Prop. 1983/84:193

Prop.
1983/84:193

Regeringens proposition

1983/84:193

om slopande av särskild
självdeklaration för fysiska personer, m. m.;

beslutad
den 5 april 1984.

Regeringen föreslår riksdagen att anta de förslag
som har upptagits i bifogade utdrag av regeringsprotokoll ovannämnda dag.

På
regeringens vägnar SVANTE LUNDKVIST

KJELL-OLOF
FELDT

Propositionens
huvudsakliga innehåll

Som ett led i strävandena att förenkla deklarations-
och taxeringsförfarandet föreslås i propositionen att den särskilda
självdeklaration som en skattskyldig f n. i vissa fall skall avge i annan
kommun än hemortskommunen skall slopas för fysiska personer, dödsbon och
familjestiftelser. De förvärvskällor som dessa skattskyldiga har i annan kommun
än hemortskommunen skall i stället redovisas i den allmänna
självdeklarationen, som lämnas i hemortskommunen. Vidare föreslås att
taxeringsnämnden i hemortskommunen skall taxera de berörda skattskyldiga även
för inkomsterna i andra kommuner. De som saknar hemortskommun i landet föreslås
bli taxerade i det för riket gemensamma distriktet.

Det
nya förfarandet föreslås gälla fr. o. m. 1985 års taxering.

I propositionen föreslås också att den allmänna fastighetstaxeringen
som skulle ha ägt rum år 1987 framflyttas till år 1988.

I
Riksdagen 1983/84. I saml. Nr 193

Prop.
1983/84:193

1
Förslag till

Lag
om ändring i taxeringslagen (1956:623)

Härigenom föreskrivs att 4 §, 24 § 3 mom., 25 och 116 j §§
taxeringslagen (1956:623)' skall ha nedan angivna lydelse.

Nuvarande
lydelse

Föreslagen
lydelse

4
f'

Län
indelas i lokala taxeringsdistrikt och särskilda taxeringsdistrikt.

Lagen
omtryckt 1971:399. Senaste lydelse av lagens rubrik 1974: 773. ' Senaste
lydelse 1978:928.

Lokalt taxeringsdistrikt omfattar
kommun eller del av kommun. För varje lokalt taxeringsdistrikt skall finnas en
lokal taxeringsnämnd som verkställer taxering inom distriktet, om ej annat
följer av tredje eller fjärde stycket.

Särskilt taxeringsdistrikt omfattar
kommun, del av kommun eller flera kommuner. Kommun eller del av kommun får ingå
i två eller flera särskilda taxeringsdistrikt. För varje särskilt
taxeringsdistrikl skall finnas en särskild taxeringsnämnd, som verkställer
taxering inom distriktet. I särskilt taxeringsdistrikt skall, om ej annat
följer av fiärde stycket, taxeras fysiska personer, dödsbon <7ch
familjestiftelser, vilkas inkomstförhållanden är mera invecklade samt andra
skattskyldiga än fysiska personer, dödsbon och familjestiftelser. Till sådant
distrikt får också hänföras annan skattskyldig än som nu har sagts om det är
påkallat med hänsyn till taxeringsarbetet.

Lokall taxeringsdistrikt omfattar
kommun eller del av kommun. För varje lokalt taxeringsdistrikt skall finnas en
lokal taxeringsnämnd som, om inte annat följer av tredje eller fjärde stycket,
verkställer taxering av fysiska personer, dödsbon och familjestiftelser som
med tillämpning av bestämmelserna om hemortskommun hör till distriktet.

Särskilt taxeringsdistrikt omfattar
kommun, del av kommun eller fiera kommuner. Kommun eller del av kommun får ingå
i Ivå eller flera särskilda taxeringsdistrikt. För varje särskilt
taxeringsdistrikl skall finnas en särskild laxerings-nämnd. Denna verkställer
taxering av fysiska personer, dödshon och familjestiftelser som med
tillämpning av bestämmelserna om hemortskommun hör till distriktet, om
inkomstjörhållondena är mera invecklade eller om det är påkallat med hänsyn
till taxeringsarhetet. Särskild taxeringsnämnd verkställer också taxering av
annan skattskyldig än fysisk person, dödsbo och familjestiftelse, dels till
statlig inkomstskatt och statlig förmögenhetsskatt, om den skatt skyldige med
tillämpning av bestämmelserna om hemortskommun hör till distriktet, dels titt
hnnmunal inkomstskatt för inkomst, som med tillämpning av bestämmelserna i
kommunalskattelagen (1928:370) om beskattningsort är hänförlig lill distriktet.

Nuvarande
lydelse

Hela riket utgör ett gemensamt
taxeringsdislrikl,/ vd-

1 ket
gemensam laxerings-nämnd verkställer dels taxering lill statlig inkomstskatt
och statlig Jörmögenhetsskatt av skattskyldiga, som saknar hemortskommun i
riket, dets taxering till kommunal inkomstskatt, som skall ske Jör gemensamt
kommunalt ändamål. Taxering för gemensamt kommunall ändamål anses ske för
beskattning i särskild kommun.

Föreslagen lydelse

Hela riket utgör ett gemensamt
taxeringsdistrikt. / distriktet verkställer gemensam taxeringsnämnd taxering av
fysiska personer, dödsbon och familjestiftelser, som saknar hemortskommun i
riket. Sådan nämnd verkställer också taxering av annan skattskyldig än fysisk
person, dödsbo och familjestiftelse, dels till statlig inkomstskatt och statlig
förmögenhetsskatt, om den skattskyldige saknar hemortskommun i riket, dels
till kommunal inkomstskatt, om taxeringen skall ske för gemensamt kommunalt
ändamål. Taxering för gemensamt kommunalt ändamål anses ske för beskattning i
särskild kommun.

Regeringen eller myndighet som
regeringen bestämmer får föreskriva om indelning i taxeringsdislrikl och om
laxeringsnämnds verksamhetsområde med avvikelse från vad som eljest följer av
denna paragraf.

24 §

3 mom. Deklarationsskyldig, som är fysisk person, oskift
dödsbo eller familjestiftelse och som är skattskyldig till statlig inkomstskatt
etter statlig förmögenhetsskatt, skall avgiva dels i den kommun, där han var
mantalsskriven för (het näst jöre taxeringsåret eller, ulan att hava varit
mantalsskriven, är skaltskyldig titt siutan skatt, allmän självdeklaration
till ledning vid taxering titt nämnda skal-ter och till kommunal inkomstskatt
i samma kommun, dels i varje annan kommun, där han är skaltskyldig till
kommunal inkomstskatt, särskild självdeklaration till ledning vid taxering till
sådan skatt. Här avsedd dektarati(msskyldig, som icke år skattskyldig till
stattig in-kcnnstskatt eller statlig förmögenhetsskatt, skall avgiva särskild'
.självdeklaration i varje kommun, där han är skattskyldig till kommunal
inkomstskatt.

3 mom. Deklaralionsskyldig, som är fysisk person, dödsbo
eller familjestiftelse skall avge allmän självdeklaration.

ti Riksdagen 1983/84. 1 saml. Nr 193

Prop. 1983/84:193 4

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

25 §'

AUmän självdeklaration skall upptaga:

1)
den
skatlskyldiges namn och postadress, hemortskommun, där sådan finnes, och
hemvist därstädes, personnummer samt nummer å för honom utfärdad skattsedel å
preliminär skatt för året näst före taxeringsåret ävensom beträffande
utlänning nationalitet, beträffande utländsk juridisk person del land, där
styrelsen haft sitt säte, samt beträffande skattskyldig, som allenast under
någon del av beskattningsåret varit i riket bosatt, uppgift om den tid, han
sålunda haft bostad härstädes,

2)
alla
förvärvskällor, beträffande vilka skattskyldighet för beskattningsåret åligger
den skattskyldige; och skall därvid i fråga om förvärvskälla, i vilken
skattepliktig fastighet ingått, särskilt angivas dels beskaffenheten av den
skattskyldiges innehav av fastigheten, dels fastighetens taxeringsvärde året
näst före taxeringsåret eller, om sådant värde det året icke varit fastigheten
åsätt, dess eljest antagliga värde vid laxeringsårets ingång, dels ock, därest
fastigheten icke ingått i förvärvskällan under hela beskattningsåret eller
fastigheten ingått däri endast till viss del, huru lång tid eller till vilken
del fastigheten sålunda ingått i förvärvskällan,

3)
de intäkter och
de avdrag, som äro att hänföra till varje förvärvskälla, dock att ersättning,
som enligl bestämmelserna i 37 § I mom. l.g) icke behöver upptagas i
kontrolluppgift, ej heller behöver upptagas i deklarationen såsom intäkt,

4)
de allmänna
avdrag, som den skatlskyldige yrkar få tillgodonjuta vid laxeringen,

5)
den
skatlskyldiges tillgångar och skulder vid slutet av beskattningsåret, ändå atl
förmögenheten icke uppgår till skattepliktigt belopp, dock endast om och i den
mån skattskyldighet för förmögenhet åhgger honom,

6)
beloppet av den
preliminära skatt, som genom skatteavdrag eriagts för året näst före
taxeringsåret, ävensom

7) garantibelopp, vilket skall 7) garantibelopp, dock för annan

upptagas såsom skattepliktig in- skattskyldig än fysisk person,

komst för den skattskyldige i dödsbo eller familjestiftelse
endast

dennes hemortskommun, om beloppet skall tas upp som skat

tepliktig inkomst i den skattskyldi

ges hemortskommun,

8)
om
deklarationen avser fåmansföretag, delägares eller honom närstående persons
namn, personnummer och adress och i förekommande fall aktie- eller
andelsinnehav tillika med angivande av röstvärde, om olika röstvärden
förekomma, dock atl uppgifter icke behöva lämnas för närstående person, som ej
uppburit ersättning från, träffat avtal eller haft annat därmed jämförligt
förhållande med företaget,

9)
räntetillägg
som skall beaktas vid fastställande av underiag för till-läggsbelopp samt
grunderna för beräkning av räntetillägget.

Allmän självdeklaration skall
därjämte innehålla de uppgifter, som för särskilda fall föreskrivas i denna lag
eller som erfordras för beräkning av pensionsgrundande inkomst enligl lagen om
allmän försäkring.

Ha makar, som ingått äktenskap före
ingången av beskattningsåret och under detta år levt tillsammans, var för sig
inkomst att taxera enligt lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt, skall
vardera maken uppgiva huruvida

' Senaste lydelse 1983:444.

Prop. 1983/84:193 5

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

inkomst av förvärvskälla är A-inkomst eller B-inkomst
enligt 9 § 3 mom. nämnda lag. Vad nu sagts om makar skall i tillämpliga delar
jämväl gälla i fråga om skattskyldiga som avses i 65 § sista stycket
kommunalskattelagen (1928:370).

Har skattskyldig under
beskattningsåret varit gift, skail han jämväl uppgiva sådan boets eller andra
makens inkomst och förmögenhet, över vilken förvaltningen rättsligen tillkommit
honom. Åligger skattskyldigheten andra maken, skall uppgiften lämnas å särskild
blankett. Då skattskyldig skall taxeras för barns eller annans förmögenhet,
skall uppgift lämnas jämväl om sådan förmögenhet.

Belopp, som upptagas i
självdeklaration, skola utföras i hela krontal, så att överskjutande öretal
bortfalla.

116j§

Fråga om särskild avgift prövas. För fysisk person, dödsbo ochfa-

såvitt gäller taxeringsnämndens be- miljestiftelse prövas
fråga om sär-

slut samt vid rättelse av taxering skild avgift, såvitt gäller taxerings-

enligt 72 a §, av den lokala skatte- nämndens beslut samt vid rättelse

myndigheten i det fögderi där be- av taxering enligt 72 a eller 72 b §,

skattningsorten är belägen. / fall av den lokala skattemyndigheten i

som avses i 24 § 2 mom. prövas det fögderi där hemortskommunen

dock fråga om sådan avgift av den är belägen. Saknar en sådan skatt-

lokala skattemyndighet som läns- skyldig hemortskommun i riket

styrelsen bestämmer. skall fråga om sådan avgift prövas

av den lokala skattemyndigheten i Stockholms fögderi. För
andra skattskyldiga än som angetts iförs-ta meningen prövas fråga om särskild
avgift av den lokala skattemyndighet som länsstyrelsen bestämmer.

Fråga om undanröjande enligt 116 d
§ första stycket skall prövas av den lokala skattemyndigheten om
taxeringsnämnden har omprövat sitt taxeringsbeslut på grundval av den inkonina
självdeklarationen. I annat fall skall frågan prövas av länsrätten. Fråga om
nedsättning enligl ll6d § andra stycket skall prövas av länsrätten.

Den lokala skattemyndigheten skall
ompröva sitt beslut i fråga om särskild avgift när taxeringsnämnden har ändrat
sitt taxeringsbeslut. Omprövning skall också ske om den skattskyldige begär
det eller skäl annars föreligger. Beslutet får dock inte omprövas av
myndigheten om den skattskyldige har anfört besvär över det och särskilda skäl
för omprövning inte föreligger. Den skattskyldige skall underrättas om
möjligheten till omprövning.

Denna lag träder i kraft den I
januari 1985 och tillämpas första gången i fråga om 1985 års taxering.

" Senaste lydelse 1979: 175.

Prop. 1983/84:193 6

2 Förslag till

Lag om ändring i uppbördslagen (1953:272)

Härigenom föreskrivs att 22 § och
27 § 1 mom. uppbördslagen (1953: 272)' skall ha nedan angivna lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

22 §2 Lokal skattemyndighet
beslutar i fråga om beräkning av preliminär A-skatt samt debitering av
preliminär B-skatt och slutlig, kvarstående och tillkommande skatt. Lokal
skattemyndighet fastställer också avgiftsunderlag för egenavgifter.

Beslut som avses i första stycket Beslut som avses i första stycket

meddelas av den lokala skattemyn- meddelas av den lokala skattemyn

digheten i det fögderi där beskatt- digheten i det fögderi där beskatt

ningsorten är belägen. 1 fråga om ningsorten är belägen. 1 fråga om

fysisk person eller dödsbo beslutar fysisk person, dödsbo etter famil-

dock lokala skattemyndigheten i jestiftelse beslutar dock lokala skat-

det fögderi där hemortskommunen temyndigheten i det fögderi där

är belägen. Om sädan skattskyldig hemortskommunen är belägen. Om

saknar hemortskommun eller sär- sådan skattskyldig saknar hemorts-

skilda skäl annars föreligger, bes\u- kommun beslutar lokala skatte-

tar lokala skattemyndigheten i be- myndigheten i Stockholms fögderi,

skattningsort för den skattskyldige

enligt föreskrifter som riksskatte

verket meddelar.

Länsstyrelsen medverkar i
debiteringsarbetet enligt föreskrifter som meddelas av regeringen.

27 §

/ inom. Vid debitering av slutlig skatt skall iakttas:

atl kommunal inkomstskatt uträknas
med ledning av den skallesals som .*or inkomståret gäller i beskattningsorten;

atl kommunal inkomstskatt uträknas
i en post, varvid skattebeloppet vid örelal över 50 avrundas uppåt och vid
annat öretal avrundas nedåt till helt krontal;

att kommunal inkomstskatt debiteras
med belopp som har uträknats av lokal skattemyndighet i det fögderi där
beskattningsorten är belägen;

att egenavgifter enligt lagen
(1981:691) om socialavgifter debiteras på grundval av uppgifter om
försäkringsförhållanden som lämnas av den allmänna försäkringskassan, varvid
öretal bortfaller; saml

' Lagen omtryckt 1972:75.

Senaste lydelse av lagens rubrik
1974: 771. - Senasie lydelse 1981: 1156. ' Senaste lydelse 1983: 1090.

Prop.
1983/84:193 7

att i I § nämnd annuitet eller, om skattskyldig har
alt eriägga flera annuiteter, summan av dessa påförs i helt antal kronor,
varvid öretal bortfaller.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1985 och
tillämpas första gången i fråga om preliminär skatt för år 1985 samt slutlig
skatt på grund av 1985 års taxering.

t2
Riksdagen 1983184. 1 saml. Nr 193

Prop. 1983/84:193 8

3
Förslag till

Lag
om tid för allmän fastighetstaxering

Härigenom föreskrivs atl allmän fastighetstaxering
enligl I kap. 7 S fastighetstaxeringslagen (1979: 1152) skall ske nästa gång
är 1988 och därefter vart femte år.

Denna lag träder i kraft dagen efter den dag då
lagen enligt uppgift på den har utkommit från trycket i Svensk
författningssamling. Genom lagen upphävs lagen (1983:450) om tid för allmän
fastighetstaxering.

Prop. 1983/84:193 9

Utdrag

FINANSDEPARTEMENTET PROTOKOLL

vid
regeringssammanträde 1984-03-08

Närvarande:
statsministern Palme, ordförande, och statsråden I. Carisson, Lundkvist, Feldt,
Sigurdsen, Gustafsson, Hjelm-Wallén, Peterson, Andersson, Boström, Gradin,
Dahl, R. Carlsson, Holmberg, Hellström, Wickbom

Föredragande:
statsrådet Feldt

Lagrådsremiss
orn slopande av särskild självdeklaration för fysiska personer

1
Inledning

Det råder allmän enighet om att deklarations- och
taxeringsförfarandet är i stort behov av förenklingar och rationaliseringar.
F.n. bedrivs ett omfattande arbete på detta område inom
skatteförenklingskommittén (B 1982:03), som inom kort väntas lägga fram förslag
om ett förenklat deklarationsförfarande. Det är angeläget att man i avvaktan
på en mer genomgripande förenklingsreform tar till vara de möjligheter som
finns att förenkla och rationalisera inom ramen för nuvarande system. Jag avser
att här lägga fram förslag om ett förenklat deklarations- och taxeringsförfarande
rörande inkomster i annan kommun än hemortskommunen (s. k. utbo-kommun).
Förslaget innebär dels att deklarationsbestyret förenklas för en stor grupp
skattskyldiga dels att granskningsförfarandet underlättas för
skatteadministrationen.

Förslag
till ett förenklat förfarande i fråga om redovisning av inkomster i
utbokommuner har förts fram vid flera tidigare tillfällen. Redan år 1963
upprättades en departementspromemoria i ämnet (Ds Fi 1963:5). Det förslaget
blev inte genomfört främst på grund av att man då saknade möjlighet att på
maskinell väg sammanföra de olika debiteringarna till en skattsedel för slutlig
skatt. Ett manuellt förfarande ansågs alltför betungande.

I
och med att ADB infördes som hjälpmedel vid beskattningen öppnades praktiska
möjligheter att utfärda endast en skattsedel för fysiska personer och dödsbon
även om taxering åsätts i flera kommuner. Denna förenkling genomfördes fr. o.
m. 1972 års taxering.

RS-utredningen
aktualiserade år 1974 i sin rapport Rationalisering av

Prop. 1983/84:193 10

skatteadministralionen förslagel om atl slopa de särskilda
självdeklarationer, som skall lämnas i ulbokommun. Efter yllerligare
utredningsarbete föreslogs dock (RS-projeklel delrapport 1976: I) all slopandel av
utbo-deklarationerna skulle uppskjulas till dess de register som krävs för alt
kontrollera dessa taxeringar lagts upp.

Riksskatteverket (RSV) har i en
rapport Slopad utbolaxering (RSV Rapport 1983: 10) föreslagit atl den särskilda
deklaralionsplikien för ulbor slopas. Förslaget innebär i korthet all såväl
fysiska som juridiska personer skall redovisa även förvärvskällorna i andra
kommuner i den självdeklaration, som lämnas i hemortskommunen.

Rapporten har remissbehandlats. En
sammanställning av remissyttrandena, vilken även innehåller en förteckning
över remissinstanserna, har upprättats inom finansdepartementet och finns
tillgänglig i lagstiftningsärendet (dnr 2393/83).

Innan jag går in närmare på RSV:s
förslag skall jag redogöra för nuvarande ordning på området.

2 Nuvarande ordning

I fråga om deklarationsskyldigheten
gäller f n. all en fysisk person skall lämna självdeklaration i varje kommun
där vederbörande är skallskyldig till kommunal inkomslskall. Föreligger
skallskyldighet i två kommuner skall således två deklarationer lämnas, vilket i
regel också medför att ivå taxeringsnämnder skall bedöma den skattskyldiges
självdeklaraiioner. En juridisk person skall lämna självdeklaration i varje län
där personen har inkomst. Bestämmelserna om deklarationsskyldigheten och
taxeringen när en person har inkomst i flera kommuner eller län innebär närmare
bestämt följande.

Enligl 24 § taxeringslagen
(1956:623), TL, skall fysisk person, dödsbo eller familjestiftelse
(skattskyldiga som upptas i skattelängdens A-del) avge allmän självdeklaration
i hemortskommunen till ledning för taxering till statlig inkomstskatt och
förmögenhetsskatt liksom för taxering till kommunal inkomstskatt i samma
kommun. För den som saknar hemortskommun avges allmän självdeklaration i det
för riket gemensamma laxeringsdistrik-tet i Stockholm. Vidare skall i varje
annan kommun, där del föreligger skattskyldighet till kommunal inkomstskatt,
avlämnas särskild självdeklaration.

Aktiebolag, ekonomiska föreningar
m. fl. juridiska personer (B- och C-längdens skattskyldiga) avger allmän
självdeklaration inom det län där skattskyldighet till statlig inkomstskatt
eller förmögenhetsskatt föreligger. Inom övriga län där sådana skattskyldiga
skall laxeras lill kommunal inkomstskatt avlämnas särskild självdeklaration.

Sådana deklarationsskyldiga som inte är skattskyldiga till
statlig in-

Prop. 1983/84:193 II

komslskalt eller förmögenhetsskatt avlämnar bara särskild
självdeklaration för taxering lill kommunal inkomstskatt.

Den allmänna självdeklaralionen
ligger således till grund för taxering till stallig inkomstskall, statlig
förmögenhetsskatt och kommunal inkomstskall. Den särskilda självdeklarationen
däremot ligger bara till grund för taxering till kommunal inkomslskall. Inom
vilken kommun en skaltskyldig har att betala kommunalskatt är beroende av
föreskrifterna i kommunalskatlelagen (1928:370), KL, om beskallningsort. Till
viss kommun hänförs inkomst av jordbruksfastighet, annan fastighet och
realisationsvinst vid avyttring av fastighet samt rörelse om den bedrivs från
fast driftställe. Inkomst av förvärvskälla som inle anses lokaliserad lill viss
bestämd kommun, 1. ex. tjänst, beskatias i den skallskyldiges hemortskommun
eller om sådan saknas i Slockholm förgemensaml kommunall ändamål.

Varje taxeringsnämnd verkställer
taxering inom sitt taxeringsdislrikl. Om den statliga och kommunala
beskattningen i sin helhet äger rum inom ell och samma taxeringsdislrikl sker
laxering av en taxeringsnämnd med ledning av de uppgifter som den skallskyldige
lämnar i den allmänna självdeklaralionen. Medför KL:s bestämmelser om
beskattningsort att en förvärvskälla vid taxeringen lill kommunal inkomstskatt
helt eller delvis skall beskattas inom en annan kommun måste den skatlskyldige
avge en eller flera särskilda självdeklarationer. Den skatlskyldiges
redovisning av en och samma förvärvskälla prövas i dessa fall av två, ibland
flera taxeringsnämnder.

Skallsedel för preliminär skall,
slutlig skatt och tillkommande skatt för fysiska personer och dödsbon med
hemortskommun i landet utfärdas av den lokala skattemyndigheten i del fögderi
där hemortskommunen är belägen. För övriga skattskyldiga beslutar den lokala
skattemyndigheten i del fögderi där beskattningsorten finns. Del innebär atl
skattsedel föi; sådana skallskyldiga utfärdas förutom i hemortskommunen även i
varje ulbokommun.

Besvär över laxeringsnämndens
beslul anförs hos länsrätten i det län lill vilket nämnden hör. Om en
förvärvskälla i fråga om beskattningsort är att hänföra lill skilda län skall
besvär över taxeringen prövas av den mellan-kommunala skatterätten.
Mellankommunala skatterätten prövar också besvär rörande frågan om i vilket
län en skattskyldig skall taxeras.

Den som är redovisningsskyldig för
mervärdeskatt skall anmäla sig för registrering hos länsstyrelsen i det län där
verksamheten bedrivs. Skattskyldig anses i första hand bedriva verksamhet där
styrelsen finns. För juridiska personer innebär det att registrering sker i det
län där styrelsen har sill säte. För fysiska personer gäller i första hand all
registrering sker i det län där verksamheten drivs från fast driftställe eller
om sådant saknas där den skatleskyldige är bosatt. Fysisk person, som driver t.
ex. jordbruk i annat län än det i vilket han är bosatt, regisleras således i
det län där jordbruksfastigheten är belägen.

Prop. 1983/84:193 12

3 Föredragandens
överväganden

3.1 Allmänna synpunkter

RSV föreslår i rapporten att en skattskyldig skall
lämna endast en självdeklaration även om han har inkomster i flera kommuner.
Vidare föreslår verket att en enda taxeringsnämnd skall åsätta den
skattskyldige alla ifrägakommande laxeringar.

Förslaget har fått ett mycket positivt mottagande.
Samtliga remissinstanser tillstyrker förslaget.

För
egen del får jag anföra följande.

Vid utformningen av de nuvarande reglerna om
deklarations- och taxeringsförfarandet har stor betydelse tillmätts den
särskilda kännedom som en taxeringsnämnd ansetts ha om förvärvskällor som är
belägna inom dess verksamhetsområde. Kontrollsystemets utveckling och de krav
som numera ställs på bokföring och andra uppgifter som grund för deklarationen
har emellertid medfört att lokalkännedomen inte längre har samma betydelse för
taxeringen som tidigare. Det moderna samhällets utveckling mot en koncentration
av befolkningen till allt större bosättningscentra minskar också
taxeringsnämndens möjlighet att ha personlig kännedom om de skattskyldiga inom
distriktet. Lokalkännedomen har alltså under årens lopp minskat i betydelse för
taxeringsarbetet. Samtidigt har kraven på förenklingar i skattesystemet vuxit
sig allt starkare. Bl.a. har olägenheterna med att en och samma förvärvskälla
skall redovisas i flera deklarationer och bedömas av olika taxeringsnämnder
därvid kommit i blickpunkten.

Vid
granskning av en särskild självdeklaration saknas sålunda i allmänhet vissa
betydelsefulla uppgifter angående den skatlskyldige såsom kontrolluppgifter,
inkomster av andra förvärvskällor, förmögenhetsförhållanden m.m. Granskningen
måste därför i många fall bli summarisk. Vidare kan nuvarande ordning medföra
ett dubbelarbete för såväl de skattskyldiga som skattemyndigheterna genom
förfrågningar från olika taxeringsnämnder beträffande en och samma sak. För
att förhindra detta är visserligen granskningsrutinerna f n. utformade så att
det i första hand är taxeringsnämnden i hemortskommunen som skall ta initiativ
till utredning, även i fråga om förvärvskällor i utbokommuner. Men det går
givelvis inle att helt undvika dubbelarbete vid granskningen. Härtill kommer
risken för att samma skattefråga bedöms på olika sätt av taxeringsnämnderna.
Det nuvarande systemet kräver också ett relativt omfattande underrättelseförfarande
mellan de olika nämnderna.

Av det anförda framgår att ett slopande av
utbotaxeringen enligt RSV:s förslag innebär klara fördelar för såväl de
skattskyldiga som taxeringsmyndigheterna. De skattskyldiga kan redovisa sina
beskattningsförhållanden i en och samma deklaration och taxeringsmyndigheterna
får därigenom också ett bättre beslutsunderlag. Dubbelarbete och oenhetlighet
vid taxe-

Prop. 1983/84:193 13

ringen undviks och del särskilda underrällelseförfarandet
mellan nämnderna kan slopas. En förenklingsreform rörande utbotaxeringen
skulle därför vara ell myckel viktigt steg i den förenklingsprocess av gransknings-
och laxeringsförfarandel som nu måsie komma lill stånd. Del bör påpekas all vid
1982 års taxering uppgick antalet särskilda självdeklaraiioner lill ca 680000.
varav 470000 avsåg en- eller tvåfamiljsfasligheler.

Samlidigt är del angelägel alt framhålla atl ell slopande
av ulbolaxering-en inle behöver innebära all i.ian går miste om
lokalkännedomen. Denna kan lillgodoföras taxeringsmyndigheterna genom olika
former av samrådsförfaranden.

Jag kommer således fram lill atl
RSV;s förslag bör läggas till grund för ett förenklat deklarations- och
laxeringsförfarande rörande inkomster i utbokommuner. Mina förslag avviker
emellertid på några väsentliga punkter från RSV:s förslag, bl.a. när det gäller
frågan om del nya förfarandet skall omfatta även juridiska personer. Jag skall
i del följande behandla delta.

3.2 Tillämpningsområdet

RSV föreslår atl de särskilda
självdeklarationerna slopas för samtliga skattskyldiga och atl inkomsterna i
ulbokommunerna i stället redovisas i den allmänna självdeklarationen.

Som jag nämnt har förslaget alt
slopa de särskilda självdeklarationerna fåll ett mycket positivt mottagande.
Elt par remissinslanser ifrågasätter dock om inle omläggningen borde samordnas
med den aviserade reformen om slopande av den kommunala laxeringen för
juridiska personer.

För egen del vill jag anföra följande.

Jag är som jag nyss har sagt i
princip positiv lill ett slopande av de särskilda självdeklarationerna. En
sådan omläggning kan dock inle ses isolerad ulan som ett par remissinstanser
har påpekat måste hänsyn las också till andra planerade reformer på della
område. Jag tänker närmast på den omläggning av beskattningen för aktiebolag
m.fl. juridiska personer som lagils upp i prop. 1983/84: 133 om
kommunalekonomiska frågor inför år 1985. Det torde inle vara rationellt att för
dessa kategorier skallskyldiga genomföra elt nytt system med bl.a. blanketter
och rutiner som endast skulle äga bestånd under en kort tid för att därefter
ersättas med ett nytt system, där kommunalskatten helt utmönstras. Jag är
därför inte beredd atl nu föreslå någon omläggning av taxeringsförfarandet för
denna grupp. Däremot finns det inget som hindrar atl omläggningen genomförs i
fråga om skattskyldiga som inte berörs av den föreslagna reformen.
Utbodekla-ralionerna bör med andra ord slopas för A-längdens skattskyldiga.

Jag föreslår således atl A-längdens
skattskyldiga, dvs. fysiska personer, dödsbon och familjestiftelser, skall
fullgöra deklarationsskyldigheten genom all lämna allmän självdeklaration. Jag
föreslår att 24 § 3 mom. och 25 § TL ändras i enlighet härmed.

Prop.
1983/84:193 14

3.3
Taxeringsnämndernas verksamhetsområden m. m.

RSV:s förslag innebär att A-längdens skattskyldiga
skall åsättas taxering av endast en taxeringsnämnd, i regel taxeringsnämnden i
hemortskommunen. Denna nämnd föreslås åsätta all ifrägakommande taxering både
till stadig och kommunal inkomstskatt samt till statlig förmögenhetsskatt.
Taxeringsnämnden i hemortskommunen skall således besluta om taxering såväl i
hemortskommunen som i ulbokommun.

Jag är i likhet med remissinstanserna positiv till
förslaget och föreslåratt det genomförs.

I
det gemensamma distriktet har det hittills förekommit dels taxering till
statlig inkomstskatt och statlig förmögenhetsskatt av skattskyldiga som saknar
hemortskommun i riket, dels taxering till kommunal inkomstskatt som skall ske
för gemensamt kommunalt ändamål. Som exempel på inkomster som skall beskattas
för gemensamt kommunalt ändamål kan nämnas tjänsteinkomster som tillkommer en
fysisk person som saknar hemortskommun i riket. Däremot skall en fysisk person
som saknar hemortskommun och som har inkomst av jordbruksfastighet, annan
fastighet, rörelse som bedrivs från fast driftställe eller realisationsvinst
vid avyttring av fastighet f. n. taxeras för sådan inkomst av taxeringsnämnden
i det distrikt där förvärvskällan är belägen. Den gemensamma nämnden bör nu
enligt RSV:s förslag verkställa all ifrägakommande taxering till kommunal
inkomstskatt för de av A-längdens skattskyldiga, vilka saknar hemortskommun i
riket. Jag biträder förslaget. Det innebär att taxeringen även för denna
kategori koncentreras till en taxeringsnämnd. , Vid inflyttning till eller
utflyttning från Sverige förekommer ofta att taxering till kommunal
inkomstskatt skall åsättas både i hemortskommunen och i det för riket
gemensamma distriktet. I överensstämmelse med förslaget om att en nämnd skall
ombesöija den skattskyldiges samtliga taxeringar bör även personer som flyttar
till eller från Sverige taxeras av endast en taxeringsnämnd. Jag föreslår att
taxeringsnämnden i hemortskommunen får ombesörja även taxeringen för gemensamt
kommunalt ändamål i nu angivna fall.

Vad jag nu har anfört om att sammanföra all
taxering av en skattskyldig till en taxeringsnämnd föreslås komma till uttryck
i 4 § TL.

En konsekvens av mina förslag om taxeringen är att
beslut om skattetill-lägg och förseningsavgift bör fattas av den lokala
skattemyndigheten i hemortskommunen. Detta gäller även om förvärvskällan är
belägen i en kommun som inte omfattas av fögderiet. Vad som sagts nu gäller
givetvis endast skattskyldiga som hänförs till A-längden.

Det jag nu har anfört medför ändring i 116 j § TL.
Jag vill i sammanhanget ta upp en annan fråga som rör denna paragraf. I 72 b §
TL finns bestämmelser om den lokala skattemyndighetens skyldighet atl göra sådana
ändringar i inkomst- och förmögenhetstaxeringen som föranleds av

Prop.
1983/84:193 15

att
fastighetstaxeringen ändras. Ett förtydligande bör göras i 116j § TL i fråga om
behörigheten för lokal skattemyndighet alt besluta om särskild avgift även för
dessa fall. Jag förordar att 116j § TL ändras i enlighet härmed.

3.4 Taxeringsnämndernas
sammansättning och arbetsformer

RSV föreslår ingen ändring av reglerna om
taxeringsnämndernas sammansättning eller formerna för att utse ledamöterna.
Verket konstaterar att det redan i dag görs avsteg från principen att varje
kommun som omfattas av en taxeringsnämnds arbetsområde skall vara representerad
i nämnden. Så kan vara fallet när en särskild nämnd omfattar flera kommuner,
eftersom antalet ledamöter är begränsat till åtta. Bl.a. mot den bakgrunden anser
verket att det inte finns anledning att hysa betänkligheter mot att
representation från utbokommunen inte kommer att kunna tillgodoses när
utbotaxeringen fastställs av taxeringsnämnden i hemortskommunen.

De flesta remissinstanserna ansluter sig till RSV:s
bedömning. Jag delar uppfattningen att förslaget inte bör medföra någon ändring
i fråga om taxeringsnämndernas sammansättning eller formerna för utseende av
ledamöterna. Kommunerna har möjlighet att bevaka sin beskattningsrätt genom
besvärsrätten. Det förutsätter dock att kommunerna i lämplig form underrättas
om de taxeringsbeslut som avser förvärvskälla inom kommunerna men som
beslutats av taxeringsnämnd i annan kommun. Närmare föreskrifter om detta bör
meddelas i taxeringskungörelsen (1957:513), TK.

RSV förutsätter i rapporten att taxeringsnämnderna
vid behov skall samråda. Det gäller t.ex. i fråga om skattskyldiga som är
delägare i en förvärvskälla och taxeras av olika taxeringsnämnder. Närmare
bestämmelser om detta bör enligt RSV tas in i TK.

Som jag tidigare har nämnt är det viktigt alt
lokalkännedom så långt som möjligt tillvaratas vid taxeringen genom att
granskningsorganen i lämpliga former samarbetar. Redan nu finns det möjlighet
att begära bistånd t.ex. av länsstyrelsen i ett annat län för det fall att en
mer djupgående granskning av en förvärvskälla utom hemortslänet visar sig vara
nödvändig. Det ankommer på regeringen att utfärda de föreskrifter om samråd och
samarbete som kan behövas med anledning av den nya ordningen.

3.5 Debitering
av skatt m. m.

RSV föreslår att debitering av skatt för alla
skattskyldiga skall beslutas av den lokala skattemyndigheten i det fögderi där
hemortskommunen är belägen. För den som saknar hemortskommun föreslås att
debiteringen beslutas av den lokala skattemyndigheten i Stockholm.

Förslagen
har lämnats utan erinran av remissinstanserna.

Som
jag tidigare har sagt tar jag i detta sammanhang inle upp förslagel i

Prop. 1983/84:193 16

fråga
om B- och C-längdens skattskyldiga. Däremot biträder jag RSV:s förslag vad
gäller skattskyldiga som hänförs till A-längden. Jag föreslår således att
beslut i fråga om debitering av skatt för familjestiftelser skall meddelas av
den lokala skattemyndigheten i hemortskommunen i enlighet med vad som redan
gäller för fysiska personer och dödsbon. Saknas hemortskommun skall den lokala
skattemyndigheten i Stockholm besluta om debiteringen. Detta följer av alt
taxeringen av dem som saknar hemortskommun föreslås ske i det gemensamma distriktet
i Stockholm. Bestämmelser om detta föreslås i 22 § uppbördslagen (1953:272),
UBL.

RSV
föreslår också en mindre ändring i 27 § 1 mom. UBL.

I 27 § 1 mom. UBL föreskrivs bl. a. atl del vid
gemensam debitering av skatt ankommer på den lokala skattemyndigheten i
beskattningsorlen att göra uträkningen av den kommunala skatt som utgår på
grund av laxeringen där. Mot bakgrund av att taxeringen enligt förslaget skall
verkställas av taxeringsnämnden i hemortskommunen föreslår jag i likhet med RSV
all denna bestämmelse utgår.

RSV
föreslår att reglerna om besvärsförfarandel lämnas oförändrade.

Jag ansluter mig till RSV;s ståndpunkt. Jag vill
dock påpeka att mina förslag om taxeringsnämndernas verksamhetsområden får
vissa konsekvenser också i fråga om länsrätternas verksamhetsområden. Ligger
hemortskommunen och beskattningsorten i skilda län skall laxeringen lill statlig
inkomstskatt resp. taxeringen till kommunal inkomstskatt f. n. överklagas till
olika länsrätter, men i fortsättningen till en och samma länsrätt. Däremot
skall frågor rörande taxering av förvärvskälla som i fråga om beskattningsorl
är alt hänföra lill skilda län liksom hiuills överklagas hos mellankommunala
skatterätten. Det bör dock påpekas att mellankommunala skatterättens ställning
kan komma atl omprövas i samband med omläggningen av beskattningen för
juridiska personer.

3.6
Registrering till mervärdeskatt

RSV hänvisar i rapporten till tidigare utredningar
som har betonat det starka sambandet mellan inkomstskatt och mervärdeskatt.
Enligl RSV:s mening är det angeläget att det skapas förulsättningar för en
bättre samordning mellan dessa skalteslag än den som f n. råder.
Kontrollåtgärder rörande mervärdeskatten förutsätter ofta tillgång lill den
skattskyldiges självdeklaration. RSV föreslår därför atl bestämmelserna i lagen
(1968:430) om mervärdeskatt ändras så att regislreringslän för den som är
redovisningsskyldig för mervärdeskatt blir den redovisningsskyldiges
hemorlslän. På så sätt underlällas enligl RSV en samordnad granskning av inkomsldeklaralioner
och mervärdeskattedeklarationer.

Flera remissinstanser avstyrker förslaget i denna
del. Bl. a. framhålls atl den nödvändiga samordningen kan upprätthållas genom
att deklarationerna rekvireras mellan länen på samma sätt som f n. sker mellan
enheter och

Prop.
1983/84:193 17

myndigheter
inom länet. En remissinstans ifrågasätter lämpligheten av förslaget med hänsyn
till att kontroll- och revisionssvårigheterna ökar i fråga om enskilda
näringsidkare och delägare i handelsbolag. Några remissinstanser framhåller
att rapporten inte tillräckligt analyserat vilka effekter som förslaget kommer
att medföra. De anser att förslaget inte bör föranleda någon åtgärd utan
kompletterande utredningsarbete.

Jag delar uppfattningen att frågan om
mervärdeskatteregistreringen bör övervägas ytterligare. Jag är därför f. n.
inte beredd att förorda någon ändring i detta avseende.

3.7
Ikraftträdande m. m.

Det nya förfarandet bör tillämpas fr.o.m. 1985 års
taxering. Äldre bestämmelser bör fortfarande gälla i fråga om skatt m. m. på
grund av taxeringar tidigare år.

Enligt RSV:s rapport beräknas reformen medföra ett
behov av en mindre personalförstärkning i det för riket gemensamma
taxeringsdistriktet. Några närmare beräkningar av resursbehovet har dock inte
gjorts. Jag avser återkomma till frågan i ett senare sammanhang.

4
Upprättade lagförslag

I enlighet med det anförda har inom
finansdepartementet upprättats förslag till

1. lag
om ändring i taxeringslagen (1956:623),

2. lag
om ändring i uppbördslagen (1953:272).

Förslagen
bör fogas till protokollet i detta ärende som bilaga /.'

5 Hemställan

Jag
hemställer att lagrådets yttrande inhämtas över lagförslagen.

6 Beslut

Regeringen
beslutar i enlighet med föredragandens hemställan.

'
Bilagan har uteslutits här med undantag av förslaget till lag om ändring i
taxeringslagen, av vilket här återges 4 §. I övriga delar är bilagan
likalydande med de förslag som är fogade till propositionen.

Bilaga I

Utdrag av de lill

lagrådet remitterade

förslagen

1 Förslag till

Lag om ändring i taxeringslagen (1956:623)

Härigenom
föreskrivs-- .

Nuvarande
lydelse

Föreslagen
lydelse

4f

Län
indelas i lokala taxeringsdistrikt och särskilda taxeringsdistrikt.

Lokalt taxeringsdistrikt omfattar
kommun eller del av kommun. För varje lokalt taxeringsdistrikl skall finnas en lokal
taxeringsnämnd som verkställer taxering inom distriktet, om ej annat följer av
tredje eller fjärde stycket.

Särskilt taxeringsdistrikt omfattar
kommun, del av kommun eller flera kommuner. Kommun eller del av kommun får ingå
i två eller flera särskilda taxeringsdistrikl. För varje särskilt
taxeringsdistrikl skall finnas en särskild taxeringsnämnd, som verkställer
taxering inom distriktet. I särskilt taxeringsdistrikt skall, om ej annat
följer av fjärde stycket, taxeras fysiska personer, dödsbon och familjestiftelser,
vilkas inkomstförhållanden är mera invecklade samt andra skattskyldiga än
fysiska personer, dödsbon och familjestiftelser. Till sådant distrikt får också
hänföras annan skattskyldig än som nu har sagts om det är påkallat med hänsyn
till taxeringsarbelet.

Lokalt taxeringsdistrikl omfattar
kommun eller del av kommun. För varje lokalt taxeringsdislrikl skall finnas en
lokal taxeringsnämnd som, om inte annat följer av tredje eller Qärde stycket,
verkställer taxering av fysiska personer, dödsbon och familjestiftelser som
med tillämpning av bestämmelserna om hemortskommun i 66 § kommunalskattelagen
(1928:370) hör till distriktet.

Särskilt taxeringsdistrikl omfattar kommun, del av kommun
eller flera kommuner. Kommun eller del av kommun får ingå i två eller flera
särskilda taxeringsdislrikl. För varje särskill laxeringsdislrikl skall finnas
en särskild taxeringsnämnd. Denna nämnd verkställer, om inte annat följer av
fjärde stycket, dels taxering av fysiska personer, dödsbon och familjestiftelser
som med tillämpning av bestämmelserna om hemortskommun i 66 §
kommunalskattetagen hör titt distriktet och vilkas inkomstförhållanden är mera
invecklade, dels taxering inom distriktet av andra skallskyldiga än fysiska
personer, dödsbon och familjestiftelser. Till sådant distrikt får också
hänföras annan skallskyldig än som nu har sagts om del är påkallat med hänsyn
till taxeringsarbelet.

- Senaste lydelse 1978:928.

Nuvarande lydelse

Hela riket utgör ett gemensamt
taxeringsdislrikl, i vilket gemensam laxerings-nämnd verkställer dels
taxering till statlig inkomstskatt och statlig jörmögenhetsskatt av
skattskyldiga, som saknar hemorisk<mimun i riket, dels laxering lill
kommunal inkomstskatt, som skall ske för gemensamt kommunalt ändamål.
Taxering för gemensamt kommunall ändamål anses ske för beskattning i
särskild kommun.

Föreslagen lydelse

Hela riket utgör ett gemensamt
taxeringsdistrikt./ distriktet verkställer gemensam taxeringsnämnd taxering av
fysisk person, dödsbo och familjestiftelse, som saknar hemortskommun i riket.
Sådan nämnd verkställer också dels taxering lill kommunal inkomstskatt, som
skall ske för gemensamt kommunall ändamål, av andra skallskyldiga än fysiska
personer, dödsbon och familjestiftelser, dels taxering till statlig
inkomstskatt och statlig förmögenhetsskall av sådana skattskyldiga om de
saknar hemortskommun i riket. Taxering för gemensamt kommunalt ändamål anses
ske för beskattning i särskild kommun.

Regeringen eller myndighet som
regeringen bestämmer får föreskriva om indelning i taxeringsdislrikl och om
taxeringsnämnds verksamhetsområde med avvikelse från vad som eljest följer av
denna paragraf

Prop.
1983/84:193 20

Utdrag

LAGRÅDET PROTOKOLL

vid
sammanträde 1984-04-02

Närvarande:
f. d. regeringsrådet Paulsson, regeringsrådet Mueller, justitierådet Jermsten.

Enligl protokoll vid regeringssammanträde den 8
mars 1984 har regeringen på hemställan av statsrådet och chefen för
finansdepartementet Feldt beslutat inhämta lagrådets yttrande över förslag till

1.
lagom ändring i taxeringslagen
(1956:623),

2.
lag om ändring i uppbördslagen
(1953:272).

Förslagen har inför
lagrådet föredragits av kammarrättsassessorn Per-Erik Nistér. Förslagen
föranleder följande yttrande av lagrådet:

Lagen
om ändring i taxeringslagen

4§

Förslagen
beträffande förevarande paragraf avser att ge uttryck för de ändringar i
taxeringsnämndernas behörighet, som är en följd av den tilltänkta reformen.
Såvitt gäller tredje stycket kommer den åsyftade innebörden emellertid enligt
lagrådets mening inte fram med erforderlig tydlighet; sålunda synes det i
lagtexten använda uttrycket "taxering inom distriktet" inle ge ett
tillfredsställande uttryck för vad som avses, nämligen taxering i sådant fall
då beskattningsorten är belägen inom den kommun, med vilken den aktuella
taxeringsnämnden har samband. Lagrådet förordar därför att stycket ges
förslagsvis följande utformning: "Särskilt taxeringsdistrikt omfattar
kommun, del av kommun eller flera kommuner. Kommun eller del av kommun får ingå
i två eller flera särskilda taxeringsdistrikt. För varje särskilt laxeringsdislrikl
skall finnas en särskild taxeringsnämnd. Denna nämnd verkställer, om inte annat
följer av fjärde stycket, taxering av andra skattskyldiga än fysiska personer,
dödsbon och familjestiftelser, dels till stallig inkomstskatt och stallig förmögenhetsskatt
om den skattskyldige med motsvarande tillämpning av bestämmelserna om
hemortskommun skall anses höra till distriktet, dels till kommunal inkomstskatt
för inkomst, som enligl bestämmelserna om beskattningsort i kommunalskattelagen
(1928: 370) skall utgå till kommun, som ingår i distriktet. Sådan taxeringsnämnd
verkställer också taxeringen av skattskyldiga, som avses i andra stycket, om
inkomstförhållandena är mera invecklade eller om det är påkallat av
taxeringsarbelet. Finns flera särskilda taxeringsdistrikt inom

Prop.
1983/84:193 21

samma
kommun skall taxeringen enligt detta stycke verkställas av den särskilda
taxeringsnämnden för det distrikt, till vilken den skatlskyldige skall anses
höra."

Lagen
om ändring uppbördslagen

Lagrådet
lämnar förslagel utan erinran.

Prop.
1983/84:193 22

Utdrag

FINANSDEPARTEMENTET PROTOKOLL

vid
regeringssammanträde 1984-04-05

Närvarande:
statsrådet Lundkvist, ordförande, och statsråden Feldt, Sigurdsen, Gustafsson,
Leijon, Hjelm-Wallén, Peterson, Andersson, Boström, Göransson, Gradin, R.
Carisson, Holmberg, Thunborg

Föredragande:
statsrådet Feldt

Proposition
om slopande av särskild självdeklaration för fysiska personer, m. m.

1 Anmälan
av lagrådsyttrande

Föredraganden
anmäler lagrådets yttrande' över förslag till

1.
lag om ändring i taxeringslagen
(1956:623),

2.
lag om ändring i uppbördslagen
(1953:272).

Föredraganden redogör för lagrådets yttrande och
anför. Lagrådet har i förtydligande syfte föreslagit en annan utformning av 4 §
tredje stycket TL. Jag biträder lagrådets uppfattning att paragrafen bör ges en
tydligare formulering. Den av lagrådet föreslagna lydelsen bör dock jämkas
något. Utöver dessa ändringar bör också vissa andra jämkningar av redaktionell
art vidtas i samma paragraf

2 Ytterligare
framflyttning av tidpunkten för nästa allmänna fastig

hetstaxering

Jag vill också i delta sammanhang ta upp en fråga
om framflyttning av tidpunkten för nästa allmänna fastighetstaxering. Detta
förslag är av sådan beskaffenhet att lagrådsgranskning inte kan anses påkallad.

Enligt huvudregeln i 1 kap. 7§
fastighetstaxeringslagen (1979:1152) skall allmän fastighetstaxering äga rum
vart femte år. Vid de senaste allmänna fastighetstaxeringarna har dock denna
lidsintervall förskjutits något. Sålunda genomfördes den allmänna
fastighetstaxering som rätteligen skulle ha skett år 1980 först ett år senare,
dvs. år 1981. Den därpå följande allmänna fastighetstaxeringen borde således ha
ägt rum under år 1986. Under år 1983 beslöts emellertid att skjuta på denna
tidpunkt till år

'
Beslut om lagrådsremiss fattal vid regeringssammanträde den 8 mars 1984.

Prop.
1983/84:193 23

1987
(prop. 1982/83: 157, SkU 50, rskr 366. SFS 1983:450). Frågan har nu uppkommit
om ylleriigare framflyltning av lidpunkten för den närmast aktuella
fastighetstaxeringen.

Anledningen
lill atl 1980 års allmänna fastighetstaxering flyttades fram var bl.a. alt
denna skulle ha ägt rum under samma år som del nya laxeringsförfarandel i
första instans, den s.k. RS-reformen, genomfördes. Som skäl för åtgärden all
uppskjuta 1986 års allmänna fastighetstaxering åberopades bl.a. atl
förberedelse- och taxeringsarbelet skulle komma att infalla under en period då
den inkomstskallereform som beslulades under år 1982 genomförs. Reformen
genomförs successivt vid 1984-1986 års laxeringar som därför kommer att bli
särskilt arbetskrävande. Om en allmän fastighetstaxering skulle ha ägt rum år 1986
så skulle del ha inneburit en yllerligare belastning för
skatteadministralionen under denna lid. En framfiyllning av den allmänna
fastighetstaxeringen ansågs väsentligt underlätta arbetssituationen för berörd
personal och myndigheter.

De allmänna fastighetstaxeringarna föregås av
omfattande och arbetskrävande förberedelser där flera myndigheter är
inblandade. Såväl lokala skattemyndigheter, länsstyrelser som riksskatteverket
berörs. Förberedelserna påbörjades ell par år före lidpunkten för den fakliska
fastighelstaxe-ringen. För att en allmän fastighetstaxering skall kunna
genomföras under år 1987 bör förberedelserna inledas under våren 1984 och vara
slutförda senast vid deklaralionstidpunklen den 18 september 1986.
Taxeringsarbelet pågår därefter fram lill den 5 maj 1987.

Som framgår av detta lidsschema kan de nyss
redovisade skälen för ett uppskjutande av 1986 års allmänna fastighetstaxering
delvis åberopas även till stöd för en framflyttning av 1987 års
fastighetstaxering. Härtill kommer all 1976 års fasligheistaxeringskommillé (Fi
1976:05) under våren 1984 väntas avlämna ett betänkande om en s. k. rullande
fastighetstaxering. Det syslem som väntas föreslås av kommittén skulle bl.a.
innebära att taxeringsvärdena omräknades med hänsyn till prisutvecklingen. En
annan kommitté, bostadskommittén (Bo 1982:02), ser fn. över frågor om bostadsbeskattningen.
Enligt direktiven för den kommittén bör de synpunkter som
fastighetstaxeringskommiltén kommer att redovisa vara av intresse för
bosladskommilléns arbete. Jag anser alt det är lämpligt att avvakta resultatet
av dessa utredningars överväganden innan förberedelserna för en ny allmän
fastighetstaxering påbörjas. Enligt min mening är det därför påkallat med
ytterligare ett års uppskov - till år 1988 - med den allmänna
fastighetstaxeringen.

Jag vill avslutningsvis nämna något om de
ekonomiska konsekvenserna av en sådan framflyttning.

Om man utgår från en marknad med stigande
fastighetspriser och därmed också höjning av de taxeringsvärden som skulle ligga
till grund för inkomstbeskattningen så skulle det allmänna få vidkännas
inkomstbortfall om höjningen av taxeringsvärdena effektuerades ett år senare än
som

Prop.
1983/84:193 24

ursprungligen
planerats. Samtidigt skulle dock viss kompensation härför erhållas om
fastighetspriserna fortsatte att stiga och detta återspeglades i än högre
taxeringsvärden vid den uppskjutna fastighetstaxeringen. Det är alltid
vanskligt att försöka bedöma hur en framtida prisutveckling kan tänkas bli. Den
prisstatistik som finns att tillgå visar dock att prisutvecklingen på
fastigheter varit mycket måttlig sedan år 1979 (= värdetidpunkten för 1981 års
allmänna fastighetstaxering). Jag ser därför inte någon anledning att från
ekonomiska utgångspunkter hysa några betänkligheter mot en framflyttning av
fastighetstaxeringen.

I
enlighet med det anförda föreslår jag därför att nästa allmänna fastighetstaxering
flyttas framåt i tiden ännu ett år. Nästa allmänna fastighetstaxering skall då
ske år 1988 och därefter vart femte år. Detta bör ske genom en ny lag om tid
för allmän fastighetstaxering.

3
Hemställan

Med hänvisning till vad jag nu har anfört
hemställer jag att regeringen föreslår riksdagen att anta

dels
de av lagrådet granskade lagförslagen med vidtagna ändringar,

dels ett inom finansdepartementet upprättat förslag
till lag om tid för allmän fastighetstaxering.

Ärendet
bör behandlas under innevarande riksmöte.

4
Beslut

Regeringen ansluter sig till föredragandens överväganden
och beslutar att genom proposition föreslå riksdagen att anta de förslag som
föredraganden har lagt fram.

Prop. 1983/84:193 25

Innehållsförteckning

Propositionen...................................................... ... 1

Propositionens
huvudsakliga innehåll ..................... I

Lagförslag ......................................................... ... 2

Utdrag av protokoll vid
regeringssammanträde den 8 mars 1984 .... 9

1
Inledning ......................................................... 9

2
Nuvarande ordning ........................................... 10

3
Föredragandens överväganden ........................... 12

3.1
Allmänna synpunkter ................................... 12

3.2
Tillämpningsområdet ..................................... 13

3.3
Taxeringsnämndens
verksamhetsområden m. m... 14

3.4
Taxeringsnämndens
sammansättning och arbetsformer 15

3.5
Debitering av skatt m. m........................
..... .. 15

3.6
Registrering till
mervärdeskatt ....................... 16

3.7
Ikraftträdande m.m........................................ 17

4
Upprättade lagförslag ....................................... 17

5
Hemställan .................................................... 17

6
Beslut .......................................................... . 17

Bilaga
1 Utdrag av de till lagrådet remitterade lagförslagen 18

Utdrag
av lagrådets protokoll den 2 april 1984 ....... 20

Utdrag
av protokoll vid regeringssammanträde den 5 april 1984 22

1
Anmälan av lagrådsyttrande................................ . 22

2
Ytteriigare framflyttning av
tidpunkten för nästa allmänna fastighetstaxering 22

3
Hemställan ..................................................... . 24

4
Beslut .......................................................... . 24

Norstedts Tryckeri, Stockholm 1984