Prop. 1983/84:191

Prop.
1983/84:191

Regeringens proposition

1983/84:191

om vissa frågor rörande
jordbruksprisregleringen, m. m.;

beslutad
den 5 april 1984.

Regeringen
föreslår riksdagen att antaga de förslag som har upptagits i bifogade utdrag av
regeringsprotokoll.

På
regeringens vägnar SVANTE LUNDKVIST

ANDERS
THUNBORG

Propositionens
huvudsakliga innehåll

I
propositionen läggs fram förslag om användningen av införselavgiftsmedel på
jordbrukets område. Vidare behandlas den statliga rådgivningen till jordbruket
och statens utsädeskontroll. Dessutom tas upp anslag bl.a. rörande skördeskadeskyddet,
växtförädlingen, djurens hälso- och sjukvård och Norrvikens trädgårdar.

1 Riksdagen 1983/84. 1 saml. Nr 191

Prop. 1983/84:191 2

1 Förslag till

Lag om
ändring i lagen (1967:340) om prisreglering på jordbrukets

område

Härigenom föreskrivs att 7 § lagen (1967: 340) om
prisreglering på jordbrukets område' skall ha nedan angivna lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

7f Tillverkare eller, i fall som avses nedan under a),
innehavare av slakteri eller köttbesiktningsbyrå erlägger avgift för

a)
kött av häst,
nötkreatur, tamsvin, fär, höns, kalkon, anka och tamgås, när köttet blivit
godkänt vid köttbesiktning enligt lagen (1959:99) om köttbesiktning m. m.
(slaktdjursavgift),

b)
mjölk som
användes av mjölkproducent vid tillverkning av smör eller ost för försäljning,

c)
mjölk och
grädde som användes i mejeri för tillverkning av annan vara än grädde, smör
eller ost,

ost, torrmjölk och kondenserad mjölk, som tillverkats i
mejeri, margarinost som ej tillverkats i mejeri,

d) smör och smörliknande vara med minst 70 viktprocent mjölkfett
men

utan annat fett, vilka användes för tillverkning av grädde, ersättningsmedel

för grädde eller produkt för beredning av grädde eller ersättningsmedel för

grädde, om varan ej skall förbrukas i tillverkarens hushåll,

e) vete och råg som användes för tillverkning av mjöl,
gryn, flingor eller

liknande produkt,

f) majs och maniokrot eller ämne O stärkelse etter stärketseprodukt

som innehåller majs eller maniok- som erhålls ur annan vara än pota-

rot samt annan väsentligen lika tis,

stärkelserik vara, som användes vid tillverkning av
stärkelse eller stärkelseprodukt,

h) fett, fet olja och fettsyra som erhålles ur fisk eller
havsdäggdjur eller ur fetträvara, hänföriig till tulltaxenummer 12.01, 12.02
och 21.03 (fett-varuavgtft),

i) oljekraftfoder som för försäljning tillverkats i
samband med att olja utvinnes ur frön och frukter,

j) produkt, härrörande från sojabönor och hänförlig till
tulltaxenummer 19.02 eller 23.04,

k) produkt, hänförlig till tulltaxenummer 21.07 B,

1) naturliga kalciumfosfater, naturliga kalciumaluminiumfosfater,
apatit och fosfatkrita hänförliga till tulltaxenummer 25.10, ammoniak hänförlig
till tulltaxenummer 28.16, kalium- och kalciumpolyfosfater (inbegripet meta-
och pyrofosfater), kaliumortofosfater och kalciumhydrogenfosfat (dikalciumfosfat)
hänförliga till tulltaxenummer 28.40 samt gödselmedel och andra produkter
hänförliga till tulltaxenummer 31.01-31.05.

Denna lag träder i kraft den Ijuli 1984.

' Lagen omtryckt 1981:637.

Senaste lydelse av lagens rubrik 1974:865. Senaste
lydelse 1982:557.

Prop. 1983/84:191

2 Förslag till

Lag om ändring i utsädeslagen (1976:298)

Härigenom föreskrivs i fråga om utsädeslagen (1976:298)'

dels att 5 § skall upphöra att gälla,

dels att
6och 7§§ skall ha nedan angivna lydelse.

Nuvarande
lydelse

Om växtförädlingsavgift gäller I

kap., 3 kap. 7-15§§ samt 4, 5, 8

och 9 kap. lagen ( ) om

punktskatter
och prisregleringsavgifter. Beskattningsmyndighet är statens utsädeskontroll.
Vad som sägs om beskattningsmyndighet i 3 kap. och 9 kap. 3 § nämnda lag skall
dock gälla lantbruksslyrelsen. Om annan än statens utsädeskontroll utför statsptombering
av utsäde, skatt denne debitera och uppbära avgiften för utsädeskontrollens
räkning. Till allmänt ombud utses tjänsteman hos lantbruksstyrelsen.

Avgiftsskyldighet inträder vid

varje plomberingstillfälle. Verk

ställd debitering har samma verkan

som ett beslut enligt 4 kap. 3 § lagen

( ) om punktskatter och

prisregleringsavgifter.
Avgiften skall i sådant fall betalas inom den tid som bestäms av den som utför statsplombering.

Föreslagen lydelse

6f-

Om växtförädlingsavgift gäller 1

kap., 3 kap. 7-l5§§ samt 4, 5, 8

och 9 kap. lagen ( ) om

punktskatter och prisregleringsavgifter.
Beskattningsmyndighet är statens utsädeskontroll.

Avgiftsskyldighet inträder vid varje plomberingstillfälle.
Verkställd debitering har samma verkan som ett beslut enligt 4 kap. 3 § lagen
om punktskatter och prisregleringsavgifter. Avgiften skall i sådant fall
betalas inom den tid som bestäms av den som utför statsplombering.

Den som
till utsädeskontrollen etter annan som utför statsptombering uppsåtligen avger
handling med oriktig uppgift och därigenom föranleder fara för att växtförädlingsavgift
undandrages dömes till böter eller fängelse i högst ett år. Sker sådan gärning
av grov oakt-samhet, dömes till böter.

Den som
till utsädeskontrollen uppsåtligen avger handling med oriktig uppgift och
därigenom föranleder fara för att växtförädlingsavgift undandras döms till
böter eller fängelse i högst ett är. Sker sådan gärning av grov oaktsamhet,
döms till böter.

' Senaste lydelse av lagens rubrik 1979: 298.

Med
nuvarande lydelse avses prop. 1983/84:71, SkU22, rskr 145.

' Med
nuvarande lydelse avses prop. 1983/84:71, SkU 22, rskr 145.

Nuvarande lydelse

Den
som till utsädeskontrollen eller annan som utför statsplombering uppsåtUgen
eller av grov oaktsamhet lämnar oriktig uppgift om varas slag eller sort dömes
till böter, om ej gärningen är belagd med straff enligt första stycket.

I ringa fall dömes ej till
ansvar enligt första eller andra stycket.

Förestagen lydelse

Den
som till utsädeskontrollen uppsåtligen eller av grov oaktsamhet lämnar oriktig
uppgift om varas slag eller sort döms till böter, om inte gärningen är belagd
med straff enligt första stycket.

I
ringa fall döms inte till ansvar enligt första eller andra stycket.

Denna
lag träder i kraft den Ijuli 1984. I fråga om statsplombering som utförs av
annan än utsädeskontrollen gäller 6 och 7 §§ i deras äldre lydelse till dess
regeringen förordnar annat.

Prop.
1983/84:191 5

Utdrag

JORDBRUKSDEPARTEMENTET PROTOKOLL

vid
regeringssammanträde 1984-04-05

Närvarande:
statsrådet Lundkvist, ordförande, och statsråden Feldt, Sigurdsen, Gustafsson,
Leijon, Hjelm-Wallén, Peterson, Andersson, Boström, Göransson, Gradin,
R.Carlsson, Holmberg, Thunborg

Föredragande:
statsrådet Lundkvist

Proposition
om vissa frågor rörande jordbruksprisregleringen, m. m.

1
Inledning

I
prop. 1983/84:182 har regeringen lagt fram förslag om prisregleringen på
jordbruksprodukter utom sockerbetor och socker för regleringsåret 1984/85.
Propositionen grundar sig på förslag från kommittén för överiäggningar om
jordbruksprisregleringen. Kommittén lade även fram vissa förslag rörande
dispositionen av införselavgiftsmedel. Vidare tog kommittén upp finansieringen
av viss del av den statliga rådgivningen till jordbruket resp. kostnaderna för
djurens hälso- och sjukvård. Kommittén behandlade också fpågan rörande
huvudmannaskapet m.m. för skördeskadeskyddet. Kommitténs förslag har fogats som
bilaga till prop. 1983/84: 182. Jag anhåller nu att få anmäla dessa frågor
liksom vissa andra frågor rörande prisregleringen efter den 30juni 1984.

I
skrivelse den 15februari 1984 har statens Jordbruksnämnd lagt fram förslag om
disposition av införselavgiftsmedel, m.m. Regeringen beslutade att överlämna
skrivelsen tiU nyssnämnda kommitté för att i vissa avseenden övervägas inom
ramen för det förslag som kommittén skulle avge. Skrivelsen bör fogas till
protokollet i detta ärende som bilaga.

Med
stöd av regeringens bemyndigande den 25 mars 1982 tillkallade dåvarande chefen
för jordbruksdepartementet en särskild utredare' med uppdrag att utreda frågan
om samordning av vissa resurser vid lantbruksnämnderna, skogsvårdsstyrelserna
och den lokala fiskeriadministrationen. Mot bakgrund av att förutsättningarna
för rådgivningen ändrats och det statsfinansiella läget uppdrog regeringen åt
utredaren genom tilläggsdirek-

F.
d. statssekreteraren Ivan Eckersten.

Prop.
1983/84:191 6

tiv
den 21 april 1983 att göra en översyn av den statliga rådgivningen till jordbruket
samt finansieringen härav. Som utgångspunkt för översynen angavs att
rådgivningen liksom f. n. skall ses som ett led i jordbrukets och skogsbrukets
rationalisering.

Utredningen
avlämnade i september 1983 delbetänkandet (Ds Jo 1983:14) Den statliga
rådgivningen till jordbruket — inriktning, omfattning och finansiering.

Efter
remiss har yttranden över betänkandet avgetts av statskontoret,
riksrevisionsverket (RRV), lantbruksstyrelsen, skogsstyrelsen, statens jordbruksnämnd,
Sveriges lantbruksuniversitet. Lantbrukarnas riksförbund (LRF),
Hushållningssällskapens förbund. Tjänstemännens centralorganisation (TCO) och
Centralorganisationen SACO/SR.

Jag
anhåller att nu få ta upp frågan om rådgivningen till jordbruket.

Efter
framställningar från Lantbrukarnas riksförbund (LRF) och Svenska lantmännens
riksförbund (SLR) uppdrog regeringen år 1980 åt lantbruksstyrelsen att i
samråd med statens utsädeskontroll (SUK) utreda möjligheterna till
kostnadsbesparingar inom systemet för godkännande av utsäde. Lantbruksstyrelsen
redovisade detta uppdrag den 2 september 1982. Styrelsen föreslår dels vissa
tekniska ändringar i statsplomberings-systemet, dels vissa ändringar i
utsädeskontrollens organisation.

Efter
remiss har yttranden över förslaget avgivits av statskontoret, RRV, Sveriges
lantbruksuniversitet, SUK, statens växtsortnämnd, LRF, SLR, AB Estrella, AB
Felix, de lokala frökontrollanstalterna, IVK Potatis AB,
Hushållningssällskapens förbund. Kooperativa förbundet, Svalöv AB, Sveriges frögrossistförening,
Sveriges fröodlareförbund, Sveriges potatisodlares riksförbund, Sveriges
stärkelseproducenters förening, Weibull AB, Centralorganisationen SACO/SR, TCO:s
statstjänstemannasektion. Statsanställdas förbund samt Föreningen foder och
spannmål.

Med
stöd av regeringens bemyndigande tillkallades den 27 april 1983 en förhandlingsgrupp
med uppdrag att för statens räkning förhandla och träffa avtal om finansiering
av växtförädlingsverksamheten och därmed andra sammanhängande frågor.
Förhandlingsgruppen har i mars 1984 inkommit med skrivelse angående
finansieringen av växtförädlingsverksamheten.

Sedan
det mellan staten och övriga intressenter år 1971 träffade avtalet rörande
driften vid Stiftelsen Norrvikens trädgårdar upphört att gälla har en särskild
förhandlingsgrupp lagt fram förslag om den fortsatta verksamheten vid
trädgårdarna (Ds Jo 1983: 7). Med anledning därav har ett avtal träffats mellan
staten och stiftelsen.

I
prop. 1983/84:100 bil. 11 har regeringen föreslagit riksdagen att, i avvaktan
på särskild proposition i ämnet, för budgetåret 1984/85 beräkna till Lantbruksnämnderna
ett förslagsanslag av 222390000 kr., till Prisreglerande åtgärder på
jordbrukets område ett förslagsanslag av 2968000000 kr., till Bidrag till
permanent skördeskadeskydd ett anslag av 1 000 kr., till Administration av
permanent skördeskadeskydd m. m. ett förslagsanslag

Prop. 1983/84:191 7

av 37964000 kr., till Statens utsädeskontroll:
Uppdragsverksamhet ett förslagsanslag av 1000 kr., till Bidrag till Statens
utsädeskontroll ett reservationsanslag av 5005000 kr. och till Bidrag till
växtförädling 28590000 kr. Jag anhåller att nu få ta upp dessa frågor.

2 Föredragandens överväganden

2.1 Införselavgiftsmedel m. m.

I bilaga redovisas användningen av införselavgiftsmedel m.
m. under regleringsåret 1982/83 liksom också en beräkning av
införselavgiftsmedel som inflyter under regleringsåren 1983/84 och 1984/85. Den
huvudsakliga medelsdispositionen för regleringsåret 1982/83 framgår av följande
tabell, i vilken även den preliminära dispositionen för regleringsåret 1983/84
redovisas.

Huvudsaklig
medelsdisposition av införselavgiftsmedei m. m. regleringsåren 1982/83 och
1983/84

1982/83 1
000-tal kr.

1983/84 1000-tal
kr. prel.

Inkomster

Från föregående regleringsår kvarstående

införselavgifter 20 921'

Under resp. regleringsår influtna införselavgifter

exkl. fodermedel 299998

fodermedel 264940

Summa 585859

25 342'

292600 160000

477942

Utgifter

a) Av medel inom fördelningsplanen

Svensk spannmålshandel

Sveriges potatisintressenter

Sveriges oljeväxtintressenter

Svensk kötthandel

Svensk kötthandel,
utbyteshandel

Föreningen för mejeriprodukter

Svensk
ägghandel

Regleringskassan
för fågelkött

Regionalt
kostnadsbidrag, norra Sverige

-
mjölk

-
kött

-
ägg

Upplysningsverksamhet
och utvecklingsarbete Djurhälsovård, kontrollverksamhet m. m. Stöd till odling
av konservärter och

andra
köksväxter Stöd till odling av bruna bönor Stöd till odling av vallväxtfrö Fonden
för kollektiva åtgärder inom biodlingen Sveriges exporträd Fraktstöd för foder
till Norrland Reserv till jordbruksnämndens förfogande

47 279

2000

29500

29500

0

0

80761

0

50000

50000

73000

167000

71000

73000

0

0

33 500

20500

5 000

5000

1400

1700

8650

10850

25 000

29000

2 500

4 500

1400

1700

2000

2000

500

500

500

1500

150

0

0

28450

1982/83 1
000-tal kr.

1983/84 1
000-tal kr. prel.

avgifter för
ost 20 739 Stöd till
maltproduktionen 2 000 Sveriges
exportråd 500

9500 2000 1500

Summa 74312

65052

Summa
utgifter 606452

492252

Saldo
vid utgången av resp. regleringsår ./.20593

./.14310

b) Av
medel utanför fördelningsplanen

Utbyteshandel nötkött, öststaterna

Utbyteshandel
kött och fläsk

Pristillägg
får- och lammkött

Svensk matpotatiskontroll

Sveriges
potatisodlares riksförbund

Bidrag till Stiftelsen för ackordhästorganisationens bevarande

Bidrag
till fraktkostnader för mjölk och grädde

Prisåterbäring
till pälsdjursuppfödare

Stöd till
odling av vallväxtfrö

Fonden för
kollektiva åtgärder inom biodlingen

Kollektiva åtgärder inom odlingen av konsumtionsfisk

Restitution av införselavgifter för styckningsdetaljer av
kött och fläsk samt av införsel-

15124

15 000

0

0

17173

15 500

5067

5 378

2634

2799

475

475

300

300

4000

6000

6000

6000

300

300

300

Intäktsräntor från föregående år.

Fördelningsplanen för regleringsåret 1983/84 utgör enligt
riksdagens beslut 267,2 milj. kr. Härtill kommer inflytande avgifter för
fodermedelsimporten, f.n. beräknade till 160 milj. kr. Fördelningsplanen
omfattar därmed 427,2 milj. kr. Jordbruksnämnden beräknar de disponibla
inkomsterna av införselavgifter till 477,9 milj. kr., vilket innebär ett
beräknat överskott av 50,7 milj. kr. sedan medel avsatts till
fördelningsplanen. Definitiv fördelningsplan för regleringsåret 1983/84 kan
fastställas först efter utgången av regleringsåret.

Sammanställningen avseende regleringsåret 1983/84 skiljer
sig på några punkter från de beräkningar som lagts fram i prop. 1982/83:162.
Sålunda har posten utbyteshandel med öststaterna avseende nötkött ökats med
5milj. kr. och restitution av införselavgifter för vissa styckningsdetaljer
ökats med 3,5 milj. kr. till 9,5 milj. kr. Medel till utbyteshandel med kött
och fläsk, som angavs tiU 50 milj. kr. beräknas inte bli tillgängliga. Bidragen
till Svensk matpotatiskontroll och Sveriges potatisodlares riksförbund har ökats
med 160000 kr. resp. 103000 kr., eftersom nämnden tillstyrker ett
tilläggsanslag för regleringsåret 1983/84 för ökade lönekostnader under år 1983
med dessa belopp.

Behovet av medel för sådana ändamål som får täckas av
införselavgiftsmedel utanför fördelningsplanen, beräknas för regleringsåret
1983/84 till 65 milj. kr. Detta leder till ett underskott av 14,3 milj. kr. för
regleringsåret

Prop.
1983/84:191 9

1983/84.
Härtill kommer ett underskott av 20,6 milj. kr. som uppstod under regleringsåret
1982/83, varför utnyttjad rörlig kredit hos riksgäldskontoret per den 30juni
1984 kan beräknas uppgå till 34,9 milj. kr.

Om
likväl ett överskott skulle uppkomma under regleringsåret 1983/84 bör enligt
jordbruksnämnden överskjutande belopp i första hand användas till att betala
utbyteshandel med kött och fläsk upp till ett belopp av 50 milj. kr. Därefter
eventuellt kvarstående belopp bör användas till ändamål inom fördelningsplanen
med hänsyn till att sammanlagt 108,1 milj. kr. för utbyteshandel med kött och
fläsk i brist på medel utanför fördelningsplanen togs från fördelningsplanerna
regleringsåren 1978/79- 1982/83.

Jag
vill här erinra om att, i den mån jordbruksnämnden utnyttjat den rörliga kredit
som ställts till nämndens förfogande för bl. a. ändamål utanför
fördelningsplanen, skall under regleringsåret 1983/84 inflytande odisponerade
införselavgiftsmedel i första hand användas för återbetalning av krediten.
Krediten får inte disponeras för utbyteshandel med kött och fläsk avseende
andra länder än de östeuropeiska staterna. Jag har inte något att invända mot
vad jordbruksnämnden anfört rörande införselavgiftsmedlens disposition under
regleringsåren 1982/83 och 1983/84.

Jordbruksnämnden
beräknar att det under regleringsåret 1984/85 inflyter 596,6 milj. kr. i form
av införselavgiftsmedel, inkl. räntor från föregående år. Härav avser 250
milj. kr. fodermedel.

Jordbruksnämnden
föreslår att fördelningsplanen för regleringsåret 1984/85 bör omfatta 267,2
milj. kr. jämte inflytande fodermedelsavgifter vUket totah ger 517,2 milj. kr.
Jag biträder nämndens förslag.

Med hänsyn till ovissheten
rörande regleringsekonomins utveckling lägger nämnden inte fram någon fördelningsplan
för det preliminärt beräknade beloppet. Nämnden avser att återkomma med
förslag till preliminär fördelning av beloppet. Nämnden bör liksom tidigare,
efter hörande av Lantbrukarnas förhandlingsdelegation och
konsumentdelegationen, få jämka delbeloppen mellan de olika
regleringsföreningarna och besluta om fördelning av det belopp som kan komma
att stå till nämndens förfogande.

Jag
har inget att erinra mot att Svensk spannmålshandel Uksom hittills tillförs
införselavgifter för viss utbyteshandel med brödsäd. Vidare bör Sveriges oljeväxtintressenter
tUlföras hela fettvaruavgiften för en kvantitet motsvarande fettinnehållet i
den inhemska fröskörden, dock högst motsvarande fettvaruavgiften på den totala
fettkonsumtionen inom landet.

Regeringen
uppdrog den 26 november 1981 åt jordbruksnämnden att närmare överväga och lägga
fram förslag om användningen av införselavgiftsmedel inom och utanför
fördelningsplanen. Med hänsyn till underskottet i fråga om sådana medel under
regleringsåren 1982/83 och 1983/84 och de små utsikterna till överskott de
närmaste åren har nämnden gjort en genomgång och omprövning av de olika
posterna utanför fördelningsplanen. För vissa poster har nämnden härvid funnit
sakliga skäl till en annan finansiering. Förslagen är emellertid av sådan
omfattning och tar

Prop.
1983/84:191 10

upp
anslag som varit föremål för prövning vid tidigare prisöverläggningar att
nämnden med anledning härav föreslagit att vissa poster borde tas upp vid
överläggningarna om jordbruksprisregleringen efter den 30juni 1984.
Jordbruksnämnden har hemställt att frågan om medel utanför fördelningsplanen
för regleringsåret 1984/85 överlämnas till den kommitté som skall lägga fram
förslag om jordbruksprisregleringen för tiden efter den 30 juni 1984.

Regeringen
beslutade den I mars 1984 att jordbruksnämndens skrivelse i här berört
hänseende skulle överlämnas till den tidigare nämnda kommittén för
överläggningar om jordbruksprisregleringen för att övervägas inom ramen för det
förslag som kommittén skulle avge.

På
grundval av jordbruksnämndens skrivelse och kommitténs förslag anger jag i det
följande medelsbehovet under regleringsåret 1984/85 för de ändamål som bör
täckas av införselavgiftsmedel utanför fördelningsplanen.

För
utbyteshandel med nötkött med öststaterna har jordbruksnämnden beräknat 15
milj. kr. Beloppet bör föras över till Svensk kötthandel. Utbyteshandel med
kött och fläsk med andra länder måste enligt prognoser om tillgången på
införselavgiftsmedel helt finansieras av medel inom fördelningsplanen. Om
likväl medel utanför fördelningsplanen skulle bli tillgängliga för detta
ändamål bör de föras över till Svensk kötthandel i enlighet med de grunder som
redovisats i prop. 1977/78:154 och 1978/79:208.

För
regleringsåret 1983/84 disponerar jordbruksnämnden medel för pristillägg för
får- och lammkött med högst 330 öre per kg. Nämnden föreslår ett oförändrat
pristillägg vilket beräknas innebära en kostnad av 16,5 milj. kr. Jag har inget
att invända mot detta förslag.

Till
Svensk matpotatiskontroll (SMAK) föreslår nämnden för regleringsåret 1984/85
att 1 319000 kr. anvisas för upplysningsverksamhet på matpo-tatisområdet.
Ersättningen till SMAK för den officiella kontrollen av matpotatis föreslås
uppgå till högst 4097000 kr. för regleringsåret 1984/85. Jag har inte något att
erinra mot den föreslagna ersättningen till SMAK för regleringsåret 1984/85.

Jordbruksnämnden
föreslår att Sveriges potatisodlares riksförbund för regleringsåret 1984/85
tilldelas 2 780000 kr. för verksamhet med effektivisering av matpotatisodtingen.
Enligt nämnden skulle finansieringen kunna ske via arealavgifter,
handelsgödselavgifter eller införselavgifter inom fördelningsplanen. Detta har
också kommittén för överläggningar om jordbruksprisregleringen föreslagit.

Jag
biträder förslaget att sistnämnda ändamål finansieras av andra medel än
införselavgifter utanför fördelningsplanen. Det ankommer på regeringen att
efter förslag av jordbruksnämnden besluta i denna fråga.

Stiftelsen för ackordhästorganisationens
bevarande bör i enlighet.med jordbruksnämndens förslag tillföras oförändrat 475
000 kr. för regleringsåret 1984/85.

Prop. 1983/84:191 11

Bidrag för att begränsa fraktkostnaderna för mjölk och
grädde till vissa områden i de nordligaste länen föreslås för regleringsåret
1984/85 utgå med oförändrat 300000 kr. Jag har inget att invända mot detta.

Jordbruksnämnden
disponerar för regleringsåret 1983/84 6 milj. kr. av medel utanför fördelningsplanen
för återbäring till pätsdjursuppfödare av den del av priset på inhemskt foder
för pälsdjursuppfödning som är hänförlig till införselavgifterna på
fodermedel. Enligt nämnden kan återbäring till pälsdjursuppfödare ses som en
form av prisutjämning. Extern prisutjämning i andra fall belastar resp.
reglering. För spannmål belastas således regleringsföreningen Svensk
spannmålshandel med de nettokostnader som prisutjämningen medför. Det är enligt
nämnden naturligt att prisutjämningen till pälsdjursuppfödare för fördyringen
av inhemskt foder på samma sätt belastar spannmålsregleringen. Vissa smärre
kvantiteter importerat foder används. Även för dessa kvantiteter bör enligt
nämnden restitution erhållas, vilken bör tas från införselavgifterna på fodermedel.

Kommittén för överläggningar om jordbruksprisregleringen
föreslår att kostnader för prisåterbäring till pälsdjursuppfödare får belasta
spannmålsregleringen resp. medel inom fördelningsplanen. Jag biträder
kommitténs förslag.

För
kollektiva åtgärder inom odlingen av konsumtionsfisk anvisades för
regleringsåret 1983/84 300000 kr. av medel utanför fördelningsplanen. Enligt
jordbruksnämndens mening är även kollektiv återbetalning för foderfördyring
för fiskodlingen en form av prisutjämning. Det är därför rimligt att resp.
reglering belastas med den kostnad som prisutjämningen medför. För den
foderfördyring som härrör från inhemsk spannmål föreslår nämnden att
spannmålsregleringen belastas, medan den del som härrör från importerat foder
bör tas direkt från inflytande införselavgifter.

Den nyssnämnda kommittén föreslår att kollektiva åtgärder
för odlingen av konsumtionsfisk bör belasta spannmålsregleringen resp.
införselavgiftsmedel från import av foder. Jag biträder även detta förslag.

För stöd
till vallfröodtingen anvisades för regleringsåret 1983/84 6milj. kr. av medel
utanför fördelningsplanen. Enligt jordbruksnämnden bör den del av vallfröstödet
som avser jordbrukets vallväxter täckas av medel inom fördelningsplanen,
eftersom medlen tillfaller jordbruket i form av lägre utsädespriser. Eftersom grönytefröerna
går att importera och det från beredskapssynpunkt inte finns anledning att
skydda odlingen torde det enligt nämnden främst vara ett jordbrukarintresse att
stödja denna odling. Jordbruksnämnden föreslår att hela vallfröstödet fr. o. m.
regleringsåret 1984/85 täcks av medel inom fördelningsplanen. Detta föreslår
även kommittén för överläggningar om jordbruksprisregleringen.

Jag biträder förslaget.

TiU fonden för kollektiva åtgärder inom biodlingen har
under regleringsåret 1983/84 förts 800000 kr., varav 500000 kr. inom och
300000 kr. utanför fördelningsplanen. Lantbruksstyrelsen har i skrivelse till
jord-

Prop.
1983/84:191 12

bruksnämnden
påpekat att stödet bör räknas upp för att verksamheten inte skall behöva skäras
ned drastiskt. Jordbruksnämnden föreslår att anslaget höjs till 1 milj. kr.,
varav 500000 kr. tas av medel inom fördelningsplanen och 500 000 kr. ur
sockerregleringsfonden. Bidraget från sockerregleringsfonden motiveras enligt
nämnden av att biodlarna förbrukar över I 000 ton socker.

För
egen del biträder jag förslaget om en uppräkning av stödet. Jag förordar
emellertid att 500000 kr. anvisas av medel utanför fördelningsplanen för
regleringsåret 1984/85 under förutsättning att motsvarande belopp anslås inom
fördelningsplanen. Frågan om finansiering med medel ur sockerregleringsfonden
bör tas upp vid överläggningarna om prisregleringen för sockerbetor och socker
för tiden efter den 30 juni 1985.

Kostnaderna
för restitution av införselavgifter för styckningsdetaljer av kött och fläsk
samt för ost bör enligt jordbruksnämnden fr. o. m. regleringsåret 1984/85
redovisas som restitution under införselavgifterna på slaktvaror. Jag har inte
något att invända mot att restitutionen därmed avförs från ändamål utanför
fördelningsplanen.

För
stöd till mattproduktionen bör enligt nämndens förslag 3 milj. kr. utgå under
regleringsåret 1984/85. Jag biträder även detta förslag.

Jordbruksnämnden
har vidare föreslagit att Sveriges exportråd får 2 milj. kr. för att stimulera
export av högförädlade livsmedel. Jag biträder förslaget under förutsättning
att 2 milj. kr. ställs till förfogande inom fördelningsplanen.

2.2
Rörliga krediter

Regeringen
uppdrog den 26 november 1981 åt statens jordbruksnämnd att överväga och
framlägga förslag rörande behovet av och möjligheterna till samordning av de
rörliga krediter m.m. i riksgäldskontoret som f.n. står till förfogande för
olika ändamål inom jordbruksprisregleringen. Jordbruksnämnden har nu redovisat
detta uppdrag.

Med hänsyn till ovissheten
om den faktiska avgiftsuppbörden föreslår jordbruksnämnden att en rörlig kredit
på 120 milj. kr. får stå till förfogande även under regleringsåret 1984/85 och
att den får användas för ändamål inom och utom fördelningsplanen samt för
sockerregleringen. Jag biträder förslaget med tillägget att krediten endast med
regeringens särskilda medgivande bör få användas för finansiering av
utbyteshandel med kött och fläsk.

Med
stöd av riksdagens beslut våren 1981 (prop. 1980/81:190, JoU 36, rskr 419)
inrättades den Ijuli 1981 en för hela råvarukostnadsutjämningen gemensam
utjämningskassa. Från denna kassa görs samtliga utbetalningar av bidrag. Till
kassan förs samtliga avgifter som tas ut inom ramen för utjämningen. Dessutom
tillförs bidrag från jordbruket och ur sockerregleringsfonden samt
budgetmedel. Jordbruksnämnden har på regeringens

Prop.
1983/84:191 13

uppdrag
lämnat en redovisning av utjämningskassan för regleringsåret 1982/83 inkl.
jordbrukets och sockerregleringsfondens bidrag till denna. Omslutningen av
utjämningskassan uppgår till 439 milj. kr. för detta regleringsår. Under
budgetåret 1983/84 står en rörlig kredit av 40 milj. kr. till jordbruksnämndens
förfogande för att upprätthålla kassans likviditet. I enlighet med
jordbruksnämndens förslag bör krediten för nästa budgetår minskas tiU 20 milj.
kr.

Riksdagen
medgav våren 1983 att jordbruksnämnden för budgetåret 1983/84 får disponera
rörliga krediter i riksgäldskontoret dels till ett belopp av högst 250 milj.
kr. för säsongmässig lagring av jordbruksprodukter, dels till ett belopp av
högst 50 milj. kr. för inlösen av inhemskt oljeväxtfrö. Nämnden föreslår att
krediten för säsongmässig lagring av jordbruksprodukter får disponeras med ett
oförändrat belopp under budgetåret 1984/85. Eftersom krediten för inlösen av
inhemskt oljeväxtfrö inte utnyttjas föreslår nämnden att den dras in fr.o.m.
budgetåret 1984/85. Jag biträder nämndens förslag.

Svensk
spannmålshandel får, efter beslut av regeringen, disponera en rörlig kredit i
riksgäldskontoret av högst 35 milj. kr. för handhavande av brödsädsregleringen (prop.
1970:1 bil. 11, JoU 3, rskr 125). Jordbruksnämnden föreslår att krediten dras
in, eftersom den inte utnyttjas. Jag biträder även detta förslag.

Det
bör ankomma på regeringen att närmare föreskriva hur disponibla krediter får
utnyttjas och villkoren för detta.

Övergängen
från lån av budgetmedel till rörlig kredit i riksgäldskontoret för finansiering
av säsongmässig lagring av smör och köttvaror fr. o. m. regleringsåret 1979/80
samt för inlösen av inhemskt oljeväxtfrö fr.o.m. regleringsåret 1980/81
medförde ökade räntekostnader. Regeringen medgav att den rörliga krediten på
120 milj. kr. som ställts till regeringens förfogande i riksgäldskontoret för
prisregleringsändamål under regleringsåren 1979/80 och 1980/81 fick disponeras
för att täcka nämnda räntekostnader i avvaktan på en slutlig lösning av frågan
om hur räntekostnaderna skulle täckas. De räntekostnader som belastar den
rörliga krediten uppgår till 10 milj. kr., varav 8 milj. kr. avser ränta på
lagring av smör och köttvaror och 2 milj. kr. ränta på lån vid inlösen av oljeväxtfrö.
Kommittén för överläggningar om jordbruksprisregleringen föreslår att
köttregleringen och mjölkregleringen belastas med 4 milj. kr. vardera och fettvaruregle-ringen
med 2 milj. kr.

Jag
biträder kommitténs förslag.

2.3
Den statliga rådgivningen till jordbruket

Riksdagen
behandlade år 1979 riktlinjer för den statliga rådgivningsverksamheten för
jordbruket (prop. 1978/79:100 bil. 13, JoU 20, rskr 253). Utredningen om
samordning av vissa resurser vid lantbruksnämnderna.

Prop.
1983/84:191 14

skogsvårdsstyrelserna
och den lokala fiskeriadministrationen anser att det är av väsentlig betydelse
att rådgivning liksom hittills ingår som en integrerad del i de statliga
insatserna för rationaliseringen. Enligt utredningen måste investeringar och
produktionstekniska förändringar inom jordbruket ske med en helhetssyn på
företagens ekonomi och utvecklingsmöjligheter. Denna helhetssyn måste i hög
grad prägla rådgivning och andra statliga åtgärder. Det har visat sig att
lantbruksnämnderna med sin samlade breda kompetens är den enda organisation som
har möjlighet att lämna denna typ av företagsinriktad rådgivning.

Möjligheterna
för företagarna i jordbruket att som tidigare genom storleks- och
produktionsökning förbättra sitt ekonomiska resultat är enligt utredningen
numera begränsade. Däremot föreligger betydande möjligheter att effektivisera
produktionen och bibehålla eller förbättra det ekonomiska resultatet genom
olika åtgärder för att minska kostnaderna inom ramen för i stort sett
oförändrad företagsstorlek och produktionsvolym. Sådana effektiviseringsåtgärder
bör i enlighet med de jordbrukspolitiska riktlinjerna kanaliseras genom
initiativ från lantbruksnämnderna. Det bör också enligt utredningens
uppfattning ankomma på lantbruksverket att ha ett övergripande ansvar för att
rådgivningsbehovet tillgodoses.

Utredningen
bedömer att behovet av och kraven på rådgivningsinsatser från
lantbruksnämnderna på vissa områden kommer att öka. Det gäller t.ex. kraven på
lantbruket i fråga om miljö- och naturvårdshänsyn och arbetsmiljö samt insatser
i fråga om livsmedelsproduktion i en krissituation. Utredningen framhåller
också behovet av ett starkare samband mellan forskning och försök och erfarenheter
vid jordbruksföretagen. De basresurser för rådgivning lantbruksnämnderna
förfogar över bör i enlighet med de riktlinjer som fastställts av statsmakterna
användas som ett jord-brukspolitiskt medel för att främja jordbruket och
jordbrukets rationalisering. Lantbruksnämnderna bör liksom hittills mot avgift
också utföra sådana uppdrag som är angelägna från rationaliseringssynpunkt om
inte behovet kan bli tillgodosett utan statliga insatser.

Enligt
utredningen bör lantbruksverket liksom hittills ha ett övergripande ansvar för
att jordbruksföretagarens behov av konsulthjälp/rådgivning i företags- och
produktionstekniska frågor skall kunna tillgodoses. 1 den mån service inte kan
erhållas från andra organ, detta gäller främst i de norra delarna av landet,
bör den även i fortsättningen kunna ombesörjas av lantbruksnämnderna.

För
att uppnå en effektiv rådgivning krävs samordning med annan rådgivning än den
som ges frän lantbruksverket. Bl. a. menar utredningen att samarbetet mellan
lantbruksverket och lantbruksuniversitetets konsulentavdelning bör breddas och
fördjupas. Det bör vidare åvila lantbruksverket att samordna
lantbruksrådgivningen mellan olika organ på det regionala och lokala planet.
Enligt utredningen bör det ocksä ankomma på lantbruksstyrelsen att verka för
att lantbruksnämndernas rådgivning i ökad

Prop.
1983/84:191 15

utsträckning
sker i samverkan med de organ på länsplanet som har en bred kontakt med ett stort
antal jordbrukare.

Enligt
utredningen beräknas de totala kostnaderna för rådgivnings- och uppdragsverksamhet
uppgå till 50-60milj. kr. Härav härrör ca 8-10 milj. kr. från jordbrukarnas
initiativ, ca 20 milj. kr. från lantbruksnämndernas initiativ och ca 30 milj.
kr. från nämndernas myndighetsutövning.

Utredningen
anför att det på grund av det statsfinansiella läget i fortsättningen kan bli
svårt att tillgodose lantbruksverkets hela behov av resurser för rådgivning med
medel från statsbudgeten.

Som ett alternativ tUl
finansiering över statsbudgeten finns det därför skäl att för viss rådgivning
pröva andra finansieringsvägar. Utredningen föreslår att man i samband med
överläggningarna om prisregleringen på jordbrukets produkter avdelar 5 milj.
kr. att ställas till lantbruksstyrelsens förfogande för rådgivningsverksamhet.
Vidare föreslås att avgifterna på handelsgödsel anpassas så att förslagsvis
ytterligare 5 milj. kr. kan ställas till lantbruksstyrelsens förfogande för
rådgivning.

I
norra Sverige är de regionala förutsättningarna sådana att det inte är sannolikt
att rådgivning där kan tillgodoses på annat sätt än genom statliga insatser.
Enligt utredningen bör lantbruksverket prioritera rådgivningsresurserna på ett
sådant sätt att behovet av rådgivning till jordbruket i norra Sverige
tillgodoses.

Utredningen
har remissbehandlats.

Statskontoret
och RRV anför i fråga om kraven på lantbruksrådgivningen att
rationaliseringsgraden i jordbruket nu nått en sådan nivå att det i stort sett
saknas motiv för staten att ansvara för den verksamheten. I framtiden är det
mest frågan om löpande inre rationalisering och den bör jordbrukarna själva
ansvara för. Lantbruksstyretsen och LRF anför att man i rådgivningen beaktar
krav som ställs på jordbruket av samhället. Ytterligare krav kommer att ställas
i framtiden vad gäller naturvård, arbetsmiljö och kulturminnesvård. Enligt LRF
har staten också ett ansvar för att föra ut forsknings- och försöksresultat
vilket bl.a. sker via lantbruksrådgivningen. Denna synpunkt framförs även av
Hushållningssällskapens förbund. Hushållningssällskapens förbund och SACO/SR
betonar samhällets ansvar och intresse för att bedriva en
rationaliseringsverksamhet med syftet att jordbruket skall kunna producera bra
och billiga livsmedel med en skälig lönsamhet.

Rådgivningens
omfattning bör enligt statskontoret i betydligt större omfattning vara efterfrågestyrd.
RRV anser när det gäller rådgivningens inriktning att statens ansvar skall
vara på områden som gäller miljö- och naturvårdshänsyn, arbetsmiljöfrågor och
kulturminnesvård. Lantbruksstyretsen menar att effekten av den statliga rationaliseringsverksamhelen
kommer att avta utan en stor andel företagsanpassad rådgivning som är väl samordnad
med andra insatser. Liknande synpunkter framförs frän skogsstyrelsen. Statens
jordbruksnämnd pekar på sårbarhetsfrågorna och anser

Prop.
1983/84:191 16

att
en rådgivning riktad mot att minska denna sårbarhet är en angelägen uppgift.
Lantbruksuniversitetet anser att en stor rationaliseringspotential finns i en
förbättrad produktionsrådgivning. Enligt TCO är en neutral rådgivning viktig
för en fortsatt uppbyggnad av bärkraftiga företag och för fortsatt
rationalisering och effektivisering.

Organisations- och
samordningsfrågorna kommenteras av statskontoret med att man närmare bör
undersöka möjligheterna att gemensamt utnyttja tillgängliga resurser vid
lantbruksnämnderna, lantbruksuniversitetet och lantbruksskolorna. Enligt RRV
hör samhället i första hand förmedla forskningsresultat med betydelse för
miljövård, kulturminnesvård etc. Ett utökat behov av samordning av utbudet av
rådgivning föreligger enligt lantbruksstyretsen. Nämnderna svarar redan i dag
för en viss sådan samordning men kravet ökar i och med minskade resurser.
Styrelsen förordar en ökad samordning med konsulentavdelningen framför allt vad
gäller den långsiktiga planeringen. Lantbruksuniversitetet, LRF och SACO/SR
delar utredningens överväganden och förslag i fråga om samordningen av rådgivningen.

Statskontoret har inga
invändningar mot utredningens förslag om kollektiv finansiering men anser att
huvuddelen av nämndernas intäkter skall tas ut direkt av jordbrukarna. RRV är
också positivt till ökad kollektiv finansiering men anser i övrigt att det
primära är att fastställa hur stor del av verksamheten som skall finansieras
via budgetmedel. Utredningen ger enligt verket inget svar på detta. Länt bruks
styre Is en anser det inte vara ett samhällsintresse att regelmässigt individuellt
avgiftsbelägga rådgivningen. Styrelsen anser vidare att det har mindre
betydelse varifrån medel anvisas för rådgivningen så länge den kan bedrivas i
obunden form. Flera andra remissinstanser, skogsstyrelsen,
lantbruksuniversitetet, TCO och SACO/SR tar också upp frågan om obunden
rådgivning, möjligheten att bedriva rådgivning från statens utgångspunkter samt
bibehållen möjlighet till samordning av rådgivning från olika intressenter.

Både
LRF och Hushållningssällskapens förbund avstyrker bestämt utredningens
finansieringsförslag och anser att staten skall svara för kostnaderna för
lantbruksnämndernas rådgivning.

Statskontoret
anser att lantbruksnämnderna i norra Sverige inte skall undantas från att
debitera avgifter. I stället bör ett ökat generellt stöd utgå. RRV anser att
nämndernas verksamhet bör fortgå oförändrat i norra Sverige.
Lantbruksstyrelsen biträder utredningens förslag.

Mot
bakgrund av utredningens förslag uppdrog regeringen åt kommittén för
överläggningar om jordbruksprisregleringen att ta upp frågan om finansiering
av viss del av den statliga rådgivningen till jordbruket.

För egen del biträder jag
det förslag som har lagts fram av kommittén för överläggningar om
jordbruksprisregleringen, vilket innebär att lOmilj. kr. av kostnaderna för den
statliga rådgivningen till jordbruket skall avlastas statsbudgeten genom ökad
individuell avgiftsfinansiering. Detta förslag har

Prop.
1983/84:191 17

lagts
fram i samförstånd med Lantbrukarnas förhandlingsdelegation. Det ankommer på
regeringen att besluta om den närmare utformningen av de taxebestämmelser som
förslaget föranleder. Jag återkommer senare tiU anslagsfrågan.

2.4
Utsädeskontroll

Bakgrund

Enligt
utsädeslagen (1976:298) och utsädesförordningen (1980:438) gäller att utsäde
av potatis, strå- och trindsäd, baljväxt, vallgräs, beta som inte är
sockerbeta, kålrot och röva, foderkål, grönfoderraps, raps, rybs eller vitsenap
inte får överlämnas till en odlare utan att statsplombering dessförinnan har
skett. Genom statsplombering kontrolleras kvaliteten på utsädet. Kontrollen i
fråga om fröburna växtslag avser bl. a. utsädesodlingens belägenhet och tUlstånd
under växttiden, utsädets sortrenhet, sundhet, livs- och lagringsduglighet samt
renhet. I fråga om utsädespotatis kontrolleras knölkvalitet och sundhet samt
utsädets lagringsbetingelser. Innehållet i kvalitetskraven bestäms i
föreskrifter som meddelas av lantbruksstyrelsen. Statsplombering krävs inte
för utsäde som en odlare själv ställer i ordning för eget bruk. Statsplomberingen
är således inriktad på utsädesindustrins produkter.

Andelen
statsplomberat utsäde av den totala mängden utsäde som används årligen
varierar för olika grödor. För odling av oljeväxter används enbart statsplomberat
utsäde. Vid odling av vårstråsäd uppgår den stats-plomberade mängden till drygt
60%. I fråga om potatisutsäde statsplom-beras knappt 40% av den under året
använda mängden utsäde.

Kontrollkostnadens
andel av utsädespriset har under senare år utgjort ca 3%. Detta innebar t.ex.
för vårkorn som år 1982 kostade ca 200kr. per deciton utsäde att
kontrollkostnaden utgjorde 6 kr.

Statsplombering,
plombering av utsäde enligt internationella OECD-systemet och annan
utsädeskontroll handhas av statens utsädeskontroll (SUK), som dessutom utför
utsädesanalyser åt jordbrukare, institutioner och företag, samordnar
kontrollverksamheten i landet samt bedriver allmännyttig verksamhet inom
utsädesområdet. Ledningen och kansliet för myndigheten finns i Solna, där det
även finns ett laboratorium och en samordningsenhet. Laboratorier finns vidare
i Lund, Landskrona och Umeå. Laboratoriet i Landskrona är en s. k. sluten enhet
hos Weibull AB. Vid denna enhet svarar av SUK anställd personal för kontrollen
av det utsäde sorn statsplomberas vid företaget. Analyserna utförs däremot av Weibulls
egen personal.

Med
stöd av tillstånd enligt utsädesförordningen utförs också statsplombering av
bruksutsäde vid de lokala frökontrollanstalterna i Linköping, Skara och Örebro.
Vid dessa utförs även produktionsanalyser åt utsädesföretag och analyser åt
jordbrukare. Statsplomberingen torde svara för i 2 Riksdagen 1983/84. 1 saml. Nr
191

Prop. 1983/84:191 18

genomsnitt
ca 60% av inkomsterna. Ägare till de lokala frökontrollanstalterna är hushåUningssällskapen
i resp. län.

Under
de senaste två decennierna har analysverksamheten inom utsädeskontrollen
halverats. Under samma tid har analyskapaciteten hos den organisation för
vilken jag nu redogjort varit i stort sett oförändrad i fråga om lokaler och
utrustning. Dessa förhållanden samt den omständigheten att verksamheten är
mycket ojämnt fördelad under året har skapat problem och utlöst krav på
rationaliseringar. Frågan om rationalisering av organisationen behandlades av
riksdagen senast år 1978 (prop. 1977/78:100 bil. 13 s. 84—92). I fråga om de
lokala frökontrollanstalterna uttalade föredraganden att någon förändring i
deras verksamhet och beträffande huvudmannaskapet då inte borde ske.

Uppbörd
av växtförädlingsavgifter regleras i lagen (1959:92) om förfarande vid
konsumtionsbeskattning. Beskattningsmyndighet är statens utsädeskontroll. Uppbörden
sker i samband med statsplombering av utsäde. Större delen av uppburen
växtförädlingsavgift återbetalas i form av bidrag. Medel som inte kunnat
fördelas i form av bidrag utbetalas till statens råd för skogs- och
jordbruksforskning. I utsädeslagen (1976:298) föreskrivs att uppburna
växtförädlingavgifter tillförs en särskild fond (växtförädlingsfonden). I
framställning den I2januari 1984 föreslår lantbruksstyrelsen, att fonden
avvecklas eftersom den numera saknar betydelse. Förslaget har tillstyrkts av SUK.

Tekniska
förändringar i statsptomberingssystemet

Som
bakgrund tUl mina överväganden rörande utsädeskontrollens framtida
organisation i det följande viU jag redovisa de förslag tiU tekniska ändringar
i statsplomberingssystemet som jag senare ämnar föreslå regeringen att besluta
om.

Jag
biträder i likhet med flertalet remissinstanser lantbruksstyrelsens förslag
till ändringar i statsplomberingen av fröutsäde. Förslaget innebär att ett
utsädesföretag efter ansökan hos SUK kan få tillstånd att leverera utsäde till
odlarna, innan det slutliga analysresultatet föreligger. För att sådant
tillstånd skall kunna lämnas krävs att företaget bl.a. har en väl fungerande
produktionskontroll. Ett tillstånd bör kunna förenas med villkor. Bl.a. måste
odlarna tillförsäkras möjligheter att få ersättning om det vid slutanalysen
visar sig att den vara som levererats inte uppfyllt de kvalitetskrav som gäller
vid statsplomberingen.

Ett
genomförande av den nu redovisade ändringen i det tekniska systemet får
betydelse både för utsädeskontrollens organisation och för de utsädesföretag
som kommer att utnyttja det nya systemet. För utsädeskontrollen innebär det
nya systemet att de nu mycket besvärliga arbetstop-parna kan jämnas ut. Slutanalysema
behöver inte vara färdiga till dess utsädet skall levereras eller användas. På
sikt kan det finnas möjligheter att gå över till stickprovskontroll. Om så sker
kommer behovet av slutana-

Prop. 1983/84:191 19

lyser
att minska. För utsädesföretagen medför det förhållandet att de inte behöver
vänta på slutanalysen innan de kan leverera utsäde att hanteringen i magasinen
i betydande omfattning kan rationaliseras med kostnadsbesparingar som följd.

I
fråga om statsplomberingen av potatisutsäde anser jag inte att det finns skäl
att föreslå någon ändring.

En
annan omständighet som påverkar utsädeskontrollens framtida verksamhet och som
bör beaktas i detta sammanhang är möjligheterna att utnyttja ny teknik vid
kontrollarbetets utförande. Det kan på goda grunder antas att tekniken kommer
att ge möjligheter till rationalisering av verksamheten.

I
likhet med lantbruksstyrelsen och SUK anser jag att det inte längre föreligger
något behov av en särskild växtförädlingsfond och föreslår därför att den
avvecklas. Detta föranleder vissa ändringar i utsädeslagen. Mot bakgrund härav
har inom jordbruksdepartementet upprättats förslag till lag om ändring i
utsädeslagen (1976:298). Med hänsyn till ändringarnas okomplicerade art anser
jag det inte motiverat att höra lagrådet.

Utsädeskontrollens
framtida organisation

Den
nuvarande organisationen av den officiella utsädeskontrollen är enligt
lantbruksstyrelsen oenhetlig, eftersom statsplombering utförs av både staten
och enskilda. Enligt styrelsen är överkapaciteten stor för analysering av
utsäde såväl lokal- som utrustningsmässigt. Denna överkapacitet kan dessutom
komma att förstärkas vid införandet av de föreslagna ändringarna av det
tekniska systemet. I lantbruksstyrelsens utredning har redovisats olika
alternativ till organisationsförändringar.

Remissutfallet
i organisationsfrågan är mycket splittrat.

För
egen del vill jag anföra följande. Kontrollen av utsäde får anses vara en
betydelsefull uppgift för samhället. På den organisation som fullgör denna
uppgift bör enligt min mening ställas krav på samma effektivitet som gäller för
annan statlig kontrollverksamhet. Statsplombering av utsäde är en
myndighetsuppgift som i princip är av samma slag som den officiella provning
som enligt lagen (1974:896) om riksprovplatser utförs vid sådan provplats. Med
hänsyn härtill anser jag att utsädeskontrollen måste bedrivas inte bara med
krav på effektivitet utan också på opartiskhet och oberoende. Den föreslagna
nya ordningen inom statsplomberingssystemet kommer att förstärka dessa krav.
Att bedriva offentlig utsädeskontroll i de tre lokala frökontrollanstalterna
får enligt min uppfattning anses stå i mindre god överensstämmelse med de
principer som ligger till grund för lagstiftningen om officiell provning. Med
hänvisning till nu anförda omständigheter samt svårigheterna att med delat
huvudmannaskap för laboratorieenheterna anpassa kontrollkapaciteten till
behovet talar nu flera skäl för att utsädeskontrollen i sin helhet läggs under
statligt huvudmannaskap.

Att
organisationen får en huvudman ökar påtagligt möjligheterna att

Prop.
1983/84:191 20

framdeles utnyttja befintliga resurser på ett flexibelt
sätt. Vidare blir det lättare att med ny teknik rationalisera verksamheten i
takt med utvecklingen inom utsädesområdet.

En övergång till en helstatlig organisation måste enligt
min mening föregås av en noggrann bedömning av det framtida laboratoriebehovet.
F. n. föreligger som jag tidigare nämnt en stor överkapacitet inom utsädeskontrollorganisationen
som helhet. Uppgifter om analysverksamheten säsongen 1981/82 visar att det
under de tre mest arbetsbelastade månaderna finns en överkapacitet på mer än
50%. De analyser som är kapacitetsbe-gränsande inom utsädeskontrollen är groningsanalyser
samt renhets- och antalsanalyser. Den maximala kapaciteten per månad för groningsanalyser
är för laboratorierna i Solna, Lund, Linköping, Skara och Örebro 18600
analyser. I februari är behovet av sådana analyser som störst och under
februari 1982 utfördes 8300 groningsanalyser. Beträffande renhets- och
antalsanalyser uppgår månadskapaciteten vid nämnda laboratorier till 6800
analyser. Den månad behovet var som störst under säsongen 1981/82 utfördes 2300
analyser. Analysbehovet minskade något under säsongen 1982/83.

Med hänsyn till de uppgifter som jag nu har lämnat och med
beaktande av att analysverksamheten framdeles kan bedömas komma att minska i
omfattning måste en betydande reduktion av den nuvarande laboratoriekapaciteten
genomföras. Utredningen i ärendet visar på ett övertygande sätt att av de fyra
laboratorierna i mellansverige — Linköping, Skara, Solna och Örebro - endast
ett behövs i den framtida organisationen. En samlad bedömning ger vid handen
att det är laboratoriet i Skara som lämpligen bör behållas.

Med utgångspunkt i vad jag nu har redovisat härför statens
räkning med Skaraborgs läns hushållningssällskap träffats ett avtal som innebär
att staten fr.o.m. den Ijuli 1984 anställer frökontrollanstaltens personal,
övertar anstaltens utrustning och inventarier för 625000 kr. samt förhyr de
lokaler i vilka verksamheten f. n. bedrivs. Avtalet har ingåtts under förutsättning
av att riksdagen bifaller det förslag till omorganisation av utsädeskontrollen
som här är i fråga och med förbehåll för regeringens godkännande. Övertagandet
avses komma att finansieras med medel som disponeras av SUK.

Av det ställningstagande som jag nu har gjort rörande
laboratoriebehovet följer att laboratorieverksamheten vid enheten i Solna bör
avvecklas. SUK:s ledning och kansli bör då lämpligen omlokaliseras till Lund,
där erforderliga lokaler finns.

De organisationsförändringar som jag nu har förordat kan
givetvis inte ske utan att personalen berörs. Beträffande tjänster vid bl.a.
laboratoriet som skall avvecklas gäller de nya trygghetsbestämmelserna som
trädde i kraft den 1 april i år. Jag beräknar att denna personal kan beredas
fortsatt anställning vid SUK:s övriga laboratorier. Beträffande den personal
vid

Prop.
1983/84:191 21

den
omlokaliserade enheten som har svårighet att flytta kan jag konstatera att
statens arbetsmarknadsnämnd (SAMN) i likhet med vad som gäller för laboratoriepersonalen
medverkar för att pröva omplacering till annan statlig anställning i
Stockholmsområdet.

En ytterligare konsekvens
av mitt ställningstagande är att tillstånden fill statsplombering vid
anstalterna i Linköping och Örebro bör återkallas. Anstalterna i Linköping och
Örebro har i dag 18 heltidsanställda och 14 deltidsanställda. Jag bedömer att
flertalet av dessa kan beredas fortsatt sysselsättning med
frökontrollverksamhet hos hushållningssällskapen, om dessa väljer att driva
anstalterna vidare med verksamheten inriktad på analyser åt utsädesföretag och
jordbrukare, eller hos utsädesföretag som med anledning av det nya tekniska systemet
behöver förstärka sin produktionskontroll.

Efter
överläggningar med SUK:s ledning, företrädare för berörd personal och
hushållningssällskapen har jag bedömt att de föreslagna förändringarna främst
med hänsyn till personalen bör ske under en övergångstid på två år. De bör
således vara genomförda senast vid utgången av juni 1986. Under tvåårsperioden
bör det vara möjligt att på ett smidigt sätt successivt anpassa organisationen fill
den nya ordningen. Det bör ankomma på SUK att efter överläggningar med
företrädare för de lokala frökon-troUanstalterna att fastställa en avvecklingsplan
för statsplomberingen vid anstalterna. Därvid bör givetvis SUK och anstalterna
samråda med resp. personalorganisationer. Jag ämnar senare föreslå regeringen
att besluta om behövliga ändringar i utsädesförordningen för att möjliggöra den
förordade avvecklingen.

De
möjligheter som nu öppnas att gå över till ett nytt tekniskt system kan på sikt
komma att påverka verksamheten vid SUK:s slutna enhet i Landskrona. Med hänsyn
härtill och till behovet att ta tillvara alla möjligheter till samordning inom
den stafliga utsädeskontrollen bör denna enhet i administrativt och
organisatoriskt hänseende fr.o.m. den I juli 1984 inte vara fristående utan utgöra
en del av SUK:s laboratorium i Lund. Hur detta laboratoriums resurser framdeles
bör vara lokaliserade får övervägas av SUK med utgångspunkt i vad som är ett
rationellt resursutnyttjande av hela kontrollorganisationen.

Enheten i Umeå har stor
betydelse för att tillgodose det norrländska jordbrukets behov av service på
utsädeskontrollområdet. För att skapa en så bärkraftig enhet som möjligt i Umeå
kan det vara naturligt att förstärka verksamheten där genom att SUK efter hand
koncentrerar kontrollen av utsädespotatis till Umeå.

Det
bör ankomma på regeringen att besluta i frågor rörande laboratorieresurser och
övriga frågor rörande SUK:s interna organisation.

Prop.
1983/84:191 22

2.5
Övriga frågor

Kommittén
för överläggningar om jordbruksprisregleringen skulle ta upp frågan om
huvudmannaskapet m. m. för skördeskadeskyddet. Kommittén föreslår att arbetet
med frågan om skördeskadeskyddet skall fortsätta i en särskild grupp i syfte
att förslag om ändrat huvudmannaskap för skördeskadeskyddet skall föreligga i
sådan tid att proposition kan läggas fram till 1984/85 års riksmöte. Jag
biträder kommitténs förslag.

Jag
vill i detta sammanhang också ta upp en framstäUning från lantbruksstyrelsen
rörande ändring av reglerna avseende tån med uppskjuten ränta.

Riksdagen
beslutade år 1978 om en ny låneform, nämligen lån med uppskjuten ränta (prop.
1977/78:19, JoU 10, rskr 103). Dessa lån syftar till att minska behovet av eget
kapital så att personer med i övrigt goda förutsättningar för att bli
jordbrukare skall kunna etablera sig.

Lånets
konstruktion innebär att räntan under de fem första åren läggs till kapitalskulden,
som därmed ökar. Därefter eriäggs ränta på hela den ackumulerade
kapitalskulden. Ränta utgår efter bottenlåneränta för bunden fastighetskredit.
Efter en amorteringsfri tid på högst fem år, räknat från det år då låntagaren
påbörjar räntebetalningen, sker amortering vanligen efter en 15-årig amorteringsplan.

Totalt
har 91 lån beviljats till ett ursprungligt belopp av knappt 13 milj. kr. Detta
innebär ca 140000 kr. per företag. Ett förhållandevis stort antal lån finns i
Norrbottens län, 29 lån. De flesta lånen har lyfts under åren 1979 och 1980.
För dessa lån kommer därmed räntebetalningen att påbörjas år 1984 resp. år
1985.

Mot
bakgrund av den riskkänslighet som karakteriserar nystartade företag samt det
faktum att kapitalskulden ökat kraftigt på grund av att låneformen infördes
vid en tid med betydligt lägre räntenivå än som senare kommit att råda bedömer
lantbruksstyrelsen att många jordbrukare kommer att få svårighet att klara sin
ekonomi när nu räntebetalningen skall påbörjas. För flera av dessa företag
torde en skuldminskning vara enda möjligheten till fortlevnad.

Lantbruksstyrelsen
får biträda ackord eller eljest efterge statens rätt i samband med lån i lägen
där jordbruksföretag befinner sig i en obeståndssituation. Lantbruksstyrelsen
hemställer i sin skrivelse att åtgärder vidtas för att klara de aktuella
företagens fortlevnad innan de hamnar i en sådan situation. Många företag
klarar i dag de nuvarande kapitalutgifterna men bedöms inte klara den ökning
som uppkommer i och med att räntebetalningen avseende lån med uppskjuten ränta
påbörjas. Detta torde i all synnerhet gälla företagen i norra Sverige men även
för företag i andra delar av landet kan svårigheter uppstå.

Lantbruksstyrelsen
bör enligt min mening få bemyndigande att medge ändring av ränte- och
amorteringsvillkor för angivna lån. Sådan åtgärd bör kunna sättas in efter prövning
i varje enskilt fall och endast då detta

Prop.
1983/84:191 23

bedöms
nödvändigt för att skapa förutsättningar för berörda företags fortbestånd och
där sådana förutsättningar i övrigt bedöms föreligga. Jag förordar därför att
regeringen inhämtar riksdagens bemyndigande att medge sådana ändringar av
villkoren för lån med uppskjuten ränta.

I
skrivelse till regeringen har jordbruksnämnden tagit upp frågan om inhemsk
tillverkning av spannmålsstärkelse. Med hänsyn till spannmålsöverskottet har
nämnden beslutat att medel inom spannmålsregleringen får användas för rabattering
av spannmål för sådan tillverkning. Avsikten är att spannmålsstärkelsen skall
avsättas till den tekniska industrin men en del spannmålsstärkelse kan också
komma att användas inom livsmedelsindustrin. För att prismässig
konkurrensneutralitet skall råda mellan stärkelse från spannmål resp. potatis
måste enligt nämnden en tUlverkningsav-gift tas ut på spannmålsstärkelse. En
sådan avgift kan också behövas för att finansiera de rabatter som utgår på
potatisstärkelse till teknisk industri. Avgiften bör kunna differentieras med
avseende på slag av råvara och användning av stärkelsen.

Jag
delar nämndens bedömning att behov nu föreligger av att kunna ta ut en
tillverkningsavgift på spannmålsstärkelse. Enligt lagen (1967:340) om prisreglering
på jordbrukets område (7 § punkt f) eriägger tillverkare avgift för majs och maniokrot
eller ämne som innehåller majs eller maniokrot samt annan väsentligen lika
stärkelserik vara, som används vid tillverkning av stärkelse eller
stärkelseprodukt. Avgiften bestäms således av råvaruin-nehållet. Som nämnden
anfört bör avgiften kunna differentieras med avseende på användningen. Jag
föreslår därför att bestämmelsen ändras så att avgift eriäggs av tillverkare
för stärkelse eller stärkelseprodukt som erhålls ur annan vara än potatis. Det
bör ankomma på regeringen eller efter regeringens bemyndigande jordbruksnämnden
att bestämma avgiftens storlek. Förslaget föranleder viss ändring i lagen om
prisreglering på jordbrukets område. Med hänsyn ull ändringens art anser jag
det inte motiverat att höra lagrådet.

3
Hemställan

Med
hänvisning till vad jag nu har anfört hemställer jag att regeringen dels
föreslår riksdagen att

1. antaga
förslaget till lag om ändring i lagen (1967: 340) om prisreg

lering på jordbrukets område,

2. antaga
förslaget uU lag om ändring i utsädeslagen (1976:298),

dels föreslår riksdagen att

3.
godkänna vad jag har förordat i
fråga om användningen av avgiftsmedel, som inflyter under regleringsåret
1984/85 eller har influtit under tidigare regleringsår,

4.
medge att statens
jordbruksnämnd för säsongmässig lagring av

Prop. 1983/84:191 24

jordbruksprodukter
under budgetåret 1984/85 får disponera en rörlig kredit på högst 250000000 kr.
i riksgäldskontoret,

5.
medge att regeringen eller,
efter regeringens bestämmande, statens jordbruksnämnd för ändamål inom
jordbruksprisregleringen och regleringen av sockernäringen för budgetåret
1984/85 får disponera en rörlig kredit på högst 120000000 kr. i riksgäldskontoret,

6.
medge att statens
jordbruksnämnd för råvarukostnadsutjämning under budgetåret 1984/85 får
disponera en rörlig kredit på högst 20000000 kr. i riksgäldskontoret,

7.
återkalla medgivandet att
Svensk spannmålshandel för handha-vande av brödsädsregleringen får disponera en
rörlig kredit i riksgäldskontoret på högst 35000000 kr.,

8.
godkänna vad jag har anfört i
fråga om finansieringen av den statliga rådgivningen till jordbruket,

9.
godkänna vad jag har anfört om
statligt huvudmannaskap för utsädeskontrollen och om de riktlinjer i övrigt för
organisationen av denna som jag har förordat i det föregående,

10.
bemyndiga regeringen att ikläda
sig de förpliktelser som följer av avtalet med Skaraborgs läns
hushållningssällskap,

11.
godkänna vad jag har förordat
om lån med uppskjuten ränta.

4
Anslagsfrågor för budgetåret 1984/85

NIONDE HUVUDTITELN

B.
Jordbrukets rationalisering m. m.

B
2. Lantbruksnämnderna

1982/83
Utgift 226377024

1983/84
Anslag 222390000

1984/85
Förslag 212781000

Lantbruksnämnd
skall uppmärksamt följa lantbrukets tillstånd och utveckling samt vidta eller
hos laritbruksstyrelsen föreslå de åtgärder som är påkallade eller i övrigt
lämpliga, särskilt för att åstadkomma en fortsatt rationalisering inom
lantbruket och trädgårdsnäringen. Nämnden svarar även för vissa statliga
åtgärder i fråga om tillsyn över växtodling och husdjursskötsel, om skördeskadeskydd,
skördeuppskattning och jordbruksstatistik samt om försöksverksamhet och
kursverksamhet inom lantbrukets område. Nämnden handlägger vidare frågor inom
rennäringens område och andra områden som enligt särskilda bestämmelser
ankommer på nämnden.

Vid lantbruksnämnd finns, om inte lantbruksstyrelsen
bestämmer annat, en företagsenhet, en produktionsenhet, en administrativ enhet
och en veterinärenhet. Vid nämnd i Stockholms och Malmöhus län skall finnas en
trädgårdsenhet och vid nämnd i Jämtlands, Västerbottens och Norrbottens län en
rennäringsenhet.

Från
anslaget bestrids även vissa kostnader för fiskenämnderna.

1983/84

Beräknad
ändring 1984/85

Lantbruksstyrelsen

Föredraganden

Personal Anslag

Utgifter

Förvaltningskostnader

(därav lönekostnader)
Lokalkostnader Engångsanvisning

1410

201 199000

(168673000)

23 891000

225090000

-30

-1-11 180000

(-1-
6161000)

+ 1710000

-I- 340000

-1-13 230000

-30

+ 6349000

(+ 5
261000)

-I- 217000

-I- 325000

-I- 6891000

Inkomster Avgifter Medel från oljeersättningsfonden

Nettoutgift

2700000 222390000

-I- 1900000 -1-11330000

-1-16900000

- 400000

- 9609000

Till lantbruksnämnderna influtna renbetesavgifter skall
tas till uppbörd under anslaget för att användas inom renskötseln enligt
föreskrifter som meddelas av lantbruksstyrelsen.

Lantbruksstyrelsen

1.
Pris-och löneomräkning
m. m. 14069000 kr.

2.
Huvudförslaget
innebär en besparing av 4729000 kr. Förslaget innebär bl. a. att 30 tjänster
dras in i samband med naturiig avgång (4-9340000 kr.).

3.
Indexuppräkning
av hittillsvarande medel till energirådgivning (-1-600000 kr.).

4.
Utvidgad energirådgivning
(-1-1 300000 kr.).

5.
Viss
omfördelning av kostnader för djurens hälso- och sjukvård (-1-1650000 kr.).

6.
För flyttning
av lantbruksnämnden.'i Jämtlands län till nya lokaler behövs 340000 kr. som engångsanvisning.

Föredragandens överväganden

Medel för lantbruksnämndernas verksamhet bör för nästa
budgetår beräknas med utgångspunkt i huvudförslaget. Jag har därvid beräknat
0,4 milj. kr. för vissa uppgifter inom det ekonomiska försvaret. Vidare har jag

beräknat
en engångsanvisning av 325000 kr. för flyttning av lantbruksnämnden i
Östersund. Med hänvisning till vad som tidigare anförts beträffande energirådgivningen
till jordbruks- och trädgårdsnäringarna (prop. 1983/84:62 och prop. 1983/84:
100 bil. 11) beräknar jag 2 300000 kr. under förevarande anslag. När det gäller
redovisning av de administrativa kostnaderna avseende djurens hälso- och
sjukvård bör denna ske liksom hittills. Länsveterinärernas resekostnader bör
också fortsatt belasta länsstyrelserna och inte lantbruksnämnderna.

Jag
har i det föregående förordat att 10 milj. kr. av kostnaderna för den statliga
rådgivningen till jordbruket avlastas statsbudgeten genom ökad individuell
avgiftsfinansiering. Medlen bör liksom övriga avgiftsinkomster, vilka f n.
redovisas på statsbudgetens inkomstsida, föras upp som inkomst under anslaget.
Totalt beräknas dessa uppgå till 16,9 milj. kr. för budgetåret 1984/85.

Med
hänvisning till sammanställningen hemställer jag att regeringen föreslår
riksdagen

att
till Lantbruksnämnderna för budgetåret 1984/85 anvisa ett förslagsanslag av
212781000 kr.

C.
Jordbruksprisreglering

C 3. Prisreglerande
åtgärder på jordbrukets område

1982/83 Utgift 1983/84
Anslag 1984/85 Förslag

3 464998562 3 838000000 2968000000

Under
anslaget anvisas medel för olika prisreglerande åtgärder. Från anslaget
bestrids kostnaderna för livsmedelssubventioneringen. Vidare utgår medel till läginkomstsatsningen,
avbytarverksamheten och andra sociala satsningar inom jordbruket samt medel
som ersättning för införselavgiftsmedel utanför fördelningsplanen. Från
anslaget bestrids även vissa kostnader för prisutjämning.

1983/84

Beräknad ändring 1984/85

Statens Före-

jordbruksnämnd draganden

Anslag

Ersättning
till följd av

livsmedelssubventioner

3 335000000

-15 000000 -860000000

Låginkomstsatsning
m. m.

inom jordbruket

435000000

-
—

Ersättning
för

införselavgiftsmedel

utanför fördelningsplanen

65000000

- 10000000

Prisutjämning

1500000

-
-

Särskilda
undersökningar

670000

-

Summa
(avrundad)

3838000000
,

-15000000 -870000000

Prop.
1983/84:191 27

Statens
jordbruksnämnd

Jordbruksnämnden
har i sin anslagsframställning lämnat förslag till medelsanvisning för de
olika posterna under anslaget.

Jordbruksnämnden
beräknar under posten Ersättning till följd av livsmedelssubventioner ett
belopp av 3 320 milj. kr. för budgetåret 1984/85.

Till
Låginkomstsatsning m. m. inom jordbruket för budgetåret 1983/84 disponerar
nämnden 120 milj. kr. för leveranstillägg för mjölkproducenter och 95 milj. kr.
för avbytarverksamhet inom jordbruket. Eventuella besparingar resp.
överskridanden av beloppet för leveranstillägg för mjölk skall tillföras resp.
avgå från beloppet för avbytarverksamheten. Vidare får 12 miij. kr. användas
för företagshälsovård inom jordbruket och 120 milj. kr. till ett
socialförsäkringsskydd för lantbrukarna.

Jordbruksnämnden
skaU vidare under budgetåret 1983/84 från anslagsposten ställa 50 milj. kr.
till lantbruksstyrelsens förfogande för tillfälligt räntestöd till
jordbruksföretag samt för administration härav.

Dessutom
får 38 milj. kr. användas för produktionsanpassningsätgärder inom främst fläsk-
och mjölkproduktionen. Eventuellt överblivna medel från denna post får användas
för övriga ändamål inom läginkomstsatsningen.

Jordbruksnämnden
föreslår att oförändrat 435 milj. kr. anvisas för låginkomstsatsning m.m. för
budgetåret 1984/85.

Liksom
tidigare bör eventuella besparingar eller överskridanden av beloppet för
leveranstillägg för mjölk tillföras resp. avgå frän beloppet för avbytarverksamhet.
Dessutom bör eventuellt överblivna medel som avsatts för produkfionsanpassningsåtgärder
m.m. få användas för övriga ändamål inom läginkomstsatsningen.

Anslagsposten
på 65 milj. kr. för ersättning för införselavgiftsmedel utanför
fördelningsplanen fördelär sig med 55 milj. kr. på kostnader för sänkning av
partipriset på konsumtionsmjölk och med 10 milj. kr. pä kostnader för
pristillägg för får- och lammkött. Jordbruksnämnden föreslår att 65 milj. kr.,
dvs. samma belopp som för innevarande år, anslås för budgetåret 1984/85.

Kostnader
för råvaruprisutjämning till livsmedelsindustrin, vilka tidigare belastat
statsbudgeten, finansieras numera huvudsakUgen genom en direktdestinerad
utjämningsavgift. Den särskilda prisutjämningen för socker som används för
framställning av dextran finansieras dock från förevarande anslag. För
budgetåret 1983/84 anslogs 1,5 milj. kr. Nämnden föreslår att 1,5 milj. kr.
anvisas även för budgetåret 1984/85.

Anslagsposten
Särskilda undersökningar har använts för ett antal angelägna projekt inom
jordbruksnämndens verksamhetsområde. För budgetåret 1984/85 begär nämnden ett
belopp av 670000 kr.

Räntekostnaderna
för den rörliga kredit på 120 milj. kr. som står till regeringens förfogande
för ändamål inom jordbruksprisregleringen och för regleringen av sockernäringen
får täckas från anslaget. Under budgetåret

Prop. 1983/84:191 28

1982/83 belastades anslaget med 6,4 milj. kr.
Jordbruksnämnden föreslår att räntan får belasta regleringsekonomin. Kommittén
för överläggningar om jordbruksprisregleringen för tiden efter den 30 juni 1984
skulle i sitt uppdrag beakta att räntan inte skall belasta statsbudgeten.

Nyssnämnda kommitté föreslår i likhet med jordbruksnämnden
att 435milj. kr. anvisas för låginkomstsatsning m.m. för budgetåret 1984/85.
Vad gäller fördelningen på olika ändamål föreslår kommittén att 120 milj. kr.
anvisas för leveranstillägg för mjölk, 100 milj. kr. för avbytarverksamhet, 13
milj. kr. för företagshälsovård, 120 milj. kr. för socialförsäkringsskydd, 44
milj. kr. för tillfälligt räntestöd och 38 milj. kr. för
produktions-anpassningsåtgärder m. m. Kommittén anför vidare att liksom
tidigare bör eventuella besparingar eller överskridanden av beloppet för
leveranstillägg för mjölk tillföras resp. avgå från beloppet för avbytarverksamhet.
Dessutom bör eventuella överblivna medel som avsatts för tillfälligt räntestöd
och produktionsanpassningsätgärder m. m. få användas för övriga ändamål inom läginkomstsatsningen.

Föredragandens överväganden

Regeringen beslutade att ta bort Uvsmedelssubventionerna
på kött, fläsk och ost fr. o. m. den 1 december 1983. Även den del av
pristillägget förfår-och lammkött som anvisas under anslagsposten Ersättning
för införselavgiftsmedel utanför fördelningsplanen har tagits bort.
Kostnaderna för livsmedelssubventionerna beräknades till följd härav minska
med 850 milj. kr. för helt år. Därmed är mjölk den enda produkt för vilken
subventioner utgår. Subventionseffekten på konsumentpriset vid oförändrade
öresmarginaler i handeln är ca 2,10 kr. per liter.

Livsmedelssubventionerna för mjölk kan för budgetåret
1984/85 beräknas till ca 2475 milj. kr. Därtill kommer medel för låginkomstsatsning
m. m. inom jordbruket för vilken jag i enlighet med nämndens och kommitténs
förslag beräknar 435 milj. kr. Vidare beräknar jag 55 milj. kr. i fråga om
ersättning för införselavgiftsmedel utanför fördelningsplanen.

Räntan på den rörliga kredit hos riksgäldskontoret som
också fortsättningsvis bör anvisas för ändamål inom jordbruksprisregleringen
och sockerregleringen bör enligt min mening inte,belasta statsbudgeten fr.o.m.
budgetåret 1984/85.

Med hänvisning till sammanställningen och till vad jag nu
har anfört beräknar jag anslaget tUl 2968 milj. kr.

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att till Prisreglerande åtgärder på jordbrukets område för
budgetåret 1984/85 anvisa ett förslagsanslag av 2968000000 kr.

Prop. 1983/84:191 29

C
7. Bidrag till permanent skördeskadeskydd

1982/83 Utgift

-

1983/84 Anslag

1000

1984/85 Förslag

1000

Under
anslaget anvisas statens bidrag till skördeskadefonden. Medlen används för att
bestrida ersättningar för skördeskador.

Statens
jordbruksnämnd

Nuvarande
tillskott till fonden utgörs f n. endast av ränta på innestående medel. Räntan
uppgick för år 1982 till 66,1 milj. kr. och beräknas för år 1983 uppgå till ca
60 milj. kr. Totalt har fonden i räntemedel tillförts 432 milj. kr. sedan år
1961, skyddets första år. Under de fem senaste åren har fonden tillförts
sammanlagt ca 429 milj. kr. Under samma tid har ca 360 milj. kr. utbetalats ur
fonden. Fondens behållning är f n. ca 566 milj. kr.

Med
beaktande av det ansträngda statsfinansiella läget och med hänsyn till skördeskadefondens
betydande storlek torde enligl jordbruksnämndens mening tillförseln till fonden
tillfälligt - åtminstone under budgetåret 1984/85 liksom 1982/83 och 1983/84 -
kunna utgöras bara av räntemedel. Om något bidrag från staten - som nämnden
föreslagit - inte skall utgå bör inte heller jordbruket bidra till fonden.

Jordbruksnämnden
föreslår därför att som statens bidrag till skördeskadefonden för budgetåret
1984/85 formellt anvisas 1 000 kr.

Föredragandens
överväganden

Riksdagen
har i december 1983 godkänt att kostnaderna för skördeska-deskyddets
administration för budgetåret 1984/85 bestrids av medel ur skördeskadefonden (prop.
1983/84: 40, JoU 15, rskr 93). Jag beräknar dessa kostnader till 15 milj. kr.
Jag återkommer under nästa punkt till de anslagskonsekvenser detta för med sig.

Skördeskadeersättning
för 1983 års skörd har beräknats till ca 150milj. kr. Med hänsyn till fondens
storlek behöver enligt min mening inte några ytterligare medel, utöver räntan,
tillföras fonden för nästa budgetår.

Jag
hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att
till Bidrag till permanent skördeskadeskydd för budgetåret 1984/85 anvisa ett
anslag av 1 000 kr.

Prop.
1983/84:191

C
8. Administration av permanent skördeskadeskydd m. m.

30

1982/83 Utgift 1983/84
Anslag 1984/85 Förslag

38288000 37964000 23898000

Statens
jordbruksnämnd är huvudmyndighet för det permanenta skördeskadeskyddet. Skördeskadeskyddets
kansli är knutet till statistiska centralbyrån. Anslaget används för att
bekosta de objektiva skördeuppskattningarna, skördeskadeskyddets tekniska
administration, lantbrukets företagsregister och därmed samordnad
statistikproduktion samt jordbruksekonomiska undersökningen.

1983/84

Beräknad ändrinj

!
1984/85

Statistiska

Före-

centralbyrån

draganden

Anslag

Utgifter

Objektiva

skördeuppskattningar

20835 000

-t- 610000

4-

365000

Skördeskadeskyddets

tekniska administration

4007000

+ 150000

+

52000

Lantbruksregistret
och

därmed samordnad

statistikproduktion

9425000

-1- 668000

-t-

405000

Jordbruksekonomiska

undersökningen

3 697000

-1- 162000

-1-

112000

37 964000

-1-1590000

-t-

934000

Inkomster

Medel
från

skördeskadefonden

-

-

-1-15000000

Nettoutgift

37964000

-t-1590 000

-1

14066000

Statistiska
centralbyrån

1.
Pris- och löneomräkning m. m.
2742000 kr.

2.
Huvudförslaget innebär en
nedskärning med 835000 kr. och justering av beräkningsunderlaget en nedräkning
med 682000 kr.

3.
För en intermittent
trädgårdsinventering 1985 begärs 365000 kr.

Föredragandens
överväganden

För
nästa budgetår bör medel för verksamheten beräknas med utgångspunkt i
huvudförslaget. Härvid har jag, i enlighet med vad statistiska centralbyrån
föreslagit, beräknat ett ökat medelsbehov av 365 000 kr. på grund av en
trädgårdsräkning år 1985.

I
enlighet med vad jag tidigare anfört föreslår jag också att 15 milj. kr. av medel
ur skördeskadefonden tillförs anslaget i syfte att minska statsutgifterna. Av
dessa medel avses 4059000 kr. användas för skördeskadeskyd-

dets
tekniska administration och resterande för de objektiva skördeupp-skattningama.
Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen att

till
Administration av permanent skördeskadeskydd m. m. för budgetåret 1984/85
anvisa ett förslagsanslag av 23 898000 kr.

F.
Service ocn kontroll

F
6. Statens utsädeskontroll: Uppdragsverksamhet

1982/83 Utgift

-

1983/84 Anslag

1000

1984/85 Förslag

1000

Under
anslaget tas upp ett formellt belopp av \ 000kr. till uppdragsverksamhet vid
statens utsädeskontroll (SUK).

Statens
utsädeskontroll är centralt organ för den statliga utsädeskontrollverksamheten
med uppgift att mot fastställda avgifter verkställa analysering, provtagning
och plombering m. m. av utsädesvaror samt att bedriva forskning och
försöksverksamhet i syfte att främja att fullgott utsäde tillhandahålls. SUK
bedriver vidare rådgivning och upplysning, utövar tillsyn av efterlevnad av
lagar och förordningar på området samt arbetar för samordning av
kontrollverksamheten. SUK har hand om uppbörden av växtförädlingsavgifter.

SUK
leds av en styrelse. Chef för myndigheten är en föreståndare. SUK omfattar
enheter i Umeå, Solna och Lund samt en särskild enhet vid W. Weibull AB.

1983/84

Beräknad ändring 1984/85

Statens utsädeskontroll

Föredraganden

Personal

134

—

_

Plan

Kostnader

Allmännyttig verksamhet Uppdragsverksamhet

4 275000 20269000

-F 230 000 -579000

- 605 000

24544000

-349000

- 605000

Intäkter

Uppdragsverksamhet Driftbidrag för täckande av
underskott vid enheten i Umeå samt vid köksväxt-sektionen Driftbidrag för
allmännyttig verksamhet

19539000

730000 4 275000

-359000

-220000 -1-230000

-1-2400000

- 220000 -2 785 000

24544000

-349000

- 605 000

Prop.
1983/84:191 32

Statens utsädeskontroll

Styrelsens budgetförslag innebär att anslaget, efter pris-
och löneomräkning, minskas med drygt 5 %. Minskningen omfattar enbart den del
av anslaget som är avsett för att täcka underskottet i uppdragsverksamheten,
medan den allmännyttiga verksamheten föreslås bedrivas med oförändrade reala
resurser.

Föredragandens överväganden

SUK:s verksamhet finansieras dels med inkomster från
uppdragsverksamhet, dels med medel över statsbudgeten. Vid anslagsberäkningar
för budgetåret 1984/85 har jag räknat med att utsädeskontrollen i ökad utsträckning
skall finansieras med avgifter. Jag föreslår därför att reservationsanslaget
Bidrag till statens utsädeskontroll minskas med 3 milj. kr. De ändringar som
föreslås i det tekniska systemet för statsplomberingen kommer nämligen att ge möjligheter
till inte oväsentliga kostnadsbesparingar hos utsädesföretagen genom en
rationellare hantering av utsädet. Även de redovisade organisatoriska
ändringarna av utsädeskontrollen verkar i samma riktning. Med hänsyn härtill
bör kostnadsutvecklingen på utsäde inte påverkas av den minskning av
statsbidraget som jag nyss har förordat.

Med hänvisning till sammanställningen hemställer jag att
regeringen föreslår riksdagen

att till Statens utsädeskontroll: Uppdragsverksamhet för
budgetåret 1984/85 anvisa ett förslagsanslag av I 000 kr.

F 7. Bidrag till statens utsädeskontroll

Reservation 290100

1982/83
Utgift

4714900

1983/84
Anslag

5005000

1984/85
Förslag

2000000

Under anslaget anvisas medel för den allmännyttiga
verksamheten vid statens utsädeskontroll och för att täcka underskotten för köksväxtsek-tionen
i Lund.

Statens utsädeskontroll Anslaget bör föras upp med
5015000kr.

Föredragandens överväganden

Med hänvisning till vad jag har anfört under punkten F 6
beräknar jag anslaget till 2000000 kr. Jag hemställer att regeringen föreslår
riksdagen

att till Bidrag till statens utsädeskontroll för
budgetåret 1984/85 anvisa ett reservationsanslag av 2000000 kr.

Prop.
1983/84:191 33

F
14. Bidrag till djurens hälso- och sjukvård

Regeringen
uppdrog den 9 februari 1984 åt kommittén för överläggningar om
jordbruksprisregleringen att ta upp frågan om finansiering inom ramen för
jordbruksprisregleringen av viss del av kostnaderna för djurens hälso-och
sjukvård. Utångspunkten skulle härvid vara att ytteriigare 15 milj. kr. skulle
avlastas statsbudgeten.

Kommittén
föreslår att 15 milj. kr. skall avsättas för kollektiv finansiering av viss
del av kostnaderna för djurens hälso- och sjukvård.

Riksdagen
har (prop. 1983/84: 100 bil. 11, JoU: 25, rskr 209) för budgetåret 1984/85
anvisat ett reservationsanslag av 55470000 kr. till Bidrag till djurens hälso-
och sjukvård.

De
kollektiva medel som kommittén avser bör redovisas som en inkomstpost under
anslaget Lantbruksstyrelsen, djurens hälso- och sjukvård: Uppdragsverksamhet.
Med oförändrade individuella djursjukvårdsavgifter enligt nyssnämnda
riksdagsbeslut minskar därmed behovet av medel under anslaget Bidrag till
djurens hälso- och sjukvård med 15 milj. kr.

Med
hänvisning till vad jag nu har anfört hemställer jag att regeringen föreslår
riksdagen

att
med ändring av riksdagens tidigare beslut till Bidrag titt djurens hälso- och
sjukvård för budgetåret 1984/85 anvisa ett reservationsanslag av 40470000 kr.

G.
Utbildning och forskning

G
7. Bidrag till växtförädling

1982/83
Utgift 26797169 Reservation 1649685

1983/84
Anslag 28590000

1984/85
Förslag 28590000

Den
gemensamma finansieringen av växtförädlingen regleras i avtal mellan staten och
jordbrukets föreningsrörelse. Avtalet avser tiden den Ijanuari 1980-den 31
december 1989.

Inför
de sista fem åren av avtalsperioden förutsätts enligt avtalet att förhandlingar
tas upp mellan staten och föreningsrörelsen beträffande storleken av de totala
bidragen.

Av
skrivelsen från förhandlingsgruppen med uppdrag att träffa avtal om finansiering
av växtförädlingsverksamheten och därmed sammanhängande frågor framgår att
förhandlingsgruppen överiagt med företrädare för LRF och SLR om fortsatt bidrag
till växtförädlingsverksamheten. Vidare framgår av skrivelsen att
förhandlingsgruppen haft överiäggningar med företrädare för jordbrukets
föreningsrörelse och AB Cardo, som genom bl.a. 3 Riksdagen 1983184. 1 saml.
Nr 191

Prop. 1983/84:191 34

Weibull
AB bedriver växtförädlingsverksamhet, om ytterligare samverkan inom den svenska
växtförädlingsverksamheten. Med hänsyn till frågan om ytterligare samverkan
inom den svenska växtförädlingsverksamheten bör enligt förhandlingsgruppen
ställning nu endast tas till storleken av de bidrag som bör utgå under
budgetåret 1984/85. För statens del bör för budgetåret 1984/85 sålunda
sammanlagt anvisas ett i förhållande till innevarande budgetår oförändrat
belopp av 28590000 kr. Vidare har förhandlingsgruppen förutsatt att bidraget
från jordbrukets föreningsrörelse för budgetåret 1984/85 skall utgå med 8663000
kr. Förhandlingsgruppen torde senare få återkomma med förslag avseende tiden
efter den Ijuli 1985. Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att
till Bidrag till växtförädling för budgetåret 1984/85 anvisa ett
reservationsanslag av 28590000 kr.

J.
Diverse

J 4. Bidrag till
Norrvikens trädgårdar

Nytt anslag (förslag)
3000000 kr.

Norrvikens
trädgårdar, som är belägna i Båstads kommun, ägs av Stiftelsen Norrvikens
trädgårdar. Stiftelsens huvudsakliga ändamål är att främja driften och
förvaltningen av trädgårdarna och tillse att anläggningen hålls tillgänglig för
allmänheten samt främja verksamhet med naturlig anknytning till trädgårdarna.
Stiftelsens styrelse utses av staten, landstingen i Kristianstads resp.
Malmöhus län, Båstads kommun, Nordstjernan AB och Trädgårdsnäringens
riksförbund. Staten utser ordföranden.

Som tidigare nämnts har
ett avtal träffats mellan staten och stiftelsen om den fortsatta verksamheten.
Avtalet som träffats med förbehåll för regeringens godkännande innebär
följande.

Enligt § I bör staten
framdeles inte bära ansvar för verksamheten med hänsyn till att denna i allt
väsentligt får anses vara av regional och lokal betydelse. I samband med att
ansvaret upphör får det anses skäligt att stiftelsen erhåller ett bidrag från
staten för att sätta nuvarande anläggningar i gott skick.

Enligt § 2 utfäster sig staten
att till stiftelsen lämna ett engångsbidrag av 3 milj. kr. Bidraget skall
användas för upprustning av trädgårdsanläggningar och befintliga byggnader.
Beloppet får lyftas med högst halva beloppet den Ijuli 1984 och återstoden
tidigast den Ijuli 1985.

Av
§ 3 följer att stiftelsens stadgar skall ändras (permutation) på bl. a. sådant
sätt att staten inte längre skall utse ledamöter till stiftelsens styrelse. I
enlighet med avtalet har stiftelsens styrelse den 9 mars 1983 hos kammarkollegiet
ansökt om permutation.

Prop. 1983/84:191 35

Med
hänvisning till vad jag nu har anfört hemställer jag att regeringen föreslår
riksdagen att

1.
bemyndiga regeringen att ikläda
sig de ekonomiska förpliktelser som följer av det avtal angående bidrag till
Norrvikens trädgårdar som jag har nämnt i det föregående,

2.
till Bidrag till Norrvikens
trädgårdar för budgetåret 1984/85 anvisa ett reservationsanslag av 3000000 kr.

Ärendet
bör behandlas under innevarande riksmöte.

5
Beslut

Regeringen
ansluter sig till föredragandens överväganden och beslutar att genom
proposition föreslå riksdagen att antaga de förslag som föredraganden har lagt
fram.

Prop. 1983/84:191 37

Bilaga

STATENS
JORDBRUKSN Ä MND 1984-02-15 Dnr 402-86/84

INF Ö RSELAVGIFTER
MM

Prop. 1983/84:191 38

INNEH Å LLSF Ö RTECKNING Sid

1
Inledning

2
Inf ö rsel
avgifter m m

2.1
Inf ö rselavgiftsnedel
m m f ö r 1982/83

2.2
Inf ö rsel
avgiftsmedel m m f ö r 1983/84

2.3
Inf ö rselavgiftsmedei
m m f ö r 1984/65

2.4 Huvudsaklig
medelsdisposition av inf ö rselavgifts

medei m m reglerings å ren 1982/83 och 1983/84

3 Kassan
f ö r r å varukustnadsutj ä nningen

4 R ö rliga
krediter

5 Slutlig
finansiering av r ä ntedifferenser t ä ckta genom

l å n fr å n r ö rlig kredit

5
Hemst ä llan

6
Beslutsmening

Prop.
1983/84:191

39

STATENS
JORDBRUKSN Ä MND

1984-02-15

Dnr 402-86/84

Regeringen Jordbruksdepartementet

Statens
jordbruksn ä mnd ang å ende inf ö rsel avgifter m m (7
bilagor)

INLEDNING

Statens jordbruksn ä mnd
(JN) ö verl ä mnar h ä rmed redovisning av utfallet f ö r regleringsekonomin 1982/83, inkomstprognos och f ö rslag till vissa ä ndringar betr ä ffande F ö rdelningsplan och Medel utanf ö r f ö rdelningsplan
1983/84 samt f ö rslag till disposition av medel
utanf ö r f ö rdelningsplanen 1984/85.

Prop. 1983/84:191 40

De definitiva inkomsterna av inf ö rselavgifter (minus å terbetalning n ra) utgjorde totalt 900,8 (820,2) Hkr, varav 585,9 (567,1)
Hkr till finansiering av f ö rdelningsplanen
och ä ndam å l utanf ö r f ö rdel ninnsplanen. Inf ö rsel
avgifter f ö r fodemedel, son ing å r i n ä mnda
belopp, utgjorde 264,9 (222,3) Hkr. Ut ö ver
n ä mnda 585,9 Hkr ing å r i totalsunman infnrselavgifter f ö r br ö ds ä d ned 14,4 (12,1) 11kr, vilka enligt g ä llande regler har ö verf ö rts till regleringsf ö reningen Svensk spannm å lshandel f ö r s k utbyteshandel. Vidare ing å r fettvaruavgifter med 300,5 (241,1) Mkr. Dessa notsvarar
fettvaruavgiften f ö r en l;vantitet iotsvarande oljeinneh å llet i den svenska fr ö sk ö rden och har enligt g ä llande reqler ö verf ö rts till refi'Ierinqsf ö r';ninr)en Svsriges Oljev ä xtintressenter (SOI). Detta i enlighet med de f ö r ä ndringar i fett-varureleringen
som i jordbrukspris ö veri ä qgningarna v å ren IfSl fastst ä llts att g ä lla
fr o n 1981/82 (Dnr 402-189/81, sid 12).

Utgifterna f ö r
gjorda å taganden ö verskred 19t)2/83 inkomsterna med 20,G Mkr.
Underskottet f å r t ä ckas genom l å n fr å n en r ö rlig kredit hos riksq ä ldsontoret.

1 Siffror inon parentes avser belopp 1981/82.

Prop. 1983/84:191 41

2 ItlF Ö RSELAVGIFTER
M M

2.1 i"l"is G_l a_v q_i f.t smM £ l _ni_n_f £ r_l 2p2_/S}

JN har i skrivelse den 10 juni 1983 ber ä knat de disponibla inkomsterna av inf ö rselavoifter tin finansiTing dv f ö rdel-ningsplanen och ä ndan å l utanf ö r f ö rdelningsplanen
f ö r reglerings å ret 1282/03 till ca 'iO Ö "kr\ varav 265 Mkr f ö r fodermedel.

1 Ing å r

- liu ö rs"!avgifter
(undantag se nedan) netto, dvs minus

restitutioner m m.

-
R ä ntor fr å n
198. Ing å r ej

-
Inf ö rsdavgiftPr f ö r
br ö ds ä d.

-
Fettvaruavgifter
som tillf ö rts SOI.

-
Ä tornetalning av marknadsn ä ssina sk ä l
av inf ö rselavgiftpr o å styckningsdetaljer av k ö tt och fl ä sk
sant av inf ö rselavgifter pa ost rpdovisas bland
posterna un ler rubriken ä ndam å l utanf ö r f ö rdelningsplanen och uppgick 1982/83 till 20,7 Mkr.

-
Dessutom har JM
s ä nkt nomal inf ö rsel avgiften i vissa fall,

t ex f ö r ost, av marknadsm ä ssiga sk ä l
(bl a genom neds ä ttning av avgiften f ö r visst parti).

Prop.
1983/84:191 42

Av
nedanst å ende sammanst ä llning framg å r
de f ö r f ö rdelning disponibla avgiftsmedlen f ö r
de olika varuslagen (efter avdrag f ö r
å terbetalning n m) f ö r reglerings å ret
1982/83.

Disponibla
medel av inf ö rsel avgifter 1982/83

Ä rter
och b ö nor (f ö r m ä nniskof ö da)

Potatis

St ä rkelse och st ä rkelseprodukter

Malt

S ä llskapsdjursfoder n m

Fettr å varor och fettvaror

Mj ö lk och mejeriprodukter

Sldktvaror
(samt slaktdjur, ej fj ä derf ä )

Ä gg och ä ggprodukter m n

Surna inf ö rsol
avgifter exkl fodemedel

Fodermedel

R ä ntor fr å n f ö reg å ende å r

Sumina

kkr

1982/83

1981/82

857

261

5 535

' 3 255

3 lOll

8 4372

2 596

2 790

10 401

7 656

C3S3

63 076

84 781

98 001

184 595

141 60C

2 493

2 742

299 9?C

327 ,24

264 940

222 277

20 921

If) 974

585 859

567 075

7,1 ;il;r son avser inf ö rselavgifter p å
st ä rkelse till teknisk industri f ö r 1982/83 samt 1,3 Hkr f ö r 1981/82 har tillf ö rts SPI.

2 1,3 Mkr avser inf ö rsel
avgifter p å st ä rkelse till teknisk

industri att tillf ö ras SPI. Av tekniska sk ä l har beloppet av

r ä knats mot inf ö rsel avgifter 1982/83.

3 3 301 153 ./. till SOI 300 514.

4 304 176 ./. till SOI 241 100.

Prop. 1983/84:191 43

F ö rdelningsplanen f ö r 1982/83 utg ö r
enligt riksdagens beslut 267,2 llkr sant inflytande avgifter fr å n fodermedelsimporton. Dessa uppgick till 264,9 (222,3)
Mkr. F ö rdelningsplanen blir d ä rmed 532,1 (489,5) ;',kr. F ö r ä ndam å l utanf ö r
f ö rielningsplanen kan s å ledes disponeras (585,8-532,1=) 53,7 (77,6) Mkr.

Av nedanst å ende sairnanst ä llning framg å r
n ä rmare hur f ö rdelningen till olika ä ndam å l inom
jordbruksregleringens ram har skett.

£Ö£ d £ l m ".giPla n_ 19_82/S 3 kkr

1982/83 1981/82

47 2791

2 OCO

29 500

29 500

0

C

80 7612

C5 000

50 00U3

21 905

173 OOOi

221 000

71 0005

68 471

06

10 000

0

3 000

33 500?

20 500

5 000

5 000

1 400

1 700

491 44 J

44 Ö 07/

Svensk spannm å l
sliandel

Sveriges potatisintressenter

Sveriges oljev ä xtintressenter

Svensk k ö tthandel

Svensk k ö tthandel, utoyteshandel

F ö reningen f ö r mejeriprodukter

Svensk ä ggliandel

Regleringskassan f ö r
f å gel k ö tt

Regionalt bidrag mj ö lk

Regionalt ;;ostnddsl)idrag, norra Sverige

-
mjölk

-
k ö tt

-
;igg

Transport

1 723 kkr avser fraktst ö d
till foders ä d 1931/32. Dessutom tillf ö rdes SSH

50 Mkr ur S0I:s konjunkturutj ä mningsfond
samt 110 Mkr av 1982/83 å rs

handelsg ö dselavgi fter.

2 Svensk k ö tthandel
har dessutom tillf ö rts 0,2 Mkr fr å n till verknings-

avgifter p å oljekraftfoder samt enligt
regeringsbeslut 1983-12-22 3,9 Mkr

fr ä n utf ö rsel avgifter p å fl ä sk.

3 108,1 (31.1 + A,b + 0,3 + 21,9 + 50) Mkr utbyteshandel
k ö tt och fl ä sk

har tagits av medel inom f ö rdelningsplanen
1978/79 - 1982/83 och skall

t ä ckas av eventuellt ö verskott 1983/84.

' FFM har dessutom tillf ö rts 4,5 Mkr fr å n tillverkningsavgifter p å .oljekraftfoder samt 28 Mkr fr å n handelsg ö dselavgifter.
H ä rav avser 7,5 Mkr finansiering av
retroaktiva ersattningartill leverant ö rer
i Norrland som p å grund av felaktigt utbetalningss ä tt f å tt f ö r lagt statligt pristill ä gg

5 Svensk Ä gghandel
har dessutom som l å n tillf ö rts 2,0 Mkr fr å n
till-

verkningsavgifter p å oljekraftfoder. Rambeloppet skall
under kommande å r

minskas med motsvarande belopp.

6 Kassan har tillf ö rts
5,0 llkr fr å n till verkningsavgifter p å oljekraft

foder.

7 13 Mkr h ä rav tillf ö rs 1983/84 jordbrukarna i omr å de 1,2 och 3.

Prop.
1983/84:191 44

kkr

1982/83 1981/82

Transport
491 440 448 077

Upplysningsverksamhet
och utvecklingsarbete 8 650 8 500

Djurh ä lsov å rd,
kontrol Iverksantiet mm 25 000 25 000

St ö d till odling av konserv ä rter
och andra

k ö ksv ä xter
. 2 500 2 500

St ö d
till odling av bruna b ö nor 1 400 1 400

St ö d
till odling av vallv ä xtfr ö 2 000 2 000

Fonden f ö r kollektiva
å tg ä rder inom biodlingen 500 500

Sveriges exportr å d
500 1 500

Fraktst ö d
foder Norrland 150 O

Reserv till f ö rfogande O _____ O

Summa
532 140 489 477

F ö rdelningen
till regleringsf ö reningarna har skett i samf ö rst å nd
med Lantbrukarnas f ö rhandlingsdelegation och konsumentdelegationen.

Prop. 1983/84:191 45

De
definitiva kostnaderna för ändamål utanför fördelningsplanen uppgick till ca
74,3 (77,6) Mkr med fördelning enligt följande samnanställning. Disponibla
inkomster uppgick till 53,7 Mkr.

An £ andJ_
u,t £ nf ä£ JL ° il £ !l''IL1iPlIlil IPIl '

1982/83 1981/82

15
124

9 294

0

28 054

17
173

15 144

5
067

4 a75

Utbyteshandel
n ö tk ö tt, ö ststaterna

Utbyteshandel k ö tt ocli fl ä sk

Pristill ä gg f å r- och laimk ö tt

Svensk matpotatiskontroll

Sveriges potatisodlares riksf ö rbund 2 634 2 544

Bidrag till Stiftelsen f ö r ackordh ä st

organisationens bevarande 475 475

Bidrag till fraktkostnader for mj ö lk

och gr ä dde 300 300

Pris ä terb ä ring till
p ä lsdjursuppf ö dare 4 000 4 000

St ö d till odling av vallv ä xtfr ö 6 000 6 000

Fonden f ö r kolloktiva
å tg ä rder inon

biodlingen 300 300

20 739

4
072

2
000

1
000

500

1
500

Restitution
av inf ö rsel avgifter f ö r stycknings-detaljer av k ö tt och fl ä sk samt
av inf ö rsel-avfjifter f ö r ost St ö d till naltproduktionen Sveriges exportr å d

Sunna 74 312 77 598

Dispositionen
av inf ö rselavgiftsmedei reglerings å ret 1982/83 bar sammanf ö rts i
tabell under avsnitt 2.4.

Prop. 1983/84:191 46

2.2 jn;f Ö£ S £ l £ V £ i_ftsm £ del_m_m_f £ r_1982/M

F ö r 1983/84 kan f n inkomsterna av
inf ö rselavgifter som g å r till finansiering av f ö rdelningsplanen och ä ndam å l utanf ö r f ö rdelningsplanen
ber ä knas till ca 477,9 ilkr - d ä rav 160,0 Mkr f ö r
fodermedel - enligt nedanst å ende
sammanst ä llning.

IPr £ l_imi_n £ rt diP £ nji_bl_a_m £ d £ l_1 £ 82/ £ 4 kkr

600

4

000

10

000

2

000

8

000

1

000

85

000

100

000

2

000

2i2

bOO

160

000

25

342

Arter och b ö nor (f ö r m ä nniskof ö da)

Potatis

St ä rkelse
och st ä rkelseprodukter

Malt

S ä l1skapsdjursfoder

Fettr å varor och fettvaror2

Hj ö lk och mejeriprodukter m m

Sla';tvaror
(sant slaktdjur, ej fj ä derf ä )

Ä gg och ä ggprodukter

Summa inf ö rsel avgifter exkl fodemedel

Fodemedel

R ä ntor
fr å n f ö rg å ende å r

Summa 477 942

Se
not under avsnitt 2.1. 2 Exkl del till SOI.

Prop. 1983/84:191 47

F ö rdelningsplanen f ö r 1983/84 utg ö r
enligt riksdagens beslut 267,2 Mkr samt inflytande avgifter f ö r fodermedelsimporten, som nyss n ä mnts ber ä knade
till 160,0 Mkr. F ö rdelningsplanen blir d ä med 427,2 Mkr- Ber ä kningsn ä ssigt finns s å lunda (477,9-427,2=) 50,7 Mkr att anvSnda f ö r ä ndam å l utanf ö r
f ö rdelningsplanen.

JU f ö resl å r i samf ö rst å nd ned delegationerna och med utg å ngspunkt
fr å n det ber ä knade f ö rdelningsbeloppet
427,2 tikr f ö ljande prelimin ä ra f ö rdelningsplan.
.-i3in,: ..-.■j!;.-!- il, i vissa avse'.'ndeii fr å n den plan son redovisades av JU i skrivelse den 10
juni 1983.

£ä£ d £ l rnnijspari IP/p kkr

2

oooi

29

500

0

0

50

000

167

000

73

000

20

500

5

000

1

700

10

G502

2?

G003

4

500

1

7004

2

000

500

1

500

28

450

427

200

Svensk spannm å lsnandel

Sveriges potatisintressenter

Sveriges oljev ä xtintressenter

Svensk k ö tthandel

Svensk k ö tthandel,
utbyteshandel

F ö reningen f ö r mejeriprodukter

Svensk ä gghandel

Regionalt kostnadsbidrag, norra Sverige •

-
mj ö lk

-
kött

-
ä gg

Upplysningsverksamhet
och utvecklingsarbete m m Djurii ä lsov å rd, kontrollverksamhet m n St ö d till
odling av konserv ä rter och andra k ö ksv ä xter
St ö d till odling av bruna b ö nor
St ö d till odling av vallv ä xtfr ö Fonden
f ö r kollektiva å tg ä rder
inom biodlingen Sveriges exportr å d3 Reserv till f ö rfogande

Surma

Definitiv
f ö rdelningsplan f ö r
1983/84 kan fastst ä llas f ö rst efter utg å ngen av reglerings å ret
d å de verkliga Inkomsterna av inf ö rsel
avgifter f ö r fodermedel ä r k ä nda.

1 Beloppet
avserkval i tetstil l ä gg f ö r v å rvete av 1983 å rs

sk ö rd. Medel utg å r s å l ä nge
kvalitetstill ä gget ä r 6 kr/dt.

Dessutom kommer SSH eventuellt att tillf ö ras 25 Mkr ur SOI:s

konjunkturutj ä mningsfond.

2
H ö jning
av grundbeloppet med 1 Mkr. Dessutom 350 Mkr till vissa arbetskraftsunders ö kningar
och 1 Mkr till vissa slaktdjursf ö rs ö k.

3
H ö jning
av grundbeloppet med 4 Mkr.

4 St ö det" ö kat
till 1 kr per kg.

Prop.
1983/84:191 48

Medelsbehovet under reglerings å ret 1983/84 f ö r
s å dana ä ndam å l utanf ö r f ö rdelningsplanen
som f å r t ä ckas av inf ö rsel avgiftsmedel ber ä knas till ca 65,0 Mkr i enlighet med f ö ljande samnanst ä llning.

Ä ndam å l_ utnf ö
f ö rtal m ngspl_ane £ i9 £ 3_/84. kkr

15 000

0

15 500

5 378

(+160)

2 799

(+103)

475

300

6 000

6 000

300

300

9 500

2 000

1 500

65 052

Utbyteshandel
n ö tk ö tt, ö ststaterna Utbyteshandelk ö tt
och fl ä sk Pristill ä gg far- och lammk ö tt
Svensk matpotatiskontroll Sveriges potatisodlares riksf ö rbund
Bidrag till Stiftelsen f ö r ackordh ä storganisationens
bevarande

Bidrag till fraktkostnader f ö r mj ö lk
och gr ä dde Pris å terb ä ring
till p ä lsdjursuppf ö dare St ö d
till odling av vallv ä xtfr ö
Fonden f ö r kollektiva
å tg ä rder inom biodlingen Kollektiva å tg ä rder
inom odlingen av konsumtionsfisk Restitution av inf ö rsel
avgifter f ö r stycknings-detaljer av k ö tt
och fl ä sk samt av Inf ö rsel avgifter f ö r
ost

St ö d till
maltproduktionen Sveriges ixportr å d Summa

Ovanst å ende
f ö rdelning skiljer sig p å n å gra
punkter fr å n de ber ä kningar som lagts
fram i prop 1982/83:162. S å lunda har utbyteshandel n ö tk ö tt
ö ststaterna ö kats med 5 Mkr,
restitution av inf ö rsel avgifter ö kats med 3,5 Mkr till
9,5 Mkr samt ber ä knats att medel till utbyteshandel k ö tt
och fl ä sk inte blir tillg ä ngliga.
Bidragen till Svensk matpotatiskontroll respektive Sveriges potatisodlares
riksf ö rbund har ö kats med 160 kkr
respektive 103 kkr d å n ä mnden tillstyrker till ä ggsanslag
f ö r 1983/84 f ö r l ö neh ö jningar
under 1983 med dessa belopp (se vidare avsnitt 2.3),

Reglerings å ret
1983/84 visar enligt denna ber ä kning ett underskott p å
14,3 Mkr. H ä rtill kommer ett underskott fr å n
1982/83 p å 20,6 Mkr, varf ö r utnyttjad r ö rlig
kredit hos riksg ä ldskontoret per den 30 juni 1984 ber ä knlngsm ä ssigt
uppg å r till 34,9 Mkr.

Prop. 1983/84:191 49

Om likv ä l budget å ret 1983/84 skulle komma att ge ett
ö verskott b ö r detta anv ä ndas, till att finansiera
utbyteshandel med k ö tt och fl ä sk upp till ett belopp p å 50 Mkr. D ä refter eventuellt kvarst å ende belopp b ö r anv ä ndas till ä ndam å l inom f ö rdelningsplanen med h ä nsyn till att sammanlagt 108,1 Mkr
f ö r utbyteshandel med k ö tt och fl ä sk i brist p å medel utanf ö r f ö rdelnings-planen togs fr å n f ö rdelningsplanerna reglerings å ren 1979/80 -1982/83 (jfr prop
1979/80:208 s 20).

Dispositionen av inf ö rsel avgiftsmedel reglerings å ret 1983/84 har sammanf ö rts 1 tabell under avsnitt 2.4.

2.3 i."I. ° Jl £ 3? £ t sm £ d £ l _m_m_f ö r_128 £ / £ 5

Storleken av de medel som inflyter genom upptagande av inf ö rsel-avgifter m m f ö r reglerings å ret 1984/85 blir beroende av
importens storlek och av de korrigeringar i avgiftssatserna som f ö rutses ske den 1 juli 1984 och den
1 januari 1985. Inflytande medel till finansiering av f ö rdelningsplanen ocn ä ndam å l utanf ö r f ö rdelningsplanen inklusive r ä ntor fr å n f ö reg å ende å r kan nu ber ä knas till ca 596,6 Mkr, varav 250,0
Mkr f ö r fodermedel. Det slutliga utfallet
kan emellertid konma att avv.ka v ä sentligt fr å n
denna ber ä kning.

Med h ä nsyn till ovissheten om utfallet av avgiftsuppb ö rden f ö resl å r JN att den r ö rliga krediten om 120 Mkr p ä saima s ä tt s ö n tidigare f å r st ä llas till JNs f ö rfogande under reglerings å ret 1984/85. Krediten skall, 1 den
man inflytande Inf ö rsel avgifter inte st å r till f ö rfogande, kunna anv ä ndas f ö r finansiering av ä ndam å l inom och utom f ö rdelningsplanen samt f ö r sockerregleringen. Krediten f å r ej utan regeringens s ä rskilda medgivande anv ä ndas f ö r finansiering av utbyteshandel med
k ö tt och fl ä sk.

4 Riksdagen 1983/84. 1 saml. Nr 191

Prop.
1983/84:191 50

F ö rdelningsplanen f ö r 1984/85 f ö resl å s uppta samma belopp som f ö r 1583/34 dvs 2G7,2 Mkr plus beloppet av inflytande
avgifter f ö r fodermedelsimporten, enligt ovan
ber ä knade till 250,0 Mkr, allts å totalt 517,2 Hkr. Liksom hittills blir det definitiva
beloppet beroende av de verkliga int ä kterna
av inf ö rselavgifter p å fodemedel.

Med h ä nsyn till ovissheten om den
kornande utvecklingen av regleringsekonomin f ö r de olika varuomr å dena har det
inte ansetts m ö jligt att nu l ä gga fram n å gon
fullst ä ndig plan f ö r f ö rdelning av
det prelimin ä rt ber ä knade beloppet. JN avser att å terkomma med ett f ö rslag till prelimin ä r f ö rdelning i juni 1984. Ett s å dant f ö rslag
kan d å avges efter ö verl ä ggningar med
Lantbrukarnas f ö rhandlingsdelegation och
konsumentdelegationen och 1 samband med att f ö rslag till avgifts ä ndringar m m
fr o m den 1 juli 1984 avges. Det f ö ruts ä tts h ä rvid att Jll
liksom hittills skall kunna j ä mka del
beloppen mellan de olika regleringsf ö reningarna
och besluta om f ö rdelning av det belopp som kan
komma att st å till n ä mndens f ö rfogande.
Vidare f ö ruts ä tts att, liksom hittills. Svensk spannm å lshandel f å r tillf ö ras inf ö rselavgifter
f ö r viss s k utbyteshandel av br ö ds ä d. Det f ö ruts ä tts ä ven att SOI av inflytande fettvaruavgifter s å v ä l p å importerad som inhemsk olja f å r tillf ö ras
medel f ö r en kvantitet som motsvarar fettinneh å llet i den svenska oljev ä xtsk ö rden. Dock f å r ej mer pengar ö verf ö ras ä n vad som
skulle motsvara fettvaruavgifter p å
den totala fettkonsumtionen inom landet.

Prop. 1983/84:191 51

JH
har under nu l ö pande regleringsperiod bemyndigats att anv ä nda
inf ö rsel avgifter till ett antal olika ä ndam å l
utanf ö r f ö rdelningsplanen. N ä mnden
har ovan redovisat de ber ä kningar som i detta avseende g ä ller
f ö r 1983/84.

F ö r
1984/85 f ö resl å s vissa ä ndringar i enlighet
med det uppdrag regeringen givit n ä mnden vad g ä ller att se ö ver
anv ä ndningen av medel utanf ö r
f ö rdelningsplanen, iled h ä nsyn
till nuvarande skuld, son finansieras genom en r ö rlig
kredit hos riksg ä ldskontoret, och sm å
utsikter till ö verskott de n ä rmaste å ren
har n ä mnden gjort en genomg å ng
och ompr ö vning av de olika posterna utanf ö r
f ö rdelningsplanen. F ö r vissa
poster har n ä mnden h ä rvid funnit sakliga sk ä l till
annan finansiering. Vissa poster f ö resl å s bli finansierade inom f ö rdelningsplanen.
I fr å ga om anslagen till SMAK, SPOR, vallfr ö st ö det
och biodlingen har n ä mnden samr å tt med
lantbruksstyrelsen. F ö rslagen ä r emellertid av s å dan
onifattning och tar upp anslag som varit f ö rem å l
f ö r pr ö vning vid tidigare pris ö verl ä ggningar
att n ä mnden med anledning h ä rav
f ö resl å r att f ö ljande poster tas upp vid ö verl ä ggningarna
om jordbruksprisregleringen efter den 30 juni 1984, n ä mligen
medel till Sveriges potatisodlares Riksf ö rbund (SPOR), pris å terb ä ring
111 p ä lsdjursuppf ö dare, st ö d till
odling av vallv ä xtfr ö , fonden f ö r kollektiva å tg ä rder
inom biodlingen, kollektiva å tg ä rder inom odlingen av konsumtionsfisk samt st ö d
till maltproduktionen

F ö rslag
betr ä ffande ä ndam å l utanf ö r f ö rdel nings-

S}±nenJ98/8S ______________________ kkr

15

000

0

16

500

5

41G

0

475

300

0

0

0

Utbyteshandel
n ö tk ö tt, ö ststaterna Utbyteshandelk ö tt
och fl ä sk Pristill ä gg f å r-
och lammk ö tt Svensk matpotatiskontroll (SMAK) Sveriges
potatisodlares riksf ö rbund (SPOR) Bidrag till Stiftelsen f ö r ackordh ä storganisationens
bevarande

Bidrag
till fraktkostnader f ö r mj ö lk och gr ä dde

Pris å terb ä ring till p ä lsdjursuppf ö dare

St ö d till odling av vallv ä xtfr ö

Fonden f ö r
kollektiva å tg ä rder inom biodlingen

Kollektiva å tg ä rder Inom odlingen av

konsumtionsfisk O

Restitution
av inf ö rsel avgifter f ö r
stycknings-

detaljer av k ö tt och fl ä sk samt av inf ö rsel-

avgifter f ö r ost 0

St ö d till
maltproduktionen 3 000

Sveriges
exportr å d 2 000

Surana 42 691

Posten
s ä rredovisas fr o m 1584/85 som restitution under inf ö rselavgifterna
p å slaktvaror.

Prop.
1983/84:191 52

I det f ö ljande
presenteras n ä rmare uppgifter om de olika anslagsposterna.

F ö r utbyteshandel n ö tk ö tt, ö ststaterna ber ä knas
15 000 kkr.

F ö r utbyteshandel med k ö tt och fl ä sk
f ö resl å s samma regler son till ä mpats
regleringsperioden 1978/79 - 1980/81 samt reglerings å ren 1981/82 - 1982/83 (bl a prop 1977/78:154,
1978/79:208). F ö r 1984/85 m å ste enligt f ö rhandenvarande
prognos hela utDytes-handeln finansleras av medel inom f ö rdelningsplanen.

Pristill ä ijg f å r- och lammk ö tt.
H ä r f ö resl å s of ö r ä ndrat pristill ä gg ned 330 ö re
per kg vilket inneb ä r 16 500 kkr.

Svensk Matpotatiskontroll (SfAK) bildades 1953. I
styrelsen, son utses av regeringen, ing å r
representanter f ö r f ö rsvarets materielverk, konsumentverket, statens uts ä deskontroll, Sveriges lantbruksuniversitet, Sveriges
grossistf ö rbund. Lantbrukarnas riksf ö rbund, Sveriges potatisodlares riksf ö rbund, ICA-f ö rbundet,
Kooperativa f ö rbundet, Sveriges
livsmedelsarbetaref ö rbund. Svenska lantm ä nnens riksf ö rbund,
llusnodersf ö rjuniet len r,c.i samh ä lle. Kooperativa konsumentgillesf ö rbundet, Sveritos potatishandlares riksf ö rbund och Sveriges kemiska industrikontor.

1959 inf ö rdes
marknadsskydd f ö r SMAK-m ä rkt potatis. 1974 Inf ö rdes obligatorisk kvalitetsm ä rkning
av all matpotatis s ö m g å r i regulj ä r handel. Lantbruksstyrelsen ä r tillsynsmyndighet f ö r SMAK och utf ä rdar best ä mmelser med st ö d
av livsmedelslagen.

Fr o m 1977/78 t ä cks kostnaderna f ö r den officiella kvalitetskontrollen av matpotatis fr å n prisregleringsmedlen utanf ö r f ö rdelningsplanen. F ö r budget å ret 1983/84 ä r anslaget 3 950 000 kr. N ä r beloppet togs upp 1977/78 gjordes
ett avdrag p å normal inf ö rsel avgiften f ö r matpotatis.

Det anses allm ä nt att SMAKs verksamhet har haft stor betydelse f ö r f ö rb ä ttring av matpotatisens kvalitet.
Det ä r ocks å en allm ä n uppfattning bland ber ö rda parter att ett officiellt st ö d f ö r kvalitetsarbetet beh ö vs ä ven 1 forts ä ttningen. Jordbruksn ä mnden delar denna uppfattning.

Prop.
1983/84:191 53

Enligt
n ä mndens mening beh ö ver
systemet f ö r kvalitetsm ä rkning och kontroll
av matpotatisen emellertid nu ses ö ver. M å ls ä ttningen f ö r ö versynen
b ö r vara att f ö renkla systemet och
ge det en s å dan utfomning att kostnaderna f ö r kvalitetsh ö jande
å tg ä rder och kontroll i huvudsak kan tas ut av
samtliga konsumenter. Det ä r angel ä get att denna ö versyn sker skyndsamt
s å att kostnaderna om m ö jligt
kan avlastas prisregleringsmedlen fr o m 1985/86

SMAK
bedriver ä ven infomation r ö rande
natpotatisen och dess kvalitet. Uppdraget att bedriva infomation erh ö ll
SIWK 1959/60 d å staten anslog medel till s å dan
verksamhet. Under verksamhetens f ö rsta å r riktades informationen fr ä mst
mot odlarna. Efter hand har ä ven distributionsleden infomerats. Numera ä gnas
en stor del av verksamheten å t skolor och storhush å ll.
Informationen behandlar bl a odlingsteknik, hantering och lagring, tillagning
och n ä ringsfysiologi.

Infomation
bedrivs ocks å av gr ö nsaksfr ä mjandet, SPOR och regleringsf ö reningen
Sveriges potatisintressenter (SPI). De olika organens infomationsarbete sker i
samr å d och ä r ganska v ä l samordnat.

Kostnaderna
f ö r SMAKs infomation t ä cks
fr å n prisregleringsmedel utanf ö r
f ö rdelningsplanen. Anslaget f ö r
1983/84 uppg å r till 1 268 000 kr.

Med
h ä nsyn till att potatisen ä r
v å r viktigaste basmat och dessutom ett livsmedel som ä r
k ä nsligt f ö r behandling och tillagning
anser n ä mnden att informationsverksamheten b ö r
forts ä tta. Det ä r viktigt att samh ä llet
st ö der Informationsverksamheten. Det ä r
troligt att en fastare samordning av SMAKs, gr ö nsaksfr ä mjandets
och SPIs informationsverksamhet skulle Inneb ä ra

1
Jii vill i detta sammanhang ä ven erinra om att utredningen om livsmedelskontrollens
omfattning och inriktning m m (Jo 1983:07) enligt prisdirektiv skall pr ö va
fr å gan om kontroll av matpotatis.

5 Riksdagen 1983/84. 1 saml. Nr 191

Prop.
1983/84:191 54

f ö rdelar,
varf ö r n ä mnden f ö rordar en utredning av denna fr å ga. N ä mnden
anser ocks å att odlare och handel liksom nu b ö r l ä mna ett å rligt
bidrag till informationen. Anslaget fr å n prisregleringsmedlen utanf ö r f ö rdelningsplanen
b ö r d å kunna minskas n å got, f ö rslagsvis
till h ö gst en miljon kr.

F ö r 1984/85
har SMAK beg ä rt 4 360 kkr f ö r den officiella kontrollen samt 1 350 kkr f ö r
upplysningsverksamheten. F ö r tidigare icke beaktade l ö neh ö jningar
under 1983/84 beg ä r SMAK 116,5 kkr. Dessutom beg ä rs 233,5 kkr
f ö r en p å g å ende ö versyn av kvalitetskontrollen (bil 1).

JN
ha granskat ber ä kningarna utifr å n de direktiv som g ä ller f ö r de
statliga myndigheternas anslagsframst ä llningar och f ö resl å r att SMAK f ö r 1984/85 tilldelas h ö gst 4 097 kkr f ö r den officiella
kontrollen och 1 319 kkr f ö r upplysningsverksamheten. JN f ö ruts ä tter att
verket vid behov kan medge mindre f ö rskjutningar mellan anslagen. F ö r l ö neh ö jningar
under 1983/84 som inte beaktades i f ö reg å ende å rs anslagsframst ä llning f ö resl å s ett
till ä ggsanslag p å 160 kkr. Den p å g å ende ö versynen
anser JN b ö r kunna genomf ö ras utan extraanslag.

Sedan
1959/60 har SPOR å rligen erh å llit medel utanf ö r f ö rdelningsplanen
f ö r effektivisering av matpotatisodlingen. F ö r 1983/84
ä r
anslaget 2 696 kkr. Cirka 60 procent av anslaget anv ä nds
numera till finansiering av SPORs konsulentorganisation som har till uppgift
att fr ä mja odling och marknadsf ö ring av potatis. F ö rbundet har 4 heltidsanst ä llda och
9 deltidssyssel-satta konsulenter. Anslaget t ä cker cirka 90 procent av kostnaderna.
Resten s!juter f ö rbu.idet till.

Cirka
40 procent av anslaget till effektivisering av matpotatisodlingen anv ä nds till
f ö rs ö ks- och utvecklingsarbete inom mat-potatisomr å det.

F ö r 1984/85
har SPOR beg ä rt 3 199 kkr, varav 100 kkr utg ö r en f ö rst ä rkning av
resurserna. F ö r tidigare ej beaktade l ö neh ö jningar
under 1983/84 har f ö rbundet beg ä rt 261 kkr (bil 2).

Den tvaprocentiga nedsk ä rning av anslaget som har gjorts
under senare å r har medf ö rt att f ö rs ö ks- och utvecklingsverksamheten har
m å st sk ä ras ned eftersom verksamheten inte
har kunnat effektiviseras i samma omfattning som nedsk ä rningarna av anslaget. Nedsk ä rning av konsulentorganisationen
har inte ansetts m ö jlig.

Potatisen ä r mera p å verkad av sjukdomar och
skadeinsekter ä n flertalet andra gr ö dor. Det ä r d ä rf ö r viktigt att tillr ä ckliga resurser satsas p å att klarl ä gga orsakssammanhang, bek ä mpnings-metoder och f ö rebyggande å tg ä rder och att resultaten snabbt f ö rs ut till odlarna. JN har trots
detta ansett sig b ö ra granska och sk ä ra ned anslagsber ä kningarna enligt direktiven f ö r ä mbetsverkens anslags ä skanden.

JN f ö resl å r s å ledes att SPOR f ö r effektivisering av matpotatisodlingen
1984/85 tilldelas 2 780 kkr. Vidare f ö resl å r n ä mnden att SPOR tilldelas 103 kkr f ö r tidigare ej beaktade l ö neh ö jningar under 1983/84.

Fr å gan
om finansieringen av SPORs verksamhet b ö r tas upp vid ö verl ä ggningarna om ett nytt
jordbruksavtal. Finansie » ingen
skulle kunna ske via areal avgifter, handelsg ö dselavgifter eller inf ö rsel avgifter inom f ö rdelningplanen.

Nedan f ö ljer en sammanst ä llning
av anslagen 1983/84, f ö reslagna
till ä ggsanslag 1983/84 samt f ö rslag till anslag f ö r 1984/85 vad g ä ller SMAK och SPOR.

Anslag
F ö rslag till Summa anslag F ö rslag till

1983/84 till ä ggsan- 1983/84 anslag

_____ slag 1983/84 _________ 1984/05

SMAK SPOR

5 218 2
696

160 103

5 378 2
799

5 416 2
780

Prop. 1983/84:191 56

Bidrag
till Stiftelsen f ö r ackordh ä storganisationens
bevarande. H ä r upptas of ö r ä ndrat
475 kkr. Posten motsvarar ca 1/3 av stiftelsens inkomster. Stiftelsen betalar
226 000 kr per å r till staten som avbetalning p å ö verl å telsesumman
f ö r de 1975 befintliga h ä starna
inom ackordh ä storganisationen. Dessa avbetalningar upph ö r
fr o m 1986/87. N ä mnden anser att det b ö r ö verv ä gas
om man fr o m detta å r kan dra ner anslaget till 250 000 kr.

F ö r
bidrag till fraktkostnader f ö r mj ö lk och gr ä dde ber ä knas
of ö r ä ndrat 300 kkr. N ä mnden
f ö resl å r framtida finansiering inom r å nen
f ö r glesbygdsst ö det.

Pris å terb ä ring
till p ä lsdjursuppf ö dare

Pris å terb ä ring
till p ä lsdjursuppf ö dare inf ö rdes
f ö rsta g å ngen 1971.

Prop
1971 :116, sid 14

"Sveriges
P ä lsdjursuppf ö dares Riksf ö rbund
har hemst ä llt om å terb ä ring av den del av priset p å
inhemskt foder f ö r minkuppf ö dning som motsvarar
inf ö rsel avgiften p å
vegetabiliska fodermedel. Ca 90 procent av produktionen av minkskinn s ä ljs
n ä mligen p å export. Jordbruksn ä mnden
tillstyrker framst ä llningen. Å terb ä ringen
som vid nuvarande storlek p å Inf ö rsel avgifterna kan ber ä knas
uppg å tillca 2 Mkr b ö r
bekostas av medel utom ramen f ö r de belopp som f å r
anv ä ndas f ö r prisreglerings ä ndam å l
under resp reglerings å r. Det b ö r ankomma p å jordbruksn ä mnden
att meddela n ä rmare f ö reskrifter ang å ende å terb ä ringen."

Per
å r har f ö ljande belopp avsatts:

1971/72

2,0 Mk

r

1972/73

2.0 "

1973/74

2.0 "

(ej
utbetalt)

1974/75

___

1975/76

—

1976/77

2.0 "

1977/78

3.0 "

1978/79

4,0 "

1979/80

2.5 "

1980/81

2,0 "

1981/82

4,0 "

1982/83

4,0 "

1983/84

6.0 "

(utbetalas
h ö

Prop.
1983/84:191 57

Under
perloden 1973/74 - 1975/76 utbetalades ej n å gon pris å terb ä ring
eftersom n å gon prisskillnad p å spannm å l mellan
svenskt pris och v ä rldsmarknadspris ej f ö rel å g.

Foderf ö rdyringen
ber ä knas per skinn enligt schablonf ö rbrukning av foder vilken uppgjorts i samr å d med SLU.
Å terb ä ring ges
f ö r samtliga levererade skinn. Uppf ö daren uppger i ans ö kan till JN hur m å nga skinn
av resp slag av p ä lsdjur (numera erh å lls å terb ä ring ä ven f ö r andra p ä lsdjur ä n mink)
han levererat till resp uppk ö pare. Uppf ö darnas uppgifter kontrolleras dels stickprovsvis t
ex genom exportanm ä lningar, dels via de stora uppk ö parna (auktionsfirmorna)
varifr å n listor med resp uppf ö dares levererade antal skinn erh å lls.

F ö r 1981/82
och 1982/83 utgjorde å terb ä ringen f ö ljande belopp per skinn:

1981/82
1982/83

mink

2.15

2.60

r ä v

6,20

7,60

iller

1.70

2.10

chinchilla

0.75

0.90

Antalet
skinn per djurslag var:

mink

1 500 000

1 540
000

r ä v

40 000

44 000

iller

6 300

11 000

chinchilla

150

-

F ö r 1984/85
ber ä knas skinnproduktionen stiga n å got. Med utg å ngspunkt fr å n g ä llande prisdifferenser (samma underlag som n ä r det g ä ller
livsmedelsindustrins r å varukostnadsutj ä mning anv ä nds) kan ett
belopp ora ca 4,0 Mkr ber ä knas bli erforderligt. Om v ä rldsmarknadspriserna
g å r ned 1984/85 kan dock beloppet bli st ö rre.

Prop. 1983/84:191 58

Priset f ö r skinn har f ö r
1981/82 i medeltal ber ä knats
till:

mink 160 kr (103 - 242)

bl å r ä v ca 360 "

silverr ä v ca 1 370 "

iller 100 "

chinchilla 200 "

Pris å terb ä ringen utg ö r s å ledes mellan 0,5-2 procent av int ä kten. F ö r en medelstor fam, ca 3 000
levererade ninkskinn, utg ö r å terb ä ringen sammanlagt ca 5 000 kr
(1981/82). P ä lsdjursf ö rbundet har ber ä knat "f ö retagarvinsten" f ö r ett s å dant f ö retag (dvs ers ä ttning f ö r eget arbete) till ca 35 000 kr.

Restitution till p ä lsdjursuppf ö dare kan ses som en fom av prisutj ä mning, s å gott som samtliga skinn exporteras
och kompensation f ö r kostnadsf ö rdyringen av vegetabiliskt foder erh å lls.

Extern prisutj ä nning i ö vrigt belastar resp reglering. F ö r spannm å l belastas s å ledes rojlerinjsf ö roninjen Svensk Spannn å ls-handel ned de nettokostnader som
prisutj ä mningen medf ö r. Det ä r enligt JN naturligt att prisutj ä mningen till p ä lsdjursuppf ö dare f ö r foderf ö rdyringen av Inhemskt foder p å samma s ä tt belastar spannm å lsregleringen. Vissa sm ä rre kvantiteter importerat foder
anv ä nds. Ä ven f ö r dessa kvantiteter b ö r restitution erh å llas. Beloppet r ö r sig vid nuvarande avgiftsniv å er p å ca 500 000 kr, vilket b ö r tas fr å n Inf ö rsel avgifterna p å fodermedel.

JN vill d ä rf ö r f ö resl å att posten "Restitution till
p ä lsdjursuppf ö dare" avf ö rs fr å n medel utanf ö r f ö rdelningsplanen fr o m 1984/85 och
att kostnaderna f ö r prisutj ä mning till denna n ä ring skall belasta spannm å lsregleringen resp inf ö rsel avgifter f ö r fodermedel som restitution. JH b ö r dock ges r ä tt att g ö ra en behovspr ö vning.

Prop.
1983/84:191 59

Vallfr ö st ö det

Det nuvarande vallfr ö st ö det inf ö rdes
1968/69. Anledningen var att den inhemska vall fr ö odlingen pga importkonkurrens och f ö rs ä mrad l ö nsamhet liade minskat starkt. Sj ä lvf ö rs ö rjning ned vall fr ö ans å gs viktig ur beredskapssynpunkt.

Vallfr ö st ö det kn ö ts
till regleringsf ö reningen Sveriges oljev ä xtintressenter, som sedan 1968/69 å rligen har tilldelats s ä rskilda medel f ö r
vallfr ö regleringen. F ö ljande belopp har avsatts de olika å ren:

Reglerinqs å r Inom
f ö rdel- Utanf ö r f ö r-
Handelsg ö dselavgift

ninqsplan delningsplan

1968/69

1 Mkr

1

Mkr

1969/70

2 "

2

II

1970/71

2 "

2

II

1971/72

2 ..

2

II

1972/73

2 "

2

II

1973/74

2 "

2

II

1974/75

4

II

1975/76

4

H

1976/77

4

II

1977/78

4

II

1978/79

4

M

1979/80

4

II

1980/81

2 ..

6

II

1981/82

2 "

6

H

1982/83

2 "

6

n

1 Mkr

1983/84

2 "

6

(■

1 "

Vall fr ö fondens
storlek var 8,6 Mkr den 30 juni 1983. De senaste tv å å ren
(1982/83, 1983/84) har vallfr ö st ö det uppg å tt
till 9,3 resp 9,4 Mkr. St ö dbehovet har ö kat, r ä knat
i kr/ha, och uppgick 1983 till drygt 1 000 kr/ha. 1983 gick ungef ä r halva det utbetalade beloppet till de s k gr ö nytefr ö erna
(r ö dsvingel, ä ngs-gr ö e
och engelskt rajgr ä s) nedan dessas andel av arealen
var endast 15-20 procent. Bidraget per hektar (arealbidrag + pristill ä gg) utgjorde s å ledes
endast ca 400 kr f ö r de fr ö er som anv ä nds
i jordbruket och mer ä n 3 000 kr f ö r ö vriga fr ö er.

Prop. 1983/84:191 60

Vall fr ö n ä mnden har tillsatt en arbetsgrupp f ö r ö versyn av st ö det.

F ö rdelningen
av st ö det mellan medel inon och utanf ö r f ö rdelningsplanen har tillkommit vid
ö verl ä ggningarna om kostnadskompensation
till jordbruket. St ö det beror p å att odlarpriserna pga GATT- och EG-bindningar
inte kan skyddas genom inf ö rsel-avgifter. Odlingen av vall fr ö f ö r jordbrukets behov ä r viktigt ur beredskapssynpunkt. Gr ö nytefr ö erna g å r att importera.

Den del av vallfr ö st ö det
som avser jordbrukets vallv ä xter b ö r t ä ckas av medel inom f ö rdelningsplanen eftersom medlen
tillfaller jordbruket i fom av l ä gre uts ä despriser. Eftersom gr ö nytefr ö erna g å r att importera och det inte finns
anledning att skydda odlingen ur beredskapssynpunkt torde det fr ä mst vara ett jordbrukarintresse att
st ö dja odlingen. JU f ö resl å r att hela vallfr ö st ö det fr o m 1984/85 t ä cks av medel inom f ö rdelnings-planen.

Kollektiva å tg ä rder inon biodlingen

Det nuvarande st ö det till biodlingen inf ö rdes 1974/75 efter utredning och f ö rslag av lantbtuksstyrelsen. Under å ren 1974/75 - 1977/78 avsattes å rligen 500 000 kr. varav h ä lften utanf ö r f ö rdelningsplanen och h ä lften inom. 1978/79 avsattes 600
000 kr och å ren d ä refter 800 000 kr, varav 300 000 kr
utanf ö r f ö rdelningsplanen.

Bi fonden disponeras av lantbruksstyrelsen efter samr å d med bi-n ä mnden. Bifonden inneh ö ll den 1 januari 1984 endast 80 000
kr. De avsatta medlen har anv ä nts fr ä mst till finansiering av bi-avelsarbete.
forskning samt utbildnings- och informationsarbete.

Lantbruksstyrelsen gjorde 1980/81 en ö versyn av reglerna f ö r st ö det till biodlingen och kom d å till att st ö det borde bibeh å llas of ö r ä ndrat. I skrivelse till n ä mnden den 12 januari 1984 (bil 3)
har styrelsen p å pekat att st ö det realt har minskat och att det
nu b ö r r ä knas upp till 1 Mkr f ö r att verksamheten inte skall beh ö va sk ä ras ned drastiskt.

Prop. 1983/84:191 61

JN
f ö resl å r att anslaget h ö js till 1 Mkr, varav 500 000
tas av medel inom f ö rdelningsplanen och 500 000 ur sockerfonden. Det
senare ä r motiverat av att biodlarna f ö rbrukar ö ver 1 000 ton socker.

Matfiskodling

Odlingen
av matfisk har ö kat i Sverige. Odlingen har att konkurrera med
import av motsvarande fisk (huvudsakligen laxfiskar) vilken sker utan n å gon importavgift.
Samtidigt drabbas fiskodlingen av den svenska jordbruksprisregleringen p å fodermedel
genon ett gentemot v ä rldsmarknaden f ö rh ö jt pris p å fodret.

Genom
beslut av statsmakterna (prop 1982/83:162, regleringsbrev 1983-06-22) har av
inf ö rsel avgifter utanf ö r f ö rdelningsplanen f ö r 1963/84 avsatts 0,3 Mkr f ö r
kollektiva å tg ä rder inom odlingen av konsumtionsfisk.

Fr å n
Sveriges Fiskodlaref ö rening har inkommit framst ä llning
att samtliga inf ö rsel avgiftsmedel f ö r 1984/85 fr å n import
av fisk-foder å terf ö rs till n ä ringen (bil 4).

Jordbruksn ä mnden
anser det riktigt ur principiell synpunkt att n ä ringar, vilka ligger utanf ö r
jordbruksregleringen och ä r utsatta f ö r importkonkurrens, inte belastas av jordbrukspris-regleringen.

6 Riksdagen 1983184. I samt. Nr 191

Prop.
1983/84:191 62

Produktionen
av konsumtionsfisk ber ä knas till ca 2 000 - 2 500 ton å r
1983. Foderf ö rbrukningen f ö r denna produktion
tillsammans med viss s ä ttfiskproduktion ber ä knas
till ca 5 000 ton, varav ca 3 000 ton ä r foder som
tillverkats i Sverige av inhemska eller importerade r å varor.
Importen av f ä rdigt fiskfoder ber ä knas
s å ledes till ca 2 000 ton. En betydande del av inneh å llet
i fiskfoder utg ö rs av s å dana r å varor som inte omfattas av jordbruksregleringen
och d ä r n å gon f ö rdyring av fodret ej sker. Detta g ä ller
t ex fiskmj ö l och fiskolja. Med utg å ngspunkt
fr å n recept anm ä lda till JU har ber ä knats
att ca en tredjedel av r å varorna i fiskfoder ä r
s å dana d ä r f ö rdyring skett pga regleringen.

F ö r
1983 skulle det d å r ö ra sig om ca 1 600 - 1 700 ton foder med ungef ä r
f ö ljande f ö rdelning:

650
ton import av f ä rdigt fiskfoder

2C0
ton inhemsk tillverkning av importerad,r å vara

800
ton inhemsk tillverkning av inhemsk r å vara (spannm å l)

Foderf ö rdyringen
under 1983/84 kan med anv ä ndande av ovan angivna kvantitetsuppgifter och nu k ä nda
prisrelationer mellan inhemska priser och v ä rldsmarknadspriser
ber ä knas till 0,5 Mkr.

F ö r
1984/85 ber ä knas en viss produktions ö kning
i branschen. Skillnaden mellan inhemska priser och v ä rldsmarknadspriser
p å olika fodermedel ber ä knas
bli st ö rre ä n under innevarande å r
d å fr ä mst torkan 1 USA bidragit till h ö ga
internationella priser s å v ä l p å sojamj ö l och andra vegetabiliska proteinfoder som p å spannm å l.
Foderf ö rdyringen under 1984/85 ber ä knas
s å ledes nu bli st ö rre
ä n under innevarande å r.

Prop. 1983/84:191 63

Ä ven kollektiv å terbetalning av
foderf ö rdyring f ö r fiskodlingen ä r enligt
JUs mening en fom av prisutj ä mning. Det ä r d ä rf ö r rimligt
att, i likhet med vad som f ö reslagits betr ä ffande p ä lsdjursfoder,
resp reglering belastas med den kostnad son prisutj ä mningen
nedf ö r. F ö r den foderf ö rdyring som h ä rr ö r
fr å n inhemsk spannm å l
b ö r s å ledes spannm å lsregleringen
belastas, medan den del som h ä rr ö r fr å n importerat foder b ö r
tas direkt fr å n inflytande inf ö rsel
avgifter. Beloppens storlek ber ä knas i efterhand med ledning av f ö rbrukade
kvantiteter samt v ä rldsmarknadspriser och inf ö rsel
avgifter m m. Ber ä knat belopp ö verf ö rs
till fiskeristyrelsen som b ö r f å i uppdrag utbetala medlen och ha ö verinseende
ö ver deras anv ä ndning. H ä rvid
b ö r beaktas att beloppets storlek kan variera
kraftigt fr å n å r till å r. Medlen b ö r anv ä ndas
s å att de kommer hela fiskodlingen tillgodo.

Mal
t

JU
f ö reslog v å ren 1978 vissa ä ndringar
n ä r det g ä ller prisregleringen f ö r
malt. F ö r ä ndringarna som ber ö rde
s å v ä l importavgifter son exportbidrag Innebar 1
huvudsak en anknytning till EGs system.

Vad
g ä ller exportbidragen f ö reslogs
dels en l ä ngre giltighetstid f ö r
regleringsf ö reningen Svensk Spannm å lshandels
utf ä stelser om exportbidrag, dels att samma å tg å ngstal
som n ä r det g ä ller Inf ö rsel avgiften skulle
till ä mpas. JN f ö reslog vidare
regeringen att av inflytande inf ö rsel avgifter skulle viss del fonderas f ö r
att kunna anv ä ndas som extra exportbidrag n ä r
det ordinarie exportbidraget via Svensk Spannm å lshandel
inte r ä cker till.

Regeringen
godk ä nde JNs f ö rslag och JN
bemyndigades att vidta f ö reslagna å tg ä rder
h ö sten 1978. Alla f ö reslagna
å tg ä rder sattes omedelbart i kraft av JN utom det extra
exportbidraget f ö r malt. Influtna medel d ä r fonderades.
V å ren 1980 besl ö t dock JH att Inf ö ra
extra exportbidrag. Baserat p å en j ä mf ö relse med EGs exportbidrag fastst ä lldes
bidraget till 10 kr/100 kg malt. Under perloden september 1980 - maj 1981 var
bidraget 5 kr/100 kg. I ö vrigt har det varit 10 kr.

Prop.
1983/84:191 64

Den
inhemska f ö rbrukningen av malt har minskat under senare å r fr å n ö ver 50
000 ton 1976/77 till ca 43 000 ton de senaste å ren. Orsaken ä r fr ä mst
mellan ö lsf ö rbudet och d ä rmed sammanh ä ngande minskning av ö lkonsumtionen. En viss ö kad
import av ö l har ocks å
betytt att avs ä ttningsutrymmet
f ö r malt minskat.

Samtidigt
som marknaden minskat i Sverige har kapaciteten n ä r det g ä ller maltti11
verkning ö kat i och med tillkomsten av Pripps m ä lteri i
Bromma. Den sanmanlagda kapaciteten kan ber ä knas till ca 70 000 ton f ö rdelat p å
Nord-Malt 30 000 ton och Pripps 40 000 ton.

Importen
av malt har minskat och uppgick 1982/83 till knappt 4 000 ton och ber ä knas
innevarande å r minska n å got.

Schematiskt
kan situationen å sk å dligg ö ras enligt f ö ljande:

Nord-Malt Pripps Import

Maximal till

verkning 30 000 40 000 3 000

Inhemsk f ö r

brukning 9 000 31 000 3 000

Export 21 000 9 000

Med
en sammanlagd tillg å ngssida av ca 73 000 ton vid fullt
kapacitetsutnyttjande och en Inhemsk f ö rbrukning av ca 43 000 ton inneb ä r detta
ett exportbehov av ca 30 000 ton malt f ö rdelat p å ca 2/3 Nord-Malt och 1/3 Pripps.

Hord-Malt
s ä ljer ca 2/3 av sin å rsproduktion p å export medan motsvarande andel f ö r Pripps ä r ca 25
procent.

Exporten
under senare å r har varit f ö ljande:

1978/79 6 352

1979/80 22 317

1980/81 27 816

1981/82 28 843

1982/83 15 615

Prop. 1983/84:191 65

Det
extra bidraget har som tidigare n ä mnts i princip varit of ö r ä ndrat 10
kr/100 kg hela tiden sedan det inf ö rdes v å ren 1900. Vid nomal export inneb ä r detta
ett medelsbehov om 2,5 -3,0 Mkr om bidraget ä ven i forts ä ttningen
h å lls of ö r ä ndrat. Importen av malt har som n ä mnts
minskat och f ö r 1983/84 ber ä knas ca 2,0 Mkr inflyta i avgifter f ö r malt.
Med nuvarande begr ä nsning till att av inflytande avgifter p å malt f å r h ö gst 2,0 Mkr
anv ä ndas kommer detta att inneb ä ra att dessa medel ej kommer att r ä cka till.
Att medlen hittills har r ä ckt beror p å att de f ö rsta å rens avsatta medel ej anv ä ndes utan
fonderades.

Vid
ö ltillverkning
anv ä nds betydande kvantiteter majs s å som r å frukt och till viss del som ers ä ttning f ö r malt.
Kvantiteten 1982/83 ber ä knas till drygt 6 000 ton. Ä ven vissa
kvantiteter socker anv ä nds vid ö ltillverkning.

Samtliga
inf ö rsel avgifter f ö r majs har hittills h ä nf ö rts till fodemedelsavgifter
vilka tillf ö rts jordbruket inom f ö rdelningsplanen. Genom den
korrigeringsregel som funnits n ä r det g ä ller PM-index och fodemedel savgif terna har dock
inte jordbruket totalt sett erh å r.it n å gon fav ö r av att ä ven vissa kvantiteter majs, viUa ej anv ä nts som
foder, h ä nf ö rts dit. JN har dock beslutat att i forts ä ttningen
ej f ö ra inf ö rsel avgifter som h ä rr ö r fr å n majs.
vilken ej anv ä nds till foder, till fodermedel savgif ter. Den
totala kvantiteten majs som anv ä nds till annat ä n foder ber ä knas
innevarande å r till ca 8 000 ton, vilket vid nuvarande
avgiftsniv å er inneb ä r ca 3 Mkr 1 Inf ö rsel avgifter.

Genom
detta f ö rfarande ö kar tillg å ngen p å inf ö rselavgiftsmedei utanf ö r f ö rdelningsplanen.
JN f ö resl å r att av Inf ö rselavgiftsmedel utanf ö r f ö rdelningsplanen
avs ä tts 3,0 Hkr f ö r st ö d till maltproduktionen. Oetta Inneb ä r visserligen
en ö kning med 1,0 Mkr men beh ö vs f ö r att bidraget skall kunna h å llas p å en of ö r ä ndrad
nominell niv å .

Prop. 1983/84:191 66

Sveriges
exportr å d. Reglerings å ret 1983/84 har 1,5 Mkr
inom och lika mycket utanf ö r f ö rdelningsplanen avsatts till Sveriges exportr å d
att anv ä ndas f ö r fr ä mjande av den svenska exporten av h ö gf ö r ä dlade
livsmedel. I regleringsbrev den 17 december 1981 anges att exportr å det
vid tidpunkt som JN efter samr å d med r å det fastst ä ller till n ä mnden
skall redovisa hur de anvisade medlen har anv ä nts.

Exportr å det
har i skrivelse den 11 november 1983 beg ä rt ytterligare 2 Mkr
f ö r verksamhets å ret 1983/84 samt 5.5 Mkr
f ö r budget å ret 1984/85 (bil 5). S å v ä l
fr å n statsmakternas som fr å n
n ä ringslivets sida har intresset f ö r
utvidgad svensk livsmedelsexport ö kat starkt under senare å r.
Olika organ fr ä mjar denna verksamhet, bl a Sveriges Exportr å d.
Enligt n ä mndens uppfattning ä r
det angel ä get att kunna ut ö ka
den finansiella ramen f ö r exportfr ä mjande å tg ä rder.
JN f ö resl å r att 1984/85 2 Mkr av medel utanf ö r
f ö rdelningsplanen avs ä tts
till exportr å dets verksamhet. En mer samlad plan f ö r
verksamheten b ö r f å anst å tills dess LMK-83 avslutat sitt arbete.

2.4
Huvudsaklig medelsdisposition av inf ö rselavgiftsmedei m m reglerings å ren 1982/83 och 1983/84

1982/83
kkr

1983/84

kkr

prel

Inkomster

Fr å n f ö reg å ende reglerings å r kvarst å ende inf ö rsel avgifter Under resp reglerings å r influtna inf ö rsel avgifter

exkl fodemedel

fodermedel

20 9211

299 998 264 940

25 342

292 600 160 000

Int ä ktsr ä ntor fr å n f ö reg å ende å r.

Utgifter

a)Av medel inom f ö rdelningsplan

Svensk spannm å lshandel

Sveriges potatisintressenter

Sveriges oljev ä xtintressenter

Svensk k ö tthandel

Svensk k ö tthandel, utbyteshandel

F ö reningen
f ö r mejeriprodukter

Svensk ä gghandel

Regleringskassan f ö r f å gelk ö tt

Regionalt kostnadsbidrag, norra Sverige

-
mjölk

-
kött

-
ä gg

Upplysningsverksamhet och utvecklingsarbete

Djurh ä lsov å rd, kontrollverksamhet m m

St ö d till
odling av konserv ä rter och andra

k ö ksv ä xter

St ö d till
odling av bruna b ö nor

St ö d till
odling av vallv ä xtfr ö

Fonden f ö r kollektiva å tg ä rder inom

biodlingen

Sveriges exportr å d

Fraktst ö d foder. Norrland

Reserv till jordbruksn ä mndens f ö rfogande

Sunma

47 279

2 000

29 500

29
500

0

0

80 761

0

50 000

50
000

173
000

167
000

71 000

73
000

0

0

33 500

20
500

5 000

5 000

1 400

1 700

8 650

10
850

25 000

29
000

2 500

4 500

1 400

1 700

2 000

2 000

500

500

500

1 500

150

0

0

28
450

532
140

427 200

H ä refter kvarst å ende inf ö rselavgiftsmedei

53 719

50 742

1902/83 kkr

1983/84

kkr

prel

b)Av medel
utanf ö r f ö rdelningsplan

Utbyteshandel n ö tk ö tt, oststaterna Utbyteshandelk ö tt och fl ä sk
Pristill ä gg f å r- och lanmk ö tt Svensk matpotatiskontroll Sveriges
potatisodlares riksf ö rbund Bidrag till Stiftelsen f ö r ackordh ä storganisationens
bevarande

Bidrag till fraktkostnader f ö r mj ö lk och gr ä dde

Pris ä terb ä ring till p ä lsdjursuppf ö dare St ö d
till odling av vallv ä xtfr ö Fonden f ö r kollektiva å tg ä rder inom blodlingen

Kollektiva å tg ä rder inon odlingen av konsumtionsfisk

Restitution av inf ö rsel
avgifter f ö r styckningsdetaljer av k ö tt och fl ä sk
samt av inf ö rselavgifter f ö r ost St ö d
till maltproduktionen Sveriges exportr å d

Summa

15 000

O

15 500

17 5 2

373 799

475

300 000 000

300

300

15 124 O 173 067 634

475

300 000 000

300

20 739

9 500

2 000

2 000

500

1 500

74 312

65 052

(+11 (+11

Saldo vid
utg å ngen av resp reglerings å r

./. 20 593 ./. 14 310

KASSAN F Ö R R Ä VARUKOSTHADSUTJ Ä HMINGEN

I regleringsbrev r ö rande r å varukostnadsutj ä mning
till viss industri den 16 juni 1981 f ö reskrivs att JN 1 anslutning till sin å rliga redovisning av anv ä ndningen av inf ö rselavgiftsmedel m m ocks å skall redovisa anv ä ndningen av utj ä mningskassan. Detta sker 1 fom av f ö ljande sammanst ä llning. Se ä ven bilaga 6.

69

Prop. 1983/84:191

Kassan f ö r r å varukostnadsutj ä mningen

1982/83

1 981 /82

1982/83

1981/82

kkr

kkr

kkr

kkr

Extern prisutj ä nning

Utgifter

89 199

59 647

Inkomster

99 241

66 954

Saldo

10 042

7 307

Intern prisutj ä nning

ej avgiftsfinansierad

Utgifter

27 834

31 455

Inkomster Saldo

22 509 5 325

31 455

Intern
prisutj ä mning

avgiftsfinansierad

Utgifter

305 249

180 562

Inkomster

311 741

191 129

Saldo

6 492

10 567

R ä ntor

Utgifter Saldo

77 399

1 022 Inkomster Saldo

476

219 803

Summa

439 292
290 560

439 292

290 560

Totalt saldo
11 608

17 071

Prop. 1983/84:191

4 R Ö RLIGA KREDITER

70

Regeringen
har uppdragit å t JN att ö verv ä ga
och framl ä gga f ö rslag r ö rande behovet och m ö jligheterna
till samordning av de r ö rl-iga krediter m m i riksg ä ldskontoret
som f n st å r till f ö rfogande f ö r
olika ä ndam å l inom jordbruksprisregleringen.

JN l ä mnar
f ö ljande f ö rslag:

Krediten beh ö vs
f ö r fortsatt lagring

Krediten
utnyttjas ej

R ö rlig
kredit

Lagring
av jordbruksprodukter

Inl ö sen
av inhemskt oljev ä xtfr ö

Industrins
r å varukostnadsutj ä mning
(R Ä K)

JN:s f ö rslag
Motiv 250 Mkr Ingen ä ndring

50
Mkr Dras in

40
Mkr Maximikrediten

ä ndras till 20 Mkr

Prisreglering pa jord-
120 Mkr Ingen ä ndring brukets omr å de
(t ä ckande av underskott i regleringsekonomin)

Svensk
spannm å lshandel 35 Mkr Dras in

Krediten beh ö vs
ä ven i forts ä ttningen f ö r gris-reglerande
å tg ä rder

Krediten
beh ö vs ej

SLUTLIG
FINANSIERING AV R Ä NTEDIFFERENSER T Ä CKTA
GENOM L Ä N FR Ä N R Ö RLIG KREDIT

Krediten
f ö r lagring av jordbruksprodukter.

Medel
f ö r s ä songm ä ssig lagring av k ö tt
och fl ä sk samt sm ö r b ö rjade
st ä llas till jordbruksn ä mndens
f ö rfogande p å 1940-tal et. Utl å ningen
skedde genom Fonden f ö r f ö rlag till statsverket. Anslaget var under

Prop. 1983/84:191 71

budget å ren
1970/71 - 1976/77 90 Mkr. 1977/78 h ö jdes anslaget till 140 Mkr och under 1978/79 till
175 Mkr. Fr å n budget å ret 1979/80 ö verf ö rdes
anslaget till en r ö rlig kredit i riksg ä lden,
/anslaget var detta å r of ö r ä ndrat 175 Mkr. Budget å ret
1980/81 h ö jdes den r ö rliga krediten till
195 Mkr och 1981/82 till 250 Hkr.

Medlen
l å nades ut mot en r ä nta
motsvarande diskonto +0,5%. I samband med ö verf ö ringen
av anslaget till en r ö rlig kredit h ö jdes r ä ntesatsen
med beroende p å vald tidpunkt under budget å ret
5 till

I
de avtal med l å ntagarna son jordbruksn ä mnden
slutit, angavs att r ä ntesatsen f ö r utl å nad
kredit uppgick till diskonto +0,5%. De f ö r ä ndrade
r ä ntevillkor som kom att g ä lla
fr o m budget å ret 1979/80 upplevdes d ä rf ö r
av l å ntagarna som ett avtalsbrott. I skrivelse till regeringen
den 22 september 1978 f ö reslog JN att skillnaden mellan r ä ntesatserna
skulle f å t ä ckas via statsbudgeten genom en belastning av
anslaget C 3. Regeringen anf ö rde dock i prop 1978/79:100 att dessa ö kade
kostnader inte borde belasta statsbudgeten. Fr å gan
om hur de skulle t ä ckas borde tas upp vid kommande j ordbrukspri s ö veri ä ggni
ngr.

Enligt
regeringens beslut den 21 juni 1979 fick under budget å ret
1979/80 den r ö rliga krediten om 120 Mkr ä ven
anv ä ndas till att t ä cka
ö kade r ä ntekostnader f ö r s ä songm ä ssig
lagring av sm ö r och k ö ttvaror i avvaktan p å
en slutlig l ö sning av fr å gan om hur n ä mnda
r ä ntekostnader skulle t ä ckas.

Genom
beslut den 19 juni 1980 och den 11 december 1980 medgav regeringen att
jordbruksn ä mnden ä ven f ö r budget å ret 1980/81 fick
utnyttja den r ö rliga krediten om 120 Mkr f ö r
att t ä cka de ö kade r ä ntekostnaderna f ö r
s ä songm ä ssig lagring vid ett utnyttjande av denna r ö rliga
kredit upp till ett belopp av 175 Mkr.

I
jordbruksn ä mndens skrivelse den 6 juni 1980 medgav n ä mnden
att r ä ntedifferensen vid utl å ning
av de 20 Mkr som den r ö rliga krediten f ö reslogs
h ö jas med under 1980/81 skulle t ä ckas
inom ramen f ö r befintliga medel inom ny ö lk-
och k ö ttregleringen.

diskonto
+ 0,5% subventionerad

son r ö rlig kredit

Prop. 1983/84:191

Utl å ningen under de senaste å ren framg å r
nedan.

Ä r ilax
belopp Max utl å nat R ä ntesats

beloppp

1978/79 175 175

1979/80 175 174,7

1980/81 195 195

1981/82 250 218,1

72

1979/80 Skillnaden mellan riksg ä ldskontorets r ä nta
och diskonto + 0,5i uppl å nades av den r ö rliga krediten "prisreglering p å jordbrukets omr å de".

19J0/ol R ä nteskillnaden
f ö r krediter upp till 175 Mkr uppl å nades p å
motsvarande s ä tt som under 1979/80. F ö r de 20 Hkr d ä rut ö ver son tillf ö rdes
den r ö rliga krediten detta å r, finansierades r ä nteskillnader via k ö ttbudgeten.

1981/82

och f ö ljande budgetar Ingen subventionering
av r ä ntan. L å ntagarna betalar hela

riksg ä ldsr ä ntan.

Det s å lunda subventionerade r ä ntebeloppet uppg å r till
ca 8,2 Mkr, varav 0,2 Mkr har belastat k ö ttbudgeten.

Krediten f ö r inl ö sen av inhemskt oljev ä xtfr ö

Krediten f ö r inl ö sen av Inhemskt oljev ä xtfr ö st ä lls till regleringsf ö reningen SOI:s f ö rfogande i samband med att f ö reningen k ö per upp den svenska sk ö rden av oljev ä xter. Kostnaden f ö r denna verksamhet ö verstiger emellertid v ä sentligt kreditbeloppet.

De tidigare anslaget 1 Fonden f ö r f ö rlag till statsverket (som st ä llts till f ö rfogande sedan 1954/55) ö verf ö rdes till en r ö rlig kredit i riksg ä ldskontoret fr o m budget å ret 1980/81.

I
samband d ä rmed steg r ä ntesatsen fr å n
diskonto + 0,5% till riksg ä ldens g ä llande r ä nta.

Utl å ningen
de senaste å ren framg å r nedan.

Ä r Max belopp Max utl å nat
R ä ntesats

belopp

1979/80

50

50

diskonto + 0,5%

1930/81

50

50

subventionerad

1981/82

50

som r ö rlig kredit

19S0/31
Skillnaden nellan riksg ä ldens r ä nta och diskonto + O, 5 « uppl å nades
av den r ö rliga krediten "t ä ckande
av underskott i regleringsekononin".

1981/82

och
f ö ljande budget å r Ingen subventionering
av r ä ntan. L å ntagaren betalar hela

riksg ä ldsr ä ntan.

De
subventionerade r ä ntebeloppet (under 1980/81) uppg å r till
2,0 Mkr.

Fr å gan
st å r s å ledes kvar om hur den slutliga finansieringen av de
r ä ntedifferenser som tills vidare t ä ckt » . »»
den r ö rliga krediten ora 120 Mkr skall l ö sas.
Beloppet uppg å r enligt ovan till 10 Mkr varav 8 Mkr
avser r ä nta f ö r l å n vid lagring av k ö tt
och sm ö r, samt 2 Mkr avser r ä nta
f ö r l å n vid inl ö sen av oljev ä xtfr ö .

Enligt
n ä mndens mening b ö r
denna fr å ga kunna tas upp 1 samband med fr å gan
om hur r ä ntan p å 120 miljonerskrediten skall finansieras i de ö verl ä ggningar
om prisregleringen f ö r tiden efter den 30 juni 1984 som nyligen har
Inletts. Ett m ö jlig l ö sning av fr å gan vore att k ö ttregleringen
och mj ö lkregleringen finge belastas med 4 Mkr var och fettregleringen
med 2 Mkr.

Prop.
1983/84:191 74

5 HEMST Ä LLAN

Med st ö d av det
nyss anf ö rda hemst ä ller JN att det framlagda f ö rslaget om anv ä ndningen
av inf ö rselavgiftsmedei m m f ö r reglerings å ren
1982/83 och 1983/84 godk ä nns.

JN hemst ä ller vidare
att fr å gan om medel utanf ö r f ö rdelningsplanen
f ö r 1984/85 samt fr å gan om slutlig finansiering av r ä ntedifferenser t ä ckta
genom l å n fr å n r ö rlig kredit f ö rs vidare till den statliga kommitt é som efter ö verl ä ggningar med jordbrukarna skall l ä gga f ö rslag om
jordbrukspriserna f ö r tiden efter den 1 juli 1984.

6 BESLUTSMENIIJG

Detta
ä rende har efter f ö redragning
av avdelningsdirekt ö r Wigstrand avgjorts av generaldirekt ö ren
och ledam ö terna Brangmo, Ekberg, Dockered och Fringel.

i-edam ö terna
Dockered och Fringel reserverade sig mot beslutet enligt bilaga 7.

Ingvb'r
Lindstr ö m

Harald Widstrand

Prop. 1983/84:191 75

ullaga
/

1984-02-10

Reservation
av Bo Dockered och Viggo Frinael

Jordbruksn ä mnden har
f å tt i uppdrag att g ö ra en ö versyn av anv ä ndningen av medel utanf ö r f ö rdelningsplanen,
dvs medel som avses t ä cka olika statliga å taganden. De olika å tagandena,
som f n finansieras utanf ö r f ö rdelningsplanen, har s å lunda
tillkommit efter beslut fr å n statsmakterna och avser å tg ä rder som
det ur samh ä llets synvinkel ansetts . viktigt att st ö dja och
ta ansvaret f ö r.

Jordbruksn ä mndens
styrelse har nu beslutat f ö resl å statsmakterna att ett flertal å tg ä rder i st ä llet
finansieras av belopp inom ramen eller via regleringsf ö reningarna.
Detta inneb ä r en direkt flyttning av kostnader fr å n statsmakterna
till jordbruksn ä ringen f ö r å tg ä rder som staten hittills tagit ansvar f ö r. De f ö reslagna å tg ä rderna
kommer d ä rf ö r direkt att p å verka partsf ö rh å llandet mellan staten och jordbruket.

Vi
anser att statsmakterna b ö r st ä lla medel till f ö rfogande f ö r å tg ä rder som
samh ä llet hittills tagit ansvar f ö r och ansett viktigt att st ö dja. I de
fall detta inte ä r m ö jligt b ö r finansieringen av å tg ä rder som
p å verkar jordbruksn ä ringen direkt h ä n-skjutas till f ö rhandlingarna
p å jordbrukets omr å de ä ven vad g ä ller f ö rslag till ä ndringar som ber ö r regleringskassorna. Betr ä ffande st ö det till
biodlingen b ö r inga principiella f ö r ä ndringar
genomf ö ras under l ö pande avtal f ö c socketn ä ringen.

Bo
Dockered Viggo Fringel

Prop.
1983/84:191 76

Innehåll

Proposition
....................................................... 1

Propositionens
huvudsakliga innehåll ..................... ... 1

Förslag
till lag om ändring i lagen (1967:340) om prisreglering på

jordbrukets område .............................................. ... 2

Förslag
till lag om ändring i utsädeslagen (1976: 298) 3

1
Inledning ......................................................... 5

2
Föredragandens överväganden ........................... ... 7

2.1
Införselavgiftsmedel m.m................................ 7

2.2
Rörliga krediter .......................................... . 12

2.3
Den statliga rådgivningen till
jordbruket .......... . 13

2.4
Utsädeskontroll .......................................... . 17

2.5
Övriga frågor ............................................. . 22

3
Hemställan .................................................... . 23

4
Anslagsfrågor för budgetåret
1984/85 ................ 24

5
Beslut .......................................................... . 35

Bilaga
Införselavgifter m.m.................................. . 37

Norstedts Tryckeri, Stockholm 1984