Prop. 1983/84:185

Prop. 1983/84:185 Regeringens proposition

1983/84:185

om
Nordiska ministerrådets allmänna budget för år 1985, m.m.;

beslutad
den 5 april 1984.

Regeringen
föreslår riksdagen att antaga de förslag som har upptagits i bifogade utdrag av
regeringsprotokoll.

På
regeringens vägnar SVANTE LUNDKVIST

G.
SIGURDSEN

Propositionens
huvudsakliga innehåll

I
propositionen föreslås att Nordiska ministerrådets allmänna budget för år 1985 godkänns
och att medel anvisas för Sveriges andel av kostnaderna för den verksamhet som
finansieras över denna budget. Vidare föreslås att regeringen bemyndigas medge
att vissa åtaganden görs av Nordiska industrifonden. Nordiska ministerrådets
allmänna budget omfattar inte det nordiska kultursamarbetet. För detta finns en
särskild budget.

I Riksdagen 1983/84. I saml. Nr 185

Prop.
1983/84:185

Utdrag

UTRIKESDEPARTEMENTET PROTOKOLL

vid regeringssammanträde 1984-04-05

Närvarande: statsrådet Lundkvist, ordförande, och
statsråden Feldt, Sigurdsen, Gustafsson, Leijon, Hjelm-Wallén, Peterson,
Andersson, Boström, Göransson, Gradin, R. Carlsson, Holmberg, Thunborg

Föredragande: statsrådet Sigurdsen

Proposition om Nordiska ministerrådets allmänna budget för
år 1985, m.m.

1 prop. 1983/84:100 (bil. 5, s. 26-27) har regeringen
föreslagit riksdagen att, i avvaktan på särskild proposition i ämnet, till
Nordiska ministerrådets allmänna budget för budgetåret 1984/85 beräkna ett
förslagsanslag av 70040000 kr. Jag avser nu att ta upp denna fråga.

1 Inledning

Nordiska ministerrådet inrättades år 1971 genom en
revision av den år 1962 ingångna samarbetsöverenskommelsen mellan de nordiska
länderna (Helsingfors-avtalet). Den 12 april 1973 ingicks ett avtal mellan de
nordiska länderna om upprättande av Nordiska ministerrådets sekretariat i Oslo.
Upprättandet av ministerrådssekretariatet godkändes för Sveriges del av
riksdagen den 25 maj 1973 (prop. 1973:121, UU 13, rskr 245). Verksamheten vid
sekretariatet inleddes den 1 juli 1973.

I samband med upprättandet av sekretariatet skapades en
budget för den del av ministerrådets verksamhet som administreras av
sekretariatet. Denna budget. Nordiska ministertädets allmänna budget, omfattar
inte det nordiska kultursamarbetet, för vilket Nordiska ministerrådet i sammansättningen
kultur- och undervisningsministrarna fastställer en särskild budget. Den
omfattar inte heller de gemensamma nordiska biståndsprojekt i u-länder som
finansieras över de nordiska ländernas biståndsbudgetar och inte heller medel
till Nordiska investeringsbanken.

Fr.o.m. år 1975 omfattar Nordiska ministerrådets allmänna
budget ett kalenderår. Medel för verksamheten under år 1984 anvisades av
riksdagen den 24 maj 1983 (prop. 1982/83:169, UU22, rskr 350).

Enligt det nya reglementet för Nordiska ministerrådets
budgetar (den allmänna budgeten och kulturbudgeten), beslutat av Nordiska ministerrå-

Prop.
1983/84:185 3

det
i juni 1983, fastställer Nordiska ministerrådet budgeten i mars under förbehåll
av de nationella parlamentens godkännande. Reglementet gäller fr.o.m. den Ijuli
1983.

På
initiativ av Nordiska rådet tillämpas sedan föregående års budgetbehandling en
ny ordning för behandlingen av den allmänna budgeten. Genom denna ordning, som
i huvudsak gäller även för Nordiska ministerrådets kulturbudget, har
önskemålet tillgodosetts att bereda Nordiska rådet förbättrade möjligheter att
delta i budgetarbetet och att ge rådets medlemmar tillfälle att debattera budgeten
under Nordiska rådets session. Härigenom uppnås också syftet att ge de
nordiska samarbetsaktiviteterna en bättre pariamentarisk förankring och att
göra den nordiska budgetbehandlingen mer lik den nationella.

Den
budgetprocedur som sålunda tillämpas innebär att förslag inte kan föreläggas
riksdagen inom den tid under vilken anslagspropositioner normalt ska lämnas.
Motsvarande gäller för Nordiska ministerrådets kulturbudget.

I
det följande redogör jag närmare för Nordiska ministerrådets allmänna budget
för år 1985 och vissa frågor i anslutning härtill.

Chefen
för utbildningsdepartementet kommer senare denna dag att anmäla frågan om
Nordiska ministerrådets kulturbudget för år 1985.

En
utföriig redogörelse för det nordiska arbetet har lämnats i den berättelse
rörande det nordiska samarbetet som Nordiska ministerrådet har överlämnat till
Nordiska rådet i december 1983 (dokument C 1/1984 i det nordiska trycket). En
sammanfattning av fackkapitlen i denna redogörelse bör fogas till protokollet i
detta ärende som bilaga 1.

En
översikt över Nordiska ministerrådets budget för år 1985 bör fogas till
protokollet i detta ärende som bilaga 2.

2
Föredraganden

2.1
Allmänt

1
rådande statsfinansiella läge i de nordiska länderna har det varit nödvändigt
att göra besparingar i de nationella statsutgifterna. Detta påverkar även det
nordiska samarbetet. En gemensam uppfattning är emellertid att det finns skäl
att betrakta den nordiska budgetbehandlingen på annat sätt än den nationella.
Genom att söka gemensamma lösningar i stället för att lägga ner resurser i
varje enskilt land för att lösa likartade problem, kan en samhällsekonomisk
nytta uppnås genom det nordiska samarbetet. Möjligheterna att åstadkomma
nationella besparingar genom nordiska samarbetslösningar bör därför tas
tillvara. Samtidigt kan konstateras att det nordiska samarbetet inom ramen för
den allmänna budgeten har nått en sådan omfattning och inrymmer ett så stort
antal aktiviteter att budgetarbetet enligt min mening i ökad utsträckning bör
inriktas mot omfördelningar inom givna nordiska och/eller nationella
budgetramar. +
1 Riksdagen 1983184. I samt. Nr 185

Prop. 1983/84:185 4

Dominerande i det nordiska samarbetet är f. n. frågorna om
det ekonomiska läget och sysselsättningen. I enlighet med en rekommendation
från Nordiska rådet förbereds nu gemensamma åtgärder under ledning av de
nordiska ländernas finans- och arbetsmarknadsministrar.

Arbetet på att utveckla Norden som hemmamarknad är ett av
de övergripande målen för det nordiska regeringssamarbetet. Det är en fortlöpande
process som bl.a, syftar till att underlätta för de nordiska företagen att få
bättre tillgång till den nordiska marknaden och att därmed skapa
förutsättningar för en förbättrad konkurrensförmåga på världsmarknaden. Detta
gäller inte minst de små och medelstora företagen. Nordiska ministerrådet
kommer i sitt arbete med "Norden som hemmamarknad" bl.a. att lägga
särskild vikt vid att avveckla tekniska och administrativa handelshinder. Det
arbete som här redan har satts igång nationellt kommer att föras vidare på
nordiskt plan. Ett närmare nordiskt samarbete kan samtidigt ge värdefulla
bidrag till likartade strävanden som pågår i andra internationella sammanhang.
Ett av de områden där samarbetet kan utvecklas är transport- och
kommunikationssektorn, där vi bör sträva efter att samordna våra länders
transportpolitik, bl.a. genom en harmonisering av sådana bestämmelser som är av
betydelse för handeln mellan länderna.

På många
områden är de nordiska länderna hänvisade till att samarbeta för att kunna
hålla jämna steg med de större industriländerna. De nordiska länderna är vart
och ett för små för att satsa på t.ex. forskare och teknisk utrustning på
viktiga områden såsom energiforskning, datateknologi och teknisk utveckling.
Den arbetsfördelning som åstadkommits och de gemensamma satsningar som gjorts
i det nordiska samarbetet i detta sammanhang bör föras vidare och fördjupas.
Ett aktuellt exempel är det förslag till en nordisk handlingsplan för datateknologiskt
samarbete som Nordiska ministerrådet lade fram till Nordiska rådets session år
1984.

Betydelsefulla för det nordiska samarbetet är de nordiska
kontakterna genom folkrörelserna och Föreningen Nordens verksamhet som
väsentligt har bidragit till att stärka medborgarnas känsla av nordisk
samhörighet.

Jag vill i detta sammanhang också nämna ett praktiskt
samarbete mellan de nordiska länderna, nämligen tjänstemannautbytet. Detta
fortsätter att utvecklas och har under åren 1979-1983 möjliggjort för närmare
150 statsanställda i Norden att få tjänstgöra på en annan nordisk myndighet.
På detta sätt knyts de nordiska förvaltningarna närmare samman, vilket torde
medverka till att man finner gemensamma lösningar på olika problem.

2.2 Översyn av formerna för det nordiska samarbetet m.m.

Genom en ändring av Helsingforsavtalet har Färöarnas,
Grönlands och Ålands ställning i det nordiska samarbetet stärkts fr.o.m. år
1984. Detta innebär bl.a. att Nordiska rådets medlemsantal utökats och att
Färöarna, Grönland och Åland fått egna representanter i rådet.

Prop. 1983/84:185 5

Samarbetet i och mellan Nordiska rådet och Nordiska
ministerrådet har fungerat i sin nuvarande form i över tio år. Då samarbetet
genomgått en snabb och omfattande förändring under denna period har behovet att
utvärdera och att se över samarbetets organisation och funktion ökat. Mot denna
bakgrund tillsatte de nordiska ländernas statsministrar och Nordiska rådets
presidium hösten 1982 en parlamentarisk kommitté med uppgift att göra denna
översyn.

Kommittén överlämnade sin rapport "Arbeidsformene i
nordisk samarbeid" (NU 1983:9) till de nordiska statsministrarna och
Nordiska rådets presidium den 30 november 1983. Huvudpunkterna i rapporten
innebar förslag som syftar till att skapa en klarare nordisk profil,
förstärkningar av Nordiska rådets presidium och de nordiska
samarbetsministrarnas ställning. En gemensam budget för nordiska ärenden och
bättre prioritering av de stora frågorna skall ytterligare bidra till denna
utveckling. Statsministrarna uttalade för sin del i samband med att de erhöll
rapporten att den utgjorde en god grund för det fortsatta arbetet på att
förverkliga önskemålen om ökad effektivitet i det nordiska samarbetet.
Rapporten diskuterades också vid Nordiska rådets session i Stockholm och rådet
antog en rekommendation som uppmanar Nordiska ministerrådet att före den 1
september 1984 lägga fram de förslag inom ministerrådets verksamhetsområde som
kommitténs rapport ger anledning till. Motsvarande uppmaning riktades också
till Nordiska rådets presidium vad avser Nordiska rådets område.

2.3 Nordiska ministerrådets allmänna budget för år 1985

2.3.1 Allmänt

Nordiska ministerrådets allmänna budget omfattar kostnader
för 15 nordiska institutioner och ca 220 st. särskilda projekt. Nya
samarbetsområden har tillkommit successivt. Budgetens omslutning uppgår till
170,4 milj. norska kronor för år 1984.

Det nordiska samarbetet består i stor utsträckning av att
nordiskt samordna nationella aktiviteter som alla länderna har intresse av.
Den nordiska budgeten skall ses som ett viktigt instrument för att gemensamt
utföra för de nordiska länderna angelägna arbetsuppgifter.

Syftet med den nordiska budgeten är inte att totalfinansiera
det nordiska samarbetet. De egentliga resurserna för det nordiska samarbetet är
betydligt större, eftersom många projekt finansieras även med nationella
anslag. Jag ser de gemensamma nordiska medlen som ett sätt att initiera och
hålla samman nordiska samarbetsprojekt. En betydande del av finansieringen bör
ske genom att nationella myndigheter tillskjuter egna medel. Beredvilligheten
att anslå sådana nationella medel blir då ett slags test på att den nordiska
prioriteringen överensstämmer med nationella prioriteringar och att projekten
verkligen är relaterade till de faktiska behoven. För svensk del kan detta
också ske genom att avräkning i vissa fall sker på nationella anslag.

Prop.
1983/84:185 6

2.3.2
Budget för år 1985

Mot
bakgrund av bl.a. den behandling av budgeten som skett i enlighet med den nya
budgetproceduren har Nordiska ministerrådet den 15 mars 1984 enats om en budget
för år 1985 på 211,4 milj. norska kronor. Detta är en ökning i förhållande till
år 1984 med 41,0 milj. norska kronor, eller med 24%. Den reala ökningen är 18%.

Av
utgifterna avses en del täckas genom Nordiska ministerrådets inkomster under
år 1985. Dessa inkomster består av räntor och avgifter som de anställda vid
Nordiska ministerrådets sekretariat har att erlägga i stället för inkomstskatt
i Norge. Nordiska ministerrådets totala intäkter beräknas till 7,5 milj. norska
kronor. Återstoden 203,9 milj. norska kronor avses finansieras genom bidrag
från de nordiska länderna.

Jag
skall nu redogöra för de allmänna prioriteringar som gjorts vid fastställandet
av 1985 års budget och utgifternas fördelning på vissa verksamhetsområden (en
mer detaljerad redovisning härav ges i bilaga 2).

Det
nordiska samarbetet bedrivs på en mycket bred front. Även om vissa temata som
"Norden som hemmamarknad" står centralt i samarbetet motsvaras inte
dessa av några enstaka projekt utan av ett stort antal olika verksamheter. Den
ökade arbetslösheten i de nordiska länderna har gjort att sysselsättningsfrågor
och möjliga åtgärder på det arbetsmarknadspolitiska och det ekonomiskpolitiska
området blivit alltmer centrala. Detta medför behov av satsningar över en
bredare front för att samarbetets fördelar skall kunna utnyttjas.

Bland de nya satsningarna
i budgeten märks särskilt anslagen för handlingsplanen på datateknologiområdet.
Nordiska ministerrådet har i avvaktan på fortsatta studier valt att tills
vidare lägga de medel som avses härför inom ministerrådets reserv. Sammanlagt
beräknas 26,4 milj. norska kronor för detta ändamål. Härav avses 20 milj.
norska kronor för stöd till industriell forskning och utveckling.
Handlingsplanen förutsätter att näringslivet i de nordiska länderna bidrar
finansiellt med ett belopp som på sikt motsvarar de statliga satsningarna.
Omfattningen av insatserna blir således beroende av näringslivets
beredvillighet att medverka.

I övrigt innehåller
budgeten realt ökade anslag till bl.a. den sociala sektorn, regionalpolitik,
arbetsmiljö samt jord- och skogsbruk. Häribiand utgörs den största enskilda
ökningen på budgeten av en permanentering av utbildningen av personal för
dövblinda. Nordiska ministerrådet har vid fastställandet av den slutliga
budgeten beaktat de förslag om vissa ökningar på arbetsmarknads-,
trafiksäkerhets- och turistområdet som framkom under Nordiska rådets session.
Ökning av anslagen i dessa avseenden har tillgodosetts genom en motsvarande
minskning av ministerrådets reserv med 350000 norska kronor.

De
medel i budgeten som upptagits för administration och liknande utgifter avser
främst kostnaderna för Nordiska ministerrådets sekretariat i Oslo. Dessa
kostnader beräknas till 22,3 milj. norska kronor och avser i

Prop. 1983/84:185 7

huvudsak personalkostnader m.m. Antalet fasta tjänster vid
sekretariatet uppgår till 47 st.

En stor del av anslagen finansierar gemensamma nordiska
institutioner. Antalet sådana institutioner uppgår f,n, till 15, De största
anslagen beräknas för Nordiska industrifonden (35,9 milj, norska kronor).
Nordiska hälsovårdshögskolan (8,8 milj. norska kronor). Nordiska institutet
för odon-tologisk materialprovning (8,0 milj. norska kronor) och Nordiska
projekt-exportfonden (7,0 milj. norska kronor).

Beträffande Nordiska industrifonden innebär tidigare
beslutad budget ett bemyndigande för fonden att ingå förpliktelser utöver
tillgängliga medel för innevarande budgetår. För år 1986 krävs sådant bemyndigande
upp till ett belopp av 20,6 milj. svenska kronor och för år 1987 upp till ett
belopp av 13,7 milj. svenska kronor.

Övriga anslag avses i huvudsak för olika projekt. Medlen
är avsedda för såväl pågående projekt som nya projekt under år 1985. Anslagen
fördelas f.n. på ca 220 st. särskilda projekt inom de olika verksamhetsområden
som budgeten omfattar. De största anslagen beräknas för verksamhetsområdena
regionalpolitik (totalt 12,5 milj. norska kronor), energi (totalt 8,8 milj.
norska kronor), arbetsmarknad (4,6 milj. norska kronor) och miljövård (7,3
milj. norska kronor). Anslagen inom miljövårdsområdet innefattar bl.a. medel
för genomförande av det nya luftföroreningsprogrammet.

Jag
tillstyrker för egen del Nordiska ministerrådets förslag till allmän budget för
år 1985. Jag föreslår att regeringen underställer riksdagen förslaget för
godkännande.

2.3.3 Sveriges andel av budgeten

Ländernas bidrag till Nordiska ministerrådets budgetar
beräknas enligt en särskild fördelningsnyckel. Tidigare har fördelningen
grundats på förhållandet mellan ländernas bruttonationalprodukter.

Nordiska ministerrådet (samarbetsministrarna) fastställde
den 10 november 1982, efter en teknisk utredning av olika beräkningsgrunder,
nya principer för beräkningen av den nordiska fördelningsnyckeln. De nya
reglerna innebär att fördelningsnyckeln fastställs som resp. lands andel av den
samlade nordiska bruttonationalinkomsten (BNI) till faktorpris. Som bas skall
användas de kända värdena från de två senaste åren. För det senaste året
används preliminära tal. Fördelningsnyckeln skall hädanefter fastställas för
varje år. För att underlätta övergången mellan den gamla och den nya
beräkningsmetoden har som en övergångsordning följande fördelningsnyckel
fastställts för år 1984, nämligen Danmark 21,3%. Finland 17,0%, Island 1,1%,
Norge 19,2% och Sverige 41,4%. Sveriges andel av budgeten för 1984 beräknades
enligt denna fördelningsnyckel till totalt 70040000 svenska kronor.

För år 1985 gäller följande fördelningsnyckel: Danmark
19,9%, Finland 18,3%, Island 0,9%, Norge 21,0% och Sverige 39,9%. Sveriges
andel av t2
Riksdagen 1983/84. 1 samt. Nr 185

Prop. 1983/84:185 8

budgeten
har således minskat något jämfört med föregående år. Sveriges andel av de
nationella bidragen till budgeten för år 1985 föresläs därmed i enlighet med
fördelningsnyckeln beräknad till 81356100 norska kronor, vilket motsvarar ca 83
872000 svenska kronor. Detta innebär en ökning med 13832000 svenska kronor i
förhållande till år 1984.

Medlen
bör anvisas i statsbudgeten för budgetåret 1984/85. Eftersom Nordiska ministerrrådets
budget avser kalenderåret 1985, kan det svenska bidraget delvis komma att
behöva betalas ut efter det svenska budgetårets utgång.

För Nordiska industrifondens
bemyndigande att ingå förpliktelser för år 1986 och år 1987 utöver tillgängliga
medel beräknar jag att Sverige skall svara för samma andel därav som för den
svenska andelen av Nordiska ministerrådets allmänna budget, dvs. 39,9% av de
aktuella beloppen som är 20,6 resp. 13,7 milj. svenska kronor. Detta motsvarar bemyndiganden
på ca 8,2 milj. svenska kronor för år 1986 och ca 5,5 milj. svenska kronor för
år 1987.

3
Hemställan

Med
hänvisning till vad jag nu har anfört hemställer jag att regeringen föreslår
riksdagen att

1.
för Sveriges del godkänna
Nordiska ministerrådets förslag till allmän budget för år 1985,

2.
till Nordiska
ministerrådets utlmännu budget för budgetåret 1984/85 under tredje huvudtiteln anvisa ett förslagsanslag av 83872000
kronor,

3.
bemyndiga regeringen att medge
att stöd lämnas av Nordiska industrifonden vilket inräknat löpande beslut för
Sveriges del innebär åtaganden om högst 8200000 kronor under år 1986 och högst
5 500000 kronor under år 1987.

Ärendet
bör behandlas under innevarande riksmöte.

4
Beslut

Regeringen
ansluter sig till föredragandens överväganden och beslutar att genom
proposition föreslå riksdagen att antaga de förslag som föredraganden har lagt
fram.

Prop. 1983/84:185 9

Bilaga
1

Sammanfattning av det nordiska samarbetet under år 1983
inom Nordiska ministerrådets verksamhetsområde

I
det följande återges sammanfattningar av fackkapitlen i den berättelse rörande
det nordiska samarbetet som Nordiska ministerrådet i december 1983 överiämnade till
Nordiska rådet (dokument C 1/1984).

Lagstiftningssamarbetet

Även
under år 1983 har det nordiska lagstiftningssamarbetet bedrivits inom de ramar
som lades fast i slutet av 1970-talet. Ett möte mellan justitieministrarna har
hållits i Visby under tiden den 20-21 juni 1983 och i Mariehamn den 15 november
1983. Ämbetsmannakommittén för lagstiftningsfrågor har den 3 maj 1983
sammanträtt på Königstedt gård utanför Helsingfors och i anslutning till
ministermötet i Mariehamn. Rättscheferna har mötts i Stockholm den 18 - 19
oktober 1983. Vidare har lagstiftningsfrågor diskuterats vid det gemensamma
mötet mellan Nordiska ministerrådet (justitieministrarna) och Nordiska rådets
juridiska utskott i Mariehamn i november 1983.

Det
fortlöpande utbytet av upplysningar om aktuella lagstiftningsåtgärder har
intensifierats under senare år. Vidare förekommer som tidigare täta kontakter
mellan företrädare för justitieministrarna inför och vid möten i olika internationella
organ. Detta samarbete innebär att de nordiska länderna oftast kan uppträda med
en gemensam hållning och därigenom lyckas få gehör för sina synpunkter på ett
sätt som annars inte hade varit möjligt. Samarbetet utgör inte sällan
inledningen till gemensamma nordiska lagstiftningsprojekt, där lagstiftningen
baseras på de resultat som uppnåtts på det vidare internationella planet.

Även
under det gångna året har ett antal nya samarbetsprojekt satts igång. Av dessa
kan särskilt pekas på det samarbete som har inletts när det gäller de frågor av
juridisk natur som användningen av automatisk databehandling ger upphov till, bl.a.
skadeståndsrättsliga, upphovsrättsliga och straffrättsliga. Vidare har
lagstiftningsarbetet från en teoretisk utgångspunkt diskuterats vid ett
nordiskt seminarium den 13 - 15 juni i Esbo i Finland.

I
avsnittet om det nordiska lagstiftningssamarbetet redogörs för utvecklingen på
gemensamt nordiskt plan under det gångna året. Samarbetet indelas och
presenteras under sammanlagt tio huvudrubriker på ungefar samma sätt som i det
föregående årets verksamhetsberättelse.

De
aktuella lagstiftningsområdena är följande: o Familjerätt o Avtalsrätt, köprätt
och konsumentskydd

Prop.
1983/84:185 10

o
Transporträtt o Immaterialrätt o Skadeståndsrätt o Bolagsrätt o ADB o
Straffrätt o Processrätt o Offentlig rätt.

Bland
de områden där samarbetet utvecklats kan - vid sidan av det nyss nämnda
samarbetet kring datafrågor - särskilt nämnas följande:

Frågan om lagreglering av
artificiell insemination har diskuterats vid det nordiska justitieministermötet
i juni 1983. Det rådde då enighet om att man fortlöpande skall hålla varandra
underrättade om det utredningsarbete som pågår. Avsikten är att man skall
återkomma till frågan om ytteriigare nordiska överläggningar när
remissbehandlingen av ett svenskt betänkande i ämnet är avslutad.

Ett allt större antal barn
som adopteras i Norden kommer från utomnor-diska stater, framför allt i tredje
världen. Det finns av denna anledning ett särskilt behov av regler om
internationell adoptionshjätp. Vid Nordiska rådets 31:a session har rådet
anmodat ministerrådet att sätta igång ett samarbete i syfte att få till stånd
likartade regler om internationell adoptionsförmedling och adoptionshjälp.
Arbete på frågor med anknytning härtill pågår i Danmark, Finland, Norge och
Sverige. Fortlöpande kontakter har hållits mellan berörda departement och
adoptionsorgan i de nordiska länderna. Nordiska överläggningar äger rum i Helsingfors
under hösten 1983.

Slutligen kan nämnas
uppföljningen av den överenskommelse som träffats mellan de nordiska
statsministrarna om gemensamma åtgärder mot olika former av ekonomisk
brottslighet. En särskild nordisk arbetsgrupp tillkallades i början av år 1983
med uppgift att kartlägga behovet av nordiskt samarbete såvitt gäller
bekämpandet av ekonomisk brottslighet. Arbetsgruppens rapport har nyligen
presenterats. Ministerrådet överväger nu vilka ytterligare åtgärder som bör
vidtas med anledning av arbetsgruppens förslag.

Konsumentpolitik

Under
år 1983 har 25 projekt vidareförts eller startats inom ramen för en sammanlagd
medelsram av ca 3 milj. NOK. Ett projekt har avslutats under året. Arbetet har
skett med utgångspunkt i ministerrådets samarbetsprogram på området från 1980.
Samtidigt har samarbetsprogrammet reviderats. Ett förslag till ett sådant
reviderat program avses bli framlagt vid Nordiska Rådets session 1984.

Konsumentfrågor
förknippade med ny teknologi har ägnats särskild

Prop.
1983/84:185 11

uppmärksamhet
under året. Särskilt har reklam via satellit-TV, kabel-TV, reklam i video, teledata
och bruk av datateknik i varuhandeln studerats.

På produktsäkerhetsområdet
har allmänna utredningar gjorts om pågående arbete med nationella
inrapporteringssystem för produktrelaterade olycksfall och om problem i samband
med värdering av risker. Vidare har undersökningar av tältmaterials och kläders
brandegenskaper avslutats och undersökningar av hushållsstegar och leksaker
påbörjats.

Inom
produktinformationsomrädet har projekt om tvättmaskiners spar-program och om
möbelmärkning avslutats. På området har man också uppmärksammat information som
ges vid försäljning av småhus, information om färger och läcker samt om
hushållsapparaters buller och om förståeligheten av grafiska symboler.

När
det gäller utbildning har verksamheten inriktats på förskolan, på
högskoleutbildning av socialarbetare och på vidareutbildning av konsumentmedarbetare.
Vidare har ett seminarium om konsumentjoumalistik genomförts. Ett projekt om
konsumentorganens produktion av utbildningsmaterial har påbörjats.

Såvitt
avser konsumenträttsliga frågor har ett projekt om konsumentproblem
förknippade med garantier avslutats liksom en analys av villkor och praxis i
samband med avtal om sällskapsresor. En undersökning av behovet av lagregler
och särskilda procedurer vid tillbakakallande av farliga varor har påbörjats
liksom en kartläggning av postförsäljningsklubbars verksamhet.

Varuförsörjningsfrågor
har uppmärksammats dels i form av ett seminarium om butikers lokalisering,
sortiment och serviceutbud, dels genom ett påböljat projekt om olika former för
konsumentinflytande på området.

Ett
samarbete i syfte att, nordiskt och nationellt, utveckla konsumentorganens
arbete med hushållsekonomiska frågor har fortsatt under året. I syfte att skapa
underlag för framtida samarbete har de nationella konsumentorganens mandat och
tidigare befattning med offentliga tjänster kartlagts. Befintlig kunskap om
rådgivning till enskilda konsumenter sammanställs i ett pågående projekt.

Samarbetet
inom utbildning, forskning och kultur

De
nordiska ländemas regeringar har under 1983 inom Nordiska minis

terrådet (kultur- och utbildningsministrarna) fortsatt arbetet för att stärka

och intensifiera samarbetet inom områdena utbildning, forskning och all

mänkulturell verksamhet i Norden och i det nordiska kulturavtalets anda

vidareutveckla den nordiska kulturgemenskapen (rek. nr. 10/1983). Sam

manfattningsvis kan nämnas några av de mer omfattande frågor som under

året i hög grad präglat arbetet. _ ..

I
januari 1983 inledde Nordiska forskningspolitiska rådet (FPR) sin verksamhet. FPR
har till uppgift att ge råd till Nordiska ministerrådet i

Prop. 1983/84:185 12

långsiktiga
och övergripande forskningspolitiska frågor och att främja samarbete över hela
forskningsfältet. Under perioden 1983-1985 skall rådet bygga upp sin verksamhet
och har hittills bl a lagt fram förslag till handlingsprogram för rådets
verksamhet och satt igång viss programverksamhet. Förslaget till
handlingsprogram bifogas denna årsberättelse (bilaga 1). Materialet skall ligga
till grund för ett ställningstagande om riktlinjer för FPR:s verksamhet.

I
maj invigdes Nordens Hus på Färöarna, ett projekt som finansierats gemensamt av
de nordiska länderna och av Färöarnas landsstyre. Huset är placerat i utkanten
av Törshavn. Önskan har varit att med Nordens Hus på Färöarna intensifiera de
kulturella kontakterna mellan Färöarna och övriga Norden. Huset är ett modernt flerfunktionshus
med utrymmen för teater, musik, dans, utställningar, konferenser och inrymmer
bl a också läsrum, grafisk verkstad och ateljé.

I
juni reviderades det nordiska kulturavtalet i avsikt att ge de självstyrande
områdena Färöarna, Grönland och Åland bättre möjligheter till representation
och deltagande i det nordiska kultursaniarbetet. Samtidigt har motsvarande
ändringar gjorts i andra nordiska samarbetsavtal. Förändringarna följs upp med
kartläggning av den inriktning och omfattning av samarbetet i delvis nya former
som de självstyrande områdena överväger.

Inom
ramen för den satsning på datateknologiområdet som berör flera olika fält inom
det nordiska samarbetet har en ledningsgrupp tillsatts för att ansvara för den
del av projektverksamheten som rör kulturavtalets verksamhetsområde.

Den
stora kulturmanifestationen i USA - "Scandinavia Today" -avslutas i
princip med utgången av 1983. I detta projekt har de nordiska länderna haft
möjlighet att genom utställningar, konserter, filmer, seminarier och en rad
andra arrangemang ge en mångfasetterad bild av dagens kulturiiv i Norden.
Miljoner amerikaner har på olika sätt nåtts av arrangemangen.

Arbetsmarknad

Arbeidsl0sheten
0kte i Norden i 1983 samtidig som det ble utflating og for enkelte av landene
en nedgång i sysselsettingen totalt. Antall ledige plasser meldt til arbeidsformidlingskontorene
gikk ned. Ungdomsarbeids-l0sheten gir fortsatt grunn for bekymringer. I 1982
steg de samlede utbeta-lingene under arbeidsl0ysetrygden med 25% i forhold til
1982. I 1983 ventes ytterligere en stigning fra 20.9 milliarder NOK til 25
milliarder NOK.

Utviklingen
på arbeidsmarkedet viser nå at skal en gjenopprette full sysselsetting må en stimulere
til st0rte omstillinger på arbeidsmarkedet og dette vil kreve at sysselsettingspolitiske
synspunkter i sterkere grad bygges inn i all offentlig planlegging og dessuten at
arbeidsmarkedets i

Prop. 1983/84:185 13

parter
dras sterkere inn i denne planleggingsprosessen. Det vil også kreves et utvidet
nordisk og intemasjonalt samarbeide. Et viktig grunnlag for dette samarbeidet
er den overenskomsten om felles nordisk arbeidsmarked som trådte i kraft 1. august
1983. Island har nå også sluttet seg til det felles nordiske arbeidsmarkedet. Dessuten
vil oppf0lgingen av Nordisk Råds rekommendation nr. 28/1983 om 0konomisk utvikling
og full sysselsetting vasre et viktig mål på landenes felles innsatser.

Arbeidsmarkedssamarbeidet
har fulgt opp samarbeidsprogrammet fra 1979 og en rekke utredningsprosjekter og
andre nordiske fellestiltak er blitt gjennomf0rt med hovedvekt på arbeidsmarkedets
funksjonsmåter, ar-beidsmarkedsforvaltningens instrumenter og metodikk samt tiltak
for saer-1ig utsatte grupper på arbeidsmarkedet. Spesiell oppmerksomhet er viet
ungdomsarbeidsl0sheten. Kontakten med arbeidslivets parter er utvidet.

Nordisk
Arbeidsmarkedsutvalg har påbegynt arbeidet med å revidere samarbeidsprogrammet
på arbeidsmarkedsområdet. Det vil bli lagt saerlig vekt på å utvikle det felles
nordiske arbeidsmarkedet.

Diskusjonen mellom arbeids-
og finansministrene har innledet et bredt anlagt analyseprosjekt om arbeidsl0shetens
samfunns0konomiske kostnader samt sosiale og menneskelige konsekvenser. Samarbeidet
har også inkludert mulighetene for sterkere felles nordiske initiativ i den internas-jonale
debatten om 0konomisk politikk og arbeidsl0shet. De begrensede budsjettmidler
som avsettes til arbeidsmarkedssamarbeidet på nordisk plan har fortsatt f0rt
til reduserte muligheter for å ta opp nye prioriterte samarbeidsoppgaver.

Arbetsmiljö

Till
grund för det nordiska samarbetet på arbetsmiljöområdet ligger ett samarbetsprogram
från år 1981. Programmet har under år 1983 varit under omarbetning och en
förhållandevis omfattande revision planeras. Ett ministerrådsförslag om ett
reviderat program kommer att läggas fram till Nordiska rådets session år 1984.

Forskningen inom området arbetsmedicin
och yrkeshygien har även år 1983 utgjort det största delområdet inom sektorn.
Dokumentation av yrkeshygieniska gränsvärden, samarbete mellan de
yrkeshygieniska enheterna, forskning angående arbetsförhållandenas betydelse
för fosterskador samt arbetsrelaterade sjukdomar i stöd- och rörelseorganen
samt dessa sjukdomars prevention har utgjort centrala projekt på området.

Samarbetet
mellan myndigheterna har gällt främst dokumentationsverksamhet, koordinering
av arbetet med föreskrifter, samordning av produktkontroll, personsäkerhet vid
automation samt riskanalyser.

En
undersökning gällande arbetstids- och ledighetslagstiftningen och ett flertal
mindre projekt har slutförts under år 1983. Ett samarbete om effektivisering
av olycksfallsbekämpning har inletts.

Prop. 1983/84:185 14

Socialpolitik

Till
grund för det nordiska samarbetet på social- och hälsovårdsområdet ligger det
reviderade samarbetsprogram som fastställdes av Nordiska ministerrådet
(social- och hälsoyårdsministrama) i augusti 1982.

Samarbetet
inom de olika delsektorema bedrivs dels inom de fem permanenta
institutionerna:

-
Nordiska hälsovårdshögskolan

-
Nordiska institutet för odontologisk
materialprovning

-
Nordiska läkemedelsnämnden

-
Nordiska nämnden för alkohol-
och drogforskning

-
Nordiska nämnden för
handikappfrågor, dels i form av fristående projektverksamhet.

Den nya nordiska
konventionen om social trygghet trädde i kraft den 1 januari 1982. Under år
1983 trädde dessutom en överenskommelse mellan Danmark, Finland, Norge och
Sverige om godkännande av vissa yrkesgrupper för verksamhet inom hälso- och
sjukvården och veterinärväsendet i kraft.

Frågor
som integrering av erfarenheter från den sociala sektorn i samhällsplaneringen,
utbildning av personal för dövblinda, etc. har ägnats stor uppmärksamhet i det
fristående projektarbetet. Samarbete inom medi-cinal- och socialstatistiken
samt njurtransplantationsområdet har bedrivits under lång tid.

Miljövård

Milj0ministrene
vedtog i foråret 1983 program for nordisk samarbejde om milj0beskyttelse
1983-87. Programförslaget var forud for dette fremlagt som ministerrådsforslag til
Nordisk Råds session i Oslo, hvor forslaget fik en positiv modtagelse (rek. nr.
16/1983). Arbejdet i 1983 har vaeret praeget dels af at en raskke aktiviteter igangsat
efter det gamle program er afsluttet dels af at nye satsninger er igangsat. Det
gaelder f. eks. på prioriterede områder som luftforurening, kemiske stoffer og
produkter, naturvaem og st0jbekaempelse.

I
1983 trådte ECE-konventionen om graenseoverskridende luftforurening i kraft.
Der er nedsat et eksekutivorgan og arbejdet koncentrerer sig nu om effektunders0gelser
og om etableringen af forpligtende aftaler om begraensning af udslip af svovldioxid.

På
bilgasområdet går udviklingen i Europa mod blyfri benzin og skaer-pede krav til
begraensninger af forurenende udslip. Også på st0jområdet går udviklingen mod skaerpede
krav.

De
nordiske lande har i 1983 arbejdet på at koordinere indsatsen til bekaempelse
af luftforureninger og vil fortsastte med dette arbejde også i årene fremover.
Således planlxgges en st0rre projektsatsning på luftområdet med start i 1984 og
afvikling över 3 år.

Prop. 1983/84:185 15

På
st0jområdet vil de nordiske lande fra 1984 tage en falles st0jmodel for skinnegående
trafik i anvendelse. SAS står överfor beslutning om indk0b af nye fly. En henvendelse
til SAS fra de nordiske regeringer ang. vareta-gelse af milj0interesser vil blive
overvejet.

De
nordiske ländes systemer for klassificering og maerkning af kemiske stoffer og
produkter har i årets l0b undergået l0bende tilpasning til hinan-den for at fremme
handelssamkvem samt sikkerhed og milj0hensyn ved produkthåndteringen.

Verden
står idag överfor en raekke meget alvorlige milj0- og ressource-problemer. De
nordiske milj0ministre har på et m0de i november dr0ftet hvordan Norden bedst medvirker
til at få disse problemer under kontrol bl.a. gennem arbejdet i FN og FN's underorganer.
En nordisk policy överfor de globale milj0- og ressourceproblemer er under
förberedelse.

De
nordiske principper for beskyttelse af truededyrogplanteranvendes nu i 4 lande,
mens Island forventes at tilslutte sig senere. En omfattende planlxgning af
natur- og kulturlandskabet finder sted i de nordiske lande i disse år.
Projektet om reprassentative naturtyper i Norden er afsluttet i 1983 med udgivelse
af NU 1983:2. Arbejdet har vundet stor anerkendelse og anvendelse intemationalt
og ligger til grund for en raekke nationale indsatser.

Embedsmanskomiten
for milj0sp0rgsmål har i 1983 haft forberedende arbejdsgrupper nedsat på f0lgende
sagområder: forskning og styring af MIL-projektene, vand- og afl0b, luftforurening,
st0j, genanvendelse og affald, produktkontrol (kemiske produkter), naturvaem og
friluftsliv og milj0data. Milj0sektoren har i 1983 rådet över samlet 6.041.000 NOK
på ministerrådets almene budget.

Jämställdhet

Ett
reviderat samarbetsprogram för jämställdhetsområdet förelades Nordiska rådet
vid dess 30:e session och antogs av Nordiska ministerrådet (jämställdhetsministrama)
i augusti 1982. Programmet anger följande huvudområden för samarbetet:
arbetsliv, social- och familjepolitik, utbildning, boende- och
samhällsplanering samt deltagande i det politiska livet och samhället i övrigt.

Projektverksamheten
har under verksamhetsåret inriktats på jämställdhet i arbetslivet t.ex.
produktivitetsfrämjande lönesystem och dess inverkan på jämställdhet och
konferens om den könsuppdelade arbetsmarknaden samt på kvinnors politiska
deltagande t.ex. en undersökning om kvinnor i politiska beslutsprocesser och en
kartläggning av de kunskaper som finns om kvinnor i nordisk politik. I övrigt
har ministerrådet anordnat en konferens om jämställdhet och forskning samt
genomfört en sammanställning av befintlig information om våld i
parförhållanden.

Arbetsmarknadens
parter inbjöds till ett möte med nordiska jämställd-

Prop. 1983/84:185 16

hetsutskottet
den 25 april 1983 för att diskutera ministerrådets verksamhet på
jämställdhetsområdet samt för att utbyta information och erfarenheter.

Den
26 - 27 april 1983 arrangerades ett kontaktmöte mellan representanter för
nationella kvinnoorganisationer. Nordiska rådets social- och miljöutskott och
det nordiska jämställdhetsutskottet. Vid'kontaktmötet presenterades och
diskuterades NAUT:s projekt om "Deltidsarbete i Norden" (NAUT-rapport
1983:6) samt det då ännu inte avslutade projektet om "Kvinnor i nordisk
politik".

En
stående punkt på nordiska jämställdhetsutskottets dagordning har under året
varit förberedelserna för FN:s kvinnokonferens i Nairobi 1985.

Transport,
kommunikation och trafdisäkerhet

I
henhold til den nordiske transportavtale er det en oppgave for Nordisk embetsmannskomité
for transportsp0rsmål (NET) bl. a. å f0lge utviklingen innen området og trekke frem
oppgaver som er egnet for nordisk samarbeid. NET har i samråd med
ministerrådssekretariatet under virksomhets-året utgitt en översikt över samarbeidet
siden 1973 i henhold til transportavtalen (Nordisk transportavtale 1973-1983).

To
nye projekter ble igångsatt 1983 - vegforskningsprojektet "Vinter-vedlikehold"
og prosjektet "Ferger og lastebiler". I 1983 arrangerte NET videre en
ekspertkonferanse for å dr0fte nye samarbeidsidéer med ek-sperter på forskjellige
områder innen samferdselssektoren. Mange forslag ble tätt opp og noen av dem er
med i projektplanene for 1984 og 1985. Det gjelder reduksjon av naeringslivets
transportkostnader, jernbaneforskning og bmk av datateknologi i samferdselssektoren.
Videre vil det i 1984 bli igångsatt en kartlegging og sammenstilling av samferdselspolitikken
i de nordiske land.

NET vil
i tiden fremover satse på flere men mindre projekter. En slik budsjettering vil
gi st0rre fleksibilitet og st0rre muligheter for, på et tidlig tidspunkt, å kunne
ta opp aktuelle emner, f. eks. rekommandasjoner fra Nordisk Råd.

Nordiska
trafiksäkerhetsrådet (NTR) har det övergripande ansvaret för samarbetet inom trafiksäkerhetssektom
i de nordiska ländema.

Av
nationella åtgärder som har följts kan nämnas automatiska trafikkontroller,
giltigheten av nordiska körkort och parkeringstillstånd för handikappade.
Arbetet med att genomföra det Nordiska trafiksäkerhetsåret (NTÅ-83) har
givetvis också följts noggrant.

På
det internationella planet har uppmärksamheten riktats främst mot olika
ändringsförslag i 1968 års Wienkonventioner om vägtrafik och om vägmärken och
trafiksignaler. Även utvecklingen inom det fordonstekniska området har följts.

NTR
har under 1983 drivit gemensamma nordiska trafiksäkerhetsprojekt om cyklande
barn, äldre fotgängare, användning av bilbälten i bilars baksä-

Prop.
1983/84:185 17

ten,
bromskraftsfördelningen i fordonståg och intemordisk användning av olycksdata.
Under året har vidare rapporter publicerats om tidigare slutförda projekt,
nämligen "Föräldrars åsikter om barns trafiksäkerhet", "Effekter
av åtgärder mot promilleköming" och "Evalueringsmetoder i trafikundervisningen".

Under
1984 planeras gemensam trafiksäkerhetsforskning kring motorcyklisternas
säkerhet, de trafikonyktra och tunga fordons säkerhet på väg. Under de därpå
följande åren har NTR beslutat att prioritera tre problemområden, nämligen
cyklisternas säkerhet, motorcyklisternas säkerhet och tätortstrafiken. Dessa
områden har valts ut mot bakgmnd av de förändringar i ländernas trafiksäkerhetsläge
som har kunnat konstateras.

Efter
många år med en på det hela taget gynnsam trafikolycksutveckling i de nordiska ländema
ser det nu tyvärr ut som om både antalet olyckor och antalet dödade och skadade
i trafiken ökar. Det är dock ännu för tidigt att konstatera att den nedåtgående
olycksutvecklingen mera definitivt har brutits.

Turism

Turismen
bidrar til verdifull rekreasjon og 0kte kulturelle kontakter. Turismen er et
viktig element i landenes samfunns0konomi. Ministerrådets program for nordisk samarbeid
på turistområdet (turistprogrammet) ble fastsatt 1978 og Nordisk ministeråds turistutvalg
opprettet. Utvalgets virk-somhet skjer i naert samarbeid med Nordisk Turistråd
(NT), som er et samarbeidsorgan for de nasjonale turistrådene og tilsvarende.

Den hittil st0rste satsing
for å stimulere intemordisk turisme er kampanjen "Reis i Norden". 0vrige
prosjekter i 1983 har vasrt markedsunders0-kelser (Storbritannia og Nederland),
revidering av handboken "Reiseliv i Norden", förberedelse av en konferanse
på Åland i 1984 og seminar for reiselivslaerere/utdannelsesledere.

I
mars 1983 hadde Nordisk Turistråd og turistutvalget et m0te omkring det framtidige
prosjektsamarbeid. I framtiden kommer arbeidet å konsen-treres i st0rre grad om
konsumenten/turisten. I den anledning har turistut-valget begynt å gjennomgå
turistprogrammet med sikte på oppdatering, komplettering og eventuelt
revidering.

I
sin virksomhet har turistutvalget lagt saerlig vekt på gjensidig orientering
om aktuelle turistpolitiske sp0rsmål i hvert av landene. Det gjelder informasjon
om lovendringer, endringer i regelverket samt om resultatet av viktige utredninger
på turistområdet. Også samråd og samarbeid i intemasjonale sp0rsmål har under
året vaert et fast punkt på utvalgets dagsorden.

I
1984 igangsettes et prosjekt med sikte på samordning av ferieunders0-kelsene i
Norden. I 1985 f0lges dette arbeid opp med unders0kelse av "ikke reisende",
samordning av turiststatistikken og kartlegging av turismens utviklingsmuligheter
i Norden.

Prop. 1983/84:185 18

Kampanjen
Reis i Norden avslutter i 1984. Arbeidet med å stimulere til intemordiske reiser
fortsetter likevel og i 1985 igangsettes et prosjekt omkring prisdifferensiering.

Finans-
och valutapolitik m. m.

Efter
den längsta recessionen sedan andra världskriget har under 1983 en konjunktumppgång
inletts i industriländerna. Uppgången är tydligast i USA, men även i vissa
andra industriländer kan tecken på en ekonomisk återhämtning skönjas. Alltjämt
råder dock betydande osäkerhet om uppgångens styrka och varaktighet.

Utvecklingen
i de nordiska länderna under året har kännetecknats av fortsatt svag tillväxt.
Prisstegringstakten har under 1983 klart fallit i Danmark, Island och Norge,
medan den inte uppvisat större förändringar i Finland och Sverige.
Arbetslösheten, som ligger på helt olika nivåer i de nordiska ländema, har ökat
något under året. Bytesbalansunderskotten för Danmark, Island och Sverige
väntas minska betydligt under år 1983, medan Finlands underskott beräknas bli
något större. Norges bytesbalansöverskott beräknas öka till följd av en ökning
i såväl oljeexporten som annan export.

Vid
sidan av uppföljningen av Nordiska rådets rek. nr. 28/1983 om ekonomisk
utveckling och full sysselsättning, har det nordiska samarbetet på det
ekonomisk-politiska området under år 1983 till stor del avsett frågor rörande
valutapolitik och valutareglering. På uppdrag av finansministrarna har ämbetsmannakommittén
för valutafrågor och finansiella frågor (NÄVF) utrett möjligheterna att
vidareutveckla de valutapolitiska konsul-tationema i Norden. Utredningen, som
lades fram i juni och som offentliggjorts (NU 1983:4), utmynnar i förslag om
en förbättrad valutapolitisk informationsordning. De nordiska finansministrarna
har behandlat rapporten och har därvid gjort ett uttalande till Nordiska
rådet. I uttalandet instämmer ministrarna i förslaget om en mera systematisk
informationsprocedur och förklarar dessutom att de mot denna bakgmnd skall
vidareutveckla sina informella ömsesidiga kontakter.

NÄVF
har vidare lagt fram en tilläggsrapport om åtgärder på valutaområdet för att
främja industriella samarbetsprojekt över gränserna i Norden (NU 1983:5). Bakgmnden
är att ministerrådet vid Nordiska rådets session 1982 anmodades att ytterligare
studera en harmonisering och liberalisering av valutaregleringama samt att
pröva möjligheterna för införande av fribelopp och förenklade administrativa mtiner,
särskilt för mindre företag. Tilläggsrapporten, vars innehåll närmare redovisas
nedan, behandlades av finansministrarna vid deras möte den 16 november 1983 i
Köpenhamn. Resulatet av denna behandling framgår av ministerrådets meddelande
om uppföljningen av Nordiska rådets rek. nr. 23/1980.

Prop. 1983/84:185 19

Industripolitik

Arbetet
på det industripolitiska området har under år 1983 koncentrerats på att
slutföra den översyn av det industripolitiska samarbetet, som ministerrådet
beslutade om ijanuari 1982 genom att anta en särskild arbetsplan. Samtidigt har
verksamheten inom Nordiska industrifonden och NORDTEST förts vidare. Projektet
"Geologiskt samarbete på Nordkalotten" har likaså förts vidare enligt
planerna.

I
redovisningen av det industripolitiska samarbetet behandlas den rapport om
arbetet med översynen av det nordiska industripolitiska samarbetet som
Nordiska ministerrådet (industriministrarna) antog vid sitt möte den 27 oktober
1983. Förutom arbetet med de specifika uppgifter och frågor som angavs i
arbetsplanen redovisas också vissa frågor som ej återfinns i arbetsplanen men
som aktualiserats under det gångna året. Vidare berörs verksamheten under år
1983 inom institutioner och projekt samt inom Nordisk industrialiseringsfond
för Island och svensk-norska industrifonden.

Rapporten
utmynnar i att en förstärkning av det nordiska tekniska FoU-samarbetet och av
Nordens roll som hemmamarknad bör utgöra tyngdpunktsområdena i det fortsatta
nordiska industripolitiska samarbetet. Samarbete på dessa områden bedöms vara
det som främst kan bidra till att ge de nordiska ländernas industri en ökad
styrka och en bredare bas i den internationella konkurrensen. I rapporten
redovisas konkreta förslag till åtgärder på dessa samarbetsområden som till
vissa delar redan beslutats och som i övrigt kommer att följas upp i det
fortsatta samarbetet.

Energipolitik

Energipolitikken
er et samarbejdsområde i fortsat vsekst, og derfor er der behov for initiativ,
koordination og planlaegning. For at im0dekomme disse behov fastsatte
ministerrådet i febmar 1982 en arbejdsplan for det nordiske energisamarbejde. I
erkendelsen af de mange arbejdsopgaver, der ligger på energiområdet, og for yderligere
at styrke det energipolitiske samarbejde besluttede ministerrådet (samarbejdsministrene)
i september 1982 at dele den davasrende embedsmandskomitte for industri- og
energipolitik. Energipolitiske sp0rgsmål behandles herefter af Nordisk Embedsmandskomitte
for Energipolitik.

Selv
om energisamarbejdet stadig befinder sig i en indledende fase er informationsudveksling
og projektsamarbejde kommet igång på mange områder. Bl.a. inden for områdeme energi0konomisering,
energiplan-laegning, energiforskning og altemative drivmidler. Med udgangspunkt
i embedsmandskomittens rapport "Nordiskt samarbete om olja och gas", der
blev forelagt Nordisk Råd ved sessionen i 1983, er også samarbejdet inden for olie-
og gasområdet ble vet taget op.

Prop.
1983/84:185 20

For
at 0ge informationsudbyttet om de nordiske ländes energiforskningsprogram,
samt for at varetage koordinerings- og samarbejdsmulighe-deme på
energiforskningsområdet uden at skabe nye nordiske instutioner har energiministrene
besluttet at nedsastte en nordisk kontaktgmppe for energiforskning. Gmppen er sammensat
hovedsagelig af ledende personer fra de programstyrende organer på
energiforskningsområdet i Norden, og skal virke indtil videre i en periode på
to år frem til midten af 1984.

Handelspolitik

Den
intemordiske handel havde i 1982 en vasrdi af 15,3 mrd. $, hvilket var 0,5 mrd.S
mindre end i 1981. Imidlertid faldt Nordens samhandel med resten af verden procentuelt
mere, end den intemordiske handel gjorde, således at den intemordiske samhandel
i relation til Nordens totale uden-rigshandel steg en anelse, og udgjorde 20,7%
(exporttal). I 1976 var den tilsvarende andel 25,8%.

Blandt
andet med sigte på at 0ge den intemordiske handel afholdes i december 1983 for f0rste
gäng et m0de mellem de nordiske ministre, som er ansvarlige for udenrigshandel.

Også
samarbejdsministrene har i årets l0b viet denne sag en ganske saeriig opmaerksomhed,
bl.a. gennem deres beslutning om at lade foretage en kortlaegning af igangvaerende
aktiviteter under överskriften "Norden som hjemmemarked".

Samarbejdet
omkring intemationale handelspolitiske anliggender har i årets l0b bl. a. manifesteret
sig under OECD's ministerm0de i maj 1983 og under UNCTAD VI i
sommeren 1983.

Projektsamarbejdet
angående förenkling af handelsprocedurer er fortsat, og der er taget initiativ
sigtende på en intensivering af samarbejdet mellem de nordiske eksportskoler.

Projekteksportfonden,
der indledte sin virksomhed mod slutningen af 1982, har allerede manifesteret
sig som et centralt organ med henblik på fremme af nordiske virksomheders gennemf0relse
af forstudier o. lign. af interesse for potentielle nordiske leverand0rer af udstyr
o.a. til bl.a. fiskeri- og energiprojekter samt projekter inden for henholdsvis
den kemiske industri og transportsektoren. Også Nordisk Investeringsbanks virksomhed
med hensyn til projektinvesteringslån er kommet igång.

Samarbejdet
mellem de eksportfremmende organisationer er videreud-viklet. Det samme gaslder
samarbejdet mellem exportkreditorganisationer-ne og mellem exportkreditgarantiinstitutioneme.

Regionalpolitik

En
del nya, delvis motsägelsefulla, drag karaktäriserar idag den regionalpolitiska
situationen i Norden. Befolkningstillväxten har stagnerat i de

Prop.
1983/84:185 21

flesta
av ländema och en rad regioner står inför ett avtagande befolknings-undertag.
Antalet regioner som drabbats av befolkningsminskning har ökat snabbt, framför
allt i Danmark och Sverige. Samtidigt ökar arbetslösheten med särskilt svåra
följder i de "klassiska" stödområdena. Nytt är att problemen inte
enbart drabbar traditionellt perifera regioner, utan i allt högre grad också
enskilda samhällen i de industrialiserade områdena. Den förändrade situationen
har resulterat i ändrade stödmöjligheter och nya arbetsformer inom
regionalpolitiken, bl.a. i mer aktivt uppsökande verksamhet.

I
överensstämmelse med politiska prioriteringar av Nordiska rådet och Nordiska
ministerrådet har Nordiska ämbetsmannakommittén för regionalpolitik (NÄRP)
vidareutvecklat det gränsregionala samarbetet till en allt mer omfattande del
av verksamheten. Ministerrådet finansierar verksamheten helt eller delvis i
elva gränsregionala samarbetsområden. Arbetet med vidareutveckling av
nordkalottsamarbetet har under 1983 varit centralt. Också västnordensamarbetet,
till vilket Grönland har anslutit sig under året, prioriteras högt i anslagsbeviljningen
över Nordiska ministerrådets budget för konkreta regionalpolitiska åtgärder.

I
det regionalpolitiska handlingsprogramm'fet har man utpekat vissa regioner som
anses vara av särskilt nordiskt intresse för regionalpolitiska satsningar. I
dessa regioner har företagen möjlighet att genom Nordiska investeringsbankens regionallåneordning
få tillgång till kapital via nationella kreditinstitutioner. Till disposition
har man ställt totalt 325 milj. NOK för en försöksperiod som är föriängd till
den 1 april 1984. Låneordningen har utvärderats under år 1983. Ett
ministerrådsförslag om att låneordningen skall fortsätta och att en väsentlig
del av resurserna kanaliseras till Västnorden läggs fram till Nordiska rådets 32:a
session.

Forsknings-
och utredningsverksamheten har en central plats i det nordiska
regionalpolitiska samarbetet. Nordisk institutt for regionalpolitisk forskning (NordREFO)
har ansvar för forskningssamarbetet. Den innevarande forskningsetappen
inleddes år 1980. Under år 1983 har tyngdpunkten i arbetet legat på de enskilda
forskningsgmppernas verksamhet.

NÄRP:s
utredningsarbete koncentreras i tre långsiktiga projekt. Basprojektet
sammanställer och analyserar information om regionala förhållanden i Norden. I
årsrapporten för år 1983 har tonvikten lagts på en analys av regionala data
från 1980 års folk- och bostadsräkningar. En specialstudie av ensidiga
industriorter har också färdigställts under år 1983. Storstadsprojektet jämiör
strukturproblematik och utvecklingstendenser i 13 nordiska storstadsregioner.
Under fas 2 i sitt arbete behandlar gmppen näringslivsutvecklingen,
bostadspolitiken och den offentliga ekonomin i storstadsregionerna.
Glesbygdspolitiska arbetsgmppen har under år 1983 färdigställt en slutrapport
om försöksverksamheten med gränskommunalt samarbete i glesbygdsområden. Gmppen
har också avslutat arbetet med en rapport kring temat "lokalt engagemang
för utvecklingen i glesbygden".

Prop. 1983/84:185 22

Nordiska
expertgmppen för gränshandel och resandetrafik har studerat möjligheter för att
vidareutveckla det nordiska samarbetet på området. Gmppen lämnar sin rapport i
slutet av år 1983.

Bistånd
till utvecklingsländerna

På
bakgmnn av rapporten om mi!j0- og bistand som ble fremlagt i 1982 er det under
siste året lagt fram en rekke forslag til nasjonale, nordiske og intemasjonale tiltak
for å bedre innsikten i ulike milj0aspekter og integrere disse i bistanden. Flere
av forslagene er allerede innkorporert i de nasjonale bistandsforvaltningers mfiner.

Det
er besluttet å nedsette en arbeidsgmppe for å utrede bl. a. statsminister Sorsa's
initiativ om et bredere samarbeid med en viss gruppe utvik-lingsland.

Ministertådet
har konstatert at det neppe foreligger spesielle fordeler med et system for
nordiske prosjektinvesteringslån på fördelaktige vilkår med utnyttelse av bistandsmidler.

Rådgivende
komité for bistandssp0rsmål har under året holdt to m0ter. Det har i denne
förbindelse vaert holdt temadiskusjoner om den multilate-rale bistands utsatte situasjon
og nedgången i verdens0konomien og mulig reture for ny oppgang.

Ministerrådet
har tmffet beslutning om en toårig slutfas for aktivitetene under det nordiske andelsprosjektet
i Kenya. St0tten til landbmkspro-grammet i Mocambique er besluttet forlenget
til ut 1984, og unders0kelser med tanke på en eventuell forlengelse av prosjektet
ut över dette tidspunkt pågår.

Det vidstrakte
uformelle nordiske samarbeide gjennom samrådsm0ten, konsultasjoner og fellesopptreden
i intemasjonale fora har fortsatt i 1983.

Jord-
och skogsbruk

Från
att i början ha varit forskningsbetonat har det nordiska samarbetet på jord-
och skogsbrukssektom utvecklats till att omfatta nya områden. Under året har
man utfört en utredning om former för utvidgat nordiskt samarbete på lantbmksområdet.
Också behovet för nordisk samverkan i fiskodling och aquakultur generellt har
utretts på gmndval av rekommen-dafion nr. 6/1981 från Nordiska rådet.

Ministerrådet
har under år 1983 ökat sitt stöd åt nordiska samarbetsprojekt på jordbmksforskningens
område. Från år 1983 har ett samarbetsavtal ingåtts med Nordiska kontaktorganet
för jordbmksforskning (NKJ), som är ett samarbetsorgan för de nationella jordbmksvetenskapliga
forskningsråden. Samarbetet innebär bl.a. att NKJ bistår ministerrådet med den
vetenskapliga bedömningen av ansökningar om stöd till nordiska projekt samt med
att utarbeta planer för de kommande årens nordiska samarbete

Prop.
1983/84:185 23

på
jordbmksforskningens område. Medel beviljades under året till forskningsprojekt
rörande biologisk bekämpning av växtpatogener i växthusmiljö, bekämpning av
juverinflammation samt lantbmkskooperation i de nordiska ländema.

Det
frivilliga samarbetet mellan Nordens jordbmksforskare har under året gjort
ytterligare framsteg. I månadsskiftet juni—juli 1983 ordnade Nordiska jordbmksforskares
förening en forskarkongress i Esbo (Finland) med ett tusental deltagare.

Samarbetet
på skogsforskningsområdet leds av Samarbetsnämnden för nordisk skogsforskning (SNS).
SNS har under året tagit ställning till vilka forskningsområden som i första
hand bör prioriteras samt hur utvärderingen av SNS-stödda projekt bör ske. För
år 1983 har SNS anslagit medel till tio pågående och fyra nya projekt, varav
tre inom det skogstekniska området. Dessutom har medel anslagits för samordning
av pågående marknadsforskning, projektering av fyra nya projekt samt
sammanfattning och översättning till svenska av finskt material rörande
skogsforskning.

Nordiskt
genbanksamarbete omfattar för närvarande fyra olika områden. När det gäller jordbmks-
och trädgårdsväxter, bedrivs verksamheten av Nordiska genbanken för jordbmks-
och trädgårdsväxter (NGB). NGB har till uppgift att bevara den genetiska
variationen hos alla för Norden värdefulla jordbmks- och trädgårdsväxter. NGB
utgör en länk i det europeiska genbanksnätet och ingår i det globala
samarbetet. Detta möjliggör att material och dokumentation fritt kan utbytas
med andra genbanker och att dubbelarbete samtidigt kan undvikas.

Samarbetet rörande
mikrobsamlingar och -kollektioner har under verksamhetsåret utvecklats i och
med att ministerrådet hösten 1983 beslutat tillsätta en nordisk styrgmpp som
kontaktorgan för nordiskt mikrobiologiskt samarbete. Gmppen har också till
uppgift att övervaka uppbyggnaden av ett dataregister över mikroorganismer med
anknytning till jordbruk, trädgårdsodling och skogsbmk. I fråga om husdjur har
ett planeringsprojekt resulterat i en plan för nordiskt samarbete på området. Ämbetsmannakommittén
för jord- och skogsbmksfrågor avser att verkställa planen under en treårig
försöksperiod fr. o. m. år 1985. Genbanksamarbetet rörande fisk fortsätter i
form av ett planeringsprojekt. Behovet av permanent nordiskt samarbete på
området utvärderas i samband med resultat från den nordiska
fiskodlingsutredningen.

Växtförädlingen
i Norden omfattar arbete med många sorter av kulturväxter och många klimatiskt
olika regioner. Eftersom varje nordiskt land inte kan upprätthålla en tillräcklig
aktivitet på alla relevanta ämnen inom växtförädlingens område, och eftersom
resultaten av växtförädlingsaktiviteter på den europeiska kontinenten har
begränsat värde i Norden bör de samlade resursema i Norden kunna utnyttjas
bättre genom samarbete och koordinering. Under verksamhetsåret har man fortsatt
tre större projekt: ett om växtförädlingsforskning (resistent mot växtsjukdomar),
ett om växt-

Prop.
1983/84:185 24

förädling av gräsmarksväxter för Nordens nordliga områden)
och ett om sortavprövning och sortidentifikation. Dessutom har man startat två
mindre projekt angående förädling av grönsaker.

Forskamtbildning på jord- och skogsbmksområdet har visat
sig vara ett angeläget område för nordiskt samarbete. Fr.o.m. år 1982 har
huvudvikten i samarbetet på området legat i ett pilotprojekt rörande
systematiserad nordisk forskamtbildning på jord- och skogsbmkets område. Det
påbörjades efter förslag av utredningen om ökat nordiskt forskningssamarbete
(NU 1981:1). Projektet har samfinansierats över de båda nordiska budge-tama.

Livsmedelsfrågor

Det nordiska samarbetet på livsmedelsområdet handhas av
det permanenta nordiska utskottet för livsmedelsfrågor som är ett organ för
information och samråd mellan de nordiska ländema. Utskottet skall också ta
initiativ och lägga frain förslag till åtgärder bl. a. rörande samarbete beträffande
livsmedelstoxikologi samt metoder för analys och kontroll av livsmedel.
Utskottet ansvarar för koordineringen av det nordiska samarbetet i dessa frågor
och av nordisk samverkan i internationellt samarbete.

Följande sex samarbetsprojekt har bedrivits under år 1983:

-
Harmonisering
av mikrobiologiska riktlinjer för livsmedel

-
Utredning om
nordisk arbetsfördelning rörande specialanalyser

-
Tillsättningsmedlet
karragenan - sammansättning och biologiska effekter

-
Samarbete om
livsmedelstabeller

-
Utvärdering av
metoder för kosthållsundersökningar

-
Bedömning av
och regler för hälsokostprodukter.

Dessutom har det arrangerats ett nordiskt seminarium om
samordning av informationsmaterial om kost och näring.

Bostads- och byggsektorn

Nordiska ministerrådet (bostadsministrama) fastställde i
augusti 1983 det nya handlingsprogrammet för nordiskt samarbete inom bostads-
och byggsektorn. Handlingsprogrammet ersätter det gamla programmet som
fastställdes i maj 1977. Verksamheten har i handlingsprogrammet delats i tre
delområden: byggpolitik, bostadspolitik och intemationellt samarbete. I programmet
prioriteras sådana åtgärder som har en positiv inverkan på sysselsättningen och
byggsektoms allmänna utveckling. Vidare har bostadspolitiska och
bebyggelsepolitiska frågor samt projekt inom reparations- och ombyggnadssektom
fått ökad betydelse.

Huvudvikten i det nordiska byggsamarbetet har tidigare
legat på harmonisering av bestämmelser, normer och standarder för byggande.
Det

Prop. 1983/84:185 25

kan
konstateras att lagar, förordningar, bestämmelser och andra regler som styr
byggandet inom de enskilda nordiska ländema numera är relativt väl
harmoniserade. Ett centralt syfte för det fortsatta harmoniseringsarbe-

tet är nu att avskaffa
handelshinder och underlätta handelsutbytet både inom Norden och mellan de
nordiska länderna och övriga länder. Bostadsministrarna antog i november 1983
nordiska riktlinjer för ömsesidigt accepterande av centralt godkända byggprodukter
och officiell kontrollordning för byggsektorn. Riktlinjerna syftar till att
förenkla prövningen av ansökningar om godkännande av byggprodukter som redan
godkänts i Danmark, Finland, Norge eller Sverige. Riktlinjerna omfattar sådana
ordningar för centralt godkännande och officiell kontroll av byggprodukter som
är förankrade i nämnda länders byggnadslagstiftningar.

Byggnadsverksamheten har
pä senare tid genomgått stora strukturella förändringar. Nybyggandet har
minskat kraftigt, medan aktiviteten inom reparations- och ombyggnadssektorn har
ökat. Den väldiga produktionsapparat som har byggts upp under de senaste
årtiondena står delvis oanvänd. Någon helhetsbild av vilka följder dessa
ändringar har fått och kommer att få för branschen finns emellertid inte. Ämbetsmannakommittén
för samarbete inom byggsektorn (ÄK-Bygg) har därför under året satt igång en tvärsektoriell
utredning om de strukturella förändringar som har skett eller kommer att ske
inom byggsektorn och konsekvenserna av dessa. I utredningen ges frågor om
sysselsättningen prioritet.

Den
s. k. ROT-sektorn (reparation, ombyggnad, tillbyggnad) är ett prioriterat
sakområde i det nya handlingsprogrammet. Betydelsen av att mera rationellt och
ekonomiskt utnyttja det befintliga byggnadsbeståndet blir allt viktigare i
framtiden.

Nordiskt
samarbete inom bostadspolitiken har förekommit sedan länge och skall i
fortsättningen få allt större betydelse. För att skapa förutsättningar för
långsiktiga och målinriktade aktiviteter inom området utarbetas en helhetsplan
för den bostadspolitiska projektverksamhet som genomförs med ministerrådets
finansiering.

I
samband med överföring av kunskap och teknologi inom byggsektorn till utvecklingsländerna
har samnordiska projekt eftersträvats. ÄK-Bygg har under året satt igång ett
projekt som syftar till att klarlägga byggsektorns roll i nordiskt
biståndssamarbete m. m.

Bilaga 2

Nordiska
ministerrådets allmänna budget för år 1985

Verksamhetsområde

Socialpolitik

Arbetsmarknad

Arbetsmiljö

Miljöfrågor

Jämställdhet

Handelspolitik

Industripolitik

Energifrågor

Byggfrågor

Regionalpolitik

Samefrågor

Jord- och
skogsbruk

Ekonomisk politik

Livsmedelsfrågor

Konsumentfrågor

Samfärdsel

Trafiksäkerhet

Turism

Statistiska sekretariatet

Verksamhetsbidrag

Tjänstemannautbyte

Generalsekreterarens
disp.reserv

Ministerrådets reserv

Information

Ministerrådssekretariatet

Summa utgifter

Avgår intäkter

De nordiska ländernas bidrag

1000-tal norska kronor.

l ö pande

priser

1984

1985

24 856

29200

4 395

4 650

4 072

4 852

8134

7 300

1283

1 150

7478

8049

41787 ■

44 908

8489

8 845

3 562

3912

13310

14945

694

730

12 392

13 482

1934

2010

683

780

3 035

3 290

3 392

2920'

1640

1670

756

1050

1652

1723

656

613

820

870

297

500

2815

30050'

1450

1523

20867

22 347

170449

211369

-15286

-7469-

155 163

203 900

' Härav avses 26,4 milj. norska kronor för datateknologisk
handlingsplan.

- Minskningen av intäkterna mellan år 1984 och år 1985
beror i huvudsak pä en

budgetteknisk omläggning av anslagen till Nordiska
hälsovårdshögskolan.

Norstedts Tryckeri, Stockholm 1984