Prop. 1983/84:21

Prop.
1983/84:21

Regeringens proposition

1983/84: 21

om höjning av Sveriges kvot i Internationella valutafonden
och om godkännande av beslut inom Internationella valutafonden rörande
revidering av de generella lånearrangemangen.

beslutad den 15 september 1983.

Regeringen förelägger riksdagen vad som har tagils upp i
bifogade utdrag av regeringsprotokoll ovannämnda dag för den åtgärd som framgår
av föredragandens hemställan.

På regeringens vägnar OLOF PALME

KJELL-OLOF FELDT

Propositionens huvudsakliga innehåll

I denna proposition föreslås atl regeringen bemyndigas att
öka den svenska insatsen (kvoten) i Internationella valutafonden med 389,3
milj. SDR (SDR=särskilda dragningsrätter) från f.n. 675 milj. SDR (ca 5 500
milj. kr.) till 1 064,3 milj. SDR (ca 8600 milj. kr.).

Vidare föreslås att riksdagen bemyndigar riksbanken alt
för Sveriges del biträda det av valutafondens direktion fattade beslutet om en
revidering av de generella lånearrangemangen - General Arrangements to Borrow (GAB)
- och därmed öka det svenska utlåningsåtagandel till 382,5 milj. SDR.,
innebärande en ökning från 517 milj. kr. till ca 3 100 milj. kr.

1 Riksdagen 1983/84. I saml. Nr 21

Rättelse: S. 2, under Närvarande Tillkommer: Leijon,
Peterson, Rainer, Bodström, Göransson,

Prop. 1983/84:21 2

Utdrag

FINANSDEPARTEMENTET PROTOKOLL

vid
regeringssammanträde 1983-09-15

Närvarande:
statsminister Palme, statsråden I. Carlsson, Lundkvist, Feldt, Gustafsson, Leijon,
Peterson, Rainer, Bodström, Göransson, Gradin, Dahl, R. Carlsson, Hellström, Thunborg.

Föredragande:
statsrådet Feldt

Proposition
om höjning av Sveriges kvot i Internationella valutafonden samt om godkännande
av beslut inom Internationella valutafonden rörande revidering av de generella
lånearrangemangen

1 Inledning

Riksbanksfullmäktige
bar i en skrivelse till regeringen den 14 juli 1983 anmält dels frågan om en höjning
av Sveriges insats i valutafonden, dels frågan rörande revidering av de
generella lånearrangemangen (GAB). Fullmäktiges skrivelse - till vilken är
fogad en översättning av fonddirektionens resolution samt den engelska texten till
direklionsbeslutet om generella lånearrangemang jämte översättning till
svenska — bör bifogas protokollet i detta ärende som bilaga.

2 Höjning
av Sveriges kvot i Internationella valutafonden

2.1
Bakgrund

Enligt
Internationella valutafondens stadga, artikel III, paragraf 2(a), skall
valutafonden minst vart femte år göra en allmän översyn av medlemmarnas
insatser, deras s. k. kvoter. Den senaste höjningen av Sveriges insats skedde
1979 (prop. 1978/79:158, FiU 31, rskr 284-285). Resolutionen om den sjunde
allmänna översynen antogs av Internationella valutafondens styrelse i december
1978. Kvotökningen trädde i kraft i november 1980. Förberedelserna för den
åttonde översynen inleddes 1981. Vid ett möte med valutafondens interimskommitté
i september 1982 enades medlemsländerna om atl översynsarbetet borde påskyndas
bland annal mol bakgrund av de akuta skuldkriser som vissa utvecklingsländer
befann sig i. Vid kommitténs möte i februari 1983 nåddes en pricipöverenskommdse

Prop.
1983/84:21

om alt medlemsländernas sammanlagda kvoter skulle höjas
från ca 61 miljarder SDR' till ca 90 miljarder SDR, dvs. med ca 47%.

Med utgångspunkt i inlerimskommilténs överenskommelse
utarbetade fonddirektionen en rapport om kvotöversynen och ett förslag till
resolution. Valutafondens styrelse godkände resolutionsförslaget i mars 1983.
För atl höjningen av en medlems kvot skall träda i kraft krävs dessutom dels
all medlemmen har godkänt och inbetalat höjningen, dels att medlemmar med
minst 70% av den totala kvotsumman i fonden har meddelat silt godkännande.
Enligt resolutionen skall godkännande lämnas senast den 30 november 1983. Till
skillnad från de närmast föregående översynerna öppnar resolutionen inte någon
möjlighet för medlem att godkänna endasl del av föreslagen kvothöjning.

Vid den sjunde kvotöversynen uttalades atl man i den
åttonde översynen skulle söka nå större överensstämmelse mellan medlemmarnas
relativa ekonomiska betydelse och deras andelar av kvotsumman i fonden.
Samtidigt skulle önskvärdheten av en rimlig balans i fonddireklionens
sammansättning beaktas. I det fall de nu föreslagna höjningarna accepteras
kommer en viss anpassning av kvotandelarna atl äga rum. Således avses 60% av
den totala kvothöjningen fördelas i form av selektiva höjningar vilka är
beräknade pä så vis att de i stort återspeglar medlemsländernas relativa
ekonomiska styrka. Återstående 40% av den totala kvothöjningen fördelas i förhållande
till gällande kvoter. Inom ramen för den åttonde översynen görs en särskild
anpassning för mindre medlemsländers kvoter (understigande 10 milj. SDR). Något
generösare avrundningsregler tillämpas för beräkningen av dessa kvoter än för
övriga kvoter. Del är främst vissa mindre utvecklingsländer som gynnas av dessa
regler.

För Sveriges del innebär fonddireklionens förslag att den
nuvarande kvoten på 675 milj. SDR ökas med 389,3 milj. SDR, dvs. med 57,5%.
Sveriges kvot kommer, om höjningen accepteras, att uppgå till 1 064,3 milj. SDR
eller om ca 8600 milj. kr. Den svenska andelen av de totala kvoterna i
valutafonden skulle, enlig förslaget, öka frän 1,11% till 1,18%. Sverige skulle
därmed få en procentuellt större höjning än genomsnittet för samtliga medlemsländer.
Detla beror till största del på att Sverige vid inträdet i Internationella
valutafonden valde att acceptera en kvot som var låg i förhållande till landets
ekonomiska betydelse.

2.2 Riksbanksfullmäktiges förslag

Riksbanksfullmäktige finner det angeläget att
valutafondens resurser förstärks genom de föreslagna höjningarna av
medlemskvoterna. Enligt fullmäktige kan man räkna med en fortsatt hög
efterfrågan på det belal-ningsbalansstöd som valutafonden tillhandahåller och
som främst finansi-

' 1 SDR (särskild dragningsrätt) motsvarade 1983-06-30
8,15 kr. ti Riksdagen 1983/84. I saml. Nr21

Prop. 1983/84:21 4

eras
genom utnyttjande av medlemsinsatserna. Åtskilliga medlemsländer, särskilt
utvecklingsländer, kommer sannolikt atl ha betalningsproblem av en sådan
karaktär atl del bli nödvändigt med omfattande och kanske också upprepade
insatser av valutafonden. Vidare bör enligt fullmäktige särskilt beaktas alt
valutafondens långivning normalt är förenad med ekonomiskpolitiska villkor,
som har till syfte att få låntagariänderna all vidta anpassningsåtgärder. Vad
gäller storleken av valutafondens resurser konstaterar fullmäktige alt dessa
även efter den föreslagna höjningen och GAB-revi-deringen kommer all uppgå till
relativt små belopp i förhållande till medlemmarnas upplåningsbehov och atl
huvuddelen av dessa behov måste läckas från andra källor. Fullmäktige
framhåller emellertid att anpassningsprogram stödda av valutafonden för
åtskilliga medlemsländer är en fömtsättning för atl få låna från andra källor.

Vidare
anför fullmäktige i sin skrivelse att endast en del av den föreslagna
kvothöjningen skulle resultera i ökade ullåningsresurser, då vissa av de valutor
som inbetalas härrör från länder med otillfredsställande reserv-eller belalningsbaiansslällning.
Dessa länders valutor kan ej användas i fondens utlåningsverksamhet.

Som
ett komplement till de ordinarie resurserna har valutafonden under ett antal år
lånat upp medel från industriländer och oljeexporterande länder. Denna
extraordinära upplåning är ett viktigt tillskoll men bör enligt fullmäktiges
mening fortsätta att vara elt komplement till de ordinarie resurserna, då den
endast ger tillfälliga förstärkningar och därmed medför större osäkerhet vad
gäller fondens resursläge.

Vad
gäller höjningen av den svenska kvoten talar enligt fullmäktige flera skäl för
ett godkännande. Det viktigaste är att Sverige bör medverka till en angelägen
förstärkning av fondens resurser. För det andra kan del, påpekar fullmäktige,
inte helt uteslutas atl Sverige i framtiden kan behöva utnyttja fondens
resurser. I ett sådant läge är del av intresse all kvoten är så stor som
möjligt eftersom den bestämmer låneutrymmet. Del tredje skälet som fullmäktige
anför är alt ländernas kvotstorlek bestämmer deras röststyrka i valutafonden.
De nordiska ländernas sammanlagda röststyrka har hittills varit tillräcklig för
att garantera en gemensam representant i valutafondens direktion. Den
föreslagna kvolrevisionen skulle innebära viss ökning av Nordens röstandel i
valutafonden. Genom atl godta föreslagen höjning skulle Sverige medverka till
denna höjning av röstandelen.

Slutligen
anför fullmäktige atl den belalningsordning som angetts för kvothöjningen, 75%
i nationell valuta och 25% i SDR, inle kommer aU innebära någon påfrestning på
valutareserven. Inbetalningen av SDR kompenseras nämligen av en lika stor
ökning av Sveriges reservposition i Internationella valutafonden. Fullmäktige
erinrar också om att fondens användning av den svenska insatsen inte innebär
någon reservförlust för Sverige utan endast byte av reservtillgång. Enligt
fullmäktiges skrivelse förklarar sig riksbanken beredd att, om riksdagen lämnar
silt bemyndi-

Prop. 1983/84:21 5

gande,
eriägga ett belopp motsvarande 389,3 milj. SDR enligt den angivna belalningsordningen.

Med
hänsyn till alt det är fråga om förvaltning av monetära reserver anser sig
fullmäktige ej böra begära garanti för täckning av eventuella förluster.

Riksbanksfullmäktige
hemställer all regeringen utverkar dels riksdagens godkännande av den
föreslagna ökningen av den svenska kvoten i valutafonden, dels riksdagens
bemyndigande för riksbanken alt erlägga erforderligt insatsbelopp.

2.3
Föredragandens överväganden

En
av Internationella valutafondens huvuduppgifter är alt ge finansiellt slöd till
medlemsländer med betalningsbalansproblem. För detla slöd används främst
valutafondens permanenta resurser, dvs. medlemmarnas insatser (kvoter).

Oljekriserna
under 1970-talet medförde slora omsvängningar i ländernas betalningsbalanser.
En rad utvecklingsländer tog upp lån på de internationella kapitalmarknaderna
för att finansiera sina bytesbalansunderskott och en utbyggd produktionskapacitet.
Med dåvarande höga inflationstakt och låga realränlenivå var skuldtjänsten ej
så betungande. En rad utvecklingsländer lyckades myckel väl i ansträngningarna
att öka invesleringar, sparande och exportinkomster. Efter den andra oljeprischocken
förväntade sig utvecklingsländerna atl de gynnsamma förulsätlningarna skulle
bestå och dessa länder fortsatte därför alt la upp lån på de internalionella kapitalmarknaderna.
I stället kom en långt utdragen recession, stagnerande eller t.o.m. fallande
världshandel, fallande råvampriser, avtagande inflationstakt och höga
realräntor. I denna situation har många utvecklingsländer hamnat i akuta betalningssvårigheler
med stora underskott i bytesbalansen. Behovet av krediter för att läcka dessa
underskott kommer sannolikt alt bestå och ytterligare öka. Först när den
ekonomiska återhämtningen vunnit sådan styrka och varaktighet att
världshandeln och därmed avsättningsmöjligheter för utvecklingsländernas export
åter tagit fart kan finansieringsproblemen fömtses minska i betydelse.

Valutafondens
roll i del internationella betalningssystemet är central. Med de nuvarande belalningsbalansmbbningarna
är det av största vikt all valutafonden ges ökade resurser på permanent basis.
Fondens resurser kommer visserligen även efter en kvolhöjning och GAB-revidering
alt vara relativt små i förhållande till medlemmarnas upplåningsbehov, men del faktum
atl fondens lån är förenade med ekonomisk-politiska villkor kan bidra till all
rätta till fundamentala ojämvikler i ländernas bytesbalanser. Dessa
ekonomisk-politiska villkor ökar ofta förtroendet för landels ekonomiska
politik och därmed också landets kreditvärdighet. Ekonomiska anpassningsprogram
stödda av valutafonden får därför ofta till effeki alt

Prop. 1983/84:21 6

landet
också får låna från andra källor. Det är därför av största vikt atl valutafondens
permanenta resurser blir så stora att fonden kan fortsätta au spela en viktig
roll i den internationella anpassningsprocessen.

Förslaget
om en åttonde allmän kvothöjning innebär all valutafondens resurser ökas från
omkring 61 miljarder SDR till ca 90 miljarder SDR. Det sistnämnda beloppet
motsvarar ca 730 miljarder kr. Ökningen föreslås ske genom atl 60% av den
totala kvothöjningen fördelas i form av selektiva höjningar vilka är beräknade
på så vis att de i stort återspeglar ländernas relativa ekonomiska styrka i väridsekonomin.
Resterande 40% av den totala kvothöjningen avses fördelas i förhållande till
gällande kvoter. Medlemsland kan endasl godta eller avböja föreslagen
kvothöjning.

För
Sveriges del har en höjning från 675 milj. SDR till 1064,3 milj. SDR föreslagils.
Sveriges kvot i Internationella valutafonden skulle därmed höjas från f.n. ca 5
500 milj. kr. till ca 8600 milj. kr. Förslaget innebär vidare alt vår andel av
valutafondens totala kvoter vid ett allmänt godkännande enligt
fonddirektionens förslag kommer att stiga från 1,11 till 1,18%.

I
likhet med riksbanksfullmäktige anser jag att Sverige bör medverka i den
åttonde allmänna kvothöjningen. En svensk kvolhöjning bidrar till en myckel
angelägen förstärkning av valutafondens permanenta resurser. De allvariiga
betalningsbalansproblem som uppkommit i vissa länder kommer atl ställa stora
krav på valutafonden. Det är därför av vikt att fondens resurser förstärks.
Kvothöjningen ökar även utrymmet för eventuella svenska lån i framtiden. Den
skulle vidare innebära att vi ökar vår röstandel i valutafonden och medverkar
därmed till en höjning av den nordiska röstandelen.

Jag
vill slutligen erinra om att våra insatser i valutafonden inle medför någon
avtappning av valutareserven. 1 den mån valutafonden disponerar insatserna,
dvs. utnyttjar svenska kronor för alt finansiera ett annat medlemslands
dragning på fonden, sker endast ett byte av reservtillgång.

Jag
förordar att regeringen utverkar riksdagens bemyndigande all öka Sveriges kvot
med 389,3 milj. SDR motsvarande en ökning om 57,5%. Vidare förordar jag att
riksdagen bemyndigar riksbanken atl eriägga del erforderliga insatsbeloppet.

3
Godkännande av beslut inom Internationella valutafonden rörande revidering av
de generella lånearrangemangen

3.1
Bakgrund

De
generella lånearrangemangen - General Arrangements to Borrow (GAB) - trädde i
kraft 1962. De har tillkommit i syfte atl komplettera den Internationella
valutafondens resurser vid allvarliga rubbningar i det internationella
betalningssystemet. Deltagande länder utöver Sverige är Bd-

Prop.
1983/84:21 7

gien,
Canada, Frankrike, Italien. Japan, Nederländerna, Storbritannien, Förbundsrepubliken
Tyskland och Förenta Staterna. Sedan 1962 har lånearrangemangen föriängts elt anlal
gånger och enligt det senaste beslutet gäller de till den 24 okober 1985.

1
samband med ell möte med valutafondens interimskommitté i september 1982
framkom att flertalet medlemsländer ansåg att det fanns behov av atl utvidga
valutafondens resurser utöver den övervägda och i sig väsentliga
kvothöjningen. Vid ett möte i januari 1983 mellan representanter för GAB-länderna
uppnåddes enighet om en betydande utvidgning av och vissa ändringar i
arrangemangen. Valutafondens direktion beslöt den 24 februari 1983 att för sin
del godkänna de föreslagna ändringarna. De reviderade generella
lånearrangemangen kan dock ej träda i kraft förrän formellt godkännande givits
av samtliga dellagande länder. Sådant godkännande skall lämnas senast den 31
december 1983.

Valutafonden
kan utnyttja de generella lånearrangemangen då kompletterande tillgångar
erfordras för all förebygga eller motverka en försvagning av det
internationella betalningssystemet. Arrangemangen har hittills endasl kunnal
användas för alt finansiera dragningar på valutafonden av något av de
deltagande GAB-länderna. I del reviderade GAB-beslulet fömtsätts nämnda
kriterier fortsätta alt gälla. Dämlöver öppnas möjligheter för valutafonden
att aktivera de generella lånearrangemangen vid utlåning till andra
medlemsländer än GAB-ddlagare. Särskilda villkor har fastställts för sådan
aktivering.

Ett
första villkor är alt det skall vara fråga om utlåning som är knuten till ett
ekonomiskt anpassningsprogram. Lånearrangemangen skall alltså inle kunna aktiveras
när t. ex. ett land som inte är medlem i GAB gör en villkorslös dragning på
valutafonden. Ett andra villkor är alt fondens verkställande direktör måsle ha
konstaterat all vissa speciella kriterier har uppfyllts. Dessa är alt
valutafondens resurser är otillräckliga för att möta uppkomna och väntade
finansieringskrav samt all dessa återspeglar en exceptionell situation, som
sammanhänger med att medlemsländer har betalningsbalansproblem av sådan natur
eller total omfattning atl del internationella betalningssystemets stabilitet
kan anses hotad. Verkställande direktören skall i detta sammanhang beakta all
de generella lånearrangemangen även kan behövas för att bidra till
finansieringen av deltagares dragningar.

Summan
äv existerande kredilavtal inom ramen för de generella lånearrangemangen
uppgår till ca 6400 milj. SDR. Denna förslås i det reviderade arrangemanget
höjas till 17000 milj. SDR. I del existerande arrangemanget uttrycks åtaganden
i nationell valuta, vilkel föreslås ändras till användandet av en gemensam
enhet, SDR, i det reviderade avtalet.

Riksbanken,
som är avtalspart för Sveriges del, har ett åtagande om 517 milj. kr., vilket
föreslås höjas till 382,5 milj. SDR motsvarande ca 3100 milj. kr. efter aktuella
valutakurser. Detta åtagande föreslås bli minimibelopp för nya GAB-ddlagare.

Prop. 1983/84:21 8

Den
schweiziska centralbanken har, utan atl vara medlem i Internationella
valutafonden, sedan 1964 haft elt särskilt avtal med valutafonden om utlåning i
anknytning till de generella lånerarrangemangen. Det reviderade avtalet skulle
innebära att den schweiziska centralbanken inträder som fullvärdig medlem av
arrangemangen.

Internalionella
valutafonden och ett medlemsland, som ej är GAB-ddlagare, kan i anknytning till
GAB ingå avlal om upplåning med samma syften och pä liknande villkor som i
avtalen med dellagarna. Enligt det reviderade GAB skall Internalionella
valutafonden - med deltagarnas samtycke - få rält atl i ett sådant
upplåningsavtal inta speciella regler om infordrande av medel från deltagarna i
vissa situationer. Sådant infordrande kan avse dragning av part i
parallellavtal och/eller förlida återbetalning av denna parts fordran under
låneavtalet. En icke-ddlagare som ingår sådant parallellavtal får alltså i
nyssnämnda avseenden i stort sett samma ställning som deltagare. Fonden kan
också ingå andra former av parallellavial som inte ger långivaren dessa rättigheter.
Ett sådant avtal har nyligen ingåtts med Saudiarabien omfaUande ett lånebelopp
om 1,5 miljarder SDR. Detta avtal fömtses träda i kraft samtidigt som det
reviderade GAB.

Räntan
på utestående GAB-fordringar är för närvarande knuten till valutafondens
avgiftssats (6,6%), dock att den ej skall understiga 4%. Del reviderade GAB
innebär att räntesatsen höjs till en marknadsrdalerad nivå och att
ränteberäkningen sker enligt den melod som används inom valutafonden för att
fastställa räntan på SDR-behållningar. Denna ränta fastställs som ett vägt
genomsnitt av avkastningen på korta marknadsinslmment de-nominerade i SDR-korgens
fem valutor (amerikanska dollar, tyska mark, japanska yen. brittiska pund och
franska francs). Vidare förutses avveckling av gällande avgift på en halv
procent vilkel fonden erlägger i samband med infordrande av medel.

De
reviderade generella lånearrangemangen avses gälla för en hel femårsperiod
räknat från ikraftträdandet, dvs. del bortses från alt senaste förlängning
omfattar perioden fram till den 24 oktober 1985.

3.2
Riksbanksfullmäktiges skrivelse

Riksbanksfullmäktige
framhålleri sin skrivelse att valutafondens likviditetsläge under de närmaste
åren kommer all vara så ansträngt att del är angelägel med tillskott även i
andra former än höjning av medlemskvo-lerna. Då de generella lånearrangemangen
torde innebära en mer långsiktig resursförstärkning anser fullmäktige att en
höjning av GAB är att föredra framför extraordinär upplåning. Fullmäktige
erinrar också om atl GAB-ländernas åtaganden med ett enda undantag förblivit
oförändrade i tjugo år.

Riksbankens
nya kreditåtagande inom ramen för de generella lånearrangemangen skulle enligt
fullmäktige komma atl utgöra drygt två procenl av

Prop.
1983/84:21 9

det
totala kreditålagandel. Denna andel ligger nära Sveriges del av GAB-ddlagarnas
kvotsumma i valutafonden. Del svenska åtagandet skulle även fortsalt komma alt
vara det klart lägsta inom GAB-kretsen.

Vidare erinrar
riksbanksfullmäktige om att en GAB-ddlagare med otillfredsställande
betalningsbalans- och valulareservläge kan begära att ej omfattas av en
aktivering. Särskild vikl har fullmäktige fast vid alt GAB-fordringar även
fortsättningsvis kan inräknas i valutareserven. Till valutafonden utlånade
medel skall kunna återbetalas i förtid om långivande lands betalningsbalansläge
så kräver. Också möjligheten alt med fondens tillstånd överföra GAB-fordran
till annan deltagare kommer atl kvarstå. För fullmäktige förefaller den
föreslagna höjningen av räntan på GAB-fordringar till en marknadsanknulen nivå
utgöra en rimlig anpassning.

Riksbanksfullmäktige
finner sammanfattningsvis all den föreslagna höjningen av det svenska
kreditåtagandet bör godkännas.

Vad gäller den schweiziska
centralbankens anslutning till de generella lånearrangemangen finner
fullmäktige denna naturiig då Schweiz sedan GAB:s tillkomst haft elt kredilavtal
med valutafonden. Alt landet inte är medlem i fonden bedöms inle innebära någon
väsentlig komplikation.

Fullmäktige har heller
inga invändningar mot den mera långtgående utvidgningen all GAB-medd kommer att
kunna ianspråktas för finansiering av icke-ddlagares dragningar. Denna ändring
anser fullmäktige ligga i linje med de gmndläggande tankegångarna bakom GAB,
nämligen alt förse valutafonden med kompletterande resurser i situationer som
hotar stabiliteten i det internationella valutasystemet. Finansiella problem i
enskilda större utvecklingsländer eller i grupper av utvecklingsländer skulle kunna
hota denna stabilitet. Sammantaget anför fullmäktige att de vidgade
användningsmöjligheterna för GAB-medd skulle kunna medverka till alt stärka
valutafondens roll i valutasystemet.

Riksbanksfullmäktige
hemställer atl regeringen utverkar riksdagens bemyndigande för riksbanken alt
för Sveriges del biträda det av Internationella valutafondens direktion
fattade beslutet om en revidering av de generella lånearrangemangen
innefattande en ökning av det svenska utlåningsåtagandel till 382,5 milj. SDR.

2.3
Föredragandens överväganden

Inom
ramen för de generella lånearrangemangen åtog sig ett antal industriländer,
däribland Sverige, att i vissa situationer förstärka Internationella
valutafondens resurser genom utlåning till fastställda belopp. De deltagande
ländernas åtaganden har med ett undantag varit oförändrade i drygt tjugo år.
Jag har tidigare redogjort för det angelägna i att valutafondens resurser
förstärks genom en höjning av medlemmarnas kvoter. Finansieringsbehoven är
emellertid av en sådan storlek alt det kan fömtses alt fondens likviditelsläge
även med en kvothöjning kommer atl vara

Prop. 1983/84:21 10

mycket
ansträngt under de kommande åren. Valutafonden bör därför ha möjlighet alt
tillgå ytterligare resurser. Jag finner liksom riksbanksfullmäktige atl de
reviderade och utvidgade generella lånearrangemangen är att föredra framför
extraordinär upplåning eftersom de förra skulle innebära en mer långsiktig
resursförstärkning.

Till
skillnad från nuvarande avtal avses de reviderade generella lånearrangemangen
kunna aktiveras av fonden även för finansiering av icke GAB-dellagares
dragningar. Detla förefaller mig rimligt med tanke på att det främst är
utvecklingsländer som f.n. har betalningshalansproblem av sådan karaktär och
storlek, att de skulle kunna komma att hota stabiliteten i det internationella
betalningssystemet. De särskilda villkor som är förknippade med ianspråktagande
av arrangemangen för dragning av ickedeltagare finner jag också rimliga.
Förslaget om den betydande höjningen från 6400 milj. SDR till 17000 milj. SDR
och utvidgningen av de generella lånearrangemangen skulle troligen också
medverka till en önskvärd förstärkning av valutafondens roll i det monetära
systemet.

Schweiz
har sedan länge haft ett utlåningsavtal med valutafonden utan att vara medlem.
Vidare har landet varit representerat vid samråden mellan deltagarna i de
generella lånearrangemangen. Atl den schweiziska centralbanken upptas som en
fullvärdig medlem av de generella lånearrangemangen får ses som en fördel
genom atl de totala kreditåiagandena under arrangemangen på del sätlet ökas.

Det
svenska kreditålagandel skulle, om förslaget antas, öka från 517 milj. kr till
ca 3 100 milj. kr. Det svenska åtagandet skulle därmed utgöra drygt två procenl
av det totala förhöjda GAB-ålagandel, vilkel ligger nära den svenska andelen av
GAB-ländernas sammanlagda kvolsumma i valutafonden. Sverige skulle fortsatt
slå för det klart lägsta kreditåtagandet inom lånearrangemangen.

Jag
finner i likhet med riksbanksfullmäktige alt den föreslagna höjningen av del
svenska kreditåtagandet inom ramen för de generella lånearrangemangen bör
godkännas. Sverige skulle därmed bidra till all ökade resurser kan mobiliseras
vid allvariiga störningar i det internalionella betalningssystemet. 1 mina
överväganden har jag fäst avseende vid att valutafonden vid aktivering av kredilavtal
skall beakta deltagarnas betalningsbalansläge och sin egen behållning av olika
valutor samt att en deltagare med otillfredsställande betalningsbalans- och valulareservposition
kan begära alt dess kreditåtagande ej ianspråktas.

Jag
har också fäst vikt vid GAB-fordringarnas likviditet. Även fortsättningsvis blir
det möjligt att i valutareserven inräkna till valutafonden utlånade medel.
Delta följer av GAB-avtalets bestämmelser alt utlånade medel skall kunna
återbetalas om det långivande landets betalningsbalans-läge så kräver. Vidare
kan GAB-fordran överföras till annan deltagare med valutafondens tillstånd.

Förslaget
atl höja räntan på GAB-fordringar till en markndsmässig nivå

Prop.
1983/84:21 11

finner
jag vara en förbättning. Med tanke på alt fondens extraordinära upplåning från
medlemsländer sker till marknadsrdalerad ränta är det rimligt all även GAB-ränlan
uppjusleras till denna nivå

Jag
förordar att regeringen utverkar bemyndigande för riksbanken all för Sveriges
del biträda del av Internalionella valutafondens direktion fattade beslutet om
en revidering av de generella lånearrangemangen innefattande en ökning av det
svenska utlåningsåtagandel till 382,5 milj. SDR.

4 Hemställan

Med
hänvisning till vad jag anfört hemställer jag att regeringen föreslår riksdagen
atl

1.
bemyndiga regeringen alt öka
Sveriges insats (kvot) i Internationella valutafonden med 389,3 milj. SDR till
1064,3 milj. SDR,

2.
bemyndiga Sveriges riksbank att
erlägga det insalsbdopp som behövs,

3.
bemyndiga Sveriges riksbank atl
för Sveriges del biträda det av internalionella valutafondens direktion fattade
beslutet om en revidering av de generella lånearrangemangen innefattande en ökning
av det svenska utlåningsåtagandel till 382,5 milj. SDR.

5
Beslut

Regeringen
ansluter sig till föredragandens överväganden och beslutar atl genom
proposition föreslå riksdagen att anta de förslag som föredraganden har lagt
fram.

Prop. 1983/84:21 12

Bilaga Till
Finansdepartementet

Inom
Internationella valutafonden (IMF) slutfördes den 31 mars 1983 den åttonde
allmänna översynen av medlemsländernas insatser eller s. k. kvoter. Översynen
resulterade i förslag om höjning av den totala kvoisum-man i IMF frän ca SDR'
61 miljarder till ca SDR 90 miljarder. För Sveriges del föreslås en höjning av
kvoten från SDR 675 miljoner till SDR 1 064,3 miljoner. Resultatet av översynen
har tillställts medlemsländerna för formellt godkännande.

Samtidigt
med kvotöversynen har överiäggningar ägt rum om revidering och utvidgning av de
s. k. generella lånearrangemangen (GAB). Under GAB har ett antal
industriländer, däribland Sverige, åtagit sig all i vissa situationer förstärka
lMF:s resurser genom utlåning upp till fastställda belopp. Vid ett möte med Tio-gmppens
finansministrar och centralbankschefer i januari 1983 togs ett principbeslut
om att höja GAB:s totalram från ca SDR 6,4 miljarder till SDR 17 miljarder.
Principbeslutet innebär alt del svenska åtagandel ökar från SEK 517 miljoner
till motvärdet av SDR 382,5 miljoner (ca SEK 3 100 miljoner). Även detla
förslag har utsänts till deltagande länder för formellt godkännande.

I
det följande behandlas först resultatet av den åttonde kvolöversynen såväl generellt
som med avseende på den svenska insatsen i valutafonden. Därefter lar
fullmäktige upp revideringen av de generella lånearrangemangen och höjningen
av det svenska utlåningsåtagandel. Avslutningsvis föreslår fullmäktige att
riksdagens bemyndigande begärs dels för svenskl godkännande av höjningen av
Sveriges kvot, dels för riksbanken atl erlägga för kvothöjningen erforderligt
insatsbelopp. Fullmäktige föreslår därjämte att riksdagens bemyndigande begärs
för svenskt godkännande av ändringama i de generella lånearrangemangen.

1
Förslaget om höjning av kvoterna i valutafonden

1.1
Beskrivning av förslaget

Sverige
inträdde som medlem i IMF 1951 med en kvot på USD 100 miljoner (prop. 1950:89).
Riksdagen godkände 1959 en ökning av den svenska kvoten till USD 150 miljoner (prop.
1959:126), 1965 en höjning till USD 225 miljoner (prop. 1965: 122) saml 1970 en
höjning till USD 325 miljoner (prop. 1970:95). Valutafonden beslutade 1972 alt
kvoterna skall uttryckas i SDR i stället för USD. Efter detta bar ytteriigare
två höjningar

SDR
(särskild dragningsrätt) motsvarade 1983-06-30 SEK 8,15.

Prop. 1983/84:21 '3

av
Sveriges kvot skett; riksdagen godkände 1977 en höjning till SDR 450 miljoner (prop.
1976/77:86) samt, slutligen, 1979 en höjning till SDR 675 miljoner (prop.
1978/79: 158). Samtliga ovannämnda kvolökningar skedde som ell resullal av
allmänna kvolöversyner. För en närmare beskrivning av bakgrunden till tidigare
svenska finansiella åtaganden sammanhörande med valutafondens verksamhet
hänvisas till nämnda propositioner.

Enligt
valutafondens stadga skall en översyn av medlemmarnas kvoter ske minst vart
femte år. Resolutionen om den sjunde allmänna översynen antogs av lMF:s
styrelse i december 1978. Förberedelserna för den åttonde översynen inleddes
1981. Vid ett möte med lMF:s interimskommitté i september 1982 enades
medlemsländerna om alt översynsarbelel borde påskyndas. Vid kommitténs nästa
möte i februari 1983 kunde en principöverenskommelse nås. Denna
överenskommelse innebär all den totala kvotsumman i IMF höjs från ca SDR 61
miljarder till ca SDR 90 miljarder, dvs. med ca 47 %, samt att fördelningen av
höjningen sker enligt schablonregler som beskrivs närmare nedan.

Med
utgångspunkt i inlerimskommilténs överenslcommdse utarbetade fonddirektionen en
rapport om den åttonde allmänna kvotöversynen. Till rapporten har bilagts ett
förslag till resolution, vilkel bifogas i översättning (bilaga 1).
Resolutionsförslaget antogs med erforderlig majoritet av valutafondens
styrelse i mars 1983. Den åttonde allmänna kvotöversynen är därmed avslutad.

För atl
höjningen av en medlems kvot skall träda i kraft krävs emellertid dessutom dels
atl medlemmen godkänt och inbetalat höjningen, dels att medlemmar med 70 % av
den totala kvotsumman i fonden meddelat sitt godkännande. Enligt resolutionen
skall godkännande lämnas senast den 30 november 1983. Till skillnad från de
närmast föregående översynerna öppnar resolutionen inte någon möjlighet för
medlem att godkänna endast viss del av föreslagen kvothöjning.

I
samband med genomförandet av den sjunde kvolrevisionen uttalades alt man i den
åttonde översynen skulle söka nå större överensstämmelse mellan medlemsländernas
relativa ekonomiska betydelse och deras andelar av kvotsumman i fonden. Ä
andra sidan skulle önskvärdheten av en rimlig balans i fonddireklionens
sammansättning beaktas. Resultatel av åttonde översynen innebär all en viss
anpassning av kvolanddarna kommer att ske om föreslagna höjningar accepteras.
Av den totala kvothöjningen fördelas 60 % i form av selektiva höjningar i
förhållande till varje medlems andel av summan av de s. k. beräknade kvoterna.
Dessa "beräknade" kvoter återspeglar i stort medlemsländernas
relativa position i världsekonomin. Återstående 40 % av kvolhöjningsbeloppel
fördelas i förhållande till gällande kvoter.

En
ytterligare anpassning inom ramen för åttonde översynen gäller medlemsländer
med mycket små kvoter (under SDR 10 miljoner). För beräkningen av dessa kvoter
har fastställts något generösare avrundningsregler än för övriga kvoter.

Prop. 1983/84:21 14

För
Sveriges vidkommande innebär del aktuella förslaget alt nuvarande kvot på SDR
675 miljoner ökas med 389,3 miljoner, dvs. med 57,7 %. Om höjningen accepteras
skulle Sveriges kvot således komma att uppgå till SDR 1064,3 miljoner eller ca
SEK 8600 miljoner med gällande valutakurser.

Inbetalningen av de föreslagna
kvoihöjningarna skall till 75 % fullgöras i medlemmens egen valuta. Återstående
25 % skall inbetalas i SDR eller i av IMF särskih angivna valutor. Föreskriften
all 25 % av kvolhöjningen i första hand skall inbetalas i SDR grundas på
bestämmelserna i fondstadgans artikd III. För de medlemmar som
harotillräckliga SDR-behållningar kommer fonden atl arrangera lån så all
inbetalningen kan fullgöras.

I
direktionens rapport sägs inget om tidpunkten för nästa allmänna kvotöversyn.
Stadgans regler innebär dock all nästa översyn skall vara klar senast fem år
efter det atl den åttonde avslutals, dvs. den 31 mars 1988.

1.2
Fullmäktiges synpunkter

En
av valutafondens huvuduppgifter är atl ge temporärt finansiellt stöd åt
medlemsländer med betalningsbalansproblem. Stödet är avsett att underlätta en
nödvändig ekonomisk anpassning utan tillgripande av handels-eller
betalningsrestriktioner. Delta belalningsbalansstöd finansieras primärt genom ianspråktagande
av fondens ordinarie resurser, dvs. medlemmarnas insatser. Det råder enighet i
medlemskretsen om all lMF:s utlåning även framgent i första hand bör
finansieras genom utnyttjande av IMF:s egna medel.

Efterfrågan
på belalningsbalansstöd från valutafonden har varit mycket hög under den
senaste åren. Prognoser som gjorts såväl inom IMF som av andra institutioner
pekar på ett fortsatt högt utnyttjande av resurserna under de närmaste åren.
Åtskilliga medlemsländer, särskilt utvecklingsländer, kommer sannolikt att ha
betalningsproblem av en sådan karaktär att det blir nödvändigt med omfattande
och kanske också upprepade IMF-insalser. Del bör också observeras att
efterfrågan på IMF:s resurser varit mycket hög under senare år, trots att inget
industriland i nämnvärd omfallning lånat från IMF. Skulle en ändring ske på
denna punkt blir IMF:s resursläge givetvis än mer ansträngt.

En
annan viktig aspekt är atl lMF:s långivning, till skillnad från upplåning på
de internationella kreditmarknaderna, normalt är förenad med ekonomisk-politiska
villkor. Syftet med denna s. k. konditionaliiet är att medverka till att låntagarlandet
vidtar ekonomiska anpassningsåtgärder. IMF:s långivning främjar härigenom den internalionella
anpassningsprocessens funktion. Det bör i detta sammanhang framhållas att IMF:s
konditionaliiet givetvis inle utgör någon universallösning. För att anpassningsprocessen
skall fungera på global nivå krävs att effekterna av den

Prop.
1983/84:21 15

restriktiva
ekonomiska politik som med nödvändighet måste föras av låntagariänderna
uppvägs av en expansiv utveckling i länder utan allvariiga balansproblem.

Beträffande
storleken av IMF:s resurser kan konstaleras alt de medel IMF har tillgängliga
för utlåning uppgår, och kommer efter kvolhöjningen och GAB-revideringen all
uppgå, till relativt små belopp i förhållande till medlemmarnas
upplåningsbehov. Huvuddelen av dessa behov måste täckas från andra källor.
Trots detla är IMF-utlåningen av central betydelse genom atl den är konditiondl,
dvs. kopplad till ekonomiska anpassningsprogram för låntagarna. IMF-stödda
anpassningsprogram är för åtskilliga medlemsländer en förutsättning för att få
låna från andra källor.

Det
förtjänar vidare påpekas, atl den föreslagna höjningen av kvotsumman endast
till en del resulterar i ökade utlåningsresurser. Vissa av de valutor som
inbetalas härrör från länder med otillfredsställande reserv-dier belalningsbaiansslällning.
Dessa valutor kan ej användas i fondens utiåningsverksamhet.

Som
ett komplement till de ordinarie resurserna har IMF under elt antal år lånat
upp medel från industriländer och oljeexporterande länder. Denna extraordinära
upplåning, som ligger vid sidan av de generella lånearrangemangen, är elt
viktigt tillskoll men bör enligt fullmäktiges mening fortsätta alt vara elt
komplement till de ordinarie resurserna. Finansiering genom särskild upplåning
ger endasl tillfälliga förstärkningar och medför därmed större osäkerhet vad
gäller IMF:s resursläge. Om IMF ensidigt baserar ökad utlåning på särskild
upplåning i olika former kommer dessutom dess karaktär av mdlanstatlig samarbetsinslitution
att urholkas.

Mot
bakgmnd av vad som ovan anförts finner fullmäktige del angelägel att
valutafondens resurser förstärks genom de föreslagna höjningarna av medlemskvoterna.

Vad
gäller höjningen av Sveriges kvot till SDR 1064,3 miljoner vill fullmäktige
anföra följande. Förslaget innebär att Sverige får en procentuellt större
höjning än genomsnittet för samtliga medlemsländer. Detla beror primärt på att
Sverige vid inträdet i IMF valde att acceptera en kvot som var låg i
förhållande till landets ekonomiska betydelse. Under fömtsättning att alla
medlemsländer godkänner föreslagna kvothöjningar kommer den svenska
kvotandelen i IMF alt öka från 1,11 till 1,18%.

Flera
skäl talar för att Sverige bör godkänna den föreslagna kvolhöjningen. Det
viktigaste skälet är, som ovan berörts, atl Sverige bör medverka till en
angelägen förstärkning av fondens permanenta resurser. Som fullmäktige
framhållit i samband med tidigare kvotjusteringar kan del dessutom ej hell
uteslutas atl Sverige i framtiden kan behöva utnyttja fondens resurser. 1 ett
sådant läge är det av intresse att landels kvot är så stor som möjligl eftersom
den bestämmer låneutrymmet.

Ett
annal skäl sammanhänger med aU ländernas kvolstoriek bestämmer deras röststyrka
i IMF. De nordiska ländernas sammanlagda röststyrka

Prop.
1983/84:21 16

har
hittills varit tillräcklig för atl garantera en gemensam representant i valutafondens
direktion. Den föreslagna kvotrevisionen innebär viss ökning av Nordens
röstandel i IMF. Genom att godta föreslagen höjning medverkar Sverige till
denna röslanddshöjning.

Den
förutsedda betalningsordningen, 75 % i kronor och 25 % i SDR, innebär ingen
påfrestning på valutareserven. Inbetalningen av SDR kommer att kompenseras av
en lika stor ökning av Sveriges reservposilion i IMF. Det bör också erinras om
att fondens användning av den svenska insatsen, dvs. utnyttjande av svenska
kronor för finansiering av annan medlems s. k. dragning, inte innebär
reservförlust för Sverige utan endast byte av reservtillgång.

Om
riksdagen lämnar sitt bemyndigande är riksbanken beredd att till valutafonden
erlägga ett belopp motsvarande SDR 389,3 miljoner enligt den angivna
betalningsordningen. Med hänsyn till att det är fråga om förvaltningen av
monetära reserver anser sig fullmäktige ej böra begära garanti för täckning av
eventuella förluster.

2
Revidering av de generella lånearrangemangen (GAB)

2.1
Beskrivning av f«)rslaget

Riksdagen
godkände 1962 på förslag av Kungl. Maj:l (prop. 1962:102) att riksbanken för
Sveriges del biträdde det inom valutafonden fattade beslutet om generella lånearrangemang.
Sedan detta godkänts av samtliga deltagande länder — Belgien, Canada,
Frankrike, Italien, Japan, Nederländerna, Storbritannien, Sverige,
Förbundsrepubliken Tyskland och USA -trädde arragemangen i kraft i oktober
1962.

Sedan
1962 har GAB föriängts i ett antal omgångar; enligt del senaste beslutet till
den 24 oktober 1985. De diskussioner som vid några tillfällen har förts om en
revidering av arrangemangen har ej lett till något resluiat. Den enda
väsentliga ändring som gjorts sedan tillkomsten är en höjning av Japans ullåningsålagande
från JPY 90 miljarder till JPY 340 miljarder.

Vid
ett möte med valutafondens interimskommitté i september 1982 nåddes en
överenskommelse om att ånyo granska humvida fondens stående upplåningsarangemang,
dvs. GAB, kunde anses tillräckliga. Flertalet medlemsländer ansåg alt del
utöver en väsentlig kvolhöjning fanns behov av att i andra former vidga IMF:s
resursbas. Redan vid ett möte i januari 1983 kunde, som ovan nämnts,
representanter för GAB-ddtagarna enas om en betydande utvidgning av
arrangemangen samt om vissa andra ändringar i GAB. lMF:s direktion beslöt den
24 februari att för sin del godkänna de föreslagna ändringarna. Ett reviderat GAB
kan dock inte träda i kraft förrän formellt godkännande inhämtats från samtliga
deltagande länder. Sådant godkännande skall lämnas senast den 31 december
1983.

Prop. 1983/84:21 17

1 det föreliggande beslutet från valutafondens direktion
ingår ell antal ändringar i GAB. En redogörelse för dessa ändringar lämnas
nedan. De viktigaste avser nya regler för ianspråktagande av GAB, höjning av
kreditramarna, anslutning av ny fullvärdig deltagare i GAB, införande av formella
regler för s. k. parallellavial samt höjning av räntegottgördsen till kreditorer
under GAB. Texten till beslutet i original samt översättning av texten till
svenska har fogats till skrivelsen som bilaga 2. Det bör här också nämnas att
några ändringar i delta sammanhang ej gjorts i den procedur för samråd mellan GAB-ddtagarna
vilken reglerats i särskild skriftväxling (bilaga B till prop. 1962: 102).

Nya regler
för ianspråktagande av GAB. De generella lånearrangemangen har tillkommit i
syfte att komplettera lMF:s ordinarie resurser i vissa situationer.
Valutafonden kan utnyttja GAB "då supplementära tillgångar erfordras för
all förebygga eller motverka en försvagning av det internalionella
betalningssystemet". Hittills har GAB-medd endast fäll användas för all
finansiera IMF-dragningar som görs av något av de tio GAB-länderna. Sedan 1962
har IMF infordrat medel under GAB vid sammanlagt nio tillfällen. Aktiveringarna
har skett för att finansiera dragningar av Frankrike, Italien, Storbritannien
och USA.

Enligt del
reviderade GAB-beslulet skall ovanstående kriterier fortsätta att gälla vid
aktivering för alt finansiera GAB-dellagares dragningar. Därutöver öppnar del
reviderade beslutet möjligheter för IMF all ianspråkla GAB vid utlåning till
andra medlemsländer än GAB-ddlagare. Särskilda villkor har fastställts för
sådant ianspråktagande (paragraf 21 i beslutet).

Ett första villkor är att det skall vara fråga om utlåning
som är knuten till ett ekonomiskt anpassningsprogram, dvs. utlåning med
relativt hög grad av kondilonalilet. GAB skall alltså inte kunna aktiveras för l.ex.
ickedeltagares utnyttjande av reservslällning i IMF. Ett andra villkor är atl
fondens verkställande direktör måste ha konstaterat att vissa speciella
kriterier uppfyllts innan han föreslår infordrande av GAB-medd för icke
deltagares dragningar. Kriterierna är alt IMF:s resurser är otillräckliga för atl
möta uppkomna och väntade finansieringskrav samt att dessa återspeglar en exceptionell
situation som sammanhänger med att medlemsländer har betalningshalansproblem av
sådan natur eller total omfattning all det internationella betalningssystemets
stabilitet kan anses hotad. Verkställande direktören skall i detta sammanhang
också beakta atl GAB kan behövas för ätt bidra till finansieringen av
deltagares dragningar. 1 beslutet reserveras dock inte viss del av GAB-ramen
för deltagares dragningar.

Höjning av kreditåtagandena samt anslutning av ny GAB-ddlagare.
De urspmngliga kreditavtalens totalbelopp uppgick till motvärdet av USD 6000
miljoner. Åtagandena är uttryckta i deltagarens egen valuta. Riksbanken, som
är avtalspart, har ett åtagande om SEK 517 miljoner, vilket 1962 motsvarade USD
100 miljoner. Uttryckt i SDR motsvarar summan av existerande kreditavtal under GAB
ca 6400 miljoner.

Prop.
1983/84:21 18

I det reviderade GAB uttrycks deltagarnas kreditåtaganden
i en gemensam enhet, SDR. Vidare föreslås summan av kredilavtalen höjas till
SDR 17000 miljoner. Riksbankens åtagande föreslås bli SDR 382,5 miljoner, vilkel
motsvarar ca SEK 3 100 miljoner efler aktuella valutakurser. Detla åtagande
blir dessutom minimibelopp för nya GAB-ddlagare.

Den schweiziska centralbanken har sedan 1964 haft ett
särskilt avtal med IMF om utlåning i anknytning till GAB. Schweiz, som ej är
medlem i IMF, har också deltagit vid Tio-gmppens överläggningar. Det reviderade
GAB innebär att den schweiziska centralbanken inträder som fullvärdig deltagare
i GAB (paragraf 22). Antalet deltagare utökas därmed till elva. Det bör
understrykas atl del schweiziska deltagandet är begränsat till GAB; de
rättigheter och skyldigheter som följer av IMF-medlemskap gäller inle för
Schweiz. I nedanstående tablå redovisas den föreslagna fördelningen av kreditåiagandena.

Deltagare Belopp (i SDR)

USA 4 250000000

Deutsche Bundesbank 2 380 000 000

Japan 2 125000000

Frankrike 1700000000

Storbritannien 1700000000

Italien I 105000000

Canada 892500000

Nederländerna 850000000

Belgien 595 000000

Sveriges riksbank 382.'i00000

Schweizerische Nationalbank 1020000000

17000000000

Regler för parallellavial. IMF och ett medlemsland, som ej
är GAB-ddlagare, kan i anknytning till GAB ingå avtal om upplåning med samma
syften och på liknande villkor som i avtalen med dellagarna. Enligt det
reviderade GAB skall IMF - med deltagarnas samtycke - få rätt att i ett sådant
upplåningsavtal inta speciella regler om infordrande av medel från dellagarna i
vissa situationer (paragraf 23). Sådant infordrande kan avse dragning av part i
parallellavtal och/eller förtida återbetalning av denna parts fordran under
låneavtalet. En icke-ddlagare som ingår sådant parallellavtal får alltså i
nyssnämnda avseenden i stort sett samma ställning som deltagare. Fonden kan
också ingå andra former av parallellavtal som inte ger långivaren dessa
rättigheter.

Höjning av räntegottgörelse. Räntan på uteslående GAB-fordringar
är för närvarande knuten till IMF:s avgiftssats (6,6 %), dock atl den ej skall
understiga 4 %. Det reviderade GAB innebär att räntesatsen höjs till en marknadsrdalerad
nivå och att ränleberäkningen sker enligt den metod som används inom IMF för
att fastställda räntan på SDR-behållningar. Denna ränta fastställs som ett vägt
genomsnitt av avkastningen på korta marknadsinslmment denominerade i SDR-korgens
fem valutor (ameri-

Prop. 1983/84:21 '9

kanska dollar, tyska mark, japanska yen, brittiska pund
och franska francs). Vidare förutses avveckling av gällande avgift på en halv
procent vilken IMF erlägger i samband med infordrande av medel.

Övriga ändringar. I det reviderade beslutet ingår också en
serie smärre ändringar som främst förklaras av behovet av anpassning till
gällande praxis och terminologi i IMF. Dessutom förutses en ändring beträffande
föriängningen av GAB. När det reviderade GAB träder i kraft skall det gälla för
en hel femårsperiod, dvs. det bortses från atl senaste förlängning omfattar
perioden fram till den 24 oktober 1985.

2.2 Fullmäktiges synpunkter

Fullmäktige har redan i avsnittet om den åttonde allmänna
kvotöversynen uppehållit sig vid behovet av en väsentlig förstärkning av IMF;s
resurser. I detla sammanhang har framhållits atl valutafondens utlåning i
första hand bör baseras på dess ordinarie resurser, dvs. medlemskvoterna. IMF:s
likviditetsläge kommer emellertid att vara så ansträngt under de närmaste åren atl
del är angelägel med tillskott även i andra former. En GAB-höjning synes vara
att föredra framför extraordinär upplåning eftersom GAB torde innebära en mera
långsiktig resursförstärkning. Till detla skall också läggas att GAB-avtalen —
med ett enda undantag - omfattat samma belopp i drygt 20 år.

Vad gäller höjningen av riksbankens kreditåtagande från
SEK 517 miljoner till ca SEK 3 100 miljoner vill fullmäktige anföra följande.
Riksbankens andel av den förhöjda GAB-ramen utgör drygt 2 %, vilket ligger
nära Sveriges andel av GAB-deltagarnas kvotsumma i IMF. Del svenska åtagandet
var redan vid upprättandet det klart lägsta och kommer att så förbli i del
reviderade GAB.

Det bör vidare erinras om att IMF vid ianspråktagande av
kreditavtal skall beakta dellagarnas betalningsbalansläge och sin egen
behållning av olika valutor. Liksom i nuvarande GAB gäller att en deltagare med
otillfredsställande betalningsbalans- och valutareservläge kan begära att ej
omfattas av en aktivering.

Vid bedömningen av det föreslagna åtagandet har
fullmäktige fäst särskild vikt vid GAB-fordringarnas likviditet. I det
reviderade GAB kommer de regler som hittills gällt och som gjort del berättigat
att inräkna GAB-fordringar i valutareserven all kvarstå oförändrade.
Återbetalning av till IMF utlånade medel skall sålunda kunna ske om långivande
lands betalningsbalansläge så kräver. Möjligheten att med fondens tillstånd
överföra GAB-fordran till annan deltagare skall också kvarstå.

Den föreslagna höjningen av räntan på GAB-fordringar till
en marknads-anknuten nivå förefaller utgöra en rimlig anpassning. I fondens
extraordinära upplåning tillämpas genomgående marknadsrdaterade räntor.

Sammanfattningsvis finner fullmäktige atl den föreslagna
höjningen av det svenska GAB-åtagandet bör godkännas.

Prop.
1983/84:21 20

Anslutningen av den schweiziska centralbanken som
deltagare till GAB förefaller vara en naturlig utveckling med tanke på att
landet nästan sedan GAB:s tillkomst haft ett kredilavtal med IMF. Schweiz har
ju också, som redan antytts, i praktiken varit representerat vid samrådet
mellan GAB-ddtagarna i Tio-gmppen. Del har bedömts att det förhållandet alt
Schweiz ej är medlem i IMF inte innebär någon väsentlig komplikation.

Möjligheten alt ianspråkla GAB för finansiering av icke-ddlagares
dragningar innebär en mera långtgående utvidgning. Del kan dock hävdas alt
ändringen ligger i linje med de grundläggande tankegångarna bakom GAB, nämligen
att förse IMF med kompletterande resurser i situationer som hotar stabiliteten
i det internationella valutasystemet. Vid GAB:s tillkomst kunde sådana
situationer nästan uteslutande hänföras till betalningsba-lanssvårigheler hos
de större industriländerna, dvs. GAB-ddtagarna. I dag kan stabiliteten i det
monetära systemet i lika hög grad hotas av finansiella problem i enskilda
större utvecklingsländer eller i gmpper av utvecklingsländer.

Vad beträffar de särskilda villkor som uppställs för GAB-aktivering
för icke-ddlagare har fullmäktige inga invändningar. Sammantaget finner fullmäktige
all de vidgade användingsmöjlighetema för GAB-medd kan medverka till att
stärka IMF:s roll i valutasystemet.

3 Hemställan

Med åberopande av vad som ovan anförts får fullmäktige i
riksbanken hemställa att regeringen måtte utverka

dels riksdagens godkännande av en ökning av den svenska
kvoten i valutafonden från SDR 675 miljoner till SDR I 064,3 miljoner samt
bemyndigande för riksbanken att erlägga erforderligt insatsbelopp,

dels riksdagens bemyndigande för riksbanken alt för
Sveriges del biträda det av Internationella valutafondens direktion fattade
beslutet om en revidering av de generella lånearrangemangen infattande en
ökning av det svenska utlåningsåtagandel till SDR 382,5 miljoner.

Stockholm som ovan Å Fullmäktiges vägnar G. E. Sträng

T. af Jochnick

Prop. 1983/84:21

21

Bilaga I till riksbanksfullmäktiges skrivelse

Resolution

ökning av fondmedlemmarnas kvoter — åttonde allmänna
översynen

Då direktionen förelagt styrelsen en rapport betitlad
"Ökningar i fond-medlemmarnas kvoter - åttonde allmänna översynen"
innehållande rekommendationer om ökningar av enskilda fondmedlemmars kvoter;
och

då
direktionen har rekommenderat styrelsen att, genom röstning utan sammanträde
enligt paragraf 13 i fondens procedurregler, anta följande resolution, vilken
innehåller förslag om ökningar av fondmedlemmarnas kvoter till följd av åttonde
allmänna kvotöversynen och avhandlar vissa därmed sammanhängande frågor;

beslutar styrelsen all:

1. Internationella valutafonden föreslår att, i
enlighet med bestämmel

serna i denna resolution, fondmedlemmarnas kvoter skall ökas till de

belopp som anges vid deras namn i bilagan till denna resolution.

2.
En medlems
kvotökning i enlighet med förslaget i denna resolution skall inle träda i kraft
om inte medlemmen har meddelat fonden sitt samtycke till ökningen senast den
dag som föreskrivs i enlighet med punkt 3 nedan och har inbetalat hela kvolökningen;
dock skall ingen kvotökning träda i kraft före den dag fonden fastslår att
medlemmar som den 28 februari 1983 innehade minst 70 procent av den totala kvolsumman
har samtyckt till ökningarna av sina kvoter.

3.
Meddelanden i
enlighet med punkt 2 ovan skall lämnas av en vederbörligen befullmäktigad
ämbetsman i medlemslandet och skall vara fonden till hända före kl 18.00,
Washington-tid, den 30 november 1983, dock att direktionen äger besluta om
förlängning av denna period.

4.
Varje medlem
skall till fonden inbetala ökningen av sin kvot inom 30 dagar efter den senare
av (a) den dag den meddelar fonden sitt samtycke eller (b) den dag fonden
beslutar enligt punkt 2 ovan.

5.
Varje medlem
skall inbetala 25 procent av sin ökning antingen i särskilda dragningsrätter
eller i andra medlemmars valutor, vilka med dessa medlemmars medgivande
angivits av fonden, eller i en kombination av särskilda dragningsrätter och
sådana valutor. Återstoden av ökningen skall inbetalas av medlemmen i egen
valuta.

Land

Föreslagen kvot i milj.
SDR

Land

Föreslagen
kvot i milj. SDR

1. Afghanistan

86,7

43.

Ghana

204,5

2. Algeriet

623,1

44.

Grekland

399,9

3. Antigua och Barbuda

5,0

45.

Grenada

6,0

4. Argentina

1 113,0

46.

Guatemala

108,0

5. Australien

1619,2

47,

Guinea

57.9

6. Bahamas

66,4

48.

Guinea-Bissau

7,5

7. Bahrain

48,9

49.

Guyana

49,2

8. Bangladesh

287,5

50.

Haiti

44,1

9. Barbados

34,1

51.

Honduras

67,8

10.
Belgien

2080,4

52.

Indien

2207,7

II.
Belize

9,5

53.

Indonesien

1009,7

12. Benin

31,3

54.

Irak

504.0

13. Bhulan

2,5

55.

Islamiska
republiken Iran

1 117,4

14.
Bolivia

90,7

56.

Irland

343,4

15.
Botswana

22,1

57.

Island

59,6

16.
Brasilien

(461,3

58.

Israel

446.6

17.
Burma

137,0

59.

Italien

2909,1

18. Bumndi

42,7

60.

Jamaica

145,5

19. Canada

2941,0

61.

Japan

4223,3

20.
Centralafrikanska republiken

30,4

62.

Arabrepubliken
Jemen

43,3

21.
Chile

440,5

63.

Demokratiska
folkrepubliken

22.
Colombia

394,2

Jemen

77,2

23.
Costa Rica

84,1

64.

Jordanien

73,9

24.
Cypern

69,7

65.

Jugoslavien

613,0

25.
Danmark

711,0

66.

Kamemn

92,7

26. Djibouti

8,0

67.

Demokratiska
Kampuchea

25,0

27. Dominica

4,0

68.

Kap Verde

4,5

28.
Dominikanska republiken

112,1

69.

Kenya

142,0

29.
Ecuador

150,7

70.

Kina

2390.9

30.
Egypten

463,4

71.

Komorema

4,5

31. Ekvatorialguinea

18,4

72.

Folkrepubliken
Kongo

37,3

32. El
Salvador

89,0

73.

Republiken
Korea

462,8

33.
Elfenbenskusten

165,5

74.

Kuwait

635,3

34. Elopien

70,6

75.

Demokratiska
folkrepubliken

Laos
29,3

35. Fiji

36.5

76.

Lesotho

15,1

36.
Filippinerna

440,4

77.

Libanon

78.7

37.
Finland

574,9

78.

Liberia

71,3

38.
Frankrike

4482,8

79.

Libyen

515,7

39.
Förenade Arabemiraten

385,9

80.

Luxemburg

77,0

40.
Förenta Staterna

17918,3

81.

Madagaskar

66,4

41. Gabon

73,1

82.

Malawi

37,2

42.
Gambia

17,1

83.

Malaysia

550.6

Land

Föreslagen kvot i milj.
SDR

Land

Föreslagen kvot i milj.
SDR

84. Maldiverna

2.0

116. Solomon-öarna

5,0

85. Mali

50,8

117. Somalia

44,2

86. Malta

45,1

118. Spanien

1 286,0

87. Marocko

306,6

119. Sri Länka

223,1

88. Mauretanien

33,9

120. Storbritannien

6194,0

89. Mauritius

53,6

121. Sudan

169,7

90. Mexico

1 165,5

122. Surinam

49,3

91. Nederiänderna

2264,8

123. Swaziland

24,7

92. Nepal

37,3

124. Sverige

1 064,3

93. Nicaragua

68,2

125. Sydafrika

915,7

94. Niger

33,7

126. Arabrepubliken Syrien

139,1

95. Nigeria

849,5

127. Tanzania

107,0

96. Norge

699,0

128. Tchad

30,6

97. Nya Zeeland

461,6

129. Thailand

386,6

98. Oman

63,1

130. Togo

38,4

99. Pakistan

546,3

131. Trinidad och Tobago

170,1

100.
Panama

102,2

132. Tunisien

138,2

101.
Papua Nya Guinea

65,9

133. Turkiel

429,1

102.
Paraguay

48,4

134. Förbundsrepubliken Tyskland

5403,7

103.
Peru

330,9

135. Uganda

99,6

104.
Portugal

376,6

136. Ungern

530,7

105. Qalar

114,9

137. Umguay

163,8

106. Ruanda

43,8

138. Vanuatu

9,0

107.
Rumänien

523,4

139. Venezuela

1371,5

108. St.
Lucia

7,5

140. Vietnam

176.8

109. St.
Vincent

4,0

141. Västra Samoa

6,0

110. Sao
Tome och Prindpe

4,0

142. Zaire

291,0

III. Saudi
Arabien

3 202,4

143. Zambia

270,3

112.
Senegal

85,1

144. Zimbabwe

191,0

113.
Seychellerna

3,0

145. Österrike

775,6

114.
Sierra Leone

57,9

146. Övre Volta

31,6

115.
Singapore

250,2

Bilaga
2 till riksbanksfullmäktiges skrivelse

IMF Executive
Board Decission No 7337-(83/37), Annex 1, Revised Text

IMF
direktionsbeslut nr 7337-(83/ 37), bilaga 1, ändrad lydelse

General
arrangements to borrow

Preamble

In order to enable the International Mone-lary Fund to fulfill
more effectivdy its role in the intemational monetary system, the main industrial
countries have agreed thal they will, in a spiril of broad and willing coopera-tion,
slrenglhen the Fund by general arrangements under which they will stånd ready
lo make loans to the Fund up to specified amounts under Artide VII, Section 1 ofthe
Artides of Agreemenl when supplementary resources are needed to forestall or cope
with an impairment of the international monetary system. In order to give effect
to these intentions, the following terms and conditions are adopted under
Artide VII, Section 1 of the Articles of Agreemenl.

Paragraph 1. Definitions

As used in this Dedsion the term:

(i) "Articles" means the Articles of Agreemenl
of the International Monetary Fund;

(ii) "credil arrangement" means an undertaking
to lend to the Fund on the terms and conditions of this Decision;

(iii) "partidpant" means a participating member
or a participating institution;

(iv) "participating institution" means an offidal
institution of a member that has entered into a credil arrangement with the Fund
with the conseni of the member;

(v) "participating member" means a member of the
Fund thal has entered into a credil arrangement with the Fund;

(vi) "amount of a credil arrangemenl" means the
maximum amount expressed in special drawing rights that a partidpant undertakes
to lend to the Fund under a credil arrangement;

(vii) "call" means a notice by the Fund to a partidpant
to make a transfer under its

Generella
lånearrangemang

Inledning

I syfte all sälta Internationella valutafonden i stånd
alt mer effektivt fylla sin uppgift i del internationella betalningssystemet,
hårde större industriländerna överenskommit, att de i en anda av
samarbetsvillighet skall stärka fonden genom generella arrangemang under vilka
de skall vara beredda all intill angivna belopp ställa krediter till fondens
förfogande under fondstadgans artikel VII, § 1, då supplementära tillgångar
erfordras för atl förebygga eller motverka en försvagning av del internationella
betalningssystemet. För att förverkliga dessa avsikter antas följande villkor
under fondstadgans artikel VII, § 1.

Paragraf 1. Definitioner

I detta beslut används beteckningen: (i)
"stadgan" för stadgan för Internalionella valutafonden;

(ii) "kreditavtal" för åtagande all låna till
fonden enligt villkoren i detta beslut;

(iii) "deltagare" för en dellagande medlem eller
en deltagande institution;

(iv) "deltagande institution" för en medlems
offentliga institution, vilken har ingått ett kredilavtal med fonden med
medlemmens samtycke;

(v) "dellagande medlem" för en medlem av fonden,
vilken har ingått ett kredilavtal med fonden;

(vi) "kredilavtalets bdopp" fördel största
belopp uttryckt i särskilda dragningsrätter, som en deltagare åtar sig låna
till fonden under elt kreditavtal;

(vii) "infordrande av medel" för ell meddelande
från fonden till en dehagare alt göra

Prop. 1983/84:21

credil arrangement to the Fund's account;

(viii) "borrowed currency" means currency iransferred
lo the Fund's account under a credil arrangemenl;

(ix) "drawer"
means a member that pur-chases borrowed currency from the Fund in an exchange transaclion
or in an exchange transaclion under a stand-by or exlended arrangement;

(x) "indebtedness"
ofthe Fund means the amount it is commilled to repay under a credil arrangement.

25

en betalning under sill kredilavtal till fondens konto;

(viii)
"lånad valuta" för valuta, som betalats till fondens konto under ell
kredilavtal;

(ix) "dragande medlem" för en medlem, som köper
lånad valuta från fonden genom en valutatransaktion eller genom en valutatransaktion
under ett stand-by-avtal eller under den utvidgade fadlileten;

(x)
fondens "skuld" för det belopp den är förpliktad atl återbetala under
ett kreditavtal.

Paragraph
2. Credil Arrangements

A member or institution thal adheres to this Decision undertakes
lo lend its currency to the Fund on the terms and conditions of this Decision up
to the amounl in special drawing rights set forth in the Annex lo this Decision
or established in accordance with Paragraph 3(b).

Paragraph 3. Adherence

(a) Any member or institution specified
in the Annex may adhere to this Decision in accordance wilh Paragraph 3(c).

(b) Any member or institution nol specified
in the Annex that whishes to become a partidpant may at any time, after consullation
with the Fund, give notice of its willing-ness lo adhere lo this Decision, and,
if the Fund shall so agree and no partidpant object, the member or institution may
adhere in accordance wilh Paragraph 3(c). When giving noiice of its wiltingness
to adhere under this Paragraph 3(b) a member or institution shall specify the amounl,
axpressed in terms ofthe special drawing right, of the credil arrangement which
it is willing lo enter into, provided that the amount shall not be less than the
amounl of the credil arrangement of the partidpant wilh the smallest credil arrangemenl.

(c) A member or institution shall adhere
to this Decision by deposiiing wilh the Fund an instrument setling forth that
it has adhered in accordance with ils law and has laken all sleps necessary to enable
it to carry oul the terms and conditions of this Decision. On the deposit of the
instrument the member or institution shall be a partidpant as of the date of the
deposil or of the effective date of this

Paragraf 2. Kreditavtal

En medlem eller institution, som ansluter sig till detta
beslut, åtar sig alt låna sin valuta till fonden enligt villkoren i detta
beslut intill •det belopp i särskilda dragningsrätter, som anges i bilagan till
detta beslut eller fastställes i enlighet med paragraf 3 (b).

Paragraf 3. Anslutning

(a) Medlem eller institution, som anges
i bilagan, må ansluta sig till delta beslut i enlighet med paragraf 3 (c).

(b) Medlem eller institution, som icke
angivits i bilagan men som önskar bli deltagare, må när som helst efter samråd
med fonden tillkännage sin önskan att ansluta sig till delta beslut. Om fonden
samtycker och ingen deltagare motsätter sig, må medlemmen eller institutionen
ansluta sig i enlighet med paragraf 3 (c). När en medlem eller institution
tillkännager sin önskan atl ansluta sig under denna paragraf 3 (b), skall den
ange i särskilda dragningsrätter det belopp, för vilket den är beredd ingå kredilavtal,
varvid förutsätts att beloppet icke må understiga kredilavtalets belopp för
den deltagare vars avlal uppgår till del lägsta beloppet.

(c) Medlem eller institution skall ansluta
sig till detta beslut genom att hos fonden deponera en handling, utvisande au
medlemmen eller institutionen har anslutit sig i enlighet med gällande
lagstiftning och har vidtagit alla erforderliga åtgärder för alt den skall
kunna uppfylla villkoren i detla beslut. Efter depositionen av handlingen skall
medlemmen eller institutionen vara deltagare från och

Prop.
1983/84:21

Decision, whichever shall be laler.

Paragraph 4. Entry into Force

This Decision shall become effective when it has been adhered
to by at least seven ofthe members or institutions induded in the Annex with credil
arrangements amouniing in all to not less than the equivalent of five and one-half
billion United States dollars of the weight and fineness in effect on July I,
1944.

Paragraph 5. Changes in Amounts of Credil Arrangements

The amounts of participants' credil arrangements may be reviewed
from lime to time in the light of developing circumstances and changed with the
agreemenl of the Fund and all participants.

Paragraph 6. Initial Procedure

When a participating member or a member whose institution
is a partidpant approaches the Fund on an exchange transaclion or stand-by or exlended
arrangemenl and the Managing Director, after consullation, considers that the exchange
transaclion or stand-by or exlended arrangement is necessary in order to
forestall or cope with an impairment of the inlernational monetary syslem, and that
the Fund's resources need to be supplemented for this purpose, he shall iniliate
the procedure for making calls under Paragraph 7.

Paragraph 7. Calls

(a) The Managing Director shall make a proposal
for calls for an exchange transaclion or for future calls for exchange transactions
under a stand-by or exlended arrangement only after consullation wuh Executive Directors
and participants. A proposal shall become effective only if it is accepted by participants
and the proposal is then approved by the Executive Board. Each partidpant shall
nolify the Fund ofthe acceptance of a proposal involving a call under its credil
arrangement.

(b) The currencies and amounts to be called
under one or more of the credil arrangements shall be based on the present and

med dagen för depositionen eller dagen för detta besluts
ikraftträdande, om denna infaller senare.

Paragraf 4. Ikraftträdande

Detta beslut skall träda i kraft, när minst sju av de i
bilagan intagna medlemmarna eller institutionerna anslutit sig med kredilavtal
uppgående till sammanlagt minst motvärdet av fem och en halv miljarder US-dollars
av den vikt och finhet, som var gällande den I juh 1944.

Paragraf 5. Ändring av kreditavialens belopp

Beloppen i deltagarnas kredilavtal må överses tid efter
annan mot bakgrund av ändrade förhållanden och ändras med samtycke av fonden
och samtliga deltagare.

Paragraf 6. Inledande procedur

När en dellagande medlem eller en medlem vars institution
är deltagare vänder sig till fonden för en valutalransaklion eller stand-by-avtal
eller avtal under den utvidgade faci-liteten, och verkställande direktören efler
samråd anser, att valutatransaktionen eller stand-by-avlalet eller avtalet
under den utvidgade fadlileten är nödvändigt för all förebygga eller motverka
en försvagning av det internationella betalningssystemet, och att fondens
tillgångar behöver ökas för detla ändamål, skall han inleda den procedur för
infordrande av medel som anges under paragraf 7.

Paragraf 7. Infordrande av medel

(a) Verkställande direktören skall
föreslå infordrande av medel för en valutatransaktion eller framlida
infordrande av medel för valulairansaklioner under ett stand-by-avtal eller
avtal under den utvidgade fadlileten endast efler samråd med direktionsledamöler
och deltagare. Ett förslag skall träda i kraft endasl om det antas av deltagare
och förslaget därefter godkänns av direktionen. Vaije deltagare skall
underrätta fonden om silt godkännande av ett förslag, som inbegriper infordrande
av medel under dennes kredilavtal.

(b) Valet av valutor och bdopp, avsedda
att infordras under ett eller flera av kredilavtalen, skall baseras på del
aktuella och förut-

prospective balance of payments and reserve position of participating
members or members whose institutions are participants and on the Fund's holdings
of currencies.

(c) Uniess otherwise provided in a propos

al for future calls approved under Paragraph

7(a), purchasesofborrowed currency under a

stand-by or exlended arrangement shall be

made in the currencies of participants in pro

portion to the amounts in the proposal.

(d) If
a partidpant on which calls may be

made pursuant lo Paragraph 7(a) for a

drawer's purchases under en stand-by or ex

lended arrangemenl gives noiice lo the Fund

that in tbe participant's opinion, based on the

present and prospective balance of payments

and reserve position, calls should no longer

be made on the partidpant or that calls

should be for a smaller amount, the Managing

Director may propose to other participants

thal substitute amounts be made available

under their credil arrangements, and Ihis pro

posal shall be subject to the procedure of

Paragraph 7(a). The proposal as originally ap

proved under Paragraph 7(a) shall remain ef

fective uniess and until a proposal for substi

tute amounts is approved in accordance wilh

Paragraph 7(a).

(e) When the Fund makes a call pursuant

lo this Paragraph 7, the partidpant shall

promptly make the transfer in accordance

with the call.

sedda betalningsbalans- och valutareservläget för
deltagande medlemmar eller medlemmar vilkas institutioner är deltagare samt på
fondens innehav av valutor.

(c) Såvida
icke annal fömtsälls i ett förslag

om framlida infordrande av medel, vilket

godkänts under paragraf 7 (a), skall köp av

lånad valuta under ett stand-by-avtal eller un

der den utvidgade fadlileten ske i dellagarnas

valutor i förhällande till beloppen i förslaget.

(d) Om
en deltagare, från vilken medel må

infordras enligt paragraf 7 (a) för en dragande

medlems köp under ett sland-by-avtal eller

under den utvidgade fadlileten. meddelar

fonden, att enligt deltagarens mening, grun

dad på del aktuella och förutsedda betal

ningsbalans- och valutareservläget, inford

rande av medel icke längre bör ske frän delta

garen, eller att infordrande av medel bör avse

ell lägre belopp, mä verkställande direktören

föreslå andra deltagare, att motsvarande be

lopp tillhandahålls under deras kreditavtal,

och detta förslag skall behandlas enligt proce

duren i paragraf 7 (a). Del under paragraf

7 (a) ursprungligen godkända förslaget skall

gälla tills ett förslag öm ändrade belopp god

känns enligt paragraf 7 (a).

(e) När fonden infordrar medel i enlighet

med denna paragraf 7, skall deltagaren ome

delbart verkställa betalningen enligt anford

ran.

Paragraph
8. Evidence of Indebtedness

(a)
The fund shall issue
to a partidpant, on its request, non-negoliable instmments evi-dencing the Fund's
indebtedness lo the partidpant. The form ofthe instruments shall be agreed between
the Fund and the partidpant.

(b) Upon repayment of the amounl of any
instrument issued under Paragraph 8(a) and all accmed interest, the instmment shall
be returned to tbe Fund for cancellalion. If less than the amount of any such instmment
is repaid, the instmment shall be returned to the Fund and a new instrument for
the remainder of the amounl shall be substituted with the same malurity date
as in the old instrument.

Paragraph 9. Interest

(a) The Fund shall pay interest on its indebtedness at a rale
equal lo the combined

Paragraf
8. Skuldbevis

(a)
Fonden skall
till deltagare på dennes begäran utfärda icke överiåtbara bevis om fondens
skuld till deltagaren. Fonden och deltagaren skall överenskomma om bevisens
form.

(b) Vid återbetalning av beloppet i ett
bevis, som utfärdats under paragraf 8 (a), jämte upplupen ränta, skall beviset
återställas till fonden för makulering. Om icke hela beloppet på ett sådant
bevis återbetalas, skall beviset återställas till fonden, och ett nytt bevis
på återstoden av beloppet med samma förfallodag som det gamla beviset skall
lämnas i stället.

Paragraf 9. Ränta

(a) Fonden skall betala ränta på sin skuld efter en
räntesats som är lika med den sam-

märket interest
rale computed by the Fund from lime to time for the purpose of delermining the
rale at which it pays interest on holdings of special drawing rights. A change
in the method of calculating the combined märket interest rale shall apply only
if the Fund and at least two thirds of Ihe participants having three fifths of
the total amount ofthe credil arrangements so agree; provided that if a partidpant
so requests al the time this agreemenl is reached, the change shall not apply
to the Fund's indebtedness to that partidpant outslanding at the date the change
becomes effective.

(b) Interest shall accrue daily and shall
be paid as soon as possible after each July 31, Oclober 31, January 31, and
April 30.

(c) Interest due to a partidpant shall
be paid, as delermined by the Fund, in special drawing righls, or in the participant's
currency, or in other currencies that are actually convertible.

mansatta
marknadsränta vilken periodiskt beräknas av fonden i syfte atl fastställa den
räntesats till vilken fonden skall erlägga ränta på behållningar av särskilda
dragningsrätter. Ändring i metoden för beräkning av den sammansatta
marknadsräntan skall gälla endasl om fonden och minst två tredjedelar av deltagarna
med tre femtedelar av del totala kredit-avtalsbeloppet samtycker därtill,
varvid förutsätts, om en deltagare så begär vid del tillfälle denna
överenskommelse nås, alt ändringen ej skall gälla för fondens skuld till denna
deltagare vilken utestår vid den tidpunkt ändringen träder i kraft.

(b) Ränta skall beräknas på varje dag
utestående belopp och betalas snarast möjligl efterden3l juli, 31 oktober, 31
januari och 30 april varje år.

(c) Ränta till en deltagare skall eriäggas,
enligt fondens avgörande, i särskilda dragningsrätter, i deltagarens valuta
eller i andra valutor, som är de facto konvertibla.

Paragraph
10. Use of Borrowed Currency

The Fund's policies and practices under Artide V, Sections
3 and 7 on the use of ils general resources and stand-by and exlended arrangements,
including those relating to the period of use, shall apply to purchases of currency
borrowed by the Fund. Nothing in this Decision shall affect the authorily of the
Fund wilh respect lo requests for the use of its resources by members shall be determined
by the Fund's policies and practices, and shall not depend on whether the Fund can
borrow under this Decision.

Paragrapb 11. Repayment by the Fund

(a) Subject to the other provisions of this Paragraph II, the Fund five years after a
transfer by a partidpant, shall repay the partidpant an amount equivalent lo the
transfer calculated in accordance with Paragraph 12. If the drawer for whose purchase
participants make transfers is committed to repurchase at a fixed date earlier than
five years after ils purchase, the Fund shall repay the participants at thal date.
Repayment under this Paragraph 11 (a) or under Paragraph 11 (c) shall be, as delermined
by the Fund, in the parlici-

Paragraf
10. Användning av lånad valuta

Fondens politik och praxis enligt artikel V, §§ 3 och 7,
rörande utnyttjandet av dess allmänna tillgångar samt sland-by-avtal och den
utvidgade fadlileten, inbegripet vad som tilllämpas beträffande tiden för
användandet, skall gälla för köp av valuta, som upplånats av fonden.
Föreliggande beslut skall ej på något sätt påverka fondens beslutanderätt avseende
ansökningar från enskilda medlemsländer rörande utnyttjande av dess resurser.
Medlemsländers tillgång till dessa resurser skall vara avhängig av fondens
politik och praxis och skall inte vara beroende av om fonden kan låna i
enlighet med detta beslut.

Paragraf 11. Återbetalning från fonden

(a) Med förbehåll för övriga bestämmelser i denna paragraf
11 skall fonden fem år efter en deltagares betalning återbetala till deltagaren
elt belopp likvärdigt med betalningen, beräknad i enlighet med paragraf 12. Om
den dragande medlem för vars köp deltagare gör betalningar, är förpliktad atl
verkställa åter-köp vid en angiven tidpunkt tidigare än fem är efter sitt köp,
skall fonden återbetala dellagarna vid denna tidpunkt. Återbetalning under
denna paragraf 11 (a) eller under paragraf 11 (c) skall ske, enligt fondens
bestämmande.

pant's currency whenever feasible. or in special drawing rights,
or, after consullation with the partidpant, in other currencies that are actually
convertible. Repaymenls to a partidpant under Paragraph 11 (b) and (e) shall be
credited against transfers by the partidpant for a drawer's purchases in the
order in which repayment must be made under this Paragraph 11 (a).

(b) Before the date prescribed in Paragraph
II (a), the Fund. after consullation with
a partidpant. may make repayment lo the partidpant in part or in full. The Fund
shall have the option to make repayment under this Paragraph 11 (b) in the participant's
currency, or in special drawing righls above the limit under Artide XIX. Section
4, of the Articles of Agreemenl uniess the partidpant agrees to accept special drawing
rights above thal limit in such repayment, or, with the agreemenl ofthe partidpant,
in other currencies that are actually convertible.

(c) Whenever a reduction in the Fund's holdings
of a drawer's currency is attributed to a purchase of borrowed currency, the Fund
shall promptly repay an equivalent amount. If the Fund is indebted lo a partidpant
as a result of transfers to finance a reserve tranche purchase by a drawer and
the Fund"s holdings of the drawer's currency that are not subject to repurchase
are reduced as a result of nel sales of that currency during a quarterly
period covered by an operalional budget, the Fund shall repay at the beginning
of the next quarterly period an amount equivalent to that reduction, up to the amounl
ofthe indebtedness to the partidpant.

(d) Repayment
under Paragraph 11 (c)

shall be made in proportion to the Fund's

indebtedness to the participants thal made

transfers in respecl of which repayment is

being made.

(e) Before the dale prescribed in Para

graph II (a) a partidpant may give noiice

representing that there is a balance of pay

ments need for repayment of part or all ofthe

Fund's indebtedness and requesting such re

payment. The Fund shall give the over-

whelming benefit of any doubt to the parlici-

pant's representation. Repayment shall be

made after consullation with the partidpant

i
deltagarens valuta när detta är möjligt eller i särskilda dragningsrätter,
eller, efter samråd med deltagaren, i andra valutor som är de faclo
konvertibla. Återbetalningar till en deltagare under paragraf 11 (b) och (e)
skall avräknas mot deltagarens betalningar för en dragande medlems köp i den
ordning, vari återbetalning måste ske under denna paragraf II (a).

(b)
Fonden må efter
samråd med deltagaren återbetala deltagaren, helt eller delvis, före den dag
som föreskrivs i paragraf 11 (a). Fonden skall äga rätl att välja mellan au
erlägga återbetalning enligt denna paragraf. 11 (b), i deltagarens valuta eller
i särskilda dragningsrätter till elt belopp som ej innebär att deltagarens
behållning av särskilda dragningsrätter överstiger gränsen enligt stadgans
artikel XIX, § 4, såvida inle deltagaren godtar att emottaga särskilda
dragningsrätter utöver denna gräns vid sådan återbetalning, eller, med
deltagarens samtycke, i andra valutor som är de facto konvertibla.

(c)
När minskning
av fondens innehav av en dragande medlems valuta hänför sig till köp av lånad
valuta skall fonden omgående återbetala motsvarande belopp. Om fonden står i
skuld till en deltagare som följd av betalningar för alt finansiera en
dragande medlems köp under reservtranchen och fondens innehav av den dragande
medlemmens valuta, vilket inte är underkastat krav på åter-köp, minskas till
följd av nettoförsäljning av denna valuta under en tremånadersperiod som
omfattas av en valulaförsäljningsplan. skall fonden vid inledningen av nästkommande
tremånadersperiod återbetala ett belopp motsvarande denna minskning, intill
del belopp som skulden till deltagaren uppgår till.

(d) Återbetalningar under paragraf II (c)

skall verkställas i förhållande till fondens

skulder till de deltagare, som giort betalning

ar i avseende på vilka återbetalning sker.

(e) Deltagare må före den dag, som före

skrivs i paragraf 11 (a), tillkännage, att betal

ningsbalansskäl föreligger för återbetalning

helt eller delvis av fondens skuld och begära

sådan återbetalning. Fonden skall på mest

välvilliga säll bedöma deltagarens framställ

ning. Återbetalning skall efter samråd med

deltagaren ske i övriga medlemmars valutor,

som är de facto konvertibla, eller i särskilda

in the currencies of other members that are actually convertible.
or made in special drawing rights, as determined by the Fund. If the Fund"s
holdings of currencies in which repayment should be made are not wholly adequate,
individual participants shall be requested, and will be expected, to provide the
necessary balance under their credil arrangements. If, nolwithstanding the expeclation
that the participants will provide the necessary balance, they fail to do so, repayment
shall he made to the extent necessary in the currency of the drawer for whose purchases
the partidpant requesting repayment made transfers. For all ofthe purposes of this
Paragraph 11 transfers under this Paragraph 11 (e) shall he deemed to have been
made at the same time and for the same purchases as the transfers by the partidpant
obtaining repayment under this Paragraph 11 (e).

(O All repaymenls to a partidpant in a currency other than
its own shall be guided, to the maximum extent praciicable, by the present and prospective
balance of payments-and reserve position of the members whose currencies are to
be used in repayment.

(g) The Fund shall at no lime reduce its holdings of a drawer's
currency bdow an amount equal to the Fund's indebtedness lo the particpants resulting
from transfers for the drawer's purchases.

(h) When any repayment is made to a partidpant, the amounl
that can be called for under its credit arrangement in accordance wilh this Decision
shall be restored pro tanlo.

(i) The Fund shall be deemed to have dis-charged ils
obligations to a participating institution lo make repayment in accordance with
the provisions of this Paragraph or to pay interest in accordance wilh the
provisions of Paragraph 9 if the Fund transfers an equivalent amounl in
special drawing righls lo the member in which the institution is established.

dragningsrätter enligt fondens bestämmande. Om fondens
innehav av valutor, i vilka återbetalning skall ske, icke är tillräckliga,
skall enskilda deltagare anmodas, och förväntas, tillskjuta ertbrderiigt
tilläggsbelopp under sina kreditavtal. Om, trots att det förväntas, att
deltagarna skall tillskjuta det erforderliga lilläggshdoppet, de underlåter
göra detta, skall återbetalning göras i nödvändig utsträckning i den dragande
medlems valuta för vars köp den deltagare, som begär återbetalning, gjort
betalningar. För alla ändamål i denna paragraf 11 skall betalningar under denna
paragraf 11 (e) anses ha gjorts vid samma tid och för samma köp som den deltagares
betalningar, vilken erhåller återbetalning under denna paragraf 11 (e).

(O Alla återbetalningar till en deltagare i annan valuta
än dennes egen skall i största möjliga utsträckning ske med ledning av det
aktuella och fömtsedda belalningsbalans-och valulareservlägel hos de medlemmar,
vilkas valutor skall användas för återbetalning.

(g) Fonden skall icke vid något tillfälle nedbringa sitt
innehav av en dragande medlems valuta under ett belopp motsvarande fondens
skuld till deltagarna på grund av betalningar för den dragande medlemmens köp.

(h) När en återbetalning görs till en deltagare, skall
del belopp, som kan infordras under dennes kreditavtal i enlighet med detta
beslut, i samma mån ökas.

(i) Fonden skall anses ha fullgjort sina förpliktelser
gentemot en deltagande institution avseende återbetalning i enlighet med föreskrifterna
i denna paragraf eller räntebetalning i enlighet med föreskriflema i paragraf
9 om fonden betalar ett motsvarande bdopp i särskilda dragningsrätter till det
medlemsland i vilket institutionen är upprättad.

Paragraph
12. Råtes of Exchange

(a) The value of any transfer shall be calculated as of the
dale of the dispatch of the inslructions for the transfer. The calculalion shall
be made in terms ofthe special drawing right in accordance with Artide XIX, Section
7 (a) of the Artides, and the Fund shall be obliged lo repay an equivalent value.

Paragraf
12. Växelkurser

(a) Värdet av varje betalning skall beräknas per dagen
för utsändandet av instruktionerna rörande betalningen. Beräkningen skall
uttryckas i särskilda dragningsrätter i enlighet med artikel XIX, § 7 (a), i
stadgan, och fonden skall vara skyldig att återbetala elt motsvarande värde.

(b) For all ofthe purposes of this Decision. tbe value of
a currency in terms ofthe special drawing right shall be calculated by the Fund
in accordance wilh Rule 0-2 of the Fund's Rules and Regulalions.

Paragraph 13. Transferahility

A partidpant may not transfer all or part of its claim to repayment
under a credit arrangemenl except with the prior conseni of the Fund and on such
terms and conditions as the Fund may approve.

Paragraph 14. Notices

Noiice lo or by a participating member under this Decision
shall be in writing or by rapid means of communication and shall be given to or
by the fiscal agency of the participating member designated in accordance with
Artide V, Section 1 ofthe Articles and Rule G-1 ofthe Rules and Regulalions ofthe
Fund. Noiice to or by a participating institution shall be in writing or by rapid
means of communication and shall be given to or by the participating institution.

Paragraph 15. Amendment

This Decision may be amended during the period prescribed
in Paragraph 19 (a) only by a decision of the Fund and with the concur-rence of
all participants. Such concurrence shall nol be necessary for the modification
of the Decision on ils renewal pursuant to Paragraph 19 (b).

Paragraph 16. Withdrawal of Adherence

A partidpant may withdraw its adherence to this Decision
in accordance with Paragraph 19 (b) bul may nol withdraw within the period prescribed
in Paragraph 19 (a) except with the agreemenl of the Fund and all participants.

Paragraph 17. Withdrawal from Membership If a participating
member or a member whose institution is a partidpant withdraws from membership
in the Fund, the partici-panl"s credit arrangemenl shall cease al the same
lime as the withdrawal lakes effecl. The Fund's indebtedness under the credit arrangement
shall be treated as an amount due from the Fund for the purpose of Artide XXVI, Section 3, and Schedule J ofthe Articles.

(b) Vid tillämpningen av detta beslut skall värdet av en
valuta, uttryckt i särskilda dragningsrätter, beräknas av fonden i enlighet
med regel 0-2 i fondens regler och bestämmelser.

Paragraf 13. Överlåtelse

Deltagare må icke hell eller delvis överlåta sin rält till
återbetalning under elt kredilavtal utom med föregående samtycke av fonden och
på sådana villkor, som fonden godkänner.

Paragraf 14. Meddelanden

Meddelanden till eller från en deltagande medlem under
detta beslut skall ske skriftligt eller via en snabb kommunikationsform och
skall lämnas till eller av den dellagande medlemmens finansinstilulion, vilken
utsetts i enlighet med stadgans art.ikd V, § I och regd G-1 i fondens regler
och bestämmelser. Meddelanden till eller från en deltagande institution skall
ske skriftligt eller via en snabb kommunikationstorm och skall lämnas till
eller av den deltagande institutionen.

Paragraf 15. Ändring

Detla beslut må ändras under den period, som föreskrivs i
paragraf 19 (a) endast genom elt beslut av fonden och med samtycke av samtliga
deltagare. Sådant samtycke skall icke vara nödvändigt för ändring av beslutet
vid dess förnyande i enlighet med paragraf 19 (b).

Paragraf 16. Återkallande av anslutning

Deltagare må återkalla sin anslutning till detla beslut i
enlighet med paragraf 19 (b) men må icke göra sådant återkallande under den
period, som föreskrivs i paragraf 19 (a), annat än efter samtycke av fonden och
samtliga deltagare.

Paragraf 17. Återkallande av medlemskap

Om en deltagande medlem eller en medlem, vars institution
är deltagare, återkallar sitt medlemskap i fonden, skall deltagarens
kreditavtal upphöra samtidigt som återkallandet träder i kraft. Fondens skuld
under kreditavtalet skall behandlas som ett belopp fonden är skyldig vid
tillämpningen av stadgans artikd XXVI, §3 och bilaga J.

Paragraph 18. Suspension of Exchange Transactions and Liquidalion

(a) The right of the Fund to make calls
under Paragraph 7 and the obligation to make repaymenls under Paragraph 11 shall
be sus-pended during any suspension of exchange transactions under Artide XXVII ofthe Artides.

(b)
In the event of
liquidalion ofthe Fund, credit arrangements shall cease and the Fund's indebtedness
shall constitute liabili-ties under Schedule K ofthe Articles. For the purpose
of Paragraph I (a) of Schedule K, the currency in which the liability of the Fund
shall be payable shall be first the participant's currency and then the currency
ofthe drawer for whose purchases transfers were made by the participants.

Paragraph 19. Period and Renewal

(a) This Decision shall continue in exis-lence
for four years from its effective date. A new period of five years shall begin on
the effective date of Decision No. 7337-(83/37), adopted February 24, 1983. References
in Paragraph I9(b) to the period prescribed in Paragraph I9(a) shall refer lo this
new period and to any subsequent renewal periods that may be decided pursuant
lo Paragraph I9(b). When considering a renewal of this Decision for the period following
the five-year period referred lo in this Paragraph I9(a), the Fund and the participants
shall review the functioning of this Decision, including the provisions of Paragraph
21.

(b) This Decision may be renewed for such
period or periods and wilh such modifications, subject to Paragraph 5, as the Fund
may decide. The Fund shall adopt a decision on renewal and modification, if any,
not laler than twelve months before the end of the period prescribed in Paragraph
I9(a). Any partidpant may advise the Fund not less than six months before the end
of the period prescribed in Paragraph I9(a) that it will withdraw its adherence
lo the Decision as renewed. In the absence of such notice, a partidpant shall
be deemed lo continue to adhere to the Decision as renewed. Withdrawal of adherence
in accordance with this Paragraph I9(b) by a partidpant, whether or not induded
in the Annex, shall not predude ils subsequent adherence in accordance with Paragraph
3(b).

Paragraf 18. Inställande av valutatransaktioner och
avveckling

(a) Fondens räll all infordra medel
under paragraf 7 och skyldigheten att göra återbetalningar under paragraf 11
skall upphöra vid inställande av valutatransaktioner under stadgans artikel XXVII.

(b) I händelse av avveckling av fonden
skall kredilavtalen upphöra, och fondens skuld skall utgöra skulder enligt
bilaga K till stadgan. Vid tillämpning av § 1 (a) i bilaga K skall den valuta,
vari fondens skuld skall betalas, vara i första hand deltagarens valuta och i
andra band den dragande medlems valuta, för vars köp betalningar gjorts av
deltagarna.

Paragraf 19. Giltighetslid och förnyelse

(a) Detta beslut skall förbli giltigt
under fyra år från dess ikraftträdande. En ny period omfattande fem år skall
påbörjas i och med ikraftträdandet av beslut nr7337-(83/37), som antogs den 24 febmari
1983. Hänsyftningar i paragraf 19 (b) till den period som föreskrivs i paragraf
19 (a) skall anses syfta på denna nya period och till varje ytterligare period,
för vilken förnyelse kan komma all beslutas i enlighet med paragraf 19 (b). När
förnyelse av detta beslut övervägs för perioden som följer den femårsperiod som
nämns i denna paragraf 19 (a), skall fonden och deltagarna göra en översyn av detla
besluts tillämpning, inklusive vad som stadgas i paragraf 21.

(b) Detta beslut må förnyas för den
period eller de perioder och med de ändringar, med förbehåll för paragraf 5,
som fonden må bestämma. Fonden skall anta ett beslut om förnyelse och
eventuell ändring senast tolv månader före utlöpandet av den period, som
föreskrivs i paragraf 19 (a). Envar deltagare må underrätta fonden senast sex
månader före utlöpandet av den period, som föreskrivs i paragraf 19 (a), atl
den vill återkalla sin anslutning till beslutet i dess förnyade skick. I
avsaknad av sådan underrättelse skall en deltagare anses fortsätta att vara
ansluten till beslutet i dess förnyade skick. Återkallande av anslutning i
enlighet med denna paragraf 19 (b) av en deltagare, oberoende av om han är
intagen i bilagan eller icke, skall icke utesluta senare anslutning i enlighet
med paragraf 3 (b).

(c) If this Decision is terminated or not renewed, Paragraph
8 through 14, 17 and 18(b) shall nevertheless continue to apply in connection with
any indebtedness of the Fund under credit arrangements in exislence al the date
of the termination or expiration of the Decision until repayment is completed. If
a partidpant withdraws ils adherence lo this Decision in accordance wilh Paragraph
16 or Paragraph I9(b), il shall cease to be a partidpant under the Decision, but
Paragraphs 8 through 14, 17 and 18(b) ofthe Decision as of the date of the withdrawal
shall nevertheless continue lo apply to any indebtedness of the Fund under the
former credil arrangemenl until repayment has been completed.

Paragraph 20. Interpretation

Any queslion of interpretation raised in connection wilh this
Decision which does not fall within the purview of Artide XXIX ofthe Articles shall be settled to the
mutual satis-faclion of the Fund, the partidpant raising the question, and all olher
participants. For the purpose of this Paragraph 20 participants shall be deemed
lo include those former participants lo which Paragraphs 8 through 14, 17 and I8(b)
continue to apply pursuant to Paragraph I9(c) lo the exient that any such
former partidpant is affecled by a question of interpretation thal is raised.

Paragraph 21. Use of Credit Arrangements for Nonparticipants

(a) The Fund may make calls in accordance
with Paragraphs 6 and 7 for exchange transactions requested by members that are
not participants if the exchange transactions are (i) transactions in the upper
credil iranches, (ii) transactions under stand-by arrangements extending beyond
the first credit tranche, (iii) transactions under exlended arrangements, or (iv)
transactions in the first credit tranche in conjunction with a stand-by or an exlended
arrangement. All the provisions of this Decision relating to calls shall apply,
except as otherwise provided in Paragraph 2l(b).

(b) The Managing Director may intitiate
the procedure for making calls under Paragraph 7 in connection with requests referred
lo in Paragraph 21(a) if, after consullation, he considers that the Fund faces
an inadequacy

(c) Om detta beslut upphör eller icke förnyas, skall
paragraferna 8-14, 17 och 18 (b) ändå fortsätta atl tillämpas på fondens
skulder under kredilavtal, som är i kraft vid tiden för upphörandet eller
utlöpandet av detta beslut, till dess återbetalning fullgjorts. Om en deltagare
återkallar sin anslutning till detta beslut i enlighet med paragraf 16 eller
paragraf 19 (b), skall den upphöra att vara deltagare enligt detta beslut, men paragrafema
8-14, 17 och 18 (b) i beslutet i dess lyddse vid tidpunkten för återkallandet
skall ändå fortsätta att tillämpas på fondens skuld under det tidigare kreditavialel,
till dess återbetalning fullgjorts.

Paragraf 20. Tolkning

Varje tolkningsfråga i samband med detla beslut, som icke
faller under beslämmelserna i stadgans artikel XXIX, skall lösas i samförstånd av
fonden, den deltagare som tar upp frågan och samtliga övriga deltagare. Vid tilllämpning
av denna paragraf 20 skall deltagare anses inbegripa de tidigare deltagare, på
vilka paragraferna 8-14, l7och 18 (b) fortsätter alt tillämpas i enlighet med
paragraf 19 (c), i den utsträckning någon sådan tidigare deltagare berörs av en
tolkningsfråga, som tagits upp.

Paragraf 21. Användning av kredilavtal för ickedeltagare

(a) Fonden må infordra medel i enlighet med paragraferna 6
och 7 för valulairansaklioner som begärs av medlemmar som ej är deltagare om
dessa valulairansaklioner är (i) transaktioner i de högre kredittrancherna,
(ii) transaktioner under stand-by-avtal som sträcker sig utöver den första kreditlranchen,
(iii) transaktioner under den utvidgade fadlileten eller (iv) transaktioner
inom den första kreditlranchen i förening med ett stand-by-avtal eller elt
avtal under den utvidgade fadlileten. Alla föreskrifter i detta beslut som är
hänförliga till infordrande av medel skall gälla såvida ej annal följer av
paragraf 21 (b). . (b) Verkställande direktören må igångsätta proceduren för infordrande
av medel i enlighet med paragraf 7 i samband med sådana transaktioner som
anges i paragraf 21 (a) om han efter samråd anser att fondens resurser

of resources
to meel aclual and expected requests for financing that refiect Ihe existence
of an exceplional situation associated with balance of payments problems of members
of a character or aggregate size thal could Ihrealen the stabilily of the intemational
monetary system. In making proposals for calls pursuant to Paragraph 2 Ka) and
(b), the Managing Director shall pay due regard to potential calls pursuant lo other
provisions of this Decision.

Paragraph 22. Participalion ofthe Swiss National Bank

(a)
Nolwithstanding
any olher provision of this Decision, the Swiss National Bank (hereinafter called
the Bank) may become a partidpant by adbering lo this Decision in accordance with
Paragraph 3(c) and accepling, by its adherence, a credil arrangemenl in an amount
equivalent to one thousand and Iwen-ty million special drawing rights. Upon adherence,
the Bank shall be deemed to be a participating institution, and all the provisions
of this Decision relating lo participating institutions shall apply in respect
of the Bank, subject to, and as supplemented by, Paragraph 22(b), (c), (d), (e)
and (f).

(b) Under its credit arrangement, the
Bank undertakes to lend any currency, specified by the Managing Director after consullation
with the Bank al the time of a call, that the Fund has determined lo be a freely
usable currency pursuani to Artide XXX(f) of the Anides.

(c) In relation to the Bank, the references
to the balance of payments and reserve position in Paragraph 7(b) and (d), and
Paragraph 11(e), shall be underslood lo refer lo the position ofthe Swiss Confederalion.

(d) In
relation to the Bank, the references

to a participanrs currency in Paragraph 9(c),

Paragraph I Ka) and (b), and Paragraph 18(b)

shall be underslood to refer lo any currency,

specified by the Managing Director after con

sullation with the Bank at the time of pay

ment by the Fund, that the Fund has deter

mined to be a freely usable currency pursuant

to Artide XXX(0 of the Articles.

(e) Payment
of special drawing righls to

the Bank pursuant to Paragraph 9(c) and

är otillräckliga för alt möta faktiska och förväntade finansieringsönskemäl,
vilka återspeglar atl det råder en exceptionell situation som sammanhänger med
att medlemmars betalningsbalansproblem är av en art eller sammanlagd storiek
som skulle kunna hota stabiliteten i det internationella betalningssystemet.
När verkställande direktören framlägger förslag om infordrande av medel i
enlighet med paragraf 21 (a) och (b) skall han i rimlig utsträckning ta hänsyn
till möjliga infordran-den av medel i enlighet med andra föreskrifter i detta
beslut.

Paragraf 22. Deltagande av Schweiz' Nationalbank

(a) Ulan hinder av vad som i övrigt
föreskrivs i detla beslut, kan Schweiz' Nationalbank (nedan benämnd banken)
bli deltagare genom alt ansluta sig till detla beslut i enlighet med paragraf
3 (c) och genom sin anslutning godtaga ett kredilavtal uppgående till motvärdet
av ellusentjugo miljoner särskilda dragningsrätter. Efter anslutningen skall
banken anses vara en deltagande institution och alla föreskrifter i detta
beslut som avser deltagande institutioner skall gälla för banken, med
iakttagande därtill av paragraf 22 (b), (c), (d), (e) och (f).

(b) 1 sitt kreditavtal åtar sig banken atl
låna ut varie valuta som verkställande direktören angivit, efter .samråd med
banken, vid infordrande av medel och som fonden beslutat vara elt fritt
användbar valuta enligt stadgans artikel XXX (f).

(c) Med avseende på banken skall
hänsyftningarna till betalningsbalans- och valutareservläge i paragraf 7 (b)
och (d), och i paragraf 11 (e) anses avse situationen för Schweiziska
Edsförbundet.

(d) Med
avseende på banken skall hänsyft

ningarna till en deltagares valuta i paragra

ferna 9 (c), 11 (a) och (b) och i paragraf 18 (b)

anses avse varje valuta som verkställande

direktören angivit, efler samråd med banken,

när betalning sker från fonden och som fon

den beslutat vara en fritt användbar valuta

enligt stadgans artikel XXX (O-

(e) Betalning till banken i särskilda drag

ningsrätter i enlighet med paragraf 9 (c) och

Prop. 1983/84:21

Paragraph 11 shall be made only while the Bank is a prescribed
holder pursuant to Artide XVII ofthe Articles.

(O The Bank shall accept as binding a decision ofthe Fund
on any question of interpretation raised in connection with this Decision which
falls wiihin the purview of Artide XXIX of the Articles, to the same exient as that decision is binding on other
participants.

Paragraph 23. Associated Borrowing Arrangements

(a)
A borrowing arrangement
between the Fund and a member that is not a partidpant, or an offidal
institution of such a member, under which the member or the offidal institution
undertakes to make loans to the Fund for the same purposes as, and on terms comparable
to, those made by participants under this Decision, may, with the concurrence
of all participants, aulhorize the Fund to make calls on participants in accordance
with Paragraphs 6 and 7 for exchange transactions wilh thal member, or lo make
requests under Paragraph ll(e) in connection with an early repayment of a claim
under the borrowing arrangement, or both. For the purposes of this Decision such
calls or requests shall be treated as if they were calls or requestö in respect
of a partidpant.

(b)
Nothing in this
Decision shall predude the Fund from entering into any other types of borrowing
arrangements, including an arrangement belween the Fund and a lender, involving
an association with participants, that does not contain the aulhorizations referred
to in Paragraph 23(a).

35

paragraf 11 skall endast ske så länge som banken är en
föreskriven innehavare i enlighet med artikel XVII i stadgan.

(O Banken skall godta, såsom bindande, beslut av fonden i
varje tolkningsfråga som reses i förbindelse med delta beslut och som faller
inom tillämpningsområdet för artikel XXIX i stadgan, i samma utsträckning som ett sådant beslut av fonden är
bindande för andra deltagare.

Paragraf 23. Associerade lånearrangemang

(a) Elt lånearrangemang mellan fonden
och en medlem, som ej är deltagare, eller en offentlig institution hos en sådan
medlem, enligt vilkel medlemmen eller den offentliga institutionen förbinder
sig atl lämna lån till fonden för samma syften, och på jämförliga villkor,
som för de lån som lämnats av deltagare enligt delta beslut, kan, med alla
deltagares samtycke, bemyndiga fonden antingen alt infordra medel från
deltagare i enlighet med paragraferna 6 och 7 för valulairansaklioner med denne
medlem eller alt rikta anmodanden enligt paragraf 11 (e) i samband med en
förtida återbetalning av en fordran under låneavtalet, eller båda. Vid
tillämpningen av detta beslut skall sådana infordranden eller anmodanden
behandlas som om de vore infordrande eller anmodan avseende deltagare.

(b) Inget i detta beslut skall
förhindra att fonden ingår andra typer av lånearrangemang, inbegripet
arrangemang mellan fonden och en långivare som innebär en assodering med
deltagare, vilka inte innehåller sådana bemyndiganden som åsyftas i paragraf 23
(a).

Prop. 1983/84:21 Annex

Participants and Amounts of Credit Arrangements

1. Prior lo ihe Effective Date of Decision No.

7337-(83/37):

36 Bilaga Deltagare
och kreditavtalens belopp

Före ikraftträdandet av beslut nr 7337-(83/ 73):

Pai

"lidpani

Amount

Deltagare

Belopp i
deltagarens

in Units of

valuta

Partie

;ipant's
currency

1.

United Stales
of

1. Amerikas

America

US$

2,000,000,000

Förenta Stater

US$

2000000000

2.

Deutsche

2. Deutsche

Bundesbank

DM

4.000,000,000

Bundesbank

DM

4000000000

3.

United Kingdom

£

357,142,857

3. Storbritannien

£

357142857

4.

France

F

2,715,381,428

4. Frankrike

F

2715381428

5.

Ilaly

Lil

343.750,000,000

5. Italien

Lire

343750000000

6.

Japan

Yen

340,000,000,000

6. Japan

Ven

340000000000

7.

Canada

Can$

216,216,000

7. Canada

Can$

216216000

8.

Netheriands

f.

724,000,000

8. Nederländerna

Fl

724000000

9.

Belgium

BF

7,500,000,000

9. Belgien

BF

7500000000

10.

Sveriges
Riks-

10. Sveriges Riks-

bank

SKr

517,320,000

bank

SKr

517320000

II.
From the Effective Dale
of Dedsion No.

7337-(83/37);

Efler
ikraftträdandet av beslut nr 7337-(83/ 37):

Amount

in
special drawing

righls

4,250,000.000

Deltagare

382,500,000

Partidpant

2,380.

2,125,

1,700,

1,700

1,105

892

850

595

000,000 ,000,000
000,000 ,000,000 000,000 500,000 000,000 000,000

1.
United States
of America

2.
Deutsche
Bundesbank

3.
Japan

4.
France

5.
United Kingdom

6.
Ilaly

7.
Canada

8.
Netheriands

9.
Belgium

10. Sveriges Riksbank

11. Swiss National Bank*

1,020,000,000 17,000,000,000

* With effect from the date on which the Swiss National
Bank adheres to this Decision in accordance with Paragraph 22.

Belopp i särskilda dragningsrätter

1. Amerikas Förenta Stater

2. Deutsche Bundesbank

3. Japan

4. Frankrike

5. Storbritannien

6. Italien

7. Canada

8. Nederiänderna

9. Belgien

10. Sveriges Riksbank

11. Schweizerische Nationalbank*

4 250000000

2380000000

2125000000

1700000000

1700000000

I 105000000

892500000

850000000

595000000

382500000

1020000000

17000000000

* Träder i kraft den dag, då Schweiz' Nationalbank ansluter
sig till detta beslut i enlighet med paragraf

22.

Norstedts Tryckeri, Stockholm 1983