Prop. 1983/84:20

Regeringens skrivelse

1983/84:20

med 1983 års redogörelse
för de statliga företagen;

beslutad
den 6 oktober 1983.

Regeringen
överiämnar till riksdagen, enligt bifogade utdrag av regeringsprotokoll, 1983
ärs redogörelse för de statliga företagen.

På
regeringens vägnar OLOF PALME

ROINE CARLSSON

I Riksdagen 1983/84. I saml. Nr 20

Skr
1983/84:20

Skr.
1983/84:20 2

INDUSTRIDEPARTEMENTET Utdrag

PROTOKOLL

vid regeringssammanträde

1983-10-06

Närvarande: statsministern Palme, ordförande, och
statsråden I. Carisson, Feldt, Sigurdsen, Gustafsson, Leijon, Hjelm-Wallén,
Andersson, Rainer, Boström, Bodström, Göransson, Gradin, Dahl, R. Carisson.
Holmberg. Hellström, Thunborg

Föredragande: statsrådet R. Carlsson

Skrivelse med 1983 års redogörelse för de statliga företagen

Efter beslut av riksdagen i februari 1981 (prop.
1980/81:22, NU 1980/ 81:29, rskr 1980/81:147) lämnar regeringen årligen en
redogörelse till riksdagen för de statliga förelagens verksamhet.

Inom industridepartementet har upprättals en redogörelse för
de statliga företagens verksamhet under år 1982 eller motsvarande
verksamhetsår.

Redogörelsen bygger främst på de olika verkens och
företagens årsredovisningar för år 1982 eller motsvarande verksamhetsår, men
även på material som företagen överiämnal direkt till departementet.

Förelagen svarar själva för innehållet i uppgifterna.

Efter en inledande översikt följer en beskrivning av verk
och företag med text och vissa sifferuppgifter. Dessutom finns ett register
över styrelser m. m., ett organisatoriskt register och elt alfabetiskt
register.

Skr. 1983/84:20

Redogörelsen
bör fogas till protokollet i detta ärende som bilaga. Jag hemställer att
regeringen överlämnar redogörelsen till riksdagen.

Regeringen
beslutar i enlighet med föredragandens hemställan.

Skr. 1983/84:20

Bilaga

Den statliga företagssektorn

Kiksdu)>en

.Sveriges Riksbank

Industridepartementet

Statsföretag
AB

Svenska Varv AB

(30)

AB Tumba Bruk

AC-lnvest
AB

Cementa AB (5)

Kockums Air AB

Luossavaara-Kiirunavaara AB (LKAB)

Luxor AB

Norrbotlens Järnverk AB

(NJA)

Norrlands Skogsägares Cellulosa AB,

Ncb (72)

AB Oljetransit

AB Staiens Anläggningsprovning

AB Starens Skogs-indusrrier (ASSl)

Studsvtk Energiteknik AB

Svensk Energileknisk Utveckling AB

AB Svensk

Exportkredit

(SEK) (60)

Svensk Miljö-teknikutveckling AB

Svensk Transportsystemutveckling AB

SEMKO

Svenska

Elektriska

Malerielkon-

trollanslai-

len AB (51)

Svenska

Petroleum

AB

Svenska
rymdaktiebolaget

SSAB

Svenskt

Stål
AB (75)

Sveriges Geologiska AB

Sveriges Investerings-bank AB

Södra Skogsägarna AB (40)

Zenit Shipping AB

Z-lnvest AB

ABAB Allmänna Bevaknings AB

Beijer Byggmaterial AB (45)

Berol Kemi AB

Beroxo AB

Bilfragmen-tering AB (25)

BSKBS Konsult AB

Ceaverken AB (CEA)

AB Eiser

Holmsunds Industri-center AB

AB ID-kort (30)

Investment AB Procordia

KabiVitrum AB

Kalmar Kockum AB

Kockumation AB

Kockums Industri AB

Laxå Bruks AB

Liber Grafiska AB

Nyckelhus AB

Pullmax AB

•Regioninvest i Norr AB

Rockwool AB

Sajo Maskin

AB (40)

SARA AB

Saxylle-Kilsund AB

Serva
Promotion AB

SMT Ma-chine Company AB

Statsföretag

International

AB

AB Statsföretagens Samköp

Svensk Industriell Bioteknik AB

Svenska Industri-etablerings AB(SVETAB)

Svenska Lagerhus AB

Svenska Risk Management Service AB

Svenska

Skifferolje

AB

Svenska

Utvecklings

AB(SU)

Sweden

Center

Japan AB (33,3)

Swedish

Industrial

Development

Corporation

(SID)

Toolbox-

gruppen

i Stockholm AB

Uddcomb Sweden AB

Calor
Celsius AB

Cilyvarvet AB

Eriksbergs Mek. Verkstads .B

Finnboda Vari'AB

Göraverken Arendal AB

Götaverken Företagshälsovård AB

Götaverken Motor AB

Götaverken Ångleknik AB

Karlskrona-varvet AB

Kockums AB

Kockums Computer Sysrems AB

Kockums Energi-sysrem AB

Kylfinans AB

Microdrill AB

S. V. Data AB

Svenska Varv

Utveckling AB

Skr.
1983/84:20

Arhet.smark-

Finansde-

nad.sdeparlc-

partementet

menlel

Svenska

Dom ä n-

AfT ä rsverkel

Staiens

Varv AB

verket

FFV

Vattenfallsverk

Svenska

AB B ö ksholms

FFV F ö re-

14
elproduk-

Stiftelsen

Brygginvesl

Varv

Sulfitfabrik

tagen AB

tionsf ö relag

Samh ä lls-

AB

Vindenergi AB

Dom ä n-

IG Jas

9
eldistribu-

f ö retag

F ö ietagskapi-

f ö retagen AB

AB
(20)

tionsf ö relag

lal
AB (64)

Swedyards

Inlernalional

AB

Fastigh
kv

United

Forsmarks

AB
Induslri-

Skogen
nr 1

Stirling

Kraftgrupp

kredit
(61)

Uddevalla-varvet AB

AB
(.-50) Granlj ä lls-

AB

AB
(74) AB K ä rnkraft-

Lantbrukskredit (.SO)

st ö len Alpin

utbildning
(."iO)

Post- och Kreditbanken

Ö resunds-varvel
AB

AB
(50)

Svensk

Lessebo
AB

Energiverks-

PKbanken

AB Lessebo Skogar

grupp AB
(SEAB)

Svensk

K ä rnbr ä nsle-

f ö rs ö rining

AB
(58.4)

Svenska

Petroleum

AB

Svenskt
Kolkonsortium AB (.SO)

Swedish
Power Service AB (SwedPower)

Slatskonsull AB

Svenska Penninglotteriet AB

Systembolaget AB

AB
Tipstj ä nsr

AB Vin- & Spritcentralen

V ä rdepapperscentralen VPC AB
(.S.)

Skr.
1983/84:20

F ö rsvarsdepartementet

Jordbruksdepartementet

Kommunikationsdepartementet

Luftfartsverket

Postverket

Statens J ä rnv ä gar(SJ)

Televerket

Swedair

AB
(62,5)

Svensk

Avfalls-

konvertering

AB

(SAKAB)
(%)

AB
Svensk

Laboratorie-

tj ä nst

(Svelab)
(.4)

Sval ö fAB (50)

Swedish Aviation Development AB (Swedavia)

Fastighets
AB Certus

Postbolagen
AB

Ume å Bussgarage AB (45)

ASGAB
(74,9)

AB
Dissousgas (50)

GDG
Biltrafik AB

Gullivers
Re-sebureau AB

(37,5)

AB G ä vle

Vagnverkstad

(AGEVE)

AB Landtransport

Nora
Bergslags J ä rnv ä gs AB

Rimbobanans
Fastighets AB

Stockholms
L ä ns Omni-bus AB

AB
Swedcarrier

Swederail

Consulting

AB
(30)

ABTrafik-

reslauranger

(TR)

United
Tours AB (30)

ELLEMTEL Utvecklings AB (50)

Teleinvest
AB

Skr.
1983/84:20

Social-

Utbildnings-

Utrikesde-

departe-

deparle-

deparle-

mentet

menlet

mentet

AB Aero-

Apoteksbolaget

Nya
Kungliga

Swedec
Inter-

transport

AB
(67)

Dramatiska

national
AB (.SO)

(ABA)
(50)

Een-Holmgren

Teatern
AB

AB G ö ta

Ortopediska

Kungliga
Teatern

Kanalbolag

i
Uppsala

Aktiebolag

AB
Svensk

AB
(33)

(Operan)

Bilprovning

AB
Kurorts-

Svenska

(52)

verksamhel

Statens

Swedish

Spr å kresor AB

National

Road
Con-

sulting
AB

(SweRoad)

Den statliga förelagssektorn ijuli 1983.

Siffror inom parentes anger statens. Statsföretag ABs resp.

Svenska Varv ABs andel i procent av aktiekapitalet i de
bolag

som inte iir helägda.

Företagens aktieinnehav redovisas i ett organisatoriskt
regisrer

på sid
253.

Skr.
1983/84:20

De statliga företagen

Organisalionstablän på sid. 4-7. omfattar 7 affärsverk, 7
krcdilinslitut och 164 aktiebolag. Av dessa 178 företag har 117 fått ett egel
lexlavsnill. För atl ett företag skall redovisas med textavsnitt krävs all
statens andel av aktiekapitalet uppgår till minst .50% saml att förelaget
bedriver verksamhet av viss omfattning eller är av allmänt intresse av
särskilda skäl. De 7 affärsverken och de 171 bolagen äger helt, delvis eller
innehar minoritets-andelar i I 106 bolag som - tillsammans med de 178 förelagen
i organisationstablån (totalt I 284 förelag) - redovisas i de organisatoriska
och alfabetiska registren.

De 178 olika förelagen, som ingår bland de statliga
förelagen, varierar avsevärt i storlek och representerar en mångfald olika
verksamhetsinriktningar. Här finns affärsverk, kreditinstitut, industriföretag
och bolag som ålagts speciella uppgifter av staten, t. ex. Systembolaget AB och
Penninglotteriet AB.

Tabellen nedan är en sammanställning över de förelag som
är representerade med förelagsbeskrivningar. Nedan presenteras de tio största
företagen inom den statliga sektorn sorterade efler olika mått.

Omsättningen/utlåningen i den statliga förelagsgruppen
uppgick under år 1982 (eller motsvarande) till 236 miljarder kronor.
Motsvarande siffra för föregående år var 208 miljarder kronor.

Resultatet före dispositioner och skall försämrades från
år 1981 till år 1982 med 2092 milj. kr. eller med 35%.

Å r

Aff ä rsverken

Kredil-

insti-

Uilen

Slalsf ö -

retags-

griippen

Svenska Varvkoncernen

()vriga aktiebolag

Summa

Oms ä llning milj. kr.

1982 19X1

40679' 37.S72'

106044-

88 24.1-

10446

X290

71033'

2.16492'

Fiir ä ndring i ''/r

-1-8.3

-1-20.2

Resultat f ö re
disp. o. skatt milj. kr.

I9S2 19X1

4 624'

5 602'

1272 1214

-1 7'i2

-1444

1 117'

3817

F ö r ä ndring i
'/r

-17.5

-1-4.8

Investeringar
milj. kr.

19X2 19X1

10892' 9428'

271 167

440

165

7 097'

18865

F ö r ä ndring i Vi

-1-15.5

-1-62.3

Medelantal
anst ä llda

19X2 19X1

15X294 157 320

3 778 3 407

27701

22 54.'

109.115

321 633

F ö r ä ndring i
'/?

-1-0.6

-1-10.9

R ä ntenetto milj. kr.

19X2 19X1

—

1931

2 337

—

:

'-

' Omfattar i flera fall annal iedovisninps;ir

- Avser utl å ning

' Inkl. kiedilinslilulens iillaniny

Skr.
1983/84:20 9

Investeringarna
ökade under samma tid med 3 336 milj. kr. eller med 21 % och faller på
affärsverken och övriga aktiebolag.

Ökningen
av antalel anställda uppgick till ca 9302 eller med 3%.

1
samband med rekonstruktionen av Stalsföretagsgruppcn förvärvade staten per den
31 december 1982 samtliga aktier i Staiens Skogsindustrier AB (ASSl),
Luossavaara-Kiirunavaara AB (LKAB), SSAB Svenskt Stål AB, Norrbottens Järnverk
AB, NJA och Svenska Petroleum av Statsföretag AB.

Vid
samma tidpunkt övertogs samtliga aktier i Zenit Shipping AB av staten från
Svenska Varv AB.

Med
hänsyn till detla redovisas inte vissa siffror för år 1981 då de inle är
Jämförbara med år 1982. De av staten övertagna bolagen redovisas för år 1982
under övriga aktiebolag.

Skr.
1983/84:20 10

De tio största företagen inom den

statliga sektorn

Omsättning (milj. kr.)

Televerket 11 720,0

Systembolaget
AB 10918,2

Vattenfall 9753,0

SSAB Svenskt Stål AB 8979,0

Postverket 8 128,6

Svenska Petroleum AB 7 051,6

Statens Järnvägar (SJ) 6833,4

ASGAB 5 771,8

Apoteksbolaget 5 325,8

AB Staiens Skogsindustrier (ASSl) 4 343,5

Statsförelag AB (koncernen) 10446,0

Svenska Varv AB (koncernen) 8 290,0

Investeringar (milj. kr.)

Tdeverkel 4760,0

Vattenfall 3099,0

Forsmarks Kraftgrupp AB 2 290,0

Statens Järnvägar (SJ) 1 940,7

Zenit Shipping AB 1201,0

Svenskt Kärnbränsleförsörjning AB 556,2

Postverket 477.4

SSAB Svenskt Stål AB 458,0

Luossavaara-Kiirunavaara AB (LKAB) 358,9

Luftfartsverket 295,2

Statsföretag AB (koncernen) 440,0

Svenska Varv AB (koncernen) 165,0

Resultat före dispositioner och skatt (milj. kr.)

Vattenfall 2 883,0

Televerket 1578.0

PKbanken 977,0

AB Tipstjänst 820,6

Svenska Penninglotteriet 526,0

Investment AB Procordia 525,9

Apoteksbolaget 320.9

Systembolaget AB 318,2

Skr.
1983/84:20 11

AB
Vin-& Sprilcentralen 285,0

AB
Aerotransport 252.9

Statsföretag
AB (koncernen) -1 751,9

Svenska
Varv AB (koncernen) - I 444,0

Antal
anställda

Postverket 48 700

Televerket 44 293

Statens
Järnvägar (SJ) 39 408

Stiftelsen
Samhällsföretag 22900

SSAB
Svenskt Stål AB 14 709

Vattenfall 11191

Apoteksbolaget
AB 9992

AB Statens Skogsindustrier
(ASSl) 8 528

Luossavaara-Kiirunavaara
AB (LKAB) 6806

Domänverket 6 374

Statsföretag
AB (koncernen) 27701

Svenska
Varv AB (koncernen) 22 545

Skr.
1983/84:20 12

Företagsbeskrivningar

Sifferuppgifterna i översiklstabdlerna avser
koncernuppgifter utom för affärsverken.

Årsredovisningar kan rekvireras direkt från resp. förelag
eller verk. För de bolag och verk som har bokslut per den 30 juni 1983 beräknas
årsredovisningar finnas tillgängliga under november månad.

Affärsverken

Domänverket

Översikt 1982 1981

(milj.
kr.) (milj. kr.)

1 834,5

1662.3

196,9

230.6

132,5

180.2

2671.8

2.573,7

1095.4

1 044.7

2,50.5

607,2

Omsättning

Resultat före disp. och skatt

Redovisat årsresultat

Balansomslutning

Statskapital

Investeringar

1982 1981

Antal anställda 6 374 6 343

Verkets uppgift och omfattning

Domänverkets huvuduppgift är att bedriva skogsbruk och
därmed sammanhängande verksamhet samt all förvalla den fasta egendom och de
tillgångar som hör till domänverkets fond.

Domänverket förvaltar skogar fördelade över hela riket. De
representerar därigenom vitt skilda förutsättningar för såväl ekonomisk
hantering som biologiska tillväxttal m. m. Av landels totala produktiva
skogsmark förvaltar domänverket ca en femtedel eller omkring 4 milj. ha.

Domänverket är i sin organisation indelat i sex regioner
och en nyttjan-derältsdivision med resultat- och utvecklingsansvar.

I Domänkoncernen ingår idag ett 50-tal bolag. Alla ägs av
holdingbolaget Domänföretagen AB. Dotterbolagens andel av koncernens totala
omsättning är ungefär 31 %.

I de flesta fall kan dotterbolagens verksamhet föras tillbaka
Iill domänverkets uppgift att förvalta statens innehav av mark. Bolagen avser
atl ta tillvara och vidareförädla även andra nylligheler än den skog som växer
på marken.

Dotterbolagen har grupperats i ett antal branscher:
träförädling (sågverk m. m.), energi, skogstillbehör, consulting,
entreprenader, turism, tomiför-säljning, miljöenlreprenader, malerialtäkler och
betong m.m. Den Joivi nerande branschen är Iräförädling.

Skr. 1983/84:20 13

Verksamheten under år 1982

Jämfört med föregående år har marknadsutvecklingen för
svenska skogsprodukter varit spegelvänd. Sågverksindustrin har under årel
kunnal arbeta mot en successivt allt tillgängligare exportmarknad medan fiberindustrin
fått allt svårare att avsätta sina produkter.

Domänverket har haft god avsättning för sill virke under
året. På grund av särskilt gynnsamma avverkningsförhållanden under andra
halvåret samt ökat uttag av skogsbränsle ökade virkesuttaget på egen mark från
6,4 milj. m3fub år 1981 till 6,8 milj. m3fub år 1982.

Virkeslörsäljningen år 1982 fördelade sig i stort pä
följande sätt, med 1981 års tal inom parentes: Massaved och flis 3,5 milj.
m3fub (3,4), timmer 3,4 milj. m3fub (3,2), virke på rot 0,2 milj. m3fub (0,2).

De direkta avverkningskoslnaderna (drivning I) ökade med ca 5% mellan åren 1981
och 1982, vilkel våren måttlig ökning. Produktionsbetingelserna har varit goda
med gynnsam väderlek och grova bestånd. Detta har lett till en högre
avverkningsvolym än planerat och därmed ett högre utnyttjande av tillgängliga
resurser.

Under år 1982 kostade domänverkels skogsvård 239,2 milj.
kr. (205,3). Det motsvarar 14% av intäkterna. För att anlägga nya skogar
användes 117,1 milj. kr. (104,8), för vård av växande skogar (huvudsakligen
röjning och stamkvistning) användes 52,2 milj. kr. (39,1) och för all höja
produktionen genom gödsling och dikning användes 45,3 milj. kr. (4Q,4).

Anläggningen av nya skogar lyckas allt bättre.
Uppföljningen visar att planteringarna går bra medan självföryngringarna
(huvudsakligen i norra Sverige) fortfarande visar mera ojämna resultat.

Domängruppens omsättning ökade under år 1982 till 2 522,8
milj. kr. från 2 270,7 milj. kr. under är 1981 eller med 11,1%. Ökningen beror
i huvudsak på en ökad såväl virkes- som Irävaruförsäljning. Rörelseresultatet
före avskrivningar blev 352,1 milj. kr. (345,2). Efler avdrag för
avskrivningar, finansiella och extraordinära intäkter och kostnader redovisas
eti resultat före boksluisdisposilioner och skatt på 155,0 milj. kr. (189,4).
Efter skatter kvarstod ell överskoll på 82,3 milj. kr. (142,8). Enligt
regeringsbeslut för perioden åren 1980- 1984 skall domänverket som avkastning
på domänfonden för vart och ett av åren 1980—1984 till statsverket inleverera
dels en fast del på 30 milj. kr., dels en rörlig del motsvarande 30% av det
redovisade överskottet. Under år 1981 har dessutom regeringen vid två skilda
tillfällen beslutat om en höjning av utdelningen för åren 1980 och 1981 med
totalt 30 milj. kr. Av överskottet efler skatt på 132,5 milj. kr. betalar
domänverket således för år 1982 69,8 milj. kr. (104.1) i inleverans till
statsverket.

Domängruppens investeringar uppgick till 298,0 milj. kr.
(565,9). I maskiner och inventarier investerades 199,0 milj. kr. (189,5).

Räntabiliteten före skatt på gruppens totala kapital blev
7,7% (9.1). För domänverket var motsvarande räntabililelsmåll 8,3% (11,0).
Domänver-

Skr.
1983/84:20 14

kels fastigheter är i balansräkningen lågt värderade. Om
1981 års taxeringsvärden används i stället blir motsvarande förräntning för
gruppen

2.5%
(2,8).

Framtidsutsikter

Domänverket räknar med en god efterfrågan på sill virke
under år 1983. Med hänsyn till skogstillslåndel planeras en sänkning av
avverkningarna, samtidigt som gallringsandelen ökar. För skogsbrukets del
beräknas kostnaderna stiga snabbare än virkespriserna under år 1983.

Resultatet före bokslutsdispositioner och skall beräknas
bli betydligt lägre år 1983 än år 1982. Resultatförsämringen i domänverket
motverkas något av en förväntad resultatförbättring i de träförädlande
dotterbolagen. Nödvändiga strukturförändringar inom dotterbolagen kommer att
belasta resultatet även under år 1983.

Inkomsterna från försäljning av virke svarar för ungefär
66% av omsättningen. Det innebär alt även små förändringar i virkespriserna
ger stora utslag i resultatet. Varje minskning av virkespriserna med en krona
per m' innebär en minskning av resultatet före boksluisdisposilioner och skatt
i verket med 7,0 milj. kr.

De största kostnadsposterna är löner och sociala
kostnader. Varje procents förändring innebär en förändring av resultatet före
boksluisdisposilioner och skatt med 9,0 milj. kr.

Affärsverket FFV

Översikt 1982 1981

(milj.
kr.) (milj. kr.)

1 596,0

1521.0

106,0

91,0

53,0

-50,0

1 562,0

1 387,0

565,0

535,0

69,0

94.0

Omsättning

Resultat
före disp. och skatt

Redovisat årsresultat

Balansomslutning

Statskapital

Investeringar

1982 1981

Antal
anställda 5 906 5 741

Verkets anor går tillbaka till år 1552 då kung Gustav Vasa
grundlade Krutbruket i Åkers Styckebruk vilkel fortfarande är i verksamhet på
samma plats. Namnet FFV förekom första gången år 1943 då ell antal befintliga
militära verkstäder sammanfördes till en organisation. Under 1960-talel tog FFV
även hand om försvarsverksläder för underhåll, samtidigt som koncernens
kunnande vidgades mol civila marknader. Sedan år 1970 tillhör FFV
industridepartementet.

Skr.
1983/84:20 15

Verkets
uppgift och omfattning

FFV
är en industrikoncern med inriktning på utveckling och tillverkning av
avancerade försvarssystem och civila högleknologiska verkstadsprodukter samt
på kvalificerat underhåll inom militära och civila produktområden, framför
allt flyg. Verksamheten har fört upp koncernen till teknisk kompetens inom
elektronik, teleteknik och datorteknik. Inom dessa och angränsande områden
bedriver FFV även en omfattande konsultverksamhet.

Koncernen
har en speciell konstruktion genom att den består av dels ett affärsverk med
två sektorer och huvudkontor i Eskilstuna, dels en rad bolag vars aktier
förvallas av FFV Förelagen AB, med säte i Eskilstuna. I Sverige bedriver
koncernen verksamhet på ell tjugotal orter, vartill kommer mindre
försäljnings- och servicekontor saml mobila enheter.

Sektor
Försvarsmateriel med ca 2200 anställda utvecklar och tillverkar
försvarsmateriel, främst för pansarbekämpning. Sektorn har även
verk-sladsprodukter för civila ändamål saml jakt- och skyttevapen på sitt program.

Sektorledningen
finns i Eskilstuna. Produktion och utveckling är förlagd till Karlstad,
Vingåker och Gällö (grovkalibrig ammunition). Karlsborg (finkalibrig ammunition),
Eskilstuna (finkalibriga vapen), Motala (torpeder) och Åkers Styckebruk
(krut).

Sektor
Underhåll med ca 3 500 anställda utför underhåll ål främst del svenska
flygvapnet, men bedriver också en omfattande konsultverksamhet och har en
växande andel civila tjänster. Kompetensen möjliggör underhåll av både flygplan
och helikoptrar med tillhörande motorer och övrig utrustning, elektronisk
utrustning, industriuirusningar saml armé-, marin- och flygvapenmalerid.

Seklorledningen
finns i Arboga och verksamheten bedrivs där saml i Linköping, Östersund och
Stockholm.

Verksamheten
under år 1982

Resultatutvecklingen
under år 1982 har varit positiv och resultatet före dispositioner och skatt
uppgick till 106 milj. kr. att jämföras med 91 milj. kr. för år 1981. Faktureringen
uppgick till I 596 milj. kr. att jämföras med I 521 milj. kr. föregående år.

Utvecklingen
inom försvarsmaleridområdel ger på sikt anledning till oro genom främst
minskade svenska anslag. FFV är också beroende av en hög exportvolym. Mol denna
bakgrund har FFV ökat sina civila satsningar, vilket dock främst sker inom
bolagsgruppen. Å andra sidan satsar man inom affärsverket på långsiktiga
legoavtal där vissa framgångar kunnal noteras. Under året har FFV också
erhållit de första beställningarna på underhällssystem för det nya flygplanet
JAS 39.

Sliriingverksamhet
har under året fortskridit planenligt. Tekniska framsteg har vunnits men
alltjämt återstår att finna lämpliga kommersiella partners.

Skr.
1983/84:20 16

Av resultatet före dispositioner och skatt, 106 milj. kr.
kommer FFV alt till staten inleverera 52,5 milj. kr.

Framtidsutsikter

Utvecklingen av försvarsmateriel ställer sig allt
kostsammare, varför FFV är beroende av stora serier. Mot denna bakgrund ger
minskade svenska försvarsanslag anledning Ull oro. Exportmöjligheterna är för
vissa delar av verksamheten av helt avgörande belydelse för FFVs lönsamhet och
sysselsättning. Att direkt ersätta militär produktion med civil produktion är
i de flesta fall orealistiskt. Den civila verksamheten måste utvecklas med
hänsyn till de spedalla affärsförutsättningar som finns inom dessa områden.
Målet för framtiden är atl inom hela FFV-koncernen uppnå en fördelning mellan
militär och civil produktion på 60-40% av leveranserna.

Luftfartsverket

Översikt 1982/83 1981/82

(milj. kr.) (milj. kr.)

Omsäuning
813,4 737,8

Resultat före disp. och skall
99,1 73,0

Redovisat
årsresultat
98,9 72,9

Balansomslutning
2 237,1 2037,0

Statskapital
1365,5 1240,6

Investeringar
295,2 103,6

1982/83 1981/82

Anlal anställda
2 422 2 454

Verkets uppgift och omfattning

Regelbunden civil luftfart (linjefart) bedrivs på f.n. 35
flygplatser i Sverige. På 10 av flygplatserna förekommer endast linjefart med
lätta flygplan, bl. a. linjetaxilrafik. Av de 35 trafikflygplatserna drivs 14
av luftfartsverket, medan fem är militära flottiljflygplatser, där den civila
flygtrafiken administreras av luftfartsverket. Av övriga 16 flygplatser är sex militära
övningsfält med kommunal huvudman och nio kommunala flygplatser. En
trafikflygplats är privatägd.

Luftfartsverkets trafikflygplatser är Göteborg-Landvetter,
Jönköping, Kalmar, Karislad, Kiruna, Malmö-Slurup, Norrköping-Kungsängen, Skellefteå,
Stockholm-Arlanda, Stockholm-Bromma, Sundsvall/Härnösand, Umeå, Visby samt
Örnsköldsvik. Verket förvaltar dessutom en allmän-flygplals (Eslöv).

På nämnda 14 trafikflygplatser svarar verket för
markljänst, dvs. drift och underhåll av fäll och byggnader, försörjningstjänsl,
bevakningstjänst och flygplatsräddningstjänsl. Ramp- och expedilionsijänst
utförs i viss

Skr. 1983/84:20 17

utsträckning av luftfartsverket. Vidare svarar verket för
flygtrafiktjänst (flygtrafikledning) för civil och militär luftfart.

Verkets driftkostnader täcks genom trafikavgifter, hyror
och arrenden m.m. Den civila luflfartens kostnadsansvar innebär bl.a. alt
luftfartsverket skall bedriva sin verksamhet så atl full kostnadstäckning
erhålls och så att ett överskon uppnås, som motsvarar räntekravel på del av
stal och kommun tillskjutna invesleringskapitalel.

Investeringarna finansieras dels av staten och dels, när
det gäller flyg-platsanläggningar, av staten och berörda kommuner gemensamt.

Luftfartsverket medverkar som myndighet till en tillfredsställande
irans-portförsörjning till lägsta möjliga kostnad för konsumenterna saml bidrar
till utvecklingen av den civila luftfarten inom givna trafikpolitiska och
luflfartspoliliska ramar. Myndighetsfunktionen avser bl. a. överinseende av
flygsäkerheten avseende civil luftfart, lillsiåndgivning, godkännande av
flygbiljelipriser saml medverkan vid planering av flygplalsnätet i landet.

Verksamheten under verksamhetsåret 1982/83 Flygtrafikul
vecklingen

På de statliga flygplatserna expedierades 9,1 milj.
passagerare under verksamhetsåret 1982/83, en ökning med 3% jämfört med
verksamhetsåret 1981/82. Antalet landningar var oförändrat jämfört med
föregående år och uppgick till 276000.

I utrikes linjefart ökade antalet passagerare med 2% och
antalel landningar med 2%.

I inrikes linjefart avreste 4,1 milj. passagerare, en
ökning med 11%. Antalel landningar ökade med 6%.

En vändning i negaliv riktning för chartertrafiken
inträffade under hösten 1982, efter den svenska devalveringen.
Passagerarantalet minskade med 11 % till 1,9 milj. och landningsfrekvensen med
15% till 7500.

Antalel landningar i taxi- och allmänflyg minskade i
omfattning. Antalet passagerare i taxiflyg utgjorde under 1982/83 ca 27000, en
ökning med 8%.

Den totala flygfrakten under verksamhetsåret 1982/83
uppgick till 65000, vilket är en ökning med 2% jämfört med föregående budgetår.
Under samma period befordrades 17000 ton post, en ökning med 4%.

Ekonomi m. m.

Luftfartsverkets totala intäkter uppgick under
verksamhetsåret 1982/83 till 822,1 milj. kr., vilket aren ökning med 71,0 milj.
kr. eller 9,5%'jämfört med verksamhetsåret 1981/82. Verkets intäkter är till
största dden flygtra-fikberoende och består främst av landnings- och
passageraravgifter, under-vägsavgifter saml slationstjänstavgifter. De
sistnämnda utgör avgifter för service i form av incheckning, bagagehantering m.
m. på verkets flygplatser. Gynnsam utveckling har under verksamhetsåret
konstaterats vad gäller intäkter från den inrikes linjefarten, medan den
utrikes linjefartens 2 Riksdagen 1983/84. I saml. Nr 20

Skr.
1983/84:20 18

inläktsandd är i stort sett oförändrad. Charterlrafiken
har minskat sin intäktsandel. Ovan nämnda trafikavgifter inklusive avgifter för
hangarer och flygplansparkering utgjorde ca 60% av de totala intäkterna. Bland
övriga intäkter kan främst nämnas diverse hyres- och omsältningsinläkler samt
ersättning för utförd flygtrafiktjänst på de militära flygplatserna. Dessutom
har en ökad internationell utbildning vid Flyglrafikledningssko-lan på Slurup
inneburit omfattande intäkter under årel. Luftfartsverket har i stark
konkurrens med andra länder tecknat två avlal om utbildning av flygtrafikledare
åt Saudi-Arabien. Detla har för verksamhetsåret 1982/83 inneburit intäkter på
ca 25 milj. kr.

Kostnaderna uppgick verksamhetsåret 1982/83 till 729,4
milj. kr., en ökning med 51,2 milj. kr. eller 7,5%. Av de totala kostnaderna
utgjorde löner (inkl. sociala avgifter) ca hälften. Andra stora kostnadsposter
är ersättningar till andra myndigheter för utnyttjade tjänster samt avskrivningar.
Luftfartsverket skall också betala räntor till kommuner på tillskjutet
invesleringskapilal. Dessa räntekostnader utgjorde 46,3 milj. kr. och motsvarar
ca 77% av det fulla förräntningskravet till kommunerna.

Överskottet för inleverans till staten utgör för
verksamhetsåret 1982/83 98,9 milj. kr. För all klara full förräntning av
statskapitalet hade krävts 127,7 milj. kr.

De totala invesleringsutgifterna uppgick under
verksamhetsåret 1982/83 till 295,2 milj. kr. Av dessa avser 243,2 milj. kr.
investeringar i flygplatser, 37,6 milj. kr. investeringar i anläggningar för
flygtrafiktjänst en route och 14,4 milj. kr. i fordon, maskiner och utrustning.

Genomsnittligt antal anställda (uttryckt som årsanslällda)
i luftfartsverket var verksamhetsåret 1982/83 2422 personer, vilket är en
minskning med 32 personer jämfört med föregående verksamhetsår.

Framtidsutsikter

Enligt verkels långridsbedömning med prognos över
flygtrafikens utveckling kommer passagerarantalet i utrikes linjefart och
charlertrafik all öka med i genomsnitt 3% om året till och med år 1985 och
inrikes linjefart med 4,5%.

De förutsättningar som luftfartsverkels lioårsplan för
resullaluljämning över perioden 1977/78-1986/87 ursprungligen byggde på har
successivt förändrats. Som exempel kan nämnas lägre trafikutveckling än
beräknat och högre ränteläge. För atl motverka de ogynnsamma förändringarna har
verket successivt begränsat resursåtgången genom verksamhetsförändringar och
rationaliseringar.

Skr. 1983/84:20 19

Postverket

Översikt 1982/83 1981/82

(milj.
kr.) (milj. kr.)

8 128.6

7680,2

205,9

535.2

217,8

118.0

22871,3

22468,7

1521.5

1 276,0

477,4

512,1

Omsäuning

Resultat före disp. och skalt

Redovisai årsresultat

Balansomslutning

Statskapital

Investeringar

1982/83 1981/82

Antal anställda 48 700 48 100

Texten avser verksamhetsåret 1981/82.

Verkets uppgift och omfattning

Postverket är ett affärsdrivande verk med huvuduppgift all
svara för poströrelsen och postgirorörelsen, dvs. atl förmedla skriven, tryckt
eller på annal sätl framställd information, mindre varusändningar (lältgods)
samt betalningar. Verket driver också annan verksamhet. Postverket utför
sålunda uppdrag åt staten - t. ex. skalteuppbörd och utbetalningar av pensioner
och barnbidrag - och åt PKbanken - främst insättningar och uttag på bankböcker,
men också vissa andra tjänster. Postverket utför även tjänster ål andra banker.
Vidare driver verket busstrafik i Norrland, sköter upphandling av
kontorsmalerid för statsverket och bedriver industriell verksamhet, i första
hand för atl tillgodose postverkels egel behov: tryckeri, mekanisk verkstad,
bil- och bussverksläder.

Poslens dotterdöretag Poslbolagen AB har fem dotterbolag.
De är bland andra: Tidningstjänst AB som sköter samdistribulion av
dagstidningar. Poslens Transportljänst AB som distribuerar gods med budbilar
samt Postens Värdeservice AB som utvecklar och marknadsför rationella
vär-delransportlösningar för Poslen, bankväsendel och handeln.

Verksamheten under verksamhetsåret 1981/82

Marknadsföringen av brevtjänslerna har under 1981/82
dominerats av det nya portosystemel som infördes den I juni 1981.

Syftet med porloreformen var för del första all skapa
förutsättningar för en säkrare basservice, genom att minska andelen post som
skall övernaltbefordras. För del andra syftade reformen till all åstadkomma en
mera marknadsanpassad taxesättning genom alt dels lämna mängdrabait vid större
sändningar, dels slopa innehållstaxeringen som uppfattades som orättvis och
krånglig. Det nya portosystemel bygger på en normaltaxa för brev, som ger
övernallbefordran. Denna kompletteras med en ekonomitaxa med utdelning av
försändelser på tredje vardagen efter inlämningen. För all ekonomilaxan skall
kunna utnyttjas måste minst 100 försändelser lämnas in samtidigt på postkontor.

Skr. 1983/84: 20 20

Speciella
åtgärder har vidtagits för att anpassa del nya taxesystemt till kundgrupper,
som inte har möjlighet alt utnyttja del nya systemets fördelar. Sålunda har
användningsområdet för rabattfrimärken lör privatpersoner utökats. Ideella
allmännyttiga föreningar får skicka en särskild variant av ekonomibrev, s.k.
föreningsbrev, mot förmånligt porto. Genom uppdelningen av brevposlen i två
skilda behandlingsströmmar kommer den brådskande poslen väsentligt snabbare
till sortering vilket medverkat till en kvalitetsförbättring.

Under budgetåret 1981/82
ökade antalet inlämnade masskorsband med 6% (+4%). Gruppkorsbanden, Postens
oadresserade försändelser till vissa mottagargrupper, ökade under 1981/82 med
11% (-18%). Posten har således lyckats vända den nedåtgående trenden trots
stark konkurrens från privata ulddningsförelag.

Varubefordran
per post sker i huvudsak genom postpaket. Konkurrensen på lättgodsmarknaden är
hård men Poslen har hävdat sig väl. Antalel postpaket har dock minskal med 2%
under 1981/82 jämfört med föregående budgetår. Den främsta anledningen till
minskningen är att många paketkunder efler portoreformen har använt sig av
möjligheten all skicka varor i ekonomibrev.

Posluldelningsdislrikten
i lälorter ökar efler hand som bebyggelsen växer ut. Den 31 december 1981 fanns
7320 brevbäringsdislrikl (7229).

Postens konlorsnät beslår
f. n. av drygt I 800 postkontor, i huvudsak belägna i tätorter. Vidare finns ca
2700 lantbrevbäringslinjer. Landsbygden betjänas också av ca 400 postslällen.
I utpräglad glesbygd förmedlas både försändelser och betalningar via s. k.
postväskor.

Antalel postkontor i
tätorter har sedan flera år totalt sett ökat som en följd av den fortgående
flyttningen från landsbygd till tätort.

Trots att kundunderlaget
på landsbygden minskar, förbättras landsbygdens postservice totalt sett. Under
år 1981 utökades lanlbrevbäringsnätel med ca 2000 km och den totala
linjelängden vid slutet av året uppgick därmed till 207000 km. Totalt
betjänades vid budgelårsskiftel ca 653000 fasta hushåll och ca 187000
tillfälliga hushåll av lantbrevbärare.

För
att servicen i postkassorna och i lantbrevbäring på sikt skall kunna bibehålla
sin nuvarande nivå, krävs en intensiv satsning på all finna nya uppdrag, som
kan ersätta del väntade bortfallet av "traditionella"'
kassa-tjänster.

Del totala antalet
PKbankslransaktioner i postkassorna minskade något, delvis beroende på att
Bankomat-systemet har byggts ut kraftigt. Av de ca 370 automater som nu ingår i
systemet sköter postkontoren ett 70-lal för PKbankens räkning. Under första
halvåret 1982 beräknas ca 8 milj. uttag ha gjorts i Bankomat i stället för i
postkassa eller hos lantbrevbärare.

Skr. 1983/84:20 21

Postgirot

Postgirots huuvduppgifl är all förmedla betalningar,
medverka till all betalningar undertätlas och i övrigt främja ändamålsenliga
betalningsme-loder. Postgirots in- och utbetalningar förmedlas av postkontoren
och lantbrevbärarna. Härutöver kan betalningsuppdrag mellan konton sändas
direkt till Postgirot för bokföring (s. k. gireringar).

En väsentlig del av Postgirots verksamhet är
entreprenadverksamhet som utförs åt PKbanken.

Det innebär alt Postgirot sköter den dagliga, centrala
hanteringen av person- och girokapilalkonlon saml delar av sparkontona.

Antalet
postgirokonton har under årel ökat med 9% och uppgick den 30 juni 1982 rill 1
128638 konton.

Antalet betalningsuppdrag ökade under budgetåret med 2%
till 336 miljoner, varav 180 miljoner var inbetalningar, 23 miljoner
utbetalningar och 114 miljoner gireringar. Gireringarna svarade för den
kraftigaste ökningen, vilket får ses som elt positivt resultat av genomförda
marknadsak-tiviteler som t. ex. cykellöppet PoslGirol Open. 400000 människor
beräknas ha sett tävlingen som blev en stor PR-mässig framgång för Postgirot.

Del förmedlade beloppet steg med 8% till 3626 miljarder
kronor. Postgirots andel av det förmedlade beloppet på giromarknaden
(betalningar via post- och bankgirosystemen) är nu 86,7% (86,8).

Under budgetåret bokfördes på personkonton 87 miljoner
transaktioner (79) till ett belopp av 237 miljarder kronor (208). Under samma
lid gjordes sammanlagt 19 miljoner (20) insättningar och uttag på PKbankens
sparkonton som öppnats på poslen.

Personal

Postverket är ell av landets största företag med ansvar
för närmare vari hundrade arbetstillfälle i Sverige. Antalet anställda uppgick
vid millen av budgetåret till 63.500 (63 557) personer. Av dessa var 39,3 %
(40,0) anställda på deltid. Uttryckt i årsarbetskrafter var personalstyrkan
under budgetåret i genomsnitt 48 100 (48070) dvs. i stort sett oförändrad i
förhållande till verksamhetsåret 1980/81.

Ekonomi

Rördseinläklerna i Posten uppgick under verksamhetsåret
1981/82 till 7680.2 milj. kr. (6849,8). Därav utgjorde portointäkterna inkl.
ersättning för ijänstepost, 4 316,4 milj. kr. (3827,8) och avgifterna i
lidningsrördsen 510,5 milj. kr. (451,1). Personalkostnaderna uppgick till
5514,4 milj. kr. (5 143,5). Efter extraordinära poster och
boksluisdisposilioner uppgick överskottet till 118,0 milj. kr. (162,4). Enligt
gällande förrällningskrav skall Posten inleverera 86,5 milj. kr. (64,6) till
statskassan, vilket motsvarar en förräntning med 10,75% (9,5) på det av staten
tillskjutna kapitalel. Resterande del av överskottet 31,5 milj. kr. (97,8)
föreslås bli avsatt till konsolideringsfonden.

Från del statliga invesleringsanslagel har under året
lyfts 234,2 milj. kr. Därutöver har den extra avskrivningen av statskapitalet
med 300 milj. kr. påverkal statskapitalet. Statskapitalet uppgick därmed till
657,3 milj. kr. (723,2) per den 30 juni 1982.

Framtidsutsikter

Den snabba teletekniska utvecklingen kommer med all
sannolikhet all förändra det nuvarande kommunikationsmönslrel. Konkurrensen,
framförallt på brevmarknaden, skärps och effekterna på posttrafiken kan bli
både positiv och negaliv. Postverksamhetens personalintensilet gör alt det i
ett längre perspektiv kan bli billigare med telekommunikation än med
traditionell postbefordran. Postverket marknadsför sedan den I januari 1982 i
samarbete med Televerket telefax, dvs. fjärrkopiering, som kan utnyttjas av
kunder som inte bar abonnemang på egen Idefaxlerminal.

Utvecklingen av nya produkter och tjänster för
postkontoren har intensifierats underdel gångna året. Förutom
vidareutvecklingen av biljettbok-ningssyslemel för teatrarna har samarbete
inletts med idrottsrörelsen. Föreningar, arrangörer och arenaägare har
gemensamt med Posten lagt grunden till elt försäljningssystem för alla typer av
biljetter. I samarbete med Sveriges Turistråd utvecklas ett bokningsservicesystem
för svensk turism, BOKSER. Systemet skall kunna betjäna resebyråer,
turistbyråer och även hotell och stuganläggningar. Även ell lokalbokningssyslem
för bokning av kommunernas lokaler, typ skolsalar, idrottsanläggningar o. dyl
är under utveckling. Posten följer idag mycket noga utvecklingen av den nya
tekniken på informationsområdet, exempelvis teledata.

Statens
Järnvägar (SJ)

översikt

1981/82 (milj. kr.)

1980/81 (milj. kr.)

Omsättning

Resultat
före disp. och skatt

Redovisat
årsresultat

Balansomslutning

Statskapital

Investeringar

6833.4

6219,5

-445.4

-4.17,4

-445,4

-437,4

11215.1

100.58.1

4 114.4

1701,1

1 940.7

1 666,5

Antal anställda

1981/82 39408

1980/81 .18802

Verkets uppgift och omfattning

SJ är elt affärsdrivande verk, som bedriver gods- och
persontrafik på järnväg samt busstrafik och färjetrafik. Kompletterande
verksamhet bedrivs inom ell anlal dotterbolag.

SJ:s bannät omfattade vid slutet av verksamhetsåret
1981/82 drygt 11 700 km järnväg i huvudspär, vilkel var ca 95% av de svenska
järnvägarna. SJs busstrafik trafikerade en våglängd av ca 21 000 km.

Skr. 1983/84:20 23

Vagnparken för järnvägstrafiken bestod av ca 42 700
godsvagnar med en lastkapacitet på 1,3 milj. lon saml drygt 2000 person- och
molorvagnsfor-don med ca 111 000 sittplatser. 6600 sovplatser och 3400 platser
i liggvagnar. Busstrafiken ombesörjdes med ca 1 500 fordon.

Till den i samarbete med utländska järnvägar drivna
färjelrafiken bidrog SJ med lågfärjor på lederna Trelleborg-Sassnilz och
Malmö-Köpenhamn.

Verksamheten under verksamhetsåret 1981/82

SJs totala godsmängd minskade under verksamhetsåret med
9%. Nedgången förklaras främst av den fortsatt svaga konjunkturen men sammanhänger
också med den långdragna internationella stålkrisen. Malmtransporterna
minskade under verksamhetsåret 1981/82 med nästan 4 milj. ton. vilket
motsvarade nära 90% av den totala godsmängdens nedgång från föregående år.

Persontrafikens
tredje lågprisar verksamhetsåret 1981/82 inleddes med en kraftig ökning av
resorna i 2 klass. Uppgången berodde rill stor del pä
"jubileumsbiljetten", som såldes under juni-december 1981. Från
årsskiftet 1981-1982 minskade lågresandel i 2 klass delvis beroende på SJs
problem med vinlertrafiken. Dessutom medförde de av statsmakterna den 1 januari
1982 införda rabattkorten för pensionärer och studerande att dessa grupper inle
reste i samma omfattning som tidigare, dä rabatten gällde ulan extrakostnaden
för rabattkort. Sett över hela verksamhetsåret visade 2-klassresandet en i
stort sett oförändrad volym jämfört med föregående år. Däremot minskade
resandet i I klass med 7%.

SJ:s bussar körde sammanlagt 89 milj. km.

På färjelederna överfördes bl. a. 5,6 milj. ton
järnvägsgods och 7,7 milj. resande. På tågfärjorna överfördes även sammanlagt
675000 bilar och bussar. Lastbilsgodsel uppgick till 1,2 milj. lon.

SJ:s totala omsättning (exkl. finansiella och
extraordinära poster) ökade med 10% till 6833 milj. kr. Härav utgjorde
intäkterna i gods- och persontrafik 44 resp. 29%, statlig ersättning för olönsam
trafik m.m. 13% och bussirafikinläkter 9% saml övriga intäkter 5%.

Kostnaderna steg med 9% till 6 363 milj. kr., varav
personalkostnader 4524 milj. kr.

Fr.o.m. verksamhetsåret 1981/82 redovisar SJ avskrivningar
enligt plan som rörelsekostnad och avskrivningar utöver plan som
bokslutsdisposi-rion. Avskrivningarna enligt plan uppgick till 504 milj. kr. I
enlighet med 1979 års trafikpolitiska beslut erhölls en koslnadsavlaslning för
rabatter m. m. inom persontrafiken med 180 milj. kr., som användes för atl
minska avskrivningarna enligt plan. Resultatet efter finansiella och
extraordinära poster men före bokslutdisposilioner blev elt överskott om 161
milj. kr. Efler avdrag för bokslutdisposilioner redovisade SJ ett underskott om
445 milj. kr. Underskottet har täckts genom särskilt anslag från staten.

Skr.
1983/84:20 24

Förräntningskravet på statskapitalet uppgick till 229
milj. kr. efter nedsättning med 84 milj. kr. enligt statsmakternas beslut.
Investeringarna uppgick till I 941 milj. kr. varav SJ självfinansierade 61 %
genom avskrivningar och försåld material m. m. De fasta anläggningarna
tillfördes totalt I 105 milj. kr. varav 505 milj. kr. för bangårds- och
spärstandardarbeten. 94 milj. kr. för signalanläggningar och 104 milj. kr. för
ddriflsanlägpningar. 1 rullande järnvägsmaterid investerades 608 milj. kr.
varav 258 i lok och motorvägnar, 95 milj. kr. i personvagnar och 179 milj. kr.
i godsvagnar. Investeringar inom ersättningsberättigade järnvägslinjer och
försvarsberedskap m. m. 126 milj. kr. har avskrivits med medel från staten.

Televerket

översikt 1982/81* 1981/82

(koncernen) (milj. kr.) (milj. kr.)

11 720.0

10 559.0

1 578.0

2.161.0

253.0

209.0

27017.0

23 568.0

2 244,0

2084,0

4 760.0

4 250.0

Omsättning

Resultat före disp. och skatt

Redovisai årsresiiltar

Balansomslutning

Statskapital

Investeringar

1982/83 1981/82

Antal anställda 44 293 44 426

* Preliminära uppgifter

Verkets uppgift och omfattning

(Textavsnittet avser moderbolaget Televerket.)

Televerket skall tillgodose samhällets behov av moderna
telekommunikationer. Verksamheten innefattar marknadsföring, anläggning, drift
och underhåll av utrustning för rörelsegrenarna ljud, text, data, bild och kommersiell
radio. Televerkels uppgift är att aktivt följa utvecklingen på teleområdet och
omsätta den till elt marknadsanpassal utbud av produkter och tjänster.
Ljudrörelsen är den största verksamhetsgrenen. Den svarar för ca 85% av de
totala intäkterna.

Televerket ombesörjer även distribution av ljudradio- och
televisionsprogram samt uppbörd av avgifter för televisionsmottagare.

Verksamheten under verksamhetsåret 1982183

Televerkels expansion har fortsatt inom flertalet
rörelsegrenar under budgetåret 1982/83.

Antalet beställningar av nya telefonapparater uppgick till
618 300 (523 800). Antalet telefonapparater i televerkets nät var 7261448 den
30 juni 1983. Delta innebär en ökning av lelefonlätheten under budgetåret från
842 till 872 apparater per 1000 invånare och Sverige är därmed fortfarande det
telefontätasle landet i väriden. Den inländska tdefonlrafi-ken - såväl lokal-
och närtrafiken som rikslrafiken - är sedan år 1972

Skr. 1983/84: 20 25

fullständigt automatiserad. Möjligheterna till automatisk
telefontrafik med utlandet fortsätter att öka och under budgetåret har mer än
95% av utlandstrafiken kopplats automatiskt.

Datakommunikalionsrörelsen
fortsätter atl öka i omfattning. Televerket tillhandahäller sedan år 1962
modemiitrustningar på abonnemangshasis för dataöverföring över dels det
allmänna telefonnätet, dels förhyrda ledningar. I samarbete med
teleförvaltningarna i Danmark. Finland och Norge har arbetet pågått med att
bygga upp ell nordiskt allmänt dalanät, Dalexnätet. Datexnätei togs i
kommersiell drift den I september 1981. Vid utgången av budgetåret 1982/83
uppgick antalet abonnenter i Sverige till ca 3900.

Expansionen av tdexrörelsen har fortsatt. Antalet
tdexanslulningar i televerkels nät ökade från 16500 vid budgetårets hörjan till
17300 vid dess slut, en ökning med 4,3%.

Under budgetåret 1982/83 har 6 TVI- och 17 TV2-sändare
lagils i bruk. Vidare har 8 FM-sändare för riksprogrammen och lokalradion saml
18 FM-sändare för närradion tagils i bruk. Vid utgången av budgetåret var
moltag-ningsmöjligheterna för landels befolkning för ljudradions tre program
praktiskt laget 100%. för TVI 99,6% och för FV2 99,5%. För all öka TVI/
TV2-täckningen kommer under de närmaste åren ytterligare elt tjugotal
TV-slalioner atl uppföras per är. Planering pågår beträffande utformningen av
de fjärde och femte FM-näten.

Televerkets industridivision, Teli. med televerkstäder i
Nynäshamn, Vänersborg, Sundsvall, Kristinehamn och Skellefteå har till uppgift
alt tillverka och förse i första hand televerket med modern tdemaieriel, såsom
automalsiationcr, abonnenlväxlar, telefonapparater m.m. Den totala faktureringen
uppgick under verksamhetsåret 1982/83 till I 194 milj. kr., varav ca I 123
milj. kr. avsåg materidleveranser till televerket.

Rördseinläklerna under budgetåret 1982/83 för televerket
uppgick till 11445 milj. kr., en ökning med 9% jämfört med föregående budgetår.
Drift-, tillverknings- och administrationskostnader ökade med ca 18% och
uppgick till ca 7384 milj. kr.

Efter boksluisdisposilioner, i huvudsak avskrivningar
utöver plan redovisar televerket ett netloresullal på 252 milj. kr., vilket
motsvarar förräntningskravet på det i medeltal disponerade statskapitalet.

Beträffande rundradioverksamhelen gäller atl de löpande
kostnaderna för produktion och distribution av programmen liksom utgifter för
investeringar samt avgiftsinkassering och kontroll bestrids med avgiftsmedel.
Eventuella överskoll tillförs en för ljudradion och televisionen gemensam fond.
som sedan den I juli 1977 förvaltas av riksgäldskonlorel.

Rundradions intäkter för budgetåret 1982/83 var 2 110
milj. kr., kostnaderna ca 2086 milj. kr. och resultatet följaktligen ell
överskott med ca 24 milj. kr.

Televerkets investeringar (inkl. rundradio) uppgick rill
4621 milj. kr., varav I 733 milj. kr. över statsbudgeten. Enligt statistik från
Veckans Affärer är televerket det företag som investerar mest i Sverige.

Skr. 1983/84:20 26

Televerkets personal uppgick vid ingången av år 1982 till
43 826. Vid slutet av året hade antalet anställda minskat med 229 personer till
43 597.

Statens Vattenfallsverk

Översikl* 1982/83 1981/82

(milj kr) (milj
kr)

9 753,0

9 227.0

2 883,0

2626.0

1 677.0

1428.0

35 069,0

33 430.0

17042,6

16615.0

3099,0

25.10,0

Omsättning

Resultat före disp. och skatt

Redovisat årsresullat

Balansomslutning

Statskapital

Investeringar

1982/83 1981/82

Antal anställda II 191 11250

* avser kraftverksrörelsen

Historik

Vallenfall grundades år 1909 genom att Trollhätte kanal-
och vattenverk, som haft till uppgift att utnyttja vallenkraften m.m. i
Trollhättefallen, ombildades till ett nytt statligt verk. Kungliga
Vattenfallsstyrelsen sedermera Statens Vatlenfallsverk, med hela riket såsom
verksamhetsområde.

Vattenfall fick till uppgift atl bl. a. främja utbyggnaden
och tillgodogörandet av vattenkraften i riket, ombesörja utbyggnaden och
driften vid elektriska kraftverk samt handha anförtrodda delar av statens
kanalrörelse.

Under perioden från bildandet fram till år 1919 uppbyggdes
verksamheten genom utbyggnad av de, för den tiden, stora
vatlenkraftstalionerna Trollhättan, Älvkarieby och Porjus. Elförbrukningen
ökade snabbi, myckel beroende på högkonjunkturen under första världskriget.

Under liden 1920-1939 fortsatte elförbrukningen atl öka om
än i något långsammare takt. Under första delen av denna tid stabiliserades
verksamheten genom utbyggnad av vattenkraftstationer i södra och mellersta Sverige.
Under den senare delen inleddes utbyggnaden i mellersta Norrland.

Under 1920-talet påbörjades även utbyggnad av ledningsnät
för överföring vid 200 (kV) kilovolts spänning i landets södra och mellersta
delar. Genom utbyggnad av vattenkraftstationer i Norrland erfordrades så småningom
förstärkning av överföringsnätet från dessa produktionscentra i norr till
konsumtionscentra i söder.

År 1938 var hela landet sammankopplat via stamnätet (200
kV).

Del andra världskriget innebar en kraftig ökning av
elförbrukningen. Ökningen har sedan fortsaU under hela efterkrigstiden för alt
först mol mitten av 1970-talel visa en stagnerande tendens.

Den stora ökningen i förbrukningen har medfört slora
utbyggnader av vattenkraften främst i de norrländska älvarna under 1950- och
1960-talen.

Skr. 1983/84:20 27

Fr. o. m. 1970-talets början har Vattenfall varit
engagerat i utbyggnad av två kärnkraflsanläggningar i större format efler en
försöksperiod under 1950- och 1960-lalen. På grund av debatt om del svenska
kärnkraftspro-grammel har idrifltagningen av delar av kärnkraftsanläggningarna
fördröjts till början av 1980-talet.

Under 1970-lalel byggde Vattenfall dessutom nio oljedrivna
värmekraft-slationer varav sju gaslurbinstalioner.

Under efterkrigstiden har det svenska stamnätet byggts ut
väsentligt innebärande bl. a. överföring med upp till 400 kV spänning.

Statsmakterna beslutade år 1946 atl Vattenfall skulle
bygga ut och driva stamnätet men all andra kraflföretag efler överenskommelse
skulle få överföra ström på detla.

De delar av slorkraflnätel som genom avlal står öppna för
andra stora kraftproducenter kallas stamnätet och omfattar 12530 km.

Genom utbyggnad av slorkraflnätel blev del möjligt för
alla slora kraftproducenter att genom utbyte av kraft erhålla bästa möjliga
användande av såväl produktions- som distributionsapparaten. Sådan samköming
inleddes bland de svenska kraflföretagen under 1940-talet och har successivt
förbättrats saml utbyggts till atl omfatta även de nordiska grannländerna.

Verkets uppgifter

Vallenfall skall enligt sin instruktion handha staiens
kraftverksrörelse och kanalrörelsen vid Trollhätte kanalverk saml verka för en
rationell elförsörjning inom riket.

Kraftverksrörelsen omfattar produktion, distribution och
försäljning av elenergi saml överföring av elenergi på slorkraflnätel.

I ekonomiska termer uttryckt är målet att i konkurrens med
andra företag i branschen framställa förelagets produkter och tjänster till
lägsta möjliga kostnad. Vattenfalls intäkter skall - förutom all läcka löpande
kostnader - medge tillfredsställande avskrivningar och därutöver kunna lämna
ett överskott som utgör skälig förräntning av disponerat statskapital.

Utvecklingen under senare år inom energiförsörjningen har
motiverat atl Vattenfall engagerat sig på nya områden inom energiverksamheten
såsom utveckling av solvärme-, värmepump- och vindkraflleknik.

Vattenfall ombesörjer också i samverkan med
totalförsvarets övriga myndigheter beredskapsplanläggning av rikets
elförsörjning.

Verkets omfattning

Produktionen av den elektriska kraften sker dels i ell
sjuttiotal egna och delägda vattenkrafistationer, dels i hel- och delägda
värmekraflstationer.

Valtenkraftslationerna ligger till största delen i de
norrländska älvarna. Dessutom finns valtenkraftslationer i Dalälven, Göta älv
och Motala ström. Lule älv är landels mest kraflproducerande älv. I denna älv
ligger

Skr.
1983/84:20 28

Harsprånget som är den största vattenkraftslationen på 940
MW (megawalt - 1 000 kilowatt) installerad effekt.

Vattenfalls konventionella värmekraftanläggningar utgörs
av fyra egna oljekondensslalioner samt elva gasturbinstationer i Svealand och
Götaland inkl. Golland. Vattenfall driver Ringhals kärnkraftslalion vid Varberg
på västkusten där tre block med en sammanlagd effekt om 2465 MW har tagits i
drift. Ell fjärde block om 915 MW är under idrifttagning som beräknas vara
avslutad under första halvåret 1984.

På ostkusten i norra Uppland ligger Forsmarks
kärnkraftslalion som ägs av Forsmarks Kraflgrupp AB med Vattenfall som majoritetsdelägare.
Två av stationens tre block är tagna i drift och det tredje är under byggnad
med beräknad idrifttagning under år 1985.

Del svenska storkraftnälet består nu av kraftledningar med
220- och 400 kilovolts spänning med en sammanlagd längd av 14314 km varav 12566
ägs av staten.

Den elenergi som produceras i Vattenfalls egna och delägda
anläggningar säljs direkt engros till större industrier. .SJ samt kommunala
energiverk och andra återdistribulörer. Vattenfall har dessutom en egen
delaljdislri-bution med ca 285000 abonnenter samt driver även
deialjdistributions-verksamhet tillsammans med kommuner och enskilda förelag.

Samarbetet i delägda produktions- och
distribulionsanläggningar tillsammans med kommuner och andra intressenter sker
i bolagsform där Vattenfall i regel har majoritetsställning i bolagen.

Samverkan i bolagsform sker även inom andra
verksamhetsområden som berör energisektorn.

Vid årsskiftet 1979/80 bildade Vattenfall efter
statsmakternas godkännande ett förvallningsbolag. Svensk Energiverksgrupp AB
(SEAB) med uppgift att bl.a. administrera staiens aktieinnehav i
eldistributions- och energiverksbolag. År 1982 omsatte SEAB-koncernen drygt en
halv miljard kronor.

Vattenfall förvaltar aktier i fjorton produktionsbolag
bland vilka Forsmarks Kraflgrupp AB är det största. Dessutom förvaltar
Vattenfall aktierna i åtta distributionsbolag utöver de sjutton som förvaltas
av SEAB. Vattenfall förvaltar aktier i nio bolag med andra uppgifter inom
energiområdet bland vilka Svenska Petroleum AB är del största.

Vallenfall deltar dessutom i ett viktigt samarbete
tillsammans med andra kraftföretag i Sverige och de nordiska grannländerna för
att genom kraftut-byle uppnå bästa utnyttjande av de berörda förelagens
produktions- och distribulionsanläggningar. Kraftulbytel sker via elt tiotal
samkörningsför-binddser mellan Sverige, Danmark, Norge och Finland. Det
nordiska elkraftsamarbetet sker till stor del inom organisationen Nordel.

En viktig del av Vallenfalls verksamhet är atl projektera
och uppföra de anläggningar som behövs i kraftverks- och kanalrörelserna.

Skr. 1983/84:20 29

Verksamheten under verksamhetsåret 1982/83

Produktion och försäljning

Vattenfalls elproduktion inkl. andels- och
ersättningskrafl från andra företags kraftstationer uppgick under 1982/83 till
48 600 GWh (miljoner kilowattimmar) motsvarande ca 50% av landels totala
elproduktion. Delta innebär en ökning med 736 GWh.

Denna ökning består av en ökning i kärnkraftproduklion med
I 172 GWh eller 6% samtidigt som valtenkraflproduklionen minskade med 270 GWh
eller I % och den konventionella värmekraften minskade ytteriigare frän 544 GWh
till 428 GWh.

Valtenkraflproduklionen uppgick till 28674 GWh och svarade
därmed för 59% av elproduktionen. Årets produktion understeg såväl beräknad
produktion som normalårsproduklion. Produktionen blev mindre än lillrin-ningen
som uppgick till 109% av normalårsvärdel.

Kärnkraften svarade för 40% av Vattenfalls elproduktion. I
kärnkraft-produktionen inräknas 8 392 GWh från Forsmarksverkel som ägs till
knappt 75% av Vattenfall genom Forsmark Kraftgrupp AB.

Produktionen i Ringhalsverket blev 11 106 GWh. Pä grund av
fel i ångge-neralorerna i Ringhals 3 har delta block drivits med reducerad
effekt sedan våren 1982. Blocket avställdes i juni 1983 för ombyggnad av ånggeneralo-rerna.

Motsvarande ombyggnad påbörjades under hösten 1982 ,på
block 4 i Ringhals och avslutades under våren 1983. Under maj månad återupptogs
provdriflen och vid halvårsskiftet hade nästan full effekt uppnåtts.

Energilillgänglighetsfaklorn för kärnkraftblocken var
under året god vid en internationell jämförelse. Sålunda hade block I och 2 i
Ringhals en lillgänglighetsfaklor på 73% resp. 64% och block I och 2 i Forsmark
78% resp. 77 %. Ett medelvärde för kärnkraflreaktorerna i hela världen är 65 %.

Ytterligare ett lägsta årsvärde för produktionen i
konventionella värmekraftverk sedan år 1965 noterades med 428 GWh.

Vattenfalls försäljning av fast kraft ökade med 2 302 GWh
eller 5%, medan försäljningen av tillfällig kraft minskade med 447 GWh eller 8%.
Försäljningen av fast kraft ökade till återdistribulörer, egen
detaljdistribu-lion samt i synnerhet till andra kraftförelag i Sverige och de
nordiska grannländerna. För den senare gruppen redovisas en ökning med 25%.

Leveranserna till industrin blev nästan oförändrade
jämfört med år 1981/ 82. Leveranserna ökade till den kemiska industrin och till
stålverk och andra metallverk saml till verkstadsindustrin. Nedgång i
leveranserna skedde till malmgruvor och massa- och pappersindustrin samt för
cement-och tegdinduslrin.

Till gruppen övriga konsumenter noteras en minskning i
leveranserna med 13%' samtidigt som leveranserna till kommunikationer minskade
med 2%.

Skr.
1983/84:20 30

Den totala exporten minskade med 937 GWh bestående av en
ökning av den fasla exporten med 55 GWh och en minskning av den tillfälliga
exporten med 992 GWh.

Nedgången i de tillfälliga leveranserna beror till större
delen på minskningen i den tillfälliga exporten.

Kraftverksrörelsen Resultat

Intäkterna från den fasla kraflförsäljningen ökade med
nästan 13%' på grund av högre försäljningsvolym och höjda taxor på grund av att
index-och energiprislilläggen slagit igenom i tarifferna saml höjda
säkringslarif-fer. Intäkterna från den tillfälliga kraftförsäljningen ökade
från 474 milj. kr. till 558 milj. kr., trots minskad försäljningsvolym på grund
av högre medelpriser än under föregående år. Samtliga rördseintäkler ökade
från 9227 milj. kr. 1981/82 till 9753 milj. kr. 1982/83 eller 6%. Borträknas
arbeten ål utomstående blev ökningen 946 milj. kr. eller 13%.

Rördsekoslnaderna ökade från 6423 milj. kr. 1981/82 rill
6739 milj. kr. 1982/83 eller med 5%. Exkl. arbeten ål utomstående uppgår
ökningen till 736 milj. kr. eller 16%.

Kostnaderna för kraftproduktionen blev 568 milj. kr. högre
än föregående år och översteg de beräknade med 696 milj. kr. Kostnadsökningen
hänför sig med 240 milj. kr. till den skatt på äldre vattenkraft som infördes
från den I januari 1983 samt med 225 milj. kr. till devalveringen av den
svenska kronan hösten 1982. Devalveringen har främst fördyrat produktionen i
Forsmarkverket på grund av kursförluster på Forsmarks Kraftgrupp ABs utländska
lån.

Rörelseresultatet före planeliga avskrivningar blev 3014
milj. kr., en förbättring med 210 milj. kr. jämfört med år 1981/82.

Årets avskrivningar enligt plan uppgick till 737 milj. kr.
mol 703 milj. kr. år 1981/82. Årets kalkylmässiga avskrivningar är I 652 milj.
kr. mot I 502 år 1981/82.

Skillnaden ihellan planenliga och kalkylmässiga
avskrivningar redovisas bland bokslutsdispositionerna.

De finansiella intäkterna och kostnaderna redovisar ell
netto som med 88 milj. kr. understiger föregående års värden.

Nettot av extraordinära intäkter och kostnader uppgår till
168 milj. kr. och är 112 milj. kr. mindre än föregående budgetår. I årets
belopp ingår ersättning för försenad idrifttagning av kärnreaktorer med 158
milj. kr. som avser Ringhalsverkel. Motsvarande ersättning för Forsmarkverket,
som uppgick till 251 milj. kr., har påverkal kostnaderna för den från Forsmark
Kraftgrupp AB inköpta kraften.

Till de kommuner, där Vattenfall har verksamhet, betalas
175 milj. kr. i skatt före 1982/83, en minskning med 75 milj. kr. jämfört med
1981/82. I resuUaträkningen har endast upptagits 98 milj. kr. beroende på att
de 175

Skr. 1983/84:20 31

milj. kr. har minskats med återföringar av för höga
skalleavsällningar under tidigare år.

Den ränta som inlevereras till statsverket på det
disponerade statskapitalet placerat i idriftiagna anläggningar uppgår till I
677 milj. kr. eller 12% jämfört med 10,75% för år 1981/82. Överskott efter
fastställd ränta utgör 66 milj. kr. och föreslås avsättas till disponibla
medel.

Del totala förräntningspliktiga kapitalet uppgick vid
slutet av budgetåret 1982/83 till 16565 milj. kr. jämfört med 15707 milj. kr.
vid slutet av budgetåret 1981/82.

Kanalrörelsen

Sedan de särskilda kanalavgifterna slopades 1978/79 har
Trollhätte kanalverk för detta intäktsbortfall kompenserats med bidrag från
statsverket. För budgetåret 1982/83 har erhållits ett anslag beräknat som
skillnad mellan uppburna avgifterna och totalt budgeterade kostnader.

Den transporterade godsvolymen på kanalen har varit i
stort sett oförändradjämfört med föregående budgetår dvs. cirka 3,5 milj. kr.

Rörelseintäkterna uppgick till 37,3 milj. kr. och
fördelade sig på kanaltrafikinläkter 6,5 milj. kr., driflbidrag 28,9 milj. kr.
och övrigt 1,9 milj. kr. inklusive arbeten ät utomstående. De sammanlagda
rördsdniäk-terna uppgick till 35,5 milj. kr. budgetåret 1981/82 men fördelade
sig då med 5,7 milj. kr. i kanaltrafikinläkter, driflbidrag 28,1 milj. kr. och
övrigt 1,7 milj. kr. inkl. arbeten ål utomstående.

Intäkterna från fritidsbåtar har ökat med ca O, I milj.
kr.

Totalt sett har kanal verkels intäkter för budgetåret
1982/83 överstigit budgeterat värde med 0,3 milj. kr.

Rörelsekoslnaderna uppgick till 35,8 milj. kr. och
överstiger föregående budgetårs värden med 0,7 milj. kr. Avskrivningarna
uppgår till oförändrat 0,1 milj. kr. jämfört med år 1981/82.

Extraordinära intäkter har ökat från 0,4 milj. kr. 1981/82
till 0,9 milj. kr. 1981/82. Ökningen består till större delen av
realisationsvinst vid försäljning av mark- och vattenrätter.

Räntan på statskapitalet uppgår till 1,4 milj. kr. för år
1982/83 jämfört med 0,3 milj. kr. för år 1981/82. Under år 1982/83 har utförts
investeringar genom vilkel del ianspråktagna statskapitalet har ökat från 10,1
milj. kr. vid utgången av år 1981/82 till 16,1 milj. kr. vid utgången av år
1982/83. Det av statsmakterna fastställda förräntningskravet om 12% har
uppnåtts.

Investeringar

Under budgetåret 1982/83 investerade Vallenfall 3 161
milj. kr. i olika slag av anläggningstillgångar jämfört med 3 557 milj. kr.
inkl. förvärv av Gränges kraftrörelse för 1 024 milj. kr. under 1981/82.

I valtenkraftanläggningar har investerats 538 milj. kr. en
minskning med

Skr.
1983/84:20 32

149 milj. kr. i förhållande till 1981/82. Dessa
investeringar har väsentligen avsett fortsättning på tidigare påbörjade
utbyggnader saml effeklulhygg-nader och lunndarbeien i redan befintliga
kraftstationer.

I kärnkraftanläggningar har investerats 722 milj. kr.
Härvidlag föreligger en ökning med 130 milj. kr. från 1981/82. Det under
budgetåret 1982/83 aktuella investeringarna avser kapitaliillskotl till
Forsmarks Kraftgrupp AB för arbeten på block 3 i Forsmark samt byggande av
serviceanläggningar såväl i Forsmark som i Ringhals.

I konventionella värmekraflanläggningar inklusive kol- och
lorvkraftan-läggningar saml värmeproduktionsanläggningar har investerats 9
milj. kr. Budgetåret 1981/82 uppgick investeringarna i motsvarande anläggningar
rill 12 milj. kr.

I distributionsanläggningar har investerats I 432 milj.
kr. jämfört med 1 057 milj. kr. under 1981/82. Dessa investeringar avser
utbyggnad av såväl storkraftnälet som de regionala överföringsnäten saml
detaljdisiribuiions-näten.

Investeringarna för övriga ändamål uppgick til 460 milj.
kr. under budgetåret 1982/83, en minskning med 60 milj. kr. jämfört med
1981/82. Av årets belopp avser 337 milj. kr. förvärv av ytterligare aktier i AB
Bergslagens Gemensamma Kraftförvaltning. I kanalrördsen har investerats 6
milj. kr.

Personal

Medelantalet anställda inom Vallenfall var II 191 personer under budgetåret
1982/83. Av dessa tillhörde 4095 byggande avdelningar, 6927 drift-och
administrationsavdelningar och 169 tillhörde kanalrörelsen.

Motsvarande värden för 1981/82 var 11 250 personer
sammanlagt, varav 4 265 tillhörde byggande avdelningar, 6927 drift- och
adminisirationsavdd-ningaroch 173 kanalrörelsen.

Personalen minskar sålunda inom anläggnings- och
byggnadsverksamhet och ökar inom driftenheterna, främst vid kärnkraftverkens
driflorgani-salion.

Framtidsutsikter

Efterfrågan på el kan under 1980-lalet nästan helt
tillgodoses genom produktion i vatten- och kärnkraftverk. Samhällsekonomiskt är
det då mycket fördelaktigt all ersätta olja med el vid lokaluppvärmning. Ökningen
av el för uppvärmning kan ske på ett sädani sätt att den kraftvärmeproduktion
man vill ha framöver kan komma till stånd och så alt kärnkraftavvecklingen
inte försvåras. De produklionsanläggningar som behövs för elförsörjningen under
1980-talet är redan byggda eller beslutade och under-utbyggnad. Elkraftens
produktionskostnader under decenniet kan däriör bedömas med ganska god
säkerhet. Priset på el kan därför realt förväntas ligga på 1980-talels nivå
eller stiga mycket långsamt under flera år in på

Skr.
1983/84:20 33

l99()-talet.
1 synnerhet gäller detla prisutvecklingen för lågspänningsabon-nenter.

När
del gäller ny energiteknik arbetar Vattenfall bl. a. med all föra in fasta
bränslen på ett miljövänligt sätt i del svenska energisystemet.

3
Riksdagen 1983/84. I saml. Nr 20

Skr.
1983/84:20 34

Kreditinstitut

Företagskapital AB

Översikt 19X2 1981

(milj. kr.) (milj.
kr.)

32,4

21.8

8,5

4,8

10,3

4,2

1,0

0,8

-50,3

42.0

25,2

24,2

0,0

0,0

Utlåning

Räntenetto (inkl. provisioner)

Resultat före disp. och skatt

Redovisat årsresullat

Balansomslutning

Redovisai eget kapital

Investeringar

Anlal
anställda
1982 1981

__________________________________________ 3 3

Bolaget startade sin verksamhet år 1973. Dess uppgift är
att tillhandahälla riskvilligt kapital till mindre och medelstora förelag och
på så sätt bidra till företagens fortsatta utveckling med bibehållande av
företagens självständighet. Detta sker genom atl Förelagskapital går in med
minorilelspos-ter i form av aktier eller konvertibla lån. Normall kompletteras
dessa tillskott med förlagslån.

Bolaget begränsar sina insatser till minoriletsposter och
ger möjlighet för huvuddelägarna till återlösen.

Företagskapital ägs till hälften av staten och hälften av
affärsbankerna. Som särskild säkerhet för bolagets förpliktelser skall ägarna
ställa garantiförbindelser på sammanlagt högst tre gånger aktiekapitalet (20
milj. kr.).

De intresseföretag i vilka Företagskapital AB f. n. medverkar
med riskkapital är i regel starkt expansiva företag med god lönsamhet. Vid
utgången av år 1982 hade Företagskapital AB engagemang uppgående till totalt
ca 32 milj. kr. i tio intresseföretag. Dessa företag sysselsätter I 200
personer och redovisar en omsättning år 1982 av 720 milj. kr. med ett resultat
före skatt och dispositioner av ca 55 milj. kr.

Utöver de rio intresseföretagen har bolaget lån i
ytterligare två företag med 0,5 milj. kr.

Bolagets totala kapitalengagemang i utomstående företag
uppgick till 32,5 milj. kr., varav 93% utgjorde riskkapital. Engagemangen
fördelade sig på konvertibla lån (5,7 milj. kr.), övrig utlåning (26,8 milj.
kr.) och garantiförbindelser (0,2 milj. kr.).

Ränlenellol för år 1982 var 8,5 milj. kr. För år 1982
redovisas ett resultat före dispositioner och skatt av 10,3 milj. kr. jämfört
med 4,2 milj. kr. för år 1981.

Skr.
1983/84:20 35

AB Industrikredit (inkl. AB Företagskredit)

Översikt 1982 1981

(milj. kr.) (milj.
kr.)

11580,8

10903,7

91,2

74,9

70,4

53,9

8,0

8,4

12 115,9

11395,7

98,8

96,4

0,1

0,3

Utlåning

Räntenetto (inkl. provisioner)

Resultat före disp. och skatt

Redovisai årsresultat

Balansomslutning

Redovisat eget kapital

Investeringar

Anlal anställda 1982 1981

70 75

AB Industrikredil bildades år 1934 och ägs till lika delar
av olika banker och staten. Fr.o.m. år 1962 drevs verksamheten i de två
parallellt ägda bolagen AB Industrikredil och AB Förelagskredil. Krediterna med
den bästa säkerheten beviljades i AB Industrikredit och övriga krediter i AB
Förelagskredil. Vid årsskiftet 1979/80 sammanfördes all verksamhet i AB
Industrikredit. AB Förelagskredil är från samma lidpunkt ell vilande dotterbolag
till AB Industrikredil.

AB Industrikredits uppgift är alt lämna medel- och
långfristiga krediter till mindre och medelstora företag inom alla branscher.
Undantagna är förelag/organisationer, som ej driver näringsverksamhet såsom
offentliga institutioner, ideella organisationer, bostadsföretag m.fl.
Undantaget är även sådan finansiering för vilken del har bildats särskilda
kreditinstitut. Åndamålet med krediterna är vanligtvis faslighets- eller
maskinfinansiering men kan även vara t. ex. en långsiktig förstärkning av
rörelsekapital. Företagsformen inverkar ej på lånemöjligheterna.
Kredilgivningen sker på förelagsekonomiska grunder.

Till tryggande av upplåningen ligger, förutom de egna
utlåningsreverserna med tillhörande säkerheter, del redovisade egna kapitalet
(f.n. 98,8 milj. kr.), värderegleringskonlol (f. n. 249,6 milj. kr.),
garantikapilalel (f. n. 250,0, max. belopp 400,0 milj. kr.) samt upptagna
förlagslån (f.n. 186,7 milj. kr.). Förutsättningar finns att successivt öka
utlåningsvolymen till maximall 27 miljarder vid fullt utnyttjande av
garanlikapilal, föriagslån och värderegleringskonlo.

Maximal amorteringstid utgjorde tidigare 15 år men f.n.
erbjuds en begränsad del av utlåningen på 20 år. För myckel långsikliga
investeringar kan Industrikredit sedan våren 1982 därutöver ställa till
kundkretsens förfogande 15-åriga krediter baserade på en 30-årig amoileringsplan
(3 1/3% per år); vid en fungerande kapitalmarknad bör det vara möjligt att
efter den första I5-årsperiodens slut erbjuda en ny kredit på 10 eller 15 år på
oamorterad del av lånet.

Industrikredil kan numera också bevilja lån med
amorteringsfrihel under de första åren av låneliden. Dessa lån kan även
erhållas med ränleomför-

Skr.
1983/84:20 36

delning - en kontinuerligt stigande ränta — under den
amorteringsfria perioden.

För att möta framförallt industrins behov av meddfristiga
krediter har under senare tid i större omfattning än tidigare erbjudits
löplider på 5 resp. 10 år. Industrikredil har även i högre utsträckning än
tidigare beviljat län med enbart företagsinteckningar som realsäkerhet.

Industrikredit har under år 1982 beviljat lån på sammanlagt
I 957 milj. kr., en minskning med 7 milj. kr. jämfört med år 1981. Åven
utbetalade lån har minskal från 1 965 milj. kr. till I 825 milj. kr.

Under år 1982 föll 64 % av antalel beviljade lån på
företag med mindre än 20 anställda. Bdoppsmässigt uppgick nybeviljningen till
denna företagsgrupp till 998 milj. kr. eller 51 % av den totala
nybeviljningen.

Vid utgången av år 1982 uppgick utestående lån till 11581
milj. kr. Beviljade ej utbetalda lån (summa låndöflen) var vid samma tillfälle
I 385 milj. kr.

AP-fonden har under senare år svarat för den helt
dominerande delen av Industrikredits upplåning.

Industrikredits överskott före dispositioner och skatt
uppgick till 70,5 milj. kr., en ökning med 16,5 milj. kr. eller 29,4 % jämfört
med år 1981. Räntenettot uppgick år 1982 till 93,6 milj. kr., en ökning med
16,3 milj. kr. från år 1981. Överskott före dispositioner och skalt i relation
till egel kapital och värderegleringskonlo uppgick till 20,3 % (18,8 %).

Antalet ingångna låneansökningar uppgick år 1982 till I 894
jämfört med I 950 under verksamhetsåret 1981 dvs. i stort sett oförändrad nivå.

Lantbrukskredit Aktiebolag

Översikt 1982 1981

(milj. kr.) (milj.
kr.)

2 325,2

2 393,9

20,2

18,6

18,2

16,5

0,6

0,6

2 399,6

2 490,1

26,1

26.1

0,0

0,0

Utlåning

Räntenetto (inkl. provisioner)

Resultat före disp. och skatt

Redovisat årsresultat

Balansomslutning

Redovisat eget kapital

Investeringar

Antal anställda 1982 1981

Lanlbrukskredil började sin verksamhet år 1965. Bolaget
skall genom utlämnande av lån, huvudsakligen av långfristig karaktär, medverka
vid finansieringen av näringsföretag, vilkas verksamhet företrädesvis avser
förädling eller distribution av produkter från jordbruket eller skogsbruket
eller binäringar till dessa eller också distribution av förnödenheter till
samma näringsgrenar. Genom upplåning på kapitalmarknaden anskaft"as medel
för finansieringsverksamheten. Bolagets aktier ägs till hälften av

Skr. 1983/84:20 37

staten och i övrigt av jordbrukets föreningsrörelse,
enskild handel och industri samt Kooperativa Förbundet. Såväl staten som övriga
aktieägare har ställt garantifonder till bolagets förfogande.

Upplåningen
vid utgången av år 1982 uppgick till 2 253,5 milj. kr. Nyupp-låningen under
året blev 110,0 milj. kr. och amorteringarna 199,2 milj. kr. Utlåningen
utgjorde vid årets slut 2 325,2 milj. kr. Nya lån utlämnades under året med
181,6 milj. kr. och amorteringar på lån inflöt med 250,2 milj. kr. De största
grupperna av låntagare utgörs av förelag som driver handel med spannmål och
lantbruksmaskiner saml därmed sammanhängande verksamhet, livsmedelsindustrier
och distribulionsföretag. Av årets överskott - 18,2 milj. kr. - har 17,6 milj.
kr. avsatts till värdeminsknings-kontot för fordringar, som därefter uppgår
till sammanlagt 61,0 milj. kr. och utgör 2.6% av utlåningen. Till aktieägarna
har utdelats 0,6 milj. kr.

Bolagels kontorsadministration ombesöijs av Sveriges
allmänna hypo-teksbank. som ställt erforderlig personal och lokaler till
förfogande mol särskild ersättning.

Efterfrågan på lån har varit låg, beroende på dels
räntesiluationen på kredilmarknaden och dels den låga investeringsnivån hos de
företag, som normalt utgör Lantbrukskredits kundkrets.

Post- och Kreditbanken, PKbanken

Översikt 1982 1981

(milj. kr.) (milj.
kr.)

61 539,0

51233.0

2216,0

2038,0

977,0

941,0'

153,0

138,0

117
223,0

98829,0

1318,0

1 243,0

268,0

163,0

Utl å ning

Räntenetto
(inkl. provisioner)

Resultat
före disp. och skatt

Redovis.it
årsresultat

Balansomslutning

Redovisat
eget kapital

Investeringar

Antal anst ä llda 1982 1981

3542 3 345

* Ä ndrade redovisningsprinciper fr. o.
m. å r 1982.

Historik

PKbanken bildades år 1974 genom alt Postbanken (utom
Postgirot) och Sveriges Kreditbank slogs samman. Den arbetar på samma villkor
som andra affärsbanker.

Av aktiekapitalet, 633,6 milj. kr., äger staten 99,96%.
Återstoden ägs främst av privatpersoner. PKbanken samverkar tekniskt med de
andra affärsbankerna i Svenska Bankföreningen och är ansluten till Bankinstitutens
Arbetsgivareorganisation, BAO. De anställdas fackliga organisation är Svenska
Bankmannaförbundet.

Skr.
1983/84:20 38

Bolagets omfattning

PKbanken har 130 egna kontor, organiserade i fyra regioner
och spridda över samtliga län. Kontoren och regioncenlralerna har stora
befogenheter då det gäller alt bevilja krediter. PKbanken har betydligt större
inlåning från allmänheten än någon annan svensk bank.

Genom sill omfattande samarbete med postverket har
PKbanken tillgång till ca I 800 postkontor och 2 700 lantbrevbärarlinjer som
kan utföra de vanligaste transaktionerna, l.ex. insättningar och uttag. Med
direkt koppling till postgiro tillhandahåller banken speciella lönekonton,
räntebärande konton och krediter, utöver det vanliga banksorlimentet. För
kassaljänst och bokföring m. m. betalar PKbanken till postverket en ersättning,
som år 1982 uppgick till 625 milj. kr. Postgirorörelsens inlåningsmedel
förvaltas av PKbanken. Förränlningen är densamma som den avkastning banken får
på sina egna placeringar, minus hanteringskostnader. Ett avtal mellan
postverket och banken reglerar både hanterings- och ränteersättning.

PKbankskoncernen domineras slorleksmässigt av banken, som
svarar för över 90% av koncernomslutningen. Vidare ingår PKFrnansgruppen:
Företagsfinansiering i form av facloring, leasing, konlraklslager- och importfinansiering.
Rutiner för likvidbearbelning och hantering av kundres-kontror. PKbanken
International (Luxembourg): Upplåning på eurovalu-lamarknaden huvudsakligen för
svenska förelags räkning. PKkredil AB: Faslighetsbdåning, huvudsakligen av
villor i samband med ägarbyten och ombyggnader. PKfonder Administrations AB:
Administration av bankens aktiefonder. AB Pundet; Fastighetsförvaltning och
fastighetsvärdering.

Verksamheten under år 1982

Rörelseresultatet inom PKbankskoncernen steg under är 1982
med 5 % till 988 milj. kr. Resultatet för banken uppgick till 874 milj. kr.
(4-4 %) medan övriga koncernbolag redovisade ett överskoll om 113 milj. kr.
(4-9%).

Expansionen inom PKfinansgruppen dämpades och
rörelseresultatet sjönk med 11 % till 57 milj. kr. PKbanken Inlernational
(Luxemburg) förbättrade sitt rörelseresultat med 58 % till 42 milj. kr.
beroende på en fortsatt god volymtillväxt. PKkredil noterade en
resultatförbättring med 14% rill 16 milj. kr.

PKbankens inlåning ökade med II % under år 1982 mot 8 % under år 1981, räknat på
dagsmeddsaldo. Den snabbare ökningen beror på större andel storinlåning
(specialinlåning och bankcerlifikal), medan ökningen för inlåning från
hushållen blev något mindre än föregående år. Konkurrensen om hushållens
inlåning har ökat kraftigt under senare år. Konton som öppnats på Poslen saml
Postverkets egen inlåning svarade för 57 % (65) av medelinlåningen.

Bankens utlåning till annal än bostadsbyggande steg med 21
%, räknat

Skr. 1983/84:20 39

på årsskiftessiffror. På grund av Riksbankens
restriktioner bestod ökningen främst av krediter i utländsk valuta. Dessa i
det närmaste fördubblades under årel och svarade vid årets slut för 30 % av den
s. k. övrigullåningen mot 18 % elt år tidigare. Bankens marknadsandel av de
opriorilerade krediterna ökade till 16,9% (16,5).

De prioriterade bostadshyggnadskredilerna steg med 11 %
under året.

För den år 1981 lanserade nya låneformen till hushållen.
PKlån, var intresset mycket stort även under första hälften av år 1982 för alt
därefter mattas. Under året beviljade banken 79000 sådana lån (42000) om sammanlagt
1315 milj. kr. (718). En försöksverksamhet, som innebär alt elt begränsat antal
postkontor själva svarar för kreditprövning och -beslut när det gäller PKlån
mfl krediter till hushåll, inleddes under årel.

PKbankens rörelseresultat för år 1982 blev 877 milj. kr.
Med hänsyn till de ändrade principerna för redovisningen* innebär del en ökning
med 5 % jämfört med år 1981. En något snävare placeringsmarginal begränsade
räntenettots ökning till 9 %; räntenettot uppgick till 2 199 milj. kr. Provisionerna
utvecklades gynnsamt med en ökning på 22 % till 418 milj. kr. Totalt steg
intäkterna med 11 % till 2692 milj. kr. och kostnaderna med 15 % till 1816
milj. kr. Kreditförluster och valutaföriusler svarar för en betydande del av
kostnadsökningen; driftkostnaderna steg med 11 %.

Utvecklingen blev således mindre gynnsam än läget vid
årets början gav skäl atl räkna med. En förlust om 60 milj. kr. på
devalveringen i oktober saml senare på hösten stora belastningar på
värderegleringskonlo som skydd mol risker i samband med krediter till utlandet
kom all bryta en dittills mera positiv tendens.

Atl diskontot sänktes i mars var till fördel för bankens
räntenetto. Den positiva eft"ekten av detta blev dock mindre än normalt
genom att räntan på de flesta inlåningskonton endast kunde sänkas 0,5-0,75
procentenhet, medan räntorna på utlåning sänktes en hel procentenhet.

Stram penningpolitik med höga likviditets- och kassakrav,
hög straffränta och hög ränta på de nya stalsskuldväxlarna gjorde
slorinlåningen dyr för bankerna under hela året. Mot slutet av året sänkte
Riksgäldskontoret dessutom räntan på bankernas tillfälliga likviditetsöverskolt
för atl förmå dem atl i stället placera i obligationer.

Den gynnsamma provisionsutvecklingen förklaras framför
allt av en snabb tillväxt av fondrörelsens provisioner. Åven
utlåningsprovisionerna och provisionerna för vissa företagstjänsler ökade
betydligt.

De egentliga driftskostnaderna i banken ökade med II % (12) till 1 591 milj. kr. medan
kreditförluster och kursförluster steg med 60 % till 225

* Enligt direktiv från Bankinspektionen ändrade bankerna
år 1982 principerna för redovisning av pensionskostnader, kreditförluster,
vinster och föriuster vid devalvering samt vinster och förluster vid
försäljning av placeringsobligationer. De nya redovisningsprinciperna innebär
högre rörelsekostnader jämfört med tidigare redovisat utfall. 1981 års
resultat skall därför reduceras med 35 milj. kr. till 838 milj. kr.
(Jämförelsesiffror i denna redogörelse har ändrats i förekommande fall.)

milj. kr. Ersättningen till Postverket, som är den största
enskilda kostnadsposten, steg med 7 % till 625 milj. kr.; en viss nedgång i
kassatransaktionerna har inträffat som en följd av ökade bankomatultag.
Personalkostnaderna ökade med 7 % till 438 milj. kr. Kostnadsökningen
begränsades genom sjunkande pensionskostnader; personalvolymen steg med 4 %.

Resultatutvecklingen under året innebar lägre räntabilitet
före skalt: 16,4 % av eget kapital och värderegleringskonton, mot 17,7 %
föregående år. Det räckte inle för atl det egna kapitalet skulle kunna växa i
takt med omslutningen. Konsolideringsgraden (eget kapital och
värderegleringskonton i förhållande till omslutning) sjönk från 5,8 till 5,4
%. Inflationen bidrog till denna utveckling genom sin inverkan på
balansomslutningen. Även devalveringen inverkade genom alt utländska
balansposter blev större, uttryckta i svenska kronor.

Det legala soliditeiskravet uttrycks i banklagens regler
om kapilaUäck-ning. Vid slutet av år 1982 var bankens riskkapital 400 milj. kr.
större än lagsladgal minimum. En ytterligare marginal finns i möjligheten all
öka förlagsupplåningen med 200 milj. kr.

Framtidsutsikter

Bankerna får troligen under år 1983 i ännu större
utsträckning än hittills bidra till alt finansiera budgetunderskottet.
Likviditetskraven blir då ett aktivt inslag i kreditpolitiken - till nackdel
för PKbanken, eftersom de slår hårt mot inlåning från den svenska marknaden.
Räntelägel i Sverige kommer vidare rimligen atl ligga kvar på en relativt hög
nivå. Trots dessa besvärande yttre förutsättningar finns del skäl alt för år
1983 räkna med en viss förbättring av resultatet.

Svensk
Bostadsnnansiering Aktiebolag BOFAB

Översikt

1982 (milj. kr.)

1981 (milj. kr.)

Utlåning

Räntenetto
(inkl. provisioner)

Resultat
före disp. och skatt

Redovisat
årsresullat

Balansomslutning

Redovisat
egel kapital

Investeringar

3 180,5

7101.2

127.2

99,7

101,6

68,5

6.3

6,5

37 803.3

35 378.6

66,3

66,3

0,0

0.0

Antal
anställda

1982 58

1981

62

Historik

BOFAB är ell kreditaktiebolag som fått sin bolagsordning
fastställd av regeringen och vars verksamhet enligt lagen om kreditakliebolag
står under tillsyn av bankinspektionen. Del anskaffar medel genom alt ge ut

Skr. 1983/84:20 41

obligationer. BOFAB bildades år 1971 av dåvarande
Postbanken och Sveriges Kreditbank som ägde hälften vardera. År 1973 utvidgades
ägar-kretsen till att omfatta alla de privata affärsbankerna utom Sparbankernas
Bank. I samband därmed ökades aktiekapilalet och fördelades sä att hälften
innehas av den statliga PKbanken och andra hälften av affärsbankerna i övrigt.

Bolagets syfte

Bolaget skall medverka rill finansiering av bostads-,
kontors- och affärsbyggnader. Långivningen skall bestå av långfristiga
krediter mot säkerhet av pantbrev i fastigheter och tomträtter. Vidare kan län
lämnas i objekt, som får statligt lån för ordnande av allmän samlingslokal,
ävensom - ulan inteckningssäkerhel - i vissa gemensamhetsanläggningar enligt lagen
(1974:172) om samfällighelsföreningar. Dessutom kan lån lämnas utan
inteckningssäkerhet rill kommun upp rill statslånets nedre gräns för bebyggelse
som finansieras med stöd av statligt bostadslän eller statligt lån för
anordnande av allmän samlingslokal. Medel till utlåningen anskaffas genom
emission av obligationer eller upplåning mot reverser eller förlagsbevis.

Verksamhet under år 1982

Verksamhetsåret 1982 blev det sista, då bolaget kunde
finansiera även oprioriterad utlåning. Enligt överenskommelse med riksbanken
skall nya krediter av detta slag i fortsätlningen inle beviljas av BOFAB.

Den prioriterade upplåningen - exklusive
konverteringsobligationer -uppgick rill 2818 milj. kr. (5821). För finansiering
av oprioriterad utlåning sålde bolaget kapitalmarknadsreverser till elt
sammanlagt belopp av 246 milj. kr. I syfte att stärka det
upplåningsrättsgrundande kapitalet gav bolaget ut ell förlagslån. Upplänal
belopp - 50 milj. kr. - lånades ut till opriorilerade objekt. Bolagets
upplåning (obligations-, förlags- och revers-lån) utgjorde vid årsskiftet 36313
milj. kr. (33 249).

Under året lämnade BOFAB 76.59 lån (21 406) till eU
sammanlagt belopp av 3 180 milj. kr. (7 101). Det totala antalel lån vid
årsskiftet uppgick till 128385 (120761) motsvarande ett totalt belopp av 36508
milj. kr. (33427).

Inläklsränlorna uppgick år 1982 till 3803,5 milj. kr.
(2915,9) och kost-nadsränlorna till 3676,3 milj. kr. (2816,3). Räntenettot
utgjorde sålunda I27,2milj. kr. (99,7).

Resultat före boksluisdisposilioner och skall uppgick rill
101,6 milj. kr. (68,5). Till värderegleringsreserv för utlåning har avsatts
87,3 milj. kr. (53,4), varefter reserven uppgår till 285,5 milj. kr. Bolaget
visar en nettovinst pä 6,3 milj. kr. (6.5).

Översikt

1982 (milj. kr.)

1981 (milj. kr.)

Utlåning

Räntenetto
(inkl. provisioner)

Resultat
före disp. och skati

Redovisar
årsresultat

Balansomslutning

Redovisat
egel kapital

Investeringar

22052,6

11541,0

- 814,0

- 171,0

146,5

98.9

.10.9

27,1

27.585,3

12 858,1

755.4

548,5

0,0

0,0

Antal
anställda

1982

54

1981

44

AB Svensk Exportkredit (SEK) bildades år 1962 med staten
och affärsbankerna som hälftenddägare. Bolagels ändamål är att genom
kreditgiv-ning medverka vid finansieringen av svensk export av varor och
tjänster. Till övervägande del finansieras export av kapitalvaror på
kredittider från lägst två till vanligen högst åtta ä tio år.

Från den I juli 1978 lämnas såväl krediter med statligt
stöd som krediter till marknadsmässiga villkor.

Krediter med statligt stöd ges för att utjämna skillnader
i konkurrensvillkor vid kreditgivning i förhållande till utländska
kreditgivare. Krediter med statsstöd avser i första hand export till u-länder
och statshandelsländer. Vid export till industriland åligger del exportören,
för atl statsstöd skall utgå, atl i någon form styrka att utländsk
kredilkonkurrens föreligger. Fast ränta tillämpas och i februari 1983 låg
räntesatserna för statsslödda krediter mellan 10,5 och 12,9% per är beroende
på kreditlid. importland och valuta.

Den treåriga försöksperioden för det direkta statliga
kreditstödet via SEK utlöpte den 30 juni 1981. Genom den av riksdagen i juni
1981 antagna regeringspropositionen om industripolitikens inriktning m.m.
(prop. 1980/ 81: 130) föriängs det statliga stödet för SEK:s kreditgivning t.
o. m. den 30 juni 1983 med i vissa avseenden ändrade villkor från den I juli
1981. Den tidigare begränsningen av kredilslockens storiek genom en till 18
miljarder kronor fixerad ram har upphävts.

Krediter till marknadsmässiga villkor lämnas då exportör
inte avser all alls utnyttja statligt stöd eller då han önskar ta i anspråk
statligt kreditstöd enligt lagen om exportkredilstöd (1978:401). Räntesatsen
för SEK:s krediter rill marknadsvillkor i kronor var i februari 1983 14,5 %.

För båda slagen av krediter gäller återbetalning efter
fastställd plan, vanligen halvårsvis amortering. För lämnade lån skall enligt
SEK:s bolagsordning ställas betryggande säkerhet. Ofta ingår i säkerheten en
exportkreditgaranti från exportkreditnämnden (EKN).

Vid utgången av år 1982 uppgick bolagets utlåning till
22053 milj. kr. varav 19522 milj. kr. med statsstöd.

Skr. 1983/84:20 43

Vid samma tidpunkt uteslod bolaget med kreditofferler och
kredilavtal på tillsammans drygt 65 500 milj. kr. avseende kreditgivning med
statsstöd (1981 85000 milj. kr.).

Statens kostnad för den statsslödda kredilgivningen har
fram till utgången av är 1982 uppgått till drygt I 645 milj. kr.

SEK:s kostnadsmarginal på 0,25 %, som avser täcka bolagets
hanteringskostnader saml vissa kreditrisker vid statsstödd kreditgivning,
inkluderas numera i del statliga åtagandel medan den löftesprovision SEK uttar
för lämnade kreditofferler är 0,5 % per år.

Bolagels upplåning har i växande grad skett i ullandel. Av
totala upplåningen under år 1982 på 12805 milj. kr. genomfördes 94 % i
ullandel.

Rördseöverskoltet före boksluisdisposilioner och skaller
uppgick för år 1982 rill 146,5 milj. kr. (1981 98,9 milj. kr.). Förbättringen
beror huvudsakligen på rörelsevolymens successiva ökning under året. Efter
skatteavsättning och avsättning av 88 milj. kr. till värderegleringskonlo för
utlåning uppgick nettovinsten till 30,9 milj. kr. Av till 1983 års
bolagsstämmas förfogande slående medel 33,7 milj. kr. beslöts en utdelning av
55 kr. per akrie (1981 60 kr) vilket tog i anspråk 27,5 milj. kr. saml en
avsättning rill reservfonden med 3,1 milj. kr. I ny räkning överfördes 3,1
milj. kr.

Sveriges Investeringsbank AB

Översikt 1982 1981

(milj. kr.) (milj.
kr.)

5 333,1

5 048.6

282.1

272.0

-52.0

2.0

0.0

0,0

6 112,3

6313.1

1 380,4

1 380.4

3,1

3,5

Utlåning

Ränlenello (inkl. provisioner)

Resultat före disp. och skatt

Redovisat årsresultat

Balansomslutning

Redovisat
eget kapital

Investeringar

Antal anställda 1982 1981

51 50

Historik

Sveriges Investeringsbank AB bildades år 1967. Staten
tillsköt i tre olika poster sammanlagt 1 000 milj. kr. i eget kapital.
Sedermera ökades delta år 1978 med 300 milj. kr., varefter det insalta
kapitalet uppgår till I 300 milj. kr. Vid sidan härav har staten ställt en
generell garanti om 5000 milj. kr. för bankens förbindelser. Under de gångna
åren har bankens reservfond tillförts 40 milj. kr. av egna vinstmedel och
reserverna för risker i samband med utlåning höjts till ca 400 milj. kr.

Skr. 1983/84:20 44

Bolagets syfte

Investeringsbanken har till uppgift alt medverka vid
finansieringen av lönsamma investeringar inom näringslivet inriktade på
rationalisering, strukturanpassning och utveckling. Bankens verksamhet omfattar
även exportfinansiering.

Verksamhetens inriktning

Kredilgivningen skall i första hand gälla finansiering av
investeringsprojekt och exporlaffärer, som inte kan tillgodoses av övriga
kreditinstitut.

Verksamheten under år 1982

På grund av det dämpade konjunkluriäge, som rått i Sverige
under en följd av år har bankens ullåningsvolym även under år 1982 endasl visat
smärre förändringar. Inom ramen för en i stort sett oförändrad utlåningsvolym
har väsentliga förändringar ägt rum i utlåningen, på så sätt alt en
förskjutning ägt rum i bankens engagemang mot mindre och medelstora företag och
parallellt härmed har en ökning av antalel utvecklingsföretag kunnat noteras.
Den minskade kredileflerfrågan under senare år beror framförallt på att bankens
kunder bland de större företagen och större projekt minskat i anlal.

Fler ärenden avseende s.k. tillväxtföretag har under året
behandlats i banken. I de flesta fall har insatserna bestått av lån eller
garantier, men i enskilda fall har det också befunnits motiverat alt tillföra
ett företag aktiekapital. Som exempel kan nämnas alt banken tillsammans med AB
Bofors beslutat utöka aktiekapitalet i AB Bofors Nobdpharma. En nyemission har
också beslutals i delägda El-Fi Innovationer AB. Tillsammans med Kalmar
Verkstad AB, Åkermans Verkstad AB och norska intressenter har banken fullföljt
ett beslut från år 1981 alt delta i en nyemission i samband med rekonstruktion
av lastmaskinlillverkaren Br0yt A/S i Norge. Med delta engagemang har banken
gjort sin första större satsning i något av grannländerna.

Ågarkapital har under år 1982 även salsats i UGT
Informationssökning AB, Göteborg. Bolaget är nystartat och skall ägna sig åt
datoriserad sökning av information och informationsförmedling. Ytterligare har
USD I miljon investerats i en s. k. Venture Capilal-fond, vilken främst är
inriktad på minoritetssatsningar i tillväxtförelag i olika branscher. Bankens
intresse baserar sig på förväntningarna om elt ömsesidigt teknik- och
projeklulbyte via fonden mellan företag i USA och i Sverige.

Lånesamarbetet med de regionala utvecklingsfonderna har
visat svagare utveckling än tidigare. Större gemensamma insatser både från
bankens och från fondernas sida till utvecklande av samarbetet är motiverade
och banken är därför för sin del beredd att medverka till nya former för
samarbetet och till överenskommelser därom.

Bankens nettointäkter av räntor och provisioner har under
år 1982

Skr. 1983/84:20 45

fortsatt all växa. Medan nettot är 1981 höll sig vid
ungefär 275 milj. kr., steg del under del senaste årel till 285 milj. kr.
Tillväxten blev något mindre än närmast föregående år, vilkel har sin grund
dels i ett genomsnittligt lägre ränteläge än tidigare, dels i att nyutlåningen
legal på en jämfört med mitten av 70-talel relativt begränsad nivå.

Nelloinläkterna under år 1982 har inte, trots
förbättringen, kunnal uppväga de förluster som banken åsamkats under årel och
som innefattat förluster såväl på den sedvanliga utlåningen som på de av banken
upptagna lånen i utländska valutor. Vad gäller de förra beräknas de kalkylmässigt
som elt genomsnitt för fem år och har under både år 1981 och år 1982 rört sig
om ca 100 milj. kr. per år. De realiserade föriusterna uppgick under de båda
åren till 5 resp. 90 milj. kr. Den senare stora siffran innehåller framförallt
förluster på större engagemang inom skogsindustrin.

Bankens rörelseresultat före kursförändringar uppgick
under år 1982 till ca 155 milj. kr., all jämföras med ca 151 milj. kr. årel
innan.

Statligt räntestöd för vissa krediter

Som ell komplement till de åtgärder i exportfrämjande
syfte, som statsmakterna beslutade år 1978, öppnades möjligheter för företag
med tillverkning i Sverige atl komma i åtnjutande av ränlestöd även vid
leveranser inom landet. En grundläggande förutsättning var atl utländsk
statsslödd kredilkonkurrens kunde påvisas. Låneformen benämnes hempiamatching.
Vid 1981 års översyn av de exportfrämjande insatserna beslutade riksdagen om
förlängd giltighetstid för hemmamatching, dock med en viss begränsning i
förhållande till den praxis som tillämpats tidigare.

Sedan hemmamalchingsystemet infördes (1978) har krediter
till betydande belopp beviljats. En stor del av de beviljade krediterna har
dock aldrig kommit att utnyttjas till följd av alt anbud inte anlagils eller
atl affären avslutats ulan kredilslöd m. m. Av del totala kreditbeloppel
baserat på ansökningar t. o. m. år 1982 kan högst I 500 milj. kr. komma att
utnyttjas. Av dessa har hittills utbetalats 861 milj. kr., varav 315 milj. kr.
under år 1982.

På grund av atl den s.k. consensusränlan har höjts och del
sjunkande ränteläget i Sverige har ränieslödet under år 1982 kommit att minska
i betydelse.

Resultat

Räntenettot uppgick år 1982 till 281 milj. kr., en ökning
med 15 milj. kr. mol föregående år. Räntekostnaderna ökade relativt mer än
ränteintäkterna, vilkel förklaras av de två senaste årens devalveringar, som
påverkat räntekostnaderna för den utländska upplåningen.

Rörelseresultatet före kursdifferenser uppgick till 155
milj. kr., vilket är en liten ökning mol föregående år. Resultatet har då
dragits ned av kalkylmässiga kredilföriusler på 104,8 milj. kr. Årets faktiska
förluster uppgick

Skr.
1983/84: 20 46

till 90 milj. kr. Reserven för osäkra fordringar har vid
bokslutet tillförts 75 milj. kr. men också reducerats bl. a. på grund av alt
tidigare reserveringar realiserats. Netto har reserven minskat med drygt 14
milj. kr.

Rörelseresultatet efter kursdifferenser uppgick till 104
milj. kr. Kursdifferenser exklusive devalveringseffekt uppgick netto till - 51
milj. kr.

Devalveringen under hösten 1982 har lett till ytterligare
förlusl på 156 milj. kr. på bankens utrikes upplåning. Den har i
resultaträkningen redovisats som extraordinär kostnad. Resultatet före
boksluisdisposilioner och skatter blev därmed - 52 milj. kr., vilket har täckts
genom ianspråktagan-de av värderegleringskonlol för utlåning och värdepapper.
Nettoresultat för år 1982 redovisas med O kr.

Ut- och upplåning

Under året utbetalades 1236 milj. kr. på nya lån.
Amorteringar på utlåningen inflöt med 886 milj. kr.

Bankens upplåning uppgick till 252 milj. kr., varav 250
milj. kr. lånades upp på den svenska marknaden.

Amorteringar på tidigare upplåning verkställdes med 470
milj. kr. Av detta belopp föll 245 milj. kr. på utländska lån och resterande
belopp på svenska lån. Antalet anställda var under år 1982 i medeltal 51.

Skr. 1983/84:20 47

Statsföretag AB

Statsföretag AB

översikt 1982 1981

(milj. kr.) (milj.
kr.)

10446,0

15401,0

-1751,9

-1555,6

-1955,3

-
850,8

12957,0

22968,5

1646,1

3601,4

440,0

1 844,0

Omsäuning

Resultat före disp. och skalt

Redovisat årsresultat

Balansomslutning

Redovisat eget kapital

Investeringar

Antal anställda 1982 1981

27701 46080

Statsföretag bildades den I januari 1970 med syfte att
organisatoriskt samordna det stora flertalet av de statliga aktiebolagen. Företagsgruppen
omfattade den I juni 1983 37 direktägda bolag. Dotterbolagen verkar i elt
flertal olika branscher. Bolagens storlek varierar betydligt till både omsättning
och antal anställda. Tyngdpunkten har tidigare legat i basnäringarna med
företag i gruv-, stål- och skogsbranscherna. Basindustriföretagens
konjunkturkänslighet och kapitalbehov kunde dock inte löpande rymmas inom ramen
för Statsförelags resurser. Genom riksdagens beslut avseende proposition
1982/83:68 har staten per den 31 december 1982 förvärvat Statsföretag ABs
aktier i ASSl, LKAB och SSAB för i princip bokförda värden samt i SP och NJA på
särskilda villkor. Detta har medfört åtminstone två för gruppens framtid
väsentliga effekter.

Finansiell rekonstruktion. Statens förvärv ersatte aktielillgångar
ulan avkastning i ett ekonomiskt/finansiellt pressat moderbolag med medel som
dels är räntabla och dels kan användas för att rekonstruera väsentliga sektorer
inom Statsföretagsgruppen. Goda framtidsmöjligheter. Den nya
Statsföretagskoncernen har en helt annan balans mellan resursgenerering och
kapitalbehov än tidigare.

Bokslutet för år 1982 behandlar den nya koncernens
verksamhet.

Vid extra bolagsstämma den 23 mars 1982 tillträdde en
delvis ny styrelse, Robert Nilsson, statssekreterare i industrideparlemenlet,
efterträdde Karl-Axel Linderoth som styrelseordförande. Kari E Åman efterträdde
Per Sköld som styrelseledamot och VD. Den 1 februari 1983 har vice ordföranden,
Bengt Berg, efterträtt Robert Nilsson som styrelsens ordförande.

Under år 1982 har förändringar skett i Statsföretags
organisation. Efter internationellt beprövad modell har Statsföretagsgruppen
indelats i fem affärsområden: Bygg, Kemi, Konsument/Service, Verkstad och
Utveckling/Övrigt. Affärsområdescheferna är normalt ordförande i dotterbolagens
styrelser.

Skr.
1983/84:20 48

Försäljning och resultat

Den fakturerade försäljningen för de företag som från
årsskiftet 1982/83 bildar det nya Statsföretag har trots en positiv utveckling
i många dotterbolag sammanlaget ökat med endast 9% till 10446 milj. kr. (9552
för jämförbara enheter). Detta innebär en nedgång i volym med 2%.

Försäljningsutvecklingen för affärsområde Kemi och
affärsområde Konsument/Service har varit positiv, medan utvecklingen för
affärsområdena Bygg och Verkstad varit negaliv.

För de företag som tidigare utgjorde Statsföretagsgruppen
var försäljningsökningen också 9%, 16775 milj. kr. mot 15401 milj. kr. år
1981.

Genom gruppens förändrade sammansättning minskar
försäljningen till utlandet från 53% år 1981 till 37%.

Rörelseresultatet före avskrivningar har för den nya
Stalsföretagsgrup-pen förbättrats till 714 milj. kr. (556) atl jämföras med en
försämring till 847 milj. kr. (941) i den gamla Slatsföretagsgruppen.

Statsföretags avskrivningar enligt plan har minskat avsevärt
genom förändringen i gruppens sammansällning. Medan avskrivningar i den nya
gruppen uppgick till 327 milj. kr. var motsvarande post under år 1982 för
företagen som ingick i den tidigare organisationen 831 milj. kr.

Åven de finansiella posterna genomgår en kraftig
förändring. Räntenettot för år 1982 uppgår till -392 milj. kr. och valutakurs-
och omräkningsdifferenser, netto, till —351 milj. kr. Valutakurs- och
omräkningsdifferenser, netto, för den gamla gruppen uppgår till -845 milj. kr.
(-513). Av de finansiella kursdifferenserna är -300 milj. kr. resp. -693 milj.
kr. ej realiserade.

Räntenettot för de förelag som ingår i den nya
organisationen har kraftigt försämrats. Nedgången är hänföriig främst till
moderbolaget och dess försörjning av bl. a. ASSl och Beroxo under år 1982.
Nettot i moderbolaget har försämrats med 123 milj. kr. Den i samband med
rekonstruktionen erhållna aktidikviden på 2400 milj. kr. får effekt först från
slutet av mars 1983.

Gruppens resultat efter finansiella intäkter och kostnader
har sjunkit till -299 milj. kr. (-182). När resultatet för ASSl, LKAB och NJA
inkluderas uppgår föriusten till -I 809 milj. kr. (-1 319).

Stalsföretagsgruppens resultat före boksluisdisposilioner
och skatter -1 752 milj. kr. (-1556) är en följd av bl. a. koncernmässiga
realisationsförluster på 580 milj. kr. som uppkommit främst vid statens
förvärv av ASSl m. n., kapitalrillskoll rill ASSl om 500 milj. kr. under den
lid ASSl ingick i koncernen, rekonstruktions- och avvecklingskoslnader på 904
milj. kr., där 365 milj. kr. utgör avsättning till rekonstruktionsreserv och
320 milj. kr. nedskrivning av anläggningarna i Berol Kemi, Beroxo och Laxå
Bruk.

Positiva poster i delta sammanhang är statliga tillskott
om 449 milj. kr. som avser upplösning av ett år 1981 bokfört kapitaltillskott
till Statsföretag AB enligt proposition 1981/82: 125 om 300 milj. kr. samt
upplösning av

Skr. 1983/84:20 49

beskattade reserver avseende Regioninvest och Uddcomb
m.fl. I nettoresultatet -1955 milj. kr. (-851) ingår skall med -249 milj. kr.
(-132) där -117 milj. kr. utgör förändring av latent skall som uppkommer på
grund av alt ASSl m. fl. lämnar gruppen.

Affärsområde Bygg

I afFärsområdet ingår Laxå Bruk, Nyckelhus och Rockwool.

Allmänna konjunklurförhållanden och de förändrade
förutsättningarna för boendefinansieringen har haft en fortsalt dämpande
inverkan på byggnadsverksamheten i Sverige. I reala termer beräknas den totala
byggnads-och anläggningsverksamheten i landet ha minskat med närmare 4%.
Affärsområde Bygg lyckades dock i vissa avseenden genom olika åtgärder
kompensera sig för den vikande marknaden. Åven om försäljningen var ungefär
oförändrad - 1004 milj. kr. år 1982 mol 1043 milj. kr. år 1981 -kunde
resultatet efter finansiella intäkter och kostnader förbättras något, från -44
milj. kr. till -32 milj. kr. Förbättringen är hänföriig främst till Division
Isolerprodukter i Rockwool.

Affärsområde Kemi

1 affärsområdet ingår Berol Kemi, Beroxo, Ceaverken och
KabiVitrum.

Det är kanske inom affärsområde Kemi som de största förändringarna
inom den nya Statsföretagsgruppen äger rum under budgetåret 1982/83, delvis
genom egen kraft och delvis med finansieUt stöd från Statsföretag AB.
Utveckhngen från resultatnivån -177 milj. kr. år 198) till -49 milj. kr. år
1982 beräknas kraftigt fortsätta i positiv riktning under år 1983. Av väsentlig
betydelse är givetvis då den finansiella rekonstruktionen av Beroxo genom en
kraftig nedskrivning av anläggningstillgångarna, men den goda utvecklingen för
såväl Berol Kemi som Ceaverken och KabiVitrum bidrar kraftigt. Tillsammans har
de senare bolagen under år 1982 förbättrat sitt resultat efter finansiella
intäkter och kostnader med över 100 milj. kr.

Affärsområde Konsument!Service

1 affärsområdet ingår ABAB, BSK BS Konsult, Eiser,
Investment AB Procordia, Liber Grafiska, SARA och Serva Promotion. Under år
1983 har följande företag tillkommit som direktägda dotterbolag: Risk
Management Service AB, Saxylle-Kilsund AB och AB Statsföretagens Samköp.

Denna verksamhetssektor, som sammantaget svarar för en
betydande del av koncernens internt disponibla överskott, omfattar förelag med
slora skillnader i inriktning, resultat och framlida förutsättningar.

A ena sidan ingår Procordia, där tobaksseklorn fortsatt
sin tidigare framgångsrika verksamhet med ett myckel gott resultalår, å andra
sidan omfattar affärsområdet också ett stort kvarstående problem i Statsföretagsgruppen
- Eiser. Sammantaget har den fakturerade försäljningen för afFärsområdet ökat
med 14% till 4894 milj. kr. (4291). Resultatet efter finansiella intäkter och
kostnader har ökat med 74% rill 496 milj. kr. (286). 4 Riksdagen 1983184. 1
saml. Nr 20

Skr.
1983/84:20 50

Affärsområde Verkstad

I affärsområdet ingår Kalmar Kockum, Kockumation, Kockums
Industri, Pullmax, SMT Machine Company, Toolboxgruppen och Uddcomb.

Affärsområde Verkstad är den del av den nya
Statsföretagsgruppens verksamhet som hårdast drabbats av
konjunkturutvecklingen. Speciellt inom verkstadsindustrin har marknader och
avslut i såväl USA som Europa krympt till bråkdelar av tidigare nivå. För
affärsområdet totalt har försäljningen visserligen hållits någorlunda
oförändrad i löpande penningvärde -2217 milj. kr. mol 2248 milj. kr. år 1981 -
men resultatet efter finansiella intäkter och kostnader har sjunkit rill -198
milj. kr. (-29).

Affärsområde Utveckling/Övrigt

I affärsområdet ingår Regioninvest i Norr, SID,
Statsföretag International, Svenska Lagerhus, Svenska Skifferolje, Svenska
Utvecklings AB och Svelab.

Regioninvest bildades för att stimulera industriell
utveckling i Norrbottens län. Syftet är att skapa nya
sysselsättningstillfallen i länet. Expansionen och personalökningen har varit
snabb. Medelantalet anställda uppgick år 1982 till 644 personer.

De svåra förutsättningarna för affärsverksamheten i
framför allt Norrbottens inland har emellertid medfört att uppbyggnaden av
Regioninvest krävt stora resurser för produktprogram och marknadsföring. Genom
riksdagsbeslut under mars 1983 tillförs Regioninvest 110 milj. kr. för
föriust-täckning under åren 1982 och 1983. Resultatet före
bokslutsdispositioner och skatter uppgick rill —I milj. kr. (-2) sedan gruppen
erhållit 109 milj. kr. i tillskott från staten och Statsföretag AB.
Regioninvests försäljning uppgick till 226 milj. kr. (170).

1 proposition 1982/83:68 anförs att det är av största vikt
att Regioninvests ogynnsamma resultatutveckling så snabbt som möjligt bryts. I
mitten av februari 1983 anmälde Statsföretag och Regioninvest till regeringen
sin syn på vilka förutsättningar som måste gälla för att fortsatt drift och
utveckling av Regioninvest skall vara möjlig.

Investeringar och lagerutveckling

Den kanske väsentligaste skillnaden mellan den nya och den
gamla Statsföretagsgruppen avser investeringar och kapitalbindning. Medan
Slatsföretagsgruppen tidigare tillhörde landets investeringstyngsta koncerner
med en investeringsvolym på över 2 300 milj. kr. år 1980, uppgår de samlade
investeringarna för år 1982 till 440 milj. kr. Av investeringarna i den nya
Statsföretagsgruppen avser drygt 60% eller 270 milj. kr. investeringar i
KabiVitrum, Kalmar Kockum, Procordia och SARA.

Statsföretagsgruppens kapitalbindning i lager har för de i
den nya organisationen ingående företagen inte ökat i någon större
utsträckning och uppgår till 2896 milj. kr.

Skr. 1983/84:20 51

Finansiering
och soliditet

1982
års nettoresultat uppgick till -1955 milj. kr. På grund av atl förlusten i
väsentlig utsträckning ej är av likviditetspåverkande karaktär har den nya
Statsföretagsgruppens likviditetsbehov inle varit av samma storlek som
nettoförlustnivån indikerat. Totala investeringar (inkl. immateriella
fillgångar) har uppgått till 466 milj. kr. Gruppens finansiella behov har under
löpande verksamhetsår huvudsakligen täckts genom minskning av långfristiga
fordringar och statliga tillskott.

Statsföretag
beslöt under år 1981 all refinansiera ett multicurrencylån på USD 50 milj. med
ett obligationslån på samma belopp. Medlen betalades ut i januari 1982.

Enligt
§ 5 i avtalet med staten angående överlåtelsen av ASSl, LKAB och NJA m.m. har
per den 31 december 1982 Statsföretags efterställda fordran på LKAB om 405
milj. kr. överlåtits till NJA. Betalning har samma dag erhållits genom en
revers på samma belopp. Villkoren i reversen överensstämmer med de lånevillkor
som gällde mellan Statsföretag och LKAB med undantag av att NJAs skuld till
Statsförelag inle är efterställd bolagets övriga skulder och förpliktelser.

Gruppens
likvida medel (inkl. kortfristiga placeringar) var vid utgången av år 1982, om
fordran på staten inkluderas, närmare 400 milj. kr. större än år 1981. 4200
milj. kr. utgjorde drygt 32% av balansomslutningen, medan 3814 miij. kr. i
motsvarande poster år 1981 utgjorde drygt 16%.

Statsföretagsgruppens
skulder i utländska valutor uppgick vid utgången av år 1982 till 1822 milj. kr.
Motsvarande fordringar var 389 milj. kr.

Valutaförluster,
stora tillskott till ASSl, realisationsförluster och omfattande nedskrivningar
har tillsammans lett till förluster på nära 2 miljarder och fallande soliditet.
Trots en i realiteten betydligt starkare ekonomisk/ flnansiell position än år
1981 ligger soliditeten 6,5 procentenheter lägre år 1982- 19,5% (26,0).

Aktiekapitalet i
Statsföretag AB uppgår till 3 150 milj. kr. och reservfonden till 834 milj.
kr. På grund av balanserade förluster från tidigare år, 1982 års förlust samt
förändringarna i Statsföretagsgruppens omfattning föreslår styrelsen och
verkställande direktören bolagsstämman att aktiekapitalet nedsätts till 1500
milj. kr. och reservfonden rill drygt 438 milj. kr. Detta kräver en förändring
av bolagsordningen då denna föreskriver att aktiekapitalet skall uppgå till
lägst 2000 milj. kr.

Strukturförändringar

Genom
riksdagens beslut den 23 mars 1983 avseende proposition 1982/ 83:68 har staten
per den 31 december 1982 övertagit ASSl, LKAB och NJA samt Statsföretags
50-procentiga aktieinnehav i SSAB och SP.

Eiser.
Under året har verksamheten i bl. a. Eiser Konfektion (f. d. Al-gots AB) samt
Eiser Trikå avvecklats. F.d. Hettemarks verksamhet i Enköping har överförts
till Cewilko AB i Malmö och fastigheten sålts.

Skr. 1983/84:20 52

Kalmar
Kockum. Kockum Landsverk har per den 31 december 1982 överförts till Volvo BM
vilket innebär en naturiig samordning av dumper-tillverkningen. Efler förvärv
av Bofors" minorilelsposl i Kalmar Nohab äger Kalmar Kockum 91 % av bolaget.

Kockums
Industri. I samarbete med Hawker Sidddey har Kockums Industri under februari
1983 gått in som minoritetsddägare i två nya joint venture-förelag i
Nordamerika. Delar av den rörelse som Kockums Industri bedrivit i USA och
Canada har övertagits av dessa förelag. Resterande delar av Kockums Industris
nordamerikanska verksamhet skall avvecklas.

Rockwool.
Laxå Bruks AB har överförts till Statsföretag AB och bildar därmed ett
direklägl dotterbolag. Rockwool övertog i samband med Vä-nerskogs konkurs
samtliga aktier i Delax Fiber AB. Aktierna har sedermera överlåtits till Deje
Fastighets AB i vilkel Statsföretag genom Laxå Bruks AB har 20% av aktierna.

SARA.
Den I januari 1983 har i moderbolaget ingående divisioner ombil-dats till
dotterbolag - SARA Hotels AB, SARA Restauranger AB, SARA Fast Food AB och SARA
Företagsservice AB har bildals.

Serva
Promotion. Beslut om avveckling har fallats. Överenskommelse har träffals med
HDF-bolagen i Halmstad om övertagande av huvuddelen av Servas nuvarande verksamheter
jämte viss personal.

SMT-Pullmax.
Fr.o.m. år 1982 har gruppen uppdelats i ell antal separata bolag - SMT Machine
Company, Pullmax och Toolboxgruppen i Stockholm.

Statsföretag
AB. Fr.o.m. den I januari 1983 har Statsförelags enheter för försäkringar och
inköpssamordning ombildats till aktiebolag under namnen Svenska Risk Management
Service AB resp. AB Statsföretagens Samköp. Statsföretag har via Statsförelag
Inlernalional öppnat ett repre-senlationskonlor i Moskva.

Statsföretag
International. Under år 1982 och i början av år 1983 har bolagets intressen i
handelsföretaget Lynlraco i Nigeria avvecklats.

Toolboxgruppen
i Stockholm. Bolaget har bildats under år 1982 för alt förvalta aktierna i
mindre verkstadsföretag. Bolaget omfattade vid slutet av året Carbox,
Finsliparna, Limsta Produkter och Thörns Mekaniska Verkstad.

Verksamheten
under år 1983

Den
långsamma konjunkturuppgång som förväntas under år 1983, del förbättrade
räntenettot från rekonstruktionen, begränsade valutaföriusler och en positiv
utveckling för många av dotterbolagen formar en ny resultatbild för gruppen.

Utvecklingen
för ABAB, Berol Kemi, Ceaverken, KabiVitrum, Kalmar Kockum, Procordia, Rockwool
och SARA gör att gruppens resultat efler finansiella intäkter och kostnader för
år 1983 bedöms bli positivt.

Skr. 1983/84:20 53

ABAB, Allmänna Bevaknings AB

Översikt 1982 1981

milj. kr. milj.
kr.

276,7

2.'i0,3

17,6

6,9

0,0

0.4

105,1

86,6

6,2

6,1

5,9

7.6

Omsättning

Resultat före disp. och skatt

Redovisat årsresultat

Balansomslutning

Redovisat eget kapital

Investeringar

Antal anställda 1982 1981

2 210 2132

ABAB, Allmänna Bevaknings AB, bildades år 1964 efler elt
riksdagsbeslut där två syften angavs. Dels all svara för bevakningen av
särskilt viktiga statliga totalförsvarsobjekl och dels all vidmakthålla
konkurrens på säkerhetsmarknaden
i Sverige.

ABAB-gruppen består av moderbolaget och dotterbolaget
Svenska Vakt AB, som dnvs i kommission för moderbolaget. Gruppen har verksamhet
på elt 50-tal platser i hela landet och sysselsätter nu 2200 årsanslällda.

Verksamheten inriktas på att leverera ett fullständigt
säkerhetsskydd, dels med egna tjänster som bevakning, skyddsplanering,
värdetransporler, åtgärdsservice m. m. och dels i kombination med modern teknik
och kompletterande tjänster från samarbetspartner.

Under år 1982 genomfördes ett omfattande
rationaliseringsprogram för att öka lönsamhet och effektivitet. Resultatet blev
en vinstökning från 6,9 milj. kr. rill 17,6 milj. kr.

Samma är utarbetades en ny organisationsstruktur för
företagsgruppen, som efter förhandlingar trätt i kraft år 1983. Den nya
organisationen innebär en konsekvent genomförd marknadsorientering, delegering
och anpassning till företagets nya strategi.

Moderbolaget har uppnått en mindre ökning av
produktionsvolymen trots inskränkningar hos moderbolagets huvudkund staten som
tvingats till besparingar. Svenska Vakt som främst verkar på den privata
marknaden har expanderat mest och erövrat nya marknadsandelar samtidigt som
lönsamheten avsevärt förbättrats.

Moderbolagets enheter i Stockholm kommer mot slutet av
året atl sammanföras i nya gemensamma lokaler, vilket beräknas öka
effektivitet och flexibilitet men också att medföra extraordinära kostnader
under året.

Företagsgruppens omfattande utvecklingsprogram fortsätter
under år 1983 då både ett nytt servicekoncept och ett nytt
serviceleveranssystem implemenleras, vilket beräknas ge ABAB en god plattform
för vidare utveckling under 1980-talet.

Under år 1983 förutsätts en fortsalt måttlig expansion och
oförändrad lönsamhet.

Berol Kemi AB

Översikt 1982 1981

(milj. kr.) (milj.
kr.)

705,6

559,0

3,3

-30,4

0,0

-26,6

531,3

520,2

51,9

51,9

20,9

43,6

Omsättning

Resultat
före disp. och skatt

Redovisat
årsresultat

Balansomslutning

Redovisai eget kapital

Investeringar

Antal anställda 1982 1981

694 743

Den europeiska pelrokemin är sedan några år inne i en
strukturkris. De samlade förlusterna inom den tunga petrokemin i Västeuropa
uppgick år 1982 till mer än I 000 milj. kr. i månaden. Även om vissa
strukturåtgärder genomförts kvarstår i allt väsentligt grundproblemen — stort
kapacitets-överskott och splittrad produktionsstruktur.

Berols syfte och verksamhetsinriktning

Berols syfte är atl med utgångspunkt från sin
grundteknologi inom ylkemi och kolloidkemi, där företaget har mer än 40 års
erfarenhet, medverka till att förbättra kundernas produkter eller processer,
att spara energi och minska hälsorisker. Förelagets aflarsutveckling är mål-
och programstyrd och koncentrerad till fyra användningsområden: cellulosa och
papper, gruvor och energi, verkstäder saml byggmaterial.

Verksamheten under år 1982

Under år 1982 har Berol fortsatt att koncentrera
affärsutvecklingen till specialkemin inom elt fåtal stödområden. Företaget
satsade sammanlagt 12 milj. kr. på tio strategiska projekt. Flera av dessa
utvecklingsprojekt kan redan nu bedömas ha betydande framrida
intjäningsförmåga.

Produktionen har effektiviserats. Så är Berols
etenoxidfabrik, vilken tillverkar huvudråvaran till övriga fabriksenheter, nu
en av Västeuropas mest koslnadseffektiva producenter.

Väsentliga förbättringar av tillverkningsprocessen för
etylenaminer har medfört, att kostnadseffektiviteten nu är ca 30 % bättre än
den traditionella EDC-processen, som tillämpas av flertalet konkurrerande
tillverkare.

Marknadsorganisationen har givits en mer modern
utformning. Genom en utbyggd internationell försäljningsorganisation har Berol
uppnått ökad slagkraft i marknaden. Försäljningen ökade med 25 % och
exportandelen rill 75 %.

Resultatet för är 1982

Trots fortsatt struklurkris inom petrokemin och
lågkonjunktur redovisar Berol för år 1982 en väsentlig resultatförbättring före
avskrivningar och

Skr.
1983/84:20 55

räntor;
från -11,6 milj. kr. år 1981 till 4-45,4 milj. kr. år 1982.
Resullalför-bällringen sammanhänger främst med en stark resultatförbättring
inom Division Amin och en förbättrad produktionsekonomi inom Division EG från
och med andra halvåret. Prestationskemin inom Division Ylkemi visar fortsall
god lönsamhet. Den mycket svaga byggkonjunkturen i Europa och USA har däremot
slagit hårt mot Division Kolloidkemi.

Ökade
kapitalkostnader i form av avskrivningar, räntor och valulakurs-föriuster drog
dock ned resultatet till -17 milj. kr. före extraordinära poster. I samband med
bokslutet har Statsföretag lämnat ell aktieägar-tillskotl, vilket medfört att
Berol visar ett nollresultat för året.

Framtidsutsikter

De
senaste årens effektiviseringsåtgärder har förbättrat förelagels konkurrenskraft.
För år 1983 planeras inga större investeringar, ej heller någon personalökning.
Trots fortsatta, ogynnsamma marknadsförutsättningar förutser Berol en
ytterligare försäljningsökning om 25 % under år 1983 samt ett positivt
resultat.

Beroxo
AB

Översikt 1982 1981

(milj. kr.) (milj.
kr.)

395,0

322,0

6,0

1,0

5,0

0,0

254,0

587,0

25,0

20,0

9.4

21,0

Omsäuning

Resultat
före disp. och skatt

Redovisat
årsresultat

Balansomslutning

Redovisat
egel kapital

Investeringar

Antal anställda 1982 1981

240 185

Beroxo AB bildades i december 1978. Verksamheten i Beroxo
innefattar försäljning och produktion av oxoprodukter och mjukningsmedel.
Produktion av butyraldehyd, oktanol och mjukningsmedel sker vid oxoprojektets
nya anläggningar på Sandenområdet i Stenungsund. Oktansyra produceras vid
Domsjöanläggningarna som företaget arrenderar av Berol Kemi.

Beroxo som
tidigare var delägt av Berol Kemi övertogs år 1979 direkt av Statsföretag.
Under år 1980 påbörjades en överföring av operativa funktioner från Berol till
Beroxo. Under år 1981 har styrelse och verkställande ledning som tidigare var
gemensamma för Berol och Beroxo ersatts med en ny styrelse och egen
verkställande ledning.

Verksamheten under år 1982

År
1982 präglades av fortsatt lågkonjunktur och överkapacitet för petrokemiska
produkter. Lönsamheten blev starkt tillbakapressad för flertalet

Skr. 1983/84:20 56

företag
i Västeuropa och Japan. I USA blev verkningarna mindre på grund av en
gynnsammare råvarusituation.

I
Beroxos marknader stagnerade efterfrågan — och konkurrenssituationen tillät
endasl priser omkring driflskostnadsnivå. Denna situation förväntas råda även
under är 1983.

Produklionsanläggningarna,
framför allt de på Sandenområdel i Stenungsund, effektiviseras fortlöpande.
Under året har utbytesförbällringar motsvarande ca 14 milj. kr. uppnåtts.
Ingående studier har gjorts för att utröna potentialen för ytterligare
förbättringar. Resultatet av dessa tillsammans med bedömningar av ledande
konkurrenters situation ger vid handen att Beroxo marknadsmässigt/tekniskt bör
kunna hävda sig väl.

Produktion.
Under året fattades beslut om utökning av tillverkningskapaciteten på Sanden
samt beslut om modernisering av anläggningarna i Örnsköldsvik. Avvecklingen av
etanolbaserade lösningsmedel genomfördes planenligt.

Försäljning
och resultat. På marknadssidan har arbetet koncentrerats på all konsolidera
uppnådda positioner. Budgeterad volym har i stort kunnal infrias. Beroxos
försäljning uppgick till 395 milj. kr. (321). Av försäljningen har endasl en
ringa del levererats till andra företag i Statsföretagskoncernen. Däremot har
Berolkoncernens internationella försäljningsnät anlitats för ca 20% av
faktureringen. Inköpen från övriga koncernföretag var obetydliga.

Arbetet
med att trimma in anläggningarna har bedrivits målmedvetet. Under främst sista
kvartalet har uppnådda förbättringar lett fram till atl verksamheten täckt sina
kostnader exklusive kapitalkostnader.

Koncernens
resultat efter finansiella intäkter och kostnader uppgick till -154,3 milj. kr.
(-172,5). Kapitalkostnaderna - avskrivning och finansiella poster - belastar
resultatet med 128,6 milj. kr. (132.1) Av dessa kostnader avser 83,7 milj. kr.
(90,2) räntor till moderbolaget.

Under
hösten har, med hjälp av externa konsulter, genomförts en utredning
beträffande förelagels nuvarande och förväntade framtida marknadssituation och
kostnadsstruktur. Resultaten av denna utredning utmynnade i bedömningen atl
Beroxos konkurrenskraft ligger väl i nivå med ledande konkurrenter.
Lönsamhetsnivån under de närmaste åren bedömdes dock inle medge täckning av
kapitalkostnader för befintliga anläggningar. Statsföretag beslöt därför
genomföra en finansiell rekonstruktion av företaget i 1982 års bokslut under
förutsättning alt riksdagen beslutar i enlighet med regeringens proposition
1982/83:68 om rekonstruktion av Slatsföretagsgruppen.

I
samband med bokslutet har från Statsföretag således erhållits
aktie-ägartillskott med 442,5 milj. kr. för täckning av rörelseförlust avseende
år 1982 samt för avsättning till värderegleringsreserv för anläggningstillgångar.
Det redovisade nettoresultatet för året uppgick därefter till 4,9 milj. kr.
Dessutom avses 100,0 milj. kr. av Statsföretags fordran på Beroxo om-

Skr. 1983/84:20 57

vandias per den I januari 1983 till ett föriagslån som
tills vidare skall löpa utan ränta och amortering.

Anläggningsinvesteringar. Koncernens investeringar i
anläggningar uppgick till 9,4 milj. kr. (20,7). Beloppet avser effektivisering
av anläggningar i Örnsköldsvik saml kapacilelshöjning och effektivisering av
anläggningarna på Sanden.

Vid Katalys AB i Nol har investerats 0,1 milj. kr. (2,0).

Personal i Örnsköldsvik som tidigare varit anslälllid i
och inhyrts från MoDo har från och med år 1983 anställts i Berol Kemi AB.
Fortsättningsvis hyrs denna personal ut till Beroxo.

Genomsnittligt sysselsatte Beroxoverksamheten 321 personer
inklusive inhyrd personal i Örnsköldsvik.

Framtidsutsikter för år 1983

Marknadsläget bedöms fortsalt svagt med global
överkapacitet och pressade lönsamhetsmarginaler. Med hänsyn till planerade
ytterligare effektiviseringsåtgärder saml den av Statsföretag genomförda
finansiella rekonstruktionen bedöms dock utsikterna enligt Beroxo goda att nå
ett positivt resultat för år 1983.

BSK BS Konsult AB

Översikt 1982 1981

(milj. kr.) (milj.
kr.)

71,4

57,7

1.1

0,8

0,0

0,0

19,7

16,1

1,3

1,3

0,9

0,5

Omsättning

Resultat
före disp. och skatt

Redovisat
årsresultat

Balansomslutning

Redovisat
eget kapital

Investeringar

Antal anställda 1982 1981

206 204

BSK BS Konsult AB är ett konsultföretag inom
byggnadsområdet.

Bolaget startades år 1966 med syfte dels atl ge ett kvalitelsmässigt
tillskott till konsultverksamheten i landet, dels tillhandahålla speciella
projekteringstjänster åt byggnadsstyrelsen.

Bolagets omfattning.

BSK-gruppen består av moderbolaget BSK BS Konsult AB i
Stockholm med avdelningar för arkitektur, byggnadskonstruklion, VVS och
inredning saml de helägda dotterbolagen Fojab Arkitektkontor AB i Lund,
Klem-mings Arkitektkontor AB i Eskilstuna, Energo, Energi- och VVS-kon-sulter
AB i Göteborg och Karlstad, Skandinaviska Projektlednings AB, Skandinavprojekt,
i Stockholm och Göteborg med avdelningar för projekt-

Skr.
1983/84:20 58

ledning, koslnadsslyrning och planering samt Innovenl AB i
Stockholm med specialinriktning på området arbetsmiljö och luftföroreningar.
Viss ullandsverksamhet bedrivs genom AB SACCOS, Stale and Cooperalive
Consullanls of Sweden, i Stockholm. I Norge drivs projektledningsverksamhet i
delägda dotterbolaget Skandinavprojekl AS, Oslo.

Tjänsterna omfattar projekterings- och
utredningsverksamhet, projekt-och byggledning samt koslnadsslyrning - hantering
av kompletta byggprojekt eller spedalistinsalser.

Verksamheten under år 1982

Den dåliga byggkonjunkturen har försämrats ytteriigare
under år 1982. Sysselsättningen i byggkonsullbranschen har fortsall alt sjunka,
främst för arkitekter och byggkonstruklörer samt på den kommunaltekniska sidan.
För BSK-gruppen har orderingången varit någorlunda tillfredsställande trots
konjunkturen och produktionsvolymen överträlTar budget. Volymsökningen ligger
väsentligen inom VVS-enbeterna och i Skandinavprojekt medan arkilektsidan haft
svagare uppdragsingång. Lönsamheten har försämrats något dels på grund av
beläggningssvårigheter på arkilektsidan, dels beroende på atl omkostnaderna
ökat snabbare än lönerna och de lönepåslag som avses täcka kostnader och vinst.
Resultatet belastas av kostnader för bl. a. utveckling av det nystartade
företaget Innovenl, marknadssatsning i Norge m. m. Faktureringsbeloppen har
ökat mer än vad som motsvarar produktionsökningen genom att ett par slora
faslprisuppdrag avslutals under året. Utvecklingen av marknader utanför
byggnadsstyrelsens område har fortsatts. Den förstnämnda svarar nu för mer än
hälften av uppdragsvolymen och utgörs till omkring lika delar av statliga,
kommunala och industribeställare. Som elt led i tjänsle- och
marknadsutvecklingen har företaget Klemmings Arkitektkontor AB i Eskilstuna
förvärvats under året och ell projektledningsföretag, Skandinavprojekl A.S.,
startats i Oslo. För atl vidare utveckla och exploatera BSK:s kunskaper inom
området föroreningsspridning i luft har ett bolag, Innovenl AB, startats. Under
året har främst syslem för närutsug av narkosgaser tagits fram. De första
installationerna skedde kring årsskiftet 1982/83. Utvecklingsarbetet fortsätts
inom området stadsförnyelse, ombyggnad, drift och underhåll.

Sammantaget innebär utvecklingen både en diversifiering
och en fördjupning inom några nischer som väntas växa påtagligt trots de
tveksamma utsikterna för byggkonjunkturen.

Skr. 1983/84:20 59

Ceaverken AB (CEA)

Översikl 1982 1981

(milj. kr.) (milj.
kr.)

156,4

140,1

41,0

20,1

7.8

7,8

148,3

108,7

46,3

30,4

4,1

3,6

Omsättning

Resultat före disp. och skatt

Redovisai årsresultat

Balansomslutning

Redovisat eget kapital

Investeringar

Antal anställda 1982 1981

190 206

* motsvarande enheter

Bolagets syfte

Ceaverken grundades år 1939. Ändamålet var tillverkning av
fotopapper. Redan efter elt par år började staten intressera sig för
företaget, i vilket de såg en möjlighet att tillförsäkra landet inhemsk
tillverkning av olika fotoprodukler, bl. a. rönlgenfilm och något senare, år
1943, gick staten in som ägare av företaget. Under det då pågående kriget i
Europa tillgodosågs en hel del av landets behov av bl.a. röntgenfilm just från
Ceaverken.

Ceaverken ingick i Statsföretagsgruppen från starten.
Ungefär samtidiél i slutet av 1960-lalet installerades en ny gjutmaskin i
företaget, vilket ökade kapaciteten avsevärt och företaget startade en
omfattande export runt om i världen, bl. a. till USA.

År 1973 förvärvades Scanfors AB, som tillverkade fotokemikalier
och bedrev silveråtervinning från fotografiskt material.

Fram till år 1977 var röntgenfilm företagels huvudsakliga
produkt. Då lanserades en ny produkt, fotosättningspapper, för den grafiska
industrin, vilken liksom rönlgenfilmen numera exporteras över stora delar av
väriden.

Samhällets intresse för företagel såsom en inhemsk garant
för tillförsel av olika fotografiska material kvarstår. Under år 1980 har
sålunda avtal träffats med överstyrelsen för ekonomiskt försvar (ÖEF) om
försöijnings-beredskapsersältning till företaget mot att företaget lämnar
garanti för alt bibehålla produktionskapacitet för röntgenfilm,
fotosättningspapper och fotopapper. På detla sätt tillförs bolaget under åren
1980, 1981 och 1982 10 milj. kr. per år. Syftet med denna kapitaltillförsel är
atl förstärka företagets finansiella ställning och därmed företagets möjlighet
alt klara tillfälliga störningar inom det starkt konkurrensutsalta område
företagel är verksamt inom.

Företagels syfte är alltjämt att tillverka olika fotografiskt
material. Målsättningen är all inom den närmaste framtiden kunna täcka de
primära behovsområdena inom medicinsk röntgen och inom den grafiska industrin
för tillverkning av tidningar.

Skr. 1983/84:20 60

Verksamheten
under år 1982

År
1982 utgör slutpunkten på den år 1980 inledda treåriga rekonstruk-lionsplanen
tillsammans med ÖEF. Under dessa år har företagel frigjort sig från avlal av
olika slag som hämmat företagets handlingsfrihet. Detta har medfört all
förelaget idag besitter full frihet atl utifrån egna förutsättningar välja
marknader och verksamhetsinriktning.

Resultaten
har under de sista åren ökat successivt. År 1982 har varit ett speciellt bra
år. Resultatet uppgår till 41 milj. kr. före boksluisdisposilioner och skall,
en ökning med 20.9 milj. kr. eller 104% jämfört med föregående år. Moderbolaget
Ceaverken AB har sin verksamhet förlagd till Strängnäs, varifrån även all
tillverkning inom gruppen bedrivs. Därtill har företaget egna försäljningsbolag
i Tyskland och USA. Det totala antalel anställda inom gruppen är 190 personer,
sedan Scanfors AB med ca 40 anställda avyttrades till Stena Metall AB per den I
januari 1982.

Företaget
marknadsför sina produkter röntgenfilm, fotosättningspapper inkl. dess kemi
över hela världen. Huvudmarknaderna är de skandinaviska länderna och på
kontinenten England. Tyskland och Italien. Åven marknaden i USA har vuxit
sedan försäljningen där åter upptogs år 1981.

AB
Eiser

Översikt 1982 1981

(milj. kr.) (milj. kr.)

696.1

706,1

- 6,9

-84,2

-12,8

-85,4

515,3

504,9

40,9

53,7

26,0

21,4

Omsättning

Resultat före disp. och skalt

Redovisai årsresultat

Balansomslutning

Redovisat eget kapital

Investeringar

Antal anställda 1982 1981

3 758 4440

Bolagets
omfattning

Eiserkoncernen
är Skandinaviens största tekoförelag med 3 758 anställda varav ca 865 i
Finland. Koncernen som ingår i Slatsföretagsgruppen, bildades år 1978 genom ett
samgående mellan all statsägd textil- och konfekrionsindustri (AB Eiser, Algots
AB, Nyland Mattor AB, SweTeco-gruppen, Trivab Konfektions AB saml Stigtex AB)
med AB Eiser som moderbolag. Huvudkontoret ligger i Borås.

Produklprogrammet
omfattar hela tekoområdet från grundtextil tillverkning vid spinnerier och
väverier till färdigsydda produkter.

Verksamheten
under år 1982

Eiser-koncernens
svårigheter bör bl. a. ses mot bakgrund av den svenska tekoindustrins problem.
Under en lång rad av år har importen av

Skr.
1983/84:20 61

tekoprodukter
ökat på bekostnad av svensktillverkade varor. Denna utveckling har sin orsak i
dels all svensk tekoindustri arbetar med de högsta arbetskostnaderna i världen,
dels att det är svårt alt tillräckligt snabbt ändra strategi mol mer avancerad
produktutformning, service och marknadsföring. För svenska riilverkare har det
varit en omöjlig uppgift alt priskonkurrera med lågkostnadsländerna om enkla
produkter tillverkade i stora serier. De företag i branschen som satsat på
produkter av hög kvalitet, egna varumärken saml en effektiv marknadsföring har
haft den bästa lönsamheten. För många av Eiser-koncernens dotterbolag har förändringar
i denna riktning skett sedan koncernen bildades den I januari 1978.

Under år 1982 har
verksamheten starkt präglats av neddragningar av sysselsättningen saml en
decentralisering av koncernens organisation. Genom rationaliseringarna har
antalet årsanslällda i koncernen minskat med 924 personer till 3469. Som
jämförelse kan nämnas att antalet årsanslällda vid koncernens start var 5964
personer. Rationaliseringarna har inle enbart varit kostnadskrävande utan även
fordrat mycket slora insatser av koncernledning och berörda dotterbolags
företagsledningar, vilkel i sin tur inverkat störande på den normala
verksamheten.

Koncernens
fakturerade försäljning uppgick till 697 milj. kr. (706) och rörelseresultatet
före avskrivningar till 4 milj. kr. (-24). Efter avdrag för avskrivningar
enligt plan samt finansnelto blev resultatet efter finansiella intäkter och
kostnader -55 milj. kr. (—70). Resultatet före boksluisdisposilioner och
skatter blev -7 milj. kr. (-84) efter bl. a. aktieägartillskott med 104 milj.
kr. (2) från Statsföretag AB samt belastning med kostnader för avvecklingar på
56 milj. kr. (10). Investeringar i anläggningar och maskiner uppgår till 26
milj. kr.

Åven
om koncernen totalt visar negativt resultat, kan framhållas atl flera dotterbolag
har uppnått positiva resultat under år 1982. Främst gäller detta de finska
företagen Eiser Trading Oy och Suomen Eiser Oy samt AB Malmö Strumpfabrik,
Eiser Slrump AB och Oscar Jacobson AB.

Under
år 1983 kommer fabriken i Karlskrona inom Trivab Konfektions AB atl avvecklas,
vidare samordnas slrumpverksamheien till ett företag, AB Malmö Strumpfabrik,
trikåverksamheten i Halmstad och Malmö till elt företag, Eiser Trikå i Malmö
AB.

Åven
om resultatet blir bättre genom rationaliseringarna förutses fortsatta
förluster under år 1983. Fr. o. m. år 1984 kommer Björn Borg-projektet att
resultatmässigt ge draghjälp till koncernen.

AB ID-kort

Översikt 1982 1981

(milj. kr.) (milj.
kr.)

38,2

33,3

-0,1

-1,1

1,0

0,4

28,5

27,1

7,9

7,1

2,1

2,0

Omsättning

Resultat
före disp. och skatt

Redovisat
årsresultat

Balansomslutning

Redovisai
eget kapital

Investeringar

Antal anställda 1981 1980

134 149

AB ID-kort bildades år 1968. Ändamålet med företaget är
att på affärsmässiga grunder marknadsföra, utveckla och tillverka system och
utrustning för lösning av marknadens identifierings- och verifieringsproblem,
i första hand där krav ställs på hög säkerhet. Företaget ägs av Telefon AB LM
Ericsson, Statsföretag AB och Sparbankernas Förvaltnings AB.

Moderbolagets produktprogram omfattar ID-kort, körkort,
tjänste- och förelagskort, färdtjänstkort, flygcertifikal och andra slag av
behörighels-kort. Dotterbolaget Idenlidalas produktprogram omfattar
transaktions-kort, kreditkort, patientkort med kringutrustning samt prägling,
kodning och distribution av sådana kort. Veridenta slutligen tillverkar och
installerar inpasserings- och registreringssystem.

Moderbolagets resultat påverkades år 1982 ogynnsamt genom
senare-läggning av körkortsleveranser från år 1982 rill åren 1983-1985. På
grund av befarad inkurans har rörelseresultatet före avskrivningar belastats
med kostnader om 629000 kr. gällande nedskrivning av varulager.

Genom återtagna marknadsandelar, ökad försäljning och
personalreduceringar åstadkom Identidata-Sweden AB en förbättring av
resultatet.

Försäljningen av Veridenlas produkter fördubblades och
resultatet förbättrades avsevärt jämfört med år 1981. Under året utvecklades
elt nytt inpasseringssystem i nära samarbete med LM Ericsson Tdemaieriel AB.

För moderbolaget förväntas, bl. a. på grund av ökade
leveranser av körkort, år 1983 ge elt tillfredsställande resultat.

För Identidata-Sweden AB förväntas ökade leveranser av
såväl kort som maskiner ytterligare förbättra resultatet.

För AB Veridenta förväntas något lägre utleveranser ge elt
minskat men dock tillfredsställande resultat.

Allt sammantaget beräknas detta ge ett förbättrat resultat
för ID-grup-pen under år 1983.

Skr. 1983/84:20 63

Investment AB Procordia

Översikt 1982 1981

milj. kr. milj.
kr.

2 132,0

1771,5

525,9

380,7

76,9

76,0

2910,1

2 586,6

687,5

635,7

101.6

134,7

Omsättning

Resultat före disp. och skatt

Redovisat årsresultat

Balansomslutning

Redovisat eget kapital

Investeringar

Antal anställda 1982 1981

3 796 3927

Procordia är moderbolag för den underkoncern inom
Statsföretag AB vars huvudsakliga verksamhet avser konsumentvaror till
dagligvaruhandeln. Tobaksbolaget är ursprunget till denna koncernbildning.
Bolaget, som bildades år 1980, handlägger gemensamma uppgifter för koncernen såsom
övergripande organisationsfrågor, diversifierings- och utvecklingsfrågor,
långsiktig finansförvaltning och juridisk rådgivning.

Tobakssektorn är hell dominerande inom Procordiakoncernen.
Svenska Tobaks AB och dess dotterbolag i Holland, som i sin tur äger
dotterbolag i närliggande länder, svarar sålunda för ca 70% av koncernens
totala omsättning. Resultatet efler finansnelto för Tobaksbolaget och dess
dotterbolag blev 175 milj. kr. mer än årel innan. Det goda resultatet
förstärktes av några onormala inslag år 1982. Den av regeringen i december
aviserade tobaksskattehöjningen i början av år 1983 ledde till en kraftig
hamstring redan före årsskiftet - särskilt ifråga om cigaretter, vars
försäljning kom atl översliga föregående års med 5%. Prisvinsler på förbrukade
varor -huvudsakligen råtobak - kom atl fördubblas jämfört med året innan och
uppgick rill ca 140 milj. kr.

Av Procordiagruppens livsmedelsföretag visade Ekströms
Livsmedels-Produkter AB en god utveckling. Jede-Automater AB hade ungefär samma
resultat som föregående år. Agenturföretaget AB Hugo Österberg hade med hänsyn
till förhållandena på marknaden ell tillfredsställande resultat.

Sinjetgruppen sålde under året sektorn för
konsumentprodukter och kommer efter omorganisation och avveckling av USA-bolagen
all bestå av två företag, Sinjet AB (tillverkning av shp- och polermaskiner
saml indu-slriborslar) och Akvamatik AB (försäljning av självvatlnande
växtkärl). Resultaten för år 1982 var otillfredsställande, varför
saneringsåtgärder pågår.

Vilhelmina Plast AB:s nya projekt - tillverkning av en
helt ny plastcykel — blev på grund av olika omständigheter ett misslyckande
under år 1982, vilket hade till följd att bolaget redovisade en myckel stor
förlusl.

Svenska AB Navigatör, som har 14 direktrapporterande
dotterbolag, hade ell negativt koncernresultal - dock en avsevärd förbättring
jämfört med år 1981. Ett flertal bolag har en intressant potential och
uppvisade redan år 1982 resultat som överträffade budget.

Skr.
1983/84:20 64

Antalet anställda var vid årsskiftet ca 3710. Det innebär
en nedgång under året med ca 150, vilken huvudsakligen är hänförlig till
Tobaksbolaget med dotterbolag och Sinjet.

Investeringar i anläggningar uppgick för gruppen totalt
till 99,5 milj. kr., varav 23,9 milj. kr. är hänförligt till fasligheter och
75,6 milj. kr. rill maskiner.

Procordiakoncernens resultat efter finansiella poster
ökade med ca 177 milj. kr. till 509 milj. kr. Överskottet år 1982 påverkades
särskilt starkt av inflationen. Elt inflalionsrensal resultat ligger på nivån
320 milj. kr. I koncernbokslutet har avsatts till Statsföretag dels 293 milj.
kr. i koncernbidrag, dels 25 milj. kr. i utdelning.

Med nu föreliggande planer och budget skall enligt
Investment AB Procordia också år 1983 kunna ge en tillfredsställande
koncernvinst. Bolagen utanför tobaks- och livsmedelssektorn bör kunna bidra
till en resultatförbättring.

KabiVitrum AB

Översikt 1982 1981

(milj. kr.) (milj.
kr.)

1047,0

883,0

81,0

4,0

0,0

2,0

1 097,0

1023,0

259,0

179,0

46,0

49,0

Oms ä uning

Resultat f ö re disp. och skatt

Redovisat årsresultat

Balansomslutning

Redovisat eget kapital

Investeringar

Antal anställda 1982 1981

2 226 2 329

Koncernen bildades år 1972 sedan Statsföretag AB under år
1971 förvärvat samtliga aktier i AB Kabi med dotterföretag. AB Kabi förvärvade
samma år Vilrum AB och ACO Läkemedel AB under medverkan av Statsföretag ÄB. I
KabiVitrum AB ingår sedan år 1978 SweDrug Consulting AB och KabiGen AB.

Koncernen utvecklar och marknadsför internationellt en
grupp läkemedelsprodukter av främst bioteknologisk natur samt erbjuder
härutöver ett något bredare sortiment av läkemedel och närbesläktade produkter
på den svenska marknaden. Intravenös näringsrillförsd, produkter framställda ur
blodplasma samt tillväxthormon är koncernens viktigaste områden.

Koncernens försäljning har under år 1982 uppgått till
1031,7 milj. kr. (874 milj. kr.). Av ökningen, 18%, faller på volymökning ca
10% och på prisökning ca 8%. Försäljningens utlandsandel var 57% (54).

Koncernens rörelseresultat efter avskrivningar enligt plan
uppgick till 142,4 milj. kr. (89,3). Motsvarande resultat för moderbolaget var
143,0 milj. kr. (86,8).

Skr. 1983/84:20 65

Antalel anställda som under år 1981 till följd av den
fortsatta omorganisationen av koncernen minskade med ca 100 årsanslällda har
under år 1982 minskal med ytteriigare ca 100 årsanslällda, varav 55
årsanslällda i Sverige.

Koncernens investeringar i anläggningar har uppgått till
45,9 milj. kr. (49,2).

Statsföretag AB:s långfristiga förlagslån på 100 milj. kr.
har under år 1982 löpt utan ränta. Lånet är även räntefrilt under är 1983.

Verksamheten i de utländska dotterbolagen har utvecklats
planenligt. Cutter-Vilrum Inc. har under år 1982 börjat ge överskott.

KabiVilrums verksamhet förväntas även år 1983 utvecklas positivt
och medföra en ytteriigare resuitatförbällring.

Kalmar Kockum AB

Översikt 1982 1981

(milj. kr.) (milj.
kr.)

836,9

808.8

-20,1

10,6

-18,6

-9,1

859,7

853.6

111,1

129.7

55,4

51,4

Omsättning

Resultat
före disp. och skatt

Redovisat årsresullat

Balansomslutning

Redovisai
eget kapital

Investeringar

Antal anställda 1982 1981

I 456 I 745

Kalmar Kockum AB tillverkar rälsfordon, gaffeltruckar och
lastbärar-system. Den 31 december 1982 överläts 100% av Kockum Landsverk med
knappa 300 anställda Ull Volvo BM. Drygt 100 milj. kr., varav ca 46 milj. kr.
har belastat 1982 års nettoresultat.

På flera sektorer har företagel en hög exportandel men
också stor import. Turbulensen på valutamarknaden kostade Kalmar Kockum AB 17
milj. kr. i kursföriuster och omräkningsdifferenser.

Kalmar Kockum AB hade inte räknat med atl efterfrågan
skulle fortsätta att sjunka ytterligare och anpassade sig därför sent. Detta i
kombination med höga kund- och valutaföriusler orsakade höga kostnader. Flera
försäljningsbolag är nu under avveckling, andra har drastiskt skurits ner.

Kalmar Verkstad hade ett resultat efter finansiella
intäkter och kostnader på 27 milj. kr. (16). Kalmar Nohabs första år gav 3
milj. kr. Kalmar LMV hade det bitvis mycket besvärligt med halverad efterfrågan
- klarade ändå 9 milj. kr. Kalmar Lagab ökade till 5 milj. kr.

Resultatet efter finansiella poster blev 14 milj. kr. (-6)
på en fakturering av 817 milj. kr. (800). År 1983 förväntas resultatet bli
bättre.

5 Riksdagen 1983/84. I saml. Nr 20

Kockumation AB

Översikt 1982 1981

(milj. kr.) (milj.
kr.)

93,2

91,8

-4,0

3,3

0,0

0,0

70,6

72,1

16,0

16,0

2,1

8,9

Omsättning

Resultat
före disp. och skatt

Redovisat årsresultat

Balansomslutning

Redovisat eget kapital

Investeringar

Antal anställda 1982 1981

271 265

Historik

Den nuvarande verksamheten för Kockumation AB, f.d.
Kockums Automation AB, startade år 1975 då avdelningar för marina instrument
och akustiska sändare bröts ut från Kockums Varv. Samtidigt tillfördes externt
sågverksautomalik, produktionsanläggning för elektronik samt lyftarmen.
Muskeln.

Inriktning

Kockumation marknadsför produkter och system för
processövervakning och processtyrning för industri, sågverk och fartyg.
Bolaget säljer också akustisk signalutrustning för fartyg och för
civilförsvarslarm m. m.

Huvuddelen av produkterna utvecklas och tillverkas vid
divisionerna i Malmö (Marindivisionen och Industridivisionen) och Västerås
(Remadivisionen). Merparten av de anställda är ingenjörer.

Verksamheten under år 1982

Fakturerad försäljning ökade med I milj. kr. till 93 milj.
kr. Denna ökning förmådde ej täcka kostnadsökningarna utan gav ett resultat
före dispositioner och skatt på -4 milj. kr. (4-3). Härav valulaföriust på långfristiga
s. k. korglån på drygt I milj. kr.

Marindivisionens huvudprodukter är
lastförddningsinstrumenl (LOAD-MASTER), nivåmälsystem och akustiska
signalapparaler (TYFON).

Divisionens orderingång nådde 55 milj. kr. (62) och
faktureringen 65 milj. kr. (61).

Sjöfarlskonjunkturen har ej visat den förväntade uppgången
år 1982. Antalel byggda fartyg är lågt men kompenseras i viss mån av mera
komplicerade typer.

Remadivisionen marknadsför dektroniksyslem för sågverk,
såsom lim-merinmälning, rimmersystem, sågstyrning, brädsortering och
ADB-sy-stem för produktionsplanering.

Orderingången uppgick till 22 milj. kr. (25) och
faktureringen till 23 milj. kr. (25). Den minskade försäljningen gav föriust.
Strukturella åtgärder vidtogs under hösten i resultatfrämjande syfte. En viss
förbättring av skogskonjunkluren kunde skönjas.

Skr.
1983/84:20 67

Induslridivisionens huvudprodukter är akustisk sotning av
pannor, lyftarmen Muskeln saml automatiska mät-, regler- och
övervakningssystem för industriella ändamål. Orderingång och fakturering nådde
fjolårsnivån 6 milj. kr. Den låga försäljningen gav förlust.

Framtidsutsikter

Kockumation ABs bedömning är att situationen på
marknaderna blir ungefar densamma år 1983 som år 1982, dock att
skogskonjunkturen förbättras, delvis på grund av devalveringen under hösten
1982. Under år 1982 vidtogs åtgärder för atl anpassa resurserna och därigenom
minska kostnaderna. Antalet personer kommer atl minska till ca 185 vid 1983 års
utgång. Koncentration sker till de produkter där företaget kan upprätthålla en
god konkurrenskraft.

Utvecklingssatsningar på för företagel strategiska projekt
fortsätter trots lönsamhetsproblemen.

Resultatet år 1983 beräknas bli bättre än år 1982 men
belastas av kvardröjande kostnader för överkapacitet.

Kockums industri AB

Översikt 1982 1981

(milj. kr.) (milj.
kr.)

716,5

827,9

115,2

9,6

113,3

6.2

695,2

662,9

33,3

146,6

22,9

24,3

Omsättning

Resultat
före disp. och skatl

Redovisat
årsresullat

Balansomslutning

Redovisat
eget kapital

Investeringar

Antal anställda 1982 1981

1 605 I 809

Bolagets omfattning

Kockums Industri AB är sedan år 1979 helägl dotterbolag
till Statsföretag AB.

I koncernen ingår moderbolaget Kockums Industri AB med två
rörelsedrivande divisioner, dotterbolaget Waco Jonsereds AB, säljande och tillverkande
dotterbolag i USA, Canada och Australien samt försäljningsbolag i Finland,
Genomsnittligt anlal anställda år 1982 var 1605, därav 514 i utlandet.

Koncernens fakturerade försäljning uppgick under år 1982
till 717 milj. kr. (819), en minskning med 12 %. Exporten från Sverige samt de
utländska dotterbolagens försäljning motsvarade 56 % av den totala faktureringen.
Resultatet före boksluisdisposilioner och skatter uppgick till -115,2 milj. kr.
(9,6).

Skr.
1983/84:20 68

Moderbolaget

Moderbolagels fakturerade försäljning var 383 milj. kr.
(413) och resultatet före boksluisdisposilioner och skatter -117,2 milj. kr.
(14,5). Resultatförsämringen är en följd av kraftigt vikande marknad och
avvecklingskoslnader för dotterbolagen i Nordamerika.

Division Skogsbruk

Divisionen har under året väl hävdat sin ställning som
marknadsledande i Norden inom området skogsbruksmaskiner. Den fakturerade
försäljningen var 301 milj. kr. (262), en ökning med 14 %. Exportandelen är 23
%. Orderingången var 250 milj. kr. (257).

Genom introduktion och försäljningsframgångar med den nya
gallrings-skötaren 83-35 har divisionen förbättrat sin marknadsställning både
på export- och hemmamarknaden Norden. Tillbakagången avseende orderingång
beror på en vikande marknad för "tyngre'" avverkningsmaskiner.

Divisionen uppvisar ett positivt resultat. Till följd av
en vikande marknad för tyngre avverkningsmaskiner förväntas fakturering och
resultainivå försämras under år 1983.

Division Skogsindustri

Divisionens fakturerade försäljning av sågverksmaskiner
och anläggningar uppgick till 82 milj. kr. (152). Exportandelen av
försäljningen utgjorde 40 %.

Försäljningen under årel har kraftigt påverkals av den
lågkonjunktur som rått på samtliga avsättningsmarknader. Orderingången var 82
milj. kr. (114).

Resultatet för verksamheten är negativt. För atl förbättra
resultatet vidtas åtgärder i form av omkostnadsreduklioner och
produktrationalisering.

För är 1983 förväntas en resultatförbättring till följd av
planerade och genomförda åtgärdsprogram samt på grund av förbättrad konjunktur
för divisionens produkter.

Waco Jonsereds AB

Bolagets fakturering uppgick år 1982 till 60 milj. kr.
(61). Exportandelen var 62 %. Den internationelll låga byggnadsaktiviieten har
inneburit alt efterfrågan på hyvdmaskiner varit starkt begränsad och
resultatutvecklingen otillfredsställande. Ett omfattande
rarionaliseringsprogram har pågått. För år 1983 förväntas resultatförbättring
som en följd av genomförda och planerade ätgärdsprogram.

Ullondsbolagen

De nordamerikanska dotterbolagens fakturering uppgår till
200 milj. kr. (246). En extremt långt utdragen lågkonjunktur har medfört atl
verksam-

hetsnivån i bolagen minskals väsentligt under de senaste
åren. Bolagen Uppvisar negativa resultat.

Beslutad samordning av verksamheterna med Hawker Sidddey
Canada Inc:s motsvarande verksamheter kommer atl innebära att nuvarande verksamhet
upphör under år 1983.

Den fakturerade försäljningen vid bolaget i Australien
sjönk med 34 % till 43 milj. kr. (65). Bolagets lönsamhetsutveckling är
balanserad. Bolaget i Finland minskade faktureringen med 16 % Iill 102 milj.
kr. (122). Företaget har god lönsamhet och resultatet beräknas bli fortsatt
positivt.

Sammanfattning

Koncernen har under år 1982 drabbats negativt av den
extremt utdragna lågkonjunkturen.

Skogsmaskinverksamheten uppvisar trots
konjunktursituationen ett positivt resultat.

Sågindustri- och träförädlingsverksamheten har
volymmässigt drabbats hårt av den utdragna lågkonjunkturen och uppvisar därför
negativa resultat.

För år 1983 förväntas resultatet i koncernen förbättras
som en följd av struklureringsåtgärder och en något positivare konjunklurbild
inom såg-induslriområdet.

Del egna kapitalet kommer under år 1983 alt förslärkas
genom kapitaltillskott från ägarna.

Liber
Granska AB

Översikt

1982 (milj.
kr.)

1981
(milj. kr.)

Oms ä ttning

Resultat före disp. och skalt

Redovisat
årsresullat

Balansomslutning

Redovisat
eget kapital

Investeringar

607.2

544.5

-14,3

l.l

-1,0

5,8

310.0

295.9

61,5

62,5

23.5

43.4

Antal
anställda

1982 1215

1981 1206

Bolagets omfattning

Liber Grafiska AB bildades i januari 1973 genom beslut i
Statsföretag ABs styrelse alt samordna de grafiska förelagsenheterna inom
Statsföretagsgruppen. Till Liber överfördes vid denna tidpunkt dels Svenska
Reproduktions AB med dess dotterbolag huvudsakligen verksamma inom grafisk
produktion, dels AB Allmänna Förlaget med dess dotterbolag företrädesvis är
verksamma inom förlagsbranschen. Hösten 1973 förvärvades samtliga aktier i AB
C E Fritzes Kungl. Hovbokhandel. Under år 1975 tillfördes

Skr.
1983/84:20 70

Liber två betydande enheter. Genom ett särskilt avtal med
staten överlogs den korrespondenskurs- och läromeddsverksamhel som under nära
ett sekel bedrivits av Hermods Stiftelse. För att erbjuda även förbrukningsmateriel
till skolor köptes samtliga aktier i Skrivab Skol- och Kontorsmalerid AB. För
förstärkning av Libers utbud av deklronikmalerid förvärvades år 1981 aktierna
i AB Skoldektro.

Del under år 1981 påbörjade utvecklingsarbetet för alt
inom den grafiska branschen kommersiellt utnyttja den bildbehandlingsteknik som
Statsföretag AB satsat på intensifieras under år 1982.

Under de närmaste åren skall ett integrerat syslem för
lexl- och bildbehandling (TIPS-projeklet) för i första hand
dagstidningstryckerier presenteras. Satsningarna på projektel är omfattande
och möjligheterna är goda att nå en stor internationell marknad.

Samarbetsavtal har tecknats mellan Liber Systems - Text
and Image AB, ell helägl dotterbolag till Liber, och Oy Typlan AB, ett delägt
dotterbolag till Oy Nokia AB. Projektet stöds med villkorslån från Nordisk
Industrifond. Liber Syslems kommer att från år 1983 representera Oy Typlan AB i
Sverige och börja sälja Oy Typlan AB:s texlbehandlingssys-tem på den svenska
marknaden. För utveckling av bildprocessorn i det integrerade systemet svarar
IMTEC Image Technology AB, som från den 19 maj 1982 till 91% ägs av Liber
Systems och till resterande del av Svenska Utvecklings AB.

Liber Systems utvecklingsarbete inom
bildbehandlingsområdel tillsammans med dotterbolaget IMTEC i Linköping och
Typlan i Finland kommer under år 1983 att resultera i en första anläggning i
drift.

Verksamheten under år 1982

År 1982 upphörde den tidigare divisionsorganisalionen och
inom moderbolaget bildades tre produktområden: Förlag, Media och Utbildning.
Dotterbolaget Skrivab, Fritzes och Liber Systems drivs självständigt som
tidigare. Fr. o. m. år 1983 drivs även AB Allmänna Förlaget som självständigt
dotterbolag. Den samlade verksamheten bedrivs i huvudsak i Stockholm. Malmö. Lund
och Växjö.

Libers fakturerade försäljning uppgick år 1982 till 594,5
milj. kr., vilket är 10% över föregående års 540,6 milj. kr. För goda
försäljningsökningar svarar läromedel för yrkesutbildning, egen allmänutgivning
och Skrivabs försäljning av förbrukningsmateriel.

Libers resultat före boksluisdisposilioner och skatt
uppgår till -14,3 milj. kr., vilket kan jämföras med ett överskott på 1,1 milj.
kr. året innan. Anledningen till del försämrade resultatet är i första hand
tryckeriverksamhetens dåliga resultat. Tryckeriets förlusl är till stor del en
följd av en mycket pressad tryckerimarknad med större prisdumpningar än
någonsin tidigare. Vidare har direkt på resultatet tagits såväl utvecklings-
som administrationskostnader för TIPS-projeklet om tillsammans ca 10 milj.

Skr. 1983/84:20 71

kr. Utvecklingskostnaderna redovisas som extraordinära
kostnader i dotterbolaget Liber Syslems.

Resultatförbättringar noteras för yrkesinriktade
läromedel, hårdvaruförsäljning på skolmarknaden. egeninitierade fackböcker och
Skrivabs förbrukningsmateriel. Av dotterbolagen har Fritzes en
tillfredsställande resultatnivå.

Investeringarna i koncernen uppgick totalt till 23,5 milj.
kr. (43,4). De största enskilda posterna utgörs av komplettering av
distributionslagret i Spånga med 7,0 milj. kr., datorer med kringutrustning 2,9
milj. kr.

Det totala antalel anställda i koncernen uppgick den 31
december 1982 till I 281 personer. Omräknat till fulltidsarbelande uppgick
antalet anställda under år 1982 till i genomsni» 1 215 (I 206).

Information och kommunikation innebär för Libers del alt
insamla, lagra, bearbeta, mångfaldiga och distribuera information. Denna målinriktning
formulerades år 1982 och inledde en omfattande strukturell omdaningsprocess.
Ny teknik tas till hjälp inom allt fler områden.

Genomgripande förändringar sker inom läromedelsmarknaden.
Datorteknik blir allt viktigare både som ämne och hjälpmedel. Såväl
grundskolan som gymnasiet berörs. Liber medverkar här på flera områden. På skolmarknaden
har Liber framgångsrikt marknadsfört Luxors svensktillverkade ABC 80 och ABC
800 program. Höga marknadsandelar har nåtts. I början av år 1983 visades Libers
och Luxors nya skoldator, som uppfyller alla de krav som Styrelsen för Teknisk
Utveckling (STU) ställt på en ny skoldator. När hårdvaran nu blivit allt mer
allmän i skolan ökar efterfrågan av program för administration och datorstödd
utbildning. Liber bedriver ett omfattande programutvecklingsarbete och många
program är i användning. Marknadsföringen av mjukvara underiällas av den goda
täckning Libers hårdvara har inom skolområdet.

Fritzes inför som första bokhandel i Sverige ett avancerat
sökregister för litteratur alt användas inom såväl orderavdelning som butik.
Modern lagerhantering tillsammans med datoranvändning har gett Skrivab en god
start i den nya kontors- och distributionsanläggningen i Växjö. Den högt
automatiserade hanteringen av order och leveranser har öppnat nya marknader
såväl i Sverige som i övriga Norden, vilket gör alt Skrivab snabbare än beräknat
når en hög utnyttjandegrad i den nya anläggningen.

Nyckelhus AB

Översikt 1982 1981

(milj. kr.) (milj.
kr.)

127,6

120,8

4,3

-10,9

4,3

-9,6

53,9

61.4

7,8

3.5

0,4

2,3

Omsättning

Resultat
före disp. och skatt

Redovisat
årsresultat

Balansomslutning

Redovisat
eget kapital

Investeringar

Antal anställda 1982 1981

308 338

Skr.
1983/84:20 72

Nyckelhus AB startade år 1962 som ett privatägt företag
och övergick år 1969 i statlig ägo. Företagel är sedan år 1970 dotterbolag till
Statsföretag AB. All rörelse bedrivs i moderbolaget Nyckelhus AB medan
dollerbola-gel Nyckelhus i Skyltorp AB enbart är fastighetsförvallande bolag.

Nyckelhus marknadsför småhus allt från materialsatser till
nyckelfärdiga volymhus. Målsättningen är att saluföra energisnåla hus av hög kvalitet.

Nyckelhus omsatte år 1982 ca 127,6 milj. kr. på ca 385
leveranser, resultatet utgjorde 4,3 milj. kr. efler ett ägartillskott om 25
milj. kr. Antalel anställda vid årsskiftet var 308 personer.

Småhusmarknaden har de senaste åren drastiskt minskal och
branschut-siklerna är inte gynnsamma. Kapaciletsulnylljandet är lågt och
lönsamheten dålig. Någon förbättring i dessa avseenden förväntas inle under de
närmaste åren.

Som en anpassning till den minskande marknaden har
Nyckelhus AB avvecklat en av sina fabriker saml i övrigt vidtagit ett antal
effektivise-rings- och koslnadsreducerande åtgärder.

Pullmax AB

översikt 1982

(milj. kr.)

Omsällning 134,0

Resullal
före disp. och skatl 2,0

Redovisai
årsresullat 3.0

Balansomslutning 171,0

Redovisai
eget kapital 35.0

Investeringar 3,0

Anlal anställda 1982

428

Den av ägaren Statsföretag AB hösten 1981 beslutade
uppdelningen av SMT-Pullmaxkoncernen trädde i kraft fr.o.m. den I januari 1982.
Vid uppdelningen sammanfördes rörelsen i tidigare Kumla Mekaniska Verkstad AB
saml kommissionärsbolagel Ursvikens Mekaniska Verkstad AB med rörelsen i
kommissionärsbolagel Pullmax AB till ell Pullmax AB, som är moderbolag i den
nybildade Pullmaxkoncernen. Bolagen Kumla Mekaniska Verkstad AB och Ursvikens
Mekaniska Verkstad AB kvarstår som fastighetsförvallande dotterbolag till
Pullmax AB.

Vid koncerndelningen fördelades även SMT-Pullmax utländska
försäljningsbolag mellan SMT och Pullmax, varvid följande försäljningsbolag
förvärvades av Pullmax AB

-
SMT-Pullmax
(Canada) Lid

-
SMT-Pullmax
(France)S.A.

-
SMT-Pullmax
Benelux S.A.

-
Pullmax
Ges.m.b.H (Österrike)

Fr. o. m. den I januari 1982 har dessutom tillkommit ett
nybildat försäljningsbolag i Norge, SMT-Pullmax Norge A/S.

Skr. 1983/84: 20 73

Under året har försäljningssamarbelet mellan SMT och
Pullmax fortsall i de dotterbolag som tidigare marknadsfört båda
produktgrupperna, d. v. s. Canada. Frankrike saml del nybildade norska bolaget.
Vidare i de SMT-ägda bolagen i USA, England och Västtyskland.

I samband med uppdelningen har Pullmax rekonstruerats
finansiellt genom nyemission av 25 milj. kr. saml aklieägartillskott på 25
milj. kr., varav 11,7 milj. kr. lämnats till SMT Machine Company AB.

Koncernens verksamhet avser utveckling, tillverkning och
marknadsföring av maskiner för plåtbearbetning. Moderbolaget Pullmax AB är
utöver koncernledning, koncernstab ekonomi och finans samt exportavdelning, med
placering vid huvudkontoret i Göteborg, uppdelat i följande tre divisioner

-
Göteborgsdivisionen,
vars produkt program omfattar numeriskt och manuellt styrda stans- och
nibblingsmaskiner saml fogberedningsmaskiner

-
Kumladivisionen,
vars produklprogram omfattar rundbocknings- och ringbockningsmaskiner

-
Ursvikendivisionen.
vars produktprogram omfattar manuella och numeriskt styrda gradsaxar, kantpressar
och portalpressar.

Verksamheten under år 1982

Den redan tidigare påbörjade moderniseringen och
omstruktureringen av produktsortimentet har fortsall under år 1982.

Vid Göleborgsdivisionen har under året introducerats dels
en DMC-styrd nibblingsmaskin och dels en numeriskt styrd plasma/stansmaskin,
Pulmatic 12. Produktprogrammet har reducerats genom atl ett anlal maskintyper
av äldre modell avvecklats.

Kumladivisionen har introducerat en ny hdhydraulisk
plåtrundnings-maskin som ersätter fyra st. äldre modeller. Dessutom har till
Kumladivisionen koncentrerats tillverkningen av samtliga rundningsmaskiner.

Inom Ursvikendivisionen har under året introducerats två
nya styrdatorer för kantpressar.

Marknadsutvecklingen för verktygsmaskinbranschen har under
året varit allmänt utomordentligt svag. Investeringarna i den
industrialiserade världen i Europa och Nordamerika har begränsat sig till
ersättningsinvesteringar. Kapaciletsutnytljandel hos kunderna —
verkstadsindustrin -har rent allmän varit det lägsta under efterkrigstiden med
ca hälften av kapaciteten disponibel och 10—15% av arbetskraften friställd.
Kapacitetsutbyggnader har varit sällsynta. Även
rationaliseringsinvesteringarna har hållits tillbaka som en följd av höga
räntor och sjunkande reallöner. Som en följd av den svaga efterfrågan har
priserna realt försämrats, vilkel dock i viss mån har kunnat kompenseras genom
fortsatta rationaliseringar och personalavgångar.

Hemmamarknaden i Sverige och Finland har tillsammans med
export på Mdlan-Öslern och Sydostasien hållit volymen uppe medan bortfallet
varit betydande i Nordamerika och Central- och Östeuropa. Pullmax breda

Skr. 1983/84:20 74

produktprogram och vitt förgrenade distributionsnät har
medfört en riskutjämning.

Antalet
anställda i Pullmaxkoncernen uppgick vid årsskiftet till 395 personer. För atl
anpassa produktionen till den svaga efterfrågan på väridsmarknaden och på grund
av under året uppnådda effektivitetsförbättringar har personalen under året
kunnat reduceras med 72 personer. Den huvudsakliga personalreduktionen har
skett i Göteborg men även i Ursviken. Ytteriigare personalavgångar under år
1983 med ca 30 personer kommer all ske i Göteborg enligt tagna beslut.

Framtidsutsikter

I den mycket djupa konjunktursvacka världen befinner sig förväntas
även år 1983 alt bli bekymmersamt. Verklygsmaskinbranschen är å andra sidan en
nyckelbransch för verkstadsindustrins utveckling och rationalisering.
Västvärldens välfärd är direkt knuten till industrins produktivitet.

En betydande del av världens maskinpark är uråldrig och
nedsliten och måsle rent tekniskt ersättas. Härtill kommer att den ekonomiska
livslängden för maskinparken sjunker i och med alt tekniken snabbt utvecklas.
Trenden går mot rationaliseringsinvesteringar snarare än kapacitetsinvesteringar.
Ofta har lägre produktionskostnader varit möjliga endasl vid investeringar mol
större volym. CNC-lekniken har dock inneburit en revolution därigenom att
redan små serier är lönsamma med ny teknik.

Rationaliseringarna skapas i stället genom samordning av
flera tillverkningsmoment i samma maskin - fleroperationsmaskiner.
Pullmatic-pro-grammet gör här en inbrytning.

En tendens i den framtida verklygsmaskinbranschen är att
en basmaskin vidareutvecklas genom atl kunden kan välja ett program av tillbehör,
verktyg och mjukvaror för en framlida anpassning till och rationalisering av
sin tillverkning.

Pullmax är leverantör av kompletterande produkter för
plåtbearbelning. Målgrupperna för Pullmax utrustningar är lunga transportmedel,
utrustning för materialhantering, värme och kyla saml legotillverkare inom området
4-25 mm plåttjocklek.

Regioninvest 1 Norr AB

översikt 1982 1981

(milj. kr.) (milj.
kr.)

227,4

172,5

-0.9

-1,9

-0.6

-2,2

231,0

208,6

5,0

5,7

9,9

53,9

Omsättning

Resultat
före disp. och skatt

Redovisat
årsresultat

Balansomslutning

Redovisat
eget kapital

Investeringar

Antal anställda 1982 1981

641 572

Skr. 1983/84:20 75

Historik

Bolaget bildades i juni 1977 som ett dotterbolag till
Norrbottens Järnverk AB under namnet NJA-Invesl. När NJA gick in som en del av
SSAB Svenskt Stål AB övergick NJA-Invesl till att bli ett direkt dotterbolag
till Statsförelag. 1 samband med all ytterligare medel av riksdagen beviljades
för en utökning av bolagets verksamhet ändrades bolagels namn till Regioninvest
i Norr AB.

Bolagets syfte

Regioninvest har som uppgift atl på affärsmässiga grunder
driva industriföretag och att som investmentbolag medverka i utvecklingsbara
projekt. I begränsad omfattning kan bolaget även medverka i infrastruklurdla
projekt.

Målsättningen för bolaget är enligt riksdagsbeslut alt
främja sysselsättningen i Norrbottens län där den industriella verksamheten i
huvudsak är baserad på basindustrin (malm, stål, trä och papper). Regioninvest
skall söka utöka och förstärka de industrisektorer i Norrbotten som ligger
utanför basindustrins verksamhet.

Regioninvest kan på uppdrag av Statsföretag och
industridepartementet mol särskild offert åtaga sig rekonstruktionsuppdrag.
Bolaget har i ett anlal fall accepterat sådana uppdrag.

Bolagets omfattning

Bolaget är organiserat i sex producerande och säljande
bolag, ett anlal utvecklings-/säljbolag samt två servicebolag.

De producerande och säljande bolagen:

Mekinor AB. I bolaget har huvuddelen av Regioninvests
mekaniska resurser samlats. De ingående tillverkningsenheterna är:

—
Suna Verkstads
AB, Luleå

—
Norrbit AB,
Haparanda

—
Pajala
Mekaniska Verkstad AB, Pajala

—
Mekinor Metall
AB, Kalix

Produklprogrammet omfattar bl. a. kabelstegar,
fordonsvärmare, VS-armatur, slangbrottsvenliler, fordonshytter, bromsskivor,
verktyg för pressning och stansning, precisionsgjutna detaljer i
zinkaluminiumlege-ringar, varmluftpanna för fasla bränslen.

Omsättningen beräknas år 1983 uppgå till 53 milj. kr.
Antalet anställda är 130 personer.

Alfa Therm AB. AlfaTherm utgör samlingsnamnet för
Regioninvests två tunga verkstadsenheler Alfa Therm i Kiruna och Gällivare
Mekaniska i Gällivare. Vid årsskiftet 1982/83 inlemmades även del tidigare
säljbolaget HTM Teknik & Miljö AB som en del i organisationen.
Administration och

Skr. 1983/84:20 76

försäljning för Alfa Therm är lokaliserad till Luleå,
medan tillverkningen sker i Kiruna och Gällivare.

Företagen nystartade under år 1981 och var dä nästan hell
beroende av lego- och montagearbelen för basindustrin i norra Norrland. En
fullständig övergång har nu skett till tillverkning av egna produkter.

Omsättningen beräknas år 1983 till ca 30 milj. kr. Antalet
anställda är ca 110 personer.

Elenorr AB. Bolagets verksamhet är huvudsakligen inriktad
på produkter där elektronik ingår samt på legoproduktion vad gäller
deklronik-och apparalmontage.

Bland de produkter som tillverkas kan nämnas
laboratorieprodukter för sjukhusens kliniska laboratorier och utrustning för
automatisk materialhantering huvudsakligen för verkstadsindustrin.

Omsättningen beräknas år 1983 uppgå till 6 milj. kr.
Antalet anställda är 16 personer.

Isolamin AB. Bolaget har sin produktionsenhet i Överkalix.
Del har specialiserat sig på inredningar, väggar, tak och dörrar m.m. för
marina projekt och offshore-marknaden. Produkterna ingår i ett integrerat inredningssystem
och kännetecknas av hög brandhärdighet och god Ijuddämp-ningsförmåga.

Årsomsättningen är ca 115 milj. kr. Huvuddelen av
produkterna går på export. Antalet anställda är 135 personer.

Kryotherm AB i Piteå. Bolaget utvecklar, tillverkar och
marknadsför produkter baserade på värmepumpteknik. Här kan nämnas
återvinnings-aggregat för uppvärmning av tappvarmvatten samt aggregat för
återvinning av kondensvärme i livsmedelsbutiker. Anläggningarna baserar sig
både på luftburen och vattenburen värme.

Omsättningen uppgår till 26 milj. kr. och antalet
anställda till ca 60 personer.

Kiruna Truck AB. Bolaget tillverkar truckar för tunga
transporter inom gruv-, entreprenad- och stålindustrin. Det utmärkande för
truckarna är den höga lastförmågan, låga lastprofilen och snäva kurvradien.

Omsättningen beräknas år 1983 till 60 milj. kr. Huvuddelen
av produktionen avsätts på export. Antalet anställda är ca 75 personer.

Regioninvests omsättning för år 1983 beräknas komma atl
uppgå till 300 milj. kr. Hälften av bolagets produkter avsätts på
exportmarknaden.

Antalet anställda i moderbolaget och i dotterbolagen
uppgick den I juni 1983 till 630 personer.

Verksamheten under år 1982

Regioninvests intäkter uppgick under året till 227,4 milj.
kr. Koncernens resultat var -0,9 milj. kr.

Investeringar under år 1982 uppgick till 9,9 milj. kr.

Antalet anställda var 641 i medeltal under året, varav i
moderbolaget 25.

Skr.
1983/84:20 77

Strukturförändringar. Under året har samtliga aktier
förvärvats i elt bolag, Labstalus AB. Intressebolagen Tväräns Såg AB och
Åvikens Skylt AB har försalls i konkurs under sommaren 1982 resp. våren 1983.

Framtidsutsikter

Under den gångna verksamhetstiden har konstaterats att
svårigheterna att få till stånd en industriell utveckling ej baserad på
basindustrin i Norrbotten till stor del beror på bristen på lämpliga
produktprogram och marknadsföringskanaler. Moderbolagets verksamhet har därför
alltmer kommit atl koncentrera sig på dessa frågor. Ett antal produklprogram har
därför förvärvals. Marknadsföringskanalerna förstärks successivt. Insatser görs
vad gäller utveckling av nya produkter.

Rockwool AB

Översikt 1982 1981

(milj. kr.) (milj.
kr.)

855,7

923,3

2,3

-29,7

17.3

0,7

578,8

571.3

104.7

87.4

24,3

48,1

Omsättning

Resultat
före disp. och skatt

Redovisat
årsresultat

Balansomslutning

Redovisai
eget kapital

Investeringar

Antal anställda 1982 1981

2 278 2 597

Historik

Rockwool AB bildades år 1937 i Skövde. Bolaget tillverkade
och marknadsförde isoleringsmaterial. Under 1950- och 1960-talen växte
företaget snabbt. Fabriker för tillverkning av isoleringsmaterial startades i
Gimo och Hässleholm. I slutet av 1960-talet köpte Rockwool Laxå Bruks AB,
tillverkare av bl. a isoleringsmaterial. Vid samma tid bidrog bolaget till en
strukturrationalisering av den svenska marknaden för entreprenader inom området
isolering. Det skedde genom en sammanslagning, under Rockwools ledning, av en
rad mindre förelag inom branschen. År 1975 övertogs bolaget hell av
Statsföretag AB. Den starka tillväxten i efterfrågan på företagels
isoleringsprodukter under 1970-talets senare del tillgodosågs genom starten av
en ny fabrik i Hällekis år 1978. År 1982 avyttrade Rockwoolkoncernen som led i
en ny konsoliderings- och koncentrationsstrategi de båda utvecklingsenheterna
Laxå Bruk och Delax Fiber AB.

Bolagets omfattning

Rockwoolkoncernen omfattar moderbolaget Rockwool AB med
resultatenheterna. Division Isolerprodukter och Division Akustik/Marin Komponenter
saml dotterbolagen Isenla AB, Örebro, Ecomax (UK) Lid, Mai-denhead, England och
Ecomax Dämmstoffhandels GmbH, Liibeck.

Skr. 1983/84:20 78

Inriktning och organisation. Rockwoolkoncernen utvecklar,
tillverkar och marknadsför produkter, syslem och tjänster inom områdena
energibesparing, akustikreglering och ventilation.

Koncernen bedrev den rörelsedrivande verksamheten i tre
divisioner: Division Isolerprodukter (isoleringsprodukter inom Bygg- och
VVS-områdel). Division Isenla, (Isenla AB), (entreprenader inom isolering,
akustikreglering och ventilation). Division Akustik & Marin Komponenter
(produkter för akustikreglering, isolering och inredning inom marinområdet).

Verksamheten under år 1982

Försäljningen inom Rockwool AB (inkl. dotterbolag) uppgick
år 1982 till 855,7 milj. kr. (923). Bakgrunden till minskningen i förhållande
till år 1981 utgörs främst av avyttringen av enheterna Laxå Bruk och Delax
Fiber.

Koncernens huvudmarknad, den svenska byggmarknaden,
fortsatte att utvecklas i negativ riktning. Efterfrågan på koncernens
huvudprodukter och tjänster minskade därför.

Även utvecklingen på de viktigaste exportmarknaderna
präglades av fortsalt nedgång med vikande efterfrågan som följd.

Ett annat förhållande som negativt påverkade
försäljningsutvecklingen utgjorde det ökade konkurrenstrycket på såväl den
svenska som de utländska marknaderna. Vidare förstärktes konkurrenstrycket
genom att nya typer av isoleringsmaterial började marknadsföras på den svenska
marknaden.

1 denna marknadssituation hävdade koncernens
isoleringsrörelse. Division Isolerprodukter, väl sin ställning.

Starkt förbättrat ekonomiskt resultat. Koncernens
ekonomiska resultat efter finansiella intäkter och kostnader uppgick till 1,8
milj. kr. (-24,4). Den kraftiga förbättringen i förhållande till år 1981
utgjordes främst av följande två förhållanden: den positiva resultatutveckling,
som Division Isolerprodukter uppnådde under året och avyttringen vid årsskiftet
1982/83 av de båda föriustbringande enheterna Laxå Bruk och Delax Fiber.

Negativt påverkades också resultatet av den orillfredsställande
resultatutvecklingen inom Division Isenta (Isenla AB). Denna var bl. a. en
följd av den minskande aktiviteten på byggmarknaden och skärpt konkurrenstryck.
Åtgärder i syfte all vända utvecklingen påbörjades under året inom Isenta.

Den från årets början verksamma division Akustik/Marin
Komponenter uppnådde i en svår konkurrenssituation ett försäljningsmässigt och
ekonomiskt resultat, som låg i nivå med planerna.

Satsningar
på effektivisering. Den mycket slora satsning i syfte att väsentligt stärka
Division Isolerprodukters konkurrenskraft, som påbörjades är 1981, fortsatte
under året. De mål, som satts för det omfattande
"Förändringsprogrammet" uppfylldes väl och det framgångsrika genom-

Skr. 1983/84:20 79

förandet av programmet bidrog i väsentlig utsträckning
till koncernens resultatförbättring.

Investeringarna i koncernen var i huvudsak riktade mol
områdena produkt- och processutveckling, rationalisering samt administrativ
effektivisering.

Strukturella förändringar. De båda enheterna Laxå Bruk och
Delax Fiber avyttrades före årsskiftet. Laxå Bruk övertogs av Statsföretag AB
och Delax Fiber av några privata inlressenlgrupper saml Laxå Bruk AB.

Denna strukturella förändring möjliggör för
Rockwoolkoncernen en renodling och en koncentration av personella och
ekonomiska resurser på basverksamheten, där företagel besitter kunskap och
innehar en ledande ställning.

Framtidsutsikter

Fortsatt förbättring av resultatet år 1983. En rad projekt
drivs nu inom administration, produktion, material- och produktdislribution och
marknadsföring i syfte att ytterligare höja effektiviteten och produktiviteten
inom koncernen och därmed stärka dess konkurrenskraft. Dessa lägger tillsammans
med den nya koncenlralionsstrategin grunden för en god framtida lönsamhetsutveckling.
Effekterna av de hittills genomförda åtgärderna och de planerade kommer all
redan under år 1983 få ytteriigare utslag på det ekonomiska resultatet. Full
effekt kommer de dock all få först under år 1984 och år 1985. Koncernens
lönsamhet under år 1983 förväntas överstiga den som nåddes år 1982.

Investeringarna under år 1983 riktas främst mot områdena
produkt- och processulveckling, material- och produktdistribution samt
effektivisering inom administrationen.

SARA AB

Översikt 1982 1981

(milj. kr.) (milj.
kr.)

1 139.3

975.2

51,7

27.5

15.3

17,6

680.9

618,7

112,4

97,6

71,9

62,2

Omsättning

Resultat före disp. och skalt

Redovisat årsresultat

Balansomslutning

Redovisat eget kapital

Investeringar

Anlal anställda 1982 1981

4 798 4627

Historik

SARA AB representerade i början av 1970-talet elt i hög
grad traditionellt hotell- och restaurangtänkande. Företaget hade i detla
skede en myckel svag lönsamhet och hade sannolikt ej överlevt utan snabba och

Skr.
1983/84:20 80

omfattande ingrepp i verksamheten. SARA-gruppen har de
senaste fem åren visat en god utveckling om man ser till resultat och
strukturomvandling. Trots en allmän konjunkturavmattning och en stagnerande
utveckling för svensk industri har SARA-gruppen visat en ökning av sina
marknadsandelar och goda resultat fiera år i rad.

Skälen är flera: en långsiktig strukturomvandling som
påbörjades under millen av 1970-talet har fält genomslag. Produkter och
affärsidéer har mognat och accepterats av marknaden. En strategi för gruppens
långsiktiga överievnad och utveckling har förankrats. Organisationen har decentraliserats
och de tidigare divisionerna är numera självständiga, helägda dotterbolag. Ett
av skälen till den nya organisationen är att varje dotterbolag lättare skall
kunna marknadsorientera sig. Hela gruppens verksamhet skall styras av
marknadens behov. Denna styrning skall slå igenom såväl i organisation som val
av produkter.

SARA-gruppens totala omsättning år 1982 blev I 139 milj.
kr., en ökning med ca 17% jämfört med föregående år. Av de fyra
huvudmarknaderna svarade holellsidan för 558 milj. kr. Bland nya satsningar
märks särskilt övertagandet av Hotell Viking i Oslo, nytt Winn-holdl i Umeå
saml lanseringen av ett internt utvecklat hotelldatasyslem.

Reslaurangmarknaden omsatte år 1982 250 milj. kr., varav
176 milj. kr. avsåg restaurang- och caleringaktivileler. Övriga 74 milj. kr.
kom från den expansiva hamburgerkedjan Clock. Flera nya kontrakt tecknades för
drift av cateringverksamheten vid travbanor l.ex. i Färjestad (Karislad) och
Romme (Borlänge). Under året öppnade Clock sin första enhet utanför landet, i
Helsingfors.

SARA-gruppens företagsmarknad ökade sin försäljning med 51
milj. kr. till 168 milj. kr. år 1982. Mätt i antal enheter har den snabba
expansionen inneburit att detta marknadsområde driver verksamhet vid 120
enheter. Inom denna grupp har också utvecklats en ny affärsidé som rör on- och
offshore catering med en marknad koncentrerad till den norska delen av
kontinentalsockeln i Nordsjön.

SARA's offentliga marknad - SARA ServiceMaster AB, SARA
Universitetsservice AB, Göteborgs Universiletsrestauranger AB och SARA
Kommunservice AB - omsatte under årel ca 90 milj. kr. Expansionen inom delta
område svarade bl. a. SARA ServiceMaster AB för. Detla bolag, samägt av
ServiceMaster Industries Inc., USA, och SARA, erhöll under året uppdraget atl
svara för slädledningen på St. Görans sjukhus i Stockholm.

Resultat

SARA-gruppens rörelseresultat förbättrades år 1982 med 87%
från 23,4 milj. kr. till 43,8 milj. kr. Detta innebär en avkastning på egel
kapital före skall på drygt 40%. Avkastningen på totalt engagerat kapital
uppgick till 10,2%.

Skr. 1983/84:20 81

Progno.sen för år 1983 är enligt SARAs bedömning god.
Trots en svag konjunktur under årets första hälft räknar SARA-gruppen med all
den positiva trenden skall kunna fortsätta och all rörelseresultatet för
helåret skall kunna nå upp till åtminstone 1982 års nivå.

Framtidsutsikter

SARA-gruppen fortsätter den inslagna vägen vad gäller
anpassning och effektivisering av gruppens olika verksamheter enligt den
påbörjade strategin. Den nya, decentraliserade organisationen ger
dotterbolagen ett vidgat utrymme för lokala initiativ i nära kontakt med
marknaden. Delta i kombination med elt fortsall gott samarbete med fackliga
organisationer blir en väsentlig tillgång i arbetet mot att nå de av styrelsen
fastlagda målen.

Serva Promotion AB

Översikt 1982 1981

(milj. kr.) (milj. kr.)

46,0

43,0

-4,0

0,0

-2,0

0,0

45,0

22.0

2,0

4,0

2,0

0.0

Omsättning

Resultat före disp. och skatt

Redovisat årsresultat

Balansomslutning

Redovisat eget kapital

Investeringar

Antal anställda 1982 1981

41 38

Serva Promotion AB är ett handelsförelag med egna
agenturer, som marknadsförs på exklusiv basis i Sverige och övriga
skandinaviska länder. Serva bildades på 1930-talet och förvärvades av
Statsföretag år 1979. Sorrimentet har traditionellt bestått av såväl
konsumentprodukter som förnödenheter till industrin.

1 böljan av år 1982 förvärvades ett antal agenturer inom
sportområdet, de s.k. MacArvid-agenturerna. Vare sig försäljningsvolym eller
försäljningsmarginaler har motsvarat förväntningarna. Samtidigt innebar
okio-berdevalveringen år 1982 kursförluster på denna del av sortimentet.

På grund av de betydande löpande extraordinära förluster,
som uppkommit i 1982 års bokslut har avveckling av verksamheten beslutals.
Större dden av verksamheten utförsäljes till HDF-Bolagen AB, Halmstad, som
samtidigt övertagit viss personal.

6 Riksdagen 1983184. I saml. Nr 20

Översikt

1982 (milj. kr.)

1981* (milj. kr.)

Omsättning

Resultat
före disp. och skatl

Redovisat
årsresultat

Balansomslulning

Redovisai egel kapital

Investeringar

:04.o

440,0

.54.0

-8,0

26,0

1,0

:82,0

462.0

19,0

46,0

4,0

14,0

Antal
anställda

1982

535

1981 1226

* Ej jämförbara värden eftersom SMT-Pullmax-koncernen
delats i tre eHheter.

Under år 1982 genomfördes Statsföretags styrelses beslut
atl dela SMT-Pullmax-koncernen i tre enheter. Från atl ha varit en av de större
tillverkarna av verktygsmaskiner i Europa, med ett myckel brett produklprogram
och en världsomfattande försäljningsorganisation, delades gruppen efter
produktområden i:

numeriskt styrda svarvar: SMT Machine Company AB

plåtbearbetningsmaskiner: Pullmax AB

övriga produkter: Toolboxgruppen i Stockholm AB

SMT Machine Company AB har gamla traditioner som
verktygsmaskin-tillverkare. Redan i millen av 1800-talel tillverkade företagel
svarvar. Som en del av produklprogrammet i Köpings Mekaniska Verkstad
tillverkades under lång tid bl. a. de välkända
"Köpingssvarvarna"". År 1969 sålde Volvo
verktygsmaskintillverkningen till FFV, verksamheten flyttade till Västerås och
SMT Machine Company AB bildades. Sedan år 1970 ägs bolaget av Statsföretag AB.
Företaget har haft ett flertal uppmärksammade teknologigenombrolt genom åren;
NC-styrda svarvar under 1960-talet, CNC-tekniken kring ett i egen regi
utvecklat och producerat styrsystem under 1970-talet och under början av
1980-talet CFC-lekniken, dvs. maskiner för produktion med begränsad bemanning.

Verksamheten under år 1982, det första året som
självständigt företag sedan år 1973, har påverkats av genomförda
organisationsändringar och av en mycket pressad marknad för verktygsmaskiner i
samtliga länder där företaget är verksamt. Särskilt hårt har företaget drabbats
i USA, där tidigare goda positioner i bl. a. oljeindustrin föriorats på grund
av branschens fullständiga kollaps. Företaget står tekniskt väl ruslat alt
svara upp till marknadens krav när det väl börjar investeras igen.

Omsättningen blev ca 100 milj. kr. lägre än föregående år,
vilket innebar att bolaget tvingas redovisa en betydande föriust. Resultatet
uppgick till -54 milj. kr.

Som en följd av den sjunkande försäljningen har företaget
tvingats minska personalstyrkan med ca 25% i Västerås från ca 440 till 360.

Skr.
1983/84:20 83

Marknaden för maskiner inom SMT:s produktområde är
betydande. SMT:s produkter, med inriktning på EMS (Flexible Manufacluring System)
ligger rätt i liden, vilket bör medge goda tillväxtmöjligheter. För närvarande
är dock investeringsviljan och kapacitelsutnyiijandet så låga alt praktiskt
tagel hela verktygsmaskinbranschen har fått lönsamhetsproblem.

Statsföretag International AB

Översikt 1982 1981

(milj. kr.) (milj.
kr.)

9,2

5,0

0,1

0,1

0,1

0,0

28,3

15,6

0,2

0,1

0.7

0,0

Omsättning

Resultat
före disp. och skatt

Redovisat
årsresultat

Balansomslutning

Redovisat
eget kapital

Investeringar

Antal anställda 1982 1981

10 10

Bolaget har till uppgift att starta och utveckla export-
och importverksamhet på statshandelsländerna i Östeuropa. Eget
representationskontor finns i Moskva sedan juni 1982.

Svenska Industrietablerings AB (SVETAB)

Översikt 1982 1981

(milj. kr.) (milj.
kr.)

12,0

50,5

1,9

4,9

4,4

3.5

29,7

142.6

-54,1

49,6

1,3

4,2

Omsättning

Resultat
före disp. och skatt

Redovisat
årsresultat

Balansomslutning

Redovisat
eget kapital

Investeringar

Antal anställda 1982 1981

21 76

Svelab är ett investmentbolag som arbetar enligt s. k.
venlure capitalmo-dell med inriktning på små och medelstora företag. Denna
verksamhet bedrivs i fem regionala investmentbolag, Svelab Nord AB, Svelab
Bergslagen AB, Svetab Syd AB, Svelab Väst AB och Svelab Öst AB. Dessa fem
regionala bolag utgör den centrala delen av Svelabs totala verksamhet, som
dessutom omfattar delägarskap i två amerikanska venlure capilal fonder samt
konsultverksamhet. För år 1983 planeras en begränsad utbyggnad av
majoritetssektorn.

Under de tre senaste åren har den regionalt bedrivna
invesleringsverk-

Skr. 1983/84:20 84

samheten
med inriktning på minoriletsengagemang stått i centrum för Svelabs aktiviteter.
Affärsidén för denna investeringsverksamhet är alt med riskkapital och kunnande
medverka i expansiva och utvecklingsbara småförelag genom tidsbegränsat
delägarskap i minorilelssiällning kombinerat med fortlöpande affärsutveckling,
främst genom aktiv styrelseinsats. Delta affärsutvecklingsarbete påbörjas redan
under sökprocessen med tankeutbyte med Svelabs tilltänkta partners om deras
affärsplan och dess utveckling, vilkel ytteriigare fördjupas innan Svetab går
in som delägare. Riskkapitalet i de regionala bolagen utgör tillsammans 70
milj. kr., som har finansierats genom anslag från riksdagen.

Verksamheten röner ett
fortsatt positivt intresse såväl hos företag som hos finansieringsinstitut. Vid
årsskiftet 1982/83 var Svetab genom de regionala investmentbolagen delägare i
tjugo företag och förär 1983 budgeteras ytteriigare femton engagemang. Tack
vare en aktiv marknadsbearbetning och ett stigande positivt intresse från bl.
a. bankerna, är inströmningen av nya projekt tillfresställande.

Eftersom de regionala
investmentbolagens affärsidé bygger på atl gå in som minoriletspartner med
riskkapital - kapital som inte kräver säkerhet - gäller del atl på speciellt
sätl hantera risktagandel. Detla görs genom en särskild utvärderingsprocess,
som innebär att utöver en analys av företagets framtida möjligheter,
bedömningen starkt inriktas på kompetens och förutsättningar hos företagaren
själv och ledningsgruppen.

Den process som ligger
till grund för utvärderingen av riskerna i de minoriletsengagemang som de
regionala investmentbolagen överväger, hanleras av Investkontakt AB som svarar
för Svelabs konsultverksamhet. Invesikontakts instrument för sådana bedömningar
av investeringsalterna-tiv är de s. k. investeringsprogrammen som ger underlag
för bedömning av styrkan hos företagaren, ledningsgruppen och affärsidén.

Investkontakt har
vidareutvecklat sina metoder att skapa kontakt med och finna driftiga och
dynamiska företagare med den motivation och läggning som krävs för alt bygga
upp och utveckla expansiva förelag. Investkontakt arbetar med detta för bl. a.
Svelabs regionala investmentbolag.

Utöver nämnda program har
Investkontakt arbetat med utvecklings- och träningsprogram för
företagsstartare, en insats som syftar till att underlätta för dellagarna alt
komma igång med sina företag och all göra etableringen snabbare och mindre
problemfylld.

Invesikontakts verksamhet
bygger på ett samlat kunnande och insikter om entreprenörskap och det vikliga
samspelet mellan företagare/ledningsgrupp och affärsidé. Investkontakt arbetar
också med program kring kreativitet, kommunikation, ledar- och
personalutveckling - ett verksamhetsområde som under år 1982 har utökats.

Under år 1982 har Svetab
startat ell nytt inveslbolag, Cenlo Invesl AB, med syfte atl förvalla
majoriletsförvärv.

För
Svetab-gruppen uppgick fakturerad försäljning under år 1982 till

Skr. 1983/84: 20 85

12,0 milj. kr. (50.5). Resultatet före
bokslutsdispositioner och skaller uppgår till 1,9 milj. kr. (4,9). Balansomslutningen
uppgår till 129,7 milj. kr. varav 70 milj. kr. utgör riskkapital i de regionala
investmentbolagen och 100 milj. kr. i den samlade koncernen.

Svenska Lagerhus AB

Översikt 1982 1981

(milj. kr.) (milj.
kr.)

9,1

8.3

0.6

0.5

0,1

0.1

15,5

12.4

5.6

5.5

3,0

0,1

Omsättning

Resultat före disp. och skatl

Redovisai årsresultat

Balansomslutning

Redovisat egel kapital

Investeringar

Antal anställda 1982 1981

Lagerhusbolaget äger och förvaltar lagerhus och ombesörjer
lagring av spannmål, frö och fodermedel för bl. a. Svensk Spannmålshandel ek.
förening.

Bolaget åtager sig också beredskapslagring av livsmedel på
uppdrag av staiens jordbruksnämnd.

En ny verksamhetsgren, arkivlagring av räkenskapsmalerial
med tillhörande tjänster, är under uppbyggnad.

Dotterbolaget Svenska Spannmålsakliebolagel bedriver inte
någon verksamhet.

Svenska Skifferolje AB

översikt 1982 1981

(milj.
kr.) (milj. kr.)

Omsättning

Resultat
före disp. och skalt

Redovisat
årsresultat

Balansomslutning

Redovisat
eget kapital

Investeringar

0,0

0,0

0,5

3.0

0,4

1.2

29,0

29.8

29,0

28.7

0,0

0.0

Antal anställda 1982 1981

0,5 0,5

Under år 1982 har avvecklingen av verksamheten inom
Svenska Skifferolje AB fortgått. Resultatet före bokslutsdisposition och skall
blev 0,5 milj. kr.

Skr. 1983/84:20

Svenska Utvecklings
AB (SU)

86

Översikt

1982 (milj. kr.)

1981 (milj. kr.)

Omsättning

Resultat
före disp. och skatt

Redovisat
årsresultat

Balansomslutning

Redovisat
egel kapital

Investeringar

17,2

4,1

4,1

33,0

20,3

0,2

21,6 6.6 5,5 .10,9 16,2 0,1

Antal
anställda

1982 46

1981

53

Historik

Svenska
Utvecklings AB bildades år 1968 som ett led i den ökade satsningen på forskning
och utveckling. Genom beslut av riksdagen skedde en rekonstruktion av SU under
år 1976. I samband härmed överfördes aktierna i SU från fonden för statens
aktier till Statsföretag AB.

Bolagets
syfte

SU
är en utvecklingsresurs ål Slatsföretagsgruppen. Härjämte skall SU bedriva
tekniskt-kommersiellt utvecklingsarbete i övrigt, främst på områden som är
angelägna för samhället. Slutligen är bolaget också en kanal för utveckling av
innovationer från enskilda uppfinnare eller företag.

Verksamheten
under år 1982

SUs
avdelning för bildbehandling i Linköping ombildades under år 1982 till ett
särskilt bolag, IMTEC Image Technology AB. Detta har till uppgift atl
vidareutveckla och marknadsföra bildbehandlingstekniken. Aktiemajoriteten har
övertagits av Liber-koncernen, men SU haren minorilelsposl (9%) i IMTEC.

Verksamheten
vid bolagels avdelning för energi- och miljöteknik har under året koncentrerats
till utveckling av dektrokemisk utrustning jämte tillhörande processer och
därtill anknuten verksamhet. Sålunda används SU EleklroSynCell och MultiPurpose
(MP)-cdl av ell 70-tal företag, bl. a. i Europa, USA och Japan, för
processutvärdering och kemikalieproduklion. SUs celler har tillvunnit sig ett
växande intresse. Försäljningen ökar och ett flertal nya intressanta
applikationsområden kommer fram.

Som
en följd av SUs arbete på del elektrokemiska området har SU kunnat utveckla en
metod för avsaltning av havsvatten. Den bygger på en idé från en enskild svensk
uppfinnare. SU har lyckats vidareutveckla metoden till kommersiell användning.
Sedan den demonstrerats under hösten 1982 har den tilldragit sig stort intresse
och företag från olika länder har tagit kontakt med SU för exploatering av
metoden.

SU
har under år 1982 ingått ett avtal betr. talöverföring avseende såväl talsyntes
som talanalys. Avtalet har sin grund i uppfinningar som tagits

Skr. 1983/84:20 87

fram av forskare vid Tekniska högskolan i Stockholm.
Utrustningen har mött stort intresse, försäljning har påbörjats och en
omfattande utvärdering av projektet pågår nu. SU har bildat ett dotterbolag,
Infovox AB, för utveckling och marknadsföring av detta projekt.

Bolaget har under ett antal år särskilt följt
bioleknikområdel. I samarbete med Kemicentrum vid universitetet i Lund pågår
utvärdering av ett projekt betr. enzymer.

SUs funktion för projeklsamordning har bl. a. till uppgift
att tillföra Stalsförelagsgruppen nya produkter. Till denna funktion har ca 200
olika projekt inkommit under årel, varav ca hälften blivit föremål för närmare
utvärdering. I främsta rummet har utvärdering skett för Regioninvest i Norr AB
och för AB Eiser i samband med avveckling av olika lekoenheter. Några projekt
har resulterat i avlal och ell flertal projekt befinner sig i ett framskridet
förhandlingssladium.

På uppdrag av industridepartementet och dotterbolag inom
Slatsföretagsgruppen har bolaget även sökt finna nya produkter, främst genom
licensförvärv i Japan, USA och Frankrike. Denna verksamhet har under året
resulterat i tre avtal, där nu svenska företag är i färd med att exploatera ny
teknik och nya produkter från utlandet.

Framtidsutsikter

I likhet med vad som skett under senare år räknar SU med
atl även framdeles kunna ta fram tekniskt avancerade projekt för exploatering.
Man bör därför kunna förutse en fortsatt gynnsam utveckling av verksamheten.

Toolboxgruppen i Stockholm AB

Översikt 1982

(milj. kr.)

Omsättning 61,9

Resultat före disp. och skatt -4,7

Redovisat årsresultat 0.5

Balansomslutning SI, I

Redovisat eget kapital 8,0

Investeringar 3,6

Antal anställda 1982

158

År 1982 var första verksamhetsåret för Toolboxgruppen i
Stockholm AB. Bolagets uppgift är att förvalta aktierna i mindre verkstadsföretag.

Från årets början har i Toolboxgruppen ingått AB Thörns
Mekaniska Verkstad med verksamhet i Stockholm, samt Finsliparna i Skellefteå
AB. De båda bolagen, som tillverkar produktionsverktyg och specialmaskiner

Skr.
1983/84: 20 88

resp. slipmaskiner, ingick tidigare i SMT-Pullmax AB:s
division Specialmaskiner.

1 slutet av året inlemmades de tidigare frislående
Statsförelagsdöttrarna AB Carbox, Ystad och Limsta Produkter AB, Kramfors i
Toolboxgruppen. För AB Carbox blev år 1982 det sista verksamhetsåret som
rörelsedrivande bolag. Fr. o. m. år 1983 drivs verkstadsrörelsen som ett
personalägt legotillverkande bolag. Presskraft i Ystad AB.

Åven Limsta Produkter AB har under år 1982 varit föremål
för genomgripande organisatorisk och finansiell rekonstruktion.

Uddcomb Sweden AB

Översikt 1982 1981

(milj. kr.) (milj.
kr.)

190,7

80,8

0,2

3,1

0,0

2,8

351,0

466,8

28,1

28,0

9,6

1,3

Omsättning

Resultat
före disp. och skatt

Redovisat
årsresultat

Balansomslutning

Redovisat
eget kapital

Investeringar

Antal anställda 1982 1981

384 452

Uddcomb Sweden AB är dotterbolag till Statsföretag AB.

Företaget är sedan år 1980 på väg från sill tidigare
beroende av marknaden för lunga nukleära verksladsprodukter. Den nya
verksamheten bedrivs inom tvä divisioner: Uddcomb Engineering (UE) och Uddcomb
Heavy Manufacluring (UHM). Samtidigt pågår avvecklingen av de stora nukleära
orderna där de sista färdigställs under år 1983.

Uddcomb Engineering utför konsulttjänster inom områdena
konstruktion och beräkning, svets- och materialteknologi samt kvalitetssäkring
och kontroll saml marknadsför och genomför kvalificerade serviceentreprenader
på främst kärnkraftverk.

Framgångarna på enlreprenadsidan under år 1981 har befästs
under år 1982. Förutsättningarna för framtiden är goda.

Uddcomb Heavy Manufacluring inriktar sig på alt tillverka
utrustning framförallt för sektorerna oii and gas, transport av utbränt
kärnbränsle saml energi. Därutöver skall Uddcomb Heavy Manufacluring sälja
lego-tjänster och tjänstgöra som underieverantör av tunga produkter.

Försäljningen har bromsals av lågkonjunkturen och av för
låg egen effektivitet. Arbetet aU höja produktivitet och effekrivitel har
successivt givit resultat, vilket givit utslag i försäljningen.

Som ett led i strävan att öka andelen egna produkter
förvärvades år 1982 Hydromaskin AB, vars hydrauliskt drivna pålningsmaskin nu i
större skala introduceras på marknaden.

Skr. 1983/84:20 89

Svenska Varv AB

Svenska Varv AB

Översikt 1982 1981

(milj. kr.) (milj.
kr.)

Omsättning 8 290.0 7 320.0

Resultat före disp. och skatt -1444,0 -1600,0

Redovisai årsresultat 699.0 - 286.0

Balansomslutning 14625,0 19194,0

Redovisai eget kapital 1867,0 1167,0

Investeringar 165,0 347,0

Antal anställda 1982 1981

22 545 24090

Historik

Svenska Varv AB bildades år 1977 i samband med atl staten
övertog Salén-invests aktier i AB Götaverken som tillsammans med tidigare
bel-slalliga Karlskronavarvel AB och Uddevallavarvel AB kom alt ingå i den nya
koncernen. Från år 1979 ingår också Kockums varvs- och rederirörelse i koncernen.
Under år 1982 överfördes aktierna i Zenit Shipping AB direkt till stålen.

Omstrukturering av koncernen

Utgångspunkt för arbetet att omstrukturera koncernen har
varit den struklurplan som fastställdes av styrelsen i januari 1980. Koncernens
företag grupperades där i tre sektorer som under året haft följande utseende.

Kommersiella Omstrukture- Sysselsatt-

sektorn ringssektom ningspoliliska

sektorn

Calor-Celsius Kockums Öresundsvarvel

Götaverken
Arendal Uddevallavarvet

Götaverken
Ångleknik Karlskronavarvet

Cityvarvet

Finnboda Varf

Götaverken Motor

Göta verken Aluminium avyttrades vid halvårsskiftet till
Swedefronl. Utgående från de riktlinjer som angavs i slrukturplanen har
koncernens verksamhet koncentrerats till i huvudsak följande fyra
affärsområden.

-
Offshore

-
Energi

-
Fartygsreparation

-
Fartygsproduktion

Samtliga verksamheter utom Kockums, Uddevallavarvet och
Götaver-

Skr.
1983/84:20 90

ken Motor har överförts eller bedöms fortfarande kunna
överföras till den kommersiella sektorn senast år 1984. Dessa verksamheter
svarade år 1982 för ca 70% av koncernens omsällning och sysselsatte ca 13 500
personer.

Offshore

\ slrukturplanen utpekades affärsområdet offshore som elt
intressant alternativ till konventionell farlygsproduktion. Satsningen på
offshore har snabbt resulterat i ell betydande marknadsgenombrott och
Gölaverken Arendal har åren 1980-1982 sammanlagt levererat 12 riggar till ell
värde av ca 4 500 milj. kr.

Genom marknadsframgångarna och förbättrad effektivitet har
Götaverken Arendal kunnat uppvisa en god resultatutveckling som är väsentligt
bättre än den som prognostiserats i strukturplanen. Götaverken Arendal
överfördes till koncernens kommersiella sektor fr. o. m. årsskiftet 1981/82.

Den expansiva investeringsverksamheten inom offshore som
kännetecknat den första delen av 1980-talet har nu dämpats. Den återhållsamhet
som f.n. kännetecknar marknaden beror bl.a. på osäkerhet om framtida oljeprisutveckling.
Flera utbyggnadsprojekt inom offshore har därför skjutits i tiden och ett anlal
borrplattformar är i dagsläget utan sysselsättning.

Liknande fluktuationer kommer även framgent att
karaktärisera off-shoremarknaden. Föratt minska känsligheten för marknadens
svängningar pågår därför en anpassning av Götaverken Arendals personalresurser
till en lägre verksamhetsnivå.

Vidare har åtgärder vidtagits som syftar till att komma in
på andra delar av offshoremarknaden än bostads- och borrplattformar för
oljeprospekle-ring. Exempel på denna breddning utgör de order avseende
ombyggnader av befintliga semisubmersibla plattformar, delleveranser till
produktionsplattformar saml service- och dykerienheter som tecknats under
året.

De stora investeringarna inom offshoreområdet görs i
produktionsfasen. Dessa investeringar och även investeringar generellt inom
offshore styrs ofta till det land i vilket oljefyndigheterna finns. För att
möta sådan protektionism pågår aktiviteter för all etablera
produktionssamarbete med företag i bl. a. England, Canada och Norge.

Energi

Koncernen har ökat sina satsningar inom energisektorn.
Beslut logs hösten 1982 atl med Götaverken Ångleknik som bas samordna
koncernens satsning inom området energiomvandling. Inom detta affärsområde arbetar
idag Götaverken Ångleknik, Götaverken Motor och Svenska Varv Vindenergi.

Götaverken Ångtekniks traditionella marknad - den
skandinaviska och brasilianska cellulosaindustrin - har under 1980-lalet
präglats av en mycket svag investeringsaktivitet vilket inneburit problem.
Beslut fattades därför år 1982 all avveckla Gölaverken Ångtekniks dotterbolag i
Brasilien.

Skr. 1983/84:20 91

Den svaga utvecklingen av marknaden har till viss del
kunnat kompenseras genom en ökad satsning på den nordamerikanska marknaden.
Vidare har kapacitet och kompetens inom engineeringområdel byggts ut vilkel
Utgjort elt väsentligt steg i en medveten satsning på paketleveranser med
fullständigt projektans var.

Åtgärder har också vidtagits för all anpassa
produktionsresurserna till marknadssituationen. Relationen mellan
verksladstimmar och ingenjörstimmar har successivt sjunkit från början av
1980-talet. Denna utveckling i kombination med den försvagade marknaden
nödvändiggjorde beslut alt avveckla produktionsenheten i Gävle samt reducera
montörsstyrkan.

I strukturplanen konstaterades att Götaverken Motors
starka beroende av motorieveranser till koncernens varv måsle minska. Ett
omfattande program för att diversifiera verksamheten har genomförts men
merparten av satsningarna har medfört betydande föriuster. Det har vidare visat
sig olämpligt att flytta Uddevallavarvels molorproduktion till Gölaverken Motor
eftersom detta inte bedömts ge några koncernmässiga fördelar.

Ett omfattande omstruktureringsarbete, som beräknas vara
slutfört i mitten av år 1983, inledes därför under året. Omstruktureringen
innebären sanering av produklprogrammet med inriktning på värmepumpar,
diesel-kraftverk och reservdelar till dieselmotorer och innebär en reduktion av
verksamhetsvolymen.

Effekterna av omstruktureringsprogrammet kommer att prövas
år 1983 varvid ytterligare åtgärder kan visa sig nödvändiga. Efler genomförd omstrukturering
blir del också naturligt att pröva hur livskraftiga produktionsområden
organisatoriskt skall inplaceras i koncernens övriga verksamhet.

Fartygsreparation

Koncernens verksamhet inom affärsområdet civila
fartygsreparationer och ombyggnader är koncentrerad till Cilyvarvet. Dessutom
finns en mindre reparationsverksamhet vid Finnboda Varf och ett marint
fartygs-underhåll vid Karlskronavarvet.

Reparationsmarknaden har varit mycket svag under året till
följd av den svaga fraktmarknaden. 1 kombination med en överdimensionerad
repara-tionskapacilet i Västeuropa har detla medfört omfattande förluster för
flera större reparationsvarv.

Cityvarvets effektivitet har emellertid fortsatt kunnat
förbättras samtidigt som devalveringen stärkt varvets konkurrenskraft. 1
kombination med ett aktivare marknadsagerande samt ell anlal framgångsrika
ombyggnader under årel har varvet nu i stort sett kunnat eliminiera förlusterna
i själva verksamheten.

Finnboda Varf genomgick år 1981 en kraftig kapacitetsneddragning
med förändring av verksamhetens inriktning mot fartygsreparationer kompletterat
med viss industriproduktion. Verksamhetsvolymen har nu anpassats till den
marknad som bedöms tillgänglig lokall.

Skr. 1983/84:20 92

Fartygsproduktion

Koncernens
fartygsproduktion är koncentrerad till Uddevallavarvet, Kockums och
Karlskronavarvet. De två förstnämnda företagen producerar handelsfartyg medan
tillverkning av bevaknings- och örlogsfartyg sker på Karlskronavarvet.

Karlskronavarvets
föriustbringande tillverkning av handelsfartyg upphörde år 1981 och samma år
överfördes satsningen på vindkraft till systerbolaget Svenska Varv Vindenergi.
Varvets kapacitet har nu reducerats och anpassats till den svenska marinens
beställningsbehov. Ell åtgärdsprogram inleddes år 1981 för all förbättra
effektiviteten i företaget vilkel under år 1982 gav förväntade effekter.

Med
Karlskronavarvets affärsinriktning är företaget ur beläggnings- och
lönsamhetssynpunkt beroende av den svenska marinens beställningsbehov och av
lokaliseringen av det marina underhållet. Företagets dimensionering får därför
styras utifrån marinens långsiktiga beställningsbehov.

I
enlighet med de åtgärder som ingick i koncernens struklurplan har en väsentlig
kapacitetsneddragning skett inom fartygsproduktionen och verksamhetsvolymen
motsvarar är 1982 endast ca 25% av volymen år 1975.

I
koncernens struklurplan angavs att Uddevallavarvet skulle fortsätta inom
affärsområdet tank-, bulk- och enhelslastfartyg medan Kockums skulle inriktas
på gas/kemikaliefartyg och prefabricerade fabriksanläggningar saml under en
övergångsperiod tank-, bulk- och enhelslastfartyg. Den fortsatta satsningen på
fartygsproduktionen identifierades som en av högrisksalsningarna i
strukturplanen. För atl satsningen skulle bli framgångsrik krävdes såväl att
marknaden totalt sett förbättrades som atl varven avsevärt förbättrade sin
effektivitet.

Både
Uddevallavarvet och Kockums har under åren 1980-1982 ökat sin effektivitet. I
strukturplanen gjordes en bedömning av de svenska slorvar-vens konkurrenskraft
i jämförelse med Japan. Denna visade att den svenska varvsindustrin åren 1979-
1980 hade en kostnadsnackdel i jämförelse med den japanska på 20—30%.

Trots
alt inflationen i Sverige sedan dess varit ungefär dubbelt så hög som i Japan
har detta mer än väl kunnat kompenseras av valutakursernas förändringar och av
uppnådda effektivitetsförbättringar. Efter den svenska devalveringen bedöms
därför kostnadsskillnaden i jämförelse med Japan kraftigt ha reducerats och för
någorlunda avancerade fartygskonslruk-tioner bedöms produktionskostnaderna i
dagsläget vara ungefär desamma i Japan som i Sverige.

Fartygsmarknaden
förbättrades också kortsiktigt och varven kunde år 1981 teckna order som för
första gången sedan början av 1970-talel täckte produktionskostnaderna. Vissa
av dessa köpare har emellertid nu fått svårigheter atl fullfölja
räntebetalningar och amorteringar på lämnade krediter vilkel kan medföra att
kontrakten i efterhand kommer att visa sig vara föriustbringande.

Skr. 1983/84:20 93

Såväl frakt- som fartygsmarknaden har därefter försämrats.
I dagslägel kännetecknas fraktmarknaden av elt betydande tonnageöverskotl för
samtliga fartygstyper.

Den svaga marknaden har medfört stora problem för Kockums
och Uddevallavarvel all teckna order som ger täckning för kostnaderna. Speciella
statliga insatser i form av förmånlig finansiering resp. u-landsstöd, har
därför år 1982 varit en förutsättning för alt Kockums skulle kunna teckna den
uppmärksammade ordern på tre ro/ro-fartyg till ACL och Uddevalla varvet en
order på tre OBO-fartyg till ell filippinskt rederi.

Den svaga
marknaden medför sannolikt atl de slora varvsnalionerna fortsätter med
subventionering av sin varvsindustri och åtminstone under de närmaste åren ökar
denna till följd av en kraftig obalans mellan efterfrågan på fartyg och
produktionskapacitet. Trots att kostnadslägel sålunda är jämförbart med
konkurrentländerna kommer därför möjligheterna för Kockums och Uddevallavarvel
atl - ulan fortsatt betydande statligt slöd — erhålla order som ger täckning
för kostnaderna atl vara små.

Regeringen har i proposition 1982/83:147 föreslagit
riksdagen eti fortsatt stöd till Kockums och Uddevallavarvel uppgående till 400
milj. kr. under åren 1984-1985 samtidigt som krav ställts på en väsentlig
reduktion av affärsvolymen för all minska varvens riskexponering. Beslut
fattades därför i böljan av år 1983 om att reducera fartygsproduklionen vid de
bägge varven med ytteriigare drygt 25%, vilket kommer atl medföra en nybyggnadsvolym
som är mindre än 20% av volymen år 1975.

Zenit Shipping AB

Regeringen har i proposition 1982/83:147 föreslagit atl
Zenit Shipping per den 31 december 1982 överförs direkt till staten. Svenska
Varv AB erhåller 23 milj. kr. för aktierna i Zenit Shipping, vilket överensstämmer
med aktiernas bokförda värde i moderbolaget men koncernmässigi innebär en
realisationsförlust på ca 100 milj. kr.

1 propositionen föreslår vidare regeringen att riksdagen
anvisar medel för all täcka föriusterna i Zenit Shipping åren 1982 och 1983 samt
ger regeringen möjlighet all täcka ytterligare eventuella förluster efter år
1983. Vidare föreslås elt kapitaltillskott för atl öka del egna kapitalel i
Zenit Shipping. Ell avlal har träffats med staten om villkoren och formerna för
avyttringen av Zenit Shipping.

Som en konsekvens härav ingår inte Zenit Shipping i
koncernens resultat- och balansräkning år 1982. Koncernens balansomslutning
minskar därigenom med ca 6600 milj. kr.

Zenit Shipping har ridigare finansierats via moderbolaget.
1 samband med att företagel överförs till staten övertar emellertid Zenit
Shipping en omfattande dollarfinansiering från moderbolaget. Härigenom minskar
koncernens dollarskulder med ca 680 M USD till ca 470 M USD.

Skr.
1983/84:20 94

Ägartillskott

De
meddstillskoti, bidrag etc, som riksdagen beviljat för koncernens
omstrukturering redovisas normalt i resultaträkningen under rubriken
Ågarrillskotl.

Riksdagsbesluten
åren 1980 och 1981 innebar en uppdelning av tillskotten i olika anslag till
moderbolaget enligt nedan:

För
omstrukturering sammanlagt 2061 milj. kr. varav

-
600 milj. kr. i generellt
varvsslöd vilket utbetalas successivt under åren 1981-1983.

-
800 milj. kr. för koncernens
utveckling.

-
606 milj. kr. för nedskrivning
av anläggningstillgångar åren 1980-1984. Räntebärande skuldebrev utfärdas i
takt med all nedskrivningarna görs.

-
62 milj. kr. för
omstrukturering av Finnboda Varf varav senare 7 milj. kr. återgått till staten.

För
övriga ändamål totalt ca 130 milj. kr. varav

-
ca 100 milj. kr. som avser
koncernens bedömda del av del u-landsstöd om totalt 125 milj. kr. som gjordes
riilgängligt för svenska varvsföretag.

-
ca 30 milj. kr. för
sysselsättningsbefrämjande åtgärder vid Karlskronavarvet AB.

Dessutom
erhölls 1004 milj. kr. för avveckling av Öresundsvarvet och 238 milj. kr. som
ersättning för kostnader avseende den anställningsgaranti som riksdagen
beslutade om år 1978.

Regeringens
proposition 1982/83:147 medför vidare tillskott till moderbolaget om totalt 2
155 milj. kr., varav

-
I 850 milj. kr. för alt
förstärka koncernens soliditet och täcka omställningskostnader av
engångskaraktär i Kockums och Uddevallavarvel vid genomförande av beslutade
kapacitetsreduktioner.

-
305 milj. kr. för nedskrivning
av anläggningstillgångar i Kockums och Uddevallavarvel. Räntebärande skuldebrev
kommer att utfärdas i takt med alt nedskrivningarna görs.

Dessutom
föreslår regeringen ett speciellt slöd avseende Kockums och Uddevallavarvet
uppgående till 200 milj. kr. per år för 1984 och 1985.

De
delar av tillskollen enligt ovan som hittills redovisats som ägartillskott
framgår av nedanstående tabell.

Hittills

Totalt

redovisade

varav 1982

Kvarstår

Kapitaltillskott

1850

1850

1850

_

Generellt
varvsslöd

600

562

303

38

Koncernens
utveckling

800

800

-

-

Nedskrivning
av anlägg-

ningstillgångar

911

549

-

362

Finnboda
Varf

55

55

—

-

Sysselsättningsfrämjande

åt

gärder
vid Kariskronavarvet

7

7

-

-

Summa

4223

3 823

2 153

400

Skr. 1983/84:20 95

Kvarstående ägartillskott i form av generellt varvsstöd
kommer all redovisas som ägartillskott år 1983 och kvarvarande skuldebrev för
nedskrivning av anläggningstillgångar kommer all utnyttjas för nedskrivning av
anläggningstillgångarna vid Kockums och Uddevallavarvel.

Anslagna 30 milj. kr. för sysselsättningsbefrämjande
åtgärder vid Karlskronavarvet utöver de 7 milj. kr som redovisats som
ägartillskott år 1981 kommer alt reducera rörelsens kostnader i takt med att
olika åtgärder vidtas. 9 milj. kr. har på detla sätt intäktsförts år 1982
varför totalt 15 milj. kr. återstår av anslaget.

398 milj. kr. ägartillskolten för koncernens utveckling är
upptagna som ett villkorat ägartillskott.

U-landsstödet har använts av Uddevallavarvel vid en order
år 1982 på tre OBO-fartyg till Filippinerna.

Resultat

Koncernens omsällning uppgick år 1982 rill 8290 (7104)
milj. kr. och resultatet före ägartillskott, bokslutsdispositioner och skatt
till -1444 (-1600) milj. kr.

Rörelseresultatet efter avskrivningar har förbättrats till
-229 (-589) milj. kr. Årets rörelseresultat har emellertid belastats med en reservering
om 350 milj. kr. för framtida omstruktureringskoslnader i koncernen. Exklusive
denna reservering är sålunda rörelseresultatet positivt och nära 700 milj. kr.
bättre än föregående år. Förbättringarna har uppnåtts i flertalet
koncernföretag.

Fraktmarknaden har försämrats kraftigt under året vilkel
medfört omfattande förluster för många rederier. Ett anlal kunder har
därigenom inte kunnat erlägga kontraklsenliga amorteringar och i vissa fall
inte heller kontraklsenliga räntor på fordringar avseende levererade fartyg.

Fordringarna har i sådana fall bedömts som osäkra och
värderats till erhållna panters - mestadels inteckningar i fartyg - värde,
vilka i dagens dåliga marknad understiger fordrans värde.

Totalt har därför resultatet före finansiella intäkter och
kostnader belastats med reserveringar för kundfordringsrisker uppgående till
530 milj. kr. saml ränlenellol belastats med 41 milj. kr. motsvarande ej
inbetalade räntor.

1 resultatet efter finansiella intäkter och kostnader
ingår förluster i Öresundsvarvet med 91 milj. kr. 1 1980 års bokslut gjordes en
reservering för bedömda kvarvarande förluster i samband med varvels avveckling.
Denna avveckling följer uppgjorda planer, vilket innebär att hela
Öre-sundsvarvels förlusl år 1982 elimineras genom motsvarande upplösning av
förlustreserven vilken redovisas som en extraordinär inläkt.

Räntenettot har förbättrats kraftigt jämfört med år 1981
och uppgick till —313 milj. kr. (-983). Det förbättrade räntenettot är en följd
av att regeringen genom beslut i början av år 1982 utbetalade merparten av
tidigare

Skr.
1983/84:20 96

beslutade ägartillskott. Härigenom har koncernens
kapitalbindning kunnal minskas. Vidare ingår inte Zenit Shipping med ett
negativt räntenetto i koncernen år 1982.

Valuta

Koncernens kapitalbehov har varit alltför stort för atl
enbart finansieras i svenska kronor. Upplåning har därför till stor del fått
ske i främmande valutor. För närvarande sker sådan upplåning uteslutande i
dollar vilkel innebär alt koncernen i stort sett endasl är exponerad för
förändringar i dollarkursen.

Koncernens valutapolitik innebär att denna skuldsättning i
största möjliga utsträckning skall balanseras av fordringar och orderslock
eller ter-minssäkras. Detta har medfört alt en stor del av koncernens fartygs- och
offshoreförsäljningar gjorts i dollar, vilkel givit en fordrings- och orderslock
som i stort sett balanserat lånestocken. På grund av dollarflödenas storlek och
en svag orderingång i början av årel kunde emellertid en sådan balans ej
upprätthållas hela år 1982.

Kursen för
dollarn förändrades kraftigt även år 1982. Dollarkursen förstärktes successivt
fram till devalveringen i oktober då kursen stabiliserades på en nivå på ca
30% över kursen vid årets början. Denna utveckling i kombination med att koncernen
haft en skuldexponering i dollar under året har medfört fortsatta betydande
valutaförluster uppgående till -312 milj. kr. (-313).

Eget kapital

Koncernens verksamhet är förenad med stora ekonomiska
risker. I slrukturplanen påpekades därför behovet av en solidiletshöjning till
ca 25% för att ge koncernen förmåga att bära sådana risker. De ägartillskott
riksdagen i olika former anvisade år 1980 bedömdes ge koncernen en soliditet på
ca 15 % förutsatt att bl. a. avvecklingen av koncernens fartygsengagemang
genererade vinster uppgående till ca 1700 milj. kr.

Genom utvecklingen av fraktmarknaden kom emellertid
resultatlillskot-tet från fartygsengagemanget att utebli, vilket skulle medfört
en soliditet år 1984 på endast ca 5% om övriga bedömningar i strukturplanen
varit riktiga.

Föriusten åren 1980-1982 blev dessutom större än beräknat
beroende på kraftigt ökade förluster i bl. a. Kockums, Kariskronavarvet och
Götaverken Motor. Vidare medförde ränte- och valutautvecklingen ökade förluster.
Koncernens egna kapital var därför i stort sett förbrukat år 1982.

Det kapitaltillskott om 1 850 milj. kr. som föreslås i
regeringens proposition och som inarbetats i bokslutet medför atl koncernens
egna kapital uppgår till 1867 milj. kr. (1 169) vilket motsvarar en soliditet
på 13% (6).

Vid jämförelse av soliditeten i koncernen med den i annan
svensk industri måste dock observeras alt balansomslutningen inkluderar fordran

Skr. 1983/84:20 97

pä svenska staten saml spärrat konto pä riksgäldskonlorel
med totalt 4 749 milj, kr. Om detla belopp kunnat användas för nedamortering av
koncernens låneslock hade soliditeten ökat till 19%.

Finansiering och likviditet

Koncernens lånestock har kraftigt reducerats efter
avyttringen av Zenit Shipping. Den räntebärande lånesiocken uppgår sålunda till
4787 milj. kr. (10698). Härav utgör dollarlån ca 60% medan resten av
upplåningen i huvudsak skett i svenska kronor.

I början av år 1982 utbetalades merparten av tidigare
beslutade ägartillskott. Denna betalning gjordes till elt spärrat konto hos
riksgäldskonlorel. från vilket utbetalningar görs efter beslut av regeringen.
Saldot på kontot uppgick vid årsskiftet 1982/83 till 2 253 milj. kr. Koncernens
likviditet har sålunda varit myckel god under årel.

Likviditeten förväntas ytterligare stärkas år 1983 genom
utbetalning av i varvspropositionen föreslagna kapitaltillskott om I 850 milj.
kr. Den förbättrade likviditeten kommer att användas bl. a. till amortering av
lån.

Merparten av koncernens upplåning sker mot säkerhet i
statliga kreditgarantier. Dessa garantier utfärdas för att underlätta
finansieringen av varvens produktion och kundfordringar.

För närvarande finns emellertid en tendens till ökad andel
kontanlaffärer vid försäljning av fartyg och riggar. I sädana fall finansierar
beställaren viss del av produktionen genom förskott och eriägger resterande
köpeskilling vid leverans.

Beställaren finansierar sig i sin tur genom upplåning
varvid borgen krävs av varvsförelaget på fulla beloppet. Kreditrisken blir
således densamma som vid en kreditaffär.

Denna typ av finansiering resp. varvens refinansiering av
kundfordran vid kreditaffärer görs normalt via Svensk Exportkredit. Utländska
beställare av fartyg erhåller därvid inom OECD överenskomna finansieringsvillkor
med påslag på räntan med 0,5 procentenheter vilka för närvarande innebär atl
kredit lämnas på 80% av kontraktsprisei över 8,5 år till 8,5% ränta.

För svenska beställare av fartyg utgår ett speciellt
ränlestöd vars värde för köparen i stort sett överensstämmer med
OECD-villkoren.

Samma kreditvillkor gällde tidigare även för riggar. Fr.
o. m. slutet av år 1982 tillämpas emellertid vid sådana affärer de s.k.
consensusvillkoren som vid dagens marknadsränta inle innebär någon fördel för
köparen.

Personal

Antalet anställda på koncernens varvsförelag har kraftigt
minskat under 1970-talets senare hälft. Fr. o. m. år 1975 har exempelvis
antalel anställda vid varven minskat från drygt 28000 till ca 14500, dvs med
nära 50%. Reduktionen har varit speciellt kraftig i Göteborg samt naturligtvis
även i Landskrona genom nedläggningen av Öresundsvarvet. 7 Riksdagen 1983/84. t saml. Nr
20

Skr.
1983/84:20 98

Genom de anställningsstopp som samtliga varv tillämpade i
slutet på 1970-talel förändrades åldersstrukturen i varven.

Fortsatta reduktioner genom naturiig avgång skulle
allvarligt kunna begränsa speciellt varvsförelagens överievnadsmöjligheter. De
reduktioner som nu är aktuella måste därför helt naturligt ske pä elt sådant
sätt atl överlevnadsmöjligheterna säkerställs.

Samtliga anställda vid Öresundsvarvel i Landskrona
varslades om uppsägning år 1981 efter del att beslut fattals om avveckling av
verksamheten. Under år 1982 har avgångarna omfattat totalt 1 400 personer och
under år 1983 kommer ytterligare ca 600 personer att lämna förelaget.

Denna omfattande personalavgång har kombinerats med ett
flertal åtgärder för alt underlätta för uppsagd personal alt finna andra
arbeten. I detta arbete har deltagit såväl Öresundsvarvet som
arbetsmarknadsmyndigheter och Landskrona Finans.

Trots de problem av varierande karaktär och styrka som
varit förknippade med avvecklingen av Öresundsvarvet har gjorda åtgärder givit
goda resultat. Exempelvis har genom ell intensivt arbete en omfattande etablering
av nya förelag kunnat ske på varvsområdet. Ett 40-tal förelag har nu etablerats
vilka beräknas sysselsätta ca 1 000 personer i mitten av år 1983.

Fram tidsutsikter

Regeringens proposition innebär all koncernen genom
överföring av Zenit Shipping till staten och genom kapilaltillskottet om I 850
milj. kr. ges väsentligt ändrade förutsättningar. Den finansiella börda i form
av negativt räntenetto och negativa kursdifferenser som belastar 1982 års
resultat bedöms genom föreslagna åtgärder i stort sett försvinna år 1983.
Avgörande för koncernens resultatutveckling blir främst utvecklingen för
siorvar-ven.

Kockums och Uddevallavarvets orderstockar är f.n.
förhållandevis korta. Inneliggande order är tecknade till priser som läcker
varvens kostnader men avgörande för resultatet år 1983 blir varvens
möjligheter att teckna nya order som inklusive föreslaget stöd täcker varvens
kostnader. Skulle utvecklingen av fartygsmarknaden visa att stödet är
otillräckligt måsle ytterligare anpassning av varvens kapacitet göras.

Merparten av koncernföretagen bör kunna visa positiva
resultat även år 1983. Genom den finansiella rekonstruktionen av moderbolaget
som föreslås i regeringens proposition kommer vidare förlusten i moderbolaget
att bli starkt begränsad i jämförelse med år 1982. Totalt sett bör det därför
finnas möjligheter för koncernen atl år 1983 nå ett positivt resultat.

Skr. 1983/84:20 99

Calor-Celsius AB

Översikt 1982 1981

(milj. kr.) (milj.
kr.)

1441,0

1 269,0

33,2

27,9

24,5

59,6

643,4

623,6

118,8

94,2

24,2

23,6

Omsäuning

Resultat före disp. och skatt

Redovisat årsresultat

Balansomslutning

Redovisat eget kapital

Investeringar

Antal anställda 1982 1981

3920 4 166

Historik

Calor-Celsius verksamhet kan härledas tillbaka till slutet
av 1800-talet då Anderssons vattenledningsaffär startades i Umeå. Fram till
andra väridskrigel växte företaget kontinuerligt i Norrland. Under 1950- och
1960-lalen genomgick företaget en mycket kraftig tillväxtprocess. Företagsköp
och sammanslagningar skedde i stor omfattning. Utöver VVS-sidan utökades
verksamheten med industriinslallationer under 1950-talet. Sedan mitten av
1960-lalel är företaget landels största rikstäckande installatör. Under slutet
av 1960-talet etablerades även en utlandsverksamhet.

I december 1975 förvärvades Calor-Celsius av AB
Gölaverken, och kom därmed sedermera atl ingå i Svenska Varv AB.

Bolagets verksamhetsinriktning

Calor-Celsius är Skandinaviens största och ell av Europas
ledande in-stallalionsföretag med 60 filialer i Sverige och dotterbolag i
Danmark, Norge, Finland, Västtyskland och Förenade Arabemiraten. Såväl moderbolaget
som dotterbolagen svarar dessutom för entreprenader i elt stort anlal länder.
Produktprogrammet omfattar främst rörinstallationer av alla slag i t. ex.
bostäder, offentlig byggnation och industrianläggningar.

Celsius Veni tillverkar och marknadsför syslem för
utsugning av bil- och svetsgaser.

Centralsug installerar och marknadsför sop- och
dammsugningssystem över hela världen.

Under de senaste åren har en särskild verksamhet byggts
upp för förvaltning av företagels fasligheter och för inköp av objekt för
renovering och senare försäljning.

Verksamheten under år 1982

Den totala svenska nybyggnadsmarknaden minskade kraftigt
även under år 1982. Offentligt byggande har dock, delvis av arbetsmarknadsskäl,
fortsalt ligga på en hög nivå. Den s. k. ROT-marknaden. dvs. reparationer, om-
och tillbyggnader, ökade även under år 1982, dock något mindre än tidigare år.
Vidare har marknaden för energiprodukter haft en positiv utveckling.

Skr.
1983/84:20 100

Totalt minskade den svenska rörentreprenadmarknaden ca 10%
i volym. De regionala variationerna var dock stora och den kraftigaste nedgången
skedde i Norrland.

Även i övriga länder där Calor-Celsius är etablerat har
byggandet och industriinvesteringarna med något undanlag minskal. Detta har
inneburit att orderingången minskat till I 190 milj. kr. (I 270).

Av de installationsuppdrag som erhållits kan särskilt
nämnas

Koslamus sjukhus, Sovjet (VVS),

Bostadsområde i Linköping (VVS),

Verkstadsbyggnad i Östersund (VVS),

Huddinge Sjukhus (VVS),

Gasturbin och avgaspanna förTampdla, Finland (Industri),

Petrokemisk anläggning för Unifos (Industri),

Mäl- och reglerslalioner för gasnäl i Danmark (Industri),

Raffinaderi i Sola, Norge (Industri),

OK Krackeranläggning, Scanraff (Industri),

Bostadsområde, Älvsjö (Sopsug),

Bostadsområde, Stockholm (Sopsug).

Calor-Celsius fakturerade försäljning uppgick till 1440
milj. kr. (1270). Ullandsomsättningen inklusive exporten från Sverige svarade
för 30 % (30) av omsättningen.

Verksamheten under året har ingått i den konsolideringsfas
som beslutades år 1980 med avsikt att skapa en stabilare finansiell grund för
Calor-Celsius fortsatta utveckling. Åtgärder för alt höja den inre
effektiviteten har genomförts där särskild vikt lagts på att höja
arbetsproduktiviteten och på att fullfölja det tidigare inledda
kapitalrationaliseringsprogrammet.

En anpassning av produktionsresurser och omkostnader till
ändrade marknadsförhållanden har påbörjats vilket medfört all antalet anställda
i koncernen minskat under årel. Vidare har åtgärder vidtagits för att eliminera
förlusterna i Norrlandsverksamheien.

Den danska verksamheten har reducerats och närmare knutits
till det svenska moderbolaget. Verksamheten har koncentrerats till de två
rörelsedrivande bolagen Ludvigsen & Hermann A/S saml Tubo Tec A/S.

Under år 1982 minskade antalet anställda med 251 och
uppgick vid årsskiftet till 3 915. Av dessa var 1 192 anställda i utlandet.

Resultatet för den svenska rörverksamheten har i likhet
med de närmast föregående åren varit tillfredsställande.

Den danska verksamheten har däremot förorsakat avsevärda
föriuster, framför allt beroende på förluster på två stora projekt inom nya
verksamhetsområden och på avvecklingskoslnader avseende verksamheten i Förenade
Arabemiraten.

Centralsug har efter tidigare sanering fortsatt att
utvecklas väl och uppnådde en tillfredsställande resultainivå.

Celsius Veni uppvisade däremot en stor förlusl på grund av
ett tekniskt

Skr. 1983/84:20 101

komplicerat projekt i Västtyskland samt på grund av för
låpl kapacilelsui-nylljande i Sverige.

Resultatet före boksluisdisposilioner och skatl uppgick
till 33 milj. kr. (28).

Årets investeringar i anläggningstillgångar uppgick till
24 milj. kr. Dessutom har förelaget investerat 13 milj. kr. i
omsällningsfasligheler.

Framtidsutsikter

Konjunkiurulsikterna för de branscher inom vilka
Calor-Celsius verkar bedöms förbli fortsatt svaga år 1983.

De pressade prisnivåerna i Sverige medför att åtgärder för
att begränsa omkostnader och upprätthålla en hög produktivitet måste fortsätta.
Trots detla väntas den svenska rörverksamheten redovisa elt sämre resultat år
1983 än år 1982. Genom de insatta åtgärderna i den danska verksamheten bedöms
ett positivt resultat kunna uppnås där år 1983. Totalt förutses dock ett
försämrat resultat år 1983.

Cityvarvet AB

Översikt 1982 1981

(milj. kr.) (milj.
kr.)

556.6

356.7

-54,0

3.1

0.0

0,0

298,9

374,1

1.6

1,6

11,0

24.1

Omsättning

Resultat
före disp. och skatt

Redovisat
årsresultat

Balansomslutning

Redovisat
eget kapital

Investeringar

Antal anställda 1982 1981

1848 1919

Historik

Cilyvarvet var del ursprungliga nybyggnadsvarvet inom AB
Gölaverken, som grundades år 1941. Verksamheten utgjordes i början av mekanisk
verksladsproduktion. År 1947 byggdes det första fartyget.

Efterkrigstidens starka utveckling inom sjöfarts- och
rederinäringarna skapare en stark efterfrågan på mer avancerade reparations-
och underhållningsarbeten. Först under 1960-lalel realiserades emellertid
tankarna på all skapa varv som hell var inriktade på reparation. Det första
egentliga exemplet på elt sådant internationellt specialiserat reparationsvarv
var Lisnave i Portugal. Cilyvarvet skapades genom en sammanläggning av
Gölaverkens och Eriksbergs reparationsrörelser med Lisnave som förebild för atl
betjäna fartyg på sjöfartsleder i norra Europa.

I millen av 1970-lalet investerades ca 350 milj. kr. och
det ursprungliga nybyggnadsvarvel vid Göta Älv förvandlades till ett av norra
Europas största och tekniskt mest avancerade reparationsvarv.

Skr.
1983/84:20 102

Bolagets verksamhetsinriktning

Cilyvarvet bedriver fartygsreparationer och
fartygsombyggnader samt utför lego- och enlreprenadarbeten. Genom sina hel- och
delägda dotterbolag bedriver Cityvarvet dessutom resereparationer saml andra
huvudsakligen marint inriktade reparationstjänster.

Farlygsreparationer vid varv, som är del dominerande
affärsområdet, inriktas mot fartyg som anlöper nordeuropeiska hamnar med ett
stort antal länder representerade bland rederierna. Reparationerna består av
löpande underhåll men också av haveriarbeten.

Cityvarvet har resurser för fartygsreparationer vid varv i
Göteborg, Landskrona och Malmö samt i begränsad omfattning i Sölvesborg. Totalt
förfogar bolaget över fem flyldockor och fyra torrdockor.

Ombyggnad av fartyg är elt affärsområde som under årel
blivit föremål för ökat intresse på marknaden. Fartygsombyggnaderna avser såväl
kon-verleringar av slandardtonnage till specialfartyg som åtgärder för alt öka
fartygens ekonomiska effektivitet. Separata projektresurser har byggts upp för
genomförande-av större ombyggnadsprojekl.

Lego- och entreprenadverksamheten är huvudsakligen
inriktad mol den svenska verkstadsindustrin och nordisk varvs- och
offshoreinduslri. Inriktningen inom detta affärsområde omfattar lunga och
lätta stålkonstruktioner, maskinbearbetning och aluminiumkonstruklioner.

Verksamheten inom affärsområdet resereparationer bedrivs i
dotterbolaget CISERV AB med baser i Göteborg, Malmö och Sölvesborg. Inom
CISERV AB finns det hälflenägda ILAB, som är ett servicebolag med inriktning på
meddvarvsmolorer.

Verksamheten under år 1982

Under år 1982 reparerades vid City varvets fasta
reparalionsorler omkring 200 fartyg och lika många i hamnar och till sjöss.

Fem större ombyggnads- och skadeuppdrag har fullföljts.
För Stena Line genomfördes en omfattande ombyggnad av färjan Kronprinsessan
Victoria. Fartyget utrustades på 10 veckor med ytteriigare 700 bäddar. För ell
norskt konsortiums räkning, lett av Fearnley & Eger A/S, konverterades ett
135000 lons tankfartyg till världens största heavy-liftfartyg. Leverans skedde
8 månader efler kontraktstecknandet. Gorthon Lines fartyg Johan Gorthon
föriängdes på tre veckor vid Cilyvarvet Öresund. 1 hård internationell
konkurrens tecknades order på den brunna produkltankern Algol tillhörig
Vlassowrederiet Shipping Management i Monte Cario. Efler omfattande
reparationsarbeten levererades fartyget kontraktsenligt i januari 1983.
Samtidigt reparerades den i Ystad kantrade polska färjan Jan Hewdiusz.

Av den totala kapaciteten har under årel ca 75% lagils i
anspråk för ombyggnader, reparationer och underhåll av fartyg. Resterande
kapacitet har utnyttjats för legoarbeten och entreprenadverksamhet.

Skr.
1983/84:20 103

I
strävandena att ytterligare decentralisera och utveckla verksamheten av varvets
Hggavddning fattades beslut om atl bilda CIRIG AB. Bolaget som startade sin
verksamhet årsskiftet 1982/83 ägs till lika delar av Cityvarvet och del norska
bolaget Monrad Andersson A/S (MARS). Samtidigt förvärvades ett
minoritetsintresse i del norska bolaget. Samarbetet med MARS innebär atl
Cityvarvet funnit en öppning mot ett intressant off-shoreområde - riggservice.

Under
året har vidare två verksamheter startats för att utveckla affärsområdet
underhåll på fartyg i drift. Den ena verksamheten. CIMAR Systems AB, syftar
till alt utveckla underhållsteknik och underhållssystem. Den andra
verksamheten, CITRANS AB, syftar till utveckling av kontrakt med rederier om
löpande och förebyggande underhåll för fartyg. Båda bolagen ägs till 50% av
Cilyvarvet. De andra hälflenägarna är i CIMAR Syslems AB Idhammar Konsult AB
och i CITRANS AB Transallantic Ship Management AB.

Den
internalionella sjöfartskonjunkturen var myckel svag under hela år 1982.
Uppläggningen av fartyg fortsatte och utskrotningen av tonnage ökade rnarkant.
Den kapacitetsneddragning som skett vid västeuropeiska reparationsvarv de
senaste åren är ej tillräcklig. Nybyggnadsvarv med beläggningsproblem söker
använda sin kapacitet för reparationer och ombyggnader. Efterfrågan på
reparationstjänster har minskat under året och konkurrenssituationen har
skärpts.

Intresset
att bygga om befintligt tonnage till specialfartyg eller till fartyg med ökad
effektivitet har samtidigt ökat. Genom all några stora fartygsombyggnader, och
även haveriuppdrag, kunde konlrakteras har kapaciletsutnytljandel totalt sett
kunnat hållas på en hög nivå trots den vikande efterfrågan på konventionella
fartygsreparationer.

Efterfrågan
på resereparationer har varit något ökande.

Marknaden
för legoproduktion och entreprenadverksamhet har visat minskad efterfrågan
under årel och konkurrenssituationen har skärpts.

Trots
ett totalt sett tillfredsställande kapacitetsutnyltjande under året inträffade
slora beläggningsvariationer och tidvis var beläggningen låg. Åtgärder för att
utnyttja arbetsstyrkan mer flexibelt vidtogs och förhandlingar med de
anställdas organisationer kring dessa frågor har fortsalt under år 1983.

Resultatet
före bokslutsdispositioner och skatt uppgick till -54 milj. kr. (3). Årets
resultat har belastats med en extra nedskrivning av anläggningarna med 54
milj. kr. Anläggningarnas värde har genom denna åtgärd anpassats till vad som
bedöms kunna långsiktigt förräntas. Resultatet av den operativa verksamheten
visade endast ett mindre underskott och har därmed väsentligt förbättrats i
jämförelse med föregående år.

Antalet
anställda uppgick vid årets slut till I 848 personer (1919).

Framtidsutsikter

Marknadsutvecklingen för är 1983 är svårbedömbar. Det
internationella fartygslonnagets allt sämre kondition utgör tillsammans med en
eventuell konjunkturuppgång faktorer som kan bidra Iill en ökad efterfrågan på
farlygsreparationer och fartygsunderhåll.

Förskjutningen mol en ökad andel farlygsreparationer under
gång saml mol reparationer på varv i Fjärran Östern fortsätter.

Ombyggnadsmarknaden bedöms som fortsalt expansiv samtidigt
som konkurrensen ökar, inte minst från nybyggnadsvarv. Under år 1983 har flera
order erhållits på fartygsombyggnader.

Devalveringen av den svenska kronan har medfört all
konkurrenskraften på den internalionella marknaden förbättrats. Till en ökad
konkurrenskraft har också väsentligt bidragit de åtgärder som vidtagits för
ökad kostnadseffektivitet och marknadseffektivitel.

AB
Finnboda Varf

Översikl

1982
(milj. kr.)

1981
(milj. kr.)

Omsättning

Resultat
före disp. och skatt

Redovisat
årsresultat

Balansomslulning

Redovisat
egel kapital

Investeringar

83.3

143.1

1.6

4.9

1.3

25.5

61.9

63,2

28.6

27.3

6,0

0,2

Anlal
anställda

1982 218

1981

278

Verksamheten vid Finnboda Varf är främst inriktad mol
reparationer och ombyggnader av fartyg. Företagel disponerar fem flyldockor och
tre lorrdockor och kan lorrsätta fartyg på upp till 35000 dwt. Produktionen
omfattar även stålkonstruktioner, allmän verkstadsproduktion och
lego-bearbelning.

Verksamheten under år 1982

Produktionsresurserna har under årel lagils i anspråk för
reparationer, underhåll och ombyggnader av fartyg saml verksladsproduktion.
Fyra föriängningar av ro/ro-fartyg har utförts för svenska beställare. Vidare
har bl. a. årsunderhåll gjorts på två statsisbrytare samt elt antal större
repara-lionsuppdrag genomförts på fartygshaverisler.

Genom atl nyproduktion av fartyg upphört minskade den
totala produktionsvolymen jämfört med är 1981.

Den svaga konjunkturen och den därav betingade ogynnsamma
utvecklingen för kustsjöfarten medförde att efterfrågan på reparalionstjänster
var

låg under hela året. Samtidigt kunde noteras elt ökat
intresse av fartygsombyggnader och ett antal föriängningar av fartyg kunde
kontrakteras.

Verkstadskonjunkturen var fortsall svag och orderingången
på allmänna verkstadsprodukter var betydligt lägre än årel innan.

Marknadsföringsinsatserna koncentrerades liksom tidigare
är på den lokala marknaden när det gäller konventionella farlygsreparationer och
den svenska och finska marknaden när det gäller fartygsombyggnader. För
allmänna verkstadsprodukter har marknadsföringsresurserna förstärkts och inom
detla affärsområde bearbetas i första hand den svenska marknaden.

Antalet anställda uppgick vid årets slut till 225 personer
(229). En viss nyrekrytering har skett under året.

Resultatet före boksluisdisposilioner och skatt uppgick
till 2 milj. kr. (5).

Resultatet för affärsområdena farlygsreparationer och
fartygsombyggnader var tillfredsställande medan verksladsprodukter redovisade
elt underskott.

Investeringarna har under året uppgått till 6 milj. kr
(0,2), varav 2 milj. kr. avsett byggnadsinvesteringar och 4 milj. kr.
maskininvesteringar.

Framtidsutsikter

Den svaga utvecklingen på fraktmarknaden väntas bli
bestående under år 1983. Detta innebär all efterfrågan på konventionella
farlygsreparationer kommer atl bli fortsalt svag. Marknadens intresse för
farlygsom-byggnader har fortsatt och under år 1983 har order tecknats på en
brandha-verist som skall förlängas samt även genomgå andra ombyggnadsarbeten.
Verkstadskonjunkluren förväntas bli något bättre.

Resultatet bedöms bli i stort sett oförändrat jämfört med
år 1982.

Götaverken
Arendal AB

Översikt

1982 (milj. kr.)

1981 (milj. kr.)

Omsättning

Resultat
före disp. och skatt

Redovisat
årsresultat

Balansomslutning

Redovisat eget kapital

Investeringar

2433,0

1 309.1

212,0

180,8

180,0

178,9

2982,0

2619.2

560,0

379,5

30,0

53,0

Antal
anställda

1982 3614

1981 4 035

Historik

AB Götaverken grundades år 1841. Sedan dess har i Göteborg
byggts omkring 900 fartyg. Det ursprungliga nybyggnadsvarvel vid Göta Älv har
förvandlats till ett av Europas största reparationsvarv, Gölaverken City-

Skr.
1983/84:20 106

varvet. Farlygsbyggandet i Göteborg har istället
koncentrerats till Götaverken Arendal, som blev klart år 1963.

Ar 1978 påbörjade Götaverken Arendal en omorienlering av
verksamheten. Numera vänder sig Götaverken Arendal främst till offshore-marknaden
med produkter och tjänster för utvinning, produktion och lagring av olja och
gas.

Bolagets verksamhetsinriktning

Produktprogrammet omfattar olika typer av bostads- och
borrplattformar, moduler till produktionsanläggningar, hook-ups och
installationsarbeten på offshoreanläggningar. En omfattande kompetensuppbyggnad
har skett för atl möta en förväntad efterfrågan på fartyg och
offshore-utrusining avsedda för de arktiska delarna av Canada och
Sovjetunionen. Dessutom erbjuder Götaverken Arendal sina kunder kvalificerade
projektlednings- och ingenjörsljänsler.

Marknaden

Investeringsverksamheten inom offshore var under de första
åren av 1980-talet mycket expansiv. Denna utveckling har nu följts av en viss
dämpning vilkel främst förklaras av den osäkerhet som råder beträffande
framlida oljeprisulveckling. Flera stora investeringar inom offshore har därför
skjulils i tiden.

Inom flera
produktområden bedöms dock marknaden vara fortsatt expansiv. Detta gäller
exempelvis investeringar i riggar för användning inom geografiska områden med
extrema klimatförhållanden, t. ex. arktis. Vidare bedöms
investeringsutvecklingen i produktionsledet kunna ge företaget ett ökat
marknadsutrymme. Inom nämnda två marknadssegment sker nu en fortsalt och
intensifierad produktutveckling och marknadsbearbelning.

Verksamheten under år 1982

Götaverken Arendal befäste under året sin ställning inom
offshore. Leverans skedde av den första plattformen av typ GVA2000.

Under årel har produktprogrammet utökats och omfattar nu
olika typer av bostads-, dykeri- och borrplattformar samt moduler till
produklionsanläggningar, hooks-ups och installationsarbeten på
offshoreanläggningar.

Marknadsbearbetningen intensifierades och inriktades på
ytterligare ett antal länder. Flera vikliga order kunde tecknas. Bl. a. togs
den första ordern för ulbyggnadsfasen av ett oljefält - en modul till en
produktions-plattform. Vidare togs order på ombyggnad av tre plattformar för
att uppfylla norska myndigheters ökade krav på stabilitet och säkerhet saml på
konvertering av en bostadsplatlform till en Tender Support Vessel.

Genom samarbete med andra förelag har Götaverken Arendal
etablerats på annars svårtillgängliga marknader. Under året har så skett med
bl. a. Cammell Laird som ingår i British Shipbuilders. Under år 1982 pågick där

Skr. 1983/84:20 107

bl. a. licenslillverkning av en GVA 4000 borrplattform. 1
början av år 1983 tecknades ytteriigare kontrakt mellan företagen avseende
konstruktion av en jack-up-rigg samt benlill verkning för densamma.

Licensavtal slöts vidare med Euroasia Shipyard Limited i
Hong Kong avseende tillverkning av en GVA 3000 för Folkrepubliken Kina.
Ingenjörsarbete av skilda slag exporterades till ytteriigare ell antal länder.

Utvecklingen av förelagels internationella kontaktnät
fortsatte. Under hösten öppnades bl. a. ett marknadskonlor i Calgary, Canada.
Under året levererades

- "Treasure Scout"" (borrplaltform)
till Wilh. Wilhdmsen Enterprise Lid

A/S, Norge, med partner.

—
'"Prinsessan
Birgitta"' (passagerarfärja) till Stena Line AB.

—
'"Vinland""
(borrplaltform) till Sverre Dillev-Simonsen & Co, Norge, med partner.

—
"'Safe
Jasminia'" (bostads- och serviceplallform GVA 2000) till Consafe Offshore
AB med partner.

—
'"Safe
Holmia" (bostads- och serviceplallform) till Consafe Offshore AB med
partner. Kockums AB tillverkade som underleverantör plattformen.

Orderingången år 1982 uppgick till I 200 milj. kr. (1 535)
och bestod av

- Bostads- och serviceplattform GVA 4000 till K/S
Ugland Accommoda-

tion A/S, Norge. Leverans 1983.

-
Bostadsmodul
till Briloil, Storbritannien. Leverans 1983.

-
Konvertering av
bostadsplattform till Tender Support Vessel till Skips A/S Tudor (Wilh.
Wilhdmsen), Norge. Leverans 1983.

— Ombyggnad av tre bostads- och serviceplattformar för
Consafe Off

shore AB med partner. Leverans 1983.

- Bostads- och serviceplattform GVA 2000 till Consafe
Offshore AB.

Leverans 1984.

En starkt bidragande orsak till Gölaverken Arendals
framgångar är det omfattande utvecklingsarbete som genomförts på
semisubmersible-platt-formar i olika sloriekar och för olika användningsområden
- del s.k. G V A-konceptet. Hittills har en bostadsplatlform, GVA 2000, och en
borrplaltform, GVA 4000, levererats. För närvarande bearbetas speciellt projekt
för aktiviteter i arktiska områden. GVA 5000 och GVA 10000 är exempel på detla.

Förutom semisubmersible-platlformar utvecklas även
avancerade jack-up-riggar för borrning i grunda arktiska områden.

Antalel anställda uppgick till 3614 (4568), varav ca 3037
(3 184) i Sverige-

I oktober varslades 180 tjänstemän och arbetsledare om
uppsägning för att anpassa verksamheten efter marknaden vad gäller såväl volym
som yrkessammansättning. I början av år 1983 varslades av detla skäl även ca
350 arbetare om uppsägning.

Skr.
1983/84:20 108

Resultatet före boksluisdisposilioner och skall uppgick
till 212 milj. kr. (181). Resultatutvecklingen i det engelska dotterbolaget Sea
and Pipe Lines Lid har varit sämre än förväntat.

Investeringar i produktionsanläggningarna samt i andelar i
en borrplaltform och två bostads- och serviceplaltformar uppgick till 30 milj.
kr.

Framtidsutsikter

Offshore bedöms generellt bli en expansiv marknad under
1980-talet och allt större krav kommer att ställas på den tekniska
utvecklingen. Företagets strategi är därför att fortsatt salsa på
vidareutveckling av teknisk kompelens och av produkter. En intensifierad
försäljning av ingenjörsljänsler, ökad internationalisering och ytterligare
samarbete med utländska företag ingår också i planerna.

Resultatet för år 1983 förväntas i stort sett bli
oförändrat.

Götaverken Motor AB

översikt 1982 1981

(milj. kr.) (milj.
kr.)

407,0

298,0

119,0

-25,0

0,0

- 3,0

372.0

350,0

18,0

18,0

4,0

11,0

Omsättning

Resultat före disp. och skatt

Redovisat årsresultat

Balansomslutning

Redovisat eget kapital

Investeringar

Antal anställda 1982 1981

909 903

Historik

Götaverkens Motors ursprung är molorverkstaden i AB
Gölaverken. Den under 1930-talel utvecklade egna konstruktionen, GV-motorn,
lades ner i slutet av 1960-talet och ersattes med en licens från Burmeister
& Wain. Successivt har försäljningen av service och reservdelar växt till
en relativt omfattande och lönsam verksamhet.

Under senare år har ansträngningarna riktats mot att
minska beroendet av koncernens varvsföretag genom alt söka efter nya marknader
för dieselmotorerna. Order avseende paketleveranser för stationära diesdkraflsan-läggningar
har erhållits.

Bolagels verksamhetsinriktning

Motorer tillverkas på licens från B & W Diesel.
Fartygsmotorer för Svenska Varv-koncernens behov dominerade tidigare
tillverkningen. Efter hand har motorer för stationära diesdkraflverksanläggningar
fått ökad betydelse och utvidgats mol kompletta paketleveransåtaganden.

Produktprogrammet omfattar vidare värmepumpanläggningar
samt reservdelar till dieselmotorer.

Skr. 1983/84:20 109

Verksamheten under år 1982

Efteifrågan pä marina dieselmotorer och reservdelar har
under år 1982 varit mycket låg beroende på den svaga sjöfarlskonjunkturen.

Utbyggnaden av dieselkraftverk i den karibiska övärlden,
som är Götaverken Motors viktigaste licensområde, har påverkats negativt av
den svaga konjunkturen i USA och Mexico. Order kunde dock tecknas på elt
dieselkraftverk till Puerto Rico om 20 MW för leverans är 1983.

I Sverige
har strävan att minska oljeberoendet inneburit ett starkt ökat intresse för
slora värmepumpar från kommuner och industrier. Under året erhöll företaget sin
första värmepumporder från Energiverken i Göteborg avseende en anläggning på 27
MW för leverans hösten 1983.

På den marina sidan erhölls order på 5 st dieselmotorer om
sammanlagt 72 MW.

Leveransen under året av ett nyckdfärdigl dieselkraftverk
på 25 MW till Barbados är Götaverken Motors största hittills. Därutöver
leverades en diesdkraftsanläggning till Liberia samt en motor till en
diesdkraflsan-läggning på Färöarna.

Under årel inleddes till följd av de stora förlusterna en
genomgripande omstrukturering av verksamheten som kommer alt vara helt
genomförd vid halvårsskiftet 1983. Omstruktureringen innebären kraftig
reduktion av verksamhelsvolymen med personalreduceringar på ca 270 anställda
samt en koncentration av verksamheten till i huvudsak dieselkraftverk, reservdelar
och värmepumpar. En omorganisation till resultalansvariga affärsområden har
skett. Effekterna av omstruktureringsprogrammet kommer att prövas år 1983
varvid ytterligare åtgärder kan visa sig nödvändiga. Efler genomförd
omstrukturering kommer också den organisatoriska inplaceringen av livskraftiga
affärsområden all göras.

Under året
sålde företaget sitt 50%-iga aktieinnehav i Lindholmen Motor AB till
Nordstjernan.

Resultatutvecklingen
i 50%-igt ägda Burmeister & Wain Scandinavian Contractor A/S, ett
marknadsförings- och projektbolag för stationära die-sdkraftsanläggningar, var
negativ, varför beslut om kapacitetsneddragning fattades. Under är 1983
förvärvade Götaverken Motor resterande 50% av aktierna i företagel.

Antalet
anställda uppgick vid årsskiftet till 850 (910) och beräknas efter genomförd
omstrukturering ytterligare minska till 630.

Den svaga
sjöfarlskonjunkturen har kraftigt försämrat orderingången och därmed resultatet
för framför allt reservdelar. Resultatet har vidare påverkats av minskad
orderingång avseende dieselkraftverk samt en alltför stor produktionskapacitet.
Dessutom har vissa diversifieringssatsningar uppvisat en otillfredsställande
lönsamhet.

Resultatet före boksluisdisposilioner och skatt uppgick
till -119 milj. kr. (-25). Resultatet belastas med avsevärda kostnader avseende
omstruktureringen.

Skr.
1983/84:20 110

Årets investeringar uppgick till ca 4 milj. kr. och
utgjorde huvudsakligen ersältningsinvesteringar.

Götaverken Ångleknik AB

Översikt 1982 1981

(milj. kr.) (milj.
kr.)

626,0

426,0

14,0

-97,0

13,0

-17,0

1 113,0

794,0

46.0

33,0

7,0

37,0

Omsättning

Resullal före disp. och skatt

Redovisai årsresultat

Balansomslulning

Redovisat eget kapital

Investeringar

Antal anställda 1982 1981

I 375 I 402

Historik

Götaverken Ångleknik försörjde ursprungligen Götaverkens
fartygsbyggen med ångpannor. Sedan 1930-talel har verksamheten emellertid
blivit alltmer separerad från skeppsbyggandel. Specialiseringen på cellulosaindustrin
och den ökande internationaliseringen har ytterligare understrukit
verksamhetens särart. I början av 1970-talet ombildades Götaverken Ångleknik
till ett aktiebolag.

Bolagets verksamhetsinriktning

Gölaverken Ångtekniks verksamhet är uppbyggd kring
anläggningar och komponenter för termisk energiomvandling. Inom världens
cellulosaindustri är företaget en av de ledande leverantörerna av
sodahusanläggningar och barkpanneanläggningar där leveranserna ofta utgörs av
nyckelfärdiga anläggningar.

Gölaverken Ångleknik är Sveriges ledande leverantör av
stora fast-bränsleddade hetvattenanläggningar och kraftvärmepannor för kommunal
energiförsörjning. De senaste åren har anläggningar för kol, kolpulver, sopor,
flis och torv levererats. För mindre anläggningar har positionen förstärkts speciellt
genom lansering av en ny teknik i form av s. k. cirkulerande virvdbäddsteknik
(CFB-teknik). Ångleknik levererar även elektriska pannor, avgaspannor m. m.
till kommuner och industri.

Inom del marina området har företagel en dominerande
position i väriden avseende marina hjälpångpannor under beteckningen Sunrod.

Verksamheten under år 1982

Marknaden försvagades år 1982 till följd av en försämrad
allmän konjunktur. Inom fastbränsleområdel innebar emellertid de svenska kommunernas
planerade investeringar i sådana anläggningar ökad efterfrågan.

Skr. 1983/84:20 111

Under årel erhölls sålunda order på en kol- och torvddad
nyckdfärdig anläggning baserad pä virvdbäddsteknik till Avesta Energiverk och
pä en kolpulverddad panna till Malmö kommun.

För Sunrodpannor har marknadspositionen stärkts och order
tecknats bl. a. med sydkoreanska beställare.

Orderingången totalt uppgick till 366 milj. kr. (820).

Under år 1982 levererades elt flertal anläggningar och
pannor, bl. a.

-
Sodapanneanläggning
till SCA i Östrand

-
Kraftverkspanna
till Lulekraft AB

-
Virvdbäddsanläggning
till Helsingborgs kommun för eldning med Hö-ganäskol

-
Två
kolpulverddade pannanläggningar till Södertälje kommun (Igelsla-verken)

-
Ombyggnad av
industripanna till Mo och Domsjö AB

Den fakturerade försäljningen under år 1982 uppgick till
626 milj. kr. (426), varav exporten utgjorde 275 milj. kr. (145).

Satsningen på Nordamerika avseende produkter till
cellulosaindustrin har under året intensifierats. Inga större order har
erhållits men upparbetade affärskontakter förväntas ge utdelning under år 1983
när konjunkturen för skogsindustrin bedöms vända uppåt. Beslut har fattats om
etablering av ell försäljningsbolag i USA.

Verksamheten i Brasilien har under året reducerats till en
mindre försäljnings- och serviceorganisation och kommer all i huvudsak
avvecklas år 1983.

Resurser har år 1982 satsats på att erbjuda de svenska
kommunerna fastbränsleddade anläggningar. Etableringen av dotterbolaget Energus
Faslbränsleteknik AB innebar en intensivare bearbetning av marknaden för mindre
anläggningar, vilket resulterade i en första order till Avesta Energiverk.
Ångtekniks nya cirkulerande virvdbäddsteknik har ökat konkurrenskraften pä den
svenska marknaden.

Inriktningen mol Nordamerika för sodahus- och
barkpanneanläggningar samt minskad storlek på anläggningarna för den svenska
marknaden har medfört elt minskat behov av verkstads- och montagekapacitet. Som
en följd härav fattades beslut om avveckling av verksamheten i Gävleverkstaden
vilken slutförs under år 1983.

Antalet anställda var vid årsskiftet 1 300 (I 400)
personer.

Resultatet före bokslutsdispositioner och skatt uppgick
till 14 milj. kr. (-97). Del belastas med 12 milj. kr. avseende
avvecklingskoslnader i Brasilien.

Arets investeringar uppgick till 7 milj. kr. i huvudsak i
form av ersättningsinvesteringar.

Skr.
1983/84:20 112

Framtidsutsikter

Marknaden för Ångtekniks produkter förväntas öka år 1983.
De svenska kommunernas satsning pä investeringar i oljeersältande
faslbränsleanlägg-ningar kommer atl fortsätta såvida inte mycket kraftiga
nedgångar i priset på råolja inträffar.

Inom världens skogsindustri finns förväntningar om en
konjunkturuppgång under år 1983, vilkel innebär en ökad efterfrågan på
företagets produkter, eftersom investeringarna blivit eftersatta eller
uppskjutna under den innevarande låga aktiviteten i cellulosaindustrin.

För att stärka Svenska Varvkoncernens verksamhet på
energiområdet undersöks möjligheterna atl med Gölaverken Ångleknik som bas
samordna de olika koncernbolagens aktiviteter på detta område.

Karlskronavarvet AB

Översikt 1982 1981

(milj. kr.) (milj.
kr.)

321,8

264,8

45,4

-164,8

45.5

-21,4

537,3

578,4

56,4

10,9

2,0

2,0

Omsättning

Resultat
före disp. och skatt

Redovisai årsresultat

Balansomslutning

Redovisat eget kapital

Investeringar

Antal anställda 1982 1981

1150 1492

Historik

Det äldsta bolaget inom Svenska Varv AB är
Karlskronavarvet AB som grundades år 1679 och således har byggt fartyg under
300 år. Varvet var från början helt inriktat på att täcka den svenska örlogsflottans
behov av underhåll, reparationer, moderniseringar och nybyggen. Efler andra
väridskrigel genomfördes en omorganisation på grund av marinens minskade behov
av tjänster i fredslid. De produktiva enheterna inom öriogsvarvet sammanfördes
till Maskinverksläderna i Karlskrona. Samtidigt inleddes en omstrukturering av
verksamheten mol en mer civil produktion. Ar 1961 ombildades företaget till
Kariskronavarvet AB. År 1970 överfördes Kariskronavarvet till
industridepartementet och gick upp i del då nybildade Statsföretag AB. Sedan
år 1977 ingår företaget i Svenska Varv AB. Omfattande investeringar har
genomförts i anläggningarna framför allt under 1970-talet då i princip ett helt
nytt varv byggts upp.

Under 1970-talet har ett flertal försök gjorts all minska
beroendet av den svenska marinen, vars beställningsvolym kontinuerligt har
minskat. Kariskronavarvet arbetade därför som underleverantör till storvarven
under högkonjunkturen i början av 1970-talel och har sedan dess försökt

Skr.
1983/84:20 113

diversifiera sig. Diversifieringsförsöken med undantag för
den marina exporten har inte varit framgångsrika och Hvilans Mekaniska
Verkstad avyttrades år 1977. Produktionen av civila fartyg upphörde under år
1981 och verksamheten koncentreras åter på örlogs- och bevakningsfartyg samt
fartygsunderhåll för svenska marinen.

Bolagets verksamhetsinriktning

Kariskronavarvet är inriktat på tillverkning och underhåll
av fartyg för svenska marinen saml produktion av öriogs- och bevakningsfartyg
för export. Fortsatt utveckling sker av större specialfartyg av plast. För den
svenska marinen sker nyproduktion, moderniseringar och underhåll omfattande
främst minfartyg, robotfarlyg, ubåtar, minröjningsfartyg och bevakningsfartyg.
Exportsatsningarna inriktas i första hand på patrullbåtar, minröjningsfartyg
och bevakningsfartyg.

Fortsatt produktionsutveckling sker främst inom det
plastteknologiska området och avser större specialfartyg i plast.

Inom det teletekniska området utvecklas bl. a.
kontrollutrustning för vindkraftverk samt kommunikationscentraler för
sjöbevakningsanlägg-ningar.

Verksamheten under år 1982

Den kapacitetsreduktion som inleddes år 1981 har slutförts
under årel och produktionskapaciteten har därmed anpassats till bedömd framtida
marknad.

De mål för ökad effektivitet som uppställdes för år 1982
har uppnåtts. Fortsatta åtgärder vidtas för alt ytterligare förbättra bolagels
effektivitet.

Under år 1982 levererade Karlskronavarvet två fartyg,
nämligen minfartyget HMS Carlskrona till svenska marinen samt en patrullbåt
till sultanatet Oman. Vidare har leverans skett av en av de två
vindkraftsprototyper, vilka rillverkats vid Karlskronavarvet.

Generalöversyner, årsöversyner, ombyggnader, reparations-
och moderniseringsarbeten har utförts på marina över- och undervattensfartyg.
Underhåll har också gjorts på de tre stora isbrytarna ""Alle",
"Frej"" och "Ymer". Den civila reparentverksamheten
har varit av ringa omfattning.

Under året tecknades kontrakt med försvarets materielverk
avseende ett bevakningsfartyg saml två robotbålar typ Stockholm. Vidare
träffades ett nytt huvudavtal med försvarels materielverk omfattande
reparations- och nybyggnadsarbeten. Avtalet gäller till och med år 1991.

Kariskronaverkets totala orderingång under året uppgick
till 684 milj. kr. (348). Inneliggande orderstock vid årets slut uppgick till
887 milj. kr. (526).

Resultatet före bokslutsdispositioner och skalt uppgick
till 45 milj. kr. (-165).

Den markanta resultatförbättring som inträtt jämfört med
föregående år beror på atl tidigare föriustbringande verksamheter - civila
handelsfartyg 8
Riksdagen 1983/84. 1 saml. Nr 20

och vindkraft - har upphört. Vidare har det
effektiviseringsprogram som genomförts haft påtagliga effekter och slutligen
har verksamheten vid dotterbolaget Gölaverken Sölvesborg .AB avvecklats.

Investeringarna uppgick till 2 milj. kr. (2) och har
avsett enbart smärre ersältningsinvesteringar.

Antalet anställda uppgick vid årets slut till I 103 (I
343) personer.

Framtidsutsikter

På den svenska marknaden inriktas arbetet på att uppnå en
ökad kontinuitet i beställningarna från svenska marinen. Satsningen på
exportmarknaden fortsätter. Ytterligare åtgärder vidtas successivt för all öka
förelagets effektivitet.

Lönsamheten i orderstocken är tillfredsställande och
beläggningen är totalt sett god. Detla innebär att resultatet för de närmaste
åren bedöms bli fortsatt tillfredsställande. För år 1983 förutses elt något
sämre resultat än år 1982 till följd av låg leveransvolym.

Kockums
AB

Översikt

1982 (milj. kr.)

1981 (miij. kr.)

Omsättning

Resultat
före disp. och skatt

Redovisat
årsresultat

Balansomslutning

Redovisat
eget kapital

Investeringar

1365,0

1 880,0

56,0

-801,0

54,0

0,0

3 098,0

3 270,2

154.0

100.0

7,0

3.5

Antal
anställda

1982 3 934

1981 4 048

Historik

Kockums grundades år 1840 av Frans Henrik Kockum.
Produktionen dominerades då av jordbruksredskap, hushållsutrustning och
järnvaror. År 1870 påbörjades skeppsbyggnadsverksamheten, då främst i form av
repa-ralionsuppdrag. Del första nybyggda fartyget levererades år 1873. Nybygge
nr 76 som levererades år 1897 var varvets första tankfaryg. Den första
undervattensbåten konstruerades och levererades under första världskriget
(1914). Kockums har sedan dess byggt ca 40 ubåtar till den svenska marinen. År
1940 byggde Kockums världens första hdsvetsade handelsfartyg. År 1966
påbörjades byggnationen av lorrdockan som kan härbärgera nybyggen på upp till
700000 dwt. Den stora bockkranen som dominerar stadsbilden i Malmö logs i bruk
år 1974.

Skr. 1983/84:20 115

Bolagets verksamhetsinriktning

Kockums marknadsför och tillverkar stora tekniskt
avancerade fartyg som ro/ro-fartyg, biltransportfartyg samt gas- och
kemikaiietankers. Dessutom arbetar Kockums med utveckling av prefabricerade
processanläggningar och undervattensleknologi. Tillverkningen av
verksladsprodukter har fr.o.m. år 1982 överförts rill del nybildade
dotterbolaget Kockums Verksläder AB. Bolagets verksamhet omfattar
gjuteriprodukter, kvalificerad maskinbearbetning, fartygsutrustningar och
reservdelar.

Verksamheten under år 1982

Under årel levererades två fartyg och en bostads- och
serviceplallform.

M/S Carmen (17000 dwt biltransportfartyg) till Rederi AB
Soya (Walle-niusrederierna), Stockholm.

M/S Medea (17000 dwt biltransportfartyg) till Rederi AB
Soya (Walle-niusrederierna), Stockholm.

Safe Holmia (bostads- och serviceplattform) till
Götaverken Arendal/ Consafe Offshore AB, Göteborg.

Härutöver färdigställdes en större ombyggnad av ett
belgiskt LNG-fartyg samt modernisering av u-bålar för svenska marinen.

Del återstående av de två lagerbyggda LNG-fartygen saml de
tre från Johanssongruppen i Skärhamn återförvärvade ro/ro-fartygen överfördes
till Zenit Shipping.

Den totala orderingången under årel uppgick till 2 135
milj. kr. (2338).

1 februari godkände regeringen en beställning från
försvarels materielverk för svenska marinens räkning på tillverkning av fyra
u-bålar typ A17 för leverans åren 1987- 1989. Ordervärdet uppgår till ca 600
milj. kr.

Ijuli tecknades kontrakt på tre 35 250 dwt ro/ro-fartyg
till ett värde av ca I 300 milj. kr. för leverans under år 1984. Beställare är
de svenska delägarna i Atlantic Container Line, Broströms Rederi AB, Rederi AB
Transallantic och Walleniusrederierna.

Orderstocken består av sju ro/ro-fartyg om sammanlagt ca
260000 dwt och fyra utbåtar.

Utvecklingsarbetet avseende handelsfartyg har främst
inriktats på optimering av lastförmågan och bränsleförbrukningen för ro/ro,
gas- och kemikaliefartyg.

Inom området undervattensteknik har projekteringen av
militära u-bålar fortsalt och på den civila sidan har utvecklingsarbetet främst
inriktats mol produkter för inspektion och underhåll av offshoreanläggningar
samt sub-sea-system för oljeproduktion.

Prefabricerade anläggningar har vidareutvecklats bl. a.
med anpassning till Kockums modulbaserade produktionsteknik. Dessutom har
dieselkraftverk med lågvarviga motorer projekterats i samarbete med bl. a. Götaverken
Motor.

Skr.
1983/84:20 116

Antalel anställda uppgick vid utgången av året till 3 934
(4050) personer.

Resultatet före bokslutsdispositioner och skatt uppgick
till 56 milj. kr. (-801).

Resultaluppgången förklaras av en förbättrad prisnivå i
kombination med ökad intern effektivitet och minskad omkostnadsnivå. Genom
försäljningen till Navi Fond nr 15 av det ena och överföringen till Zenit
Shipping av del andra av de i egen regi producerade LNG-fartygen har vidare del
finansiella nettot förbättrats avsevärt.

7 milj. kr. investerades i produktionsanläggningarna,
huvudsakligen i form av ersältningsinvesteringar.

Framtidsutsikter

För den närmaste framtiden förutses en fortsatt svag
sjöfarlsmarknad och ett fortsalt överskott på varvskapacilet i väriden. Order
bedöms därför inte kunna tecknas till priser som läcker kostnaderna. Regeringen
har emellertid föreslagit riksdagen elt slöd för fortsall farlygsproduktion vid
Kockums och Uddevallavarvet uppgående till 200 milj. kr. per år under 1984 och
1985. Baserat på detta stöd bedöms fartygsnybyggnationen kunna fortsätta i
reducerad omfattning. Beslut har därför faltals om reduktion av
fartygsproduktionen med ca 30%.

Resultatet år 1983 förväntas bli något sämre än år 1982.

Svenska Varv Utveckling AB

Översikt 1982 1981

(milj. kr.) (milj.
kr.)

2.0

1.8

48,0

-55,6

0,0

0,3

39,0

18,9

0,4

0,4

1,0

1,9

Omsättning

Resullal före disp. och skatt

Redovisat årsresultat

Balansomslutning

Redovisat eget kapital

Investeringar

Antal anställda 1982 1981

58 76

Historik och verksamhetsinriktning

Svenska Varv Utveckling AB bildades under hösten 1977.
Dess uppgift var alt i samarbete med övriga bolag inom koncernen bedriva
kommersiellt och tekniskt utvecklingsarbete avseende stora affärsprojekt inom
för koncernen nya verksamhetsområden. Bolagels verksamhet skulle ses som ett
led i ansträngningarna att omorientera koncernen mol nya produktområden. För
atl tillföra bolaget ökat kunnande knöls till styrelsen utomstående experter
från en rad olika branscher.

I samband med all bolagets resurser under år 1979
koncentrerades på affärsområdet prefabricerade anläggningar överfördes övriga
utvecklings-

Skr. 1983/84:20 117

projekt till andra koncernföretag och till den i
moderbolaget nyinrättade koncernstaben Koncernulveckling.

Svenska Varv Utveckling, även benämnt Swedyards
Development Corporation (SDC) är koncernens marknadsföringsbolag för
prefabricerade petrokemiska fabriker för tillverkning av främst ammoniak/urea.
Produklprogrammet innefattar såväl plattformsbaserade fabriker som moduler
Iill eller delar av anläggningar. I enlighet med tidigare planer har del
grundläggande tekniska arbetet avslutats under år 1982.

Under år 1982 har tekniska och marknadsmässiga resurser
vid Gölaverken Arendal och Kockums integrerats i elt konsortium med ansvar för
samordning av de båda varvens leveranser.

Eftersom huvuddelen av utvecklingsarbetet är genomfört
minskades personalen under året till 55 personer. De totala kostnaderna för
bolagels verksamhet uppgick till ca 48 milj. kr., vilket inkluderar 15 milj.
kr. för del konsortium som bildals mellan Götaverken Arendal och Kockums.

Verksamheten under år 1982

1970-talets konstgödselmarknad kännetecknades av
överkapacitet. Priset på konstgödsel fluktuerade kraftigt i början av
perioden, men stabiliserade sig från mitten till slutet av 1970-lalet. Under
1970-taIet etablerade sig USA, Västeuropa, Japan samt Sovjet som de främsta
exportörerna. Mot periodens slut ändrades dock mönstret på grund av ökade
råvarukostnader.

Under 1980-talet förväntas en fortsatt efterfrågeexpansion
av konstgödsel. Produktionstillskottet under motsvarande period förväntas bli
betydligt lägre än konsumtionsökningen vilket bör leda till ett underskoll i
mitten av 1980-lalet.

Beroende på de ökade råvarukostnaderna väntas
produktionsexpansionen ske i u-länder med tillgång till billig naturgas medan
länder som Japan, Korea m. fl. förväntas minska sin produktion och därmed
export.

Den traditionella metanolmarknaden har karaktäriserats av
kraftiga svängningar med stora prisvariationer till följd. Efterfrågan på
metanol var mot slutet av 1970-lalel och början av 1980-talet svag. För
återstoden av 1980-talet förutses en begränsad ökning av efterfrågan pä metanol
för Iradiondla användningsområden.

Introduktionen av metanol som bränsle har skjutits på
framtiden på grund av nedgången och stagnationen i energipriserna under början
av 1980-talet. Nytillkommande produktionskapacitet förväntas ske i länder med
låga gaspriser.

SDC:s marknadsaktiviteter har under årel koncentrerats
till gödsdme-delprojeklen i Bangladesh och Tanzania.

I Bangladesh förhandlar SDC i samarbete med Haldor Topsöe
A/S med en intressent angående drift av den planerade anläggningen samt
försälj-

ning och distribution av slutprodukten. International
Finance Corporation (IFC) deltar som aktiv part vid anskaffning av nödvändig
finansiering.

I Tanzania samarbetar SDC med Agrico Chemical Company,
USA. Tekniska kontraktsdiskussioner pågår, samtidigt som parterna gemensamt
arbetar med anskaffning av nödvändig finansiering av projektet.

Den thailändska regeringen avbröt vid halvårsskiftet 1982
diskussionerna med SDC som exklusiv förhandlingspart om etablering av en
gödselmedelsanläggning. Regeringen har nu för avsikt att gå ut med en ny
anbudsomgång, där SDC kommer all delta.

Framtidsutsikter

Huvuddelen av bolagets resurser avsätts för atl åstadkomma
ett affärs-genombrott i ettdera av Bangladesh- eller Tanzaniaprojekten.

Vidare kommer SDC all bidra med resurser i den fortsatta
uppbyggnaden av den gemensamma konsortieorganisalion som skapats mellan Gölaverken
Arendal och Kockums för genomförande av något av ovanstående projekt.

Den fortsatta satsningen på prefabricerade fabriker inom
Svenska Varv kommer alt göras beroende av utvecklingen av nu pågående
aktiviteter för all uppnå ell marknadsgenombrotl.

Svenska
Varv Vindenergi AB

Översikt

1982
(milj. kr.)

1981
(milj. kr.)

Omsättning

Resultat
före disp. och skatl

Redovisat
årsresultat

Balansomslutning

Redovisat
eget kapital

Investeringar

0.0

0.0

23.8

-30.7

0,0

0.0

41.4

30.9

1.0

1,0

0,1

0.0

Antal
anställda

1982

22

1981 II

Bolagets verksamhetsinriktning

Svenska Varv Vindenergis verksamhet är inriktad mot
kommersiell utveckling och marknadsföring av vindkraftverk. Vindenergi är ett
renodlat engineering- och marknadsföringsbolag och har ingen egen
tillverkning.

Verksamheten under år 1982

Den kunskap som vunnits genom konstruktion och produktion
av två vindkraftsprolotyper har legat till grund för den fortsalla
produktutveckling som skett under året. Det gångna verksamhetsåret har även
känne-

Skr.
1983/84:20 "

tecknats av intensifierade marknadsakliviteter. Vidare har
uppbyggnaden av bolagels organisation och resurser fortsall.

Marknadsaktiviteterna har koncentrerats på USA-marknaden.
vilken bedöms som mest intressant för de närmaste åren. Detla hänger samman med
relativt höga energipriser och skattefördelar för företag som investerar i
anläggningar baserade på förnybar energi. Viss oklarhet råder dock beträffande
de långsiktiga invesleringsindtamenlen, varför marknaden ännu ej utvecklats på
förväntat säll.

Ansvaret för färdigställande av två vindkraftsprototyper
överfördes vid årsskiftet 1981/82 från syslerförelagel Kariskronavarvet till
Vindenergi. I slutet av mars levererades den första vindkraftprololypen till
den amerikanska beställaren för vidare transport till Medicine Bow, Wyoming.
Under sommaren och hösten har anläggningen testats och kunde i december
överiämnas till slutkunden. Department ofthe Interiör. Det andra aggregatet
installerades i Maglarp i Skåne under försommaren. Under resten av året har
anläggningen genomgått omfattande tester och funklionsprov. Anläggningen
beräknas kunna överlämnas rill kunden (NE/Sydkraft) i mitten av år 1983. Dessa
två vindkraftverk på 4 resp. 3 MW är de största i väriden.

De erfarenheter som vunnits genom prototyperna ligger till
grund för den fortsatta utvecklingen av vindkraftverk. För närvarande pågår bl.
a. utveckling av eri mindre vindkraftverk (1,2 MW). En prototypanläggning är
under uppförande och ett flertal projekt bearbetas.

Årets resultat uppgår till -23 milj. kr. (-31).

Uddevallavarvet AB

Översikt 1982 1981

(milj. kr.) (milj.
kr.)

822.0

778.5

-307,0

-134,6

0.0

0.0

2 860.0

2 907,3

220,0

220,0

13,0

9.0

Omsättning

Resultat före disp. och skatt

Redovisat årsresultat

Balansomslutning

Redovisat eget kapital

Investeringar

Antal anställda 1982 1981

2705 2811

Historik

Uddevallavarvel AB grundades år 1946 av skeppsredare
Gustaf B. Thor-dén. Förelaget utvecklades snabbi och var efler ca 15 år ett av
väridens 10 största varv. År 1958 övertogs varvet av en stiftelse med
representanter för staten, Uddevalla stad och fyra större affärsbanker.
Bakgrunden var att förelaget i samband med investeringar råkat i
likvidiletskris. I januari 1963 träffades en överenskommelse mellan staten och
Eriksbergs Mek. Verk-

Skr.
1983/84:20 120

stads AB om att de skulle bli hälflenägare i
Uddevallavarvel. Avtalet skrevs på tio år men del sades upp av staten i maj
1971. Uddevallavarvet blev då helt statsägt som dotterbolag i Statsföretag AB
och övertogs år 1977 av Svenska Varv AB.

Under senare år har elt omfattande investeringsprogram
genomförts vid varvet som bl. a. fäll en byggdocka för fartyg på upp till
800000 dwt och nya verksläder.

Bolagets verksamhetsinriktning

Uddevallavarvel har resurser för tillverkning av alla
slags fartygstyper i storieksklasser upp till 700000 dwt. Under de senaste åren
har varvet med framgång introducerat flera nya fartygstyper på marknaden.
Produktionen är huvudsakligen inriktad mot tank-, bulk- och enhelslastfartyg.

Verksamheten under år 1982

Under år 1982 levererades fyra fartyg på tillsammans ca
198000 dwt.

M/T Oklella (34800 dwt produkltanker) rill Rederi AB
OkteUen, Stockholm

M/S Thorgull (55000 dwt OBO-fartyg) till Tönnevolds
Tankrederi A/S, Grimstad

M/S Viking Cape (55000 dwt OBO-fartyg) rill Norse Shipping
Co (Pte) Lid, Singapore

M/S Geranta (55000 dwt OBO-fartyg) rill A/S Gerrards
Rederi, Krislian-sand.

Under årel har fyra nya fartygskontrakt tecknats avseende
en 16000 dwt produkltanker och tre 55 000 dwt OBO-fartyg. Genom ordern pä de
tre senare fartygen, som tecknats med hjälp av u-landsstöd, har varvet lyckats
få en ovanligt lång serie på hittills 13 fartyg av denna typ.

Orderstocken uppgår till nio fartyg om sammanlagt ca
525000 dwt. Varvet har därigenom sysselsättning till mitten av år 1984.

Uddevallavarvet utvecklar olika fartygstyper för speciella
marknadssegment. I denna strategi ingår som en väsentlig del all identifiera
fartygstyper och marknader som medger produktion i långa serier. Exempel på
fartygstyper som utvecklats vid varvet är:

Aframax-tankern på 80000 lon som genom silt förhållandevis
ringa djupgående kan anlöpa grunda hamnar. Fartygels konstruktion medför att
dess lastkapacitet kan utnyttjas fullt ut i hamnar där motsvarande traditionella
fartyg måste begränsa lasten till 2/3 av kapaciteten.

OBO-fartygel på 55000 dwt som utöver ordinära bulk- och
oljelaster även kan frakta upp till sju olika oljeprodukter. Fartygstypen har
uppnått avsevärda driftsekonomiska fördelar jämfört med mer traditionella
fartygstyper.

Bojlastningsfarlyg för Nordsjön. Vid sidan av möjligheterna
atl kunna lasta olja i öppen sjö kännetecknas konstruktionen framför allt av
låg

Skr.
1983/84:20 '21

bunkerförbrukning samt stor manöverförmåga, vilket gör alt
bogserbåtar normall sett inle behöver utnyttjas. Resultatet före
bokslutsdispositioner och skatt uppgick till -.308 milj. kr.

(-135).

Förekomsten av seriebyggen och en allmän
rationaliseringsverksamhel har positivt påverkat rörelseresultatet.

Genom den besvärliga fraktmarknad som råder kan dock vissa
av varvels kunder inle läcka mer än driftskostnader och i vissa fall del av
räntorna för sina fartyg. De kan därigenom inle till fullo fullgöra sina
ekonomiska åtaganden gentemot varvet, varför varvet har tvingats göra
avsättningar för kundfordringsrisker. Dessa belastar resultatet med totalt 411
milj. kr.

Investeringarna under året uppgick till 13 milj. kr.
Bortsett från en bläslrings- och målningsanläggning har investeringarna
huvudsakligen varit av ersältningskaraktär.

Antalel anställda har under årel minskat för såväl
arbetare som tjänstemän. Vid årets slut var antalet anställda 2912 personer
(3005).

Framtidsutsikter

För den närmaste framtiden förutses en fortsatt svag
sjöfartsmarknad och ett fortsatt överskott på varvskapacilet i väriden. Order
bedöms därför inte kunna tecknas till priser som läcker kostnaderna. Regeringen
har emellertid föreslagit riksdagen ett stöd för fortsatt fartygsproduktion vid
Kockums och Uddevallavarvel uppgående till 200 milj. kr. per år under åren 1984
och 1985. Baserat på detta stöd bedöms fartygsnybyggnationen kunna fortsätta i
reducerad omfattning. Beslut har därför fattats om reduktion av
fartygsproduklionen med ca 20%. Även 1983 års resultat bedöms komma atl
belastas av avsättningar för kundfordringsrisker dock i väsentligt mindre
omfattning än år 1982. Resultatet år 1983 förväntas därför bli betydligt bättre
än år 1982.

Öresundsvarvet AB

Översikt 1982 1981

(milj.
kr.) (milj. kr.)

Omsättning

Resultat
före disp. och skatt

Redovisat
årsresultat

Balansomslutning

Redovisat eget kapital

Investeringar

716,9

400,6

220.9

-198,2

0,0

77,9

290,2

982.3

12,0

12.0

0.0

0.1

Antal anställda 1982 1981

1423 2 381

Skr.
1983/84:20 122

Svenska Varvs förslag till avveckling av verksamheten vid
Öresundsvarvet antogs av riksdagen i juni 1981. Samtidigt beslutade riksdagen
anslå en ekonomisk ram om totalt 1004 milj. kr. för läckande av förluster under
avvecklingsperioden.

Verksamheten har under året kunnat bedrivas i enlighet med
avvecklingsplanen. Produktionsresurserna har koncentrerats till att
färdigställa inneliggande orderslock och samtliga konlrakterade fartyg har nu
levererats.

Efter den sista fartygsleveransen som ägde rum i december
1982 har den egentliga varvsverksamhelen upphört.

Samtliga anställda varslades om uppsägning under år 1981
och de först uppsagda lämnade företagel vid halvårsskiftet 1982. Den totala
personal-avgången uppgick under året till I 401 personer och vid årsskiftet var
608 personer anställda i bolaget. Dessa lämnar sina anställningar successivt
under år 1983.

Under de senaste två åren har stora ansträngninga gjorts
inom Öresundsvarvets organisation för att åstadkomma nyetableringar av förelag
på varvsområdei. Som elt resultat av detta arbete har elt 40-lal företag etablerats.
Dessa beräknas vid halvårsskiftet 1983 sysselsätta omkring 1000 personer.

Öresundsvarvets anläggningar överläts i april 1982 till
Landskrona Finans AB. Detta bolag har bildats för att åstadkomma ny verksamhet
i regionen i samband med avvecklingen av verksamheten vid Öresundsvarvet.
Öresundsvarvet är en initiativtagarna till Landskrona Finans.

Resultatet före bokslutsdispositioner och skalt uppgick
till -221 milj. kr. (-198).

Den ekonomiska ramen för avvecklingsperioden åren
1980-1983 kommer att innehållas.

Övriga aktiebolag

AC-Invest
AB

Översikl

1982/83*
(milj. kr.)

1981/82
(milj. kr.)

Oms ä trning

Resulral f ö re disp. och skatt

Redovisat å rsresultat

Balansomslutning

Redovisat
eget kapital

Investeringar

14.7

4.0

0.9

0.3

0.0

0.0

29.0

23.8

25,0

20.0

7.5

1.2

Antal anst ä llda

1982/83 11

1981/82

*) Prelimin ä ra
uppgifter.

AC-Invest AB är ett år 1980 bildat regionall
utvecklingsbolag. Bolaget skall genom samarbete med eller genom delägarskap i
främst industriföretag medverka till utveckling av nya eller befintliga
produkter i syfte all öka sysselsättningen inom Västerbottens läns näringsliv.
Bolaget skall i övrigt kunna bedriva med nämnda syfte förenlig verksamhet. De
ekonomisk-a förutsättningarna för bolagels verksamhet bygger på ett
aktiekapital på 5 milj. kr. samt alt ägaren staten tillskjuter 5 milj. kr.
varje år t. o. m. år 1984. Därutöver tillskjuter landstinget i Västerbottens
län I milj. kr. åriigen under samma tid.

AB
Aerotransport (ABA)

översikt

1981/82 (milj. kr.I

1980/81 (milj. kr.l

Oms ä ttning

Resultat f ö re disp. och skatt

Redovisat å rsresullat

Balansomslutning

Redovisat
egel kapital

Investeringar

235,3

191.3

252.9

21.6

55.0

24.1

3 850.2

1419.7

484.1

391.9

34,4

72.7

Anral anst ä llda

1981/82 426

1980/81 431

ABA ägs till lika delar av staten och del privatägda
Svensk Interkonti-nental Lufttrafik AB (SILA). Bolagets flygtrafikrördse har
sedan den I oktober 1950 handhafts av konsortiet Scandinavian Airiines System
-SAS. Andelarna i konsortiet är 2/7 vartdera för Det Danske Luftfarlsd-skab A/S
(DDL) och Det Norske Luftfartselskap A/S (DNL) samt .3/7 för ABA. Svenska
statens andel i SAS är således 3/14. Gemensamt med DDL

Skr.
1983/84:20 124

och DNL äger ABA också konsortiet Scanair som uteslutande
driver charterflygrörelse. Ägarförhållandet i Scanair är samma som i SAS.

Linjeflyg AB (LIN) ägs till lika delar av ABA och SAS.
Svenska statens andel utgör sålunda 5/14.

ABAs omsättning, som huvudsakligen beslår av
fastighelsinläkter, var 1981/82 81,0 milj. kr. Därtill kommer finansiella
intäkter och kostnader på -3.4 milj. kr. samt ABAs andel (3/7) av SAS och
Scanairs resultat på 154,4 milj. kr. ABA redovisade en nettovinst på 42,6 milj.
kr.

SAS-gruppens driftsintäkter ökade 1981/82 med 26% till
12807 milj. kr. Vinslen före skalt uppgick till 379 milj. kr. Flygplansflotlan
uppgick den 30 september 1982 till 86 plan, därav 6 Boeing 747, 5 DC-10, 4
Airbus A 300 och 11 DC-8.

SAS befordrade 1981/82 8,9 milj. passagerare, vilket är en
ökning med 5%. Genomsnittligt sysselsatte bolaget totalt 16376 personer, varav
i Skandinavien 14349 och i övriga länder 2027.

Scanair har under verksamhetsåret befordrat 1,1 milj.
passagerare till 27 länder utanför Skandinavien för 34 researrangörer. De
vanligast förekommande mottagarländerna är traditionellt Spanien inkl.
Kanarieöarna saml Grekland. Cypern ökade starkt.

Scanairs resultat för verksamhetsåret visar en vinst på
24,5 milj. kr., varav ABAs andel (3/7) utgör 10,5 milj. kr. Omsättningen har
uppgått till 761 milj. kr. Scanair har under verksamhetsåret haft i medeltal
254 anställda.

Linjeflyg AB (LIN) bedriver reguljärlrafik på 22 orter.
Under året befordrade LIN 2 636000 passagerare. Totalt uppgick
driftsinläklerna till 969.5 milj. kr. Bolagets resultat för verksamhetsåret
visar ett överskott efter boksluisdisposilioner av 6,3 milj. kr. Aktiekapilalet
uppgår till 100 milj. kr. Bolaget har under verksamhetsåret haft i medeltal 1
340 anställda. Flygplansflotlan bestod vid verksamhetsårets utgång av 10
F28-4000 med vardera 85 platser samt 3 F28-I000 med vardera 70 platser. Inga nya
flygplan har anskaffats under verksamhetsåret. 2 st. nya F28-4000 levererades
i november 1983. Under verksamhetsåret har dotterbolaget Folkflyg AB aktiverats
efter namnbyte till Nya Snack AB under vilkel namn hotell-, restaurang- och
konferensrörelse bedrivs i förhyrda anläggningar i Snäck-gärdsbaden på Gotland.
Dotterbolagets aktiekapital är 1,0 milj. kr. och moderbolaget innehar 65% av
aktierna. Resterande 35% av akrierna innehas av SAS Catering AB som också
enligt avtal svarar för dotterbolagels drift.

Dotterbolag

AB Bromma Kontorstryck, vars aktiekapital är 900000 kr.,
hade 1981/82 en omsättning pä 41,1 milj. kr. Antalet anställda uppgick i
medeltal till 93 personer.

Sörmlands Grafiska AB har ett aktiekapital på 6,0 milj.
kr. Omsättning-

Skr. 1983/84:20 125

en under år 1981/82 var 114,1 milj. kr. Antalet anställda
uppgick i medeltal till 311 personer.

Sky Märket Promotion AB har under räkenskapsåret varit ett
helägl dotterbolag till Sörmlands Grafiska AB. Aktiekapilalet är 1,0 milj. kr.
Omsättningen 1981/82 var 11,8 milj. kr. Företaget producerar reklam och
annonser för bl. a. SAS-koncernen och associerade företag. Antalel anställda
uppgick i medeltal till 16 personer.

Scantype Publishing AB har under räkenskapsåret varit ell
helägl dotterbolag till Sörmlands Grafiska AB. Akriekapitalet är 100000 kr.
Omsättningen under är 1981/82 var 8,2 milj. kr. Företaget bedriver föriags-
och annonsackvisilionsrördse. Antalet anställda uppgick till 4 personer.

Apoteksbolaget AB

Översikt 1982 1981

(milj. kr.) (milj.
kr.)

5 325,8

4625,3

320,9

138,7

30,0

10,3

2056,7

1 896,3

89,3

63.8

151,0

104,6

Omsättning

Resultat före disp. och skatt

Redovisat årsresultat

Balansomslutning

Redovisat eget kapital

Investeringar

Antal anställda 1982 , 1981

9992 10284

Apoteksbolaget AB bildades i augusti 1970 och övertog den
I januari 1971 med ensamrätt detaljhandeln med läkemedel i landet.

Apoteksbolaget ägs till 2/3 av staten och 1/3 av
Apoiekarsodeteiens stiftelse för främjande av farmaciens utveckling m. m.
Ramarna för bolagets verksamhet är angivna i ett avtal med staten, vilket
gäller t.o.m. den 31 december 1985. Bolaget skall svara för all en god
läkemedelsförsörjning upprätthålls i landet och att läkemedelskostnaderna
samtidigt hålls på en försvarbar nivå.

Bolaget har ett rörelsedrivande dotterbolag: ADA AB, som
bedriver partihandel med läkemedel m. m.

Apoteksbolagets huvudsakliga uppgift är att upphandla och
distribuera läkemedel. I rörelsen ingick vid utgången av år 1982 752
apoleksenheter med försäljning av läkemedel till allmänheten. 1
detaljhandelsdislribu-lionen ingick härutöver ca 1 500 apoleksombud,
huvudsakligen i glesbygd.

Omsättningen år 1982 uppgick till 5,3 miljarder kronor
(4,6). Omsäit-ningsökningen var i huvudsak värdemässig.

Det ekonomiska resultatet av moderbolagels verksamhet var
före bokslutsdispositioner och skatl 281,6 milj. kr. (113,7) och det
redovisade nettoresultatet 26,7 milj. kr. (12,9).

Dotterbolaget ADA AB hade under år 1982 en omsättning på
2,5 mil-

Skr.
1983/84: 20 126

jarder kronor (2,1) och redovisade före
boksluisdisposilioner och skatl ett överskott på 40,4 milj. kr. (28,0).
Nettoresultatet redovisades med 4,3 milj. kr. (0,3).

Investeringarna år 1982 uppgick för Apoteksbolaget till
143,7 milj. kr. (100,6) och för ADA till 6,9 milj. kr. (4,0).

Medelantalet anställda uttryckt i heltidsarbetande uppgick
urrderåret (ill 9417 (9692) i Apoteksbolaget och till 575 (592) i ADA.

Försäljningen av läkemedel väntas volymmässigt minska
något under år 1983. Övrig apoleksförsäljning, kemisk-tekniska varor,
sjukvårdsarliklar m.m., beräknas däremoi visa viss volymmässig ökning.
Apoteksbolagets överskott år 1983 beräknas bli inte oväsentligt lägre än år
1982 till följd av alt bolaget i början av år 1983 sänkt delaljhanddsmarginalen
på läkemedel med inemot 5 procentenheter. ADA:s överskott år 1983 beräknas bli
av ungefär samma storlek som år 1982.

ASGAB

Översikt 1982 1981

(milj. kr.) (milj.
kr.)

5 771,8

5771,2

7,6

18,7

4,7

5,0

1 439,1

1 625,9

81,6

82,1

139,8

97,1

Omsättning

Resultat
före disp. och skalt

Redovisat årsresultat

Balansomslulning

Redovisat eget kapital

Investeringar

Antal anställda 1982 1981

4 720 4 550

Historik

ASG började sin verksamhet år 1935 under firma AB Svenska
Godsbil-centraler. Bolaget var från början ell belagt dotterbolag till Rederi
AB Svea och verksamheten omfattade enbart inrikes landsvägstrafik. I början av
1940-lalet inträdde de svenska järnvägarna (SJ och de enskilda järnvägarna)
som hälftenddägare i ASG och bolagets verksamhet utvidgades till att omfatta
även inrikes samlaslning på järnväg. Bolagels firma ändrades samtidigt till AB
Svenska Godscentraler. Efter andra väridskrigels slut inledde ASG sin
internationella trafik, som därefter successivt utvidgats och nu utgör en
betydande del av bolagets verksamhet. Alltjämt är dock inrikestrafiken på
landsväg den omsättnings- och resursmässigt dominerande delen av bolagels
verksamhet.

Begreppet ASG hade redan tidigt kommit atl såväl
nationellt som internationelll hell stå för bolagels idenlifikarion, men först
år 1978 fann palent-och registreringsverket tillräckliga skäl att godkänna
begreppet ASG som bolagels firma. Bolagels nuvarande firma, ASG AB,
registrerades i slutet av år 1978.

Skr.
1983/84:20 '27

Bolagets .syfte

Målet för ASGs verksamhet är att betjäna del svenska
näringslivet i Sverige och i utlandet med atl organisera och administrera
transport, spedition och lagring, allt inom ramen för tillfredsställande
lönsamhet.

Bolagets omfattning

ASG AB är moderföretag i en förelagsgrupp, som omfattar
ett 40-tal enheter i Sverige och utlandet. ASG-koncernens omsättning uppgick år
1982 till 5772 milj. kr.

I koncernen sysselsätts ca 4700 personer, varav nära ca
600 i filialer, dotterbolag och försäljningskontor i utlandet.

Verksamheten under år 1982

Verksamheten inom ASG-koncernen har under år 1982 allmänt
sett kännetecknats av en fortsatt koncentration till huvudområdena transport,
spedition och lagring. Ett nytt dotterbolag har etablerats i Kenya. I slutet av
året förvärvade ASG samtliga aktier i Swemalex Inlernational AB, som tillverkar
och marknadsför maskiner för vacuumförpackning av olika textilprodukter.

Lågkonjunkiurårel 1982 innebar för ASG-koncernens
vidkommande stagnerande godsvolymer i inrikeslrafiken och en i stort sett
oförändrad omfattning av den internationella trafiken.

Efter beslut av riksdagen senarelades avlyftningsrätten
för införselmer-värdeskalt fr. o. m. den I juli 1982. Samtidigt förkortades
kredittiden gentemot tullverket. För ASG liksom flertalet andra
speditionsföretag innebar nämnda åtgärder en stor förändring av erforderiigt
rörelsekapital. ASGs likviditetssitualion påverkades i hög grad.

Devalveringen av den svenska kronan hösten 1982 innebar
för ASG-koncernen omedelbara negativa konsekvenser dels genom ej realiserade
kursförluster på företagets utlandsupplåning, dels i form av kursförluster på
löpande betalningar till utländska agenter och transportförelag. De negativa
effekterna av devalveringen kunde mot bakgrund av rådande hårda
konkurrenssituation och samtidigt med devalveringen infört allmänt prisstopp
endast i obetydlig utsträckning kompenseras prismässigt.

ASG-koncernens rörelseintäkter ökade år 1982 med 16% och
medförde, trots en inte hell tillfredsställande omkostnadsulveckling, att
koncernens rörelseresultat efter planenliga avskrivningar blev nära 16 milj.
kr. bättre än år 1981. Finansneltol försämrades med drygt 27 milj. kr., främst
beroende på atl koncernens stora investeringar i fastigheter och inventarier
år 1982 till betydande del finansierats med långfristig upplåning men även på icke
obetydliga devalveringsförluster på koncernens lån i utländsk valuta.
ASG-koncernens resultat före boksluisdisposilioner och skatter blev därför ca II milj. kr. sämre än föregående år.
Efter boksluisdisposilioner.

bl. a. innefattande viss upplösning av obeskattade
reserver och skatter redovisar ASG-koncernen för år 1982 en nettovinst om 4,7
milj. kr. ASG-koncernens investeringar i fastigheter och inventarier uppgick år

1982 till 139 milj. kr. Härav svarar
moderbolaget för 97,3 milj. kr.

Utbyggnaden av terminalanläggningen i Stockholm-Västberga har under

år 1982 fortskridit planenligt. Anläggningen blev
inflyttningsklar i april

1983 och totalkostnaden uppgick till ca 140 milj. kr.

Framtidsutsikter

ASG-koncernens kapitalkostnader i form av avskrivningar
och räntor kommer att ytterligare öka år 1983. För alt kompensera delta
erfordras motsvarande ökning av koncernens rörelseresultat. Om konjunkturlägel
fortsätter alt förbättras under år 1983 bör detta resultera i en förstärkning av
koncernens rörelseintäkter.

Brygginvest
AB med AB Pripps Bryggerier

översikt

1981/82 (milj. kr.)

1980/81* (milj. kr.)

Omsättning

Resultat
före disp. och skatt

Redovisar
ärsresulrar

Balansomslurning

Redovisat
egel kapital

Investeringar

2677,7

2312,9

100,6

52,4

42,6

23.4

1 947,0

1 547,5

255,0

212,1

59,0

58,0

Antal
anställda

1981/82 3464

1980/81 3479

790701-800930

Brygginvest AB är ell statligt investmentbolag med
huvuduppgift att initiera och medverka vid strukturförändringar inom bryggeribranschen.
Brygginvest bildades under våren 1979 efler riksdagsbeslut. I regeringens
proposition i ärendet bedömdes aktiva statliga insatser som nödvändiga i syfte
all skapa konkurrenskraftiga företagsstrukturer med långsiktiga
överievnadsmöjligheter och för alt kunna la hänsyn till samhällets
regio-nalpoliliska och syssdsätlningspolitiska intressen.

Brygginvest förvaltar statens aktier (75%) i AB Pripps
Bryggerier samt har elt minoriletsengagemang i mälteriförelaget Nord-Mall AB
samt i Åbro Bryggeri KB. Enligt riksdagsbeslutet har Brygginvest framlagt en
struktur-plan för bryggeribranschen saml medverkat vid samordning av några bryggeriförelag.

Med sikte på att åstadkomma en förändrad
konkurrenssituation i branschen har Brygginvest utarbetat ett antal alternativ.
Del har dock konstaterats atl förutsättningar saknas för att ett samlat,
bärkraftigt konkurrensalternativ skall kunna realiseras. För att finna en
övergripande lösning av

Skr. 1983/84:20 129

branschens
strukturproblem har Brygginvest och AB Pripps Bryggerier utarbetat ett
gemensamt förslag, som tillställts regeringen. Detta har sedan föranlett
regeringen att lägga en proposition, 1982/83:92, som kommer all bli behandlad
under vårriksdagen.

Historik

Koncernens
verksamhet består till huvudsaklig del av dryckes- och mälterirördse. I
dryckesrördsen ingår tillverkning, försäljning och distribution av
maltdrycker, mineralvatten, kolsyrade läskedrycker, stilldrin-kar, juicer,
safter och pulverdryck.

Bolagets
omfattning (Pripps)

Verksamheten
i koncernen har hittills helt dominerats av dryckes- och mälterirördse.

Tillverkningen
har under året fördelats på sju tillverkningsställen. Beslut har fattats att
lägga ned tillverkningen i Gällivare, Tingsryd och Torsby.
Kapaciletsutnytljandel av tappningslinjerna i Bromma och Göteborg har under
årel varit fortsatt lågt.

Dotterbolaget
L G Fredriksson Handels AB, Malmö, bedriver handels-och agenturverksamhet med
tyngdpunkten på förpackningar och livsmedelsråvaror. Det 51-procentiga
innehavet av aktier i Scandinavian Ferti-lizer AB, Malmö, har avyttrats.

Exportverksamheten
på den brittiska och amerikanska marknaden har fortsatt. Viss export har
inletts till Västtyskland.

I
syfte att sprida de risker som är förenade med verksamheten har bolaget
bedrivit ett analysarbete som skall ligga till grund för en planerad
diversifiering. I anslutning härtill har Pripps under året förvärvat 51 % av
aktierna i Sollebolagen med huvudkontor i Uddevalla. Sollebolagen har gamla
rötter i Västsverige.

Soilebolagens
produktfilosofi är atl kunna erbjuda högkvaliteisfoder till nöt, höns och svin.
För att kunna tillhandahålla kunderna ell fullt sortiment marknadsförs även
handelsgödsel, växlskyddsmedd, utsäde och andra lantbruksprodukter. Företagels
avsättningsområde är i första hand västra och södra Sverige.