Prop. 1983/84:202

Prop.
1983/84:202

Regeringens proposition

1983/84:202

om ändring av riksgränsen
mellan Sverige och Finland;

beslutad
den 17 maj 1984.

Regeringen
föreslår riksdagen att anta det förslag som har tagits upp i bifogade utdrag av
regeringsprolokoll.

På
regeringens vägnar OLOF PALME

STEN
WICKBOM

Propositionens
huvudsakliga innehåll

1
propositionen föreslås att riksdagen godkänner 1981 års översyn av riksgränsen
mellan Sverige och Finland. Den av särskilda gränskommissioner utförda
översynen innebär alt riksgränsen skall ändras i Torne och Muonio älvar och att
som en följd härav fyra stycken i Sverige belägna finska s.k. suveränitetsholmar
skall föras över till Finland och två i Finland belägna svenska suveränitetsholmar
skall föras över lill Sverige. Gränsöversynen innebär även en ändring av riksgränsen
på skäret Märket i Ålands hav.

1 Riksdagen 1983/84. 1 saml. Nr 202

Prop. 1983/84:202 2

Utdrag

JUSTITIEDEPARTEMENTET PROTOKOLL

vid
regeringssammanträde 1984-05-17

Närvarande:
statsministern Palme, ordförande, och statsråden Lundkvist, Sigurdsen,
Gustafsson, Leijon, Hjelm-WaUén, Andersson, Boström, Bodström, Göransson,
Gradin, Dahl, R. Carlsson, Holmberg, Thunborg, Wickbom

Föredragande:
statsrådet Wickbom

Proposition
om ändring av riksgränsen mellan Sverige och Finland

1
Inledning

Genom
beslul den 13 september 1979 förordnade regeringen att en översyn av riksgränsen
mellan Sverige och Finland skulle göras av en svensk gränskommission gemensamt
med en dä redan tillsatt finsk gränskommission. För gränsöversynen skulle
gälla de bestämmelser som föreslagils av statens lantmäteriverk i en skrivelse
den 19 juni 1979. Genom beslul den 17 september 1981 meddelade regeringen nya
direktiv för den svenska gränskommissionen i fråga om gränsdragningen på skäret
Märket i Ålands hav.

Den
svenska gränskommissionen har med en skrivelse den 18 november 1982 lill
regeringen överlämnat de gränshandlingar som de båda kommissionerna gemensamt
har sammanställt och upprättat med anledning av gränsöversynen.
Gränshandlingarna i fem band och en separat kartpärm finns tillgängliga i
justitiedepartementets ärende dnr 3015-82. Gränskommissionerna har framställt
gemensamma förslag i fråga om gränsändringar vid vissa s. k. suveränitetsholmar
i Torne och Muonio älvar samt pä skäret Märket i Ålands hav.

Den
svenska kommissionen har dessutom lagt fram ett förslag om hur det svenska
ansvaret för underhållet av riksgränsen bör fördelas mellan olika myndigheter.
Den frågan lar jag inte upp nu.

Jag
har i detta ärende särskilt samrått med chefen för utrikesdepartementet.

Prop. 1983/84:202 3

2
Föredraganden

2.1 Bakgrund

Genom
freden i Fredrikshamn år 1809 mellan Sverige och Ryssland kom Torne, Muonio och
Könkämä älvar att utgöra gräns mellan Sverige och Finland. Riksgränsen skulle i
huvudsak följa djupfåran i dessa älvar. Genom ett flertal gränsöversyner har riksgränsens
läge därefter dels preciserats och utmätts, dels successivt anpassats till
djupfårans ändrade läge. Den första gränsöversynen efter Finlands
självständighet genomfördes åren 1926-27. I anslutning till att regeringarna
godkände den gränsöversynen enades man om alt framtida allmänna gränsöversyner
skulle genomföras vart tjugofemte år. En sådan översyn genomfördes åren
1956-57 och godkändes 1961. Därvid överenskoms all riksgränsen skaU, oavelt
framtida successiva förändringar i gränsälvarnas djupfära, bibehållas i det
läge som redovisas i gränsdökumenten intill dess något annat överenskommes vid
en ny partiell eller fullständig gränsöversyn (se Sveriges överenskommelser
med främmande makter 1961:6).

1
gränsälvarna finns 51 s.k. suveränitetsholmar. Av dessa är 15 belägna i Finland
och innehas av svenska medborgare medan 36 är belägna i Sverige och innehas av
finländska medborgare. Holmarnas totala areal är ungefär 500 hektar (eller fem
miljoner kvadratmeter) i vartdera landet. Frågan om dessa suveränitetsholmar
har utretts av en finsk-svensk utredning (Nordisk utredningsserie 1975:26).
Utredningen ansåg att konstruktionen med suveränitetsholmar borde avskaffas.
Utredningens förslag har remissbehandlats i både Sverige och Finland men har
inte lett till någon proposition. Sedan frågan tagits upp i riksdagen (se LU
1979/80: 13, rskr 126) har enligt regeringens uppdrag länsstyrelsen i
Norrbottens län överlämnat en den 6 april 1984 dagtecknad kompletterande
utredning om suveränitelshol-marna. Jag har för avsikt att ta ställning till
frågan om suveränitetsholmarna när länsstyrelsens förslag har remissbehandlats.

Den
nu aktuella gränsöversynen berör emellertid några suveränitetsholmar. Jag
återkommer strax till det (se avsnitt 2.3).

2.2 Genomförandet
av gränsöversynen

Gränsöversynen
har innefattat en fullständig översyn av riksgränsen frän Treriksröset till
öppen sjö i Bottenviken samt på skäret Märket i Ålands hav. Gränsöversynen har ocksä
innefattat tekniska arbeten till grund för redovisning på kartor och i dokument
av riksgränsen samt vissa andra gränser, bl.a. territorialvaltengränser och
gräns enligt kontinental-sockelöverenskommelsen mellan de båda länderna. Den
fullständiga översynen har av kommissionerna redovisats i ett huvuddokument
medan de tekniska arbetena redovisats i bilagor tiU detta.

Prop. 1983/84:202 4

Befintliga
gränsmarkeringar har underhållits och när behov förelegat, har nya satts upp. 1
några fall har dock gränsrös, avståndsskyltar och ensmärken, som förstörts
sedan 1956- 1957 års gränsöversyn, inte ersatts med nya. Detta gäller dels
gränsmarkeringar som bedömts sakna betydelse, dels gränsmarkeringar i områden
där kommissionerna föreslår gränsändringar. I de områden där gränsändringar
föreslås har dock förberedande arbeten för den nya gränsens sträckning
genomförts. På skäret Märket har i samband härmed vissa geodetiska mätningar
utförts. Samtliga gränsskyltar på väg- och järnvägsbroar har kontrollerats.

Gränskommissionerna har
vidare upprättat en karta i 51 blad (varav 50 blad i skala I : 20000 och ett i
skala 1: 10000) över riksgränsen från Treriksröset lill
territorialvattengränsen i Bottenviken. Denna karta bygger på en
flygfotografering av området sommaren 1980.

Kommissionerna har också
upprättat en ny karta (skala I :2000) över skäret Märket. Även denna karta
bygger pä flygfotografering under 1980.

På
översiktskartor i fyra blad (skala 1:50000 och 1:250000) har kommissionerna
illustrerat riksgränsen och vissa andra gränser i området Bottenviken-Ålands
hav.

2.3
Riksgränsen från Treriksröset till territorialvattengränsen i Bottenviken

Gränskommissionerna
har med utgångspunkt i den under 1980 genomförda flygfotograferingen samt
under sommaren 1981 genomförda fältarbeten kontrollerat och beskrivit riksgränsens
sträckning från Treriksröset lill terrilorialvattengränsen i Bottenviken.

Gränsöversynen
har gett vid handen all djupfårans nuvarande läge och riksgränsens sträckning i
gränsvatlendragen i stort sett stämmer överens.

1
Torne älv vid forsen Vähänäräs nedre del och det omedelbart nedströms belägna selel
har kommissionerna funnit det svårt att bestämma såväl djupfärans som
strömfårans exakta läge. Eftersom inte heller 1956 års gränslinje ansetts
lämplig har kommissionerna föreslagit att riksgränsen skall följa mittlinjen.
Jag delar kommissionernas bedömning atl riksgränsens sträckning i della
avsnitt bör justeras och i stället för djupfäran följa mittlinjen.

1
gränskommissionernas uppdrag har ingått att vidta de tekniska åtgärder som
krävs för en ändring av riksgränsen vid följande suveränitetsholmar:

a) Keskisaari (Isosaari) och Alasaari (Alanensaari) i Pajala
kommun i Sverige,

b) Kuusisaari, Isosaari och Koivusaari i Pajala kommun
i Sverige,

c) Pappilan Sällinki (Pappilan Sellinge) och Huukkilanlika
(Kortetsaa-mkka) i Ylitornio kommun i Finland.

Holmarna
under a och b är belägna i Muonio älv (se karlbilaga 16 till Nordisk ulredningsserie
1975:26) saml holmarna under c i Torne älv (se

Prop. 1983/84:202 5

kartbilaga
15 lill nyssnämnda betänkande). De holmar som är belägna i Sverige tillhör
finländska medborgare och de som är belägna i Finland svenska medborgare.

Gränskommissionerna har
kunnat konstatera att djupfåran vid dessa holmar med elt undantag framgår i en
annan älvgren än den nuvarande riksgränsen.

Undanlaget är Alasaari som
är belägen i Sverige! Där framgår både riksgränsen och djupfåran öslcr om
holmen och del saknas därför förutsättningar för en ändring av riksgränsen.
Jag delar kommissionernas uppfattning att holmen Alasaari bör kvarbli i
Sverige. Den kommer alltså alt behålla sin egenskap av suveränitelsholme.

Beträffande
övriga holmar som är belägna i Sverige gäller däremot att riksgränsen framgår
öster om holmarna men djupfäran numera väster om holmarna. Jag delar
kommissionernas uppfattning alt riksgränsen bör ändras så atl den följer
djupfåran. Detta innebär alt holmarna Keskisaari, Kuusisaari. Isosaari och Koivusaari
med angränsande vallenområden överförs från Sverige lill Finland. Del är fråga
om sammanlagt 179 hektar land och 117 hektar vatten.

På förslag av den svenska
gränskommissionen har tillkommit en särskild lag (1981:381) om
fastighetsreglering i samband med ändring av riksgränsen (se prop. 1980/81:
168, CU 34. rskr .360). Enligt den lagen får fastighetsreglering ske för alt
ge den svenska staten möjlighet atl förfoga över mark som genom en ändring av riksgränsen
skall föras över till ell annat land. Länsstyrelsen i Norrbottens län har hos faslighetsbildningsmyndighelen
i Haparanda distrikt ansökt om fastighetsreglering beträffande de vallenområden
med tillhörande fiskerätt som skall överföras till Finland. Förrättningen har
ännu inte avslutats.

Beträffande därefter de i
Finland belägna holmarna Pappilan Sällinki och Huukkilanlika gäller alt riksgränsen
framgår väster om holmarna men djupfäran numera öster om holmarna. Jag delar
kommissionernas uppfattning all riksgränsen bör ändras så atl den följer
djupfåran. Delta innebär atl de nu nämnda holmarna med angränsande
vattenområden överförs frän Finland lill Sverige. Del är fråga om sammanlagt 16
hektar land och 28 hektar vatten.

2.4
Riksgrän.sen på skäret Märket

Skäret
Märket i Ålands hav är en kal klippa. Skäret har sin största längd i ungefär
öst-västlig riktning - f. n. drygt 300 meter vid normalt vattenstånd - och sin
största bredd, 120 ä 130 meter i nord-syd.

Riksgränsen
går över skärets mittpunkt. Detta framgår redan av den topografiska
gränsbestämning som upprättades år 1811 efter freden i Fredrikshamn.

Prop.
1983/84:202 6

Pä
Märket har Finland uppfört en fyr år 1885. Fyren är sedan 1979 inte bemannad
utan driften är automatiserad. Fyren med tillhörande byggnader är belägen jnom etl
område 35-60 meter väster om skärets mittpunkt, dvs. på den svenska delen av
skäret.

Gränskommissionerna har i
överensstämmelse med sina instruktioner föreslagit en ny sträckning av riksgränsen
pä skäret. Förslaget är utformat så all ett område om 3913 kvadratmeter öster
om den nuvarande riksgränsen överförs lill Sverige medan ell lika stort område
kring fyrplatsen och alltså väster om den nuvarande gränsen förs över till
Finland. Enligt förslaget skall riksgränsen även fortsättningsvis gå genom
skärets mittpunkt. Vidare skall riksgränsen, som på skäret kommer att beskriva
en sicksacklinje, återgå till nuvarande sträckning innan den skär strandlinjerna
i norr och söder.

Del
av gränskommissionerna upprättade förslagel lill gränsdragning på skäret
tillgodoser önskemålet all fyranläggningen kommer alt bli belägen på finländskt
territorium. Gränsförslaget tillgodoser även kravet att skäret delas lika
mellan länderna. Förslaget påverkar inte den vidare sträckningen av riksgränsen
i havet norr och söder om skäret.

Del
är ett gemensamt svenskt-finskt intresse att den finländska fyren blir belägen
på finländskt territorium. Jag anser därför att riksgränsen bör ges en ny
sträckning på Märket i överensstämmelse med vad gränskommissionerna
föreslagit.

Beslämmdserna
i konventionen den 20 oktober 1921 angående Ålands-öarnas icke-befästande och
neutralisering (Ålandskonventionen) är enligt artikel 2 i konventionen
tillämpliga på samtliga de öar, holmar och skär som är belägna inom ett
vattenområde avgränsat av bl. a. räta linjer mellan vissa punkter. En av dessa
punkter är mittpunkten på skäret Märket. Avsikten har varit all den linje som
avses i konventionen här skall följa riksgränsen mellan Finland och Sverige som
löper mitt över detta skär.

Enligl min mening bör riksgränsen
på Märket även efter den nu aktuella justeringen sammanfalla med den linje som
avses i artikel 2 i Ålandskon-venlionen. Bestämmelserna i denna konvention
skall således alltjämt gälla för hela den finländska delen av skäret, medan
hela den svenska delen av skäret skall falla utanför konventionens
tillämpningsområde.

Finlands
utrikesministerium har åtagit sig att notifiera Ålandskonventionens signatärmakter
om den föreslagna gränsändringen och dess betydelse för Ålandskonvenlionen.

Prop. 1983/84:202 7

2.5
Övriga frågor

Riksgränsen
är dels utmärkt genom olika typer av gränsmarkeringar, dels beskriven i
gränshandlingarna. Gränskommissionerna har, beträffande det vitsord olika
gränshandlingar bör tillmätas i förhållande lill varandra, bl. a. uttalat, att
huvudprincipen bör vara att gränsmarkeringarnas läge i terrängen skall ha
vitsord framför uppgifter på kartor och i handlingar. Detta skall dock inte
gälla för det fall att en gränsmakering uppenbarligen flyttats eller uppförts
på annan plats än som avsetts. Kommissionerna har i detalj enats om det vitsord
som i olika situationer bör tillmätas gränsmarkeringar, gränskartor och
gränsbeskrivningar, när dessa inte överensstämmer sinsemellan. Kommissionerna
har vidare enats om vilket vitsord som skall tillmätas gränsbeskrivningarna, gränsmärkesbeskrivningarna
samt olika koordinatuppgifter. Jag finner för egen del att, om full överensstämmelse
inte föreligger mellan de olika momenten i gränsdokumentalionen, den av
kommissionerna föreslagna ordningen kan godtas.

Gränskommissionerna
har föreslagit att de gränshandlingar som upprättats under gränsöversynen helt
skall ersätta motsvarande dokument från 1956-1957 års gränsöversyn. Jag delar
kommissionernas bedömning i denna fråga.

Kommissionerna
har utarbetat ett förslag till överenskommelse om den framtida skötseln av riksgränsen.
Förslaget innebär i huvudsak att det skick som gränsen erhållit vid denna
gränsöversyn skall vidmakthållas intill nästa allmänna gränsöversyn. I
förslaget har gränsen vidare delats upp i ett antal avsnitt och ansvaret för
dessa avsnitt fördelats mellan länderna. Jag anser att förslaget är utformat på
ett lämpligt sätt.

Som
jag tidigare nämnt (se avsnitt 2.1) har länderna tidigare kommit överens om att
allmän gränsöversyn skall ske vart tjugofemte är. Nästa allmänna gränsöversyn
bör alltså ske år 2006.

3
Hemställan

Med
hänvisning till vad jag nu har anfört hemställer jag att regeringen föreslär
riksdagen

att
godkänna att regeringen med finska regeringen träffar överenskommelse om
ändring av riksgränsen i överensstämmelse med de förslag som har lämnats i
samband med 1981 års översyn av riksgränsen mellan Sverige och Finland.

4
Beslut

Regeringen
ansluter sig till föredragandens överväganden och beslutar att genom
proposition föreslå riksdagen att anta del förslag som föredraganden har lagt
fram.

Norstedts Tryckeri, Stockholm 1984