Prop. 1983/84:186

Prop.
1983/84:186

Regeringens proposition

1983/84:186

om
ändring i lagen (1951:442) om förhandsbesked i taxeringsfrågor;

beslutad den 5 april 1984.

Regeringen
föreslår riksdagen att anta det förslag som har tagits upp i bifogade utdrag av
regeringsprotokoll.

På
regeringens vägnar SVANTE LUNDKVIST

KJELL-OLOF
FELDT

Propositionens
huvudsakliga innehåll

1
propositionen läggs fram förslag om ändringar i lagen (1951:442) om förhandsbesked
i taxeringsfrågor. Avgiften för ett förhandsbesked föresläs höjd.
Maximibeloppet blir enligt förslaget 6 000 kr. mot f n. I 000 kr. och minimibeloppet
400 kr. mot f.n. 100 kr. Vidare föreslås att avgift skall utgå för varje
sökande i de fall ansökan om förhandsbesked gjorts av flera gemensamt.
Slutligen föreslås att avgiften skall betalas tillbaka om ett förhandsbesked
undanröjs av regeringsrätten.

De
nya reglerna föreslås träda i kraft den 1 juli 1984 och tillämpas i fråga om
ansökningar som kommer in till rätisnämnden efter ikraftträdandet.

1 Riksdagen 1983/84. 1 saml. Nr 186

Prop.
1983/84:186 2

Förslag
till

Lag
om ändring i lagen (1951:442) om förhandsbesked i taxeringsfrågor

Härigenom
föreskrivs att 5, 7 och 9 §§ lagen (1951:442) om förhandsbesked i
taxeringsfrågor skall ha nedan angivna lydelse.

Nuvarande
lydelse

Föreslagen
lydelse

Av riksskatteverket
meddelat förhandsbesked upptages i verkets protokoll. Utdrag av detta tillställes
sökanden och vederbörande taxeringsintendent i rekommenderade brev med
mottagningsbevis. A protokollsutdraget skall finnas angivet, vad som skall iakttagas
vid anförande av besvär överförhandsbeskedet.

Förhandsbesked
skall sändas till sökanden och taxeringsintendenten i rekommenderade brev med
mottagningsbevis.

Besvär
enligt 6 § första stycket skola anföras inom en månad från den dag, då
klaganden erhållit del av förhandsbeskedet. Vid besvärshandlingen skola vara
fogade utdrag av riksskatteverkets protokoll rörande förhandsbeskedet ävensom
all den utredning, klaganden vill åberopa till stöd för ändringssö-kandet.

Besvär
enligt 6 § första stycket skall anföras inom en månad från den dag, då
klaganden erhållit del av förhandsbeskedet.

Sökande
vare pliktig att, därest riksskatteverket icke annorledes beslutar, för
meddelat förhandsbesked till kronan erlägga efter omständigheterna lämpad
avgift, lägst etthundra och högst ettusen kronor. Över riksskatteverkets beslut
angående dylik avgift må klagan icke föras.

För ett
förhandsbesked skall varje sökande betala en avgift. Avgiften bestäms av riksskatteverket
med hänsyn till omständigheterna i det enskilda fallet till lägst 400 kronor
och högst 6 000 kronor. Riksskatteverket får dock om särskilda skäl föreligger
bestämma en lägre avgift än 400 kronor eller lämna sökanden förhandsbeskedet
utan avgift. Verkets beslut om avgift får inte överklagas.

' Senasie lydelse 1970:914.

- Senasie Ivdelse 1971:312.

'' Senasie lydelse 1970:914.

Prop. 1983/84:186

Nuvarande lydelse

Avgiften må uttagas genom postförskott å den försändelse,
varigenom protokollsutdrag jämlikt 5 § översändes till sökanden. Erlägges icke
avgiften inom en månad efter det att krav framställts, må densamma utmätas.

Föreslagen lydelse

Avgiften får tas ut genom postförskott på den försändelse
genom vilken förhandsbeskedet enligt 5 § sänds till sökanden. Betalas inte
avgiften inom en månad efter det att krav framställts får den tas ut genom
utmätning.

Har
regeringsrätten undanröjt ett av riksskatteverket meddelat förhandsbesked på
grund av att det inte bort lämnas, skall avgiften betalas tillbaka.

Denna lag träder i kraft den I juli 1984. Äldre
bestämmelser om avgift gäller dock fortfarande, om ansökan om förhandsbesked
har kommit in till riksskatteverket före ikraftträdandet.

Prop. 1983/84:186 4

Utdrag

FINANSDEPARTEMENTET PROTOKOLL

vid regeringssammanträde 1984-04-05

Närvarande: statsrådet Lundkvist, ordförande, och
statsråden Feldt, Sigurdsen, Gustafsson, Leijon, Hjelm-Wallén, Peterson,
Andersson. Boström, Göransson, Gradin, R. Carisson, Holmberg, Thunborg

Föredragande: statsrådet Feldt

Proposition om ändring i lagen (1951:442) om
förhandsbesked i taxeringsfrågor

1 Inledning

Riksskatteverket (RSV) har i en rapport (RSV Rapport
1983:5) Väntetiden hos rättsnämnden föreslagit vissa åtgärder i syfte att
förkorta väntetiderna i förhandsbeskedsärendena hos RSV:s rättsnämnd. Enligt
rapporten finns det två sätt att pressa ner väntetiden. Det ena alternativet är
att man försöker hålla tillbaka antalet ansökningar om förhandsbesked och det
andra att man försöker öka avverkningskapaciteten. 1 rapporten föreslås
åtgärder enligt båda alternativen. För att begränsa ärendetillströmningen
föreslås att avgiften för förhandsbesked höjs. För att öka avverkningskapaciteten
föreslås att nämndens beslutsfunktion byggs ut.

Efter remiss har yttranden över rapporten avgetts av
domstolsverket, kammarrätten i Göteborg, länsstyrelserna i Stockholms samt
Göteborgs och Bohus län. stämpelskatteutredningen (B 1977:06). Lantbrukarnas
riksförbund (LRF) och Sveriges industriförbund. LRF åberopar yttrande av
Lantbrukarnas skattedelegation.

Jag kommer här att behandla endast den del av rapporten
som gäller ändringar i reglerna om avgift för förhandsbesked. Det ankommer
nämligen pä regeringen att bestämma om beslutsordningen hos rättsnämnden. Jag
vill emellertid upplysa om att jag avser att senare föreslå regeringen att göra
vissa ändringar i fråga om nämndens beslutförhet i syfte att öka
avverkningstakten. Det bör sålunda t.ex. vara möjligt att - i likhet med vad
som redan generellt gäller beträffande dispensärenden - låta nämnden vara beslutför
i en mindre sammansättning i vissa förhandsbeskedsärenden.

Prop. 1983/84: 186

2 Avgift för förhandsbesked

Bdkgriind

Enligt 9 S lagen (1951:442) om förhandsbesked i
taxeringsfrågor (FBL) skall sökanden i regel betala en avgift för cti
förhandsbesked. Avgiften bestäms av RSV (nämnden) med hiinsyn till
omständigheterna i det enskilda fallet och skall utgå med lägst 100 kr. och
högst 1 000 kr.

Avgiftsspannet var från början 100-500 kr. Huvudsyftet med
avgiftsbeläggningen var att "förhindra missbruk av frågerätten" (prop.
1951:64 s. 115). Att avgiften även skall vara ett bidrag till kostnaderna för
institutet nämns också i förarbetena. Där framhålls vidare att avgiftens
storlek inte i första hand borde vara beroende av ärendets mer eller mindre
invecklade beskaffenhet utan företrädesvis ställas i relation till
tvisteföremålets värde. År 1964 höjdes den övre gränsen till I 000 kr. (prop.
1964:174. BevU 68, SFS 1964:801). Skälet till höjningen var att man ville kunna
ta ut högre avgifter för förhandsbesked som rörde stora belopp eller upptog
många frågor.

RSV föreslår i sin rapport att avgiften för förhandsbesked
skall höjas och att avgiftsintervallet anknyts till basbeloppet. Enligt
förslaget bör nivån ligga på 0.03-0.3 basbelopp, vilket för år 1983 motsvarar
600-6 000 kr. efter avrundning. Av rapporten framgår att avgifterna för
budgetåret 1981/82 utgjorde sammanlagt 145 000 kr., vilket motsvarar ett
genomsnitt på ca 500 kr. per meddelat förhandsbesked. Om förslaget genomförs
uppskattas genomsnittet ligga på ca I 500 kr.

Enligt nuvarande ordning kan rättsnämnden i särskilda fall
underlåta atl ta ut någon avgift. 1 rapporten föreslås att nämnden också skall
ha möjlighet att underskrida minimibeloppet.

Vidare föreslås en ändrad»tillämpning beträffande
gemensamma ansökningar. Enligt nuvarande ordning tillämpas bestämmelserna på
så sätt att om en ansökning gjorts tillsammans av flera sökande utgår en
gemensam avgift inom spännet 100- I 000 kr. Enligt RSV:s mening bör avgiften
utgå individuellt för varje sökande även betriiffande gemensamma ansökningar.

RSV föreslår slutligen atl erlagd avgift skall återbetalas
när ett förhandsbesked efter besvär undanröjts av regeringsrätten.

Samtliga remissinstanser tillstyrker förslaget att
avgiften för förhandsbesked höjs. Några remissinstanser ifrågasätter dock om
en höjning av avgiften verkligen kommer att medföra en begränsning av
ärendetillströmningen. De anser dock att en höjning är befogad av rent kostnadsmässiga
skäl.

Ett par remissinstanser förordar att höjningen begränsas
till en uppräkning av gränsvärdena från senaste höjningen år 1964 till dagens
penningvärde. Det skulle innebära att nivån bestäms till 0,02-0,2 basbelopp,
dvs. i 1983 års penningvärde ca 400-4 000 kr. Vad gäller förslaget om att avgiften
skall basbeloppsanknytas är remissinstanserna överlag positiva.

Prop. 1983/84:186 6

Förslagen om individuell avgift vid gemensam ansökan och
om återbetalning av avgiften när regeringsrätten undanröjt ett förhandsbesked
får också ett positivt mottagande av remissinstanserna.

Föredragandens överväganden

Jag anser i likhet med RSV och remissinstanserna, att det
är angeläget att väntetiden hos rättsnämnden förkortas.
Förhandsbeskedsinstitutet skall utgöra en smidig väg för företag och enskilda
personer att få bindande besked i en oviss skattefråga. Ju kortare väntetiden
är desto bättre tjänar institutet sitt ändamål. Den långa väntetid som man nu
får räkna med - i genomsnitt drygt nio månader - är därför otillfredsställande.

Beträffande förslaget om höjda avgifter är det, som RSV
och ett par remissinstanser också påpekar, svårt att förutsäga vilken effekt en
sådan höjning kan få på antalet ansökningar om förhandsbesked. För egen del
håller jag det dock för troligt att en höjning av avgiftsgränserna kommer att
medföra en nedgång i ärendetillströmningen.

En
avgiftshöjning är befogad också av rent kostnadsmässiga skäl. Det nuvarande avgiftsspannet
har som nämnts varit oförändrat sedan år 1964. En anpassning till dagens
penningvärde innebär att den övre gränsen skulle höjas till ca 4 000 kr. RSV:s
förslag med en övre gräns på 0,3 basbelopp, dvs. ca 6 000 kr., innebär således
en reell höjning och inte endast en anpassning med hänsyn till
penningvärdeförändringen. Jag anser i likhet med de flesta remissinstanserna
att det är motiverat med en höjning i enlighet med verkets förslag. Med en övre
gräns på 6 000 kr. ges rättsnämnden ökade möjligheter att ta ut en skälig
avgift i komplicerade ärenden med många frågor. När det gäller höjningen av
den lägre gränsen anser jag däremot att RSV:s förslag går något för långt.
Enligt min mening bör gränsen lämpligen ligga vid 400 kr. Vid beslut om
avgiftens storlek bör rättsnämnden ta hänsyn till bl.a. hur stora belopp och
hur många frågor förhandsbeskedet gäller samt om sökanden är en juridisk eller
fysisk person.

Enligt nuvarande ordning kan nämnden i vissa fall låta bli
att ta ut någon avgift. Jag anser att nämnden även i fortsättningen skall ha
möjlighet att lämna förhandsbesked utan avgift om särskilda skäl föreligger.
RSV har föreslagit att rättsnämnden också skall kunna underskrida
minimibeloppet. Jag ansluter mig till RSV:s förslag.

Vad gäller frågan om avgiften skall basbeloppsanknytas
vill jag framhålla att ansökningsavgifter som tas ut av domstolar och
myndigheter i regel bmkar anges i krontal. Även om jag i och för sig kan se
vissa fördelar med att ha en automatik i systemet bör man enligt min mening
vara restriktiv med att indexreglera avgifter. Jag lägger därför inte fram
något sådant förslag.

Mitt förslag innebär således att avgiften skall vara 400-6
000 kr., men att nämnden om särskilda skäl föreligger får bestämma att avgift
inte skall

Prop.
1983/84:186 7

utgå
eller utgå med lägre belopp. Jag föreslår att 9 § FBL ändras i enlighet härmed.

När
det gäller gemensamma ansökningar ansluter jag mig till förslaget att avgift
skall utgå för varje sökande. Även om en sådan tillämpning i och för sig låter
sig förenas med de nuvarande ordalagen i 9 § FBL anser jag det lämpligt att
förtydliga lagtexten i detta avseende. Jag biträder också förslaget i fråga om
återbetalning av eriagd avgift. En avgift bör sålunda betalas tillbaka om
regeringsrätten undanröjer ett av riksskatteverket meddelat förhandsbesked i
dess helhet på grund av att det inte bort lämnas. Om sökanden till någon del
fått svar på sina frågor skall följaktligen inte någon återbetalning ske. En
sådan ordning ligger väl i linje med att det inte utgår någon avgift om nämnden
avvisar en ansökan.

Jag
skall slutligen ta upp frågan om övergångsbestämmelser. I rapporten föreslås
inga särskilda bestämmelser i ämnet, vilket innebär att de nya bestämmelserna
skall tillämpas också på ansökningar som gjorts före ikraftträdandet. Enligt
rapporten får rättsnämnden underrätta sökandena om ändringarna och de som så
önskar har då möjlighet att återkalla sina ansökningar. Flera remissinstanser
anser att äldre bestämmelser borde tillämpas om ansökan kommit in före
ikraftträdandet. Jag instämmer i remissinstansernas uppfattning. Det kan inte
anses lämpligt att en sökande skall ställas inför valet att betala oväntat höga
avgifter eller att återta sin ansökan. Jag föreslår därför att äldre
bestämmelser i fråga om avgiften tillämpas om ansökan inkommit före
ikraftträdandet.

3
Övriga frågor

Enligt
5 § FBL skall förhandsbesked tas upp i riksskatteverkets protokoll och utdrag
ur detta skall tillställas sökanden och taxeringsintendenten. Inom
rättsnämndens kansli pågår sedan någon tid ett arbete i syfte att ersätta den
nuvarande ordningen med en ordning enligt vilken förhandsbeskeden dokumenteras
fristående från protokollet i särskilt upprättade handlingar. Det är enligt min
mening lämpligt att en modernisering nu sker och att regeln om utdrag av
protokoll slopas. Till följd av ändringen i 5 § blir den andra meningen i 7 §
inaktuell och den bör därför helt utgå.

4
Upprättat lagförslag

I
enlighet med vad jag nu har anfört har inom finansdepartementet upprättats
förslag till

lag
om ändring i lagen (1951:442) om förhandsbesked i taxeringsfrågor.

På
grund av frågans beskaffenhet anser jag att lagrådets hörande skulle sakna
betydelse.

Prop.
1983/84:186 8

5 Hemställan

Jag
hemställer alt regeringen föreslär riksdagen att anta förslaget.

6 Beslut

Regeringen
ansluter sig till föredragandens överväganden och beslutar att genom
proposition föreslå riksdagen alt anta del förslag som föredraganden har lagt
fram.

Norstedts Tryckeri, Stockholm 1984