Prop. 1983/84:188 om reglering av priserna på fisk m.m.

Prop. 1983/84:188
Propositioner

om reglering av priserna på fisk m.m.

1984-03-29 · 35 sidor, varav 24 med tryckt sidnummer

Så kom texten hit

Riksdagen anger att dokumentet är inskannat och att fel kan förekomma. Kontrollera mot originalet innan du använder texten skarpt.

Källa: Sveriges riksdag — originalets PDF · riksdagens sida
Textkvalitet: Svag — ungefär 6,2 % av orden ser trasiga ut — läs mot PDF:en innan du citerar
Sidnummer: 24 av 35 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer

Varje sida nedan har en egen länk «Kontrollera mot PDF» till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1983/84:188, om reglering av priserna på fisk m.m.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Prop.
1983/84:188

Regeringens proposition

1983/84:188

om
reglering av priserna på flsk m. m.;

beslutad
den 29 mars 1984.

Regeringen
föreslår riksdagen atl antaga de förslag som har upptagits i bifogade utdrag av
regeringsprotokoll.

På
regeringens vägnar OLOF PALME

SVANTE
LUNDKVIST

Propositionens
huvudsakliga innehåll

I
propositionen läggs fram förslag om reglering av priserna på fisk under budgetåret
1984/85.

1 Riksdagen 1983/84. 1 saml. Nr 188

s. 2 Kontrollera mot PDF

Prop. 1983/84:188 2

Utdrag

JORDBRUKSDEPARTEMENTET PROTOKOLL

vid
regeringssammanträde 1984-03-29

Närvarande:
slalsminislern Palme, ordförande, och statsråden I. Carlsson,
Lundkvist, Feldl, Sigurdsen, Gustafsson, Leijon, Hjelm-Wallén, Andersson,
Boström, Bodström, Gradin, Dahl, R.Carlsson, Holmberg, Hellström, Thunborg, Wickbom

Föredragande:
statsrådet Lundkvist

Proposition
om reglering av priserna på fisk m. m.

1
Inledning

Regeringen
uppdrog den 8 december 1983 ål statens jordbruksnämnd all, efter överläggningar
med fiskets förhandlingsdelegation och nämndens konsumentdelegation, avge
förslag beträffande prisregleringen på fisk under budgetåret 1984/85. Förslagel
skulle utformas med utgångspunkt i de av riksdagen beslutade allmänna riktlinjerna
för prisregleringen på fisk. I uppdraget erinrades om atl riktpunkten för
prisregleringen är att den i första hand bör bekostas inom ramen för
regleringsekonomin och all den mot denna bakgrund bör ges en sådan utformning
alt de beräknade kostnaderna minskas jämfört med de beräknade kostnaderna för
innevarande budgetår. Regeringen erinrade vidare om nödvändigheten att bekämpa inflafionen.

I
uppdraget ingick atl föreslå en normkvanlitel för sill beräknad med
utgångspunkt bl.a. i all fiske främst bör ske efter fiskslag som kan få en lönsam
avsättning. Normkvantiteten för sill angavs sålunda kunna minskas. En normkvanlitel
för torsk borde även övervägas. Pristillägg utgår med viss procentsats av
skillnaden mellan normpris och jämförelsepris. Dessa procentsatser borde enligl
uppdraget för nästa regleringsår i högre grad än nu bestämmas så atl de får
betydelse för fiskels inriktning på lönsamma fiskslag. I uppdraget erinrades
vidare om all den samordning som f n. sker vid försäljning och distribution på
fiskets område bör kunna innebära högre avräkningspriser lill fiskaren ulan all
konsumentpriset påverkas saml atl även lägslapriserna bör kunna påverkas av
samordningen. Delta förhållande skulle beaktas vid beräkningen av kostnaderna
för överskotten. Jordbruksnämnden skulle vidare avge förslag till disposition av
medel ur prisregleringskassan för fisk för alt täcka kostnader för ul-

s. 3 Kontrollera mot PDF

Prop.
1983/84:188 3

sättning
av laxfisk och ål samt för premier för den kollekliva Irygghelsför-säkringen
inom yrkesfisket. Kostnaderna för trygghetsförsäkringen skall räknas av från normprisel.

Jordbruksnämnden
har i skrivelse den 8 februari 1984 avgelt sina förslag med anledning av
uppdraget. Nämndens skrivelse bör fogas till protokollet i delta ärende som
bilaga.

I prop.
1983/84: 100 (bil. 11 s. 66) har regeringen föreslagit riksdagen alt, i avvaktan
på särskild proposition i ämnel, för budgetåret 1984/85 lill Prisreglerande
åtgärder på fiskets område beräkna ell förslagsanslag av 1000 kr. Jag anhåller
alt nu få la upp denna fråga.

2
Prisregleringens utformning

Inom
ramen för prisregleringen på fisk fastställs normpriser och norm-kvantiteter
för olika fiskslag av statsmakterna efter förslag av jordbruksnämnden.
Regleringen sker bl. a. genom alt pristillägg och överskoltspriser betalas ut.
Nivån på normpriserna avvägs så att den i princip ger fisket kompensation för
ökade kostnader och fiskarena en rimlig ersättning för sitt arbete. Normkvantileterna
anger för vilka kvanfileter pristillägg utgår och fastställs i syfte alt hindra
att prisstödet leder till icke önskvärda överskott av konsumlionsfisk.

Prisregleringen
finansieras i första hand med medel ur prisregleringskassan för fisk. Till
prisregleringskassan förs prisregleringsavgifler saml införsel- och utförselavgifler
på fisk m. m. Prisregleringsavgifi las ul på svensk-fångad saltvatlensfisk och
på importfisk av motsvarande slag med slöd av lagen (1974:226) om prisreglering
på fiskets område. Avgiften är f.n. i regel 6% av inköpspriset resp.
importvärdet. Prisregleringen sker i avräk-ningsprisledel, dvs. del led där
fiskarens egen försäljning sker.

Pristilläggets
storlek beslutas av jordbruksnämnden för regleringsperioder om fyra till fem
veckor. Vid sitt beslut har nämnden all i första hand ta hänsyn till uppnått avräkningspris,
s. k. jämförelsepris, som är ett genomsnitt för hela landet. Pristillägget
motsvarar inte hela skillnaden mellan jämförelsepris och normpris. Frågan om
storleken av den andel av skillnaden mellan normpris och jämförelsepris som
bör utgå i pristillägg tas upp i överläggningarna. Beräkningen av
jämförelsepris och utbetalning av pristillägg görs av regleringsföreningen
Svensk fisk, ekonomisk förening. Genom statens pris- och kartellnämnds försorg
sker en fortlöpande uppföljning av partipriser saml en analys av kostnader och
marginaler hos första-handsmollagarna.

En
lägsta prisnivå skall upprätthållas för den fisk som säljs på marknaden. Fisk
som inle kan säljas till lägslapris skall övertas av Svensk fisk. För dessa
överskott betalar föreningen ett s. k. överskollspris. Det ankommer på Svensk
fisk atl inom ramen för direktiv som ges av jordbruksnämn- tl Riksdagen 1983/84. I saml. Nr
188

s. 4 Kontrollera mot PDF

Prop.
1983/84:188 4

den
fastställa lägslapriser och överskoltspriser för normprissalla fiskslag hksom
alt besluta om övriga stödåtgärder inom ramen för den löpande verksamheten. Jordbmksnämnden
meddelar närmare beslämmelser om pristilläggen och om hur utbetalning av
pristilläggen skall ske. För alt tillgodose konsumentintresset skall prisdämpande
åtgärder kunna vidtas om priserna överstiger fastställt normpris.

Statsmakterna
fastställer på förslag av jordbruksnämnden den medelsram för prisregleringen
under budgetåret som ställs lill Svensk fisks förfogande. Inom medelsramen får
Svensk fisk täcka de totala kostnaderna för regleringen, dvs. för pristillägg,
inlösen av överskott samt för administration och information. Utöver den
angivna medelsramen får föreningen för atl läcka de totala kostnaderna för
prisregleringen även använda räntorna på föreningens och den s.k. konjunkturuljämningsfondens
medel. I den mån de medel som på della säll ställs lill föreningens förfogande
inte räcker till för att läcka kostnaderna för prisregleringen under elt år får
föreningen vid ofömlsedda behov la i anspråk medel ur konjunkluruljäm-ningsfonden
intill högst ett belopp som bestäms av regeringen varje år.

Fisk som övertas av Svensk
fisk som överskott försäljs av föreningen. Vissa medel utöver marknadsinläkterna
kan disponeras av föreningen för inlösen av överskollen. Medlen anges som en
delram inom den totala medelsramen och skall utgöra gmnd för föreningens
överväganden om överskoltspriser under det kommande regleringsåret.

3
Fiskets förutsättningar under regleringsåret 1984/85 m. m.

I
fråga om fångster, avsättning m. m. görs följande bedömningar för år 1984/85. Fångslutrymmet
för sill/strömming väntas bli ca 130 000 lon och för torsk ca 60000ton.
Fångsterna år 1983 uppgick till ca 130000ton resp. 51000 lon.

Avsättningen av
sill/strömming på den svenska marknaden uppgår årligen lill 53000ton, varav
knappt 40000ton är svenskfångad. Importen av sillkonserver är obetydlig medan
exporten är relativt stor. Exporten av oberedd och filéad sill/strömming uppgår
årligen till storleksordningen 80000lon. Merparten avsätts i Danmark.
Huvuddelen av den svenska sillexporten lill Danmark bereds där till filéer och
exporteras sedan vidare lill Förbundsrepubliken Tyskland. Tillförseln av nordsjösill
på den europeiska marknaden har ökat under det senaste året och bedöms öka
ytterligare. Orsaken härtill är all sillslammen åter börjar öka. Med del
ökande utbudet av sill har priserna fallit och det instabila läget på
sillmarknaden består. Sillpriserna bedöms bli ytterst pressade under de
närmaste åren.

Knappt
30000 ton svenskfångad torsk har avsatts för konsumtion i Sverige under år
1983. Exporten har uppgått lill 22000lon, främst hel torsk. Importen av torsk,
främst frysta filéer, beräknas lill ca 30000lon. Kon-

s. 5 Kontrollera mot PDF

Prop.
1983/84:188 5

sumtionen
av färsk torsk, främst hemproducerade färska filéer, har ökat kraftigt sedan år
1975. Avräkningspriserna på torsk har med undanlag för någon enstaka månad
legal över normpriserna sedan oktober 1982. F. n. är det brist på torsk
internationellt. Avsättningen av svensk torsk väntas bli god även under regleringsåret
1984/85. För övriga fiskslag fömlses inga nämnvärda förändringar av marknaden.

De
beräkningar som jordbruksnämnden har gjort i fråga om inkomsterna av licensieral
yrkesfiske år 1982 visar atl de var högst i sillfisket med västkuslfartyg. Även
kombinalionsfiskel efter sill och torsk på syd- och ostkusten har gett
inkomster över genomsnillet men ligger fortfarande lägre än sillfisket.
Lönsamheten har ökat för samfiiga fisken på västkusten utom räkfiskel. Den
största inläktsökningen svarar sillfisket för. Kombinalionsfiskel var på
sydkusten det mest betydelsefulla och lönsamma fisket. På ostkusten var
strömmingsfisket fortfarande mest betydelsefullt. Kombinalionsfiskel har
utvecklats starkt i takt med en kraftigt ökad lönsamhet.

År
1982 är det första hela kalenderåret som normprissyslemet har varit i funktion.
Pristilläggens betydelse för inkomstnivån kan därför redovisas. Mer än 25 % av
nettot i sillfisket utgörs av pristillägg. För kombinalionsfiskel är
motsvarande tal 20-30%. De största pristilläggen har gått till fiskare med
relativt höga nettoinkomster. Spridningen i inkomstnivån har därmed ökat något
mellan olika fiskeinriktningar. De genomsnilfiigl största prislill-läggen har
gått till sillfiskare på väst- och ostkusten och till kombinafions-fiskare på
sydkusten.

Del totala prisfilläggsbeloppel
år 1982/83 var 48,8 milj. kr., varav 85% betalades ut för sill/strömming.
Behållningen i Svensk fisks konjunklurut-jämningsfond var 57,4milj.kr. den Ijuli
1983, en ökning med 16 milj.kr. sedan året före. Motsvarande belopp för jordbmksnämndens
prisregleringskassa var 42,3 milj. kr. resp. 14,2 milj. kr.
Prisregleringskassan tillförs under innevarande år 25 milj. kr. av budgetmedel.
Prisregleringsavgiflen beräknas tillföra kassan ca 60milj. kr. Ränteintäkterna
på medlen i kon-junktumtjämningsfonden och prisregleringskassan uppgår lill
sammanlagt drygt lOmilj.kr. Exportavgiften på viss sölvallensfisk och ål
beräknas ge kassan 1,5-2 milj. kr. De sammanlagda tillgångarna under
innevarande år, inkl. de budgetmedel som tillförs kassan, uppgår således lill
ca 195 milj. kr.

De
sammanlagda kostnaderna för prisregleringen under innevarande regleringsår
beräknades urspmngligen lill 101 ± 7milj.kr. Preliminära uppgifter visar nu all
kostnaderna troligen blir lägre. Kostnaderna har kunnat hållas nere främst
genom de höga priserna på torsk. Sammanlagt beräknas nu kostnaderna för
prisregleringen för regleringsåret 1983/84 ull mellan 80 och 90 milj. kr.
Tillgångarna i jordbmksnämndens prisregleringskassa och Svensk fisks konjunklumtjämningsfond
skulle därmed komma all uppgå lill sammanlagt 105-115 milj. kr. vid
regleringsårets utgång. Härtill kommer 70—75 milj. kr. i intäkter inkl.
ränteintäkter under regleringsåret 1984/85. Sammanlagt skulle då 175-190 milj.
kr. stå till prisregleringens förfogande under regleringsåret 1984/85.

s. 6 Kontrollera mot PDF

Prop.
1983/84:188 6

4
Föredragandens överväganden

Jordbruksnämndens
förslag om reglering av priserna på fisk m. m. under budgetåret 1984/85 har
biträtts av fiskels förhandlingsdelegation och konsumentdelegationen. Jag
övergår nu fill alt behandla della.

Som
utgångspunkt för förslagel lill normpriser har nämnden haft normpriserna för
innevarande regleringsår. Dessa har räknats upp med hänsyn till dels känd
kostnadsutveckling för produktionsmedel under perioden december 1982-december
1983, dels löneutvecklingen för de stora lönekollekfiven enligt 1983 års
löneavtal. Produkfionsmedelsindex för fiskerinäringen har under nämnda period
stigit med i genomsnitt 3,0%. Den avlalsmässiga löneutvecklingen för de stora lönekollekliven
uppgick under 1983 till 4,0%, varav avlalsmässig lönenivåhöjning 2,5%, förtjänstutveck-lingsgaranlin
0,7%, nivåhöjande sociala avgifter 0,4% och elt engångsbelopp avseende sociala
avgifter 0,4%. Engångsbeloppet är inte nivåhöjande och räknas därför av vid
nästa års överläggningar. Vidare har avdrag gjorts för en viss
rationaliseringsvinst, i detta fall beräknad som en ökning i
arbetsproduktiviteten av ca 1 %. Den sammanvägda ökningen av produktionskostnad
och löner enligt avtal efter avdrag för rationaliseringsvinst har beräknats fill
3,0%.

Vid
förra årets överläggningar enades nämnden och delegationerna om atl
finansieringen av en kollekliv trygghetsförsäkring inom yrkesfisket fick ske
inom ramen för medel som beräknades bli Ullförda regleringen för 1983/84.
Kostnaderna för försäkringen beräknades lill 4,5 milj. kr. och normpriserna
sänktes i motsvarande utsträckning. Den faktiska kostnaden för irygghetsförsäkringen
blev 4,4 milj. kr. och beräknas för 1984/85 lill samma belopp.

Jordbruksnämnden har mot bakgmnd
av vad som nu har sagts föreslagit att normpriserna i genomsnitt ökas med 2,5 %.
För att stimulera torskfisket under perioden juli—december 1984 föreslås för
denna Ud en större uppräkning. Bl. a. för all stimulera fisket efter s.k.
bristfisk har tyngdpunkten i förslaget till uppräkning av normpriserna lagts
vid de s. k. övriggrupperna, dvs. främst viktigare slag av annan torskfisk och plallfisk.
Normpriserna föreslås sålunda uppräknade anligl följande, nämligen för
övriggrupperna med 10%, för kokräka med 6,5%, för stor sill med 1,0%, för liten
sill med 1,3% samt för torsk med 7,3% under juli-december och med 2,6% under januari—juni.
Förslagen framgår i detalj av nämndens skrivelse.

Marknadspriset
på torsk har under större delen av regleringsåret 1982/83 överstigit gällande
normpris. Frågan om en kompensation lill konsumenterna härför kommer all
utredas och las upp vid överläggningarna inför regleringsåret 1985/86.

För
regleringsåret 1983/84 har normkvantitet fastställts endast för sill/
strömming. Den uppgår till 83000lon. Jordbruksnämnden har bedömt att efterfrågan
på sill inle kommer atl förbättras under del kommande regler

s. 7 Kontrollera mot PDF

Prop.
1983/84:188 7

ringsåret
bl. a. beroende på att sillfisket inom EG ökar. Nämnden föreslår därför att normkvanliteten
för sill/strömming för regleringsåret 1984/85 sänks till 80000lon. Eftersom det
är brist på torsk är en ökning av torskfisket i linje med de fiskeripolitiska
målen. Ett ökat torskfiske bör på sikt förbättra fiskets inkomster ulan atl
konsumentpriserna behöver stiga. Mot bakgrund härav och av förslagel om en
sänkt normkvantitet för sill/strömming föreslås inle någon normkvanlitel för
torsk för regleringsåret 1984/85.

Under
innevarande regleringsår utgår pristillägg med 70% av skillnaden mellan
normpris och jämförelsepris för sill/strömming och med 75 % för övriga normprissalla
fiskslag. Jordbruksnämnden föreslår för nästa regleringsår pristillägg med 65%
av skillnaden mellan normpris och jämförelsepris för sill/strömming, med 75%
för torsk och med 80% för övriga normprissalla fiskslag.

Under
innevarande regleringsår får överskottspriset för torsk utgöra högst 70% av lägstaprisel
och för övriga normprissalla fiskslag med undanlag för sill/strömming högst
80%. För sill/strömming fastställs över-skoUspriserna bl.a. så aU ett extra
stöd utgår för de mindre storiekarna. Vidare får överskott av de två minsta
storlekarna avsättas endast som djurföda eller för framställning av fiskmjöl.
Nämnden föreslår oförändrat system för 1984/85. Vad gäller avsäUningen av andra
storiekar än de två minsta föreslås atl beslut får fattas inom ramen för Svensk
fisk. För atl hålla överskoltspriserna på en rimlig nivå föreslås all del
sammanlagda beloppet för överskottshanleringen begränsas lill 7 milj. kr. för
nästa regleringsår. Vidare föreslås att jordbmksnämnden bemyndigas medge att Svensk
fisk får ta i anspråk ytterligare medel för överskottshanleringen om nämnda
belopp inle räcker till.

Under
innevarande regleringsår finns eU särskilt tåginkomststöd i form av regionall fraklstöd
till fiskare bosatta på norra ostkusten (Uppsala län och norrut). Stödet
betalas ut direkt till fiskaren för all landad strömming och torsk som är
avsedd som människoföda och levereras lill köpare på norra ostkusten. Stödet
utgår med högst 15 öre per kg och är begränsat lill sammanlagt 0,8 milj. kr.
Nämnden föreslår all sådant slöd får lämnas även under regleringsåret 1984/85.
Stödbeloppet föreslås lill sammanlagt högst 850000kr. motsvarande högst 20öre
per kg landad strömming eller torsk.

Som
låginkomslslöd lämnas särskilda pristillägg för de viktigaste slagen av sölvallensfisk,
nämligen 1,63 kr. per kg för gädda, gös och sik och 1,16kr. per kg för abborre,
lake och siklöja. Nämnden föreslår att prislill-läggen räknas upp lill 1,70 resp
1,25 kr. per kg.

Vidare
föreslås ett fraktstöd av sammanlagt högst 20000 kr. för transport av ogräsfisk
från insjöarna lill fiskmjölsfabriken på Ängholmen. Frakt-stödet betraktas som
en fiskevårdande åtgärd.

Vissa
typer av fiske får särskilt stöd. För råräka lämnas under innevarande
regleringsår elt fast pristillägg om 1,75 kr. per kg. Nämnden föreslår oförändrat
pristillägg under nästa regleringsår. För makrill föreslås en t2 Riksdagen
1983/84. 1 samt. Nr 188

s. 8 Kontrollera mot PDF

Prop.
1983/84:188 8

ändring
från 60 öre/kg lill 70 öre/kg och i övrigt oförändrat stödsystem. För slorbackelånga
föreslås all de fasta pristilläggen som f n. uppgår till 1,90kr. per kg för
långa utan huvud och 1,62kr. per kg för långa med huvud räknas upp till 2,00
kr. per kg resp. 1,70 kr per kg.

Jordbruksnämnden
beräknar den föreslagna prisregleringens kostnader lill sammanlagt ca 84 milj.
kr. Härav hänför sig mellan 56 och 61 milj. kr. lill pristilläggen. Kostnaderna
för försäkringen beräknas lill 4,4 milj. kr. och kostnaderna för Svensk fisks överskollshantering
till 7 milj. kr. För låginkomslslöd och fasta pristillägg behövs sammanlagt
4650000 kr. För utsättning av laxfisk och ål föreslås 2175000kr. i huvudsak
fördelade med 1,5 milj. kr. för utsättning i insjöar, 650000kr. för utsättning
av ål på ost-, syd- och västkusten och 25000 kr. för utsättning av hummer.
Jordbruksnämndens kostnader för uppbörd och kontroll av prisregleringsavgiflen
beräknas till 0,5 milj. kr: och kostnaderna för Svensk fisks administration och
upplysningsverksamhet till ca 7milj. kr.

I
fråga om prisregleringens finansiering föreslår nämnden följande. Medlen i
prisregleringskassan för fisk bör täcka 58,5milj. kr. av kostnaderna för
pristilläggen samt kostnaderna för irygghetsförsäkringen, för ulplantering av
fisk och för jordbruksnämndens uppbörd och kontroll. Kostnaderna för överskottshanleringen,
låginkomslsatsningarna och del särskilda stödet bör läckas med medel från
Svensk fisks konjunkturutjämningsfond. De kostnader för pristilläggen som
överstiger 58,5 milj. kr. saml de kostnader för föreningens administration m. m.
som överstiger ränteintäkterna i fonden bör också täckas med medel från konjunkturuljämnings-fonden.

Inkomsterna
i prisregleringskassan beräknas av jordbruksnämnden för nästa regleringsår till
ca 67milj. kr. inkl. ränteintäkter. Ränteintäkterna i konjunkluruljämningsfonden
beräknas lill ca 6milj.kr. Med nyssnämnda förslag lill finansiering behövs ca
65 milj. kr. ur jordbruksnämndens prisregleringskassa, vilket i stort
motsvarar intäkterna i kassan. Behållningen i kassan skulle därmed komma atl
uppgå till ca 57milj.kr. per den Ijuli 1985. Ur Svensk fisks konjunklumtjämningsfond
skulle behöva las i anspråk ca 12milj.kr. utöver räntan på medlen i fonden.
Behållningen i fonden per den Ijuli 1985 skulle därmed komma atl uppgå till ca
40 milj. kr. och sammanlagt disponibla tillgångar till ca 98milj. kr. Härtill
kommer intäkter om drygt 70milj. kr. i form av prisregleringsavgifter och
räntor. Det i förhållande till bedömningen föregående år förbättrade
finansierings-lägel beror på dels alt regleringen har tillförts sammanlagt 50milj.kr.
av budgetmedel, dels atl kostnaderna för pristilläggen blivit betydligt mindre än
beräknat genom del höga priset på torsk sedan hösten 1982.

Även
om finansieringsläget f. n. är tillfredsställande kan situationen enligt
jordbruksnämnden hastigt förändras främst om torskpriserna faller. Om
regleringskostnaderna de kommande åren kan begränsas till 80 milj. kr. per år,
dvs. till en summa som är något större än de två första åren

s. 9 Kontrollera mot PDF

Prop.
1983/84:188 9

systemet
har varit i kraft, bör enligt nämndens bedömning Ullgångarna med nuvarande
avgiftsuttag räcka åtminstone fram lill regleringsåret 1990/91. Skulle däremot
kostnaderna komma att stiga lill I20milj.kr. per år kan svårigheter alt
finansiera regleringen uppslå redan under regleringsåret 1985/86. Nämnden har
för avsikt att återkomma lill regeringen med en utredning i frågan.

För egen del kan jag
biträda jordbruksnämndens förslag till prisreglering på fisk under budgetåret
1984/85. Jag föreslår således atl prisregleringen utformas på del säll jag har
redogjort för i det föregående och atl de av nämnden föreslagna normpriserna
och den föreslagna normkvanliteten fastställs. Jag vill i sammanhanget särskilt
peka på att förslagel i linje med gällande fiskeripolitik och i enlighet med
regeringens uppdrag har utformats så att regleringen i större utsträckning
skall stimulera till fiske av sådan fisk som kan få en lönsam avsättning. Detta
är en fömtsältning för atl regleringssystemet skall fungera men framför allt
nödvändigt för atl vi även i fortsättningen skall kunna ha en livskraftig
fiskerinäring. För en lönsam näring krävs emellertid också atl försäljningen av
fisk och fiskprodukter samordnas bättre. En sådan samordning kan bl.a. minska
antalet led i distributionskedjan och därmed ge utrymme för ökad ersättning lill
fiskaren ulan alt konsumentpriserna behöver höjas i motsvarande utsträckning.
En god samordning av fiskförsäljningen är sålunda en väsentlig del i
fiskeripolitiken och en förutsättning för prisregleringssyslemels fortbestånd.
Det ankommer på näringen all åstadkomma denna samordning. Jag vill också peka
på atl vår export av oberedd fisk och vår import av förädlade fiskprodukler
orsakar ell stort handelsunderskoll. Nettoimporten av fisk och fiskprodukler
uppgick år 1983 lill ca I miljard kr. En ökad inhemsk förädling av fisken är
sålunda angelägen för atl förbättra bytesbalansen och öka sysselsättningen.
Det bör vara ett starkt intresse för fiskets företrädare alt i anslutning lill
en samordning av försäljningen initiera och stödja en utveckling av
fiskberedningen i landet. Därigenom kan lönsamheten ökas i fisket och näringen
tryggas.

Jordbruksnämnden
bör bemyndigas atl betala ut 58,5 milj. kr. till Svensk fisk för kostnaderna
för pristillägg under liden den Ijuli 1984-den 30juni 1985 saml all medge all
de fasta pristillägg som jag har redovisat i det föregående får utgå på sölvallensfisk,
råräka, makrill och slorbackelånga. Regionall fraktslöd bör få lämnas med högst
850000 kr. och fraklstöd för s. k. ogräsfisk från insjöarna med högst 20000kr.
Nämnden bör få besluta om de närmare beslämmelser som skall gälla för fraklstöden.
Överskoltspriserna bör fastställas som f n. och Svensk fisk bör få besluta om avsättningen
av överskotten för olika ändamål.

Vid
särskilda behov bör Svensk fisk liksom hittills få disponera högst en fjärdedel
av behållningen i konjunkluruljämningsfonden för den löpande verksamheten. Jordbmksnämnden
bör därutöver få medge atl mer än en Qärdedel av fonden får förbmkas. Nämnden
bör vidare bl.a. få medge att

s. 10 Kontrollera mot PDF

Prop. 1983/84:188 10

Svensk
fisk får ta i anspråk medel ur konjunkluruljämningsfonden utöver del föreslagna
beloppet för överskottshanleringen. Fondens behållning bör dock inle ulan
regeringens särskilda medgivande få underskrida 10 milj. kr. Medel som
anslagils ur prisregleringskassan för fisk lill prisregleringen och som inle
las i anspråk under perioden bör tillföras Svensk fisks konjunklumtjämningsfond.

Till
prisregleringskassan för fisk bör liksom under innevarande år föras högst I
milj. kr. av de feltvamavgifler som tas ul vid härdning av sillolja av inhemsk
råvara, med avdrag för vad som beräknas reslilueras vid export. Av medlen i
prisregleringskassan bör 4,4 milj. kr. avsällas för all täcka kostnaderna för Irygghetsförsäkringen
för fisket och 2 175000 kr. för utsättning av laxfisk och ål. Den närmare
användningen av medlen härför bör liksom hittills beslutas av regeringen efter
förslag av fiskeristyrelsen.

Medel
ur prisregleringskassan för fisk bör även under nästa budgetår få användas för
andra ändamål om regeringen anser del påkallat vid akuta svårigheter inom
fisket.

5
Hemställan

Med
hänvisning till vad jag nu har anfört hemställer jag atl regeringen föreslår
riksdagen all

medge
atl för liden den Ijuli 1984-den 30juni 1985 reglering av priserna på fisk m.m.
jämte vad därmed hänger samman saml användningen av medel får ske enligl de
grunder som jag har förordat i det föregående.

6
Anslagsfrågor för budgetåret 1984/85

NIONDE
HUVUDTITELN

E.
Fiske

E
10. Prisreglerande åtgärder på fiskets område

1982/83 Utgift

25000000

1983/84 Anslag

25000000

1984/85 Förslag

1000

I
del föregående har jag redovisat mina ställningstaganden till prisregleringen
på fisk under budgetåret 1984/85. Dessa innebär all regleringen i sin helhet
bör kunna finansieras med medel ur prisregleringskassan för fisk och ur Svensk
fisks konjunklumtjämningsfond. Anslaget bör föras upp med 1000 kr.

s. 11 Kontrollera mot PDF

Prop. 1983/84:188 11

Jag
hemställer atl regeringen föreslår riksdagen

atl
till Prisreglerande åtgärder på fiskets område för budgetåret 1984/85 anvisa elt
förslagsanslag av 1 000 kr.

Ärendet
bör behandlas under innevarande riksmöte.

7
Beslut

Regeringen
ansluter sig till föredragandens överväganden och beslutar all genom
proposition föreslå riksdagen atl antaga de förslag som föredraganden har lagt
fram.

s. 12 Kontrollera mot PDF

Prop.
1983/84:188

lliNI STATENS JORDBRUKSN Ä MND

Bilaga

opaginerad Kontrollera mot PDF

Dafunt

1984-02-08

320-i00''34

opaginerad Kontrollera mot PDF

Regeringen Jordbruksdepartementet

Statens jordbruksn ä mnd
med f ö rslag till reglering av priserna

p å fisk m m under budget å ret 1984/85_________________

(2 bilagor)

1. F ö rhandlingsuppdraget

Regeringen har i beslut den 8 december 1983 uppdragit å t statens jurdbruUsn ä mnd atl efter ö verl ä ggningar med fiskets f ö rhandlingsdelegation
och jordbruksn ä mndens konsumentdelegation avge f ö rslag betr ä ffande
prisregleringen p å fisk under budget å ret 1984/85. F ö rslaget
skall utformas med utg å ngspunkt i de av riksdagen
beslutade allm ä nna riktlinjerna f ö r prisregleringen p å fisk. I uppdraget erinras om att riktpunkten f ö r prisregleringen ä r att den i f ö rsta hand b ö r bekostas inom ramen f ö r regleringsekonomin. Regleringen b ö r mot denna bakgrund ges en s å dan utformning att de ber ä knade kostnaderna minskas j ä mf ö rt med de
ber ä knade kostnaderna f ö r innevarande å r.
Regeringen erinrar vidare om n ö dv ä ndigheten att bek ä mpa
inflationen. F ö rslaget betr ä ffande normkvantitet f ö r sill b ö r utformas med utg å ngspunkt bl a i att fiske fr ä mst b ö r ske efter
fiskslag som kan f å en l ö nsam avs ä ttning. Normkvantiteten f ö r sill b ö r
s å lunda kunna minskas. En
normkvantitet ä ven f ö r torsk b ö r ö verv ä gas.

Pristill ä gg utg å r med viss procentsats av skillnaden mellan normpris
och j ä mf ö relsepris. Dessa procentsatser b ö r
enligt uppdraget f ö r n ä sta regierings å r i h ö gre grad ä n nu best ä mmas s å
att de f å r betydelse f ö r fiskets inriktning p å l ö nsamma fiskslpj. I uppdraget
erinras vidare om den samordning som f n sker vid f ö rs ä ljning och
distribution p å fiskets omr å de. Denna samordning anses kunna ge h ö gre avr ä kningspriser
till fiskaren utan att konsumentpriset p å verkat
Ä ven l ä gstapriser b ö r kunna p å verkas. Detta f ö rh å llande b ö r
beaktas vid ber ä kningen av kostnaderna f ö r ö verskotten.

Jordbruksn ä mnden b ö r enligt uppdraget vidare avge f ö rslag till disposition av medel ur
prisregleringskassan f ö r fisk f ö r att bestrida kostnaden f ö r uts ä ttning av
laxfisk och å l samt f ö r premier f ö r
den kollektiva trygghetsf ö rs ä kringen inom yrkesfisket. Kostnaden f ö r trygghetsf ö rs ä kringen skall r ä knas av fr å n normpciset.

Jordbruksn ä mnden nar nu
ö verlagt med fiskets f ö rhandlingsdelegation ocb konsumentdelegationen ang å ende prisregleringen p å fisk under perioden 1 juli 1984 - 30 juni 1985. Ö verl ä ggningarna
har lett

opaginerad Kontrollera mot PDF

Prop. 1983/84:188 13

till en upog ö reise
och i samf ö rst å nd med delegationerna l ä gger n ä mnden '"ram f ö ljande f ö rslag till st ö d å tg ä rder inom fisket f ö r n ä mnda period.

2. Utg å ngspunkter

De av riksdagen beslutade allm ä nna riktlinjerna f ö r fiskeripolitiken (prop 1977/78:!12, JoU 23, rskr 272) omfattar ett
inkomstm å l, ett konsumentpolitiskt m å l. ett produktionsm å l, ett effektivitetskrav och ett regionalpolitiskt m å l. h ä mnden har
ber ö rt dessa olika m å l bl a i n ä mndens
regieringsskrivelse till regeringen den 8 april 1981.

De å r 1981 beslutade riktlinjerna ."" ö r prisregleringen p å fisk inneb ä r bi a att det s k normprissystemet
togs i bruk.

3. Normprissystemet

Normprissystemet inneb ä r
i huvudsak att normpriser och normkvantiteter f ö r de viktigare slagen a\ fisk fascst ä lls av statsmakterna efter f ö rslag av jordbruksn ä mnden. Normpriserna skall i princip s ä ttas s å att fisket n å r avsedd l ö nsamhet
enligt 1978 å rs riksdagsbeslut. Ncrmkvantitet
anger den kvantitet f ö r vilken pristill ä gg h ö gst kan utg å

I bilaga 1 å terfinns
vissa uppgifter om utfallet av normprissystemet m m under reglerings å ret 1982/83.

4. Inkomstutveckling

Enligt 1978 å rs
riksoagsbesluf sammanfattas m å ls ä ttningen f ö r
fiskeripolitiken p å f ö ljande s ä tt.

"M å let f ö r fiskeripolitiken b ö r vara att skapa f ö ruts ä ttningar f ö r
att de som ä r sysselsatta i fiskerin ä ringen kan f å
b å de en ekonomisk och social standard
som ä r j ä mf ö rbar med den som erbjuds inom andra
n ä ringar och trygghet i arbetet
samtidigt som konsumenterna erbjuds fisk av god kvalitet till rimliga priser,
[nom de gr ä nser som ges av en ansvarsfull hush å llning av fisktillg å ngarna b ö r fisket bedrivas s å effektivt som m ö jligt
och f å ngsterna best ä mmas av m ö jligheterna
till l ö nsam och stabil avs ä ttning. Samtidigt b ö r h ä nsyn tas till behovet av syssels ä ttning fr ä mst
i kust- och sk ä rg å rdsomr å dena d ä r fisket har stor regionalpolitisk betydelse".

Inkomstm å let har i
propositionen n ä rmare definierats att avse de
fiskare som ä r sysselsatta i ett rationellt
bedrivet yrkesfiske. De fiskelag som bedrivit fiske och landat sin f å ngst i Sverige mir.st 30 veckor a\, å ret motsvarar ca 45 % av alla fiskelag och ca 40 % av
hela fiskek å ren i saltsj ö fisket samt svarar f ö r drygt 75 %
av f å ngsterna. L ö nsamhetsutvecklingen
f ö r dessa fiskelag kan d ä rf ö r l ä ggas till grund f ö r
bed ö mning av inkomsterna inom det heltidsdrivna
fisket. Under ö verl ä ggningarna har inkomstmaterial for 1982 funnits tillg ä ngligt enbart i form av jordbruksn ä mndens och Sveriges fiskares riksf ö rbunds i ö nsamhetsunders ä kning.SC8:s deklarationsunders ö kning har d ä remot
inte kunnat beaktas.

s. 1980 Kontrollera mot PDF

Inkomstniv å n f ö r olika fiskeinriktningar framg å r av tabell 1 i form av kalkylnetto per man.
Kalkylnetto per man ä r en driftsekonomisk term och har
ber ä knats som fiskelagets totala int ä kter ./. totala kostnader utslaget per man f ö re avdrag f ö r
egenavgifter och skatt.

Tabell 1. Inkomstniv å n
1982 f ö r heltidsfiskande i lagfiske enligt
l ö nsamhetsunders ö kningen samt procentuella f ö r ä ndringar i
inkomsterna

gentemot 1981 och 1980

opaginerad Kontrollera mot PDF

Fiskeinriktning

Sill v ä stkusten
Sill ostkusten • isk v ä stkusten fisk sydkusten Fisk ostkusten R ä ka v ä stkusten Komb. v ä stkusten Komb. Sydkusten Komb. ostkusten

Kalkylne
per man

KKR

• tto
1982'

Varav pristill ä gg

KKR %

F ö r ä ndring i kalkylnettot mellan 1981 och 1982'

129

26?i

+ 5i;i

108

37?i

+ 38?i

100

17?i

+ 16?i

15!i

. 67?i)

14?i

. 36?i'

OJi

- 4%

26!i

+ 19? ö

118

31?i

+ 13!K

108

22?i

+106S

F ö r ä ndring i kalkylnettot mellan 1980
och 1982 '

,,.5)

+ 33?6 + 31!,; + 10?i + 52?;' + 54?' + 2% + 19S + 25?i + 599J

opaginerad Kontrollera mot PDF

1) L ö nsamhetsunders ö kningen g ö rs
av jordbruksn ä mnden i samarbete

med Sveriges fiskares riksf ö rbund och ä r en enk ä tunders ö kning ö ver

l ö nsamheten f ö r fiskelag.

2) Kalkylnetto ä r
en driftsekonomisk term och avser int ä kter
./.

utgifter under å ret, f ö rdelat per man. Ev vinst eller f ö rlust i

verksamheten har p å verkat kalkylnettot. Detta p å verkas ä ven
om

fartyget ä gs av utanf ö r fisket st å ende
personer. S å v ä l den taxerings-

m ä ssiga inkomsten som den s k
manslotten skiljer sig fr å n kalkylnettot.

3 1 Enligt delunders ö kningen
avseende identiska fartyg f ö r b å da å ren.

4) Enligt delunders ö kning
1982 resp 1981 avseende tv å å r, kedjade

med varandra.

5) D å enbart ett f å tal fartygsf ö rh å llanden ligger till grund f ö r

ber ä kningarna b ö r-resultatet tolkas med stor f ö rsiktighet.

Av tabell 1 framg å r
att kaikylnettot per man ä r st ö rst i sillfisket fr å n v ä stkustfartyg. . Ä ven
kcmbinationsfisket p å syd- och ostkusten uppvisar ett
kalksInetto ö ver genomsnittet.

[ delunders ö kningen scm
j ä mf ö r utvecklingen av kalkylnettot f ö r
idenLiska fartyg mellan tv å å r framg å r att ö kningar i kaikylnettot mellan 1981 och 1982 p å 30 - 60 % var vanliga. V ä stkustens sillfiske ö kade sitt :<alkylnetto med drygt 50 % och kombinationsfisket

s. 15 Kontrollera mot PDF

Prop. 1983/84:188 15

p å ostkusten f ö rdubblade sitt netto. L ö nsamheten i fisket f ö r de flesta fiskeinriktningar sj ö nk
under 1981 varf ö r ä ven en j ä mf ö relse mellan 1980 och 1982 kan vara motiverad. Ö kningen av kaikylnettot 1982 j ä mf ö rt med 1980 ä r i genomsnitt f ö r
alla fiskeinriktningar st ö rre ä n 30 -i. Speciellt stor ä r ö kningen i kalkylnettot
f ö r det s k fiskfisxet p å syd- och ostkusten samt f ö r kombinationsfiskarna p å ostkusten. Trots den kraftigt f ö rb ä ttrade l ö nsamheten i fiskfisket de senaste tv å å ren sl ä par inkomstniv å n
efter n å got f ö r detta fiske i f ö rh å llande till sillfisket.

Ä r
1982 ar det f ö rsta hela kalender å ret som normprissystemet varit i funktion. Det ä r d ä rigenom m ö jligt att unders ö ka
den betydelse pristill ä ggen haft f ö r kalkylnettot. Av kalkylnettot per man utg ö r f ö r sillfisket
mer ä n 25 % pristill ä gg. Ä ven f ö r kombinationsfisket ä r andelen pristill ä gg i kalkylnettot h ö gt och utg ö r 20 - 30 'i. Tydligt
ä r att de st ö rsta pristill ä ggen
utg å tt till fiskare med relativt h ö ga kalkylnetton. Genom den f ö rdelning som pristill ä ggen f å tt har spridningen i inkomstniv å n d ä rmed ö kat n å got mellan
olika fiskeinriktningar. Oe genomsnittligt st ö rsta pristill ä ggen har utg å tt till sillfiskare p å v ä st- och ostkusten samt kombinationsfiskare
p å sydkusten.

P å v ä stkusten har l ö nsamheten ö kat f ö r samtliga
fisken utom r ä kfisket. Den st ö rsta int ä kts ö kningen svarar sillfisket f ö r och uppvisar nu det st ö rsta kalkylnettot av samtliga fiskeinriktningar.

Kombinationsfisket ä r
p å sydkusten det betydelsefullaste
och l ö nsammaste fisket. Int ä kts ö kningen
under 1982 ä r visserligen inte lika stor som i
flera av de andra fiskeinriktningarna, men under 1981 var l ö nsamheten f ö r
sydkustens kombinationsfiske den b ä sta
av samtliga fisken i landet.

P å ostkusten ä r str ö mmingsfisket
alltj ä mt mest betydelsefullt.
Kombinationsfisket har utvecklats starkt i takt med en kraftigt ö kad l ö nsamhet.
Kalkylnettot f ö r str ö mmings- resp kombinationsfiskare p å
ostkusten ä r p å samma niv å . Dock ä r prisst ö det
till sillfisket betydligt st ö rre.

5. Prognos f ö r
f å ngster och avs ä ttning samt marknadsbed ö mning

f ö r 1984./85____________________________________________

F å ngstutrymmet f ö r de viktigare slagen av massfisk - fr ä mst sill/' str ö mming
och torsk v ä ntas inte genomg å n å gra st ö rre f ö r ä ndringar under reglerings å ret 1984/85 j ä mf ö rt med de n ä rmast
f ö reg å ende å ren. Viss oklarhet r å der dock f n om vilka f å ngstkvoter som kan komma att fastst ä llas f ö r-
sill i Skagerrak/Kattegatt. Om sillfisket kan ö ka i dessa vatten torde motsvarande minskning av f å ngsterna komma att ske i Ö stersj ö n.
Sammanfattningsvis b ö r man kunna r ä kna med att f å ngslutrymmet
f ö r sill/str ö mming blir omkring 130 000 ton och for torsk ca 60 000 ton (landad vikt)

s. 16 Kontrollera mot PDF

Prop. 1983/84:188 16

Avs ä ttningen av si 11,'str ö mming p å
den svenska marknaden uppg å r å riigen till ca 53 000 ton, varav knappt 40 000 ton avser svenskf å ngad sill/str ö mming
och drygt 13 000 ton avser importerad saltad eller kryddad sili. importen sv silIkonserver
ä r obetydlig medan exporten ä r relativt stor. Exporten av oberedd och fil é ad sill/ str ö mming
uppg å r å rligen till storleksordningen 80 000 ton, varav merparten avs ä tts i Danmarx. Huvuddelen av den svenska
sillexporten till Danmark bereds d ä r
till fil é er nct- exporteras seoan vidare till
V ä sttyskland.

Tillf ö rseln av nordsj ö sill p å
den europeiska marknaden har under det senaste å ret ö kat och bed ö ms komma att ö ka
ytterligare under de n ä rmaste å ren. Orsaken h ä rtill
ä r att sillstammen å ter b ö rjar ö ka 1 Mordsj ö n.
Med det ö kande utbudet av sill har priserna
fallit och det instabila l ä ge som r å tt p å sillmarknaden
å tminstone sedan 1981 har 'crtsatt.
Mest sannolikt ä r att sillpnserna kommer att bii ytterst
pressade under de n ä rmaste å ren.

F å ngsten av torsk ber ä knas ha uppg å tt
till ca 50 000 ton å r 1983, varav knappt 30 000 ton
avsatts i Sverige. Exporten har fr ä mst
omfattat hel torsk men ä ven ca 5 000 ton fryst fil é ad torsk har exporterats (landad vikt). Importen av
torsk, vilken domineras av frysta fil é er,
har ä ven den ber ä knats till ca 30 000 ton (landad vikt), dvs iniportandelen
ä r numera inte st ö rre ä n andelen f ö r den hemma-producerade torsken. N ä r det g ä ller
andra torskfiskar ä n torsk ä r dock importandeien ö ver 90?i. Konsumtionen av f ä rsk
torsk har enligt statistiken ö kat kraftigt
sedan å r 1975. Sannolikt avser ö kningen framf ö rallt
hemmaproducerade f ä rska fil é er. Den nedg å ng
i konsumtionen som intr ä ffat under 1970-talet skulle d ä rmed ha tagits igen.

Med undantag f ö r
en m å nad har avr ä kningspriserna p å
torsk alltsedan oktober 1982 legat ö ver
normpriserna. F ö r n ä rvarande r å der internationell brist p å lorskr å vara.
Det ä r os ä kert hur l ä nge bristen kommer att best å . Mest troligt ä r
att avs ä ttningssituationen f ö r sven.sk torsk ä ven
under reglerings å ret 1984/85 kommer att vara
gynnsam.

Vad g ä ller ö vriga fiskslag f ö rutses inga n ä mnv ä rda f ö r ä ndringar i
marknadsbilden ä ga rum. Ö nskv ä rt ä r att f å ngsterna
ö kar med h ä nsyn till att importen ä r betydande.

6. Regleringskostnader och finansiering under 1983/84

Beh å llningen i Svensk Fisks
konjunkturutj ä mningsfond uppgick per den 1 juli
1983 till 57,4 milj kr, en ö kning med 16
milj kr j ä mf ö rt med den 1 juli 1982. Motsvarande belopp f ö r jordbruksn ä mndens
pris- regleringskassa var 42,3 milj kr resp 14,2 milj kr. Prisreglerings-kassan
tillf ö rdes under budget å ret 1982/83 25 milj kr av budgetmedel. Under
innevarande å r kommer ytterligare 25 milj kr av
budgetmedel att tillf ö ras kassan (se prop 1982/83:101) Prisregleringsavgifi
tas ut p å s å v ä l svenskf å ngad som importerad fisk med 6?i av f ö rsta-hands- resp importv ä rdet eller motsvarande belopp i ö re per kg. Avgi'ten ber ä knas tillf ö ra
kassan ca 60 milj kr per å r. Av inkomstern under reglerings å ret 1982/83 kom ca 23 milj kr motsvarande 38?i fr å n svenska fiskares f å ngster. R ä nteint ä kterna p å
de medel som ä r innest å ende i konj-jnkturutj ä mningsfonden resp prisreglerings-kassan uppg å r till sammanlagt drvgt tio miij kr. Den exportavgift

s. 17 Kontrollera mot PDF

Prop. 1983/84:188 17

som inf ö rdes fr å n den 1 juli 1983 p å viss s ö tvatt é nsfisk och å l ber ä knas tillf ö ra prisregleringskassan ca 1,5 -
2,0 milj kr. De sammanlagda tillg å ngarna
under innevarande å r, inkl de budgetmedel som tillf ö rs kassan, uppg å r
till ca 195 milj kr.

De sammanlagda kostnaderna f ö r prisregleringen under innevarande reglerings å r ber ä knades
ursprungligen av n ä mnden till ca 101 - 7 milj kr. Med
h ä nsyn till sv å righeterna att g ö ra
en marknadsbed ö mning f ö r torsk yalde n ä mnder
att ange ett intervall inom vilket kostnaderna f ö r pristill ä ggen f ö r oe normprissatta fiskslagen sannolikt skulle komma
att ligga. Prelimin ä ra uppgifter f ö religger nu betr ä ffande
kostnaderna f ö r m å naderna juli - december 1983. Dessa uppg å r till ca 23,2 milj kr j ä mf ö rt med ca 27,1 milj kr under motsvarande period 1982.
Anledningen till att kostnaderna hittills ä r
l ä gre ä n under f ö reg å ende å r ä r bl a att en mindre andel av normkvantiteten f ö r sill tagits i anspr å k. Kostnaderna har kunnat h å llas
nere ä ven genom de fortsatt h ö ga priserna p å
torsk.

Kostnaden f ö r
prisregleringen f ö r reglerings å ret 1983/84 kan nu ber ä knas komma att ligga kring 80 - 90 milj kr. Det skulle i sm tur inneb ä ra att tillg å ngarna
i jordbruksn ä mndens prisregleringskassa och
Svensk Fisks konjunkturutj ä mningsfond sammanlagt skulle komma
att uppg å till 105 - 115 milj kr vid reglerings å ret utg å ng.
H ä rtill kommer ca 70 - 75 milj kr i
int ä kter inkl r ä nteint ä kter
under reglerings å ret 1984/85. Sammanlagt skulle 175
- 190 milj kr st å till prisregleringens f ö rfogande under reglerings å ret 1984/85.

7. F ö rslag till normpriser m m f ö r reglerings å ret 1984/85

7.1 Normpriser

Som utg å ngspunkt f ö r f ö rslaget till normpriser har n ä mnden och delegationerna haft
normpriserna f ö r innevarande reglerings å r. Dessa har r ä knats upp med h ä nsyn till dels k ä nd kostnadsutveckling f ö r produktionsmedel under perioden
december 1982 - december 1983, dels l ö neutvecklingen f ö r de
stora l ä nekollektiven enligt 1983 å rs l ö neavtal. Det produktionsmedelsindex
f ö r fiskerin ä ringen som jordbruksn ä mnden konstruerat och som anv ä nts vid tidigare ö verl ä ggningar, har under ovan n ä mnda period stigit med i genomsnitt
3,0 %. Den avtalsm ä ssiga l ö neutvecklingen f ö r de stora l ö nekollektiven under 1983 uppgick
till 4,0 %, d ä r avtalsm ä ssig l ö neniv å h ö jning uppgick till 2,5 ?i, f ö rtj ä nstutvecklingsgarantin till 0,7 %, niv å h ö jande sociala avgifter till 0,4 % och ett eng å ngsbelopp avseende sociala avgifter
till 0,4 ?iJ'vidare har avdrag gjorts f ö r en viss rationaliseringsvinst, i detta fall ber ä knat som en ö kning i arbetsproduktiviteten p å ca 1 %. Den sammanv ä gda ö kningen av produktionskostnad och l ö ner enligt avtal efter avdrag f ö r rationaliseringsvinst har ber ä knats till 3,0 %.

Vid f ö rra å rets ö verl ä ggningar enades n ä mnden och delegationerna om att
finansieringen av en kollektiv trygghetsf ö rs ä kring inom yrkesfisket fick ske mom ramen f ö r medel som ber ä knades
bli tillf ö rda regleringen f ö r 1983/84. Kostnaden f ö r trygghetsf ö rs ä kringen

) D å eng å ngsbeloppet inte ä r niv å h ö jande. r ä knas detta av vid n ä sta å rs ö verl ä ggningar.

s. 18 Kontrollera mot PDF

Prop. 1983/84:188 18

ber ä knades till 4,5 milj kr och
normpriserna s ä nktes p å s å s ä tt att kostnaderna f ö r pristill ä ggen ber ä knades bli ca 4,5 milj kr l ä gre. Den faktiska kostnaden f ö r trygghetsf ö rs ä kringen blev 4.4 milj kr och uppg å r f ö r 1984/35
till samma belopp. Genom att trygghetsf ö r-s ä keingen avr ä knades
med en s ä nkning av normpriserna f ö r 1983/84 f å r
den d ä rmed anses vara betald, om inte
kostnaden f ö r f ö rs ä kringen ä ndras eller den faktiska minskningen i kostnaden f ö r pristill ä ggen
avviker fr å n den ber ä knade. Eventuella avvikelser fr å n den avsedda kostnadsminskningen f ö r pristill ä ggen
eller f ö r ä ndrad kostnad av trygghetsf ö rs ä kringen f å r
tas uop till diskussion vid n ä stkommande ö verl ä ggningar

Det sammanlagda utrymmet f ö r uppskrivning av normpriserna har
som framg å tt ovan ber ä knats till 3 ° i. Samtliga normpciser f ö resl å s mot bakgrund h ä rav skrivas upp med i genomsnitt
2,5 %. F ö r att s ä songm ä ssigt stimulera torskfisket f ö resl å s att priserna p å torsk skrivs upp med 20 ore/kg
under perioden juli - december 1984. Denna h ö jning motsvarar en genomsnittlig uppskrivning
av normpriserna med 0,5 %.

F ö r att stimulera fisket efter
bristfisk samt med h ä nsyn till marknadsl ä get i ö vrigt,
har tyngdpunkten i f ö rslaget-till uppr ä kning av normpriserna .'. ä gts vid de s k ö vriggrupperna
. Normpriserna f ö r bvriggrupperna f ö resl å s uppr ä knade med 10 %, medan
kokr ä ka r ä knas upp med 6,5 %,
stor sill med 1,0 ?i, liten sill med 1,3 %, torsk med 7,3 % under juli - december och med 2,6 ° i under januari - juni.

F ö rslaget till normpriser f ö r 1984/85 samt j ä mf ö relser med priserna for innevarande och tidigare å r å terfinns i
bilaga 2.

Marknadspriset p å
torsk har under st ö rre delen av reglerings å ret 1982/83 ö verstigit
g ä llande normpris. Fr å gan oro kompensation till konsumenterna h ä rf ö r har
diskuterats vid ö verl ä ggningarna. Jordbruksn ä mnden och
delegationerna har enats om att fr å gan
om eventuell kompensation h ä rf ö r utreds och tas upp vid ö verl ä ggningarna
inf ö r reglerings å ret 1985/86.

7.2 Normkvantitet

Enligt statsmakternas beslut skall normkvantitet fastst ä llas i syfte att hindra att orisst ö det leder tili alltf ö r stor ö kning av fisket, efter vissa
fiskslag och d ä rmed till icke ö nskv ä rda ö verskott av konsumtionsfisk som inte skulle kunna
tas till vara som m ä nniskof ö da. Regierna f ö r
normkvantitet anger for vilken kvantitet pristill ä gg utg å r. De medf ö r s å ledes i och
f ö r sig inte n å gon begr ä nsning
i fisket.

F ö r reglerings å ret 1983/84 har normkvantitet fastst ä llts endast f ö r
sill/str ö mming. Den uppg å r till 83 000 ton.

S å vitt-n ä mnden kan bed ö ma
torde efterfr å gan p å sill inte komma att f ö rb ä ttras under det kommande reglerings å ret. Fisket efter sill i Nordsj ö n kommer att ö ka
medan svenska fiskare ä r n ä ra nog helt utest ä ngda fr å n detta f å ngstomr å de. V å r sillexport
till EG

1) Hit r ä knas fr ä mst viktigare slag av annan torskfisk och plattfisk.

s. 19 Kontrollera mot PDF

Prop. 1983/84:188 19

kommer sannolikt att drabbas av en tull p å 15 'i redan i
mitten av h ö sts ä songen 1984. Den tullfria kontingenten ä r f ö r perioden 16 juni 1984 - 14
februari 1985 nedskuren till 60 QQO ton, d v s 14 000 ton l ä gre ä n
motsvarande period innevarande 1983/84. F ö r
innevarande reglerings å r tr ä dde tullen i kraft i mitten av december 1983.

jcrdbruksn ä mnden och
delegationerna nar enats om att f ö resl å att normkvantiteten f ö r sill/stromming f ö r reglerings å ret 1984/85 s ä nks
till 80 000 ton.

En ö kning av torskfisket ligger i linje
med de fiske.-ipolitiska m å len om inriktning av fisket efter bristfiskslag.
P å sikt b ö r en s å dan
inriktning verka h ö jande p å fiskets inkomster utan att konsumentpriserna beh ö ver stiga. Med beaktande av detta samt en s ä nkt normkvantitet f ö r sill/str ö mming har n ä mnden och delegationerna enats om att f ö resl å att n å gon normkvantitet f ö r torsk inte inf ö rs f ö r reglerings å ret 1984/35.

7.3 Pristill ä gg

Pristill ä gg kan utg å om j ä mforelsepriset
(det genomsnittliga av-r ä kningspriset till fiskaren)
understiger normpriset. Hur stor andel av skillnaden mellan normpris och j ä mf ö relsepris
som skall utg å 1 pristill ä gg skall enligt statsmakternas beslut tas upp vid ö verl ä ggningarna.
Under innevarande reglerings å r utg å r pristill ä gg
med 75 ?i av skillnaden mellan normpns och j ä mf ö relsepris f ö r samtliga normprissatta fiskslag utom sill/str ö mming. F ö r
sill/str ö mming utg å r pristill ä gg
med 70 % av skillnaden.

Jordbruksn ä mnden och
delegationerna har enats om att f ö resl å att under det kommande reglerings å ret pristill ä gg
utg å r med f ö r sill/ str ö mming
65 ° C av skillnaden mellan normpris och
j ä raf ö relsepris, f ö r torsk med 75 % och 'ör ö vriga normprissatta
fiskslag med 80 % av skillnaden.

7.4 Ö verskottspris

£ n
l ä gsta prisniv å skall uppr ä tth å llas f ö r
den fisk som s ä ljs p å marknaden. L ä gstapriserna fastst ä lls av regleringsf ö reningen Svensk Fisk. F ö r den fisk
som inte kan s ä ljas till l ä gstapris fastst ä ller
Svensk Fisk ö verskottspriser. Niv å n f ö r ö verskottspriserna avg ö rs enligt statsmakternas beslut ytterst av de medel som st ä llts till Svensk Fisks disposition f ö r detta ä ndam å l, d v s i f ö rsta
hand de marknadsint ä kter som flyter in fr å n f ö rs ä ljningen av till f ö reningen ö verl ä mnade kvantiteter. Under innevarande reglerings å r har dessutom sju milj kr anslagits av reglerincsmedel
f ö r att kunna n å lla niv å n
h ö gre ä n eljest. Vidare g ä ller under
detta reglerings å r 3tt f ö r torsk ö verskottspriset
f å r utg ö ra h ö gst 70 % av l ä gstapriset
och f ö r ö vriga normprissatta '"iskslag med undantag av sill/str ö mming h ö gst
80 % av l ä gstapriset. F ö r sill/str ö mming fastst ä lls
ö verskotts-priserna I s ä rskild ordning inneb ä rande bi a att ett extra st ö d
utg å r f ö r de mindre storlekarna. Vidare g ä ller
att ö verskott av de tv å minsta storlekarna f å r avs ä ttas endast som djurf ö da eller f ö r
framst ä llning av fiskmj ö l.

s. 20 Kontrollera mot PDF

Prop. 1983/84:188 20

N ä mnden f ö resl å r att ovan n ä mnda system f ö r
att fastst ä lla ö verskotts-onserna f å r g ä lla ä ven under
1984/85. \ ad g ä ller avs ä ttningen av ö verskotten
3v sill/stromminq bor f ö r de tv å minsta storlekarna samma req-le- f? g ä lla som under innevarande rpqierings å r. Vad g ä ller
ö vriga storlekar u ö r under n ä stkr.mnianoe
reglerings å r fr å gan om avs ä ttning f ö r clikd ä ndam å l efter beredning av ö verskotlsgruppen f å beslutas
mom ramen f ö r Sversk Fis.<.

F ö r act kunna h å lla ö verskottspriserna
p å en rimlig niv å har sedan normprissystemet inf ö rdes den 1 juli 1981 ett s ä rskilt belopp anslagits f ö r ö verskottshantering.
F ö r innevarande reglerings å r nar anslagits ti ö gst sju miij kr f ö r detta ä ndam å l. De
anslagna beloppen har hittills inte beh ö vts
tas i anspr å k fullt ut. Jordbruksn ä mnden och delegationerna har d ä rf ö r enats cm
att f ö resl å att ä ven f ö r det kommande reglerings å ret
sju milj kr ansl å s f ö r att ö verskottspriserna skall kunna ligga
vid en rimlig niv å .

En samordning av f ö rs ä ljning och distribution p å fiskets omr å de
har under flera å r vant aktuell utan att n å gra p å tagliga
resultat uppn å tts. En s å dan samordning f ö rv ä ntas leda till en effektivisering av fiskf ö rs ä ljningen och
distributionen. H ä rigenom kunde en h ö jning av avr ä kningspriset
till fiskaren m ö jligg ö ras och i vissa l ä gen m ö jligen ä ven till en h ö jning av l ä gstapriserna,
varigenom regleringskostnaderna kunde minskas. Detta skulle i sin tur kunna
leda till ö kade ö verskott. Bl a mot bakgrund h ä rav
har jordbruksn ä mnden och delegationerna enats om
att jordbruksn ä mnden b ö r bemyndigas medge att, i h ä ndelse av att det ovan f ö reslagna beloppet p å sju milj kr skulle visa sig vara otillr ä ckligt, Svensk Fisk efter pr ö vning
av jordbruksn ä mnden f å r ta i anspr å k
ytterligare medel f ö r ö verskot t shant er ingen.

7.5 t å ginkomstst ö d

7.5.1 Ostkusten

Under innevarande regierings å r utg å r ett s ä rskilt t å ginkomstst ö d i form av regionalt fraktst ö d till fiskare bosatta p å norra ostkusten. St ö det utbetalas av Svensk Fisk direkt till fiskaren f ö r all landad str ö mmina
och torsk avsedd f ö r human konsumtion till k ö pare p å
norra ostkusten (Uposala l ä n ocn norrut). St ö det utg å r
med h ö gst 15 ö re/kg och ä r
maximerat till 0,8 milj kronor.

N ä mnder och delegationerna har enats
om att f ö resl å att ovan n ä mnda st ö dform f å r
forts ä tta ä ven under reglerings å ret 1984'85.
St ö dbeloppet b ö r uppg å
till totalt h ö gst 0.85 milj kr och molsvarj h ö gst 20 ö re/kg
landad strc."iming eller torsk.

7.5.2 Insj ö fisket

opaginerad Kontrollera mot PDF

Pristill ä gg utg å r
"" n f ö r de viktigaste slagen av s ö tvattensfi I form av s ä rskilda pristill ä gg. Dessa pristill ä gg ä r f ö r inne varande
reglerinqs å r 1:63 Kr.'kg f ö r g ä dda, g ö s och sik och 1:

f ö r ahhinrro IL-a
oj-h ciL-lriiQ

sf isk ne-

..JL'J...J,- LV....ll,OaL ..U r.!-.. IWI
IQlUU, lUO UU'I 31. U,_ll IIIQ
kr.

f ö r abborre, lake och sikl ö ja.

s. 21 Kontrollera mot PDF

Prop. 1983/84:188 21

N ä mnden och delegationen har enats om
att f ö resl å att pristill ä gget r ä knas upp till 1:70 resp 1:25 kr per kg. Den h ö gre pristill ä ggsgruppen
f ö reel å s avse g ä dda, g ö s, sik samt.rensad och fl å dd lake och den l ä gre
gruppen abborre, sikl ö ja samt annan lake. Endast fisk s å ld till human konsumtion b ö r vara ber ä ttigad
till pristill ä gg.

N ä mnden och delegationerna har enats orr
att f ö resl å ett fraktst ö d f ö r ogr ä sfisk fr å n insj ö arna
till fiskmj ö lsfabriken p å Ä ngholmen. Fraktst ö det skall ses som en fiskev å rdande å tg ä rd och fr ä mja
att ogr ä sfisk inte kastas tillbaka i insj ö arna utan tas om hand. St ö det f ö resl å s maximeras till 0,02 milj kronor.

St ö d till insj ö fisket f ö resl å s ske ä ven
i form av utplantering av vissa fiskslag. F ö rslag
h ä rom framf ö rs under punkt 7.7.2 nedan.

7.6 fi ä rskilda st ö d å tg ä rder

7.6.1 R å r ä ka

F ö r r å r ä ka utg å r under innevarande reglerinqs å r ett fast pristill ä gg med 1:75 kr per kg. N ä mnden
f ö resl å r att detta pristill ä gg utg å r of ö r ä ndrat ä ven
under det kommande reglerings å ret.

7.6.2 Makrill

Makrillfisket ä r
ett utpr ä glat s ä songsfiske och har d ä rf ö r ansetts b ö ra ligga utanf ö r
normprissystemet. I st ä llet utg å r ett fast pristill ä gg, vilket under innevarande reqlijrings å r fastst ä llts till 60 ö re per kg. Vioare ä ger Svrnsk Fisk r ä tt att till ä mpa speciella regler betr ä ffande ö verskottshanteringen
av ringnotsmakrill. Pristill ä gget f ö resl å s bli uppr ä knat till 70 ö re
per kg. Nu g ä llande ö vriga st ö dsystem
f ö r makrillfisket b ö r bibeh å llas
ä ven under 1984/35.

7.6.3 Slorbackel å nga

St ö rre delen av konsumtionen av
lutfisk baseras p å importerad l å nga. Endast ett par svenska fiskelag ä gnar sig numera å t
storbackefiske efter l å nga i Nordsj ö n. F ä ngstkvoten f ö r å r 1984 ä r 300 ton i EG:s nordsj ö zon. F ö r
slorbackel å nga till ä mpas ett syslem med fasta pristillagg som f n uppg å r lill 1:90 kr per kg f ö r l å nga ulan
huvud och 1:62 per kg f ö r l å nga med huvud. Pristill ä gget f ö resl å s bli uppr.-)-nal
till 2:00 resp 1:70 kr per kg.

7.7 Kostnader f ö r
regleringen 1984/85

7.7.1 Kostnader f ö r
der l ö pande regleringen

Direkt avg ö rande f ö r kostnaderna f ö r
prisregleringen p å fisk ä r prisutvecklingen p å s å v ä l den nationella som den internationella marknaden f ö r fisk och fiskprodukter. Det inneb ä r att jordbruksn ä mnder
1 god tid inf ö r det kommande reglerings å ret har att g ö ra
prognoser f ö r marknadsutvecklingen. S å dana prognoser ä r
dock mycket sv å ra att g ö ra med h ä nsyn
till framf ö r allt den stora inverkan de internationella
priserna har fr ä mst p å aill och torsk. N ä mnden har vidare
att g ö ra en bed ö mning av storleken av pristi1l ä gqsber ä ttiqade
kvantiteter f ö r Piskslag som pj omfattas av normkvantitet.

s. 22 Kontrollera mot PDF

Prop. 1983/84:188 22

Mot bakgrund av de gjorda marknadsbed ö mningarna, de f ö reslagna
normpriserna samt normkvantiteten f ö r
sill/str ö mming har kostnaderna f ö r pristill ä ggen
uppskattats till 58,5 milj kr - 2,5 milj kr. Med h ä nsyn till sv å righeterna
att g ö ra en marknadsbed ö mning f ö r
1 f ö rsta hand torsk har n ä mnden valt att ange ett intervall inom vilket
kostnaderna f ö r pristill ä ggen f ö r
de normprissatta fiskslagen sannolikt kommer att ligga. Till kostnaderna f ö r r ö rliga pristill ä gg kommer 4,4 milj kr f ö r att finansiera det f ö rra å ret genomf ö rda trygqhetspaketet f ö r yrkesfiskare. F ö r t ä ckande av Svensk Fisks kostnader av ö verskoltshanteringen har ber ä knats
å tg å sju milj kr. Av de f ö reslagna
formerna f ö r l å ginkomstst ö det har ber ä knats 0,85 milj kr f ö r det regionala st ö det p å ostkusten, 2,3 milj kr f ö r pristill ä gg
p å s ö lvallensfisk och fraklst ö d
f ö r skr ä pfisk. Kostnaderna f ö r fasta
pristill ä gg p å makrill, r å r ä ka och slorbackel å nga har ber ä knats lill 1,5 milj kr.

Den sammanlagda kostnaden f ö r prisregleringen ber ä knas komma
att uppg å till ca 75 milj kr.

7.7.2 Kostnader f ö r
ulplantering

Jordbruksn ä mnden f ö resl å r att 2,175
milj kr utg å r ur prisreglerings-kassan f ö r att bestrida kostnader f ö r uts ä ttning av laxfisk och å l under regierings å ret 1984/85.
Kostnaderna b ö r i stort sett f ö rdelas enligt det f ö rslag som framlagts av fiskets f ö rhandlingsdelegation.
Enligt detta b ö r 1,5 milj kr anv ä ndas f ö r
uts ä ttning-i insj ö ar, 0,5 milj kr f ö r
uts ä ttning av å l p å ost- och
sydkusten och 0,15 milj kr f ö r uts ä ttning av å l
p å v ä stkusten. F ö r uts ä ttning av hummer b ö r ansl å s 25 000 kr. Det b ö r ankomma p å fiskeristyrelsen att till
regeringen avge f ö rslag i fr å gan. H ä rvid
b ö r ä rendet beredas inom styreisen i en s ä rskild grupp med representanter f ö r
fiskeristyrelsen, jordbruksn ä mnden och
Sveriges fiskares riksf ö rbund.

7.7.3 Jordbruksn ä mndens
uppb ö rdskostnader

Jordbruksn ä mndens
kostnader f ö r uppb ö rd och kontroll av prisregleringsavgiflen ber ä knas uppg å
till 0,5 milj kr f ö r det kommande reglerings å ret. Dessa kostnader b ö r som hittills f å t ä ckas med medel ur prisregleringskassan.

7.7.4 Svensk Fiska kostnader

N ä mnden f ö resl å r att
kostnaderna f ö r Svensk Fisks administration och
upplysningsverksamhet, scm av f ö reningen ber ä knats till ca sju milj kr, f å r t ä ckas genom
de r ä nteint ä kter som uppkommer hos f ö reningen eller konjunkturutj ä mningsfonden. I den m å n dessa inte r ä cker till b ö r erforderligt medelsbehov f å t ä ckas genom
uttag ur fonden.

7.7.5 Regleringens totalkostnader

De sammanlagda kostnaderna f ö r regleringen under 1984/85 inkl administrations- och uppb ö rdskoslnader samt medel till uts ä ttning ber ä knas
komma att uppg å till ca 84 milj kr.

s. 23 Kontrollera mot PDF

Prop. 1983/84:188 23

7.8 Regleringens finansiering under 1984/85

Regleringsf ö reningen
Svensk Fisk f ö resl å s f ö r den l ö pande pris-regleringsverksamheten f ö r 1984/85 tillf ö ras
58,5 miij kr ur pris-reqleringskassan, f ö r
fisk. Vidare b ö r kostnaden f ö r trygghetsf ö rs ä kringen f å
t ä ckas med .nedel jr kassan.
Kostnaderna f ö r ut-olantering samt jordbruksn ä mndens uppb ö rdskostnader
f ö resl å s ä venledes t ä ckas med medel ur prisregleringskassan. Kostnaoerna
f ö r ö verskotts-nanleringen, s ä rskilda
st ö d å tg ä rder samt ovan angivna former av l å g-inkomstsatsning b ö r f å t ä ckas med medel ur Svensk Fisks konjunkturutj ä mningsfond. De kostnader f ö r pristill ä ggen
som ö verstiger 58,5 milj kr samt de
kostnader f ö r f ö reningens administration etc som ö verstiger
r ä nteint ä kterna b ö r
ä venledes f å t ä ckas med
medel ur konjunklurulj ä mningsfonden.

Inkomsterna i prisregleringskassan under n ä stkommande reglerinqs å r kan ber ä knas till ca 62 milj kr. H ä rtill kommer r ä nteint ä kter p å
i kassan innest å ende medel, vilka kan ber ä knas till ca fem milj kr. R ä nteint ä kterna
i Svensk Fisks konjunkturutj ä mningsfond
kan ber ä knas till C3 sex milj kr. Della
belopp kan dock ber ä knas komma tas i anspr å k f ö r att l ä cka Svensk Fisks administrationskostnader etc.

Ovann ä mnda f ö rslag till finansiering inneb ä r att ur jordbruksn ä mndens prisregleringskassa skulle anv ä ndas ca 65 milj kr, vilket ber ä knas
i stort motsvara int ä kterna i kassan. Beh å llningen i kassan skulle d ä rmed komma all uppg å lill ca 57 milj kr per den 1 juli 1985. Ur Svensk Fisks konjunkturutj ä mningsfond skulle komma all tas i anspr å k ca 12 milj kr ut ö ver r ä ntan p å medlen i konjunkturutj ä mningsfonden. Beh å llningen
i fonden per den 1 juli 1985 skulle d ä rmed
komma alt uppg å lill ca 40 milj kr. Disponibla
tillg å ngar per den 1 juli 1985 skulle d ä rmed komma alt uppg å till ca 98 milj kr. H ä rtill kommer
f ö r reglerings å ret 1985/86 int ä kter
i form av prisregleringsavgifler och r ä ntor
p å samtnanlagl drygt 70 milj kr.

Jordbruksn ä mnden har i tidigare
skrivelser till regeringen med f ö rslag till regierinq
av priserna p å fisk beskrivit finansieringssituationen
1 normprissystemet. Av beskrivningen har framg å tt att det fanns stor risk f ö r
att tillg ä ngliga medel snart skulle vara utt ö mda. Mot den bakgrunden f ö rklarade jordbruksn ä mnden i skrivelse till regeringen den 23 februari 1983 att n ä mnden avs å g
att under h ö sten 1983 g ö ra en mer l å ngsiktig
bed ö mning av regieringens medelsbehov
samt hur dess finansiering kunde tillg å .
Finansierings-situationen ter sig f n betydligt ljusare ä n tidigare, vilket sammanh ä nger dels med att regleringen under f ö reg å ende och
innevarande reglerings å r tillf ö rts sammanlagt 50 milj kr av budgetmedel, dels alt kostnaderna
f ö r pristill ä ggen blivit betydligt mindre ä n ber ä knat genom
de h ö ga priser p å torsk som vant r å dande
sedan h ö sten 1982.

I olika sammanhang har framh å llits de stora sv å righeter som ä r f ö rknippade
med marknadsbed ö mningar f ö r fisk. Ä ven
om finansierings-l ä get f n synes tillfredsst ä llande kan situationen hastigt f ö r ä ndras genom
framf ö r allt vikande torskpriser. N ä mnden har d ä rf ö r genomf ö rt
den ovan n ä mnda l å nqsiktiga bed ö mningen
av regleringens . medelsbehcv. Av utredningen framg å r bl a att om regleringskoslnaderna de kommande å ren kan begr ä nsas
till 80 milj kr per å r, dvs n å got mer ä n
de tv å f ö rsta å ren systemet varit i kraft, b ö r tillg å ngarna
med nuvarande avgiftsuttag r ä cka å tminstone fram till reglerings å ret 1990/91. Skulle d ä remot kostnaderna komma att stiga till 120 milj kr per å r kan sv å righeter
att finansiera regleringen uppsl å redan under
reglerings å ret 1985/86. I utredningen
diskuteras ä ven f ö rslag till kostnsdsbeqr ä nsande å tg ä rder
Utredningen kommer att tillst ä llas regeringen
i s ä rskild ordning.

s. 24 Kontrollera mot PDF

Prop.
1983/84:188 24

8. Hemst ä llan

Med h ä nsyn till del ovan anf ö rda hemst ä ller
jordbruksn ä mnden

1.
att
prisregleringen f ö r fisk under budget å ret 1984/85 utformas p å s ä tt ovan f ö reslagits,

2.
att normpriser
och normkvantiteter fastst ä lls p å s ä tt ovan f ö reslagils,

3.
att n ä mnden beviljas p å
angivna grunder utbetala 58,'5 milj

kr till Svensk Fisk f ö r
kostnader f ö r pristill ä gg under tiden 1 juli 1984 - 50 juni 1985,

4 alt n ä mnden
bemyndigas l ä mna tillst å nd f ö r att ovan
angivna fasta pristill ä gg f å r utg å p å s ö tvatt é nsfisk, r å r ä ka, makrill och slorbackel å nga,

5. att regionalt fraktst ö d p å ostkusten l ä mnas med sammanlagt h ö gst 0,85 milj kr enligt best ä mmelser
som f å r beslutas av n ä mnden,

6 all fraktst ö d
f ö r s k ogr ä sfisk fr å n
insj ö arna f å r l ä mnas med
sammanlagt h ö gst 0,02 milj kr enligt best ä mmelser som f å r
beslutas av n ä mnden,

7.
atl jordbruksn ä mnden bemyndigas medge att Svensk Fisk f å r ta 1 anspr å k
medel ur konjunkturutj ä mningsfonden ut ö ver det f ö reslagna
beloppet f ö r ö verskollshantering efter pr ö vning
av jordbruksn ä mnden,

8.
all n ä mnden bemyndigas medge Svensk Fisk att disponera
hela beh å llningen i konjunklurulj ä mningsfonden f ö r
kostnaderna f ö r regleringen,

9.
att n ä mnden bemyndigas meddela n ä rmare best ä mmelser
om pristill ä gg,

10. att n ä mnden
bemyndigas bestrida kostnaderna f ö r
fiskarnas

trygghetspaket med 4.4 milj kr,

11.
alt regleringen
av import och export av fisk f ö r budget å ret 1984/85 best ä ms
p å .samma s ä tt som under innevarande budget å r,

12.
alt 1 f ö rekommande fall h ö gst
en milj kr av de fettvaru-avgifter som tas ut vid h ä rdning av sillolja av inhemskt ursprung med avdrag f ö r vad som kan ber ä knas
å terbetalas vid export ö verf ö rs till
prisregleringskassan f ö r fisk.

Delta ä rende har p å f ö redragning
av avdelningsdirekt ö ren Holmberg avgjorts av
generaldirekt ö ren och ledam ö terna Brangmo, Oockered, Ekberg, Eriksson, Fringel
och Hillbom. D ä rvid har ä ven avdelningscheferna Anner é n och Sj ö berg
n ä rvarit.

Ingvor Lindstr ö m

Lars Holmberg

s. 25 Kontrollera mot PDF

Prop.
1983/84:188 25

Bilaga 1

Normprissystemets utfall 1982/83

Normprissystemet inf ö rdes
budget å ret 1981/82 och har s å ledes till-l ä mpats
hittills under tv å hela budget å r. En redog ö relse
f ö r utfallet ' av regleringen 1981/82
finns som bilaga till n ä mndens regleringsskrivelse • inf ö r budget å ret 1983/84.

Enligt riksdagens beslut justerades normpriserna upp med i
genomsnitt

B %
1982/85 j ä mf ö rt med å ret innan. Enligt jordbruksn ä mndens bed ö mning

skulle kostnaden f ö r
pristill ä ggen inom normprissystemet uppg å till

ca 76 milj kr. Av nedanst å ende sammanst ä llning framg å r de prognosticerade

priserna och de verkliga marknadspriserna. Som j ä mf ö relse anges ä ven

normpriserna. Budget å ret 1982/63 erh ö ll fiskarna i pristill ä gg 75 ° i

av skillnaden mellan normpris och marknadspris vad g ä ller andra fiskslag

ä n sill. F ö r sill var motsvarande andel 70 %.

Stor
sill