Prop. 1983/84:33

Regeringens proposition

1983/84:33

om ändring i utsökningsbalken;

beslutad
den 6 oktober 1983.

Regeringen
föreslår riksdagen att anta det förslag som har tagils upp i bifogade uldrag av
regeringsprotokoll.

På
regeringens vägnar OLOF PALME

OVE RAINER

Propositionens
huvudsakliga innehåll

I
propositionen föreslås att kronofogdemyndigheterna inle längre skall vara
skyldiga atl i utsökningsmål betala ut belopp som understiger tio kronor.
Vidare föreslås förenklingar av redovisningsrutinerna i vissa mål om införsel
för underhållsbidrag.

I
Riksdagen 1983/84. I saml. Nr 33

Prop.
1983/84:33

Prop.
1983/84:33 - 2

Förslag
till

Lag
om ändring i utsökningsba>lken

Härigenom
föreskrivs i fråga om utsökningsbalken dels att 7 kap. 16 § skall ha nedan
angivna lydelse, dels att i balken skall införas två nya paragrafer, 13 kap. 20
a § och 15 kap. 24 a §, av nedan angivna lydelse.

Nuvarande
lydelse Föreslagen lydelse

7
kap. 16 § Utmätningsbeloppet skaU innehållas endast i den mån lönen överskjuter
det utmätningsfria beloppet.

Arbetsgivaren
skatt fiUstäUa Arbetsgivaren skalt lillstäUa

kronofogdemyndigheten
innehållet kronofogdemyndigheten innehållet

belopp på tid och sätt som myndig- belopp på tid och sätt som myndig

heten bestämmer. Om särskild an- heten bestämmer. / de faU rege-

ledning föreligger, får arbetsgivaren ringen föreskriver kan kronofogde-

åläggas att omedelbart tillställa myndigheten besluta att innehållet

myndigheten innehållet belopp. belopp skaU tillställas en annan

myndighet än kronofogdemyndigheten.

Om
särskild anledning föreligger, får arbetsgivaren åläggas att omedelbart
tillställa kronofogdemyndigheten innehållet belopp.

13
kap.

20.
a §

Kronofogdemyndigheten
är inte skyldig att betala ut belopp som understiger tio kronor. Om beloppet inte
betalas ut, tillfaller det staten.

15
kap.

24 a
§

Kronofogdemyndigheten
är inte skyldig att betala ut belopp som understiger tio kronor. Om beloppet inte
betalas ut, tillfaller det staten.

Denna
lag träder i kraft den 1 januari 1984.

Prop.
1983/84:33

Utdrag

JUSTITIEDEPARTEMENTET PROTOKOLL

vid
regeringssammanträde 1983-10-06

Närvarande:
statsministern Palme, ordförande, och statsråden I. Carlsson, Feldt, Sigurdsen,
Gustafsson, Leijon, Hjelm-Wallén, Andersson, Rainer, Boström, Bodström,
Göransson, Gradin, Dahl, R. Carisson, Holmberg, Hellström, Thunborg.

Föredragande:
statsrådet Rainer

Proposition
om ändring i utsökningsbalken

1 Inledning

I
en skrivelse tiU justitiedepartementet den 7 mars 1983 har riksskatteverkel
(RSV) föreslagk att kronofogdemyndighetema inte längre skall vara skyldiga att,
när överskott uppkommer i ett utsökningsmål, betala fillbaka bagatellbelopp tiU
gäldenären. Vidare har verket i en skrivelse till finansdepartementet den 18
april 1983 föreslagit förenklingar av redovisningsmfi-nerna i mål om införsel i
sjukpenning för underhållsbidrag.

Jag
avser nu att ta upp dessa frågor,

2 Utbetalning
av bagatellbelopp

2.1
RSV:s skrivelse

I
skrivelsen den 7 mars 1983 har RSV anfört bl, a. följande, I den mån inbetalt
belopp i utsökningsmål överstiger skulden eller försäljning av utmätt egendom
ger ett överskott skall återbetalning ske till gäldenären. Någon bestämmelse om
minsta belopp för återbetalning finns inte. Härav följer alt
kronofogdemyndigheten ibland måste återbetala också myckel små belopp.
Jämförelse kan göras med vad som gäller om återbetalning av överskjutande
preliminär skatt. Enligt 68 § I mom. uppbördslagen (1953:272) behöver belopp
under 25 kronor inte återbetalas. Fr.o.m. den 1 januari 1983 måste
kronofogdemyndigheten erlägga en avgift till postverket för varje utbetalning,
f n. 2 kr. 25 öre. Dessutom är administrationen betungande. I samband med
återbetalning av bagatellbelopp har mottagaren i vissa fall tagit kontakt med
kronofogdemyndigheten och framhållit

Prop. 1983/84:33 4

onödigheten
av att betala tillbaka sådana belopp. Vissa mottagare löser inte ens ul
beloppet utan det returneras tiU myndigheten.

RSV
hemställer därför om en ny bestämmelse i utsökningsförordningen (1981; 981, UF)
av innebörd att belopp under fem kronor inte skall behöva återbetalas och alt
beloppet i stället skall tillfalla staten.

2.2
Föredragandens överväganden

Kronofogdemyndigheternas
utbetalningar av bagatellbelopp medför kostnader för staten och i många fall
besvär för mottagaren som knappast slår i rimlig proportion till beloppets storiek.
Jag anser därför i likhet med RSV att kronofogdemyndigheternas skyldighet att
betala ut sådana belopp bör begränsas. Liknande inskränkningar finns redan nu, t.ex.
när det gäller återbetalning av överskjutande preliminär skatl och utbetalning
av ersättning enligt broUsskadelagen (1978; 413).

RSV:s
framställning tar sikte på återbetalningar till gäldenären. Enligt 4 kap. 33 §
andra stycket utsökningsbalken (UB) skall en utmätning hävas, om försäljning av
egendomen eller indrivning av en utmätt fordran inte kan antas ge ett överskott
som gör åtgärden försvariig. Bestämmelsen torde medföra aU utbetalning av
bagatellbelopp fill sökanden mera sällan blir aktuell. Undantagsvis kan det
emellertid förekomma. Utbetalning av små-belopp kan också äga mm till en
borgenär som har panträtt eller av annan anledning har rätt att få betalt ur utmäft
egendom. Även i dessa fall talar praktiska skäl för att skyldigheten att betala
ut sådana belopp begränsas. Självfallet påverkas inte t.ex. upprättande av sakägarförteckning
av en begränsning av utbetalningsskyldigheten.

Vad
jag nu har sagt avser mål om utmätning. Även i införselmål uppkommer frågor om
utbetalning av bagatellbelopp, främst i samband med målels avslutande men även
någon gäng under målels handläggning. En begränsning av
utbetalningsskyldigheten bör därför avse både utmätnings-och införsdmål.

RSV
har föreslagit alt gränsen för utbetalningsskyldighelen sätts vid fem kronor.
För min del anser jag alt gränsen bör sättas något högre, lämpligen vid tio
kronor (jfr H § broltsskadelagen). Belopp som i enlighel med det sagda inte
betalas ul bör tillfalla staten.

Beslämmelser
i ämnet kräver lagform. Frågan bör därför regleras i UB. Jag förordar att bestämmelsema
såvitt gäller mål om utmätning tas in som en ny 20 a § i 13 kap. och i fråga om
införsel i en ny 24 a § i 15 kap. Bestämmelserna bör gälla såväl allmänna som
enskilda mål.

Prop. 1983/84:33 5

t 3
Förenklad redovisning i vissa införselmål

3.1 Gällande
ordning

Enligt
7 kap. 16 § andra slyckel första meningen UB skatl vid utmätning av lön m. m.
arbetsgivaren (eller motsvarande) tillställa kronofogdemyndigheten innehållet
belopp på lid och sätt som myndigheten bestämmer. Bestämmelsen har enligt 15
kap. 19 § UB motsvarande tillämpning i mål om införsel.

När en allmän
försäkringskassa för egen del eller med tillämpning av 17 § andra stycket lagen
(1964:143) om bidragsförskott har sökt införsel för underhållsbidrag, kan
enligt 14 kap, 10 § UF fördelning och avräkning av influtna införselmedel ske
med användande av automatisk databehandling. Enligt föreskrifter som meddelats
av RSV sker fördelning och avräkning normalt genom riksförsäkringsverkets (RFV)
försorg, när verkställigheten avser en underhållsberättigad som är registrerad
i RFV:s ADB-system.

Har
en försäkringskassa ansökt om införsel för obetalda underhållsbidrag kan
verkställighet ske i sjukpenning eller annan dagersättning, som utgår på grund
av sjukdom, olycksfall eller av annan sådan anledning. Försäkringskassan
redovisar innehållna införselmedel till den beslutande kronofogdemyndigheten.
Denna återsänder därefter ulan föregående registrering i målet medlen till RFV
(jfr 14 kap. 10 § andra stycket UF). Efler verkställd fördelning och avräkning
översänder verket sedan en bokfö-ringsrapporl till kronofogdemyndigheten.

3.2 RSV:s
framställning

I
en skrivelse till finansdepartementet den 18 april 1983 har RSV anfört bl. a.
följande. Mellan företrädare för RSV och RFV har förts diskussioner om atl
rationalisera rutinerna genom att kronofogdemyndigheterna ges möjlighet all i
införselbeslut förordna att RFV omedelbart fördelar och avräknar innehållet
belopp. Härigenom bokförs influtna medel snabbare och undviks den helt onödiga
omgången innebärande atl pengarna skickas fram och tillbaka mellan RFV och
kronofogdemyndigheten. Ulöver bok-föringsrapporler kommer kronofogdemyndigheten
atl få en lista över redovisade belopp. Givelvis skall kronofogdemyndigheten
som hittills få medel översända fill sig då de hell eller delvis skall
redovisas till en annan borgenär. - En rutin vilken medger möjlighet till omedelbar
bokföring vid RFV är synnerligen angelägen eftersom den sparar resurser hos
både kronofogdemyndigheter och försäkringskassor. Uppskattningsvis handläggs
23000 införselbestut i sjukpenning m. m. för underhållsbidrag.

RSV hemställer med stöd av
det anförda om de författningsändringar som krävs för atl de förordade
rutinerna skall kunna tillämpas.

Prop. 1983/84:33 6

3.3
Föredragandens överväganden

De
förslag fill förenklad redovisning i vissa införselmål som RSV har lagt fram
kan medföra icke oväsentliga rationaliseringsvinster ulan att man fördenskull
behöver befara att säkerheten i redovisningen minskar. Jag förordar därför att
förslaget genomförs.

Nya
redovisningsmtiner i enlighet med förstaget kräver atl undantag görs från 7
kap. 16 § andra stycket första meningen UB som, jämfört med 15 kap. 19 § UB,
ålägger en arbetsgivare att tillställa kronofogdemyndigheten det innehållna
beloppet. Undantaget bör ges formen av ett bemyndigande för regeringen att
föreskriva atl kronofogdemyndigheten i vissa fall får besluta att det
innehållna beloppet skall fillställas en annan myndighet än
kronofogdemyndigheten. Föreskrifter om detta bör lämpligen meddelas i UF. Där
bör sålunda anges att när en försäkringskassa fått införsel i sjukpenning m.m.,
del innehållna beloppet skall få redovisas till RFV. Bemyndigandet bör tas in
som en ny andra mening i andra stycket av 7 kap. 16 § UB.

Enligt
den nuvarande andra meningen i 7 kap. 16 § andra stycket kan en arbetsgivare,
om särskild anledning föreligger, åläggas atl omedelbart -utan hinder av vad
som tidigare beslutats — tillställa kronofogdemyndigheten innehållet belopp.
Den bestämmelsen bör bilda ett nytt tredje stycke i paragrafen.

1 7
kap. 17 § finns en särskild bestämmelse för den situationen att en arbetsgivare
betalar ut lön i uppenbar strid mot ett beslut om löneutmätning (eller
införsel, se 15 kap, 19 §) eller underlåter att inom föreskriven tid eller på anfordran
tiUställa kronofogdemyndigheten innehållet belopp. Myndigheten får då hos
arbetsgivaren genast utsöka vad denne skulle ha innehållit eller har
innehållit. Vidare kan enligt 21 § en arbetsgivare, som uppsåtligen eller av oaktsamhet
underlåter all inom föreskriven tid tillställa kronofogdemyndigheten belopp
som skulle ha innehållits enligt beslut om löneutmätning, dömas till böler. En molsvarande
straffbestämmelse såvitt gäller införsel finns i 15 kap. 25 § UB.

Det
kan diskuteras om inte dessa bestämmelser borde, som en följd av ändringarna i
7 kap. 16 §, ändras så alt de täcker inte bara underlåten betalning till
kronofogdemyndigheten utan också underlåten betalning till en annan myndighet.
Med tanke på att den nyss förordade möjligheten för arbetsgivaren att
tillställa annan än kronofogdemyndigheten det innehållna beloppet är avsedd
endast för sUuationer då myndigheter är sökande resp, arbetsgivare föreligger
emellertid inte f n. något behov av att ändra också dessa bestämmelser. Om det
senare skulle visa sig önskvärt atl utvidga den förenklade redovisningsmöjlighelen
till att omfatta även andra än myndigheter, får saken tas upp på nytt, I så
fall får också övervägas om en motsvarande ändring bör göras i 7 kap, 18 §, som
i faU då gäldenären arbetar i annans förvärvsverksamhet utan lön eller mot
uppenbart för låg

Prop. 1983/84:33 7

ersättning,
ger kronofogdemyndigheten möjlighet atl ålägga arbetsgivaren att till
myndigheten utge vad som skulle ha kunnat tas ut genom utmätning om skälig lön
hade utgått.

Jag
vill understryka atl kronofogdemyndigheten även med redovisnings-rufiner i
enlighet med det anförda har kvar det fulla ansvaret för målet. Myndigheten skaU
alltså tillämpa bestämmelserna i bl.a. 7, 13 och 15 kap. UB på samma sätl som i
ett vanligt mål om löneutmätning eller införsel.

Godtar riksdagen det
förslag som jag nu lägger fram ankommer det på chefen för finansdepartementet atl
senare för regeringen anmäla de ändringar i UF som förslaget påkallar.

4
Ikraftträdande m. m.

De
nya reglema bör träda i kraft så snart som möjligl. Jag föreslår atl ikraftträdandetidpunkten
sätts till den 1 januari 1984. Några övergångsbestämmelser torde inte behövas.

Med
hänsyn till de aktuella frågornas beskaffenhet bör lagrådets hörande kunna
underlåtas.

5
Hemställan

Med
hänvisning till vad jag nu har anfört hemställer jag atl regeringen föreslår
riksdagen

att
anta ett inom jusfitiedepartementet upprättat förslag till lag om ändring i utsökningsbalken.

6
Beslut

Regeringen
ansluter sig till föredragandens överväganden och beslutar alt genom
proposition föreslå riksdagen att anta det förslag som föredraganden har lagt
fram.

Norstedts Tryckeri, Stocktiolm 1983