Prop. 1983/84:24

Prop.
1983/84:24

Regeringens proposition

1983/84:24

om
godkännande av överenskommelsen den 15 juni 1983 om ändring av samarbetsöverenskommelsen
den 23 mars 1962 mellan Danmark, Finland, Island, Norge och Sverige (Helsingforsavtalet);

beslutad
den 13 oktober 1983.

Regeringen
föreslår riksdagen att antaga det förslag som har upptagits i bifogade uldrag
av regeringsprotokoll.

På
regeringens vägnar INGVAR CARLSSON

SVANTE LUNDKVIST

Propositionens
huvudsakliga innehåll

I proposiiionen
föreslås att riksdagen godkänner en överenskommelse om ändring av 1962 ärs
nordiska samarbetsöverenskommelse. det s.k. Helsingforsavtalet.
Överenskommelsen syftar till all stärka Färöarnas, Grönlands och Ålands
ställning i det nordiska samarbetet. Ändringarna innebär bl. a. alt Nordiska
rådets medlemsantal ökas.

1 Riksdagen 1983/84. I .saml. Nr 24

Prop. 1983/84:24 2

Utdrag

UTRIKESDEPARIEMENTET PROTOKOLL

vid regeringssammanträde 1983-10-13

Närvarande: statsråden I. Carlsson, ordförande, Limdkvist. Feldt. Sigurdsen.
Gustafsson. Leijon. Hjelm-Wallén. Andersson, Rainer, Boström. Bodström.
Göransson. R. Carlsson, Holmberg, Thunborg

Föredragande: statsrådet Lundkvist

Proposition om godkännande av överenskommelsen den 15 juni
1983 om ändring i samarbetsöverenskommelsen den 23 mars 1962 mellan Danmark,
Finland, Island, Norie och Sverige (Helsingforsavtalet)

I Inledning

Vid Nordiska rådets 28:e session år 1980 i Reykjavik
beslöts att ett danskt regeringsförslag om färöisk och grönländsk
representation i rådet jämte dl medlcmsförslag om självständig färöisk
representation skulle bch;indlas i rådets juridiska utskott. I en skrivelse den
5 september 1980 till rildcts presidium föreslog utskottet att frfigan om
Färöarnas och Grönlands samt även Ålands representation skulle utredas
särskilt. Vid ett möte mellan presidiet och de nordiska ländernas
statsministrar den 27 november 1980 träffades överenskommelse om att ge en
särskild kommitté i uppdrag alt utreda hur Färöarna, Grönland och Åland skulle
kunna ges en tillfredsställande representation i Nordiska rådet.

1 september 1982 avlämnade kommittén', vanligen benämnd Petrikom-mittén,
sitt betänkande (NU 1982:6) Färöarnas, Grönlands och Ålands representation i
Nordiska rådet.

Frågan behandlades härefter av Nordiska rådets juridiska
utskott, som avgav ctl betänkande över förslagen den 18 januari 1983. Vid sin 3l:a
session i Oslo den 23 februari 1983 antog Nordiska rådet fem rekommenda-

' ViJ ;ivl;imn;indet ;iv betänkandet heslod kommittén av statsrådel
Carl Axel Petri. .Sverige, ordföninde. stortingsrepresenlant Guttorm Hansen.
Norge, vice ordförande, kiilliirminislcr l.isc 0stergaard och folketingsman Ib
.Stetter. Danmark, juslilie-minislcr ChrislolTcr Taxell och riksdagsledamot
Els! Hetemäki-Olander. Finland, jiistitic- och kyrkominister Fridjon Thordarson
och alltingsman Haildor Asgrimson. Island. Justitieminister Mona Ritkke. Norge saml
riksdagsman Svante Limdkvist. Svcrice.

Prop. 1983/84:24 3

tioner (nr 5-9/1983), på grundval av förslagen i
utskottsbetänkandet. 1 rekommendationerna hemställs att regeringarna i de
nordiska länderna genomför vissa ändringar i 1962 års nordiska samarbetsöverenskommelse,
det s.k. Helsingforsavtalet, i allt väsentligt grundade på Petrikommitténs
förslag.

Inom de nordiska samarbetsminislrarnas ställföreträdarkommitté
utarbetades härefter ett förslag till överenskommelse om ändring av Helsingforsavtalet
i syfte att efterkomma Nordiska rådets rekommendationer. Förslaget, som helt
överensstämmer med rådets rekommendationer, överlämnades till Nordiska
ministerrådet (samarbetsministrarna). Regeringen beslutade den 9 juni i år att
Sverige skulle underteckna överenskommelsen och uppdrog åt mig i egenskap av
samarbetsminister alt göra det. Överenskommelsen, som skall ratificeras,
godkändes och undertecknades av samtliga nordiska länder vid ett möte i
Reykjavik den 15 juni 1983. Den har upprättats på de fem nordiska språken och
texterna har samma giltighet. Den svenska texten av överenskommelsen bör fogas
till protokollet som bilaga.

2 Gällande bestämmelser

Nordiska rådets verksamhet inleddes år 1952. Från början
byggde den inte pä någon inlernationellrättslig överenskommelse utan pä
nationella beslut som fattades av var och en av de fem suveräna nordiska
staterna. Rådet utgjorde elt organ för samråd mellan ländernas parlament och
regeringar med tyngdpunkt på parlamenten. De europeiska marknadsfrågornas
utveckling aktualiserade dock så småningom frågan om fastare former för det
nordiska samarbetet. År 1962 ingicks Helsingforsavtalet. Härigenom fick de
allmänna målen för det redan långt utvecklade mdlanstatliga samarbetet en
övergripande avlalsram.

Med anledning av ett danskt regeringsförslag år 1967 om
representation för Färöarna i Nordiska rådet och en åländsk framställning om medlemsskap
tillsattes samma är en kommitté bestående av de fem nordiska justitieministrarna
och rådets presidium för att utreda frågan. Kommittén (den s. k. Klingkommittén)
gav år 1969 en slutrapport med förslag om formerna för Färöarnas och Ålands
representation i rådet. Förslaget antogs av de fem nordiska länderna och
föranledde ändringar i Nordiska rådets stadga. Ändringarna, som alltså innebär
att Färöarna och Åland gavs representation i rådet, trädde i kraft den I
januari 1970. I samband med vissa ytteriigare ändringar är 1971 i Helsingforsavtalet
upphävdes Nordiska rådets stadga och dess bestämmelser fördes in i Helsingforsavtalet.
Avtalet har reviderats vid ytterligare ett tillfälle."

- Texten till Helsingforsavtalet J dess ursprungliga
lydelse ar inlagen som bilaga till prop. 1962: 154 (publicerad i SÖ 1962: 14),
Beträffande ändringsöverenskommelser år 1971 och är 1974, se prop, 1971:50 (SÖ 1971:12)
resp. prop. 1973:122 (SÖ 1974: 31). Den svenska texten till Helsingforsavtalet
i dess nu gällande lydelse finns vidare återgiven i foldern Nordiska
samarbetsavtal (1980) som har getts ut av Nordiska rådet och Nordiska
ministerrådet.

ti Riksdagen 1983/84. I saml. Nr24

Prop.
1983/84:24 4

Genom
Helsingforsavtalet har staterna förbundit sig att bevara och ytterligare
utveckla samarbetet på de rättsliga, kulturella, sociala och ekonomiska
områdena saml i fråga om samfärdseln och miljövården. Nordiska rådet och
Nordiska ministerrådet ärde viktigaste av de samarbetsorgan som skall
förverkliga samarijctsavtalets syften. Deras verksamhet regleras i avtalet.

Vidare
har slutits särskilda samarbetsavtal bl.a. när det gäller nordiskt kulturellt
samarbete. Detta samarbete avser de tre huvudområdena utbildning, forskning
och allmän kulturell verksamhet. Syftet är bl.a. att stärka och intensifiera
kulturellt samarbete i vid bemärkelse och att öka den samlade effekten av
ländernas insEitser.

Nordiska
rådet är enligt Helsingforsavtalet samarbetsorgan för de nordiska ländernas parlament
och regeringar. Dess uppgift är att ta initiativ och ge råd i frågor som avser
samverkan mellan länderna. Det sker genom rekommendationer till ministerrådet
eller regeringarna.

Rådet
består av 78 valda medlemmar samt av regeringsrepresentanter och representanter
för Färöarnas landstyre och Ålands landsskapssty-relse.

De
valda medlemmarna utses pä följande sätt. Danmarks folketing väljer inom sig
16, Finlands riksdag 17, Islands allting 6, Norges storting 18 och Sveriges
riksdag 18 medlemmar i rådet. Vidare väljer Färöarnas lagting två och Ålands
landsting en medlem i rådet. Dessutom väljer vart och ett av dessa organ
motsvarande antal suppleanter.

Regeringsrepresentanterna
utses inom de nordiska regeringarna till det antal som dessa önskar. Färöarnas landssiyre
och Ålands landskapsstyrelse utser vardera en representant bland sina
medlemmar. Representanterna saknar rösträtt i rådet.

Danmarks
rikes delegation vid Nordiska rådets session består dels av de medlemmar som
har valls av folketinget och lagtinget, dels av de representanter som har
utsetts av regeringen och landsstyret. Finlands delegation består dels av de
medlemmar som har valts av riksdagen och landstinget dels av de representanter
som har utsetts av regeringen och landsskaps-styrdsen. För etlvart av de övriga
länderna består delegationen av de medlemmar som har valts av
folkrepresentationen och av de representanter som har utsetts av regeringarna.

De
nordiska ländernas regeringar skall enligt Helsingforsavtalet samarbeta i
Nordiska ministerrådet. Ministerrådet skall fatta beslut i den utsträckning
som framgår av avtalet och andra överenskommelser mellan länderna. Även i
övriga samarbelsfrågor skall ministerrådet svara för samarbetet mellan de
nordiska läridernas regeringar samt mellan regeringarna och Nordiska rådet.

1
ministerrådet ingår en eller flera regeringsmedlemmar frän varje land. Ministerrådet
kan således vara sammansatt av samarbetsminislrar eller av fackministrar eller
en kombination av dessa.

Prop. 1983/84:24 5

3 Petrikommitténs förslag

Som jag har nämnt i det föregående fick Petrikommittén i
uppdrag att utreda hur Färöarna, Grönland och Åland skulle kunna ges en
tillfredsställande representation i Nordiska rådet. Kommittén skulle
emellertid själv fastställa sitt mandal.

Diskussioner med företrädare för Färöarna. Grönland och
Åland gav vid handen att man ville att kommittén bl.a. skulle undersöka
möjligheterna för dem att

-
vara
representerade med egna valda medlemmar i rådet utan att dessa ingår i den
danska resp. finska delegationen - Färöarna och Grönland med vardera tre eller
fyra och Åland med två medlemmar.

-
ha fast
representation i ministerrådet och ha rätt att delta i rådets beslut, i varje
fall i frågor som direkt berör dem och omfattas av deras självstyrelsekompetens.

1 silt betänkande konstaterade Petrikommittén att
samarbetet inom ramen för Nordiska rådet bygger på förutsättningen att de
enskilda medlemmarna kan upprätthälla internalionella förbindelser och bl.a.
sluta avlal med varandra. Samarbetet tar även sikte på medlemmarnas relationer
till andra stater. Kommittén framhöll att Färöarna, Grönland och Åland visserligen
intar en särställning genom den vittgående autonomi de har i flera hänseenden
gentemot Danmark resp. Finland. Deras ställning grundas emellertid pä intern
nationell dansk och finsk lagstiftning. Självstyrelsen omfattar inle
relationerna till främmande slaler. alltså inte utrikespolitik eller
förbindelser med ullandel. Självstyrelsekompetensen innefattar sålunda inte
möjligheter att självständigt ingå avtal liknande Helsingforsavtalet eller att
upprätta förbindelser med andra stater såsom förutsätts i detla.

En majoritet i kommittén ansåg mot bakgrund av nu
redovisade förhållanden all Färöarna, Grönland och Åland inte kunde likställas
med de suveräna staterna i Nordiska rådet. Däremot fann kommittén att Färöarna.
Grönland och Åland på grund av sin relativt vittgående självstyrelsekompetens
borde ges en särskild ställning inom ramen fördel nordiska samarbetet. Ett mer
aktivt engagemang i det nordiska samarbetet från Färöarnas, Grönlands och
Ålands sida kunde enligt kommitténs mening bäst uppnås om deras ställning i
Nordiska rådet sä långt som möjligt återspeglar självstyrelsekompetensen. Å
andra sidan värdet enligt kommittén olämpligt att frågor som rör interna
förhållanden eller relationer mellan Danmark och Finland, å ena sidan, och
Färöarna, Grönland resp. Åland, ä andra sidan, blir föremål för behandling i
något organ utanför dessa länder. Värderingar eller tolkningar av
självstyrelsekompetensen borde således vara förbehållna de nationella
myndigheterna eller domstolarna och fick enligt kommitténs mening inle föras
upp i samarbetet i Nordiska rådet eller Nordiska ministerrådet.

Petrikommittén konstaterade alt den hittillsvarande
ordningen för Fär-

Prop. 1983/84:24 6

öarnas och Ålands parlamentariska representation i
Nordiska rådet har inneburit att del danska folketinget och den finska
riksdagen har fält minska antalel parlamentariska företrädare till förmån för
Färöarna resp. Åland. Att Danmarks folketing och Finlands riksdag skulle
tvingas att ytterligare minska den parlamentariska representationen i rådet
kunde inte godtas från dansk och finländsk sida inom kommittén. Härvid
hänvisades till att det skulle uppstå svårigheter för ländernas folkvalda
församlingar alt i fortsättningen vara representerade på elt tillfredsställande
sätt i rådet och dess utskott. En utökning av det sammanlagda antalet valda
representanter i rådet framstod därför som oundviklig för kommittén.

En lämplig
ordning var enligt Pelrikommittéri att de fyra stora nordiska länderna utser
samma antal pariamentariska representanter. En ökning av den danska och finska
representationen borde därför åtföljas av en ökning av de isländska, norska och
svenska representationerna. Kommittén förordade mot denna bakgrund att
Danmark, Finland. Norge och Sverige får välja 20 medlemmar och Island sju
medlemmar i rådet. Den föreslagna lösningen innebär atl Danmarks folkeling
väljer 16 medlemmar, Finlands riksdag 18 medlemar och parlamenten i resp.
Färöarna. Grönland och Åland vardera två medlemmar i rådet.

F. n. utser Färöarnas landsstyre och Ålands
landskapsstyrelse vardera en "regeringsrepresentant" att ingå i
rådet. Kommittén ansåg att Färöarna, Grönland och Åland själva bör kunna
bestämma det antal "regeringsrepresentanter" som de önskar skall
ingå i rådet.

Petrikommittén föreslog vidare atl Färöarnas och Grönlands
landsstyren liksom Ålands landskapsstyrelse skall fä rätt att väcka förslag i
Nordiska rådet. Likaså förordade kommittén att företrädare för Färöarna.
Grönland och Åland skall ges vissa möjligheter att delta i arbetet i rådels
utskott. Detta förslag, som i huvudsak innebär en formalisering av nu gällande
ordning, föranleder inte någon ändring i Helsingforsavtalet.

Vad härefter angår arbetet inom ministerrådet och ämbetsmannakom-mittéerna
ansåg Petrikommittén att den rätt som i ett ministerrådsbeslut år 1976 medgavs
representanter för Färöarnas och i fortsättningen även Grönlands landsstyren saml
Ålands landsskapsstyrdse alt delta i detta arbete borde formaliseras genom
uttryckliga regler i bl. a. Helsingforsavtalet. Samtidigt fann kommitténs
majoritet alt Färöarna, Grönland och Åland inte borde ges nägon i Helsingforsavtalet
uttalad beslutanderätt i ministerrådet. Däremot borde enligt kommittén
tillskapas en anslutnings-rätt som innebär alt beslut av ministerrådet är
bindande för Färöarna, Grönland och Åland i den mån de ansluter sig till
beslutet i enlighet med självstyrelseordningarna. En sådan räll borde utformas
så att den ger möjlighet till anslutning såväl direkt i samband med att
ministerrådet fattar sitt beslut som i efterhand.

Prop.
1983/84:24 7

4 Behandlingen i Nordiska rådet

Petrikommitténs förslag rörande ändringar i Helsingforsavtalet
godtogs i allt väsentligt av Nordiska rådets juridiska utskott. Utskottet
förordade dock den ändringen i kommitténs förslag att de färöiska, grönländska
och åländska rädsmedlemmarna skulle betecknas som "delegationer".
Dessa delegationer skulle i sin lur ingå i Danmarks resp. Finlands delegation.
Som en följd av utskottets förslag kommer det all framgå direkt av Helsingforsavtalet
att. när del gäller de interna förhållandena inom Danmarks resp. Finlands
delegation. Färöarna, Grönland och Åland har att själva bestrida sina kostnader
för att delta i rådets arbete och för att anställa sekretariatspersonal.

Juridiska utskottet föreslog vidare en ändring i Hdsingforsavtalets
arl. 8 som innebär att skoleleverna i Norden fortsättningsvis skall undervisas
inte bara om de nordiska länderna utan också om språk, kultur och samhällsförhållanden
i de självstyrande områdena.

Nordiska rådet antog med stor majoritet juridiska
utskottets förslag till rekommendationer angående ändringar i Helsingforsavtalet
(nr 5-8/1983). Rådet antog vidare en rekommendation om ändring av art. 58 i Helsingforsavtalet
(nr 9/1983). Ändringen innebär i huvudsak atl plenarförsamling-en eller, efter
dess bemyndigande, presidiet för varje budgetär skall besluta hur de gemensamma
utgifterna skall fördelas mellan delegationerna.

5 Ändringarna i Helsingforsavtalet

Beträffande ändringen i art. 8 hänvisas till vad jag har
anfört i föregående avsnitt.

1 arl. 44 slås fast atl det nordiska samarbetet sker inte
bara mellan de nordiska länderna och deras regeringar utan atl i delta
samarbete ingår också Färöarnas, Grönlands och Älands folkrepresentationer och
landsstyren resp. landskapsstyrelse.

Arl. 47 innehåller bestämmelser om Nordiska rådets
sammansättning. Den närmare innebörden av artikeln har jag redovisat under
avsnitt 3.

1 arl. 48 anges vad som avses med de olika ländernas samt
Färöarnas, Grönlands och Älands delegationer. Pä denna punkt hänvisas till vad
jag har anfört i avsnitt 4.

I arl. 49 första stycket slås fast att
regeringsrepresentanterna samt landsstyrenas och landskapsstyrelsens
representanter inte har rösträtt i rådet.

Genom ändringen i arl. 55 första stycket ges jämväl
Färöarnas och Grönlands landsstyren saml Ålands landskapsstyrelse rätt att
väcka förslag i Nordiska rådet. Sådan rätl tillkommer även ministerrådet och
medlemmar i rådet. dvs. genom ändringarna i art. 47 också medlemmar utsedda
av parlamenten i Färöarna. Grönland och Åland.

Prop.
1983/84:24 8

Ändringen i r(;7. 5(S har berörts i avsnitt 4.

I arl. 60 första stycket föreskrivs att Färöarnas och
Grönlands landsstyren samt Älands landsskapsstyrdse deltar i ministerrådets
arbete.

1 art. 61 första slyckel anges atl medlemmar av landssiyre
eller av landsskapsslyrelsen liksom regeringsmedlemmar i undanlagsfall kan företrädas
av härtill befullmäktigade personer vid ministerrådets sammanträden. I samma
stycke görs vidare en redaktionell ändring.

Till art. 63. som reglerar minislerrådsbeslutens bindande
verkan, har fogats ett nytt andra stycke. Ändringen innebär att ministerrådels
beslut i en viss fråga inte omedelbart binder Färöarna. Grönland och Åland om
deras självstyrelscordningar inte tiilläter Danmarks resp. Finlands regering
att falla fiir dem bindande beslut i denna fråga. Vidare reglerar del föreslagna
stycket den anslutningsrätl somjag har berört i avsnitt 3.

6 Föredragandens överväganden

Som jag har nämnt i det föregående inleddes Nordiska
rådets verksamhet år 1952. Först genom Helsingforsavtalet år 1962 fick dock
det nordiska saniiirbctct lastare former och man skapade en övergripande avlalsram
för detla samarbete.

Genom ändringar år 1970 i Nordiska rådels stadga erhöll Färöarna
och Åland rcprescntalion i Nordiska rådet. Nästa steg togs år 1976. Noidiska
ministerrådet beslutade då atl ge företrädare för Färöarnas landssiyre och
Ålands landskapsstyrelse rätt att delta i möten med ministerrådet och ämbctsmannakommitlécr
när frågor av intresse för Färöarna och Äland behandlas.

Den I maj 1979 genomfördes en självslyrelseordning för
Grönland. Härigenom skapades även för Grönlands vidkommande i stort sett samma
autonoma förhållande till Danmark som Färöarna hade haft sedan är 1948. Som jag
har nämnt tidigare lade år 1980 den danska regeringen fram ett förslag om
självständig representation i Nordiska rådet för Färöarna och Grönland, Bl. a.
detta regeringsförslag ledde sedermera till att en kommitté - Petrikommittén - tillsattes
för atl undersöka möjligheterna alt åstadkomma självständig representation för
Färöarna. Grönland och Åland saml alt gianska de praktiska konsekvenserna av en
sådan ordning.

Jag har i del föregående redogjort för Petrikommitténs
förslag och den positiva behandlingen av dessa förslag i Nordiska rådet. Som
jag vidare har nämnt har senare utarbetats en fullständig text till en
överenskommelse om ändring av Helsingforsavtalet. Överenskommelsen har imdcr-tccknals
vid ett möte den 15 juni 1983 i Reykjavik mellan de nordiska s;imarbclsministrarna.
Den träder i kraft 30 dagar efter del ;itt den har ratificerats av samtlig;i
nordiska slaler. Vid samina tillfälle undcrlcckn;ides ctl (wcicnskommclse otn
ändring av överenskommelsen den 6 november

Prop. 1983/84:24 9

1972 mellan Danmark, Finland, Island, Norge och Sverige om
samaibelc på transport- och kommunikationsområdet (transportöverenskommelsen).
Även denna överenskommelse liksom en tidigare undertecknad överenskommelse om
ändring av det s.k. kulturavtalet mellan de nordiska länderna föranleds av
Nordiska rådets rekommendation 5/1 1983 angående Färöarnas, Grönlands och
Ålands medverkan i del nordiska samarbetet. De båda sistnämnda
överenskommelserna fordrar inle riksdagens medverkan.

Jag vill
framhålla atl de ändringar av Helsingforsavtalet som nu föreligger har vunnit
anslutning i alla de fem nordiska länderna liksom på Färöarna, Grönland och
Åland. Ändringarna är enligt min mening väl avvägda. De kommer också att få slor
betydelse när det gäller all bredda och fördjupa det nordiska samarbetet. Ett
vidgat dellagande i detta samarbete från Färöarnas, Grönlands och Ålands sida
bidrar till att öka kunskaperna om och samhörigheten med de områden i Norden
som på grund av sitt geografiska läge har sin egen historia, sina egna
kulturella traditioner och sina speciella problem. Samtidigt markeras den
särskilda ställning som Färöarna, Grönland och Åland har inom sin nationstillhörighet
samt viljan att respektera denna särskilda ställning i det nordiska samarbetet.
Mot bakgrund av det nu anförda förordar jag att Sverige ratificerar överenskommelsen
om ändring av Helsingforsavtalet. Motsvarande förslag kan väntas att inom kort bli
framlagda för parlamenten i Danmark, Finland, Island och Norge.

7 Hemställan

Med hänvisning till vad jag nu har anfört hemställer jag
att regeringen föreslår riksdagen

all godkänna överenskommelsen den 15 juni 1983 om ändring
av samarbetsöverenskommelsen den 23 mars 1962 mellan Danmark, Finland, Island,
Norge och Sverige.

8 Beslut

Regeringen ansluter sig till föredragandens överväganden
och beshiiai all genom proposition föreslå riksdagen att antaga det förslag som
föredraganden lagt fram.

Prop.
1983/84:24 10

Bilaga

Överensliomnielse

om ändring av samarbetsöverenskommelsen den 23 mars 1962
mellan Danmark, Finland, Island, Norge ocb Sverige

Danmarks, Finlands, Islands, Norges och Sveriges
regeringar,

vilka genom överenskommelser av den 13 februari 1971 och
den 11 mars 1974 ändrat samarbetsöverenskoinmelsen den 23 mars 1962 mellan de
nordiska länderna,

vilka finner det ändamålsenligt atl göra vissa ändringar i
överenskommelsen för alt ge Färöarna och Åland en utökad representafion i
Nordiska rådet och Nordiska ministerrådet saml för att ge Grönland samma representation
i dessa organ,

har enats om följande:

I

Artiklarna 8, 44, 47, 48, 49, 55, 58, 60, 61 och 63 i samarbetsöverenskommelsen
skall erhålla följande nya lydelse.

Artikel 8 "Undervisningen och utbildningen skall i
skolorna i de nordiska länderna i lämplig omfattning innefatta undervisning om
språk, kultur och allmänna samhällsförhållanden i de övriga nordiska länderna,
inbegripet Färöarna, Grönland och Åland."

Artikel 44 "I Nordiska rådet samarbeta de nordiska
ländernas samt Färöarnas, Grönlands och Älands folkrepresesentationer,
ländernas regeringar samt Färöarnas och Grönlands landsstyren och Ålands
landskapsstyrelse. Rådet är initiativlagande och rådgivande i frågor, som avse
samverkan mellan alla eller några av dessa länder och Färöarna, Grönland och
Åland, samt har i övrigt de uppgifter som framgå av denna och andra överenskommelser."

Artikel 47

"Rådet beslår av 87 valda medlemmar,
regeringsrepresentanter och representanter för Färöarnas och (jrönlands
landsstyren och Ålands landskapsstyrelse.

Av
medlemmarna väljer Danmarks folketing sexton, Finlands riksdag aderton, Islands
alting sju, Norges storting och Sveriges riksdag vardera tjugo samt ett vart av
Färöarnas lagting och Grönlands och Ålands landsting två. Dessutom väljer
varje för;;amling motsvarande antal suppleanter.

Val av medlemmar
och suppleanter förrättas årligen och gäller för tiden till nästa val. Vid val
skola olika politiska meningsriktningar givas representation i rådet.

Endast den som är medlem av den församling som förrältat
valet kan viira vald medlem eller suppleant i rådet.

Regeringarna, landsstyrena och landskapsstyrelsen utse
bland sina medlemmar del antal representanter som de önska."

Prop. 1983/84:24 11

Artikel 48

"Danmarks rikes delegation består av de av folketingel
valda medlemmarna och de av regeringen utsedda representanterna samt av
Färöarnas och Grönlands i andra stycket nämnda delegationer. Finlands delegiition
beslår av de av riksdagen valda medlemmarna och de av regeringen utsedda representanterna
samt av Ålands i andra stycket nämnda delegation. För ettvarl av de övriga
länderna beslår delegationen av de av folkrepresentationen valda medlemmarna
och de av regeringen utsedda representanterna.

Färöarnas
delegation beslår av de av lagtingel valda medlemmarna och de av landsstyret
utsedda representanterna. Grönlands delegation består av de av landstinget
valda medlemmarna och de av landsslyrel utsedda representanterna. Ålands
delegation består av de av landstinget valda medlemmarna och de av
landskapsstyrelsen utsedda representanterna.

Med
"delegation" förstås i artiklarna 52. 53. 54 första stycket, och 58
andra stycket, landets delegation."

Artikel 49

"Regeringsrepresentanlerna saml landsslyrenas och
landskapsstyrelsens representanter ha icke rösträtt i rådet.

I frågor, som angå tillämpningen av överenskommelser
mellan vissa länder, ha endast medlemmar från dessa länder rösträtt."

Artikel 55 "Regering. Färöarnas och Grönlands
landsstyren. Älands landskapsstyrelse, ministerrådet och medlem ha rätl alt
väcka förslag i rådet. Förslag skall beredas av utskott innan det slutbehandlas
inom rådet."

Artikel 58

"Vatje delegation svarar för utgifterna för sitt
dellagande i rådet.

Plenarförsamlingen.
eller efter plenarförsamlingens bemyndigande presidiet, fattar för varje
budgetär beslut om hur de gemensamma utgifterna skola fördelas mellan
delegationerna. Presidiet kan i särskilda fall fatta beslut om alt ändra denna
fördelning."

Artikel 60

"I Nordiska ministerrådet samarbeta de nordiska
ländernas regeringar.

Färöarnas och Grönlands landsstyren samt Älands
landskapsstyrelse deltaga i ministerrådels arbete.

Ministerrådet fattar beslut i den utsträckning som angives
i denna och andra överenskommelser mellan de nordiska länderna. Även i övriga samarbelsfrågor
svarar ministerrådet för samarbetet mellan de nordiska ländernas regeringar
och mellan regeringarna och Nordiska rådet."

Artikd 61

"Medlem av regering, landsstyre eller
landskapsstyrelsen kan i undantagsfall vid sammanträde företrädas av härtill befullmäktigad:
dock måste minst tre av länderna vara representerade av regeringsmedlemmar.

Varje land utser en regeringsmedlem med uppgift atl med
biträde av en ämbetsman svara för samordningen av nordiska samarbetsfrågor.

Ministerrådet bislås i sin verksamhet av ämbetsmannakommittéer
och av ministerrådets sekretariat."

Prop.
1983/84:24 12

Artikd
63

"Beslut
av ministerrådet är bindande för de särskilda länderna. Beslut i fräga som
enligt något lands författning kräver folkrepresentationens godkännande binder
dock icke detta land förrän folkrepresentationen godkänt beslutet. Erfordras
sådant godkännande, skall ministerrådet underrättas härom innan ministerrådet
fattar beslutet. Innan folkrepresentationens godkännande givits, är ej heller annal
land bundet av beslutet.

Av
ministerrådet fattat beslut är bindande för Färöarna, Grönland och Åland i den
mån de ansluta sig till beslutet i enlighet med självstyrelseordningarna."

II

Denna
överenskommelse skall ratificeras och ratifikationshandlingarna snarast möjligt
deponeras i Finlands ministerium för utrikesärendena som skall överlämna
bestyrkta kopior av överenskommelsen till de övriga fördragsslutande parterna.

Överenskommelsen
träder i kraft trettio dagar efler den dag då samtliga fördragsslutande parters
ratifikationshandlingar deponerats.

Till
bekräftelse härav har undertecknade befullmäktigade ombud i Reykjavik den 15
juni 1983 undertecknat denna överenskommelse i ett exemplar på danska, finska,
isländsk.a, norska och svenska språken, vilka samtliga texter äger samma
vitsord.

För
Danmarks regering: Christian Christensen

För
Finlands regering: Gustav Björkstrand

För
Islands regering: Matthias A. Mathiesen

För
Norges regering: Asbj0rn Haugslvedl

För
Sveriges regering: Svante Lundkvist

Norstedts Tryckeri, Stockholm 1983