Prop. 1983/84:184

Prop.
1983/84:184

Regeringens proposition 1983/84:184

om
ändring i aktiebolagslagen (1975:1385) m. m.;

beslutad
den 29 mars 1984.

Regeringen
föreslår riksdagen att anta de förslag som har tagits upp i bifogade utdrag av
regeringsprotokoll ovannämnda dag.

På
regeringens vägnar OLOF PALME

STEN
WICKBOM

Propositionens
huvudsakliga innehåll

I
propositionen föreslås att det krav på svenskt medborgarskap som nu gäller för
styrelseledamöter, verkställande direktör, firmatecknare och likvidatorer i
svenska aktiebolag slopas när det gäller medborgare i de övriga nordiska
länderna.

För
nordiska medborgare föreslås vidare att bosättning i annat nordiskt land skall
jämställas med bosättning i Sverige när det gäller styrelseledamöter och likvidatorer,
om minst hälften av styrelseledamöterna respektive likvidatorerna är bosatta i
Sverige.

Slutligen
föreslås i propositionen att parterna i en tvist om inlösen av minoritetsaktier
skall fä rätt att överklaga en skiljedom till domstol.

De
nya bestämmelserna föreslås träda i kraft den 1 juli 1984.

1 Riksdagen 1983/84. 1 saml. Nr 184

Prop. 1983/84:184 2

1 Förslag till

Lag om ändring i aktiebolagslagen (1975:1385)

Härigenom
föreskrivs att 8 kap. 4 § samt 14 kap. 9 och 11 §§ aktiebolagslagen
(1975:1385)' skall ha nedan angivna lydelse.

Nuvarande
lydelse

Föreslagen lydelse

8 kap. 4 §

Styrelseledamot
och verkställande direktör skall vara svenska medborgare och bosatta i
Sverige, om ej regeringen eller myndighet som regeringen bestämmer för särskilt
fall tillåter annat. Den som är omyndig eller i konkurs kan ej vara
styrelseledamot eller verkställande direktör.

Styrelseledamot
och verkställande direktör skall vara svenska medborgare och bosatta i
Sverige, om ej regeringen eller myndighet som regeringen bestämmer för särskilt
fall tillåter annat. Med svenskt medborgarskap jämställs medborgarskap i
Danmark, Finland, Island eller Norge. Nordiska medborgare som är bosalla i
något av nu angivna länder kan vara styrelseledamöter, om minst halva antalet
styrelseledamöter är bosatta i Sverige. Den som är omyndig eller i konkurs kan
ej vara styrelseledamot eller verkställande direktör.

Regeringenfår i särskilda fall besluta att första stycket
andra och tredje meningarna inte skall gälla.

14 kap.

9 § Äger moderbolag självt eller tillsammans med
dotterföretag mer än nio tiondelar av aktierna med mer än nio tiondelar av
röstetalet för samtliga aktier i dotterbolag, har moderbolaget rätt att av de
övriga aktieägarna i sistnämnda bolag lösa in återstående aktier. Den vars
aktier kan lösas in har rätt att få sina aktier inlösta av moderbolaget.

Tvist huruvida rätt eller skyldig- En tvist om huruvida rätt eller

het till
inlösen föreligger eller om skyldighet till inlösen föreligger el-

lösenbeloppet
prövas av tre skiljemän enligt lagen (1929:145) om skiljemän, i den mån
annat ej följer av bestämmelserna i detta kapitel. Bestämmelserna i 18 §
andra stycket nämnda lag om tid inom vil-

ler om lösenbeloppet prövas av tre skiljemän. Om inte
något annat följer av bestämmelserna i detta kapitel, gäller ifråga om
skiljemännen och förfarandet inför dem i tilllämpliga delar vad som är
föreskri-

Lagen omtryckt 1982:739.

Prop. 1983/84:184 3

Nuvarande lydelse Företagen lydelse

ken skiljedomen skall meddelas är vet i lagen
(1929:145) om skiljemän.

icke lilllämpliga. Bestämmelserna i 18 § andra

stycket nämnda lag om tid inom vilken skiljedomen skall
meddelas gäller dock inle. Kostnaderna för skiljemannaförfarandet skall bäras
av moderbolaget, om inte skiljemännen på särskilda skäl ålägger någon annan
aktieägare alt helt eller delvis svara för dessa kostnader. Part som är
missnöjd med skiljedomen har rätt att väcka talan vid domstol inom sextio
dagar från det han fick del av skiljedomen i huvudskrift eller bestyrkt
avskrift. Rätt domstol är tingsrätten i den ort där dotterbolagets styrelse har
sitt säte.

Har moderbolaget förvärvat större delen av sina aktier i
dotterbolaget på grund av inbjudan till en vidare krets att till moderbolaget överiåta
sådana aktier mot visst vederlag, skall lösenbeloppet motsvara vederlaget, om
ej särskilda skäl föranleder annat.

Kostnaderna för skiljemannaförfarandet skall bäras av
moderbolaget, om ej skiljemännen på särskilda skäl ålägger annan aktieägare atl
helt eller delvis svara för dessa kostnader.

11 §

Prövas
tvist om inlösen enligt 9 § av skiljemän och är det ostridigt mellan parterna
att lösningsrätt föreligger eller förklaras i skiljedom att sådan rätt är
för handen utan att lösenbeloppet samtidigt fastställes, är aktieägarna
skyldiga att till moderbolaget överlämna sina aktiebrev med påskrift om
överlåtelse, om moderbolaget ställer av skiljemännen godkänd säkerhet för
kommande lösenbelopp jämte ränta.

Prövas tvist om inlösen enligt 9 § av skiljemän eller
domstol och är det ostridigt mellan parterna att lösningsrätt föreligger eller
förklaras i lagakraftvunnen dom att sådan rätt är för handen utan att
lösenbeloppet samtidigt fastställes, är aktieägarna skyldiga att till
moderbolaget överlämna sina aktiebrev med påskrift om överlåtelse, om moderbolaget
ställer av skiljemännen eller, om tvisten är anhängig vid domstol, av
domstolen godkänd säkerhet för kommande lösenbelopp jämte ränta.

Aktieägare har rätt till skälig ränta pä lösenbeloppet för
tiden från det säkerhet ställts till dess lösenbeloppet förfaller till
betalning.

Denna lag träder i kraft den 1 juli 1984.

Prop. 1983/84:184 4

2 Förslag till

Lag om ändring i försäkringsrörelselagen (1982:713)

Härigenom
föreskrivs att 15 kap. 8 och 10 §§ försäkringsrörelselagen (1982:713) skall ha
nedan angivna lydelse.

Nuvarande lydelse

Föreslagen
lydelse 15 kap.

Äger ett moderbolag självt eller tillsammans med ett dotterföretag
mer än nio tiondelar av aktierna med mer än nio tiondelar av röstetalet för samdiga
aktier i ett dotterbolag, har moderbolaget rätt att av de övriga aktieägarna i
det sistnämnda bolaget lösa in de återstående aktierna. Den som har aktier som
kan lösas in har också rätt att få dessa inlösta av moderbolaget.

En
tvist om huruvida rätt eller skyldighet till inlösen föreligger eller om
lösenbeloppet skall prövas av tre skiljemän enligt lagen (1929:145) om
skiljemän, om något annat inle följer av bestämmelserna i detta kapitel.
Bestämmelserna i 18 § andra stycket nämnda lag om den tid inom vilken
skiljedomen skall meddelas är inte tillämpliga vid sådana tvister.

En tvist om huruvida rätt eller skyldighet till inlösen
föreligger eller om lösenbeloppet skall prövas av tre skiljemän. Om inle något
annat följer av bestämmelserna i detta kapitel, gäller i fråga om skiljemännen
och förfarandet inför dem i tillämpliga delar vad som är föreskrivet i lagen
(1929:145) om skiljemän. Bestämmelserna i 18 § andra stycket nämnda lag om den
tid inom vilken skiljedomen skall meddelas gäller dock inte. Kostnaderna för skiljemannaförfarandet
skall bäras av moderbolaget, om inte skiljemännen på särskilda skäl ålägger
någon annan aktieägare atl helt eller delvis svara för dessa kostnader. Part
som är missnöjd med skiljedomen har rätt atl väcka talan vid domstol inom
sextio dagar från del han fick del av skiljedomen i huvudskrijt eller
bestyrkt avskrift. Rätt domstol är tingsrätten i den ort där dotterbolagets
styrelse har sitt säte.

Har moderbolaget förvärvat större delen av sina aktier i
dotterbolaget på grund av att en vidare krets inbjudits att till moderbolaget
överlåta sådana aktier mot en viss ersättning, skall lösenbeloppet motsvara
ersättningen, om det inte finns särskilda skäl för något annat.

Kostnaderna för skiljemannaförfarandet skall bäras av
moderbolaget, om inte skiljemännen på särskilda skäl ålägger någon annan
aktieägare alt helt eller delvis svara för dessa kostnader.

Prop. 1983/84:184

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

Prövas en
tvist om inlösen enligt 8 § av skiljemän och är det ostridigt mellan parterna att
det finns lösningsrätt eller förklaras det i en skiljedom att sådan rätt
finns utan att lösenbeloppet samtidigt fastställs, är aktieägarna skyldiga att
till moderbolaget överlämna sina aktiebrev med påskrifter om överlåtelsen.
Detta gäller endast om moderbolaget ställer säkerhet, som godkänts av
skiljemännen, för det kommande lösenbeloppet med ränta.

Prövas en
tvist om inlösen enligt 8 § av skiljemän eller domstol och är det ostridigt
mellan parterna att det finns lösningsrätt eller förklaras det i en lagakraftvunnen
dom att sådan rätt finns utan att lösenbeloppet samtidigt fastställs, är aktieägarna
skyldiga att till moderbolaget överlämna sina aktiebrev med påskrifter om
överlåtelsen. Detta gäller endast om moderbolaget ställer säkerhet, som
godkänts av skiljemännen eller, om tvisten är anhängig vid domstol, av
domstolen, för det kommande lösenbeloppet med ränta.

Aktieägarna har rätt till skälig ränta på lösenbeloppet
för tiden från det säkerhet ställts till dess lösenbeloppet förfaller till
betalning.

Denna lag träder i kraft den 1 juli 1984.

ti Riksdagen 1983/84. 1 saml. Nr 184

Prop.
1983/84:184

Utdrag

JUSTITIEDEPARTEMENTET PROTOKOLL

vid
regeringssammanträde 1984-03-15

Närvarande:
statsråden I. Carlsson, ordförande, Lundkvist, Sigurdsen, Gustafsson,
Leijon, Hjelm-Wallén, Peterson, Andersson, Boström, Bodström, Göransson,
Gradin, Holmberg, Hellström, Thunborg, Wickbom

Föredragande:
statsrådet Wickbom

Lagrådsremiss
om ändring i aktiebolagslagen (1975:1385) m. m.

1
Inledning

Enligt
aktiebolagslagen (1975:1385) skall bl.a. styrelseledamöter och verkställande
direktör i aktiebolag vara svenska medborgare och bosatta i Sverige, om inte
särskild dispens ges.

Inom
ramen för det nordiska samarbetet har frågan om en liberalisering av dessa
bestämmelser aktualiserats såvitt gäller nordiska medborgare.

I
detta sammanhang avser jag också att ta upp frågan om en ändring av aktiebolagslagens
och försäkringsrörelselagens (1982:713) processuella bestämmelserom inlösen av
minoritetsaktier.

Under ärendets beredning i
justitiedepartementet har kontakt hållits med företrädare för de danska,
finländska, isländska och norska justitiedepartementen, det danska
industridepartementet samt med berörda myndigheter och organisationer i
Sverige.

Prop.
1983/84:184

2
Allmän motivering

2.1
Bolagsledningens medborgarskap m. m.

Mitt
förslag: För styrelseledamöter, verkställande direktör, firmatecknare och likvidatorer
i aktiebolag slopas kravet på svenskt medborgarskap när det gäller medborgare
i de nordiska länderna.

För
nordiska medborgare jämställs vidare då det gäller styrelseledamöter och likvidatorer
bosättning i annat nordiskt land med bosättning i Sverige, om minst hälften av
styrelseledamöterna respektive likvidatorerna är bosatta i Sverige.

Skäl
för mitt förslag: Enligt 8 kap. 4 § aktiebolagslagen skall styrelseledamöter
och verkställande direktör i aktiebolag vara svenska medborgare och bosatta i
Sverige, om inte regeringen eller myndighet som regeringen bestämmer för
särskilt fall tillåter annat.

Enligt
53 § aktiebolagsförordningen (1975:1387) prövas dispensfrågan normalt av kommerskollegium.
Frågan prövas dock av regeringen, om bolagets aktiekapital uppgår till minst en
miljon kronor och mer än hälften av hela antalet ledamöter i bolagets styrelse
är personer som inte är här i landet bosatta svenska medborgare.

Något
krav på visst medborgarskap hos bolagsledningen uppställs inte i vare sig dansk
eller norsk lagstiftning. Enligt både dansk och norsk rätt skall dock
verkställande direktör och minst hälften av styrelseledamöterna vara bosatta
inom landet, om inte undantag beviljas. I norsk rätt uppställs dessutom ett
krav på att bosättningen skall ha varat i minst två år. Genom en nyligen
beslutad lagändring har emellertid kravet på bosättningstidens längd upphävts i
fråga om nordiska medborgare. Kravet på aktuell bosättning i Norge kvarstår
dock.

Enligt den finska
aktiebolagslagen skall verkställande direktör och minst två tredjedelar av
styrelseledamöterna vara i Finland bosatta finska medborgare, om inte undantag
beviljas. Inom det finska justitieministeriet övervägs f. n. en ändring av
dessa bestämmelser.

För
egen del gör jag följande bedömning.

Ett
betydande antal av ärendena hos kommerskollegium om dispens från kraven på
svensk nationalitet och bosättning här i landet gäller nordiska medborgare.
Dessa beviljas också regelmässigt den begärda dispensen. Avsevärda kostnader
skulle därför sparas in och en byråkratisk omgång skulle undvikas, om
aktiebolagslagens krav i dessa hänseenden mjukas upp i fråga om nordiska
medborgare. En sådan lagändring kan också ses som ett positivt bidrag till
nordiskt samarbete i allmänhet och står dessutom väl i samklang med
strävandena att ytterligare harmonisera den nordiska aktiebolagslagstiftningen.

Prop. 1983/84:184 8

I fråga om styrelseledamöter och verkställande direktör
föreslår jag därför att aktiebolagslagens krav på svenskt medborgarskap slopas
när det gäller medborgare i de nordiska länderna. För sådana medborgare bör
vidare i fråga om styrelseledamöter bosättning i annat nordiskt land jämställas
med bosättning i Sverige, om minst hälften av ledamöterna är bosatta i Sverige.

Den verkställande direktören handhar bolagets löpande
förvaltning och det kan därför av praktiska skäl ofta vara angeläget att han är
bosatt i Sverige. När det gäller den verkställande direktörens bosättning bör
därför enligt min mening kravet på dispens i varje särskilt fall behållas också
i framtiden.

Den föreslagna lagändringen för styrelseledamöter bör
gälla även för likvidatorer och den föreslagna lagändringen för verkställande
direktör även för firmatecknare (se 13 kap. 7§ resp. 8 kap. 11 §
aktiebolagslagen).

Däremot anser jag inte att det finns skäl att ändra vad
som nu gäller i fråga om stiftare och revisorer (se 2 kap. 1 § resp. 10 kap. 2
§ aktiebolagslagen).

Jag finner inte skäl att nu föreslå några motsvarande
ändringar i annan associationsrättslig lagstiftning.

Jag vill slutligen - efter samråd med statsrådet Hellström
— förbehålla regeringen möjligheten att göra undantag från de nya
bestämmelserna i vissa fall där framför allt allmänna utrikespolitiska hänsyn
kan föranleda fortsatt upprätthållande av nationalitetskraven även när det
gäller nordiska medborgare. Jag tänker då särskilt på vissa nyckelföretag inom krigsmate-rielindustrin
där det av hänsyn till den svenska säkerhetspolitiken är önskvärt att även
framdeles kunna kontrollera avvikelser från det grundläggande kravet på
svenskt medborgarskap och svensk bosättning.

2.2 Inlösen av minoritetsaktier

Mitt förslag: Parterna i en tvist om inlösen av
minoritetsaktier ges rätt att även på materiella grunder överklaga en skiljedom
till domstol.

Skäl för mitt förslag: Regler om moderbolags inlösen av
minoritetsaktier infördes i svensk rätt genom 1944 års aktiebolagslag. Den nu
gällande aktiebolagslagen innehåller i huvudsak motsvarande bestämmelser (se 14
kap. 9-13 §§).

Reglerna om inlösen av minoritetsaktier gäller sådana fall
då ett moderbolag självt eller tillsammans med dotterföretag äger mer än nio
tiondelar av aktierna i ett dotterbolag och dessa aktier representerar mer än
nio tiondelar av rösterna för samtliga aktier i det sistnämnda dotterbolaget.
Moderbolaget har i detta fall rätt att lösa in de återstående aktierna av
övriga aktieägare. Dessa aktieägare kan också själva påkalla att aktierna löses
in.

Prop.
1983/84:184 9

Liksom enligt 1944 års lag skall lösentvist prövas av
skiljemän. Vid skiljeförfarandet kan prövas både frågan huruvida lösningsrätt
föreligger och frågan om lösenbeloppets storlek. Vill ett moderbolag göra
gällande lösningsrätt, skall moderbolaget hos dotterbolagets styrelse begära
att tvisten prövas av tre skiljemän enligt lagen (1929: 145) om skiljemän.
Enligt den lagen skall vardera parten välja en skiljeman och de sålunda valda
tillkalla en tredje. Moderbolaget skall hos dotterbolaget uppge sin skiljeman
(se 14 kap. 10 § aktiebolagslagen). Dotterbolaget skall därefter anmoda
minoritetsaktieägarna att uppge sin skiljeman. Uppger inte samtliga
minoritetsaktieägare inom viss tid en gemensam skiljeman, skall dotterbolagets
styrelse hos domstol begära förordnande av god man. Den gode mannens uppgift är
först och främst att hos domstolen begära att en skiljeman utses för
minoritetsaktieägarna. Vidare skall den gode mannen i skiljetvisten bevaka
frånvarande aktieägares rätt.

En skiljedom av det slag som avses här kan klandras vid
allmän domstol. Domstolen kan dock häva skiljedomen endast på den grunden att
vissa formella fel har förekommit (se 21 § lagen om skiljemän). Däremot kan
inte parterna - i motsats till vad som gällde enligt 1944 års lag - klandra
skiljedomen på materiella grunder. Skiljemännens avgörande är alltså i princip
slutgiltigt (se prop. 1975: 103 s. 531).

I ett mål mot Sverige inför den europeiska kommissionen
för de mänskliga rättigheterna har fråga uppkommit om de svenska reglerna om
skilje-mannaförfarande vid tvist om inlösen av minoritetsaktier uppfyller
kravet i konventionen angående skydd för de mänskliga rättigheterna och de
grundläggande friheterna att civilrättsliga tvister skall avgöras av en oavhängig
och opartisk domstol i en offentlig rättegång. För egen del anser jag frågan
befogad och jag gör följande bedömning.

Den tvistefråga som oftast blir aktuell i samband med
inlösen av minoritetsaktier gäller lösenbeloppets storlek. Eftersom
värderingsfrågor ofta kräver särskild sakkunskap ter det sig lämpligt att
sådana tvister handläggs av skiljemän. Inom svensk aktiebolagsrätt gäller också
sedan länge den principen att tvister om inlösen, i varje fall i första hand,
skall prövas av skiljemän. Starka skäl talar därför enligt min uppfattning för
att denna ordning, som har fungerat väl i praktiken, behålls också i framtiden.

Jag kan inte heller finna att det föreligger någon
praktisk möjlighet att låta skiljemännen utses på något annat sätt än som sker
nu.

Jag förordar emellertid en återgång till den ordning som
gällde enligt 1944 års aktiebolagslag, nämligen att skiljedomen skall kunna
prövas av domstol inte bara när formella fel har förekommit vid
skiljeförfarandet utan också när en part är missnöjd med skiljemännens
bedömning.

Jag föreslår alltså en ändring i aktiebolagslagen som ger
parterna i en tvist om inlösen av minoritetsaktier rätt att även pä materiella
grunder överklaga en skiljedom till domstol.

En motsvarande ändring bör enligt min mening göras i
försäkringsrörelselagen.

Prop. 1983/84:184 10

2.3
Ikraftträdande

Lagändringen
bör träda i kraft den 1 juli 1984.

Några
särskilda övergångsbestämmelser behövs inte enligt min mening. En skiljedom som
meddelas efter ikraftträdandet bör alltså kunna överklagas till domstol enligt
de nya bestämmelserna, även om skiljeförfarandet har inletts dessförinnan.

3 Upprättade
lagförslag

I
enlighet med det anförda har inom justitiedepartementet upprättats förslag till

1.
lagom ändring i
aktiebolagslagen (1975:1385),

2.
lag om ändring i
försäkringsrörelselagen (1982:713).

Förslaget
under 2 har upprättats i samråd med chefen för finansdepartementet. Förslagen
bör fogas till protokollet i detta ärende som bilaga.

4 Specialmotivering

4.1
Förslaget till lag om ändring i aktiebolagslagen

8kap.
4§

Paragrafen
har behandlats i den allmänna motiveringen (avsnitt 2.1).

För
att en nordisk styrelseledamot — dvs. någon som är medborgare i Sverige eller
annat nordiskt land - utan särskild dispens skall få vara bosatt i annat
nordiskt land än Sverige krävs, som framgår av lagtexten, att minst hälften av
styrelseledamöterna är bosatta i Sverige. Sistnämnda krav avser förhållandena
vid tidpunkten för den nordiske styrelseledamotens bosättning i annat nordiskt
land, inklusive effekten av denna bosättning på styrelsens sammansättning.
Antag t.ex. att i en styrelse med fyra ledamöter två av dem i enlighet med den
nya bestämmelsen utan dispens har bosatt sig i ett annat nordiskt land. Om även
en tredje av ledamöterna vill bosätta sig i detta land, fordras det särskild
dispens för denne. Om den tredje ledamoten efter vederbörlig dispens bosätter
sig utomlands, inträder däremot givetvis inte skyldighet för någon av de två
förstnämnda ledamöterna att i efterhand söka tillstånd för sin bosättning.
Sistnämnda bosättning kan emellertid få betydelse när det gäller att pröva
dispensfrågan för den tredje styrelseledamoten.

I
13 kap. 7§ hänvisas i fråga om likvidatorer bl.a. till bestämmelserna om
styrelseledamöter. Hänvisningen innebär att de nya bestämmelserna om
styrelseledamöters medborgarskap och bosättning även kommer att gälla för likvidatorer.

Prop.
1983/84:184 11

I fråga om firmatecknare som inte är styrelseledamot eller
verkställande direktör hänvisas i 8 kap. 11 § till bestämmelser om
verkställande direktör. Hänvisningen innebär att den nya bestämmelsen om
verkställande direktörs medborgarskap även kommer att gälla för dessa
firmatecknare.

14 kap. 9 §

Paragrafen har behandlats i den allmänna motiveringen
(avsnitt 2.2).

I
förhållande till den motsvarande regeln i 1944 års aktiebolagslag har tiden för
överklagande av skiljedomen minskats från tre månader till sextio dagar (jfr SOU
1971:15 s. 369 samt 21 § lagen om skiljemän).

Den nya forumregeln i andra stycket sista meningen
ersätter forumregeln i 26§ första stycket lagen om skiljemän (jfr SOU 1971:15 s.
372).

Bestämmelserna i rättegångsbalken om rättegångskostnad
äger tillämpning när det gäller parternas kostnader vid domstol (jfr Qärde
stycket).

14 kap. 11 §

Paragrafen innehåller bestämmelser om moderbolagets rätt
till förhandstillträde till aktierna.

Första styckets ändrade lydelse är föranledd av den nya
bestämmelsen i 9§ om rätt att överklaga en skiljedom till domstol.

I detta sammanhang vill jag erinra om vad lagrådet vid
granskningen av aktiebolagslagen oemotsagt har uttalat om skiljemännens
möjligheter att meddela mellandom (se prop. 1975: 103 s. 778).

4.2 Förslaget till lag om ändring i
försäkringsrörelselagen

15kap. 8och 10§§

Paragraferna har behandlats i den allmänna motiveringen
(avsnitt 2.2). Se även specialmotiveringen till 14 kap. 9 och 11 §§
aktiebolagslagen.

5 Hemställan

Jag hemställer att lagrådets yttrande inhämtas över
förslagen till

1.
lag om ändring
i aktiebolagslagen (1975:1385),

2.
lag om ändring
i försäkringsrörelselagen (1982:713).

6 Beslut

Regeringen beslutar i enlighet med föredragandens
hemställan.

Bilaga De remitterade förslagen

1 Förslag till

Lag om ändring i aktiebolagslagen (1975:1385)

Härigenom
föreskrivs att 8 kap. 4 § samt 14 kap. 9 och 11 §§ akfiebo-lagslagen
(1975:1385)' skall ha nedan angivna lydelse.

Nuvarande
lydelse

Föreslagen
lydelse

Styrelseledamot
och verkställande direktör skall vara svenska medborgare och bosatta i
Sverige, om ej regeringen eller myndighet som regeringen bestämmer för särskilt
fall tillåter annat. Den som är omyndig eller i konkurs kan ej vara
styrelseledamot eller verkställande direktör.

Styrelseledamot
och verkställande direktör skall vara svenska medborgare och bosatta i
Sverige, om ej regeringen eller myndighet som regeringen bestämmer för särskilt
fall tillåter annat. Kravet på svenskt medborgarskap gäller inle för medborgare
i de nordiska länderna. För sådana medborgare jämställs i fråga om
styrelseledamöter bosättning i annat nordiskt land med bosättning i Sverige,
om minst hälften av styrelseledamöterna är bosatta i Sverige. Den som är
omyndig eller i konkurs kan ej vara styrelseledamot eller verkställande
direktör.

Regeringenfår i särskilda fall besluta alt första stycket
andra och tredje meningarna inte skall gälla.

14 kap. 9 § Äger moderbolag självt eller tillsammans med
dotterföretag mer än nio tiondelar av aktierna med mer än nio tiondelar av
röstetalet för samtliga aktier i dotterbolag, har moderbolaget rätt att av de
övriga aktieägarna i sistnämnda bolag lösa in återstående aktier. Den vars
aktier kan lösas in har rätt att få sina aktier inlösta av moderbolaget.

Tvist
huruvida rätt eller skyldighet till inlösen föreligger eller om
lösenbeloppet prövas av tre skiljemän enligt lagen (1929:145) om skiljemän,
i den mån annat ej följer av bestämmelserna i detta kapitel. Bestämmelserna
i 18 § andra stycket

Tvist huruvida rätt eller skyldighet till inlösen
föreligger eller om lösenbeloppet prövas av tre skiljemän enligt lagen (1929:145)
om skiljemän, i den mån annat ej följer av bestämmelserna i detta kapitel. Bestämmelserna
i 18 § andra stycket

Lagen omuyckt 1982:739.

Prop.
1983/84:184

Nuvarande lydelse

nämnda lag om tid inom vilken skiljedomen skall
meddelas är icke tilllämpliga.

13

Föreslagen lydelse

nämnda lag om tid inom vilken skiljedomen skall meddelas
är icke tilllämpliga. Part som är missnöjd med skiljedomen har rätt att väcka
talan vid domstol inom sextio dagar från det skiljedomen delgavs honom. Rätt
domstol är tingsrätten i den ort där dotterbolagets styrelse har sitt säte.

Har moderbolaget förvärvat större delen av sina aktier i
dotterbolaget på grund av inbjudan till en vidare krets att till moderbolaget överiåta
sådana aktier mot visst vederiag, skall lösenbeloppet motsvara vederlaget, om
ej särskilda skäl föranleder annat.

Kostnaderna
för skiljemannaförfarandet skall bäras av moderbolaget, om ej skiljemännen på
särskilda skäl ålägger annan aktieägare att helt eller delvis svara för dessa
kostnader.

11 §

Prövas
tvist om inlösen enligt 9 § av skiljemän och är det ostridigt mellan parterna
att lösningsrätt föreligger eller förklaras i skiljedom att sådan rätt är
för handen utan att lösenbeloppet samtidigt fastställes, är aktieägarna
skyldiga att till moderbolaget överlämna sina aktiebrev med påskrift om
överlåtelse, om moderbolaget ställer av skiljemännen godkänd säkerhet för
kommande lösenbelopp jämte ränta.

Prövas tvist om inlösen enligt 9 § av skiljemän eller
domstol och är det ostridigt mellan parterna att lösningsrätt föreligger eller
förklaras i lagakraftvunnen dom att sådan rätt är för handen utan att
lösenbeloppet samtidigt fastställes, är aktieägarna skyldiga att till moderbolaget
överlämna sina aktiebrev med påskrift om överlåtelse, om moderbolaget ställer
av skiljemännen eller, om tvisten är anhängig vid domstol, av domstolen
godkänd säkerhet för kommande lösenbelopp jämte ränta.

Aktieägare har rätt till skälig ränta på lösenbeloppet för
tiden från det säkerhet ställts till dess lösenbeloppet förfaller till
betalning.

Denna lag träder i kraft den 1 juli 1984.

2 Förslag till

Lag om ändring i försäkringsrörelselagen (1982:713)

Härigenom
föreskrivs att 15 kap. 8 och 10 §§ försäkringsrörelselagen (1982:713) skall ha
nedan angivna lydelse.

Nuvarande
lydelse

Föreslagen
lydelse

15 kap.

8 §

Äger ett moderbolag självt eller tillsammans med ett
dotterföretag mer än nio tiondelar av aktierna med mer än nio riondelar av
röstetalet för samtliga aktier i ett dotterbolag, har moderbolaget rätt att av
de övriga aktieägarna i det sistnämnda bolaget lösa in de återstående aktierna.
Den som har aktier som kan lösas in har också rätt att få dessa inlösta av
moderbolaget.

En tvist
om huruvida rätt eller skyldighet till inlösen föreligger eller om
lösenbeloppet skall prövas av tre skiljemän enligt lagen (1929:145) om
skiljemän, om något annat inte följer av bestämmelserna i detta kapitel.
Bestämmelserna i 18 § andra stycket nämnda lag om den tid inom vilken
skiljedomen skall meddelas är inte tillämpliga vid sådana tvister.

En tvist om huruvida rätt eller skyldighet till inlösen
föreligger eller om lösenbeloppet skall prövas av tre skiljemän enligt lagen
(1929:145) om skiljemän, om något annat inte följer av bestämmelserna i detta
kapitel. Bestämmelserna i 18 § andra stycket nämnda lag om den tid inom vilken
skiljedomen skall meddelas är inte tillämpliga vid sådana tvister. Part som är
missnöjd med skiljedomen har rätt att väcka talan vid domstol inom sextio dagar
från det skiljedomen delgavs honom. Rätt domstol är tingsrätten i den ort där
dotterbolagets styrelse har sill säte.

Har moderbolaget förvärvat större delen av sina aktier i
dotterbolaget på grund av att en vidare krets inbjudits att till moderbolaget
överlåta sådana aktier mot en viss ersättning, skall lösenbeloppet motsvara
ersättningen, om det inte finns särskilda skäl för något annat.

Kostnaderna
för skiljemannaförfarandet skall bäras av moderbolaget, om inte skiljemännen på
särskilda skäl ålägger någon annan aktieägare att helt eller delvis svara för
dessa kostnader.

10 §

Prövas en
tvist om inlösen enligt 8 § av skiljemän och är det ostridigt mellan parterna
att det finns lösningsrätt eller förklaras det i en skiljedom att sådan rätt
finns utan att lösenbeloppet samtidigt fastställs, är aktieägarna skyldiga att
till moderbolaget överlämna sina aktie-

Prövas en
tvist om inlösen enligt 8 § av skiljemän eller domstol och är det ostridigt
mellan parterna att det finns lösningsrätt eller förklaras det i en lagakraftvunnen
dom att sådan rätt finns utan att lösenbeloppet samtidigt fastställs, är aktieägarna
skyldiga att till moderbola-

Prop. 1983/84:184

Nuvarande
lydelse

brev
med påskrifter om överlåtelsen. Detta gäller endast om moderbolaget ställer
säkerhet, som godkänts av skiljemännen, för det kommande lösenbeloppet med
ränta.

15

Föreslagen
lydelse

get
överlämna sina aktiebrev med påskrifter om överlåtelsen. Detta gäller endast om
moderbolaget ställer säkerhet, som godkänts av skiljemännen eller, om tvisten
är anhängig vid domstol, av domstolen, för det kommande lösenbeloppet med
ränta.

Aktieägarna
har rätt till skälig ränta på lösenbeloppet för tiden från det säkerhet ställts
till dess lösenbeloppet förfaller till betalning.

Denna
lag träder i kraft den I juli 1984.

Prop. 1983/84:184 16

Utdrag

LAGRÅDET PROTOKOLL

vid sammanträde 1984-03-28

Närvarande: justitierådet Höglund, f. d. justitierådet Hessler,
regeringsrådet Wahlgren.

Enligt utdrag av protokoll vid regeringssammanträde den 15
mars 1984 har regeringen på hemställan av statsrådet Wickbom beslutat inhämta
lagrådets yttrande över förslag till

1.
lag om ändring
i aktiebolagslagen (1975: 1385) och

2.
lag om ändring
i försäkringsrörelselagen (1982:713).

Förslagen har inför lagrådet föredragits av
hovrättsassessorn Per Pettersson. Förslagen föranleder följande yttrande av
lagrådet.

Förslaget till lag om ändring i aktiebolagslagen
(1975:1385)

8 kap. 4 §

För närvarande krävs enligt 8 kap. 4 och 11 §§ samt 13
kap. 7 § aktiebolagslagen svenskt medborgarskap och bosättning i Sverige för
uppdrag som styrelseledamot, verkställande direktör, firmatecknare och
likvidator i svenskt aktiebolag, om inte regeringen eller myndighet som
regeringen bestämmer för särskilt fall tillåter annat. Genom ändringar i
förevarande 8 kap. 4 § föreslås att kravet på svenskt medborgarskap slopas
såtillvida att även den som är medborgare i annat nordiskt land än Sverige
skall kunna inneha uppdrag som nu sagts. Vidare föresläs lättnad i kravet på
bosättning i Sverige för styrelseledamot och likvidator. Medborgare i nordiskt
land, som innehar sådant uppdrag, skall få vara bosatt i annat nordiskt land än
Sverige, om minst halva antalet styrelseledamöter eller likvidatorer är bosatta
i Sverige. Det föresläs också att regeringen i särskilda fall får besluta att
de föreslagna undantagen från angivna krav inte skall gälla.

Lagrådet finner ej anledning till erinran i sak mot de
föreslagna ändringarna i paragrafens första stycke. Dessa har emellertid fått
en mindre lyckad redaktionell utformning. När det i den första av de båda
tillagda meningarna sägs, att kravet på svenskt medborgarskap inte gäller för
"medborgare i de nordiska länderna" kan det senare uttrycket inte
gärna omfatta medborgare i Sverige. 1 den följande meningen avses emellertid
med "sådana medborgare" även svenska medborgare. Även om den avsedda
innebörden kan utläsas, bör en omformulering ske. Den andra av de tillagda
meningarna är också i övrigt redaktionellt onöjaktig. Det torde vidare -inte
minst med tanke på utländska läsare - böra tydliggöras att fråga är om

Prop.
1983/84:184 17

medborgarskap
och bosättning i Danmark, Finland, Island och Norge. De föreslagna
tilläggsbestämmelserna ger också anledning till en omdisposi-tion av paragrafen
sålunda, att den i första meningen intagna regeln om dispens från
medborgarskaps- och bosättningskraven flyttas ned, så att den följer efter
samtliga bestämmelser angående dessa krav.

Enligt
det andra stycket i det remitterade förslaget får regeringen i särskilda fall
besluta att de föreslagna tilläggsmeningarna i första stycket inte skall gälla.
Enligt remissprotokollet åsyftas därvid särskilt vissa nyckelföretag inom krigsmaterielindustrin,
där det av hänsyn till den svenska säkerhetspolitiken är önskvärt att även
framdeles kunna kontrollera avvikelser från det grundläggande kravet på
svenskt medborgarskap och svensk bosättning. Vid föredragningen inför lagrådet
har upplysts att meningen med den föreslagna bestämmelsen är att regeringen i
varje särskilt fall skall ingripa med beslut rörande ett visst företag. Det lärer
emellertid inte vara möjligt för regeringen att på tänkt sätt ingripa i vaije
särskilt fall, ty regeringen kan inte utan vidare väntas få kännedom om varje
företag beträffande vilket anledning till ingripande uppkommer. Bestämmelsen torde
därför böra gå ut på att regeringen får meddela generella föreskrifter om
undantag från de föreslagna bestämmelserna i första stycket. Sådant bemyndigande
torde av riksdagen kunna lämnas enligt 8 kap. 7 § regeringsformen .

Det
nu behandlade tillägget är föranlett av de nya bestämmelserna i första stycket
och hör ihop med dem. Med hänsyn härtill och för att få någoriunda ordning på
alla de bestämmelser paragrafen nu skall innehålla förordar lagrådet att
tillägget får sin plats i direkt anslutning till nämnda bestämmelser.

I
enlighet med det anförda föreslär lagrådet att paragrafen ges följande lydelse:

"Styrelseledamot
och verkställande direktör skall vara svenska medborgare och bosatta i
Sverige. Med svenskt medborgarskap jämställs medborgarskap i Danmark, Finland,
Island eller Norge. Styrelseledamot kan vara bosatt i något av nu angivna
länder, om minst halva antalet styrelseledamöter är bosatta i Sverige.
Regeringen får meddela föreskrifter om att andra och tredje meningarna ej skall
gälla i fråga om vissa bolag.

Den
som är omyndig eller i konkurs kan ej vara styrelseledamot eller verkställande
direktör.

Regeringen
eller myndighet som regeringen bestämmer kan för särskilt fall tillåta undantag
från de villkor om medborgarskap och bosättning som föreskrivs i första
stycket."

I
remissprotokollet anförs att den föreslagna lagändringen för styrelseledamöter
bör gälla även för likvidatorer och den föreslagna lagändringen för verkställande
direktör även för firmatecknare. Att märka är emellertid att den i 8 kap. 11 §
gjorda hänvisningen i fråga om firmatecknare till 4 § i kapitlet är så utformad
att de nu föreslagna ändringarna i 4 § beträffande

Prop. 1983/84:184 18

verkställande
direktör inte blir tillämpliga på firmatecknare som är styrelseledamot. För
sådan firmatecknare kommer de bestämmelser i 4 § som angår styrelseledamot att
bli tillämpliga. Är meningen att för firmatecknare skall gälla samma
bestämmelser, oavsett om han är styrelseledamot eller inte, bör alltså
hänvisningsbestämmelsen i 8 kap. 11 § ändras.

Enligt 8 kap. 1 § sista
stycket skall vad som sägs i lagen om styrelseledamot i tillämpliga delar
gälla om suppleant. Den föreslagna ändringen rörande bosättningskravet får
anses innebära att vid regelns tillämpning antalet styrelseledamöter skall räknas
för sig och antalet suppleanter för sig.

En fråga som inte är
berörd i remissprotokollet men som torde böra klarläggas är, om ett aktiebolag
får i sin bolagsordning ta in föreskrifter som innebär högre krav i fråga om
svenskt medborgarskap eller svensk bosättning än som följer av de föreslagna
bestämmelserna. Om sådana föreskrifter anses tillåtna kan böra övervägas en
antydan därom i lagtexten (jfr andra regler i lagen där förbehåll görs för det
fall att bolagsordningen föreskriver annat).

14
kap. 9 §

Enligt
andra stycket i förevarande paragraf skall tvist om inlösen av minoritetsaktier
prövas av tre skiljemän enligt lagen (1929: 145) om skiljemän, i den mån ej
annat följer av bestämmelserna i 14 kap. Meddelad skiljedom i tvisten kan för
närvarande klandras endast på formella grunder enligt 21 § lagen om skiljemän.
Genom ett tillägg i andra stycket föreslås nu rätt för part i tvisten att
klandra skiljedomen även på materiell grund. Som en tredje mening i stycket
föreslås sålunda bestämmelsen, att part som är missnöjd med skiljedomen har
rätt att väcka talan vid domstol inom sextio dagar från det skiljedomen delgavs
honom. Därefter anges i en fjärde mening, att rätt domstol är tingsrätten i den
ort där dotterbolagets styrelse har sitt säte.

Genom sin generella
utformning blir den föreslagna bestämmelsen tilllämplig även vid klander på
annan än materiell grund, t. ex. på någon av de grunder som anges i 21 § lagen
om skiljemän. Fråga kan därmed uppkomma om vid klander på någon av dessa
grunder den nya bestämmelsen i förevarande paragraf eller 21 § lagen om
skiljemän skall vara tillämplig. Frågan har betydelse för vilken domstol som är
att anse som rätt forum. Enligt förevarande paragraf skall nämligen talan
instämmas till tingsrätten i den ort där dotterbolagets styrelse har sitt säte,
men enligt 26 § lagen om skiljemän skall talan instämmas till den tingsrätt
varunder svaranden lyder i tvistemål, som rör hans person. Finns inte behörig
domstol i sistnämnda fall upptages målet av Stockholms tingsrätt.

En ordning motsvarande den
som nu föreslås angående klander av skiljedom fanns i 1944 års lag om
aktiebolag. Där löstes den nu berörda frågan om tillämpligt lagrum genom en
uttrycklig bestämmelse av innehåll, att vid klander enligt aktiebolagslagens bestämmelse
lagen om skiljemän

Prop. 1983/84:184 19

skulle
gälla i tillämpliga delar i fråga om skiljemännen och förfarandet inför dem (se
223 § 2 mom. andra stycket i 1944 års aktiebolagslag). Genom begränsningen till
skiljemännen och förfarandet uteslöts bestämmelserna om klander å skiljedom,
vilket medförde att aktiebolagslagens bestämmelse i denna del blev exklusivt
tillämplig. På samma sätt som skedde i 1944 års aktiebolagslag bör i nuvarande
lag i samband med den föreslagna ändringen genom en särskild bestämmelse
klarläggas att aktiebolagslagens bestämmelser om klander skall gälla exklusivt
framför bestämmelserna i lagen om skiljemän.

Enligt
den föreslagna bestämmelsen i den första av de tillagda meningarna äger
missnöjd part väcka talan vid domstol inom sextio dagar från det skiljedomen
"delgavs honom". Varken förevarande paragraf eller lagen om skiljemän
innehåller emellertid någon bestämmelse om hur skiljedom skall delges part.
Uttrycket "delgavs" leder därför tanken närmast till sådan delgivning
som regleras i delgivningslagen (1970:428). Om sådan delgivning är emellertid
inte fråga här. 117 § lagen om skiljemän föreskrivs att skiljemännen bör i
skiljedomen ange ort och dag för meddelandet samt så snart ske kan och senast
omedelbart efter skiljedomens meddelande underrätta parterna, när och var den
hålles till hända. Den som vill klandra skiljedomen enligt 21 § i lagen skall
instämma sitt klander inom sextio dagar från det "parten fått del av skiljedomen
i huvudskrift eller bestyrkt avskrift". Uttryckssättet i den nu föreslagna
bestämmelsen bör ansluta sig till uttryckssättet i lagen om skiljemän. Lagrådet
förordar därför att bestämmelsen ändras så att tiden för talans väckande anges
till sextio dagar från det parten fått del av skiljedomen i huvudskrift eller
bestyrkt avskrift.

Lagrådet
förordar i enlighet med det sagda att förevarande 14 kap. 9 § får följande
innehåll. I en första mening föreskrivs att tvist huruvida rätt eller
skyldighet till inlösen föreligger eller tvist om lösenbeloppet prövas av tre
skiljemän. Därefter får i en andra mening följa bestämmelsen, att i den män ej
annat följer av bestämmelserna i 14 kap. vad som är föreskrivet i lagen (1929:
145) om skiljemän gäller i tillämpliga delar i fråga om skiljemännen och
förfarandet inför dem. 1 en tredje mening följer, att bestämmelserna i 18 §
andra stycket nämnda lag om tid inom vilken skiljedom skall meddelas dock inte
gäller. Slutligen följer de i remissen föreslagna bestämmelserna om klander,
fördelade på två meningar. Av dem bör den första lyda, att part som är missnöjd
med skiljedomen har rätt att väcka talan vid domstol inom sextio dagar från det
han fick del av skiljedomen i huvudskrift eller bestyrkt avskrift, och den
andra få den lydelse det remitterade förslaget innehåller.

Paragrafen
har av någon anledning fått en egendomlig disposition med materiella och processuella
regler om varandra. Denna bristande systematik blir mera framträdande efter de
föreslagna ändringarna. En betydande vinst skulle göras om sista styckets
bestämmelser anågende kostnaderna för skiljemannaförfarandet flyttades upp till
andra styckets bestämmelser

Prop. 1983/84:184 20

om
skiljemannaförfarandet närmast före de nya reglerna om klander. Ett annat skäl
därtill är att klanderreglerna även gäller skiljedomskostnaderna.

Förslaget
till lag om ändring i försäkringsrörelselagen (1982; 713)

15
kap. 8 §

I
paragrafen föreslås tillägg av samma innehåll som det föreslagna tillägget i
14 kap. 9 § aktiebolagslagen. Lagrådet hänvisar till vad som anförts vid
sistnämnda paragraf.

Prop.
1983/84:184 21

Utdrag

JUSTITIEDEPARTEMENTET PROTOKOLL

vid regeringssammanträde 1984-03-29

Närvarande: statsministern Palme, ordförande, och
statsråden I.
Carlsson, Lundkvist, Feldt,
Sigurdsen, Gustafsson, Leijon, Hjelm-Wallén, Andersson, Boström, Bodström,
Gradin, Dahl, R. Carlsson, Holmberg, Hellström, Thunborg, Wickbom

Föredragande: statsrådet Wickbom

Proposition om ändring i aktiebolagslagen (1975:1385) ni. m.

Föredraganden anmäler lagrådets yttrande' över förslag
till

1.
lag om ändring
i aktiebolagslagen (1975:1385),

2.
lag om ändring
i försäkringsrörelselagen (1982:713). Föredraganden redogör för lagrådets
yttrande och anför.

Förslaget till lag om ändring i aktiebolagslagen

8 kap. 4 §

Jag ansluter mig till vad lagrådet har anfört om beräkning
av antalet styrelseledamöter och antalet suppleanter dä fråga är om
bosättningskravet enligt första stycket tredje meningen i det remitterade
förslaget.

Den oklarhet som lagrådet har påpekat i första stycket
andra och tredje meningarna av det remitterade förslaget bör undanröjas genom
en redaktionell ändring. Jag är däremot inte beredd att förorda en så
genomgripande omredigering av paragrafen som lagrådet har föreslagit.

Lagrådet har vidare föreslagit vissa sakliga ändringar i
andra stycket av det remitterade förslaget. Det remitterade förslaget innebär
att regeringen i särskilda fall får besluta att första stycket andra och tredje
meningarna inte skall gälla. Lagrådet förordar däremot att regeringen skall
bemyndigas att meddela generella föreskrifter om undantag. Efter samråd med
statsrådet Hellström anser jag för egen del att det remitterade förslaget
innebär en lämpligare ordning. Mot bakgrund av att möjligheterna att göra
undantag från de föreslagna reglerna rörande övriga nordiska medborgare och nordisk
bosättning främst bör avse nyckelföretag inom krigsmaterielindustrin

' Beslut om lagrådsremiss fattat vid regeringssammanträde
den 15 mars 1984.

Prop.
1983/84:184 22

och då tillverkningen av krigsmateriel är underkastad
regeringens kontroll, torde det nämligen inte innebära några svårigheter att i
särskilda fall fastställa vilka företag som inte bör omfattas av de föreslagna
bestämmelserna.

Jag anser inte heller att det finns anledning att ändra
bestämmelserna om firmatecknare i 8 kap. 11 § aktiebolagslagen. I fråga om firmatecknare
som även är styrelseledamot bör alltså bestämmelserna om styrelseledamot gälla
och inte bestämmelserna om verkställande direktör.

Sluthgen
har lagrådet tagit upp frågan, om ett bolag i sin bolagsordning får ta in
föreskrifter som innebär högre krav i fråga om svenskt medborgarskap eller
svensk bosättning än som följer av de i remissprotokollet föreslagna
bestämmelserna. Enligt min mening är det uppenbart att så får ske. Någon
särskild lagregel behövs inte om detta.

14 kap. 9 §

Jag tillstyrker lagrådets förslag till ändrad lydelse av
paragrafen och ansluter mig till lagrådets uttalanden om paragrafens innebörd.

Förslaget till lag om ändring i försäkringsrörelselagen

15 kap. 8 §

Jag hänvisar till vad jag har anfört vid 14 kap. 9 §
aktiebolagslagen.

Hemställan

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att anta de av lagrådet granskade förslagen med vidtagna
ändringar.

Beslut

Regeringen ansluter sig till föredragandens överväganden
och beslutar att genom proposition föreslå riksdagen att anta de förslag som
föredraganden har lagt fram.

Prop. 1983/84:184 23

Innehåll

Propositionen
.................................................... 1

Propositionens
huvudsakliga innehåll ..................... I

Lagförslag
......................................................... 2

1.
Lag om ändring i
aktiebolagslagen (1975:1385) .... 2

2.
Lagom ändring i
försäkringsrörelselagen (1982:713) 4

Utdrag
av protokoll vid regeringsammanträde den 15 mars 1984 .... 6

1
Inledning ........................................................ 6

2
Allmän motivering ........................................... ... 7

2.1
Bolagsledningens medborgarskap m.m............... 7

2.2
Inlösen av minoritetsaktier ........................... 8

2.3
Ikraftträdande ............................................. 10

3
Upprättade lagförslag ....................................... 10

4
Specialmotivering ........................................... .. 10

4.1
Förslaget till lag om ändring i
aktiebolagslagen . 10

4.2
Förslaget till lag om ändring i
försäkringsrörelselagen II

5
Hemställan ..................................................... ... II

6
Beslut .......................................................... ... II

Bilaga.
De remitterade förslagen .......................... .. 12

Utdrag
av lagrådets protokoll den 28 mars 1984 .... ... 16

Utdrag
av protokoll vid regeringssammanträde den 29 mars 1984 ... 21

Norstedts Tryckeri, Stockholm 1984