Prop. 1983/84:19

Regeringens proposition

1983/84:19

om
dubbelbeskattningsavtal mellan Sverige, Danmark, Finland, Island och Norge;

beslutad
den 22 september 1983.

Regeringen
föreslår riksdagen alt anta det förslag som har upptagils i bifogade utdrag av
regeringsprotokoll.

På
regeringens vägnar OLOF PALME

KJELL-OLOF FELDT

Propositionens
huvudsakliga innehåll

I
propositionen föreslås att riksdagen antar en lag om dubbelbeskattningsavtal
mellan Sverige, Danmark, Finland, Island och Norge. Avtalet och ett till
avtalet fogat protokoll har tagits in i lagen som bilaga.

Avtalet och protokollet
avses bli tillämpliga pä inkomst som förvärvas efter utgången av del år då
avtalet och protokollet träder i kraft saml på förmögenhet på vilken skatt
utgår på grund av taxering andra kalenderåret efter ikraftträdandet eller
senare. Avtalet och protokollet ersätter gällande internordiska
dubbelbeskattningsavtal beträffande inkomst och förmögenhet.

I Riksdagen 1983/84. I .saml. Nr 19

Prop.
1983/84:19

Prop. 1983/84:19 2

Förslag
till

Lag
om dubbelbeskattningsavtal mellan Sverige, Danmark, Finland,

Island
och Norge

Härigenom
föreskrivs följande.

1
§ Det avtal för undvikande av
dubbelbeskattning beträffande skatter på inkomst och förmögenhet som Sverige,
Danmark, Finland, Island och Norge undertecknade den 22 mars 1983 skall
tillsammans med del protokoll som är fogat till avtalet och som utgör en
integrerande del av detta gälla för Sveriges del. Avtalels och protokollets
innehåll framgår av bilaga till denna lag.

2
§ Avtalets beskattningsregler skall
tillämpas endast i den mån dessa medför inskränkning av den skattskyldighet i
Sverige som annars skulle föreligga.

3
§ Om en person anser att del
vidtagits någon åtgärd som för honom medfört eller kommer alt medföra en
beskattning som strider mol beslämmelserna i avtalet, kan han ansöka om
rättelse enligt artikel 28 punkt 1 i avtalet. Sådan ansökan skall göras hos
riksskalteverket.

4
§ Även om en skattskyldigs
inkomst eller förmögenhet enligt avtalet skall vara helt eller delvis
undantagen från beskattning i Sverige, skall den skattskyldige lämna alla de
uppgifter till ledning för taxeringen som han annars skulle ha varit skyldig
att lämna.

Denna
lag träder i kraft den dag regeringen bestämmer. I anslutning härtill bestämmer
regeringen från vilken tidpunkt lagen skall tillämpas på inkomst och
förmögenhet som omfattas av lagen och fram till vilken lidpunkt äldre
bestämmelser fortfarande skall tillämpas.

OVERENSKOMST

mellem Danmark, Finland, Island, Norge og Sverige til undgåelse
af dobbeltbeskat-ning for så vidt angår ind-komst- og formueskatter

Regeringerne
i Danmark, Finland, Island, Norge og Sverige,

der önsker
at indgå en overenskomst til undgåelse af dobbellbeskatning for så vidt angår
indkomsl- og formueskatter,

er blevet enige om f0l-gende:

Suomen,
Islannin, Norjan, Ruotsin ja Tanskan välinen SOPIMUS

tulo-ja varallisuusveroja kos-kevan kaksinkertaisen
vero-tuksen välttämiseksi

Suomen, Islannin, Norjan, Ruotsin ja Tanskan hallituk-set,

haluten lehdä sopimuksen tulo- ja varallisuusveroja
koskevan kaksinkertaisen verotuksen välttämiseksi,

oval sopineet seuraavasta:

AVTAL

mellan Finland, Danmark, Island, Norge och Sverige för
undvikande av dubbelbeskattning beträffande skatter på inkomst och förmögenhet

Regeringarna i Finland, Danmark, Island, Norge och Sverige
har,

föranledda av önskan alt ingå ett avtal för undvikande av
dubbelbeskattning beträffande skatter på inkomst och förmögenhet,

överenskommit om följande:

Artikel 1

De af overenskomsten om-fattede personer

Denne overenskomst skal finde anvendelse på personer, der
er hjemmeh0rende i en eller flere af de kontraherende stater.

1 artikla

Henkilöt, joihin sopimusta

sovdletaan

Täta sopimusta sovdletaan henkilöihin, jotka asu-vat
sopimusvaltiossa tai useissa sopimusvaltioissa.

Artikel I

Personer på vilka avtalet till-lämpas

Detta avtal tillämpas på personer som har hemvist i en
eller flera av de avtalsslutande staterna.

Artikel 2

De af overenskomsten om-

fattede
skatter

1.
Denne
overenskomst skal finde anvendelse på indkomsl- og formueskatter, der pålignes
på en kontraherende stats, dens politiske underaf-delingers eller dens lokale
myndigheders vegne, uden hensyn til hvorledes de op-kraeves.

2.
Som indkomsl-
og formueskatter skal anses alle skatter, der pålignes hele indkomsten, hele
formuen eller dele af indkomsten eller formuen, herunder skatter af
fortjeneste ved afhaendelse af rörlig formue eller fast ejen-dom, samt skatter
på for-mueforögelse.

2 artikla

Sopimuksen piiriin kuuluvat

verot

1. Täta sopimusta sovdle

taan veroihin, jotka määrä-

tään kunkin sopimusvallion,

sen valliollisen osan tai pai-

kallisviranomaisen lukuun

lulon ja varallisuuden perus-

teella, verojen kantotavasta

riippumalla.

2. Tulon ja varallisuuden

perustedla suorileltavina

veroina pidelään kaikkia ko-

konaistulon tai kokonaisva-

rallisuuden taikka lulon tai

varallisuuden osan perus

tedla suoritettavia veroja,

niihin lueltuina irtaimen tai

kiinteän omaisuuden luovu-

tuksesta saadun voiton pe

rustedla suoriteltavat verot

sekä arvonnousun perus

tedla suoriteltavat verot.

Artikel 2

Skatter som omfattas av avtalet

1.
Detla avtal
tillämpas på skatter pä inkomst och förmögenhet, som påförs för envar av de
avtalsslutande staternas, dess politiska underavdelningars eller lokala myndigheters
räkning, oberoende av del sätt på vilket skatterna uttages.

2.
Med skaller på
inkomst och förmögenhet försläs alla skatter, som utgår på inkomst eller
förmögenhet i dess helhet eller på delar av inkomst eller förmögenhet, däri
inbegripna skaller på vinst genom överlåtelse av lös eller fast egendom samt
skatter på värdestegring.

SAMNINGUR milli Islands, Danmerkur, Finnlands, Noregs og
Svilijödar til ad komast hja tvisköttun ad |>vi er värdar skatta ä tekjur og
eignir

Rikissljörnir Islands, Danmerkur, Finnlands, Noregs og
Svijjjööar,

sem aeskja
bss aö gera samning lil aö komast hjä tvisköttun aö pvi er varöar skatta ä
tekjur og eignir,

hafa oröiö
äsällar um eftir-farandi:

OVERENSKOMST

mellom
Norge, Danmark, Finland, Island og Sverige til unngåelse av dobbeltbeskat-ning
med hensyn til skatter av inntekt og formue

Regjeringene
i Norge, Danmark, Finland, Island og Sverige,

som 0nsker å inngå en overenskomst om unngåelse av
dobbellbeskatning med hensyn lil skatter av inntekt og formue,

er blitt enige om f0lgende:

AVTAL

mellan Sverige, Danmark, Finland, Island och Norge för
undvikande av dubbelbeskattning beträffande skatter på inkomst och förmögenhet

Regeringarna i Sverige, Danmark, Finland, Island och Norge
har,

föranledda av önskan att ingå elt avlal för undvikande av
dubbelbeskattning beträffande skaller på inkomst och förmögenhet,

överenskommit om följande:

l.gr.

samningurinn

Aöilar sem tekur til

Samningur JdcssI tekur
til aöila sem eru heimilisfastir i einu eöa fleiri aöildartfkj-

Artikkel 1

De personer som overenskomsten gjelder'

Denne overenskomst får anvendelse på personer som er
bosatt i en eller flere av de kontraherende stater.

Artikel 1

Personer på vilka avtalet till-lämpas

Detta avlal tillämpas på personer som har hemvist i en
eller flera av de avtalsslulande staterna.

2. gr.

Skattar sem samningurinn

tekur
til

1. Samningur bessi tekur lil skatta af tekjum og eignum
sem eru älagöir vegna aöild-arrikis, opinbers aöila eöa sveilarsljörnar i bvi
än tillits til |3ess ä hvern häll beir eru älagöir.

2. Til skatta af tekjum og eignum leljast allir skattar
sem lagöir eru ä heildartekj-ur, heildareignir eöa ä bastti lekna og eigna, bar
meö tald-ir skattar af ägööa af sölu lausafjär eöa fasteigna, svo og skattar af
verömxtis-aukningu.

Artikkd 2

De skatter som overenskomsten gjelder

1.
Denne
overenskomst får anvendelse på skatter av inntekt og formue som ut-skrives for
regning av enhver av de kontraherende stater eller deres regionale eller lokale
förvaltningsmyndigheter, uten hensyn til på hvil-ken måle de ulskrives.

2.
Som skatter av
inntekt og formue anses alle skatter som ulskrives av den sam-lede inntekt, av
den samlede formue, eller av deler av inn-teklen eller formuen, herunder
skatter av gevinst ved avhendelse av l0s0re eller fast eiendom samt skatter av
verdisligning.

Artikel 2

Skatter som omfattas av avtalet

1. Detta avtal tillämpas på

skatter på inkomst och för

mögenhet, som påförs för en

var av de avtalsslulande sta

ternas, dess poliriska under

avdelningars eller lokala

myndigheters räkning, obe

roende av det sätt på vilket

skatterna uttages.

2. Med
skatter på inkomst

och förmögenhet förslås alla

skaller, som utgår pä in

komst eller förmögenhet i

dess helhet eller på delar av

inkomst eller förmögenhet,

däri inbegripna skaller på

vinst genom överlåtelse av

lös eller fast egendom samt

skaller pä värdestegring.

3. De gaeldende skatter, på hvilke overenskomsten skal
finde anvendelse, er:

a) I Danmark:

1)
indkomstskatten
lil staten;

2)
folkepensionsbidragel;

3)
det sasrlige
folkepen-sionsbidrag;

4)
bidraget til
dagpenge-fonden;

5)
s0mandsskatten;

6)
den saerlige
indkomst-skat;

7)
udbytleskatten;

8)
den kommunale
ind-komstskat;

9)
kirkeskatten;

10) den amtskommunale indkomstskat; og

11) formueskatten lil staten;

(herefler omtalt som "dansk skat").

b) I Finland:

1)
den statslige
indkomst-og formueskat;

2)
kommunalskatten;

3)
kirkeskatten;

4)
s0mandsskatten;
og

5) kildeskallen;

(herefler omtalt som

"finsk skat").

c) I Island:

1)
den statslige
indkomstskat;

2)
den kommunale indkomstskat;
og

3)
den statslige
formueskat;

(herefler omtalt som "isländsk skat").

d) I Norge:

1)
indkomst- og
formueskatten til staten;

2)
indkomst- og
formueskatten lil kommunerne;

3)
indkomstskatten
til fyl-kene;

4)
fcellesskatten
fil skatte-fordelingsfonden;

3. Tällä hetkdlä suoritet-lavat verot, joihin sopimusta
sovdletaan, oval:

a) Tanskassa;

1)
valtion
tulovero;

2)
kansaneläkemaksu;

3)
erityinen
kansaneläkemaksu;

4)
päiväraharahastolle
suoritettava maksu;

5)
merimiesvero;

6)
erityinen
tulovero;

7)
osinkovero;

8)
kunnan
tulovero;

9)
kirkollisvero;

10)
maakunnan
tulovero; ja

11) valtion varallisuus-vero;

(jäljempänä "Tanskan vero").

b) Suomessa;

1)
valtion tulo-
ja varalli-suusvero;

2)
kunnallisvero;

3)
kirkollisvero;

4)
merimiesvero;
ja

5) lähdevero;

(jäljempänä "Suomen

vero").

c) Islannissa:

1)
valtion tulovero;

2)
kunnan
tulovero; ja

3)
valtion
varallisuusvero; (jäljempänä "Islannin

vero").

d) N örjas sa;

1)
valtion tulo-
ja varallisuusvero;

2)
kunnan tulo- ja
varallisuusvero;

3)
maakunnan
tulovero;

4)
verojenjakorahastolle
suoritettava yhteinen vero;

3. De för närvarande utgående skatter på vilka avtalet
tillämpas är:

a) I Danmark:

1)
inkomstskatten
till staten;

2)
folkpensionsbidraget;

3)
det särskilda
folkpensionsbidraget;

4)
bidraget till
dagpenningfonden;

5)
sjömansskallen;

6)
den särskilda
inkomstskatten;

7)
utdelningsskatten;

8)
den kommunala
inkomstskatten;

9)
kyrkoskatten;

10) den amtskommunala inkomstskatten;
och

11) förmögenhetsskatten till staten;

(i del följande benämnda "dansk skatt").

b) I Finland:

1)
den statliga
inkomst-och förmögenhetsskatten;

2)
kommunalskatten;

3)
kyrkoskallen;

4)
sjömansskatten;
och

5)
källskatten;

(i det följande benämnda "finsk skatt").

c) I Island;

1)
den statliga
inkomstskatten;

2)
den kommunala
inkomstskatten; och

3)
den statliga
förmögenhetsskatten;

(i det följande benämnda "isländsk skatt").

d) I Norge:

1)
inkomst-och
förmögenhetsskatten till staten;

2)
inkomst- och
förmögenhetsskatten till kommunerna;

3)
inkomstskatten
till fyl-kena;

4)
den gemensamma
skatten till skaltefördelningsfon-den;

3.
Gildandi skattar sem samningurinn tekur til eru bessir:

a)
i Danmörku:

1)
tekjuskatturfil rikisins;

2)
ellilifeyristrygginga-gjald;

3) sérstakt ellilifeyris-tryggingagjald;

4) sjökradagpeningasjöös-gjald;

5)
sjömannaskattur;

6)
sérstakur lekjuskallur;

7)
ägööahlutaskaltur;

8)
tekjuutsvartilsveitarfé-laga;

9)
kirkjuskattur;

10)
tekjuutsvar til amta; og

11)
eignarskattur fil rikisins;
(hér eftir nefndir "danskur skattur").

3. De skatter som for tiden
ulskrives og kommer inn under overenskomsten er;

a)
1 Danmark:

1)
inntektsskatten til staten;

2)
folkepensjonsbidragel;

3)
det saerskilte folkepensjonsbidragel;

4)
bidraget lil dagpenge-fondet;

5)
sj0mansskalten;

6)
den saerskilte inntektsskatten;

7)
utbytleskatien;

8)
den kommunale inntektsskatten;

9)
kirkeskatten;

10)
den amtskommunale
inntektsskatten; og

11) formueskatten til staten; (i del f0lgende kalt
"dansk skatt").

3.
De för närvarande utgående skatter på vilka avtalet tillämpas är:

a)
I Danmark:

1)
inkomstskatten till staten;

2)
folkpensionsbidraget;

3)
det särskilda folkpensionsbidraget;

4)
bidraget till dagpenningfonden;

5)
sjömansskatten;

6)
den särskilda inkomstskatten;

7)
uldelningsskatten;

8) den kommunala inkomstskatten;

9)
kyrkoskatten;

10)
den amtskommunala
inkomstskatten; och

11) förmögenhetsskatten till staten; (i det följande benämnda
"dansk skatt").

b) i
Finnlandi:

1)
tekju- og eignarskattur til
rikisins;

2)
utsvar til sveitarfélaga;

3)
kirkjuskattur;

4)
sjömannaskattur; og

5)
afdrättarskatlur; (hér eftir
nefndir "finnskur skall-ur").

c) A
Islandi:

1)
tekjuskatturfil rikisins;

2)
tekjutJtsvar fil sveitarfélaga;
og

3)
eignarskattur til rilcis-ins;
(hér eftir nefndir "islenskur skattur").

b) I
Finland;

1)
inntekts- og formues-skatten
til staten;

2)
kommuneskatten;

3)
kirkeskaften;

4)
sj0mannskatten; og

5)
kildeskallen; (i det f0l-gende
kalt "finsk skatt").

c) I
Island:

1)
inntektsskatten til staten;

2)
inntektsskatten til kom-munene;
og

3)
formuesskalten til staten; (i
det f0lgende kalt "isländsk skatt").

b) I
Finland:

1)
den statliga inkomst-och
förmögenhetsskatten;

2)
kommunalskatten;

3)
kyrkoskatten;

4)
sjömansskatten; och

5) källskaften; (i det följande benämnda "finsk
skatt").

c) I
Island:

1)
den statliga inkomstskatten;

2)
den kommunala inkomstskatten;
och

3)
den statliga förmögenhetsskatten;
(i det följande benämnda "isländsk skatt").

d)
i Noregi:

1)
tekju- og eignarskattur lil
rikisins;

2)
tekju- og eignarutsvar til
sveitarfélaga;

3)
tekjuskattur til fylkja;

4)
tekjuskattur til
skatta-jöfnunarsjöös;

d)
I Norge:

1)
inntekts- og formuesskalten
til staten;

2)
inntekts- og formuesskalten
til kommunene;

3)
inntektsskatten lil fyl-kene;

4) fellesskatten til Skatte-fordelingsfondet;

d)
I Norge:

1) inkomst-och förmögenhetsskatten till staten;

2)
inkomst- och förmögenhetsskatten
till kommunerna;

3)
inkomstskatten till fyl-kena;

4)
den gemensamma skatten till
skattefördelningsfon-den;

5) afgiften til staten af

honorarer til udenlandske

kunstnere; og

6) s0mandsskalten;

(herefler omtalt som

"norsk skat"). e) I Sverige:

1)
indkomstskatten
til staten, herunder s0mandsskal-ten og kuponskatten;

2)
bevillingsafgiften
for visse offentlige forestillinger;

3)
"ersättningsskatten";

4)
"utskiflningsskatlen";

5)
den kommunale
indkomstskat; og

6)
formueskatten
til staten;

(herefter omtalt som "svensk skat").

4.
Overenskomsten
skal også finde anvendelse på alle skatter af samme eller vae-sentlig samme
art, der efter denne overenskomsts underskrivelse pålignes som lil-laeg til
eller i sledel for de gaeldende skatter. De kompetente myndigheder i de kontraherende
stater skal give hinanden underretning om vaesentlige aendringer, som er
foretaget i deres respektive skaltelove.

5.
Overenskomsten
finder ikke for nogen af de kontraherende staters vedkom-mende anvendelse på
saerlige skatter af gevinster ved lotteri og vaeddemäl eller på arve- og
gaveskatter.

5) ulkomaisille taiteilijoille

maksettavista hyviiyksistä

suoritettava maksu valtiolle;

ja

6) merimiesvero;

(jäljempänä "Norjan

vero"). e) Ruolsissa:

1)
valtion
tulovero, siihen lueltuina merimiesvero ja ku-ponkivero;

2)
eräistäjulkisisla
esityk-sistä suoritettava suostunla-maksu;

3)
korvausvero;

4)
jakovero;

5)
kunnan
tulovero; ja

6) valtion varallisuusvero;

(jäljempänä "Ruotsin

vero").

4.
Täta sopimusta
sovdletaan myös kaikkiin samanlai-siin tai pääasiallisesti saman-luonteisiin
veroihin, joila on sopimuksen allekiijoilta-misen jälkeen suoritettava tällä
hetkdlä suoriteltavien verojen ohella tai asemesta. Sopimusvaltioiden
toimival-taisten viranomaisten on il-moitellava toisilleen
vero-lainsäädäntöönsä tehdyislä olennaisista muutoksista.

5.
Sopimusta ei
missään sopimusvaltiossa sovellela erityiseen arpajaisisla ja ve-donlyönnislä
saadun voiton veroltamiseen eikä perinnön ja lahjan veroltamiseen.

5)
avgiften till
staten på ersättningar fill utländska ar-lister; och

6)
sjömansskatten;

(i del följande benämnda "norsk skatt"), e) 1
Sverige:

1)
den statliga
inkomstskatten, däri inbegripna sjömansskatten och kupongskatten;

2)
bevillningsavgiften
för vissa offentliga föreställningar;

3)
ersättningsskatten;

4)
utskiflningsskatlen;

5)
den kommunala
inkomstskatten; och

6)
den statliga
förmögenhetsskatten;

(i det följande benämnda "svensk skatt").

4.
Detla avlal
tillämpas även på skatter av samma eller i huvudsak likartat slag, som efter
undertecknandet av avtalet påförs vid sidan av eller i stället för de för närvarande
utgående skatterna. De behöriga myndigheterna i de avtalsslulande staterna
skall meddela varandra de väsentliga ändringar som vidtagits i respektive
skattelagstiftning.

5.
Avtalet
tillämpas inte i fråga om någon avtalsslutande stal på särskild beskattning
av vinst på lotterier och vadhållning eller på beskattning av arv och gåva.

Artikel 3

Almindelige definitioner

I. Medmindre andel frem-går af sammenhaengen, har i denne
overenskomst f0l-gende udtryk den nedenfor angivne betydning:

3 artikla

Yleiset määritelmät

1. Jollei asiayhteydeslä muuta johdu, on tälä sopimusta
sovellettaessa seuraa-villa sanonnoilla jäljempänä mainittu merkitys:

Artikel 3

Allmänna definitioner

1. Om inte sammanhanget föranleder annat, har vid till-lämpningen
av detta avtal följande uttryck nedan angiven betydelse:

5) gjald til rilrisins af jDÖkn-un til erlendra
listamanna; og

5)
avgiften til staten på honorarer til utenlandske kunstnere m.v.; og

5)
avgiften till staten på ersättningar till utländska artister; och

6)
sjömannaskattur; (hér eftir nefndir "norskur skattur").

e) i Svfbjöö:

1)
tekjuskattur
lil rrltisins, bar meö lalinn sjömannaskattur og ägööahlutaskatl-ur;

2)
"bevillingsavgifien
för vissa offentliga föreställningar";

3)
"ersättningsskatten";

4)
"utskiftningsskatten";

5)
tekjudlsvar til
sveitarfélaga; og

6)
eignarskattur
til rrlcis-ins; (hér eftir nefndir "saenskur skattur").

6)
sjömansskatten; (i det f0lgende kall "norsk skatt").

e) 1 Sverige:

1)
inntektsskatten
til staten, herunder sj0mannsskal-ten og kupongskatten;

2)
bevillingsavgifien
for visse offentlige forestillinger;

3)
ersatningsskalien;

4)
ulskiflningsskatten;

5)
inntektsskatten
til kommunene; og

6)
formuesskalten
til staten; (i det f0lgende kalt "svensk skatt").

6)
sjömansskatten; (i det följande benämnda "norsk skaU").

e) I Sverige:

1)
den statliga
inkomstskatten, däri inbegripna sjömansskatten och kupongskatten;

2)
bevillningsavgiften
för vissa offentliga föreställningar;

3)
ersättningsskatten;

4)
utskiflningsskatlen;

5)
den kommunala
inkomstskatten; och

6)
den statliga
förmögenhetsskatten; (i del följande benämnda "svensk skatt").

4.
Samningurinn tekur einnig til skatta sömu eöa svipaörar tegundar sem lagöir
veröa ä eftir undirritun samnings bssa til viöbötar eöa i staöinn fyrir gildandi
skatta. Baer stjörnvöld i aöildartikjunum skulu gefa hvert ööru upplysingar um
meiri hattar breytingar sem geröar veröa ä skattalögum hvers aöildartrlcis um
sig.

4. Denne
overenskomst gjelder også skatter av samme eller vesenllig lignende art som etter
undertegning av overenskomsten ulskrives i tillegg til eller i sledel for de
gjeldende skatter. De kompetente myndigheter i de kontraherende stater skal
un-dertetle hverandre om ve-sentlige endringer som blir foretatt i de
respektive staters skattelovgivning.

4. Delta
avlal tillämpas även på skatter av samma eller i huvudsak likartat slag, som
efter undertecknandet av avtalet påförs vid sidan av eller i stället för de för
närvarande utgående skatterna. De behöriga myndigheterna i de avtalsslutande
staterna skall meddela varandra de väsentliga ändringar som vidtagits i
respektive skattelagstiftning.

5.
Samningurinn tekur ekki, aö Ipvi er neitl aöild-arrilcjanna varöar, til
sér-stakra skatta af ägööa af happdraetti og veömälum eöa skatta af arfi eöa
gjöfum.

5.
Overenskomsten får ikke i noen av de kontraherende stater anvendelse på
saerskilte skatter av gevinster ved lotterier og veddemål, eller på skaller av
arv og gaver.

5. Avtalet tillämpas inte i fråga om någon avtalsslutande
stat på särskild beskattning av vinst på lotterier och vadhållning eller på beskattning
av arv och gåva.

3. gr.

Almennar skilgreiningar

1. i samningi bssum merkja neöangreind hugtök
effirfarandi, nema annad leiöi af samhenginu:

Artikkd 3

Alminnelige definisjoner

1. Når ikke annet fremgår av sammenhengen, har f0l-gende
uttrykk i overenskomsten denne betydning:

Artikel 3

Allmänna definitioner

1. Om inte sammanhanget föranleder annat, har vid
till-lämpningen av detta avtal följande uttryck nedan angiven betydelse:

a) "Danmark"
betyder

Kongeriget Danmark; "Fin

land" betyder Republikken

Finland; "Island" betyder

Republikken Island;

"Norge" betyder Kongeri

get Norge; "Sverige" bety

der Kongeriget Sverige;

Udtrykkei
omfatter også ethvert område beliggende udenfor de respektive ländes
territorialfarvande, indenfor hvilket denne stat if0lge sin lovgivning og i
overensstem-melse' med folkeretten har rettigheder med hensyn til udforskning
og udnyttelse af naturforekomster på havbun-den eller i dennes under-grund
(sådant område be-naevnes i denne overenskomst "kontinentalsokkel");

Udtrykkei
"Danmark" omfatter ikke Fasr0erne og Gr0nland; udtrykkei "Finland"
omfatter for så vidt angår den finske kommunalskat ikke landskabet Åland; udtrykkei
"Norge" omfatter ikke Svalbard (herunder Bj0rn0en), Jan Mayen og de
norske områder ("bilande") udenfor Europa;

b)
"person" omfatter en
fysisk person, et selskab og enhver anden sammenslut-ning af personer;

c)
"selskab" betyder
enhver juridisk person eller enhver sammenslutning, der i skattemaessig
henseende behandles som en juridisk person;

d) "foretagende
i en kon

traherende stat" og "foreta

gende i en anden kontrahe

rende stat" betyder hen-

holdsvis et foretagende, som

drives af en person, der er

hjemmeh0rende i en kontra-

a)
"Suomi" tarkoitlaa Suomen Tasavaltaa; "Is-lanti" tarkoitlaa
Islannin Tasavaltaa; "Norja" tarkoitlaa Norjan Kuningaskunlaa;
"Ruotsi" tarkoitlaa Ruotsin Kuningaskunlaa; "Tanska"
tarkoitlaa Tanskan Kuningaskunlaa;

sanonta
käsittää myös kunkin valtion aluevesien ul-kopuolella oleval alueet, joilla
tällä valtiolla lainsää-däntönsä mukaan ja kansain-välisen oikeuden mukaisesti
on oikeuksia merenpohjan ja sen sisustan luonnonvarojen tutkimiseen ja
hyväksikäyt-töön (tällaista aluetta kutsu-taan tässä sopimuksessa
"mannerjalustaksi'');

sanonta
"Tanska" ei kä-silä Färsaaria eikä Grönlan-tia; sanonta
"Suomi" ei Suomen kunnallisveron osalta käsitä Ahvenanmaan
maa-kuntaa; sanonta "Noija" ei käsitä Huippuvuoria (joHa tarkoitetaan
myös Karhu-saarta), Jan Mayenia eikä Euroopan ulkopuolella ole-via Norjan
alueita ("biland");

b)
"henkilö" käsittää
luonnollisen henkilön, yhtiön ja muun yhteenliittymän;

c)
"yhtiö" tarkoitlaa
oi-keushenkilöä tai muuta, jota verotuksessa käsitellään oi-keushenkilönä;

d)
"sopimusvaltiossa oleva yritys" ja "toisessa sopimusvaltiossa
oleva yritys" tarkoitlaa yritystä, jota sopimusvaltiossa asuva henkilö
harjoittaa, ja vastaavasti yritystä, jota toisessa sopimus-

a)
"Danmark" åsyftar Konungariket Danmark; "Finland" åsyftar
Republiken Finland; "Island" åsyftar Republiken Island;
"Norge" åsyftar Konungariket Norge; "Sverige" åsyftar
Konungariket Sverige;

uttrycket
omfattar även vaije utanför respektive stats territorialvatten beläget område,
inom vilket denna stal enligt sin lagstiftning och i överensstämmelse med internationell
rätt har rättigheter med avseende på utforskning och utnyttjande av
naturtillgångar på havsbottnen eller i dennas underlag (sådant område benämns
i detta avtal "kontinentalsockel");

uttrycket
"Danmark" inbegriper inte Färöarna och Grönland; uttrycket "Finland"
inbegriper inle landskapet Åland i fråga om den finska kommunalskatten; uttrycket
"Norge" inbegriper inte Svalbard (med vilket avses även Björnön), Jan
Mayen och de norska områdena ("biland") utanför Europa;

b)
"person" inbegriper
fysisk person, bolag och annan sammanslutning;

c)
"bolag" åsyftar juridisk
person eller annan som i beskattningshänseende behandlas såsom juridisk person;

d) "företag
i en avtalsslu

tande stat" och "förelag i

annan avtalsslutande stat"

åsyftar företag som bedrivs

av person med hemvist i en

avtalsslulande stal, respekti

ve företag som bedrivs av

Prop.
1983/84:19

a)
"Danmörk" merkir Konungsrfkiö Danmörk; "Finnland" merkir
Lyö-veldiö Finnland; "Island" merkir Lyöveldiö Island;
"Noregur" merkir Konungs-nlciö Noreg; "Svibjöö" merkir
Konungsrfkiö Svi'bJöö;

hugtakiö
tekur einnig til sérhvers svaeöis utan land-helgi hvers nlcis bar sem rflciö
samkvaemt löggjöf sinni og f samraemi viö bjööarétt ä rett til rannsöknar og
hagnytingar ä nätturuauölindum ä hafs-botni eöa i honum (slikt svaeöi er i
samningi bessum nefnl "landgrunn");

hugtakiö
"Danmörk" tekur ekki til Faereyja og Graen-lands; hugtakiö
"Finnland" tekur ekki fil landsvaeöisins Ålands aö \)vi er varöar
finnskt utsvar til sveitarfélaga; hugtakiö "Noregur" tekur ekki til
Svalbaröa (b.m.t. Bjarnarey), Jan Mayen og norskra svasöa ("biland")
utan Evröpu;

b)
"aöili" merkir mann,
félag og hvers konar önnur samtök;

c)
"félag" merkir
lögadila eöa hvern bann annan sem lalinn er lögaöili aö bi er skatta varöar;

a)
"Danmark" betyr Kon-geriket Danmark; "Finland" belyr
Republikken Finland; "Island" betyr Republikken Island;
"Norge" belyr Kon-geriket Norge; "Sverige" betyr Kongeriket
Sverige;

uttrykket
omfatter også ethvert område utenfor ved-kommende stats territorial-farvann,
der denne stat i samsvar med sin lovgivning og folkeretten har rettigheter med
hensyn til unders0kelse og utnytlelse av naturforekomster på havbunnen eller i
dens undergrunn (slikt område kalles i denne overenskomst
"kontinentalsokkel");

uttrykket
"Danmark" omfatter ikke Faer0ene og Gr0n-land; uttrykket
"Finland" omfatter ikke landområdet Åland for så vidt angår den
finske kommuneskatten; uttrykket "Norge" omfatter ikke Svalbard
(herunder Bj0rn0ya), Jan Mayen og de norske biland utenfor Europa;

b)
"person" omfatter en
fysisk person, et selskap og enhver annen sammenslutning;

c) "selskap" betyr enhver juridisk person
eller enhver enhet som i skattemessig henseende blir behandlet som en juridisk
person;

11

a) "Danmark"
åsyftar

Konungariket Danmark;

"Finland" åsyftar Republi

ken Finland; "Island" åsyf

tar Republiken Island;

"Norge" åsyftar Konungari

ket Norge; "Sverige" åsyf

tar Konungariket Sverige;

uttrycket
omfattar även vajje utanför respekrive stats territorialvatten beläget område,
inom vilket denna stat enligt sin lagstiftning och i överensstämmelse med internationell
rätt har rättigheter med avseende på utforskning och utnyttjande av
naturtillgångar på havsbottnen eller i dennas underlag (sådant område benämns
i detta avtal "kontinental-sockel");

uttrycket
"Danmark" inbegriper inte Färöarna och Grönland; uttrycket "Finland"
inbegriper inte landskapet Åland i fråga om den finska kommunalskatten; uttrycket
"Norge" inbegriper inte Svalbard (med vilket avses även Björnön), Jan
Mayen och de norska områdena ("biland") utanför Europa;

b) "person" inbegriper fysisk person, bolag
eller annan sammanslutning;

c)
"bolag" åsyftar juridisk
person eller annan som i beskattningshänseende behandlas såsom juridisk person;

d) "fyrirtjeki
faöildarriki" og "fyrirtaeki i ööru aöild-artfki" merkir annars
vegar fyrirtaeki sem rekiö er af aöila, heimilisföstum i einu aöildartiki og
hins vegar fyrirtaeki sem rekiö er af aöila

d) "foretagende i en
kontraherende stat" og "foretagende i en annen kontraherende
stat" betyr henholds-vis et foretagende som drives av en person bosatt i
en kontraherende stat og et foreta-

d)
"företag i en avtalsslutande stat" och "företag i annan
avtalsslutande stat" åsyftar företag som bedrivs av person med hemvist i
en avtalsslutande stat, respektive företag som bedrivs av

herende stat, og el foretagende, som drives af en person,
der er hjemmeh0rende i en anden kontraherende stat;

e) "statsborger" betyder

fysiske personer, der har ind-

f0dsret i en kontraherende

stat og juridiske personer el

ler andre sammenslutninger,

der beslår i kraft af gaeldende

lovgivning i en kontraheren

de stat;

f) "inlernational trafik"

betyder ved anvendelsen af

overenskomsten i en kontra

herende stat enhver trans

port med et skib eller luftfar-

töj, der anvendes af et foreta

gende, hvis virkelige ledelse

har sit saede i en anden kon

traherende stat, bortset fra

tilfaelde, hvor skibet eller

Iuftfart0jel udelukkende an

vendes mellem pladser i den

f0rstnaevnte stat;

g) "kompetente myn

dighed" betyder:

1)
i Danmark:
ministeren for skatter og afgifter;

2)
i Finland;
finansministeriet;

3)
i Island:
finansmini-steren;

4)
i Norge:
finans- og told-departementet;

5)
i Sverige;
finansmini-steren;

eller den myndighed i enhver af disse stater, til hvilken
det överdrages at be-handle sp0rgsmål vedr0ren-de denne overenskomst.

2. Ved anvendelse af denne overenskomst i en kontraherende
stat skal, medmindre andet f0lger af sammenhaengen, ethvert udtryk, som ikke
er defineret deri, tillaegges den betydning, som del har i denne stats lovgivning
om de skatter, hvorpå overenskomsten finder anvendelse.

valtiossa
asuva henkilö harjoittaa;

e) "kansalainen" tarkoitlaa luonnollista
henkilöä. jolla on sopimusvallion kan-salaisuus, sekä oikeushenki-löä, yhlymää
tai muuta yh-teenhiriymää, joka on muo-doslettu sopimusvaltiossa voimassa
olevan lainsäädän-nön mukaan;

O "kansainvälinen lii-kenne" tarkoitlaa
sopimusta sopimusvaltiossa sovellettaessa kuljetusta laivalla tai ilma-aluksella,
jota käyttä-vän yrityksen tosiasiallinen johto on toisessa sopimusvaltiossa,
paitsi milloin lai-vaa tai ilma-alusta käytelään ainoastaan ensiksi maini-tussa
valtiossa olevien paik-kojen välillä;

g) "loimivaltainen viran-omainen" tarkoitlaa:

1)
Tanskassa:
vero- ja maksuministeriä;

2)
Suomessa: valfio-varainministeriötä;

3)
Islannissa: vallio-varainministeriä;

4)
Norjassa:
valtiovarain-ja lullidepartementliä;

5)
Ruolsissa:
valtiovarain-ministeriä;

tai sila kunkin valtion vira-nomaisla, jolle annetaan
teh-täväksi hoitaa täta sopimusta koskevia kysymyksiä.

2. Kun sopimusvaltio so-veltaa täta sopimusta, kalso-taan
jokaisdla sanonnalla, jota ei ole sopimuksessa määrilelty ja jonka osalla
asiayhteydeslä ei muuta johdu, olevan se merkitys, joka sillä on tämän valtion
sopimuksessa tarkoitettuihin veroihin sovelletlavan lain-säädännön mukaan.

person med
hemvist i annan avtalsslutande stat;

e) "medborgare" åsyftar fysisk person som har
medborgarskap i en avtalsslulande stat och juridisk person eller annan
sammanslutning som bildats enligt den lagstiftning som gäller i en
avtalsslutande stat;

O "internationell trafik" åsyftar vid
tillämpningen av avtalet i en avtalsslutande stat transport med skepp eller
luftfartyg som används av företag som har sin verkliga ledning i annan
avtalsslulande stal, utom då skeppet eller luftfartyget används uteslutande
mellan platser i den förstnämnda staten;

g) "behörig myndighet" åsyftar:

1)
i Danmark:
ministern för skatter och avgifter;

2)
i Finland:
finansministeriet;

3)
i Island:
finansministern;

4)
i Norge:
finans- och tulldepartementet;

5)
i Sverige:
finansministern;

eller den myndighet i envar av dessa stater åt vilken
uppdrages att handha frågor rörande detta avtal.

2. Då en avtalsslulande stat tillämpar detta avtal anses,
såvida inle sammanhanget föranleder annat, varje uttryck som inte definierats
i avtalet, ha den betydelse som uttrycket har enligt den statens lagstiftning
rörande sådana skatter pä vilka avtalet tillämpas.

heimilisföstum
i ööru aöild-arrfki;

gende som
drives av en person bosalt i en annen kontraherende stat;

person med
hemvist i annan avtalsslutande stat;

e) "rikisborgari" merkir mann sem ä rikisfang i
aöild-arrrlri, svo og lögaöila eöa önnur samtök sem stofnaö er til samkvaemt
lögum sem gilda i aöildartrliinu;

O "flutningar ä albjööa-leiöum" merkir i
samningi bessum flulninga meö skipi eöa loftfari sem noiaö er af fyrirtaeki sem
hefur raun-verulega framkvaemdastjörn f ööru aöildarrilri, nema pvi aöeins aö
skipiö eöa loftfariö sé eingöngu notaö i forum milli staöa f fyrtnefnda rrkinu;

g) "baer stjörnvöld"

merkir;

1)
i Danmörku:
skatta-mälaräöherta;

2)
f Finnlandi;
Qärmäla-räöuneytiö;

e) "statsborger"
betyr

enhver fysisk person som er

borger av en kontraherende

stal og enhver juridisk per

son eller annen sammen

slutning som erverver sin

status som sådan i henhold til

gjeldende lovgivning i en

kontraherende stat;

f) "inlernasjonal
fart" be

tyr ved anvendelse av over

enskomsten i en kontrahe

rende stat transport med skip

eller luftfart0y som drives av

et foretagende som har sin

virkelige ledelse i en annen

kontraherende stat, unntatt

når skipet eller luftfart0yel

går i fart utelukkende mellom

sleder i den f0rstnevnte stat;

g) "kompetent myndig

het" betyr:

1)
i Danmark:
ministeren for skatter og avgifter;

2)
i Finland:
finansministeriet;

e)
"medborgare" åsyftar fysisk person som har medborgarskap i en
avtalsslutande stal och juridisk person eller annan sammanslutning som
bildals enligt den lagstiftning som gäller i en avtalsslutande stat;

O "internationell trafik" åsyftar vid
tillämpningen av avtalet i en avtalsslutande stat transport med skepp eller
luftfartyg som används av förelag som har sin verkliga ledning i annan
avtalsslulande stat, utom då skeppet eller luftfartyget används uteslutande
mellan platser i den förstnämnda staten;

g) "behörig myndighet" åsyftar:

1)
i Danmark:
ministern för skaller och avgifter;

2)
i Finland:
finansministeriet;

1)
ä Islandi:
fjärmäla-räöherra;

2)
f Noregi:
fjärmäla- og lollaräöuneytiö;

3)
1 SvibJöö:
fjärmäla-räöherra;

eöa baö
stjörnvald i hveiju bessara rikja sem faliö er aö annast mälefni varöandi
samning bennan.

2. Viö beitingu aöildar-rikis ä samningi bessum skal, nema
annaö leiöi af samhenginu, sérhvert hugiak sem ekki er skilgreinl i samningnum
hafa på merkingu sem hugtakiö hefur samkvaemt löggjöf hlutaö-eigandi rikis
varöandi på skatta sem samningurinn tekur fil.

3)
i Island:
finansmini-steren;

4)
i Norge;
finans- og loll-departemenlel;

5)
i Sverige:
finansmini-sleren,

eller den
myndighet i enhver av disse stater som har fullmakt til å behandle spörsmål
vedr0rende denne overenskomst.

2. Ved en
kontraherende stats anvendelse av denne overenskomst skal ethvert uttrykk som
ikke er definert i overenskomsten, når ikke annet fremgår av sammenhengen, ha
den betydning som f0lger av lovgivningen i vedkommende stat med hensyn til de
skatter som overenskomsten får anvendelse på.

3)
i Island:
finansministern;

4)
i Norge;
finans- och tulldepartementet;

5)
i Sverige:
finansministern:

eller den myndighet i envar av dessa stater åt vilken
uppdrages att handha frågor rörande detta avtal.

2. Då en avtalsslutande stal tillämpar detta avtal anses,
såvida inte sammanhanget föranleder annat, varje uttryck som inle definierats
i avtalet, ha den betydelse som uttrycket har enligt den staiens lagstiftning
rörande sådana skatter på vilka avtalet tillämpas.

Artikel 4 Skattemcessigt hjemsted

1.
I denne
overenskomst betyder udtrykkei "en person, der er hjemmeh0rende i en
kontraherende stat" enhver person, som i henhold til lovgivningen i denne
stat er skattepligtig der på grund af hjemsted, bopasi, ledeisens saede eller
ethvert andet lignende kriterium. Delte udtryk omfatter dog ikke en person,
hvis skatte-pligt i denne stat er begraen-set til indkomst fra kilder i denne
stat eller der beroende formue.

2.
I tilfaelde,
hvor en fysisk person efter bestem-melserne i slykke I er hjem-meh0rende i
flere kontraherende stater, beslemmes hans status efler f0lgende regler:

a)
Han skal anses
for at vasre hjemmeh0rende i den stal, i hvilken han har en fast bolig til sin
rådighed; hvis han har en fast bolig til sin rådighed i flere stater, skal han
anses for at vaere hjem-meh0rende i den stat, med hvilken han har de slaerkeste
personlige og 0konomiske förbindelser (midtpunkl for sine livsinteresser);

b)
hvis det ikke
kan af-g0res, i hvilken stat han har midtpunkl for sine livsinteresser, eller
hvis han ikke har en fast bolig til sin rådighed i nogen af staterne, skal han
anses for at vaere hjemme-h0rende i den stat, i hvilken han saedvanligvis har
ophold;

c)
hvis han
saedvanligvis har ophold i flere stater, eller hvis han ikke har sådant ophold
i nogen af dem, skal han anses for at vaere hjem-meh0rende i den stat, i hvilken
han er statsborger;

4 artikla Kolipaikka

1. Täta sopimusta sovel

lettaessa sanonnalla "sopi

musvaltiossa asuva henkilö"

tarkoitetaan henkilöä, joka

tämän valtion lainsäädännön

mukaan on siellä verovdvol-

linen kotipaikan, asumisen,

liikkeen johtopaikan tai

muun sellaisen seikan no-

jalla. Sanonta ei kuitenkaan

käsitä henkilöä, joka on tässä

valtiossa verovelvollinen

vain tässä valtiossa olevista

lähleislä saadun tulon tai

siellä olevan varallisuuden

perustedla.

2. Milloin luonnollinen

henkilö on I kappaleen mää-

räysten mukaan useassa so

pimusvaltiossa asuva, määri-

tetään hanen kotipaikkansa

seuraavasli:

a)
hanen katsotaan
asuvan siinä valtiossa, jossa hanen käyteltävänään on vakinai-nen asunlo; jos
hanen käyteltävänään on vakinainen asunlo useassa valtiossa, katsotaan hånen
asuvan siinä valtiossa, johon hånen henki-lökohlaisel ja taloudellisel
suhteensa oval kiinteimmät (elineiujen keskus);

b)
jos ei voida
ratkaista, missa valtiossa hånen elin-etujensa keskus on, tai jos hanen
käyteltävänään ei ole vakinaisla asuntoa missään valtiossa, katsotaan hånen
asuvan siinä valtiossa, jossa hän oleskelee pysyvästi;

c)
jos hän
oleskelee pysyvästi useassa valtiossa tai ei oleskde pysyvästi missään niislä,
katsotaan hanen asuvan siinä valtiossa, jonka kansalainen hän on;

Artikel 4 Hemvist

1.
Vid
tillämpningen av detta avtal åsyftar uttrycket "person med hemvist i en
avtalsslutande stal" person som enligt lagstiftningen i denna stal är
skattskyldig där på grund av hemvist, bosättning, plats för företagsledning
eller annan liknande omständighet. Uttrycket inbegriper emellertid inte person
som är skaltskyldig i denna stat endast för inkomst från källa i denna stat
eller för förmögenhet belägen där.

2.
Då på grund av
beslämmelserna i stycke I fysisk person har hemvist i flera avtalsslutande
stater, bestäms hans hemvist på följande sätt:

a) Han anses ha hemvist i den stat där han har en bostad
som stadigvarande står till hans förfogande; om han har en sådan bostad i flera
stater, anses han ha hemvist i den stat med vilken hans personliga och
ekonomiska förbindelser är starkast (centrum för levnadsinlressena);

b)
om det inte kan
avgöras i vilken stat han har centrum för sina levnadsinlressen eller om han
inte i någon stat har en bostad som stadigvarande står till hans förfogande,
anses han ha hemvist i den stat där han stadigvarande vistas;

c)
om han
stadigvarande vistas i flera stater eller om han inte vistas stadigvarande i
någon av dem, anses han ha hemvist i den stat där han är medborgare;

4. gr. Heimilisfesti

I. i samningi bessum merkir hugtakiö "aöili heim-ilisfastur i
aöildarriki" aöila sem aö lögum bess rikis er skattskyldur bar vegna heimilisfesti,
busetu, stjörnar-aöseturs eöa af öörum svip-uöum äslaeöum. Hugtakiö tekur bö
ekki lil aöila sem er skattskyldur i bessu riki ein-ungis af tekjum sem eiga
uppruna sinn bar eöa af eignum sem bar eru.

2. Pegar maöur telsl heimilisfastur i fleiri en einu
aöildartiki samkvaemt 1. ti." skal urskuröa um heimilisfesti hans eftir
neöangreind-um reglum:

Artikkd 4 Skattemessig bopel

1.
I denne
overenskomst betyr uttrykket "person bosatt i en kontraherende stat"
enhver person som i henhold til lovgivningen i denne stat er skattepliktig der
på grunn-lag av domisil, bopel, sele for foretagendels ledelse, eller ethvert
annet lignende kriterium. Uttrykket omfatter imidlertid ikke noen person som
er skattepliktig i denne stat bare på grunnlag av inntekt fra kilder i denne
stat eller formue som befinner seg der.

2.
Når en fysisk
person etter bestemmelsene i punkt 1 har bopel i flere kontraherende stater,
skal hans status avgj0res etter f0lgende regler:

Artikd 4 Hemvist

1.
Vid
tillämpningen av detta avtal åsyftar uttrycket "person med hemvist i en
avtalsslulande stat" person som enligt lagstiftningen i denna stat är
skattskyldig där på grund av hemvist, bosättning, plats för företagsledning
eller annan liknande omständighet. Uttrycket inbegriper emellertid inte person
som är skaltskyldig i denna stat endast för inkomst från källa i denna stat
eller för förmögenhet belägen där.

2.
Då på grund av
bestämmelserna i punkt I fysisk person har hemvist i flera avtalsslutande
stater, bestäms hans hemvist på följande sätt:

a) Maöur
telsl heimilisfastur f pvi riki bar sem hann ä fast heimili; eigi hann fast
heimili i fleiri rikjum telsl hann heimilisfastur i bi riki sem hann er nänast
tengdur persönulega og fjär-hagslega (miöstöö persönu-hagsmuna);

a) han
skal anses for bosatt i den stat hvor han dis-ponerer fast bolig. Hvis han
disponerer fast bolig i flere stater, skal han anses for bosatt i den stat
hvor han har de sterkesle personlige og 0ko-nomiske förbindelser (sen-trum for
livsinleressene);

a) Han
anses ha hemvist i den stat där han har en bostad som stadigvarande står till
hans förfogande; om han har en sådan bostad i flera stater, anses han ha
hemvist i den stal med vilken hans personliga och ekonomiska förbindelser är
starkast (centrum för levnadsinlressena);

b)
ef ekki er unnl
aö ä-kvaröa i hvaöa riTci maöur hefur miöstöö persönu-hagsmuna sinna eöa ef
hann ä ekki fast heimili i neinu rikjanna telsl hann heimilisfastur i bvi riki
bar sem hann dvelsl aöjafnaöi;

c)
ef maöur dvelsl
aö jafnaöi i fleiri en einu rikjanna eöa dvelsl ekki aö jafnaöi i neinu birta
telsl hann heimilisfastur i bvi riki bar sem hann ä rikisfang;

b)
hvis det ikke
kan bringes på det rene i hvilken stat han har sentrum for livsinleressene,
eller hvis han ikke har en fast bolig i noen av de kontraherende stater, skal
han anses for bosatt i den stat hvor han har vanlig opphold;

c)
hvis han har
vanlig opphold i flere stater eller ikke i noen av dem, skal han anses for bosatt
i den stat i hvilken han er statsborger;

b)
om det inte kan
avgöras i vilken stat han har centrum för sina levnadsintressen eller om han
inte i någon stat har en bostad som stadigvarande står till hans förfogande,
anses han ha hemvist i den stat där han stadigvarande vistas;

c)
om han
stadigvarande vistas i flera stater eller om han inle vistas stadigvarande i
någon av dem, anses han ha hemvist i den stat där han är medborgare;

d) er han
statsborger i flere stater, eller er han ikke statsborger i nogen af dem, skal
de kompetente myndigheder i de pågaeldende kontraherende stater afgöre
sp0rgsmålet ved gensidig aftale.

3. I tilfaelde, hvor en ikke-fysisk person efler
beslem-melserne i stykke I er hjem-meh0rende i flere kontraherende stater,
skal den anses for at vaere hjemmeh0rende i den stat, i hvilken dens virkelige
ledelse har sit saede.

d) jos hän
on usean valtion kansalainen tai ei ole minkään valtion kansalainen, on
asianomaisten sopimusvaltioiden toimivaltaislen viranomaisten ralkaistava asia
keskinäisin sopimuksin.

3. Milloin muu kuin luonnollinen henkilö on I kappaleen
määräysten mukaan useassa sopimusvaltiossa asuva, katsotaan henkilön asuvan
siinä valtiossa, jossa sen tosiasiallinen johto on.

d) om han är medborgare i flera slaler eller om han inle
är medborgare i någon av dem, avgör de behöriga myndigheterna i berörda avtalsslutande
stater frågan genom ömsesidig överenskommelse.

3. Då på
grund av bestämmelserna i stycke I annan person än fysisk person har hemvist i
flera avtalsslutande slaler, anses personen i fråga ha hemvist i den stat där
den har sin verkliga ledning.

Artikel 5 Fast driftssted

1.
I denne
overenskomst betyder udtrykkei "fast driftssted" el fast
forrel-ningssted, gennem hvilket et foretagendes virksomhed hell eller delvis
ud0ves.

2.
Udtrykkei
"fast driftssted" omfatter navnlig:

a)
et sted,
hvorfra et foretagende ledes;

b)
en filial;

c)
et kontor;

d) en fabrik;

e) et vaerksted; og

f) en grube, en olie- eller

gaskilde, el slenbrud eller

ethvert andet sted, hvor na

turforekomster udvindes.

3. Et
bygnings-, anlaegs-

eller monteringsarbejde ud-

g0r kun et fast driftssted,

hvis det varer mere end 12

måneder.

5 artikla

Kiinteä toimipaikka

1.
Tälä sopimusta
sovellettaessa sanonnalla "kiinteä toimipaikka" tarkoitetaan
kiinteää liikepaikkaa, josla yrityksen toiminlaa koko-naan tai osaksi
harjoitetaan.

2.
Sanonta
"kiinteä toimipaikka" käsittää erilyisesli:

a)
yrityksen
johtopaikan;

b)
sivuliikkeen;

c)
toimislon;

d) tehtaan;

e) lyöpajan;ja

O kaivoksen, öljy- tai kaa-sulähteen, louhoksen tai muun
paikan, jossa luonnon-varoja louhitaan.

3. Paikka,
jossa harjoite

taan rakennus- tai asennus-

toimintaa, muodostaa kiin

teän toimipaikan vain, jos

toiminta kestää yli kahden-

toista kuukauden ajan.

Artikel 5 Fast driftställe

1.
" Vid
tillämpningen av detta avtal åsyftar uttrycket "fast driftställe" en
stadigvarande plats för affärsverksamhet, från vilken ett förelags
verksamhet hell eller delvis bedrivs.

2.
Uttrycket
"fast driftställe" innefattar särskilt:

a)
plats för
företagsledning;

b)
filial;

c)
kontor;

d) fabrik;

e) verkstad; och

f) gruva, olje- eller gas

källa, stenbrott eller annan

plats för utvinning av natur

tillgångar.

3. Plats
för byggnads-, an

läggnings- eller installations

arbete utgör fast driftställe

endasl om verksamheten på

går mer än tolv månader.

4. Uanset
de foranstående bestemmelser i denne artikel skal udtrykkei "fast driftssted"
anses for ikke at om-fatte:

4. Tämän
artiklan edellä olevien määräysten estä-mättä sanonnan "kiinteä toimipaikka"
ei katsota käsittä-vän;

4. Utan
hinder av föregående bestämmelser i denna artikel anses uttrycket "fast
driftställe" inte innefatta:

d) ef maöur ä riTrisfang r fleiri en einu rikjanna eöa i
engu beirra skulu baer stjörnvöld hlutaöeigandi aöild-arrikja leysa mäliö meö
gagnkvaemu samkomulagi.

3. Pegar aöili, annar en maöur, telst heimilisfastur f
fleiri en einu aöildartiki samkvaemt 1. 11. telst hann heimilisfastur f bvi
rrlci {jar sem raunveruleg framkvaemdastjörn hans hefur aösetur.

d) hvis
han er statsborger i flere stater eller ikke i noen av dem, skal de kompetente
myndigheter i de angjeldende kontraherende stater avgj0re spörsmålet ved
gjensidig av-tale.

3. Når en annen person enn en fysisk person if0lge
bestemmelsen i punkt 1, anses for bosatt (hjemmeh0-rende) i flere kontraherende
stater, skal den anses for hjemmeh0rende i den stal hvor setet for den
virkelige ledelse befinner seg.

d) om han
är medborgare i flera stater eller om han inte är medborgare i någon av dem,
avgör de behöriga myndigheterna i berörda avtalsslulande stater frågan genom
ömsesidig överenskommelse.

3. Då pä grund av bestämmelserna i punkt 1 annan person
än fysisk person har hemvist i flera avtalsslutande stater, anses personen i
fråga ha hemvist i den stat där den har sin verkliga ledning.

5. gr.

Föst atvinnustöd

1.
i samningi
bessum merkir hugtakiö "föst at-vinnustöö" fasta atvinnu-stofnun bar
sem starfsemi fyrirtaekis fer aö nokkru eöa öllu leyli fram.

2.
Hugtakiö
"föst at-vinnustöö" merkir einkum:

a)
aösetur framkvaemda-stjörnar;

b)
utibii;

c)
skrifstofu;

d) verksmiöju;

e) verkstaeöi;

O nämu, oliu- eöa gaslind, gijölnämu eöa annan staö bar
sem nätturuauöaefr eru nytt.

3.
Athafnasv£eöi
fyrir byggingarframkvcemdir, mannvirkjagerö eöa uppsetn-ingarvinnu telst bvi
aöeins föst atvinnustöö aö slarfsem-in vari lengur en tölf mänuöi.

4.
Prätt fyrir
framangreind äkvaeöi barar greinar tekur hugtakiö "föst atvinnustöö"
ekki til:

Artikkd 5 Fast driftssted

1.
Uttrykket
"fast driftssted" betyr i denne overenskomst et fast
fortetningssted gjennom hvilket et foretagendes virksomhet helt eller delvis
blir u0vet.

2.
Uttrykket
"fast driftssted" omfatter saerlig:

a)
et sted hvor
foretagen-det har sin ledelse;

b)
en filial;

c)
et kontor;

d) en fabrikk;

e) et verksted; og

f) et
bergverk, en olje- el

ler gasskilde, et stenbrudd el

ler ethvert annet sted hvor

naturforekomster utvinnes.

3.
Sledel for et
bygnings-arbeid eller anleggs- eller monteringsprosjekt utgj0r et fast
driftssled bare hvis virk-somheten pågår i mer enn tolv måneder.

4.
Uansetl de
foregående bestemmelser i denne artikkd skal uttrykket "fast
driftssled" ikke anses å om-fatte:

Artikel 5 Fast driftställe

1.
Vid
tillämpningen av detta avlal åsyftar uttrycket "fast driftställe" en
stadigvarande plats för affärsverksamhet, från vilken ett företags verksamhet
helt eller delvis bedrivs.

2.
Uttrycket
"fast driftställe" innefattar särskilt:

a)
plats för
företagsledning;

b)
filial;

c)
kontor;

d) fabrik;

e) verkstad; och

O gruva,
olje- eller gaskälla, stenbrott eller annan plats för utvinning av naturtillgångar.

3. Plats
för byggnads-, an

läggnings- eller installations

arbete utgör fast driftställe

endasl om verksamheten på

går mer än tolv månader.

4. Utan hinder av föregående bestämmelser i denna artikel
anses uttrycket "fast driftställe" inte innefatta:

2 Riksdagen 1983/84. I saml. Nr 19

a)
anvendelsen af
indret-ninger udelukkende til oplagring, udstilling eller ud-levering af varer
tilh0rende forelagendet;

b)
oprelholdelsen
af et varelager, tilh0rende forelagendet, udelukkende til oplagring,
udstilling eller ud-levering;

c)
oprelholdelsen
af et varelager, tilh0rende forelagendet, udelukkende til bear-bejdelse hos et
andet foretagende;

d) oprelholdelsen af et

fast fortetningssted udeluk

kende for at foretage indk0b

af varer eller indsamle oplys-

ninger til forelagendet;

e) oprelholdelsen af et fast

fortetningssted udelukkende

for at ud0ve enhver anden

virksomhed for foretagendet,

der er af forberedende eller

hjaelpende karakter;

a)
järjestdyjä,
jotka on larkoitettu ainoastaan yrityk-selle kuuluvien tavaroiden
varastoimista, näytteillä pitä-mistä tai luovuttamista var-len;

b)
yrityksdle
kuuluvan ta-varavaraston pitämistä ainoastaan varastoimista, näytteillä pitämistä tai luovuttamista varten;

c)
yrityksdle
kuuluvan ta-varavaraston pitämistä ainoastaan loisen yrityksen toimesta
tapahtuvaa muok-kaamisla tai jalostamista varten;

d) kiinteän liikepaikan pi

tämistä ainoastaan tavaroi

den oslamiseksi tai tielojen

keräämiseksi yrityksdle;

e) kiinteän liikepaikan pitämistä ainoastaan muun
luonleeliaan valmistelevan tai avustavan toiminnan har-joittamiseksi
yrityksdle;

a)
användningen av
anordningar uteslutande för lagring, utställning eller utlämnande av
företaget tillhöriga varor;

b)
innehavet av
ett företaget tillhörigt varulager uteslutande för lagring, utställning
eller utlämnande;

c)
innehavet av
ett företaget tillhörigt varulager uteslutande för bearbetning eller
förädling genom annal företags försorg;

d) innehavet av stadigva

rande plats för affärsverk

samhet uteslutande för inköp

av varor eller införskaffande

av upplysningar för företa

get;

e) innehavet av stadigva

rande plats för affärsverk

samhet uteslutande för att

för förelaget bedriva annan

verksamhet av förberedande

eller biträdande arl;

O
oprelholdelsen af et fast fortetningssted udelukkende til samtidig ud0velse af
flere af de i htra a)—e) naevnte virksomheder, forudsat al det fäste
forretningssteds samlede virksomhed, der er et resultat heraf, er af forberedende
eller hjaelpende karakter.

5. Uanset bestemmel-serne i stykke I og 2 skal et
foretagende, i tilfaelde, hvor en person, der ikke er en sådan uafhaengig
repraesentant, som omhandles i stykke 6, handier på foretagendels vegne og har
og saedvanligvis ud0ver i en kontraherende stat en fuldmagt til at indgå
aftaler i foretagendels navn,

O kiinteän liikepaikan pitämistä ainoastaan a)-e)
kohdassa mainittujen toimin-tojen yhdistämiseksi, edel-lyttäen etta koko se
kiin-teästä liikepaikasta haijoilet-tava toiminta, joka perustuu tähän
yhdistämiseen, on luonleeliaan valmistelevaa tai avustavaa.

5. Jos henkilö, olematta it-senäinen edustaja, johon 6
kappaletta sovdletaan, loi-mii yrityksen puolesta sekä hänellä on
sopimusvalfiossa valtuus tehdä sopimuksia yrityksen nimissä ja hän val-tuuttan
siellä tavanomaisesti käyttää, katsotaan tällä yri-tyksellä I ja 2 kappaleen
määräysten estämättä olevan

f) innehavet av stadigvarande plats för affärsverksamhet
uteslutande för att kombinera verksamheter som anges i punkterna a)—e), under
förutsättning att hela den verksamhet som bedrivs vid den stadigvarande platsen
för affärsverksamhet på grund av denna kombination är av förberedande eller biträdande
art.

5. Om person, som inte är sådan oberoende representant på
vilken stycke 6 rillämpas, är verksam för ett företag samt i en avtalsslutande
stat har och där regelmässigt använder fullmakt att sluta avtal i företagets
namn, anses detta företag - utan hinder av bestämmelserna i styckena I och 2 -
ha fast

a) nylingar aöslööu sem einskoröuö er viö geymslu, syningu
eöa afhendingu ä vörum f eigu fyrirtaekisins;

a) bruk av
innretninger utelukkende til lagring, utstilling eller utlevering av varer som
lilh0rer foretagendet;

a)
användningen av anordningar uteslutande för lagring, utställning eller utlämnande
av företaget tillhöriga varor;

b)
birgöahalds ä
vörum i eigu fyrirtaekisins sem eingöngu eru jEtlaöar til geymslu, syningar
eöa afhendingar;

c)
birgöahalds ä
vörum i eigu fyrirtaekisins sem eingöngu eru aetlaöar til vinnslu hjä ööru
fyrirtaeki;

d) fastrar atvinnuslofn-unar sem eingöngu er notuö viö
vörukaup eöa öflun upp-lysinga fyrir fyrirtaekiö;

e) fastrar atvinnustofn-unar sem eingöngu er notuö til aö
annast sérhveija aöra undirbunings- eöa aöstoöar-starfsemi fyrir fyrirtxkiö;

f) fastrar atvinnustofn-unar sem nytt er eingöngu til aö
samhsfa starfsemi sem fellur undir stafliöi a)-e), enda felisi öll su starfsemi
sem fram fer i bessari föstu alvinnuslofnun vegna bess-arar samhaefingar i
undirbunings eöa aöstoöarstörfum.

5. Ef aöili, sem ekki er öhåöur umboösaöili samkvaemt
äkvaeöum 6. ti., hefur ä hendi starfsemi fyrir fyrirtaeki og hefur heimild i
aöildarriki fil aö gera samninga fyrir fyrirtaekiö og notar bana reglulega er
fyrirtaeki betta — brätt fyrir äkvaeöi 1. og 2. ti. — taliö hafa fasta
atvinnustöö 1 bvi rilci vegna hvers konar

b)
opprettholdelsen
av varelager som lilh0rer foretagendet, utelukkende for lagring, utstilling
eller utlevering;

c)
opprettholdelsen
av el varelager som tilh0rer foretagendet, utelukkende for bearbeidelse ved et
annet foretagende;

d) opprettholdelsen av et

fast forretningssted uteluk

kende for innkjöp av varer

eller til innsamling av opplys-

ninger for foretagendet;

e) opprettholdelsen av et

fast forretningssted uteluk

kende for å drive annen virk

somhet som for foretagendet

er av forberedende art eller

har karakteren av en hjelpe-

virksomhet;

f) opprettholdelsen av et

fast forretningssted uteluk

kende for en kombinasjon av

slike akfiviteter som nevnl i

underpunktene a)—e), förut

satt at resultatet av det fäste

fortetnignssteds samlede

virksomhet som skriver seg

fra denne kombinasjon, er av

forberedende art eller har

karakteren av en hjelpevirk-

somhet.

5. Når en person, med unntagelse av en uavhengig
representant som omhandlel i punkt 6, opptrer på vegne av et foretagende og har,
og vanligvis ut0ver, i en kontraherende stat fullmakt ril å slutte konlrakler
i foretagendels navn, skal foretagendet uansett bestemmelsene i punktene 1 og
2 anses for å

b)
innehavet av
ett företaget tillhörigt varulager uteslutande för lagring, utställning
eller utlämnande;

c)
innehavet av
ett företaget tillhörigt varulager uteslutande för bearbetning eller
förädling genom annat företags försorg;

d) innehavet av stadigva

rande plats för affärsverk

samhet uteslutande för inköp

av varor eller införskaffande

av upplysningar för företa

get;

e) innehavet av stadigva

rande plats för affärsverk

samhet uteslutande för att

för förelaget bedriva annan

verksamhet av förberedande

eller biträdande art;

f) innehavet av stadigva

rande plats för affärsverk

samhet uteslutande för alt

kombinera verksamheter

som anges i punkterna a)-e),

under förutsättning att hela

den verksamhet som bedrivs

vid den stadigvarande plat

sen för affärsverksamhet på

grund av denna kombination

är av förberedande eller bi

trädande art.

5. Om person, som inte är sådan oberoende representant på
vilken punkt 6 tillämpas, är verksam för ett företag saml i en avtalsslutande
stat har och där regelmässigt använder fullmakt att sluta avtal i företagets
namn, anses detta företag - utan hinder av bestämmelserna i punkterna I och 2 -
ha fast

anses for al have el fast driftssted i denne stal med
hensyn til hele den virksomhed, som denne person påtager sig for foretagendet,
medmindre denne persons virksomhed er begraenset til sådanne forhold, som er
naevnt i stykke 4, og som, hvis de var ud0vel gennem et fast forretningssted,
ikke ville g0re delte fäste fortetningssted til et fast driftssted efter
bestemmelserne i naevnte stykke.

6.
Et foretagende
skal ikke anses for at have et fast driftssted i en kontraherende stat, blol
fordi det driver er-hvervsvirksomhed i denne stal gennem en maegler,
kom-missionaer eller anden uafhaengig repraesentant, forudsat al disse
personer handier inden for deres saedvanlige erhvervsvirksomheds ram-mer.

7.
Den
omstaendighed, al el selskab, der er hjemmeh0-rende i en kontraherende stat,
behersker eller be-herskes af el selskab, der er hjemmeh0rende i en anden
kontraherende stat, eller som (enten gennem et fast driftssted eller på anden
made) ud0ver erhvervsvirk-somhed i en anden kontraherende stat, skal ikke i
sig selv medf0re, al el af de to selskaber anses for el fast driftssted for det
andet.

kiinteä toimipaikka tässä valtiossa jokaisen toiminnan
osalta, jota tämä henkilö harjoittaa yrityksen lukuun. Tälä ei kuitenkaan
nouda-teta, jos tämän henkilön toiminta rajoitluu sellaiseen, joka mainitaan 4
kappaleessa ja joka, jos sila harjoitettai-siin kiinteästä liikepaikasta, ei
tekisi tälä kiinteää liikepaikkaa kiinteäksi toimipai-kaksi mainitun kappaleen
määräysten mukaan.

6. Yrityksdlä ei katsota olevan kiinteää toimipaikkaa
sopimusvaltiossa pelkästään sen vuoksi, etta se harjoittaa liiketoimintaa siinä
valtiossa välilläjän, komissionäärin tai muun itsenäisen edustajan
välityksellä, jos tämä henkilö toimii säännönmukaisen lii-ketoimintansa
rajoissa.

7. Se seikka, etta sopimusvaltiossa asuvalla yh-tiöllä on
määräämisvalta yh-tiössä — tai siinä on määräämisvalta yhtiöllä - joka on
toisessa sopimusvaltiossa asuva taikka joka toisessa sopimusvaltiossa
harjoittaa liiketoimintaa (joko kiinteästä toimipaikasla tai muulla tavoin),
ei itsestään tee kumpaakaan yhtiötä loisen kiinteäksi loimipaikaksi.

driftställe i denna stal i fråga om varje verksamhet som
denna person bedriver för företaget. Detta gäller dock inle, om den verksamhet
som denna person bedriver är begränsad till sådan som anges i stycke 4 och som
— om den bedrevs från en stadigvarande plats för affärsverksamhet - inte
skulle göra denna stadigvarande plats för affärsverksamhet till fast
driftställe enligt bestämmelserna i nämnda stycke.

6.
Företag anses
inte ha fast driftställe i en avtalsslulande stat endasl på den grund att
företaget bedriver affärsverksamhet i denna stat genom förmedling av mäklare,
kommissionär eller annan oberoende representant, om sådan person därvid
bedriver sin sedvanliga affärsverksamhet.

7.
Den
omständigheten att elt bolag med hemvist i en avtalsslutande stat kontrollerar
eller kontrolleras av ett bolag med hemvist i annan avtalsslulande stat eller
ett bolag som bedriver affärsverksamhet i annan avtalsslutande stat (antingen
från fast driftställe eller på annat sätt), medför inte i och för sig att
någotdera bolaget utgör fast driftställe för det andra.

Artikel 6

Indkomst af fast ejendom

1. Indkomst, som en person, der er hjemmeh0rende i en
kontraherende stat, oppe-baerer af fast ejendom (herunder indkomst af land-
eller

6 artikla

Kiinteästä omaisuudesta

saatu
tulo

I. Tulosta, jonka sopimusvaltiossa asuva henkilö saa toisessa sopimusvaltiossa
olevasla kiinteästä omaisuudesta (siihen luel-

Artikel 6

Inkomst av fast egendom

I. Inkomst, som person med hemvist i en avtalsslutande stat förvärvar av
fast egendom (däri inbegripen inkomst av lantbruk och skogs-

starfsemi sem hann gegnir fyrir fyrirtaekiö. Petla ä bö
ekki viö ef starfsemi sem tessi aöili annast fellur undir og takmarkast af
äkva;öum 4. II. og mundi ekki gera bessa föstu alvinnuslofnun aö faslri
atvinnustöö samkvaemt äkvaeöum léös töluliöar bott hun vaeri inni af hendi ä
faslri alvinnuslofnun.

6. Fyrirtaeki telst ekki hafa fasta atvinnustöö i
aöildarriTci bott baö reki bai" viöskipti fyrir milligöngu miölara,
um-boösmanns eöa annars öhäös umboösaöila, svo framarlega sem bessir aöilar
koma fram innan märka venjulegs atvinnurekslrar beirra.

7. bott félag sem er heimilisfasl i aöildartiki stjörni
eöa sé stjörnaö af fé-lagi sem er heimilisfasl i ööru aöildartiki eöa félagi
sem stundar atvinnurekstur i ööru aöildartiki (annaöhvort frä fastri
atvinnustöö eöa ä annan häll) leiöir baö eitt sér ekki til bss aö annaö hvort
félagiö sé föst atvinnustöö hins.

ha et fast driftssled i denne stal for enhver virksomhet
som denne person påtar seg for foretagendet. Delte gjelder dog ikke hvis
virk-somheten er begrenset lil å omfatle aktiviteter nevnl i punkt 4 og som,
hvis de ut0ves gjennom el fast forretningssted, ikke ville ha gjort delte
fäste forretningssted fil et fast driftssted etter bestemmelsene i nevnte
punkl.

6.
Et foretagende
skal ikke anses for å ha fast driftssted i en kontraherende stat bare av den
grunn at det driver forteiningsvirksomhel i denne stat gjennom en megler,
kommisjonaer eller annen uavhengig mellom-mann, såfremt disse personer opptrer
innenfor rammen av sin ordinaere forrelnings-virksomhet.

7.
Den omstendighel
al et selskap hjemmeh0rende i en kontraherende stat kontrol-lerer, eller blir
kontrollen av, el selskap hjemmeh0rende i en annen kontraherende stat, eller
som ul0ver fortetnings-virksomhet i en annen kontraherende stat (enten gjennom
el fast driftssted eller på annen måle), medf0rer ikke i seg selv at noen av
disse sels-kaper skal anses ä ulgj0re el fast driftssted for det annet.

driftställe i denna stat i fråga om varje verksamhet som
denna person bedriver för förelaget. Detta gäller dock inle, om den verksamhet
som denna person bedriver är begränsad till sådan som anges i punkt 4 och som —
om den bedrevs från en stadigvarande plats för affärsverksamhet - inte skulle
göra denna stadigvarande plats för affärsverksamhet till fast driftställe enligt
beslämmelserna i nämnda punkl.

6.
Förelag anses
inte ha fast driftställe i en avtalsslutande stat endast på den grund alt
företaget bedriver affärsverksamhet i denna stat genom förmedling av mäklare,
kommissionär eller annan oberoende representant, om sådan person därvid
bedriver sin sedvanliga affärsverksamhet.

7.
Den
omständigheten att ell bolag med hemvist i en avtalsslutande siat kontrollerar
eller kontrolleras av ett bolag med hemvist i annan avtalsslulande stat eller
ett bolag som bedriver affärsverksamhet i annan avtalsslulande stat (antingen
från fast driftställe eller på annat sätt), medför inle i och för sig att
någotdera bolaget utgör fast driftställe för det andra.

6. gr.

Tekjur affasteign

Artikkd 6

Inntekt av fast eiendom

Artikel 6

Inkomst av fast egendom

1. Tekjur
sem aöili heimilisfastur i aöildartilri hefur af fasleign (bar meö laldar tekjur
af landbunaöi og nytingu skogar) r ööru aöildarriki mä

1. Inntekt
som en person bosatt i en kontraherende stat oppebaerer av fast eiendom (herunder
inntekt av jordbruk og skogbruk), som

I.
Inkomst, som person
med hemvist i en avtalsslulande stat förvärvar av fast egendom (däri
inbegripen inkomst av lantbruk och skogs-

skovbrug), der er beliggende i en anden kontraherende
stal, kan beskattes i denne anden stat.

2. a) Udtrykkei "fast

ejendom" har — medmindre bestemmelserne i punkt b)
medf0rer andet — den betydning, som udtrykkei har i lovgivningen i den kontraherende
stat, hvori ejendom-men er beliggende.

b) Udtrykkei "fast ejendom" skal dog i alle
tilfaelde omfatle tilbeh0r til fast ejendom, besaetning og redska-ber,der
anvendes i land- og skovbrug, rettigheder på hvilke civilretten om fast ejendom
finder anvendelse, brugsrettigheder til fast ejendom, samt rettigheder lil
va-rierende eller fäste ydelser, der belales for udnyttdsen af eller retten til
at udnytte mi-neralforekomster, kilder eller andre naturforekomster.

3.
Bestemmelsen i
stykke I skal finde anvendelse på indkomst, der hidr0rer fra direkte brug, udlejning
eller enhver anden form for benyt-telse af fast ejendom.

4.
Såfremt
besiddelse af aktier eller andre andele i et selskab, hvis vzesentligste formål
er at eje fast ejendom, beretliger indehaveren af ak-tierne eller andelene lil
at benytle fast ejendom, der ejes af selskabet, kan indkomst, som oppebaeres
ved direkte brug, ved udleje eller ved enhver anden anvendelse af sådan
brugsret, beskattes i den kontraherende stat, hvori den fäste ejendom er
beliggende.

tuna maataloudesta ja metsä-taloudesta saatu tulo),
voi-daan verotta tässä toisessa valtiossa.

2. a) Sanonnalla "kiinteä omaisuus" on, jollei
b) koh-dan määräyksistä muuta johdu, sen sopimusvallion lainsäädännön mukainen
merkitys, jossa omaisuus on.

b) Sanonta "kiinteä omaisuus" käsittää kuilenkin
aina kiinteän omaisuuden tarpeis-ton, maataloudessaja metsä-taluodessa käytelyn
elävän ja elottoman irtaimislon, oi-keudel, joihin sovdletaan yksityisoikeuden
kiinteää omaisuutta koskevia mää-räyksiä, kiinteän omaisuuden käyttöoikeuden
sekä oi-keudel määrältään muutlu-viin tai kiinteisiin korvauk-siin, jotka
saadaan kiven-näisesiintymien, lähteiden ja muiden luonnonvarojen
hy-väksikäytöstä tai oikeudesia niiden hyväksikäyltöön.

3.
Tämän artiklan
I kappaleen määräyksiä sovdletaan tuloon, joka saadaan kiinteän omaisuuden
väliltö-mästä käylöstä, sen vuok-ralle antamisesla tai muusta käylöstä.

4.
Jos sellaisen
yhtiön, jonka pääasiallisena tarkoi-tuksena on omistaa kiinteää omaisuutta,
osakkeiden tai muiden osuuksien omistus oikeutlaa osakkeiden tai osuuksien omistajan
käyttä-mään yhtiölle kuuluvaa kiinteää omaisuutta, voidaan tulosta, joka
saadaan tällaisen käyttöoikeuden välitlömästa käylöstä, sen vuokralle antamisesla
tai muusta käylöstä, verottaa siinä sopimusvaltiossa, jossa kiinteä omaisuus
on.

bruk) belägen i annan avtalsslutande stat, får beskattas
i denna andra stal.

2. a) Om inte beslämmelserna i punkt b) föranleder annat,
har uttrycket "fast egendom" den belydelse som uttrycket har enligt
lagstiftningen i den avtalsslutande stat där egendomen är belägen.

b) Uttrycket "fast egendom" inbegriper dock
alltid tillbehör till fast egendom, levande och döda inventarier i lantbruk
och skogsbruk, rättigheter på vilka bestämmelserna i privaträtten om fast
egendom tillämpas, nyttjanderätt till fast egendom saml rätt till föränderliga
eller fasta ersättningar för nyttjandet av eller rätten atl nyttja mineralförekomst,
källa eller annan naturtillgång.

3.
Bestämmelserna
i stycke 1 tillämpas på inkomst som förvärvas genom omedelbart brukande,
genom uthyrning eller annan användning av fast egendom.

4.
Om innehav av
aktier eller andra andelar i bolag, vars huvudsakliga ändamål är att inneha
fast egendom, berättigar innehavaren av aktierna eller andelarna att nyttja
bolaget tillhörig fast egendom, får inkomst, som förvärvas genom omedelbart
brukande, genom uthyrning eller annan användning av sådan nyttjanderätt, beskattas
i den avtalsslutande stat där den fasta egendomen är belägen.

skattleggja f
sföamefnda rilrinu.

ligger i en annen kontraherende
stat, kan skattlegges i denne annen stat.

bruk)
belägen i annan avtalsslutande stat, får beskattas i denna andra stat.

2.
a) Hugtakiö "fasteign" hefur, nema annaö leiöi af äkvaeöum stafliöar
b), sömu merkingu og hugtakiö hefur samkvaemt lögum bess aöild-artikis {)ar sem
fasleignin er.

b)
Hugtakiö "fasteign" felur bö 1 öllum tilvikum i sér fylgifé meö
fasteign, ähöfn og taeki sem notuö eru f land-biinaöi og viö skögarnytingu,
réltindi varöandi landeignir samkvaemt reglum ein-kamälaréttarins, afnotarétt
af fasteign og rett lil breyti-legrar eöa fastrar böknunar sem endurgjald fyrir
hagnyt-ingu ä eöa rett til hagnytingar ä nämum, lindum eöa öörum
nätturuauöaefum.

2.
a) Uttrykket "fast

eiendom"
skal når ikke noe annet fremgår av bestemmelsen i underpunkt b), ha den
betydning som del har etter lovgivningen i den kontraherende stal hvor
eiendom-men ligger.

b)
Uttrykket "fast eiendom" omfatter imidlertid alltid tilbeh0r fil
fast eiendom, besetning og redskaper som anvendes i jordbruk og skogbruk,
rettigheter som er un-dergitt pnvatreltens regler om fast eiendom, bruksrett
til fast eiendom og rett ril varierende eller fäste ylelser som vedertag for
utnyttelse av eller retten lil å ulnylte mineralforekomster, kilder eller andre
naturforekomster.

2.
a) Om inle bestämmelserna i punkl b) föranleder annat, har uttrycket
"fast egendom" den betydelse som uttrycket har enligt lagstiftningen
i den avtalsslutande stat där egendomen är belägen.

b) Uttrycket "fast
egendom" inbegriper dock alltid tillbehör fill fast egendom, levande och
döda inventarier i lantbruk och skogsbruk, rättigheter på vilka beslämmelserna
i privaträtten om fast egendom tillämpas, nyttjanderätt till fast egendom samt
rätl till föränderliga eller fasta ersättningar för nyttjandet av eller rätlen
att nyttja mi-neralförekomsl, källa eller annan naturtillgång.

3.
Åkvaeöi 1. fi. gilda um tekjur af beinni hagnyringu, leigu eöa hvers konar
öörum afnolum fasteignar.

4.
Ef hlutabréfaeign eöa önnur hlutareign i félagi, sem hefur aö höfuömarkmiöi aö
eiga fasteign, veitir eiganda hlutabréfanna eöa hlutanna rétl til aö nyta
fasteign i eigu félagsins mä skattleggja tekjur af beinum notum, leigu eöa
annarti hagnyringu afnotaréttar i bvi aöildartiki bar sem fasleignin er.

3.
Bestemmelsen i punkt 1 får
anvendelse på inntekt som oppebaeres ved direkte bruk, utleie eller ved enhver
annen form for utnyttelse av fast eiendom.

4.
Når besittdse av aksjer eller
andeler i et selskap, hvis hovedsakelige formål er å eie fast eiendom, gir innehaveren
av aksjene eller andelene rett til å bruke fast eiendom som lilh0rer
selska-pet, kan inntekt som oppebaeres ved direkte bruk, ved utleie eller ved
enhver annen utnyttelse av slik bruksrett, skattlegges i den stat hvor den
fäste eiendom ligger.

3. Bestämmelserna i punkt 1 tillämpas på inkomst som
förvärvas genom omedelbart brukande, genom uthyrning eller annan användning av
fast egendom.

4. Om innehav av aktier eller andra andelar i bolag,
vars huvudsakliga ändamål är alt inneha fast egendom, berättigar innehavaren av
aktierna eller andelarna att nyttja bolaget tillhörig fast egendom, får
inkomst, som förvärvas genom omedelbart brukande, genom uthyrning eller annan
användning av sådan nyttjanderätt, beskattas i den avtalsslutande stat där den
fasta egendomen är belägen.

5.
Bestemmelserne i stykke 1 og 3 skal også finde
anvendelse på indkomst af fast ejendom, der tilh0rer et foretagende, og på
indkomst af fast ejendom, der anvendes ved ud0velsen af frit erhverv.

6.
Bestemmelserne i stykke 4 skal også finde anvendelse
på indkomst på grundlag af en brugsret, der tillkommer et foretagende, eller
som anvendes ved ud-0velsen af frit erhverv.

5.
Tämän artiklan
1 ja 3 kappaleen määräyksiä sovdletaan myös yrityksen omis-tamasta kiinteästä
omaisuudesta saaluun tuloon ja itse-näisessä ammatinharjoilta-misessa
käytetystä kiinteästä omaisuudesta saatuun tuloon.

6.
Tämän artiklan
4 kappaleen määräyksiä sovdletaan myös yrityksen omista-masta tai
itsenäisessä amma-tinharjoitlamisessa käytetystä käyttöoikeudesta saatuun
tuloon.

5. Bestämmelserna i styckena 1 och 3 tillämpas även på
inkomst av fast egendom som tillhör företag och på inkomst av fast egendom som
används vid självständig yrkesutövning.

6. Bestämmelserna i stycke 4 tillämpas även på inkomst
på grund av nyttjanderätt som innehas av företag eller som används vid
självständig yrkesutövning.

Artikel 7

Fortjeneste ved erhvervsvirk-

somhed

1.
Fortjeneste
indvundet af el foretagende i en kontraherende stat kan kun beskattes i denne
stat, medmindre foretagendet driver erhvervsvirksomhed i den anden
kontraherende stat gennem el der beliggende fast driftssted. Såfremt foretagendet
driver en sådan virksomhed, kan dels fortjeneste beskattes i den anden stat,
men dog kun for så vidt angår den del deraf, som kan henf0res til delte fäste
driftssled.

2.
Under
iagttagelse af bestemmelserne i stykke 3 skal der i tilfaelde, hvor et
foretagende i en kontraherende stat dri.ver erhvervsvirksomhed i den anden
kontraherende stat gennem et der beliggende fast driftssted, i hver
kontraherende stat lil delte fäste driftssted henf0res den fortjeneste, som det
kunne forventes at ville have opnået, hvis det havde vaeret et frit og
uaf-haengigt foretagende, som ud0vede den samme eller lig-

7 artikla Liiketulo

1.
Tulosta, jonka
sopimusvaltiossa oleva yritys saa, verotetaan vain siinä valtiossa, jollei
yritys har-joita liiketoimintaa toisessa sopimusvaltiossa siellä olevasla
kiinteästä toimipaikasla. Jos yritys harjoittaa liiketoimintaa tällä tavalla,
voidaan tässä toisessa valtiossa verottaa yrityksen saa-masta tulosta, mutla
vain niin suuresta tulon osasta, joka on luettava kiinteään toimipaikkaan
kuuluvaksi.

2.
Jos
sopimusvaltiossa oleva yritys haijoittaa liiketoimintaa toisessa sopimusvalfiossa
siellä olevasla kiinteästä toimipaikasla, lue-taan, johei 3 kappaleen määräyksistä
muuta johdu, kus-sakin sopimusvaltiossa, jota asia koskee, kiinteään toimipaikkaan
kuuluvaksi se tulo, jonka toimipaikan olisi voitu olettaa tuottavan, jos se
olisi ollut erillinen yritys, joka harjoittaa samaa tai saman-luonteista
toiminlaa samojen tai samanluonteisten edelly-

Artikel 7 Inkomst av rörelse

1. Inkomst av rörelse, som företag i en avtalsslulande
stat förvärvar, beskattas endasl i denna stat, såvida inle företaget bedriver
rörelse i annan avtalsslulande stat från där beläget fast driftställe. Om
företaget bedriver rörelse på sådant sätt, får företagets inkomst beskattas i
denna andra stat, men endast så stor del därav som är hänförlig till det fasta
driftstället.

2. Om företag i en avtalsslutande stat bedriver rörelse i
annan avtalsslutande stat från där beläget fast driftställe, hänförs, om inle
bestämmelserna i stycke 3 föranleder annat, i envar av de berörda
avtalsslutande staterna till det fasta driftstället den inkomst som det kan antagas
att driftstället skulle ha förvärvat, om det varit ett fristående företag, som
bedrivit verksamhet av samma eller liknande slag under samma eller liknande
villkor

5. Åkvaeöi 1. og 3. ti. gilda einnig um tekjur af fasleign
i eigu fyrirtaekis og um tekjur affasteign sem hagnyti er viö själfslaeöa
starfsemi.

5.
Bestemmelsene i punktene I og 3 får også anvendelse på inntekt av fast eiendom
som filh0rer et foretagende, og på inntekt av fast eiendom som anvendes ved
ut0velse av fritt yrke.

5.
Bestämmelserna i punkterna I och 3 tillämpas även på inkomst av fast egendom
som tillhör företag och på inkomst av fast egendom som används vid
självständig yrkesutövning.

6. Åkvaeöi
4. fi. gilda einnig um tekjur af afnotarétti i eigu fyrirtaekis eöa
hagnyt-ingu hans viö själfslaeöa starfsemi.

6.
Bestemmelsene i punkt 4 får også anvendelse på inntekt pä grunnlag av
bruksrett som tilkommer et foretagende eller som anvendes ved ul0velsen av fritt
yrke.

6. Bestämmelserna i

punkt 4
tillämpas även på inkomst på grund av nyttjanderätt som innehas av förelag
eller som används vid självständig yrkesutövning.

7. gr.

Hagnadur af atvinnurekstri

I. Hagnaöur af atvinnurekstri fyrirtaekis i aöildartiki er einungis
skattskyldur i bvi rfki nema fyrirtjekiö hafi meö höndum atvinnurekstur i ööru
aöildarriki frä fastri atvinnustöö bar. Ef fyrir-teekiö hefur slikan atvinnurekstur
meö höndum mä leggja skatt ä hagnaö fyrirtaekisins 1 sföamefnda rikinu, en pö
einungis bann hluta hans sem stafar frä hinni föstu atvinnustöö.

Artikkd 7

Fortjeneste ved forrelnings-

virksomhet

I. Fortjeneste som oppebaeres av el foretagende i en kontraherende stat
skal bare kunne skattlegges i denne stat, med mindre foretagendet ut0ver
forretnignsvirk-somhel i en annen kontraherende stat gjennom et fast
driftssted der. Hvis foretagendet ut0ver slik forrel-ningsvirksomhet, kan dels
fortjeneste skattlegges i denne annen stal, men bare så megel av den som kan
til-skrives det fäste driftssled.

Artikel 7 Inkomst av rörelse

1. Inkomst av rörelse, som företag i en avtalsslulande
stat förvärvar, beskattas endast i denna stat, såvida inle förelaget bedriver
rörelse i annan avtalsslutande stat från där beläget fast driftställe. Om
företaget bedriver rörelse på sådant sätt, får företagets inkomst beskattas i
denna andra stat, men endast så stor del därav som är hänförlig till det fasta
driftstället.

2. Pegar
fyrirtski i aöild-arriiki hefur meö höndum atvinnurekstur i ööru aöildarriki
frä fastri atvinnustöö bar skal hvert aöildartiki, nema annaö leiöi af
ä-kvaeöum 3. ti., äkvaröa föstu atvinnustööinni bann hagnaö sem aetla mä aö
falliö heföi i hennar hlut ef hun heföi veriö sérstakt og själfstaett fyrirtaeki
sem heföi meö höndum sams konar eöa svipaöan atvinnurekstur viö sömu eöa
svipaöar aöstaeöur og kaemi själfstaett fram i skiptum viö

2. Når el
foretagende i en kontraherende stal ut0ver forteiningsvirksomhel i en annen
kontraherende stal gjennom et fast driftssted der, skal det, med forbehold av
bestemmelsen i punkt 3, i hver av de kontraherende stater lilskrives del fäste
driftssted den fortjeneste som det ventelig ville ha er-vervet hvis det hadde
vaert et saerskill og selvslendig foretagende som ut0vet samme eller lignende
virksomhet under samme eller lignende vil-

2. Om
företag i en avtalsslutande stat bedriver rörelse i annan avtalsslutande stat
från där beläget fast driftställe, hänförs, om inte bestämmelserna i punkt 3
föranleder annat, i envar av de berörda avtalsslulande staterna till det
fasta driftstället den inkomst som det kan an-lagas att driftstället skulle ha
förvärvat, om det varit ett fristående företag, som bedrivit verksamhet av
samma eller liknande slag under samma eller liknande villkor

nende virksomhed på samme
eller lignende vilkår, og som under fuldstaendig frie forhold afsluttede
forretninger med det foretagende, hvis fäste driftssted del er.

3. Ved fastsaetlelsen af
et fast driftssteds fortjeneste skal det vaere lilladt at fra-drage
omkostninger, som er afholdt for det fäste driftssted, herunder
generalom-kostninger til ledelse og administration, hvad enten de er afholdt i
den stat, hvori det fäste driftssted er beliggende, eller andre sleder.

tysten vallitessa ja
itsenäi-sesti päättää liiketoimista sen yrityksen kanssa, jonka kiinteä
toimipaikka se on.

3.
Kiinteän toimipaikan tuloa määrättäessä on vähen-nykseksi hyväksyttävä kiinteästä
toimipaikasla johtu-neel menot, niihin lueltuina yrityksen johtamisesta ja
yleisestä hallinnosta johtu-neet menot riippumatta siitä, ovatko ne syntyneet
siinä valtiossa, jossa kiinteä toimipaikka on, vai muualla.

och
självständigt avslutat affärer med det företag till vilket driftstället hör.

3.
Vid bestämmandet av fast driftställes inkomst medges avdrag för utgifter som
uppkommit för det fasta driftstället, härunder inbegripna utgifter för
företagets ledning och allmänna förvaltning, oavsett om utgifterna uppkommit i
den stat där det fasta driftstället är beläget eller annorstädes.

4.
Såfremt del har vaeret saedvane
i en kontraherende stat at fastsaette den fortjeneste, der kan henf0res til et
fast driftssled, på grundlag af en fordding af foretagendels samlede
fortjeneste mellem dels forskdlige afdelinger, skal intet i slykke 2 udelukke
denne kontraherende stat fra at fastsaette den skatteplig-rige fortjeneste på
grundlag af en sådan saedvanemaessig fordding; den valgle forde-lingsmetode
skal imidlertid vaere sådan, at resultatet bliver i overensstemmelse med de
principper, der er fastlagt i denne artikel.

5.
Ingen fortjeneste skal kunne
henf0res til et fast driftssted, blöt fordi delte fäste driftssted har
foretaget indk0b af varer for foretagendet.

6.
Ved anvendelsen af de
foranstående stykker skal den fortjeneste, der henf0res til det fäste
driftssted, fast-saettes efler samme metode hvert år, medmindre der er god og
fyldestg0rende grund til at anvende en anden frem-gangsmåde.

4.
Mikäli sopimusvaltiossa noudatetun käytännön mukaan kiinteään toimipaik-kan
kuuluvaksi luettava tulo määrätään jakamalla yrityksen kokonaistulo yrityksen
eri osien kesken, eivät 2 kappaleen määräykset estä tälä sopimusvaltiota
määrää-mästä verotettavaa tuloa tällaista jakamismeneltdyä noudattaen.
Käytettävän ja-kamismenetelmän on kuilenkin johdeltava tässä artik-lassa
ilmaistujen periaattei-den mukaiseen tulokseen.

5.
Tuloa ei lueta kiinteään
toimipaikkaan kuuluvaksi pelkästään sen perustedla, etlä kiinteä toimipaikka
os-taa tavaroita yrityksen lukuun.

6.
Sovellettaessa edellä olevia
kappaleita on kiinteään toimipaikkaan kuuluvaksi luettava tulo vuodesla
toiseen määrättävä samaa menetelmää noudattaen, jollei pälevislä ja
riittävistä syistä muuta johdu.

4. I den mån inkomst hänföriig
till fast driftställe brukat i en avtalsslutande stat bestämmas på grundval av
en fördelning av företagets hela inkomst på de olika delarna av företagel,
skall bestämmelserna i stycke 2 inte hindra att i denna avtalsslutande stat
den skattepliktiga inkomsten bestäms genom sådant förfarande. Den fördelningsmetod
som används skall dock vara sådan att resultatet överensstämmer med principerna
i denna artikel.

5.
Inkomst anses inte hänföriig
till fast driftställe endast av den anledningen all varor inköps genom det
fasta driftställets försorg för företagel.

6.
Vid tillämpningen av föregående
stycken bestäms inkomst som är hänförlig till det fasta driftstället genom
samma förfarande år från år, såvida inte goda och tillräckliga skäl föranleder
annat.

fyrirtaeki
baö sem hun er föst atvinnustöö fyrir.

kår og opptrådte helt uavhengig
i forhold til det foretagende hvis fäste drifssted del er.

och självständigt avslutat
affärer med det företag till vilket driftstället hör.

3.
Viö äkvöröun hagnaöar fastrar
alvinnustöövar skal leyfa sem frädrält titgjöld sem leiöir af bvi aö hiin er
föst atvinnustöö, bar meö lalinn kostnaöur viö framkvaemdastjörn og venjulegur
stjörnunarkostnaöur, hvort heidur kostnaöurinn er til oröinn i bvi riki bar sem
fasta atvinnustööin er eöa annars staöar.

4.
Aö bvi leyli sem venja hefur
veriö i aöildarrilri aö äkvaröa hagnaö fastrar alvinnustöövar ä grundvdli
skiplingar heildarhagnaöar fyrirtaekisins ä hina ymsu hluta bess, skal ekkert i
å-kvaeöum 2. 11. uliloka baö aöildarrrlci frä bvf aö äkvaröa skatlskyldan
hagnaö meö beim hcelti. Aöferö sii sem notuö er viö skiptinguna skal samt sem
äöur vera slilc aö niöurstaöan veröi i samraemi viö meginreglur bessarar
greinar.

3.
Ved beregningen av el fast
driftssteds fortjeneste skal det innr0mmes fradrag for utgifter som er pål0pt i
förbindelse med del fäste driftssted, herunder direk-sjons- og alminnelige
admi-nistrasjonsulgifter, uansett om de er pål0pt i den kontraherende stat hvor
det fäste driftssted ligger eller andre sleder.

4.
Hvis del har vaert vanlig
praksis i en kontraherende stat å faslsette den fortjeneste som skal
lilskrives et fast driftssted på grunnlag av en fordding av foretagendels
samlede fortjeneste på dets forskjdlige avdelinger, skal regelen i punkt 2 ikke
vaere lil hinder for al denne kontraherende stat fastsetler den skattbare
fortjeneste på denne måle. Den fremgangsmåle som anvendes, skal imidlertid
vare slik at resultatet blir overensstemmende med de prinsipper som er fastsatt
i denne artikkel.

3.
Vid bestämmandet av fast
driftställes inkomst medges avdrag för utgifter som uppkommit för det fasta
driftstället, härunder inbegripna utgifter för företagels ledning och allmänna
förvaltning, oavsett om utgifterna uppkommit i den stat där det fasta
driftstället är beläget eller annorstädes.

4.
I den mån inkomst hänförlig
till fast driftställe brukat i en avtalsslutande stat bestämmas på grundval av
en fördelning av förelagets hela inkomst på de olika delarna av företaget,
skall bestämmelserna i punkt 2 inte hindra att i denna avtalsslutande stat
den skattepliktiga inkomsten bestäms genom sådant förfarande. Den
för-delningsmelod som används skall dock vara sådan atl resultatet
överensstämmer med principerna i denna artikd.

5. Engan hagnaö skal telja
faslri atvinnustöö eingöngu vegna vörukaupa hennar fyrir fyrirtaekiö.

6.
Viö beitingu äkvaeöa framangreindra töluliöa skal hagnaöur sem lalinn er fastri
atvinnustöö äkvaröast eftir sömu reglum frä ari til ärs nema fullnaegjandi
ästaeöa sé til annars.

5.
Ingen fortjeneste skal henf0res
til et fast driftssled utelukkende i anledning av deltes innkj0p av varer eller
ting for foretagendet.

6.
Ved anvendelse av de
foranstående punkter skal den fortjeneste som lilskrives det fäste driftssted
fastseltes etter den samme fremgangsmåle hvert år, med mindre det er god og
fyl-destgj0rende grunn for noe annet.

5.
Inkomst anses inte hänförlig
till fast driftställe endast av den anledningen alt varor inköps genom det
fasta driftställets försorg för företaget.

6.
Vid tillämpningen av föregående
punkter bestäms inkomst som är hänförlig till det fasta driftstället genom
samma förfarande är frän år, såvida inle goda och tillräckliga skäl föranleder
annal.

7. I
tilfaelde, hvor en fortjeneste omfatter indkom-ster, som er omhandlel saerskill
i andre artikler i denne overenskomst, skal bestemmelserne i disse andre artikler
ikke ber0res af bestemmelserne i denne artikel.

7. Milloin
liikeluloon si-sältyy lulolajeja, joila käsitellään erikseen tämän sopimuksen
muissa artikloissa, tämän artiklan määräykset eivät vaikuta sanoltujen
ar-tiklojen määräyksiin.

7. Ingår i
inkomst av rörelse inkomstslag som behandlas särskilt i andra artiklar av
delta avtal, berörs bestämmelserna i dessa artiklar inte av reglerna i
förevarande artikel.

Artikel 8 Skibs- og luftfart

1.
Indkomst ved
skibs- eller luflfartsvirksomhed i inlernalional trafik kan kun beskattes i
den kontraherende stat, i hvilken foretagendels virkelige ledelse har sit
saede. I del omfång denne stat if0lge sin lovgivning ikke kan beskatte hele
indkomsten, kan indkomsten kun beskattes i den stat, i hvilken foretagendet er
hjemmeh0-rende.

2.
Såfremt den
virkelige ledelse for el foretagende, der driver skibsfartsvirk-somhed, har sit
saede om bord på et skib, skal foretagendet anses for al have sit saede i den
kontraherende stat, i hvilken skibets reder er hjemmeh0rende.

3.
Bestemmelserne
i stykke I skal også finde anvendelse på fortjeneste, som oppebaeres ved
deltagelse i en pool, i el konsortium eller i en inlernalional driftsorganisation.

8 artikla

Meri-Ja Umakuljetus

1. Tulosta, joka saadaan laivan tai ilma-aluksen
käyt-tämisestä kansainväliseen lii-kenteeseen, verotetaan vain siinä
sopimusvaltiossa, jossa yrityksen tosiasiallinen johto on. Mikäli tämä valtio
lain-säädäntönsä johdosla ei voi verottaa koko tulosta, verotetaan tulosta
vain siinä valtiossa, jossa asuva yritys on.

2. Jos merikuljetusta har-joittavan yrityksen tosiasiallinen
johto on laivassa, joh-don katsotaan olevan siinä sopimusvaltiossa, jossa
lai-vanisänlä asuu.

3. Tämän artiklan I kappaleen määräyksiä sovdletaan myös
tuloon, joka saadaan osallislumisesta poo-liin, yhteiseen liiketoimin-taan tai
kansainväliseen kul-jelusjärjestöön.

Artikel 8

Sjöfart och luftfart

1.
Inkomst genom
användningen av skepp eller luftfartyg i internationell trafik beskattas
endast i den avtalsslulande stat där företaget har sin verkliga ledning. I
den mån denna stat på grund av sin lagstiftning inle kan beskatta hela
inkomsten, beskattas inkomsten endasl i den stat där förelaget har hemvist.

2.
Om företag som
bedriver sjöfart har sin verkliga ledning ombord på ell skepp, anses ledningen
belägen i den avtalsslulande stat där skeppets redare har hemvist.

3. Bestämmelserna i stycke 1 tillämpas även på inkomst
som förvärvas genom deltagande i en pool, ett gemensamt förelag eller en internationell
driftsorganisation.

Artikel 9

Indbyrdes forbundne foreta-

gender

1. I tilfaelde, hvor

a) et
foretagende i en kontraherende stat direkte eller indirekte dellager i
ledeisen af, kontrollen af eller kapitalen i et foretagende i en anden
kontraherende stat, eller

9 artikla

Etuyhteydessä keskenään

olevat
yrilyksel

I. Milloin

a)
sopimusvaltiossa oleva yritys välittömästi tai välilli-sesti osallistuu
toisessa sopimusvaltiossa olevan yrityksen johtoon tai valvontaan tahi omistaa
osan sen pää-omasta, taikka

Artikel 9

Företag med intressegemenskap

1. I fall då

a) ett
företag i en avtalsslutande stat direkt eller indirekt deltager i ledningen
eller övervakningen av elt förelag i annan avtalsslutande stat eller äger del i
detla företags kapital, eller

7. Pegar
hagnaöur af atvinnurekstri felur 1 sér tekjur sem sérslök äkvaeöi eru um i
öörum greinum samnings bessa skulu äkvaeöi bessarar greinar ekki hafa ährif ä
gildi beirta äkvaeöa.

7. Hvor
forljeneslen omfatter innlekter som er saerskill omhandlel i andre artikler
i denne overenskomst, skal bestemmelsene i disse artikler ikke ber0res av
reg-lene i nsrvaerende artikkel.

7. Ingår i
inkomst av rörelse inkomstslag som behandlas särskilt i andra artiklar av
detta avtal, berörs bestämmelserna i dessa artiklar inle av reglerna i
förevarande artikel.

8. gr.

Siglingar og loflferdir

1.
Hagnaöur af
rekstri skipa eöa loflfara ä albjööa-leiöuni skal einungis skatt-lagöur f bvi
aöildarriki [jar sem raunveruleg framkvaemdastjörn fyrirtaekisins hefur
aösetur. Geti betta riki ekki samkvaemt eigin löggjöf skattlagt allan hagnaöinn
skal einungis skattleggja hann i bvi riki bar sem fyrirtaekiö er heimilisfasl.

2.
Ef aösetur
raunveru-legrar framkvaemdastjörnar ulgeröarfyrirtaekis er um boro 1 skipi skal
telja aösetur hennar vera i bvi aöildarriki bar sem utgeröarmaöur skipsins er
heimilisfastur.

3. Åkvaeöi I. il.
eiga einnig viö um hagnaö sem hlyst af bällöku 1 rekstrarsamvinnu
("pool"), sameiginlegu fyrirtaeki eöa albjöölegum rekst-rarsamtökum.

Artikkel 8 Skipsfart og luftfart

1.
Fortjeneste ved
driften av skip eller luftfartöyer i inlernasjonal fart skal bare kunne
skattlegges i den kontraherende stat hvor den virkelige ledelse for foretagendet
har sill sele. I den ut-strekning denne stat ikke kan skattlegge hele
foretagendels fortjeneste, skal inntekten bare kunne skattlegges i den stat
hvor foretagendet er hjemmeh0rende.

2.
Når et
foretagende som driver skipsfart, har sin virkelige ledelse ombord i et skip,
anses foretagendet for å ha setet for sin virkelige ledelse i den
kontraherende stat, hvor skipets reder er bosatt (hjemmeh0rende).

3.
Bestemmelsene i
punkt i får også anvendelse på fortjeneste oppebårel ved deltagelse i en
"pool", et felles forretningsforelagende eller i en inlernasjonal
driftsorgani-sasjon.

Artikel 8

Sjöfc.rt och luftfart

1.
Inkomst genom
användningen av skepp eller luftfartyg i internationell trafik beskattas
endast i den avtalsslulande stat där företaget har sin verkliga ledning. I
den mån denna stal på grund av sin lagstiftning inte kan beskatta hela
inkomsten, beskattas inkomsten endast i den stal där företaget har hemvist.

2.
Om företag som
bedriver sjöfart har sin verkliga ledning ombord på ett skepp, anses ledningen
belägen i den avtalsslutande stat där skeppets redare har hemvist.

3. Bestämmelserna i punkt 1 tillämpas även på inkomst som
förvärvas genom deltagande i en pool, ett gemensamt företag eller en internationell
driftsorganisation.

9. gr. Tengdfyrirtaki

1. Pegar:

a) fyrirtaeki
i aöildarriki tekur beinan eöa öbeinan bätt i stjörn eöa yfirräöum fyrirtaekis
i ööru aöildarrflii eöa ä hluta af fjärmagni bess, eöa

Artikkel 9

Foretagender med fast til-

knytning
til hverandre

1. I lilfelle hvor

a) el
foretagende i en kontraherende stat deltar direkte eller indirekte i ledeisen,
kontrollen eller kapitalen i et foretagende i en annen kontraherende stat,
eller

Artikel 9

Företag med intressegemenskap

I. I fall då

a) elt
företag i en avtalsslutande stat direkt eller indirekt deltager i ledningen
eller övervakningen av ett företag i annan avtalsslutande stal eller äger del i
detta företags kapital, eller

b) samme personer direkte eller indirekte har del i ledeisen
af, kontrollen af eller kapitalen i såvel et foretagende i en kontraherende
stat som el foretagende i en anden kontraherende stat, skal f0lgende iagttages.

Såfremt der mellem de pågaeldende foretagender er af tall
eller fastsal vilkår ved-r0rende deres kommercielle eller finansielle förbindelser,
der afviger fra de vilkår, som ville vaere blevet aftalt mellem uafhaengige
foretagender, kan enhver fortjeneste, som, hvis disse vilkår ikke havde
foreligget, ville vaere tilfaldet et af disse foretagender, men som på grund
af disse vilkår ikke er tilfaldet delte, medregnes til delte foretagendes
fortjeneste og beskattes i overensstemmelse hermed.

2. Opstår der i en kontraherende stat sp0rgsmål som
omhandlel i stykke 1, skal den kompetente myndighed i en anden kontraherende
stal, som ber0res af sp0rgsmålet, undertettes med henblik på af overveje en
regulering vedr0rende opg0relsen af fortjenesten for del foretagende, der er
hjemmeh0-rende i sådan anden stat. Såfremt der er anledning hertil, kan de
kompetente myndigheder traeffe saerlig aftale om fortjenestens fordding.

b) samat henkilöt välittömästi tai välillisesti
osallistu-val sekä sopimusvaltiossa olevan yrityksen etta toisessa
sopimusvaltiossa olevan yrityksen johtoon tai valvontaan tahi omistavat osan
niiden pääomasta, noudatetaan seuraavaa.

Jos jommassakummassa tapauksessa yritysten välillä
kaupallisissa tai rahoitussuh-teissa sovitaan ehdoista tai määrätään ehoja,
jotka poik-keavat siitä mista riippumat-tomien yritysten välillä olisi sovittu,
voidaan kaikki tulo, joka ilman näilä ehloja olisi kertynyt toiselle näistä
yri-tyksistä, mutla näiden ehto-jen vuoksi ei ole kertynyt yrityksdle, lukea
tämän yrityksen tuloon ja verottaa siitä tämän mukaisesti.

2. Jos sopimusvaltiossa syntyy I kappaleessa larkoitettu
kysymys, on tästä il-moitettava loisen sopimusvallion, jota asia koskee,
toi-mivaltaisdle viranomaiselle siinä tarkoiluksessa, etta voi-taisiin harkita
tällaisessa toisessa valfiossa asuvan yrityksen tuloa koskevan las-kelman
tarkistamista. Milloin syytä on, toimivaltaiset viranomaiset voivat
koh-tuullisella tavalla sopia keskenään lulon jakamisesta.

b) samma personer direkt eller indirekt deltager i ledningen
eller övervakningen av såväl elt företag i en avtalsslutande stat som ett företag
i annan avtalsslutande stal eller äger del i dessa företags kapital, iaktlages
följande.

Om mellan företagen i fråga om handelsförbindelser eller
finansiella förbindelser avtalas eller föreskrivs villkor, som avviker från
dem som skulle ha avtalats mellan av varandra oberoende företag, får all
inkomst, som ulan sådana villkor skulle ha tillkommit det ena företaget men
som pä grund av villkoren i fråga inte tillkommit delta företag, inräknas i
detta företags inkomst och beskattas i överensstämmelse därmed.

2. Då i en avtalsslutande stat uppkommer fråga som avses i
stycke 1, skall behörig myndighet i annan avtalsslutande stat som berörs av
frågan underrättas i syfte att överväga justering i fråga om beräkningen av
inkomsten för del företag som har hemvist i sådan annan stat. När anledning
därtill föreligger, kan de behöriga myndigheterna träffa skäligt avgörande
om inkomstens fördelning.

Artikel 10 Udbytte

1. Udbytte, som udbetales af et selskab, der er
hjemme-h0rende i en kontraherende stat, til en person, der er hjemmeh0rende i
en anden

10 artikla Osinko

1. Osingosta, jonka sopimusvaltiossa asuva yhtiö maksaa
toisessa sopimusvaltiossa asuvalle henkilölle, voidaan verottaa
tässä

Artikel 10 Dividend

I. Dividend från bolag med hemvist i en avtalsslutande stat till person
med hemvist i annan avtalsslulande stal får beskallas i den-

b)
sömu aöilar laka beinan eöa öbeinan balt i stjörn eöa yfirtäöum fyrirtaekis i
aöildartiki, svo og fyrirtaekis i ööru aöildartiki, eöa eiga hluta af fjärmagni
beirra

skulu
eftirfarandi äkva;öi gilda:

Ef
hlutaöeigandi fyrirtaski semja eöa äkveöa skilmäla um innbyröis samband sitt ä
viöskipla eöa fjärmäla-sviöinu sem eru fräbrugönir bvi sem vaeri ef fyrirtaskin
vaeru hvort ööru öhäö mä telja allan hagnaö, sem än bessara skilmäla heföi
runniö lil annars fyrirtaekisins en rennur ekki lil bess vegna skilmälanna, sem
hagnaö bess fyrirtaekis og skattleggja hann f samraemi viö baö.

b)
samme personer deltar direkte eller indirekte i ledeisen, kontrollen eller
kapitalen i et foretagende i en kontraherende stat og et foretagende i en
annen kontraherende stat,

skal
f0lgende gjelde;

Hvis
det mellom vedkommende foretagender blir av-talt eller pålagt vilkår i deres
innbyrdes kommersielle eller finansielle samkvem, som avviker fra dem som ville
ha vaert avtall mellom uavhen-gige foretagender, kan enhver fortjeneste som
uten slike vilkår ville ha tilfall el av foretagendene, men i kraft av disse
vilkår ikke har tilfall delte, medregnes i og skattlegges sammen med delte
fortagendets fortjeneste.

b)
samma personer direkt eller indirekt deltager i ledningen eller övervakningen
av såväl ett företag i en avtalsslutande stat som ett förelag i annan
avtalsslutande stat eller äger del i dessa företags kapital, iakltages
följande.

Onri
mellan företagen i fråga om handelsförbindelser eller finansiella förbindelser
avtalas eller föreskrivs villkor, som avviker från dem som skulle ha avtalats
mellan av varandra oberoende företag, får all inkomst, som utan sådana villkor
skulle ha tillkommit det ena företaget men som på grund av villkoren i fråga
inte tillkommit detta företag, inräknas i detta förelags inkomst och beskattas
i överensstämmelse därmed.

2.
Risi upp mäl f aöildarriki sem äkvaeöi 1. ti. laka til skal baeru sljönvaldi i
ööru aöildartiki sem mäliö varöar gert aövart svo aö baö megi ihuga hvort
breyta skuli uppgjort ä hagnaöi fyrirtaekis sem heimiUsfast er i bvi riki. Ef
svo ber undir gela baer stjörnvöld gert samkomulag um skiptingu hagnaöarins.

2. Når del i en kontraherende
stat oppstår spörsmål som omhandlel i punkt 1, skal den kompetente myndighet i
den annen kontraherende stat som ber0res av sp0rsmålet, undertettes med
henblikk på å overveie justering av inntektsberegningen for det foretagende som
er hjemmeh0rende i denne annen stat. Når del foreligger grunn til det, kan de
kompetente myndigheter treffe ri-melig avgj0relse om inntek-tens fordehng.

2. Då i en avtalsslutande
stal uppkommer fråga som avses i punkt 1, skall behörig myndighet i annan
avtalsslutande stat som berörs av frågan underrättas i syfte att överväga
justering i fråga om beräkningen av inkomsten för det företag som har hemvist
i sådan annan stat. När anledning därtill föreligger, kan de behöriga myndigheterna
träffa skäligt avgörande om inkomstens fördelning.

10.
gr. Agådahlutir

1.
Ågööahlufi sem félag heimilisfasl i aöildartiki greiöir aöila heimilisföstum i
ööru aöildamTci mä skattleggja I siöamefnda rtlcinu.

Artikkel 10 Dividender

I.
Dividender som utdeles av et selskap hjemmeh0ren-de i en kontraherende stat til
en person bosatt i en annen kontraherende stat, kan

Artikel
10 Utdelning

1.
Utdelning från bolag med hemvist i en avtalsslutande stat till person med
hemvist i annan avtalsslutande stat får beskattas i den-

kontraherende
stat, kan beskattes i denne anden stat.

2.
Såfremt en udbytte-modtager,
der er hjemmeh0-rende i en kontraherende stat, har et fast driftssteH eller et
fast sted i en anden kontraherende stat end den, i hvilken han er
hjemmeh0-rende, og den akliebesid-delse, der ligger til grund for udlodningen,
har direkte förbindelse med erhvervsvirksomhed, som drives fra det fäste
driftssted, respektive frit erhverv, som ud0ves fra det fäste sted, skal,
uanset bestemmelserne i stykke I og 3, udbytte, der udbetales fra et selskab,
der er hjemmeh0-rende i en kontraherende stat, til en sådan modtager, beskattes
i overensstemmelse med bestemmelserne henholdsvis i artikel 7 eller i artikd
14 i den kontraherende stat, hvor det fäste driftssted, henholdsvis del fasle
sted, er beliggende.

3.
Udbytte fra et selskab, der er
hjemmeh0rende i en kontraherende stat, til en person, der er hjemmeh0-rende i
en anden kontraherende stat, kan tillige beskattes i den kontraherende stat,
hvori det selskab, der belaler udbyttet, er hjemme-h0rende, og i henhold til
lovgivningen i denne stat, men den skat, der pålignes, må ikke overstige:

a)
5 pct. af bruttobel0bet af udbyttet, hvis modtageren er et selskab (bortset fra
per-sonsammenslutninger og d0dsboer), der direkte ejer mindst 25 pct. af
kapitalen i det selskab, som udbetaler udbyttet;

toisessa valtiossa.

2.
Milloin sopimusval

tiossa asuvalla osingon saa-

jalla on kiinteä toimipaikka

tai kiinteä paikka muussa so

pimusvaltiossa kuin siinä,

jossa hän asuu, ja osingon

maksamisen perusteena

oleva
osuus tosiasiallisesti

liillyy kiinteästä toimipai

kasla haijoitettuun liiketoi-

mintaan tai kiinteästä pai-

kasta haijoitettuun itsenäi-

seen ammattitoimintaan, voi

daan, I ja 3 kappaleen mää

räysten estämättä, osingosta,

jonka sopimusvaltiossa

asuva
yhtiö maksaa tällai-selle saajalle, verottaa 7 tai 14 artiklan määräysten mukaisesti
siinä sopimusvaltiossa, jossa kiinteä toimipaikka tai kiinteä paikka on.

3.
Osingosta, jonka sopi

musvaltiossa asuva yhtiö

maksaa toisessa sopimusval

tiossa asuvalle henkilölle.

voidaan verottaa myös siinä

sopimusvaltiossa, jossa

asuva
osingon maksava yhtiö on, tämän valtion lainsäädännön mukaan, mutla siten
määrättävä vero ei saa olla suurempi kuin:

a)
5 prosenttia osingon ko-konaismäärästä, jos saajana on yhtiö (lukuun ottamatta
henkilöyhteenliittymää ja kuolinpesää), joka välittömästi hallitsee vähintään
25 prosenttia osingon maksavan yhtiön pääomasta;

na andra stat.

2.
I fall då mottagare av dividend
med hemvist i en avtalsslutande stat har fast driftställe eller stadigvarande
anordning i annan avtalsslutande stal än den där han har hemvist samt den
andel på grund av vilken dividenden betalas äger verkligt samband med rörelse
som bedrivs från det fasta driftstället respektive självständig
yrkesverksamhet som utövas från den stadigvarande anordningen, får, utan
hinder av bestämmelserna i styckena I och 3, dividend från bolag med hemvist i
en avtalsslulande stat till sådan mottagare beskattas i enlighet med bestämmelserna
i artikel 7 respektive artikel 14 i den avtalsslulande stal där det fasta
driftstället respektive den stadigvarande anordningen finns.

3.
Dividend från bolag med hemvist
i en avtalsslutande stal till person med hemvist i annan avtalsslutande stat
får beskattas även i den avtalsslutande stal där bolaget som betalar dividenden
har hemvist, enligt lagstiftningen i denna stat, men den skatt som sålunda
påförs får inte överstiga:

a)
5 procent av dividendens bruttobelopp, om mottagaren är ett bolag (med undantag
för personsamman-slulning och dödsbo) som direkt behärskar minst 25 procent
av del utbetalande bolagets kapital;

Prop. 1983/84:19

2. Pegar viötakandiagööa-hlutar er heimilisfastur f
aöildartiki en hefur fasta atvinnustöö eöa fasta stofn-un i ööru aöildarriki en
bar sem hann er heimilisfastur og hlutareignin sem af ergreidd-ur
ägööahlulurinn er raun-verulega bundin viö atvinnurekstur sem rekinn er af
hinni föstu atvinnustöö eöa viö själfslaeöa starfsemi sem stunduö er i hinni
föstu siofn-un, mega, brått fyrir åkvaeöi 1. og 3. II., ägööahlulir sem félag
heimilisfasl i aöildarriki greiöir slfkum viölakanda skattleggjast samkvaemt
ä-kvaeöum 7. gr. eöa 14. gr., eftir bvi sem viö ä, i bvi aöildarriki bar sem
fasta atvinnustööin eöa fasta slofnunin er.

3. Ågööahlufi sem félag heimilisfasl i aöildartilri
greiöir aöila heimilisföstum i ööru aöildarriki må einnig skattleggja i bvi
aöildartiki bar sem félagiö sem ägööa-hlutina greiöir er heimilisfasl samkvaemt
löggjöf bess rikis, en sä skaltur sem bannig er älagöur mä aö hämarki vera:

a) 5 af hundraöi af vergri fjärhaeö ägööahlutanna ef
viö-takandi er félag (aö undan-skildum samtökum aöila og dänarbuum) sem ra;öur
beint yfir aö minnsta kosti 25 af hundraöi eignarhiuldeildar i félaginu sem
ägööahlulina greiöir;

skattlegges i denne annen stal.

2.
Bestemmelsene i punktene 1 og 3 får ikke anvendelse när mottageren av
divi-dendene er bosatt i en kontraherende stat og har et fast driftssted eller
et fast sted i en annen kontraherende stat enn der hvor han er bosall og de
aksjer hvorav dividendene utdeles reell er knyttet til naeringsvirksom-het som
drives fra det fasle driftssted eller til ut0velse av fritt yrke fra et fast
sted. I så tilfelle skattlegges dividendene etter bestemmelsene i henholdsvis
artikkel 7 eller artikkel 14 i den kontraherende stat hvor henholdsvis det
fasle driftssted eller del fasle sted er beliggende.

3. Dividender fra et selskap hjemmeh0rende i en
kontraherende stat lil en person bosatt i en annen kontraherende stat, kan
også skattlegges i den kontraherende stat hvor sdskapet som ut-deler
dividendene er hjem-meh0rende og i henhold til lovgivningen i denne stal. Den
skattesats som anvendes må imidlertid ikke overstige:

a) 5
prosent av dividen-denes brultobel0p hvis mottageren er el selskap (unntatt
personsammenslutning og d0dsbo) som direkte kontrol-lerer minst 25 prosent av
det ulddende selskaps aksjeka-pital;

33 na andra stat.

2.
I fall då
mottagare av utdelning med hemvist i en avtalsslulande stat har fast driftställe
eller stadigvarande anordning i annan avtalsslulande stal än den där han har
hemvist samt den andel pä grund av vilken utdelningen betalas äger verkligt samband
med rörelse som bedrivs från det fasta driftstället respektive självständig
yrkesverksamhet som utövas från den stadigvarande anordningen, får, utan
hinder av bestämmelserna i punkterna 1 och 3, utdelning från bolag med hemvist
i en avtalsslutande stat till sådan mottagare beskattas i enlighet med
bestämmelserna i artikel 7 respektive artikel 14 i den avtalsslutande stat där
det fasta driftstället respektive den stadigvarande anordningen finns.

3.
Utdelning från
bolag med hemvist i en avtalsslutande stal till person med hemvist i annan
avtalsslutande stal får beskattas även där bolaget som betalar utdelningen
har hemvist, enligt lagstiftningen i denna stat, men den skall som sålunda
påförs får inte översliga:

a) 5 procenl av utdelningens bruttobelopp, om mottagaren
är ett bolag (med undantag för personsammanslutning och dödsbo) som direkt
behärskar minst 25 procent av det utbetalande bolagels kapital;

3 Riksdagen 1983/84. I saml. Nr 19

b) 15 pct. af bruttobel0bet af udbyttet i alle andre tilfaelde.

4.
Uanset
bestemmelserne i slykke 3 a) kan isländsk skal på udbytte forh0jes fra 5 pel.
lil h0jsl 15 pct. i del omfång, sådant udbytte er fra-draget ved opg0relsen af
det udbyttebelalende sdskabs indkomst ved fastsaetlelsen af isländsk skat.

5.
Uanset
bestemmelserne i stykke 3 a) kan norsk skat på udbytte forh0jes til h0jsl 15
pct. Denne beslemmelse gslder, så laenge norske selskaber er beretligede lil
fradrag for udloddet udbytte ved statsskalleberegningen.

6. De kontraherende

staters kompetente myndig

heder skal ved gensidig aftale

fastsaette de naermere regler

for gennemf0relsen af be-

graensningerne i henhold til

stykke 3-5.

Bestemmelserne i stykke 3-5 ber0rer ikke adgangen lil al
beskatte selskabet af den fortjeneste, hvoraf udbyttet er udbetalt.

7. Udtrykkei "udbytte"

betyder i denne artikel ind

komst af aktier, anddsbe-

viser eller andre rettigheder,

det ikke er gaeldsfordringer,

og som giver ret til andel i

fortjeneste, såvel som ind

komst fra andre selskabsrel-

tigheder, der er undergivel

samme skattemaessige be

handling som indkomsl af ak

tier i henhold lil lovgivningen

i den stal, i hvilken det sel

skab, der forelager udlodnin

gen, er hjemmeh0rende.

8. Uanset bestemmelserne

i stykke 1 skal udbytte fra et

selskab, der er hjemmeh0-

b) 15 prosenttia osingon kokonaismäärästä muissa
ta-pauksissa.

4.
Tämän artiklan
3 kappaleen a) kohdan määräysten estämättä voidaan osingosta suorileltavaa
Islannin veroa korotlaa 5 prosentisla enin-tään 15 prosenttiin, sikäli kuin
tällaista osinkoa on vä-hennelty maksavan yhtiön tulosta Islannin veroa määrättäessä.

5.
Tämän artiklan
3 kappaleen a) kohdan määräysten estämättä voidaan osingosta suorileltavaa
Norjan veroa korotlaa enintään 15 prosen-tiin. Tämä määräys on voimassa niin
kauan kuin norja-laisilla yhtiöllä on oikeus val-lionverotuksessa vähenlää
jaellua voitloa.

6. Sopimusvaltioiden toi

mivaltaiset viranomaiset so-

pival keskenään, milen 3-5

kappaleen mukaisia rajoiluk-

sia sovdletaan.

Tämän artiklan 3 — 5 kappaleen määräykset eivät vaikuta
yhtiön veroltamiseen siitä voilosla, josta osinko maksetaan.

7. Sanonnalla "osinko"

tarkoitetaan tässä arliklassa

tuloa, joka on saatu osak-

keisla, osuuslodistuksisla tai

muisla voitto-osuuteen oi-

keultavista oikeuksisla,

jotka eivät ole saamisia, sa-

moin kuin muista yhtiö-

osuuksista saatua tuloa, jota

sen valtion lainsäädännön

mukaan, jossa asuva voiton

jakava yhtiö on, kohddlaan

veroluksdlisesti samalla ta

voin kuin osakkeisla saatua

tuloa.

8. Tämän artiklan I kappa

leen määräysten estämättä

vapaulelaan osinko, jonka

b) 15 procent av dividendens bruttobelopp i övriga fall.

4.
Ulan hinder av
bestämmelserna i stycke 3 a) fär isländsk skatt på dividend höjas från 5
procent till högst 15 procent i den mån sådan dividend dragils av från del
utbetalande bolagets inkomst vid bestämmandet av isländsk skall.

5.
Utan hinder av
beslämmelserna i stycke 3 a) får norsk skatt på dividend höjas till högst 15
procent. Denna bestämmelse gäller så länge norska bolag är berättigade till
avdrag vid stalsbeskatt-ningen för utdelad vinst.

6. De behöriga myndigheterna i de avtalsslulande staterna
skall träffa överenskommelse om sättet alt genomföra begränsningarna enligt
styckena 3-5.

Bestämmelserna i styckena 3—5 berör inte bolagets
beskattning för vinst av vilken dividenden betalas.

7. Med uttrycket "dividend" förstås i denna artikel
inkomst av aktier, andelsbevis eller andra rättigheter, som inte är
fordringar, med rätt till andel i vinst, samt inkomst av andra andelar i bolag,
som enligt lagstiftningen i den stat där det utdelande bolaget har hemvist i
skattehänseende behandlas på samma sätt som inkomst av aktier.

8. Utan hinder av bestämmelserna i stycke I skall dividend
från bolag med hemvist

b) 15 af hundraöi af vergri fjärhaeö ägööahlutanna f öörum
tilvikum.

4.
Prätt fyrir
äkvaeöi stafliöar a) r 3. II. mä haekka rslenskan skatt af ägööahlula ur 5 af
hundraöi i aö hämarki 15 af hundraöi, aö svo miklu leyli sem slikur ägööahlutur
hefur veriö dreginn frä tekjum félagsins, sem ägööahiul-inn greiddi, viö
älagningu islensks skatts.

5.
Prätt fyrir
äkvaeöi stafliöar a) 1 3. 11. mä haekka norskan skatt af ägööahluta i aö
hämarki 15 af hundraöi. Petla äkvaeöi gildir meöan norskum félögum er heimili
frädrätlur vegna uthlutaös ägööa viö älagningu skatta til rikisins.

b) 15 prosent av dividen-denes bruttobel0p i alle andre
tilfelle.

4.
Uansetl
bestemmelsene i punkt 3 a) kan isländsk skatt av dividender forhöyes fra 5
prosent til höyst 15 prosent i den ulstrekning slike dividender er fratrukket
i det ulddende selskaps inntekt ved fastsettdsen av isländsk skaU.

5.
Uansett
bestemmelsene i punkt 3 a) kan norsk skatt av dividender forh0yes lil h0ysl 15
prosent. Denne beslemmelse gjelder sä lenge norske selskaper ved
slals-skaltdigningen er berettiget lil fradrag i inntekten for ut-delte
dividenter.

b) 15 procenl av utdelningens bruttobelopp i övriga fall.

4.
Utan hinder av
bestämmelserna i punkt 3 a) fär isländsk skatt på utdelning höjas från 5
procent till högst 15 procent i den mån sådan utdelning dragits av från det utbetalande
bolagets inkomst vid bestämmandet av isländsk skatt.

5.
Ulan hinder av
bestämmelserna i punkl 3 a) får norsk skatt på utdelning höjas till högst 15
procenl. Denna bestämmelse gäller så länge norska bolag är berättigade till
avdrag vid slatsbe-skattningen för utdelad vinst.

6. baer stjörnvöld
i aöild-arrfkjunum skulu gera meö sér samkomulag um hvernig beila skuli
lakmörkunum samkvaemt 3.-5. ti.

Åkvaeöi 3.-5. 11. eru öviö-komandi skalllagningu félags af
ägööa sem ägööahlulurinn er greiddur af

7. Hugtakiö "ägööahlutur" merkir i bssari grein
tekjur af hlutabréfum, hlut-deildarskirteinum eöa öörum réltindum sem ekki eru
skuldakröfur en veila rétl til hluldeildar i ägööa, svo og tekjur af öörum
félagsréttind-um sem viö skalllagningu er fariö meö å sama häll og tekjur af
hlutabréfum sam-kvsmt löggjöf bess rfkis bar sem félagiö sem uthlutunina
framkvaemir er heimilisfasl.

6. De kompetente myn

digheter i de kontraherende

stater skal treffe avtale om

fremgangsmålen for gjen-

nomf0ringen av begrensnin-

gene i henhold til punktene

3-5.

Bestemmelsene
i punktene 3—5 ber0rer ikke skattleggin-gen av sdskapet for så vidt angår den
fortjeneste hvorav dividendene utdeles.

7. Uttrykket
"dividen

der" betyr i denne artikkel

inntekt av aksjer, andelsbe

vis eller andre rettigheter,

som ikke er gjeldsfordringer,

med rett til andel i over-

skudd, samt inntekt av andre

sdskapsreltigheter som etter

lovgivningen i den stat hvor

det ulddende selskap er

hjemmeh0rende er undergilt

den samme skaliemessige

behandling som inntekt av

aksjer.

6. De
behöriga myndighe

terna i de avtalsslutande sta

terna skall träffa överens

kommelse om sätlet alt ge

nomföra begränsningarna en

ligt punkterna 3-5.

Bestämmelserna i punkterna 3-5 berör inle bolagels
beskattning för vinst av vilken utdelningen betalas.

7. Med uttrycket "utdel

ning" förslås i denna artikel

inkomst av aktier, andelsbe

vis eller andra rättigheter,

som inte är fordringar, med

rätt till andel i vinst, samt in

komst av andra andelar i bo

lag, som enligt lagstiftningen

i den stat där det utdelande

bolaget har hemvist i skatte

hänseende behandlas på

samma sätt som inkomst av

aktier.

8. Prätt
fyrir åkvaeöi I.
11. skal ägööahlutur
greiddur af félagi heimilisföstu i aöild-

8. Uansett
bestemmelsene i punkt 1 skal dividender fra el selskap hjemmeh0ende i

8. Utan
hinder av bestämmelserna i punkt 1 skall utdelning från bolag med hem-

rende i en
kontraherende stat, til et selskab, der er hjemmeh0rende i en anden
kontraherende stal end Danmark, i denne anden stat vaere fritagel for
beskatning i del omfång, delte ville have vaeret lilfaeldel if0lge lovgivningen
i denne anden stat, såfremt begge selskaber havde va;rel hjemmeh0rende der.

Uanset bestemmelserne i stykke I skal udbytte fra el
selskab. der er hjemmehp-rende i en anden kontraherende stat end Danmark, lil
el selskab, der er hjemmeh0-rende i Danmark, vaere fritaget for beskatning i
Danmark i overensstemmelse med dansk lovgivning.

I del
omfång udbyttebel0-bet, der udbetales for et ind-komslår af et selskab, der er
hjemmeh0rende i Danmark, til et selskab, der er hjemme-h0rende i en anden
kontraherende stat, modsvares af udbytte, som det f0rsl-naevnle selskab,
direkte eller gennem formidling af en juridisk person, i samme eller tidligere
indkomstår har oppebårel af aktier eller andre andele i el selskab, der er
hjemmeh0rende i en tredje stat, indr0mmes imidlertid fritagdse for skat i en
anden kontraherende stat i henhold til f0rsle afsnil kun, såfremt

a)
det udbytte,
som er oppebårel af aklierne eller andelene i selskabet, der er hjemmeh0rende
i en tredie stat, er undergivel beskatning i Danmark, eller,

b)
hvis delte ikke
er lilfaeldel, udbyttet ville have vaeret fritaget for skat i en anden
kontraherende stal, såfremt aklierne eller andelene i selskabet, der er
hjemmeh0-

sopimusvaltiossa asuva yhtiö maksaa muussa sopimusvaltiossa
kuin Tanskassa asuvalle yhtiölle, verosla tässä toisessa valtiossa sikäli kuin
vapaulus olisi myönnelly lä-män loisen valtion lainsäädännön mukaan, jos
molem-mat yhtiöt olisival olleel siellä asuvia.

Tämän artiklan I kappaleen määräysten estämättä
vapaulelaan osinko, jonka muussa sopimusvaltiossa kuin Tanskassa asuva yhtiö
maksaa Tanskassa asuvalle yhtiölle, verosla Tanskassa Tanskan lainsäädännön mukaan.

Sikäli kuin osinko, jonka Tanskassa asuva yhtiö
vero-vuoddta maksaa toisessa sopimusvaltiossa asuvalle yhtiölle, vaslaa
osinkoa, jonka ensiksi mainittu yhtiö välittömästi tai oikeushenkilön välityksellä
on samana tai sila ai-kaisempina verovuosina nos-tanut kolmannessa valtiossa
asuvan yhtiön osakkeiden tai muiden osuuksien perustedla. myönnelään kuilenkin
ensimmäisen alakappaleen mukainen vapaulus verosla toisessa sopimusvaltiossa
vain, jos

a)
osinko, joka on
nostettu kolmannessa valtiossa asuvan yhtiön osakkeiden tai osuuksien
perustedla, on veroteltu Tanskassa tai,

b)
jollei näin
ole, osinko olisi ollut vapaa verosla toisessa sopimusvaltiossa, jos
kolmannessa valtiossa asuvan yhtiön osakkeet tai osuudet olisival
olleel

i en avtalsslutande stal till bolag med hemvist i annan
avtalsslutande stat än Danmark i denna andra stat vara undantagen från
beskattning i den mån detta skulle ha varit fallet enligt lagstiftningen i
denna andra stal, om båda bolagen hade varit hemmahörande där.

LItan hinder av beslämmelserna i stycke I skall dividend
från bolag med hemvist i annan avtalsslutande stat än Danmark till bolag med
hemvist i Danmark vara undantagen från beskattning i Danmark enligt dansk
lagstiftning.

I den män beloppet av dividend, som för ett skatteår
utbetalas av bolag med hemvist i Danmark till bolag med hemvist i annan
avtalsslutande stal, motsvaras av dividend, som det förstnämnda bolaget,
direkt eller genom förmedling av juridisk person, under samma eller fidigare
skatteår uppburit på aktier eller andra andelar i bolag med hemvist i tredje
stat, gäller emellertid undantag från skall i annan avtalsslulande stat enligt
första avsnittet endasl om

a)
den dividend,
som uppburils på aktierna eller andelarna i bolaget med hemvist i tredje
stat, underkastats beskattning i Danmmark eller,

b)
om så inle är
fallet, dividenden skulle ha varit undantagen från skatt i annan
avtalsslutande stal, om aktierna eller andelarna i bolaget med hemvist i
tredje stat

arriki til félags heimilisfasls i ööru aöildarriki en Danmörku
vera undanbeginn skalllagningu i sföamefnda rikinu aö svo miklu leyli sem hann
heföi veriö baö sam-kva;mi löggjöf bss rikis heföu baeöi félögin veriö
heimilisföst bar.

en
kontraherende stal lil et selskap hjemmehprende i en annen kontraherende stal
enn Danmark, i denne annen stat vaere unntatt fra beskatning i den ulstrekning
detle ville ha vaert tilfelle eller lovgivningen i denne annen stat om begge
selskaper hadde vaert hjemmeh0rende der.

vist i en
avtalsslulande stat till bolag med hemvist i annan avtalsslulande stat än
Danmark i denna andra stat vara undantagen frän beskattning i den mån detta
skulle ha varit fallet enligt lagstiftningen i denna andra stal, om båda
bolagen hade varit hemmahörande där.

Prätt
fyrir äkvsöi I.
II. skal ägööahlutur
greiddur af félagi heimilisföstu i ööru aöildarriki en Danmörku lil félags
heimilisfasls i Danmörku vera undanbeginn skalllagningu i Danmörku samkvaemt
danskri löggjöf.

Uansett
bestemmelsene i punkt 1 skal dividender fra el selskap hjemmeh0rende i en annen
kontraherende stat enn Danmark, til et selskap hjemmeh0rende i Danmark, vaere
unntatt fra beskatning i Danmark i overensstemmelse med dansk lovgivning.

Ulan
hinder av bestämmelserna i punkt I skall utdelning från bolag med hemvist i
annan avtalsslulande stat än Danmark till bolag med hemvist i Danmark vara
undantagen från beskattning i Danmark enligt dansk lagstiftning.

I beim
maeli sem ägööahlutur, sem félag heimilisfasl i Danmörku hefur greitl å
lekjuäri lil félags heimilisfasls i ööru aöildartiki, svarar til ägööahlutar,
sem fyrtnefnda félagiö hefur hlotiö beint eöa fyrir milligöngu lögaöila ä sama
lekjuäri eöa fyrri, af hlutabréfum eöa öörum félagsréttindum i félagi
heimilisföstu i briöja riki, gildir undanbäga frä skalllagningu 1 ööru
aöildarriki samkvaemt I. mgr.
pvi aöeins:

a)
aö sä
ägööahlutur sem myndaöisl af hlutabréfum eöa félagsréttindum i félagi
heimilisföstu i briöJa riki sé skaitlagöur i Danmörku eöa;

b)
ef svo er ekki,
aö ägööahlulurinn aetti aö vera undanbeginn skatti i ööru aöildartiki ef
hlulabréfin eöa félagsréllindin i félagi heimilisföstu 1 brtöja riki vaeru i

I den
ulstrekning dividen-debel0pel, som for et inn-teklsår ulbetales av et selskap
hjemmeh0rende i Danmark lil et selskap hjemme-h0rende i en annen kontraherende
stal, svarer til dividender som del f0rstnevnle selskap direkte eller gjennom
formidling av en juridisk person, i samme eller tidligere inntektsär oppebar
av aksjer eller andre andeler i el selskap hjemmeh0rende i en tredje stal,
gjelder imidlertid fritagelsen for skatt i den annen kontraherende stal i henhold
lil f0rste ledd under delte punkt bare for så vidt

a)
de dividender
som er oppebårel av aksjer eller andeler fra selskap hjemmeh0-rende i en
tredje stal, blir undergilt beskatning i Danmark, eller

b)
om så ikke er
tilfelle, dividendene ville ha va;rt unntatt fra skatt i en annen kontraherende
stat, om aksjene eller andelene i sdskapet hjemmeh0rende i den

1 den mån
beloppet av utdelning, som för ett beskattningsår utbetalas av bolag med
hemvist i Danmark till bolag med hemvist i annan avtalsslutande stat, motsvaras
av utdelning, som det förstnämnda bolaget, direkt ellergenom förmedling av juridisk
person, under samma eller tidigare beskattningsår uppburit på aktier eller
andra andelar i bolag med hemvist i tredje stat, gäller emellertid undantag
från skatt i annan avtalsslulande stal enligt första stycket endast om

a)
den utdelning,
som uppburils på akrierna eller andelarna i bolaget med hemvist i tredje stat,
underkastats beskattning i Danmark eller.

b)
om så inle är
fallet, utdelningen skulle ha varit undantagen från skatt i annan
avtalsslutande stat, om aktierna eller andelarna i bolaget med hemvist i
tredje stat

rende i en tredie stat, ejedes direkte af selskabet, der
er hjemmehörende i den anden kontraherende stat.

For så vidt angår udbytte fra et selskab, der er
hjem-meh0rende i Island, til el selskab, der er hjemmeh0-rende i en anden
kontraherende stat, gadder fritagelsen for beskatning i en anden kontraherende
stat i henhold lil f0rste afsnil kun i det omfång, udbyttet ved beregning af
isländsk skal ikke må fra-drages i del isländske sdskabs indkomst.

9. Uanset bestemmelserne

i stykke 3-5 kan de kompe

tente myndigheder i de kon

traherende stater aftale, al

udbytte, som tilfalder en i af

talen navngiven institution

med alment velg0rende eller

andet almennyttigt formål,

der i medf0r af lovgivningen i

den kontraherende stal, i

hvilken institutionen er

hjemmeh0rende, er fritaget

for beskatning af udbytte,

skal vaere fritagel for den i en

anden kontraherende stat

gaildende beskatning af ud

bytte fra selskaber i denne

anden stal.

10. I tilfaelde, hvor el sel

skab, der er hjemmeh0rende

i en kontraherende stat, op

pebaerer fortjeneste eller ind

komst fra en anden kontra

herende stat, må denne an

den stat ikke påligne nogen

skat på udbytte, som udbe

tales af selskabet, med

mindre udbyttet udbetales lil

en person, der er hjemme-

h0rende i denne anden stat,

eller den aktiebesidddse,

som ligger til grund for ud

lodningen af udbyttet, har di

rekte förbindelse med et fast

driftssted eller et fast sted,

der er beliggende i denne an-

toisessa sopimusvaltiossa asuvan yhtiön välitlömässä
omisluksessa.

Islannissa asuvan yhtiön toisessa sopimusvaltiossa
asuvalle yhtiölle maksaman osingon osalla myönnelään ensimmäisen alakappaleen
mukainen vapaulus verosla toisessa sopimusvaltiossa vain sikäli kuin osinkoa ei
saa vähenlää islantilaisen yhtiön tulosta Islannin veroa laskellaessa.

9. Tämän artiklan 3-5 kappaleen estämättä voivat
sopimusvaltioiden toimivaltaiset viranomaiset sopia keskenään, etta osinko,
jonka sopimuksessa nimetty, tarkoilukseltaan yleisesti hy-vää lekevä tai
muutoin yleis-hyödyllinen laitos, joka on vapaa osingosta suoritetta-vasla
verosla sen sopimusvallion lainsäädännön mukaan, jossa laitos on asuva,
vapaulelaan toisessa sopimusvaltiossa tässä toisessa valtiossa olevalta
yhtiöllä saadusla osingosta suorilel-lavasta verosla.

10. Jos sopimusvaltiossa asuva yhtiö saa tuloa toisesla
sopimusvaltiosta, ei tämä toinen valtio saa verottaa yhtiön maksamasta
osingosta, paitsi mikäli osinko maksetaan tässä toisessa valtiossa asuvalle
hekilölle tai mikäli osingon maksamisen perusteena oleva osuus tosiasiallisesti
liillyy tässä toisessa valtiossa olevaan kiinteään toimipaikkaan tai kiinteään
paikkaan, eikä myöskään verottaa yhtiön jakamallo-masta voilosla, vaikka
mak-settu osinko tai jakamaton voitlo kokonaan lai osaksi

innehafts direkt av bolaget med hemvist i annan avtalsslulande
stal.

I fråga om dividend från bolag med hemvist i Island till
bolag med hemvist i annan avtalsslulande stat gäller undantag från beskattning
i annan avtalsslutande stat enligt första avsnittet endast i den mån
dividenden vid beräkning av isländsk skatt inle får avdragas från del isländska
bolagets inkomst.

9. Ulan hinder av bestäm

melserna i styckena 3-5 kan

de behöriga myndigheterna i

de avtalsslutande staterna

komma överens om att divi

dend, som tillfaller i överens

kommelsen namngiven insti

tution med allmänt välgöran

de eller annat allmännyttigt

ändamål, vilken enligt lag

stiftningen i den avtalsslu

lande stal där institutionen

har hemvist är undantagen

från skatt på dividend, skall i

annan avtalsslulande stat

vara befriad frän skatt på di

vidend från bolag i denna

andra stat.

10. Om bolag med hemvist

i en avtalsslutande stat för

värvar inkomst från annan

avtalsslutande stal, får denna

andra stat inte beskatta divi

dend som bolaget betalar,

utom i den mån dividenden

betalas till person med hem

vist i denna andra stal eller i

den mån den andel på grund

av vilken dividenden betalas

äger verkligt samband med

fast driftställe eller stadigva

rande anordning i denna and

ra stat, och ej heller beskalla

bolagels icke utdelade vinst,

även om dividenden eller den

icke utdelade vinsten helt el-

beinni eigu félagsins i fyrtnefnda aöildartikinu.

Um ågööahlut frä félagi heimilisföstu å Islandi lil félags
heimilisfasls i ööru aöildartiki gildir undanbäga frä skalllagningu i ööru
aöildartiki samkvaemt I. mgr. aöeins aö bvi leyli sem ägööahlulurinn er ekki
frä-drättarbaer frä tekjum islenska félagsins viö ä-kvöröun islensks skatts.

9. Prätt fyrir äkvaeöin f

3.-5. ti. geta baer stjörnvöld

i aöildarrikjunum gert

samkomulag um aö ägööa

hlutur, sem fellur til stofn-

unar, nafngreindrar i sam-

komulaginu, sem hefur

liknarslarfsemi eöa önnur

almannaheill aö markmiöi

sem undanbegin er skatti

af ägööahlutum samkvaemt

löggjöf bess aöildarrikis bar

sem slofnunin er heimilis

föst, skuli i ööru aöildarriki

vera undanbegin skatti af

ägööahlutum frä félagi i bvi

nki.

10. Ef félag heimilisfasl i

aöildarriki faer tekjur frä ööru

aöildartiki getur siöamefnda

rikiö hvorki skattlagt ågööa

hlut sem félagiö greiöir nema

aö bvf leyli sem ägööahlulur

inn er greiddur aöila heimil

isföstum f siöamefnda rikinu

eöa aö bvi leyli sem hlutar

eignin sem af er greiddur

ägööahlulurinn er raunveru-

lega bundin viö fasta

atvinnustöö eöa fasta stofn-

un f sföamefnda rfkinu né

heldur skatllagt öiithlutaöan

hagnaö félagsins. Petta gildir

jafnt bön ägööahlutirnir eöa

öulhlutaöi hagnaöurinn séu

tredje stat var direkte det av sdskapet hjemmehörende i
den annen kontraherende stat.

Hva angår dividender fra selskap hjemmeh0rende i Island
til selskap hjemmeh0-rende i en annen kontraherende stal, gjelder fritagelsen
for skatt i den annen kontraherende stal etter f0rsle ledd bare i den
ulstrekning dividendene ved beregningen av isländsk skatt ikke kommer til
fradrag i det isländske selskaps inntekt.

9. Uansett bestemmelsene i punktene 3-5 kan de kompetente
myndigheter i de kontraherende stater avtale at dividender, som tilfaller en i
avtalen navngitl institusjon med alment, veldedig eller annet almennyttig
formål, som etter lovgivningen i den kontraherende stal der insti-tusjonen er
hjemmeh0rende er fritatl for skatt av dividender, skal vaere fritatl i en
annen kontraherende stat for skatt av dividender fra selskap i denne annen
stat.

10. När et selskap hjem-meh0rende i en kontraherende stat
oppebaerer inntekt fra en annen kontraherende stat, kan denne annen stal ikke
skattlegge dividender utdelt av sdskapet, medmindre dividendene er utdelt til
en person bosatt i denne annen stat, eller de aksjer hvorav dividendene utdeles
reell er knyttet til et fast driftssted eller et fast sted i denne annen stat,
og kan heller ikke skattlegge sdskapets ikke-ulddte overskudd, selv-om de
ulddte dividender eller del ikke-ulddte over-

innehafis direkt av bolaget med hemvist i annan avtalsslutande
stal.

I fråga om utdelning från bolag med hemvist i Island till
bolag med hemvist i annan avtalsslutande stal gäller undantag från beskattning
i annan avtalsslutande stat enligt första stycket endasl i den mån utdelningen
vid beräkning av isländsk skall inle får avdragas från det isländska bolagels
inkomst.

9. Utan hinder av besläm

melserna i punkterna 3-5

kan de behöriga myndighe

terna i de avtalsslulande sta

terna komma överens om atl

utdelning, som tillfaller i

överenskommelsen namngi

ven institution med allmänt

välgörande eller annat all

männyttigt ändamål, vilken

enligt lagstiftningen i den av

talsslulande stal där institu

tionen har hemvist är undan

tagen från skatt på utdelning,

skall i annan avtalsslulande

stat vara befriad frän skatt på

utdelning från bolag i denna

andra stat.

10. Om bolag med hem

vist i en avtalsslulande stal

förvärvar inkomst från annan

avtalsslulande stat, får denna

andra stat inle beskatta ut

delning som bolaget betalar,

utom i den mån utdelningen

betalas till person med hem

vist i denna andra stat eller i

den mån den andel på grund

av vilken utdelningen betalas

äger verkligt samband med

fast driftställe eller stadigva

rande anordning i denna and

ra stat, och ej heller beskalla

bolagets icke utdelade vinst,

även om utdelningen eller

den icke utdelade vinsten

den stat, eller undergive sel-skabets ikke-udloddede fortjeneste
nogen skal på ikke-udloddel fortjeneste, selv om del udbetalte udbytte eller
den ikke-udloddede fortjeneste helt eller delvis består af fortjeneste eller
indkomst hidr0rende fra denne anden stat.

11. Udtrykkei "personsammenslutning" i denne artikel
betyder:

a)
for så vidt
angår Danmark: inleressentskab, kom-manditsdskab og partrederi;

b)
for så vidt
angår Finland: "öppet bolag", "kommanditbolag",
"partrederi-bolag" og anden sammenslutning, som omhandles i 4 § 2
mom. i lov om skat på indkomst og formue (1043/ 74) og som ikke beskattes som
sdvstaendigl skattesubjekt;

c)
for så vidt
angår Island: "sameignarfélög" og "sam-lög", som ikke
beskattes som selvstaendigt skattesubjekt;

d) for
sä vidt angår Norge:

enhver sammenslutning med

undtagdse af "aksjesd-

skap" og "kommanditlaksje-

selskap";

e) for
så vidt angår Sveri

ge: "handelsbolag", "kom

manditbolag" og "enkelt bo

lag".

koosluisi tässä toisessa valtiossa kerlyneestä tulosta.

11. Sanonta "henkilöyh-leenliiltymä" tässä
arliklassa tarkoitlaa:

a)
Tanskan osalta:
"inleressentskab", "komman-ditselskab" ja
"partrederi" nimisiä yhteenliittymiä;

b)
Suomen osalta:
avoinla yhtiötä, kommandiittiyh-tiötä, laivanisännistöyhtiölä ja muuta tulo-ja
varallisuus-verolain (1043/74) 4 §:n 2 momenlissa tarkoitettua
yh-teenliillymää, milloin niitä ei verotela ilsenäisinä verosub-jekteina;

c)
Islannin
osalta: "sameignarfélög" ja "samlög" nimisiä
yhteenliittymiä, milloin niitä ei verotela ilsenäisinä verosubjekieina;

d) Norjan
osalta: kaikkia

yhteenliittymiä, lukuun otta

matta "aksjesdskap" ja

"kommanditlaksjesdskap"

nimisiä yhteenliittymiä;

e) Ruotsin osalta: kaup-

payhtiötä, kommandiiltiyh-

tiötäja siviiliyhtiötä.

ler delvis utgörs av inkomst som uppkommit i denna andra
stal.

11. Uttrycket "personsammanslutning" i denna artikel
avser;

a)
i fråga om
Danmark: "inleressentskab", "kom-mandilsdskab" och
"partrederi";

b)
i fråga om
Finland; öppet bolag, kommanditbolag, partrederibolag och annan sammanslutning
som avses i 4 § 2 mom. lagen om skatt på inkomst och förmögenhet (1043/74) och
som inle beskattas såsom självständigt skattesubjekt;

c)
i fråga om
Island: "sameignarfélög" och "samlög" som inte beskattas
såsom självständiga skattesubjekt;

d) i fråga om Norge: varje

sammanslutning utom "aks

jesdskap" och "komman

ditlaksjesdskap";

e) i fråga om Sverige: han

delsbolag, kommanditbolag

och enkelt bolag.

Artikd II Renter

1. Renter, der hidrörer fra

en kontraherende stal, og

som belales lil en i en anden

kontraherende stat hjemme-

h0rende person, kan kun

beskattes i denne anden stat.

2. Såfremt
en rentemod-

tager, der er hjemmehprende

11 artikla Korko

1.
Korosla, joka
kertyy sopimusvaltiosta ja maksetaan toisessa sopimusvaltiossa asuvalle
henkilölle, verotetaan vain tässä toisessa valtiossa.

2.
Milloin
sopimusvaltiossa asuvalla koron saajalla

Artikel 11 Ränta

1.
Ränta, som
härtör från en avtalsslulande stat och som betalas till person med hemvist i
annan avtalsslulande stat, beskattas endast i denna andra stat.

2.
I fall då
mottagare av ränta med hemvist i en av-

aö öllu eöa nokkru leyli tekjur sem hafa myndasl f
sföamefnda rfkinu.

skudd består helt eller delvis av inntekt som skriver seg
fra denne annen stat.

helt eller
delvis utgörs av inkomst som uppkommit i denna andra stat.

11. Hugtakiö "samtök aöila" r bessari grein
merkir:

a)
varöandi
Danmörku: "inleressentskab", "kom-mandilsdskab" og
"partrederi";

b)
varöandi
Finnland: "öppet bolag", "kommanditbolag",
"partrederibolag" og önnur samtök sem geliö er f 2. mgr. 4 gr. laga
um skatt af tekjum og eignum (1043/74) og ekki eru skatt-lögö sem själfstaeöir
skatl-aöilar;

c)
varöandi
Island: sameignarfélög og samlög sem ekki eru skattlögö sem själfstaeöir skaltaöilar;

d) varöandi Noreg: hvers

konar samtök önnur en "ak

sjesdskap" og "komman-

dittaksjeselskap";

e) varöandi Svr'bJöö:

"handelsbolag", "komman

ditbolag" og "enkelt bolag".

II. Uttrykket "personsammenslutning" i denne artikkel betyr:

a)
for så vidt
angår Danmark: "inleressentskab", "kommandilsdskab" og
"partrederi";

b)
for så vidt
angår Finland: "öppet bolag", "kommanditbolag",
"partrederibolag", og annen sammenslutning som omhandles i 4 § 2
mom. i loven om skatt pä inntekt og formue (1043/74) og som ikke skattlegges
som selvslendig skattesubjekt;

c)
for så vidt
angår Island: "sameignarfélög" og "samlög" som ikke
skattlegges som selvslendige skatlesub-jekter;

d) for
så vidt angår Norge:

enhver sammenslutning

utenom "aksjesdskap" og

"kommanditlaksjesdskap";

e) for så vidt angår Sveri

ge: "handelsbolag", "kom

manditbolag", og "enkelt

bolag".

11. Uttrycket "personsammanslutning" i denna artikel
avser:

a)
i fråga om
Danmark: "inleressentskab", "kommandilsdskab" och
"partrederi";

b)
i fråga om
Finland: öppet bolag, kommanditbolag, partrederibolag och annan sammanslutning
som avses i 4 § 2 mom. lagen om skatt på inkomst och förmögenhet (1043/74) och
som inte beskattas såsom självständigt skattesubjekt;

c)
i fråga om
Island: "sameignarfélög" och "samlög" som inte beskattas
såsom självständiga skallesubjekt;

d) i fråga om Norge: varje

sammanslutning utom "ak

sjesdskap" och "komman-

diltaksjeselskap";

e) i fråga om Sverige: han

delsbolag, kommanditbolag

och enkelt bolag.

ll.gr . Vextir

1.
Vexti sem
myndasl f aöildartilri og greiddir eru aöila heimilisföstum r ööru aöildartrlri
skal einungis skattleggja f sföamefnda rfkinu.

2.
Pegar
viölakandi växla er heimilisfastur f aöildartilri

Artikkel 11 Renter

1.
Renter som
skriver seg fra en kontraherende stal og ulbetales til en person bosalt i en
annen kontraherende stat, skal bare kunne skattlegges i denne annen stat.

2.
Bestemmelsene i
punkl 1 fär ikke anvendelse når

Artikd 11 Ränta

1.
Ränta, som
härrör från en avtalsslulande stal och som betalas till person med hemvist i
annan avtalsslutande stat, beskalttas endasl i denna andra stat.

2.
1 fall dä
mottagare av ränta med hemvist i en av-

i en kontraherende stat. har et fast driftssted eller el
fast sted i en anden kontraherende stal end den, i hvilken han er
hjemmeh0rende, og den fordring, der ligger til grund for den udbetalte renle,
har direkte förbindelse med erhvervsvirksomhed, som drives fra det fasle
driftssted, respektive frit erhverv, som ud0ves fra del fasle sted, skal,
uanset bestemmelserne i slykke I, renter, som hidr0rer fra en kontraherende
stat og belales til en sådan modlager, beskalles i overensstemmelse med
bestemmelserne henholdsvis i artikel 7 eller i artikel 14 i den kontraherende
stat, hvor del fasle drifssted, henholdsvis del fasle sted, er beliggende.

3. Udtrykkei "rente" betyder i denne artikel
indkomst af gaeldsfordringer af enhver art, hvad enten de er sikrede ved pant
i fast ejendom eller ikke, og hvad enten de indeholder en ret til andel i skyldnerens
fortjeneste eller ikke. Udtrykkei omfatter isaer indkomsl af
stalsgaeldsbeviser og indkomst af obligationer eller forskrivninger, herunder
agiobel0b og gevinster, der knytter sig lil sådanne gaelds-beviser,
obligationer eller forskrivninger. Straftillaeg som f0lge af for sen betaling
skal ikke anses for renter i denne artikel.

4. I tilfaelde, hvor en saerlig förbindelse mellem den,
der belaler, og den, der modtager, eller mellem disse og en tredje person, har
bevir-ket, al renlen set i forhold til den gaddsfordring, for hvilken den er
betalt, överstiger

on kiinteä toimipaikka tai

kiinteä paikka muussa sopi

musvaltiossa kuin siinä,

jossa hän asuu, ja koron

maksamisen perusteena

oleva
saaminen tosiasiallisesti liillyy kiinteästä toimipaikasla harjoitelluun
liike-loiminlaan tai kiinteästä pai-kasta harjoitelluun itsenäi-seen
ammattitoimintaan, voidaan, I kappaleen määräysten estämättä, korosla joka
kertyy sopimusvaltiosta ja maksetaan tällaisdle saajalle, verottaa 7 tai 14
artiklan määräysten mukaisesti siinä sopimusvaltiossa, jossa kiinteä
toimipaikka lai kiinteä paikka on.

3.
Sanonnalla
"korko" tarkoitetaan tässä arliklassa tuloa, joka saadaan
kaiken-laatuisisla saamisista riippumatta siitä, onko ne turvatlu
kiinleistökiinnityksellä vai ei, ja liiltyykö niihin oikeus osuuteen vdallisen
voilosla vai ei. Sanonnalla tarkoitetaan erilyisesli tuloa, joka saadaan
valtion antamisla ar-vopapereista, ja tuloa, joka saadaan obligaatioista tai
de-bentuureista, siihen lueltuina lällaisiin arvopapereihin, ob-ligaatioihin
tai debentuurei-hin liillyväl agiomäärät ja voilot. Maksun viivästy-misen
johdosla suorileltavaa sakkomaksua ei tälä arliklaa sovellettaessa pidetä
kor-kona.

4.
Jos koron määrä
mak-sajan ja saajan tai heidän mo-lempien ja muun henkilön välisen erilyisen
suhteen vuoksi ylitlää koron maksamisen perusteena olevaan velkaan nähden
määrän, josla maksajaja saaja olisival

talsslulande
stat har fast driftställe eller stadigvarande anordning i annan avtalsslutande
stat ån den där han har hemvist samt den fordran för vilken räntan betalas äger
verkligt samband med rörelse som bedrivs från det fasta driftstället
respektive självständig yrkesverksamhet som ulövas från den stadigvarande
anordningen, får, ulan hinder av bestämmelserna i stycke I, ränta som härtör
från en avtalsslulande stal och som betalas till sådan mottagare beskattas i
enlighet med bestämmelserna i artikel 7 respektive artikel 14 i den
avtalsslutande stat där det fasta driftstället respektive den stadigvarande
anordningen finns.

3. Med uttrycket "ränta" förslås i denna artikel
inkomst av varje slags fordran, antingen den säkerställts genom inteckning i
fast egendom eller inte och antingen den medför rätt till andel i gäldenärens
vinst eller inte. Uttrycket åsyftar särskilt inkomst av värdepapper, som
utfärdals av staten, och inkomst av obligationer eller debentures, däri
inbegripna agiobelopp och vinster som hänför sig till sådana värdepapper,
obligationer eller debentures. Straffavgift på grund av sen betalning anses
inte som ränta vid tillämpningen av denna artikel.

4. I fråga om sådana fall då särskilda förbindelser mellan
ulbetalaren och mottagaren eller mellan dem båda och annan person föranleder
att räntebeloppel, med hänsyn till den skuld för vilken räntan betalas, över-

en hefur fasta atvinnustöö eöa fasta stofnun i ööru
aöildartiki en bar sem hann er heimilisfastur og krafan sem vexlirnir eru
greiddir af er raunverulega bundin viö atvinnurekstur sem rekinn er af hinni
föstu atvinnustöö eöa viö själfsla;öa starfsemi sem stunduö er ä hinni föstu
stofnun, mega, brått fyrir ä-kvaeöi 1. ti., vextir sem myndasl i aöildarriki og
greiddir eru slfkum viölakanda skatfieggjasl samkvaemt äkvsöum 7. gr. eöa 14.
gr., eftir bvi sem viö ä, i bvf aöildarriki bar sem fasta atvinnustööin eöa
fasta slofnunin er.

3. Hugtakiö "vextir"

merkir f bessari grein tekjur af hvers konar kröfu än
tillits til bess hvort hun er Iryggö meö veöi f fasteign eöa ekki eöa hvort
htin felur f sér rett til hluldeildar f hagnaöi skuldunautar eöa ekki. Hugtakiö
tekur sérstaklega fil lekna af rt'kisskulda-bréfum og tekna af öörum
skuldabréfum eöa skuldar-viöurkenningum, bar meö talinn gengismunur og ägööi
tengdur slfkum veröbréfum, skuldabréfum eöa skuldar-viöurkenningum. Drättar-vexlir
vegna vanskila leljast ekki vextir samkvaemt bessari grein.

mottageren
av rentene er bosalt i en kontraherende stat og har et fast driftssled eller
et fast sted i en annen kontraherende stat enn der han er bosalt, og den
fordring som foranlediger rentebetalingen reell er knyttet lil den
nae-ringsvirksomhet som drives fra det fasle driftssted eller lil ut0velse av
fritt yrke fra det fäste sted. I så fall skattlegges mottageren etter bestemmelsene
i henholdsvis artikkel 7 eller artikkel 14 i den kontraherende stat hvor
henholdsvis det fasle driftssled eller det fäste sted er beliggende.

3. Med uttrykket "renter" i denne artikkel
forslas inntekt av fordringer av enhver art uansett om de er sikret ved pant i
fast eiendom eller medf0rer rett til andel i skyldnerens overskudd. Uttrykket
omfatter saerlig inntekt av statsobligasjoner, andre obligasjoner eller
gjeldsbrev, herunder agiobe-l0p og overskudd som skriver seg fra slike obligasjoner
eller gjeldsbrev. Mo-rarenler som f0lge av for sen betaling skal ikke anses som
renter i denne artikkel.

talsslulande stal har fast driftställe eller stadigvarande
anordning i annan avtalsslulande stat än den där han har hemvist saml den
fordran för vilken räntan betalas äger verkligt samband med rörelse som bedrivs
från del fasta driftstället respektive självständig yrkesverksamhet som ulövas
från den stadigvarande anordningen, får, utan hinder av bestämmelserna i
punkt I, ränta som härtör från en avtalsslutande stat och som betalas till sådan
mottagare beskattas i enlighet med bestämmelserna i artikel 7 respektive
artikel 14 i den avtalsslutande stal där det fasta driftstället respektive den
stadigvarande anordningen finns.

3. Med uttrycket "ränta" förstås i denna artikel
inkomst av varje slags fordran, antingen den säkerställts genom inteckning i
fast egendom eller inle och antingen den medför rätt till andel i gäldenärens
vinst eller inle. Uttrycket åsyftar särskilt inkomst av värdepapper, som
utfärdats av staten, och inkomst av obligationer eller debentures, däri
inbegripna agiobelopp och vinster som hänför sig till sädana värdepapper,
obligationer eller debentures. Straffavgift pä grund av sen betalning anses
inte som ränta vid tillämpningen av denna artikel.

4. Pegar
sérstakt samband milli greiöanda og viölakanda eöa milli beirra beggja og
briöja aöila leiöir til bess aö vaxtafjärhaeöin er haerri, miöaö viö bä
skuldarkröfu sem hun er greidd af, en su vaxtafjärhaeö sem greiöandi

4. När det
betalte renlebe-l0p på grunn av et saerlig forhold mellom skyldneren og
fordringshaveren, eller mellom begge og tredjemann, og sett i rdasjon ril den
gjeld som det erlegges for, överstiger del bel0p som ville ha

4. I fråga
om sådana fall då särskilda förbindelser mellan ulbetalaren och mottagaren eller
mellan dem båda och annan person föranleder all räntebeloppet, med hänsyn till
den skuld för vilken räntan betalas, över-

det bel0b,
som ville va;re blevet aftalt mellem skyldneren og modtageren, såfremt den
na;vnte förbindelse ikke havde foreligget, skal bestemmelserne i denne artikel
alene finde anvendelse på det sidstnaevnte bel0b. I så fald skal det
overskydende bel0b kunne beskattes i overensstemmelse med lovgivningen i hver
af de ber0rte kontraherende stater under hensyntagen lil de 0vrige bestemmelser
i denne overenskomst.

sopineet,
jollei tällaista suh-detta olisi, sovdletaan tämän artiklan määräyksiä vain
vii-meksi manitluun määrään. Tässä tapauksessa verotetaan tämän määrän
ylitiä-väslä maksun osasta kunkin asianomaisen sopimusvallion lainsäädännön
mukaan, oltaen huomioon tämän sopimuksen muut määräykset.

stiger del
belopp som skulle ha avtalats mellan utbetalaren och mottagaren om sädana
förbindelser inte förelegat, tillämpas bestämmelserna i denna artikel endast
på sistnämnda belopp. I sådant fall beskattas överskjutande belopp enligt
lagstiftningen i envar av de berörda avtalsslutande staterna med iakttagande
av övriga bestämmelser i detta avlal.

Artikel 12 Royalties

1. Royalties, der hidrörer fra en kontraherende stat og
belales til en person, der er hjemmeh0rende i en anden kontraherende stat, kan
kun beskattes i denne anden stat.

12 artikla Rojalti

1. Rojaltista, joka kertyy sopimusvaltiosta ja maksetaan
toisessa sopimusvaltiossa asuvalle henkilölle, verotetaan vain tässä toisessa
valtiossa.

Artikel 12 Royaln'

1. Royalty, som härtör från en avtalsslutande stat och som
betalas till person med hemvist i annan avtalsslulande stat, beskattas endast
i denna andra stat.

2. Såfremt
en royaltymod-tager, der er hjemmeh0rende i en kontraherende stal, har et fast
driftssted eller el fast sted i en anden kontraherende stat end den, hvori han
er hjemmeh0rende, og den rettighed eller ejendom, som ligger til grund for de
udbetalte royalties, har direkte förbindelse med erhvervsvirksomhed, som
drives fra det fasle driftssled, respektive frit erhverv, som ud0ves fra del
fasle sted, skal, uanset bestemmelserne i stykke I, royalties, som hidr0rer
fra en kontraherende stat og belales lil en sådan modlager, beskattes i
overensstemmelse med bestemmelserne henholdsvis i artikel 7 eller i artikel 14
i den kontraherende stal, i hvilken det fasle driftssted, henholdsvis det
fasle sted, er beliggende.

2. Milloin
sopimusval

tiossa asuvalla rojaltin saa

jalla on kiinteä toimipaikka

tai kiinteä paikka muussa so

pimusvaltiossa kuin siinä,

jossa hän asuu, ja rojaltin

maksamisen perusteena

oleva
oikeus lai omaisuus tosiasiallisesti liittyy kiinteästä toimipaikasla
haijoitettuun liiketoimintaan tai kiinteästä paikasla harjoitelluun
itse-näiseen ammattitoimintaan, voidaan, I kappaleen määräysten estämättä,
rojaltista, joka kertyy sopimusvaltiosta ja maksetaan tällaisdle saajalle,
verottaa 7 tai 14 artiklan määräysten mukaisesti siinä sopimusvaltiossa, jossa
kiinteä toimipaikka lai kiinteä paikka on.

2. I fall
då mottagare av royalty med hemvist i en avtalsslulande stat har fast
driftställe eller stadigvarande anordning i annan avtalsslutande stat än den
där han har hemvist samt den rättighet eller egendom i fråga om vilken
royaltyn betalas äger verkligt samband med rörelse som bedrivs från det fasta
driftstället respektive självständig yrkesverksamhet som utövas från den
stadigvarande anordningen, får, utan hinder av bestämmelserna i stycke 1,
royalty som härrör från en avtalsslulande stal och som betalas till sådan
mottagare beskattas i enlighet med bestämmelserna i artikel 7 respektive
artikel 14 i den avtalsslulande stat där det fasta driftstället respektive den
stadigvarande anordningen finns.

og viölakandi heföu samiö um ef bella sérstaka samband
heföi ekki veriö fyrir hendi, bä skulu äkva;öi bessarar greinar einungis gilda
um siöamefnda Ijär-ha;öina. Pegar bannig slend-ur ä skal skattleggja
fjär-haeöina sem umfram er samkvaemt löggjöf hvers hlutaöeigandi aöildartfkis
aö teknu tillili til annarta äkvaeöa samnings bessa.

vaert
avtall mellom skyldneren og fordringshaveren hvis del saerlige forhold ikke
hadde foreligget, skal bestemmelsene i denne artikkel bare få anvendelse på
det sistnevnle belöp. 1 så fall skal den overskytende del av betalingen kunne
skattlegges i henhold til lovgivningen i hver av de kontraherende stater under
hensyntagen til denne overenskomsts 0vrige bestemmelser.

stiger det
belopp som skulle ha avtalals mellan utbetalaren och mottagaren om sådana
förbindelser inte förelegat, tillämpas bestämmelserna i denna artikel endast
på sistnämnda belopp. I sådant fall beskattas överskjutande belopp enligt
lagstiftningen i envar av de berörda avtalsslulande staterna med iakttagande
av övriga bestämmelser i delta avtal.

12. gr. Pöknun

I. Pöknun sem myndasl i aöildartilri og greidd er aöila heimilisföstum f
ööru aöildartilri skal einungis skattleggja f sföamefnda rfkinu.

2. Pegar viölakandi böknunar er heimilisfastur f
aöild-arrfki en hefur fasta atvinnustöö eöa fasta stofnun f ööru aöildartfki
en bar sem hann er heimilisfastur og réllindin eöa eignin sem böknunin stafar
frä eru raunverulega bundin viö atvinnurekstur sem rekinn er af hinni föstu atvinnustöö
eöa viö själfslaeöa starfsemi sem stunduö er ä hinni föstu stofnun, mä, brått
fyrir äkva;öi 1. II., böknun sem myndasl f aöildartfki og greidd er slfkum
viötakanda skattleggjast samkvaemt äkvxöum 7 gr. eöa 14. gr., eftir bvf sem
viö ä, f bvf aöildartfki bar sem fasta atvinnustööin eöa fasta slofnunin er.

Artikkel 12 Royalty

1.
Royalty som
skriver seg fra en kontraherende stal og ulbetales lil en person bosatt i en
annen kontraherende stat, skal bare kunne skattlegges i denne annen stal.

2.
Bestemmelsene i
punkt I får ikke anvendelse når mottageren av royallyen er bosalt i en
kontraherende stat og har el fast driftssled eller et fast sted i en annen
kontraherende stat enn der han er bosatt, og den retlighet eller eiendom som
foranlediger betalingen av royalty reell er knyttet til den naeringsvirksomhel
som drives fra det fasle driftssted eller til ui0velse av fritt yrke fra det
fasle sted. I så fall skattlegges mottageren etter bestemmelsene i henholdsvis
artikkel 7 eller artikkel 14 i den kontraherende stal hvor henholdsvis del
fasle driftsled eller det fasle sted er beliggende.

Artikd 12 Royalty

1.
Royalty, som
härrör från en avtalsslutande stat och som betalas till person med hemvist i
annan avtalsslutande stat, beskattas endasl i denna andra stat.

2.
I fall då
mottagare av royalty med hemvist i en avtalsslutande stat har fast driftställe
eller stadigvarande anordning i annan avtalsslulande stat än den där han har
hemvist saml den rättighet eller egendom i fråga om vilken royaltyn betalas
äger verkligt samband med rörelse som bedrivs från det fasta driftstället
respektive självständig yrkesverksamhet som utövas från den stadigvarande
anordningen, får, utan hinder av bestämmelserna i punkt I, royalty som härtör
från en avtalsslutande stat och som betalas till sådan mottagare beskattas i
enlighet med beslämmelserna i artikel 7 respektive artikel 14 i den
avtalsslulande stat där det fasta driftstället respektive den stadigvarande
anordningen finns.

3.
Udtrykkei
"royalties" betyder i denne artikel beta-linger af enhvert art, der
modtages som vederlag for anvendelsen af eller retten til at anvende enhver
ophavsret lil el litleraert, kunslnerisk eller videnskabdigt arbejde (herunder
biograffilm samt film og band lil radio- og fjernsynsudsendelser), ethvert
patent, varemaerke, mönster eller model, legning, hemmdig formel eller
frem-sfillingsmelode, eller for anvendelsen af eller retten lil al anvende
industriell, kom-mercidt eller videnskabdigt udslyr eller for oplysninger om
induslrielle, kommercielle eller videnskabelige er-faringer.

4.
I tilfaelde,
hvor en saerlig förbindelse mellem den, der betaler, og den, der modlager,
eller mellem disse og en tredie person, har bevir-ket, at de betalte royalties,
når hensyn läges lil den anvendelse, rettighed eller op-lysning, for hvilken
de er betalt, överstiger del bel0b, som ville vaere blevet aftalt mellem den,
der betaler, og modtageren, såfremt den naevnte förbindelse ikke havde
foreliggel, skal bestemmelserne i denne artikel alene finde anvendelse på del
sidstnaevnte bel0b. I sä fald skal del overskydende bel0b kunne beskattes i
overensstemmelse med lovgivningen i hver af de ber0rte kontraherende stater
under hensyntagen lil de 0vrige bestemmelser i denne overenskomst.

3.
Sanonnalla
"rojalti" tarkoitetaan tässä arliklassa kaikkia suoriluksia, jotka
saadaan korvauksena kirjalli-sen, tailedlisen tai tietedli-sen leoksen (siihen
lueltuina dokuvafilmi sekä radio- ja idevisiolähetyksessä käylel-tävä filmi ja
nauha) tekijänoi-keuden, patenlin, tavaramer-kin, mallin tai muotin,
piirus-luksen, salaisen kaavan lai valmistusmenetelmän käyl-tämisestä lai
käyttöoikeudesta sekä teollisen, kau-pallisen lai tieteellisen väli-neistön
käyttämisestä lai käyttöoikeudesta tahi leolli-sia, kaupallisia lai
tieteellisiä kokemuksia koskevisla liedoisla.

4.
Jos rojaltin
määrä mak-sajan ja saajan tai heidän mo-lempien ja muun henkilön välisen
erilyisen suhteen vuoksi ylitlää rojaltin maksamisen perusteena olevaan
käyttöön, oikeuteen lai lie-loon nähden määrän, josla maksaja ja saaja olisival
sopineet, jollei tällaista suh-detta olisi, sovdletaan tämän arfiklan
määräyksiä vain vii-meksi mainitiuun määrään. Tässä tapauksessa verotetaan
tämän määrän ylitlä-västä maksun osasta kunkin asianomaisen sopimusvallion
lainsäädännön mukaan, oltaen huomioon tämän sopimuksen muut määräykset.

3.
Med uttrycket
"royalty" förslås i denna artikel varje slag av betalning som
mottages såsom ersättning för nyttjandet av eller för rätten att nyttja
upphovsrätt till litterärt, konstnärligt eller vetenskapligt verk (biograffilm
samt film och band för radio- och lelevisionssänd-ning häri inbegripna),
patent, varumärke, mönster eller modell, ritning, hemligt recept eller hemlig
tillverkningsmetod samt för nyttjandet av eller för rätten alt nyttja
industriell, kommersiell eller vetenskaplig utrustning eller för upplysning
om erfarenhetsrön av industriell, kommersiell eller vetenskaplig natur.

4.
1 fråga om
sådana fall då särskilda förbindelser mellan utbetalaren och mottagaren eller
mellan dem båda och annan person föranleder att royaltybeloppet, med hänsyn
till det nyttjande, den rätt eller den upplysning för vilken royaltyn
betalas, överstiger det belopp som skulle ha avtalats mellan ulbetalaren och
mottagaren om sådana förbindelser inte förelegat, tillämpas bestämmelserna i
denna artikel endast på sistnämnda belopp. I sådant fall beskattas
överskjutande belopp enligt lagstiftningen i envar av de berörda
avtalsslutande staterna med iakttagande av övriga bestämmelser i detta avtal.

3. Hugtakiö "böknun" merkir f bessari grein
hvers konar greiöslu sem tekiö er viö sem endurgjaldi fyrir af not eöa rétl til
aö hagnyta hvers konar höfundartétl ä bökmennta-, lista- eöa vfsindasviöinu
(bar meö tald-ar kvikmyndir og mynd- og hljöösegulbönd fyrir hljöö- varps- og sjönvarpssending- ar), einkaleyfi, vörumerki, mynstur
eöa Ifkön, äaetlanir, leynilega formulu eöa fram-leiösluaöferö, og fyrir afnot
eöa rétl til aö hagnyta iönaö-ar-, viöskipla- eöa vfsinda-bunaö eöa fyrir
upplysingar um reynslu ä sviöi iönaöar, viöskipla eöa visinda.

4. Pegar sérstakt samband

milli greiöanda og viötak

anda eöa milli beirra beggja

og briöja aöila leiöir til bess

aö fjärhaeö böknunarinnar er

haerri, miöaö viö bau afnot,

réltindi eöa upplysingar sem

hun er greiösla fyrir, en su

fjärhaeö sem greiöandi og viö

lakandi heföu samiö um ef

bella sérstaka samband heföi

ekki veriö fyrir hendi, bä

skulu äkvaeöi bessarar

greinar einungis gilda um

sföarnefndu fjärhaeöina.

Pegar
bannig stendur ä skal skattleggja fjärhsöina sem umfram er samkvaemt löggjöf
hvers hlutaöeigandi aöildar-rfkis aö teknu tillili til ann-arra äkvaeöa
samnings bessa.

3.
Med uttrykket
"royalty" i denne artikkel forslas betaling av enhver art som mottas
som vederlag for bm-ken av, eller retten til å bruke, enhver opphavsrett lil
verker av litteraer, kunslnerisk eller vitenskapelig karakter (herunder
kinemato-grafiske filmer og filmer og band
for radio- eller fjern- synsutsendelse),
palenter, varemerker, m0nster eller modeller, legninger, hemme-lige formler
eller fremsfil-lingsmåter, eller for bruken av eller retten til å bruke, industriell,
kommersiell eller vitenskapelig utstyr, eller for opplysningerom induslrielle,
kommersielle eller vilenska-pelige erfaringer.

4.
Når det betalte
royalty-bel0p på grunn av et saerlig forhold mellom belaleren og mottageren
eller mellom begge og tredjemann, og sett i relasjon til den bruk, retlighet
eller opplysning som det er vederlag for, överstiger det bel0p som ville ha
vaert avtall mellom belaleren og mottageren hvis det saerlige forhold ikke
hadde foreligget, skal bestemmelsene i denne artikkel bare få anvendelse på
del sistnevnle belöp. I sä fall skal den overskytende del av betalingen vaere
skattbar i henhold til lovgivningen i hver av de kontraherende stater under
hensyntagen lil denne overenskomsts 0vrige bestemmelser.

3.
Med uttrycket
"royalty" förstås i denna artikel varje slag av betalning som
mottages såsom ersättning för nyttjandet av eller för rätten alt nyttja upphovsrätt
till litterärt, konstnärligt eller vetenskapligt verk (biograffilm samt film
och band för radio- och televisionssändning häri inbegripna), patent,
varumärke, mönster eller modell, ritning, hemligt recept eller hemlig tillverkningsmetod
saml för nyttjandet av eller för rätlen atl nyttja industriell, kommersiell
eller vetenskaplig utrustning eller för upplysning om erfarenhetsrön av
industriell, kommersiell eller vetenskaplig natur.

4.
I fråga om
sådana fall då särskilda förbindelser mellan ulbetalaren och mottagaren eller
mellan dem båda och annan person föranleder att royaltybeloppet, med hänsyn
till det nyttjande, den rätt eller den upplysning för vilken royaltyn
betalas, överstiger del belopp som skulle ha avtalats mellan utbetalaren och
mottagaren om sådana förbindelser inle förelegat, tillämpas bestämmelserna i
denna artikel endasl på sistnämnda belopp. I sådant fall beskattas
överskjutande belopp enligt lagstiftningen i envar av de berörda
avtalsslutande staterna med iakttagande av övriga bestämmelser i detta avlal.

Artikel 13 Kapitalgevinster

1.
Fortjeneste,
som en person, der er hjemmehö-rende i en kontraherende stat, erhverver ved
afhaendelse af fast ejendom som omhandlel i artikel 6, stykke 2, og som er
beliggende i en anden kontraherende stat, kan beskattes i denne anden stat.

2.
Fortjeneste,
som en person, der er hjemmeh0-rende i en kontraherende stat, erhverver ved
afhaendelse af aktie eller anden andel, som omhandlel i artikel 6, stykke 4,
kan beskattes i den kontraherende stat, hvori den fasle ejendom er beliggende.

3.
Fortjeneste ved
afhaendelse af rörlig formue, der udg0r en del af erhvervsfor-muen i el fast
driftssled, som el foretagende i en kontraherende stat har i en anden
kontraherende stat, eller ved afhaendelse af r0rlig formue, der h0rer lil el
fast sted, som en person, der er hjemme-h0rende i en kontraherende stat, har
lil rådighed lil ud0-velse af frit erhverv i en anden kontraherende stat, herunder
også fortjeneste ved afhaendelse af el sådant fast driftssted (saerskill eller
sammen med hele foretagendet), eller af et sådant fast sted, kan beskattes i
denne anden stal.

4. Fortjeneste ved afhaen

delse af skibe eller luftfar-

t0jer, der anvendes i inlerna

lional trafik, saml af r0rlig

formue, som er knyttet til

driften af sådanne skibe eller

luflfart0jer, kan kun be

skattes i den kontraherende

stat, hvori foretagendels vir

kelige ledelse har sit ssde. I

det omfång denne stat på

13 artikla Myynlivoitto

1. Voilosla, jonka sopimusvaltiossa asuva henkilö saa 6
artiklan 2 kappaleessa tarkoiletun ja toisessa sopimusvaltiossa olevan
kiinteän omaisuuden luovuluksesla, voidaan verottaa tässä toisessa valtiossa.

2. Voilosla, jonka sopimusvaltiossa asuva henkilö saa 6
artiklan 4 kappaleessa tarkoiletun osakkeen lai muun osuuden luovuluksesla,
voidaan verottaa siinä sopimusvaltiossa, jossa kiinteä omaisuus on.

3.
Voilosla, joka
saadaan sopimusvaltiossa olevan yrityksen toisessa sopimusvaltiossa olevan
kiinteän toimipaikan liikeomaisuuteen kuuluvan irtaimen omaisuuden tai
sopimusvaltiossa asuvan henkilön toisessa sopimusvaltiossa itsenäistä
am-matinharjoillamista varten käylellävänä olevaan kiinteään paikkaan kuuluvan
irtaimen omaisuuden luovuluksesla, voidaan verottaa tässä toisessa valtiossa.
Sama koskee voitloa, joka saadaan tällaisen kiinteän toimipaikan (erillisenä
tai koko yrityksen mukana) lai kiinteän paikan luovuluksesla.

4.
Voilosla, joka
saadaan kansainväliseen liikentee-seen käytelyn laivan tai ilma-aluksen taikka
tällaisen laivan sekä ilma-aluksen käyl-tämiseen liiltyvän irtaimen omaisuuden
luovuluksesla, verotetaan vain siinä sopimusvaltiossa, jossa yrityksen
tosiasiallinen johto on. Mikäli tämä valtio lainsää-

Artikel 13 Realiationsvinst

1.
Vinst, som
person med hemvist i en avtalsslutande stal förvärvar på grund av överlåtelse
av sådan fast egendom som avses i artikel 6 stycke 2 och som är belägen i
annan avtalsslutande stat, får beskallas i denna andra stat.

2.
Vinsl, som
person med hemvist i en avtalsslulande stal förvärvar pä grund av överlåtelse
av aktie eller annan andel som avses i artikel 6 stycke 4, får beskattas i den
avtalsslutande stat där den fasta egendomen är belägen.

3.
Vinst på grund
av överlåtelse av lös egendom, som utgör del av rörelsetillgång-arna i fast driftställe,
vilket ett företag i en avtalsslulande stat har i annan avtalsslulande stat,
eller av lös egendom hänförlig till stadigvarande anordning för att utöva
självständig yrkesverksamhet, som person med hemvist i en avtalsslulande stal
har i annan avtalsslulande stat, får beskattas i denna andra stal. Delsamma
gäller vinst på grund av överlåtelse av sådant fast driftställe (för sig eller
tillsammans med hela företagel) eller av sådan stadigvarande anordning.

4.
Vinst på grund
av överlåtelse av skepp eller luftfartyg som används i internationell trafik
samt lös egendom som är hänförlig till användningen av sådant skepp eller
luftfartyg beskattas endast i den avtalsslutande stat där förelaget har sin
verkliga ledning. I den män denna stal på grund av sin lagstiftning inle

I3.gr .

Söluhagnadur af eignum

I. Hagnaö sem aöili heimilisfastur i aöildartfki hlytur af sölu
fasteignar sem nånar er skilgreind i 2. II. 6. gr. sem er i ööru aöildartfki, mä
skattleggja i siöamefnda rfkinu.

2. Hagnaö sem aöili heimilisfastur i aöildartiki hlytur
af sölu hlutabréfa eöa ann-arra hlutareigna, sbr. 4. ti. 6. gr., mä skattleggja
f bvf aöildartfki bar sem fasleignin er.

3. Hagnaö sem hlyst af sölu lausafjär sem er hluti
al-vinnurekslrareigna fastrar alvinnustöövar sem fyrirtaeki f aöildarriki
hefur f ööru aöildarriki, eöa lausafjär sem til-heyrir fastri stofnun sem
aöili heimilisfastur f aöildarrfki hefur til bess aö leysa af hendi själfslaeöa
starfsemi f ööru aöildarrfki, mä skattleggja f sföamefnda rfkinu. Sama gildir
um hagnaö af sölu ä slikri faslri atvinnustöö (einni sér eöa äsami
fyr-irtaekinu f heild) eöa sifkri faslri stofnun.

4. Hagnaö sem hlyst af sölu skips eöa loftfars sem notaö
er ä albjööaleiöum, svo og lausafjär sem tengt er notkun sliks skips eöa loftfars,
skal einungis skattleggja i bvf aöildartiki bar sem raunveruleg framkvaemdastjörn
fyrirtaekisins hefur aösetur. Geti betta rfki ekki samkvaemt eigin löggjöf
skatllagt allan hagnaöinn 4 Riksdagen 1983/84. I saml. Nr 19

Artikkel 13 Formuesgevinsl

1.
Gevinst som en
person bosatt i en kontraherende stal oppebaerer ved avhendelse av fast
eiendom som omhandlel i artikkel 6 punkt 2, og som ligger i en annen
kontraherende stal, kan skattlegges i denne annen stat.

2.
Gevinst som en
person bosatt i en kontraherende stat oppebaerer ved avhendelse av aksje eller
annen andel som omhandlel i artikkel 6 punkt 4, kan skattlegges i den
kontraherende stat hvor den fasle eiendom ligger.

3.
Gevinst ved
avhendelse av l0s0re som utgj0r drifls-midler knyttet til el fast driftssled
som el foretagende i en kontraherende stal har i en annen kontraherende stat,
kan skattlegges i denne annen stal. Delte gjelder også gevinst ved avhendelse
av l0s0re knyttet til el fast sted som en person bosall i en kontraherende stat
har i en annen kontraherende stal for utovelse av fritt yrke. Det samme gjelder
gevinst ved avhendelse av slikt fast driftssted (alene eller sammen med hele
foretagendet), eller av fast sted som nevnl.

4. Gevinst ved avhendelse av skip eller luftfarl0y i inlernasjonal
fart saml l0s0re knyttet til driften av slike skip eller luftfart0yer skal bare
kunne skattlegges i den kontraherende stat hvor den virkelige ledelse for
foretagendet har silt sele. I den ulstrekning denne stat på grunn av sin
lovgivning ikke kan beskatte hele gevinslen.

Artikel 13 Realisationsvinst

1.
Vinst, som
person med hemvist i en avtalsslulande stat förvärvar på grund av överlåtelse
av sådan fast egendom som avses i artikel 6 punkt 2 och som är belägen i annan
avtalsslulande stal, får beskattas i denna andra stat.

2.
Vinst, som
person med hemvist i en avtalsslutande stal förvärvar på grund av överiåtelse
av aktie eller annan andel som avses i artikel 6 punkt 4, får beskattas i den
avtalsslutande stal där den fasta egendomen är belägen.

3.
Vinsl på grund
av överlåtelse av lös egendom, som utgör del av rörelsetillgångarna i fast
driftställe, vilket ell företag i en avtalsslulande stat har i annan avtalsslutande
stat, eller av lös egendom hänförlig till stadigvarande anordning för all
utöva självständig yrkesverksamhet, som person med hemvist i en avtalsslutande
stat har i annan avtalsslulande stat, får beskattas i denna andra stat.
Detsamma gäller vinst på grund av överlåtelse av sådant fast driftställe (för
sig eller tillsammans med hela förelaget) eller av sådan stadigvarande
anordning.

4.
Vinsl pä grund
av överlåtelse av skepp eller luftfartyg som används i internationell trafik
samt lös egendom som är hänförlig till användningen av sådant skepp eller
luftfartyg beskattas endast i den avtalsslutande stal där företaget har sin
verkliga ledning. 1 den mån denna stat på grund av sin lagstiftning inle kan
beskatta hela vinsten.

grund af sin lovgivning ikke kan beskatte hele fortjenesten,
kan forljeneslen kun beskattes i den stat, hvor foretagendet er
hjemmeh0ren-de.

5.
Fortjeneste ved
afhaendelse af andre aktiver end de i stykke 1-4 omhandlede kan kun beskattes
i den kontraherende stal, hvori afhaen-deren er hjemmeh0rende.

6.
Bestemmelserne
i stykke 5 ber0rer ikke Norges ret til i henhold til sin egen lovgivning at
beskatte fortjeneste ved afhaendelse af aktier i et norsk selskab, når
aklierne tilh0rer en person, der er hjemmeh0rende i en anden kontraherende stat,
og som inden for de sidste 5 är f0r afhaendelsen af aklierne har vaeret
hjemmeh0rende i Norge.

7.
Bestemmelserne
i slykke 5 ber0rer ikke Sveriges ret lil i henhold til sin egen lovgivning at
beskatte fortjeneste, som en person, der er hjemmeh0rende i en anden
kontraherende stat, erhverver ved afhaendelse af aktier eller andele i selskaber,
hvis vssentlige aktiver består i fast ejendom, såfremt den omhandlede person
har vaeret hjemmeh0ren-de i Sverige inden for de sidste 5 år f0r afhaendelsen.

dänlönsä johdosla ei voi verottaa koko voitosta, verotetaan
voilosla vain siinä valtiossa, jossa asuva yritys on.

5.
Voilosla, joka
saadaan muun kuin 1-4 kappaleessa tarkoiletun omaisuuden luovuluksesla,
verotetaan vain siinä sopimusvaltiossa, jossa luovuttaja asuu.

6.
Tämän artiklan
5 kappaleen määräykset eivät vaikuta Norjan oikeuteen öman lainsäädäntönsä
mukaan verottaa voitosta, joka saadaan norjalaisen yhtiön osakkeiden
luovuluksesla, kun osakkeet omistaa toisessa sopimusvaltiossa asuva henkilö,
joka jonakin ajanjaksona vii-meisten viiden vuoden ai-kana ennen luovulusla on
asunut Norjassa.

7.
Tämän artiklan
5 kappaleen määräykset eivät vaikuta Ruotsin oikeuteen öman lainsäädäntönsä
mukaan verottaa voitosta, jonka toisessa sopimusvaltiossa asuva henkilö saa
sellaisen yhtiön osakkeiden tai osuuksien luovuluksesla, jonka varoista
olennaisen osan muodostaa kiinteä omaisuus, eddlyltäen etta henkilö on asunut
Ruolsissa jonakin ajanjaksona viimeisten viiden vuoden aikana ennen
luovutusta.

kan beskatta hela vinsten, beskattas vinsten endast i den
stal där förelaget har hemvist.

5.
Vinst på grund
av överlåtelse av annan egendom än sådan som avses i styckena 1—4 beskattas
endast i den avtalsslulande stat där överlåtaren har hemvist.

6.
Bestämmelserna
i stycke 5 berör inle Norges rätl alt enligt sin egen lagstiftning beskalla
vinst på grund av överlåtelse av aktier i norskt bolag när aktierna tillhör person
som har hemvist i annan avtalsslulande stat och som under någon del av de
senas-le fem åren före överlåtelsen av aktierna har haft hemvist i Norge.

7.
Bestämmelserna
i stycke 5 berör inte Sveriges rätl att enligt sin egen lagstiftning beskatta
vinsl som person med hemvist i annan avtalsslutande stat förvärvar på grund av
överlåtelse av aktier eller andelar i bolag vars väsentliga tillgångar utgörs
av fast egendom, under förutsättning all personen i fråga har haft hemvist i
Sverige under någon del av de senaste fem åren före överlåtelsen.

Artikel 14 Frit erhverv

1. Indkomst ved frit erhverv eller ved andel selvstaendigt
arbejde af lignende karakter oppebårel af en per-soi-, der er hjemmehörende i
en kontraherende stat, kan kun beskattes i denne stat.

14 artikla

Iisenäinen ammatinharjoit-

t a minen

1. Tulosta, jonka sopimusvaltiossa asuva henkilö saa
vapaan ammatin tai muun itsenäisen toiminnan harjoiltamisesla, verotetaan vain
tässä valtiossa, jollei hänellä ole toisessa sopimus-

Artikel 14

Självständig yrkesutövning

1. Inkomst, som person med hemvist i en avtalsslulande
stal förvärvar genom alt utöva fritt yrke eller annan självständig verksamhet,
beskallas endast i denna stal om han inte i annan avtals-

skal einungis skattleggja hagnaöinn i bvf rfki bar sem
fyrirtiekiö er heimilisfasl.

skal den bare kunne skattlegges i den stat forelagendet
er hjemmeh0rende.

beskattas
vinslen endast i den stal där företaget har hemvist.

5.
Hagnaö sem
hlyst af sölu annarta eigna en geliö er f I.-4. ti. skal einungis skattleggja
f bvf aöildarrfki bar sem sdjandinn er heimilisfastur.

6.
Åkvaeöi 5. II.
raska ekki rétti Noregs lil bess aö skattleggja samkvaemt eigin löggjöf
hagnaö af sölu hlutabréfa I norsku félagi begär hlulabréfin lilheyra aöila
heimilisföstum f ööru aöildartilri og hann hefur veriö heimilisfastur f Noregi
um eitthvert skeiö ä sföustu fimm ärum fyrir sölu hlutabréfanna.

7.
Åkvaeöi 5. 11.
raska ekki rétti Svfbjööar lil bess aö skattleggja samkvaemt eigin löggjöf
hagnaö sem aöili heimilisfastur i ööru aöildarrfki hlytur af sölu hlutabréfa
eöa hlutareigna i félagi sem ä megin-hluta eigna sinna i fasteignum, enda hafi
hlutaöeigandi aöili veriö heimilisfastur i SvibJöö um eitthvert skeiö ä sföustu
fimm ärum fyrir söluna.

5.
Gevinst ved
avhendelse av enhver annen formues-gjenstand enn omhandlel i punktene I -4 skal
bare kunne skaltelegges i den kontraherende stal hvor av-henderen er bosatt.

6.
Bestemmelsene i
punkt 5 påvirker ikke Norges rett til i henhold lil sin egen lovgivning å
skattlegge gevinst ved avhendelse av aksjer i et norsk selskap, når aksjene
tilh0rer en person som er bosalt i en annen kontraherende stat, og som i noen
del av de siste fem år f0r avhendel-sen av aksjene har hatt bopel i Norge.

7.
Bestemmelsene i
punkt 5 påvirker ikke Sveriges rett til i henhold til sin egen lovgivning å
skalfiegge gevinst ved avhendelse av aksjer eller andeler i selskap hvis
ve-sentlige eiendder består av fast eiendom som en person bosatt i en annen
kontraherende stat oppebaerer, såfremt den omhandlede person har hatt bopel
i Sverige i noen del av de siste fem år f0r avhenddsen.

5.
Vinsl på grund
av överlåtelse av annan egendom än sådan som avses i punkterna 1-4 beskattas
endast i den avtalsslutande stat där överlåtaren har hemvist.

6.
Bestämmelserna
i punkt 5 berör inte Norges rält att enligt sin egen lagstiftning beskatta
vinst på grund av överlåtelse av aktier i norskt bolag när aktierna tillhör person
som har hemvist i annan avtalsslulande stat och som under någon del av de senaste
fem åren före överlåtelsen av aktierna har haft hemvist i Norge.

7.
Bestämmelserna i punkt 5 berör inte Sveriges rätl
att enligt sin egen lagstiftning beskatta vinst som person med hemvist i annan
avtalsslutande stat förvärvar på grund av överlåtelse av aktier eller andelar i
bolag vars väsentliga tillgångar utgörs av fast egendom, under förutsättning
all personen i fråga har haft hemvist i Sverige under någon del av de senaste
fem åren före överlåtelsen.

14. gr.

SJälfslred starfsemi

I. Tekjur sem aöili heimilisfastur i aöildarrfki hefur af själfstaeöri
starfsemi eöa ööm själfstaeöu starfi skal einungis skattleggja i bvf rfki nema
hann hafi fasta stofnun f ööru aöildartrlri bar sem

Artikkel
14

Selvslendige personlige ije-nester (fritt yrke)

I. Inntekt som en person bosalt i en kontraherende stat erverver gjennom
ut-0velse av et fritt yrke eller annen selvslendig virksomhet, skal bare kunne
skattlegges i denne stat, med-

Artikel 14

Självständig yrkesutövning

I. Inkomst, som person med hemvist i en avtalsslulande stat förvärvar
genom atl utöva fritt yrke eller annan självständig verksamhet, beskattas
endast i denna stal om han inte i annan avtals-

medmindre
han har et fast sted, som lil stadighed står lil rådighed for ham i en anden
kontraherende stat med henblik på ud0velse af hans virksomhed. Såfremt han har
el sådant fast sted, kan indkomsten beskattes i denne anden stat, men kun i
det omfång den kan henf0res til delte fasle sted.

2. Udtrykkei "frit erhverv" omfatter isaer
selv-sriendig videnskabelig, litteraer, kunslnerisk, uddan-nende eller
undervisende virksomhed samt selvstaen-dig virksomhed som laege, advokat,
ingeni0r, arkitekt, tandlaege og revisor.

valtiossa kiinteää paikkaa, joka on vakinaisesti hånen
käyteltävänään toiminnan harjoillamista varten. Jos hänellä on tällainen
kiinteä paikka, voidaan tulosta verottaa tässä toisessa valtiossa, mutla vain
niin suuresta tulon osasta, joka on luettava kiinteään paikkaan kuuluvaksi.

2. Sanonta "vapaa am-malti" käsittää erilyisesli
itsenäisen tieteellisen, kirjalli-sen ja tailedlisen toiminnan, kasvalus-ja
opelustoiminnan sekä sen itsenäisen toiminnan, jota lääkäri, asianajaja,
insinööri, arkkitehti, ham-maslääkäri ja tilintarkastaja harjoittavat.

slutande stat har stadigvarande anordning, som regelmässigt
står till hans förfogande för att utöva verksamheten. Om han har sådan stadigvarande
anordning, får inkomsten beskallas i denna andra stat men endast så stor del
därav som är hänförlig till denna stadigvarande anordning.

2. Uttrycket "fritt yrke" inbegriper särskilt
självständig vetenskaplig, litterär och konstnärlig verksamhet, uppfostrings-
och undervisningsverksamhet saml sådan självständig verksamhet som läkare,
advokat, ingenjör, arkitekt, tandläkare och revisor utövar.

Artikel 15

Personlige tjenesleydelser

1. Såfremt bestemmel

serne i artiklerne 16. 18, 19,

20 og 21 ikke medf0rer an

det, kan gage, l0n og andet

lignende vederlag for person

ligt arbejde i tjenesteforhold,

oppebårel af en person, der

er hjemmeh0rende i en kon

traherende stat, kun be

skattes i denne stal, med

mindre arbejdet er udf0rl i en

anden kontraherende stat. Er

arbejdet udf0rt i denne anden

stal, kan det vederlag, som

oppebaeres herfor, beskattes

der.

2. Uanset
bestemmel

serne i sik. 1 kan vederlag,

som en person, der er hjem-

meh0rende i en kontrahe

rende stal, oppbebaerer for

personligt arbejde i tjeneste

forhold, udf0rt i en anden

kontraherende stat, kun be

skattes i den f0rstnaevnte

stal, såfremt:

a) modtageren opholder sig i denne anden stal i en

15 artikla Yksityinen palvelus

1. Jollei 16, 18, 19, 20ja21 artiklan määräyksistä muuta
johdu, verotetaan paikasla, palkkiosta ja muusta sellai-sesla hyvityksestä,
jonka sopimusvaltiossa asuva henkilö saa epäitsenäiseslä työstä, vain tässä
valtiossa, jollei työlä tehdä toisessa sopimusvaltiossa. Jos työ leh-dään tässä
toisessa valtiossa, voidaan työstä saadusla hyvityksestä verottaa siellä.

2. Tämän artiklan I kap

paleen määräysten estämättä

verotetaan hyvityksestä,

jonka sopimusvaltiossa

asuva henkilö saa toisessa sopimusvaltiossa tekemäs-tään
epäitsenäiseslä työstä, vain ensiksi mainitussa valtiossa, jos:

a) saaja oleskelee tässä toisessa valtiossa yhdessä lai

Artikel 15 Enskild tjänst

1. Om inte bestämmelserna i artiklarna 16, 18, 19, 20 och
21 föranleder annat, beskattas lön, arvode och annan liknande ersättning, som
person med hemvist i en avtalsslulande stat uppbär på grund av anställning,
endasl i denna stat, såvida inle arbetet utförs i annan avtalsslutande stat.
Om arbetet utförs i denna andra stat, fär ersättning som uppbärs för arbetet
beskattas där.

2. Ulan hinder av beslämmelserna i stycke I beskallas
ersättning, som person med hemvist i en avtalsslutande siat uppbär för arbete
som utförs i annan avtalsslutande stat, endast i den förstnämnda staten, om

a) mottagaren vistas i denna andra stat under lidrymd

hann getur
slundaö starfsemi sina reglulega. Hafi hann slika fasta stofnun mä skattleggja
tekjurnar f sföamefnda rikinu en bö einungis bann hluta beirta sem stafa frä
hinni föstu stofnun.

2. Hugtakiö "själfsta;ö starfsemi" merkir einkum
själfstajöa starfsemi ä sviöi visinda, bökmennta, lista, uppddis- og
kennslumåla, svo og själfstaeö störf laekna, lögfraeöinga, verkfraeöinga,
arkitekla, tannlaekna og end-urskoöenda.

mindre han
i en annen kontraherende stat har et fast sted som regdmessig står lil hans
rådighel for ul0velsen av hans virksomhet. Hvis han råder över slikt sted, kan
inntekten skattlegges i denne annen stat, men bare så megel av den som kan
lilskrives detle fasle sted.

2. Uttrykket "fritt yrke" omfatter saerlig
selvslendig virksomhet av vitenskapelig, litterajr, kunslnerisk, pedagogisk
eller undervis-ningsmessig art, så vel som selvslendig virksomhet som lege,
advokat, ingeni0r, arkitekt, tannlege og revisor.

slutande
stal har stadigvarande anordning, som regelmässigt står till hans förfogande
för att utöva verksamheten. Om han har sådan stadigvarande anordning, lär inkomsten
beskattas i denna andra stat men endasl så stor del därav som är hänföriig till
denna stadigvarande anordning.

2. Uttrycket
"fritt yrke" inbegriper särskilt självständig vetenskaplig, litterär
och konstnärlig verksamhet, uppfostrings- och undervisningsverksamhet saml
sådan självständig verksamhet som läkare, advokat, ingenjör, arkitekt,
tandläkare och revisor utövar.

15.g r
Launad starf

1. Meö beim undantekn-ingum sem um raeöir f 16., 18., 19.,
20. og 21 gr. skulu starfslaun. vinnulaun og annaö svipaö endurgjald sem aöili
heimilisfastur i aöildartiki faer fyrir starf sitt, einungis skattlögö f bvf
rfki, nema starfiö sé inni af hendi f ööru aöildarrfki. Ef starfiö er inni af
hendi i ööru aöildartfki mä skattleggja bar endurgjaldiö fyrir starfiö.

Artikkel 15

Privat tjeneste (l0nnsarbeid) I. Med forbehold av bestemmelsene i artiklene 16, 18,
19, 20og2l skal l0nn og annen lignende godlgj0relse som en person bosatt i en
kontraherende stat mottar i anledning av l0nnsarbeid, bare kunne skattlegges i
denne stal, med mindre arbeidet er utf0rt i en annen kontraherende stat. Hvis
arbeidet er utf0rt i denne annen stat, kan godigj0relse for delte skattlegges
der.

Artikd 15 Enskild tjänst

I. Om inte beslämmelserna i arriklarna 16, 18, 19, 20 och 21 föranleder
annal, beskattas lön, arvode och annan liknande ersättning, som person med
hemvist i en avtalsslulande stat uppbär på grund av anställning, endasl i
denna stat, såvida inle arbetet utförs i annan avtalsslulande stat. Om
arbetet utförs i denna andra stat, får ersättning som uppbärs för arbetet
beskattas där.

2. Prätt
fyrir äkvaöi I.
ti. skal endurgjald
sem aöila heimilisföstum f aöildartiki hlolnasl fyrir starf sem hann innir af
höndum f ööru aöildartfki einungis skatllagt f fyrrnefnda rfkinu ef

2. Uansett
bestemmelsene i punkt 1, kan godtgj0relse som en person bosall i en
kontraherende stat, mottar i anledning av l0nnsarbeid ut-f0rt i en annen
kontraherende stat, bare skattlegges i den f0rslnevnte stat, förutsatt at:

2. Utan hinder av beslämmelserna i punkl 1 beskattas
ersättning, som person med hemvist i en avtalsslutande stal uppbär för arbete
som utförs i annan avtalsslulande stat, endasl i den förstnämnda staten, om

a)
viötakandinn dvelur f hinu rfkinu f eitt eöa fleiri

a)
mottageren oppholder seg i denne annen stal i elt

a)
mottagaren vistas i denna andra stal under lidrymd

eller flere perioder, der til-sammen ikke överstiger 183
dage i del pågsldende kalenderår, og

b)
vederlaget
belales af eller for en arbejdsgiver, der ikke er hjemmeh0rende i denne anden
stat, og

c)
vederlaget ikke
udredes af et fast driftssted eller el fast sted, som arbejdsgiveren har i
denne anden stat.

3. Uanset de foranstående bestemmelser i denne artikel kan
vederlag for arbejde, som udf0res om bord på et

a) dansk, finsk, isländsk, norsk eller svensk skib kun
beskattes i den kontraherende stat, hvis nationalitet skibet har; ved
anvendelsen af denne beslemmelse side-stilles udenlandsk skib, som befragles på
såkaldl bare-boat-basis af et foretagende i en kontraherende stat, med dansk,
finsk, isländsk, norsk eller svensk skib:

b)
luftfart0j i
inlernalional trafik kun beskattes i den kontraherende stat, hvori den, som
oppebaerer arbejds-indkomslen. er hjemmeh0-rende;

c)
fiske-,
sa;lfangsl- eller hvalfangstfarl0j kun beskattes i den kontraherende stat, hvori
den, som erhverver arbejdsindkomslen, er hjemmeh0rende, også i tilfaelde,
hvor vederiaget for arbejdet erlaegges i form af en vis part eller andel af
over-skuddet af fiskeri-, sa;l-fangsl- eller hvalfangslvirk-somheden.

useammassa jaksossa yh-teensä enintään 183 päivää
kalenterivuoden aikana, ja

b)
hyvityksen
maksaa työnanlaja tai se maksetaan lyönantajan puolesta, joka ei ole tässä
toisessa valtiossa asuva. sekä

c)
hyvityksdlä ei
rasilela kiinteää toimipaikkaa tai kiinteää paikkaa, joka lyön-antajalla on
tässä toisessa valtiossa.

3. Edellä tassa artiklassa olevien määräysten estämättä
verotetaan tulosta, joka saadaan epäitsenäiseslä työstä, milloin työ lehdään:

a)
suomalaisessa,
islanti-laisessa, norjalaisessa, ruot-salaisessa tai tanskalaisessa laivassa, vain
siinä sopimusvaltiossa, jonka kansallisuus laivalla on; sopimusvaltiossa
olevan yrityksen niin sano-tuin bareboat ehdoin rah-taama ulkomainen laiva
rin-naslelaan tälä määräystä sovellettaessa vastaavasti suo-malaiseen.
islantilaiseen, norjalaiseen, ruolsalaiseen tai tanskalaiseen laivaan;

b)
kansainvälisessä
liiken-teessä olevassa ilma-aluksessa, vain siinä sopimusvaltiossa, jossa
työlulon saaja asuu;

c)
kalaslus-, hylkeen-pyynti- tai
valaanpyynti-aluksessa, vain siinä sopimusvaltiossa, jossa lyötulon saaja
asuu, myös silloin kun tulo työstä saadaan lietlynä osuulena tai osana
kalaslus-, hylkeenpyynti- tai valaan-pyyntiloiminnan voitosta.

eller lidrymder som sammanlagt inte överstiger 183 dagar
under kalenderåret i fråga, och

b)
ersättningen
betalas av arbetsgivare som inle har hemvist i denna andra stal eller pä
dennes vägnar, samt

c)
ersättningen
inte belastar fast driftställe eller stadigvarande anordning som arbetsgivaren
har i denna andra stal.

3. Ulan hinder av föregående bestämmelser i denna artikel
beskattas inkomst av arbete som utförs ombord på

a)
danskt, finskt,
isländskt, norskt eller svenskt skepp endast i den avtalsslulande stat vars
nationalitet skeppet har; vid tillämpningen av denna bestämmelse likställs
utländskt skepp, som befraktas på så kallad bareboat basis av ett företag i en
avtalsslutande stat, med danskt, finskt, isländskt, norskt respektive svenskt
skepp;

b)
luftfartyg i
internationell trafik endast i den avtalsslulande stat där den som förvärvar
arbetsinkomsten har hemvist;

c)
fiske-,
sälfångst- eller valfångstfartyg endast i den avtalsslulande stal där den som
förvärvar arbetsinkomsten har hemvist, även då inkomsten för arbetet utgår i
form av viss lott eller andel av vinslen av fiske-, sälfångst- eller
valfängstverk-samhelen.

skjpti, bö ekki lengur en i 183 daga samtals å viökomandi
almanak.säri, og

b)
endurgjaldiö er
inni af höndum af eöa fyrir hönd vinnuveilanda sem ekki er heimilisfastur i
hinu rfkinu og

c)
endurgjaldiö er
ekki gjaldfaerl hjä faslri atvinnustöö eöa fastri stofnun sem vinnuveitandinn
rekur f hinu rtlcinu.

3. Prätt fyrir framangreind åkvaeöi bessarar greinar skal
skattleggja endurgjald fyrir störf unnin um boro f:

a) dönsku, finnsku,

islensku,
norsku eöa saensku o skipi einungis i bvf aöildarrfki bar sem skipiö er skräö:
viö beitingu bessa ä-kvaeöis er erlent skip sem fyrirtaeki f aöildarrfki tekur
ä leigu än ähafnar ("bareboat basis") lagt aö jöfnu viö danskt,
finnskt, islenskt, norskt eöa saenskt skip;

eller flere tidsrom som lil sammen ikke överstiger 183
dager i l0pet av vedkommende kalenderår, og

b)
godtgj0relsen
er betalt av, eller på vegne av, en ar-beidsgiver som ikke er bosatt i denne
annen stat, og

c)
godtgj0relsen
ikke belästes et fast driftssted eller el fast sted som arbeidsgi-veren har i
denne annen stat.

3. Uansetl de foranstående bestemmelser i denne artikkel
skattlegges l0nns-arbeid utfört ombord på:

a) dansk, finsk, isländsk, norsk eller svensk skip bare i
den kontraherende stat hvis nasjonalitet skipet har; ved anvendelsen av denne
beslemmelse skal utenlandsk skip, som befrakles på såkall bareboat basis av el
foretagende i en kontraherende stal, likestilles med henholdsvis dansk,
finsk, isländsk, norsk eller svensk skip;

eller tidrymder som sammanlagt inte överstiger 183 dagar
under kalenderåret i fråga, och

b)
ersättningen
betalas av arbetsgivare som inte har hemvist i denna andra stat eller på
dennes vägnar, samt

c)
ersättningen
inte belastar fast driftställe eller stadigvarande anordning som arbetsgivaren
har i denna andra stal.

3. Ulan hinder av föregående bestämmelser i denna artikel
beskattas inkomst av arbete som utförs ombord på

a) danskt, finskt, isländskt, norskt eller svenskt skepp
endasl i den avtalsslulande stat vars nationalitet skeppet har; vid
tillämpningen av denna bestämmelse likställs utländskt skepp, som befraktas
pä sä kallad bareboat basis av ett företag i en avtalsslulande stat, med
danskt, finskt, isländskt, norskt respektive svenskt skepp;

b)
loftfari å albjööaleiöum einungis f bvf aöildartfki bar sem sä er aflar
endurgjalds-ins er heimilisfastur;

b)
luftfart0y i inlernasjonal fart bare i den kontraherende stat hvor den som oppebaerer
godtgjördsen for l0nnsarbeidet er bosatt;

b)
luftfartyg i internationell trafik endast i den avtalsslutande stat där den
som för'ärvar arbetsinkomsten har hemvist;

c)
fiskveiöi-, selveiöi- eöa hvalveiöiskipi einungis f bvf aöildarrfki bar sem sä
er aflar endurgjaldsins er heimilisfastur, einnig böri endurgjaldiö miöist
viö äkveöinn aflahlul eöa ägööahlut af fisk-, sel- eöa hvalveiöum.

c) fiske-,
sdfangst- eller hvalfangstfartöy bare i den kontraherende stat hvor den som
oppbaerer l0nnsgodtgj0-relsen er bosatt, også når godtgj0relsen for
l0nnsarbei-det utredes i form av en viss lott eller part av ulbyltet av fiske-,
sdfangst- eller hval-fangslvirksomheten.

c) fiske-,
sälfångst- eller valfångstfartyg endast i den avtalsslulande stat där den som
förvärvar arbetsinkomsten har hemvist, även dä inkomsten för arbetet utgår i
form av viss lott eller andel av vinsten av fiske-, sälfångst- eller
valfångstverksamheten.

Artikel 16 Bestyrelseshortorarer

Bestyrelseshonorarer og lignende vederlag, som oppe-ba;res
af en person, der er hjemmeh0rende i en kontraherende stal, i hans egenskab af
medlem af bestyreisen eller andel lignende organ i et selskab, der er
hjemmeh0-rende i en anden kontraherende stal, kan beskattes i denne anden
stal.

16 artikla Johtajanpalkkio

Johtajanpalkkiosta ja

muusta sdlaisesta suorituk-sesla, jonka sopimusvaltiossa
asuva henkilö saa toisessa sopimusvaltiossa asuvan yhtiön johtokunnan lai muun
sellaisen elimen jä-senenä, voidaan verottaa tässä toisessa valtiossa.

Artikel 16 Styrelsearvode

Slyrelsearvode och annan liknande ersättning, som person
med hemvist i en avtals-slutande stat uppbär i egenskap av medlem i styrelse
eller annat liknande organ i bolag med hemvist i annan avtalsslulande stat,
får beskattas i denna andra stat.

Artikel 17

Kunstnere og sportsfolk

1.
Uanset
bestemmelserne i artiklerne 14 og 15 kan indkomsl. som en person, der er
hjemmeh0rende i en kontraherende stat, oppebaerer som optraedende kunstner,
såsom teater-, film-, radio- eller fjernsyns-kunstner, eller musiker, eller som
sportsmand, ved hans i denne egenskab i den anden kontraherende stal ud0vede
virksomhed, beskattes i denne anden stal.

2.
I tilfaelde,
hvor indkomst ved den virksomhed, som ud0ves af en optraedende kunstner eller
en sportsmand i hans egenskab som sådan, ikke tilfalder kunslneren eller
sportsman-den selv, men en anden person, kan denne indkomst, uanset
bestemmelserne i artiklerne 7, 14 og 15, beskattes i den kontraherende stat,
i hvilken kunslnerens eller sportsmandens virksomhed ud0ves.

3.
Såfremt den
kontraherende stat, hvori den i slykke 1 og 2 omhandlede virksomhed ud0ves,
på grund af sin lovgivning ikke kan beskatte den der omtalte indkomst, kan
indkomsten kun

17 artikla

Taiteilijat ja urheilijat

1.
Tämän
sopimuksen 14 ja 15 artiklan määräysten estämättä voidaan tulosta, jonka sopimusvaltiossa asuva henkilö saa
taileili-jana, kulen tealteri- lai elokuvanäyttdijänä, radio-tai
idevisiolaileilijana tahi muusikkona, taikka urheili-jana, toisessa sopimusvaltiossa
harjoillamasiaan hen-kilökohtaisesta toiminnasla, verottaa tässä toiseessa valtiossa.

2.
Milloin tulo, joka
saadaan laiteilijan tai urheilijan tässä ominaisuudessaan har-joittamasla
loiminnasta, ei tule laiteilijalle tai urheilijalle ilselleen vaan toiselle
henkilölle, voidaan tästä tulosta, 7, Hja 15 artiklan määräysten estämättä,
verottaa siinä sopimusvaltiossa, jossa tai-leilija tai urheilija harjoittaa
toiminiaansa.

3. Jos sopimusvaltio,

jossa I ja 2 kappaleessa tarkoitettua toiminlaa harjoitetaan,
ei verolainsäädäntönsä mukaan voi verottaa siellä mainilusla tulosta, verotetaan
tulosta vain siinä sopi-

Artikd 17

Artister och idrottsmän

1. Utan hinder av besläm

melserna i artiklarna 14 och

15 får inkomst, som person

med hemvist i en avtalsslu

lande stat förvärvar genom

sin personliga verksamhet i

annan avtalsslulande stat i

egenskap av artist, såsom te

ater- eller filmskådespelare,

radio- eller idevisionsartist

eller musiker, eller av

idrottsman, beskallas i den

na andra stal.

2. 1 fall då inkomst genom

verksamhet, som artist eller

idrottsman utövar i denna

egenskap, inte tillfaller artis

ten eller idrottsmannen själv

utan annan person, fär denna

inkomst, utan hinder av be

stämmelserna i artiklama 7,

14 och 15, beskattas i den av

talsslutande stat där artisten

eller idrottsmannen utövar

verksamheten.

3. Om den avtalsslutande stat, där verksamhet som avses i
styckena 1 och 2 utövas, enligt sin lagstiftning inte kan beskatta där angiven
inkomst, beskattas inkomsten endasl i den avtalsslu-

16. gr. Stjörnarlaun

Stjörnarlaun og annaö svipaö endurgjald sem aöila
heimilisföstum f aöildartiki hlotnast vegna setu f stjörn eöa stjörnarfgildi i
félagi heimilisföstu f ööru aöildartiki mä skattleggja f sföar-nefnda rikinu.

Artikkel 16 Styregodtgj0relse m. v.

Styregodlgjördse og annet lignende vederlag som oppebaeres
av en person bosatt i en kontraherende stat. i egenskap av medlem av styret
eller annet lignende organ i et selskap hjemmeh0-rende i en annen kontraherende
stat, kan skattlegges i denne annen stat.

Artikel 16 Styrelsearvode

Slyrelsearvode och annan liknande ersättning, som person
med hemvist i en avtalsslutande stat uppbär i egenskap av medlem i styrelse
eller annal liknande organ i bolag med hemvist i annan avtalsslutande stal,
får beskattas i denna andra stat.

17. gr.

Listamenn og ipréttamenn

1. Prätt fyrir äkvaeöi 14.

og 15. gr. mä skattleggja

aöila heimilisfastan f aöild

arriki af tekjum sem hann

aflar f ööru aöildarrfki af per-

sönulegum störfum sem lisia-

maöur, svo sem leikhus- eöa

kvikmyndaleikari, lista-

maöur f
hljöövarpi eöa sjön-varpi eöa tönlislarmaöur, eöa sem fbröltamaöur, f
sföamefnda rfkinu.

Artikkel
17

Artister og idretlsut0vere

I. Uansetl bestemmelsene i artiklene 14 og 15, kan inntekt som en person
bosatt i en kontraherende stat oppebaerer ved personlig virksomhet i en annen
kontraherende stat som artist, såsom skue-spiller, filmskuespiller, radio-
eller fjernsynsartist, musiker eller idreltsul0ver, skattlegges i denne annen
stal.

Artikel 17

Artister och idrottsmän

1. Utan hinder av bestämmelserna i artiklarna 14 och 15
får inkomst, som person med hemvist i en avtalsslutande stat förvärvar genom
sin personliga verksamhet i annan avtalsslulande stal i egenskap av artist,
såsom teater- eller filmskådespelare, radio- eller televisionsartist eller
musiker, eller av idrottsman, beskallas i denna andra stal.

2. Pegar
tekjur af starfi, sem framkvaeml er af lista-manni eöa fbröttamanni sem slfkum,
renna ekki til lista-mannsins eöa fbröttamanns-ins själfs heldur lil annars
aöila mä brått fyrir äkvaeöi 7., 14. og 15. gr. skattleggja tekjurnar i bvi
aöildarrfki bar sem starfsemi lislamannsins eöa ibrötlamannsins fer fram.

2. Når
inntekt som skriver seg fra personlig virksomhet ut0vel av artist eller
idretls-ut0ver i denne egenskap, ikke tilfaller artisten eller idrettsutpveren
selv, men en annen person, kan denne inntekt uansett bestemmelsene i artiklene
7, 14 og 15, skattlegges i den kontraherende stat hvor artisten eller
idreltsut0veren ul0ver virk-somhelen.

2. I fall
då inkomst genom verksamhet, som artist eller idrottsman utövar i denna
egenskap, inte tillfaller artisten eller idrottsmannen själv ulan annan
person, får denna inkomst, utan hinder av bestämmelserna i artiklarna 7, 14
och 15, beskattas i den avtalsslulande stat där artisten eller idrottsmannen
utövar verksamheten.

3. Ef
aöildartfki, bar sem starfsemi su sem um raeöir f 1. og 2. 11. fer fram, getur
ekki samkvaemt eigin löggjöf skatllagt tekjur br sem bar um raeöir skal
einungis skattleggja tekjurnar i bvf aöild-

3. Hvis
den kontraherende stat der virksomhet som omhandlel i punktene I og 2 ut0ves,
på grunn av sin lovgivning ikke kan skattlegge den der omhandlede inntekt,
skal den bare kunne skatt-

3. Om den
avtalsslutande stat, där verksamhet som avses i punkterna I och 2 ulövas,
enligt sin lagstiftning inle kan beskatta där angiven inkomst, beskattas inkomsten
endast i den avtalsslu-

beskattes
i den kontraherende stat, hvori modtageren er hjemmeh0rende.

musvaltiossa,
jossa saaja asuu.

lande stat
där mottagaren har hemvist.

Artikel 18

Pension, livrente og udbela-

ling i
henhold til sodallov-

givningen

1.
Pension og
livrente, som udbetales fra en kontraherende stal, samt udbela-ling i henhold
til sociallovgiv-ningen i en kontraherende stat, kan kun beskattes i denne
stat.

2.
Ved udtrykkei
"livrente" forslås el fast sal be-I0b, som skal udbetales periodisk
til fastsatle tider enten for den pågaeldendes livstid, for el besteml lidsrum
eller for el tidsrum, der läder sig bestemme, og som erlaegges pä grundlag af
en forpligtdse lil al praestere disse udbeta-linger som modyddse for dertil
svarende fuldl vederlag i penge eller penges vaerdi.

18 artikla

Elake, elinkorko sekä sosiaa-lilainsäädännön mukaan
ta-pahtuva suoritus

1.
Eläkkeestä ja
elinko-rosia, joka maksetaan sopimusvaltiosta, sekä sopimusvallion
sosiaalilainsäädän-nön mukaan lapahtuvasta suorituksesta verotetaan vain tässä
valtiossa.

2.
Sanonnalla "elinkorko" tarkoitetaan
vahvis-teltua rahamäärää, joka määrätlyinä ajankohiina joko asianomaisen
dinkautena tai yksilöilynä taikka lietlynä aikana toisluvasti maksetaan ja
joka perustuu vdvoiluk-seen toimeenpanna maksul täyden raha- tai rahanarvoi-sen
suoriluksen vastik-keeksi.

Artikel 18

Pension, livränta och utbetalning enligt
sociallagslifl-ningen

1. Pension och livränta

som betalas från en avtals

slutande stal saml utbetal

ning enligt sociallagstiflning-

en i en avtalsslulande stat be

skattas endast i denna stat.

2. Med uttrycket "livrän

ta" förstås ett fastställt be

lopp, som betalas periodiskt

på fastställda tider under ve

derbörandes livslid eller un

der angiven eller fastställbar

tidrymd och som utgår på

grund av förpliktelse att

verkställa dessa utbetalning

ar såsom ersättning för där

emot fullt svarande vederlag

i penningar eller penningars

värde.

Artikel 19 Offentlige hverv

1.
Vederlag
(undtagen pensioner), der udbetales af en kontraherende stat, dens politiske
underafdelinger, lokale myndigheder eller of-fentligretlige inslitulioner til
en fysisk person for udf0rel-se af hverv for denne stat, dens politiske underafdelinger,
lokale myndigheder eller offenlligrellige institutioner, kan kun beskalles i
denne stat.

2.
Et sådant
vederlag kan imidlertid kun beskalles i den kontraherende stat, i hvilken
hvervet udf0res, såfremt modtageren er en i denne stal hjemmeh0rende person,
og

19 artikla Julkinen palvelus

1.
Hyvityksestä
(däkellä lukuun ottamatta), jonka sopimusvaltio, sen valtiollinen osa,
paikallisviranomainen tai julkisoikeuddlinen laitos maksaa luonnollisdle henkilölle
työstä, joka lehdään tämän valtion, sen valliollisen osan,
paikallisviranomaisen tai julkisoikeuddlisen laitok-sen palvduksessa, verotetaan
vain tässä valtiossa.

2.
Tällaisesta
hyvityksestä verotetaan kuilenkin vain siinä sopimusvaltiossa, jossa työ
lehdään, jos saaja on henkilö, joka asuu tässä valtiossa ja

Artikel 19 Offentlig tjänst

1. Ersättning (med undan

tag för pension), som betalas

av en avtalsslutande stat,

dess politiska underavdel

ningar, lokala myndigheter

eller offentligrättsliga institu

tioner till fysisk person på

grund av arbete som utförs i

denna stats, dess politiska

underavdelningars, lokala

myndigheters eller offentlig-

rätlsliga institutioners tjänst,

beskattas endasl i denna stat.

2. Sådan
ersättning be

skallas emellertid endast i

den avtalsslulande stat där

arbetet utförs, om motta

garen är person med hemvist

i denna stat och

artfki bar sem viölakandi beirta er heimilisfastur.

legges i
den kontraherende stat der mottageren er bosalt.

lande stal
där mollagaren har hemvist.

18. gr.

Eftirlaun, lifeyrir og greidsl-

iir
alinannatrygginga

I. Eftirtaun og Iffeyri sem greiddur er frä aöildarrfki,
svo og greiöslur almanna-trygginga f aöildarriki, skal einungis skattleggja i
pvi rfki.

2. Hugtakiö "Iffeyrir" merkir lillekna ljärha;ö
sem greidd er manni meö vissu millibili ä tilteknum timum i lifanda lifi, eöa
um tiltekiö timabil, eöa timabil sem haegt er aö äkvaröa, og greidd er
samkvaemt skuldbindingu um aö inna bessar greiöslur af hendi gegn fullna;gjandi
eöa fullu endurgjaldi f peningum eöa peningafgildi.

Artikkel 18

Pensjon, livrente og utheta-

ling i
henhold til sosiallovgiv-

ningen

1.
Pensjon og
livrente, som ulbetales fra en kontraherende stat, samt utbetaling i henhold
lil sosiallovgivnin-gen i en kontraherende stat skal bare kunne skattlegges i
denne stat.

2.
Uttrykket
"livrente" betyr et fastsatt bel0p, som belales periodisk til
fastsatle lider, på livstid eller i l0pel av et bestemt eller konslater-bart
tidsrom, og som erlegges i henhold til en förpliktelse til å företa disse
ut-belalinger som molytdse for dertil svarande fullt vederlag i penger eller
pengers verdi.

Artikel 18

Pension, livränta och utbetalning enligt
sociallagslift-ningen

1.
Pension och
livränta som betalas från en avtals-slutande stat samt utbetalning enligt
sociallagstiftningen i en avtalsslutande stat beskattas endasl i denna stat.

2.
Med uttrycket
"livränta" förstås ett fastställt belopp, som betalas periodiskt på
fastställda lider under vederbörandes livslid eller under angiven eller
fastställbar lidrymd och som utgår på grund av förpliktelse all verkställa
dessa utbetalningar såsom ersättning för däremot fullt svarande vederlag i
penningar eller penningars värde.

19. gr. Opinbert starf

1. Endurgjald (aö undan-teknum eftirlaunum) sem greitl er
af aöildarrfki, opin-berum aöila, sveitarsijörn eöa opinberri stofnun i bvf lil
manns fyrir starf hans f bjön-ustu bessa rfkis, opinbers aöila sveilarsljörnar
eöa opinberrar stofnunar bess skal einungis skattleggja f bvf riki.

2. SIfkt endurgjald skal bö einungis skattleggja i bvf
aöildarriki bar sem starfiö er inni af hendi aö viölakandinn sé aöili
heimilisfastur i pvi riki og

Artikkel 19 Offentlig tjeneste

1.
Godtgj0relse
(unntatt pensjon) som utredes av en kontraherende stat eller en av dens
regionale eller lokale förvaltningsmyndigheter eller offentligrellslige
inslitu-sjoner til en fysisk person i anledning av Ijenester som er ylet denne
stat eller nevnte förvaltningsmyndigheter og institusjoner, skal bare kunne
skattlegges i denne stal.

2.
Slik
godlg0relse skal imidlertid bare kunne skattlegges i den kontraherende stat
der arbeidet utf0res hvis mottageren er en person som er bosatt i denne stat og

Artikd 19 Offentlig tjänst

1.
Ersättning (med
undanlag för pension), som betalas av en avtalsslulande stal, dess politiska
underavdelningar, lokala myndigheter eller offenlligrättsliga institutioner
till fysisk person på grund av arbete som utförs i denna stats, dess politiska
underavdelningars, lokala myndigheters eller offentligrättsliga institutioners
tjänst, beskattas endast i denna stal.

2.
Sådan
ersättning beskattas emellertid endasl i den avtalsslulande stat där arbetet
utförs, om mottagaren är person med hemvist i denna stat och

a)
er statsborger
i denne stat; eller

b)
ikke blev
hjemmeh0-rende i denne stat alene med det formål at udf0re hvervet; eller

c)
ikke kan
beskattes af vederlaget i den stat, fra hvilken detle udbetales.

a)
on tämän
valtion kansalainen; lai

b)
häneslä ei
tullut tässä valtiossa asuvaa ainoastaan tämän työn tekemiseksi; tai

c)
hänlä ei voida verottaa
hyvityksestä siinä valtiossa, josla se maksetaan.

a)
är medborgare i
denna stat; eller

b)
inle fick
hemvist i denna stat uteslutande för atl ulföra arbetet; eller

c)
inle kan
beskattas för ersättningen i den stat från vilken denna betalas.

Artikel 20

Studerende og praktikanter

1. En person, som be-

s0ger en kontraherende stal

udelukkende med henblik på

a)
studier ved et
universitet eller anden undervisningsanstalt i denne kontraherende stat,
eller

b)
fortetnings-,
industri-, landbmgs- eller skovbrugs-praktik i denne kontraherende stal,

og som er eller umiddelbart f0r bes0get var hjemmeh0-rende
i en anden kontraherende stat, beskattes ikke i den f0rslnaevnte stat af
be-l0b, som han oppebaerer fra kilder uden for denne stal lil sit underhold,
sit studium eller sin uddannelse.

2. En
person, som slu-

derer ved universitet eller

anden undervisningsanstalt i

en kontraherende stat, og

som under midlertidigt

ophold i en anden kontrahe

rende stat har beskaeftigdse i

denne anden stat i h0jst 100

dage inden for samme kalen

derår for al opnå praktisk er-

faring i tilslutning til stu-

dierne, beskalles i sidst

naevnte kontraherende stat

kun af den del af indkomsten

ved beskaeftigelsen, som

överstiger en gennemsnitlig

månedsindkomst på 2 000

20 artikla

Opiskdijat Ja harjoittdijat

1. Henkilöä, joka oleske

lee sopimusvaltiossa ainoas

taan

a)
tässä
sopimusvaltiossa olevassa yliopistossa tai muussa opeluslaitoksessa
harjoilettavia opintoja varten, tai

b)
tässä
sopimusvaltiossa tapahtuvaa liikealan, leolli-suuden, maatalouden tai
metsälalouden harjoittdua varten

ja joka asuu tai välittömästi ennen tälä oleskdua asui
toisessa sopimusvaltiossa, ei ensiksi mainitussa valtiossa verotela
rahamääristä, jotka hän saa tämän valtion ulkopuolella olevasla lähleestä
elalustaan, koulutustaan tai harjoittduaan varten.

2. Henkilö,joka
opiskdee

sopimusvaltiossa olevassa

yliopistossa ja joka tilapäisen

oleskdun aikana toisessa so

pimusvaltiossa työskenldee

tässä toisessa valtiossa enin

tään 100 päivää saman kalen

terivuoden aikana saadak-

seen opintoihin liityvää käy

tännön kokemusta, verote

taan viimeksi mainitussa val

tiossa vain työstä saadun lu

lon siitä osasta, joka ylitlää

2000 Ruotsin kmunun surui-

sen keskimääräisen kuukau-

situlon lai sen vasla-arvon

Suomen, Islannin, Norjan tai

Artikel 20

Studerande och praktikanter

1. Person som vistas i en

avtalsslutande stal uteslutan

de för

a)
studier vid
universitet eller annan undervisningsanstalt i denna avtalsslutande stat,
eller

b)
affärs-,
industri-, lantbruks- eller skogsbrukspraktik i denna avtalsslutande stat,

och som har eller omedelbart före vistelsen hade hemvist i
en annan avtalsslutande stat, beskattas inle i den förstnämnda staten för
belopp som han erhåller från källa utanför denna stat för sitt uppehälle, sin
undervisning eller utbildning.

2. Person
som studerar

vid universitet eller annan

undervisningsanstalt i en av

talsslutande stat och som un

der tillfällig vistelse i annan

avtalsslulande stal har an

ställning i denna andra stat

under högst 100 dagar under

elt och samma kalenderår för

att erhålla praktisk erfaren

het i anslutning till studierna,

beskattas i sistnämnda av

talsslulande stat endast för

den del av inkomsten av an

ställningen som överstiger

en genomsnittlig månadsin

komst av 2000 svenska kro-

a)
sé
rrlrisborgari bess rrlris; eöa

b)
hafi ekki oröiö
heimilisfastur i bessu rfki eingöngu f bvf skyni aö inna betta starf af hendi;
eöa

c)
ekki sé unnl aö
skattleggja hann vegna endurgjaldsins f bvi riki sem greiddi endurgjaldiö.

a)
er statsborger
av denne stat; eller

b)
ikke bosatte
seg der utelukkende for å utf0re de nevnte Ijenester; eller

c)
ikke kan
skattlegges for godlgj0relsen i den stat fra hvilken denne ulbetales.

a)
är medborgare i
denna stat; eller

b)
inte fick
hemvist i denna stat uteslutande för atl utföra arbetet; eller

c)
inle kan
beskattas för ersättningen i den stat från vilken denna betalas.

20. gr.

Nämsmenn og neinar

1. Aöili sem dvelur f aöildarrfki einungis i beim
lil-gangi:

a) aö nema
viö häsköla eöa aöra mennlastofnun f aöildartrlrinu eöa

Artikkel
20

Studenter og praktikanter

I. En person som oppholder seg i en kontraherende stal
utelukkende for

a) studier
ved et universitet eller annen undervisningsanstalt i denne kontraherende
stat, eller

Artikel 20

Studerande och praktikanter

I. Person som vistas i en avtalsslulande stat uteslutande för

a) studier vid universitet eller annan undervisningsanstalt
i denna avtalsslutande stat, eller

b) aö nema viöskipla-, iönaöar-, landbunaöar eöa
skögarnylingarstörf f aöild-arrrlrinu

og er eöa
slöast var fyrir dvölina heimilisfastur f ööru aöildartrlri, er ekki skattskyldur
f fyrrnefnda rrlinu af Qärhsö sem upprunnin er ulan bess rikis sem hann faer
til aö standa slraum af fram-fa;rslu sinni, nämi eöa bJålf un.

2. Aöila, sem stundar näm viö häsköla eöa aöra mennlastofnun
i aöildarrrTri og sem dvelsl um stundarsakir i ööru aöildarrrTci og starfar i
pvi riki aö hämarki f 100 daga ä sama almanaksäri lil aö afla sér hagnyirar
reynslu f tengslum viö nämiö, skal einungis skattleggja f sföamefnda
aöildarrfkinu af beim hluta tekna vegna slarfsins sem er umfram 2000 saenskar
kronur aö meöaltali ä mänuöi eöa jafnviröi beirtar fjär-haeöar f dönskum,
finnskum fslenskum eöa norskum

b) å få fortelnings-, industri-, landbruks- eller skogs-brukspraksis
i denne kontraherende stat,

og som har
eller umiddelbart f0r oppholdet hadde bopel i en annen kontraherende stal, skal
i f0rstnevnte stal ikke undergis beskatning av bel0p som han oppebaerer fra
kilder utenfor denne f0rstnevnte stat lil sitt opphold, sin undervisning eller
uldannelse.

2. En person som sluderer ved universitet eller annen
undervisningsanstalt i en kontraherende stat, og som under midlertidig opphold
i en annen kontraherende stat er ansatt i denne annen stal i h0ysl 100 dager innenfor
ett og samme kalenderår for ä oppnå praktisk erfaring i tilslutning til
studiene, skal i den sistnevnle kontraherende stal bare skattlegges av den del
av inntekten ved anseltdsen som överstiger en gjennomsniltlig måned-sinnlekt
på 2000 svenske

b) affärs-, industri-, lantbruks- eller skogsbrukspraktik
i denna avtalsslutande stat,

och som
har eller omedelbart före vistelsen hade hemvist i annan avtalsslutande stat,
beskattas inte i den förstnämnda stålen för belopp som han erhåller från källa
utanför denna stat för sitt uppehälle, sin undervisning eller utbildning.

2. Person som studerar vid universitet eller annan
undervisningsanstalt i en avtalsslulande stal och som under tillfällig
vistelse i annan avtalsslulande stat har anställning i denna andra stat under
högst 100 dagar under ett och samma kalenderår för att erhålla praktisk erfarenhet
i anslutning till studierna, beskattas i sistnämnda avtalsslutande stal endast
för den del av inkomsten av anställningen som överstiger en genomsnittlig
månadsinkomst av 2000 svenska kro-

svenske
kröner eller mod-vaerdien i dansk, finsk, isländsk eller norsk valuta. Fra
beskatning undtages if0lge detle slykke dog sammenlagl hojst 6000 svenske
kröner pr. kalenderår eller modvtcr-dien i dansk, finsk, isländsk eller norsk
valuta. For-naivnte bel0b omfatter del for det pågaeldende kalenderår
gaeldende personfra-drag.

3. De kompetente myndigheder i de kontraherende stater
traeffer aftale om anvendelsen af bestemmelserne i stykke 2. De kompetente
myndigheder kan også traeffe aftale om sådan aendring af de der naevnte bel0b,
som findes rimelig under hensyn lil förändring i penge-vaerdi, aendret
lovgivning i nogen af de kontraherende stater eller anden lignende årsag.

Tanskan
rahana. Tämän kohdan mukaisesti vapaulelaan veroluksesla kuilenkin yh-teensä
enintään 6000 Ruotsin kruunua kalenlerivuotta kohli tai sen vasta-arvo Suomen,
Islannin, Norjan tai Tanskan rahana. Edellä mainitiuun määrään sisältyy
kysymyksessä olevalta ka-lenterivuoddta myönneltävä henkilökohtainen vähennys.

3. Sopimusvaltioiden toimivaltaiset viranomaiset so-pivat
keskenään 2 kappaleen määräysten sovdlamisesla. Toimivaltaiset viranomaiset
voivat myös sopia sdlaisesta muutoksesla siinä mainittui-hin rahamääriin, joka
rahan arvon muuttumiseen, jonkin sopimusvallion muutlunee-seen lainsäädäntöön
tai muu-hun sellaiseen seikkaan nähden katsotaan kohtuulliseksi.

nor eller
motvärdet i danskt, finskt, isländskt eller norskt myntslag. Frän beskattning
enligt denna punkl undantages dock sammanlagt högst 6000 svenska kronor per kalenderår
eller motvärdet i danskt, finskt, isländskt eller norskt myntslag. Förenämn-da
belopp innefattar personligt avdrag för kalenderåret i fråga.

3. De behöriga myndigheterna i de avtalsslutande staterna
träffar överenskommelse om tillämpningen av bestämmelserna i stycke 2. De
behöriga myndigheterna kan också träffa överenskommelse om sådan ändring av
där omnämnda belopp som finnes skälig med hänsyn till förändring i penningvärde,
ändrad lagstiftning i någon av de avtalsslutande staterna eller annan liknande
omständighet.

Artikel 21

Forrelningsvirksomhed og personlige tjenesleydelser uden
for en kontraherende stats kyst

1.
Medmindre
bestemmelserne i slykke 2 og 3 med-f0rer andel, skal en person, der er
hjemmeh0rende i en kontraherende stal, og som uden for en anden kontraherende
stats kyst driver fortet-ningsvirksomhed, der har förbindelse med udforskning
eller udnyttelse af naturforekomster på denne anden stats havbundsområde, anses
for at have et fast driftssted eller et fast sted i denne anden stat.

2.
Bestemmelserne i stykke 1 finder ikke anvendelse,
hvis virksomheden

21 artikla

Sopimusvallion rannikon ulkopuolella tapahtuva
liike-toiminta tai työ

I. Jollei 2 ja 3 kappaleen määräyksistä muuta johdu, katsotaan
sopimusvaltiossa asuvalla henkilöllä, joka loisen sopimusvallion rannikon
ulkopuolella harjoittaa tämän loisen valtion merenpohja-alueen luonnonvarojen
tutkimiseen lai hyväksikäyltöön liiltyvää liiketoimintaa, olevan kiinteä
toimipaikka lai kiinteä paikka tässä toisessa valtiossa.

2. Tämän artiklan 1 kappaleen määräyksiä ei sövd-leta,
jos toiminta kestää

Artikel 21

Ajjärsverksamhet och anställning utanför en avtalsslutande
stals kust

1.
Om inte bestämmelserna
i styckena 2 och 3 föranleder annat, anses sådan person med hemvist i en
avtalsslutande stat, som utanför annan avtalsslutande stats kust bedriver
affärsverksamhet som har samband med utforskning eller utnyttjande av
naturtillgångar på denna andra stats havsboltenom-råde, ha fast driftställe
eller stadigvarande anordning i denna andra stat.

2.
Bestämmelserna
i stycke I tillämpas inte, om verksamheten pågår under tid-

gialdmiöli.
Undanbegnar skallskyldu samkvaemt bessum löluliö eru bö aö hämarki 6000
saenskar kronur ä almanaksäri eöa jafnviröi beirtar fjärhaeöar f dönskum,
finnskum, fslenskum eöa norskum gjaldmiöli. Framangreind fjärhaeö felur f sér
gildandi persönufrädrätt fyrir viökomandi almanaksär.

3. Baer stjörnvöld f aöildarrikjunum skulu gera samkomulag
um framkvaemd ä-kvaeöa 2. ti. Baer stjörnvöld geta einnig gert samkomulag um
bissr breytingar ä bar greindum fjärhajöum, sem sanngjarnar bvja, meö hliösjön
af breytingum ä pen-ingagildi, breyttri löggjöf f einhverju aöildarrfkjanna eöa
öörum svipuöum äslaeöum.

kröner
eller molverdien herav i dansk, finsk, isländsk eller norsk valuta. Fra beskatning
i henhold til delte punkt unntas dog sammenlagl h0yst 6000 svenske kröner pr.
kalenderår eller molverdien i dansk, finsk, isländsk eller norsk valuta.
Forannevnte bel0p omfatter det for angjeldende kalenderår gjeldende
personfra-drag.

3. De kompetente myndigheter i de kontraherende slaler
treffer avtale om anvendelsen av bestemmelsene i punkt 2. De kompetente
myndigheter kan også treffe avtale om slik endring av de der nevnte bel0p som
finnes rimelig under hensyn til förändring i pengeverdi, endrel lovgivning i
noen av de kontraherende stater eller annen lignende omstendighel.

nor eller
motvärdet i danskt, finskt, isländskt eller norskt myntslag. Från beskallning
enligt denna punkl undantages dock sammanlagt högst 6000 svenska kronor per kalenderår
eller motvärdet i danskt, finskt, isländskt eller norskt myntslag. Förenämn-da
belopp innefattar personligt avdrag för kalenderåret i fråga.

3. De behöriga myndigheterna i de avtalsslulande staterna
träffar överenskommelse om tillämpningen av bestämmelserna i punkt 2. De
behöriga myndigheterna kan också träffa överenskommelse om sådan ändring av
där omnämnda belopp som finnes skälig med hänsyn till förändring i penningvärde,
ändrad lagstiftning i någon av de avtalsslutande staterna eller annan liknande
omständighet.

21.gr .

Atvinnurekstur og launaö starf undan ströndum aöildarrikis

Artikkd 21

Virksomhet og l0nnsarbeid utenfor en kontraherende stats
kyst

Artikd 21

Affärsverksamhet och anställning utanför en
avtals-slutande stals kust

I.
Leiöi ekki annaö af
ä-kvaeöum 2. og 3. II. skal telja aö aöili heimilisfastur i aöildarrfki, sem
stundar atvinnurekstur undan ströndum annars aöildarrfkis sem tengdur er
rannsöknum eöa hagnyringu nätturuauöaefa ä hafsbotnssvaeöi sföamefnda
rikisins, hafi fasta atvinnustöö eöa fasta stofnun f sföamefnda rfkinu.

I.
Når ikke annet fremgår
av bestemmelsene i punktene 2 og 3, skal en person bosatt i en kontraherende
stat som utenfor en annen kontraherende stats kyst driver virksomhet knyttet
til unders0kelse eller utnyttelse av naturforekomster på denne annen stats
havbunnsom-råde, anses for å ha fast driftssted eller fast sted i denne annen
stat.

I.
Om inte bestämmelserna
i punkterna 2 och 3 föranleder annal, anses sådan person med hemvist i en
avtalsslulande stat, som utanför annan avtalsslutande stals kust bedriver
affärsverksamhet som har samband med utforskning eller utnyttjande av
naturtillgångar på denna andra stats havsbottenområde, ha fast driftställe
eller stadigvarande anordning i denna andra stal.

2. Åkvaeöi 1. II. eiga ekki viö ef starfsemin fer fram ä
einu eöa fleiri timabilum sem

2.
Bestemmelsene i punkt I fär ikke anvendelse dersom virksomhelen pågår i en
eller

2. Bestämmelserna i

punkl I
tillämpas inte, om verksamheten pågår under

finder sted i en eller flere perioder, som sammenlagl
ikke överstiger 30 dage inden for en 12 måneders période.

3.
Ved anvendelsen
af stykke 2 gaelder, at en virksomhed, som drives af el foretagende, som er
indbyrdes förbundet med el andet foretagende, anses drevet af del f0rslnaevnle
foretagende, hvis virksomheden i vaesent-1ig grad er den samme som den, der
drives af delte andel foretagende. Foretagender anses for al vaere indbyrdes
forbundne, hvis del ene foretagende direkte eller indirekte deltager i
ledeisen af eller kontrollen af det andet foretagende eller dellager i kapitalen
i delte foretagende, eller hvis samme personer direkte eller indirekte
dellager i ledeisen af eller kontrollen af begge foretagender eller deltager i
kapitalen i disse foretagender.

4.
Bestemmelserne
i artikel 8, stykke I, finder anvendelse på indkomsl ved transport af
personel og materiel med skib eller luftfartpj lil el havbundsområde som omhandlel
i stykke 1, eller ved drift af bugserbåde, forsy-ningsskibe og andre fart0jer,
som anvendes i lignende 0jemed i förbindelse med virksomhed, som omhandlel i
naevnte stykke.

5. Bestemmelserne i artikel 13, slykke 4, og artikel 23,
stykke 3, finder anvendelse henholdsvis pä fortjeneste ved afhaendelse af
skibe, både og luftfart0jer, som omhandlel i slykke 4, og på formue beslående
af sådanne skibe, både og luftfar-t0jer.

yhdessä tai useammassa jaksossa yhteensä enintään 30
päivää kahdenloista kuukauden aikana.

3.
Tämän artiklan
2 kappaletta sovellettaessa pidelään loisen yrityksen kanssa etuyhteydessä
olevan yrityksen haijoittamaa toiminlaa viimeksi mainitun yrityksen
harjoitlamana, jos toiminta on olennaisesli samaa kuin tämän loisen yrityksen
har-joittama toiminta. Yritysten katsotaan olevan etuyhteydessä keskenään, jos
yritys välittömästi lai välillisesti osallistuu loisen yrityksen johtoon tai
valvontaan tahi omistaa osan tämän yrityksen pääomasta taikka jos samat
henkilöt välittömästi lai välillisesti osallistuvat mo-lempien yritysten
johtoon lai valvontaan tahi omistavat osan näiden yritysten pääomasta.

4.
Tämän
sopimuksen 8 artiklan I kappaleen määräyksiä sovdletaan tuloon, joka saadaan
laivalla tai ilma-aluksella lapahtuvasta henki-löiden ja tarvikkeiden
kul-jetuksesta I kappaleessa tarkoiletulle merenpohja-aluedle tahi hinaajien,
huol-toaluslen ja muiden saman-kaltaisiin tehtäviin käyteliy-jen aluslen
käyttämisestä mainitussa kappaleessa tarkoiletun toiminnan yh-teydessä.

5. Tämän sopimuksen 13

artiklan 4 kappaleen ja 23 ar

tiklan 3 kappaleen määräyk

siä sovdletaan voittoon, joka

saadaan 4 kappaleessa tar-

koitellujen laivojen, venei

den ja ilma-alusten luovuluk

sesla, ja varallisuuleen, joka

koostuu lällaisisla laivoisla,

veneistäja ilma-aluksisla.

rymd eller tidrymder som sammanlagt inle överstiger 30
dagar under loppet av en tidrymd av tolv månader.

3. Vid tillämpningen av stycke 2 gäller, atl verksamhet,
som bedrivs av ett förelag som har intressegemenskap med annat företag, anses
bedriven av del förstnämnda förelaget, om verksamheten i väsentlig grad är
densamma som den som bedrivs av detta andra företag. Förelag anses ha
intressegemenskap, om det ena företagel direkt eller indirekt dellager i
ledningen eller övervakningen av del andra företaget eller äger del i detta
förelags kapital eller om samma personer direkt eller indirekt deltager i
ledningen eller övervakningen av båda förelagen eller äger del i dessa
företags kapital.

4. Bestämmelserna i artikel 8 stycke I tillämpas på
inkomst av transport av personal och materiel med skepp eller luftfartyg till
havsbottenområde som avses i stycke 1 eller av drift av bogser-bålar,
försörjningsfarlyg och andra fartyg som används för liknande uppgifter i
samband med verksamhet som avses i nämnda stycke.

5. Bestämmelserna i artikel 13 stycke 4 och artikel 23
stycke 3 tillämpas pä vinsl på grund av överlåtelse av skepp, bålar och
luftfartyg som avses i stycke 4 respektive förmögenhet bestående av sådana
skepp, bålar och luftfartyg.

samtals vara ekki lengur en 30 daga innan 12 mänaöa
timabils.

3. Viö beitingu 2. 11. telst starfsemi, sem fyrirtaeki
tengl ööru fyrirfski rekur, rekin af fyrtnefnda fyrirtaek-inu ef starfsemit\ er
aö veru-legu leyti hin sama og sföar-nefnda fyrirtaekiö rekur. Fyrirtaeki
leljast lengd begär annaö fyrirtaekiö tekur beinan eöa öbeinan bätt f stjörn
eöa yfirräöum hins fyrirtaekisins, eöa ä hluta af fjärmagni bess, eöa sömu
aöilar laka beinan eöa öbeinan bätt f stjörn eöa yfirräöum beggja
fyrir-laekjanna eöa eiga hluta. af fjärmagni beirta.

flere
perioder som sammenlagl ikke överstiger 30 dager i löpet av en 12 måneders
période.

3. Ved
anvendelsen av punkl 2 skal virksomhet som drives av et foretagende som har
interessefdlesskap med et annet foretagende, anses drevet av del f0rslnevnte foretagende,
hvis virksomhelen i vesenllig grad er den samme som den som drives av det
annet foretagende. Foretagender anses å ha in-leressefdlsskap, hvis det ene
foretagende direkte eller indirekte deltar i ledeisen eller kontrollen av det
annet foretagende eller der andel i delte foretagendels kapital, eller om
samme personer direkte eller indirekte deltar i ledeisen eller kontrollen av
begge foretagender eller der andel i disse foretagenders kapital.

tidrymd
eller lidrymder som sammanlagt inte överstiger 30 dagar under loppet av en
tidrymd av tolv månader.

3. Vid
tillämpningen av punkt 2 gäller, att verksamhet, som bedrivs av ett förelag
som har intressegemenskap med annal företag, anses bedriven av det förstnämnda
företaget, om verksamheten i väsentlig grad är densamma som den som bedrivs
av detta andra förelag. Företag anses ha intressegemenskap, om det ena företaget
direkt eller indirekt deltager i ledningen eller övervakningen av det andra
företaget eller äger del i detta företags kapital eller om samma personer
direkt eller indirekt dellager i ledningen eller övervakningen av båda företagen
eller äger del i dessa företags kapital.

4. Åkvaeöi
1. ti. 8. gr. eiga viö um hagnaö af flulningi slarfsmanna og varnings meö
skipum og loflförum til hafs-botnssvaeöis, sbr. 1. II., eöa af rekstri drättarbäta,
birgöa-skipa og annarra skipa sem notuö em lil svipaöra verk-efna i sambandi
viö starfsemi samkvaemt nefndum löluliö.

4.
Bestemmelsene i artikkel 8 punkl 1 får anvendelse på inntekt av transport av
personell og forsyninger med skip eller luftfart0y til hav-bunnsområde som
omhandlel i punkt I, eller ved drift av taubåter, forsyningsfart0yer og andre
fart0yer som anvendes for lignende formål i förbindelse med virksomhet som
omhandlel i nevnte punkt.

4.
Bestämmelserna i artikel 8 punkl I tillämpas på inkomst av transport av personal
och materiel med skepp eller luftfartyg till havsbot-lenområde som avses i
punkt 1 eller av drift av bogserbå-tar, försörjningsfartyg och andra fartyg som
används för liknande uppgifter i samband med verksamhet som avses i nämnda
punkt.

5. Åkvaeöi
4. ti. 13. gr. og 3. ti. 23. gr. eiga viö um hagnaö af sölu beirta skipa, bala
og loflfara sem um er raett f 4. il., svo og af eignum sem fölgnar eru f slfkum
skipum, bätum og loflfömm.

5.
Bestemmelsene i artikkel 13 punkl 4 og artikkel 23 punkt 3 får anvendelse på
gevinst ved avhendelse av skip, baler og luftfart0yer som omhandlel i punkt
4, respektive formue i slike skip, baler og luftfart0yer.

5. Beslämmelserna i artikel 13 punkl 4 och artikel 23
punkt 3 tillämpas på vinst på grund av överlåtelse av skepp, båtar och
luftfartyg som avses i punkl 4 respektive förmögenhet bestående av sådana
skepp, båtar och luftfartyg.

5 Riksdagen 1983/84. I saml. Nr 19

6. Uanset andre bestemmelser i denne overenskomst gaelder
f0lgende om beskat-ningen af l0n og andre lignende vederlag, som en person,
der er hjemmeh0rende i en kontraherende stat, erhverver ved arbejde, som
ud-f0res uden for en anden kontraherende stats kyst for en arbejdsgiver, som
driver sådan virksomhed, som omhandlel i slykke 1:

a)
Medmindre
bestemmelserne under b)-d) medf0rer andet, kan sådant vederlag beskattes i
denne anden stat, men kun hvis arbejdet finder sted der i mere end 30 dage
inden for en lolv-måneders période.

b)
Sådant vederiag
kan kun beskattes i den f0rst-naevnte kontraherende stat, såfremt

1)
arbejdet har
förbindelse med udnyttdsen af oliefore-komster, som befinder sig pä midtlinien
mellem en kontraherende stat og en anden stat,

2)
der foreligger
aftale mellem disse stater om faelles udnyttelse af forekomsterne, og

3)
udnyttdsen sker
samtidig på begge sider af midtlinien.

Bestemmelserne i detle afsnil finder kun anvendelse efter
aftale herom mellem de kompetente myndigheder i de kontraherende stater.

c) Sådant vederlag beskat

tes i overensstemmelse med

bestemmelserne i artikel 15,

slykke 3 a), hvis arbejdet ud-

f0res om bord på en bäd eller

el skib, som omhandlel i

stykke 4 i denne artikd.

6. Tämän sopimuksen muiden määräysten estämättä
noudatetaan seuraavia määräyksiä sellaisen lulon ja muun samankallaisen hyvityksen
verotuksessa, jonka sopimusvaltiossa asuva henkilö saa loisen sopimusvallion
rannikon ulkopuolella tehdystä työstä lyönantajan lukuun, joka siellä
harjoittaa I kappaleessa tarkoitettua toiminlaa:

a)
Jollei b)-d)
kohdan määräyksistä muuta johdu, voidaan tällaisesta hyvityksestä verottaa
tässä toisessa valtiossa vain, jos työ kestää siellä yhdessä lai useammassa
jaksossa yhteensä yli 30 päivää kahdenloista kuukauden aikana.

b)
Tällaisesta
hyvityksestä verotetaan vain ensiksi mainitussa sopimusvalticssa jos

1)
työ liittyy
öljyesiinty-män hyväksikäyltöön, joka sijaitsee sopimusvallion ja loisen
valtion välisellä keski-viivalla,

2)
näiden
valtioiden välillä on sopimus, joka koskee esiinlymien yhleislä hyväksi-käyltöä,
ja

3)
hyväksikäyttö
lapahtuu samanaikaisesti keskiviivan molemmilla puolilla.

Tämän kohdan määräyksiä sovdletaan vain, milloin sopimusvaltioiden
toimivaltaiset viranomaiset oval leh-neet asiasta sopimuksen.

c) Tällaisesta hyvityk

sestä verotetaan 15 artiklan 3

kappaleen a) kohdan mää

räysten mukaan, jos työ leh

dään tämän artiklan 4 kappa

leessa tarkoitetussa veneessä

tai laivassa.

6. Utan hinder av övriga bestämmelser i detla avtal gäller
följande om beskattningen av lön och annan liknande ersättning som person med
hemvist i en avtalsslutande stat uppbär på grund av arbete vilkel utförs utanför
annan avtalsslutande stats kust för arbetsgivare som bedriver sådan verksamhet
där som avses i stycke I:

a)
Om inte
bestämmelserna i punkterna b)-d) föranleder annal, får sådan ersättning
beskattas i denna andra stat endast om arbetet pågår där under tidrymd eller
tidrymder som sanfimanlagt överstiger 30 dagar under en lidrymd av tolv
månader.

b)
Sådan
ersättning beskattas endast i den förstnämnda avtalsslutande staten om

1)
arbetet har
samband med utnyttjandet av oljeföre-komsler som befinner sig på mittlinjen
mellan en avtalsslulande stat och annan stat,

2)
avlal
föreligger mellan dessa stater om gemensamt utnyttjande av förekomsterna, och

3)
utnyttjandet sker
samtidigt på båda sidor om mittlinjen.

Beslämmelserna i denna punkl tillämpas endast efter
överenskommelse därom mellan de behöriga myndigheterna i de avtalsslulande
staterna.

c) Sådan e.sättning be

skattas enligt bestämmelser

na i artikel 15 stycke 3 a), om

arbetet utförs ombord på båt

eller skepp som avses i styc

ke 4 av denna artikel.

6. Prätt fyrir önnur ä-kvaeöi samnings bessa gildir
eftirfarandi um skalllagningu launa og annars svipaös end-urgjalds sem aöili
heimilisfastur i aöildartfki hlytur fyrir vinnu sem innt er af hendi undan
ströndum annars aöildartfkis fyrir atvinnu-rekanda sem rekur starfsemi sem
fellur undir 1. ti.:

a)
Leiöi ekki
äkvaeöi staf-liöa b)-d) lil annars getur slikt endurgjald bv' aöeins veriö skatllagt
i siöamefnda rfkinu aö vinnan sé innt af hendi ä einu eöa fleiri tfmabilum sem
samtals vara lengur en f 30 daga innan 12 mänaöa tfmabils.

b)
Slikt
endurgjald skal einungis skattleggja i fyrrnefnda aöildartfkinu ef:

1)
vinnan tengist
hagnyt-ingu olfulinda sem eru ä skiptilinu milli aöildarrikis og annars rfkis,

2)
samningur er
til milli bessara rfkja um sameigin-lega hagnytingu lindanna og

3)
hagnyling fer
fram samtfmis bäöum megin skiptilinu.

Åkvffiöi bessa stafliöar koma ekki til framkvaemda fyrr en
baer stjörnvöld f aöildarrikjunum hafa gert samkomulag bar um.

c) SIfkt endurgjald skal

skaltlega samkvaemt ä-

kvaeöum stafliöar a) i 3. 11.

15. gr. ef vinnan er innt af

hendi um boro f bäti eöa

skipi, sbr. 4. ti. bessarar

greinar.

6. Uansetl andre bestemmelser i denne overenskomst skal
f0lgende bestemmelser gjelde for beskatningen av l0nn og annen lignende
godtgj0relse som en person bo.salt i en kontraherende stat mottar i anledning
av l0nnsarbeid som ulf0res utenfor en annen kontraherende stals kyst for arbeids-giver
som driver slik virksomhet der som nevnl i punkl I:

a)
Når ikke noe
annet fremgår av bestemmelsene i underpunktene b)-d), kan slik godtgj0relse
skattlegges i denne annen stat bare hvis arbeidet pågår der i en eller flere
perioder som tilsammen överstiger 30 dager i l0pet av en 12 måneders période.

b)
Slik
godlgj0relse skattlegges bare i den f0rslnevnte kontraherende stat dersom

1)
arbeidet er
knyttet lil ulnytlelsen av petroleums-förekomster som ligger på midtlinjen
mellom en kontraherende stat og annen stat,

2)
overenskomst
foreligger mellom disse stater om felles utnyttelse av forekom-stene, og

3)
utnyttdsen
skjer samtidig på begge sider av midtlinjen.

Bestemmelsene i delte underpunkt får bare anvendelse
etter avtale derom mellom de kompetente myndighelene i de kontraherende stater.

c) Slik godtgj0relse skatt

legges etter bestemmelsene i

artikkel 15 punkl 3 a), der

som arbeidet utf0res ombord

i båt eller skip som omhand

lel i punkl 4 i denne artikkel.

6. Utan hinder av övriga bestämmelser i detta avtal gäller
följande om beskattningen av lön och annan liknande ersättning som person med
hemvist i en avtalsslutande stat uppbär på grund av arbete vilket utförs utanför
annan avtalsslutande stats kust för arbetsgivare som bedriver sådan verksamhet
där som avses i punkt

a)
Om inte
bestämmelserna i punkterna b)-d) föranleder annal, fär sådan ersättning
beskattas i denna andra stat endast om arbetet pågår där under tidrymd eller
tidrymder som sammanlagt överstiger 30 dagar under en lidrymd av tolv månader.

b)
Sådan
ersättning beskattas endasl i den förstnämnda avtalsslulande staten om

1)
arbetet har
samband med utnyttjandet av oljeförekomster som befinner sig pä mittlinjen
mellan en avtals-slutande stat och annan stat,

2)
avtal
föreligger mellan dessa stater om gemensamt utnyttjande av förekomsterna, och

3)
utnyttjandet
sker samtidigt pä båda sidor om mittlinjen.

Bestämmelserna i denna punkl tillämpas endasl efter
överenskommelse därom mellan de behöriga myndigheterna i de avtalsslulande
staterna.

c) Sådan
ersättning be

skattas enligt bestämmelser

na i artikel 15 punkt 3 a), om

arbetet utförs ombord pä båt

eller skepp som avses i punkt

4 av denna artikel.

d) Sådant vederlag kan kun beskattes i den stat, hvori
foretagendels virkelige ledelse har sit saede, hvis arbejdet udf0res om bord
på et luftfart0j, som omhandlel i stykke 4 i denne artikel.

7. Med
udtrykkei "havbundsområde" forstås i denne artikel havbunden og
dens undergrund inden for en kontraherende stats tertitorial-farvand saml
denne stats kontinentalsokkel.

d)
Tällaisesta hyvityksestä verotetaan vain siinä valtiossa, jossa yrityksen tosiasiallinen
johto on.jos lyö lehdään tämän artiklan 4 kappaleessa tarkoitetussa
ilma-aluksessa.

7.
Sanonnalla "meren-pohja-alue" tarkoitetaan tässä arliklassa
sopimusvallion aluevesien merenpohjaa ja sen sisustaa sekä tämän valtion
mannerjalustaa.

d) Sådan
ersättning beskattas endasl i den stat där företagel har sin verkliga ledning,
om arbetet utförs ombord på luftfartyg som avses i stycke 4 av denna artikel.

7. Med uttrycket "havs-bottenområde" förslås i
denna artikel havsbottnen och dennas underiag inom en avtalsslulande stats
tertitorial-valten samt denna stats kontinentalsockel.

Artikel 22 Andre indkomster

1.
Indkomster, der
oppebaeres af en i en kontraherende stat hjemmeh0rende person, og som ikke er
behandlet i de foranstående artikler i denne overenskomst, kan, uanset
hvorfra de hid-r0rer, kun beskattes i denne stat.

2.
Bestemmelserne i slykke 1 skal ikke finde anvendelse,
såfremt erhver-veren af indkomsten er bjem-meh0rende i en kontraherende stat
og har et fast driftssted eller et fast sted i en anden kontraherende stal, og
den rettighed eller ejendom, hvorfra indkomsten hidr0rer, har direkte förbindelse
med den virksomhed, som drives fra det fasle driftssted, henholdsvis det frie
erhverv, som ud0ves fra det fasle sted. I sådanne tilfaelde skal
bestemmelserne i ariikd 7, henholdsvis artikel 14, finde anvendelse. I tilfaelde,
hvor der til el fast driftssted eller el fast sted h0rer en fast ejendom, som
omhandlel i artikel 6, slykke 2, eller en aktie eller anden andel, som
omhandlel i arti-

22 artikla Muu tulo

I. Tulosta, jonka sopimusvaltiossa asuva henkilö saa ja jota ei käsitdlä
tämän sopimuksen edellä olevissa artikloissa, verotetaan vain tässä valtiossa
riippumatta siitä, mista tulo kertyy.

2. Tämän artiklan 1 kappaleen määräyksiä ei sovellela,
jos tulon saaja asuu sopimusvaltiossa ja hänellä on toisessa sopimusvaltiossa
kiinteä toimipaikka tai kiinteä paikka, sekä tulon maksamisen perusteena
oleva oikeus lai omaisuus tosiasiallisesti liittyy kiinteästä toimipaikasla
harjoitelluun liiketoimintaan lai kiinteästä paikasla harjoitelluun
itsenäi-seen ammatitoimintaan. Tässä tapauksessa sovdletaan 7 artiklan lai 14
artiklan määräyksiä. Jos kiinteään toimipaikkaan tai kiinteään paikkaan kuuluu
6 artiklan 2 kappaleessa tarkoitettua kiinteää omaisuutta tahi 6 artiklan 4
kappaleessa larkoitettu osake lai muu osuus, verotetaan kuilenkin tulosta,
joka saadaan tällaisesta

Artikel 22 Annan inkomst

1.
Inkomst som
person med hemvist i en avtalsslulande stat förvärvar och som inte behandlas i
föregående artiklar i delta avtal beskattas endast i denna stal, oavsett
varifrån inkomsten härrör.

2.
Bestämmelserna
i stycke I tillämpas inte om inkomsttagaren har hemvist i en avtalsslutande
stat och har fast driftställe eller stadigvarande anordning i annan
avtalsslulande stat samt den rättighet eller egendom i fråga om vilken
inkomsten betalas äger verkligt samband med rörelse som bedrivs frän del
fasta driftstället respektive självständig yrkesverksamhet som utövas från den
stadigvarande anordningen. I sådant fall till-lämpas bestämmelserna i artikel
7 respektive artikel 14. Ingår i fast driflslslälle eller stadigvarande
anordning fast egendom som avses i artikel 6 stycke 2 eller aktier eller annan
andel som avses i artikel 6 stycke 4 beskattas emellertid inkomst av sådan

d) SIfkt endurgjald skal einungis skattleggja i bvf
aöildartfki bar sem raunveruleg framkvaemdastjörn fyrirtaekisins er ef vinnan
er innt af hendi um boro i loftfari, sbr. 4. 11. bessarar greinar.

7.
Hugtakiö "hafsbotnssvaeöi" merkir f bessari grein hafsbotninn innan
landhdgi aöildamlris og baö sein undir honum er, svo og landgrunn bess rfkis.

d) Slik
godtgjorelse skattlegges bare i den stat hvor foretagendels virkelige ledelse
har sitt sele, dersom arbeidet utf0res ombord i et luftfarlöy som omhandlel i
punkt 4 i denne artikkel.

7. Uttrykket "havsbunns-område" belyr i denne
artikkel havbunnen og dens undergrunn innenfor en kontraherende stals
tertitorialfar-vann saml denne stals kontinentalsokkel.

d) Sådan
ersättning beskattas endast i den stat där företaget har sin verkliga ledning,
om arbetet utförs ombord på luftfartyg som avses i punkt 4 av denna artikel.

7. Med uttrycket "havs-bottenområde" förstås i
denna artikel havsbottnen och dennas underlag inom en avtalsslulande stats
terrilorial-vailen samt denna stats kon-linentalsockd.

22. gr. Ådrar tekjur

I. Tekjur sem aöili heimilisfastur f aöildarrfki aflar og ekki er
fjallaö um hér aö framan skal einungis skattleggja f bvf rfki og skiptir ekki
mäli hvar beirra er aflaö.

2. Åkvaeöi I. il.
eiga ekki viö ef sä er teknanna aflar er heimilisfastur i aöildarriki og hefur
fasta atvinnustöö eöa fasta stofnun f ööru aöildarrfki og réllindin eöa eignin
sem tekjurnar stafa frä eru raunverulega bundin viö atvinnurekstur sem rekinn
er af hinni föstu atvinnustöö eöa viö själfslaeöa starfsemi sem stunduö er ä
hinni föstu stofnun. i slfkum tilvikum gilda äkvaeöi 7. gr. eöa 14. gr. eftir
bvf sem viö ä. Ef fasteign, sbr. 2. 11. 6. gr., eöa hlutabréfaeign eöa önnur
hlutareign f félagi, sbr. 4. ti. 6. gr., tilheyrir faslri atvinnustöö eöa
fastri stofnun skal hins vegar skattleggja tekjur af sifkri eign eöa
eign-arhlutum samkvaemt ä-kvaeöum 6. gr.

Artikkel 22 Annen inntekt

1.
Innlekter som
tilfaller en person bosatt i en kontraherende stat, og som ikke er omhandlel i
de foranstående artikler i denne overenskomst, skal uansetl hvor de skriver
seg fra, bare kunne skattlegges i denne stat.

2.
Bestemmelene i
punkt I får ikke anvendelse, når mottageren er bosalt i en kontraherende stat
og har fast driftssted eller et fast sted i en annen kontraherende stat, og den
retlighet eller eiendom som inntekten skriver seg fra har direkte tilknyt-ning
lil den virksomhet sorn drives fra del fasle driftssted, henholdsvis det frie
yrke som ut0ves fra det fasle sted. I så fall får bestemmelsene i henholdsvis
artikkel 7 eller artikkel 14 anvendelse. I tilfelle hvor det til el fast
driftssted eller et fast sted h0rer fast eiendom som omhandlel i artikkel 6
punkt 2. eller aksje eller annen andel som omhandlel i artikkel 6 punkt 4, skal
imidlertid inntekt av slik eiendom, eller andel skattlegges i henhold

Artikel 22 Annan inkomst

1.
Inkomst som
person med hemvist i en avtalsslulande stat förvärvar och som inte behandlas i
föregående artiklar i detta avlal beskallas endasl i denna stat, oavsett
varifrån inkomsten härrör.

2.
Beslämmelserna
i punkl 1 tillämpas inte om inkomsttagaren har hemvist i en avtalsslulande
stat och har fast driftställe eller stadigvarande anordning i annan avtalsslulande
stal samt den rättighet eller egendom i fråga om vilken inkomsten betalas äger
verkligt samband med rörelse som bedrivs från det fasta driftstället
respektive självständig yrkesverksamhet som utövas från den stadigvarande
anordningen. I sådant fall tilllämpas beslämmelserna i artikel 7 respektive
artikel 14. Ingår i fast driftställe eller stadigvarande anordning fast egendom
som avses i artikel 6 punkt 2 eller aktier eller annan andel som avses i
artikel 6 punkl 4 beskattas emellertid inkomst av sådan egendom eller andel

kel 6,
stykke 4. beskalles indkomst af sådan ejendom eller andel dog i overensstemmelse
med bestemmelserne i artikel 6.

omaisuudesta
lai osuudesla, 6 artiklan määräysten mukaisesti.

egendom
eller andel med tillämpning av bestämmelserna i artikel 6.

Artikel 23 Formue

1.
Fast ejendom,
omhandlel i artikel 6, stykke 2, som ejes af en person, der er hjemmeh0rende i
en kontraherende stat, og som er beliggende i en anden kontraherende stat,
kan beskattes i denne anden stat.

2.
Aktier eller
andre andele i el selskab, som. omhandlel i artikel 6, slykke 4. og som ejes
af en person, der er hjemmeh0rende i en kontraherende stal, kan beskattes i
den kontraherende stat, i hvilken den fasle ejendom er beliggende.

3.
Skibe og
luftfart0jer, der anvendes i inlernalional trafik, samt r0riig formue, som
knyttes lil driften af sädanne skibe og luftfart0jer, kan kun beskattes i den
kontraherende stat, hvori foretagendels virkelige ledelse har sit saede. I
det omfång en stat på grund af sin lovgivning ikke kan beskalle hele formuen,
kan formuen kun beskattes i den stat. i hvilken foretagendet er
hjemmeh0-rende.

4.
Al anden
formue. lil-h0rende en person, der er hjemmeh0rende i en kontraherende stat,
kan, uanset hvor den forefindes, kun beskalles i denne stal.

5.
Uanset
bestemmelserne i stykke 4 kan r0rlig formue, som udg0r en del af
erhvervsformuen i et fast

23 artikla Varallisuus

1.
Varallisuudesla,
joka koostuu sopimusvaltiossa asuvan henkilön omisla-masta 6 artiklan 2 kappaleessa
tarkoitetusta ja toisessa sopimusvaltiossa olevasla kiinteästä omaisuudesta,
voidaan verottaa tässä toisessa valtiossa.

2.
Sopimusvaltiossa
asuvan henkilön omistamasla 6 artiklan 4 kappaleessa tarkoitetusta osakkeesla
tai muusta yhliöosuudesla voidaan verottaa siinä sopimusvaltiossa, jossa
kiinteä omaisuus on.

3.
Varallisuudesla,
joka koostuu kansainväliseen lii-kenteeseen käytetystä lai-vasla ja
ilma-aluksesta sekä tällaisen laivan ja ilma-aluksen käyltämiseen liittyvästä
irlaimesta omaisuudesta, verotetaan vain siinä sopimusvaltiossa, jossa yrityksen
tosiasiallinen johto on. Mikäli tämä valtio lainsäädäntönsä johdosla ei voi verottaa
koko varallisuudesla, verotetaan varallisuudesla vain siinä valtiossa, jossa
asuva yritys on.

4.
Muusta
sopimusvaltiossa asuvan henkilön varallisuudesla verotetaan vain tässä
valtiossa riippumatta siitä, missa varallisuus on.

5.
Tämän artiklan
4 kappaleen määräysten estämättä voidan kuilenkin varallisuudesla, joka
koostuu sopimus-

Artikel 23 Förmögenhet

1.
Förmögenhet
bestående av sådan fast egendom som avses i artikel 6 stycke 2, vilken person
med hemvist i en avtalsslutande stat innehar och vilken är belägen i annan
avtalsslutande stat, får beskattas i denna andra stat.

2.
Aktie eller
annan andel i bolag, som avses i artikel 6 stycke 4, vilken person med hemvist
i en avtalsslulande stat innehar, får beskattas i den avtalsslutande stat där
den fasta egendomen är belägen.

3.
Förmögenhet
bestående av skepp och luftfartyg som används i internationell trafik samt av
lös egendom som är hänförlig till användningen av sådant skepp och luftfartyg
beskattas endast i den avtalsslulande stal där företaget har sin verkliga ledning.
I den mån denna stal på grund av sin lagstiftning inte kan beskatta hela
förmögenheten, beskatias förmögenheten endasl i den stat där företaget har
hemvist.

4.
All annan
förmögenhet, oavsett var denna är belägen, som person med hemvist i en
avtalsslutande stat innehar, beskattas endast i denna stat.

5.
Ulan hinder av
bestämmelserna i stycke 4 får emellertid förmögenhet beslående av lös
egendom, som utgör

til
bestemmelsene i artikkel 6.

med
tillämpning av beslämmelserna i artikel 6.

23. gr. Eignir

I. Eign sem fölgin er i fasteign samkvaemt skilgrein-ingu 2. il. 6. gr.
sem er i eigu aöila heimilisfasls f aöildarrfki og sem er f ööru aöildarrfki,
mä skattleggja f sföar-nefnda rftinu.

Artikkel 23 Formue

1. Formue i fast eiendom omhandlel i artikkel 6 punkt 2,
som des av en person bosatt i en kontraherende stat, og som ligger i en annen
kontraherende stat, kan skattlegges i denne annen stat.

Artikel 23 Förmögenhet

1. Förmögenhet bestående av sådan fast egendom som avses
i artikel 6 punkl 2, vilken person med hemvist i en avtalsslulande stal innehar
och vilken är belägen i annan avtalsslulande stat, får beskattas i denna andra
stat.

2. Hlutabréfaeign eöa önnur hlutareign f félagi, sem um er
raett f4. II. 6. gr., i eigu aöila heimilisfasls i aöildarrfki mä skattleggja
f bvf aöildartfki bar sem fasleignin er.

3.
Eign sem fölgin
er f skipum og loflförum sem notuö eru ä albjööaleiöum, svo og lausafé sem
tengt er notkun sifkra skipa og loflfara, skal einungis skattleggja f bvi
aöildam'ki bar sem raunveruleg framkvaemdastjörn fyrirtaekisins hefur aösetur.
Geti bella riki ekki samkvaemt eigin löggjöf skatllagt alla eignina skal einungis
skattleggja håna f bvf rfki bar sem fyrirtaekiö er heimilisfasl.

4.
Allar aörar
eignir aöila heimilisfasls f aöildartfki skal einungis skattleggja f bvf rfki
og skiptir ekki mäli hvar bar eru staösettar.

5.
Prätt fyrir
äkvaeöi 4. II. mä skattleggja eign f lausafé sem er hluti
alvinnurekstrar-eignar fastrar alvinnustöövar

2. Aksje eller annen andel i selskap som omhandlel i artikkel
6 punkl 4, som des av en person bosatt i en kontraherende stat, kan
skattlegges i den kontraherende stal der den fasle eiendom ligger.

3. Formue i skip og lufl-fart0yer som går i inlernasjonal
fart, og I0s0re knyttet til driften av slike skip og luftfart0yer, skal bare
kunne skattlegges i den kontraherende stal hvor foretagendels virkelige
ledelse har sitt sele. I den ulstrekning denne stal på grunn av sin lovgivning ikke
kan skattlegge hele formuen, skattlegges formuen bare i den stat der foretagendet
er hjemmeh0rende.

4.
All annen
formue som tilh0rer en person bosatt i en kontraherende stat, skal, uansett
hvor den befinner seg bare kunne skattlegges i denne stat.

5.
Uansett
bestemmelsene i punkl 4 kan imidlertid formue bestående av l0s0re, som ulgi0r
driftsmidler knyl-

2.
Aktie eller
annan andel i bolag, som avses i artikel 6 punkl 4, vilken person med hemvist i
en avtalsslutande stat innehar, fär beskattas i den avtalsslulande stat där den
fasta egendomen är belägen.

3.
Förmögenhet
bestående av skepp och luftfartyg som används i internationell trafik saml av
lös egendom som är hänförlig till användningen av sådant skepp och luftfartyg
beskattas endast i den avtalsslulande stat där förelaget har sin verkliga ledning.
1 den mån denna stal på grund av sin lagstiftning inte kan beskatta hela
förmögenheten, beskattas förmögenheten endasl i den stat där företagel har
hemvist.

4.
All annan
förmögenhet, oavsett var denna är belägen, som person med hemvist i en
avtalsslulande stat innehar, beskattas endast i denna stat.

5.
Utan hinder av
bestämmelserna i punkt 4 får emellertid förmögenhet bestående av lös egendom,
som utgör

driftssted,
som et foretagende i en kontraherende stat har i en anden kontraherende stat,
eller r0rlig formue, som h0rer til el fast sted, som en person, der er
hjemmeh0rende i en kontraherende stat, har i en anden kontraherende stat med
henblik på ud0velse af frit erhverv, beskattes i denne anden stat.

valtiossa
olevan yrityksen toisessa sopimusvaltiossa olevan kiinteän toimipaikan
liikeomaisuuteen kuuluvasta irlaimesta omaisuudesta lai sopimusvaltiossa asuvan
henkilön toisessa sopimusvaltiossa itsenäistä ammatin-haijoittamisla varten
käylet-tävänä olevaan kiinteään paikkaan kuuluvasta irtai-mesta omaisuudesta,
verottaa tässä toisessa valtiossa.

del av
rörelsetillgångarna i fast driftställe, vilket ett företag i en avtalsslulande
stat har i annan avtalsslulande stat, eller av lös egendom, som är hänföriig
till stadigvarande anordning för atl utöva självständig yrkesverksamhet, som
person med hemvist i en avtalsslutande stal har i annan avtalsslulande stat,
beskallas i denna andra stat.

Artikel 24 D0dsbo

Indkomst eller formue, som beskattes hos el d0dsbo, der er
hjemmeh0rende i en kontraherende stal, kan ikke beskattes hos personer, der er
beretligede lil anpart i boet, og som er hjemmeh0-rende i en anden kontraherende
stal.

24 artikla Kuolinpesä

Tulosta lai varallisuudesla, josla sopimusvaltiossa
asuvaa kuolinpesää verotetaan, ei saa verottaa toisessa sopimusvaltiossa
asuvaa kuolinpesän osakasta.

Artikel 24 Dödsbo

Inkomst eller förmögenhet, som beskattas hos dödsbo med
hemvist i en avtalsslutande stat, fär inle beskallas hos dödsbodelägare med
hemvist i annan avtalsslulande stat.

Artikel 25

Ophcevelse af dobbellbeskatning

1. Danmark:

a) Såfremt
en person, der er hjemmeh0rende i Danmark, oppebaerer indkomsl eller ejer
formue, som if0lge bestemmelserne i denne overenskomst kan beskattes i en anden
kontraherende stal, skal Danmark, medmindre bestemmelserne i arfikel 10,
stykke 8, andel af snil, eller punkt b), medf0rer andel,

1)
indr0mme
fradrag i denne persons danske indkomstskat med el bel0b, svarende lil den
indkomstskat, som er erlagt i denne anden kontraherende stal;

2)
indr0mme
fradrag i denne persons danske formueskat med el bel0b sva-

25 artikla

Kaksinkertaisen verotuksen

poistaminen

1. Tanska

a) Milloin Tanskassa asuvalla henkilöllä on tuloa tai
varallisuutla, josta tämän sopimuksen mukaan voidaan verottaa toisessa sopimusvaltiossa,
Tanskan on, jollei 10 artiklan 8 kappaleen loisen alakappaleen tai b) kohdan
määräyksistä muuta johdu:

1)
vähennettävä
tämän henkilön Tanskan lulove-rosta lässä toisessa sopimusvaltiossa maksettua
lulo-veroa vastaava määrä;

2)
vähennettävä
tämän henkilön Tanskan varalli-suusverosta lässä toisessa

Artikel 25

Undanröjande av dubbelbeskattning

1. Danmark

a) Om person med hemvist i Danmark förvärvar inkomst
eller innehar förmögenhet som enligt bestämmelserna i detta avtal fär beskattas
i annan avtalsslutande stat, skall Danmark, såvida inte beslämmelserna i
artikel 10 stycke 8 andra avsnittet eller punkt b) föranleder annat,

1)
från denna
persons danska inkomstskatt avräkna ett belopp motsvarande den inkomstskatt som
betalas i denna andra avtalsslulande stat;

2)
från denna
persons danska förmögenhetsskatt avräkna elt belopp motsva-

Prop. 1983/84:19

sem fyrirtaeki f aöildartiki hefur i ööru aöildartrlri,
eöa lausaOäreign sem lengd er fastri stofnun lil aö stunda själfslaeöa
starfsemi, sem aöili heimilisfastur I aöildarrrTri hefur i ööru aöildartrlri,
i siöamefnda rrliinu.

tet lil el fast driftssled som et foretagende i en
kontraherende stal har i en annen kontraherende stat, eller av I0s0re knyttet
til et fast sted som en person bosatt i en kontraherende stat har i en annen
kontraherende stat for ut0velsen av et fritt yrke, skattlegges i denne annen
stat.

73

del av rördsetillgängarna i fast driftställe, vilket ett
företag i en avtalsslulande stat har i annan avtalsslulande stat, eller av lös
egendom, som är hänföriig till stadigvarande anordning för att utöva
självständig yrkesverksamhet, som person med hemvist i en avtalsslutande stat
har i annan avtalsslutande stat, beskattas i denna andra stat.

24. gr. Dänarbu

Tekjur eöa eignir sem skalllagöar eru hjä dänarbui
heimilisföstu f aöildartfki mä ekki skattleggja hjä aöila sem ä rétl lil
hluldeildar f buinu og er heimilisfastur i ööm aöildartrlri.

Artikkel 24 D0dsbo

Inntekt eller formue, som skaltelegges hos dödsbo
hjemmeh0rende i en kontraherende stat, kan ikke skattlegges hos loddeier
eller lega-tar som er bosalt i en annen kontraherende stal.

Artikel 24 Dödsbo

Inkomst eller förmögenhet, som beskattas hos dödsbo med
hemvist i en avtalsslutande stat, får inle beskattas hos dödsbodelägare med
hemvist i annan avtalsslutande stat.

25. gr.

Aåferö til ad komast hjä

tvisköttun

I. Danmörk:

a) Hafi aöili heimilisfastur 1 Danmörku tekjur eöa eigi
hann eign sem skattleggja mä samkvaemt äkvaeöum bessa samnings f ööru
aöildarrfki skal Danmörk, nema äkvaeöi 2. mgr. 8. il. 10. gr. eöa stafliöar b)
leiöi lil annars:

1)
veila sem
frädrält frä dönskum tekjuskalfi bessa aöila fjärhaeö sem svarar fil bess
lekjuskatls sem greiddur hefur veriö i siöamefnda aöildarrfkinu;

2)
veita sem
frädrält frä dönskum eignarskatti bessa aöila fjärhaeö sem svarar til

Artikkel 25

Fremgangsmåle til unngåelse av dobbellbeskatning

I. Danmark

a) Når en person bosatt i Danmark oppebaerer inntekt eller
der formue som i henhold lil bestemmelsene i denne overenskomst kan skattlegges
i en annen kontraherende stat, skal Danmark, medmindre bestemmelsene i
artikkel 10 punkt 8 annet ledd eller underpunkt b) nedenfor medf0rer noe
annet,

1)
innr0mme fradrag
i denne persons danske inn-tektsskatl med el bel0p som tilsvarer den
inntektsskalt som er betalt i denne annen kontraherende stat,

2)
innrpmme
fradrag i denne persons danske formuesskatt med et bel0p

Artikel 25

Undanröjande av dubbelbeskattning

1. Danmark

a) Om person med hemvist i Danmark förvärvar inkomst
eller innehar förmögenhet som enligt bestämmelserna i detta avtal får beskattas
i annan avtalsslulande stat, skall Danmark, såvida inte bestämmelserna i
artikel 10 punkt 8 andra stycket eller punkt b) föranleder annat,

1)
från denna
persons danska inkomstskall avräkna elt belopp motsvarande den inkomstskatt som
betalats i denna andra avtalsslutande stal;

2)
från denna
persons danska förmögenhetsskatt avräkna ett belopp motsva-

rende til den formueskat, som er erlagt i denne anden
kontraherende stat.

Fradragsbd0bet skal imidlertid ikke i noget tilfaelde
kunne overstige den del af den danske indkomstskat eller formueskat, beregnel
f0r sådant fradrag, der svares af den indkomsl eller formue, som kan beskattes
i denne anden stal.

b) Såfremt en person, der er hjemmeh0rende i Danmark,
oppebaerer indkomst eller ejer formue, som if0lge bestemmelserne i denne
overenskomst kun kan beskattes i en anden kontraherende stat, kan Danmark
medregne indkomsten eller formuen i beskalningsgrund-laget, men skal i den
danske skat af indkomsten eller formuen fradrage den del af indkomstskatten,
respektive formueskatten, der svares af den indkomst, som hidr0rer fra denne
anden stal, respektive den formue, som ejes der.

2. Finland

a) Såfremt en person, der er hjemmeh0rende i Finland,
oppebaerer indkomst eller ejer formue, som if0lge bestemmelserne i denne overenskomst
kan beskattes i en anden kontraherende stat, skal Finland, medmindre bestemmelserne
i artikel 10. stykke 8, f0rste afsnil, eller punkt b), medf0rer andet,

1)
indr0mme
fradrag i denne persons finske indkomstskat med el bel0b, svarende til den
indkomstskat, som er eriagt i denne anden kontraherende stal;

2)
indr0mme
fradrag i denne persons finske formueskat med et bel0b, sva-

sopimusvaltiossa maksettua varallisuusveroa vastaava
määrä.

Vähennyksen määrä ei kummassakaan tapauksessa kuitenkaan
saa olla suurempi kuin se ennen vähennyksen lekemislä lasketun Tanskan
tuloveron tai varallisuus-veron osa, joka jakautuu sille tulolle tai sille
varallisuu-delle, josta voidaan verottaa tässä toisessa valtiossa.

b) Milloin Tanskassa asuvalla henkilöllä on tuloa tai
varallisuutla, josta tämän sopimuksen määräysten mukaan verotetaan vain
toisessa sopimusvaltiossa, Tanska voi sisällyttää tulon tai varallisuuden
verotuspe-rusteeseen, mutta sen on vähennettävä tulon lai varallisuuden
perustedla suorilet-lavasta Tanskan verosla se tuloveron tai varallisusveron
osa, joka jakautuu tästä toisesla valtiosla saadulle tulolle lai siellä
olevalle varalli-suudelle.

2. Suomi

a) Milloin Suomessa asuvalla henkilöllä on tuloa tai
varallisuutla, josla tämän sopimuksen mukaan voidaan verottaa toisessa sopimusvaltiossa,
Suomen on, jollei 10 artiklan 8 kappaleen ensimmäisen alakappaleen tai b)
kohdan määräyksistä muuta johdu:

1)
vähennettävä
tämän henkilön Suomen tulove-rosla tässä toisessa sopimusvaltiossa maksettua
tulo-veroa vastaava määrä;

2)
vähennettävä
tämän henkilön Suomen varalli-suusverosta lässä toisessa

rande den förmögenhetsskatt som betalats i denna andra
avtalsslutande stal.

Avräkningsbeloppet skall emellertid inte i något fall
överstiga den del av den danska inkomstskatten eller förmögenhetsskatten, beräknad
ulan sädana avräkning, som belöper pä den inkomst eller förmögenhet som får
beskattas i denna andra stal.

b) Om person med hemvist i Danmark förvärvar inkomst
eller innehar förmögenhet som enligt bestämmelserna i detta avtal beskattas
endast i annan avtalsslutande stat, får Danmark inräkna inkomsten eller förmögenheten
i beskattningsunderlaget men skall från den danska skatten på inkomsten eller
förmögenheten avräkna den del av inkomstskatten respektive förmögenhetsskatten
som belöper på den inkomst som uppburits från denna andra stat respektive den
förmögenhet som innehas där.

2. Finland

a) Om person med hemvist i Finland förvärvar inkomst
eller innehar förmögenhet som enligt bestämmelserna i detta avlal får beskattas
i annan avtalsslutande stat, skall Finland, såvida inle bestämmelserna i
artikel 10 stycke 8 första avsnittet eller punkt b) föranleder annat,

1)
från denna
persons finska inkomstskatt avräkna ett belopp motsvarande den inkomstskatt som
betalas i denna andra avtalsslutande stat;

2)
från denna
persons finska förmögenhetsskatt avräkna ett belopp motsvaran-

bess eignarskalts sem greiddur hefur veriö i siöamefnda
aöildartfkinu.

Frädrätlur bessi mä bö f engu tilviki vera haerri en sä
hluti danska tekjuskattsins eöa eignarskaltsins, reiknaös än slfks frädrättar,
sem er af beim tekjum eöa beirti eign sem skattleggja mä i siöar-nefnda rfkinu.

b) Hafi aöili heimilisfastur i Danmörku tekjur eöa eigi
hann eign sem einungis skal skattleggja samkvaemt ä-kvaeöum samnings bessa f
ööru aöildarrfki, getur Danmörk taliö tekjurnar eöa eignina meö i skatlstofni,
en frä dönskum skatti af tekjum eöa eign skal bä draga bann hluta af
lekjuskaltinum eöa eignarskaltinum, eftir bv sem viö ä, sem er af beim tekjum
sem stafa frä siöar-nefnda rfkinu eöa af eign sem er f eigu hans bar.

2. Finnland:

a) Hafi aöili heimilisfastur f Finnlandi tekjur eöa eigi
hann eign sem skattleggja mä samkvaemt äkvaeöum bessa samnings f ööru
aöildarrfki skal Finnland, nema äkvaeöi 1. mgr. 8. fi. 10. gr. eöa staf liöar
b) leiöi til annars:

1)
veita sem
frädrält frä finnskum tekjuskalli bessa aöila fjärhaeö sem svarar til bess
lekjuskatls sem greiddur hefur veriö i siöamefnda aöildartfkinu;

2)
veila sem
frädrält frå finnskum eignarskatti bessa aöila fjärhaeö sem svarar til

som tilsvarer den formuesskatt som er betalt i denne
annen kontraherende stat.

Fradragsbdöpet skal imidlertid ikke i noen lilfelle
overstige den del av den danske inntektsskalt eller formuesskatt, beregnel f0r
slikt fradrag er gitt, som svarer lil den inntekt eller formue som kan
skattlegges i denne annen kontraherende stat.

b) Når en person bosall i Danmark oppebaerer inntekt eller
der formue som i henhold til bestemmelsene i denne overenskomst bare skal
kunne skattlegges i en annen kontraherende stat, kan Danmark medregne inntekten
eller formuen i beskatnings-grunnlaget, men skal i den danske inntekts- eller
formuesskatt gi fradrag for den del av henholdsvis inntekts-eller
formuesskalten som faller på inntekt som skriver seg fra denne annen stat eller
formue som des der.

2. Finland

a) Når en person bosatt i Finland oppebaerer inntekt eller
der formue som i henhold lil bestemmelsene i denne overenskomst kan skattlegges
i en annen kontraherende stat, skal Finland, medmindre bestemmelsene i
artikkel 10 punkl 8 f0rste ledd eller underpunkt b) nedenfor medf0rer noe
annet,

1)
innr0mme
fradrag i denne persons finske inntektsskalt med et bel0p som tilsvarer den
inntektsskalt som er betalt i denne annen kontraherende stat;

2)
innr0mme
fradrag i denne persons finske formuesskatt med el bel0p som

rande den förmögenhetsskatt som betalats i denna andra
avtalsslutande stat.

Avräkningsbeloppet skall emellertid inte i något fall
överstiga den del av den danska inkomstskallen eller förmögenhetsskallen, beräknad
utan sådan avräkning, som belöper på den inkomst eller förmögenhet som fär
beskattas i denna andra stat.

b) Om person med hemvist i Danmark förvärvar inkomst
eller innehar förmögenhet som enligt bestämmelserna i detta avtal beskattas
endasl i annan avtalsslutande stat, får Danmark inräkna inkomsten eller förmögenheten
i beskattningsunderlaget men skall från den danska skatten på inkomsten eller
förmögenheten avräkna den del av inkomstskatten respektive förmögenhetsskallen
som belöper på den inkomst som uppburits från denna andra stal respektive den
förmögenhet som innehas där.

2. Finland

a) Om person med hemvist i Finland förvärvar inkomst
eller innehar förmögenhet som enligt bestämmelserna i detta avlal får beskattas
i annan avtalsslulande stat, skall Finland, såvida inte bestämmelserna i
artikel 10 punkt 8 första stycket eller punkt b) föranleder annat,

1)
från denna
persons finska inkomstskatt avräkna ett belopp motsvarande den inkomstskatt som
betalats i denna andra avtalsslutande stal;

2)
frän denna
persons finska förmögenhetsskatt avräkna elt belopp motsvaran-

rende til den formueskat. som er eriagt i denne anden
kontraherende stat.

Fradragsbel0bet skal imid lertid ikke i noget tilfaelde
kunne overstige den del af den finske indkomstskat eller formueskat, beregnel
f0r sådant fradrag, der svares af den indkomsl eller formue, som kan beskalles
i denne anden kontraherende stal.

b) Såfremt en person, der er hjemmehörende i Finland,
oppebaerer indkomst eller ejer formue, som if0lge bestemmelserne i denne overenskomst
kun kan beskattes i en anden kontraherende stat, kan Finland medregne indkomsten
eller formuen i be-skatningsgrundlagel, men skal i den finske skat af indkomsten
eller formuen fradrage den del af indkomstskatten, respektive formueskatten,
som svares af den indkomst, der hidr0rer fra denne anden kontraherende stat,
respektive den formue, der ejes der.

3. Island:

a)
Såfremt en
person, der er hjemmeh0rende i Island, oppebaerer indkomst eller ejer formue,
som i henhold til bestemmelserne i denne overenskomst kan beskattes i en anden
kontraherende stat, skal Island, medmindre bestemmelserne i punkt b) eller c)
medf0rer andel, fritage sådan indkomst eller formue fra beskatning.

b)
Såfremt en
person, der er hjemmeh0rende i Island, oppebaerer indkomst, som i henhold til
bestemmelserne i artikel 10 kan beskattes i en anden kontraherende stal, skal
Island, medmindre bestemmelserne i stykke 8, f0r-

sopimusvaltiossa maksettua varallisuusveroa vastaava
määrä.

Vähennyksen määrä ei kummassakaan tapauksessa kuitenkaan
saa olla suurempi kuin se ennen vähennyksen lekemislä lasketun Suomen tuloveron
lai varallisuus-veron osa, joka jakautuu sille tulolle tai sille
varallisuu-delle, josla voidan verottaa tässä toisessa valtiossa.

b) Milloin Suomessa asu

valla henkilöllä on tuloa tai

varallisuutla, josla tämän

sopimuksen määräysten

mukaan verotetaan vain toisessa sopimusvaltiossa, Suomi
voi sisällyttää lulon tai varallisuuden veroluspe-rusteeseen, mutta sen on vähennettävä
tulon tai varallisuuden perustedla suoritel-tavasta Suomen verosla se
tuloveron tai varallisuus-veron osa, joka jakautuu tästä toisesla valtiosla saadulle
tulolle tai siellä olevalle varallisuuddle.

3. Islanti

a) Milloin Islannissa asuvalla henkilöllä on tuloa lai
varallisuutla, josla tämän sopimuksen määräysten mukaan voidaan verottaa
toisessa sopimusvaltiossa, Islannin on, jollei b) tai c) kohdan määräyksistä
muuta johdu, vapautetlava tällainen tulo tai varallisuus verosla.

b) Milloin Islannissa asuvalla henkilöllä on tuloa, josla
10 artiklan määräysten mukaan voidaan verottaa toisessa sopimusvaltiossa,
Islannin on, jollei mainitun artiklan 8 kappaleen ensimmäisen alakappaleen
mää-

de den förmögenhetsskatt som betalats i denna andra
avtalsslutande stal.

Avräkningsbeloppet skall emellertid inte i något fall
översliga den del av den finska inkomstskatten eller förmögenhetsskatten, beräknad
utan sådan avräkning, som belöper pä den inkomst eller förmögenhet som fär
beskallas i denna andra stat.

b) Om person med hemvist i Finland förvärvar inkomst
eller innehar förmögenhet som enligt bestämmelserna i detla avtal beskattas
endasl i annan avtalsslulande stat, får Finland inräkna inkomsten eller förmögenheten
i beskallningsun-deriaget men skall från den finska skatten pä inkomsten eller
förmögenheten avräkna den del av inkomstskallen respektive förmögenhetsskatten
som belöper på den inkomst som uppburits från denna andra stat respektive den
förmögenhet som innehas där.

3. Island

a)
Om person med
hemvist i Island förvärvar inkomst eller innehar förmögenhet som enligt
beslämmelserna i delta avtal får beskattas i annan avtalsslutande stat,
skall Island, såvida inte bestämmelserna i punkterna b) eller c) föranleder
annal, undantaga sådan inkomst eller förmögenhet från beskattning.

b)
Om person med
hemvist i Island förvärvar inkomst som enligt beslämmelserna i artikel 10
fär beskattas i annan avtalsslutande stat, skall Island, såvida inle
bestämmelserna i stycke 8 första avsnittet av nämnda

bess eignarskalts sem greiddur hefur veriö f si'öarnefnda
aöildarrfkinu.

Frädrätlur
bessi mä bö f engu tilviki vera haerti en så hluti finnska tekjuskattsins eöa
eignarskaltsins, reiknaös än slfks frädrättar, sem er af beim tekjum eöa beirti
eign sem skattleggja mä f sföar-nefnda rfkinu.

tilsvarer
den formuesskatt som er betalt i denne annen kontraherende stal.

Fradragsbdöpet
skal imidlertid ikke i noe lilfelle overstige den del av den finske
inntektsskalt eller formuesskatt, beregnel f0r slikt fradrag er gitt, som
svarer lil den inntekt eller formue som kan skattlegges i denne annen stat.

de den
förmögenhetsskatt som betalats i denna andra avtalsslutande stal.

Avräkningsbeloppet
skall emellertid inte i något fall överstiga den del av den finska inkomstskatten
eller förmögenhetsskatten, beräknad utan sådan avräkning, som belöper på den
inkomst eller förmögenhet som får beskallas i denna andra stat.

b) Hafi
aöili heimilisfastur f Finnlandi tekjur eöa eigi hann eign sem einungis skal
skattleggja samkvaemt ä-kvaeöum samnings bessa f ööru aöildarrfki, getur Finnland
taliö tekjurnar eöa eignina meö f skatlstofni, en frä finnskum skatti af
tekjum eöa eign skal bä draga bann hluta af lekjuskaltinum eöa eignarskaltinum,
eftir bvf sem viö ä, sem er af beim tekjum sem stafa frä sföar-nefnda rfkinu
eöa af eign sem er f eigu hans bar.

3. Island:

a) Hafi aöili heimilisfastur ä Islandi tekjur eöa eigi
hann eign sem skattleggja mä samkvaemt äkvaeöum bessa samnings i ööru
aöildartilri skal Island undanbiggja sirlcar tekjur eöa eign skalllagningu,
nema äkvaeöi slaf-liöa b) eöa c) leiöi til annars.

b) Hafi aöili heimilisfastur ä Islandi tekjur sem skattleggja
mä f ööru aöildartfki samkvaemt 10. gr. skal Island draga frå fslenskum tekjuskalli
bessa aöila fjärhaeö sem svarar til greidds lekjuskatls i siöamefnda rikinu.

b) När en
person bosatt i Finland oppebaerer inntekt eller der formue som i henhold til
bestemmelsene i denne overenskomst bare skal kunne skattlegges i en annen
kontraherende stat, kan Finland medregne inntekten eller formuen i
beskatnings-grunnlaget, men skal i den finske inntekts- eller for-mueskall gi
fradrag for den del av henholdsvis inntekts-eller formueskatten, som faller på
den inntekt som skriver seg fra denne annen stal eller den formue som des der.

3. Island

a)
När en person
bosatt i Island oppebaerer inntekt eller der formue som i henhold lil
bestemmelsene i denne overkomst kan skattlegges i en annen kontraherende stat.
skal Island, medmindre bestemmelsene i underpunktene b) eller c) medf0rer noe
annet, unnta slik inntekt eller formue fra beskatning.

b)
Når en person
bosalt i Island oppebaerer inntekt som i henhold til bestemmelsene i artikkd
10 kan skattlegges i en annen kontraherende stat, skal Island, medmindre
bestemmelsen i samme artikkel punkl 8 f0rste

b) Om
person med hemvist i Finland förvärvar inkomst eller innehar förmögenhet som
enligt bestämmelserna i detta avtal beskallas endasl i annan avtalsslutande
stat, fär Finland inräkna inkomsten eller förmögenheten i beskattningsunderlaget
men skall från den finska skatten på inkomsten eller förmögenheten avräkna den
del av inkomstskatten respektive förmögenhetsskatten som belöper på den
inkomst som uppburils från denna andra stat respektive den förmögenhet som innehas
där.

3. Island

a)
Om person med
hemvist i Island förvärvar inkomst eller innehar förmögenhet som enligt
bestämmelserna i detta avtal får beskattas i annan avtalsslulande stat,
skall Island, såvida inte beslämmelserna i punkterna b) eller c) föranleder
annal, undantaga sådan inkomst eller förmögenhet frän beskattning.

b)
Om person med
hemvist i Island förvärvar inkomst som enligt bestämmelserna i artikel 10
får beskattas i annan avtalsslutande stal, skall Island, såvida inte
bestämmelserna i punkl 8 första stycket av nämnda ar-

ste
afsnit, i naevnte artikel medf0rer andet, i den isländske indkomstskat fradrage
et bel0b, svarende til den indkomstskat, som er erlagt i denne anden kontraherende
stal. Fradragsbel0bel skal dog ikke kunne overstige den del af den isländske
skat, beregnel f0r sådant fradrag, der svares af den indkomst, som kan
beskattes i denne anden stat.

räyksistä
muuta johdu. vähennettävä tämän henkilön Islannin luloverosta tässä toisessa
valtiossa maksettua tuloveroa vastaava määrä. Vähennyksen määrä ei kuitenkaan
saa olla suurempi kuin se ennen vähennyksen lekemislä lasketun Islannin veron
osa. joka jakautuu sille tulolle, josta voidaan verottaa tässä toisessa
valtiossa.

artikel
föranleder annat, från denna persons isländska inkomstskatt avräkna ell belopp
motsvarande den inkomstskatt som betalats i denna andra stat Avräkningsbeloppet
skall emellertid inte överstiga den del av den isländska skatten, beräknad
utan sådan avräkning, som belöper på den inkomst som får beskattas i denna
andra stat.

c) Såfremt indkomst, der oppebaeres, eller formue, som
ejes af en person, der er hjemmeh0rende i Island, i henhold til bestemmelserne
i denne overenskomst er und-tagel fra beskatning der, kan Island dog ved faslssettdsen
af den isländske skal af denne persons 0vrige indkomsl eller formue medregne
den indkomst eller formue, der er fritagel for skal.

4. Norge

a)
Såfremt en
person, der er hjemmeh0rende i Norge, oppebaerer indkomst eller ejer formue,
som i henhold lil bestemmelserne i denne overenskomst kan beskattes i en anden
kontraherende stat, skal Norge, medmindre bestemmelserne i punkterne b), c)
eller d) medf0rer andet, frilage sådan indkomst eller formue for beskatning.

b)
Såfremt en
person, der er hjemmeh0rende i Norge, oppebaerer indkomsl, som i henhold til
bestemmelserne i artikel 10 eller artikel 21 kan beskattes i en anden kontraherende
stat, skal Norge, medmindre bestemmelserne i artikel 10, stykke 8, f0rsle
afsnil, medf0rer andel, i denne persons norske indkomstskat fradrage et bel0b

c) Jos Islannissa asuvan henkilön tulo lai varallisuus on
sopimuksen määräysten mukaan vapautetlu verosla siellä, Islanti voi kuilenkin
määrätessään tämän henkilön muusta tulosta lai varallisuudesla suoritetlavan
Islannin veron määrää ottaa lukuun sen lulon tai varallisuuden, joka on
vapaueteltu verosla.

4. Norja

a) Milloin Norjassa asuvalla henkilöllä on tuloa lai
varallisuutla, jota tämän sopimuksen määräysten mukaan voidaan verottaa
toisessa sopimusvaltiossa, Norjan on, jollei b), c) lai d) kohdan määräyksistä
muuta johdu, vapautetlava tällainen tulo lai varallisuus verosla.

b) Jos Norjassa asuvalla henkilöllä on tuloa, josla 10
artiklan lai 21 artiklan määräysten mukaan voidaan verottaa toisessa
sopimusvaltiossa, Norjan on, jollei 10 artiklan 8 kappaleen ensimmäisen
alakappaleen määräyksistä muuta johdu, vähennettävä tämän henkilön Norjan
luloverosta tässä toisessa valtiossa maksettua tulo-

c) Om inkomst, som person med hemvist i Island förvärvar
eller förmögenhet som sådan person innehar, enligt bestämmelserna i avtalet är
undantagen från beskattning där, får Island likväl vid bestämmandet av beloppet
av den isländska skatten på denna persons återstående inkomst eller förmögenhet
beakta den inkomst eller förmögenhet som un-dantagitsfrån skatt.

4. Norge

a)
Om person med
hemvist i Norge förvärvar inkomst eller innehar förmögenhet som enligt
bestämmelserna i detta avtal får beskattas i annan avtalsslutande stat,
skall Norge, såvida inte beslämmelserna i punkterna b), c) eller d) föranleder
annat, undantaga sådan inkomst eller förmögenhet från beskattning.

b)
Om person med
hemvist i Norge förvärvar inkomst som enligt bestämmelserna i ariikd 10
eller artikel 21 får beskattas i annan avtalsslulande stal, skall Norge,
såvida inte bestämmelserna i artikd 10 stycke 8 första avsnittet föranleder
annat, från denna persons norska inkomstskatt avräkna ett belopp motsvarande
den

nema äkvaeöi 1. mgr. 8. 11. 10. gr. leiöi til annars. Frädrätlur
bessi mä bö ekki vera haerti en sä hluti islenska skaltsins, reiknaös ån sliks
frädrättar. sem er af beim tekjum sem skattleggja mä i siöamefnda rikinu.

c) Ef tekjur sem aöili heimilisfastur ä islandi hefur eöa
eignir sem hann ä eru undanbegnar skalllagningu bar samkvaemt äkvaeöum
samningsins er Islandi samt heimili viö äkvöröun skatta bessa aöila af öörum
tekjum eöa eignum aö laka tillit lil beirra tekna eöa eigna sem undanbegnar eru
skatti.

4. Noregur:

a) Hafi aöili heimilisfastur 1 Noregi tekjur eöa eigi hann
eign sem skattleggja mä samkvaemt äkvaeöum bessa samnings f ööm aöildartfki
skal Noregur undanbiggja slfkar tekjur eöa eign skalllagningu, nema äkvaeöi
staf-liöa b), c) eöa d) leiöi til annars.

b) Hafi aöili heimilisfastur f Noregi tekjur sem skattleggja
mä f ööm aöildartiki samkvaemt 10. gr. eöa 21. gr. skal Noregur draga frä
norskum lekjuskatti bessa aöila fjärhaeö sem svarar til greidds lekjuskatls i
siöar-nefnda rfkinu, nema äkvaeöi 1. mgr. 8. fl. 10. gr. leiöi fil annars. Frädrätlur
bessi mä bö ekki vera haerri en sä hluti

ledd
medf0rer noe annet, innr0mme fradrag i denne persons isländske inntektsskalt
med et bel0p som tilsvarer den inntektsskalt som er betalt i den annen kontraherende
stat. Fradragsbel0-pel skal imidlertid ikke overstige den del av den isländske
skatten, beregnel f0r slikt fradrag er gitt, som faller pä den inntekt som kan
skattlegges i denne annen stat.

c) Når
inntekt som opp-baeres eller formue som des av en person bosall i Island, i
henhold til noen beslemmelse i denne overenskomst er unntatt fra beskatning
der, kan Island likevel ved beregningen av skatten på denne persons
gjenvaerende inntekt eller formue la i betraktning den unnlatte inntekt eller
formue.

4. Norge

a)
Når en person
bosatt i Norge, oppebaerer inntekt elle der formue som i henhold lil
bestemmelsene i denne overenskomst kan skattlegges i en annen kontraherende
stal, skal Norge, medmindre bestemmelsene i underpunktene b), c) eller d)
medf0rer noe annet, unnta slik inntekt eller formue fra beskatning.

b)
När en person
bosatt i Norge oppebaerer inntekt som i henhold lil bestemmelsene i artikkel
10 eller 21 kan skattlegges i en annen kontraherende stal, skal Norge,
medmindre bestemmelsene i artikkel 10 punkt 8 förste ledd medf0rer noe annet,
innr0mme fradrag i denne persons norske inntektsskalt med et bel0p som
tilsvarer

likel
föranleder annat, från denna persons isländska inkomstskatt avräkna ett belopp
motsvarande den inkomstskatt som betalats i denna andra stal. Avräkningsbeloppet
skall emellertid inle överstiga den del av den isländska skatten, beräknad
utan sådan avräkning, som belöper på den inkomst som får beskattas i denna
andra stal.

c) öm inkomst, som person med hemvist i Island förvärvar
eller förmögenhet som sådan person innehar, enligt bestämmelse i avtalet är
undantagen från beskattning där, får Island likväl vid bestämmandel av
beloppet av den isländska skatten på denna persons återstående inkomst eller
förmögenhet beakta den inkomst eller förmögenhet som undantagits från skatt.

4. Norge

a)
öm person med
hemvist i Norge förvärvar inkomst eller innehar förmögenhet som enligt
bestämmelserna i detta avtal får beskattas i annan avtalsslutande stat,
skall Norge, såvida inte bestämmelserna i punkterna b), c) eller d) föranleder
annal, undantaga sådan inkomst eller förmögenhet från beskattning.

b)
Om person med
hemvist i Norge förvärvar inkomst som enligt beslämmelserna i artikel 10
eller artikd 21 får beskattas i annan avtalsslutande stat, skall Norge, såvida
inte bestämmelserna i artikel 10 punkt 8 första stycket föranleder annat,
från denna persons norska inkomstskatt avräkna ell belopp motsvarande den

svarende til den indkomstskat, som er erlagt i denne
anden kontraherende stal. Fradragsbel0bet skal dog ikke kunne overstige den del
af den norske skat, beregnel f0r sådant fradrag, der svares af den indkomst,
som kan beskattes i denne anden stat.

c) Såfremt indkomsl, der

oppebaeres, eller formue,

som ejes af en person, der er

hjemmeh0rende i Norge, i

henhold til bestemmelserne i

denne overenskomst er und-

tagel fra beskatning der, kan

Norge dog ved fastsaetlelsen

af den norske skal af denne

persons 0vrige indkomsl el

ler formue medregne den

indkomsl eller formue, der er

fritagel for skal.

d) Såfremt en person, der

er hjemmeh0rende i en kon

traherende stat, oppebaerer

fortjeneste som omhandlel i

artikel 13, stykke 6, og som

kan beskattes i Norge, skal

Norge i denne persons

norske indkomstskat fra-

traekke et bel0b, svarende lil

den skat, som i den anden

kontraherende stat er betalt

af fortjenesten. Fradragsbe-

l0bet skal imidlertid ikke

kunne overstige den del af

den norske skat, beregnel f0r

sådant fradrag, som svares af

fortjenesten.

5. Sverige:

a) Såfremt en person, der er hjemmeh0rende i Sverige,
oppebaerer indkomst eller ejer formue, som if0lge bestemmelserne i denne overenskomst
kan beskattes i en anden kontraherende stal, skal Sverige, medmindre
bestemmelserne i artikel 10, slykke 8, f0rsle afsnil, eller punkt b), c) eller
d), med-f0rer andet.

veroa vastaava määrä. Vähennyksen määrä ei kuitenkaan
saa olla suurempi kuin se ennen vähennyksen lekemislä lasketun Norjan veron
osa, joka jakautuu sille tulolle, josta voidaan verottaa tässä toisessa
valtiossa.

c) Jos Norjassa asuvan henkilön tulo tai varallisuus on
sopimuksen määräysten mukaan vapautetlu verosla siellä, Norja voi kuilenkin
määrätessään tämän henkilön muusta tulosta lai varallisuudesla suoritetlavan
Norjan veron määrää ottaa lukuun sen tulon tai varallisuuden, joka on
vapautetlu ve-rosta.

d) Milloin sopimusvaltiossa asuva henkilö saa 13 artiklan
6 kappaleessa tarkoitettua voitloa, josta voidaan verottaa Norjassa, Norjan on
vähennettävä tämän henkilön Norjan luloverosta toisessa sopimusvaltiossa
voitosta maksettua veroa vastaava määrä. Vähennyksen määrä ei kuitenkaan saa
olla suurempi kuin se ennen vähennyksen lekemislä lasketun Norjan veron osa,
joka jakautuu voitolle.

5. Ruotsi

a) Milloin Ruolsissa asuvalla henkilöllä on tuloa tai
varallisuutla, josta tämän sopimuksen mukaan voidaan verottaa toisessa sopimusvaltiossa,
Ruotsin on, jollei 10 artiklan 8 kappaleen ensimmäisen alakappaleen tai b), c)
tai d) kohdan määräyksistä muuta johdu:

inkomstskatt som betalats i denna andra stat. Avräkningsbeloppet
skall emellertid inle överstiga den del av den norska skatten, beräknad utan
sådan avräkning, som belöper på den inkomst som får beskattas i denna andra
stat.

c) Om inkomst, som per

son med hemvist i Norge för

värvar eller förmögenhet,

som sådan person innehar,

enligt bestämmelserna i avta

let är undantagen från be

skattning där, får Norge lik

väl vid bestämmandet av be

loppet av den norska skatten

på denna persons åter

stående inkomst eller förmö

genhet beakta den inkomst

eller förmögenhet som un

danlagils frän skatt.

d) Om person med hem

vist i en avtalsslulande stal

förvärvar vinst som avses i

artikel 13 stycke 6 och som

får beskattas i Norge, skall

Norge från denna persons

norska inkomstskatt avräkna

ett belopp motsvarande den

skatt som i den andra av

talsslutande staten betalats

på vinsten. Avräkningsbe

loppet skall emellertid inte

överstiga den del av den

norska skatten, beräknad

ulan sådan avräkning, som

belöper på vinsten.

5. Sverige

a) Om person med hemvist i Sverige förvärvar inkomst eller
innehar förmögenhet som enligt beslämmelserna i detta avtal får beskallas i
annan avtalsslutande stal, skall Sverige, såvida inte beslämmelserna i
artikel 10 stycke 8 första avsnittet eller punkterna b), c) eller d)
föranleder annat.

norska skatlsins, reiknaös än sliks frädrättar, sem er af
beim tekjum sem skattleggja mä f sföamefnda rfkinu.

c) Ef tekjur sem aöili heimilisfastur f Noregi hefur eöa
eignir sem hann ä eru undanbegnar skalllagningu bar samkvaemt äkvaeöum samningsins
er Noregi saml heimili viö äkvöröun skatta bessa aöila af öörum tekjum eöa
eignum aö laka tillit til beirta tekna eöa eigna sem undanbegnar em skatti.

d) Ef aöili heimilisfastur f aöildartiki hlytur hagnaö sem
um er raett f 6. ti. 13. gr. og sem skattleggja mä i Noregi, skal Noregur draga
frä norskum lekjuskatti bessa aöila fjärhaeö sem svarar til bess skatts sem
greiddur er af hagnaöinum i fyrrnefnda aöildartfkinu. Frädrätlur bessi mä bö
ekki vera haerri en sä hluti norska skatlsins, reiknaös än slfks frädrättar,
sem er af hagnaöinum.

den inntektsskalt som er betalt i den annen kontraherende
stal. Fradragsbdöpet skal imidlertid ikke overstige den del av den norske skatten,
beregnel f0r slikt fra-dragt er gitt, som svarer til den inntekt som kan skattlegges
i denne annen stat.

c) Når
inntekt som oppebaeres eller formue som des av en person bosall i Norge, i
henhold lil bestemmelsene i denne overenskomst er unntatt fra beskatning der,
kan Norge likevel ved beregningen av den norske skatten på denne persons
gjenvaerende inntekt eller formue ta i betraktning den unnlatte inntekt eller
formue.

d) Når en person bosalt i en kontraherende stal oppebaerer
gevinst som omhandlel i artikkel 13 punkl 6 og som kan skattlegges i Norge,
skal Norge i denne persons norske inntektsskatt inn-r0mme fradrag med el bel0p
som tilsvarer den skatt som i den annen kontraherende stat er betalt av
gevinslen. Fradragsbel0pel skal imidlertid ikke overstige den del av den
norske skatten, beregnel f0r fradragel gis, som faller på gevinslen.

inkomstskatt som betalats i denna andra stat. Avräkningsbeloppet
skall emellertid inle överstiga den del av den norska skatten, beräknad utan
sådan avräkning, som belöper på den inkomst som får beskattas i denna andra
stat.

c) Om
inkomst, som per

son med hemvist i Norge för

värvar eller förmögenhet

som sådan person innehar,

enligt bestämmelserna i avta

let är undantagen från be

skattning där, får Norge lik

väl vid bestämmandel av be

loppet av den norska skatten

på denna persons åter

stående inkomst eller förmö

genhet beakta den inkomst

eller förmögenhet som un

dantagits från skatt.

d) Om
person med hem

vist i en avtalsslulande stat

förvärvar vinsl som avses i

artikel 13 punkt 6 och som

får beskattas i Norge, skall

Norge från denna persons

norska inkomstskatt avräkna

ell belopp motsvarande den

skatt som i den andra av

talsslutande staten betalats

på vinsten. Avräkningsbe

loppet skall emellertid inte

översliga den del av den

norska skatten, beräknad

ulan sådan avräkning, som

belöper på vinsten.

5. Svifijöd:

a) Hafi
aöili heimilisfastur f SvibJöö tekjur eöa eigi hann eign sem skattleggja mä
samkvaemt äkvaeöum bessa samnings i ööru aöildartfki skal SvfbJöö, nema äkvaeöi
1. mgr. 8. II. 10. gr. eöa stafliöa b), c) eöa d) leiöi til annars:

5. Sverige

a) När en
person bosalt i Sverige oppebaerer inntekt eller der formue som i henhold til
bestemmelsene i denne overenskomst kan skattlegges i en annen kontraherende
stal, skal Sverige, medmindre bestemmelsene i artikkel 10 punkt 8 f0rsle ledd
eller underpunktene b), c) eller d) medf0rer noe annet.

5. Sverige

a) Om
person med hemvist i Sverige förvärvar inkomst eller innehar förmögenhet som
enligt beslämmelserna i detta avtal fär beskattas i annan avtalsslutande
stat, skall Sverige, såvida inle bestämmelserna i artikel 10 punkt 8 första
stycket eller punkterna b), c) eller d) föranleder annat.

6 Riksdagen 1983/84. I saml. Nr 19

1)
indr0mme
fradrag i denne persons svenske indkomstskat med et bel0b, svarende til den
indkomstskat, som er erlagt i denne anden kontraherende stat;

2)
indr0mme
fradrag i denne persons svenske formueskat med el bel0b, svarende til den
formueskat, som er erlagt i denne anden kontraherende stat.

Fradragsbel0bet skal imidlertid ikke i noget tilfaelde
kunne overstige den del af den svenske indkomstskat eller formueskat, beregnel
f0r sådant fradrag, der svares af den indkomsl eller formue, som kan beskattes
i denne anden kontraherende stal.

b) Ved anvendelsen af punkt a) skal, i tilfaelde hvor
lempelse i henhold til saerlig lovgivning er indr0mmel ved finsk indkomst-
eller formue-beskatning af et svensk foretagendes fasle driftssled i Finland,
i svensk skat af foretagendels indkomsl eller formue fradrages den indkomstskat,
henholdsvis formueskat, som skulle have vaeret pålignet i Finland, såfremt
sådan skattelempdse ikke var indr0mmel.

1)
vähennettävä
tämän henkilön Ruotsin luloverosta tässä toisessa sopimusvaltiossa maksettua
tuloveroa vastaava määrä;

2)
vähennettävä
tämän henkilön Ruotsin varallisuus-verosta tässä toisessa sopimusvaltiossa
maksettua varallisuusveroa vastaava määrä.

Vähennyksen määrä ei kummassakaan tapauksessa kuitenkaan
saa olla suurempi kuin se ennen vähennyksen lekemislä lasketun Ruotsin
tuloveron tai varallisuus-veron osa, joka jakautuu sille tulolle tai sille
varallisuuddle, josla voidaan verottaa tässä toisessa valtiossa.

b) Sovellettaessa a) koh-laa on, kun ruotsalaisen yrityksen
Suomessa olevan kiinteän toimipaikan tulo-tai varallisuusverotuksessa Suomessa
on erilyisen lainsäädännön nojalla myönnelly huojennus, yrityksen saaman
tulon tai varallisuuden perustedla suoritelta-vasta Ruotsin verosla vähennettävä
se tulovero lai varallisuusvero, joka olisi ollut suoritettava Suomessa, jos
sdlaista veronhuojennusla ei olisi myönnelly.

1)
från denna
persons svenska inkomstskatt avräkna ell belopp motsvarande den inkomstskatt
som betalats i denna andra avtalsslutande stat;

2)
frän denna
persons svenska förmögenhetsskatt avräkna elt belopp motsvarande den
förmögenhetsskatt som betalats i denna andra avtalsslutande stat.

Avräkningsbeloppet skall emellertid inle i något fall
överstiga den del av den svenska inkomstskatten eller förmögenhetsskatten,
beräknad utan sådan avräkning, som belöper på den inkomst eller förmögenhet
som får beskattas i denna andra stat.

b) Vid tillämpningen av punkl a) skall, då enligt särskild
lagstiftning lättnad medgivils vid finsk inkomst-dier förmögenhetsbeskattning
av ett svenskt företags fasta driftställe i Finland, från svensk skatt på
företagets inkomst eller förmögenhet avräknas den inkomstskatt respektive
förmögenhetsskatt som skulle ha utgått i Finland om sådan skattelättnad inte
hade medgivits.

c) Såfremt
en person, der er hjemmh0rende i Sverige, oppebaerer indkomst eller ejer
formue, som i henhold til bestemmelserne i denne overenskomst kun kan beskattes
i en anden kontraherende stat, kan Sverige medregne indkomsten eller formuen i
beskatningsgrund-laget, men skal i den svenske skat af indkomsten eller formuen
fradrage den del af indkomstskatten, respektive

c) Milloin
Ruolsissa asuvalla henkilöllä on tuloa tai varallisuutla, josla tämän sopimuksen
määräysten mukaan verotetaan vain toisessa sopimusvaltiossa, Ruotsi voi
sisällyttää tulon tai varallisuuden verolusper-usleeseen, mutla sen on vähennettävä
lulon lai varallisuuden perustedla suorilei-tavasla Ruotsin verosla se
tuloveron tai varallisuus-veron osa, joka jakautuu

c) Om
person med hemvist i Sverige förvärvar inkomst eller innehar förmögenhet som
enligt bestämmelserna i detta avtal beskattas endasl i annan avtalsslulande
stat, får Sverige inräkna inkomsten eller förmögenheten i beskattningsunderlaget
men skall från den svenska skatten på inkomsten eller förmögenheten avräkna
den del av inkomstskatten respektive förmögen-

1)
veila sem
frädrält frä saenskum lekjuskatti bessa aöila fjärhaeö sem svarar til bess
lekjuskatls sem greiddur hefur veriö f sföamefnda aöildartfkinu;

2)
veita sem
frädrält frä saenskum eignarskatti bessa aöila fjärhisö sem svarar til bess
eignarskalts sem greiddur hefur veriö f sföamefnda aöildartfkinu.

Frädrätlur
bessi mä bö i engu tilviki vera haerti en sä hluti saenska tekjuskattsins eöa
eignarskaltsins, reiknaös än slfks frädrättar. sem er af beim tekjum eöa beirti
eign sem skattleggja mä f sföar-nefnda rfkinu.

b) Viö beitingu stafliöar a) skal, begär saensku
fyrirtaeki meö fasta atvinnustöö f Finnlandi hefur veriö veill fvilnun viö
älagningu finnsks lekjuskatls eöa eignarskalts meö sérslökum lögum, draga frä
saenskum skatti af tekjum eöa eignum fyrirtaekisins tekjuskatl og dgnarskalt,
eftir bvi sem viö ä, sem heföu veriö lagöir ä f Finnlandi ef sifk
skatlafvilnun heföi ekki veriö veill.

c) Hafi aöili heimilisfastur f SvfbJöö tekjur eöa eigi
hann eign sem einungis skal skattleggja samkvaemt äkvaeöum samnings bessa i
ööru adild-arriki, getur SvibJöö taliö tekjurnar eöa eignina meö i skatlstofni,
en frä saenskum skatti af tekjum eöa eign skal bä draga bann hluta af lekjuskaltinum
eöa eignarskaltinum, eftir bvf sem viö ä, sem er af beim tekjum sem stafa frä
sföamefnda rfkinu eöa af eign sem er f eigu hans

1)
innromme
fradrag i denne persons svenske inntektsskalt med et belöp som tilsvarer den
inntektsskalt som er betalt i denne annen kontraherende stal;

2)
innromme
fradrag i denne persons svenske formuesskatt med et bel0p som tilsvarer den
formuesskatt som er betalt i denne annen kontraherende stat.

Fradragsbel0pet skal imidlertid ikke i noe tilfelle overstige
den del av den svenske inntektsskatten eller formuesskalten, beregnel f0r
slikt fradrag er gitt, som svarer til den inntekt eller formue som kan
skattlegges i denne annen stat.

b)
Når del i
henhold til saerskill lovbestemmelse inn- r0mmes lempning i finsk inntekts-
eller formuesbeskat-ning av el svensk foretagendes fasle driftssted i Finland,
skal det ved anvendelsen av underpunkt a) föran ved beregningen av svensk
skatt av foretagendels inntekt eller formue innrommes fradrag for henholdsvis
den inntekts-, eller formuesskatt, som skulle ha vaert utskrevet i Finland om
slik skattdemp-ning ikke hadde vaert innr0m-met.

c)
Når en person
bosalt i Sverige, oppebaerer inntekt eller der formue som i henhold til
bestemmelsene i denne overenskomst bare skal kunne skattlegges i en annen
kontraherende stat, kan Sverige medregne inntekten eller formuen i
beskatningsgrunn-lagel, men skal i den svenske skatten av inntekten eller
formuen innr0mme fradrag for den del av henholdsvis inntekts- eller formuesskalten,
som faller på den inntekt

1) från
denna persons

svenska inkomstskatt av

räkna ett belopp motsvaran

de den inkomstskatt som be

talats i denna andra avtals

slulande stat;

2) frän
denna persons

svenska förmögenhetsskatt

avräkna ett belopp molsva-

rande den förmögenhetsskatt

som betalats i denna andra

avtalsslutande stal.

Avräkningsbeloppet
skall emellertid inle i något fall överstiga den del av den svenska
inkomstskatten eller förmögenhetsskatten, beräknad utan sådan avräkning, som
belöper på den inkomst eller förmögenhet som får beskattas i denna andra stat.

b) Vid tillämpningen av punkt a) skall, då enligt särskild
lagstiftning lättnad medgivits vid finsk inkomst-dier förmögenhetsbeskattning
av ett svenskt företags fasta driftställe i Finland, från svensk skatt på
förelagets inkomst eller förmögenhet avräknas den inkomstskall respektive
förmögenhetsskatt som skulle ha utgått i Finland om sådan skattelättnad inte
hade medgivits.

c) Om person med hemvist i Sverige förvärvar inkomst
eller innehar förmögenhet som enligt bestämmelserna i detta avtal beskattas
endast i annan avtalsslulande stat, får Sverige inräkna inkomsten eller förmögenheten
i beskattningsunderlaget men skall från den svenska skallen på inkomsten
eller förmögenheten avräkna den del av inkomstskatten respektive förmögenhetsskatten
som belöper på

formueskatten, som svares af den indkomsl, der hidrörer
fra denne anden stat, eller af den formue, der ejes der.

d) Såfremt en person, der er hjemmeh0rende i en kontraherende
stat, oppebaerer fortjeneste som omhandlel i artikel 13, stykke 7, og som kan
beskattes i Sverige, skal Sverige fra denne persons svenske indkomstskat
fra-traekke et bel0b, svarende til den skal, som i denne anden kontraherende
stat er betalt af forljeneslen. Fradragsbe-l0bet skal imidlertid ikke kunne
overstige den del af den svenske skat, beregnel f0r sådant fradrag. som svares
af fortjenesten.

tästä toisesla valtiosla saadulle tulolle lai siellä
olevalle varallisuuddle.

d) Milloin sopimusvaltiossa asuva henkilö saa 13 artiklan
7 kappaleessa tarkoitettua voitloa, josta voidaan verottaa Ruolsissa. Ruotsin
on vähennettävä tämän henkilön Ruotsin luloverosta toisessa sopimusvaltiossa
voitosta maksettua veroa vastaava määrä. Vähennyksen määrä ei kuitenkaan saa
olla suurempi kuin se ennen vähennyksen lekemislä lasketun Ruotsin veron osa,
joka jakautuu voitolle.

hetsskatten som belöper på den inkomst som uppburits från
denna andra stat respektive den förmögenhet som innehas där.

d) Om person med hemvist i en avtalsslutande stat förvärvar
vinst som avses i artikel 13 stycke 7 och som får beskattas i Sverige, skall
Sverige från denna persons svenska inkomstskatt avräkna ett belopp motsvarande
den skatt som i den andra avtalsslulande staten betalats pä vinsten.
Avräkningsbeloppet skall emellertid inte överstiga den del av den svenska
skatten, beräknad ulan sådan avräkning, som belöper på vinsten.

Artikel 26

Begnensning afbeskatnings-retten

Indkomsl, som oppebaeres af en person, der er
hjemme-h0rende i en kontraherende stat, eller formue, som ejes af en sådan
person, kan ikke beskalles i en anden kontraherende stat, medmindre beskatning
udtrykkdig er lilladt i henhold til denne overenskomst.

26 artikla

Verotusoikeuden rajoitia-minen

Tulosta,
jonka sopimusvaltiossa asuva henkilö saa, lai varallisuudesla, joka
täl-laisdla henkilöllä on, ei saa verottaa toisessa sopimusvaltiossa, jollei
verolus ole nimenomaisesli sallillu tämän sopimuksen mukaan.

Artikel 26

Begränsning av beskattningsrätten

Inkomst
som person med hemvist i en avtalsslulande stat förvärvar eller förmögenhet
som sådan person innehar får inte beskallas i annan avtalsslutande stat, såvida
inle beskallning uttryckligen är tillåten enligt delta avtal.

Artikel 27

Forbud mod diskriminering

I. Slatsborgere i en kontraherende stat skal ikke i en anden
kontraherende stat kunne undergives nogen beskatning eller dermed forbundne
krav, som er ander-ledes eller mere byrdefulde end den beskatning og dermed
forbundne krav, som slatsborgere i denne anden stat under samme forhold er
eller måtte blive undergivel.

27 artikla Syrjintäkiello

1.
Sopimusvallion kansalainen ei toisessa sopimusvaltiossa saajoutua sellaisen
verotuksen tai siihen liiltyvän vdvoiluksen kohleeksi, joka on muunlainen tai
ras-kaampi kuin verolus lai siihen liillyvä vdvoilus, jonka kohleeksi tämän
loisen valtion kansalainen samoissa olosuhtdssa joutuu tai saal-taajoutua.
Tämän sopimuk-

Artikel 27

Förbud mot diskriminering

I.
Medborgare i en avtalsslulande
stat skall inte i annan avtalsslulande stat bli föremål för beskallning eller
därmed sammanhängande krav som är av annat slag eller mer tyngande än den beskallning
och därmed sammanhängande krav som medborgare i denna andra stal under samma
förhållanden är eller kan bli underkastad.