Prop. 1983/84:34

Regeringens proposition

1983/84:34

om ny organisation för
postverket

beslutad den 27 oktober
1983

Regeringen
föreslår riksdagen all anta det förslag som har tagits upp i bifogade utdrag av
regeringsprotokoll.

På
regeringens vägnar OLOF PALME

CURT
BOSTRÖM

Propositionens
huvudsakliga innehåll

1
propositionen föreslås en ny organisation för postverket som innebär en
starkare betoning av affärs- och marknadsorienteringen hos verket. Omorganisationen
innebär en fortsatt delegering av beslut i den löpande verksamheten från
huvudkontoret och nuvarande sju regionförvaltningar till föreslagna 33
postregioner. Därigenom kommer besluten i ökad utsträckning att fattas nära
kunderna. Den styrning som huvudkontoret utövar gentemot regionerna skall
främst ske genom angivande av mål och kontroll av att målen uppfylls. Inom
dessa ramar skall regionerna ges slor självständighet.

Inom
huvudkontoret, det nya namnet på cenlralförvallningen, inrättas enligt
förslaget en avdelning för huvudaffärsområdet Försändelse- och lättgodshantering
och en avdelning för huvudaffärsområdel Betalningsförmedling. Genom denna
omorganisation och de åtgärder som vidtas inom postverkets kompetensområde i
anslutning därtill bör resurserna för affärsutveckling kunna förstärkas,
vilket är av största vikt i en situation där marknaden ständigt förändras och
konkurrensen ökar - inte minst genom den tekniska utvecklingen. Möjligheterna atl
åstadkomma en effektiv produktion av tjänster som ännu bättre än idag
tillgodoser kundernas, främst förelagskundernas, speciella behov bör kunna öka
genom denna omorganisation.

1
propositionen fastslås atl postverkets mål bör vara atl ge en hela landet täckande,
snabb, säker och lättillgänglig postservice samt alt täcka sina kostnader med rörelseinläkter
och förränta det kapital som statsmakterna tillskjutit för invesleringar. De
verksamheter som postverket driver skall alla bidra till atl dessa mål
uppfylls. 1
Riksdagen 1983/84. I saml. Nr 34

Prop.
1983/84:34

Prop.
1983/84:34 2

Utdrag KOMMUNIKATIONSDEPARTEMENTET PROTOKOLL

vid regeringssammanträde 1983-10-27

Närvarande: statsminister Palme, ordförande, och
statsråden I, Carisson, Lundkvist, Feldl, Sigurdsen, Gustafsson, Hjelm-Wallén,
Andersson, Rainer, Boström, Göransson, Eiahl, R. Carlsson, Holmberg, Hellström,
Thunborg.

Föredragande: statsrådel Boström

Proposition om ny organisation för postverket

1 Inledning

Postverkels huvudorganisation fastställdes senast av
riksdagen år 1976 (prop. 1975/76:167, TU 1975/76:2:6, rskr 1975/76:365). Med
hänvisning tiU det bemyndigande som riksdagen då gav regeringen har vissa
förändringar godkänts i huvudkontorets organisation och anmälts till riksdagen
i prop. 1979/80:100 bil. 9 sid. 81 och i prop. 1981/82:100 bil. 9 sid. 133.
Strävandena mol ökad marknadsinriktning och delegering samt mot resultatansvar
för rörelsegrenar och regioner har varit starka motiv för organisationsbesluten.
Med hänsyn till erfarenheterna av hur organisationen fungerat och med hänsyn
till förändringar i marknaden, som bl.a. innebär allt större konkurrens, har
postverket i skrivelser den 28 mars 1983 och den 26augus-li 1983 föreslagit
förändringar i den regionala organisationen respektive huvudkontorels organisation.

Förslagen har remissbehandlats. Tablåer över nuvarande och
föreslagen organisation, skrivelsen med föislag till organisation för
huvudkontoret och en sammanfattning av förslaget till regional organisation bör
fogas till regeringsprolokollel som bilagorna 1-5,

De delar av förslaget som kräver riksdagens beslut är

-
indelningen av
postverkels huvudkontor i huvudaffärsområden,

-
den regionala
indelningen.

Postverkets förslag i korthet

Postverkets förslag innebär i korthet för huvudkontoret
alt verksamheten delas in i två huvudaffärsområden - Försändelse- och lätlgodshante-ring
och Betalningsförmedling. Huvudaffärsområdena föreslås få resultatansvar, som
i sin tur kommer att fördelas till ett definierat anlal affärsområden.

Idag är postverket regionalt och lokalt uppdelat på sju
postregioner och

Prop. 1983/84:34 3

59
postområden. Verkels förslag i fråga om den regionala organisationen innebär atl
antalet postregioner utökas från sju lUl 33, varav 25 utanför Stockholmsområdet,
Regionerna får ett resultatansvar direkt under verkschefen. För samordning av
verksamheten inom Storstockholmsområdet bildas enligt postverkets förslag av de
åtta återstående regionerna en särskild Stockholmsenhet ingående i
huvudkontoret. Dess chef är resultatansvarig inför verkschefen och de åtta
regioncheferna i sin tur inför chefen för stockholmsenheten.

Den
nya regionindelningen i landet (utanför Storstockholm) bygger på att
regionorten normalt skall utgöras av en större ort med stort kundunderlag och
omfattande postal produktion. En viktig utgångspunkt är också postverkets
transport- och sorteringsslruktur. Vidare bör regionindelningen om möjligt
anknyta till övrig administrativ indelning i samhället och till indelningen i
näringsgeografiska områden.

Den
föreslagna organisationen är en vidareutveckling av den nuvarande organisafionen.
Motiven kvarstår atl i betydande utsträckning decentralisera verksamhet och
delegera beslut och ansvar fill lokal nivå samt att minska direktstyrningen
genom övergång till målstyrning. De postområden, som inte kommer att bilda
egna regioner, kommer atl ingå som postområden i de nya regionerna.
Postområdeschefen blir delresultatansvarig inför regionchefen.

En
översikt av postverkets verksamhet

Postverket
är ett av landets största serviceföretag med drygt 2 000 fasta serviceställen
spridda över hela landet. Genom detta nät, som binds samman av ett
rikstäckande transportsystem, och genom den röriiga serviceorganisation som
bl. a. innefattar stads- och lantbrevbärarna, når postverket varje hushåll i
landet. Huvuduppgiften är att svara för landets postservice inklusive
postgiroverksamheten. Del innebär att postverket i första hand skall förmedla
information, lätlgods och betalningar. Dessutom skall sådan annan verksamhet
bedrivas som postverket genom sitt nät har speciella förutsättningar för. Bl.
a. utförs mot ersättning uppdrag för statens räkning och ål PKbanken.

Postverket
är ett företag i näringslivets och allmänhetens tjänsl. Den alldeles
övervägande delen av intäkterna hänför sig till servicen åt företagen.

Postverket marknadsför
distribution av meddelanden och av gods som väger högst 20 kg per kolli
(lättgods) samt säljer tjänster inom betalningsförmedlingsområdet.

Brevet är postverkets
viktigaste inkomstkälla. Brevtjänslen är utsatt för konkurrens framför allt
genom de nya kommunikationsformer som utvecklas inom teleområdet. På längre
sikt kan brevet hotas som kommunikafionsmedd av i första hand olika former av
datakommunikation. Elt mol-11 Riksdagen 1983/84. 1 saml. Nr 34

Prop.
1983/84:34

j:f « )E:.x

1 6 ■

Massbrev

1 :>5

150

i-4:.)

140

i;5:>

130 125 120 1 15 1 10 105 1 Ö 0

F ö s ä ndel sein t ä li ter i fast pris

VO

75/7A VA/7? 77,'7a 7tl/;'y 79/00 80/01 f3i/ ö :,> 82/83

Figur:
Volymförändringar av postverkets tjänster sedan budgetåret 1975176

drag
är alt postverket själv tar vara på de möjligheter som teletekniken innebär
genom att skapa nya kommunikationstjänster, t .ex. elektronisk postservice
(EPS). Genom den taxeomläggning som genomfördes under 1981 med en indelning i
normalbrev och ekonomibrev har brevposlen delals upp i två skilda behandUrigsströmmar.
Delta har lett till en bättre och säkrare service. En rationalisering och
omfördelning av resurserna inom produktionsområdet har skett och effektiviseringen
kommer att drivas vidare. Sedan budgetåret 1975/76 har antalet brev ökat med
sammanlagt 18%. Det motsvarar en genomsnittlig årlig ökning på 2,5%.

Postverket
svarar för en stor del av massdistributionen av information och reklam.
Konkurrensen inom denna marknad är hård dels genom direkt konkurrens från
enskilda distributionsföretag för oadresserad reklam, dels genom indirekt
konkurrens från andra media. Direktreklammarknaden har

Prop. 1983/84:34 5

dock
hiltUls varit expansiv och postverket räknar med en fortsalt tillväxt inom
detta område. Antalet försändelser med information och reklam har ökat med i
genomsnitt 5,5% per år sedan budgelårel 1975/76 eller med sammanlagt 46%. Här
har antalet massbrev ökat med sammanlagt 60%. Det motsvarar en genomsnittlig
årlig ökning på 7%. Postens gruppreklam har ökat med i genomsnitt 4,5 % per år
eller sammanlagt 38 %. Här varierar ändringstakten mycket enskilda år och nivån
låg förhållandevis högst budgetåret 1982/83 som ju var valår.

På
lättgodsmarknaden har postverket en stark stäUning. Mer än 90% av poslpaketen
skickas av företag. Konkurrensen är hård också på paketområdet. För att kunna
hävda sig måste postverket ständigt utveckla sina tjänster bl. a. genom att
erbjuda helhetslösningar på kundernas problem. Delta sker i nära kontakt med
paketkunderna. Postverket räknar med en viss framtida tUlväxt av paketdislribufionen.
Antalet paket har ökat med i genomsnitt 1,5% per år sedan budgetåret 1975/76
eller med sammanlagt 11%.

Postverket
har en viktig roll i distributionen av tidningar till prenumeranter. Av det
totala antalel prenumererade tidningsexemplar distribuerar postverket över 40%
i sin egen organisation och drygt 20% genom skt dotterbolag Tidningstjänst AB. Tidningsdistribulionen
är en stabil marknad, men bedöms sakna tUlväxtmöjligheter. Antalet tidningar
som distribueras genom postverket ligger ganska konstant kring 600 milj. st.
per år. Nivån budgetåret 1982/83 låg ca 3,5% högre än 1975/76.

Intäkterna
från samtliga typer av försändelser i fast pris har ökat med 14% sedan
budgetåret 1975/76. Del motsvarar en genomsnittlig årlig ökning på 2%.

Betalningsförmedlingen
är ett stort och viktigt arbetsområde för postverket. Genom sitt rikstäckande
nät av postkontor, postställen och lantbrevbärare saml genom postgirosystemet
fungerar postverket som förmedlare av betalningar. Postverket är därvid också
entreprenör ål andra uppdragsgivare, främst PKbanken. Postgirosystemet och
entreprenaden för PKbanken utgör kärnan i postverkels betalningsförmedling. Ca
en fjärdedel av rörelseintäkterna kommer från betalningsförmedlingen.

Betalningsförmedlingsverksamhelen
i postgirosystemet är en integrerad och myckel viktig del av postverkels
kassatjänst. Genom postgirot erbjuder postverket såväl bastjänster -
inbetalningar, utbetalningar, gireringar och utlandstjänster - som avancerade företagstjänsler
såsom inbetalningsservice, fakturabelalningsservice, utbetalningsservice, aulogiro
och hyres-redovisning. Postgirot har i del närmaste 90% av den totala
giromarknaden.

Inom
postgirot effektueras ca 1,3 miljoner betalningsuppdrag per dag. Den omsatta
summan per dag är ca 14 miljarder kronor. En bärande princip i verksamheten är atl
betalningsuppdragen effektueras samma dag de kommer in till postgirot.

Prop. 1983/84:34 6

Antalet
postgirokonton för företag och privatpersoner är ca 1,1 miljoner. Genom atl
postverket också handhar PKbankens personkontosyslem och giroentreprenaden inom
Sparbanksgirot (ca 1,4 miljoner sparbankskonlon) har två tredjedelar av alla
innehavare av lönekonton tillgång till postgirosystemet.

Antalet
uppdrag inom betalningsförmedlingsområdet har ökat med i genomsnitt 3% per år
sedan budgetårei 1975/76 eller sammanlagt 23%. Ökningen beror främst på en
ökning av antalet gireringar. Antalel uppdrag i postverkets kassor har
stagnerat. Här har dock skett en förskjutning mot mer kvalificerade produkter
som är dyrare att fillhandahålla. All antalet uppdrag i postverkets kassor
stagnerat betyder därför inle automatiskt att arbetsmängden stagnerat.

Det
råder en stark konkurrens inom betalningsförmedlingsområdei, inte minst genom
bankerna och bankgirot. Den tekniska utvecklingen beräknas medföra stora
förändringar. Användningen av olika former av kredit- och betalkort väntas öka
och minska behovet av kontanter. Hushållens räkningar kommer troligen att i
ökad utsträckning betalas genom direkt överföring mellan konton. Detta minskar
besöksfrekvensen på postkontoren.

För
att hävda sig i konkurrensen satsar postverket på en stark utveckling av
produkter, service och marknadsföring inom postgirosystemet, men måste också
kunna återfalla på en hög kvalitet i service och marknadsföring i det rikstäckande
servicenätet av postkontor, postställen och lantbrevbärare. Effektiviteten i
detta nät har en stor betydelse för hur postgiroverksamheten kan hävda sig. På
samma gång är en gynnsam utveckling av postgiroverksamheten en förutsättning
för att servicenätet skall kunna behållas.

Trots satsningen på en
utveckling av postgirosyslemel tenderar ändå de traditioneUa
betalningstjänsterna i postverkets servicenät atl minska. Postverket arbetar
därför intensivt med att finna nya uppdrag för postkassorna och lantbrevbärarna
inte minst för atl kunna finansiera och därmed bibehålla nätet av postkontor
och lantbrevbäringslinjer, vilket är av utomordentlig betydelse för att kunna
upprätthålla en väl fungerande postservice även i glesbygden.

Det viktiga samarbetet med
PKbanken utvecklas bl.a. genom att öka postkontorens möjligheter alt ge
kvalificerad bankservice ål privatpersoner. Postverket är också inriktad på
att intressera den offentliga sektorn för att utnyttja det postala servicenätet
i betydligt fler sammanhang än för närvarande - bl. a. för oUka former av
samhällsinformation. Omfattande arbete bedrivs för att utveckla nya produkter
och tjänster bl.a. för olika slag av bokningsservice och biljettförsäljning på
postkontoren. Detta sker i samverkan med bl.a. teatrar, idrottsrörelsen,
turistnäringen och kommuner. För kassaverksamheten som helhet är postverkets
bedömning att dessa insatser av olika slag på marknadsföring och
produktutveckling skall leda till alt det blir möjligt att i stort upprätthålla
nuvarande verksamhetsvolym.

Prop. 1983/84:34 7

Postverket
hade under budgetårei 1982/83 ca 63500 anställda, motsvarande 49000
årsarbetskrafter. Antalet anställda har ökat med 9% sedan budgetåret 1975/76.
Under de senaste åren har dock personalökningen varit obetydUg.

Postverket har haft en
tillfredsställande ekonomisk utveckling sedan mitten av 1970-talet och kunnat
täcka sina kostnader för en successivt utbyggd verksamhet med egna intäkter. Prisutvecklingen
på postverkets produkter har, sett över en längre tidsperiod, kunnal begränsas
till alt ligga i nivå med prisutvecklingen i samhället i övrigt. Under senare
år har portot stigk betydligt mindre än konsumentpriserna i genomsnitt. Detta har
skapat förutsättningar för en hittills någorlunda stabil efterfrågan på
postverkets tjänster. En bidragande orsak till den tillfredsställande
ekonomiska utvecklingen har varit alt postgirot hävdat sig väl på
giromarknaden.

2
AUmänna utgångspunkter för mitt förslag

De
krav som statsmakterna bör ställa på postverket är enligt min mening att verket
skall ge eii bra, hela landet täckande postservice. Verkets huvuduppgift är att
förmedla skriven, tryckt eller på annat sätl dokumenterad information,
betalningar och mindre vam sänd ningar. Servicen skaU vara snabb,
lättillgänglig och säker. Postverket skall såsom affärsverk över en längre
period med sina intäkter täcka samtliga kostnader inklusive ränta på av staten fiUskjutet
kapital för investeringar. Jag avser att i senare sammanhang ta upp frågan om
en ytterligare precisering av målen och om ett rationellare system för statsmakiernas
styrning av postverket. Ett utvecklingsarbete med denna inriktning pågår i
regeringskansliet.

Postverket har under
senare tid alltmer börjat komplettera sin verksamhet såsom framgått av vad jag
fidigare sagt. Bakgmnden till detta är bl.a. den vikande efterfrågan på de
traditionella betalningstjänster som postkontoren utför. Det har blivit allt vanligare
att pensioner, sjukpenning etc. sätts in direkt på bankkonton. Vidare har bankomalsystemet
byggts ut kraftigt under senare fid. Bl. a. den teletekniska utvecklingen
kommer att medföra stora förändringar inom betalningsförmedlingsområdet. Olika former
av betalkort väntas bli använda i stor omfattning och minska behovet av
kontanter. Vidare kommer troligen en ökad andel av hushällens räkningar att
betalas direkt mellan konton. Allt detta minskar besöksfrekvensen på
postkontoren. För att på lång sikt kunna hålla servicen i postkassoma och i lantbrevbäringen
på nuvarande nivå har postverket kraftigt satsat på att finna nya uppdrag.
Exempel på sådana nya tjänster som introduceras på postkontoren är kvalificerad
bankservice i samarbete med PKbanken, samhällsinformation, biljettbokning, bokning
av fritidslokaler samt videotexservice kallad Poslel.

Riksdagen
har tagit ställning till en del av denna verksamhet på så sätt

Prop. 1983/84:34 8

att
man anslutit sig till trafikutskottets belänkande (TU 1982/83:110) med anledning
av motion 1982/83:515. UtskoUel anför i betänkandet aU de elektroniska
posttjänster som postverket erbjuder utgör ett värdefuUt komplement tiU de
tjänster som televerket tiUhandahåller. Jag vill betona att de elektroniska
posttjänsterna och andra nya tjänster inom postverkets verksamhet bör ses som
komplement »ill distributionen och betalningsförmedlingen som är postverkets
huvuduppgifter. De nya tjänsterna skall bidra till att målen om god postservice
och kostnadsläckning även fortsättningsvis kan uppnås.

Postverket
bör enligt min mening, i enlighet med de förstag verket lagt, få genomföra en
omorganisation som innebär en starkare betoning av affärs- och
marknadsorientering. Detta är vikfigt med hänsyn titt de stora förändringarna i
marknaden för postverkets tjänster och den ökande konkurrens som postverket
får vidkännas inte minst genom den tetetekniska utvecklingen. Postverkets
tjänster måsle utvecklas i nära kontakt med kunderna så att man ännu bättre än
idag kan tillgodose olika kunders speciella önskemål. Det förutsätter alt
besluten fattas så nära kunderna som möjligt. Det är vikfigt aU klara, väl
avgränsade ansvarsområden skapas för att möjliggöra största möjliga delegering
av beslutsbefogenheter så att besluten kan fattas snabbi och så att de
anställda kan överblicka sin organisation och därmed förstå den bättre och
känna större arbetsglädje. Postverket bör i möjligaste mån styras genom atl mål
anges och resultatet kontrolleras centralt. Ansvaret för aU uppnå målen
delegeras.

Remissinstanserna
har inle haft'något att invända mot den allmänna inriktningen av
organisationsförändringen som postverket föreslagit och somjag ansluter mig till.

3
Två huvudaffärsområden inom huvudkontoret

Mitt
förslag: Jag förestår, i enlighet med postverkets förstag, att det inom verkets
huvudkontor inrättas två avdelningar - en för huvudaffärsområdet
Betalningsförmedling och en för huvudaffärsområdel Försändelse- och lätlgodshantering.
Beträffande indelningen i avdelningar av huvudkontoret i övrigt föreslår jag atl
riksdagen bemyndigar regeringen att besluta efler de i postverkets förslag
angivna riktlinjerna för vilka funktioner som krävs utanför huvudaffärsområdena.

Regeringen
bör begära riksdagens ställningstagande till inrättandel av de två
huvudaffärsområdena inom huvudkontoret. Ytterligare organisatoriska och andra
åtgärder inom postverkets kompetensområde krävs för att omorganisafionen skall
kunna genomföras på ett effekfivt sätt och ge de eftersträvade resultaten.

Prop.
1983/84:34 9

Postverkets
förslag i fråga om huvudkontoret: Enligt postverkets förslag skall vart och ett
av de två huvudaffärsområden som skall inrättas vid huvudkontoret ha
resultatansvar vilket i sin tur kommer att fördelas till ett definierat antal
affärsområden. Med resultatansvar avser postverket ett ansvar för att uppnå de
mål som satts av verksledningen. Jag återkommer till frågan om resultatansvar.
Varje huvudaffärsområde skall ansvara för

— mål
och strategier,

— organisation,

— produkt-
och produktionsteknisk utveckling,

— övergripande
marknads- och säljplanering,

— ekonomisk
planering och kontroll, -administration,

— information
och sales promofion.

Huvudaffärsområdena samordnas i en förelagsledning.

Postverket
har inte föreslagit hur avdelningarna vid huvudkontoret i övrigt skall
utformas. De funktioner som enligt verket bör finnas inom huvudkontoret vid
sidan av huvudaffärsområdena skall fillgodose följande behov.

— Verkschefens
behov av en företagsledningsstab som i huvudsak bereder frågor av policykaraktär,
exempelvis överordnad personalpolicy, ekonomisk planering och kontroll samt
information.

— Behovet
av samordning av utvecklingen av sådan affärsverksamhet inom ramen för av
statsmakterna fastlagda mål som inte sker i anslutning till huvudaffärerna.

— Samordning
av administrativa servicefunktioner som är gemensamma för hela postverket med
utgångspunkt från främst huvudaffärsområdenas och regionernas behov.

— Revision
av verksamheten.

Remissinstanserna:
RRV tillstyrker postverkets förslag att sammanslå de nuvarande rörelsegrenarna
kontorsrörelsen och postgirot fill del nya huvudaffärsområdet
Betalningsförmedling. Statskontoret efteriyser en fördjupad belysning av
frågor rörande styrning och kontroll.

Skäl
för mitt förslag: Postverkets huvuduppgifter är att förmedla betalningar och
att distribuera försändelser och lätlgods. Del bör komma fill uttryck i den
organisatoriska överbyggnaden.

Förslaget
till indelning av huvudkontoret i huvudaffärsområden är också uttryck för en
tanke, som följs upp på lägre nivå inom huvudkontoret och som innebär att de
som arbetar med samma tjänsl — t. ex. distribution av brev, tidningar, lättgods
eller direktreklam - från utveckling till produktion och försäljning, bildar
en egen enhet - ett affärsområde — med gemensamt väldefinierat mål. Målen för
affärsområdena skall stå i sam-

Prop. 1983/84:34 10

klang
med målet för huvudaffärsområdet och detta i sin tur med postverkets
övergripande mål. Inom mindre arbetsenheter med gemensamma mål blir det lättare
för de anställda atl överblicka verksamheten och förslå hur den egna insatsen
bidrar till det gemensamma målet. Det ökar förutsättningarna för att de
anställda skall känna arbetsglädje, vilket i sin tur är den viktigaste fömtsättningen
för att postverket skall nå framgång. Genom en sådan indelning av
organisationen blir det också lättare att delegera beslut och att styra och
följa upp verksamheten.

Indelningen
i huvudaffärsområden och den organisatoriska grundsyn som detta är uttryck för
bör enligt min mening kunna bidra till den krafl-samUng mot marknads- och
produktutveckling som är nödvändig om postverket framgångsrikt skall kunna
svara upp mol kundernas - främst företagskundernas - ständigt förändrade
behov. Det är också nödvändigt med hänsyn fill att postverket utsätts för en
allt hårdare konkurrens inom många områden. Postverket skall självklart i denna
utveckling mot ökad marknadsanpassning utgå från de krav på rikstäckande
postservice som staten ålägger verket.

4
Regional och lokal organisation — trettiotre målstyrda, kundnära postregioner

Mitt
förslag: Jag föreslår, i likhet med postverket, att verket regionalt
organiseras i tretfiotre postregioner mot nuvarande sju. Den föreslagna regionindelningen
framgår av de kartor och tabeller som avses fogas till regeringsprotokottet som
bilaga 3. På regionhuvudorterna smälts postområdenas och postregionernas adminislration
samman. Regioncheferna får ett ansvar för att uppnå de mål som satts av
verkschefen. De postområden, som inte kommer att bilda egna regioner, kommer
att ingå som postområden i de nya regionerna. Postomrädeschefen blir
delansvarig inför regionchefen för att målen uppnås.

Postverkets
förslag: De i postverkets skrivelser angivna förslagen överensstämmer med mitt
egel utom i fråga om Stockholmsområdet och Norrbottensregionen. Verket
föreslog i sin skrivelse den 28 mars 1983 alt en särskild Stockholmsenhet
skulle inrättas vid huvudkontoret. Chefen för Stockholmsenheten skulle vara
resultatansvarig inför verkschefen och de åtta regioncheferna i sin tur inför
chefen för Stockholmsenhelen. Postverket har inte tagit ställning titt frågan
om regionhuvudorten i Norrbotten skall vara Luleå eller Boden.

Regionchefernas ansvar
definieras som ett resultatansvar. Med resultatansvar avser postverket ett
ansvar för att uppnå de mål som fastställts för verksamheten. Målen sätts i
termer av förändringar av olika slag för

Prop. 1983/84:34 11

marknad
och försäljning, produktivitet, service, organisation och personal. De
fastställs av verkschefen efter diskussion med de resultatansvariga cheferna
och innebär ett åtagande gentemot verkschefen. Styrande för affärsverksamheten
och servicen inom regionen blir sålunda de ekonomiska och andra mål, som för
varje region fastställts av verkschefen.

Ledningsfilosofin
i förslaget innebär en stark betoning på ansvar för all uppnå salta mål.
Bildandet av de två huvudaffärsområdena medger en delegering av ansvar för
resultat i postverket. För att skapa förutsättningarna för denna målstyrning
och säkerställa det konlrollbehov som uppstår har verket initierat en
utveckling av styr- och redovisningssystem.

Regionerna
skall löpande affärsmässigt styras av huvudaffärsområdena och - för olika
produkter - av ett antal affärsområden som ingår i huvudaffärsområdena. Detla
innebär en stark uppmärksamhet på utvecklingen av postverkets olika produkter,
försäljningsutveckling, servicegrad och kostnadsutveckling. Styrningen sker i resuttaltermer
för vaije affärsområde och för varje region i inläkts/kostnadstermer i
kombination med mål för servicegrad, personalutveckling m. m.

Regionchefen
har beslulsansvar inom ramen för givna mål och överenskommen budget och ett
totalansvar för atl all verksamhet inom regionen bedrivs effektivt. 1 delta
ligger exempelvis att intäktsulvecklingen och produktivitetsutvecklingen blir
god, atl lokala produkter är lönsamma och atl personalutvecklingen bedrivs så
all den leder till hög effektivitet.

Regionerna
är i produktivitets- och försäljningshänseende ansvariga inför respektive
huvudaffärsområde alt uppsatta mål nås. Det är också huvudsakligen i marknads-
och produktionssystemfrågor som samverkan konlinueriigt måste ske mellan
huvudkontoret och regionkontoren, medan regionkontoren i övriga avseenden,
exempelvis i personalfrågor, har kompetens och resurser för att i princip
fungera självständigt inom fastlagda ekonomiska mål.

Postverket
har ansett följande kriterier betydelsefulla vid den geografiska
gränsdragningen och valet av regionorler.

-
Regionorterna skall normalt
utgöras av större orter med stort marknadsunderlag och omfattande postal
produktion.

-
Strukturen för postverkets
produktionssystem (transport- och sorteringsstrukturen) är en viktig
utgångspunkt för såväl gränsdragningen som valet av regionorler.

-
Postverkets administrativa
indelning bör om möjligl anknyta till övrig administrativ indelning i samhället
och till indelningen i näringsgeografiska områden.

Beträffande förslagets
effekter på personalen uttalar postverket alt organisationsförslaget bygger på
en fortsall successiv decentralisering från huvudkontoret till
linjeorganisationen. Delta innebär förändringar av arbetsuppgifterna för
personal inom huvudkontoret. Samtidigt skall en ökad satsning ske inom
huvudkontoret på nya utvecklingsområden. Med hänsyn t2 Riksdagen 1983/84. I saml.
Nr 34

Prop.
1983/84:34 12

dels till alt decentraliseringen måsle ske successivt, dels
till rörligheten mellan de administrativa enheterna inom Storstockholmsområdet
beräknas förekommande personalminskningar ske naturligt i samband med pensioneringar,
personalutveckling och normal personalröriighet.

Inom linjeorganisationen kommer den administrativa
personalen på nuvarande övriga regionorler (Malmö, Göteborg, Linköping, Gävle,
Sundsvall och Boden) alt minska till viss del medan mindre ökningar kommer att
ske på i varje fall vissa av de nya regionorterna. På de nuvarande regionorterna
torde del således övergångsvis komma alt uppstå ett överskott på administrativ
personal. Överskoltsproblemen är emellertid inte större än atl de på sikt
bedöms kunna lösas genom naturlig avgång och annan personalrörlighet i
kombination med olika personalutvecklingsåtgärder.

Remissinstanserna: Flertalet remis-sinstanser har
tillstyrkt principerna för postverkets förslag.

När det
gäller val av regionhuviidorl och gränsdragningen mellan regionerna har
följande synpunkter framkommit. Länsstyrelsen i Stockholms län anser atl en
utbyggnad av den postala förvaltningen i Norrtälje bör eftersträvas. (Enligt
postverkets förslag blir Norrtälje inle regionhuvudort.) Länsstyrelsen i
Östergötlands län anser alt Nyköpings postområde bör ingå i Norrköpingsregionen
och inle i Eskilstunaregionen. Länsstyrelsen i Jönköpings län anser att Nässjö
bör vara regionhuvudort i stället för Jönköping. Detta stöd.s i ett särskilt
yttrande av Nässjö kommun men tillbakavisas av Jönköpings kommun i deras
yttrande. Enligt länsstyrelsen i Kalmar län bör Emmaboda kommun ingå i
Kalmarregionen i stället för i Växjöregionen. Detta tillbakavisas av Emmaboda
kommun. Länsstyrelsen i Blekinge län anser att Sölvesborgs och Olofströms
kommuner bör höra till Kariskronaregionen i stället för liU Krisliansladsregionen.
Sölvesborgs och Olofslröms kommuner har inte tillstyrkt länsstyrelsens förslag.
Länsstyrelsen i Kristianstads län anser att Karlshamns kommun bör höra till
Kristianstadsregionen i stället för till Kariskronaregionen. Statsanställdas
förbund anser att det inte finns motiv för att bilda en särskild poslregion med
huvudort i Karlskrona. Länsstyrelsen i Göteborgs och Bohus län anser att
Uddevalla bör vara regionhuvudorl i ställel för Trollhättan. Länsstyrelsen i
Älvsborgs län tillstyrker däremot atl Trollhättan blir regionhuvudort och
anser atl del bör övervägas om inte Dals Ed, Benglsfors och Åmål skall tillhöra
Trollhättans postregion i slället för Karlstads, Länsstyrelsen i Skaraborgs län
tillstyrker förslaget men Skövde kommun anser att Skövde i stället för
Falköping bör vara regionhuvudort. Länsstyrelsen i Västmanlands län anser alt
Västerås postregion bör omfatta även Fagersta, Norbergs, Skinnskaltebergs och Heby
kommuner. Länsstyrelsen i Kopparbergs län anser inte att förslaget kan godtas
med hänsyn till att del innebär en centralisering. Länsstyrelsen i
Västerbottens län förordar liksom SkeUejieå kommun. LO-sektionen i SkeUefteå
och Väsierboi-

Prop. 1983/84:34 13

tens
läns TCO-distrikt atl Skellefteå skall vara regionhuvudort i slället för Umeå —
en uppfattning som inte delas av Umeå kommun. Länsstyrelsen i Norrbottens län
efterlyser elt ställningstagande tiU om regionhuvudorien skall vara i Luleå
eller Boden. Jokkmokks kommun har framfört alt man vill tillhöra Luleå/Bodens
postområde.

RRV
har belräffande styrningen av postverket anfört att del kommer all ställas
myckel höga krav på formerna för verkschefens styrning av verksamheten då över
40 enheter inom postverket blir direkt underställda verkschefen. Enligt RRV:s
mening kan det starkt ifrågasättas om de angivna lednings- och styrformerna i
praktiken kommer alt lösa problemen med verkschefens styrning av verksamheten.
Om den av postverket föreslagna omorganisationen av verket genomförs anser RRV
att det är mycket angeläget att postverket löpande följer upp och utvärderar
den nya organisationen med dess lednings- och styrsystem. Statskontoret har
efterlyst en fördjupad belysning av frågor rörande styrning och kontroll.

Skäl
för mitt förslag: I den nuvarande organisationen har de sju regionerna elt
resultatansvar. Samtidigt saknar regioncheferna möjlighet atl direkt utöva detla
ansvar eftersom resurserna för all utveckla och påverka försäljning och
produktion främst utvecklats inom den lokala administrationen. Detta har i hög
grad varit en medveten strävan från de sju regionförvaltningarnas sida. Som en
följd av delegeringen till den lokala nivån och utflyttningen av marknads- och
organisationsexpertis från regional till lokal nivå har direktkontakterna
mellan cenlralförvallningen och lokalförvaltningen ökal starkt.
Regionförvaltningen har på så sätt efterhand kommit att bli en extra
organisationsnivå med en oklar roll. Såsom organisationen nu fungerar råder
alltså en obalans mellan det resultatansvar som åvilar regioncheferna och deras
möjligheter att påverka resultatet. Den nya organisationen är en anpassning till
den starka ställning som den lokala nivån har getts.

En
utgångspunkt för regionindelningen är atl den skall vara sådan att regionerna
verkligen skall ha instrumenten för all uppnå de mål som åläggs dem. En annan
utgångspunkt är att besluten skall fattas så nära kunderna som möjligl.
Samtidigt måste verksledningen kunna styra verksamheten effektivt och det måste
finnas en tillräcklig marknad inom varje region för alt experter inom olika
områden skall ha full sysselsättning i regionen. Detla är bakgrunden till
förslaget om trettiotre regioner. I detla sammanhang är det viktigt att betona
att postverket skall eftersträva all även inom regionerna flytta ut ansvar och
befogenheter så långt som är praktiskt möjligt. De postområden som inte bildar
egna regioner får därför även fortsättningsvis en viktig roll.

Jag
har erfarit atl postverket, under de utredningar som legat till grund för
förslaget till ny organisation av huvudkontoret, på nytt övervägt frågan om en
särskild organisation för Stockholmsområdet, Man har då funnit att

Prop.
1983/84:34 14

resultatansvaret
även inom Stockholmsområdet bör kunna delegeras till regionerna. Jag finner alt
detta är i linje med strävandena att så långt det är praktiskt möjligl föra ut
ansvar och befogenheter. Uppdelningen av Stockholmsregionen får ske stegvis
med hänsyn till de speciella problem som finns i regionen främst när det gäller
samordningen av personalen.

När jag vid bedömningen av
postverkels förslag om vilka orter som bör vara regionhuvudorler vägt
regionalpolitiska mol postala skäl har jag funnit atl de postala skälen väger
över. Förvaltningarnas närhet till marknaden och produktionen är mycket viktig
för postverket. De sysselsättningsmässiga effekterna av valet av regionhuvudorl
är däremot mycket små. De orter som inte blir regionhuvudorter enligt förslaget
och där det idag finns områdesförvaltningar kommer vid genomförandet inte att
vidkännas någon minskning av antalet administrativa tjänster. Del är inte
heller så atl beslutet aU en viss ort skall vara regionhuvudort innebär atl den
postala administrativa verksamheten inom regionen utanför regionhuvudorten på
lång sikt koncentreras dit. Det är tvärtom meningen all den strävan till decentralisering
och delegering som är grundtanken i den nya organisationen skall få genomslag
även inom regionerna så alt så stort ansvar och så stora befogenheter som är
praktiskt möjligl finns ute i organisationen.

Då
det gäller regionhuvudorten i Norrbotten vill jag säga att såväl Boden som
Luleå är tänkbara. Jag förordar dock Luleå som regionhuvudort. Genom all föriägga
vissa av regionkontorets i Luleå funktioner till Boden kan fördelningen mellan
de två orterna av arbetstillfällen i huvudsak bibehållas. Med hänsyn till
avstånd och kommunikationsmöjligheter bedöms en sådan fördelning kunna ske utan
nämnvärda olägenheter för postverket.

Jag
anser att det finns förutsättningar för atl inom den nya organisationens ram
på det sätt som postverket angett utöva en effektiv styrning av verksamheten.
De problem som RRV tar upp är dock relevanta och jag ansluter mig titt uppfaUningen
att postverket löpande bör följa upp och utvärdera den nya organisationens,
lednings- och styrsystem. Organisationen bör - ulan beslut av riksdagen -
kunna anpassas efter de eriarenheter som vinns och med hänsyn till förändringar
i omgivningen.

5
Omorganisationens betydelse för totalförsvaret

Överbefälhavaren
har förordat att postregionernas gränser skall överensstämma med
län/försvarsområden samt atl del postala ansvaret inom ett civo/milo åläggs en
av de inom civo/milo verksamma regioncheferna. Överstyrelsen för ekonomiskt
försvar liksom en del länsstyrelser har efterlyst en redovisning av hur
omorganisationen berör verksamheten under beredskap och krig.

Jag
har erfarit alt postverket gjort en intern utredning om detta. Några negativa
konsekvenser för beredskapen har man ej kunnal finna. ÖB:s

Prop, 1983/84:34 15

yrkande
om att en av regioncheferna inom elt civo/milo skall vara ansvarig för
postverkets verksamhet i krig kommer att tillgodoses.

6
Hemställan

Under
åberopande av det anförda hemställer jag att regeringen föreslår riksdagen att

1.
godkänna de riktlinjer för ny
organisation för postverket, somjag har föreslagit i det föregående,

2.
bemyndiga regeringen att
besluta om sådana avvikelser från den föreslagna organisationen, som inte
bryter mot riktlinjerna för densamma,

3.
bemyndiga regeringen att vidta
de övergångsanordningar och åtgärder i övrigt som behövs för genomförandet av
den nya organisationen.

7
Beslut

Regeringen
ansluter sig till föredragandens överväganden och beslutar att genom
proposition föreslå riksdagen atl antaga de förslag som föredraganden har lagt
fram.

Prop.
1983/84:34

16 Bilaga 1

Föreslagen
ny organisation för postverket

Postverkets
styrelse

.

Verkschefen

Administrativ
service

Resultatenheter

HUVUDAFFARSOtillRADE F ö rs ä ndelser ocli l ä ttgods

(F/LI

HUVUDAFF Ä RSOMRADE Giro ocli kassaservice (G/K)

\

\

\

/

/

/

REGIONER

33 st

Prop.
1983/84:34

Bilaga 2

Postverkets nuvarande organisation (per den 31 september
1983)

Postverkets
styrelse

Verksctiefen

Ekonomiavdelningen

Revisionen

Verkschefens kansli

Informationsavdelningen

Planeringssekretariatet

VERKSCHEFENS STABER

Personal-

administrativa

avdelningen

Internationella
sekretariatet

FUNKTIONELLA

Juridiska sekretariatet

Kontors-r ö relsen

Regioner 7 st

Resultatenheter

Distributions-r ö relsen

Postgirot

R Ö RELSEGRENS-ENHETER

Prop.
1983/84:34

18 Bilaga 3

Nuvarande linjeorganisation

Lycksele

BODENS

Skellefte å / REGION (6)

Ö stersund

Ö rnsk ö ldsvik

Sundsvall

SUNDSVALLS REGION

(6)

Prop.
1983/84:34 20

Nuvarande
linjeorganisation

Region/

L ä nsom- Ber ä knat antal

Hush å ll (tusen-

postomr å den

fattning
å rsarbetskrafter 82-01

tal)
81/82

Ivlalm ö

K, L, M.iG)'

Helsingborg

1031

122,9

H ä ssleholm

397

47,0

Karlskrona

328

42,6

Kristianstad

522

64,8

Lund

594

81,7

Malm ö

2119

172,1

Ystad

333

40,2

5 324

571,3

G ö teborg

N.O, P. R-, S

Alings å s

211

26,3

Arvika

347

43,9

Bor å s

722

70,7

Falk ö ping

566

70.1

G ö ieborg

3 024

248,3

Halmstad

546

64,4

Karlstad

735

80,7

Kristinehamn

151

21,3

Kung å lv

307

38.3

M ö lndal

462

65.0

Sk ö vde

372

51.3

Trollh ä ttan

451

55,6

Uddevalla

426

50,5

8 320

886.4

Link ö ping

D, E, F, G',H,(R)-

Eskilstuna

646

82,1

J ö nk ö ping

695

87.8

Kalmar

583

78,6

Link ö ping

777

91,7

Motala

255

.39.2

Norrk ö ping

667

78,9

Nyk ö ping

246

34,8

N ä ssj ö

506

53,3

V ä xj ö

772

77,1

5 147

623,5

Stockholm

AB. I

Johanneshov

1 153

128,1

Nacka

685

79.8

Norrt ä lje

167

18,6

Sollentuna

1 182

122,2

Solna

1245

131,0

Stockholm
1

2787

193,8

Stockholm
Ban (terminal)

2113

S ö dert ä lje

901

95,5

Visby

240

23,1

10473

792,1

G ä vle

C, T, U, W. X(del)'

Avesta

436

.54,6

Borl ä nge

403

41,2

Falun

194

23,8

G ä vle

693

76,0

Karlskoga

264

37,4

Mora

210

25,9

Uppsala

1 123

121,0

V ä ster å s

794

102,1

Ö rebro

893

94,3

5 010 576,3

Region/
postområden

Länsomfattning

Beräknat
antal

årsarbetskrafter

82-01

Hushåll
(tusental) 81/82

Sundsvall

Y, Z. X (del)"

Bollnäs

319

33.6

Hudiksvall

315

38.5

Härnösand

343

38.0

Sundsvall

743

57.8

Örnsköldsvik

234

26.4

Östersund

552

56.0

2.506

2.S0.3

Boden

AC. BD

Kiruna

307

30.3

Luleå

795

60,8

Lycksele

192

19.5

Piteå

228

25.6

Skellefteå

351

37.0

Umeå

549

53.5

2422

226.7

Summa

39 202

3 926.6

' Markaryds kommun hör till Malmö region

- Habo och Mullsjö kommuner hör till Linköpings region

' Gästrikland (4 kommuner)

Hälsingland (6 kommuner)

Prop. 1983/84:34 22

________ F ö reslagen linjeorganisation _

SteckholmtemrAdvt InnahAllands reglonarna

Johanneshov

Nacka

Sollentuna

Solna

Stockholm 1

S ö dert ä lje

tamt termlnatcrna

Helsingborg "fH

Regiongr ä ns

--- • ■ L ä nsgr ä ns

Regiongr ä ns

--- L ä nsgr ä ns

Föreslagen linjeorganisation utanför nuvarande Stockholms
region

Region/

Ber ö rda

Ber ä knat antal

Hush å ll

postomr å den (po)

l ä n

å rsarbetskrafter
82-01

(tusental) 81/82

Helsingborg

M L

Helsingborgs
po

1031

122,0

Karlskrona

K

Karlskrona
po

328

42,6

Karlshamns
kommun

105

14,4

433

57,0

Krisliunsiud

LKG

H ä ssleholms po

397

47,0

Kristianstads
po

417

50,4

(exkl Karlshamns

kommun)

814

97,4

Malm ö

ML

Lund po

594

81,7

Malm ö po

2119

172,1

Ystads
po

333

40,2

3 046

294,0

Bor å s

P

Bor å s po

722

70,7

Falk ö ping Falk ö pings po Sk ö vde
po

RP

566

372

70,1 51,3

938

121,4

G ö teborg

OPN

Alings å s po G ö teborgs po

211 3024

26,3 248,3

Kur\g ä lvs po M ö lndals po

307 353

38,3 46,5

(exkl Varbergs kommun)

3 895

3.59,4

Halmstad

N

Halmstads
po

546

64,4

Varbergs
kommun

109

18,5

655

82,9

Karislad

SP

Arvika
po

347

43,9

Karlstads
po

735

80,7

Kristinehamns
po

151

21,3

1233

145,9

Trollh ä llan

POR

Trollh ä ttans po

451

55,6

Uddevalla
po

426

50,5

877

106,1

Eskilstuna

D

Eskilstuna
po

646

82,1

Nyk ö pings po

246

34,8

892

116,9

J ö nk ö ping

FRE

J ö nk ö pings po N ä ssj ö po

695 506

87,8 53,3

1201

141,1

Region/ postområden (po)

Berörda län

Beräknat antal

årsarbetskrafter

82-01

Hushåll

(tusental)

81/82

Kalmar Kalmar po

H

583

78,6

Linköping Linköpings po Motala po

EH

777 255

91,7 39,2

1032

130,9

Norrköping Norrköpings po

E

667

78,9

Växjö Växjö po

GH

772

77,1

Borlänge Avesta po Borlänge po Faluns po Mora po

WU

436 403 194 210

54,6 41,2 23,8 25,9

1243

145,5

Gävle Bollnäs po Gävle po Hudiksvalls po (exkl
Härjedalens

xc

319 693

272

33,6 76,0 32,9

kommun)

1284

142,5

Uppsala Uppsala po

CU

1 123

121,0

Västerås Västerås po

u

794

102,1

Örebro Karlskoga po Örebro po

T

264 893

37,4 94,3

1 157

131,7

Sundsvall Härnösands po Sundsvalls po Örnsköldsviks po

Y

343 743 234

38,0 .57,8 26,4

1320

122,2

Östersund

Härjedalens kommun Östersunds po

Z

43 552

5,6 56,0

595

61,6

Luleå Kiruna po Luleå po Piteå po

BD

307 795 228

30,3 60,8 25,6

1330

116,7

Umeå

Lycksele po Skellefteå po Umeå po

AC

192 351

549

19,5 37,0 53,5

1092

110,0

Summa utom AB

28729 och 1 län

3 134,5

Föreslagen linjeorganisation inom nuvarande Stockholms
region

Region/postområde (po) (terminal)

Berörda län

Beräknat
antal

årsarbetskrafter

82-01

Hushåll

(tusental)

81/82

Johanneshov Johanneshov po

AB

1 153

128,1

Nacka Nacka po Visby po

ABI

685 240

79,8 23.1

925

102,9

Sollentuna Norrtälje po Sollentuna po

AB

167 1 182 1349

18,6 122,2 140,8

Solna Solna po

AB

1245

131,0

Stockholm 1 Stockholm 1 po

AB

2787

193,8

Södertälje Södertälje po

AB

901

95,5

Siockholm Ban (terminal)

AB

2113

—

Stockholm-Tomteboda (terminal)'

AB

-

-

Summa AB -1- I län

10473

792,1

' 83-10-01 överfördes delar av verksamheten till Tomteboda
postterminal. Beräknat antal årsarbetskrafter = 1 350.

Prop. 1983/84:34 27

Bilaga
4

Postverkets
framställning till regeringen om ny organisation för postverkets huvudkontor

I
skrivelse till Regeringen 1983-03-28, dnr P 1983:310, har Postverket hemställt
om beslut beträffande ny organisation för verkets regionala förvaltning. 1
samband därmed anmäldes att den centrala administrationen (huvudkontoret)
utreddes i en andra etapp. Postverket får i det följande redovisa resultatet
härav och hemställa om vissa ändringar av huvudkontorets organisation.

Bakgrund

I
ovannämnda förslag till ny regional organisation har Postens verksamhet och
motiven för en fortsatt utveckling av den centrala och regionala organisationen
beskrivits. Genom den huvudorganisation för Posten som beslutades av Riksdagen
1976 skapades en modern organisatorisk plattform som ger en god grund för
fortsatt utveckling. Riksdagen tog då också närmare ställning titt Postens
uppgifter och mål (Prop 1975/76: 167 punkt 2.1, TU 1975/76:26 och Rskr 1975/76:
365). Enligt Postverkets uppfattning bör den inriktning för Postens verksamhet
som Riksdagen därmed lagt fast gälla också fortsättningsvis. De
organisationsförändringar som föreslås i det följande ligger inom ramen härför.

Med
utgångspunkt från vad Riksdagen sålunda uttalat kan Postens övergripande mål
sammanfattas på följande sätt.

- Som
en överordnad förutsättning för Posten ligger dess samhällsuppgift,

att tillhandahålla en rikstäckande, effektiv postservice.

Inom
ramen härför skall

- Posten
i Sverige bli ännu bättre pä att effektivt och till konkurrenskrafti

ga priser tillgodose företagens, andra organisationers och privatper

soners totala behov av att hantera och att med andra utväxla brev och

lättgods samt betalningsförmedling.

Detta
skall göras genom utnyttjande av Postens unika rikstäckande distributionsnät
som når alla företag, organisationer och hushåll.

-
Postens samlade verksamhet
skall vara lönsam så att långsiktigt ekonomiskt oberoende garanteras. Även vaije
verksamhet riktad mot avgräns-bara marknader/affärsområden skall vara lönsam
eller planeras bli lönsam.

-
där så bedöms viktigt för
Postens långsiktiga överlevnad, Posten bedriva utvecklingsarbete inom områden
där Posten kan ha naturliga förutsättningar.

Prop.
1983/84:34 28

Starkare
betoning av affärs- och marknadsorientering

I
Postverkets förslag till ny regional organisation framhålls nödvändigheten av
starkare betoning av marknadsinriktning och affärsmässighet. Posten måste bli
ett ännu mer affärsorienterat företag och anpassa produkterna titt en
föränderlig marknads krav.

Posten
påverkas av den allmänna konkurrensen inom betalningsförmedlingen och
kundernas minskade behov av "kontanter över disk". Andra
strukturförändringar i betalningsverksamheten kan innebära negativa effekter
för bl a kassaservicen och postgirot.

Det
råder osäkerhet kring vad den teletekniska utvecklingen innebär för Postens
största produkt - brevet. Distributionsrörelsens övriga produkter, paket,
gruppreklam och massbrev blir än mer konkurrensutsatta.

Utvecklingen
leder titt att allt större det av Postens verksamhet utsätts för konkurrens
frän andra företag. Detta innebär att Posten måste ges tillfälle att arbeta på
samma villkor som konkurrenterna och vara ett affärsorienterat företag framför
att vara myndighet. En förutsättning blir då att verksamheten marknadsorienteras
i ännu högre grad än vad som tidigare skett. Posten skalt i denna utveckling
utgå från vad Posten faktiskt blivit ålagd av staten.

1
ett mer affärsorienterat postverk måste organisationen successivt anpassas.
Syftet med en sådan organisationsanpassning är att

-
skapa ett afförsinriktat
postverk som tillgodoser och utvecklar definierade marknadsbehov.

-
skapa en resultatorienterad
organisation där olika affärsområden kan utvecklas efter sina förutsättningar

-
med utgångspunkt från marknadsutveckling
och produkter fortlöpande utveckla produktionsapparaten

-
skapa ledningsresurser som
självständigt kan verka mot överordnade mål

-
skapa klara, väl avgränsade
ansvarsområden för maximal delegering, som möjliggör snabba beslut och ökad
motivation samt kortast möjliga beslutsvägar

-
åstadkomma styrformer som på en
gäng medger en delegering av ekonomiskt ansvar och tillgodoser kravet på
övergripande styrning mot lönsamhet totalt för Posten.

Två
huvudaffärsområden

Med
de ändringar som Regeringen medgivit inom ramen för de av Riksdagen 1976
fastlagda riktlinjerna för Postens huvudorganisation är Postens verksamhet
centralt i dag indelad i tre rörelsegrenar, distributionsrörelsen,
kontorsrörelsen och postgirorörelsen. Härmed har ett mer renodlat
lönsamhetsansvar kunnat delegeras från verkschefen till rörelsegrens-

Prop. 1983/84:34 29

cheferna
och den centrala samordningen av marknads- och produktionsfrågorna gentemot linjeförvattningen
förbättrats.

I
skrivelsen till Regeringen med förstag titt ny regional organisation har Postverket
närmare beskrivit Postens marknad och ekonomiska förutsättningar (sid 3-7 i
Postverkets förslag).

Som
framgår härav omfattar den marknad Posten arbetar med alla människor, företag
och organisationer i Sverige. Den övervägande delen av intäkterna kommer från
ett begränsat antal stora kunder. Posten har hos dessa en mycket stor fördel
framför konkurrenterna, nämligen det rikstäckande nätet som gör det möjligt
att snabbt nå alla. Det bör vara utifrån denna generella marknadsuppfattning
som den långsiktiga styrningen av Postens totala resurser sker.

Inom
Posten har vi med hjälp av externa konsulter företagit en analys av de framtida
kraven på den centrala organisationen med utgångspunkt från marknadens behov. Analysen
visar entydigt att vår kompetens och våra resurser för affärsutveckling måste
förstärkas såväl inom distributionsrörelsens som betalningsförmedlingens
område. En kraftsamling mot marknads- och produktutveckling måste göras om vi
framgångsrikt skatt kunna svara upp mot kundernas ständigt förändrade behov.
Det har tett fram till slutsatsen att affärsverksamheten centralt bör indelas i
två huvudaffärsområden, nämligen ett för försändelser- och lättgodshantering
motsvarande i huvudsak nuvarande distributionsröretsen, samt ett för betalningsförmedling
där nuvarande kontorsröretsen och Postgirot bildar basen.

Redan
i den nuvarande centrala organisationen har genom indelning i rörelsegrenama
hänsyn tagits titt att Postens betatningsförmedtingsverk-samhet är artskitd
från den fysiska hanteringen av försändelser och lättgods. Sammanslagningen av
kontorsrörelsen och Postgirot titt ett huvudaffärsområde för
betalningsförmedling markerar Postens vilja att möta den hårdnande konkurrensen
genom att än starkare integrera Postgirot med Postens rikstäckande servicenät
(postkontor och lantbrevbärare). Detta är väsentligt för att även
fortsättningsvis kunna hålla en fullgod kassa- och gtesbygdsservice.

Varje
huvudaffärsområde förestås få resultatansvar, som i sin tur kommer att
fördelas till ett definierat antal affärsområden.

Varje
huvudaffärsområde skall ansvara för

— mål
och strategier (i samklang med Postens överordnade mål)

— organisation

— produkt-
och produkttionsteknisk utveckling

— övergripande
marknads- och säljplanering

— ekonomisk
planering och kontroll

— administration

— information
och sales promotion Huvudaffärsområdena samordnas i en företagsledning.

Prop. 1983/84:34 30

Uppbyggnad
av huvudkontoret

Den
starka affärsorientering av den centrala administrationen som redovisats i det
föregående för med sig en ändrad syn på hur huvudkontoret skall organiseras.
Det måste anpassas efter affärernas, dvs huvudaffärsområdenas behov.
Administrationen måste inriktas mot huvuduppgiften att driva Posten som ett
lönsamt företag enligt de mål som tidigare redovisats.

Detta
betyder att det utredningsarbete som måste inledas beträffande den centrala
administrationen bl a bör inriktas mot följande utgångspunkter.

1
Verkschefens behov av en företagstedningsstab
som i huvudsak bereder frågor av policykaraktär, exempielvis överordnad personalpolicy,
ekonomisk planering och kontroll samt information, tillgodoses.

2
Behovet av samordning av
utvecklingen av sådan ny affärsverksamhet inom ramen för av statsmakterna
fastlagda mål som inte sker i anslutning till huvudaffärerna, tillgodoses.

3
Samordning av administrativa
servicefunktioner som är gemensamma för heta Posten med utgångspunkt från
främst huvudaffärsområdenas och regionernas behov.

4
Kraven på revision av
verksamheten skall tillgodoses.

Lednings-
och styrformer

Utgångspunkten
för ledningen i Posten är en stark betoning på målstyrning och resultatansvar.
Bildande av de två huvudaffärsområdena medger en delegering av ansvar för
resultat i Posten. För att skapa förutsättningarna för denna målstyrning och
säkerställa det kontrollbehov som uppstår som en följd av denna inriktning av
Postens styrning har redan initierats utveckling av därför ändamålsenliga styr-
och redovisningssystem.

Ansvaret
för den långsiktiga utvecklingen av Posten kräver en strategisk/långsiktig
planering, där hot och möjligheter indentifieras, alternativa handlingsvägar
skisseras och där resurser satsas på praktisk utveckling av idéer,
försöksverksamhet etc. Det är en uppgift för huvudkontoret att svara för att en
samordnad sådan verksamhet bedrivs i Posten.

Den
övergripande policymässiga styrningen av verksamheten sker i relationen
verkschef - regionchefer.

Den
för Posten samlade budgeten faststälts av verkschefen.

Den
löpande affärsmässiga styrningen gentemot regionerna sker i hu-vudaffärer/detaffärer.
Detta innebär en stark uppmärksamhet på utvecklingen för Postens olika
produkter, försäljningsutveckling, servicegrad och kostnadsutveckling.
Styrningen sker i resultattermer för varje huvudaffär/ delaffar och för vatje
region i intäkts/kostnadstermer i kombination med mål för servicegrad,
personalutveckling mm.

Regionchefen
har beslutsansvar inom ramen för givna mål och överens-

Prop.
1983/84:34 31

kommen
budget och ett totalansvar för att atl verksamhet inom regionen bedrivs
effektivt. I detta tigger exempelvis att intäktsutvecklingen och produktivitetsutvecklingen
blir god, att lokala produkter är lönsamma och att personalutvecklingen bedrivs
så att den leder till hög effektivitet.

Regionchefernas
ekonomiska ansvar definieras som ett ansvar för att uppnå de mål som
fastställts för verksamheten. Målen sätts i termer av förändringar av ohka slag
för marknad och försäljning, produktivitet, service, organisation och
personat. Styrande för affärsverksamheten och servicen inom regionen blir
sålunda de ekonomiska och andra mål, som fastställs för vatje region.

Regionerna
är i produktivitets- och försätjningshänseende ansvariga inför resp
huvudaffärsområde att uppsatta mål nås. Det är också huvudsakligen i marknads-
och produktionssystemfrågor som samverkan kontinuerligt måste ske mellan
huvudkontoret och regionkontoren, medan regionkontoren i övriga avseenden,
exempelvis i personalfrågor, har kompetens och resurser för att i princip fungera
självständigt inom fastlagda ekonomiska mål. Regionerna kan genom sin
geografiska konstruktion främst byggd på Postens transport- och
sorteringsstruktur agera mycket självständigt vilket också varit kravet vid regionindetningen.

Genomförande

Postverket
avser att genomföra organisationsförändringen av huvudkontoret successivt med
start den 1 januari 1984.

Liksom
i fråga om den regionala organisationen avser Postverket återkomma i särskild
ordning beträffande de ändringar av högre tjänster och av Postverkets
instruktion som erfordras.

MBL-förhandlingar
har skett. Enighet har uppnåtts.

Beträffande
personella och ekonomiska konsekvenser av organisations-ändringen vitt
Postverket hänvisa till den redogörelse som lämnats i förslaget till ny
regional organisation.

Hemställan

Postverket
hemställer om beslut för tillämpning from 1984-01-01 att de nuvarande tre
rörelsegrenarna distributionsröretsen, kontorsröretsen och postgirorörelsen
förändras till två huvudaffärsområden i enlighet med ovan beskrivna principer.
Postverket kommer sedan utredningsarbetet slutförts att redovisa den nya
organisationen för Regeringen.

Postverkets
beslut i detta ärende har fattats i Postverkets styrelse av-ordföranden
generaldirektör Zachrisson och styrelseledamöterna Back, Signell och Virding.
Styrelseledamoten Lidgard deltog ej i beslutet. Personalföreträdarna
Gustafsson och Helmsjö deltog ej i beslutet med hänsyn till att MBL-förhandlingar
fördes i särskild ordning. Föredragande har

Prop. 1983/84:34 32

varit
personaladministrative direktören Ställvik. Dessutom har driftdirektör Klevborn,
ekonomidirektör Sandgren, postgirodirektör Nilsson, postdirektör Sandrén och
direktör Feuk närvarit.

BertU
Zachrisson

Stig
Ställvik

Prop. 1983/84:34 33

Bilaga
5

Sammanfattning
av Postverkets förslag till regional organisation

Posten
är ett av Sveriges största serviceföretag med huvuduppgiften att svara för
landets postservice inkl postgiroverksamheten. Posten marknadsför transport
och distribution av meddelanden och lättgods samt betalningsförmedling.
Samtliga tjänster är utsatta för hård konkurrens. Detta gäller även den tjänst
som faller inom postmonopolet - brevtjänsten. Det är därför väsentligt för
Posten att förmågan till marknadsanpassning och till effektivitet i
produktutveckling och produktion är hög. För detta krävs att Postens kompetens,
resurser och interna organisation successivt utvecklas och förnyas, såväl
centralt som i linjeorganisationen.

Postens
nuvarande administrativa organisation fastställdes i mitten av 70-talet.
Viktiga utgångspunkter var att åstadkomma en starkare marknadsinriktning och
ökad förmåga titt anpassning av arbetsorganisationen samt ett mer uttalat
ekonomiskt ansvar på cheferna i den lokala organisationen, där den direkta
påverkansmöjligheten på intäkter och kostnader finns. Detta skulle i förening
med en ökad delegering leda till snabbare och mer verksamhetsförankrade beslut
till fördel för såväl kunder som Postens personal.

Organisationsändringarna
var betydande. Särskilt gällde detta den lokala organisationen, där antalet
förvaltningsenheter (postområden) minskade kraftigt, nämligen från ca 160 till
59. Huvuddelen av resurserna för rationalisering överfördes från
regionförvaltningarna till postområdena och en lokal marknadsfunktion byggdes
upp. De sju regionförvaltningarna minskades resursmässigt och fick en
väsentligt ändrad rott - att inom ramen för ett resultatansvar styra
postområdena ekonomiskt, främst via planer och budget. En omfattning delegering
och decentralisering från central till regional och lokal nivå ägde rum. Även
den centrala förvattningens organisation ändrades i betydande utsträckning.
Senare har ytterligare justeringar företagits.

Posten
förutses under heta 1980-talet komma att ställas inför fortsatta stora krav på
förnyelse. Den utveckling från myndighet till marknadsinrik-tat företag, som
pågår och i vilken ovannämnda organisationsförändring utgjort ett viktijgt
steg, måste därför med kraft drivas vidare och fullföljas. I denna process
spelar den regionala och lokala administrationen en avgörande roll.

En
utvärdering av den nuvarande administrativa organisationen har gett vid handen
att den i stort motsvarat ställda krav men att tiden är mogen för ett nytt och
betydande utvecklingssteg, varvid det är angeläget att förbättra
ansvarsrelationerna och påverkansmöjligheterna mellan den regionala och lokala
nivån.

Prop.
1983/84:34 34

I
detta syfte har en intern utredning genomförts under 1981-1982 och varit
föremål för breda diskussioner inom Posten. Detta har lett fram titt en klar
och väl förankrad uppfattning atl ett alternativ med ett 25-tal regioner utanför
Storstockholmsområdet bör bilda grunden för Postens framtida linjeorganisation.
Uppbyggnaden av denna skall utgå från den lokala admi-nisti:ationen för att
ytterligare öka marknadsinriktning och affärsmässighet där detta får bäst
effekt, nämligen där Posten har sin marknad och produktion. Kravet på en
effektiv styrning av regionerna och på ett marknads-och produktionsmässigt
underlag för att motivera kvalificerade administrativa resurser för försäljning,
ekonomi osv har medfört att antalet enheter (regionkontor) förestås bli 25.

Som
en naturlig följd kan de nuvarande sex regionförvaltningarna utanför Stockholm
smältas samman med postområdesförvaltningen på samma ort till ett regionkontor.
På cheferna för de nya enheterna läggs ett resuhat-ansvar direkt under
verkschefen.

För
Storstockholmsområdet (nuvarande Stockholms region) har en något avvikande
organisation valts. Här ombildas sex av de nuvarande postområdena, som har
förutsättningar genom storleken på marknad och produktion att bygga upp en
fullkompetent administration, till regioner. Utanför regionindetningen men med
samma organisatoriska ställning som regionkontor ligger postterminalerna
Stockholm Ban och Tomteboda. För samordning av postverksamheten inom
Storstockholmsområdet bildas en särskild Stockholmsenhet ingående i
huvudkontoret. Dess chef är resultatansvarig inför verkschefen och de åtta
regioncheferna i sin tur inför chefen för Stockholmsenheten.

Den
nya regionindelningen i landet (utanför Storstockholm) bygger på att
regionorten normalt skall utgöras av en större ort med stort kundunderlag och
omfattande postal produktion. En viktig utgångspunkt är också Postens
transport- och sorteringsstruktur. Vidare bör regionindelningen om möjligt
anknyta till övrig adnainistrativ indelning i samhället och till indelningen i
näringsgeografiska områden.

Den
förestagna organisationen är en vidareutveckling av den nuvarande organisationen.
Motiven att i betydande utsträckning decentralisera verksamhet och delegera
beslut och ansvar till lokal nivå samt att minska direktstyrningen genom
övergång till målstyrning kvarstår. De postområden, som inte kommer att bilda
egna regioner, kommer att ingå som postområden i de nya regionerna.
Postområdeschefen blir delresultatansvarig inför regionchefen.

Postens
centrala förvaUning får i framtiden en mer uttalad utvecklings-och
planeringsroll. Den namnändras till huvudkontoret. Dess uppgift är att biträda
verkschefen i den övergripande styrningen av verket och ansvara för den
övergripande marknads-, produkt-, produktions- och kompetensutvecklingen.

Organisationsförändringen
syftar inte i första hand till att uppnå en total

Prop. 1983/84:34 35

resursminskning
i administrationen utan snarare till att uppnå ett bättre utnyttjande och en
större effektivitet genom bättre styrning av resurserna och en höjd kompetens
inom regionerna. Detta beräknas på sikt kunna ge effektivitetsvinster.

Övergångsvis kan ett
personalöverskott uppstå inom den administrativa personalgruppen på de
nuvarande regionorterna utanför Stockholm. Överskottet bedöms dock inte bli
större än att det på sikt kommer att försvinna genom naturlig avgång och annan
personalrörlighet i kombination med olika personalutvecktingsåtgärder.

Posten
avser att genomföra den nya organisationen under en tvåårsperiod med början
den I januari 1984. En strävan måste vara att genomförandet sker så snabbt som
möjligt men tidpunkten kan komma att variera över landet, bl a med hänsyn till
den utvecklingsprocess som krävs för att uppnå acceptans och motivation för
förändringarna och för att bygga upp erforderiig kompetens för nya och ändrade
arbetsuppgifter.

Norstedts Tryckeri, Stockholm 1983