Prop. 1983/84:26

Regeringens proposition

1983/84:26

om
särskilda sysselsättningsåtgärder för budgetåret 1983/84

beslutad
den 6 oktober 1983.

Regeringen
förelägger riksdagen vad som har upptagits i bifogade uldrag av
regeringsprotokoll för de åtgärder eller de ändamål som framgår av föredragandenas
hemställan.

På
regeringens vägnar OLOF PALME

ANNA-GRETA LEIJON

Propositionens
huvudsakliga innehåll

En huvudstralegi
i regeringens åtgärder mot arbetslösheten är all siödja svensk industri och
näringsliv. Devalveringen hösten 1982 utgjorde grunden. Den kompletterades med
ett investeringsprogram på ca 3 miljarder kr. inom energi-, transport- och
kommunikationsområdena. Arbetsmarknadspolitiken har lillförts närmare 20
miljarder kr. Inom denna ram har en kraftfull satsning skett på utbildningen
för industrins behov. Den s.k. flaskhalsutbildningen - vidareutbildning av
redan anställda - har vidgats till alt omfatta inle bara verkstadsindustrin
ulan hela industrisektorn. Beredskapsarbeten har i högre grad än tidigare förlagts
till näringslivet och 100 milj. kr. har avsatts för rekryteringsfrämjande
åtgärder riktade mol industrin. Byggsysselsättningen har stimulerats genom bl.a.
nämnda investeringsprogram och genom tidigareläggning av statliga
byggnadsobjekt.

De förslag som nu läggs
fram syftar till alt fullfölja satsningen på en näringslivsinriktad sysselsättningspoUtik.
De enskilda beredskapsarbetena avvecklas i nuvarande form och ersäus med
rekryteringsplatser inom näringslivet. Arbetsmarknadsutbildningen förstärks för
att möta näringslivets behov av arbetskraft. Nya datakurser startas i
gymnasieskolan. Statliga byggen tidigareläggs och byggande av samlingslokaler m.m.
startas. Totalt beräknas härigenom närmare 3000 personer inom byggnadsverksamheten
få sysselsättning under första halvåret 1984. Inom kort läggs också förslag om
ett program för underhåU, reparation och ombyggnad av bostäder. Vidare kommer
förslag att läggas om stimulans för energiinvesteringar genom bl. a. oljeersältningsprogram
för perioden efter år 1983.

Vidare
satsas yUeriigare 150 milj. kr. på kommunernas uppföljningsan-1 Riksdagen
1982/83. 1 saml. Nr 26

Prop.
1983/84:26

Prop. 1983/84:26 2

svar
vilket motsvarar ca 10000 nya ungdomsplalser för 16- och 17-åringar. Läriingsutbildningen
utvidgas med 2000 platser. Försvarels utbildningsresurser utnyttjas för att
inom arbetsmarknadsutbildningens ram ge ca I 300 arbetslösa ungdomar
yrkespraktik. Medel för ca 1 700 särskilda vuxenstudiestöd avsätts och
reserveras för arbetslösa. Folkhögskolekurser för arbetslösa startas med ca 1
500 jilatser och elt system för värvning av beredskapsarbete och utbildning
presenteras.

Elt
skyddsnät av samma karaktär som för 16- och 17-åringar föreslås för ungdomar i
åldrarna 18-19 år. Genom s.k. ungdomslag skall alla ungdomar i åldern 18-19 år
kunna erbjudas meningsfull sysselsättning i slället för atl vara hänvisad till
arbetslöshet och kontantstöd. Ungdomslag skall kunna startas hos statliga
myndigheter och landstingskommuner. Pritnär-kommunerna skall ha skyldighet: aU
genom ungdomslag fånga upp alla i åldern 18-19 år som inte kan få arbete eller
utbildning genom andra åtgärder. Under våren 1984 kan upp till 20000 ungdomar
komma alt omfattas av ungdomslagen.

För
statliga beställningar till den statliga servicecentralen i Gällivare (SIGA)
föreslås 5 milj. kr.

Prop.
1983/84:26 3

Uldrag
ARBETSMARKNADSDEPARTEMENTET PROTOKOLL

vid
regeringssammanträde 1983-10-06

Närvarande:
Statsminister Palme, statsråden Carisson, Feldt, Sigurdsen, Gustafsson, Leijon,
Hjelm-Wallén, Andersson, Rainer, Boström, Bodslröm, Göransson, Gradin, Dahl, R.
Carlsson, Holmberg, Hellström, Thunborg

Föredragande:
statsråden Leijon, Hjelm-Wallén, Gustafsson och Holmberg

Proposition
om särskilda sysselsättningsåtgärder för budgetåret 1983/84

Statsrådel
Leijon anför: I regeringsförklaringen för ell år sedan utfäste sig regeringen
att koncentrera sina krafter på alt lösa landels ekonomiska problem och att
bekämpa den snabbt stigande arbetslösheten. Förväntningarna om en
handlingskraftig politik som gav resultat var stora.

Regeringen
startade sitt arbete med att devalvera kronan. Därefter fortsatte regeringen
med ett offensivt investeringsprogram och med en kraftig satsning på
framförallt arbelsmarknadspolitiska åtgärder. Över 20 miljarder kr. har
satsals på sådana åtgärder.

Allvaret
i den ekonomiska krisen förra hösten kan knappast överskattas. Regeringen
deklarerade också öppet att det kan ta hela 80-talet innan krisen är
övervunnen. Det har nu gått ett år sedan kursen i den ekonomiska politiken
lades om. Redan nu syns de första positiva resultaten. I viss utsträckning är
dessa en följd av en internationell konjunkturuppgång men huvudsakligen bottnar
de i att den ekonomiska poUtiken ändrat fömtsättningarna för och förbättrat
del svenska näringslivets konkurrensbetingelser och framtidsmöjligheter.

Förutsättningar
har därmed skapats för en förbättring av sysselsättningsläget. Eftersläpningen
på arbetsmarknaden betyder emellertid att arbetslösheten kan komma alt ligga på
en mycket hög nivå ännu en tid.

De
förslag som nu presenteras är ett uttryck för regeringens beslutsamhet att
genom fortsatta sysselsältningsåtgärder bekämpa arbetslösheten. De visar också
regeringens vilja att hålla en fortsatt hög beredskap på arbetsmarknadspolitikens
område. Regeringen sätter kampen mot arbetslösheten som sin främsta uppgift.
Detta ställer emellertid stora krav på den ekonomiska polifiken i övrigt. Svåra
beslul måste fattas för att inte konkurrenskraften i den svenska ekonomin på
nytt skall försvagas. De resultat som hittills har uppnåtts visar att med en
fortsatt fast och konsekvent

Prop. 1983/84:26 , 4

politik
kan grunden läggas för tillväxt i ekonomin, full sysselsättning och fortsatt
reformarbete.

Det är av avgörande
betydelse för en god ekonomisk utveckling att budgetunderskottet hålls nere. Ell
ökal underskott och därmed ökad statlig upplåning tenderar alt, bl.a. genom
påverkan på räntenivån, leda till lägre investeringsnivå och större
prisökningar. Detta får negativa effekter för sysselsättningen.

Utvidgade arbetsmarknadspolifiska
åtgärder får därför inte resultera i en försämring av statens finanser.
Principen om att nya utgifter måste finansieras bör gälla för alla
utgiftsområden. De förslag som läggs fram i denna proposition fanns till en del
budgeterade under posten tillkommande utgiftsbehov, netto, i slalsbudgelen.
Därutöver måste åtgärder på andra områden bidra till finansieringen av
förslagen i dess helhet. Regeringen kommer senare att redovisa hur detta skall
uppnås.

Statsråden Leijon, Hjelm-Wallén,
Gustafsson och Holmberg utvecklar härefter närmare de åtgärder som hör tUl vederbörandes
ansvarsområde. Anförandena redovisas i underprotokollen för resp. departement.

Statsrådet
Leijon hemställer atl regeringen i en gemensam proposition förelägger riksdagen
vad föredragandena har anfört för de åtgärder och de ändamål som de har
hemställt om.

Regeringen
ansluter sig fill föredragandenas överväganden och beslutar att genom
proposition förelägga riksdagen vad föredragandena har anfört för de åtgärder
eller de ändamål som föredragandena har hemställt om.

Regeringen förordnar att
de anföranden och förslag som har upptagits i underprotokollen skall bifogas
propositionen som bilagorna 1-4.

Prop. 1983/84:26 Bilaga
I Arbetsmarknadsdepartementet 5

Bilaga
1

Uldrag
ARBETSMARKNADSDEPARTEMENTET PROTOKOLL

vid
regeringssammanträde 1983-10-06

Föredragande:
statsrådel Leijon

Anmälan
till proposition om särskilda sysselsättningsåtgärder för budgetåret 1983/84

Utvecklingen
på arbetsmarknaden

Under
första halvåret 1983 har svensk industri kraftigt kunnat öka sin export. I
volym ligger ökningen på ca 10 procenl, vilkel ligger något över de prognoser
som gjordes i kompletieringsproposilionen (prop. 1982/ 83; 150) i våras.
Produktionsökningen inom industrin ligger under första halvåret 1983 på 3
procent och kapaciletsutnytljandet har ökal inom flera branscher.

Den växande efterfrågan på
industrins produkter har företagen mött genom dels reduktion av lagren, dels
ökad produktion inom ramen för tillgänglig kapacitet. Antalet varsel om permitteringar
har minskat krafiigt och antalet nyanmälda lediga platser har ökal och ligger
klart över 1982 års nivå. Dessa tendenser tyder på alt vi mot slutet av året kan
vänta oss en uppgång i induslrisysselsältningen.

Under årets första åtta
månader har utbudet av arbetskraft ökat kraftigt. För att möta denna utveckling
har de arbetsmarknadspolitiska åtgärderna förstärkts. Hittills under år 1983
har således antalet personer som fått del av arbelsmarknadspolitiska åtgärder
legal väsentligt över 1982 års nivå, -1-23000 personer. Av denna ökning svarar
beredskapsarbetena för 16000.

Antalet sysselsatta enligt
arbetskraftsundersökningama har hittills ökat med 6000 personer. Den snabbaste
tillväxten redovisas inom privata tjänstesektorn (-1-16000). Genom i första
hand en ökad omfallning av beredskapsarbeten har också den offentliga sektorn
vuxit (-1-13000), medan övriga sektorer redovisar negativ
sysselsättningsutveckling. För industrins del kan konstateras alt nedgången i antalel
arbetstillfällen har bromsals upp (-7000).

Även under hösten 1983
kommer de arbetsmarknadspolitiska åtgärderna atl ligga över 1982 års nivå. Fr.o.m.
september månad i år har arbetsmarknadsstyrelsen (AMS) kraftigt ökat
omfattningen av beredskapsarbeten. Samtidigt börjar det slöd för tidigareläggning
av fasta jobb i kommunerna och landstingen som riksdagen beslutade om i årets kompletleringspropo- tl Riksdagen I983IS4. I sand. Nr
26

Prop. 1983/84:26 Bilaga
I Arbetsmarknadsdepartementet 6

sition
att ge effekt. Under hösten kommer också induslrisysselsättningen att
successivt stabiliseras och tillväxten inom privata tjänstesektorn kan förväntas
fortsätta. Sammantaget irinebär detta alt vi under andra halvåret

1983 bör
kunna räkna med en relativt positiv utveckling av antalet syssel

satta.

När
det gäller våren 1984 är, sotn jag också framhöll i kompletterings-propositionen,
utvecklingen svår alt bedöma. Del finns dock mot bakgrund av de tendenser som
kan sktinjas idag anledning tro alt utbudet av arbetskraft kommer atl ligga
kvar på en fortsatt hög nivå. Samtidigt bör vi kunna räkna med en tillväxt i antalel
sysselsatta, främst inom den privata tjänstesektorn men även inom industrin och
i kommunerna.

Även
om det således finns flera positiva tendenser räknar jag med atl de arbetsmarknadspoUtiska
åtgärderna måsle ligga på en hög nivå även våren

1984 för att vi skall
kunna ta tillvara det ökade arbetskraflsutbudet och

komma tillrätta med den höga arbetslösheten. Dessutom behöver åtgärder

na ändra inriktning så att de bättre kan siödja en industriell expansion samt

vara effektivare i kampen mol ungdomsarbetslösheten och motverka lång

tidsarbetslöshet. I åldersgrupperna 18-19 år är arbetslösheten oaccepta

belt hög, 10 procent andra kvartalet 1983. Bland flickorna låg arbetslöshe

ten över 10 procent. Vi har också under de senaste åren fått en utveckling

mol allt längre arbetslöshetstider. Antalet utförsäkrade från de erkända

arbetslöshetskassorna och det kontanta arbetsmarknadsstödet (KAS) har

ökat snabbt. Under första halvåret 1983 ulförsäkrades således 14700 per

soner. Regeringen har därför beslutat att arbetslösa under 60 år som

riskerar utförsäkring skall, om inle synnerliga skäl föreligger, anvisas ett

beredskapsarbete om de begär del.

Byggvolymen har under de
senaste åren legat på en i stort sett oförändrad nivå. Detla har inneburit växande
problem för byggnadsarbetarna. Teknisk utveckling, rationaliseringar och ökad
produktivitet har medverkat till alt antalet arbetstillfällen minskal. Under
den gångna vintern var över 11 procent av byggnadsarbetarna arbetslösa.
Länsarbetsnämndernas prognoser visar på än dystrare tal för kommande vinter.
Regeringen har tidigare idag med utnyttjande av finansfullmakten beslutat tidigarelägga
statliga investeringsprojekt. Vidare kommer bostadsminislern inom kort att
lägga fram ett förslag till program för underhåll, reparation och ombyggnad
inom bostadssektorn. Enligt planerna kommer senare under hösten ett förslag att
läggas fram om åtgärder för atl stimulera energiinvesteringarna bl.a. genom del
fortsatta oljeersättningsprogrammel för perioden efter år 1983. Trots de
insatser jag här har nämnt torde det i vissa regioner vara realistiskt atl
räkna med en långsiktig minskning av antalet sysselsatta inom
byggnadsverksamheten.

Den
genomsnittliga arbetstiden som sjönk markant under 1970-talet har sedan år 1980
ökat någol för kvinnor och sedan år 1981 även för män. Dessa tendenser till
ökat arbetstid hänger sannolikt samman med bl. a. del

Prop.
1983/84:26 Bilaga 1 Arbetsmarknadsdepartementet 7

kärvare
ekonomiska läget för enskilda hushåll. I en nyligen genomförd undersökning
redovisas att närmare 30 procent av de heltidsanställda kvinnorna önskar
kortare veckoarbetstid. Samtidigt önskar var sjunde hehidsarbelande man avkorta
sin arbetstid. Skälen till alt de inle har kunnat förverkliga detla önskemål är
vitt skiftande. Ett skäl som inte alltför sällan aktualiseras är arbetsgivarens
motstånd. Jag vill någol uppehålla mig vid denna fråga och då i synnerhet vad
gäller de statliga myndigheterna.

Genom lagar, förordningar
och kollektivavtal har den enskilde rätl till förkortad arbetstid för bl.a.
vård av minderåriga barn, studier m.m. Sedan år 1980 regleras möjligheterna
till nedsatt arbetstid för statsanställda genom den s.k. deltidsförordningen
(SFS 1980:50). I denna sägs bl.a. atl deUidsarbete får anordnas på den
enskildes begäran om verksamheten medger det. I förordningen erinras samtidigt
om behovet av alt myndighetens uppgifter fullgörs på ett riktigt sätt och att
utrustning och arbetslokaler utnyttjas rationellt.

Beslämmelserna
i deltidsförordningen ger myndigheterna möjlighet att ha en generös inställning
till den enskildes önskemål om deltid. Efter samråd med civilministern anser
jag inte att del f. n. föreligger behov av att ändra gällande bestämmelser, men
jag viU understryka värdet av att myndigheterna i positiv anda prövar
ansökningar om deltid. Även om den anställde inte har barn under viss ålder
eller inle skall studera kan han eller hon ha angelägna motiv för atl vilja
begränsa sin arbetstid. Självfallet måste även i fortsättningen den anställdes
intressen vägas mot kraven på atl verksamheten bedrivs effektivt.

En
annan fråga är möjligheterna till tjänstledighet. Även här har myndigheterna atl
i hög grad själva bedöma de anställdas ansökningar när del gäller
tjänstledighet för arbete utanför den statliga sektorn. Med de stora strukturella
förändringar vi kan se framför oss inom både den offentliga sektorn och
näringslivet bör en generös attityd finnas till fidsbegränsad tjänstledighet
för att pröva nya arbetsuppgifter t.ex. arbete utanför den statliga sektorn
eller start av egen verksamhet. Jag vill i del sammanhanget erinra om att det
trygghetsavtal som väntas träda i kraft på det statliga området den 1 januari
1984 innehåller beslämmelser om tjänstledighet som kan underlätta omställningar
vid övertalighel.

Åtgärdernas
inriktning

En
utgångspunkt för de förslag som läggs fram är atl alla unga under 20 år ska få
meningsfull sysselsättning. En annan utgångspunkt är att stödja näringslivets
rekrytering.

AMS
disponerar för innevarande budgetår totalt 4,8 miljarder kr. för beredskapsarbeten.
Uttryckt i sysselsättningsdagar motsvarar detla ca 10

Prop. 1983/84:26 Bilaga 1
Arbetsmarknadsdepartementet 8

miljoner dagar. Hittills har kommunerna svarat för en stor
del av ungdomarnas introduktion i arbetslivet via beredskapsarbetena. När nu
näringslivets ekonomiska förulsättnitigar har kraftigt förbättrats bör det ha
goda möjligheter att ta större ansvar för bl.a. ungdomarnas inträde på arbetsmarknaden.

Jag kommer därtor att föreslå att de enskilda
beredskapsarbetena i nuvarande form avskaffas och ersätts med s.k.
rekryteringsplatser. Genom dessa platser stimuleras del enskilda näringslivet
att tidigarelägga sina anställningar och ta tillvara den arbetsvilja som finns
hos de arbetssökande. Stödformen bör stå öppen för arbetslösa över 18 år. 1
första hand skall emellertid ungdomar och långlidsarbetslösa prioriteras.

Rekryteringsstödet, som föreslås ulgå med 50% av den
totala lönesumman, skall givelvis utgå endasl för arbetslösa som anvisas av
arbetsförmedlingen. Till skillnad från vad som gäller för beredskapsarbeten
skall det dock inle behöva vara fråga om arbetsuppgifter utanför den ordinarie
produktionen. Jag räknar med alt vi genom det nya stödet under våren 1984 skall
kunna komma upp i en ålgärdsvolym som ligger högre än vad vi hade under våren
1983. Härtill kommer effekter av de s. k. ungdomslagen somjag strax återkommer
till.

För riksdagens kännedom vill jag vidare nämna atl
regeringen efter samråd med arbetsmarknadens parter har beslutat om den
huvudsakliga användningen av de 100 milj. kr, som riksdagen i våras anvisade
för att främja industrins rekrytering. 10 milj. kr. har avsatts för
ungdomsprojekt. Vidare har 10 milj. kr. avsatts för jämställdhetsprojekt och 50
milj. kr. för regionalt förankrade aktiviteter med syfte att stödja industrins
rekrytering, information om industrin m.m. 5 milj. kr. har reserverats för
specialinsatser för att lösa svårare rekryteringsproblem. Vidare skall 4 milj.
kr. användas för intensifierade kartläggnings-, planerings- och stödinsatser i
samband med den s.k. flaskhalsutbildningen samt 1,5 milj. kr. till en uppfinnartävling
på grundskolans högstadium - Finn Upp -85. Slutligen har 265 000 kr. avsatts
för en studie av verkstadsindustrins rekryteringsbehov. Totalt har således
drygt 80 milj. kr. intecknats. Under behandling finns projektförslag som totalt
omfattar ca 30 milj. kr.

Den tekniska utvecklingen och de strukturella
förändringarna inom både näringslivet och den offentliga sektorn ställer nya
krav på både de anställdas och de arbetssökandes yrkeskunskaper. Del är därtor
angelägel all söka vidga volymen inom arbetsmarknadsutbildningen eftersom
yrkesutbildning visat sig vara en effektiv väg till arbete.

Jag kommer därför atl föreslå att
arbetsmarknadutbildningen utökas från nuvarande 125000 deltagare till ca
132000. Utbildningar i datateknik och elektronik bör därvid prioriteras. Vidare
bör verksamheten med "starta egel kurser" utvidgas.

En sådan utvidgning av arbetsmarknadsutbildningens
kapacitet är synnerligen angelägen och kostnaderna härför kan beräknas till
234 milj. kr..

Prop. 1983/84:26 Bilaga
1 Arbetsmarknadsdepartementet 9

inkl.
utbildningsbidrag och medel för investeringar. Härtill kommer totalt 37 milj.
kr. för arbetsmarknadsutbildning inom försvaret som jag strax återkommer till.
Den inriktning av utbildningsverksamheten som förordas stämmer väl överens med
de insatser som nu görs för den s.k. flaskhalsut-bildningen inom industrin, som
riksdagen beslutade om efler förslag i kompletteringspropositionen i våras.

För atl aktivt siödja
ungdomarna har insatserna inom det reguljära utbildningssystemet byggts ut
kraftigt. Kommunerna har genom tidigare regeringsbeslut fåll möjligheter att
anordna särskilda kurser för arbetslösa inom kommunal vuxenutbildning (komvux)
och atl därvid överskrida tilldelade resursramar. Härigenom beräknas ca 11 000
arbetslösa kunna erbjudas utbildning under budgetåret. Enligt vad jag har
erfarit avser chefen för utbildningsdepartemenlel all inom kort föreslå
regeringen att 50 milj. kr. får användas för en särskild insats för arbetslösa.
Detta belopp motsvarar ungefär 1 700 särskilda vuxenstudiestöd under elt helt
år.

Från
den 1 juli 1983 gäller elt delvis nyll och sammanhållet syslem för kommunernas
uppföljningsansvar för 16- och 17-åringar. Detta uppföljningsarbete har på ett
markant sätt bidragit till att begränsa arbetslösheten i dessa åldrar. För ungdomsplalser
m.m. har tidigare anvisats 266 milj. kr. För alt möjliggöra för kommunerna atl
erbjuda en ungdomsplals till alla ungdomar som behöver en sådan kommer ytteriigare
150 milj. kr. alt ställas till skolöverstyrelsens disposition. Del motsvarar ytteriigare
ca lOOOO platser. Härigenom ställs resurser till förfogande så alt samtliga ungdomar
i åldern 16—17 år som saknar arbete eller utbildning kan få en ungdomsplats.

För
många ungdomar har lärlingsutbildning visat sig vara ett bra alternativ till
mer bunden undervisning. Mol denna bakgmnd läggs förslag så alt denna
utbildning kan vidgas med 2000 platser. Jag vill i detla sammanhang särskilt
framhålla vikten av atl flickornas andel i lärlingsutbildningen ökas.

I motsats till 16- och 17-åringarna
har ungdomarna i åldern 18-19 år f n. en mycket hög arbetslöshet. Även om de
föreslagna rekryleringsplatserna kan väsentligt underiätta för dessa ungdomar
all få arbete kommer ytterligare åtgärder alt fordras.

Inom försvarets civila
delar finns en rad yrkesområden företrädda. Regeringen har tidigare idag i
skilda beslut uppdragit åt arbetsmarknadsstyrelsen, överbefälhavaren och civilförsvarsslyrelsen
att starta yrkesförberedande praktik på ett 20-lal orter. Yrkespraktiken bör
kunna anordnas av både militära och civilförsvarsmyndigheter. Arbetslösa
ungdomar i åldrarna 18-24 år bör här kunna få praktik och utbildning på ett
stort anlal yrkesområden. Det kan gälla bl.a. skogs- och miljövård, verkstad,
förrådsverksamhet, bibliotek, kök, foto, transportverksamhet och brandskydd. Både
kvinnor och män bör anvisas till denna form av utbildning. Jag räknar med att
upp till I 300 ungdomar skall få en inkörsport till ett yrkesområde som kan
intressera dem.

Prop.
1983/84:26 Bilaga 1 /Vrbetsmarknadsdepartementet 10

Chefen
för utbildningsdepartententet kommer att föreslå åtgärder för atl stimulera
kommunerna att inrätta 825 nya intagningsplalser i högre specialkurser på
dala- och mikroelektronikområdet inom gymnasieskolan under våren 1984. Inom
folkhögskolorna har antalet platser utökats med ca 1 500 för att på det sättet
ge arbetslösa värdefull utbildning. Genom dessa två åtgärder skapas ca 2300
utbildningsplatser för i första hand 18- och 19-åringar.

Även med de nämnda
åtgärderna är del enligt min mening nödvändigt alt vidta ytteriigare åtgärder
för 18- och 19-åringarna. Det är en allmän uppfattning bland ungdomarna själva
och deras föräldrar att del inte är bra för unga människor att möta
vuxenvärlden "med pengar på fickan" utan krav på egna arbetsinsatser.
Skall vi klara detta behövs det okonventionella grepp vid sidan av de mer
beprövade arbelsmarknadspolitiska medlen. Jag kommer därför att förorda alt ett
system med kommunal skyldighet att ordna arbeten för 18- och 19-åririgar kommer
fill stånd. Dessa s.k. ungdomslag skall kunna anordnas hos stal, kommun och
landstingskommun samt ersätta beredskapsarbetena för nämnda åldersgmpp.
Ungdomslagen skall utgöra en åtgärd som arbetsförmedlingen kan sätta in när
andra arbelsmarknadspolitiska insatser är uttömda. För atl underiätta för kommunerna
alt uppfylla skyldigheten alt sötja för 18- och 19-åringarnas sysselsättning
bör arbetsförmedlingen först pröva att anordna ungdomslag hos stal och
landstingskommun. De Eirbetsuppgifter som tas fram skall ligga utanför den
beslutade budgeten. Den huvudman som anordnar ungdomslag bör få ersättning av slaten
för sina kostnader.

Förslaget
om ungdomslag innebär att "arbetslinjen" genomförs fullt ul. Ingen
ungdom i den aktueUa gruppen skall erhålla ekonomiskt slöd frän samhället utan
att göra en arbetsinsats. Ersättning bör utgå enligt gällande beredskapsavtal
och träda i stället för vad som idag utgår i form av KAS eller kassaersättning.
Genom ungdomslagen kommer KAS för 18- och 19-åringar inte alt behöva utnyttjas.
Jag räknar med att upp till 20000 ungdomar under våren 1984 kan komma att
omfattas av ungdomslagen.

Det har visat sig alt
värvning av beredskapsarbete och utbildning varit ett effektivt arbetsmarknadspolitiskt
medel särskilt för ungdomar. Omfattningen har emellertid varit begränsad p.g.a.
gällande regelsystem. Som grund för ett särskilt avtal mellan arbetsmarknadens
parter föreslås elt särskilt statsbidrag för kombination av utbildning och beredskapsarbete.

AMS
har för delta budgetår fått 10 milj. kr. för aU fillfälligt anställa extra förmedlare.
AMS har utnylljat medlen pä så sätt att 150 personer under hösten förstärker
arbetsförmedlingarna. Med beaktande av de insatser jag här förordat bl.a. rekryleringsplatserna
bör förmedlingarna under våren 1984 ges medel för atl kunna behålla en sådan personalförslärkning.
Kostnaderna härför beräknas till 10 milj. kr.

Under
vintern 1982/83 uppgick arbetslösheten i byggnadsarbetarnas arbetslöshetskassa
till drygt 11 procent. Regeringen beslutade redan i våras

Prop. 1983/84:26 Bilaga
1 Arbetsmarknadsdepartementet 11

om
tidigareläggning av statliga byggnadsobjekt, slöd till samlingslokaler m. m.
Totalt handlade det om en byggnadsvolym på knappt 1,5 miljarder kr. De
bedömningar som nu kan göras pekar på att arbetslösheten inom byggsektorn
vintern 1983/84 kan komma att ligga över den gångna vinterns nivå.

För att motverka en sådan
utveckling har regeringen tidigare idag med utnyttjande av finansfullmakten
beslutat om ytterligare stimulansåtgärder för byggarbetsmarknaden. Statliga
byggnadsobjekt för totalt 500 milj. kr. tidigareläggs. Vidare avsätts 52 milj.
kr. för att genomföra bl.a. vissa angelägna'turisfinvesteringar som
beredskapsarbete. Härutöver föreslår bostadsministern vidgade ramar för stöd till
samlingslokaler och boendemiljöbidrag med 140 milj. kr. För stöd till
bostadsområden med stor andel oulhyrda lägenheter föreslås att 25 milj. kr.
avsätts och för samlingslokaler för trossamfund och restaurering av Strängnäs
domkyrka föreslår civilministern att totalt 14 milj. kr. anvisas.

Totalt
beräknas de föreslagna åtgärderna under första halvåret 1984 ge 2600-3000
arbetstillfällen. Hämlöver kommer inom kort alt läggas förslag om ett program
för underhålls-, reparations- och ombyggnadsverksamhet inom bostadssektorn.
Vidare kommer förslag om åtgärder för alt sfimulera energiinvesteringarna, bl.a.
genom det fortsatta oljeersättnings-programmet för perioden efter år 1983. Även
dessa insatser kommer att positivt påverka byggsysselsättningen underförstå
halvåret 1984.

B
1. Arbetsmarknadsservice

För
innevarande budgetår disponerar AMS 10 milj. kr. för tillfälliga personalförslärkningar
inom arbetsförmedlingen (prop. 1982/83:100 bil. 12, AU 21, rskr 228). Medlen
räcker till ca 80 helårsanställda. AMS har disponerat medlen så att ca 150
arbetsförmedlare har anställts för andra halvåret 1983. AMS har dessutom fått
medel för viss tillfällig förstärkning av arbetsförmedlingen i Malmfälten och
varvsorterna Malmö och Uddevalla, (prop. 1982/83:120 bil. 4, AU 24, rskr 305
och prop. 1982/83:147, AU 26, rskr 385). Vidare har regeringen tilldelat AMS 4
milj. kr. för intensifierade insatser för vidareutbildning av redan anställda,
den s.k. flaskhalsutbildningen.

I skrivelse den 2
september 1983 har AMS hemställt om ytteriigare 10 milj. kr. för att under
första halvåret 1984 kunna behålla den personal som annars måste lämna verket
vid årsskiftet. Enligt AMS behövs denna personal för all arbetsförmedlingen på
ett effektivt sätt skall kunna underlätta och snabbt tillgodose den
personalrekrytering som väntas inom näringslivet.

Som
jag inledningsvis har anfört beräknas den väntade konjunktumppgången innebära
en ökad efterfrågan på arbetskraft från näringslivets sida. För atl snabbi
kunna möta denna efterfrågan och därigenom motverka de

Prop. 1983/84:26 Bilagal
Arbetsmarknadsdepartementet 12

allt längre arbelslöshetstiderna är det av största vikt atl
arbetsförmedlingen har erforderliga personalresurser. Med hänsyn härtill och
till de åtgärder som föreslås, bl.a. rekryteringsplatser, anser jag att det är
motiverat att en sådan tillfällig förstärkning av arbetsförmedlingen som gjorts
under hösten 1983 även får göras under det första halvåret 1984. Jag föreslår
därför atl AMS tilldelas de begärda medlen.

Med
hänvisning till vad jag nu har anfört hemställer jag alt regeringen föreslår
riksdagen

att till Arbelsmarknadsservice för budgetåret 1983/84
under tionde huvudtiteln utöver i prop. 1982/83:100 bil. 12, prop. 1982/83:120
bil. 4 och prop. 1982/83:147 bil. 1 upptagna medel, anvisa ett förslagsanslag
av lOOOOOOO kr.

B 2. Arbetsmarknadsutbildning

I skrivelse den 2 september 1983 har AMS - mot bakgrund av
betydelsen att i aktuellt arbetsmarknadsläge hålla en hög volym inom
arbetsmarknadsutbildningen - föreslagit att antalet deltagare i
arbetsmarknadsutbildningen under innevarande budgetår höjs från nuvarande
125000 till 132000 och att denna utökning skall ske genom alt de av SÖ särskilt
anordnade AMU- kurserna utvidgas. Därutöver har AMS hemställt om ytterligare
medel under innevarande budgetår för alt kunna genomföra redan planerad
utbildning för 125000 deltagare ot;h för vilka de tidigare av AMS och SÖ
beräknade kurskostnaderna visat sig alltför låga. Sammantaget har AMS beräknat
att det behövs ylterligan; 220 milj. kr. för kurskoslnader. Vidare har AMS
hemställt om ytterligare 25 milj. kr. under anslaget B 8. Arbetsmarknadsverket:
Inköp för arbetsmarknadsutbildning till investeringar bl.a. inom det
datatekniska områcJet.

Jag delar
AMS uppfattning att arbetsmarknadsutbildningen bör bibehållas på en hög nivå
och om möjligl även öka något. Jag tror också detta är möjligt mot bakgrund av
att AMS för föregående budgetår redovisat ett utfall om 130000 deltagare. Del
är vidare väsentligt alt arbetsmarknadsutbildningen tillförs resurser så att
både arbetslösas behov av grundläggande yrkesutbildning och industrins behov av
fortbildning av redan anställda kan tillgodoses. Enligt mina beräkningar kan
dessa krav tillgodoses genom atl arbetsmarknadsutbildningen tillförs
ytterligare 180 milj. kr., varav 60 milj, kr. utgör medel för fortbildning av anslällda
i syfte atl motverka s. k. flaskhalsproblem inom industrin. Angående invesleringar
återkommer jag under anslaget B 8. Arbetsmarknadsverket: Inköp för
arbetsmarknadsutbildning.

Med den av
mig nu förordade ökningen av medel för kurskostnader för de särskilt anordnade AMU-kur;,erna
förutsätter jag atl utbildning kan erbjudas inom det datatekniska och
elektroniska området med inriktning

Prop.
1983/84:26 Bilagal Arbetsmarknadsdepartementet 13

mol
såväl industri som handel, kontor och småförelag. Jag anser det vidare angeläget
att AMS utvidgar antalet kurser av typen "starta eget". I den mån
arbetsmarknadsutbildningens egna resurser vid AMU-center inle räcker fill, bör
aktuella utbildningar kunna köpas.

Som
jag tidigare har nämnt har AMS fått 4 milj. kr. för alt intensifiera insatserna
i samband med den s.k. flaskhalsulbildningen inom industrin. Jag vill här
betona alt denna utbildningsinsats inle får hindras av t.ex. brist på färdiga
läroplaner. Provisoriska sådana får tillämpas efter beslul av kursstyrelserna.

Somjag
nyligen har anfört är arbetsmarknadslägel särskilt besvärligt för ungdomar.
Många ungdomar har också brislande utbildning och saknar erfarenhet av
arbetslivet. Som en åtgärd för att underlätta för dessa ungdomar atl la steget
ut på arbetsmarknaden har jag efler samråd med försvarsministern funnit det
möjligt att utnyttja utbildningskapacitet inom försvaret. Jag vill för
riksdagens kännedom meddela att regeringen tidigare denna dag beslutat att
arbetsmarknadsstyrelsen på försök skall kunna köpa utbildning inom det
militära försvaret och civilförsvaret för atl erbjuda ungdomar yrkesförberedande
praktik. Denna verksamhet skall inte ersätta befintlig personal eller påverka
normal personalrekrytering. Köpen skall följa de regler som AMS normalt
tillämpar vid köp av utbildning.

Syftet
med den yrkesförberedande praktiken är att ge arbetslösa ungdomar utbildning
och praktisk erfarenhet av olika civila yrkesområden inom försvaret samt vissa
yrkesområden inom civilförsvarsstyrelsen. Delta innebär atl resurser inom
ifrågavarande myndighet i form av bl.a. lokaler och materiel skall kunna
utnyttjas effektivare samtidigt som utbildningen bör leda till bättre
möjligheter för ungdomarna att falla beslut om yrkesval.

Den yrkesförberedande
praktiken skall ses mot bakgrund av den särskilt svåra situation som råder för
18- och 19-åringar och i första hand erbjudas de ungdomar i denna åldersgrupp
som inte kan få ett arbete på den öppna arbetsmarknaden. Även åldersgruppen
20-24 år skall kunna komma ifråga i mån av plats.

Yrkespraktiken
kommer atl innehålla bäde teoretiska och praktiska moment med tonvikt på de
praktiska. Exempel på områden som kan komma ifråga är skogs- och miljövård,
sjukvård, verkstad, förrådsverksamhet, bibliotek, kök, foto,
transportverksamhet och brandskydd. Deltagarna skall anvisas av
arbetsförmedlingen och erhålla utbildningsbidrag under den tid- som
utbildningen varar. De militära myndigheterna skall ersättas för kurskostnaden
med 100 kr. per utbildningsdag och deltagare. För försöksmyndigheter inom
civilförsvaret ulgår motsvarande ersättning med 150 kr. Under praktikperioden
som följer på utbildningen inom civilförsvaret ulgår ersättning med 50 kr. per
utbildningsdag och elev.

Försvarsmyndigheterna
svarar för kursernas uppläggning och genomförande och skall också i erforderiig
utsträckning bidra med handledare.

Verksamheten
skall omfatta högst ca I 300 platser vid elt 20-tal orter i n Riksdagen
1983/84. I saml. Nr 26

Prop.
1983/84:26 Bilagal Arbetsmarknadsdepartementet 14

landet.
Rekryteringen bör ske så alt eleverna i normalfallet kommer att ha
pendlingsavstånd till dessa orter. Utbildningen skall påbörjas snarast möjligt
och pågå till den 30 juni 1984, utom belräffande praktiktjänstgöringen som
följer på utbildningen inom civilförsvaret. Denna del skall i sin helhet vara
avslutad den 31 december 1984,

Denna
insats innebär en utvidgning av nuvarande verksamhet inom arbetsmarknadsutbildningen
och kostnaden kan beräknas till 37 milj. kr., varav 18 milj. kr. för
utbildningsbidrag.

För
alt bl.a. effektivisera ungdomsinsalserna kommer jag vidare under anslaget B 4.
Sysselsättningsskapande åtgärder alt föreslå en ny möjlighet för
arbetsförmedlingen att erbjuda beredskapsarbete i kombination med utbildning.

Koslnaderna
för utbildningsbidragen beräknar jag rymmas inom ramen för redan anvisade
medel.

Med
hänvisning till vad jag nu har anfört hemställer jag alt regeringen föreslår
riksdagen

atl
till Arbetsmarknadsutbildning för budgetåret 1983/84 under tionde huvudtiteln ulöver
i prop. 1982/83:100, bil. 12, prop, 1982/83: 120, bU. 4, prop. 1982/83: 130, bil.
5, prop. 1982/83: 147, bil. I och prop. 1982/83: 1.50, bil. 3, upptagna medel
anvisa ett reservationsanslag av 199000000 kr.

B
4. Sysselsättningsskapande åtgärder

AMS
har i skrivelse den 7 juli 1983 redovisat sin bedömning av behovet av särskilda
insatser för att stödja byggverksamheten under kommande vinter. Skrivelse i
denna fråga och andra sysselsättningsskapande insatser har också kommit in från
ett flertal organisationer och kommuner. AMS anser att byggnads- och
anläggningsarbeten för ca I 500 milj. kr. skulle behöva tidigareläggas - utöver
de tidigareläggningar som regeringen beslutat om under våren 1983 - för att
begränsa arbetslösheten bland byggnadsarbetarna till en nivå jämförbar med
januari 1983. Jag vill för riksdagen ge till känna att regeringen, med
utnyttjande av den av riksdagen beviljade finansfullmakten (prop. 1982/83:150, bU.
I, FiU 50, rskr 392), genom beslul denna dag tidigarelagt statliga
investeringsobjekt för ca 500 milj. kr. saml avsatt 52 milj. kr. för all
möjliggöra vissa beredskapsarbeten. Projekten har valls ut så alt de ger
sysselsättning under innevarande vinter. Vidare har de sysselsäitnings.svagasie
regionerna prioriterats. Vid bedömning av insatsernas regionala fördelning har
även effekterna av andra insatser t.ex. för Norrbottens län beaktats.
Tillsammans med förslag till särskilda insatser som bostadsminislern och
civilministern senare i dag kommer atl redogöra för kan sysselsättningseffekten
inom byggnadssektorn av dessa åtgärder beräknas till 2 600—3 000
arbetstillfällen under första

Prop.
1983/84:26 Bilaga 1 Arbetsmarknadsdepartementet 15

halvåret
1984 och en byggvolym om ca 1000 milj. kr. Sysselsättningseffekten är således
i nivå med vad AMS har föreslagit.

Vidare
kommer bostadsministern inom kort atl presentera förslag som rör underhåll,
ombyggnad och reparation inom bostadssektorn. Inom energipolitiken kommer
förslag att läggas fram om bl. a. det fortsatta oljeersättningsprogrammel.
Dessa insatser kommer att positivt påverka byggsysselsättningen redan kommande
vinter.

I
skrivelse den 2 september 1983 har AMS redovisai behov av ökade
arbetsmarknadspolitiska insatser bl. a. för alt främja näringslivets rekrytering
av personal.

Jag
delar AMS uppfattning att behovet av sysselsättningsskapande ål-gärder är lika
stort som under föregående budgetår. Jag kommer i del följande alt förorda att
ett på näringslivet inriktat rekryteringsstöd införs som ersättning för
enskilda beredskapsarbeten i dess nuvarande form. Vidare tar jag upp
möjligheten alt inom turistsekiorn m.m. utföra vissa beredskapsarbeten saml
förordar alt ell syslem med beredskapsarbete varvat med utbildning införs.

Beredskapsarbeten

För
riksdagens kännedom vill jag meddela atl regeringen med utnyttjande av den av
riksdagen beviljade finansfullmakten tidigare denna dag beslutat avsätta 52
milj. kr. för beredskapsarbeten av investeringskaraktär inom bl.a.
turistnäringen. AMS ges i uppdrag att inventera och välja ut projekt varefter
dessa underställs regeringens prövning. Jag beräknar att det på detla sätt
skapas närmare 300 arbetstillfällen under våren 1984.

AMS
har förordat att elt förhöjt lilläggsbidrag under sex månader skall kunna utgå
för kommunala vatten- och avloppsarbelen. Jag är inle beredd att tillstyrka
förslaget men vill samtidigt framhålla atl sådana arbeten kan utföras som
beredskapsarbeten. Vid bedömning av skilda investeringsarbeten bör möjligheten
atl skapa sysselsättning genom nämnda typ av arbeten beaktas.

I kompletieringsproposilionen
anmälde jag alt det inom regeringskansliet pågick en översyn av de gällande
bestämmelserna för beredskapsarbete och arbetsmarknadsutbildning i syfte atl
underlätta en kombination av dessa åtgärder. Bakgrunden till denna översyn var
dels hinder av administrativ art, dels elt anlal skrivelser i denna fråga.

AMS
har vidare i skrivelse den 25 mars 1983 bl.a. hemställt om möjligheter att
varva arbete och utbildning för flyktingar i syfte all underlätta såväl
språkinlärning som anpassning till svensk arbetsmarknad.

Mot bakgrund av vad jag
anförde i kompletieringsproposilionen anser jag det myckel väsentligt att en
kombination av beredskapsarbete och utbildning kan komma till stånd. Del är
därvid även viktigt att detta kan ske på ett för arbetsförmedlingen
lätthanterligt och smidigt sätt. Det skulle enligt min uppfattning vara till
fördel om beredskapsarbete varvat med

Prop.
1983/84:26 Bilagal Arbetsmarknadsdepartementet 16

utbildning kunde hanteras som en enhetlig åtgärd till
vilken arbetsförmedlingen kan anvisa en arbetssökande.

Jag föreslår därtor atl del inom den kommunala sektorn får
anordnas en ny form av beredskapsarbete i kombination med utbildning. Åtgärden
skall riktas till arbetslösa som har behov av både utbildning och
arbetslivserfarenhet. I beredskapsarbetet bör utbildning ingå i
storleksordningen 20-50 procenl av full arbetstid. Deltagaren kommer alt ha
samma anställningsform som vid ett vanligt beredskapsarbete och uppbära lön
från arbetsgivaren.

I denna nya form av beredskapsarbete är det inte rimligt atl
begära atl arbetsgivaren skall vara beredd att betala en lön som uppgår till
samma belopp som vid vanligt beredskapsarbete. Med hänsyn till alt utbildningsinslag
ingår i beredskapsarbetet är det tvärtom naturligt att en sammanvägning sker
mellan de delar som idag ersätts med lön resp. utbildningsbidrag. Enligt min
mening är det å andra sidan från den enskildes synpunkt angeläget att
ersättningen inte varierar under perioden.

Den ersättning som betalas ul vid beredskapsarbeten besläms
i särskilda kollektivavtal. En förutsättning för atl den nya formen av
beredskapsarbete skall kunna komma till stånd är således att nya avlal sluts
för just dessa arbeten. Som grund för ett sådanl avtal förordar jag alt
statsbidrag får ulgå med 60 procenl av avtalsenlig lön för beredskapsarbete
utan särskilda utbildningsinslag.

Utbildningsdelen anordnas normalt inom
arbetsmarknadsutbildningens ram. Därvid kommer vissa kostnader atl belasta
anslaget B 2. Arbetsmarknadsutbildning. Något hinder för att anordna
utbildningen genom annan utbildningsanordnare bör inte föreligga. Kostnaderna
för beredskapsarbete i kombination med utbildning bör rymmas inom de givna
anslagsramarna.

Rekryteringsplatser

AMS har som tidigare nämnts hemställt alt enskilda
beredskapsarbeten ersäUs med en ny form av rekryteringsstöd. Bakgrunden till
AMS förslag är uppfattningen alt del i nuvarande konjunkturfas och med den
utveckling som väntas under det närmaste året är fördelaktigt om de sysselsättningsskapande
insatserna i största möjliga utsträckning kan ges en sådan utformning atl de
underlättar rekryteringen av arbetskraft till industrin och näringslivet i
övrigt.

Rekryteringsstödet föreslås omläUa hela det enskilda
näringslivet och ulgå vid såväl tillsvidare-, visstids- som provanställning som
står i överensstämmelse med lag och gällande avtal. Dock kan det för vissa
klart säsongberoende branscher finnas anledning alt bidrag endast medges vid tillsvi-dareanstullning.

Bidraget föreslås utgå för nyrekrytering av personer som
är arbetslösa och som har anvisats av arbetsförmedlingen. AMS har i silt
förslag inte

Prop. 1983/84:26 Bilagal
Arbetsmarknadsdepartementet 17

begränsat kretsen arbetslösa ulan menar alt
rekryteringsplatserna bör gälla arbetslösa oavsett ålder. Däremot föreslås att
en prioritering skall göras till förmån för ungdomar och långtidsarbetslösa
samt att andra grupper av arbetslösa skall kunna komma ifråga först när det inle
finns anvisningsbara sökande bland de prioriterade grupperna.

Statsbidraget föreslås ulgå med 50 procent av
lönekostnaden under sex månader.

Handläggningen av ärende angående rekryteringsplalser
föreslås bli enklare än vad som gäller för enskilda beredskapsarbeten. Den
handläggning som AMS nu föreslår innebär atl företaget anmäler intresse av alt
anställa personal till arbetsförmedlingen som i sin lur genom en överenskommelse
med företaget anvisar arbetslösa till rekryteringsplalser.

AMS föreslår att rekryteringsplatserna skall ersätta
enskilda beredskapsarbeten fr.o.m. den 1 januari 1984 och gälla t.o.m. den 31
december 1984.

Kostnaderna för rekryteringsplalser och kvarstående
enskilda beredskapsarbeten har AMS beräknat till 1 000 milj. kr. för budgetårei
1983/84. Därvid har AMS utgått från atl antalel enskilda beredskapsarbeten under
hösten når en volym av 25000 personer. Rekryleringsplatserna kan successivt
under våren 1984 komma upp i 40000. Dessutom föreslår AMS atl systemet
utvärderas och atl 0,3 milj. kr. får användas ur sakanslaget för detta ändamål.

För egen del gör jag följande bedömning.
Industrikonjunkturen är nu på uppåtgående. Beroende på den lediga kapacitet som
finns inom industrin har sysselsäUningen dock ännu inte ökat. Samtidigt
expanderar den privata tjänstesektorn krafiigt. Jag delar AMS uppfattning alt
de arbetsmarknadspolitiska insatserna bör inriktas på alt stimulera den
tillväxt som nu sker inom den enskilda sektorn. Samtidigt som åtgärderna får
denna inriktning bör också expansionen utnyttjas i arbetsmarknadspolitiskt
syfte inte minst för all stimulera anställning av kvinnor i industrin.

Jag föreslår därför att en ny arbetsmarknadspolitisk
åtgärd - rekryteringsplalser - införs fr.o.m. den I januari 1984.
Rekryteringsplatserna bör fr.o.m. detta datum ersätta de enskilda
beredskapsarbetena, i dess nuvarande form. Fortfarande bör dock möjlighet
finnas att som beredskapsarbete utföra vissa enskilda investeringsobjekt.

Reglerna för rekryteringsplatser bör i huvudsak utformas i
enlighel med AMS förslag. Det bör vara möjligt att inrätta rekryteringsplalser
inom hela del enskilda näringslivet och gälla även tidsbegränsade
nyanställningar som sker i enlighet med lag och gällande avtal. Jag förutsätter
härvid alt de berörda företagen och de fackliga organisationerna inom ramen för
de normala kontakterna klarar ul de frågor som rör rekryteringsplatserna så alt
en administrativt betungande process med remisser till olika fackliga
organisationer blir obehövlig.

Beträffande särskilt säsonganknutna branscher - såsom
jord- och

Prop.
1983/84:26 Bilagal Arbetsmarknadsdepartementet 18

skogsbmk. trädgård, turism och byggnadsverksamhet - kan
särskilda regler i huvudsaklig överensstämmelse med vad som gäller för enskilda
beredskapsarbeten behövas i detla avseende.

För att inte i onödan låsa arbetsförmedlingens möjligheter
all agera i enskilda situationer förordar jag Eitt arbetsförmedlingen skall ha
möjlighet alt anvisa arbetslösa arbetssökande som fyllt 18 år till
rekryteringsplatser. Ungdomar och långfidsarbetslösa bör dock prioriteras. Jag
vill samtidigt betona aU rekryleringsplats inte skall utnyttjas för
arbetssökande som bedöms ha möjlighet få arbete på öppna marknaden genom andra
insatser som t.ex. platsförmedling och utbildning. Rekryteringsstödet skall
således inte ses som ett allmänt stöd för nyanställningar.

Bidrag för rekryteringsplatser bör utgå med 50 procent av
lönekostnaden i sex månader. Även om detta är en sänkning av bidragsprocenten
jämfört med enskilda beredskapsarbeten ;mser jag ändå att 50 procenl är en lämplig
nivå med hänsyn till all reglerna görs mer generösa än för enskilda
beredskapsarbeten. Enskilda beredskapsarbeten får t.ex. inte utnyttjas för
ordinarie verksamhet ulan skall avse sådanl arbete som annars inle hade blivit
ulfört. Detta krav bör inte gälla för de av mig nu föreslagna rekryleringsplatserna.

När del gäller övergången från systemet med enskilda
beredskapsarbeten till den föreslagna ordningen med rekryteringsplalser vill
jag för riksdagens kännedom meddela att jag ämnar föreslå regeringen att
enskilda beredskapsarbeten i nuvarande form skall vara avslutade senast den 30
april 1984 samt all några anvisningar till sådana arbeten inte får ske efler
den 31 december 1983.

Det bör ankomma på regeringen eller efter regeringens
bemyndigande AMS att utfärda närmare föreskrifter för rekryteringsplatserna.

AMS har i en tidigare skrivelse den 25 mars 1983 bl.a.
hemställt om bemyndigande alt som en försöksverksamhet få utge 75 procent
statsbidrag av de totala lönekostnaderna vid prakiikanställning för flyktingar
under högst tre månader. Bakgrunden till förslaget är de kraftigt försämrade
möjligheterna för flyktingar att få arbete samt att arbetsgivarna ofta inle har
tillräckliga kunskaper om i vilken utsträckning som utbildning och
arbetslivserfarenhet från flyktingarnas hemländer är användbara i Sverige. Jag
anser efler samråd med statsrådet Gradin all det vid sidan av del här förslagna
rekryteringsstödet är mindre lämpligt med en särskild försöksverksamhet med
praktikplatser för flyktingar. I stället kan rekryteringsplatser komma att
kunna utnyttjas även för flyktingar som inte bedöms ha möjlighet få arbete på
annat säll.

Jag vill i detta sammanhang också erinra om de arbelsmarknadspolitiska
stödformer som finns för atl öka arbetshandikappade sökandes möjligheter aU få
anställning. Liksom hittills bör bidrag kunna lämnas vid utbildning i företag
och praktikanställning av äldre och handikappade liksom lönebidrag och bidrag
till arbetshjälpmedel. Handikappkommittén (A 1982:02)

Prop.
1983/84:26 Bilagal Arbetsmarknadsdepartementet 19

kommer
inom kort atl lägga fram förslag om vissa förändringar av bl.a. lönebidragen.

AMS
har för beredskapsarbeten i budgetpropositionen och kompletteringspropositionen
tilldelats 4850 milj. kr. för innevarande budgetår. Härav har regeringen tills
vidare innehållit 500 milj. kr.

AMS
bedömer att utnyttjandet av beredskapsarbeten kommer att motsvara ianspråktagande
av 2500 milj. kr. under hösten. Mot denna bakgrund bedömer AMS att ytterligare
1 000 milj. kr. behövs för rekryteringsplatser och beredskapsarbeten under
våren 1984. Därvid har AMS räknat med en successiv ökning till 40000 rekryteringsplalser
under våren.

Enligt
min bedömning vore det önskvärt med en volym av 40000 rekryteringsplalser
under våren 1984. Jag förutsätter att arbetsmarknadens parter tillsammans med
de enskilda förelagen aktivt medverkar i arbetsmarknadsverkets ansträngningar
alt genom rekryteringsstödet tillförsäkra näringslivet personal och samtidigt
ge de arbetssökande möjlighet alt delta i arbetslivet. Jag har vidare utgått
ifrån atl en utvärdering av rekryleringsplatserna görs inom ramen för av AMS
tilldelade medel.

Eftersom
regeringen har innehållit 500 milj. kr. av innevarande års medel till
beredskapsarbeten beräknar jag ett ytterligare medelsbehov för ifrågavarande
anslag till 500 milj. kr.

Med
hänvisning till vad jag nu har anfört hemställer jag alt regeringen föreslår
riksdagen att

1. godkänna
de av mig förordade reglerna för rekryteringsplatser,

2.
godkänna de av mig förordade
grunderna för statsbidrag till beredskapsarbete i kombination med utbildning,

3.
till Sysselsättningsskapande
åtgärder för budgetåret 1983/84 under tionde huvudtUeln utöver i prop.
1982/83: 100 bil. 12 och prop. 1982/83: 150 bil. 3 upptagna medel anvisa ett
reservationsanslag av 500000000 kr.

B
8. Arbetsmarknadsverket: Inköp för arbetsmarknadsutbildning

1
årets budgetproposition beräknades medelsbehovel för investeringar inom
arbetsmarknadsutbildningen till 51 milj. kr. varav 45 milj. kr. för ny-och reinvesteringar
i basverksamheten samt invesleringar till följd av läroplansförändringar och 6
milj. kr. för komplementutbildningar. Denna beräkning grundades på 70000
deltagare i AMU-kurserna.

I
skrivelsen den 2 september 1983 har AMS mol bakgrund av dels den planerade
utökningen av antalet deltagare i AMU-kurserna fill 92000, dels näringslivels
krav på alt upprätthålla en hög kvalitet i utbildningen, hemställt om
ytterligare 25 milj. kr. för inköp av utrustning.

AMS
framhåller därvid all investeringar som ökar den toiala fasta AMU-kapaciteten
bör undvikas, men att det är angeläget all arbetsmarknadsutbildningen kan
svara mol de aktuella utbildningsbehoven på arbets-

Prop.
1983/84:26 Bilaga 1 Arbetsmarknadsdepartementet 20

marknaden. Köp av utbildningskapacitet tillämpas i ökad
utsträckning när utbildningsbehovet är tillfälligt eller när utbildning snabbt
skall sättas igång. Brist på investeringsmedel hindrar dock införande av nya
eller reviderade läroplaner inom angelägna utbildningsområden.

Jag anser det givelvis angelägel all AMU-kurserna kan
svara upp mol näringslivets krav på kvalitet och atl den planerade utökningen
av AMU-kurserna kan genomföras.

Med hänsyn till den snabba tekniska utvecklingen anser jag
det dock nödvändigt alt den lekniska standarden i arbetsmarknadsutbildningen i
ökad utsträckning måste upprätthållas genom köp av utbildning i förelag.
Investeringar som ökar den totala fasta AMU-kapaciteten bör enligt min
uppfattning undvikas. Särskilt bör detta gälla myckel dyr utmstning t.ex. NC-maskiner.
Emellertid bedömer jag mot bakgrund av den ökning av antalet kursdeltagare somjag
har förordat under anslaget B 2. Arbetsmarknadsutbildning det motiverat atl
ytterligare 10 milj. kr. anvisas för inköp av utmstning för AMU-kurserna.

Med hänvisning till vad jag nu har anfört hemställer jag
alt regeringen föreslår riksdagen

alt till Arbetsmarknadsverket: Inköp för
arbetsmarknadsutbildning för budgetårei 1983/84 under tionde huvudtiteln utöver
i prop. 1982/83:100, bil. 12 upptagna medel, anvisa ett reservationsanslag av lOOOOOOO
kr.

Statsbidrag för ungdomslag

Nytt anslag (förslag) 300000000

Som jag tidigare nämnt har ungdomarna i åldern 18-19 år
betydande svårigheter alt finna arbete. Under mars och april månader i år hade
i genomsnitt 20000 ungdomar i den åldern beredskapsarbete. Ca 12000 hade
kommunala beredskapsarbeten, 2000 statliga och 6000 enskilda. Vidare fanns det
ca 2800 arbetslösa 18-19-åringar som uppbar ersättning från erkänd
arbetslöshetskassa och 8 100 som hade kontant arbetsmarknadsstöd (KAS) saml ca
7 100 som hell saknade arbetsmarknadspolitiskt stöd. Totalt rörde det sig
således om ca 38000 ungdomar i åldern 18-19 år.

Av de arbetslösa 18- och 19-åringarna saknar flertalet
arbetslivserfarenhet. En relativt slor grupp har bristande eller avbmten
utbildning bakom sig vilkel gör all de har särskilt svårt att göra sig gällande
på arbetsmarknaden. De åtgärder somjag har redo>'isat tidigare, t, ex,
rekryteringsstödet, bör väsentligt kunna underiätta för ungdomarna atl få
arbete.

Enligt min mening är situationen emellertid f. n. sådan
för de arbetslösa 18- 19-åringarna att det inte räcker med de åtgärder som hittills
har vidtagits och de nya förslag som jag nyss har redovisai. För de arbetslösa
16-

Prop.
1983/84:26 Bilaga 1 Arbetsmarknadsdepartementet 21

och
17-åringarna har särskilda insatser gjorts inom skolans ram för att förhindra atl
dessa ungdomar går sysslolösa utan alt någon tar det praktiska ansvaret för
dem. Statsbidrag utgår således för särskilda kommunala uppföljningsinsatser för
16- och 17-åringarna och målet är atl alla i den åldersgruppen skall omfattas
av insatserna, vare sig del blir fråga om utbildning eller placering i
ungdomsplats.

Jag
bedömer atl liknande insatser nu erfordras för de 18- och 19-åringar som har
lämnat skolan och som trots egna eller samhälleliga ansträngningar alt finna
arbete eller utbildning går hell sysslolösa. Enligt min mening kan samhället
inte stå till svars för att en stor gmpp ungdomar får börja vuxenlivet på detta
sätt. Från ungdomarnas synpunkt är det nödvändigt alt de under den tid som det
tar för dem atl komma in på den reguljära arbetsmarknaden får uppgifter som kan
bidra till att fördjupa deras samhällssyn och få dem att känna att de liksom
andra har en plats i samhället.

Ulöver de åtgärder som
finns och som jag dessutom tidigare idag förordat i syfte att underlätta
ungdomars inträde på arbetsmarknaden behövs ytterligare en ny åtgärd som har
till syfte alt ge 18- och 19-åringar som annars skulle gå sysslolösa en
meningsfull och utvecklande uppgift till dess de kan finna en passande
utbildning eller anställning. Samhället bör inte nöja sig med atl ge ungdomarna
olika former av passivt ekonomiskt slöd utan bör också ge dem en uppgift. "Kontantlinjen"
bör ersättas av "arbetslinjen". Enligt min mening är del naturiigt
all det i sista hand blir kommunernas uppgift att träda in och finna den
sysselsättning som ungdomarna behöver. På många håll har redan tagits
initiativ i den riktningen. Vad del nu gäller är att gå vidare och se till att
alla arbetslösa 18- och 19-åringar får samma möjligheter.

Mot denna bakgmnd förordar
jag alt alla arbetslösa 18- och 19-åringar som arbetsförmedlingen inte har kunnal
skaffa elt arbete och som inte heller har kunnat erbjudas lämplig utbildning
skall beredas sysselsättning i s. k. ungdomslag. Dessa skall kunna anordnas hos
statliga arbetsgivare och hos kommuner och landstingskommuner. För kommuner bör
det emellertid vara en skyldighet att vid behov anordna ungdomslag.

I ungdomslagen skall
ungdomarna kunna utföra sådanl samhällsnyttigt arbete som annars inte skulle ha
blivit ulfört inom ramen för ordinarie resurser. Ungdomslagen skall kunna
hjälpa till såsom assistenter eller biträden i skilda slag av verksamheter och
därmed vara en extraresurs vid sidan av den ordinarie arbetsstyrkan. Ungdomarna
skall också på egen hand kunna ges tillfälle att ulföra nyttiga sysslor som
annars inle skulle ha kommit till utförande. Syftet skall inte minst vara att
ge den unge inblick i och praktisk erfarenhet av de olika arbetsuppgifter som
utförs. Verksamheter som skall kunna beröras är t. ex. vård och barnomsorg,
olika slag av miljövård, teknisk verksamhet, undervisnings- och
fritidsverksamhet m. m. Erfarenhet av detla slag finns redan på olika håll och
en av tankarna bakom valet av formen ungdomslag är atl ungdomarna i laget
själva skall

Prop.
1983/84:26 Bilagal Arbetsmarknadsdepartementet 22

kunna
vara med i att utveckla och komma med idéer om verksamheten och dess
uppläggning. Varje ungdomslag bör omfatta ca 10-25 ungdomar men får naturiiglvis
anpassas till vad som ter sig lämpligt i del enskilda fallet. Det bör kunna
finnas flera ungdomslag hos en och samma kommun, landstingskommun eller statlig
myndighet. Lagen bör ha tillgång till handledare och arbetsledare i den
utsträckning som behövs.

Jag
vill emellertid betona att sysselsättning i ungdomslag skall vara en möjlighet
som kommer i fråga bara för ungdomar som inte har kunnat få arbete på annal
sätt och som inte har kunnat placeras i utbildning. Det bör vara
arbetsförmedlingen som bedömer när övriga möjligheter är uttömda och när
sysselsättning i ungdomslag skall aktualiseras. I första hand bör därvid prövas
möjligheterna till sysselsättning i ungdomslag hos stat eller landstingskommun.
Jag förväntar mig att dessa arbetsgivare på samma sätt som hittills gällt för
beredskapsarbeten är beredda la sitt ansvar för ungdomarnas sysselsättning.
Kommunernas skyldighet atl sörja för 18-19-åringarnas sysselsättning bör
härigenom underlättas. Ett nära samarbete måste äga rum mellan arbetsförmedling
och ungdomslag. Ungdomarna skall vara anmälda såsom arbetssökande hos
arbetsförmedlingen och förmedlingen skall konlinueriigt arbeta på att finna en
lämplig utbildning eller en anställning på den reguljära arbetsmarknaden, l.ex.
med hjälp av det rekryteringsstöd som jag har förordat i dc:t föregående.

Verksamheten
i ungdomslagen bör inte få omintetgöra eller begränsa utrymmet för sådana
initiativ av liknande innebörd som redan har tagits av ungdomar pä åtskilliga
håll. Jag tänker bl.a. på verksamheter av typen "All-fix" och
"Ring så kommer vi". Inom ramen för det förslag somjag nu redovisar
bör det därför vara möjligt att stödja även verksamheter som har vissa
affärsmässiga inslag. Stödperioden bör emellertid begränsas i tiden och
härigenom uppnås att det ekonomiska stödet får karaktären av startbidrag.

Ersättningen till de
ungdomar som sysselsätts i ett ungdomslag bör bestämmas till vad som utgår enligt
gällande beredskapsavtal som har träffals mellan berörda parter på
arbetsmarknaden och träda i stället för vad som idag utbetalas till dessa
ungdomar i form av arbetslöshetsersättning eller kontant arbetsmarknadsstöd (KAS).
Även anställningsvillkoren i övrigt bör bestämmas med utgångspunkt i dessa
avtal med de justeringar som kan vara nödvändiga med hänsyn till den särskilda
uppgift av arbets-marknadspoliUsk stödåtgärd som sysselsättning i ett
ungdomslag är avsedd att ha.

Ungdomar
som är berätfigade iill ersättning molsvarande hel kassaersättning bör beredas
heltidssysselsättning i ungdomslagen. Ungdomar som uppbär kontant
arbetsmarknadsstöd eller inte är berättigade till någon ersättning alls bör
sysselsättas fyra limmar per dag.

Statsbidrag
bör utgå motsvarande hela ersättningskoslnaden för ungdomslagens medlemmar
jämte en ersättning om 20 kr. per dag och ungdom

Prop.
1983/84:26 Bilaga 1 Arbetsmarknadsdepartementet 23

för
administrationskostnader och kostnader för handledare/arbetsledare. Del bör
ankomma på regeringen att utforma de närmare föreskrifterna härom.

För atl göra det möjligt
för ungdomar som har sysselsättning fyra timmar per dag i ell ungdomslag att
utnyttja resten av sin tid till utbildning bör kommunerna också la initiativ till
att erbjuda ungdomarna plats inom del kommunala vuxenutbildningen (komvux).

Verksamheten i
ungdomslagen är som jag tidigare nämnt avsedd atl omfatta bl.a. de ungdomar som
nu går sysslolösa med arbetslöshetsersättning eller kontant arbetsmarknadsstöd
och därmed blir de således inte aktuella för en sådan ersättning eller sådant slöd.
Genom införandel av ungdomslag kan kommunala och statliga beredskapsarbeten för
18- och 19-åringar avskaffas.

Somjag
tidigare framhållit bör verksamheten i ungdomslag påbörjas den 1 januari 1984.
Del kan förutses att vissa övergångsfrågor måste lösas. Emellertid bör
beredskapsarbeten och särskilda ungdomsprojekl som pågår vid årsskiftet få
fullföljas.

Jag räknar med att
verksamheten med ungdomslag successivt kan byggas upp under våren 1984 och alt
upp till 20000 ungdomar kan komma alt omfattas. Jag beräknar kostnaderna härför
till 300 milj. kr. inkl. kostnader för adminislration och
handledare/arbetsledare.

Det program somjag nu har
redovisat innebär att förslag måste utarbetas till en lag med vissa regler om
ungdomslag hos kommunerna och till ändringar bl.a. i lagarna om
arbetslöshetsförsäkring och kontant arbetsmarknadsstöd. Visst annat
författningsarbete måste också utföras. Jag förordar alt regeringen lägger fram
förslag om lagstiftning i en särskild proposition till riksdagen senare i
oktober. Jag vill i detta sammanhang tillägga att en sådan verksamhet som jag
nu har förordat noggrant måste följas upp, särskilt i uppbyggnadsskedet. Det är
inte minst viktigt atl man följer de praktiska verkningarna och undersöker om
kompletterande åtgärder behöver vidtas. Verksamheten i undomslag bör bl. a.
inte få återverka menligt på de ansträngningar som görs för andra grupper på
arbetsmarknaden, bland dem uppföljningen inom skolans ram för 16- och 17-åringarna.
Jag kommer atl noggrant följa dessa frågor och vid behov återkomma till regeringen
med de ytterligare förslag som kan behöva föreläggas riksdagen.

Med
hänvisning till vad jag nu har anfört hemställer jag alt regeringen föreslår
riksdagen att

1. godkänna
de grunder för statsbidrag till verksamheten med ung

domslag somjag har förordat,

2. till
statsbidrag för ungdomslag för budgetåret 1983/84 under

tionde huvudtiteln anvisa elt förslagsanslag av 300000000 kr.

Prop.
1983/84:26 Bilaga 1 Arbetsmarknadsdepartementet 24

Statliga
myndigheters beställningar av viss administrativ service

Nytt
anslag (förslag) 5000000

Jag
kommer nu efter samråd med chefen för industridepartementet att behandla frågan
om administrativ tjänsteproduktion i Malmfälten.

Med
anledning av regeringens proposition om utveckling i Norrbotten beslutade
riksdagen våren 1983 bl.a. atl anvisa 200 milj. kr. till särskilda regionalpoliliska
insatser i Norrbottens län (prop. 1982/83: 120, bil. 6, AU 24, rskr 305).
Beloppet ulgör en medelsram som får tas i anspråk av regeringen. 1
propositionen redovisades vissa åtgärder som borde kunna komma i fräga för
finansiering från denna medelsram. Bland åtgärderna upptogs en utbyggnad av den
verksamhet som bedrivs av Stiftelsen Administrativ Produktion i Malmfälten

Servicecentralen
i Gällivare (SIGA) bildades år 1980 som en statlig stiftelse. Efter
omorganisation hösten 1982 har stiftelsen bytt namn till Administrativ
Produktion i Malmfälten, vilken nu är ledningsorgan till SIGA AB och SIGA
Företagsutveckling AB. Utvecklingsarbetet och marknadsföringen av de
administrativa tjänsterna har intensifierats sedan våren 1983 då stiftelsen bl.
a. fick elt resurstillskott och utvecklingsbolaget bildades.

Enligt
min uppfattning har SIGA-verksamheten gynnsamma utvecklingsmöjligheter på
längre sikt men trots detla behov av särskilda, kortsiktigt sysselsältningstödjande
insatser. Jag föreslär i del följande atl särskilda medel anvisas för detta ändamål.

SIGA
verksamheten startade under våren 1980 med kontorsservicepro-duktion i form av
dataregistrering, ord- och textbehandling, mikrofilmning saml tryckning. Syftet
var dels atl bygga upp en administrativ tjänsteproduktion i Malmfälten, dels
att skapa arbetstillfällen inom ett för regionen nytt verksamhetsområde. Vid
starten sysselsattes ca 40 personer. Antalet anställda är nu ca 90, varav ca 70
i Gällivare och ca 20 i Kiruna.

Under
våren 1983 gav regeringen bl.a. i uppdrag till elt fyrtiotal statliga myndigheter
atl la fram förslag om arbetsuppgifter som kan utföras av SIGA AB. Stiftelsen
fick samtidigt i uppdrag att ta fram en plan för en utbyggd och breddad
verksamhet och atl utreda förutsättningarna för etablering av verksamhet i Svappavaara.

Stiftelsen
redovisade i augusti 1983 sin ulbyggnadsplan för regeringen och hemställde
samtidigt om medel för den fortsatta utvecklingen. Stiftelsen har funnit atl SIGA
AB fortsättningsvis bör bredda sin administrativa kompetens och marknadsföra
sina tjänster på såväl den offentliga som den privata sektorn. SIGA AB och SICiA
Företagsutveckling AB har i några fall inlett förhandlingar om samarbete med
nya förelag och myndigheter om produktion för nya kunder. Resultat i form av
konkreta arbetsuppgifter i Gällivare och Kiruna bör dock inte förväntas förrän
successivt fr.o.m. 1984.

Prop. 1983/84:26 Bilaga 1
Arbetsmarknadsdepartementet 25

I enlighet med stiftelsens hemställan har regeringen
nyligen beslutat ställa 20 milj. kr. till stiftelsens förfogande från tolfte
huvudtitelns anslag Särskilda regionalpolitiska insatser i Norrbotlens län.

Ett av syftena med utvecklingsarbetet är att stiftelsens
produktiva enheter skall kunna fullgöra långsikliga funktioner i rationella
administrativa system och rutiner inom statliga myndigheter och andra
verksamhetsområden. Regeringen är beredd att pröva och i lämpliga fall ställa
ytterligare medel till förfogande från anslagel Särskilda regionalpolitiska
insatser i Norrbottens län för att få igång projekt som innebär atl enheterna
kan få en sådan långsiktig roll.

De statliga basprojekt som SIGA-verksamheten till stor del
har byggts upp kring, sysselsätter fortfarande ca en tredjedel av de anslällda
i SIGA AB. Flera av dessa projekt trappas ned eller avslutas under hösten och
vintern 1983/84.

Det uppdrag som regeringen under våren 1983 gav åt
statliga myndigheter resulterade i förslag om arbetsuppgifter av sammanlagt en
mycket slor arbetsvolym. I de flesta fall dock utan redovisade
finansieringslösningar eller rationaliseringsvinster. Flertalet förslag kräver
därför ytterligare bearbetning medan några av projekten skulle kunna starta
med kort varsel under förutsättning all finansieringen kan lösas.

Stiftelsen Administrativ Produktion i Malmfälten är nu,
enligt min bedömning, på god väg atl utveckla och etablera administrativ,och
datateknisk kunskap i Malmfälten saml marknadsföra denna inom såväl den
offentliga som den privata sektorn. Regeringen har nyligen, genom resurstillskott
till stiftelsen, gett stiftelsen förbättrade möjligheter att bygga upp
långsiktigt bärkraftig verksamhet. Samtidigt som satsningen på SIGA-verksamheten
efter hand förväntas ge resultat minskar nu sysselsättningen i de ursprungliga
statliga basprojekten krafiigt inom loppet av innevarande budgetår. De
omedelbara sysselsättningsproblem som kan uppstå i SIGA AB, kan därför behöva
överbryggas genom nya statliga beställningar som kan effektueras med kort
varsel. Mot den bakgrunden anser jag att 5000000 kr. bör anvisas för statliga
myndigheters beställningar av viss administrativ service. Medlen bör slå till
regeringens förfogande och tas i anspråk för sådana statliga beställningar som
innebär alt rationella, administrativa uppgifter hos myndigheter tidigareläggs
och alt största möjliga sysselsättningseffekt kan uppnås. De projekt som kan
genomföras med nu föreslagna medel bör lämpligen samordnas med övriga insatser
för utveckling av SIGA-verksamheten. Jag anser därför atl medlen bör föras upp
på anslag under tolfte huvudtiteln.

Med hänvisning till vad jag har anfört i del föregående
hemställer jag att regeringen föreslår riksdagen

att till Statliga myndigheters beställningar av viss
administrativ service för budgetåret 1983/84 under lolfte huvudtiteln anvisa
ett reservationsanslag av 5000000 kr.

Prop.
1983/84:26 Bilaga 2 Utbildningsdepartementet 27

Bilaga 2

Utdrag

UTBILDNINGSDEPARTEMENTET PROTOKOLL

vid regeringssammanträde 1983-10-06

Föredragande: statsrådet Hjelm-Wallén

Anmälan till proposition om särskilda
sysselsättningsåtgärder för budgetåret 1983/84.

Inledning

Chefen för arbetsmarknadsdepartementet har redogjort för
bakgrunden fill behovet av ytterligare ulbildningspoliliska insatser för
ungdomar. De åtgärder som gäller utbildningsdepartementets verksamhetsområde
avser ökal antal ungdomsplatser, rekryteringsbidrag för nya lärlingsplatser,
särskilda bidrag till.högre specialkurser inom dalaområdet m.m., särskilda
vuxenstudiestöd för arbetslösa samt kurser för arbetslös ungdom på folkhögskola.
De åtgärder som föreslås beräknas kosta sammanlagt ca 250 milj. kr.

Chefen för arbelsmarknadsdeparlementel har vidare lämnat
en redogörelse för regeringens stimulansåtgärder för byggarbetsmarknaden. Av lidi-garelagda
investeringar inom utbildningsdepartementets område utgör ca 8 milj.kr. arbeten
inom kulturminnesvården och ca 16 milj.kr. mindre om-och tillbyggnader för
högskolan och specialskolan.

D. SKOLVÄSENDET

D 18. Bidrag till driften av gymnasieskolor

/. Rekryteringsbidrag för 2 000 nya lärlingsplatser
budgetåret 1983/84.

Försöksverksamhet med gymnasial lärlingsutbildning enligt
en särskild förordning (SFS 1980:533) har bedrivUs sedan läsåret 1980/81.
Gymnasial lärlingsutbildning innebär i korthet atl den som blir eller
eventuellt redan är anställd hos ett företag eller en institution också av
skolstyrelsen kan antas som elev i gymnasieskolan. Eleven får då
yrkesutbildning enligt en kursplan som skolstyrelsen fastställer efter samråd
med företaget eller institutionen. Det finns dels en tvåårig grundutbildning,
dels en ettårig färdigul-bildning.

För gymnasial lärlingsutbildning lämnas inom vissa ramar
statsbidrag till

Prop.
1983/84:26 Bilaga 2 Utbildningsdepartementet 28

kommunen med visst belopp per elev och lärotimme hos
företaget. Statsbidraget är avsett för den ersättning som kommunen betalar
företaget för utbildningsplatsen där. En viss mindre del av bidraget får dock
användas till åtgärder för samverkan, tillsyn m.m.

Riksdagen beslutade i våras på regeringens förslag alt
försöksverksamheten skulle förlängas t.o.m. den 30 juni 1984 i avvaklan på
skolöverstyrelsens (SÖ) utvärdering av verksamheten. SÖ har nu inkommit med
sin rapport om erfarenheterna av de första tre årens verksamhet. Jag avser alt
i budgetpropositionen 1984 återkomma med förslag till vissa förändringar av
lärlingsutbildningen med anledning av SÖ:s rapport. Redan nu kan dock
konstateras att den gymnasiala lärlingsutbildningen fått en icke obetydlig
omfattning och därigenom spelar slor roll inom kommunernas uppföljningsansvar
för ungdomar som inte genomgår annan gymnasieutbildning. Verksamheten har
stadigt ökat i omfattning. Sålunda dellog första försöksåret ca 1 900 elever i
138 kommuner och våren 1983 ca 5 500 elever i 188 kommuner. Under hela
treårsperioden har totalt ca 9300 elever tagils in i gymnasial
lärlingsutbildning. 95%' av dem har fullföljt sin utbildning och sedan haft
arbete.

Enligt SÖ:s utvärdering synes del finnas möjligheter till
en ökning av lärlingsutbildningen, om statsbidragsvillkoren förbättras. Mot bakgrund
av ungdomarnas fortfarande svåra situation på arbetsmarknaden anser jag atl
denna väg bör prövas som stimulans budgelårel 1983/84. Således bör elt
rekryteringsbidrag på 5000 kr. per plats lämnas till kommunerna för extra
ersättning till företag och institutioner som inrättar nya läriingsplalser för
grundutbildning eller färdigutbildning, som påbörjas under perioden I november
1983-30 juni 1984.

Jag beräknar alt en sådan höjning av ersättningen skall
kunna leda till atl ytterligare 2000 platser inrättas inom gymnasial
lärlingsutbildning under budgelårel 1983/84 till en sammanlagd kostnad av 30 milj.kr.
Jag avser att föreslå regeringen att med stöd av tidigare lämnat arbetsmarknadsbemyn-digande
anvisa ytterligare 2000 platser, avsedda för gymnasial lärlingsutbildning.

2. Särskilt bidrag till högre specialkurser inom det
datatekniska och mikroelektroniska området i gymnasieskolan budgetårei 1983/84.

Användningen av datorer komrricr enligt de flesta
prognoser atl fortsätta öka under hela 1980-talet. Inom administration och
förvaltning har de redan slagit igenom. I industrin används datorer alltmer för
alt styra produktionen men också som delsystem i de produkter som tillverkas.
Det är i detta läge av slor vikt att ny teknik snabbt kan vinna genomslagskraft
i utbildningsväsendet. Datateknik och mikroelektronik är därför områden som
snabbt bör komma i fråga för utökade utbildningsinsatser.

Mot bakgrund av del svåra sysselsättningslägel för ungdom
och regeringens strävan alt stimulera industrins expansion bör särskilda
åtgärder

Prop. 1983/84:26 Bilaga 2 Utbildningsdepartementet 29

vidtas så att redan innevarande läsår ytterligare
utbildningsplatser kommer till stånd inom dala- och mikroelektronikområdet.
Kommunernas möjligheter atl anordna utbildning inom dessa områden är i mänga
fall knutna till tillgången på utrustning. Nuvarande generella
statsbidragsregler för gymnasieskolan är i princip ej tillämpliga för inköp av
datorutrustning.

En förutsättning för atl redan under våren 1984 kunna
starta fler utbildningar inom del datatekniska och mikroelektroniska området i
gymnasieskolan är därför att kommunerna ges ett extra stöd till anskaffning av
utrustning inom dataområdet. Detla bidrag till datorutrustning bör utformas så
att det i första hand används för förhyrning.

För att
kommunerna skall stimuleras alt anordna högre specialkurser inom områdena
datateknik och mikroelektronik bör de budgetårei 1983/84 kunna få ett särskilt
bidrag med 6000 kr. per elev på nyinrättad högre specialkurs inom de angivna
områdena som börjar läsåret 1983/84 och omfallar minst en termin. Bidraget bör
få användas till inköp eller förhyrning av utrustning inom dataområdet.
Härigenom bör del bli möjligl att starta utbildningar i en omfallning molsvarande
825 årselevplatser. Platser härför ryms inom för läsåret beslutade ramar. Jag
beräknar för ändamålet en koslnad av 5 milj.kr. Kostnaden för bidraget bör få
ersättas ur anslaget Bidrag till driften av gymnasieskolor.

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen att

1.
godkänna vad
jag förordat om rekryteringsbidrag budgetårei 1983/84 för platser i gymnasial
lärlingsutbildning,

2.
medge att koslnaderna
för rekryteringsbidraget ersätts ur anslagel Bidrag till driften av
gymnasieskolor,

3.
godkänna mitt
förslag om särskilt bidrag budgetårei 1983/84 för högre specialkurser inom
områdena mikroelektronik och datateknik samt

4.
medge att
kostnaden för del särskilda bidraget för högre specialkurser ersätts ur anslagel
Bidrag till driften av gymnasiekolor.

D 25. Bidrag till åtgärder inom kommunernas
uppföljningsansvar för ungdom under 18 år m. m.

Ökat antal ungdomsplatser budgetåret 1983/84

Sedan budgetåret 1982/83 vilar del totala ansvaret för
uppföljningen av ungdomar under 18 år på kommunerna. Under budgetåret 1982/83
har medel anvisats för åtgärder i form av yrkesinlroduktion och ungdomsplatser
för sammanlagt ca 24000 ungdomar.

Under tionde huvudtiteln har chefen för
arbetsmarknadsdepartementet tidigare i dag i samband med sin redogörelse för
arbetsmarknadsläget redovisat att åtgärderna haft en mycket gynnsam effekt på sysselsättnings-situalionen
för ungdomarna under 18 år.

Prop.
1983/84:26 Bilaga 2 Utbildningsdepartementet 30

Enligt
riksdagens beslul (prop. 1982/83:100 bil. 10 p. D 25, UbU 21, rskr 311) infördes
den 1 juli 1983 ett nytt system för kommunernas uppföljande verksamhet. Syftet
var atl ge alla ungdomar under 18 år som efter avslutad grundskola varken
genomgår utbildning eller har ett stadigvarande arbete en meningsfull
sysselsättning. Bidrag lämnas till uppföljningsprogram och ungdomsplatser med
utbildningsinslag inom ramen för sammanhållna individuella planer samt även
till särskilda kommunala ungdomsprojekl och handledarutbildning. För
innevarande budgetår har riksdagen anvisat ett förslagsanslag av 266 milj. kr.
för sådana åtgärder.

Min
utgångspunkt för beräkning av medel i årets budgetproposifion för
uppföljningsprogram och ungdomsplalser med utbildningsinslag för innevarande
budgetår var 16000 ungdomar. Målet är att all ungdom under 18 år som inte kan
beredas utbildning eller arbete skall kunna beredas ungdomsplats.

Under
våren 1983 har SÖ samlat in uppgifter från kommunerna för att få underlag för
bedömningar av behov och effekter av uppföljningsverksamheten. SÖ har också
gjort en mera detaljerad kartläggning inom ett antal län.

Mot bakgmnd av vad jag har
erfarit från SÖ rörande dessa undersökningar har jag gjort den bedömningen alt
ytterligare medel bör ställas till förfogande för kommunernas uppföljningsverksamhet.
Detta stöds också av all under förra budgetåret tilläggsbeslut behövde tas i
två omgångar för att möta de behov som då visade .sig finnas. I slället för urspmngligen
beräknade 16000 ungdomar kommer, enligt min bedömning, ca 26000 ungdomar att
vara i behov av Ujppföljningsåtgärder under innevarande budgetär. Delta får
till följd att ytteriigare 150 milj. kr. kommer att belasta förslagsanslaget
Bidrag fill åtgärder inom kommunernas uppföljningsansvar för ungdom under 18
år m.m. Jag har därvid också räknat med atl SÖ skall kunna ta i anspråk ett
mindre belopp för informationsåtgärder. Regeringen bör bereda riksdagen
tillfälle att ta del av vad jag nu anfört.

Jag
hemställer all regeringen bereder riksdagen tillfälle

att
ta del av vad jag har anfört om behovet av uppföljningsåtgärder.

F
VUXENUTBILDNING

F
7 Bidrag till driften av folkhögskiolor m.m.

Riksdagen
har bemyndigat regetingen att - i den mån arbetsmarknadsskäl så påkallar —
anordna vissa kurser för arbetslös ungdom på folkhögskola, (prop. 1982/83:100
bil. 10 p. F 7 s. 586, UbU 1982/83:17, rskr 196).

Regeringen
har den 29 september 1983 medgivit att vissa kurser för arbetslös ungdom får
anordnas på folkhögskola under budgetåret 1983/84. Beslutet innebär att
folkhögskolorna inom en ram av sammanlagt 15000 elevveckor får anordna särskilda
kurser upp fill tio veckors längd för

Prop. 1983/84:26 Bilaga
2 Utbildningsdepartementet 31

arbetslös
ungdom. Utöver gällande statsbidrag kan berörda folkhögskolor erhålla
statsbidrag med högst 25000 kr. per kurs till ett sammanlagt belopp om högst
tre miljoner kr. För kurserna utgår statsbidrag utan hinder av 83 § folkhögskoleförordningen
(1977:551) och förordningen (SÖ-FS 1983:74) om folkhögskolans
undervisningsvolym. Genom åtgärden beräknas 1 500 arbetslösa ungdomar erhålla
utbildning under tio veckor. Kostnaden beräknas till ca 10,8 milj. kr. Härtill
kommer kostnader för studiestöd m.m., som uppskattas fill 5 milj, kr. Jag
hemställer att regeringen bereder riksdagen tillfälle

atl
la del av vad jag har anfört om vissa kurser för arbetslös ungdom på
folkhögskola.

G
STUDIESTÖD M. M.

G
5. Vuxenstudiestöd m. m.

Jag
vill avslutningsvis anmäla vissa frågor som rör särskilt vuxenstudiestöd för
arbetslösa, eftersom detta bör ses i sammanhang med övriga åtgärder inom
utbildningsdepartementets område.

Särskilt
vuxenstudiestöd kan utgå med i princip samma belopp per dag som det
utbildningsbidrag som beviljas för arbetsmarknadsutbildning. Vuxenstudieslödel
består emellertid inle endast av bidrag. Det ingående vuxensludiebidraget utgör
endast 65 procenl av motsvarande utbildningsbidrag. Den övriga delen består av
alerbetalningspliktiga studiemedel. En slor andel av dem som beviljas vuxensludiestöd
utnyttjar endasl bidragsdelen.

Särskilt vuxensludiestöd
som finansieras av vuxenutbildningsavgiften beviljas av
vuxenutbildningsnämnder, som finns i varje län. Varje nämnd disponerar ett
visst belopp för ändamålet, varför ett urvalsförfarande är nödvändigt.
Erfarenheterna visar, att en betydande del av dem som söker och erhåller vuxensludiestöd
är arbetslösa. De söker vuxensludiestöd därför atl de föredrar atl använda
arbetslöshetsperioden till studier av annat slag än som i deras fall skulle ha
medgivit utbildningsbidrag, trots alt de därmed gör en ekonomisk förlust i form
av lägre bidrag.

Urvalsförfarandet
för vuxenstudiestödet ger inte företräde för dem som är arbetslösa. Ett sådant
företräde skulle för övrigt i alltför hög grad gå ut över andra gmpper med
angelägna utbildningsbehov.

I
den nu rådande situationen måste man emellertid pröva alla möjligheter att
erbjuda arbetslösa sysselsättning eller utbildning. Ett verksamt sätt att
minska trycket på arbelsmarknadspolitiska åtgärder är att inrätta ytterligare
vuxenstudiestöd och att förbehålla dessa för arbetslösa sökande. Jag avser
därför att inom kort föreslå regeringen atl 50 milj. kr. ur en ingående reservation
på anslaget Vuxensludiestöd m.m. får användas för en särskild insats för
arbetslösa. Detta belopp motsvarar ca 1 700 särskilda

Prop.
1983/84:26 Bilaga 2 Utbildningsdepartementet 32

vuxenstudiestöd
under ett hell år. Åtgärden kräver vissa nya lagbestämmelser.

Särskilt vuxensludiestöd
används i huvudsak för att finansiera studier inom kommunal vuxenutbildning och
vid folkhögskolor. Jag vill i sammanhanget erinra om atl regeringen tidigare
har utnyttjat riksdagens bemyndigande att överskrida ramarna för antalet
undervisningstimmar inom kommunal vuxenutbildning för atl göra det möjligt alt
anordna kurser för arbetslösa.

Jag
hemstäUer all regeringen bereder riksdagen tillfälle

att
la del av vad jag har anfört om särskilt vuxensludiestöd för arbetslösa.

Prop. 1983/84:26 Bilaga
3 Bostadsdepartementet 33

Bilaga
3

Utdrag

BOSTADSDEPARTEMENTET PROTOKOLL

vid
regeringssammanträde 1983-10-06

Föredragande:
statsrådet Gustafsson

Anmälan
till proposition om särskilda sysselsättningsåtgärder för budgetåret

1983/84

Inledning

Riksdagen
beslutade i december 1982 om lempoiära åtgärder inom bostadsdepartementets
verksamhetsområde (prop. 1982/83:50 bil. 5, CU 8, rskr 112) för att öka
sysselsättningen inom bostadsbyggnadssektorn och samtidigt förbättra
betingelserna för bostadsförsörjning och energihushållning.

Förslagen
i årets budgetproposition innebar avseende bostadssektorn en stor
återhållsamhet i fråga om nya ekonomiska åtaganden från statens sida bl.a. med
hänsyn till att de temporära åtgärderna får effekt under åren 1983 och 1984.
Jag uteslöt emellertid inle att yUeriigare temporära åtgärder kunde komma att
behövas på grund av de komplicerade förhållanden som präglar utvecklingen inom bostadsförsöijningen.

I
vårens kompletteringsproposition redovisades vissa åtgärder för att stimulera
byggandet och öka sysselsättningen inför vintern 1983/84. Ramarna för stödet
till allmänna s.amlingslokaler skulle komma att vidgas. Vidare föreslogs all
långivningen till byggnadslekniska åtgärder (reparationslån) skulle förlängas
och ytterligare medel avdelas för särskilda statliga lån för att bygga om
outhyrda lägenheter. Riksdagen har beslutat i enlighet med regeringens förslag (CV
1982/83:31, rskr 395).

En
arbetsgrupp inom bostadsdepartementet har lagt fram förslag till ett tioårigt bostadsförbältringsprogram,
ett program för underhåll, reparation och ombyggnad (Ds Bo 1983:2). Programmet
har remissbehandlats och förslag till bl.a. nya låne- och bidragsregler kommer
att föreläggas riksdagen för beslut under hösten 1983. Reglerna avses träda i
kraft den 1 januari 1984. Programmet kommer atl sfimulera sysselsättningen inom
byggsektorn.

Även
andra åtgärder bör emellertid med hänsyn till sysselsältningssUua-lion snarast
vidtas. Jag kommer i del följande att ta upp frågan om vidgning av dels ramarna
för stödet till allmänna samlingslokaler, dels ramen för

Prop. 1983/84:26 Bilaga
3 Bostadsdepartementet 34

bidrag
till förbättring av boendemiljön. Jag beräknar dessutom erforderliga medel för
dessa åtgärder. Vidare kommer jag all föreslå att ytterligare medel avdelas för
stödåtgärder i bostadsområden med stor andel outhyrda lägenheter.

Statligt
stöd till allmänna samlingslokaler

Statligt
stöd till allmänna samlingslokaler lämnas i form av dels anordningsbidrag och
lån till nybyggnad, ombyggnad eller köp av samlingslokaler, dels
upprustningsbidrag för befintliga lokaler. Resterande kreditbehov, som uppgår tUl
ca 50 procenl av totalkostnaden, läcks pä den öppna kreditmarknaden.

Riksdagen
fastsläller varje år ramar för stödet till allmänna samlingslokaler. För
budgetåret 1983/84 är ramen 30 milj. kr. för anordningsbidrag och lån samt 24
milj. kr. för uppruslningsbidrag. Regeringen får vidga ramarna om det behövs av
sysselsiUlningsskäl. Med slöd av delta bemyndigande har ramen för uppmstningsbidrag
vidgats med 25 milj. kr. för budgetårei 1983/84.

Efterfrågan
på stöd tiU allmänna samlingslokaler har sedan länge varh större än tillgången.
Ramarna för innevarande budgetår var fill slor del redan utnyttjade den 1
augusti. Hos bostadsstyrelsens samlingslokaldelegation finns inneliggande
ansökningar om anordningsbidrag och lån m. m. pä sammanlagt 106 milj. kr. och
ansökningar om upprustningsbidrag på ca 44 milj. kr. Med oförändrade ramar
innebär det väntetider pä 4 år för anordningsbidrag och 3 år för uppruslningsbidrag.

Jag
har tidigare framhållit (prop. 1982/83: 100 bil. 13) au ställningstagan

den till att vidga ramarna för stödet till aUmännä samlingslokaler bör göras

i ell samlat sysselsättningspolitiskt perspektiv. Som en åtgärd för att stödja

byggsysselsättningen kommer jag senare denna dag alt föreslå regeringen

att ramen för beslut om anordnings- och invenlariebidrag samt lån till

allmänna samlingslokaler får överskridas med 65 milj. kr. Vidare bör

ramen för beslut om uppruslningsbidrag vidgas med 25 milj. kr. Ramvidg

ningarna bör användas för vissa län där investeringar i samlingslokaler är

särskilt angelägna från sysselsättningssynpunkt. Vidgningarna ger utrym

me fören ökad investeringsvolym på totalt 180 milj. kr. "

Jag
hemställer atl regeringen föreslår riksdagen att

1.
till Anordningsbidrag m.m. till
allmänna samlingslokaler för budgetåret 1983/84 under elfte huvudtiteln utöver
i prop. 1982/ 83: 100 bil. 13 upptagna medel anvisa ett reservationsanslag av 40000000
kr.,

2.
till Lån till allmänna
samlingslokaler för budgetåret 1983/84 under elfte huvudtiteln utöver i prop.
1982/83:100 bil. 13 upptagna medel anvisa ett reservafionsanslag av 25000000
kr..

Prop.
1983/84:26 Bilaga 3 Bostadsdepartementet 35

3.
till Upprustningsbidrag m.m. till allmänna samlingslokaler för budgetåret
1983/84 under elfte huvudtiteln utöver i prop. 1982/ 83:100 bil. 13 upptagna
medel anvisa ett reservationsanslag av 25000000 kr.,

Bidrag
till förbättring av boendemiljön

Statligt
bidrag kan lämnas för åtgärder som förbättrar boendemiljön i flerbostadshusområden,
som har färdigsläUts före år 1975. Bidrag lämnas med högst 75 procent av den
godkända kostnaden, dock högst med 4500 kr. per lägenhet. Bostadslån och
räntebidrag kan lämnas för de bidragsgrundande kostnader som inte täcks av
bidraget.

Riksdagen
fastställer varje år ramar för beslut om boendemiljöbidrag. För budgetåret
1983/84 är ramen 85 milj. kr.

Anspråken
på bidrag har ökat kraftigt under år 1983. Ett skäl till detta är att bidrag
temporärt kan lämnas för miljöförbättringar utan atl det ställs några krav på
att åtgärderna skall behövas på grund av de sociala förhållandena i
bostadsområdet eller på grund av att andelen tomma lägenheter är hög (prop.
1982/83:50 bil. 5, CU 8, rskr 112). Undantagsregeln infördes för atl det bl. a.
av sysselsättningsskäl var angeläget att öka investeringarna i
miljöförbättrande åtgärder. För alt undantagsregeln skall gälla skall ansökningar
om bidrag ha kommit in till förmedlingsorganel senast den 30 juni 1983. Enligt bostadsslyrelsen
har länsbostadsnämnderna rapporterat att del finns ansökningar för elt belopp
av 265 milj. kr., som inle har kunnat få beslut inom ramen för budgetåret
1982/83.

Ramen
för innevarande år är i praktiken redan utnyttjad med hänsyn fill att
förhandsbesked om bidrag har lämnats för ett belopp av drygt 80 milj.kr. och
alt ett visst ramutrymme behövs för omprövningar. Delta innebär att inte några
av de kvarvarande ansökningarna enligt undantagsbestämmelserna tills vidare
kan få beslul om bidrag. Med nuvarande ram finns det inle heller förrän under budgetåret
1984/85 ulrymme för beslut avseende nya ansökningar enligt de regler som gäller
fr. o. m. den 1 juli 1983.

Med
hänsyn tUl del klart dokumenterade behovet och till att det av sysselsältningsskäl
är angelägel all öka investeringarna i miljöförbättrande åtgärder bör ramen för
beslut om bidrag vidgas. Som jag tidigare har framhållit, när del gäller stödet
lUl aUmänna samlingslokaler, bör ramvidgningar som ger ulrymme för ökade
investeringar behandlas i ett samlat sysselsättningspolitiskt perspektiv. Jag
förordar därför alt det belopp intill vilket beslut om bidrag till förbättring
av boendemiljön får meddelas under innevarande budgetår höjs med 50 milj. kr.
till 135 milj. kr. Ram vidgningen bör användas för vissa län där åtgärderna är
särskilt angelägna från sysselsättningssynpunkt. Inom dessa län bör en
prioritering av ansökningama göras med hänsyn till behovei av projekten och
projektens kvalitet.

Prop. 1983/84:26 Bilaga
3 Bostadsdepartementet 36

Jag
hemställer att regeringen föreslår riksdagen alt

1. medge
att beslul om bidrag till förbättring av boendemiljön får

meddelas intill elt belopp av 135000000 kr. under budgelårel

1983/84.

2. till
Bidrag till förbättring av boendemiljön för budgetårei 1983/84

under elfte huvudtiteln utöver i prop. 1982/83: 100 bil. 13 upp

tagna medel anvisa elt reservationsanslag av 50000000 kr.,

Stöd
till bostadsområden med stor andel outhyrda lägenheter

Riksdagen
har beslutat om vissa stödåtgärder för bostadsområden med stor andel outhyrda
lägenheter (prop. 1982/83:50 bil. 5, CU 8, rskr 112) i form av dels särskilda
låneregler för alt underiätta att bostäderna skall kunna byggas om och
utnyttjas för andra ändamål, dels 50 milj, kr. för stöd till de värst drabbade
förelagen.

Regeringen
beslutar om stödet till bostadsföretagen. Ansökningar har kommit in från ca 70
företag. Regeringen har hittills lämnat slöd till 11 företag med sammanlagt 27
milj. kr.

Särskilda
lokallån, dvs. statliga lån för ombyggnad av bostadsutrymmen till sådana
lokaler som inle får räknas in i låneunderlaget för bostadslån, lämnas av
bostadsstyrelsen inom en fastställd ram. Den ursprungliga ramen för år 1983 om
25 milj. kr. har med anledning av den redovisade efterfrågan på lån höjts till
50 milj. kr. (prop. 1982/83:150 bil. 4, CU 33, rskr 395). Bostadsslyrelsen
föreslår i sin anslagsframställning för budgetåret 1984/85 att den gällande
ramen för år 1983 vidgas med ytterligare 25 milj. kr. och kunna avse beslut om
lån även under första halvåret 1984.

Det
statliga slödel till åtgärder i bostadsområden med stor andel outhyrda
lägenheter har stimulerat till atl ett aktivt arbete att minska antalet oulhyrda
lägenheter har kommit igång i företagen och kommunema. Eftersom slöd i
huvudsak lämnas till åtgärder som innebär atl bostäder byggs om till andra
ändamål, som kontor och lokaler för industrier och undervisning, sjukhus,
servicelägenheter och elevhem, leder stödet till en ökad sysselsättning inom
byggnadsverksamheten.

Anslaget
om 50 milj. kr. för slöd till de värst drabbade företagen är klart
otillräckligt med hänsyn till de behov som företagen redovisar. För att göra del
möjligl alt i varje fall de förelag som har haft elt stort antal outhyrda lägenheter
under lång tid skall kunna få elt bidrag till aktiva åtgärder är det enligt min
mening nödvändigt att öka anslaget. Jag förordar att ytterligare 15 milj. kr.
anvisas för stödverksamheten.

Ramen
för särskilda lokallån bör även avse beslul under första halvåret 1984. Med
hänsyn till denna förlängning bör ramen vidgas. Jag förordar alt del belopp
intill vilket särskilda lokallån får beviljas höjs med 10 milj. kr. tUI60milj.
kr.

Prop. 1983/84:26 Bilaga
3 Bostadsdepartementet 37

Jag
hemställer att regeringen föreslår riksdagen att

1.
till åtgärder i bostadsområden
med stor andel oulhyrda lägenheter för budgetårei 1983/84 under elfte
huvudtiteln anvisa ett reservationsanslag av 15000000 kr.,

2.
medge att särskilda lokallån
får beviljas inom en ram av 60000000 kr. under år 1983 och första halvåret
1984.

Prop.
1983/84:26 Bilaga 4 Civildepartementet 39

Bilaga 4

Utdrag

CIVILDEPARTEMENTET PROTOKOLL

vid regeringssammanträde 1983-10-06

Föredragande: statsrådel Holmberg

Anmälan till proposition om särskilda
sysselsättningsåtgärder för budgetåret 1983/84

C. KYRKLIGA ÄNDAMÅL

C 5. Bidrag till restaurering av äldre domkyrkor

Under denna anslagsrubrik har för budgetåren 1979/80,
1982/83 och 1983/84 anvisats sammanlagt 1325000 kr. för restaurering av
Strängnäs domkyrka. Staten svarar för tre Qärdedelar av koslnaderna för reslaure-ringsarbelena
och församlingen för en fjärdedel. De hittills utförda arbetena ulgör endasl
en mindre del av en omfattande yttre restaurering av domkyrkan.

Domkapitlet i Strängnäs har för innevarande budgetår
anhållit om statsbidrag med I 780000 kr. Enligt beslul av riksdagen (prop.
1982/83:100 bil. 15, KrU 23, rskr 252) skall statsbidrag ulgå med 715000 kr.

Skadorna på domkyrkan är mycket omfattande och restaureringsarbeiet
blir mer kostnadskrävande än man tidigare förutsett. För att inte skadorna
skall förvärras är det angeläget atl erforderliga reparationer utförs snarast
möjligt. Med hänsyn härtill samt till behovet av åtgärder för all stimulera
sysselsättningen föreslår jag att ytterligare I milj. kr. anvisas för restaurering
av Strängnäs domkyrka.

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

atl till Bidrag till restaurering av äldre domkyrkor för
budgetåret 1983/84 under trettonde huvudtiteln ulöver i prop. 1982/83: 100 bil.
15 upptagna medel anvisa ell reservationsanslag av 1 000000 kr.

C 11. Bidrag till anskaffande av lokaler för trossamfund

På statsbudgeten för innevarande budgetår har under denna
anslagsrubrik anvisats elt reservationsanslag av 12450000 kr. Av anslaget
skall minst 1 milj. kr. användas för bidrag tilll handikappanpassning av
lokaler

Prop. 1983/84:26 Bilaga
4 Ciivildepartementet 40

för
trossamfund. Frågor om bidrag prövas av en samarbetsnämnd med representanter
för samfund som kan komma i åtnjutande av statsbidrag.

Bidrag
för anordnande eller upprustning av lokaler för trossamfund utgår med 30% av
skäliga kostnader, dock högst 600000 kr.

Samarbetsnämnden
för statsbidrag till trossamfund har för budgetåret 1983/84 fått in 107
ansökningar om statsbidrag till anskaffande av lokaler för trossamfund. Koslnaderna
för alt bygga eller rusta upp dessa lokaler beräknas liU över 200 milj. kr.
Enligt gällande bestämmelser skulle statsbidrag för dessa arbeten kunna ulgå
med 32 milj. kr. Del för innevarande budgetår anvisade anslaget medger endast
statsbidrag om 11450000 kr. Ungefär hälften av anslagsbehovet eller 15,8 milj.
kr. hänför sig till arbeten i de län, där behovet av att sfimulera
sysselsättningen är särskih stort. För att de planerade byggnadsarbetena i
dessa län snabbi skall kunna komma igång förordar jag att ytterligare 11 milj.
kr. anvisas för bidrag tiU anskaffande av lokaler åt trossamfund.

Bidrag
till handikappanpassning av lokaler för trossamfund får utgå med belopp som
motsvarar kostnaden för åtgärden, dock högst 100000 kr. För budgetåret 1983/84
har samarbetsniimnden fått in 68 ansökningar om statsbidrag till
handikappanpassning. Koslnaderna för dessa arbeten beräknas fill 7740000 kr.
och statsbidragsbehovet Ull ca 5,5 milj. kr. Av sistnämnda belopp hänför sig ca
2,4 milj. kr. tUl åtgärder i de av arbetslöshet svårast drabbade länen. Jag
förordar att ytterligare 2 milj. kr. anvisas för bidrag till handikappanpassning
av lokaler för trossamfund i dessa län.

Sammanlagt
förordar jag att 13 milj. kr. anvisas till anskaffande och handikappanpassning
av lokaler för trossamfund.

Jag
hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att
till Bidrag tiU anskaffande av lokaler för trossamfund för budgetåret 1983/84
under trettonde huvudtiteln utöver i prop. 1982/83: 100 bil. 15 upptagna medel
anvisa ett reservationsanslag av 13000000 kr.

Norstedts Tryclteri, Stocittiolm 1983