Prop. 1983/84:28

Prop.
1983/84:28

Regeringens proposition

1983/84:28

om beskattningen av
energi;

beslutad
den 6 oktober 1983.

Regeringen
föreslår riksdagen att antaga de förslag som har upptagits i bifogade utdrag av
regeringsprotokoll.

På
regeringens vägnar OLOF PALME

BIRGITTA DAHL

Propositionens
huvudsakliga innehåll

I
propositionen läggs fram förslag till vilka grundläggande principer som bör
gälla för beskattningen inom energiområdet. Som en gmndläggande princip bör
gälla att skattesystemet bör främja tiUkomsten av de energiinvesteringar för
oljeersättning och energihushållning som enligt 1981 års energipolitiska beslut
bör genomföras under 1980-talet. Hänsyn bör också tas till olika energikällors
effekter på miljön, bytesbalansen, försörjningstryggheten; sysselsättningen
och den industriella utvecklingen. Den nuvarande ordningen med differenfierade
punktskatter bör behållas. Mervärdeskatten bör inte utvidgas till att omfatta
energiområdet.

Propositionen
innehåller även förslag om att inhemska bränslen skall undantas från
mervärdeskatt och från förmånsbeskattningen vid inkomsttaxeringen.

Skatten
på kol föreslås nu höjd liil 97 kr. per ton. Undantag föreslås för kol och koks
som används i metallurgiska processer.

Ändringarna
föreslås träda i kraft den 1 januari 1984.

För
naturgas aviseras ett kommande lagförslag om skattesatsen 308 kr. per 1000 m\

1 Riksdagen 1983/84. 1 saml. Nr 28

Prop. 1983/84:28 2

1
Förslag till

Lag
om ändring i lagen (1957: 262) om allmän energiskatt

Härigenom
föreskrivs att 24 och 25 §§ samt bilaga 1 till lagen (1957:262)

om allmän energiskatt' skall ha nedan angivna lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lyddse

24 § -

I
deklaration som avses i 23§ 1 mom. får avdrag göras för bränsle, som

a) i beskattat skick förvärvats för återtorsäljning
eller förbrukning i egen rörelse,

b) återtagits i samband med återgång av köp,

c) förbrukats av eller försålts till kommunikationsföretag
för ban-drift eller därmed likartal ändamål,

d) förbrukats
eller försåUs för

förbrukning i fartyg som inte an

vänds för fritidsändamål eller annat

privat ändamål, eller i luftfartyg,

e) av
den skattskyldige eller för

hans räkning ulförts ur riket eller

förts till svensk frihamn för annal

ändamål än alt förbrukas där,

f) förbmkats
eller försålts för

förbrukning för annat ändamål iin

energialstring eller förbrukning, i

samband med fabriksmässig till

verkning av motorer, för avprov-

ning av motorer å provbädd eller å

annan dylik anordning utan att

transportmedel därvid framföres,

g) förbrukats
för framställning

av bensin eUer i förteckningen angi

vet bränsle eller för produktion av

annan skattepliktig elektrisk kraft

än sådan som avses i 25 § första

stycket d),

h)
försålts med föriust för den skattskyldige, i den mån föriusten hänför sig fill
bristande betalning från köpare.

I
deklaration som avses i 23§ 1 mom. får avdrag göras för bränsle, som

a) i beskattat skick förvärvats för ålerförsäljning
eller förbrukning i egen rörelse,

b) återtagits i samband med återgång av köp,

c) förbrukats av eller försålts till
kommunikationsföretag för ban-drifl eller därmed likartat ändamål,

d) förbrukats
eller försålts för

förbrukning / luftfartyg eller i far

tyg, när luftfartyget eller fartyget

inle används för fritidsändamål el

ler annat privat ändamål,

e) av
den skattskyldige eUer för

hans räkning utförts ur rikel eller

förts till svensk frihamn för annal

ändamål än att förbrukas där,

f) förbrukats
eller försålts för

förbrukning för annal ändamål än

energialslring eller förbrukning, i

samband med fabriksmässig tUl

verkning av motorer, för avprov-

ning av motorer å provbädd eller å

annan dyUk anordning utan att

transportmedel därvid framföres,

g) förbrukats
för framställning

av bensin eller i förteckningen angi

vet bränsle eller för produktion av

annan skattepliktig elektrisk kraft

än sådan som avses i 25 § första

slyckel d),

h)
försålts med föriust för den skattskyldige, i den mån förlusten hänför sig till
bristande betalning från köpare.

Avdrag
får även göras för kolbränslen som förbrukats eller försålts jör förbrukning
i metallurgiska processer, i den mån avdrag inte har gjorts enligt första
stycket

' Lagen
omtryckt 1975:272.

Senaste
lydelse av lagens rubrik 1975: 272

-
Senaste lydelse 1983:178.

Prop.
1983/84:28 3

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

25 §' I deklaration som avses i 23 § 2 mom. får avdrag
göras för elektrisk kraft, som

a)
levererats till
kommunikafionsföretag för bandrift eller därmed likartat ändamål eller
överförts till annat land,

b)
förbrukats
eller försålts för förbrukning för annat ändamål än energialstring eller för
användning i omedelbart samband med sådan förbrukning eller vid framställning
av bensin eller i förteckningen angivet skatle-pUktigt bränsle,

c)
försålts med förlust
för den redovisningsskyldige, i den män föriusten hänför sig till bristande
betalning från förbmkare eUer icke registrerad distributör av elektrisk kraft,

d) producerats i mourycksanläggning och förbrukats i
egen industriell

verksamhet.

Avdrag får även göras för skatt Avdrag får även göras för skatl

för bensin eller annal bränsle, som för
bensin eller annat bränsle, som

förbrukats vid produktion av annan förbrukats
vid produktion av annan

skauepliktig elektrisk kraft än så- skattepliktig
elektrisk kraft än så

dan som avses i första stycket d), i dan
som avses i första stycket d), i

den mån avdrag icke gjorts enligt den
mån avdrag icke gjorts enligt

24§ g) eUer enligt 7§ 1 mom. i) la- 24%
första stycket g) eller enligt 7§

gen(1961:372)om bensinskau. 1 mom.
första stycket i) lagen

(1961:372) om bensinskaU.

Bilaga 1 till lagen (1957:262) om allmän energiskatt"

Nuvarande lydelse

Förteckning över vissa bränslen för vilka allmän
energiskatt skall erläggas

Tulltaxe- Bränsle Skattesats

nummer

ur 27.01 Stenkol .................................... 72
kr. för ton

ur 27.01 Slenkolsslybb saml slenkolsbriketler och
liknande

fasla bränslen, framställda av stenkol 6
kr. för lon

ur 27.02 Brunkolsbrikelier ......................... 6
kr. för ton

ur 27.04 Koks och koksbrikeller ............... 14
kr. för lon

ur 27.04 Koksstybb .................................. 6
kr. för lon

ur 27.10 Fotogen med tillsats som möjliggör drift av
snabb

gående dieselmotor ........................ 411 kr. för m'

ur 27.10 Motorbrännoljor, eldningsoljor och bunkeroljor 411kr. form'

Anm. Skatten på oljor beräknas efter varans fakturerade
volym. Kan skatten icke beräknas på sådant sätt eller sker fakturering annorledes
än enligt vedenagna grunder, äger beskattningsmyndigheten fastställa grunder
för beräkning av volymen.

5 Senaste lydelse 1979: 532. " Senaste lydelse
1983:531.

Prop.
1983/84:28

Föreslagen lydelse

Förteckning
över vissa bränslen för vilka allmän energiskatt skall erläggas

Tulltaxe- Bränsle Skattesats

nummer

ur 27.01, 27.02

eller

27.04 Kolbränslen ................................ 97
kr. för ton

ur 27.10 Fotogen med tillsats som möjliggör drift av
snabb

gående dieselmotor ....................... 411 kr. för m'

ur
27.10 Motorbrännoljor, eldningsoljor och bunkeroljor 411 kr. form'

Anm. Skatten på oljor beräknas efter varans fakturerade
volym. Kan skatien icke beräknas på sådant sätt eller sker fakturering annorledes
än enligi vedertagna grunder, äger beskattningsmyndigheten fastställa grunder
för beräkning av volymen.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1984.

De äldre
bestämmelserna gäller fortfarande i fråga om avdrag som hänför sig till
redovisningsperioder som slutar före ikraftträdandet.

Prop. 1983/84:28 5

2 Förslag till

Lag om ändring i lagen (1961:372) om bensinskatt

Härigenom
föreskrivs att 7§ 1 mom. lagen (1961:372) om bensinskatt' skall ha nedan
angivna lydelse.

Nuvarande lydelse

Föreslagen
lydelse 7§ 1 mom.

I deklaration får avdrag göras för bensin, som har

a)
förvärvals för ålerförsäljning
eller förbmkning i egen rörelse och för vilken skattskyldighet tidigare
inträtt,

b)
återtagits i
samband med återgång av köp,

c)
förbmkats eller
försålts för förbrukning för framdrivande av tåg eller fordon å järnväg,

d) förbrukats
eller försålts för

förbrukning för framdrivande av

luftfartyg, härunder inbegripet

start av icke motordrivet flygplan,

eller för varmkörning eller provkör

ning av luftfartygs motor,

e) förbrukats
eller försålts för

förbrukning, i samband med fa

briksmässig tillverkning av mo

torer, för avprovning av motorer å

provbädd eller å annan dylik anord

ning utan att transportmedel därvid

framföres,

O
förbrukats eUer försålts för förbmkning för annat tekniskt ändamål än motordrift,
om annat inte framgår av andra stycket,

g) av den
skattskyldige eller för hans räkning utförts ur riket eller förts till svensk
frihamn för annat ändamål än att förbmkas där,

h) försålts med förlusl för den skaltskyldige, i den mån
förlusten hänför sig till bristande betalning från köpare,

i) förbmkats
eller försålts för förbrukning vid produktion av skattepliktig elektrisk
kraft.

I deklaration får avdrag göras för bensin, som har

a)
förvärvats för ålerförsäljning
eller förbrukning i egen rörelse och för vilken skattskyldighet tidigare
inträtt,

b)
återtagits i
samband med återgång av köp,

c)
förbrukats
eller försålts för förbrukning för framdrivande av tåg eller fordon å järnväg,

d) förbrukats
eller försålts för

förbmkning / luftfartyg, när det Inte

används för fritidsändamål eller

annat privat ändamål.

e) förbmkats eller försålts för

förbrukning, i samband med fa

briksmässig fillverkning av mo

torer, för avprovning av motorer å

provbädd eller å annan dylik anord

ning utan att transportmedel därvid

framföres,

f) förbrukats
eller försålts för

förbrukning för annat tekniskt än

damål än motordrift, om annat inte

framgår av andra stycket,

g) av
den skattskyldige eller för

hans räkning utförts ur riket eller

förts till svensk frihamn för annat

ändamål än att förbmkas där,

h)
försålts med förlusl för den skattskyldige, i den mån förlusten hänför sig till
bristande betalning från köpare,

i) förbmkats
eller försålts för förbmkning vid produktion av skattepliktig elektrisk kraft.

' Lagen omtryckt 1975:274.

Senaste
lydelse av lagens rubrik 1975: 274.

- Senaste
lydelse 1981:4.0.

Prop. 1983/84:28 6

Nuvarande
lydelse Föreslagen lydelse

Avdrag
enligt första stycket f) får inte göras för

1. bensin som har
använts för framställning av vara som är lämpad eller

avsedd för motordrift,

2.
bensin som avses i 1 § första
stycket a) och som är avsedd för annat ändamål än motordrift, eller
motoralkohol, när varan har förpackats eller försålts för att förpackas i
särskild förpackning om högst en liter,

3.
gasol som med hänsyn till
försäljningsform, kvantitet eller förpackning har karaktär av butiksvara.

Har
skattskyldighet inträtt för en vara som avses i andra stycket 2 eller 3 får
avdrag ändå göras enligt första stycket f).

Denna
lag träder i kraft den 1 januari 1984.

De äldre bestämmelserna
gäller fortfarande i fräga om avdrag som hänför sig till redovisningsperioder
som slutar före ikraftträdandet.

Prop.
1983/84:28 7

3
Förslag till

Lag
om ändring i lagen (1968:430) om mervärdeskatt

Härigenom
föreskrivs att 8 § lagen (1968:430) om mervärdeskatt' skall ha nedan angivna
lydelse.

Nuvarande
lydelse Föreslagen lydelse

8§2 Från
skalleplikt undantas

1)
skepp för yrkesmässig sjöfart,
fartyg för yrkesmässigt fiske eller för bogsering, bärgning eller livräddning,
luftfartyg för yrkesmässig person-eller godsbefordran samt del, tillbehör och
utrustning till sådant fartyg eller luftfartyg, när varan säljes eller uthyres till
den som äger fartyget eller luftfartyget eller den som varaktigt nyttjar delta
enligt avtal med ägaren eller när varan införes till landet för ägarens eller nyttjanderätlshavarens
räkning,

2)
krigsmateriel som är
underkastad utförselförbud och del till sådan krigsmateriel, när varan säljes
till staten för militärt bruk eller för detta ändamål införes till landet för
statens räkning,

3)
läkemedel som utlämnas enligt
recept eller säljes till sjukhus eller införes till landet i anslutning till
sådan utlämning eller försäljning,

4)
råolja, elektrisk kraft, värme 4)
råolja, elektrisk kraft, värme samt gas och annat bränsle för upp- samt gas och
annal bränsle för uppvärmning eller energialstring, dock värmning eller
energialstring, dock icke ved, torv, T-sprit eller annan inte T-sprit eller
annan fotogen än fotogen än flygfotogen och fotogen flygfotogen och fotogen för
drift av för drift av snabbgående dieselmo- snabbgående dieselmotor,

tor,

5)
allmän nyhetstidning,

6)
periodiskt medlemsblad eller
periodisk personaltidning, när varan tillhandahålles utan vederlag eller till
utgivaren, medlem eller anställd eller införes till landet under motsvarande fömtsättningar,
annan periodisk publikation som väsentligen framstår som organ för
sammanslutning med huvudsakligt syfte atl verka för religiöst, nykterhelsfrämjande,
politiskt, miljövårdande, idrottsligt eller försvarsfrämjande ändamål eller att
företräda handikappade eller arbetshindrade medlemmar saml utländsk periodisk
publikation av annat slag när prenumeration pä sådan publikation förmedlas
mellan prenumerant och utländsk utgivare eller när sådan publikation inkommer
direkt till prenumerant,

8)
sådant alster av bildkonst som
ägs av upphovsmannen eller dennes dödsbo,

9)
vaUen från vattenverk,

10) vamlager,
inventarium och annan tillgång som tillhör verksamhet,

när överlåtelse sker i samband med överlåtelse av verksamheten eller del

därav, fusion eller liknande förfarande,

12)
trycksak som är tullfri enligt tulltaxan (1977:975) och framkallad eller enbart
exponerad mikrofilm, när varan införes till landet som gåva eller annars utan
vederlag, saml spritdryck, vin, starköl, lobaksvara, cigar-

'
Lagen omtryckt 1979:304. - Senaste lydelse 1982:288.

Prop. 1983/84:28 8

Nuvarande
lydelse Föreslagen lydelse

rellpapper
och cigarretthylsa vid införsel till landet i den ordning som avses i 18§ 4
lagen (1977:293) om handel med drycker eller i 1§ andra slyckel lagen (1961:
394) om tobaksskatt,

13)
frimärke, dock icke vid
omsättning eller införsel i särskild för butiksförsäljning avsedd förpackning,

14)
denlalleknisk produkt, när den tillhandahålles
landläkare, dental-tekniker eller den för vilken produkten är avsedd.

(Se vidare anvisningarna.)

Denna
lag träder i kraft den 1 januari 1984.

Prop.
1983/84:28 9

4 Förslag till

Lag om ändring i kommunalskattelagen (1928:370)

Härigenom föreskrivs att punkterna 4 och 5 av
anvisningarna till 21 § kommunalskattelagen (1928:370) skall ha nedan angivna
lydelse.

Nuvarande
lydelse

Föreslagen lydelse

Anvisningar

tiU21§

4.' TUI
intäkt av jordbruk med binäringar hänförs intäkt genom avyttring av djur och
andra varor eller produkter. Vidare hänförs hit inläkt genom annan inkomslgivande
användning av jordbmkets eller dess binäringars alster, inventarier eller
arbetspersonal, såsom körslor. uthyrning av dragare, maskiner o.d. Hit
hänförs även värdet av vad den skaltskyldige direkt har fiUgodogjort sig av jordbmkets
eller dess binäringars avkastning för sin, sin familjs eller annan
hushållsmedlems räkning eller för avlöning eUer liknande vederlag åt
personal, som inte har tillhört den skattskyldiges hushåll, eller för
förädling eUer förbmkning i rörelse, som har drivits av den skattskyldige,
eller för utgörande av undantagsförmåner eller annan förpliktelse som har
ålegat den skattskyldige i förhållande till någon som inte har tillhört hans
hushåU.

4. Till intäkt av jordbruk med binäringar hänförs intäkt
genom avyttring av djur och andra varor eller produkter. Vidare hänförs hit
inläkt genom annan inkomslgivande användning av jordbmkets eller dess
binäringars alster, inventarier eller arbetspersonal, såsom körslor,
uthyrning av dragare, maskiner o. d. Hit hänförs även värdet av vad den skaltskyldige
direkt har tillgodogjort sig av jordbmkets eller dess binäringars avkastning
för sin, sin familjs eller annan hushållsmedlems räkning, dock inte av bränslen
för uppvärmning av bostad på fastigheten, eller för avlöning eller liknande vederlag
åt personal, som inte har fill-hört den skatlskyldiges hushåll, eller för
förädling eller förbmkning i rörelse, som har drivits av den skaltskyldige,
eller för utgörande av undantagsförmåner eller annan förpliktelse som har
ålegat den skattskyldige i förhållande till någon som inte har tillhört hans hushåU.

Värdet av sådan ny-, till- eUer ombyggnad eller annan
därmed jämförlig förbättring som avses i punkt 6 andra stycket av anvisningarna
fill 22 § och som bekostats av arrendator eller annan nyttjanderättshavare ulgör
inläkt av jordbruksfastighet för jordägaren för beskattningsår då nyttjanderätlshavarens
rätt till fastigheten upphört, om förbättringen utförts under tid vamnder
jordägaren innehaft fasfigheten. Intäkten beräknas på gmndval av tillgångens
värde vid tidpunkten för nyttjanderättens upphörande till den del tillgången
bekostats av nyltjanderättshavaren. Har nyltjanderättshavaren erhållit
ersättning av jordägaren för förbättringen, utgör ersättningen intäkt av jordbmksfastighet
för nyltjanderättshavaren.

Sådan gottgörelse för utgift eller kostnad, som
arbetsgivare uppburit från pensions- eller personalstiftelse, räknas som intäkt
av jordbruksfas-fighet, om avdrag för avsättning till stiftelsen medgivits vid
beräkning av nettointäkt av jordbmksfastighet.

' Senaste lydelse 1981:295.

Prop. 1983/84:28 10

Nuvarande
lydelse Föreslagen lydelse

Redovisar
arbetsgivare enligt lagen om tryggande av pensionsutfästelse m.m. i sin balansräkning
en post Avsatt till pensioner, äga 28§ 1 mom. sjätte-nionde styckena
motsvarande tillämpning i fråga om jordbmksfastighet.

5.
Till inläkt av skogsbruk 5. Till intäkt av skogsbruk hänförs ersättning för
avyttrade hänförs ersättning för avyttrade skogsprodukter samt ersättning på
skogsprodukter samt ersättning på grund av upplåtelse av avverk- grund av
upplåtelse av avverkningsrätt till skog. Vidare hänförs ningsrätt till skog.
Vidare hänförs till intäkt av skogsbruk värdet av till intäkt av skogsbruk
värdet av skogsprodukter, som den skattskyl- skogsprodukter, som den skattskyldige
har tillgodogjort sig för ny-, dige har tillgodogjort sig för ny-, till- eller
ombyggnad eller för repa- till- eller ombyggnad eUer för reparation och
underhåll av byggnader, ration och underhåll av byggnader, markanläggningar och
inventarier markanläggningar och inventarier på fastigheten eller i övrigt för
sin på fastigheten eller i övrigt för sin eller sin familjs räkning, dock ej
eller sin familjs räkning, dock inte vet/ZröAts/É", eller för arbetspersona-
bränslen för uppvärmning av bo-lens behov eller i annan av den stad på
fastigheten, eller iörarbets-skatlskyldige bedriven verksamhet, personalens
behov eller i annan av

den
skattskyldige bedriven verksamhet.

Ersättning
på gmnd av fastighetsavyttring utgör inte i något fall intäkt av skogsbmk (jfr
27 § och punkt 2, a. 8.v anvisningarna till 36§). Vad nu sagts gäller även
ersättning på grund av sådan marköverföring som avses i punkt 4 första stycket
av anvisningarna till 35 § och engångsersättning på gmnd av allframtidsupplåtelse
enligt andra stycket sistnämnda anvisningspunkt.

Ersättning
för avyttrade skogsprodukter samt ersättning på grund av upplåtelse av
avverkningsrätt utgör inte intäkt av skogsbruk till den del ersättningsbeloppet
behandlas som engångsersättning på gmnd av allfram-fidsupplätelse (jfr punkt 4
tredje stycket av anvisningarna till 35 §).

Övergår
avverkningsrätt till skog fill ny ägare på annat sätt än genom köp, byte eller
därmed jämförligt fång skall anses som om avverkningsrätten avyttrats för ett
vederlag molsvarande dess marknadspris vid övergången och som om vederlaget
betalats kontant.

Denna
lag träder i kraft den 1 januari 1984 och fillämpas första gången vid 1985 års
taxering. Äldre bestämmelser gäller dock i fråga om räkenskapsår som påbörjats
före utgången av år 1983.

Senaste
lydelse 1979:500.

Prop. 1983/84:28 11

5
Förslag till

Lag om ändring i lagen
(1974:992) om nedsättning av allmän energiskatt

Härigenom föreskrivs att i lagen (1974:992) om nedsättning
av allmän energiskatt skall införas två nya paragrafer, 4 och 5§§, av nedan
angivna lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

4§ Riksskatteverket får på ansökan medge återbetalning av
energiskatt på elektrisk kraft som förbrukats i en elektrisk panna för produktion
av hetvatten eller ånga underförutsättning att

1. elpannans effekt överstiger en

megawalt,

2.
ingen oljebaserad
produktion av elektrisk kraft har förekommit inom landet av energibalansskäl
under en sammanhängande period om minst fem dygn dessförinnan,

3.
värmebehovet
under de tider då en elektrisk panna inle utnyttjas kan tillgodoses på annat
sätt,

4.
mätaravläsning
har gjorts i början och slutet av den period som återbetalningen avser, och

5.
i fråga
om inköpt kraft, särskilt avtal har träffats som innebär att leveransen kan
avbrytas av te-vei'antören när så erfordras av kraftsystemskäl.

5 § Har, på grund av oriktig uppgift från sökanden eller
på grund av felräkning, misskrivning eller annat uppenbart förbiseende, ett
felaktigt belopp fastställts med tillämpning av 2, 3 eller 4 § eller av beslut
som har meddelats med stöd av dessa bestämmelser, är sökanden skyldig att till
statsverket inbetala vad han på detta sätt oriktigt har erhållit.

En åtgärd i syfte att ta ut ett oriktigt erhållet belopp
får inte vidtas senare än fem år efter utgången av det kalenderår under vilket
beloppet har fastställts.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1984,

De nya bestämmelserna i 4 § tillämpas i fråga om elektrisk
kraft som har

Prop. 1983/84:28 12

förbrukats
efler ikraftträdandet. De nya bestämmelserna i 5 § tillämpas i fråga om oriktig
uppgift som har lämnats efter ikraftträdandet och, när det gäller felräkning,
misskrivning eller annat uppenbart förbiseende, i fråga om belopp som har
fastställts efter ikraftträdandet.

Prop. 1983/84:28 13

Utdrag

INDUSTRIDEPARTEMENTET PROTOKOLL

vid
regeringssammanträde 1983-10-06

Närvarande:
statsministern Palme, ordförande, och statsråden I. Carlsson, Feldt, Sigurdsen,
Gustafsson, Leijon, Hjelm-Wallén, Andersson, Rainer, Boström, Bodström,
Göransson, Gradin, Dahl, R. Carlsson, Holmberg, Hellström, Thunborg

Föredragande:
statsrådel Dahl

Proposition
om beskattningen av energi

1 Inledning

I
budgetpropositionen 1983 (prop. 1982/83:100 bil. 14 s. 108) angavs att frågan
om energibeskattningens utformning skulle behandlas i en proposition under
våren 1983.

I
maj 1979 tillkallades en kommitté med uppdrag att utreda beskattningen av
energi. Kommittén, som antog namnet energiskatlekommitlén, avlämnade i mars
1982 betänkandet (SOU 1982:16-17) Skatt på energi. Kommitténs sammanfattning av
betänkandet bör fogas till protokollet i detla ärende som bilaga 1.

Betänkandet
har remissbehandlats. En förteckning över remissinstanserna och en
sammanfattning av remissyttrandena bör fogas till protokollet i detta ärende
som bilaga 2.

Kommuner,
organisationer, företag och enskilda har inkommit med synpunkter på
beskattningen av energi.

Jag
återkommer nu till frågan om energibeskattningens utformning. Förslagen har
utarbetats i samråd med chefen för finansdepartementet.

2 Föredragandens
överväganden

2.1
Riktlinjer för den framtida energiskattepolitiken

Energipolitikens
övergripande mål är enligt riksdagens beslut våren 1981 (prop. 1980/81:90 bil.
1, NU 60, rskr 381) all skapa fömtsättningar för ekonomisk och social
utveckling. Detta ställer krav på en trygg energiförsörjning och en god
energihushållning. En väl avvägd energipolitik är

Prop. 1983/84:28 14

nödvändig
för alt centrala välfärdsn\ål skall nås till lägsta möjliga samhällsekonomiska
kostnader, för ett effektivt värn av miljön och för au tUlgäng-liga
energikällor skall utnyttjas på bästa möjliga sätt.

De
energipoliliska riktlinjerna är utformade för atl möjliggöra en kraftig minskning
av oljeberoendet och ftir atl skapa förutsättningar för en avveckling av
kärnkraften till år 2010. Oljans andel av energitillförseln skaU minska från
knappt 60% f.n, till ca 40% år 1990. En diversifiering av energitillförseln och
en ökad flexibilitet och omställbarhet i energisystemet är angelägen inte minst
med hänsyn till tillförsellryggheten.

Som eU
led i denna politik skall en övergång till fasta bränslen främjas. En successiv
utveckling skall ske mot eU energisystem som i huvudsak är baserat på
varaktiga, helst förnybara och inhemska, energikällor med minsta möjliga
miljöpåverkan.

En tillföriillig
energiförsörjning till låg kostnad är en viktig förutsättning för ekonomisk och
social utveckling. Sveriges industrialisering är ett tydligt exempel på det
ömsesidiga sambandet mellan industriell utveckling och utveckling av
energiteknik. InduslriaUseringen blev möjlig och utvecklades i takt med aU ny energheknik
utnyttjades. En viktig orsak tUl välståndsökningen i Sverige har vidare varit
den goda tillgången på billig importerad olja och biUig elektrisk kraft.

Den
snabba ökningen av energiförbrukningen under 1950-lalel och 1960-talet
åtföljdes av en övergång från fasta till flytande bränslen. Oljan svarade i miUen
av 1950-talet för ca 45 % av den totala svenska energitillförseln. År 1973 hade
oljans andel stigit till över 70%. Därefter har en viss minskning skett till
dagens nivå om knappt 60%. För att oljans andel skall kunna minska till den målsatta
nivån för år 1990 erfordras kraftfulla insatser för oljeersätlning och
energihushållning.

År
1982 uppgick kostnaderna för den svenska nettoimporten av råolja och
petroleumprodukter tiU 31,9 miljarder kr., vilket motsvarade ca 18% av koslnaderna
för den toiala importen, Sverige är fortfarande mer beroende av importerad
olja än flertalet andra industriländer. Kostnaden för oljeimporten har ökat
kraftigt under det senaste decenniet till följd av prisökningarna på olja.
Samtidigt har under de senaste åren bytesbalansen kraftigt försämrats. BytesbalansunderskoUet
var 22,8 miljarder kr. år 1982.

En
energipolUik som är inriktad på oljeersätlning och energihushåUning minskar kostnaderna
för import av energiråvaror och leder därmed till en förbättrad bytesbalans. DeUa
gäller även om olja delvis ersäUs med andra importerade bränslen. För t. ex.
kol är importkostnaden per energienhet ca hälften jämfört med olja. Härutöver fillkommer
indirekta effekter på bytesbalansen Ull vilka hänsyn måste tas. Övergång till
andra bränslen medför behov av omfattande investeringar i
förbränningsanläggningar m.m. För alt effekten på bytesbalansen skall bli så
positiv som möjligt vid ersättning av olja med andra bränslen är det: viktigt aU
ulmstningen i betydande omfattning kan levereras av svensk industri. Arbetet i
energiupphandlings-

Prop. 1983/84:28 15

delegationen
(I 1982:07) syftar tUl alt åstadkomma en samordning av kommunernas
upphandlingsbehov och industrins produktionsförutsättningar.

Det är nödvändigt alt
kraftigt minska det mycket stora bytesbalansunderskoltet. Samtidigt måste
åtgärder vidtas för att öka sysselsättningen och därmed minska arbetslösheten.
Genom devalveringen av den svenska kronan i oktober 1982 har en väsentlig grund
lagts för en sådan utveckling. Ytterligare åtgärder måste emellertid vidtas.
Åtgärder för att minska oljeimporten kan ge en stor och relativt snabb
förbättring av bytesbalansen samtidigt som sysselsättningen ökar i Sverige. Få
andra åtgärder torde så snabbi kunna ge en lika stor effekt.

Många
bedömare räknar med alt realpriset på olja kommer att kunna falla under de
närmaste åren. På sikt måste man dock räkna med att oljan kommer atl bli aUt
dyrare trots vissa tUlfälliga prissänkningar. Den aktuella oljeprissituationen
bör därför inte föranleda någon ändring av våra strävanden att minska
oljeberoendet. Detta gäller såväl inom uppvärmnings-och transportsektorerna som
inom industrin. Oljeersättning och energihushåUning inom industrin medför
förutom posifiva bytesbalanseffekter även att effekterna mildras för den
svenska industrin av de råoljeprishöjningar som på sikt kan förväntas. Övergång
till fasla bränslen och el tryggar industrins långsiktiga behov av bUlig
energi. Industrin bör därvid kunna utgå från atl den förväntade goda tiUgången
på billig el under 1980-lalet och flera år in på 1990-talel i första hand
kommer industrin tUl godo.

Utbyggnaden
av Qärrvärme är av flera skäl av strategisk betydelse i ansträngningarna atl
minska oljeanvändningen och atl förbättra miljön i tätorterna. Fjärrvärmen kan
totalt byggas ul till att omfatta 40-50% av Sveriges uppvärmningsbehov. För den
resterande delen erfordras individuell uppvärmning eUer värmeproduktion i s.
k. gruppcentraler. En oljeersätlning måste ske även utanför Qärrvärmeseklom.
Särskilt bör uppmärksammas möjligheterna tiU oljeersätlning med värmepumpar
och småskalig teknik för användning av fasta bränslen.

SammanfaUningsvis
är således en offensiv energipolifik i enlighet med 1981 års energipolitiska
beslut ett led i kampen mot landets ekonomiska och industriella kris. Genom en
effektiv energihushållning och investeringar i ny energiteknik, användning av
fasta bränslen och produktion av inhemska bränslen bryts oljeberoendet
samtidigt som nya arbetstillfällen skapas. En betydande del av dessa arbetstillfäUen
tillkommer de delar av landet som har de största sysselsättningsproblemen. DärtiU
kommer en förbättrad bytesbalans och att en väsentlig gmnd läggs för en
långsiktig utveckling mot en ökad industriproduktion och därmed ökad sysselsättning
inom landet. Svensk industri får kunnande och produktionsresurser som kan lägga
grunden för svenska exportframgångar i takt med att andra länder förnyar sina
energisystem.

För
att kunna genomföra den av riksdagen år 1981 beslutade förändring-

Prop.
1983/84:28 16

en
av energisystemet erfordras en aktiv energipolitik där samhället utnyttjar
flera styrmedel. Styrmedlen kan vara av olika karaktär såsom ekonomiska,
administrativa eller informaUva styrmedel.

De
ekonomiska styrmedlen syftar till att genom skatter eller subventioner förbättra
de ekonomiska förutsättningarna för energihushållning och för introduktion av
nya energikällor och ny energiteknik. Flera olika ekonomiska stöd finns, bl.a.
stöd till energibesparande åtgärder, stöd till oljeersättning och stöd till
energiforskning. De två sistnämnda stöden finansieras genom avgifter på
oljeprodukter. Riksdagen har i december 1982 beslutat om förstärkta ekonomiska
styrmedel för alt få till stånd strategiskt betydelsefulla energiinvesteringar.
De ekonomiska fömtsättningarna påverkas också genom staiens åtgärder på
kapitalmarknaden. Ett exempel härpå är del syslem med särskilda s. k.
fjärrvärmelån som har byggts upp för att ge kommunerna möjlighet att erhålla
långfristiga lån för finansieringen av utbyggnad av Qärrvärme.

Som
exempel på administrativa styrmedel kan nämnas bl.a. lagen (1981:599) om
utförande av eldningsanläggningar för fast bränsle. Vidare kan nämnas att
riksdagen våren 1981 beslutade om en ändring i lagen (1977:439) om kommunal
energiplanering. Ändringen innebär all del i varje kommun skall finnas en
aktuell plan för atl minska oljeanvändningen i kommunen. Vid prövning enligt miljöskyddslagstiflningen
eller enligt I36a§ byggnadslagen (1974:385) kan särskilda villkor beträffande
utformningen föreskrivas för en enskild anläggning som producerar eller använder
energi. En effektiv myndighetsorganisalion är en förutsättning för att de energipoUtiska
besluten skatl kunna verkställas. Den centrala statliga administrationen av
energifrågor har samordnats och effektiviserats genom inrättandet av slalens
energiverk den Ijuli 1983.

De
informativa styrmedlen omfattar information, rådgivning och utbildning.
Insatser för kunskapsöverföring är viktiga för att fä till stånd en förändring
av energisystemet. De sekloransvariga myndigheterna inom energiområdet svarar
för information om möjligheter till energihushållning inom resp. sektor. För atl
främja energihushållning i befintlig bebyggelse stöds kommunernas besiktnings-
och rådgivningsverksamhet. Som ett annat exempel kan nämnas insatser rörande
utbildning och rådgivning fill näringslivet.

F.
n. övervägs utformningen av flera styrmedel inom energiområdet. Det nuvarande energiforskningsprogrammei
omfattar budgetåren 1981/82-1983/84. Förslag till fortsatta statliga insatser
avses föreläggas för riksdagen våren 1984. Oljeersällningsdelegationen (I
1979:01) har redovisat en utvärdering av stödet till åtgärder för all ersätta
olja. Jag avser atl senare under hösten återkomma med förslag om åtgärder för
att stimulera ener-giinvesleringarna, bl. a. genom ett rortsatt oljeersältningsprogram
för perioden efter år 1983. Vidare avser jag att till delta riksmöte återkomma
med förslag om en samlad kommunal energiplanering innefattande åtgärder

Prop. 1983/84:28 17

som gäller såväl produktion, distribution som hushåUning
med energi.

Det finns således ett flertal medel för att styra
utvecklingen inom energiområdet. Enligt min mening är alla dessa styrmedel
nödvändiga för att den av riksdagen beslutade förändringen av energisystemet
skall kunna genomföras. De ekonomiska styrmedlen bör därvid användas i första
hand eftersom de till sin nalur bygger på ett decentraliserat beslutsfattande.
Jag kommer nu att behandla ett av dessa ekonomiska styrmedel, nämligen
energibeskattningen. Detta styrmedel bör användas aktivt under den period
omställningen av vårt energisystem pågår.

För atl nödvändiga investeringar i oljeersältande teknik skaU
komma till stånd krävs en medveten och långsiktig statlig politik. Inte minst
viktigt är atl ge klara besked till energianvändarna om hur statsmakterna avser
alt utnyttja skattesystemet för att tillse att oljeersättningsprogrammel fullföljs.
Därför erfordras att riksdagen lar ställning till inte enbart de aktuella
skattesatserna utan också till vilka riktlinjer som skall gälla för den framtida
energiskattepolitiken.

Som en gmndläggande princip bör gälla att skallesystemet
bör främja tillkomsten av de energiinvesleringar för oljeersättning och
energihushållning som enligt 1981 års energipoliliska beslul bör genomföras
under 1980-talet. Hänsyn bör också tas till olika energikäUors effekter på
miljön, bytesbalansen, försöijningstrygghelen, sysselsättningen och den industri-eUa
utvecklingen. Jag utvecklar i det följande innebörden av dessa utgångspunkter
för energibeskattningen.

Priserna på olja har under de senaste åren varierat
kraftigt. Enligt min mening bör lillfälliga höjningar eller sänkningar av
oljepriserna inte automatiskt leda tUl skattesänkningar eller skattehöjningar
i utjämnande syfte. En sådan ordning skulle motverka en sund priskonkurrens och
i onödan öka konsumenternas kostnader. Däremot anser jag det angeläget att energianvändarna
informeras om alt oljan på sikt kommer att bli allt dyrare oavsett tillfälliga
prisvariationer. Vid behov bör därför genom skatteändringar en inte oväsentlig
realprisstegring på oljeprodukter åstadkommas. Härigenom skapas en stabil gmnd
för energianvändarnas planering av fortsatta insatser för energihushållning och
oljeersättning. . Denna utgångspunkt för beskattningen av olja återfinns i 1981
års energipolitiska beslul. Föredragande statsrådet anförde därvid atl statens
industriverk räknade med en genomsnittlig real oljeprisslegring av 2% per år
och atl han inte fann skäl att frångå denna bedömning (prop. 1980/81:90 bil. 1 s.
41). Han anförde vidare atl regeringen avser atl med hjälp av beskattningen på
energi åstadkomma en successivt höjd prisnivå på energi.

Oljeersätlning med inhemska bränslen är en prioriterad del
av oljeersättningsprogrammel. F. n. tas ingen energiskatt ut på inhemska fasta
bränslen. Däremot omfattas dessa bränslen till skillnad från andra energikällor
av mervärdeskattelagens bestämmelser. Mervärdeskatten motverkar att inhemska
bränslen utnyttjas i bl.a. vissa kommunala anläggningar och 2 Riksdagen 1983/84. I saml. Nr
28

Prop. 1983/84:28 18

gruppcentraler.
Ny teknik för småskalig miljövänlig förbränning och för-förädling av inhemska
bränslen utvecklas f. n. Utnyttjande av inhemska bränslen innebär inga
kostnader för energiimport. Produktion och användning av inhemska bränslen
leder också liU nya arbetstillfällen. Med hänsyn härtUl och till vikten av
oljeersättning med inhemska bränslen bör inhemska bränslen inte beskattas. Ett
slopande av den nuvarande beskattningen av inhemska bränslen innebär alt den nu
rådande osäkerheten om framtida skattenivåer för inhemska bränslen elimineras.
Det innebär också att inhemska bränslen skattemässigt gynnas framför alla
andra bränslen.

Del
är från samhäUsekonomiska utgångspunkter angeläget att användningen av
skogsbränsle inte försvårar skogsindustrins möjligheter alt er-håUa iräfiberråvara.
Regeringen har därför uppdragit ål skogsstyrelsen och statens industriverk att
utreda effekterna på skogsindustrins virkesför-söijning av en ökad användning
av skogsråvara för eldningsändamål. Uppdragel redovisades den 15 juni 1983 i
en gemensam rapport. Rapporten har sänts ul på remiss.

Enligt
det av riksdagen år 1981 beslutade oljeersättningsprogrammel bör användningen
av kol år 1990 svara för ungefär en tiondel av den totala energiförsörjningen.
En sådan ökning av kolanvändningen förutsätter att investeringar i nya
produktionsanläggningar kommer till stånd i enlighet med det
investeringsprogram som utgör en viktig del av de ekonomiskpolitiska åtgärder
riksdagen faltide beslut om i december 1982. Del är angelägel att utbyggnaden
av koleldade förbränningsanläggningar sker på ett planerat sätt så atl såväl energiförsöijningsintresset
som hänsynen tiU miljön tUlgodoses.

Jag
anförde i min anmälan till den ekonomisk-politiska propositionen hösten 1982 atl
avsikten är att utnyttja skalle- och avgiftspoliliken inom energiområdet så atl
bl.a. en övergång från olja till kol stimuleras. Med hjälp av skatte- och
avgiftspolitiken kommer också att så långt möjligt eftersträvas fasla
prisrelationer mellan kol och olja. Därvid kommer de särskUda kostnaderna för
alt vidta åtgärder för alt minska påverkan på miljön av koleldade
förbränningsanläggningar att beaktas.

För
kol är bränslekostnaden per energienhet ca hälften jämfört med olja. I ställel
medför kolanvändning behov av mer omfattande investeringar i förbränningsanläggningar
m. m. Detta förhåUande saml de ökade personalbehovet för drift av koleldade
anläggningar innebär ökad sysselsättning i Sverige.

Hänsyn
bör också las till det förhållandet att risken för störningar i tillförseln och
för drastiska prisförändringai är betydligt mindre för kol än för olja.
Tillgångarna av kol är avsevärt större än tillgångarna av olja och finns
framför allt i de stora konsumentländerna. Kol är således från försöij-ningssynpunkl
ell säkrare bränsle än olja. Vid en sammanvägd bedömning av kolets
bytesbalanseffekter, föfsöijningseffekter och miljöeffekter i förhållande till
olja och inhemska bränslen finner jag atl skatien på kol bör

Prop. 1983/84:28 19

höjas
i etapper tills skatten per energienhet är ca hälften av skallen på olja.

Enligt
min mening bör osäkerhet om eventuella skatteförändringar mellan kol och olja
inte få vara hindrande för de investeringar som är nödvändiga för att de
energipolitiska målen skall kunna nås. Genom den fasta relation mellan skatten
på kol och skatten på olja som jag nu har förordat skapas förutsägbarhet inför
användarnas beslut om invesleringar i oljeersältande teknik.

Även naturgas år ett
importbränsle. Importkostnaden per energienhet är ca 85-90% jämfört med olja.
Vid beskattningen av naturgas bör hänsyn vidare las liU naturgasens
miljöfördelar. Att ersätta import av olja med import av naturgas kan i vissa
fall också innebära en förbättrad leveranssäkerhet och uthållighet i energiförsöijningen.
F. n. pågår förberedelser för det s. k. Sydgasprojeklet som innebär import av
högst 440 milj. m gas om året tiU sydvästra Skåne med böijan år 1985. Från försöijningssynpunkt
innebär Sydgasprojeklet att en del av oljeförbmkningen i regionen ersätts med
gas från närbelägna källor på grundval av långsiktiga avtal. Det är ett energipolifiskl
intresse att projektet kan genomföras och alt viss erfarenhet av
naturgasanvändning i vårt land därigenom kan erhållas. Jag finner mot denna
bakgrund att skatien på naturgas bör per energienhet vara ca tre Qärdedelar av
skatten på olja, vilket motsvarar 308 kr per 1 000 m Lagen (1957:262) om allmän
energiskatt saknar i dag bestämmelser om beskattning av naturgas. Chefen för
finansdepartementet kommer att i annal sammanhang återkomma med förslag till
ändrad lagstiftning rörande uttag av skalt på naturgas. I samband härmed kommer
även att lämnas förslag om beskattning av gasol för annal än motordrift.

Beskattningen
av drivmedel fyller främst trafikpolitiska och energipolitiska syften. Häri
ingår också miljöpolitiska bedömningar. Jag vill efler samråd med chefen för
kommunikationsdepartementet anföra följande. Enligt 1979 års trafikpolitiska
beslut skall de trafikpolifiskt betingade skatterna i princip motsvara de kortsikfiga
samhäUsekonomiska marginalkostnader som hänger samman med fordonsutnyttjandet (prop.
1978/79:99, TU 18, rskr 419). Därmed uppnås elt effektivt utnyttjande av den
vid varje tidpunkt befinfiiga trafikapparaten. Detta trafikpolitiska syfte
innebär alt den trafikpolitiskt motiverade beskattningen bör vara lika stor per
kilometer för elt visst fordon oavsett vilkel drivmedel som används. Däremot
kan skatten vara differentierad mellan olika fordonsiyper beroende på om marginalkostnaderna
för vägtrafiken är olika.

Drivmedelsbeskallningens
energipolitiska syfte är främst att den skall sfimulera tiU energihushållning.
Delta innebär att den energipolitiskl motiverade beskattningen bör för olika
drivmedel vara lika stor per energienhet. Om ställning har tagits till atl ett
visst drivmedel skall introduceras av energipolitiska eller miljöpolitiska skäl
bör den ej trafikpolitiskt motiverade beskattningen kunna differentieras så
alt den främjar introduktionen. Jag återkommer i avsnitt 2.2.3 till frågan om
beskattningen av alternativa

Prop. 1983/84:28 20

drivmedel
m. m. Tills vidare bör vid eventuella skattehöjningar på bensin gälla att
skatten på motoralkoholer höjs med hälften av skattehöjningen på bensin.
Skatten på motorgas bör höjas i etapper tills skatten per liter är ca 60% av skatien
på bensin.

Riksdagens
energipoliliska beslut år 1981 innefattade bl.a. ett program för energihushåUning
inom transportsektorn. Bensinförbmkningen skulle fås att minska genom övergång
till koUeklivtrafik och användning av ett energisnålare körsätt.
Fordonstillverkarna skulle stimuleras att producera aUt energisnålare fordon.
Vidare skulle en satsning göras pä utveckhng av metanoldrivna fordon.
Föredragande statsrådel anförde följande om priset som styrmedel (prop.
1980/81:90 bil. 1 s. 95):

Jag
har redan tidigare framhållit att priset bör användas som styrmedel för
energihushållningen under 1980-talel. Delta bör också gälla privatbilismen.
Enligt min mening tyder den senaste tidens utveckling av bilresandet och det
ökade intresset för bensinsnåla fordon på alt bilisterna är prismedvetna.

Bensinförbmkningen
var 4,9 milj. lon. år 1979, År 1982 hade den minskat till 4,7 milj. lon. I år
har en forändring skett. Bensinförbrukningen har hittills under året ökat
samtidigt som trafikolyckorna har ökal.

Även
om vissa bensinprishöjningar har skett under sommaren har realpriset på bensin
minskat betydligt under år 1983. Under de två och ett halvt åren sedan början
av år 1981, då 1981 års energipolitiska proposition lades fram, har realpriset
på bensin ökat med i genomsnitt en procent per år. Prisutvecklingen på bensin
har således kommit att understiga den realprisutveckling för olja som
beräknades av föredragande statsrådet i 1981 års energipolitiska proposuion.
När 1981 års energipolitiska proposition presenterades var den svenska skatten
på bensin av ungefär samma storiek som bensinskatten i andra länder. Enligt
statens pris- och kartellnämnds redovisning av oljepriserna i tretton länder
hade under det första kvartalet 1981 åtta länder en lägre skatl på bensin än
Sverige. Nu är del endast två av dessa tretton landet som har en lägre skatt.
Under de två och ett halvt åren har den svenska skatten kommit att bli lägre än
skatien i Norge, Storbritannien, Förbundsrepubliken Tyskland, Nederländerna, Österrike
och Schweiz.

Det
finns mot denna bakgrund elt starkt energipolifiskl och trafikpolitiskt behov
av att priset på bensin används som styrmedel under 1980-talet för
energihushållningen inom transportsektorn i enlighel med riktlinjerna i 1981
års energipolitiska beslul. De negativa effekter för boende i glesbygd som
delta kan medföra bör kunna mötas med särskilda åtgärder.

Under
1980-lalet och flera år in på 1990-talet beräknas det komma atl finnas god
tillgång på relativt billig elenergi. Jag vill efler samråd med chefen för industridepartementel:
framhålla alt elenergi i första hand bör användas inom industrin men även
utnyttjas för bl.a. uppvärmningsända-

Prop.
1983/84:28 ' 21

mål.
Därmed kan oljeanvändningen minskas. Del är emellertid viktigt alt undvika att
låsa fast uppvärmningen vid el. När kärnkraften skall böija avvecklas kommer
tillgången på elenergi att bli mer begränsad. Användningen av el för
uppvärmning bör därför under 1980-talet i första hand ske i flexibla system där
flera olika energikällor kan utnyttjas. Användningen av elenergi i
avkopplingsbara elpannor i Qärrvärmenät bör särskilt stimuleras. Beskattningen
av elenergi bör därför differentieras med hänsyn till vilket slag av
elanvändning del är fråga om.

Jag
vill i sammanhanget framföra atl såväl fördelningspoliliska som energipoliliska
skäl talar för att det även framgent bör finnas ett samband mellan skatten på
olja och skatten på elektrisk kraft. Slalsfinansiellt motiverade
skattehöjningar bör av rättviseskäl även betalas av boende i hus uppvärmda med
elvärme. Vidare är del angeläget att även fjärrvärme som övergångsvis
huvudsakligen är grundad på olja är konkurrenskraftig med individuell
uppvärmning i de områden som är lämpade för en fjärrvärmeutbyggnad. Invesleringar
i individuell elvärme i sådana områden skulle kunna medföra att en önskvärd
utbyggnad av fjärrvärme förhindras. Jag avser att senare till detta riksmöte
återkomma till frågan om styrningen av elvärmeutbyggnaden.

De
energipolitiska utgångspunkter för energibeskattningen som jag nu har redogjort
för innebär att beskattningen av energi bör utnyttjas som ett styrmedel för att
nå de energipolitiska målen. Den nuvarande ordningen med differentierade
punktskatter på energi bör därför behållas.

Energiskatlekommitlén
föreslog ett införande av mervärdeskatt på energi i kombination med en
särskild styrskatt på energi. Med anledning härav vill jag anföra följande.

Energiskattekommitténs
förslag till ny ordning för beskattningen av energi bör ses mot bakgmnd av
kommitténs direktiv. I direktiven redovisades att energikommissionen i sitt
huvudbetänkande (SOU 1978:17) Energi föreslog en fortsalt utredning av frågan
om beskattning av energi inom mervärdeskattens ram i kombination med en
energiskatt i import-och producenfieden. Enligt direktiven borde kommittén
närmare utreda och lägga fram konkreta förslag till en sådan omläggning av
energibeskattningen. I direktiven angavs vidare att kommittén borde utgå från
alt förslaget som helhet skall vara statsfinansielll neutralt. Möjligheterna
att utforma skatien så atl den främjar användningen av sådana energikällor och
energiråvaror som ersätter olja skulle enligt direktiven särskilt undersökas.
Det angavs att det främsta syftet med en omläggning av energibeskattningen är
att ge beskattningen en mer utpräglad karaktär av styrmedel mot de mål som
finns för energipolitiken. Detla gäller enligt direktiven i hög grad
energianvändningen inom industrin, eftersom industrin är mer priskänslig än
övriga energianvändare.

Ett
huvudargument för att införa mervärdeskatt på det nu energiskatle-belagda
området är enligt kommittén atl energikonsumtion skall skatte-

Prop. 1983/84:28 22

mässigl
jämställas med annan konsumtion. En naturlig utgångspunkt för utredningsarbetet
var därför att den allmänna energiskatten skulle slopas och att det nu energiskattebelagda
området skulle införas i mervärdeskattesystemet i dess generella utformning.
Kommittén redovisade att ett krav på statsfinansiell neutraUtet inrebär att den
nya styrmedelsskatten på energi skulle komma att bli begränsad om samtliga
energikällor omfaUas av övergången till mervärdeskatt. Samfidigt skulle det
enligt kommittén bli en kraftig omfördelning av skattebördan från näringslivet,
som har möjlighel att göra avdrag för ingående mervärdeskatt, till främst
hushållen. Inle minst mot bakgrund härav stannade kommittén vid ett förslag där
vissa energikällor, t.ex. bensin, inte skulle omfattas av övergängen tiU mervärdeskatt
och där den nya styrmedelsskatten skulle ge i stort sett samma intäkter som den
nuvarande allmänna energiskatten. Kommittén föreslog vidare att mervärdeskatten
på fjärrvärme och stadsgas skulle reduceras till 60% av full skatt. De ökade
intäkter som skatteomläggningen beräknades medföra föreslogs återföras till
hushållen genom en generellt sänkt mervärdeskatt.

Kommitténs
förslag till nytt system för beskaUning av energi har inle tillstyrkts i sin
helhet av någon remissinstans. En allvarlig invändning som har framförts är att
förslaget innebär en alltför kraftig omfördelning av skattebördan från de
mervärdeskattskyldiga, dvs. industri, handel m.fl., till de ej mervärdeskattskyldiga,
dvs. framför allt hushållen. Delta gäller enligt företag och organisationer
inom bostadssektorn även med beaktande av en generell sänkning av
mervärdeskatten. Förslaget innebär också enligt kritikerna en fördelningsmässig
orättvisa inom hushållssektorn. Övergången till mervärdeskatt på energi skulle
allvarligast drabba låginkomsttagare som företrädesvis bor i flerfamiljshus.

Företrädarna
för näringslivet och energiproducenter framhåller vikten av att energin
inordnas under mervärdeskatten och att någon annan energiskatt inte införs.
Energin skulle därmed få en med övriga varor likvärdig beskattning och
industrin skulle genom möjligheten till avdrag för ingående mervärdeskatt inte
alls belastas rned någon skatl på energi. Riksrevisionsverkel anför att en
övergång till mervärdeskatt inle leder till någon styrning av näringslivets
användning av energi trots att det enligt direkfiven i hög grad är denna som
skall styras.

Remissinstanserna
inom transportområdet framhåller de svårigheter som skapas genom att bensinen
inte skall omfattas av mervärdeskatt medan detla däremoi skall gälla för
dieseloljan. Den nuvarande konkurrenssituationen mellan dieselbilaioch
bensinbilar skulle förändras kraftigt. Kommitténs lösning att detta skall
kompenseras genom en sänkt kilometerskatt kompliceras av atl mervärdeskatten
på dieseloljan blir avdragsgill för den som är mervärdeskattskyldig. En sådan
förbrukare borde därför inle få någon sänkt kilometerskatt. Problemet skulle
bli ännu större om dieselbilägaren bedriver både mervärdeskattepliktig
verksamhet, l.ex.

Prop. 1983/84:28 23

godstransporter,
och inte mervärdeskattepliktig verksamhet, t. ex. persontransporter. I sådana
fall skulle avdraget för ingående skatt egentligen fördelas och endast
tillkomma den skattepliktiga delen av verksamheten.

Motsvarande problem att
fördela avdraget för ingående skalt uppkommer också hos andra förbmkare av
energi, som endast delvis använder den inköpta energin för verksamhet som
medför skattskyldighet till mervärdeskatt. Detta förhållande föreligger i
samtliga de fall där uppvärmning av rörelselokal och privat bostad sker från
samma anläggning. Det gäller åtskilliga jordbmkare men även många andra som
bedriver mervärdeskattepliktig verksamhet i samma faslighet som den där
bostaden ligger eller där även annan icke mervärdeskatteplikfig verksamhet
bedrivs. Svårigheter uppkommer också när det gäller att avgöra storleken på
avdraget i alla de fall där verksamhet bedrivs i hyrda lokaler, t.ex. slora
delar av detaljhandeln. Kommittén har inte berört dessa problem och har
följaktligen inte heller redovisat metoder för att underlätta den prakfiska
tillämpningen.

De av kommittén föreslagna
undantagen från en generell övergång till mervärdeskatt skulle som nyss har
nämnts leda till problem då del gäller beskattning av bensin. Förslaget att
endast reducerad mervärdeskatt skall utgå på öärrvärme och stadsgas skulle
också leda till fillämpningsproblem och minskar självklart skattens generella
omfattning.

För
skatteadministrationens del innebär förslaget att skatt på energi skulle behöva
tas ut enligt två olika skattesystem. Fömtom riksskatteverkel skulle också
samtliga länsstyrelsers mervärdeskatteenheter komma alt handlägga frågor
rörande beskattningen av energi. De fidigare nämnda problemen att fördela
avdraget för ingående mervärdeskatt skulle för länsstyrelsernas del innebära
vissa svårigheter att avgöra avdragels storlek i ett stort antal fall.
Förslaget innebär därmed att kostnaderna för skatteadministrationen skulle
komma alt öka.

Jag
har tidigare framhållit alt nuvarande ordning med differentierade punktskatter
på energi bör bibehållas. I likhet med det övervägande antalet remissinstanser
anser jag atl en kombination av differentierade styrskatter och mervärdeskatt
på energi är olämplig. Med hänsyn härtilll bör mervärdeskatt på energi inte
införas.

Sammanfattningsvis
innebär vad jag nu har förordat följande riktlinjer för energiskattepolitiken
under 1980-talel. Skatleändringar på olja bör vid behov vidtas för att
åstadkomma en inte oväsentlig realprisstegring. Inhemska bränslen bör gynnas
genom skattefrihet. Skatten på kol bör höjas i etapper tills skatten per
energienhet är ca hälften av skatten på olja. För naturgas bör gälla alt
skatten per energienhel är ca tre Qärdedelar av skatten på olja.
Drivmedelsbeskattningen bör främja fortsatt energihushållning. Elanvändning
inom industrin bör vara skattemässigt gynnad i förhållande till elanvändning
för uppvärmning. Beskattningen av el för uppvärmning bör ha viss följsamhet mot
beskattningen av olja.

I
riksdagens beslut om olika skattefrågor med anledning av komplelle-

Prop. 1983/84:28 24

ringspropositionen
ingick vissa energiskatteändringar (prop. 1982/83:150, SkU 55, rskr 393). Lagen
(1983:531) om ändring i lagen (1957:262) om allmän energiskatt har utfärdats i enlighel
med detta beslul. Energiskallen på eldningsoljor och motorbrännoljor höjs fr.o.m.
den 1 november 1983 med 120 kr. per m olja. Skatten på elektrisk kraft höjdes
fr. o. m. den 1 juli 1983 med 1,2 öre per kilowattimime med undantag för
industrins förbrukning utöver 40000 kWh per år.

Dessa
energiskatleförändringar ligger väl i linje med de riktlinjer för
energibeskattningen som jag nyss har förordat. För industrins energianvändning
kommer även fortsättningsvis att gälla förmånliga skaitebestäm-melser.
Industriers förbmkning av elektrisk kraft ulöver 40000 kWh per år har undantagits
från elskallehöjningen. Jag kommer i det följande alt föreslå alt kol och koks
som används i metallurgiska processer skall undantas från beskattning. Det är
enligt min mening viktigt att skatten på olja får en styreffekt även för de
företag som har medgetts skallenedsätl-ning. Skattehöjningen på olja kommer att
innebära en stimulans till energihushåUning och oljeersättning även för de
större energianvändarna om den del av skatten på olja som svarat mot höjningen undantas
vid beräkningen av industrins skatlenedsättning. Chefen för finansdepartementet
redovisade i kompletteringspropositionen alt regeringens nedsättningsbeslut
bör för nästa år utformas på detla säll. I detta sammanhang bör också frågan om
alt förlänga den tid för nedsättningen som anges i besluten atl övervägas.

Jag
kommer i det följande alt lämna förslag till de ytteriigare förändringar av
energiskatterna som jag nu anser vara lämpliga. Till frågan om höjning av
skatten på bensin för vilken såväl energipolitiska som trafikpolitiska skäl
talar har regeringen anledning atl återkomma.

De
förslag från energiskatlekcmmittén som inte tidigare har behandlats och som
inte heller behandlas i det följande, finns del enligt min mening inte nu skäl atl
genomföra.

2.2
Skatteändringar m. m.

2.2.1
Inhemska bränslen

I
kompletteringspropositionen (1982/83: 150) aviserades att förslag bör kunna
lämnas atl inhemska bränslen undantas från mervärdeskatt och från förmånsbeskattningen
vid inkomsttaxeringen. Jag vill nu ta upp dessa frågor.

I
riksdagens beslut våren 1981 om riktlinjer för energipolitiken framhålls bl.a. att
en övergång till fasta bränslen skall främjas. År 1990 förväntas inhemska
bränslen ge ett väsentligt bidrag till Sveriges energiförsörjning. Denna
inriktning syftar i sin tur till att skapa förutsättningar för en ännu större
oljeersättning med inhemska bränslen på längre sikt.

För
att öka sysselsättningen och främja övergången till inhemska bräns-

Prop.
1983/84:28 25

len beslutade riksdagen i december 1982 atl vidla åtgärder
för att få till stånd strategiskt betydelsefulla energiinvesteringar (prop.
1982/83:50 bil. 6, NU 18, rskr 111). Bl.a. anslogs 200 milj. kr. för stöd till torveldade
förbränningsanläggningar som beställs under år 1983. Riksdagen har vidare
beslutat om åtgärder för att öka användningen av inhemska bränslen i
Norrbottens län (prop. 1982/83: 120 bil. 6, NU 38, rskr 306).

Det är från samhällsekonomiska utgångspunkter angeläget
att användningen av skogsbränsle inte försvårar skogsindustrins möjligheter
all erhålla träfiberråvara. Regeringen har uppdragit åt skogsstyrelsen och statens
industriverk att gemensamt utreda effekterna på skogsindustrins virkesförsötjning
av en ökad användning av skogsråvara för eldningsändamål. Uppdraget
redovisades i en gemensam rapport den 15 juni 1983. Rapporten har sänts ul på
remiss.

Energiskattekommittén bedömde alt de inhemska bränslenas
konkurrenskraft borde stärkas för alt del skall vara möjligt att uppnå de mål
som anges i 1981 års energipoliliska beslut. Kommittén föreslog därför atl
dessa bränslen skulle undantas från energiskalt. Kommittén tog däremot inle upp
frågan om inhemska bränslen skall undantas från mervärdeskattelagens beslämmelser.
Flera remissinstanser lar emellertid upp delta i remisssvaren.

Oljeersättningsddegalionen.
energiforskningsnämnden och nämnden för energiproduktionsforskning påpekar alt
kommitténs förslag i sin helhet verkar till inhemska bränslens nackdel. Enligt
statens naturvårdsverk är det angeläget från miljösynpunkt atl användningen av
inhemska bränslen utvecklas snabbi. Lantbrukarnas riksförbund år starkt
kritiskt till kommitténs förslag och föreslår en total befrielse från skatt
för inhemska bränslen. Svenska bioenergiföreningen framför liknande synpunkter.
Föreningen menar atl mervärdeskattesystemet försvårar introduktionen av framför
allt de förädlade biobränslena såsom briketter, pellets och pulver.

Svenska kommunförbundet delar kommitténs bedömning atl en
skärpt energibeskattning är otillräcklig som styrmedel för en introduktion av
inhemska bränslen i den takt som har fömtsätts. Kommunförbundet anser att det
är nödvändigt att statsmakterna långsiktigt garanterar lönsamhet för fastbränsleeldning
om oljeberoendet skall minska i tillräcklig grad. Man finner det angeläget att mervärdeskallebefrielse
av inhemska bränslen noga prövas. Svenska Petroleum Institutet tillstyrker atl
skatterna på inhemska bränslen reduceras eller heU tas bort för att öka landets
försörjningstrygghet och minska sårbarheten.

Flera skrivelser har inkommit med synpunkter i frågan om
mervärdeskatt på inhemska bränslen. Kristianstads kommun anför all kommunen i
likhet med flera andra kommuner i landet varit angelägna om att använda
inhemska bränslen i de kommunala värmeanläggningarna. Kristianstads kommun
framhåller i skrivelsen att för att möjliggöra en konvertering till inhemska
bränslen i kommunala anläggningar behövs som en minsta erfor-

Prop.
1983/84:28 26

deriig
åtgärd att mervärdeskatten slopas för inhemska bränslen, Torsby kommun har
framfört liknande synpunkter.

För
egen del vill jag anföra följande. Oljeersättning med inhemska bränslen är en
prioriterad del av oljeersättningsprogrammel. Mervärdeskatt på inhemska fasta
bränslen motverkar att dessa bränslen används i bl.a. kommunala anläggningar
och grtippcentraler. Ny teknik för småskalig miljövänlig förbränning och för förädling
av inhemska bränslen utvecklas f.n.

Jag
förordar därför att inhemska bränslen i likhet med andra bränslen undantas från
skatteplikt enligt mervärdeskattelagen. Enligt 8 § 4) lagen (1968:430) om
mervärdeskatt undantas från mervärdeskatt bränsle för uppvärmning eller
energialstring, dock inte ved och torv. En ändring bör göras så att undantaget
från mervärdeskatt kommer atl omfatta också ved och torv. En sådan ändring kan
innebära att det i vissa fall kan uppstå svårigheter att avgöra om skatt skall
utgå eller inte. Detta torde dock i huvudsak gälla fall där köparen är skaltskyldig
och där således en eventuell beskattning inte skulle få något genomslag. Med
hänsyn härtill bör den nu föreslagna ändringen inte vålla några större tillämpningssvårigheter.

Vad
gäller frågan om förmånsbeskattning av inhemska bränslen vill jag framhålla
följande.

Den
som äger eller brukar en jordbruksfastighet skall i princip beskattas för egna
uttag från fasligheten. Sedan 1978 års taxering gäller dock undantag för
vedbränsle till den egna bostaden (SkU 1976/77:20, SFS 1977:80). Ett sådant
undanlag har bedömts få positiva effekter från skogs- och miljövårdssynpunkt
och kunna sfimulera till användning av avfallsvirke för uppvärmningsändamål.

Som
jag tidigare påpekat är inhemska bränslen en prioriterad del av oljeersättningsprogrammel.
Jag har vid ett flertal tillfällen erfarit att användningen av framför allt
halm och biogas som bränsle kan motverkas av den nuvarande förmånsbeskattningen
och att detta kan leda till problem för bl. a. den utmstningstillverkande
industrin. Jag anser del därför befogat att vidga den undantagsbestämmelse som f.
n. gäUer för vedbränsle fill atl gälla också andra bränslen. Uppvärmning av
bostaden med bränslen som har tagits från den egna fastigheten bör således
generellt vara fri från förmånsbeskattning. Har bränslen inköpts från
utomstående bör dock givetvis nuvarande regler tillämpas, även i fortsätlningen.
Detsamma gäller om det uttagna bränslet skall användas i annan
näringsverksamhet som bedrivs av den skattskyldige eller för uppvärmning av en
byggnad som är belägen på annan fastighet än den ifrågavarande
jordbruksfastigheten.

Mol
den nu redovisade bakgrunden förordar jag att anvisningarna fill 21 §
kommunalskattelagen (1928:370) ändras på så sätt alt uttag av bränslen till
bostaden inte skall hänföras till inläkt av jordbruk eller skogsbruk.

Prop. 1983/84:28 27

2.2.2
Kol

EnergiskaUen
är f. n. 6 kr. per ton för stenkolsstybb, koksstybb, slenkolsbriketler och
liknande fasta bränslen framställda av stenkol samt brunkolsbriketter. För
koks och koksbriketter är skallen, 14 kr. per ton. För annan stenkol är skatten
12 kr. per ton. Skatteavdrag får göras för bränsle som används för annat än
energiändamål. T. ex. kan koks användas både för reduktionsändamål (borttagande
av syre ur järnoxider) och för uppvärmning av malm eller andra råvaror till
smältor. Den kvantitet som åtgår för smältningen är fullt beskattad men för
överskjutande bränslemängd som utgör reduktionsmedel får skatteavdrag göras.

Energiinnehållet
i kol är ca två tredjedelar av energiinnehållet i olja. Energiskatten på olja
blir fr. o. m. den 1 november i år 411 kr. per m'. En energineutral beskattning
av kol skulle motsvara ca 275 kr per lon. Jag har tidigare (avsnitt 2.1)
förordat all som en riktlinje för beskattningen av kol skall gälla att skatien
på kol höjs i etapper tills skatten per energienhet är cirka hälften av skatien
på olja.

Jag har med hänsyn härtill
funnit atl skatten på kol nu bör höjas till 97 kr. per ton. Detta innebär en
mycket kraftig höjning från de nuvarande skattesatserna 6, 12 resp. 14 kr. per
ton. En skattehöjning hämlöver skulle nu innebära en alltför drastisk höjning,
vilket skulle kunna medföra all del investeringsprogram som ingick i den
ekonomisk-politiska propositionen inte kan genomföras. En höjning fill 140 kr.
per ton bör ske fr. o. m. den 1 januari 1985.

Skattesatsen
97 kr. per ton bör gälla för alla kolbränslen. Den nuvarande ordningen med tre
olika skattesatser har medfört administrativa problem och svarar inte mot något
energipolifiskl mofiverat behov av differentiering. För kol-vätskeblandningar
bör skatt utgå för det inblandade kolet med samma skattesats. Om det är fråga
om en kol-oljeblandning kommer självfallet också den inblandade oljemängden att
beskallas.

Vid remissbehandlingen av energiskattekommitténs
betänkande har Jernkontoret. Svenskt Stål AB och Svenska Stenkolsimportörers
förening påpekat alt den av kommittén föreslagna skallehöjningen på kol och
koks skulle leda till allvarliga konsekvenser för stålverken. Dessa
remissinstanser framhåller atl skatt på kol och koks som används för
metallurgisk produktion hell saknar styreffekt eftersom dessa råvaror inte kan
ersättas med andra råvaror. Någon energiskatt bör därför enligt dessa remissinstanser
inte tas ut. Jag delar efter samråd med chefen för industridepartementet denna
uppfattning. Kol och koks som används i metallurgiska processer bör undantas
från beskattning. Detta kan lagtekniskt ske genom tillägg till 24 § lagen
(1957:262) om allmän energiskatt.

Det
är angeläget att utbyggnaden av koleldade förbränningsanläggningar sker på ett
planerat sätt så atl såväl energiförsörjningsinlresset som hänsynen till
miljön tillgodoses. Flera åtgärder har vidtagits härför. Ytteriigare åtgärder
kommer att vidtas.

Prop. 1983/84:28 28

Koncessionsnämnden
för miljöskydd har i ärenden om nya koleldade anläggningar ställt långtgående
krav på miljöskyddsåtgärder. Riksdagen har (JoU 1981/82:35, rskr 321) med
anledning av proposifion 1981/82:151 om åtgärder mot försurningen uttalat att
denna skärpta praxis bör gälla för de anläggningar som nu kan bli aktuella.
Riksdagen har våren 1983 beslutat att införa elt investeringsstöd till
anordningar för atl minska utsläppen av svavel vid förbränning av kol (prop.
1982/83: 100 bil. 14, NU 22, rskr 166).

I min anmälan till den
ekonomisk-politiska proposiiionen redovisade jag - efter samråd med chefen för
jordbruksdepartementet - uppfattningen att det finns anledning att återkomma till
kolels miljöaspekter i ett senare skede, när erfarenheter har vunnits, nya
forskningsrön har vidgat kunskapsramarna och pågående utredningar har
avslutats och remissbehandlats. Vidare redovisades avsikten att genom
fortsatta insatser på det internationella planet, bilateralt och inom ramen
för konventionen om begränsning av långväga gränsöverskridande
luftföroreningar, intensifiera arbetet för alt nå en allmän minskning av
svavelutsläppen i Europa.

Projektet Kol-Hälsa-Miljö (KHM-projektet),
som bedrivits av statens vatlenfallsverk i samarbete med berörda intressenter, överiämnade
i april 1983 slutrapporten Kolets hälso- och miljöeffekter. Rapporten har
utsänts på en omfattande remiss.

Enligt 2 § lagen
(1981:599) om utförande av eldningsanläggningar för fast bränsle skall den som
äger eller den som förfogar över en större eldningsanläggning samråda med den
myndighet som regeringen bestämmer innan han avgör för vilket slag av fast
bränsle anläggningen skall utföras. Myndigheten skall verka för att
anläggningen utförs för inhemskt fast bränsle när detta är tekniskt och ekonomiskt
rimligt. Denna uppgift överfördes den 1 juli 1983 från statens industriverk till
slalens energiverk. Utredningen om styrmedel för näringslivets
energihushållning, Graf-strömska utredningen, har i betänkandet (SOU 1981:94)
Energisamverkan stat-kommun-näringsliv föreslagit att den nuvarande
samrådsskyldigheten skall ersättas av en tillståndsprövning.

Jag avser atl inom kort
återkomma i frågan om tillståndsprövning av nya koleldade
förbränningsanläggningar. Enligt min mening är det angeläget att ytterligare
stärka samhällets möjligheteratt aktivt styra kolintroduktionen.

2.2.3
Ahernativa drivmedel m.m.

Jag
behandlar i det följande frågor rörande beskattningen av blyfri bensin,
motoralkoholer och motorgas. Jag har härvid förutom med chefen för finansdepartementet
även samrått med chefen för kommunikationsdepartementet och chefen för
jordbruksdepartementet,

Energiskaltekommiltén
föreslog att skatten på btyfri bensin skall vara 30 öre lägre per liter jämfört
med vanlig bensin. Den av kommittén redovisade avsikten var att skatleskillnaden
mellan normalbensin och blyfri bensin skall vara tillräckligt slor för atl
stimulera införandel av blyfri bensin.

Prop. 1983/84:28 29

Bilavgaskommittén
(Jo 1977:08) har utrett frågor om luftvårdsproblem på grund av bilavgaser och
behandlat bl.a. frågan om införandet av blyfri bensin. Kommittén lämnade i maj
1983 betänkandet (SOU 1983:27-28) BUar och renare luft. Betänkandet har sänts ul
på remiss. Enligt min mening bör stäUning las till energiskattekommitténs
förslag om skatterabatt för blyfri bensin samtidigt som ställning las fill bilavgaskommitténs
betänkande.

Oljeersällningsdelegationen
(I 1979:01; OED) överlämnade hösten 1982 rapporten (Ds I 1982:12) Strategi för
alternativa drivmedel. I rapporten behandlades främst frågan om introduktion av
motoralkoholer. En närmare plan redovisades för det fortsatta arbetet med
introduktion av bränsle med i del närmaste 100 % metanol (MIOO).

I
budgetpropositionen 1983 lämnade jag en redovisning av arbetet med introdukfion
av allernafiva drivmedel och förslag till fortsalt inriktning (prop.
1982/83:100 bil. 14). Jag framhöll därvid aU de statliga insatserna främst bör
gälla att utveckla användningen av M100. Jag anförde vidare att målet för de
statliga insatserna bör vara atl ge närmare underlag för ett beslut i slutet av
1980-talet i frågan om introduktion av MIOO som drivmedel i större skala. Jag
redovisade atl den av OED föreslagna planen för del fortsatta arbetet visar
vilka åtgärder som behöver vidtas under de närmaste åren för att elt sådant
underlag skall kunna finnas mot slutet av 1980-talet.

OED
anförde i sin rapport att den gällande skattesubvenlioneringen av MTBE (metylterliärbutyleler)
utgör ell av de avgörande hindren för låginblandning av metanol i bensin. Jag
föreslog därför att skattesubvenlioneringen av MTBE skulle upphöra. Riksdagen
har bifallit detta förslag (SkU 1982/83:22, rskr 150).

Den
av OED föreslagna planen för del fortsatta arbetet omfattar flera åtgärder för atl
la fram underlag rörande användning av MIOO i fordon. Bl.a. ingår i planen test
av prototyper, ett första fältförsök med ca 20 provbilar och ett större
fältförsök omfattande ca 200-300 fordon. Enligt OED kan den föreslagna planen
finansieras inom ramen för befintliga resurser, främst genom del statliga
energiforskningsprogrammet och genom oljeersättningsfonden. Förutom det ovan
redovisade förslaget rörande beskattningen av MTBE föreslog OED inga
skatteförändringar för att siödja genomförandet av planen.

Jag
har tidigare (avsnitt 2.1) framhållit alt beskattningen av energi bör utformas
så alt den främjar tillkomsten av de energiinvesteringar som enligt de energipoliliska
rikfiinjerna bör genomföras under 1980-talet. Detla innebär att en fömtsättning
för en energipoUliskt motiverad skaltesub-ventionering av ett visst bränsle
eller drivmedel bör vara atl ett beslut om introduktion i större skala har
fattats.

I
likhet med OED finner jag att skatien på motoralkoholer inte nu bör förändras.
Genomförandet av planen för introduktion av alternativa driv-

Prop. 1983/84:28 30

medel
bör i nuvarande skede åstadkommas med andra styrmedel. I ett senare skede, när
ställning har tagits i frågan om en större introduktion, bör en skattesubventionering
av motoralkoholer kunna övervägas. F. n. gäller att skatten på motoralkoholer
är något mindre än hälften av skatten på bensin. Energiinnehållet i metanol är
hälften av energiinnehållet i bensin. Tills vidare bör vid eventuella
skaltehöjningar på bensin gälla att skatien på motoralkoholer höjs med hälften
av skattehöjningen på bensin.

Energiinnehållet
i motorgas, gasol för motordrift, är ca tre fjärdedelar av energiinnehållet i
bensin. Skatten på motorgas är emellertid endast hälften av skallen på bensin.
Jämfört med skallen på motoralkoholer är skallen på motorgas bara något högre,
trots at( energiinnehållet i metanol endast är ca två tredjedelar av
energiinnehållet i molorgas. Skatten på motorgas är således subventionerad i
förhållande till såväl skatten på bensin som skatten på motoralkoholer.

Vid
de senaste årens skatteförändringar på molorgas har tillämpats de riktlinjer
som föreslogs i prop. 1978/79: 115. Föredragande statsrådet anförde därvid
följande (bU. 1 s. 89):

Jag
ser del vidare som angeläget atl även andra alternativa drivmedel än motoralkoholer
utnyttjas. Ett näraliggande alternativ är motorgas, gasol för motordrift, som ulöver
all den kan komplettera nu utnyttjade drivmedel även har vissa fördelar från
miljösynpunkt i jämförelse med motorbensin.

Med
nuvarande uttag av skatl på .gasol för nämnt ändamål synes det vara möjligt alt
viss övergång till gasoldrift inom bilparken kan komma alt ske. En
förutsättning härför har angivits vara att skatteuttaget på gasol i jämförelse
med det totala skatte- och avgiftsuttagel på motorbensin inte förändras i
väsentligt hänseende, dvs. att skatten på gasol inle ökar i sådan utsträckning
att det blir olönsamt atl gå över fill motorgasdrifl. Någon anledning att nu
föreslå en höjning av skatten på gasol för motordrift föreligger inte. Den
vidare utvecklingen inom motorgasområdet och inom syntetbränsleområdet torde i
huvudsak få bestämma skatleuttagets vidare nivå. Som allmän inriktning bör
därför enligt min mening t. v. gälla att nuvarande skalle- och avgiftsuttag på molorbensin
relativt motorgas i huvudsak bibehålls.

Det
skatte- och avgiftsuttag som gällde våren 1979 var 55 öre per liter för molorgas
och 109 öre per liter för bensin. Vid de skattehöjningar på bensin som har
vidtagits därefter har skatten på gasol höjts så att den har motsvarat 55/109
av skatten på bensin.

Statens
naturvårdsverk anför i silt yttrande över energiskattekommitténs belänkande
att drift med molorgas i dag innebär vissa fördelar från miljösynpunkt, främst
genom alt d<:n är elt blyfritl bränsle. Enligt verket visar emeUertid
undersökningar som har framkommit på senare fid att ökade kväveoxiduisläpp
ibland uppstår vid motorgasdrifl i jämförelse med bensindrift. Gasdrift medför å
andra sidan i allmänhet utsläpp av kolväten som är mindre biologiskt aktiva än
de utsläpp som erhålls vid dagens bensindrift. Verket framhåller vidare att
bensindrivna bilar utmstade för blyfri bensin och avancerad avgasrening ger
betydligt lägre föroreningsut-

Prop.
1983/84:28 31

släpp
än gasdrivna bilar och detta till lägre kostnader. Enligt verket bör motorgas
inte premieras i större utsträckning från miljösynpunkt än vad som har
föreslagits för blyfri bensin (30 öre per liter). Motorgasen föreslås erhålla
motsvarande skatterabatt som blyfri bensin men med beaktande av gasens lägre
energiinnehåll.

För
egen del vill jag framhålla följande. Molorgas är snarare ett komplement än
ett alternativ till dagens drivmedel. Eftersom även motorgas är en
petroleumprodukt, medför en introduktion av motorgas inte någon nämnvärd förbättring
av försörjningstryggheten. En begränsad användning av motorgas innebär dock att
erfarenheter erhålls från en användning av ytterligare ett drivmedel. En fömtsättning
för den övergång till motorgas-drift som har skett under senare år, torde ha varit
den nu gällande skattesubvenlioneringen av motorgas. Subventioneringen bör
därför inle minska drastiskt. Den nu gällande skattesubvenlioneringen av
motorgas är betydligt större än den subventionering som föreslås av
naturvårdsverket. Jag anser mot denna bakgmnd atl skatten på motorgas bör höjas
i etapper tills skatten per liter är ca 60% av skatten på bensin.

2.2.4
Beskattning av elektrisk kraft

Fr.
o. m. den 1 juli 1983 är den allmänna energiskatten för elektrisk kraft 3
öre/kWh för industriabonnenler. Skatten är 5,2 öre/kWh för övriga abonnenter
utom för abonnenter i vissa län och kommuner i främst norra Sverige för vilka
skattesatsen i stället är 4,2 öre/kWh.

I detta sammanhang vill
jag erinra om den särskilda skatl på vattenkraft som infördes den 1 januari
1983 (prop. 1982/83:50, SkU 15, rskr 106). Denna skatt uttas av elproducenterna
och utgår med 2 öre/kWh för elkraft producerad i vattenkraftsanläggningar tagna
i drift före år 1973 och med 1 öre/kWh för elkraft producerad i
vattenkraftsanläggningar som har tagits i drift under åren 1973 till 1977. För
anläggningar som har tagits i drift efter år 1977 uttas inte någon sådan skalt.
Införandet av denna skatt medför enligt min mening atl skäl saknas för del av energiskaltekommiltén
framlagda förslaget om en med avseende på produktionssätt differentierad
elskall. Frågan om beskattning av övervinster på vattenkraft har också lösts
med den nya vattenkraftskallen. Denna skalt har vidare medverkat till att dämpa
en tidigare växande handel med vattenkraftslillgångar. En begränsad teknisk
justering av lagen kommer enligt vad jag har erfarit att senare föreslås av
chefen för finansdepartementet. Därvid kommer vissa smärre oönskade
importeffekter atl behandlas.

Jag
går nu över till att behandla frågan om användning av stora avkopplingsbara
elpannor inom industrin och i fjärrvärmenälen.

I
1981 års energipolitiska beslul uttalade riksdagen atl tillgänglig elproduktionskapacitet
bör användas för att så effektivt som möjligl ersätta olja och att ett sätt atl
åstadkomma detta är all använda elpannor i Qärrvär-menät och inom industrin
under perioder när elkraftproduktionen sker helt

Prop.
1983/84:28 32

med kärnkraft och vattenkraft. Riksdagen uttalade
samtidigt att det är olämpligt att använda elpannor i Qärrvärmesyslem om
samtidigt någon del av landets elbehov täcks genom produktion i oljeeldade
kraftvärmeverk eller mottrycksanläggningar.

För egen
del vill jag anföra följande. Utformningen av elanvändningspolitiken under
1980-talet är en väsentlig del av energipolitiken. Från samhällsekonomisk
synpunkt är del angelägel alt tillgänglig vattenkraft och kärnkraft utnyttjas.
Den förväntade goda fillgången på relativt billig elektrisk kraft böri första
hand komma industrin till godo. I andra hand bör den användas för uppvärmning.
I enlighet med riktlinjerna för energipolitiken sker en del av
oljeersättningen genom atl olja för uppvärmning ersätts med el. Denna övergång
får dock inte låsa oss vid en alltför hög elanvändningsnivå i framtiden.

Ett sätt atl ulan framtida läsningar la till vara en
betydande del av den för uppvärmning tillgängliga elenergin är att använda den
i elpannor i Qärrvärmesystem. Vid utbyggnad av ett Qärrvärmesystem är det
viktigt alt möjligheterna till hushållning beaktas för att systemet inte skall
låsas till en för hög värmeanvändning. Investeringar i stora elpannor är
billiga och har kort avskrivningstid. Delta skapar förutsättningar för en
framlida minskad värmeanvändning ulan att de fasta avgifterna behöver höjas
kraftigt. I fjärrvärmesystem där effektbehovet täcks av andra pannor, innebär
användning av elpannor som är avkopplingsbara att de oljeeldade pannorna kan
tillfälligt stängas av och värmeproduktionen övertas av elpannor när elfillgången
så medger. Vid andra tillfällen under årel, när kraftsilualionen så påfordrar,
kan värmeproduktionen åter övertas av de oljeeldade pannorna.

Mycket god tillgång till billig elkraft förekommer när
produktionen sker med enbart vattenkraft och kärnkraft. Denna situation
förutses uppträda vissa tider på året under elt begränsat antal år framöver.
Vid andra tidpunkter kan dock olja komma alt användas för elproduktion. Del är
därför angeläget att de slora elpannornas, användning kan styras med utgångspunkt
från situafionen i kraftssystemet. Denna styrning kan uppnås om elpannorna
används inom ramen för s.k. tillfälliga abonnemang. I dessa ingår som villkor
att kraftleverantören, när så erfordras av kraftsystem-skäl, har rätt atl
avbryta leveranserna av elpannekraft. Om elpanneägarna skulle välja ordinarie
abonnemang är det risk för alt elpannorna kommer alt utnyttjas även när oljeeldad
kraftproduktion pågår.

En förutsättning för att investeringarna i avkopplingsbara
elpannor skall bli så stora som är önskvärt från energipolitisk synpunkt är
enligt min mening alt fortsatt stimulans ges till användning av avkopplingsbara
elpannor. Återbetalning av allmän energiskatt bör mol denna bakgrund kunna beviljas
för elenergi som förbrukas i avkopplingsbara elpannor under tider då elenergin
inte behöver ersättas av oljeeldad elproduktion i kraftsystemet. Det är
väsentligt att denna återbetalning kommer konsumenten tiU

Prop.
1983/84:28 33

del och inte leverantören. Med hänsyn härtill är avsikten
att statens pris-och kartellnämnd skall få i uppdrag att övervaka all avtalen
utformas så atl återbetalningen kommer konsumenten till del.

Reglerna för denna återbetalning bör gälla för åtmjnstone
ett antal år framöver. Härigenom får kommunerna fasta
planeringsförutsättningar. Effekterna av denna skatteåterbäring bör utvärderas
så att ställning kan las under år 1987 till frågan om behovet av fortsatt skatteåterbäring
för avkopplingsbara elpannor.

Samtidigt finns det anledning att noga följa
elanvändningens utveckling. Jag kommer under våren 1984 att förelägga
regeringen förslag om en samlad kommunal energiplanering. Därvid kommer bl.a. atl
behandlas frågan om användningen av el för uppvärmningsändamål.

De nuvarande bestämmelserna om skattebefrielse för elleveranser
till avkopplingsbara elpannor har vållat tolkningsproblem. För atl lösa frågorna
om kontroll och tillsyn samt för att underlätta riksskatleverkets tillämpning
anser jag att skatt bör las ul för användning av el i dessa pannor men att en
möjlighet till återbetalning av skatten bör finnas om vissa klart angivna
villkor är uppfyllda.

En återbetalning av den allmänna energiskatten bör kunna ske
i fråga om skatt på elkraft som förbrukats i en elpanna med en effekt större än
en megawalt om ingen oljebaserad elproduktion av energibalansskäl har före
kommit dessförinnan inom landet under en sammanhängande period om minst fem
dygn. Ett annat villkor bör vara att värmebehovet kan tillgodoses på annat sätl,
dvs.genom förbränning av gasformiga, fasla eller flytande bränslen eller genom
utnyttjande av värmepumpar eller spillvärme. Vidare bör krävas alt
mätaravläsning har gjorts i början och slutet av den period som återbetalningen
avser. I fråga om inköpt kraft bör också krävas att abonnemanget innehåller
villkor som ger leverantören räll att avbryta leveranserna av elpannekraft när
så erfordras av kraftsystemskäl. Det bör vara den som ansöker om återbetalning
som har alt visa att villkoren för återbetalning är uppfyllda. Den utredning
som den sökande har bör vara framställd på ett sådanl sätl att det lätt kan
utläsas om villkoren är uppfyllda.

Enligt vad jag har inhämtat bör tillämpningen av här
föreslagna regler inte vålla några praktiska problem. Inte heller bör del
uppstå några kontrollproblem.

En bestämmelse om när skatleåterbetalning för
avkopplingsbara elpannor kan medges bör föras in i en ny paragraf i lagen
(1974:992) om nedsättning av allmän energiskatt. Vidare bör lagen kompletteras
med möjlighet till ålerkrav vid felaktig återbetalning.

2.2.5 Skattebefrielse inom transportområdet

Enligt lagen (1957:262) om allmän energiskalt medges
avdrag för skalt på motorbränsle som används för drift av järnväg, flygplan
eller vissa 3
Riksdagen 1983/84. I saml. Nr 28

Prop.
1983/84:28 34

fartyg. Delsamma gäller för elektrisk kraft som levereras
till kommunikationsföretag för bandrift. Enligt lagen (1961:372) om
bensinskatt finns motsvarande avdragsregler för bensin som används för
framdrivande av låg och luftfartyg. För drift av bensindrivna fartyg inkl. frifidsbåtar
får däremot endast beskattat bränsle användas. Genom en lagändring tidigare i
år medges fr.o.m. den 1 maj 1983 inte heller avdrag för motorbrännolja som
används i fartyg som anvämds för fritidsändamål eller annat privat ändamål. 1
den proposition som föregick lagändringen (prop. 1982/83:99) uttalade
föredraganden att han avsåg att senare återkomma till frågan om undantagen för
energi som används för drift av järnväg, flygplan och fartyg över huvud taget
bör finnas kvar.

Energiskatlekommitlén
har utifrån en strikt energipolitisk utgångspunkt framhållit att alla användare
av energi bör betala energiskatt och alt nuvarande undantag saknar energipolitisk
motivering. Kommittén har emellertid funnit det omöjligt alt f. n. låta SJ
bära den kostnadsökning som skulle kunna uppstå om undantaget slopades. Av
konkurrensskäl bör enligt kommittén undantagen för övriga trafikgrenar inte
heller slopas. Kommittén föreslog därför all de nuvarande undantagens giltighet
förlängs.

För egen del vill jag efter samråd med chefen för
kommunikationsdepartementet anföra följande. Den del av den allmänna
samfärdseln som skulle kunna komma i fråga för en beskattning är
inrikestrafiken. En beskattning av den yrkesmässiga utrikestrafiken skulle leda
till stora kontrollproblem och en överflyttning av inköpen av bränsle till
annat land i de fall delta är möjligt. 1 likhet med vad kommittén har
framhållit aren beskattning av den kollektiva spårbundna trafiken inte
meningsfull f. n. Detsamma gäller också den yrkesmässiga sjöfarten och
trafikflygel. En beskattning av trafikflyget skulle dessutom kräva all det
nuvarande skattepliktiga området utvidgades. Den nuvarande skattefriheten för
jetbränsle grundas inle på ett avdrag utan på att detla bränsle, flygfologen,
över huvud taget inte omfattas av skatteplikten.

Däremot bör enligt min mening en beskattning av den bensin
som används i sportflygplan och andra privata plan kunna övervägas. Det bränsle
som används för andra fritidsändamål, l.ex. i bilar och båtar, är redan i dag
beskattat.

Systemet med skattefria inköp till flygklubbar och
restitution av skatt har lett till administrativa och kontrollmässiga
svårigheter för riksskalteverket. Till ansökningar om restitution har
sökandena fogat kvitton från bl.a. bensinaulomater. Några reella möjligheter
att kontrollera att del köpta bränslet verkligen har använts i flygplanen torde
inte finnas. Även bortsett från dessa svårigheter föreligger det inte några
bärande skäl för atl bibehålla skattefriheten för bränsle som förbrukas i
flygplan när de används för fritidsändamål eller andra privata ändamål. Inte
minst rättviseskäl talar för atl också delta bränsle beskattas. Den åsyftade
ändringen kan enklast uppnås genom att denna begränsning införs i 7 § 1 mom. d)
lagen

Prop. 1983/84:28 35

(1961:
372) om bensinskall. Den ändring i energiskattelagen som tidigare i år gjorts
för fartyg, då de används för likartade ändamål, bör i förtydligande syfte
ändras något och utvidgas till att också gälla luftfartyg.

De nu förordade ändringarna
innebär att flyget fortfarande behåller sin skattefrihet då planen inte används
för fritidsändamål eller privata ändamål. Detta gäller t. ex. bmksflyg,
skogsbrandbevakning, målflygning, skol-flyg, räddningstjänst, jordbruksflyg,
trafikövervakning, frivilliga flygkåren, bogsering av segelflygplan och andra
uppdrag som utförs mot ersättning. Avdragsrälten bibehålls också t.ex. då ett
företag med eget flygplan utför transporter i den egna verksamheten. Taxiflyg
och annat personflyg som utförs mot ersättning bör också fortsättningsvis få
ske med skattefritt bränsle, även om passagerarnas ändamål med resan är frilidsbe-lonal.

3
Upprättade lagförslag

I
enlighel med vad jag nu har anfört har i samråd med chefen för finansdepartementet
upprättats förslag till

1.
lag om ändring i lagen
(1957:262) om allmän energiskatt,

2.
lag om ändring i lagen
(1961:372) om bensinskaU,

3.
lag om ändring i lagen
(1968:430) om mervärdeskatt,

4.
lag om ändring i
kommunalskattelagen (1928:370),

5.
lag om ändring i lagen
(1974:992) om nedsättning av allmän energiskalt.

Med
hänsyn till lagstiftningsärendets enkla beskaffenhet anser jag alt någol
yttrande från lagrådet inte behöver inhämtas.

4
Hemställan

Med
hänvisning till vad jag nu har anfört hemställer jag att regeringen föreslår
riksdagen

dets
att antaga lagförslagen,

dets
atl godkänna de av mig förordade riktlinjerna för den framtida energiskattepolitiken.

5
Beslut

Regeringen
ansluter sig till föredragandens överväganden och beslutar alt genom
proposition föreslå riksdagen att antaga de förslag som föredraganden har lagt
fram.

Prop. 1983/84:28 36

Bilaga
I

Energisltattelioinmitténs sammanfattning av (SOU 1982:16) Sliatt
på energi

1
föreliggande betänkande redovisar energiskattekommittén förslag till ny
energibeskattning samt belyser effekter i olika avseenden av denna beskattning.

I
detta avsnitt ges en översikt av betänkandets disposition och huvudsakliga
innehåll samt en sammanfattning av kommitténs förslag och en kortfattad
redovisning av de bedömningar som legat till grund för förslagen. Vidare
berörs de allmänna utgångspunkter som kommittén arbetat efter.

1
Direktiv

Kommittédirektiven
redovisas i sin helhet i appendix 1 (ej här).

Enligt'direktiven
är det angeläget att energibeskattningen får en utformning som ger bästa
möjliga energipolitiska styrfunktion samtidigt som de miljömässiga aspekterna tillgodo;»es
och beskattningens stalsfinansiella betydelse beaktas. Det framhålls särskilt
att skatten bör utformas så att den främjar användning av sådana energivaror
som ersätter olja.

Det
ankommer inte på kommittén att överväga förändringar i den särskilda
beredskapsavgiften för oljeprodukter.

Beträffande
själva skaiteulformningen anför direktiven att kommittén bör pröva
möjligheterna att inrymma det nu energiskattebelagda området under
mervärdeskatten samt införa en ny samhällsekonomiskt avvägd energiskatt i
import- och producentledet. De sammanlagda skalteförslagen skall vidare
tillföra staten oförändrade statsinkomster.

2
Betänkandets disposition

Kapitel
I innehåller en redogörelse för hur arbetet i kommittén varit upplagt saml
kontakter med olika intressentgrupper.

Kapitlen
2-5 beskriver nuläget i ett antal avseenden. I kapitel 2 redovisas
energisystemets struktur betriffande produktion, distribution och användning
av olika energivaror. Här diskuleras också tekniska och ekonomiska möjligheter
atl höja verkningsgraden i olika energiomvandlings- och distributionsled. I kaptiel
3 och 4 beskrivs nuvarande punklbeskattning på energiområdet saml
mervärdeskattesystemets generella uppbyggnad. I kapitel 5 redovisas nuvarande
energibeskattnings toiala stalsfinansiella avkastning samt fördelning på olika
kategorier skattskyldiga.

Prop.
1983/84:28 37

I kapitel 6 redovisas och analyseras ett antal strategiska
frågeställningar inför en omläggning av energibeskattningen samt diskuteras
vilka samband som råder mellan energipolitiken och övriga samhällsmål. Här
kartläggs också de faktorer som påverkar energipolitikens långsiktiga
inriktning samt energibeskattningens begränsningar och möjligheter som
styrmedel.

Tyngdpunkten i betänkandet ligger på kapitel 7 som
innehåller kommitténs överväganden och förslag. Kapitel 8 inrymmer en
kvantitativ effektredovisning av kommitténs förslag.

3 Allmänna utgångspunkter

Huvudmotivet för den här föreslagna omläggningen av
energibeskattningen är att denna bättre skall tjäna som energipolitiskl
styrmedel. Sverige kan under de närmaste årtiondena bedömas stå inför
omfattande svåra och kostnadskrävande omställningsproblem i
energiförsörjningen. Oljeberoendet skall - enligt statsmakternas intentioner -
väsentligt nedbringas. Oljeersättningsprogrammel innebär att oljeanvändningen
i landet fram till år 1990 skaU minska med 12 miljoner ton, vilkel innebär atl
oljans andel av den totala energikonsumtionen skall minska från nu ca 60 % till
40 % år 1990. Därefter skall ytterligare minskning ske. Energiförsörjningen
skall på sikt i huvudsak baseras på varaktiga, helst förnybara och inhemska
energikällor med minsta möjliga miljöpåverkan. Nu föreliggande prognoser visar
på svårigheter alt realisera dessa mål. För att uppnå statsmakternas målsättningar
erfordras mycket krafiigt tilltagna styrmedel. Betydelsen i sammanhanget av prisslyrning
genom skatter och avgifter betonas särskilt i 1981 års energipoliUska
riktlinjer som ell huvudmedel att genomföra energipolitiken.

Kommittén anser att en självklar utgångspunkt för ett
minskat oljeberoende är ett effektivt energihushållningsprogram, men anser
samtidigt del som tveksamt att redan under den närmaste tioårsperioden våga
räkna med mycket slora resultat på grundval av energibeskattningens dimensionering
och inriktning. Man bör också med viss försiktighet motse effekterna av olika
ekonomiska styrmedel eftersom kunskaperna om deras påverkan på ex.
energianvändningen är ofullständiga. Därtill kommer ovissheten om den internationella
prisutvecklingen på framförallt olja och kol.

Energiskatlekommitlén vill emellertid redan här markera atl
om statsmakternas ambitioner beträffande den framlida energiförsörjningen -
inte minst i fråga om oljeberoendet — skall kunna realiseras måste flera och
kraftigt tilltagna styrmedel sättas in.

De kalkyler beträffande energianvändningen år 1990 som
redovisas i kapitel 8 är behäftade med relativt stor osäkerhet. Detla gäller i
synnerhet om den totala nivån för energiförbrukningen. Men osäkerhet råder även
i andra avseenden. Med de antaganden som beräkningarna bygger på pekar

4 Riksdagen
1983/84. 1 saml. Nr 28

Prop. 1983/84:28 38

de skattesatser som kommittén bedömt som möjliga bl.a. med
hänsyn till sociala skäl, på att Sveriges oljeberoende år 1990 kommer alt ligga
över de 40 % som målsättningen anger.

Den av kommittén föreslagna skärpta energibeskattningen
bidrar till alt styra mot de långsikliga energipolitiska målen men är enligt
kommitténs mening otillräcklig att — som enda styrmedel — förverkliga de energipoliliska
programmen. Risk föreligger exempelvis atl introduktionen av inhemska bränslen
kommer att gå långsammare än vad som förutsatts och all inle heller den
beräknade kolintroduktionen kommer alt uppnås inom det aktuella
lidsperspektivet. Kommittén noterar mol denna bakgrund atl statsmakterna enligt
beslul av regering och riksdag år 1981 vid sidan av energibeskattningen kommer
att sätta in andra typer av styrmedel - såväl administrativa som ekonomiska -
samt information och rådgivning för att förverkliga de energipolitiska målen.

4 Kommitténs förslag

Beskattningsområdet

—
Nuvarande
allmänna energiskall slopas och ersätts av en mervärdeskatt pä energi (dock med
nedan angivna begränsningar) samt en ny energipolitisk styrmedelsskatl.

—
Följande
begränsningar i mervärdeskattens omfattning föresläs:

1
drivmedlen
bensin, gasol och motoralkoholer inryms ej under mervärdeskatten

2
Qärrvärme och
stadsgas ingår under mervärdeskattens 60 %-regel.

Beskattningens storlek

—
Den nya
styrmedelsskatten får samma statsfinansiella omfattning som nuvarande allmänna
energiskatt.

—
Det sammanlagda
skatteinlaget på energivaror i form av mervärdeskatt på energi samt ny
styrmedelsskatt överstiger nuvarande energibeskattning med ca 5000 milj. kr.,
dvs. lika myckel som en mervärdeskatlebe-läggning enligt ovan kan beräknas ge.

—
Det sålunda
ökade skatteintaget återförs till konsumenterna genom en sänkning av den
generella mervärdeskatleprocenlen på alla varor och tjänster, innebärande alt
skatten på ett genomsnittshushåll i stort blir oförändrad.

Skattesatsdifferentieringar

Utifrån en för olika energislag framräknad energilikformig
bas har skattesatsdifferentieringar skett i sänkande resp. höjande riktning,
med hänsyn till en bedömning av energislagen med avseende på energipolitiska
och miljöpolitiska syften.

Prop.
1983/84:28 39

-
Skattesatsen enligt den nya slyrmedelsskalten
på eldningsoljor, motorbrännolja m. m. föreslås uppgå till 250 kr./m mot nu
gällande 207 kr./ m\ Tjocka eldningsoljor med myckel låg svavdhalt föreslås
dock erhålla en skatterabatt på 100 kr./m\ Inkl. nuvarande beredskapsavgifi på
89 kr./m' och mervärdeskatt uppgår skatten på Eo 1 för exempelvis hushållen
till ca 700 kr./m\

-
Kotskatten höjes till 83
kr./ton, mot nu 12-14 kr./ton. Kommittén vill dock samtidigt markera den
osäkerhet som f. n. präglar kolområdel vad gäller framtida miljökrav samt ev.
krav på beredskapslagring. 1 den avvägning av kolskaltens nivå som kommittén
gjort har dessa ev. framtida kostnader för kolanvändning ej kunnal beaktas.

-
Inhemska fasta bränslen träffas
ej av den nya slyrmedelsskalten, men -liksom i nuvarande ordning - av
mervärdeskatt. Kommittén har i sin bedömning därvid även beaktat frågan om
sådan vedråvara som används både för industriellt bruk och
uppvärmningsändamål, men anser alt berörd fråga lämpligen bör hanteras med
administrativa styrmedel.

-
Naturgasen beskattas med 50
kr./per I 000 m\

-
Elskatlen differentieras efter
framställningssätt. Kärnkraft- och vattenkraftverken påförs en skatt på 2 öre
per utlevererad kWh. För övrig elkraft beskattas utnyttjad råvara. Elkraft
framställd på basis av inhemska fasta bränslen går därmed fria från den
särskilda styrskatten. Detr samma gäller vindkraften. Dessa typer av elkraft
beskattas endast med mervärdeskatt. Inkl. mervärdeskatt kommer elbeskattningen
för ej mervärdeskatteskyldiga all variera inom intervallet 6-9 öre/kWh.
Näringslivets elskattebelastning stannar vid drygt 2 öre/kWh.

-
Kommittén föreslår ingen
förändring i det nuvarande totala skalteuttagel på normalbensin, däremot en skatt-erabatt
på blyfri bensin. Denna skatterabatt skall vidare gälla miljövänliga
alternativa drivmedel.

Dispenser
från energiskatt

- Kommittén
föreslåratt skattebelastningen på vissa näringsområden som

nu är hell befriade från energiskalt eller åtnjuter vissa dispenser från

skatt, inte förändras. Dispensreglerna föreslås dock förändras sä atl

beskattningen ger bättre incitament till energihushållning än f, n.

Övervinster
på vattenkraft

- Kommittén
anser att en sådan ev. beskattning ej skall ske inom energi

beskattningens ram.

Övergångsbestämmelser

- Kommitténs
jämfört med nuläget skärptare energibeskattning kan bedö

mas främst beröra småhusägare med oljeeldning saml hyresgäster i

flerfamiljshus med egen oljepanna. Kommittén föreslår därför en över-

Prop. 1983/84:28 40

gängsvis
dämpning av skatteökningen på dessa hushållskalegorier genom att under
förslagsvis en tvåårsperiod låta eldningsoljorna beskattas enligt mervärdeskattens
60 %-regel. Härigenom skapas ökat tidsutrymme för en anpassning av dessa
kategoriers energikonsumtion.

Prop. 1983/84:28 41

Bilaga
2

Remissyttranden över energisliattekommitténs betänliande (SOU
1982:16-17) Sliatt på energi

1
Remissinstanser

Betänkandet
(SOU 1982:16-17) Skatt på energi har varit utsänt på remiss. YUranden har avgetls
av statens järnvägar (SJ), transportrådei, riksrevisionsverket (RRV), riksskatteverkel
(RSV), generaltullstyrelsen, statens pris- och kartellnämnd (SPK),
universitets- och högskoleämbetet (UHÄ), staiens naturvårdsverk,
bostadsstyrelsen, statens industriverk (SIND), statens vattenfallsverk,
energiforskningsnämnden, nämnden för energiproduktionsforskning, länsstyrelsen
i Västerbottens län, mervärde-skalteutredningen (Fi 1971:05), vägtrafikskatleulredningen
(B 1977:05), energisparkommittén (I 1974:05), oljeersäUningsdelegationen (I
1979:01), Hyresgästernas Riksförbund, HSB:s Riksförbund, Jernkontoret, Lantbmkamas
Riksförbund (LRF), Kraftsam, Riksförbundet Eldistributörerna, Svensk
Drivmedelsteknik AB, Svenska Bioenergiföreningen, Svenska Cellulosa- och
Pappersbruksföreningen (SCPF), Svenska Elverksföreningen, Svenska Gasföreningen,
Svenska kommunförbundet. Svenska Kraftverksföreningen, Svenska Petroleum
Institutet, Svenska Värmeverksföreningen, Sveriges Allmännyttiga
Bostadsförelag (SABO), Sveriges Bilindustriförening, Sveriges
Fastighetsägareförbund, Sveriges Industriförbund, Sveriges Kemiska
Industrikontor, Sveriges Stenkolsimportörers förening. Tjänstemännens
centralorganisation (TCO), Trädgårdsnäringens Riksförbund,

UHÄ
har bifogat yttranden från universiteten i Uppsala, Lund, Stockholm, Göteborg
och Umeå.

Härutöver
har yttranden inkommit från Fristående Remissinslilutel. Svenska Taxiförbundet.
Svenskt Stål AB, Swedegas AB, Sveriges Villaägareförbund och Sydgas AB.

2
Allmänna frågor och förutsättningar

Remissopinionens
övervägande majoritet är negativ till det framlagda energiskaUeförslaget. Endasl
elt fåtal remissyttranden stöder förslaget helt utan reservationer.

Förslagets utformning
skulle enligt direkfiven vara bestämd av främst energipolitiska mål. Enligt
flertalet remissinstanser uppfyller förslaget inte denna målsäUning. Avvikelser
gentemot de energipoliliska målen har uppmärksammals i främst tre avseenden:
otillräcklig styrning mol inhemska och förnybara energikällor, otillräckliga
incitament för energihushållning

Prop.
1983/84:28 42

samt olämplig fördelning av styrning för energihushållning
mellan näringslivet och hushållssektorn.

Oljeersällningsdelegationen menar att förslaget inle
kommer att medföra nämnvärt ökade möjligheter alt öka eller begränsa
användningen av olika energislag i den riktning som har beslutats av riksdagen.
RRV anser att förslagets styreffekter inte uppväger administrativa och andra
nackdelar. Verket föreslår att skatleinstrumentet används för styrning av energiutvecklingen
på längre sikt och att den kortsiktiga styrningen sker med andra styrmedel. RRV
anser att arbetet på atl bygga upp elt energiskattesystem som ger god energipolitisk
och miljöpolitisk styrning kan ulgå från den nuvarande energibeskattningen.

Kraftsam påpekar atl målsättningen om energiskalten som
ett energipolitiskl styrmedel genom begränsningar i form av dispenser och
övergångsbestämmelser har inskränkts till att omfatta endast ca 25 % av
energianvändningen. LRF menar atl inhemska energikällor inte får del stöd som
direktiven eftersträvade och anser all kommittén har varit mer intresserad av
all skapa rättvisa mellan olika energisystem än att ge skattesystemet en energipolitiskl
riklig utformning. Statens vatlenfallsverk anser alt kommittén sannolikt övervärderal
möjligheten att med skatter styra mot energipoliliska mål.

Energiforskningsnämnden anser att kommitténs
marknadsekonomiska betraktelsesätt borde ha kompletterats med en redovisning av
konkurrenssituationen mellan olika bränslen resp. mellan energitillförsel och
energibesparingsåtgärder för olika aktörer. Nämnden anser att förslaget inle
motsvarar givna direktiv och innehåller otillräckliga analyser av konsekvenser.
Liknande synpunkter framförs av HSB:s riksförbund, SIND, Juridiska
institutionen vid Lunds universitet och Nationalekonomiska institutionen vid
Göteborgs universitet.

Energisparkommittén menar alt förslaget inte medför några
påtagliga effekter från energihushållningssynpunkt. Kommittén anser mot bakgrund
av de energipoliliska riktlinjerna att det därför finns anledning att se över
del framlagda skatteförslaget.

Energiforskningsnämnden anser alt ett skattesystem med
mervärdeskall försvagar incitamenten för energhushållning inom industrin. Bl.a.
Svenska kommunförbundet och Hyresgästernas Riksförbund framför liknande synpunkter.

Sveriges Industriförbund motsätter sig föreslagen
styrmedelsskatt då denna anses lika konkurrenshämmande för svenskl näringsliv
som den nuvarande allmänna energiskatten. Förbundet anser inte alt del är
nödvändigt av energipolitiska skäl med en särskild styrmedelsskatl för
industrin.

Sveriges Kemiska Industrikonior påpekar att flertalet
energiintensiva industrier inom kemisektorn saknar substitut till använd
energiråvara varför styrning medelst energiskatter är olämplig. SCPF anser det
vara betänkligt att kommittén för en energibesparing motsvarande 5-7 % av 1979
års oljeanvändning vill pålägga industrin betydande kostnader.

Prop. 1983/84:28 43

Transportrådei anser alt vid utformningen av skalteförslaget
borde större hänsyn ha tagits till möjligheten alt finna substitut. Inom
transportsektorn kan olja som drivmedel inte ersättas i högre grad inom
överskådlig framlid.

Flera remissinstanser anser att energiskaUeförslaget inte
kan bedömas isolerat från andra samhälleliga styrmedel. TCO finner det
angeläget att en samlad bild av alla styrmedel snarast ges och läggs till grund
för samhällets agerande.

Svenska
kornmunförbundet, SABO och Hyresgästernas Riksförbund framhåller den bristande
rättvisan mellan olika konsumenter. Med det system för hyresavtal som i dag
gäller för en stor del av bostadsmarknaden har hyresgästerna små möjligheter
att påverka valet av uppvärmningssy-slem och därmed sin uppvärmningskostnad.
Enligt SABO innebär skalteförslaget oacceptabla fördelningspolitiska effekter
då man anser att en kompensation genom sänkt mervärdeskatt inle till fullo kan
ersätta ökade kostnader för hyresgäster i lägre inkomstskikt. Bostadsslyrdsen
anför liknande synpunkter.

Direktivens utformning berörs av några remissinstanser. Jernkontoret
anser all oklara direktiv lett till den svårförståeliga utformningen av skalteförslaget.
Liknande synpunkter framförs av Sveriges Kemiska Industrikontor och
Företagsekonomiska instUulionen vid Stockholms universitet.

SCPF anser atl kommitténs uppdrag även borde ha omfattat
en studie av energiprisernas framlida utveckling mol bakgrund av atl
energifrågan styrs av totalpriset, inte enbart av energiskaltens nivå. Sveriges
Industriförbund beklagar att direktiven inle uppmanar till industripoliliska
hänsynstaganden då man anser att del primära målet under 1980-talel måste vara
en förbättring av industrins konkurrenskraft. Jernkontoret framför liknande
synpunkter.

Flera
remissinstanser kritiserar alt de stora förändringar som skett på
energimarknaden under kommitténs arbete, bl.a. kraftiga oljeprishöjningar
genom såväl ökade råvarupriser som skatter och avgifter, inte till fullo har
beaktats vid utformningen av förslaget. Denna kritik framförs bl. a. av
Iransportrådet, statens naturvårdsverk, RSV, energisparkommittén. Svenska
Gasföreningen, Svenska KrajiverksjÖreningen, Svenska Petroleum Institutet,
Svenska VärmeverksjÖreningen och SABO. Remissinstanserna anser att de kraftiga
förändringarna av energipriserna delvis förändrar energiskaiteförslagels förulsältningar.
SPK framhåller atl biverkningarna av stora energiprishöjningar kan vara
betydande.

Vikten av atl det framlida energiskattesystemet snabbi kan
fastläggas betonas av Svenska GasjÖreningen. Svenska kommunförbundet. Sydgas AB
och Swedegas AB. Sydgas AB framhåller all om beslutet dröjer kan möjligheterna
att nå ett positivt projeklulfall i Sydgasprojeklet reduceras.

Prop.
1983/84:28 44

3 Mervärdeskatt på energi

Förslaget all införa mervärdesktitt på energi tillstyrks
av Sveriges Industriförbund, Sveriges Kemiska Industrikonior, Jernkontoret och
Svenska Gasföreningen. Dessa remissinstanser liksom statens vattenjättsveik.
Svenska Kraflverksföreningen. Svenska VärmeverksjÖreningen. Kraft sam och SCPF
betonar vikten av alt beskattningen av energi blir neutral och likformig med
beskattningen av annan konsumtion. Vidare betonar flertalet av dessa
remissinstanser viklen av atl energibeskattningen genom införandet av
mervärdeskall blir likvärdig med den energibeskattning som gäller i andra
länder med vilka industrin konkurrerar. SIND menar att del utifrån samhällsekonomiska
effektivitetsöverväganden finns starka skäl för en enhetlig beskattning som
inrymmer alla varor och tjänster. Svenska Etverksföreningen tillstyrker
förslaget men pekar på atl rådande pris- och kostnadsskillnader mellan olika
geografiska områden, konsumentgrupper och energislag samtidigt förstärks.
Mervärdeskatt innebär dock en bättre anpassning till tariffstrukturen än olika
former av styckeskatt. RiksjÖrbun-det Eldistributörerna menar att mervärdeskallesystemet
innebär en högre skattebelastning för landsbygden eftersom glesbygd och
landsbygd har de högsta elpriserna.

Oljeersättningsddegalionen
framhåller den förenkling av energibeskattningen som ett inordnande i mervärdeskallesystemet
innebär men pekar samtidigt på den ökade komplexitet och administrativa
belastning som avstegen från en renodlad mervärdeskatt innebär. /?/? V
framhåller atl varje avvikelse från en ren mervärdeskatt innebär skatleadministrativa
nackdelar och minskar skälen för att över huvud tagel införa mervärdeskatt på
energi.

Förslaget
om reducerad mervärdeskatt på fjärrvärme och stadsgas avstyrks av staiens vatlenfallsverk.
Kraftsam, Svenska Krafiverksjörening-en och Riksförbundet Eldistributörerna som
betonar att skatien bör vara neutral vad avser distributionsformerna. Några
remissinstanser, däribland Hyresgästernas Riksförbund, Svenska VärmeverksjÖreningen
och Svenska kommunförbundet, betonar nödvändigheten av atl fjärrvärme och
stadsgas får en reducerad mervärdeskatt för att kunna konkurrera med egen
oljeeldning, SABO och Sveriges Fastighetsägareförbund anser det felaktigt atl
genom differentierad mervärdeskatt belasta egen oljeeldning med högre
kostnader.

Kommitténs förslag skulle enligt /?5 V öka
skallemyndigheternas arbete. Även länsstyrelsernas mervärdeskatteenheter skulle
enligt verket inordnas i skatteadministrationen på energiområdet. Avgränsningsproblem
skulle uppkomma vilket kräver utökade kontrollinsatser. Reduceringsreglerna
försvårar också, enligt RSV, skattemyndigheternas arbete. Den av utredningen
föreslagna omläggningen av energibeskattningen, ligger enligt RSV:s mening inte
i linje med strävandena alt förenkla och effektivisera

Prop.
1983/84:28 45

skatteadministrationen.
Inom vissa näringsgrenar t. ex. jordbruksnäringen, anser verket alt problem
skulle uppkomma vid fördelningen av mervärdeskatten mellan den skattepliktiga
och den privata verksamheten. Liknande synpunkter framförs av
mervärdeskatteutredningen, som också pekar på problem som uppkommer inom den
kommunala sektorn. Utredningen anser att ett inordnande av energiområdet inom
mervärdeskatten ger upphov till i många faU avsevärda tillämpnings- och
kontrollproblem. Dessa problem, framför allt av fördelningskaraktär, kan
framstå som måttliga i det enskilda fallet men berör ett myckel stort antal
skattskyldiga och skuUe, enligt utredningen, kräva en utökning av
kontrollresurserna.

Genom
att införa mervärdeskatt på samtliga energislag förlorar de inhemska bränslena,
enligt nämnden för energiproduktionsforskning, en skattefördel vid försäljning
till näringslivet eftersom mervärdeskatten på kol, olja och gas också blir avdragsgUl
liksom den nuvarande mervärdeskatten på torv och flis. Svenska kommunförbundet
framför liknande synpunkter och framhåller nödvändigheten av att frågan om hel
befrielse för inhemska bränslen noga prövas. LRF anser atl kommitténs skäl att inle
mervärdeskattebefria inhemska bränslen är mycket svaga. Mervärdeskatten blir
inte heller neutral för olika användare av biobränslen. Varuproducerande
företag kommer att få högre betalkraft för biobränslen än andra energikonsumenter.
Även Svenska Kraftverksföreningen anser att oljan får förstärkt konkurrenskraft
gentemot inhemska bränslen genom rätten till avdrag för ingående mervärdeskatt.
SCPF pekar på att det redan nu föreligger konkurrens om vedråvaran mellan
industrin och bränslesektorn. Utredningens förslag permanentar enligt
föreningen en snedvridning till nackdel för industrin.

Förslaget
alt mervärdeskattebelägga dieseloljan men inle bensinen skapar, enligt
transportrådet, fler problem än del löser. Mervärdeskatten innebär enligt rådet
och LRF ett kostnadspåslag för icke mervärdeskattskyldiga. Utredningen har,
menar rådet, inte redovisat hur en eventuell kompensation genom sänkt
kilometerskall skall utformas. RSV, vägira-flkskatteutredningen.
Bilindustriföreningen och Svenska Taxiförbundet framhåller också att
konkurrensen mellan de två drivmedelsslagen rubbas om förslaget genomförs. En
generell sänkning av kilometerskallen löser enligt RSV och vägtrafikskalteutredningen
inte denna snedvridning. Bilindustriföreningen framhåller alt om man av
särskilda skäl inle kan avstå från mervärdeskatt på dieselolja är det
nödvändigt med full kompensation till den som inte har rätt till avdrag för
ingående mervärdeskatt pä sådan olja, eftersom detta är en förutsättning för atl
dieselfordon skall ha nägon marknad i svensk personbilstrafik. Naturvårdsverket
kan inte tillstyrka en ordning som innebär att en mervärdeskaltskyldig som
kompensation för införandet av dieseloljan under mervärdeskatten får sänkt kilometerskatt.
Beskattningen skulle, menar verket, bli lägre än f. n. Vägiraflkskatteutred-ningen
och mervärdeskatteutredningen pekar också på de problem som 5 Riksdagen
1983/84. 1 saml. Nr 28

Prop. 1983/84:28 46

uppstår i avdrags- och kompensalionshänseende eftersom
skatteplikt föreligger för godstransporter men inle för persontransporter.

4 Mervärdeskatt i kombinatioiti med styrmedelsskatt på
energi

Flertalet av de remissinstanser som tillstyrker en
övergång till mervärdeskatt på energi representerar, såsom framgått,
näringslivet och då framför allt industrin. Dessa remissinstanser avstyrker
däremot förslaget om en kombination av mervärdeskatt och styrmedelsskatl på
energi och framhåller att den industripoUliska aspekten bör få en större tyngd
i valet av nytt skattesystem. Mot bakgrund av den i direktiven angivna
utgångspunkten statsfinansiell neutralitet föreslår Jernkontoret att kol och
olja belastas med en förhöjd mervärdeskatt.

En mervärdeskattebeläggning av energin kombinerad med en
styrmedelsskatt får enligt intressenterna på bostadssektorn betydande
bostadspolitiska effekter genom kraftigt höjda uppvärmningskostnader och därav
betingade höjda boendekostnader. Förslaget avstyrks därför av SABO, Sveriges
Fastighetsägareförbund. HSB:s Riksförbund, Hyresgästernas Riksförbund och
Sveriges Villaägareförbund. Svenska Petroleum Institutet pekar på att
omläggningen drabbar många villaägare och hyresgäster som inte har praktisk
möjlighet att inom överskådlig tid övergå från olja till annat bränsle. För
dessa måste övergången till mervärdeskatt te sig som en orimlig och orättvis
ökning av deras boendekostnad. Bostadsslyrelsen. SABO liksom Hyresgästernas Riksförbund
framhåller atl kostnadsökningarna i stor utsträckning drabbar hushåll med
förhållandevis låga inkomsler. Riksförbundet framhåller att hushåll med låga
inkomster ofta representeras av de flerbostadshusboende och all dessa genom
förslaget kommer atl subventionera näringslivet ocli de konsumtionsexpansiva
hushållen. Sparmöjlighelerna är också mindre för dessa grupper menar bostadsslyrelsen
.

RRV
betonar att förslaget fördelningsmässigt verkar regressivt. Energiskatterna
ökar för hushållen i betydande omfattning. Den generella mervärdeskattesänkningen
kompenserar en del men lolaleffekten blir en viss ytterligare belastning av
hushållen och en omfördelning till nackdel för låginkomsttagare och småhushåll.
Övergången till mervärdeskatt leder enligt verket till en styrning av hushållen
men inle av näringslivet trots alt det enligt direktiven i hög grad är näringslivet
som skall styras. Energi-forskningsnämnden anser också att industrins
incitament till alt spara energi försvagas genom elt införande av mervärdeskatt
på energi. HSB:s Riksförbund. SABO och Sveriges Fastighetsägareförbund
framhåller risken för att kompensationen genom den allmänna mervärdeskatlesänkning-en
med hänsyn till del statsfinansiella läget inle blir av. Svenska Värme-

Prop. 1983/84:28 47

verksföreningen åberopar risken för att mervärdeskatten av
statsfinansiella skäl snart höjs igen.

5 Skattebefrielser m. m.

Industrin

Som redan framgått av del tidigare har åtskilliga
remissinstanser och då framför allt representanter för industrin framhållit att
en övergäng till en renodlad mervärdeskatt självfallet löser alla nuvarande problem
med dispenser för energikrävande industrier. Enligt dessa innebär också en låg
styrmedelsskatl uppenbara fördelar i delta hänseende. Sveriges Industriförbund
och Sveriges Kemiska Industrikonior hemställer om generösa regler för nedsättningen
i de fall styrmedelsskatl också införs. De av kommittén föreslagna modellerna
är, enligt Kemikontoret, omöjliga alt generellt tillämpa för kemisektorn
eftersom varje förelag i princip är unikt. Kemikontorel förordar i stället ett nedsätlningsförfarande
där belastningen av skatl och avgift begränsas till det lägsta värdet av 2% av
producerad varas förädlingsvärde eller 1 % av saluvärdet.

SCPF har studerat ytterligare två modeller förutom de två
som kommittén behandlar och funnit atl samtliga är behäftade med väsentliga
svagheter. Om en styrskalt skall införas anser föreningen atl nu gällande ned-sältningsyslem
hellre bör provisoriskt bibehållas än ändras. Energiskattenivån bör
fastställas för en treårsperiod och maximeras till 1 % av försäljningsvärdet.
Föreningen rekommenderar också alt företag som producerar mottryckskraft och
som blir berättigade till nedsättning får ett avdrag som motsvarar en teoretisk
skatt på mottryckskraft för atl härigenom stimuleras till atl producera mottryckskraft.
Vidare bör ev. dubbelbeskattningseffekter undanröjas för del fall att företag vidareförädlar
massa som inköpts från annat företag.

Swedegas AB och Svenska Gasföreningen understryker vikten
av att ell dispenssystem för industrin också omfattar eventuell skatt på
naturgas.

Jernkontoret. Svenskt Stål AB och Svenska Sienkolsimportörers
förening anser alt den föreslagna styrmedelsskatten på kol och koks som
används för metallurgisk produktion helt saknar styreffekt eftersom dessa
råvaror inte kan ersättas med andra produkter. En beskattning skulle däremot
leda till allvarliga konsekvenser för stålverken. Dessa remissinstanser liksom
Sveriges Industriförbund och Sveriges Kemiska Industri-kontor betonar därför
nödvändigheten av att energiskatt inte utgår på dessa energiråvaror.

Trädgårdsnäringen

Trädgårdsnäringens Riksförbund anser det motiverat att
trädgårdsnäringen får behålla sin nuvarande nedsättning. Förbundet förordar dessul-

Prop.
1983/84:28 48

om alt nedsättningen utvidgas så alt den omfattar även
skatt på elkraft som används för annat ändamål än uppvärmning.

Samfärdseln

SJ framhåller nödvändigheten av att även fortsättningsvis
behålla skattefriheten för den energi som används för tåg- och lågfärjedrift.
En ändring skulle ytterligare försämra konkurrensförutsättningarna. 5V har inga
invändningar mot att denna skattefrihet bibehålls men betonar att det förekommer
kontrollproblem i fråga om befrielse från energiskatt på dieselolja till fartygsdrifl,
bl. a. till fritidsbålar. RRV menar atl den nuvarande skattefriheten för viss
samfärdsel är svår att förstå utifrån energipolitiska utgångspunkter och alt
skälet till att bibehålla denna skattefrihet, nämligen atl SJ inle skulle klara
en ökad skattebelastning, inte är acceptabelt.

6 Elektrisk kraft

Betydelsen av skattefrihet för viss överskotlskraft
betonas av Svenska Värmeverksföreningen, Kraftsam, Svenska Kraflverksföreningen,
Svenska Elverksföreningen och staiens vatlenfallsverk. En sådan befrielse bör
utgå i minst samma omfallning som hitintills. Förutsättningen bör vara atl
elproduktionen inle nämnvärt sker med olja och omfatta förutom elpannor och
värmepumpar även andra avkopplingsbara anläggningar. Beslut om sådan befrielse bör
också meddelas för längre perioder än ett år. En skattereduktion under samma
tid b)ör, enligt Swedegas AB, även omfatta naturgas.

Hyresgästernas Riksförbund anser del viktigt atl den
avkopplingsbara elkraften i första hand utnyttjas i slora värmeproduklionsanläggningar.
HSB:s Riksförbund och Sveriges Fastighetsägareförbund efterlyser stimulanser
som skulle leda till en ökad användning av elenergi under sommarlid.

Svenska Värmeverksföreningen tillstyrker inte kommitténs
förslag ulan anser i ställel att nuvarande regler för skattebefrielse bör gälla
också fortsättningsvis.

Svenska Bioenergiföreningen önskar snarast avskaffa
skattebefrielsen för överskottskraft, då man ansei' atl denna gör åtskilliga fastbränslein-vesteringar
olönsamma. Alternativt vill föreningen att befrielsen riktas mol väl avgränsade
konsumentkategorier med behov av samhälleligt stöd och utan omedelbar möjlighet
atl utnyttja inhemska bränslen.

Förslaget alt beskatta fjärrvärme med reducerad mervärdeskatt
men atl inle göra molsvarande reduktion för elenergi får kritik av bl.a.
statens vatlcnfatlsverk, Kraftsum och Riksförbundet Eldistributörerna. Man framhåller
alt elenergi liksom fjärrvärme är en distributionsform för energi och ;itt
elenergi liksom fjärrvärme kan produceras med många olika energislag.

Prop.
1983/84:28 49

Den argumentation för reducerad mervärdeskatt på
fjärrvärme som kommittén anför, anser remissinstanserna vara giltig även för el
och annan ledningsbunden energi. Fjärrvärmen är lämpligast vid hög värmetäthet
medan glesare bebyggelse med fördel försörjs med elenergi.

Kraftsam anser att för atl komma tillrätta med de
speciella konkurrensförhållanden som kan föreligga mellan fjärrvärme och egen
oljeeldning bör andra metoder än skattesubventionering tillämpas. Ett sätt kan
vara alt reducera de nuvarande subventionerna till individuella panncentraler i
flerfamiljshus inom områden som avses försörjas med fjärrvärme.

Elskattens energipolitiska utformning kommenteras av flera
remissinstanser. Energiforskningsnämnden anser att frågan om elenergins
långsiktiga beskattning inte behandlats tillfredsställande. De skatterabatter
för elenergi som kommittén föreslår kan innebära alt kärnkraftsavvecklingen
försvåras. Energihushållningen inom industrin kan komma att begränsas, med den
skattesänkning som föreslås av kommittén, hävdar statens naturvårdsverk. RRV
menar att del redan i nuläget finns starka incitament för övergång till
elvärme.

LRF menar att förslaget kommer atl innebära en stark
ökning av elanvändningen och förutser stora svårigheter med introduktionen av
inhemska bränslen. Detta gäller i synnerhet för större förbmkare, där en skärpning
av elbeskattningen är nödvändig för atl nå den energipolitiska målsättningen
vad gäller användningen av torv och biobränslen. Även Svenska
Bioenergiföreningen framför liknande synpunkter.

Svenska Etverksföreningen förordar en höjning av gränsen
för mervär-deskatleskyldigheten för små vattenkraftverk till generatoreffekter
större än 100 kW.

Sveriges Industriförbund och Sveriges Kemiska
Industrikontor anser inte att någon särskild styrskalt skall ulgå på elenergi
till industrin. Industriförbundet anser styrskatten obehövlig även för övriga
användare. Huvudargumentet mot styrskalt inom industrin är alt en sådan skatl
leder till konkurrensnackdelar på exportmarknaden. Man menar dessutom att något
incitament för ytterligare energihushållning inte krävs. Om styrskalt på
elenergi ändå införs erfordras mycket generösa nedsättningsregler.

Kraftsam och Svenska Kraftverksföreningen anser det vara
felaktigt att belägga elimport med styrmedelsskatt'. Kraftsam påpekar atl elimporten
till övervägande del utgörs av vattenkraft från Norge och Finland eller kolbaserad
kraft från Danmark och Finland. En styrmedelsskatt kommer alt leda till en
felaktig optimering av elproduktionen i det samkörande nordiska elsystemet.
Generellt anser Kraftsam alt del finns klara nationalekonomiska motiv atl vara
återhållsam med elbeskattningen under de närmaste åren. En alltför hög
beskattning kan innebära ett ofullständigt utnyttjande av landets elprodukfionsresurser
och ökad oljeimport.

SCPF är negativ till styrmedelsskatt på el och hävdar atl
denna skulle bromsa upp den pågående övergången mot vidareförädling och råvaru-

Prop.
1983/84:28 50

snåla processer inom skogsindustrin till förfång för
exportintäkter och bibehållen sysselsättning.

Hyresgästernas Riksförbund noterar att förslaget innebär
att elvärmeabonnenter skall beskattas med ca 1 000 kr. per lägenhet och år
medan olje värmda lägenheter skall beskattas med drygt 2000 kr. per lägenhet
och år. Riksförbundet anser inle alt eluppvärmning bör premieras i förhållande
till andra energikällor då det inte finns utrymme för alla boendekategorier alt
utnyttja billig elvärme.

7 Fjärrvärme

Kommitténs förslag att tillämpa mervärdeskattelagens 60%-regel
för fjärrvärme får litet stöd av remissinstanserna.

Att differentiera skatteuttaget för olika former av ledningsbunden
energi, dvs. el, fjärrvärme och gasärolämpligt ur optimerings- och rättvisesynpunkt
anser statens vatlenfallsverk, Kraftsam. Riksförbundei Eldistributörerna.
Svenska Kraftverksföreningen, SABO och Sveriges Faslighets-ägareförbund. Flera
instanser amser att fjärrvärmens kapitalkostnadsproblem bör lösas genom
subventionerade lån m. m. SABO menar att subven-tioneringsgraden för fjärrvärme
redan i nuläget är tillräcklig.

HSB:s Riksförbund påpekar att enskilda fastighetsägare i
motsats till fjärrvärmeverk skall betala mervärdeskall för invesleringar i
produktionssystem. Med differentierade eltaxor, som inom en snar framtid
kommer all erbjudas även mindre abonnenter, kommer elpriset vintertid enligt
Svenska Kraftverksföreningen att vara högre än motsvarande fjärrvärmekostnad.
Föreningen finner därför inga skäl atl differentiera skatten på fjärrvärme
relativt skatten på el. Föreningen anför vidare tillsammans med Kraftsam som
skäl mol en sänkning av mervärdeskatten atl värmeverkens intresse all
konvertera från olja till fastbränsle därigenom minskar. Detta är olyckligt då
fastbränsle mest praktiskt eldas i större anläggningar.

Staiens naturvårdsverk, Svenska Värmeverksföreningen och
Hyresgästernas Riksförbund stödjer kommitténs förslag. Naturvårdsverket anser
att miljöskäl och möjligheten till utbyggnad av värmeunderlag för mot-tryckskraflsproduktion
talar för en särskild mervärdeskatt på fjärrvärme. Värmeverksföreningen påpekar
att full mervärdeskatt innebär att fastighetsägarnas intresse att ansluta sig till
fjärrvärmenätel minskar. Ur energipolitisk synvinkel är detta inte önskvärt,
vilket motiverar sänkt mervärdeskatt. Enligt föreningen innebär reducerad
skatt inte alt värmeverken kommer att bibehålla oljebaserade anläggningar i
större utsträckning än vid full skatt. 1 stället kan motsatsen inträffa vid
högre skatteuttag om detta leder till en minskad anslulningslakl.

Prop.
1983/84:28 51

8 Olja

Kommitténs förslag till beskattning av oljeprodukter
ifrågasätts av ett stort anlal remissinstanser. Flertalet anser att
beskattningen träffar fel brukargrupp och att den miljöberoende
differentieringen av styrmedelsskatten inte är fullt logisk.

Statens naturvårdsverk anser dock att den högre
oljebeskattningen kommer att bidra till ökad energihushållning samt lägre
oljeanvändning.

Enligt
Svenska Petroleum Institutet kan den föreslagna modellen för beskattning av
olja med hänsyn till oljans innehåll av enskilda miljöskadliga komponenter,
t,ex. svavel, bly etc, endast bli godtycklig då en bedömning av miljöpåverkan
vid och efter förbränning är synneriigen komplex. Sådan beskattning kan leda
till att bränslenas sammansällning och egenskaper förändras i icke önskvärd
riktning. Institutet anser med slöd härav alt eventuella haltbegränsningar i
oljekomponenter bör ske genom administrativa bestämmelser och krav.

Hyresgästernas Riksförbund anser att miljörabatten för
vissa oljeprodukter är ologiskl utformad. Förbundet exemplifierar med
tjockolja som föreslås få 100 kr. skatlelindring per m' trots svavelinnehåll
upp till 0,7% medan den lättare oljan med svavelinnehåll under 0,3% inte miljörabat-teras.
Hyresgästernas Riksförbund anser att samhällets miljökrav i ställel bör
regleras genom krav på tekniska förbättringar.

Flera instanser anser en skattehöjning på olja för
industrin obehövlig. Sveriges Industriförbund och Sveriges Kemiska
Industrikontor Tmner, mot bakgrund av bl.a. kraftigt höjda oljepriser, att inga
energipolitiska skäl talar för atl särskild styrskalt skall las ut av
industrin.

Kraflsam och Svenska Kraftverk.sföreningen anför att
styrskatten bör begränsas till att omfatta endast olja. Man pekar bl.a. på det
faktum alt nuvarande förslag innebär alt för mervärdeskatlepliktiga brukare får
olja en förbättrad konkurrenskraft gentemot kol och inhemska bränslen. Även SCPF
anser all styrskalt endast skall utgå på olja, dock inte på ett så högt belopp
att värmeverkens betalningsförmåga för virke utgör ett hot mot skogsindustrin.
Flera instanser, bl.a. RRV och Hyresgästernas Riksförbund, menar att
skaltehöjningarna på olja huvudsakligen påverkar hushållen och träffar
därigenom den kategori som har svårast atl ersätta olja med fastbränsle.
Sveriges Fastighetsägareförbund anser det vara felaktigt att genom
differentierad mervärdeskatt belasta egen oljeeldning med högre skalt än
eldning med olja i fjärrvärme verk.

Juridiska institutionen vid Lunds universitet finner den
till två år begränsade övergångsperioden med reducerad mervärdeskatt för olja
för kort. Man påtalar den därigenom uppkomna risken för kapitalförstöring genom
för tidig utrangering av väl fungerande oljepannor.

Riksförbundet Eldistributörerna däremot anser
övergångsperioden som onödig och hävdar aU energilikformig beskattning bör
gälla omedelbart.

Prop.
1983/84:28 52

Sveriges
Vitlaägareförbund motsätter sig ytterligare försämringar av småhusägarnas
ekonomiska situation. Småhusägare med stora lån och oljeuppvärmning drabbas
hårdast av kommitténs förslag.

9
Natur- och stadsgas m. m.

Statens
naturvårdsverk anser naturgasen vara mycket lämplig från miljösynpunkt. Av
detta skäl anser verket alt kommittén borde ha följt det förslag som verket
framförde till utredningen.

Svenska
Gasföreningen pekar på den negativa styreffekt som uppstått genom att
energiskattefrågan inte nått en snabb, tillfredsställande lösning. Man anser
att Sydgasprojeklets framtida utfall f. n. mycket beror av om energiskatlebeslut
kan tas utan onödig tidsuldräkt.

Föreningen
anser atl statens naturvårdsverks förslag till miljömässig differentiering till
viss del har eliminerats av kommittén genom en halvering av miljörabatten.
Föreningen vänder sig mot det resonemang som legat till gmnd för reduktionen
och hävdar atl naturgasen genom import från närbelägna länder via fast
rörledning inte innebär en minskad försörjningstrygghet. Man hävdar vidare att
naturgasen måste tillskrivas sitt fuUa miljövärde och därför helt befrias från
styrskatt.

Om
importerad energi måste beläggas med särskild skatt vill man närdet gäller
naturgas skilja mellan rörimporterad gas och fartygsimporterad gas.

Föreningen
förutsätter att kommitténs förslag om 60% mervärdeskatt för fjärrvärme och
stadsgas även skall gälla naturgas. Föreningen anser all de dispenser från
energiskatt som gäller för vissa industrier även skall gälla skall på naturgas.

Sydgas och Swedegas AB
framför liknande synpunkter. Sydgas påpekar även att naturgas föresläs få en
lägre miljöbetingad skatterabatt än lågsvavlig tjockolja, vilkel av Sydgas
anses som ologiskl då miljöbelastningen är betydligt lägre för gas än för olja.
Sydgas anger också att det i Sydgasprojeklet inte uppstår någon konkurrens
mellan naturgas och inhemska bränslen.

Swedegas
AB föreslår en skatteiedukfion för naturgas liknande den som tillämpas för avkopplingsbar
elkraft.

I
en särskild komplettering till sitt yttrande har Swedegas AB tillsammans med
Sydgas genomfört beräkningar av total skattebelastning för naturgasabonnenter
om kommitténs förslag med 100% mervärdeskatt genomförs. Resultatet visar en
skattehöjning med 5 till 5,5 öre per kWh. Resultatet blir att flerfamiljshus
med naturgas får en större skattehöjning än motsvarande hus med oljeledning.

Riksförbundet
Eldistributörerna finner inga särskilda skäl ur energipolitisk eller försörjningspolilisk
synvinkel att ge naturgasen en skattereduktion jämfört med nordsjöoljan. Vad
gäller sladsgasen anser förbundet alt

Prop. 1983/84:28 53

den
föreslagna mervärdeskattereduklionen innebär en diskriminering av elenergin,
som i många applikationer direkt konkurrerar med siadsgas.

Svenska
Petroleum Institutet frågasälter logiken i kommitténs resonemang för en
hårdare beskattning av olja än av naturgas. Insfitutel påpekar att Sverige
under senare år har importerat allt mer olja från oljefälten i Nordsjön. Samma
områden svarar för produktion av den naturgas som skall importeras. Risken för
avspärrningar bör därför inte vara större för oljan än för naturgasen och
energilikformig beskattning bör därför tillämpas.

Svenska
Gasföreningen anser att stadsgas bör betraktas som en oljeersättning, trots
alt den är oljebaserad. Skälet är att stadsgas i många delar av landet bibehålles
endasl för att kvarhålla marknad och nät i väntan på en naturgasinlroduktion.
Föreningen påpekar också en oklarhet i kommitténs förslag vad gäller
beskattning av stadsgasens råvara. Kommittén anför att man ej har för avsikt atl
ändra nuvarande energibeskattning. Samtidigt påförs gasolen en skatl på 100 kr.
per m' medan lätlbensin i dag belastas med 16 kr. per m' vid användning för
gasframställning.

Svenska
Gasföreningen konstaterar att tillvaratagandet av biogasenergi i form av
elkraft genom kommitténs förslag kan effektiviseras. Föreningen finner detla
synnerligen tillfredsställande. Gasol bör enligt föreningen miljömässigt
behandlas som naturgas.

10
Kol

Remissyttrandena
över förslaget till beskattning av kol visar två aspekter. Ungefär hälften av
remissinstanserna anser den föreslagna kolskatten för låg från miljösynpunkt
och önskar en höjning och differentiering. Övriga anser att kolskatlen ej bör
höjas då detta inle ger några nämnvärda styreffekter.

Statens
naturvårdsverk, HSB:s Riksförbund och Riksförbundet Eldistributörerna anser att
energilikformig beskattning borde ha införts för såväl kol som olja.
Naturvårdsverket anser vidare att miljöraballer bör införas för renade
bränslen, t. ex. kol-vätskeblandningar och bränslen med naturligt låg svavelhalt.
Verket finner det angeläget att reducera svavelhalten under nu gällande normer
för såväl kol som olja. En skatterabatt bör sättas så alt marginalkostnaden per
ton avskilt svavel blir lika stor oavsett bränsle.

SIND
anser all en ytterligare höjning av kolskatten inte skulle medföra några
förbättringar av konkurrenskraften för inhemska bränslen. Som skäl för denna
uppfattning anför verket alt kol och inhemska bränslen inte konkurrerar på
samma områden. Verket förutsätter atl kolets introduktion kommer att bero av
ställda miljökrav. Man anser alt miljöbeskattning är en

Prop.
1983/84:28 54

olämplig väg för styrning av användningen av olika
bränslen, då miljöeffekterna till stor del sammanhänger med använd
förbränningsteknik.

Oljeersäitningsdetegationen
menar liksom industriverket atl styrmedelsskatten på kol i praktiken kommer atl
försvåra ersättandet av olja med kol, eftersom torv och skogsbränslen inte är
reella alternativ i värme- och kraftvärmeverk i stora tätorter.

Kraftsam
och Svenska Kraftverk.sföreningen menar att den höga styrmedelsskatten på kol
innebär all olja får alltför stor konkurrenskraft för energianvändare med rätt
till mervärdeskatleavdrag. Kraftsam anser del därför nödvändigt att under en
övergångstid inte ta ut någon styrmedelsskatt på kol.

Staiens
vattenfallsverk anför att för atl underiätta introduktionen av kol synes det
riktigt att åtminstone till en början favorisera kolet. På sikt bör dock kolet
enligt verket jämställas med andra importerade bränslen.

Jernkontoret
anser att slyrmedelsskalten inle är något lämpligt instrument för att skapa en
säkrare energiförsörjning. En global bränslekris torde leda till knapphelsprisslegring
på såväl kol som olja. Det saknas därför enligt Jernkontoret vägande skäl att
införa föreslagen styrmedelsskatt. För alt uppnå direktivens krav på statsfinansiell
neutralitet föreslår Jernkontoret atl mervärdeskatleprocenlen för olja och kol
ökas i erforderlig omfattning.

Svenska
kommunförbundet anser att inhemska bränslen inle får tillräckligt stöd genom
det föreslagna skattesystemet. Genom den föreslagna mervärdeskatten blir kol
ett billigare alternativ vilket förbundet anser felaktigt.

Att kol inte hittills kommit till större användning i
Sverige beror enligt Svenska Petroleum Institutet inte på atl priset varit för
högt utan på den osäkerhet som råder om miljökraven och prisutvecklingen på
sikt. En styrmedelsskatl föriorar därmed funktionen av styrmedel och framstår
som en fiskal avgift. Institutet drar därav slutsatsen aU slyrmedelsskalten bör
utgå energilikformigt på all importerad fossil energi.

Svenska Stenkolsimportörers Förening menar all någon allvariig
konkurrenssituation mellan kol och inhemska bränslen inte föreligger. Tillgången
på inhemska bränslen är koncentrerad till skogsområden, främst i Norrland.
Genom sitt relativt låga värmeinnehåll tål dessa bränslen endast korta
transporter. Deras lämplighet är vidare mest framträdande i mindre och
medelstora anläggningar medan kol på grund av höga anläggningskostnader
fordrar betydligt större enheter. Kolels geografiska användningsområde kommer
främst att vara i anslutning till hamnar. Föreningen avstyrker mol ovan angiven
bakgmnd en höjning av beskattningen på kol.

Remissinslansemas synpunkter beträffande kol och koks som
används för metallurgisk produktion har redovisats i avsnitt 5.

Prop. 1983/84:28 55

11 Inhemska bränslen

Enligt statens naturvårdsverk är det angelägel från
miljösynpunkt att inhemska bränslen som träbränslen och torv blir av,betydande storiek.
Verket önskar en utredning om vilken skatleskillnad som krävs mellan olja och
inhemska bränslen för att åstadkomma detta. Liknande synpunkter framförs av energiforskningsnämnden
och nämnden för energiprodiik-tionsforskning som menar att förslaget i
nuvarande utformning verkar till inhemska bränslens nackdel.

Statens vattenfallsverk och Jernkontoret menar all styrmedelsskatl
är en olämplig form av styrning för att gynna inhemska bränslen. Dessa främjas
bäst genom direkt utvecklingsstöd och förmånliga investeringsvillkor, på del sätl
som f. n. äger rum. Liknande synpunkter framförs av oljeersättningsdetegationen
som bedömer att effekterna av kommitténs förslag för ersättning av olja med
inhemska bränslen inte kommer all vara nämnvärt slora. Delegationen anser
vidare att slyrmedelsskalten på kol, som av kommittén ansetts ge inhemska
bränslen en skallefavör, snarare innebär en reducerad oljeersättning med kol.

Jernkontoret anför angående skogsenergi inom stålindustrin
att en styrmedelsskatl som favoriserar inhemska bränslen där inte har någon
positiv effekt. Stålindustrins processer kräver så höga temperaturer, 600-1 750°C,
att andra energislag än el, kol, olja och högvärdig gas är uteslutna. Jernkontoret
anser inte att betänkandet ger belägg för att skatteförslaget innebär en
lämplig avvägning mellan minskal importberoende för energi inom industrin och
generellt höjda kostnader med följande konkurrensnackdelar.

LRF är
starkt kritiskt till kommitténs förslag. Förbundet anser inle att förslaget ger
tillräcklig stimulans till övergång från oljatill inhemska bränslen. Den
övergång till elenergi som pågår gör det särskilt angeläget alt beskattningen
utformas så atl en kraftig övergång till inhemska bränslen kommer till stånd.
De skattetekniska förändringar förbundet vill göra är en total befrielse från skatl
för inhemska bränslen. En mervärdeskaltebe-läggning av inhemska bränslen verkar
inte konkurrensneutralt utan gynnar mervärdeskatlepliktiga köpare. Det finns
enligt förbundet en risk för att detta kan leda till dålig resursanvändning.
Förbundet anför också sysselsättnings- och handelsbalansskäl för ett system
som gynnar inhemska bränslen.

Svenska Bioenergiföreningen framför liknande synpunkter
samt begär att en utredning skyndsamt lillsätts för att utvärdera de
samhällsekonomiska effekterna av en kraftigt utökad biobränsleanvändning i
Sverige.

SCPF behandlar i silt yttrande bl. a. den snedvridning av
virkesmarknaden som blir följden av utredningens förslag. En höjning av
skatterna för all energi relativt inhemskt bränsle innebär en ökad
betalningsförmåga för bl.a. virke. Frågan härav kommittén behandlats alltför
lättvindigt genom

Prop. 1983/84:28 56

hänvisning
till administrativa styrmedel. Skogsindustrin kan om kommitténs förslag
genomförs få svårt att hävda sig på virkesmarknaden då man knappast kan
kompensera sig genom höjda priser på exportmarknaden.

Svenska
kommunförbundet instämmer i kommitténs bedömning att skärpt energibeskattning
är otillräcklig som styrmedel för introduktion av inhemska bränslen i den takt
som förutsatts. Enligt förbundet föreligger behov av särskilt stöd för sådan
användning i andra byggnader än bostadshus. Kommunförbundet anser att det är
nödvändigt aU statsmakterna långsiktigt garanterar lönsamheten för fastbränsleeldning
om oljeberoendet skall minska i fillräcklig grad. Man finner del även
angelägel att mervärdeskaUebefrielse av inhemska bränslen noga prövas. De skatleadministrativa
problem som kommittén anför bör enligt kommunförbundet kunna lösas.

Svenska
Petroleum Institutet anser atl skatt på inhemska bränslen bör kunna reduceras
eller helt tas bort för aU öka landets försörjningstrygghei genom en minskad
användning av importerad energi.

Länsstyrelsen
i Västerbottens län tillstyrker kommitténs förslag avseende inhemska bränslen.

12
Drivmedel

Trcinsportrådet
avvisar kommitténs förslag och anser att vissa av kommitténs slutsatser bygger
på en sammanblandning av den nuvarande drivmedelsbeskattningens olika syften.
Man nämner som exempel att beskattningen av bensin till övervägande del ulgörs
av röriig trafikavgift som skall avspegla kortsiktiga samhällsekonomiska
marginalkostnader för fordons-utnyttjande. Enligt rådet har den särskilda
bensinskatten och kilometerskatten inte följt med allmän kostnadsutveckling
och kan därför antas vara lägre än vad som är motiverat.

Kommitténs
förslag alt differentiera slyrmedelsskalten olika för bensin och diesel
avstyrker transportrådet. Transportrådet ifrågasätter om det inte är att
föredra alt avvakta med en miljöpolifisk skatledifferenfiering till dess det
finns mer entydigt underlag för introduktion av nya drivmedelsvarianter.

Kommitténs förslag om en energipolitisk
differentiering för motoralkoholer är enligt transportrådei inte välavvägl.
Importerad metapol ökar försörjningstryggheten i begränsad omfattning. Rådet
anser alt samtliga alternativa drivmedel bör beskaUas neutralt från
energiinnehållssynpunkt till dess pågående forskningsprojekt för framställning
av alternativa drivmedel har avslutats.

Statens
naturvårdsverk anför starka miljöskäl för åtgärder som premierar användningen
av blyfri bensin och stöder därmed kommitténs förslag i detta avseende. Verket
menar att den föreslagna skatterabatten på 30

Prop.
1983/84:28 57

öre
per liter är högre än den merkostnad som uppstår vid framställning och distribution,
men anser att detta är lämpligt för att snabbi åstadkomma en ökad användning av
blyfri bensin.

Dieseldrifl
medför, enligt verket, betydande miljöolägenheter. Framför allt är den en
väsentlig källa till kväveoxidutsläpp, främst genom den tunga trafiken.
Kväveoxiderna medför direkta hälsorisker samt bidrar med i dag 30% av
försurningen i Sverige. Vid oförändrade åtgärder väntas andelen öka tiU 50% år
2000. Även sotulsläpp med nedsmutsning och misstänkt cancerogena effekter
uppstår vid dieseldrifl. Verket anser att en sänkt beskattning relativt nuläget
är direkt olämplig. Från miljösynpunkt kan verket finna del befogat alt skärpa
beskattningen.

Sedan naturvårdsverket
lämnade till kommittén sitt förslag till miljöan-passad energiskatt har
undersökningsresultat framkommit som enligt verket visar all ökade kväveoxiduisläpp
kan uppstå vid drift med motorgas i jämförelse med bensindrift. Då kväveoxider
i dag betraktas som dimensionerande förorening innebär detta en icke önskvärd
prioritering. Bensindrivna bilar utrustade för blyfri bensin och avancerad
avgasrening ger betydligt lägre föroreningar än gasdrivna bilar och till lägre koslnad.
Naturvårdsverket anser därför att motorgas inte bör premieras i större utsträckning
från miljösynpunkt än vad som föreslagits för blyfri bensin.

Kommitténs
förslag avseende motoralkoholer fillstyrks av verket endast under förutsättning
att en gradvis introduktion kan ske i en bilpark som speciellt oplimerals för
drivmedlet och försetts med fullgod avgasrening. För att uppnå önskvärd
miljöeffekt krävs även komplettering av fordonstekniska bestämmelser.

Oljeersällningsdelegationen
anser atl drivmedelsbeskattningen bör baseras på energilikformig beskattning.

Nämnden
för energiproduktionsforskning anser atl förslagels princip om fördelar för
motoralkoholer relativt oljebaserade drivmedel är riktig.

Vägtrafikskatteutredningen
menar att nuvarande princip om lika skattebelastning av personbilar oavsett
drivmedel bör bestå. En mervärdeskatle-beläggning innebär en förändring av
detta förhåUande för vissa ägarkate-gorier som då måste kompenseras. En effeki
kommer annars att vara kostnadsökningar för bl.a. persontransportverksamhet,
typ laxirörelser och bussar.

LRF
hävdar att skatien på etanol bör reduceras med mer än de 25 % som kommittén
föreslår. Motivet härför är försörjningstrygghetsskäl och atl de kostnader som
uppstår i ett introduktionsskede kräver en kraftigare reducering.

Svenska
Petroleum Institutet anser att en miljörabattering efter drivmedlets innehåll
av enskilda komponenter blir godtycklig då bedömning av miljöpåverkan vid och
efter förbränning är synnerligen komplex. Insfitutel föreslår i ställel en
haltbegränsning genom administrativa beslut.

Sveriges
Bilindiistriförening vänder sig mot den förändrade beskatt-

Prop.
1983/84:28 58

ningssynen på dieselfordon. Under senare år har
skattefördelarna med att utnyttja diesel försämrats så atl i dagsläget dieselskatten
överstiger bensinskatten. Med hänsyn till de olyckliga effekterna på valet
mellan bensin och dieselbilar och på tilltron till skattepolitiken på längre
sikt bör man avstå från att införa moms på dieselolja. Om sådan ändå införs
måste dieselbilägare ulan mervärdeskalleplikt få full kompensation. Föreningen
anser även alt skatien bör sänkas på vanlig bensin. Blyfri bensin kan i dag inle
introduceras i Sverige och föreningen avstyrker därför en skatterabatt på 30
öre per liter. Då etanol är dyrare att framställa än metanol ser föreningen
inte heller någon anledning alt premiera elanol framför metanol.

Länsstyrelsen i Västerbottens län anför att del största
regionalpolitiska problemet för länen i norr är de stora avstånden. Det är
därför angelägel all det slutligen valda skattesystemet inle missgynnar stora
delar av landet, som redan i dag beskattas hårdare än storstadsbefolkningen.

Svensk
Drivmedelsteknik AB framhåller vikten av att förutsättningarna beträffande
användning av alternativa drivmedel snarast fastställes. För metanol instämmer
man med kommitténs förslag, även om utvecklingen beträffande tillverkning av
inhemska råvaror nått längre än vad kommittén anger. Då tekniken för
utnyttjande av inhemska råvaror för metanolframställning innebär högre
tillverkningskostnad bör en större skatlenedsält-ning i likhet med för etanol
ske. Samma skillnad meUan "inhemsk" och importerad etanol bör också
finnas.

Utsläppen av kväveoxider från motorer drivna med
motoralkoholer är betydligt lägre än vid diesel- och bensindrift. Även i övrigt
är utsläppen renare. Del finns därför'stora milj(jfördelar med alkoholdrifl. De
eventuella problem som kan uppslå sammanhänger med utsläpp av aldehyder, men
dessa torde kunna reduceras med en enkel katalysator. Miljöpolitiskt bör
motoralkoholer premieras framför alla andra alternativ.

Motorgas bör inle gynnas särskilt då dess ursprung i högre
grad än olja är Mellersta Östern och Nordafrika.

Företaget
anser alt ett grundläggande fel i kommitténs skatledifferenfiering är att den
inte för energi- och miljöpolitiskt likvärdiga drivmedel utgår från en
energilikformig bas. Kommitténs förslag ger elanol den lägsta beskattningen,
22.3 kr/GJ, följd av motorgas, 25.8 kr/GJ, och metanol 34.2 kr/GJ.

Enligt företagets bedömning behövs egentligen ingen
differentiering utöver likställighet i total beskattning på energibas. Andra
styrmedel är lämpligare atl använda för att uppnå samhällets energi- och
miljöpolitiska mål.

Prop.
1983/84:28 59

Innehållsförteckning

sid.

Propositionen
..................................................... I

Propositionens
huvudsakliga innehåll........................ I

Lagförslag
......................................................... ... 2

1.
Förslag till lag om ändring i
lagen (1957:262) om allmän energiskatt 2

2.
Förslag till lagom ändring i
lagen (1961:372) om bensinskall .... 5

3.
Förslag fill lag om ändring i
lagen (1968:430) om mervärdeskatt .. 7

4.
Förslag fill lag om ändring i
kommunalskattelagen (1928:370) .... 9

5.
Förslag till lag om ändring i
lagen (1974:992) om nedsättning av allmän energiskatt II

Uldrag
ur protokoll vid regeringssammanträde 1983-10-06 13

1
Inledning ........................................................ .. 13

2
Föredragandens överväganden ........................... .. 13

2.1
Riktlinjer för den framtida energiskaltepolitiken.... 13

2.2
Skatleändringar m.m...................................... 24

2.2.1
Inhemska bränslen.................................. 24

2.2.2
Kol ..................................................... 27

2.2.3
Alternativa drivmedel m.m........................ 28

2.2.4
Beskattning av elektrisk kraft
.................. 31

2.2.5
Skattebefrielse inom
transportområdet ...... 33

3
Upprättade lagförslag ........................................ 35

4
Hemställan .................................................... .. 35

5
Beslut............................................................. .. 35

Bilaga
1 Energiskattekommitténs sammanfattning ...... .. 36

Bilaga
2 Remissammanställning .............................. .. 41

Norstedts Tryckeri, Stockholm 1983