsmakternas m å l att inflationsf ö rv ä ntningarna i samh ä llet
d ä mpas. Parterna anser det angel ä get att gemensamma anstr ä ngningar nu g ö rs
f ö r att begr ä nsa kostnads ö kningarna
i jordbruket och den del av f ö r ä dlingsindustrin, som ligger inom
jordbruksregleringen. En relativt f ö rsiktig
uppskattning har d ä rf ö r gjorts av den kompensation f ö r
kostnads ö kningar som b ö r utg å dels vid
ing å ngen av perioden 1984/85 dels den 1
januari 1985. Som ett skydd f ö r b å de producenter och konsumenter f ö resl å s en
garantiregel som inneb ä r r ä tt till nya ö verl ä ggningar vid viss avvikelse mellan den antagna och den faktiska kostnadsutvecklingen.

Vidare b ö r statens
pris- och kartelln ä mnd ges i uppdrag att s ä rskilt bevaka prisutvecklingen inom produktion och
handel med livsmedel samt f ö r
jordbrukets insatsvaror.

F ö r att minska en eventuell eftersl ä pning i kostnadskompensationen f ö resl å s att de
pris- och avgiftsh ö jningar som skulle ha tr ä tt i kraft den 1 juli 1984 i st ä llet f å r
b ö rja till ä mpas den 1 maj 1984 (f ö r v ä xtodlingen avses dock 1984 å rs sk ö rd).

Jordbrukarna b ö r
beredas m ö jlighet till samma inkomst- och standardutvecklin
som j ä mf ö rbara grupper. Aktuellt material f ö religger
inte f ö r andra f ö retagare. I f ö rslaget
till inkomstf ö ljsamhet f ö r 1984/85 har d ä rf ö r l ö neavtalen p ä det offentliga omr å det varit v ä gledande.

Prisuppr ä kningen den
1 maj har som utg å ngspunkt den mittprisniv å m. m. som nu g ä ller.
Ut ö ver vad som f ö ljer av f ö rslagen
om kostnadskompensation och inkomstf ö ljsamhet
b ö r prisniv å n justeras med belopp, varom beslut redan fattats
under innevarande regleringsperiod. H ä rmed
avses t. ex. eng å ngsbelopp som tillf ö rts eller dragits av under perioden och som b ö r å terf ö ras.

Prop.
1983/84:182 13

Den n ä rmare utformningen av produktionsm å let och å tg ä rder f ö r
att å stadkomma balans mellan produktion
och konsumtion av jordbruksprodukter ä r
under ö verv ä gande av 1983 å rs livsmedelskommitt é . Utvecklingen p å
mj ö lkomr å det, med tendenser till ö kat
koantal, f ö ranleder dock enligt partema att
statens jordbruksn ä mnd b ö r ges i uppdrag att tillsammans med n ä ringen unders ö ka de tekniska m ö jligheterna att inf ö ra tv å priasystem rår mj ö lk. Vidare Tdresl ä s vissa ä ndringar
av avvecklingsers ä ttningen till ä ldre mj ö lkproduoenter,
som syftar till att ö ka anslutningen.

Det tillf ä lliga r ä ntest ö det f ö r jordbrukare, som nyetablerat eller nyinvesterat, ä r under avveckling. Enligt en utv ä rdering av lantbruksstyrelaen kommer detta att medf ö ra problem f ö r
ett stort antal jordbrukare, f ö retr ä desvis i norra Sverige. Ö verenskommelsen inneb ä r att r ä ntest ö det bibeh å lls of ö r ä ndrat i
denna del av landet under 1984.

F ö r kollektiv finansiering av viss
del av kostnaderna Tor djurens h ä lso- och
sjukv å rd avs ä tts enligt f ö rslaget
15 milj. kr. Avlastningen fr ä n
statsbudgeten av 10 milj. kr. f ö r
finansiering av viss statlig r å dgivning f ö resl ä s ske genom
avgiftsbel ä ggning av vissa tj ä nster.

F ö rslagen framg å r i sin helhet och mera i detalj av Tdljande avsnitt.

I fr å gor, som inte r ö r reglerna enligt detta f ö rslag och som inte heller ber ö r beslut enligt prop. 1983/84: 76, b ö r till ä rapningen
bygga p ä hittillsvarande riktlinjer.

3'2 Prlsregleringspcrlodena l ä ngd

Prisregleringsperioden omfattar i princip tiden den 1 juli
1984 — den 30 juni 1985. Pris- och
avgiftsh ö jningarna f ö resl å s dock tr ä da i kraft redan den 1 maj 1984 utom f ö r v ä xtodlingen,
f ö r vilken 1984 å rs sk ö rd avses.

Prop. 1983/84:182 14

3.3
KoBtnadeutTecklingen

3.3.1 Jordbraket

F ö rslaget inneb ä r att prisniv å n
h ö js den 1 maj 1984 med 519 milj. kr.
som kompensation f ö r kostnadsh ö jningar i jordbruksproduktionen. F ö r att å stadkomma
en smidig ö verg å ng fr ä n det hittills g ä llande systemet och den nya ö verl ä ggningsordningen
med ett obundet system knyter ber ä kningen
av beloppet an till utvecklingen av index f ö r
jordbrukets produktionsmedel (PM-index) fr ä n
oktober 1983. Detta ä r den sista m ä tm ä naden, som
till ä mpats under innevarande
prisregleringaperiod. Enligt prelimin ä ra
ber ä kningar har PM-index t. o. m.
februari 1984 stigit med ca 3 $. I likhet med tidigare till ä mpad ber ä kningsmetod,
har procenttalet multiplicerats med v ä rdet
av jordbrukets ink ö p av produktionsmedel — 17,3 miljarder kr. — enligt lantbruksekonomiska samarbetsn ä mndens s. k. normkalkyl (kalkyl ö ver
jordbrukets int ä kter och kostnader vid normal v ä derlek), vilket ger n ä mnda 519 milj. kr.

Den 1 januari 1985 f ö resl å s jordbruket tillf ö ras en

kostnadskompensstioh, motsvarande en prisstegring p ä produktionsmedel av ytterligare 2 %, eller 355 milj. kr.

3.3.2 Uppsamling ocb f ö r ä dling

Som underlag f ö r
f ö rslaget om kostnadskompensation
till viss f ö r ä dlingaindustri har funnits dels prelimin ä ra ber ä kningar enligt tidigare till ä mpad metod att m ä ta
kostnaderna, dels ber ä kningar utifr å n en s. k. icke branschspecifik indexmodell. Det har
beaktats att prish ö jningarna f ö resl ä s tr ä da i kraft redan den 1 maj. F ö rslaget inneb ä r
att ett belopp av 140 milj. kr. f ä r
utg å fr ä n denna tidpunkt och ytterligare ett belopp av 110 milj. kr. den 1
januari 1985.

Prop. 1983/84:182 15

3.3.3 Garantiregel

Som n ä mndes inledningsvis irmeb ä r f ö ralaget en f ö raiktig uppakattning av koatnadautvecklingen i syfte
att d ä mpa f ö rv ä ntningarna om priah ö jningar. F ö ralaget
kompletteraa med en garantiregel, aom inneb ä r
r ä tt till ö verl ä ggningar vid
viasa avvikelser mellan faktisk och antagen kostnadsutveckling. En utg å ngspunkt vid s å dana
ö verl ä ggningar b ö r vara att ett syfte med garantiregeln
ä r att akydda a ä v ä l
jordbrukarna, om m å let att h å lla tillbaka koatnads ö kningarna inte skulle uppn å s,
som konsumenterna, om kostnadsutvecklingen blir svagare ä n som antagits.

Garantiregeln f ö resl å s f ä f ö ljande utformning:

Om den totala kostnada ö kningen
inom jordbruket och f ö r ä dlingainduatrin under perioden oktober 1983 — oktober 1984 avviker med mer ä n 0,3 % av
det samlade kostnadsv ä rdet (17,3+4,2=21,5 miljarder kr.)
fr å n den antagna kostnads ö kningen om sammanlagt 1 124 milj. kr., har parterna r ä tt att inf ö r
den 1 januari 1985 beg ä ra nya ö verl ä ggningar,
som d å f ä r g ä lla hela avvikelsen.

Kostnads ö kningen inom
jordbruket m ä ts med PM-index, ber ä knad p ä sedvanligt
s ä tt. Inom f ö r ä dlingsindustrin
m ä ts kostnads ö kningen med LRFs s. k. mejeri- och slakteriindex med
beaktande av int ä kts ä ndringar f ö r biprodukter. Utfallet av dessa
senare index b ö r granskas av statens pris- och
kartelln ä mnd (SPK).

Vid f ö rsta m ö jliga ö verl ä ggningstillf ä lle
f ä r å beropas det definitiva materialet betr ä ffande kostnadsutvecklingen inom uppsamling och f ö r ä dling, dva.
bokf ö ringsmaterial avseende 1984 f ö r aniraalier och 1984/85 f ö r vegetabilier. Materialet b ö r granskas av SPK.

3.4 Inkonstf ö ljaainhet

I avsaknad av aktuellt material ö ver inkomstutvecklingen för andra f ö retagare
ä n jordbrukare utg å r f ö rslaget om inkomstf ö ljsamhet fr å n
l ö ne ö kningarna under 1984 p å framf ö r allt det statliga avtalsomr å det. Avdrag har p ä
sedvanligt s ä tt gjorts f ö r produktivitetautvecklingen, som f ä r beh å llas inom n ä ringen.

Prop.
1983/84:182 16

F ö ralaget inneb ä r att jordbruket den 1 maj 1984 tillf ö rs ett belopp av 85 milj. kr. Vidare skall vid f ö rsta m ö jliga
tillf ä lle beaktas utfallet per den 1
januari 1985 av 1984 å rs pris- och l ö neutvecklingagarantier inom det atatliga avtalaomr å det.

Eventuella ä ndringar av arbetagivaravgifter
(egenavgift) f ä r beaktas vid justeringatillf ä llet den 1 januari 1985.

3.5 Justeringsposter

En slutreglering b ö r
a ä l å ngt m ö jligt nu g ö raa avaeende belopp, som f ö ljer av beslut under innevarande regleringsperiod. F ö ljande belopp tillkommer eller avg å r till f ö ljd
h ä rav.

Milj. kr. o Avvikelae mellan prelimin ä r och definitiv

PM-index per den 1 januari 1984 -12,1

o Avvikelae
mellan utvecklingen av PM-index och

kostnader Tdr lejt arbete o Fodermedelsavgifter

Å terf ö ring av tidigare eng å ngsbelopp

(20+40 milj. kr.) 60

Justering f ö r inflytande
avgifter

1983/84 (prognos) 76,5

o
Uppsamling och f ö r ä dling

Ä terf ö ring av tidigare eng ä ngabelopp 15,4

Definitiv juatering av kostnadskompensation

f ö r animalier avseende 1983 o Priagarantiregeln
i 1982 å rs avtal

Iterf ö ring av eng å ngsbelopp -15

o Arbetsgivaravgift

H ö jd egenavgift 1 januari 1984 (0,2 %), som inte

tidigare beaktats 4,4

o Korrigeringsregeln avseende ö ver- eller

underkompensation i f ö rh ä llande till mittprisniv ä n o Efteral ä pningseffekter

Jterf ö ring av resterande belopp av totalt

100 milj. kr. i eng å ngsbelopp
fr å n den 1 juli 1981 -25

Prop.
1983/84:182 17

Ovanst å ende poster
ger tillaammana ett belopp per den 1 juli 1984 av 104 milj. kr., vartill kommer
26 milj. kr. den 1 januari 1985 avseende å terf ö ring av eng å ngsbelopp
inom uppsamling och f ö r ä dling.

Med h ä nsyn till att pris- och avgiftsh ö jningarna f ö resl ä s ske fr å n
den 1 maj 1984 i st ä llet f ö r fr ä n den 1 juli
har n ä mnda belopp om 104 milj. kr. r ä knats ner till 84 milj. kr. Den 1 januari 1985 b ö r niv å n ä ter justeras upp med skillnaden, dvs. med 20 milj.
kr.

F ö r vissa av juateringsposterna f ö religger ä nnu
inget material eller endast prognoaer. Parterna ä r ense om att definitiv avr ä kning
f å r ske den 1 januari 1985, vid
vilken tidpunkt uppgifter b ö r ha inkommit.

3.6 Sajuanfattning av belopp och effekter pA KPI

Totalt inneb ä r i det f ö reg å ende redovisade belopp att
jordbruket och viss f ö r ä dlingsindustri tillf ö rs 828 milj. kr. i pris- och
avgiftsh ö jningar den 1 maj 1984 (se tabell
1). Vid of ö r ä ndrade ö resmarginaler i handeln ber ä knas effekten p ä konsumentprisindex (KPI) av detta
belopp till 0,28 %.

Prop.
1983/84:182

Tabell
1. Sammanfattning av belopp, milj. kr.

18

1 maj 1984 1 januari 1985

1 Kostnadskompensation

Jordbruket

Uppsamling och f ö r ä dling

2
Inkomstrdljaamhet

3
Justeringspoater
fr ä n f ö reg å ende period, prelimin ä r

519

355I.

140

110

85

..2

84

463

' Kan ä ndraa till f ö ljd av garantiregeln (ae texten).

2 Tillkommer ev. pris- och l ö neutvecklingsgaranti p å det atatliga

oror å det samt ev. ä ndrade
egenavgifter.

5 Kan ä ndras till f ö ljd
av att prelimin ä ra uppgifter ers ä tts med

definitiva.

Hur beloppet f ö resl å s bli f ö rdelat
p ä olika produkter framg å r av f ö ljande
tabell.

Tabell 2. Prish ö jningar
p ä olika produkter fr ä n 1 maj 1984

kr.

Vete

R å g

Korn

Havre

Matpotatis

Potatisst ä rkelse

Olja

Kok ä rter

Bruna b ö nor

Summa vegetabilier

Dryckesmj ö lk

Tetra Brik

Pure Pak Filprodukter

Tetra Brik

Pure Pak Industrimj ö lk
Gr ä dde, tjock Cr é me Fraiche Gr ä dde,
tunn Sm ö r H ä rdost F ä rskost Mj ö lkpulver

Summa mejeriprodukter

Ore/k É

5

Milj. 1

eller

Ö re

i/1

7(+3

sM

49,47

10

11,73

8

6,24

7

10,22

7

41,44

20

8,80

252

31,50

20

1 ,08

25

0,12

160,60

11,7

113,26

12,2

41,96

15,7

26,22

16,2

7,61

7

0,84

90

38,43

120

1,56

40

7,60

90

50,40

95

95,95

50

3,00

75

18,00

404,83

Agg

20

22,00

K ö tt av h ö ns

50

20,50

Ö vrigt fj ä derf ä k ö tt

70

1 ,40

N ö t-, kalv-, h ä st-
samt f ä r-

och
lammk ö tt

75

104,18

Fl ä sk

50

114,40

Summa animalier

667.31

Totalt

827,91

Andrad kvalitetsbetalning.

Det prelimin ä ra
inl ö senpriset p ä oljev ä xtfr ö f ö ruts ä tts h ö jas med 18 ö re/kg.

Det b ö r ankomma p ä jordbruksn ä mnden
att med beaktande av de f ö reslagna prish ö jningarna f ö resl å prisgr ä naer
och buffertzoner m. ra. samt normalinf ö rselavgifter
fr. o. m. den 1 maj 1984.

Prop.
1983/84:182 20

4 Etablerinsst ö d

Under innevarande regleringaperiod har prianiv å n h ö jts, motsvarande
totalt 112,5 milj. kr., f ö r finansiering av etableringast ö d och konsumtionsatimulerande å tg ä rder.

Parterna ä r enae om
att etableringsst ö det, som syftar till att underl ä tta generationsskifte och till att unga jordbrukare
i allm ä nhet skall kunna etablera sig, ä r angel ä get
och b ö r utg å ä ven under 1984/85. Utgifterna h ä rf ö r ber ä knas av lantbruksstyrelsen till ca 32 milj. kr.

Å terstoden
av beloppet, ca 80 milj. kr., f ä r disponeras
av n ä ringen.

5 EAdgivning samt djurens h ä lso- och sjukvArd

Det rdresl å s att 10
milj. kr. av kostnaderna f ö r den atatliga r å dgivningen till jordbruket skall avlastas
statsbudgeten genom en ö kad individuell
avgiftsfinansiering.

Det b ö r ankomma p å lantbruksstyrelsen att utforma f ö ralag till f ö reskrifter
h ä rom.

Betr ä ffande djurens h ä lao- och sjukv å rd
inneb ä r f ö rslaget att jordbruket avs ä tter
15 milj. kr. f ö r kollektiv finansiering av den del
av kostnaderna varmed statsbudgeten skall avlastas.

6 Produktionsanpassning

0vtr3'i';tt3situetionen inom mj ö lkproduktionen ä r
oroande. Parterna ä r ense om att tendenserna till
fortsatt uppg ä ng av produktionen motiverar atc kraftigare
å tg ä rder ä n hittills vidtas f ö r att f ö rb ä ttra produktioiisbalanaen. Det kan erinras om att
inom 1983 å rs livsmedelskommi-it é har redovisats ett tv å prissyatem f ö r mj ö lk (Da Jo 1983: 10 och Da Jo 1984: 1). Ut ö ver de bemyndiganden som

Prop.
1983/84:182 21

jordbruksn ä mnden redan
har i fr å ga om produktionsanpassning f ö resl å s att de
tekniska m ö jligheterna av att inf ö ra ett tv å prissystem,
dock tidigast fr å n den 1 januari 1985, ö verv ä gs av
jordbruksn ä mnden och , n ä ringen. Ett eventuellt f ö rslag om tv ä prissystem
b ö r underst ä llas regeringen.

Reglerna f ö r avvecklingsera ä ttningen till ä ldre
mj ö lkproducenter f ö resl ä s bli ä ndrade i vissa avseenden i syfte att ö ka anslutningen. Kravet att all n ö tkreatursproduktion skall upph ö ra, som nu g ä ller
i s ö dra och mellersta Sverige, f ö resl ä s bli
slopat. F ö rslaget inneb ä r ocks ä
att ers ä ttningen h ö js fr å n 40 till 50
ö re per kg mj ö lk och h ö gsta
kvantiteten mj ö lk, som ers ä tts, ä ndras fr ä n 75 000 kg till 100 000 kg. Giltighetstiden f ö rl ä ngs t. o. m.
1985.

Det f ä r ankomma p ä jordbruksn ä mnden
och lantbruksstyrelaen att utf ä rda n ä rmare best ä mmel.ier
h ä rom.

7 R ä ntest ö d

Nuvarande r ä ntest ö d till jordbrukare, som nyinvesterat under 1975-1977
resp. I978-I98O, ä r planenligt under avveckling.
Enligt en utv ä rdering, som utf ö rts av lantbruksstyrelsen, ä r den ekonomiska situationen fortfarande bekym.iiersam
f ö r m ä nga av f ö retagen, f ö retr ä deavis i
norra Sverige. Det f ö resl ä s d ä rf ö r att r ä ntest ö det f å r beh ä llas of ö r ä ndrat i denna del av landet under 1984 j ä mf ö rt med 1983. Detta inneb ä r att reglerna f ö r
avtrappning av den st ö dber ä ttigade r ä ntedelen tas bort.

Det b ö r ankomma p ä lantbruksstyrelaen att utf ä rda n ä rmare best ä mmelser.

8 Vissa medel ö ver statsbudgeten, inf ö rselavgifter b. m.

8.1 L å ginkomstsatsning ■. m.

F ö r l ä ginkomstsatsning m. ra. inom jordbruket har f ö r 1983/84 anvisats 435 milj. kr. ö ver statsbudgeten. F ö r 1984/85 f ö resl ä s samma belopp bli anvisat enligt f ö ljande.

Prop. 1983/84:182 22

Milj. kr.

Leveranatill ä gg f ö r mj ö lk 120

Avbytarverksamhet 100

F ö retagsh ä lsov å rd 13

Socialf ö rs ä kringaskydd 120

Tillf ä lligt r ä ntest ö d 44

Produktionsanpassninga å tg ä rder m. m. 38

Summa 435

Likaom tidigare b ö r
eventuella besparingar eller ö verakridanden
av beloppet f ö r leveranatill ä gg tillf ö ras
resp. avg å fr ä n beloppet f ö r avbytarverksamhet. Des3_utpm b ö r eventuella ö verblivna
medel aom avaatts f ö r tillf ä lligt r ä ntest ö d och produktionsanpassninga å tg ä rder m. m. f ä anv ä ndas f ö r ö vriga ä ndam å l inom l ä ginkomstsatsningen.

I avsnitt 6 och 7 har redovisats f ö rslag till vissa ä ndrade
regler f ö r r ä ntest ö det och avveoklingsers ä ttning till ä ldre
mj ö lkproducenter. Den senare posten
belastar "Produktionsanpassnings ä tg ä rder m. ra." ovan.

8.2 Inf ö rselavgiftemedel n. m.

Statens jordbruksn ä mnd
har i skrivelse den 15 februari 1984 "Inf ö raelavgifter m. m." inkommit med f ö rslag till ä ndrad finanaiering av viasa ä ndam å l, som
hittills t ä ckts av inf ö rselavgiftsmedel utanf ö r f ö rdelningsplanen. I samma skrivelse
har f ö ralag l ä mnats till finansiering av r ä ntedifferenaer (sammanlagt 10 milj. kr.) som
uppkommit f ö r krediten f ö r lagring av jordbruksprodukter och f ö r inl ö sen av oljev ä xtfr ö .

Med anledning av n ä mndens
framst ä llning f ö resl å s att f ö ljande poster avf ö rs
fr å n ä ndam å l utanf ö r f ö rdelningaplanen.

Prop.
1983/84:182 23

F ö rslag 1984/85 Tkr o Medel till
Sveriges potatiaodlarea rikaf ö rbund

(SPOR) f ö r effektiviaering
av odlingen -2 780

Medel tas i st ä llet
fr ä n arealavgifter,

handelsg ö dselavgift
eller f ö rdelningsplanen

o Pris ä terb ä ring till p ä lsdjursuppf ö dare -4 000

F ö resl å s belaata apannm å lsregleringen resp.

f ö ras inom f ö rdelnirigsplanen

o St ö d till odlingen av vallfr ö -6 000 ■

F ö resl å s finanaieraa inom f ö rdelningaplanen
o Kollektiva å tg ä rder f ö r odlingen av

konaumtionafiak -300

B ö r belasta spannm å lsregleringen reap.

inf ö raelavgiftsmedel fr ä n import av foder

Dessutom kommer enligt f ö rslaget vissa r ä ntedifferenaer, aom t ä ckts av den r ö rliga
krediten, att med 4 milj. kr. var belasta k ö tt-
reap. mj ö lkregleringen och med 2 milj. kr. fettregleringen
under 1984/85. Vidare f ö rs inf ö rselavgifter f ö r
majs, som inte anv ä nds som foder, inte l ä ngre till fodermedelsavgifter. Deaaa medel kan d ä rmed anv ä ndas
f ö r ä ndam å l utanf ö r f ö rdelningsplanen.

F ö r utbyteshandel med k ö tt och fl ä sk
f ö real å a samma regler som g ä ller under
innevarande regleringsperiod.

Det b ö r ankomma p ä jordbruksn ä mnden
att i sedvanlig ordning inkomma med f ö rslag
till f ö rdelning av medel inom f ö rdelningsplanen.

9 SpannmAlsregleringens ekonomi

Det utg å ende
underskottet i apannm å lsregleringen den 30 juni 1984
skall enligt tidigare bealut inte vara st ö rre
ä n 400 milj. kr. j ä mte r ä nta p å detta belopp. Parterna har enats om att
underskottet i spannm ä lsregleringen den 30 juni 1985 inte
skall vara st ö rre ä n 500 milj. kr. j ä mte r ä nta p ä detta belopp under 1984/85. LRF
har f ö rklarat

Prop.
1983/84:182 24

sig berett att tillskjuta belopp s å att underskottet vid normal sk ö rd och nu ber ä knade
v ä rldsmarknadspriser inte ö verstiger nyssn ä mnda
belopp. Om v ä rldsmarknadspriserna faller j ä mf ö rt med
nuvarande prognos f ö r 1984/85 har LRF r ä tt att beg ä ra
ö verl ä ggningar i fr å gan. Blir sk ö rden st ö rre
ä n normalt kommer jordbruket liksom
tidigare å r att antingen f ä tillskjuta ytterligare medel eller godta en s ä nkning av de prelimin ä ra priserna.

Partema f ö real å r att en grupp tilla ä tta f ö r behandling av fr ä gan om apannm ä lsregleringens
finansiering. Till grund f ö r gruppens arbete skall ligga bl.
a. den rapport i fr ä gan som utarbetats vid statens jordbruksn ä mnd. N ä r
gruppens analys redovisats f å r st ä llning tas till den slutliga finansieringen av
underskottet i spannm å lsregleringen.

10 Sk ö rdeskadeskyddet

Partema ä r ense om
att arbetet med fr ä gan om sk ö rdeskadeskyddet skall forts ä tta i en s ä rskild
grupp i syfte att f ö rslag om ä ndrat huvudmannaskap f ö r sk ö rdeskadeskyddet skall f ö religga i s å dan
tid att proposition kan l ä ggas fram till 1984/85 å rs riksm ö te.

11 Avgift p ä handelsg ö dsel

Det f ö real å a att avgiften f ö r hanJelsg ö dselmedel of ö r ä ndrat skall uppg å
till 12 ? av f ö rs ä ljningspriserna. Det b ö r ankomma p ä jordbruksn ä mnden
att fastst ä lla de ö resbelopp f ö r
avgiften som skall g ä lla under 1984/85-

Norstedts Trycken, Stockholm 1984