Prop. 1983/84:183

Regeringens skrivelse

1983/84:183

med
överlämnande av allmänna pensionsfondens fjärde fondstyrelses årsredovisning;

beslutad
den 29 mars 1984.

Regeringen
överlämnar till riksdagen enligt bifogade utdrag av regeringsprotokoll
allmänna pensionsfondens fjärde fondstyrelses årsredovisning för år 1983.

På
regeringens vägnar OLOF PALME

KJELL-OLOF FELDT

1 Riksdagen 1983/84. 1 saml. Nr 183

Skr.
1983/84:183

Skr. 1983/84:183 2

Utdrag

FINANSDEPARTEMENTET PROTOKOLL

vid regeringssammanträde 1984-03-29

Närvarande: statsministern Palme, ordförande, och
statsråden I.
Carlsson, Lundkvist, Feldt,
Sigurdsen, Gustafsson, Leijon, Hjelm-Wallén, Andersson, Boström, Bodström,
Gradin, Dahl, R. Carlsson, Holmberg, Hellström, Thunborg, Wickbom

Föredragande: statsrådet Feldt

Skrivelse till riksdagen med överlämnande av allmänna
pensionsfondens fjärde fondstyrelses årsredovisning

I enlighet med riksdagens beslut skall en årlig
redovisning av allmänna pensionsfondens fjärde fondstyrelses placeringar och
övriga verksamhet lämnas till riksdagen (NU 1974:37, rskr 253).

Fjärde
fondstyrelsen har den 12 mars 1984 till regeringen överlämnat årsredovisning
för år 1983 som innehåller verksamhetsöversikt, förvaltningsberättelse med
resultaträkning och balansräkning samt revisionsberättelse. Fonden har i och
med utgången av år 1983 verkat i tio år. Med anledning härav innehåller
årsredovisningen en översikt över fondens verksamhet under denna tid. I
årsredovisningen har ocksä tagits in tabeller som visar fondens
värdepappersinnehav per den 31 december 1983. Av redovisningen framgår att
nettoresultatet år 1983 uppgick till 1009,2 milj. kr. mot 152,8 milj. kr. för
år 1982. I den aktuella redovisningen har också ett realt resultat beräknats
genom att det till nettoresultatet har lagts ökningen av ej realiserade
vinster. Det då erhållna nominella resultatet har sedan belastats med det
belopp som åtgår för att bibehålla köpkraften hos det totala fondkapitalet vid
årets början. Det reala resultatet av 1983 års verksamhet blir då 2112,2 milj.
kr. att jämföra med 1210,1 milj. kr. år 1982.

Av fondens rörelseöverskott har fondstyrelsen enligt de
regler som gällde till och med utgången av år 1983 (prop. 1978/79: 165, NU 10, rskr
62, SFS 1979: 1056) att överföra 80% till de övriga fondstyrelserna som bidrag
till pensionsutbetalningarna. För år 1983 utgör bidraget 115,5 milj. kr. mot
98,3 milj. kr. år 1982.

I verkställande direktörens redogörelse för fondens
verksamhet år 1983 beskrivs förändringar i värdepappei sportföljen. Härav
framgår att nypla-ceringarna uppgick till 1 922 milj. kr. Samtidigt såldes
värdepapper till ett marknadsvärde av I 967 milj. kr. Vid slutet av år 1983 var
marknadsvärdet på fondens noterade värdepappersportfölj 3 294 milj. kr. högre
än anskaff-

Skr. 1983/84:183 3

ningsvärdet.
Vid slutet av föregående år var motsvarande övervärde I 952 milj. kr. Ökningen
under året av marknadsvärdet i förhållande till anskaffningsvärdet var sålunda
1342 milj. kr. Om man till detta belopp lägger summan av aktieutdelningar (94
milj. kr.), räntor på lån (13 milj. kr.) och netto realisationsvinster (980
milj. kr.) får man det totala nominella utfallet av 1983 års
portföljförvaltning ca 2430 milj. kr. Ställer man detta belopp i relation till
marknadsvärdet på portföljen vid årets början betyder detta en effektiv
avkastning under är 1983 på 67% jämfört med 65% år 1982. Fondens innehav av
onoterade värdepapper motsvarade vid utgången av år 1983 ett anskaffningsvärde
av 101 milj. kr.

1
december 1983 antog riksdagen (prop. 1983/84:50, FiU 20, rskr 122, SFS
1983:1092) en ny lag med reglemente för allmänna pensionsfonden att gälla från
och med den 1 januari 1984. Enligt verkställande direktörens översikt är de
viktigaste ändringarna för fjärde fondstyrelsens del bl.a. mer tidsenliga
regler för placering av likvida medel, visst utrymme för placeringar i uUändska
värdepapper, bättre möjligheter att placera i icke börsnoterade företag och
möjlighet till viss form av riskkapitaltillskott till ekonomiska föreningar.
Samtidigt har pensionssystemets krav på återbetalningar från Qärde
fondstyrelsen omformulerats i reala termer. Fonden skall varje år före utgången
av maj månad till första, andra och tredje fondstyrelserna överföra en
avkastning för närmast föregående räkenskapsår beräknad till tre procent av
nuvärdet av förvaltade medel.

I
detta sammanhang kan även nämnas att regeringen i prop. 1983/84:84 om
kooperationens kapitalförsörjning, m. m. föreslagit att Qärde fondstyrelsen
skall få placera medel som riskkapital i svenska ekonomiska föreningar.

Regeringen
har tidigare denna dag på föredragning av chefen för socialdepartementet
fastställt balansräkningen.

Jag
hemställer att regeringen överlämnar årsredovisningen till riksdagen.

Regeringen
beslutar i enlighet med föredragandens hemställan.

Skr.
1983/84:183 4

Bilaga

Allmänna Pensionsfonden Fjärde Fondstyrelsen Årsredovisning
för år 1983

Introduktion

Fjärde AP-fonden skall tillföra företagen riskkapital till
gagn för svensk produktion och sysselsättning.

Fjärde AP-fonden är obunden i sina placeringsbeslut och
engagerar sig i företagen efter genomarbetade analyser. Placeringarna är
långsiktiga och skall tillgodose kravet på god avkastning.

Fjärde AP-fonden har från starten för tio år sedan
tillförts sammanlagt 1 700 mkr. I dagens penningvärde motsvarar detta drygt 3
100 mkr. Sedan 1979 har över 400 mkr återförts till pensioneringssystemet.

Fjärde AP-fondens kapital har ett marknadsvärde per sista
december 1983 på över 6300 mkr.

Fjärde AP-fonden har placerat över 500 mkr i nyemissioner
i svenska företag.

Fjärde AP-fondens fem största engagemang är Astra, Volvo,
Ericsson, Pharmacia och ASEA.

Fjärde AP-fonden får äga aktier upp till 10% av röstetalet
i börsnoterade företag.

Fjärde AP-fonden engagerar sig sedan 1980 också i icke
börsnoterade företag och sedan 1982 i venture capitalföretag. Det har givit
möjlighet att stimulera teknisk utveckling och nyföretagande. Här gäller numera
ingen rösträttsgräns.

Ordförandens översikt

Fjärde AP-fonden har nu arbetat i tio år. Det var 1973 års
riksdag som beslutade att from 1974 inrätta en fjärde fondstyrelse med eget
kansli och med syfte "att tillföra företagen mera eget kapital till gagn
för industriell expansion och ökad sysselsättning".

Fonden har under denna tid vid flera tillfällen varit i
centrum för debatten. En del inlägg har präglats av förväntningar och beröm,
andra av oro och kritik. Jag tror att de flesta bedömare - oberoende av syn pä
samhälle och ekonomi - i dag kan instämma i att fonden blivit en väl etablerad
institution med ett brett förtroende och en betydelsefull roll i svenskt
näringsliv.

Fonden har utvecklats starkt under de gångna tio åren.
Riksdagen har ju beslutat om att sammanlagt 1 850 mkr skall överföras till
fonden från de

Skr. 1983/84:183 5

andra
delfonderna inom AP-fondsystemet. 1 700 mkr har hittills utnyttjats. De
pengarna har förvaltats väl. Vid slutet av tionde verksamhetsåret hade fondkapitalet
ett marknadsvärde pä över 6300 mkr. Fondens värdepappersportfölj motsvarar
knappt tre procent av det samlade börskapitalet. Fonden är nu den näst största
institutionella aktieförvaltaren. Den är också en av de största aktieägarna i
flera företag, i några den största.

Fondens tillgångar har
sålunda nu ett högt marknadsvärde. Det betyder inte att fonden under alla dessa
tio år nått goda resultat. Det har funnits goda år och mindre goda år. Sådana
växlingar kommer det att bli också i framtiden. Fondens resultat påverkas
självfallet av det ekonomiska läget och av läget på aktiemarknaden vid olika
tidpunkter.

Fonden
har - och bör ha för att bevara sitt förtroende - en betydande frihet i sitt
arbete. Den skall, enligt den nya lag som gäller from 1984, förvalta sina medel
genom placeringar på riskkapitalmarknaden på ett sådant sätt att kraven på god
avkastning, långsiktighet och riskspridning tillgodoses. Det är ofta inte lätt
att i daglig gärning avgöra innebörden av dessa allmänna formuleringar.
Målkonflikter och motsägelsefulla förväntningar kan uppkomma.

Jag vill
betona fondens lönsamhetsmål. Fonden upplever i sitt arbete naturligtvis ett
speciellt ansvar. Den är en samhällsförankrad fond, den är en del av den
allmänna pensioneringen, den skall medverka till att utveckla det svenska
näringslivet. Men i de dagliga besluten - då fonden går in i företag eller ut
ur företag, då fonden ökar eller minskar sin ägarandel -skall enbart sådana
motiv som är klart utsagda i fondens reglemente vara vägledande. Fonden skall
arbeta så att det på lång sikt blir god avkastning på satsade pengar. Det
gagnar bäst framtidens pensioner och hela den svenska ekonomin.

Fondens
framtida verksamhet kommer självfallet att påverkas av riksdagens beslut 1983
att inrätta fem nya fondstyrelser, löntagarfondstyrelser, inom ramen för den
allmänna pensioneringen och av de effekter dessa nya fonder kan få på ekonomi
och aktiemarknad. Fjärde AP-fonden kommer emellertid att arbeta vidare som en
självständig institution efter samma riktlinjer och med samma syfte som hittills.
Detta syfte.har i den nya lagen formulerats: "att förbättra
riskkapitalförsörjningen till gagn för svensk produktion och
sysselsättning".

Ingemar
Mundebo

Skr.
1983/84:183 6

Fjärde AP-fonden under 10 år

1974

Efter riksdagsbeslut 1973 började fonden 1974 sin
verksamhet under ledning av Lennart Dahlström, tidigare chef för första-tredje AP-fonderna.
Fondstyrelsens förste ordförande blev kommunstyrelseordföranden i Stockholm,
Albert Aronson. Placeringarna kom igång i försiktig skala under andra
kvartalet. Vid halvårsskiftet hade drygt 50 mkr placerats i aktier.

Under året rekvirerades successivt 300 mkr av de 500 mkr
som riksdagen ställt till fjärde AP-fondens förfogande.

Vid årets slut ingick 25 företag i fondens portfölj. Efter
den till fonden riktade Volvoemissionen på 100 mkr dominerades portföljen av
denna aktie. Fondens MoDo-innehav uppstod genom att konvertibler som första-tredje
fonderna tidigare förvärvat överfördes till fjärde fonden och konverterades
till aktier. AGA blev (huvudsakligen via köp av Coronaak-tier) redan frän 1974
en av fondens största placeringar. Också fondens innehav i Incentive tillkom
detta år, samtidigt som grunden lades till det sedermera stora engagemanget i
Fortia (nuvarande Pharmacia).

"Övervinståret" 1974 steg aktiekurserna (med
drygt 20%) fram till maj men föll sedan under intryck av den internationella konjunkturavmattning-en
så att generalindex över året som helhet sjönk med 2%.

1975

Under året rekvirerade fondstyrelsen återstående 200 mkr.
För att fonden på ett tillfredsställande sätt skulle kunna fullfölja de syften
som låg bakom dess inrättande anhöll styrelsen hos regeringen om en ökning av
grundkapitalet med 500 mkr.

De tre största engagemangen avsåg Volvo, LM Ericsson och
AGA. Tillsammans svarade dessa tre bolag för drygt halva portfölj värdet (Volvoinnehavets
dominans hade reducerats men Volvoaktiens andel av totalportföljen var ändå
25% vid årets slut).

Nya aktier 1975 var bl. a. Astra och Höganäs. Fonden
förvärvade betydande andelar (15 resp. närmare 12%) i Rötor Maskiner och Iro.

Tendensen på aktiemarknaden var uppåtriktad under större
delen av året och generalindex steg med nära 30%. Marknadsvärdet på fondens
portfölj var vid årets slut något högre än anskaffningsvärdet.

1976

Under 1976 fördubblades fondens kapitalbas till 1000 mkr
som ett resultat av fondstyrelsens framställning 1975. Nettoökningen av
fondens värde-

Skr.
1983/84:183 7

pappersportfölj
var närmare 300 mkr, delvis som en följd av den livliga nyemissionsaktiviteten
(totalt ca 1 600 mkr). Fonden var 1976 större nettoplacerare än
försäkringsbolagen sammantagna.

Bland nya engagamang
märktes bl. a. Fagersta och Trelleborg (där fonden i nyemissioner övertog
teckningsrätter från dominerande ägare), Alcro och Balken (nuvarande ABV). Det beloppsmässigt
största köpet gällde Atlas Copco. Volvo var alltjämt det största innehavet (nu
12% av portföljens marknadsvärde).

Med
de aktieköp som gjorts åren 1974-76 hade Qärde AP-fondens nuvarande
portföljstruktur i allt väsentligt tagit form. Fonden är alltjämt stor
aktieägare i flertalet av de företag som tillkom då.

Den
uppåtgående trenden på aktiemarknaden fortsatte fram till maj månad. Kurserna
nådde då en nivå som kom att överträffas först i slutet av 1980. Sett över hela
1976 blev aktiekurserna praktiskt taget oförändrade. Bland kursförlorarna
märktes verkstadsaktierna (-10%). Dessa aktier utgjorde en betydande del av fondens
placeringar. 1976 bildade inledningen till en flerårig period av svagare
kursutveckling för verkstadsaktier än för aktiemarknaden i dess helhet.

Vid
årets slut låg portföljens marknadsvärde något under anskaffningsvärdet.

1977

Sedan
950 mkr av fondkapitalet disponerats för värdepappersköp anhöll fondstyrelsen
om en utökning av kapitalbasen med 750 mkr. Antalet företag i portföljen ökade
till drygt 30. LM Ericsson blev den största placeringen med AGA, Atlas Copco,
Astra och Volvo på platserna 2-5. Den beloppsmässigt största placeringen under
året gjordes i Sandvik. Nyemissionsvolymen under året var starkt begränsad.

Generalindex
visade under 1977 en nedgång med 16% och marknadsvärdet på fondens portfölj
(att jämföra med anskaffningsvärdet 950 mkr) sjönk till 770 mkr.

Albert
Aronson efterträddes som ordförande av f. riksdagsledamoten Sven Ekström.

1978

Framställningen
1977 om en ökning av grundkapitalet ledde till att riksdagen på våren 1978
tilldelade fonden ytterligare 250 mkr. Nytillskottet vär förenat med villkoret
att dessa pengar fick användas endast för nyemissioner och för förvärv av konvertibler.
På grund av en begränsad nyemissionsverksamhet (aktier endast drygt 20 mkr exkl.
försäkringsbolag, som fonden inte får äga aktier i, konverteringslån ca 340 mkr)
hade fonden svårigheter att placera det nya kapitalet. Nettoplaceringarna sjönk
under

Skr.
1983/84:183 8

100
mkr. Bland nytillkomna företag märktes Electrolux. Största nettoköpen gjordes
även detta år i Sandvik. Fondens största engagemang blev nu Astra (med ett
marknadsvärde på drygt 100 mkr).

Generalindex
steg 1978 med 16%. Anskaffningsvärdet pä portföljen passerade 1 miljard kronor
och tack vare kursuppgången återhämtades marknadsvärdet och uppgick till 995 mkr.

Till
ny ordförande i fondstyrelsen utsågs f landshövdingen Bengt Ly-berg.

1979

Aktiekurserna
förblev i stort oförändrade under 1979. Den totala nyemissionsvolymen ökade till
ca 600 mkr i företag i vilka fonden kunde äga aktier. Trots det togs endast ett
relativt begränsat belopp av de nytilldelade medlen i anspråk för nyemissioner.
Den "fria" likviditeten var låg. Nettoplaceringarna stannade därför
vid ca 80 mkr. Bland nytillkomna företag märktes SKF och Fagerhult.
Nyemissionsvillkoret togs bort i slutet av året.

Fr.o.m.
1979 blev fonden skattefri. 1 gengäld skulle fonden betala in 80% av sitt
rörelseöverskott till första-tredje delfonderna som bidrag till
pensionsutbetalningarna. Det betydde att det nettoresultat som kunde tillföras
fondkapitalet blev obetydligt, några få mkr.

Även
detta år utvecklades verkstadsaktierna ogynnsamt, och undervärdet i fondens
portfölj ökade något.

Genom
beslut av riksdagen infördes en bestämmelse i reglementet att fonden inte fick
inneha mer än 10% av röstetalet i ett och samma bolag. Sten Wikander tillträdde
under året som VD för fonden.

1980

1980
blev från aktiemarknadssynpunkt ett betydelsefullt är. I oktober vände
kurstrenden på aktiemarknaden på ett avgörande sätt uppåt. Mätt med
generalindex steg kurserna under året med nära 23%. Trots att verkstadsaktierna
alltjämt släpade efter uppnådde fonden en effektiv avkastning på 25% på sin
portfölj. Nyemissionerna på marknaden sjönk till drygt 100 mkr.

Fondens
styrelse fattade i början av året ett principbeslut att fonden skulle engagera
sig också i icke börsnoterade företag. Det gällde företag som skulle ha
förutsättningar att inom ett antal år bli aktuella för en spridning av aktierna
på marknaden. Det första engagemanget - på drygt 5 mkr - gjordes i Lindab
Ventilation AB. Nettoplaceringarna (ca 125 mkr) låg på en något högre nivå än
de närmast föregående åren. Antalet företag i portföljen var vid årets slut
drygt.40. Bland "nya" företag, som sedermera blivit betydande
engagemang, märktes Esselte och Cardo.

Skr. 1983/84:183

1981

Den allmänna kursuppgången fortsatte, generalindex steg
med 57% och verkstadsaktierna med 62%. Stockholmsbörsen utvecklades väsentligt
gynnsammare än börserna i andra länder. Nyemissions- och ny introduktionsverksamheten
slog nytt rekord med 2,6 miljarder, varav 0,8 miljarder var emissioner riktade
till utlandet.

Jämfört med de närmast föregående åren var fondens nettoplaceringar
större och volymen köp och försäljningar väsentligt större. Omsättningsvolymen
var en avspegling av kurs- och omsättningsutvecklingen på aktiemarknaden.
Bland "nya" företag märktes Gullspång, Korsnäs-Marma, Saab-Scania och
Swedish Match. Andelen skogsaktier i portföljen steg betydligt under året.
Fonden engagerade sig i ytterligare ett icke börsnoterat företag, Paul
Anderson Industrier AB (nuvarande Andersons, börsin-troducerat 1983). Vid
slutet av året hade antalet företag i portföljen ökat till 45.

Riksdagen beslöt 1981 att fondens grundkapital skulle ökas
från I 250 till 1 850 mkr. Av de tilldelade 600 mkr lyftes under året 150 mkr.
Marknadsvärdet på värdepappersportföljen passerade 2 miljarder och effektivavkastningen
under året blev 57%. Därmed hade realvärdet på de medel som överförts till
fonden sedan 1974 mer än bibehållits.

1982

Den gynnsamma kursutvecklingen fortsatte under 1982.
Generalindex steg med 35%, men verkstadsaktierna steg i samma takt som 1981
eller med 61 %. För andra året i följd var kursutvecklingen på Stockholmsbörsen
gynnsammare än börsutvecklingen i andra länder. Omsättning, nyemissioner och nyintroduktioner
(ett femtontal bolag) fortsatte att öka.

Nytillkomna börsnoterade företag i fondens portfölj var
bl. a. Euroc och Skånska Cementgjuteriet.

Fondens engagemang i icke börsnoterade företag ökade
väsentligt. Som ett resultat av utredningar under 1981 om de mindre och
medelstora företagens riskskapitalförsörjning bildades de första venture capital-företa-gen
och fonden gick in i några sådana företag. Fondens satsningar i nyemissioner
och nyintroduktioner ökade och blev närmare 100 mkr. Bl.a. blev fonden
aktieägare i Inter Innovation, Gambro och Bilspedition.

De båda sistnämnda bolagen introducerades på Stockholms
Fondbörs under 1983. Ytterligare 150 mkr av tilldelade medel lyftes.
Portföljvärdet vid årets slut var drygt 3,6 mdr kronor och effektivavkastningen
under året 65%.

Till ordförande under mandatperioden 1982—84 utsåg
regeringen landshövding Ingemar Mundebo.

ti Riksdagen 1983/84. 1 saml. Nr 183

Skr. 1983/84:183 10

1983

Utvecklingen
under 1983. fjärde AP-fondens tionde verksamhetsår, berörs inte i detta
sammanhang eftersom den behandlas utföriigt på de följande sidorna.

VDs översikt

Fjärde
AP-fondens tionde verksamhetsår blev ett ovanligt händelserikt år.

Under
större delen av 1983 fortsatte kursuppgången på aktiemarknaden - i än snabbare
takt än de närmast föregående åren. Få bedömare räknade i början av året med en
sådan utveckling. Den registrerade aktieomsättningen översteg 75 mdr kronor.
Därmed omsattes drygt en tredjedel av börskapitalet. Aktiemarknadens likviditetsskapande
funktion har m.a.o. förstärkts väsentligt. Ett antal mycket stora aktieaffärer,
som påverkat ägarstrukturen i svenskt näringsliv, genomfördes under året.
Antalet nya företag på marknaden ökade dramatiskt, från ett femtontal 1982 till
56. Drygt hälften av dessa sökte sig till den nya OTC-listan. De nya noteringarna
har sannolikt inte alltid förestavats enbart av ett behov att förbättra företagens
finansieringsmöjligheter. Stockholmsbörsens "internationalisering"
fortsatte 1983; ytterligare utländska bolag introducerades, stora nyemissioner
av svenska aktier kunde placeras i utlandet och handeln över gränserna i
svenska värdepapper ökade kraftigt.

Utvecklingen
på aktiemarknaden har satt påtagliga spår i fondens verksamhet 1983.
Marknadsvärdet på värdepappersportföljen, som vid årets början var drygt 3,6 mdr
kronor, passerade i rask takt 4 mdr-, 5 mdr- och 6 mdr-strecken. Vid utgången
av året var portföljvärdet något mindre än 6 mdr kronor, vilket berodde dels på
nettoförsäljningar under senare delen av året, dels på kursutvecklingen under
årets sista veckor. Omsättningen i aktieportföljen ökade starkt. Delvis
sammanhängde detta med enskilda större köp och försäljningar (t.ex. STC,
Sandvik), men ökningen bestod till betydande del av "arbitrageaffärer"
mellan konverteringslån och aktier, mellan olika aktieserier etc. Fonden har
därmed på ett aktivt sätt spelat sin roll i andrahandsmarknaden.

Mätt
efter marknadsvärden har fonden under 1983 totalt sett nettosålt värdepapper
för ca 50 mkr. Bakom denna totalsiffra döljer sig å ena sidan betydande
insatser i nyemissioner - ca 170 mkr - och å andra sidan nettoförsäljningar i andrahandsmarknaden.
Nyplaceringarna i icke börsnoterade företag ökade. Detta gäller inte minst
några under året nybildade venture capitalbolag. Via dessa har fonden möjlighet
att satsa riskkapital i ett stort antal företag som är alltför små för ett
direkt engagemang från fondens sida.

Skr.
1983/84:183 11

Det
bokföringsmässiga resultatet av fondens verksamhet 1983 visar en mycket stark
förbättring jämfört med 1982. Framför allt beror detta på mycket stora
realisationsvinster, som kommit fram vid aktieförsäljningar. Bokföringen (där
tillgångarna tas upp till anskaffningsvärden) avspeglar emellertid bara en del
av utfallet av fondförvaltningen. För att ge en mer fullständig bild av denna
har efter medverkan av professorerna Sven-Erik Johansson och Lars Östman vid
Handelshögskolan fondens traditionella resultat- och balansräkningar
kompletterats med uppgifter om orealiserade kursvinster och med mätningar av
placeringsutfallet i reala termer.

I
december fastställde riksdagen ett nytt teglemente för allmänna pensionsfondens
förvaltning att gälla fr.o.m. den I januari 1984. För fjärde AP-fondens del är
de viktigaste ändringarna mer tidsenliga regler för placering av likvida medel,
visst utrymme för placeringar i utländska värdepapper (som ett hjälpmedel vid
fondens placeringar i internationellt inriktade svenska storföretag), bättre
möjligheter att placera i icke börsnoterade företag och möjlighet till viss
form av riskkapitaltillskott till ekonomiska föreningar. Samtidigt har
pensionssystemets krav på återbetalningar från fjärde AP-fonden omformulerats i
reala termer. Reglementsändring-arna innebär en anpassning till förändringar
som inträffat på kapitalmarknaden sedan fonden kom till. Därmed förbättras
fondens möjligheter att också fortsättningsvis fylla sin uppgift i den svenska
ekonomin.

Sten
Wikander

Aktiemarknaden 1983

1983
blev det år då Stockholmsbörsen på allvar etablerades på den finansiella
världskartan. Såväl vad gäller omsättning, kursutveckling, börskapital som
emissionsvolym har den svenska aktiemarknaden tilldragit sig internationell
uppmärksamhet. Stockholmsbörsen kan nu inräknas bland de tio största
marknadsplatserna i världen och kan i storlek mäta sig med t. ex. Amsterdam och
Frankfurt.

Den registrerade
aktieomsättningen 1983 uppgick till 75,8 mdr kronor jämfört med 29,1 mdr kronor
1982 och 18,6 mdr kronor året dessförinnan. Den utomordentligt snabba ökningen
är delvis en avspegling av kursuppgången. En annan bidragande orsak har varit
att fondhandelns registrering av affärsavslut blivit alltmer fullständig. Men
siffrorna är i hög grad ett uttryck för att omsättningshastigheten på
aktiemarknaden ökat. Under 1983 omsattes drygt en tredjedel av börskapitalet.
Jämfört med tidigare år innebär detta en mycket stark ökning. Marknadens likviditetsskapande
funktion har alltså förbättrats markant. Detta förhållande har sannolikt haft
betydelse för utländska investerares intresse för svenska aktier.

Diagram
1

Aktiemarknadens
utveckling 1980-83

(Aff ä rsv ä ridens iridex,
samtliga serier 28.12.79 = 100)

500

400

300

200

100

,__

/ "

/ \

,

— /

1-

y

_*

/

/'

'

Skog-

\/
-

/

•

1

-- _,

- — ■'

' — Cr

y.'\~

-'
/

\

/ A

__ /

/v

k/

V-

.''

/

— -

'■'

r,,

■'
r

\Jr~

■/

" ö vriga

k

\/

GENERALINDEX

/

J /

/

/

7

1

1
1

ij'

l'lr''

II'

II

I

1

1

|'V'"i

1983

1980 1981 1982 JAN FEB MAR APR
MAJ JUN JUL AUG SEP OKT NOV DEG

Mätt med Affärsvärldens generalindex steg aktiekurserna
1983 med 66% (1982:35%). Diagram I visar utvecklingen vecka för vecka av
generalindex och index för de viktigaste delbranscherna. Sedan oktober 1980,
då kursuppgången satte in efter en lång stagnationsperiod under senare delen av
1970-talet, har kursnivån fram till årsskiftet 1983/84 i stort sett
fyrdubb-lats.

Av olika branschindex visar skogsaktierna den starkaste
ökningen under året med 104%. För verkstadsaktierna, som de båda föregående
åren stigit med ca 60% per år, blev uppgången mindre än för generalindex eller
59%. Ökningen för den stora och mycket heterogena gruppen "övriga"
företag blev 71 %. Av övriga delbranscher utvecklades handelsföretag och fastighetsbolag
betydligt sämre än generalindex med uppgångar på ca 40%.

För tredje året i följd var kursutvecklingen på
Stockholmsbörsen mycket gynnsam jämfört med utvecklingen i andra länder. Åren
1981 och 1982 intog Stockholmsbörsen förstaplatsen men överträffades 1983 av
två av de nordiska grannländerna.

Skr. 1983/84:183 13

1983 1982

Köpenhamn

-1-114%

(-h 8%)

Oslo

-1- 91%

(-11%)

Stockholm

-1- 66%

(+35%)

Helsingfors

-1- 65%

( + 35%)

Paris

+ 57%

(+ 4%)

Frankfurt

-1- 36%

(-1-13%)

London

+ 30%

(-1-13%)

New York

-K 20%

( + 20%)

Den fundamentala faktor som starkast påverkat
kursutvecklingen i Sverige 1983 var sannolikt devalveringen 1982 och den
ekonomiska politik som initierades av devalveringen. Företagens lönsamhet har
förbättrats väsentligt jämfört med 1982. Detta gäller inte minst exportinriktade
företag.

En stigande tilltro till möjligheterna att sänka
inflationstakten bör ha verkat dämpande på aktiemarknadens nominella
avkastningskrav och därmed påverkat kurserna i positiv riktning.

Även de marknadstekniska faktorerna, som på senare år fått
allt större betydelse, har verkat i en för aktiekurserna gynnsam riktning.
Statsbudgetunderskottet har haft en likvidiserande effekt på den svenska
ekonomin. Nya placerarkalegorier - bl.a. börsföretagen själva - har tillkommit.
Skattefondsparandet tillförde aktiemarknaden drygt 2 mdr kronor även under
1983. Utlandsintresset för svenska aktier fortsatte att öka, och andrahandsmarknaden
tillfördes på detta sätt ett väsentligt större belopp än föregående år.
Utländska aktieanalytiker har överfört sina - högre -värderingsnormer på vissa
svenska företag.

Bland faktorer som i princip bör påverka kursutvecklingen
negativt kan nämnas vissa åtgärder på skatteområdet: en skärpning av
förmögenhetsbeskattningen, förändring av schablonregeln för
realisationsvinstberäkning och den under året beslutade omsättningsskatten på
aktier fr. o. m. 1984.

I de närmast föregående årsberättelserna för fonden har
sambandet mellan aktiekurser och nyemissionsvolymer understrukits. Detta
samband - som är ett uttryck för andrahandsmarknadens betydelse för näringslivets
riskkapitalförsörjning - har i hög grad gällt även 1983 och illustreras i
diagram 2.

Nyemissions- och nyintroduktionsvolymerna blev
exceptionellt höga 1983. Företagen tillfördes via marknaden drygt 11 mdr kronor
i nytt riskvilligt kapital (jämfört med 2,5-3 mdr kronor per år de närmast
föregående åren). Drygt en tredjedel av beloppet utgjordes av nyemissioner
riktade till utlandet av framför allt internationellt inriktade börsbolag.
Något mindre än en tredjedel av totalbeloppet kanaliserades till börsbolag i "norma/a"
emissioner på den svenska marknaden. Den återstående dryga tredjedelen gick
till nyintroducerade företag (totalt 56 stycken, varav 29 stycken på OTC-listan,
totalt 4 mdr kronor, varav 0,4 mdr kronor till OTC-företag).

Diagram 2

Aktiekurser och nyemlssioner/nyintroduktioner

1974 1975 1976 1977 1978 1979 1980 1981 1982 1983

Den
starkt ökade aktiviteten på marknaden skapade vissa problem. På grund av
svårigheter med registreringen av aktieaffärer hos VPC tvingades börsen under
11 dagar för första gången sedan 1930-talet hålla stängt. Börsstyrelsen
nödgades också ett antal gånger tillgripa sanktioner - viten resp. avregistrering
av aktier - mot företag som inte iakttagit'gällande regler och avtal.

Fonden 1983

Värdepappersportföljen

Fondens
nyplaceringar under 1983 uppgick till 1 922 mkr (565). Samtidigt såldes
värdepapper med ett anskaffningsvärde av 987 mkr (295). Värdepappersinnehavet
mätt i anskaffningsvärden har alltså ökat under året med netto 935 mkr (270)
till 2636 mkr.

På
grund av den stora skillnaden mellan marknadsvärden och historiska anskaffningsvärden
på sålda värdepapper är nettoplaceringarna till an-

Skr. 1983/84:183 15

skaffningsvärden ett ganska missvisande mått på
portföljens utveckling. Räknas försäljningarna i stället till marknadsvärden,
1967 mkr (423), har värdepappersinnnehavet minskat med 46 mkr (ökning 142).

Fonden har deltagit i nyemissioner och nyintroduktioner
med sammanlagt 168 mkr (91). Nettoplaceringarna i andrahandsmarknaden blev
följaktligen -213 mkr (+51).

Den ökade omsättningen i fondens portfölj är en avspegling
av kurs- och omsättningsutvecklingen på aktiemarknaden. Marknaden har, liksom
under de närmast föregående åren, givit tillfälle till omfattande "arbitrageaf-farer"
mellan konverteringslån och aktier, olika aktieserier, fria resp. bundna aktier
etc. Sådana affärer ingår i omsättningssiffrorna. Vidare omfattar dessa några
enskilda större köp och försäljningar (jfr nedan).

Vid slutet av 1983 ingick totalt 57 företag (53) i fondens
portfölj, med följande fördelning:

Antal företag

Börs-

Icke börs-

Summa

noterade'

noterade

Enbart
aktier

37 (34)

4 (5)

41 (39)

Aktier
samt konverterings- eller

optionslån

7 (9)

6 (4)

13 (13)

Enbart konverterings-
eller

optionslån

2 (1)

1 (0)

3 (1)

Summa 46 (44) 11 (9) 57 (53)

Att nettoökningen av antalet icke börsnoterade företag är
förhållandevis blygsam beror på att fyra av de nio onoterade företagen i 1982
års portfölj blivit börsnoterade under 1983.

Nya börsnoterade aktier i fondens portfölj är Alfa Laval,
Andersons', Bilspedition-, Gambro, Holmen', LKB, Lundberg, Marabou, Papyrus och
Programator.

Fonden har avyttrat sina aktieinnehav i Alcro, FABEGE; -Fagersta,
Kilaberg, Kullenberg, NPL, Prospector, Sonesson och STC Venture. Fondens
innehav i STC var vid årets böijanca 100000 aktier. I början av året köptes en
ytterligare post på 500 000 aktier. Samtliga STC-aktier har därefter
avyttrats.

Nettoköp av aktier har gjorts i bl.a. Boliden, Cardo,
Electrolux, Esselte, Euroc, Fagerhuh, Gullspång, Saab-Scania, SCG, SKF och
Volvo.

Nettoförsäljningar har gjorts i bl. a. ABV, Astra, Atlas Copco,
Ericsson och Korsnäs. Fondens innehav av Sandvikaktier vid årets början samt
ett antal under året inköpta aktier, sammanlagt ca 635000 aktier, såldes i

Formellt börsnoterade eller på annat sätt noterade.

- Tidigare onoteral innehav där aktien börsintroducerats
1983.

Aktieinnehavet har uppkommit delvis genom konvertering av
tidigare innehav av konverteringslån.

Skr.
1983/84:183 16

september.
Senare under året har en post på 500000 aktier i bolaget förvärvats.

Övriga
förändringar i aktieportföljen är marginella.

I
samband med nyemissioner har fonden förvärvat konvertibla föriags-bevis med
optionsrätter i Grafoprint och SCA. Innehavet av konvertibla förlagsbevis i
Electrolux har ökat netto under året. Samtidigt har konvertering till aktier
ägt rum. Som framgår av not 3 har konvertiblerna i Holmen utbytts mot aktier.
Detsamma gäller konvertiblerna i Promotion, medan konvertiblerna i Sonesson
avyttrats.

Fondens
placeringar i onoterade företag har fortsatt att öka i snabb takt. Insatserna
under 1983 har till stor del inriktats på venture capital-företag, dvs. tillväxtinvestbolag,
som i sin tur satsar pengar i projekt och relativt små företag med goda
utvecklingsmöjligheter. På så vis kan fondens resurser komma även små företag
till del.

Fonden
har för sammanlagt 12,5 mkr förvärvat aktier i det nybildade Four Seasons
Venture Capital AB och ett konvertibelt föriagsbevis i Four Seasons Venture
Capital Management AB. Engagemanget kommer att successivt ökas till det dubbla belopet.
Med ett eget kapital på 90 mkr blir FSVC ett av de största venture capital-företagen
i landet.

Bransch

Fonde

ns
portfölj

Marknaden''

1981

1982

1983

01981-1983
01981-1983

Verkstadsindustri

33

37

34

35

29

Skogsindustri

10

10

11

10

12

Metall-
och stålmanufaktur

9

6

6

6

7

Handelsföretag

1

1

1

1

3

Fastighets-
och byggföretag

4

4

4

4

9

Investmentbolag,
blandade

7

3

3

4

8

Investmentbolag,
rena

1

0

0

0

9

Övriga

36

40

41

39

24

Summa

100

100

100

100

100

Exkl.
banker och försäkringsbolag.

I
det likaledes nybildade Venture Electronics AB har fonden tecknat aktier och
ett konvertibelt skuldebrev för tillhopa 19,2 mkr. Detta bolag -vars egna
kapital inkl. konverteringslån i utgångsläget är 40 mkr - skall koordinera
verksamheterna hos ett antal innovationsföretag inom främst områdena
elektronik, mikrodatorer, precisionsmekanik och laseroptik.

MoDos
vattenkrafttillgångar har övertagits av ett av MoDo och ett konsortium av
försäkringsbolag bildat bolag, Junkaravan AB. Fonden har för 7,5 mkr förvärvat
preferensaktier i bolaget. Bolagskonstruktionen och ett kraftleveransavtal med MoDo
är sådana, att preferensaktierna ger 3,5% realavkastning.

I en
nyemission i Rockhammars Bruks AB har fonden tillskjutit 4 mkr för konvertibla
skuldebrev. Bolaget tillverkar s. k. CTMP, kemitermome-

Skr.
1983/84:183 17

kanisk pappersmassa, och driver sågverksrörelse.
Rockhammars Bruk har ett utvecklings- och marknadssamarbete med SCA.

Fonden har
för sammanlagt 5 mkr köpt aktier i och lämnat ett konvertibelt förlagslån med
optionsrätter till Ryd-Gruppen AB. I denna koncern ingår en fasad- och
byggsystemföretagsgrupp, glasmästerier, glasgrossistföretag m. m.

Slutligen har fonden under 1983 förvärvat aktier för 1,5 mkr
i Svenska Aluminiumkompaniet AB. Detta bolag, som bedriver grossist- och importverksamhet,
är moderbolag i en grupp mindre företag som köpts ut ur Gränges Aluminium.

Fördelningen på branscher (procent, marknadsvärden.
Affärsvärldens branschindelning) av fondens värdepappersportfö/j framgår av
tabellen ovan. Förändringarna sedan föregående år är marginella och sammanhänger
med olikheter i kursutvecklingen.

Portföljsammansättningen skiljer sig i ett par avseenden
från aktiemarknadens fördelning på branscher. Fonden har väsentligt lägre
andelar fastighets- och investmentbolagsaktier än marknaden, medan den har
betydligt högre andelar verkstadsaktier och "övriga" aktier. I den
sistnämnda gruppen ingår fondens stora engagemang inom läkemedelsindustrin.

Fondens fem största engagemang, mätt efter marknadsvärdet,
avsåg

följande företag:

Astra 595 mkr

Volvo 482 mkr

Ericsson 464
mkr

Pharmacia 440 mkr

ASEA 430 mkr

Astra är sedan 1978 fondens största enskilda placering. De
fem största innehaven svarade vid slutet av 1983 för 41 % (47%) av det totala
marknadsvärdet på fondens portfölj. Minskningen 1983 av de fem största placeringarnas
portföljandel till en nivå som varit den normala under senare år beror i allt
väsentligt på kursutvecklingen för dessa företag i förhållande till portföljen
i övrigt.

Likvida medel

Fondens likvida medel, som vid slutet av 1982 uppgick till
313 mkr, varierade under större delen av 1983 kring 300-mkr-nivån. Till följd
av nettoförsäljningar av aktier under senare delen av året ökade likvida medel
kraftigt och var vid årets slut 582 mkr. Ställd i relation till det totala
fondkapitalet med värdepappersportföljen upptagen till marknadsvärde var dock
likviditeten, 9%, ungefär densamma som vid de närmaste föregående årsskiftena
(8 resp 11%).

Ökningen av de likvida medlen, 270 mkr, uppstod på
följande sätt:

Aktieutdelningar

94

83

Räntor
på län

13

10

Räntor
på likvida medel

44

151

34

127

Försäljning
av förlagsbevis

-

5

Nettoförsäljningar
av värdepapper

46

-

Höjning
av grundkapitalet

150

150

Summa
tillförda medel

347

282

Nettoköp
av värdepapper

-

-142

Bidrag
till pensionsutbetalningar

(för
1982 resp. 1981)

-98

-83

Förvaltningskostnader

- 6

- 4

Nettoförändringar
av korta

fordringar/skulder

+ 28

- 3

Summa
använda medel

- 77

-232

Likviditetsförändring

270

50

' Sålda värdepapper har här tagits upp till
marknadsvärden, och nettoplaceringarna har alltså påverkats av
realisationsvinster och -förluster.

De likvida medlen är placerade i bankcertifikat och
depositionsbevis och på specialkonto i bank. Den genomsnittliga förräntningen
under året var 11,6% (13,4%). Den lägre avkastningen jämfört med de närmast
föregående åren är ett uttryck för att räntorna för korta placeringar sjunkit
1983.

Fr. o. m. 1984 har fonden efter en reglementsändring fått
vidgade möjligheter till placering av likvida medel. Nya placeringsinstrument
är bl.a. statsskuldväxlar, skattkammarväxlar och företagscertifikat.

Bokföringsmässigt resultat, fondkapital

Enligt reglementet för Allmänna Pensionsfondens
förvaltning skall fondens tillgångar tas upp till anskaffningsvärden vid
beräkningen av fondkapitalet och i redovisningen i övrigt. Det betyder att det
bokföringsmässiga utfallet av verksamheten sådant det redovisas i
resultaträkningen inte har påverkats av orealiserade; kursvinster och
kursförluster.

Aktieutdelningarna ökade 1983 med 11 mkr eller med 13%
till 94 mkr. Fondens utdelningsintäkter har påverkats negativt med 13 mkr genom
att aktier sålts före avstämningsdagen för utdelning och sedermera återköpts.
Utdelningshöjningen i de företag från vilka fonden lyfte utdelning 1983 var i
genomsnitt ca 15% (ovägt medeltal).

Ränteintäkterna uppgick till totalt 57 mkr (44). Av
ökningen i förhållande till 1982 beror större delen på att likviditeten under
senare delen av 1983 var avsevärt högre än året dessförinnan.

Förvaltningskostnaderna ökade från 4 mkr 1982 till 6 mkr
1983. Huvuddelen av ökningen beror på de program- och maskinkostnader för ett
kommande datasystem (jfr avsnittet "Administration"), som tagits
redan 1983. Fonden har under 1983 tillsammans med andra institutioner garante-

Skr. 1983/84:183 19

rat placeringen av några aktieemissioner och för denna
medverkan i nyemissionsverksamheten erhållit garantiprovisioner som minskat
förvaltningskostnaderna med 0,1 mkr. Förvaltningskostnaderna motsvarade ca 2,5
promille av det genomsnittliga fondkapitalet under året (drygt 1 promille om
tillgångarna värderas till marknadsvärden).

Årets verksamhet har givit ett rörelseöverskott
(aktieutdelningar och ränteintäkter minskade med förvaltningskostnader) på 144 mkr
(123).

För 1983 tillämpas för sista gången den regel som gällt
sedan 1979 i fråga om dispositionen av Qärde AP-fondens resultat, nämligen att
80% av rörelseöverskottet skall betalas till första-tredje delfonderna som
bidrag till pensionsutbetalningarna. För 1983 utgör detta bidrag 116 mkr (98). Fr.o.m.
1984 är avkastningskravet 3% på nuvärdet av grundkapitalet (jfr not i
anslutning till balansräkningen på sid. 17).

De omfattande försäljningarna av värdepapper under 1983
medförde realisationsvinster på inte mindre än 1005 mkr (128).
Realisationsförlusterna på 25 mkr hänför sig huvudsakligen till försäljningen
av fondens aktieinnehav i STC.

Det bokföringsmässiga nettoresultatet för året blev alltså
1009 mkr (153). Detta belopp tillföres fondkapitalet.

Fondkapitalet har därutöver ökat med 150 mkr som lyfts
under året inom ramen för riksdagens beslut 1981 om överföring av medel till Qärde
fondstyrelsens förvaltning. Av det beslutade rambeloppet återstår därefter
ytterligare 150 mkr. Det bokförda fondkapitalet, som vid årets ingång var 1916 mkr,
har sålunda under året ökat med 1 159 mkr till 3076 mkr.

De tillgångar som motsvarar det bokförda fondkapitalet
fördelade sig vid utgången av de två senaste åren på följande sätt (mkr):

___________________________ 1983______ 1982______

Aktier 2429 1589

Konvertibla skuldebrev och

.
skuldebrev med optionsrätt 208 113

Likvida medel*' 439 214

3076 1916

*■ För att få överensstämmelse mellan summa
tillgångar och fondkapital har fondens kortfristiga nettoskuld (fondlikvider
resp. skuld till första-tredje AP-fonden för bidrag till
pensionsutbetalningarna) salderats mot likvida medel.

Totalt nominellt resultat, effektiv avkastning

Aktiekurserna kan ändras - och ändras - snabbt, och
värdeändringen i en aktieportfölj under ett år är alltså inte
"definitiv" på samma sätt som realiserade kursvinster och
kursförluster. Men en årsredovisning som inte alls beaktar värdeförändringar i
portföljen måste sägas vara ofullständig. Resultaträkningen på sid. 15 har
därför kompletterats med en uppgift om nettoökningen under året av icke
realiserade kursvinster, 1 342 mkr (till-

Skr. 1983/84:183 20

gångssidan i balansräkningen har på motsvarande sätt
kompletterats med uppgift om den "dolda reserven" i portföljen -
skillnaden mellan portföljens marknadsvärde och anskaffningsvärde — vid årets
slut). Om man lägger dessa belopp till summan av aktieutdelningar, räntor på
lån och netto realisationsvinster får man det totala nominella utfallet av 1983
års portföljförvaltning, 2430 mkr (1424). Den effektiva avkastningen (dvs.
detta totalutfall ställt i relation till marknadsvärdet på portföljen vid årets
början) under 1983 blev 67% (65%). Resultatet av fondens verksamhet 1983 blev
alltså gott, både i absoluta tal och relativt sett.

Det bör understrykas att de orealiserade kursvinsterna i
portföljen svarar för drygt hälften av totalresultatet definierat på detta
sätt. Man bör inte fästa alltför stort avseende vid resultatet under ett
enstaka år. Portföljförvaltning är en verksamhet med långsiktiga mål, och
utfallet måste därför ses i ett långsiktigt perspektiv. I följande avsnitt ges
en illustration till fondkapitalets utveckling sedan fondens tillkomst.

Realt resultat

I resultaträkningen återfinns också en post där det totala
nominella resultatet korrigeras för inflationen under året. Korrigeringen
innebär att det nominella resultatet belastas med det belopp som åtgår för att
bibehålla köpkraften hos det totala fondkapitalet (med värdepapperen upptagna
till marknadsvärden) vid årets början. Det reala resultatet av 1983 års verksamhet
blir då 2 112 mkr.

På balansräkningens passivsida har tillkommit en post som
innebär att de successiva tillskotten av grundkapital (sammanlagt 1 700 mkr
sedan fondens tillkomst) räknas upp med konsumentprisindex från den tidpunkt då
de faktiskt lyfts fram till december 1983. Detta är den metod som skall
användas för att fastställa basen för det nya reglementets "utdelningskrav"
på 3%. Nuvärdet av tillskottet är 3 132 mkr.

Uppräkningen av grundkapitalet ger en utgångspunkt för en
bedömning av utfallet av fondens förvaltning på längre sikt. De belopp som
utgått från fonden i form av skatter åren 1974-78 och överföringar till första-tredje
AP-fonderna 1979-83 som bidrag till pensionsutbetalningarna motsvarar grovt
räknat avkastningskravet på 3%. Fondkapitalet till marknadsvärde vid utgången
av 1983 - 6369 mkr - är drygt dubbelt så stort som det uppindexerade
grundkapitalet. Skillnaden representerar en "överavkastning" i
förhållande till kravet på 3% real avkastning.

Administration

Antalet anställda vid fondens kansli ökade under året till
sju efter att ha varit oförändrat sex sedan 1977. Under denna tid har arbets
volymen -mätt i antalet företag i portföljen och på marknaden och i antalet aktieaf-

Skr. 1983/84:183 21

färer
- ökat väsentligt-. Inte minst analyser, förhandlingar och fortlöpande
uppföljning av engagemang i icke börsnoterade företag kräver betydande arbetsinsatser.
Vidgningen fr.o.m. 1984 av fondens verksamhetsområde till riskkapitalinsatser i
ekonomiska föreningar och placeringar i utländska aktier innebär en fortsatt
ökning av arbetsvolymen.

Fondförvaltningen har nu
fått en sådan omfattning att det blivit nödvändigt att införa automatisk
databehandling, till stor del med program som utvecklas speciellt för fonden.
Datasystemet kommer att tas i bruk i böijan av 1984. Andra aktieförvaltande
institutioner kommer att erbjudas att köpa programvara av fonden.

Sedan lokaler i anslutning
till fondens nuvarande kontor blivit lediga vid det senaste årskiftet har
fonden tecknat hyreskontrakt på dessa lokaler.

Av
förvaltningskostnader på totalt 6339 tkr har löner och ersättningar uppgått
till:

Styrelse
och verkställande direktör 879 tkr

Övriga anställda 824 tkr

Revisorer 175 tkr.

Stockholm
ijanuari 1984 STEN WIKANDER

Skr. 1983/84:183 22

Förvaltningsberättelse

De av fondstyrelsen förvaltade medlen har placerats på
sätt som framgår av balansräkningen och särskilda specifikationer över fondens
värdepappersinnehav vid årsskiftet. Fondens reglemente föreskriver att
tillgångarna skall bokföras till anskaffningsvärden.

Resultatet av årets förvaltning samt fondens tillgångar
och skulder per den 31 december 1983 framgår av följande resultaträkning samt
balansräkning. En kommentar till dessa återfinnes på sid. 12—14.

Resultaträkning, tkr

1983

1982

Traditionellt
nominellt resultat

Aktieutdelningar

Ränteintäkter

Förvaltningskostnader

94 146

56624

./.
6 339

83 157

43 792

./. 3984

Rörelseresultat

144431

122965

Realisationsvinster Realisationsförluster

1004997 ./. 24611

138 272 ./. 10024

Nettoresultat
före överföring till

1-3 AP-fonderna

Överföring
till 1-3 AP-fonderna

1 124817 ./. 115 545

251213 ./. 98 372

Nelloresullat

1009272

152841

Realt
resultat

Nettoresultat
före överföring till 1-

enligt
ovan

Ökning/minskning
av ej reahserade

-3 AP-fonderna vinster/förluster'

1 124817 1 342 245

251213 1202521

Nominellt
resultat inkl. ej realiserade vinster/förluster Avsättning för bevarande av
fondkapitalets köpkraft

2 467 062 ./. 354 806

1 453 734 ./. 243 561

Reall
resultat inkl. ej realiserade vinsler/förlusier

2 112256

1210173

' Härmed avses skillnaden mellan ej realiserade
vinster/förluster ("dold reserv" i värdepappersportföljen) vid årets
slut jämfört med vid årets början. Jfr balansräkningen.

- Fondkapitalet (fondens totala "egna kapital",
jfr balansräkningen) justerat m.h.t. marknadsvärdet av värdepapper.
Köpkraftsavsättningen har beräknats på fondkapitalets värde vid resp. års
början.

Skr. 1983/84:183 23

Balansräkning, tkr

1983-12-31

1982-12-31

TILLGÅNGAR

Kassa och bank Fondlikvider Upplupna intäkter Aktier

marknadsvärde-"

ej
realiserade vinster/förluster

582 327

33 368

330

5650528 ./.3 221 881

312588

13 588

600

3 508776 ./.I 919495

Anskaffningsvärde

2428 647

1589281

Konvertibla skuldebrev marknadsvärde' ej realiserade
vinster/förluster

279746 ./. 71939

144 760 ./. 32081

Anskaffningsvärde

207807

112679

Summa
tillgångar

3252479

2028736

SKULDER
OCH FONDKAPITAL

Kortfristiga
skulder

Fondlikvider

Skuld
till 1-3 AP-fonderna

Upplupna
kostnader och förutbetalda intäkter

Övriga
kortfristiga skulder

60591

115 545

683

149

13510

98 372

455

160

176968

112497

Fondkapital

Uppindexerat grundkapital" Indextillägg

3 132407 ./.I 432407

2760089 ./.I 210089

Tillskjutet
grundkapital

1700000

1550000

Ackumulerat överskott frän föregående år Årets
nettoresultat

366239 1009272

213398 152 841

3 075511

1916239

Summa
skulder och fondkapital

3252479

2028736

' Icke noterade värdepapper har värderats till
anskaffningsvärde (101948 tkr 1983-12-31 och 71 570 tkr 1982-12-31).

'' Tillskjutna belopp sedan fondens bildande uppindexerade
med konsumentprisindex (1949 = 100) till penningvärdet i december resp. är. På
detta belopp baseras det nya reglementets avkastningskrav pä 3 % (gäller fr. o.
m. verksamhelsärel 1984).

Stockholm den 30 januari 1984

Ingemar Mundebo Gunnar Söder Erik Svensson

Roland Agius Hans Werthén Nils Landqvist

Ingemar Essen Stig Malm Sven Wehlin

Dan Andersson Kurt Lanneberg Hans Hellers

Sten Wikander

Under hänvisning till revisionsberättelsen intygas, att
förestående resultaträkning och balansräkning överensstämmer med
räkenskaperna.

Stockholm den 3 februari 1984

Gösta Renlund Arne Henrikson

Anders Larsson Gösta Telestam

Skr. 1983/84:183 24

Revisionsberättelse

Undertecknade,
som av regeringen förordnats att såsom revisorer granska Allmänna
Pensionsfondens Qärde fondstyrelses förvaltning, får härmed avge
revisionsberättelse för år 1983.

Vi har granskat
förvaltningsberättelsen, tagit del av räkenskaperna, protokoll och andra handlingar,
som lämnar upplysning om fondstyrelsens förvaltning, inventerat de under
fondstyrelsens förvaltning stående tillgångarna samt vidtagit de övriga
granskningsåtgärder vi ansett erforderliga.

Räkenskaperna
har detaljgranskats av REVEKO AB.

Vi
finner ingen anledning till erinran mot de värdepapperstransaktioner, som
fonden företagit under år 1983, eller mot det sätt på vilket desamma genomförts.

Revisionen
har icke gett anledning till anmärkning beträffande förvaltningsberättelsen,
de i densamma upptagna resultat- och balansräkningarna, bokföringen eller
inventeringen eller eljest beträffande fondstyrelsens förvaltning.

Stockholm
den 3 februari 1984

Gösta
Renlund Arne Henrikson

Anders
Larsson Gösta Telestam

Skr. 1983/84:183

Värdepappersinnehav per den 31 december 1983 Aktier,
noterade

Företag

Antal

Förändring'

Marknads-

% av

%av

under

värde

aktie-

röster

1983

tkr

kapital

ABV

258 736

_

20000

82796

10,3

6,7

A

64 790

B

193946

AGA

■
608064

+

4 894

203 260

6,4

7,9

A

545064

B

63000

Alfa Laval

76468

+

76468

20977

0,5

0,9

A

66134

B

10334

Andersons

50000

+

41000

14 500

6,7

4,8

A

1543

B

48457

ASEA A

1 433
444

+

730644

430033

3,6

4,0

Astra

1501333

+

901333

594 528

8,3

8,3

Atlas Copco

968693

-

45 100

117212

4,7

4,7

Bahco

163916

+

81958

27 866

9,1

9,1

Bilspedition

65000

+

32000

11700

5,7

5,7

Boliden
A

122000

+

44 200

45018

2,6

2,8

Cardo

223 306

+

87016

77626

1,9

1,9

Electrolux
B

1019691

+

229472

241 667

4,0

0,1

Ericsson

1 146884

-

75 165

457 111

3,1

8,7

A

325 495

B

821389

ESAB

152469

+

19861

39435

8,5

8,5

A

138608

B

13861

Esselte

524900

+

24900

144 190

6,8

5,1

A

214203

B

310697

Euroc

261300

+

124 800

61405

6,3

6,3

Fagerhult
B

78615

+

32 205

31446

10,9

3,2

Fläkt

83 661

—

10000

31791

1,9

1,9

Gambro B

100000

22851

0,8

0,4

Gullspång
B

440525

+

58 500

50660

5,9

3,4

Hennes
& Mauritz B

196750

+

39350

29513

6,8

3,1

Holmen

49 703

+

49703

16180

1,2

0,6

A

14959

B

34 744

Höganäs
B

245 200

+

61300

71 108

9,6

10,2

Incentive

254000

+

46 500

182 880

6,0

8,9

Iro

■ 79550

17103

10,2

10,2

Korsnäs

104401

-

54 599

84043

1,9

1,6

A

68649

B

35 752

LKB-Produkter
B

98 750 -

+

98750

43 509

2,5

1,2

Lundberg
B

200000 -

' +

200000

29200

0.9

0,2

Marabou
B

45 000

+

45000

22725

7,5

1,9

Mo och
Domsjö

340098

-

10000

131807

8,7

6,1

A

81500

AI

214 198

B

44400

Papyrus

130000

+

130000

33 150

1,5

1,5

Perstorp
B

217076

+

82076

83 140

3,8

1,6

Pharmacia

1825000

+

725000

439825

5,5

2,7

A

36360

B

1788640

Programator
B

5 000

+

5 000

845

0,1

0,0

Promotion
B

396045

+

289995

99011

13,3

8,5

Företag

Antal

Förändring'

Marknads-

%av

% av

under

värde

aktie-

röster

1983

tkr

kapital

SCA

2 206656

+ 1607992

352203

4,5

3,0

A

462492

B

1 744
164

Saab-Scania

554504

+

121268

158034

2,3

2,3

Sandvik
A

500000

-

64021

162 500

5,3

6,1

Scansped
B

114450

+

76300

17168

3,8

2,0

SKF

967 719

+

136800

161036

3,6

3,2

A

388 350

B

579369

Skånska Cement-

gjuteriet
B

269850

+

181350

126020

2,2

1,5

Swedish
Match B

518 398

+

4000

135 820

6,4

0,0

Trelleborg

120000

-

18 187

31200

9,6

8,3

A

25500

B

94500

Volvo

1 113
800

+

83 800

481608

3,2

6,0

A

803 300

B

310500

Totalt
marknadsvärde

5615701

Totalt
anskaffningsvärde

2 393 820

' Förändringarna anges netto och är i vissa fall
resultatet av flera olika förändringar under året, t. ex. emission eller
aktieuppdelning i kombination med försäljning. Aktier som köpts 1983 och
sedermera sålts under året ingår inte i förändringssiffrorna. Större
förändringar av detta slag har kommenterats i avsnittet "Värdepappersportföljen".

Aktier, icke noterade

Företag

Antal

Förändring

Anskaffnings

-%av

%av

under

värde

aktie-

röster

1983

tkr

kapital

Blekinge
Invest

6000

660

10,0

10,0

Four Seasons
V C B

50000

+ 50000

10000

22,2

4,6

Inter
Innovation A

31373

5000

3,8

6,7

Junkaravan
Pref I

75 000

+75 000

7 500

4,9

9,7

Kooperationsinvest

5 000

6000

20,0

10,0

A

1400

B

3 600

Lindab B

37500

1688

9,4

1,7

Ryd-Gruppen

10000

+ 10000

1000

16,7

7,5

A

3 395

B

6605

Sv.
Aluminium-

kompaniet
B

12500

+ 12 500

1500

24,8

9,8

Ventura
Intressenter B

10000

1000

28,6

8,0

Venture
Electronics B

4 800

+ 4 800

480

16,0

2,9

Totalt
anskaffningsvärde

34 828

Konvertibla
skuldebrev, noterade

Företag

Nominellt,
tkr

Förändring under 1983,tkr

Marknadsvärde', tkr

AGA USD Electrolux IV Ericsson USD FABEGE Grafoprint SCA' SCA USD Sandvik
USD

Totalt marknadsvärde

Totalt anskaffningsvärde

4178

7 543

74099

+40008

144494

2 790

■
7025

741

6076

3 250

+ 3 250

4062

19176

+ 19176

34 657

3678

6506

2030

2 263 212626 140687

- Marknadsvärdet på konvertibla skuldebrev i USD har
omräknats till SEK efter a/v köpkurs för USD på

balansdagen, utan tillägg för switchpremie.

' Avser konvertibla skuldebrev med optionsrätt.

Konvertibla skuldebrev och lån med optionsrätt, icke
noterade

Företag

Nominellt, tkr

Förändring

Anskaffnings-

under 1983,tkr

värde, tkr

Anderson

5 000

5000

Bahco

8400

8400

Four Seasons
V C Management

2500

+ 2500

2500

Inter
Innovation

20000

20000

Lindab

3 500

3 500

Rockhammar

4000

+ 4 000

4000

Ryd-Gruppen'

4 000

+ 4000

4 000

Ventura
Intressenter

1000

1000

Venture
Electronics

18720

+ 18720

18720

Totalt
anskaffningsvärde

67120

Se fotnot till föregående tabell.

Skr.
1983/84:183 28

10 år i siffror

(Mkr där ej annat anges. Avnmdningar till heltal, utom
betr. räntesatser.)

1974

1975

1976

1977

1978

1979

1980

1981

1982

1983

Tillskott
av grundkapital

under
året

300

200

300

200

250

-

-

150

150

150

D:o
ackumulerat

300

500

800

1000

1250

1250

1250

1400

1550

1700

Fondkapital'
vid årets slut.

anskaffningsvärden

304

520

836

1061

1347

1351

1372

1613

1916

3076

Fondkapital'
vid årets slut.

marknadsvärden

258

538

811

883

1297

1268

1491

2 362

3 868

6369

Köp av
värdepapper under året

UPPGIFTER SAKNAS

170

477

565

1922

Försäljningar
av värdepapper

under
året, marknadsvärden

UPPGIFTER SAKNAS

48

368

423

1967

Nettoplaceringar
under året.

marknadsvärden'

232

197

293

221

91

92

122

109

142

-46

Placeringar
i nyemissioner

102

22

61

16

-

37

■ 5

57

91

168

Värdepappersportfölj
vid

årets
slut, anskaffningsvärden

232

435

728

949

1045

1 126

1252

1432

1702

2636

Värdepappersportfölj
vid

årets
slut, marknadsvärden

186

453

704

771

995

1044

1371

2 181

3654

5930

Antal
företag i portföljen vid

årets
slut, st.

25

23

26

31

34

36

41

45

53

57

(varav
icke börsnoterade)

(1)

(3)

(9)

(11)

Aktieutdelningar
och ränte-

intäkter

7

23

26

45

54

69

90

107

127

151

Realisationsvinster/förluster,

netto

0

6

0

0

5

-10

4

70

128

980

Värdeändring
i portföljen'

-46

64

-42

-154

128

-32

201

630

1203

1342

Överföring
till första-tredje

AP-fondema''

-

-

-

-

-

-53

-69

-83

-98

-116

Effektivavkastning',
%

6

22

0

25

57

65

67

Förändring
av generalindex

(Affärsvärlden),
%

-2

29

1

-16

16

-1

23

57

35

66

Förändring
av konsumentpris-

index
(1949= 100),%

11

10

10

13

7

10

14

9

10

9

Börsomsättning

(aktier
A: 1 + A: II)

2 100

2 000

2100

1800

1800

1900

7 500

18 500

29 100

75 800

Nyemissioner
på marknaden.

placerade
i Sverige

393

861

1476

662

364

907

139

1832

2711

7 591

Nyemissioner'
på marknaden.

placerade
i utlandet

798

140

3821

Antal
noterade bolag vid

årets
slut'*, st.

105

105

101

98

96

94

96

130

141

179

Avkastning
på eget kapital

i
börsföretagen', 5

15

10

7

2

4

'10

11

8

8

ca 14

Nyemissionsränta
för industri-

obligationslån,
%

7,25-

8,5-

9,25-

9,75-

9.75-

10-

11,75- :

14,75-

13,5- 1

12,75-

8,5

9,5

10

10

10,5

11 I

13,5

15

14,5
1

13,75

' Grundkapital + ackumulerade bokföringsmässiga överskott. ,

- Anger hur mycket pengar som netto disponerats för köp
resp. frigjorts genom försäljningar.

' Ökning eller minskning av den "dolda reserven"
(skillnaden mellan marknadsvärde och anskaffningsvärde).

" 80% av aktieutdelningar och ränteintäkter minus
förvaltningskostnader. Regeln infördes fr. o. m. 1979, då

fonden blev skattefri. Aren 1974-78 betalade fonden skatt
med 10-20 mkr/år.

Aktieutdelningar och räntor på lån ± netto realisationsvinster/föHuster
± värdeändring i portföljen, allt

ställt i relation till marknadsvärdet pä portföljen vid
årets början.

'' Under dessa är, då värdepappersportföljen ökade från O till
1 000 mkr genom tillskott till grundkapitalet, blir

en beräkning av effektivavkastningen på kapitalet vid
årets böan rent matematiskt ganska missvisande.

' Inkl. nyintroduktioner.

" A: I och A: Il-listorna + OTC-listan.

' Efter teoretisk skatt med 50%.

Skr. 1983/84:183 29

Fjärde AP-fonden

Styrelse

Fondstyrelsens nuvarande ledamöter och suppleanter
förordnades av regeringen i april 1982 för en tid av tre år, dvs. till dess
fondens balansräkning för år 1984 fastställts.

I det reglemente för Allmänna Pensionsfonden som gäller
fr. o. m. 1984 utökas fjärde AP-fondens styrelse med två ledamöter och två
suppleanter, som skall utses efter förslag av rikssammanslutningar inom
kooperationen.

Ledamöter

Ingemar Mundebo, landshövding, ordförande

Gunnar Söder, generaldirektör, vice ordförande

Erik Svensson, kommunalråd

Roland Agius, direktör

Hans Werthén, tekn dr

Nils Landqvist, docent

Ingemar Essen, direktör

Stig Malm, LOs ordförande

Sven Wehlin, andre förbundsordförande

Dan Andersson, ekonom

Kurt Lanneberg, ekonomichef

Hans Hellers, förbundsordförande

Suppleanter

Bengt K. A. Johansson, statssekreterare

Thorsten Larsson, f. riksdagsledamot

Lars Eric Ericsson, kommunalråd

Brivio Thörner, direktör

Karl Erik Önnesjö, disponent

Stig Lundahl, ekonomidirektör

Robert Alderin, direktör

Lage Andréasson, förbundsordförande

Bertil Jonsson, förbundsordförande

Uno Ekberg, förbundsordförande

Jaan Kol
k, sekreterare

Tobias
Lund, direktör

Revisorer

Gösta Renlund, bankdirektör, ordförande Gösta Telestam,
direktör Arne Henrikson, direktör Anders Larsson, ekonomichef

Skr.
1983/84:183 30

Vid
revisionen medverkar REVEKO AB.

Kansli

Sten
Wikander, verkställande direktör

Tomas Söderström, vice
verkställande direktör

Gunnel
Johansson, kamrer

Margareta Passad

Thomas Halvorsen

Gunnar Bergstrand

LiseLotte
Hjorth

Allmänna
Pensionsfonden, Qärde fondstyrelsen

Besöksadress: Kungsgatan 44 IV

Postadress: Box 3069, 10361
Stockholm

Telefon: 08-24 3390

Norstedts Tryckeri, Stockholm 1984