Prop. 1983/84:189

Prop.
1983/84:189

Regeringens proposition

1983/84:189

om ändring i lagen
(1968:430) om mervärdeskatt, m.m.;

beslutad den 29 mars 1984.

Regeringen
föreslår riksdagen att antaga det förslag som har upptagits i bifogade utdrag
av regeringsprotokoll.

På
regeringens vägnar

OLOF
PALME

KJELL-OLOF
FELDT

Propositionens
huvudsakliga innehåll

I
propositionen föreslås vissa ändringar i mervärdeskattelagen. Dessa berör bl.a.
beskattningen av tjänster på skattefria tidskrifter och beskattningen av
tjänster som innefattar kalkning och andra vattenvårdande åtgärder i sjöar och
vattendrag. Vidare föreslås att en motsvarighet till taxeringslagens
taxeringsbesök införs i mervärdeskattelagen.

Ändringarna
föreslås träda i kraft den 1 juli 1984.

1
Riksdagen 1983/84. 1 samt. Nr 189

Prop. 1983/84:189 2

I Förslag till

Lag om ändring i lagen (1968:430) om mervärdeskatt;'

Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (1968:430) om
mervärdeskatt' dels att 2,11,18,49,56,62,63,69 och 76 a §§ samt anvisningarna
till 10,16

och 17 §§ skall ha nedan angivna lydelse,

dels att i lagen skall införas en ny paragraf, 26 a §, av
nedan angivna

lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

2f Skattskyldig är den som inom landet i yrkesmässig
verksamhet omsätter

1)
skattepliktig
vara eller tjänst,

2)
vara som anges
i 8 § 1-5, tjänst 2) vara som anges i 8 § 1-5, tjänst
som anges i 10 § första stycket och som anges i 10 § första stycket och avser
vara som nu nämnts eller tjänst avser vara som nu nämnts eller tjänst som anges
i 11 § 3, 4 eller 10. som anges i 11 § 7, 3, 4 eller 10.

Skattskyldig är vidare den som i yrkesmässig verksamhet
omsätter sådan vara eller tjänst som anges i första stycket genom export.

Regeringen kan efter ansökan förordna om skattskyldighet
tills vidare för omsättning av annan tjänst än sådan som anges i 10 § första
stycket eller

II §.

Länsstyrelsen kan efter ansökan av fastighetsägare besluta
att denne tills vidare skall vara skattskyldig för uthyrning helt eller delvis
av sådan byggnad eller annan anläggning som utgör fastighet enligt denna lag
för användning i verksamhet som medför skattskyldighet. Vad nu har sagts
tillämpas även i fråga om upplåtelse av bostadsrätt.

När särskilda skäl föreligger, kan länsstyrelsen besluta
att den som påbörjat verksamhet tills vidare skall vara skattskyldig redan
innan skattskyldighet enligt första eller andra stycket föreligger.

Om skatt vid införsel föreskrives i 58 och 59 §§.

(Se vidare anvisningarna.) 11§3 Från skatteplikt undantas

1) tjänst som tillhandahålls av ett tryckeri med avseende
på ett av tryckeriet framställt tryckalster av sådant slag som anges i 8 § 6,

2) postbefordran av annat än postpaket och gruppkorsband
samt

resgodsbefordran,

3)
transport i
samband med renhållning; omhändertagande och förstöring av vara,

4)
bärgning av
fartyg eller luftfartyg som är undantaget från skattepHkt

'Lagen omtryckt 1979:304.

Senaste lydelse av lagens rubrik 1974:885. Senaste lydelse
1979:1190. 'Senaste lydelse 1979:1190.

Förutvarande punkten 1 upphävd genom 1979:1190.

Prop.
1983/84:189 3

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

enligt 8 § 1 och transport i anslutning till sådan
bärgning,

5)
införing eller ackvisition
av annons i tryckalster av sådant slag som anges i8§6,

6)
visning av kinematografisk
film,

7)
obligatorisk
kontrollbesiktning av fordon och obligatorisk besiktning av kilometerräknarapparatur
hos Aktiebolaget Svensk bilprovning,

8)tjänst som tillhandahålles av veterinär,

9) kontroll eller analys av prov som tagits som ett led
i läkarundersökning

eller sjukvård,

10) tjänst enligt 10 § 1 som avser skötsel genom samebys
försorg av

't:. (Se vidare anvisningarna.)

18§ Avdragsrätt föreligger icke för ingående skatt som
belöper på

1)
stadigvarande
bostad,

2)
anskaffning av
personbil eller motorcykel för annan verksamhet än sådan som avser yrkesmässig återförsäljning
eller uthyrning,

3)
utgifter för
spritdrycker och vin för vilka avdrag vid inkomsttaxeringen inte medges enligt
punkt 1 av anvisningarna till 20 § kommunalskattelagen (1928:370).

Avdragsrätt föreligger ej för ingående skatt som belöper
på hyra av personbil eller motorcykel för annat ändamål än yrkesmässig återiithyrning
i det fall fordonet endast i ringa omfattning används i verksamhet som medför
skattskyldighet.

Medför verksamhet endast delvis skattskyldighet, får
ingående skatt vilken hänför sig till förvärv eller införsel som till mer än 95
procent avser den del av verksamheten som medför skattskyldighet avdragas utan
uppdelning efter skälig grund. Föreligger skattskyldighet för mer än 95 procent
av omsättningen, får ingående skatt som ej överstiger 1 000 kronor för visst
förvärv eller viss införsel avdragas utan uppdelning efter.skälig grund.

Avdragsrätt föreligger inte för Avdragsrätt föreligger inte för

ingående skatt enligt 17 § femte ingående skatt enligt 17
§ sjätte

stycket vid förvärv av en vara som stycket vid förvärv av en vara som

helt eller till väsentlig del består av helt eller till väsentlig del består av

guld; silver eller platina, om varans guld, silver eller platina, om varans

inköpspris understiger 175 procent inköpspris understiger 175 procent

av metallvärdet på inköpsdagen av av metallvärdet på inköpsdagen av

det guld, silver eller platina som det guld, silver eller platina som

ingår i varan. Detsamma gäller i ingår i varan. Detsamma gäller i

fråga om skrot, avfall eller annan fråga om skrot, avfall eller annan

liknande vara, som innehåller guld, Uknande vara, som innehåller guld,

silver eller platina. silver eller platina.

Regeringen kan förordna om undantag från avdragsrätt för
ingående skatt som belöper på utförsel för vilken skatt skall erläggas enligt
förordnande sorn avses i 1 §.

26 a §

Om den som granskar en registreringsanmälan eller en
deklaration

"Senaste lydelse 1982:449.

Nuvarande
lydelse

Föreslagen lydelse

finner att lämnade uppgifter bör kontrolleras genom
avstämning mot räkenskaper, anteckningar eller andra handlingar får han efter
överenskommelse med uppgiftslämnaren göra en sådan avstämning vid besök hos
denne eller annars vid personligt sammanträffande. Överenskommelse får även
träffas om besiktning av lokaler, inventarier, lager eller annat som är av
betydelse för skattekontrollen.

49§5

Överstiger
ingående avdragsgill skatt enligt deklaration den utgående skatten,
återbetalar länsstyrelsen det överskjutande beloppet i den mån kvittning icke
skett enligt 17 § åttonde stycket.

Överstiger ingående avdragsgill skatt enUgt deklaration
den utgående skatten, återbetalar länsstyrelsen det överskjutande beloppet i
den mån kvittning icke skett enligt 17 § sjunde stycket.

Överstiger skatt som skattskyldig betalat för viss
redovisningsperiod skatt som fastställts eller anses fastställd, återbetalar
länsstyrelsen det överskjutande beloppet.

Den som i annat fall får nedsättning i eller befrielse
från skatt som avkrävts honom, återfår av länsstyrelsen vad han betalat för
mycket.

Står den skattskyldige i skuld för mervärdeskatt, har han
vid återbetalning enligt första, andra eller tredje stycket rätt att återfå
bara vad som överstiger skulden och avgifter som belöper på denna. Vad som har
sagts nu gäller också när den skattskyldige befinns ha till betalning förfallen
skuld som avser

1.
skatt enligt
uppbördslagen (1953:272),

2.
arbetsgivaravgift
enligt lagen (1981:691) om socialavgifter eller,

3.
avgift enligt
lagen (1982:423) om allmän löneavgift.

Fordran på överskjutande ingående skatt får ej särskilt
överlåtas eller utmätas.

I övrigt
gäller uppbördslagens bestämmelser om restitution av skatt i tillämpliga delar
beträffande återbetalning av mervärdeskatt.

56§

Bestämmelserna i 103 och 104 §§ taxeringslagen om besvär i
särskild ordning samt i 105 § 1 mom. första stycket, 106-108 och 113 §§ samma
lag om besvär gäller i tillämpliga delar i fråga om mål eller ärenden rörande
mervärdeskatt.

Bestämmelserna i 103 och 104 §§ taxeringslagen (1956:623)
om besvär i särskild ordning samt i 105 § 1 mom. första stycket, 105 § 2 mom.,
106-108 och 113 §§ samma lag om besvär gäller i tillämpliga delar i fråga om
mål eller ärenden rörande mervärdeskatt.

Riksskatteverket kan för att tillgodose det syfte som
anges i 61 §

62§

Riksskatteverket kan för att tillgodose det syfte som
anges i 61 §

'Senaste lydelse 1983:76.

Föreslagen
lydelse

meddela bindande förklaring huruvida vara eller tjänst
är skattephktig enligt denna lag. Även i annan fråga kan verket meddela
bindande förklaring som rör tillämpningen av denna lag.

Nuvarande lydelse

meddela bindande förklaring huruvida vara, varugrupp,
byggnad eller tjänst är skattephktig enligt denna lag. Även i annan fråga kan
verket meddela bindande förklaring som rör tillämpningen av denna lag.

Talan får ej föras mot beslut om bindande förklaring.

63§ Riksskatteverket kan på ansökan av den som bedriver
eller ämnar bedriva verksamhet som medför skyldighet att erlägga mervärdeskatt
meddela förhandsbesked i fråga som avser sökandens skattskyldighet. Förhandsbesked
får meddelas om det finns vara av vikt med hänsyn till sökandens intresse eller
för en enhetlig lagtolkning eller rättstillämpning.

Förhandsbesked sökes skriftligt hos riksskatteverket före
ingången av den första redovisningsperiod som beröres av den fråga
förhandsbeskedet gäller.

I övrigt
gäller i tillämpliga delar bestämmelserna i 2 § andra stycket, 3-8 samt 11
och 12 §§ förordningen den I juni 1951 (nr 442) om förhandsbesked i
taxeringsfrågor.

I övrigt gäller i tillämpliga delar bestämmelserna i 2 §
andra stycket, 3-8 samt 11 och 12 §§ lagen (1951:442) om förhandsbesked i taxeringsfrågor.

/ fråga
om vite enligt denna lag gäller 123 och 124 §§ taxeringslagen (1956:623) i
tillämpliga delar. Har vite förelagts också med stöd av bestämmelse i
taxeringslagen prövas fråga om uttagande av vitet av den länsrätt som är
behörig enligt nämnda lag.

69§

Efter
anmälan av länsstyrelsen förordnar länsrätten om uttagande av vite. I övrigt
gäller 123 och 124 §§ taxeringslagen (1956:623) om vite i tillämpliga delar.
Har vite förelagts också med stöd av bestämmelse i taxeringslagen prövas fråga
om uttagande av vitet av den länsrätt som är behörig enligt nämnda lag.

76 a §

Regeringen
eller myndighet som regeringen bestämmer kan medge återbetalning av
mervärdeskatt som hänför sig till vara, byggnad eller tjänst som förvärvas av
utländsk beskickning eller diplomatisk personal vid sådan beskickning eller av
lönat konsulat eller lönad konsul eller av internationell organisation eller
personer knutna därtill.

Regeringen
eller myndighet som regeringen bestämmer kan medge återbetalning av mervärdeskatt
som hänför sig till vara eller tjänst som förvärvas av utländsk beskickning
eller diplomatisk personal vid sådan beskickning eller av lönat konsulat eller
lönad konsul eller av internationell organisation eller personer knutna
därtill.

1* Riksdagen 1983/84. 1 sami Nr 189

Prop. 1983/84:189 6

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

Anvisningar

till 10 §

Skatteplikt föreligger icke för lagring av vara åt annan än
skattskyldig eller för tvätt av utrustning till icke skattepliktigt fartyg
eller luftfartyg. Tjänst under 1 som avser sådan krigsmateriel, som anges i 8 §
under 2 och som äges av staten, är skattefri.

Med tillverkning på beställning avses förfärdigande av
vara av material som huvudsakligen tillhandahålls av beställaren. Till
skattepliktig tjänst enligt 1 räknas även inseminering och betäckning av djur.

Som skattepliktig uthyrning anses icke tillhandahållande
av mätare, apparat eller dylikt vid abonnemang på gas, vatten, värme, elektrisk
kraft, teletjänst eller liknande.

Med servering förstås tillhandahållandet av mat, dryck
eller annan serveringsvara för förtäring på stället inom därför iordningställd
lokal eller plats.

Förmedling under 1 är skattepliktig endast när den sker av
den som är handelsagent enligt lagen (1914:45) om kommission, handelsagentur
och handelsresande.

Som skattepliktig anses icke rengöring av möbler och annan
lös egendom i samband med rengöring av bostäder och andra lokaler.

Med omhändertagande och förstöring avses även orrihändertagande
av sopor och avfall samt rening av avloppsvatten.

Till skattepliktig tjänst under 5 hänföres även tjänst som
avser inredning av byggnad eller anläggning.

Tjänst som innebär bärgning räknas som transporttjänst.

Med annonsering avses ackvisition och utformning av annons
samt införande av annons, dvs. upplåtelse av annonsutrymme i tidning eller
annan publikation eller i s.k. ljustidning.

Till skattepliktig tjänst under 2 hänförs även sådan tjänst
som utförs i hav, sjö eller annat vattendrag för förbättring av vattnet.

till 16 §'

Faktura, avräkningsnota eller Faktura,
avräkningsnota eller

motsvarande handling skall utöver motsvarande
handling skall utöver

beskattningsvärde och skattebelopp beskattningsvärde
och skattebelopp

innehålla uppgift om utställarens innehålla
uppgift om utställarens

och mottagarens namn och adress och
mottagarens namn och adress

eller annan för identifieringen god- eller
annan för identifieringen god

tagbar angivelse, transaktionens art tagbar
angivelse, transaktionens art

samt platsen för varans mottagande. samt
platsen för varans mottagande.

I en sådan handhng skall också anges I
en sådan handling skall också anges

registreringsnumret för den som är registreringsnumret
för den som är

redovisningsskyldig för omsättning- redovisningsskyldig
för omsättning

en. Länsstyrelsen får, när det finns en.
Länsstyrelsen får, när det finns

särskilda skäl, medge att uppgift om särskilda
skäl, medge att uppgift om

registreringsnumret utelämnas i en registreringsnumret
utelämnas i en

'Senaste lydelse 1981:1276. 'Senaste lydelse 1982:449.

Prop.
1983/84:189

Nuvarande lydelse

avräkningsnota som upprättas av köparen. Vid förvärv som
avses i 17 § femte stycket skall handlingen innehålla uppgift om säljarens personnummer
eller organisationsnummer eller, om sådant nummer saknas, en likvärdig
uppgift.

Föreslagen lydelse

avräkningsnota som upprättas av köparen. Vid förvärv som
avses i 17 § sjätte stycket skall handlingen innehålla uppgift om säljarens personnummer
eller organisationsnummer eller, om sådant nummer saknas, en likvärdig
uppgift.

till 17 §8

Avdrag
för ingående skatt skall styrkas av skattedebitering på inköpsfaktura, avräkningsnota
eller motsvarande handling. Detta gäller dock inte om säljaren enligt 16 §
tredje stycket är undantagen från skyldighet att på sådan handling ange
skattens belopp och inte heller vid inköp från detaljhandeln, om vederlaget
understiger 200 kronor. Rätt till avdrag för ingående skatt som anges i 17 §
sjätte stycket föreligger endast om köpehandlingen innehåller sådan uppgift
som avses i anvisningarna till 16 § sista meningen.

Avdrag för ingående skatt skall styrkas av
skattedebitering på inköpsfaktura, avräkningsnota eller motsvarande handling.
Detta gäller dock inte om säljaren enligt 16 § tredje stycket är undantagen
från skyldighet att på sådan handling ange skattens belopp och inte heller vid inköp
från detaljhandeln, om vederlaget understiger 200 kronor. Rätt till avdrag för
ingående skatt som anges i 17 § femte stycket föreligger endast om
köpehandlingen innehåller sådan uppgift som avses i anvisningarna till 16 §
sista meningen.

Avdragsrätten för ingående skatt på driftkostnader för
personbil eller motorcykel som utgör inventarium i skattskyldigs verksamhet
eller som förhyrs för bruk i sådan verksamhet omfattar alla sådana kostnader
oavsett om fordonet helt eller endast delvis används i verksamheten. Används
personbil eller motorcykel, som har förhyrts för annat ändamål än yrkesmässig återuthyrning,
i mer än ringa omfattning i verksamhet som medför skattskyldighet föreligger
avdragsrätt för 50 procent av den ingående skatt som belöper på hyran. Avser
ingående skatt i annat fall endast delvis sådant förvärv som omfattas av
avdragsrätten eller endast delvis verksamhet som medför skattskyldighet eller
verksamhet som endast delvis medför skattskyldighet, skall beloppet av den
avdragsgilla ingående skatten bestämmas genom uppdelning efter skälig grund
när annat ej följer av 18 § tredje stycket.

Kan det styrkas att vid leverans av vara till skattskyldig
här i landet skatt erlagts för utländsk ej skattskyldig leverantörs räkning vid
varans införsel, föreligger avdragsrätt för köparen med belopp motsvarande den
av tullmyndigheten uttagna skatten, om avdragsrätt förelegat om köparen själv erlagt
skatten.

Avdragsrätten för ingående skatt på jordbruksarrende
omfattar hela skatten, även om i arrendet ingår värdet av bostad.

Finansieringsföretag äger rätt till avdrag för ingående
skatt som hänför sig till värdet av vara som enligt köpeavtal ätertagits av
företaget när det kan visas att köparen helt saknat rätt till avdrag för
ingående skatt som hänför sig till dennes förvärv av varan.

'Senaste lydelse 1983:1052.

Nuvarande
lydelse

Föreslagen
lydelse

Skattskyldigs avdragsrätt omfattar även ingående skatt som
hänför sig till avhjälpande av skada som han vållat i sin verksamhet.

Förvärv eller införsel för verksamhet föreligger även när
skattskyldigs kostnad härför bestrides av skadevållande eller
försäkringsgivare.

Har fastighetsägare inom tre år från utgången av det
kalenderår under vilket utförts ny-, till- eller ombyggnad av fastighet
medgivits skattskyldighet för uthyrning eller upplåtelse av fastigheten eller
del därav enligt 2 § fjärde stycket får han vid redovisningen av skatt avdraga
ingående skatt som hänför sig till byggnadsarbetena till den del de avser
lokaler, som upplåts för verksamhet som medför skattskyldighet enligt denna
lag.

Denna lag träder i kraft den 1 juli 1984.

2 Förslag till

Lag om ändring i skatteregisterlagen (1980:343);

Härigenom
föreskrivs att 7 § skatteregisterlagen (1980:343)' skall ha nedan angivna
lydelse.

Nuvarande
lydelse

Föreslagen
lydelse

För
fysisk och juridisk person får, utöver de uppgifter som anges i 5 och 6 §§,
det centrala skatteregistret innehålla följande uppgifter.

1.
Sådana uppgifter om ägarförhållandena i fåmansföretag som avses i 25 § 8)
taxeringslagen (1956:623).

2. Uppgifter angående avslutad

revision, verkställt taxeringsbesök

eller annat sammanträffande enligt

31 § 2 mom. tredje stycket tax

eringslagen. För varje sådan åtgärd

får anges tid, art, beskattningspe

riod, skatteslag, myndighets beslut

om beloppsmässiga ändringar av

skatt eller underlag för skatt med

anledning av åtgärden samt uppgift

huruvida bokföringsskyldighet har

fullgjorts.

3. Uppgift om registrering av skyl

dighet att betala skatt, uppgifter som

behövs för att bestämma skatt enligt

uppbördslagen (1953:272) och lagen

(1968:430) om mervärdeskatt samt

uppgifter om redovisning, inbetal-

7 §

2. Uppgifter angående avslutad

revision, verkställt taxerings- eller

mervärdeskattebesök eller annat

sammanträffande enligt 31 § 2 mom.

tredje stycket taxeeringslagen eller

26 a § lagen (1968:430) om mervär

deskatt. För varje sådan åtgärd får

anges tid, art, beskattningsperiod,

skatteslag, myndighets beslut om be

loppsmässiga ändringar av skatt eller

underlag för skatt med anledning av

åtgärden samt uppgift huruvida bok

föringsskyldighet har fullgjorts.

3. Uppgift om registrering av skyl

dighet att betala skatt, uppgifter som

behövs för att bestämma skatt enligt

uppbördslagen (1953:272) och lagen

om mervärdeskatt samt uppgifter

om redovisning, inbetalning och

'Lagen omtryckt 1983:143. Senaste lydelse 1983:449.

Prop.
1983/84:189 9

Nuvarande
lydelse Föreslagen lydelse

ning
och återbetalning av sådana återbetalning av sådana skatter, skatter.

4. Uppgift om maskinellt framställt förslag till
sådant beslut som enligt lag eller förordning skall antecknas i skattelängd.

5. Uppgift om beslut om anstånd med avgivande av
deklaration och med betalning av skatt, dock ej skälen för besluten, samt
uppgift om att laga förfall föreligger för underlåtenhet att fullgöra
deklarationsskyldighet.

6. Administrativa och tekniska uppgifter som behövs
för beskattningen.

7. Uppgifter som skall lämnas i självdeklaration i
sammanställningarna för statlig och kommunal inkomstskatt samt i
förmögenhetsredovisningen om skattepliktig förmögenhet.

8. Uppgift om beslut om beskattning, dock ej skälen
för beslutet, samt uppgift om utmätning enligt 68 § 6 mom. uppbördslagen.

9. Uppgift om att fordran mot personen registrerats
hos kronofogdemyndighet, uppgift om indrivningsresultat, uppgift om beslut om
ackord, likvidation eller konkurs samt uppgift om betalningsinställelse.

10.
Uppgift om antal anställda och
de anställdas personnummer.

11. Uppgift om telefonnummer samt särskild adress för
skattsedelsförsändelse.

12. Uppgift från kontrolluppgift enhgt 37 § 1-3, 3 b-3 f
och 4 taxeringslagen.

13. Uppgift om beteckning, taxeringsvärde, delvärde och
beskattningsnatur för fastighet som ägs eller innehas av personen, andelens
storlek om fastigheten har flera ägare sam.t sådan uppgift om fastigheten som
behövs för bedömning huruvida inkomst av fastigheten skall beräknas med
tillämpning av 24 § 2 mom. kommunalskattelagen (1928:370) och uppgift om intäkt
som har beräknats med tillämpning av nämnda lagrum.

14. Uppgift om tid
och art för 14. Uppgift om tid och art för

planerad eller pågående revision planerad eller pågående revision

samt beskattningsperiod och skatte- samt beskattningsperiod och skatte

slag som denna avser samt uppgift slag som denna avser samt uppgift

om tid för planerat taxeringsbesök om tid för planerat taxerings- eller

eller annat sammanträffande enligt mervärdeskattebesök eller annat

31 § 2 mom. tredje stycket tax- sammanträffande enligt

eringslagen. 31 § 2 mom. tredje stycket tax

eringslagen eller 26 a § lagen om

mervärdeskatt.

15. Uppgift om postgiro- och bankgironummer, om
personen är näringsidkare.

16. Uppgift om bruttointäkt av tjänst och dennas
fördelning på ohka kategorier av tjänst samt summan av avdrag från intäkten och
dennas fördelning på kostnader för resor mellan bostad och arbetsplats å ena
sidan och övriga kostnader å andra sidan.

17.
Uppgift om omsättning i
näringsverksamhet.

18.
Uppgift angående varulager,
resultat av bruttovinstberäkning, annan beräkning av relationstal eller
liknande, nettointäkt eller underskott av förvärvskälla med angivande av den
del därav som belöper på delägare, skönsmässig beräkning, belopp som under
beskattningsåret har stått till förfogande för levnadskostnader, varuuttag,
totala bilkostnader samt privat andel därav, bilförmån, bostadsförmån eller
annan sådan förmån, avsättning

Prop. 1983/84:189 10

Nuvarande
lydelse Föreslagen lydelse

till
fond, investeringsreserv eller Uknande, insättning på skogskonto eUer liknande,
nedskrivning av fordringar samt av- och nedskrivning med högsta möjliga belopp,
dock endast uppgift om att här angivet förhållande föreligger och om belopp,
procenttal eller årtal.

19.
Uppgift från centrala
bilregistret om innehav av fordon samt om fordonets registreringsnummer, märke,
typ och årsmodell.

20.
Uppgift för beräkning av
skattereduktion för fackföreningsavgift.

Denna
lag träder i kraft den 1 juli 1984.

Prop. 1983/84:189 11

Utdrag

FINANSDEPARTEMENTET PROTOKOLL

vid
regeringssammanträde 1984-03-29

Närvarande:
statsministern Palme, ordförande, och statsråden I. Carlsson, Lundkvist, Feldt,
Sigurdsen, Gustafsson, Leijon, Hjelm-Wallén, Andersson, Boström, Bodström,
Gradin, Dahl, R. Carlsson, Holmberg, Hellström, Thunborg, Wickbom

Föredragande:
statsrådet Feldt

Proposition
om ändring i lagen (1968:430) om mervärdeskatt, m.m

1
Inledning

Mervärdeskatteutredningen
(Fi 1971:05)' har i oktober 1983 lämnat delbetänkandet (Ds Fi 1983:28) Översyn
av mervärdeskatten Del VIII Mervärdeskatten på tidskrifter. I betänkandet
redovisar utredningen det speciella uppdrag som utredningen fick i april 1979
av regeringen nämligen att pröva frågan om att slopa undantaget enligt 8 § 6)
lagen (1968:430) om mervärdeskatt (ML) för vissa tidskrifter och att kompensera
utgivarna för den uppkommande kostnadsökningen genom ett utvidgat
tidskriftsstöd. Till protokollet i detta ärende bör som bilaga 1 fogas
utredningens sammanfattning av betänkandet.

Betänkandet
har remissbehandlats. En förteckning över remissinstanserna bör fogas till
protokollet som bilaga 2.

Mervärdeskatteutredningen
har vidare i en i mars 1984 inkommen promemoria behandlat skatteplikten för
tjänster som innefattar kalkning och andra vattenvårdande åtgärder i sjöar och
vattendrag. Utredningen har bifogat ett av Svenska kalkföreningen avgivet
yttrande över promemorian.

I
en den 7 mars 1983 dagtecknad rapport har riksskatteverket redovisat sitt av
regeringen erhållna uppdrag att utreda förutsättningarna för att införa ett s.k.
mervärdeskattebesök. Rapporten har remissbehandlats. En förteckning över
remissinstanserna bör fogas till protokollet som bilaga 3.

Förutom
nu nämnda frågor avser jag att i detta sammanhang också ta upp vissa andra
ändringar som aktualiserats på annat sätt.

'
Utredningsman f. d. departementsrådet Hans R. Fridolin.

Prop.
1983/84:189 12

2 Föredragandens
överväganden

2.1 Mervärdeskatten på
tidskrifter

Enligt
8 § 6) lagen (1968:430) om mervärdeskatt (ML) är periodiska personaltidningar,
periodiska medlemsblad och organisationstidskrifter under vissa angivna
förutsättningar undantagna från mervärdeskatt. Mervärdeskatteutredningen, som
fått i uppdrag att pröva frågan om en avveckling av detta undantag, har
föreslagit att undantaget upphävs. I en särskild förordning bör enligt
utredningen tas in regler om kompensation för mervärdeskatt för medlemsblad och
organisationstidskrifter för att inte utgivarna skall drabbas av någon
kostnadsökning. Om förslaget genomförs underlättas enligt utredningen
skatteadministrationens arbete och tryckeriernas svårigheter med
klassificeringen av de olika tidskrifterna minskar. Stödet föreslås
administrerat av presstödsnämnden.

Företrädare
för skatteförvaltningen har vid remissbehandlingen tillstyrkt att ML ändras. I
det närmaste samtUga övriga remissinstanser har bestämt avstyrkt ett
genomförande av förslaget. Dessa har pekat på att negativa effekter uppstår i
form av en kraftigt ökad statlig administration och ökade kostnader hos
utgivarna och på avsaknaden av positiva effekter. Företrädare för tryckerierna
har bestämt förnekat att det nuvarande undantaget inneburit tillämpningssvårigheter.

Remissutfallet
visar enligt min mening att det nuvarande undantaget, som gällt sedan
mervärdeskatten infördes år 1969, numera inte torde orsaka några särskilda
tillämpningssvårigheter. Jag har därför inte funnit anledning att föreslå någon
ändring av det nu gällande systemet för stöd till aktuella tidskrifter.

I betänkandet har utredningen
tagit upp en annan fråga som rör omfattningen av det gällande undantaget för
vissa tidskrifter. Landsorganisationen i Sverige (LO) har i skrivelse till
utredningen pekat på att vissa kringtjänster som görs på de skattefria
tidskrifterna anses vara skattepliktiga. Enligt riksskatteverkets anvisningar
(RSV 1970:68.4) ingår i det skattefria tillhandahållandet av aktuella
tidskrifter också tryckeriets distribution till utgivaren. Däremot skaU andra i
samband med leveransen tillhandahållna varor och tjänster såsom
tidskriftspåsar, hållande av adressregister, utsändning till prenumeranter m.fl.,
enligt anvisningarna anses som särskilda åtaganden för vilka mervärdeskatt
skall erläggas. LO har menat att utvecklingen gått därhän att många kringtjänster
numera görs integrerat vid tryckningen och att dessa tjänster också skall få
ingå i det skattefria tillhandahållandet.

Mervärdeskatteutredningen
har accepterat LO:s argumentering och ansett att också skattetekniska fördelar
kan uppnås om samtliga moment som ingår i ett tryckeris åtagande gentemot
utgivaren, t.ex. kuvertering, adressering, sortering och transport till
postanstalt, skulle omfattas av kompensationen, eller om detta förslag inte
genomförs, av skattefriheten.

Prop.
1983/84:189 13

Samtliga
remissinstanser som behandlat denna fråga har tillstyrkt utredningens förslag.
Några remissinstanser har framhållit att dessa kringtjänster bör vara
skattefria oavsett om de utförs av tryckeriet eller ej.

Den
tekniska utvecklingen har såsom framhålUts inneburit att fler och fler moment
görs integrerat eller i omedelbar anslutning till tryckningen. Den av utredningen
förordade utvidgningen bör såsom framhållits av utredningen också underlätta
tillämpningen. Däremot torde det uppstå avsevärda tillämpningsproblem om man i
ML generellt undantog dessa tjänster oavsett vem som utför dem. Några sådana
problem uppkommer däremot inte om skattefriheten begränsas till att omfatta
tryckeriets hela åtagande med tidskriften. Någon ändring av att mervärdeskatt
skall utgå på postverkets distribution av tidningen bör inte heller göras.
Detta skulle innebära ett kraftigt utvidgat stöd. Det skulle också leda till
problem för postverket med att särskilja skattefri och skattebelagd
distribution av tidskrifter.

Nu
förordad ändring av ML bör göras genom en ändring av 11 § som reglerar vilka
tjänster som är undantagna från skattepUkt. Även 2 § första stycket 2 ML bör
ändras så att nu aktuella tjänster blir kvalificerat undantagna från
skatteplikt. Detta innebär att tryckeriet får full avdragsrätt för ingående
skatt som hänförs till sådana tjänster.

2.2
Kalkning av sjöar

Enligt
10 § första stycket 2 ML är tjänst skattepliktig när den avser mark och
innefattar bl.a. jordförbättring. Vidare föreligger också skatteplikt för tjänst
som avser växande skog, odling eller annan växtUghet. De nu gällande bestämmelserna
har lett till en generell skatteplikt för tjänster som utförs i jordbruk,
skogsbruk och därmed jämförlig verksamhet. Vidare har också t.ex. muddring och
bekämpning av växtlighet i sjöar ansetts som skattepliktiga tjänster. Däremot
har andra vattenvårdande åtgärder i sjöar och vattendrag som t.ex. kalkning
inte ansetts som skattepliktiga. Detta har lett till oklarheter och avsevärda
tillämpningsproblem genom att företag som sysslar med kalkning av mark, kalkning
av sjöar och försäljning av kalk, får en blandad verksamhet med åtföljande
problem, inte minst då det gäller avdrag för ingående skatt. Bestämmelsen har i
viss mån också snedvridit konkurrensförhållandena.

Mervärdeskatteutredningen
har funnit att nämnda problem i allt väsentligt undanröjs om kalkning av sjöar
och vattendrag inryms under skattepUkten för tjänster. En alternativ lösning
som skulle innebära en fullständig skattefrihet för sjökalkning har avvisats av
utredningen eftersom detta skulle kräva ett generellt undantag för kalk om inte
en konkurrenssnedvridande effekt skall uppstå. Utredningen har ansett att en
sådan lösning inte är motiverad vare sig av materiella eller skattetekniska
skäl. För tjänster som avser mark och innefattar exempelvis jordförbättring
utgör beskattningsvärdet 60 procent av vederlaget. För kalkningsuppdrag som
omfattar åkermark

Prop.
1983/84:189 14

gäller
således redan nu 60-procentsregeln. Utredningen har, mot bakgrund av en i
promemorian redovisad kostnadskalkyl som gjorts av fiskeristyrelsen, funnit att
samma reduceringsregel ger en rimlig skatteeffekt i fråga om sjökalkningsuppdragen.
Detta kan enligt utredningen åstadkommas genom att man i anvisningarna till 10
§ ML tar in bestämmelser om att till skattepliktig tjänst under 2 hänförs även
sådana tjänster som utförs för förbättring av vatten i hav, sjö eller annat
vattendrag. Med denna utformning kommer 60-procentsregeln automatiskt att gälla
för aktuella tjänster.

Mervärdeskatteutredningen
har hört Svenska kalkföreningen, som vitsordat att problemen i allt väsentligt
försvinner om utredningens förslag genomförs. Jag delar denna uppfattning och
förordar därför att utredningens förslag genomförs genom en ändring av
anvisningarna till 10 § ML.

2.3
Mervärdeskattebesök

Riksskatteverket
har i en rapport föreslagit att ML kompletteras med en motsvarighet till det s.k.
taxeringsbesöket som regleras i 31 § taxeringslagen (1956:623). Den som
granskar en deklaration får enligt den angivna bestämmelsen efter
överenskommelse med den som lämnat uppgift i deklarationen företa besök hos
denne för att stämma av lämnade uppgifter. Avstämning får göras mot räkenskaper
eUer andra handlingar eller genom besiktning av fastighet eller andra
tillgångar. Institutet taxeringsbesök har använts från 1979 års taxering.
Enligt riksskatteverkets rapport fungerar ordningen med taxeringsbesök väl. Det
motsvarande mervärdeskattebesöket bör enligt rapporten utnyttjas i första hand
i samband med registreringskontroll men även användas i samband med kontroll
av uppgifter som lämnats i deklaration avseende fördelningsfrågor vid blandad
verksamhet, nedskrivning av kundfordringar m.m. Ett mervärdeskattebesök bör
kunna bli ett smidigare instrument än skatterevision. I likhet med vad som
gäller för taxeringsbesöket bör mervärdeskattebesöket grundas på lämnade
uppgifter i registreringsanmälan, deklaration eller på annat sätt.

Vidare
bör den skattskyldige och tjänstemannan vara överens om besöket. Genom att
använda institutet mervärdeskattebesök etableras personliga kontakter mellan
den skattskyldige och representanter för myndigheten redan vid registreringen.
Sådana kontakter underlättas också framgent genom mervärdeskattebesök. De vid
besöket gjorda iakttagelserna skall dokumenteras och muntligt lämnade uppgifter
nedtecknas. Vidare bör enligt RSV besöket registreras i det nya ADB-systemet.
Verket har föreslagit ändringar i ML och i skatteregisterlagen (1980:343).

Förslaget
har vid remissbehandlingen mottagits positivt. Ingen remissinstans har
uttryckligen avvisat förslaget. Några har dock ifrågasatt värdet av institutet
eftersom överenskommelse om besöket skall föreligga mellan uppgiftsskyldig och
granskaren. De remissinstanser som företräder de skattskyldiga har emellertid
genomgående tillstyrkt förslaget.

Prop. 1983/84:189 15

För
egen del får jag anföra följande. Det är viktigt att alla möjUgheter utnyttjas
för att tillgodose att skattesystemet fungerar på ett sätt som har avsetts. Det
nu föreslagna institutet mervärdeskattebesök bör inte enbart ses som en
utökning av kontrollverksamheten utan fastmer som en möjlighet för skatteförvaltningen
att genom personliga sammanträffanden med skattskyldiga informera om de regler
som gäller. Detta är som också tidigare påpekats viktigt inte minst då det gäUer
nystartade verksamheter. Genom råd och bistånd kan man på ett tidigt stadium av
verksamheten rätta tiU felaktigheter. När det gäller kontroll av uppgifter som
lämnats i deklarationen kan det, som också påpekats i rapporten, vara lättare
att reda ut oklarheterna vid ett personligt sammanträffande som inte har revisionskaraktär.
Som tidigare framhållits fungerar institutet taxeringsbesök väl på den direkta
skattens område. Riksdagen har tidigare i år godtagit ett förslag vari
motsvarande besöksinstitut införs på punktskatteområdet (prop. 1983/84:71, SkU
22, rskr 145). Det är en stor fördel om regleringar i fråga om förfarandet med avseende
på direkta och indirekta skatter i görligaste mån överensstämmer med varandra.
Med hänvisning till vad jag nu har anfört bör institutet också införas för
mervärdeskatten. Bestämmelser härom bör införas i en ny 26 a § i ML.
Bestämmelsen har utformats efter förebild av den av lagrådet granskade bestämmelsen
om besök hos skattskyldiga som avses omfattas av de nya förfarandereglerna för
punktskatter och prisregleringsavgifter. Vidare bör gjorda och planerade
mervärdeskattebesök registreras i det nya ADB-systemet. 7 § 2 och 14
skatteregisterlagen bör ändras i enlighet härmed.

2.4
Övriga frågor

I
en skrivelse den 29 december 1982 har allmänna ombudet för mervärdeskatt i
Malmöhus län föreslagit viss ändring av det processuella förfarandet för
mervärdeskatten. Förslaget, som innebär att skattedomstolarna ges en utvidgad
rätt att vidta ändringar i beskattningen även för redovisningsperioder som inte
är föremål för aktuell prövning, har emellertid kritiserats av hörda
remissinstanser, däribland riksskatteverket. Jag är inte nu beredd att förorda
att alla de av ombudet föreslagna ändringarna genomförs. För att underlätta
tillämpningen vid skatteprocess bör dock 56 § ML ändras något. I denna
bestämmelse finns en hänvisning till 105 § 1 mom. taxeringslagen. Den
sistnämnda bestämmelsen innebär att en kammarrätt eller regeringsrätten bl.a.
kan hänföra taxerad inkomst tUl rätt beskattningsår. EnUgt 105 § 2 mom.
taxeringslagen kan även en länsrätt vidta en sådan åtgärd. I fråga om
mervärdeskatten gäller att en kammarrätt och regeringsrätten men inte en
länsrätt kan flytta över beskattningen från en redovisningsperiod till en
annan. För att också länsrätterna skall kunna göra en sådan rättelse förordar
jag att i 56 § ML tas in en hänvisning också till 105 § 2 mom. taxeringslagen.

Genom
ett riksdagsbeslut hösten 1983 (SkU 1983/84:19, rskr 108, SFS

Prop. 1983/84:189 16

1983:1052)
infördes ett nytt andra stycke i 17 § ML. Av förbiseende ändrades inte
samtidigt de hänvisningar till Olika stycken i denna paragraf som finns på
andra ställen i ML. Hänvisningarna i 18 och,49 §§ samt i anvisningarna till 16 och
17 §§ ML, som därför nu är felaktiga, bör ändras.

Genom
en ändring i ML, som trädde i kraft den 1 januari 1981, ersattes beskattningen
av byggnader med en beskattning av tjänst på fast egendom. Bestämmelserna om
byggnad i 62 och 76 a §§ ML saknar numera helt betydelse och bör därför utgå.

I
63 § ML hänvisas till förordningen (1951:442) om förhandsbesked i taxeringsfrågor.
Rubriken till denna författning har emellertid ändrats. 63 § ML bör därför
ändras i konsekvens härmed.

Genom
en hänvisning i 69 § ML görs 123 och 124 §§ taxeringslagen tillämpliga också på
vite på mervärdeskatteområdet. Detta innebär bl.a. att anmälan om uttagande av
vite skall göras av skattechefen. Underhand har framhållits att denna ordning
för mervärdeskatten är mindre lämplig. Det bör i stället vara, som för övriga
mervärdeskattefrågor, länsstyrelsen som skall besluta om åtgärden. 69 § ML bör
ändras i enlighet härmed.

De
förslag som behandlats under avsnitt 2 är av begränsad omfattning och syftar
främst till att förenkla reglerna och underlätta tillämpningen. Ett genomförande
av förslagen leder därför inte till några märkbara finansiella effekter.

3
Lagrådets hörande

Med
hänsyn till den enkla beskaffenheten av de lagstiftningsåtgärder jag föreslår
anser jag att lagrådets hörande skulle sakna betydelse. Något yttrande från
lagrådet bör därför inte inhämtas.

4
Hemställan

Med
hänvisning till vad jag nu har anfört hemställer jag att regeringen föreslår
riksdagen att antaga inom finansdepartementet upprättade förslag till

1.
lag om ändring i lagen
(1968:430) om mervärdeskatt,

2.
lag om ändring i skatteregistedagen
(1980:343).

5
Beslut

Regeringen
ansluter sig till föredragandens överväganden och beslutar att genom
proposition föreslå riksdagen att antaga det förslag som föredraganden har
lagt fram.

Prop. 1983/84:189 17

Bilaga 1

Mervärdeskatteutredningens sammanfattning av
betänkandet (Ds Fi

1983:28)

Översyn
av mervärdeskatten Del VIII Mervärdeskatten på tidskrifter

Utredningsuppdraget

Mervärdeskatten infördes år 1969 med i princip samma
undantag från skatteplikt som för dess föregångare, den allmänna varuskatten.
Undantagen var bl. a. vissa s. k. organisationstidskrifter och andra
periodiska publikationer. År 1977 beslöt riksdagen om ett statligt kontant stöd
till utgivare av organisationstidskrifter. Detta stöd har sedan behandlats av
riksdagen vid flera tillfällen och därvid har även förts fram tanken på att
utnyttja stödet för att slopa undantaget från mervärdeskatt för dessa
publikationer. Riksdagen uttalade sig för en prövning av denna fråga och genom
regeringsbeslut har vi fått detta uppdrag.

Gällande ordning

Den omläggning som vi har haft att pröva kan sägas bestå
av två komponenter som är helt artskilda. Den ena är rent skatteteknisk och
gäller en ändrad utformning av mervärdeskatten på det aktuella området. Den
andra gäller en utvidgning av ett statligt direkt stöd som i sin nuvarande form
är helt fristående och skilt från mervärdeskatten.

I fråga om mervärdeskatten angår den ifrågasatta
omläggningen det undantag från mervärdeskatt som gäller enligt 8 § lagen
(1968:430) om mervärdeskatt, ML: Detta undantag omfattar periodiska medlemsblad
eller personaltidningar när varan tillhandahålls utan vederlag eller till
utgivaren, medlem eller anställd eller införs till landet under motsvarande
förutsättningar. Undantaget omfattar vidare annan periodisk publikation som
väsentligen framstår som organ för sammanslutning med huvudsakligt syfte att
verka för religiöst, nykterhetsfrämjande, politiskt, miljövårdande, idrottsligt
eller försvarsfrämjande ändamål eller för att företräda handikappade eller arbetshindrade
medlemmar. Från skatteplikt undantas också utländsk periodisk publikation av
annat slag när prenumeration förmedlas mellan prenumerant och utländsk utgivare
eller när sådan publikation inkommer direkt till prenumerant.

Enligt 17 § första stycket ML föreligger rätt till avdrag
för ingående skatt som hänför sig till framställning för utgivares räkning av
tryckt upplaga av sådan publikation som är undantagen från skatteplikt enligt 8
§ 6.

Undantaget enligt 8 § 6 ML är kompletterat med undantag
från skatteplikt

Prop.
1983/84:189 18

för
införing eller ackvisition av annonser i de från skatteplikt undantagna pubUkationerna.

Stödet
till organisationstidskrifter utgör ett av flera olika former av direkt statligt
presstöd. Det omfattar i princip samma slag av tidskrifter som är undantagna
från mervärdeskatt, men genom särskilda begränsningar har det inte samma
generella omfattning som skattefriheten. Stödet utgår med en fast del per
tidskrift och år jämte en till upplagan relaterad rörlig del och med en maximering
av 400 000 kr. per tidskrift och år. Fråga om stöd prövas av presstödsnämnden
på ansökan och medgivet stödbelopp utbetalas i efterskott för helt kalenderår.
Under vissa förutsättningar kan utbetalning ske tidigare till viss tidskrift.

Under
budgetåret 1982/83 beviljade presstödsnämnden 455 tidskrifter stöd för
kalenderåret 1982 med drygt 38 milj. kr. Någon uppgift om vad undantaget från
mervärdeskatt representerar i värde har vi inte fått fram.

Utredningens
överväganden och förslag

Vi
har bedömt utredningsuppdraget så att vi har haft att pröva frågan om att slopa
gällande undantag från skatteplikt för tidskrifter och kompensera utgivarna för
härigenom uppkommande kostnadsökning genom en utvidgning av det StatUga
direkta tidskriftsstödet. Vidare har vi utgått från att det skall vara fråga om
en omläggning som skall vara i princip neutral till sina verkningar för
utgivarna.

Det
undantag som enligt 8 § ML gäller för utländska prenumerationsexemplar har
tillkommit av praktiska skäl och helt oberoende av undantaget i övrigt. Vi
anser att ett bestående undantag för de utländska prenumerationsexemplaren är
motiverat, även om skattefriheten för andra tidskrifter slopas eller begränsas.
Detta innebär att det är undantaget från skatteplikt för personaltidningar,
medlemsblad och organisationstidskrifter enligt 8 § 6 ML som omfattas av vår
prövning av omläggningsfrågan samt dessutom undantaget enligt 11 § 5 ML för
annonser i dessa publikationer.

Beträffande
den del av omläggningen som gäller mervärdeskatten konstaterar vi att ett
slopande av undantaget i ML underlättar såväl redovisningen som kontrollen av
skatten. Den största fördelen med en sådan ordning ligger däri att tryckerierna
befrias från skyldigheten att pröva skattepliktsfrågan vid tillhandahållande av
den tryckta upplagan av berörda tidskrifter. Enligt vad vi erfarit har vid
företagna skatterevisioner framkommit att felbedömningar gjorts med betydande
konsekvenser för tryckeriet som inte kunnat ta ut kostnadstäckning i efterhand
av utgivaren.

Den
ifrågasatta omläggningen bör därför i första hand gå ut på att undantaget från
skatteplikt för ifrågavarande publikationer slopas i vad gäller
tillhandahållande till utgivaren av den tryckta upplagan. De i 17 § första
stycket ML intagna bestämmelserna om rätt till avdrag för ingående skatt som
belöper på förvärv för framställning för utgivares räkning av den

Prop. 1983/84:189 19

tryckta upplagan blir då överflödiga och kan utgå.

I fråga om utgivarnas disposition av upplagan gäller att
undantaget för organisationstidskrifterna omfattar all spridning av
publikationen, dvs. såväl av utgivaren som genom återförsäljare. Undantaget för
personaltidningar och medlemsblad däremot är begränsat till utgivarens
distribution gratis eUer till personal resp. medlemmar. Annan distribution
avser därför en skattepliktig vara. Beaktas bör dock att åtskilliga
medlemsblad också samtidigt utgör skattefri organisationstidskrift och därvid
omfattas av den vidsträcktare skattefrihet som gäller för dessa. Ett generellt
slopande av undantaget får därför olika konsekvenser.

Personaltidningar torde endast undantagsvis
tillhandahållas på annat sätt än som gratisexemplar till anställda hos
utgivaren eller som information till utomstående. Utgivningskostnaderna torde
så gott som undantagslöst vara att anse som personalomkostnader eller
reklamkostnader i den egentliga verksamheten. Skatt som hänför sig till förvärv
för utgivningen av en personaltidning torde därför vara avdragsgill enUgt de
allmänna grunderna för ML om utgivaren är skattskyldig för den egentliga
verksamhet han bedriver.

Det finns dock företag, myndigheter och organisationer
vars verksamhet inte medför skattskyldighet enligt ML och som därför skulle
sakna rätt till avdrag för skatt som belöper på förvärv av den tryckta
upplagan. Den kostnadsökning som en sådan ej skattskyldig utgivare av
personaltidning skulle åsamkas genom ett slopande av skattefria förvärv av
upplagan anser vi så försumbar, både totalt och relativt sett i förhållande
till andra kostnader i utgivarens verksamhet, att nuvarande undantag från
skatteplikt för personaltidningar kan slopas.

Ett generellt slopande av undantaget för medlemsbladen och
organisationstidskrifterna skulle vad gäller skattskyldigheten till
mervärdeskatt få betydelse endast för en begränsad grupp utgivare, nämligen de
som omsätter publikationen i verksamhet som räknas som yrkesmässig i ML:s
mening eller som för in annonser i pubUkationen. Om den skattepliktiga
omsättningen därav skulle överstiga 10 000 kr., räknat för helt beskattningsår,
uppkommer hos utgivaren skyldighet att redovisa utgående skatt men med
obeskuren rätt till avdrag för ingående skatt som belöper på förvärv för
verksamheten. I vad mån utgivaren i sin prissättning skulle kunna få
kostnadstäckning för skatt undandrar sig vårt bedömande. Vill man bibehålla de
ekonomiska förutsättningarna för utgivningen och återförsäljningen av de här
avsedda publikationerna kan vi inte finna att tillämpningen av nu gällande
bestämmelser om undantag från skatteplikt vållar sådana komplikationer att den
gällande ordningen bör ersättas med någon svårbedömd form för kompensation i
annan ordning.

Vi föreslår därför att undantagen från skatteplikt enligt
8 § 6 inskränks till att gälla periodiskt medlemsblad, när varan tillhandahålls
utan vederlag eller till medlem samt vad gäller organisationstidskrifterna, när
publikationen

Prop.
1983/84:189 20

tillhandahålls
av utgivaren eller av återförsäljare. Gällande undantag för andra utländska publikationer
bör lämnas utan ändring.

Gällande
bestämmelser ill § 6 om undantag för införing eller ackvisition av annons i
tryckalster av sådant slag som anges i 8 § 6 föreslår vi lämnas utan ändring.

En
lösning av skattefrågan enligt det anförda skulle innebära att behovet av
kompensation för utgivare av medlemsblad och organisationstidskrifter skulle
gälla den skatt som kommer att utgå vid förvärv från anlitat utomstående
tryckeri av upplagan till den del skatten inte är avdragsgill som ingående
skatt hos skattskyldig utgivare. Något kompensationsbehov uppkommer inte för
utgivare som i egen regi framställer upplagan.

Vad
gäller kompensationsfrågan omfattar stödet till organisationstidskrifter
enligt SFS 1977:607 i princip samma slags publikationer som omfattas av undantag
från skatteplikt enligt 8 § 6 ML. Flera begränsningar gäller dock i fråga om
stödet. Stöd utgår sålunda inte för tidskrift som ges ut av lokalt eller regionalt
verksam organisation. En förutsättning för stöd är vidare bl. a. att årsupplagan
är minst 10 000 ex. Några sådana begränsningar gäller inte för undantaget från
skatteplikt.

Samtliga
de tidskrifter som nu åtnjuter tidskriftsstöd torde vid ett genomförande av
föreslagna ändringar i ML komma att drabbas av sådana kostnadsökningar som
skulle kräva kompensation. Kompensationsbehovet är direkt relaterat till
tryckkostnaderna, medan presstödet inte är anknutet till utgivarens kostnader.
Inte ens för de nu stödberättigade publikationerna kan kompensationsfrågan
lösas genom en enkel uppräkning av det nu utgående tidskriftsstödet. Flertalet
publikationer för vilka särskild kompensation skulle behöva lämnas åtnjuter f.
n. inget särskilt tidskriftsstöd.

Kompensation
bör i stället enligt vår mening utgå i form av restitution av skatt som
utgivaren får erlägga vid förvärv från anlitat tryckeri av den tryckta upplagan
till den del skatten inte kan dras av som ingående skatt hos denne.

I
och för sig skulle restitutionerna kunna handläggas av länsstyrelsernas mervärdeskatteenheter.
Å andra sidan anser vi att det inte är fråga om bör ses som en komplettering i
särskild ordning av redan utgående statUgt tidskriftsstöd. Restitution kommer
med vårt förslag att lämnas tiU samtliga utgivare som nu åtnjuter
tidskriftsstöd genom presstödsnämnden. Vi anser det därför naturUgt att nämnden
får handlägga även det här diskuterade tillkommande stödet. Därmed kommer ett
enda organ att engageras i presstödet vilket bör skapa garantier för en riktig
och enhetlig tillämpning.

I
och för sig borde det innebära en fördel om det föreslagna tillkommande stödet
till medlemsblad och organisationstidskrifter samordnas i tiden med nu utgående
stöd enligt stödförordningen. Detta skulle emellertid enligt vår uppfattning i
vissa fall kunna leda till betydande likviditetspåfrestningar. Vi anser därför
att stöd i form av kompensation för erlagd mervärdeskatt skall

Prop. 1983/84:189 21

efter
ansökan kunna utgå kvartalsvis i efterskott om kompensationsbeloppet kan antas
komma att överstiga 10 000 kr. för helt kalenderår.

Vi anser också att av
praktiska skäl kompensationsförfarandet inte bör gälla sådan utgivning för
vilken den kompensationsgrundande skatten inte överstiger 1 000 kr. räknat för
helt år.

Kompensationsförfarandet
bör regleras i en ny förordning om kompensation för mervärdeskatt för
organisationstidskrifter.

I detta sammanhang tar vi
också upp en av Landsorganisationen (LO) väckt fråga om räckvidden av den nu
gällande skattefriheten vid tryckeriernas tillhandahållande åt utgivare av den
tryckta upplagan av de från skattepUkt undantagna publikationerna.

Prop.
1983/84:189 22

Bilaga
2

Mervärdeskatten
på tidskrifter

Remissyttranden
över mervärdeskatteutredningens betänkande (Ds Fi 1983:28) Översyn av
mervärdeskatten del VIII Mervärdeskatt på tidskrifter har inkommit från riksskatteverket,
presstödsnämnden, kammarrätten i Göteborg, länsstyrelserna i Stockholms samt
Göteborgs och Bohus län, statskontoret, riksrevisionsverket,:
näringsfrihetsombudsmannen, statens pris-och kartellnämnd,
Centralorganisationen SACOISR, Fackförbundspressens samorganisation (Facksam),
Föreningen Svensk Fackpress (FACTU), Grafiska fackförbundet. Grafiska
industriförbundet. Landsorganisationen i Sverige, SHIO-Familjeföretagen,
Svenska arbetsgivareföreningen, Svenska Journalistförbundet, Svenska tidningsutgivareföreningen
och Tjänstemännens centralorganisation.

Prop. 1983/84:189 23

Bilaga
3

Mervärdeskattebesök

Remissyttranden
över riksskatteverkets rapport Mervärdeskattebesök, m. m. har inkommit från
kammarrätten i Stockholm, länsstyrelserna i Stockholms, Östergötlands,
Blekinge, Malmöhus, Göteborgs och Bohus, Västmanlands och Norrbottens län.
Lantbrukarnas riksförbund, SHIO-Familjeföretagen, Sveriges grossislförbund,
Sveriges industriförbund och Sveriges köpmannaförbund.

mineb/goteb
Stockholm 1964