Prop. 1983/84:37

Regeringens proposition

1983/84:37

om höjning av skatterna
på drycker och tobak, m. m.;

beslutad
den 20 oktober 1983.

Regeringen
föreslär riksdagen att antaga de förslag som har uppiagits i bifogade utdrag av
regeringsprotokoll.

På
regeringens vägnar OLOF PALME

KJELL-OLOF FELDT

Propositionens
huvudsakliga innehåll

I
propositionen föreslås att skatten pä drycker höjs den 21 november 1983 och
skatten på tobaksvaror den 5 december 1983.

1
Riksdagen 1983/84. 1 saml. Nr 37

Prop.
1983/84:37

Prop.
1983/84:37 2

1 Förslag till

Lag om ändring i lagen (1977:306) om dryckesskatt

Härigenom föreskrivs att 10 och 11 §§ lagen (1977:306) om
dryckesskatt skall ha nedan angivna lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

10 §' Skatten på spritdrycker och vin utgår med en
grundavgift och en procentavgift.

Grundavgiften
ulgör per liter i fråga om

Grundavgiften utgör per liter i fråga om

1.
spritdrycker I krona 10 öre för varje hel volymprocent alkohol.

2.
starkvin/i
kronor iO öre,

3.
lättvin 4
kronor 25 öre.

Procentavgiften
ulgör för spritdrycker 50 procent och för vin 36 procent av
detaljhandelspriset.

Med delaljhandelspriset
förstås del pris som detaljhandelsbolagel tillämpar vid försäljning över disk,
exklusive beloppet av skatt enligt lagen (1968:430) om mervärdeskatt.

2.
starkvin
15 kronor 70 öre,

3.
lättvin
5 kronor 50 öre.

Procentavgifien
utgör för spritdrycker 54 procent och för vin 36 procent av
detaljhandelspriset.

Med
detaljhandelspriset förstås det pris som detaljhandelsbolagel tillämpar vid
försäljning över disk, exklusive beloppet av pant och skatt enligt lagen
(1968:430) om mervärdeskatt.

läske-

Skatten
på malt- och drycker utgår per liter med 40 öre för lagrat lättöl, 2 kronor
20 öre för öl, 5 kronor 80 öre för starköl, 40 öre för kolsyrad läskedryck 20
öre för annan läskedryck.

Skatten
på malt- och läskedrycker utgår per liter med 40 öre för lagrat lättöl,
2 kronor 20 öre för öl, 6 kronor 50 öre för starköl, 40 öre för kolsyrad
läskedryck, 20 öre för annan läskedryck.

Denna lag träder i kraft den 21 november 1983.

' Senaste lydelse 1982:282. - Senaste lydelse 1982: 282.

Prop.
1983/84:37 3

2 Förslag till

Lag om ändring i lagen (1961:394) om tobaksskatt

Härigenom
föreskrivs att 1,2 och 5 §§ lagen (1961: 394) om tobaksskatt' skall ha nedan
angivna lydelse.

Nuvarande
Ivdelse

Föreslagen
lydelse

Till
staten skall enligt beslämmelserna i denna lag erläggas särskild skatt
(tobaksskatt) för

fl) cigarrer, cigariller, cigarretter, röktobak, snus och
luggtobak (ur tulltaxenummer 24.02); samt

b)
cigarrettpapper i detaljförpackning och cigarretthylsor lur lulltaxenummer
48.10).

Intill
myckenhet som regeringen bestämmer må skattefrihet åtnjutas för tobaksvaror,
cigarrettpapper och cigarrelthylsor, som inkomma till riket såsom gåva till
enskild person för dennes eget bruk.

Till
staten skall enligt bestämmelserna i denna lag erläggas särskild skall
(tobaksskatt) för cigarrer, cigariller, cigarretter, röktobak, snus och
tuggtobak (ur tulltaxenummer 24.02).

Intill myckenhet som regeringen bestämmer må skattefrihet
åtnjutas för tobaksvaror, som inkomma till riket såsom gåva till enskild person
för dennes eget bruk.

I de i andra stycket avsedda fallen skall, där tullfrihet
ej åtnjutes, i stället för skatt erläggas för dessa fall särskilt stadgad tull.

Vid bedömning av till vilket tulltaxenummer viss vara
skall hänföras tages ej hänsyn till sådan tulltaxering av varusats som göres
med slöd av allmänna bestämmelserna andra stycket 3 b tulltaxan (1977:975).

' Lagen omtryckt 1975: 141.

Senaste
lydelse av lagens rubrik 1975: 141,

- Senaste
lydelse 1977:979.

Prop.
1983/84:37

2 § '

Nuvarande lydelse

För
tobaksvara utgår skatten med nedan angivna, i förhållande till varans
myckenhet bestämda belopp, nämligen:

Varuslag

Vikt f ö r 1 st. gram

Belopp för

Cigarrer
och cigariller

grupp I ............. t.o. m. 1.7

II ............. över 1,7 t.o. m.

III............... " 3,0'•

IV ............... " 5,1)

Cigarretter

grupp I ............. t.o. m. 0,85

II ............. över 0,85 t.o. m.

III........ '..... " 1,20"

IV ............... " 1,55 "

V ............. " 1.90

Röktobak
.............

Tuggtobak..............

Snus......................

13.5

3,0

18,0

5,0

21.5

30,0

26

1,20

32

1,55

37

1,90

42

46

90: 30: 15:

För cigarrettpapper och cigarretthylsor utgår skatten med
5 öre för varje påbörjad längd av 100 niUUmeter av ett blad eller en hylsa för
framställning av en cigarrett.

Föreslagen lydelse

För
tobaksvara utgår skatten med nedan angivna, i förhållande til råns myckenhet
bestämda belopp, nämligen:

Varuslag

Vikt för 1
st. gram

Belopp f ö r

Cigarrer
och cigariller

grupp I ............. t. o. m. 1,7

il .............. över 1,7 t.o. m.

III ............. " 3,0"

IV ............... " 5,0

Cigarretter

grupp I ............. t. o. m. 0,85

II ............. över 0,85 t.o. m,

III.............. " 1.20"

IV ............... " 1,55 '■

V ............. " 1,90

Röktobak .............

Tuggtobak..............

Snus......................

13,5

3,0

18,0

5,0

21,5

30,0

28

1,20

■
35

1,55

40

1,90

45

49

100: 32: 16:

' Senaste lydelse 1983:23,

Prop. 1983/84:37 5

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

5 §

Den som inom riket för försälj- Den som
inom riket för försälj

ning tillverkar tobaksvaror, cigar- ning
tillverkar lobaksvaror är skyl-

rettpapper i detaljförpackning eller dig
atl vara registrerad hos riks-

cigarretthylsor år skyldig atl vara skatteverket
samt att för sådant än-

registrerad hos riksskalteverket damål
göra anmälan till verket,

samt alt för sådant ändamål göra

anmälan till verket.

Den som för ålerförsäljning till riket inför tobaksvara
må, där införseln är av större omfallning eller eljest särskilda skäl därtill äro,
efter ansökan registreras hos riksskatteverkel.

Om verkställd registrering skall riksskatteverkel utfärda
bevis.

Inträder
ändring i förhållande, varom uppgift lämnats i anmälan eller ansökan, skall riksskatteverkel
underrättas härom.

Denna lag träder i kraft den 5 december 1983.

Äldre beslämmelser
om skatt på cigarrettpapper och cigarrelthylsor gäller dock till utgången av år
1983. Dessa bestämmelser tillämpas också efler utgången av år 1983 i fråga om
cigarrettpapper och cigarretthylsor för vilka skattskyldighet har inträtt
senast den 31 december 1983.

Prop.
1983/84:37 6

3 Förslag till

Lag om ändring i lagen (1968:430) om mervärdeskatt

Härigenom föreskrivs alt 8 § lagen (1968:430) om
mervärdeskatt' skall ha nedan angivna lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

8 §2

Från skatteplikt undantas

1)
skepp för
yrkesmässig sjöfart, fartyg för yrkesmässigt fiske eller för bogsering,
bärgning eller livräddning, luftfartyg för yrkesmässig person-dier
godsbefordran samt del, tillbehör och utrustning fill sådant fartyg eller
luftfartyg, när varan säljes eller uthyres till den som äger fartyget eller
luftfartyget eller den som varaktigt nyttjar detta enligt avtal med ägaren .
eller när varan införes till landet för ägarens eller nyttjanderätlshavarens
räkning,

2)
krigsmateriel
som är underkastad utförselförbud och del till sådan krigsmateriel, när varan säljes
till staten för militärt bruk eller för detta ändamål införes till landet för
statens räkning,

3)
läkemedel som
utlämnas enligt recept eller säljes till sjukhus eller införes till landet i
anslutning till sådan utlämning eller försäljning,

4)
råolja,
elektrisk kraft, värme samt gas och annal bränsle för uppvärmning eller
energialstring, dock icke ved, torv, T-sprit eller annan fotogen än flygfologen
och fotogen för drift av snabbgående dieselmotor,

5)
allmän
nyhetstidning,

6)
periodiskt
medlemsblad eller periodisk personaltidning, när varan tillhandahålles ulan
vederlag eller till utgivaren, medlem eller anställd eller införes till landet
under motsvarande förutsättningar, annan periodisk publikation som väsentligen
framstår som organ för sammanslutning med huvudsakligt syfte att verka för
religiöst, nykterhelsfrämjande, politiskt, miljövårdande, idrottsligt eller
försvarsfrämjande ändamål eller att företräda handikappade eller arbetshindrade
medlemmar samt utländsk periodisk publikation av annat slag när prenumeration
pä sådan publikation förmedlas mellan prenumerant och utländsk utgivare eller
när sådan publikation inkommer direkt fill prenumerant,

8)
sådant alster
av bildkonst som ägs av upphovsmannen eller dennes dödsbo,

9)
vatten från
vattenverk,

10) varulager, inventarium och annan tillgång som
tillhör verksamhet,

när överlåtelse sker i samband med överlåtelse av verksamheten eller del

därav, fusion eller liknande förfarande,

12) trycksak som är tullfri enligt 12) trycksak som är tullfri enligt

tulltaxan (1977:975) och framkallad tulltaxan (1977:975) och framkallad

eller enbart exponerad mikrofilm, eller enbart exponerad mikrofilm,

när varan införes till landet som när varan införes till landet som

gåva eller annars utan vederlag, gåva eller annars utan vederlag,

samt spritdryck, vin, starköl, to- saml spritdryck, vin, starköl och

baksvara, cigarrettpapper och ci- tobaksvara vid införsel till landet
i

' Lagen omtryckt 1979:304.

Senaste lydelse av lagens rubrik 1974:885.

- Senaste lydelse 1982:288.

Nuvarande
lydelse

Föreslagen
lydelse

den
ordning som avses i 18 § 4 lagen (1977:293) om handel med drycker eller i 1
§ andra stycket lagen (1961: 394) om tobaksskatt.

garretthylsa vid införsel till landet i den ordning som
avses i 18 § 4 lagen (1977:293) om handel med drycker eller i 1 § andra
stycket lagen (1961:394) om tobaksskatt,

13) frimärke, dock icke vid omsättning
eller införsel i särskild för butiksförsäljning avsedd förpackning,

14) denlalleknisk produkt, när den tillhandahålles
landläkare, denlal-tekniker eller den för vilken produkten är avsedd.

(Se vidare
anvisningarna.)

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1984.

Prop.
1983/84:37 8

4 Förslag till

Lag om ändring i lagen (1977:975) med tulltaxa

Härigenom föreskrivs att 22 och 24 kap. lagen (1977:975)
med tulltaxa skall ha nedan angivna lydelse.

22 kap. Drycker, sprit och ättika'

Nuvarande lydelse

Anm. För spritdrycker eller viner, vilka införes i den
ordning som anges i 18 § 3. lagen (1977:293) om handel med drycker, ulgår, om
tullfrihet ej åtnjutes, tull med följande belopp, räknat för helbutelj om 75 centiliter:

Spritdrycker, hänföriiga till tulltaxenr 22.09 ............ 106:—

Vin: musserande:

champagne ....................................................... 34:—

annat ............................................................... 25:—

andra slag med en alkoholhall:

överstigande 15 volymprocent...........................
30:—

ej överstigande 15 volymprocent ..................... 14:—

För spritdrycker eller viner, vilka införes i den ordning
som anges i 18 § 4. lagen (1977:293) om handel med drycker, utgår tull med av
partihandels-bolaget för alkoholdrycker fastställt belopp, motsvarande:

1.
tull enligt vad
i 22 kap. sägs;

2.
skatl enligt 10
§ lagen (1977:306) om dryckesskatt; samt

3.
mervärdeskall
enligt lagen (1968:430) om sådan skall.

För starköl som införes enligt första och andra styckena
utgår tull med 8 kronor per liter.

Föreslagen lydelse

Anm. För spritdrycker eller viner, vilka införes i den
ordning som anges i 18 § 3. lagen (1977:293) om handel med drycker, utgår, om
tullfrihet ej åtnjutes, tull med följande belopp, räknat för helbutelj om 75 centiliter:

Spritdrycker, hänföriiga till tulltaxenr 22.09 .......... 115:—

Vin: musserande:

champagne ....................................................... 38:—

annat.................................................................
27:—

andra slag med en alkoholhalt:

överstigande 15 volymprocent ........................ 34:—

ej överstigande 15 volymprocent ..................... 16:—

För spritdrycker eller viner, vilka införes i den ordning
som anges i 18 § 4. lagen (1977:293) om handel med drycker, ulgår tull med av
partihandels-bolaget för alkoholdrycker fastställt belopp, motsvarande:

1.
tull enligt vad
i 22 kap. sägs:,

2.
skatl enligt 10
§ lagen (1977: 306) om dryckesskatt; saml

3.
mervärdeskatt
enligt lagen (1968:430) om sådan skatl.

För starköl som införes enligt första och andra styckena
utgår tull med 9 kronor per liter.

' Senaste lydelse 1982: 1010.

Prop. 1983/84:37

24 kap. Tobak

Nuvarande lyddse

Anm. För tobaksvaror, vilka införes i den ordning som
avses i 1 § andra stycket lagen (1961: 394) om tobaksskatt eller i förordningen
(1966: 394) om rätt för resande m.fl. att införa varor tull- och skattefritt,
utgår, om tullfrihet ej åtnjutes, tull med följande belopp:

Varuslag

Vikt för 1 st. gram

Belopp för

1 st. öre

1 kg kr.

Cigarrer
och cigariller

högst 3

22

mer än 3 ,

42

Cigarretter

högst 0,85

33

överO,85 t.o. m. 1,20

40

över 1,20

47

Andra
slag av färdiga

tobaksvaror

II5:~

Föreslagen lydelse

Anm.
För lobaksvaror, vilka införes i den ordning som avses i 1 § andra stycket
lagen (1961:394) om tobaksskatt eller i förordningen (1966: 394) om rätt för
resande m.fl. atl införa varor tull- och skattefritt, ulgår, om tullfrihet ej åtnjutes,
tull med följande belopp:

Varuslag

Vikt för I
st. gram

Belopp för

Cigarrer
och cigariller

högst 3

22

mer än 3

42

Cigarretter

högst 0,85

35

över0,85 t.o.m. 1,20

44

över 1,20

51

Andra
slag av färdiga

tobaksvaror

125:

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1984.

' Senaste lydelse 1983:24.

Prop. 1983/84:37 10

Utdrag

FINANSDEPARTEMENTET PROTOKOLL

vid
regeringssammanträde 1983-10-20

Närvarande:
statsministern Palme, ordförande, och statsråden I. Carlsson, Lundkvist, Feldt,
Sigurdsen, Gustafsson, Leijon, Hjelm-Wallén, Peterson, Andersson, Rainer,
Boström, Bodström, Göransson, Gradin, Dahl, R. Carlsson, Holmberg, Hellström, Thunborg

Föredragande:
statsrådel Feldt

Proposition
om höjning av skatterna på drycker och tobak, m. m.

Dryckesskatt

Genom
1977 års alkoholpolitiska beslul fastslogs att skatteinstrumentet skall användas
som ett aktivt alkoholpolitiskt instrument. Priserna på alkoholdryckerna skall
vara höga och följa den allmänna prisutvecklingen. Det är vidare önskvärt att
skatten höjs relativt ofta efiersom höjningen annars kan bli så kraftig att den
kan medföra risk för hamstring och andra alkoholpolitiska olägenheter. Den
senaste ändringen av skatten på drycker grundade sig på ett riksdagsbeslut
våren 1982. Beslutet innebar dels att priserna anpassades till
konsumentprisutvecklingen fram till april 1982 genom en ändring som trädde i
kraft den 1 maj 1982, dels en generell ytterligare prishöjning på de alkoholhaltiga
dryckerna pä ca 5 % som trädde i kraft den 1 januari 1983. Skaltehöjningarna
och de övriga prisändringar som har vidtagits sedan dess har inneburit att de
priser som nu gäller i systembutikerna på lältvin och starköl följer
konsumentprisutvecklingen sedan maj 1977. Priset på lättvin överstiger till och
med konsumentprisutvecklingen. Däremoi släpar priserna på spritdrycker och
starkvin efler konsumentprisutvecklingen. En höjning av skallen pä dessa
drycker är således motiverad av alkoholpolitiska skäl.

Skatl
på drycker ulgår enligt lagen (1977: 306) om dryckesskatt (ändrad senast 1983:
533). Skatien på spritdrycker och vin ulgår med en grundavgift och en
procentavgift, som beräknas på delaljhandelspriset exkl. mervärdeskatt. För
övriga drycker utgår skalt med visst belopp per liter. Följande skattesatser
gäller f. n.

Prop.
1983/84:37 11

Dryck Grundavgift/ Procent- Skatt/liter

liter' avgift

Spritdryck 1
krona 10 öre för 50% -

vaije
hel volymprocent alkohol

Starkvin 13
kr. 30 öre 36%

Lättvin 4
kr. 25 öre 36% -

Starköl -
■ - 5 kr, 80 öre

Öl - - 2 kr. 20 öre

Lagrat
lättöl - - 40 öre

Kolsyrad

läskedryck
- - 40 öre

Övriga läske

drycker - - 20 öre

Konsumentprisindex
har under perioden maj 1977-september 1983 stigit med drygt 83 %. Priset på
Absolut rent brännvin har under motsvarande tid stigit med knappt 78%, slarkvin
med ca 79% och lättvin med drygt 88%. Priset på starköl har stigit med drygt
83%. Med hänvisning till den alkoholpolitiska målsättningen, såvitt avser dryckespriserna,
bör skatten pä spritdryckerna och slarkvinerna nu anpassas sä att priset når
samma nivå som konsumentpriserna i övrigt. Vad gäller lältvinet ligger priset något
över konsumentprisutvecklingen. Med hänsyn till konsumtionsul-vecklingen bör
emellertid en skallehöjning genomföras även vad gäller denna dryck.

Den
senaste riksdagsbehandlingen innebar, som nämnts, förutom en anpassning till
konsumentprisutvecklingen även en generell höjning av skatten på samtliga
alkoholdrycker. Även denna gång anser jag att en generell höjning av skatten på
dessa drycker bör göras så att en viss framförhållning uppnås dådet gäller
prisutvecklingen på dryckerna. Skattesatserna bör avpassas så all
prishöjningen blir ca 6% över de fram till september 1983 anpassade priserna.

Frågan om beskattningen av
de s. k. kvalitetsvinerna, dvs. de dyrare vinerna, har behandlats i riksdagen
flera gånger. Det krav som då rests här varit att skatien på kvalitetsvinerna
skulle sänkas. Skatteutskottet har dock avstyrkt dessa krav efiersom utskottet inle
funnit något godtagbart alkoholpolitiskt skäl för den önskade åtgärden. När
frågan behandlades i ■ riksdagen våren 1983 framhölls i en reservation till
skatteutskottels betänkande SkU 1982/83:47 alt prisutvecklingen på framför
allt lättviner under senare år blivit sådan att det av ekonomiska skäl hade
blivit allt svårare för konsumenterna att välja ett gott kvaliletsvin.
Vinförsäljningen hade därför koncentrerats till de billigaste märkena och
försäljningen av dessa viner hade totalt sett stigit krafiigt. Denna utveckling
borde brytas och strävandena att minska den totala alkoholkonsumtionen och
främja en övergång till alkoholsvagare drycker borde underlättas även genom
utformningen av vinbeskattningen. Samtidigt var enligt reservanterna några
skattelättnader totalt sett inte motiverade. I samband med kommande
skaltehöjningar på

Prop.
1983/84:37 12

alkoholområdel
borde successivt en större andd av skatten tas ut genom grundavgiften och en
mindre del genom procentavgiften. De starka alkoholpolitiska skäl som enligt
reservanternas uppfattning talade för en justering av vinbeskattningen gällde
framför allt i fråga om viner i mellanprislä-gena. Sänkningen av procentavgifien
borde begränsas till viner som ligger under prisläget 60-70 kr. Reservationen
utmynnade i att riksdagen hos regeringen borde begära en sådan successiv
förändring av beskattningen av lältviner. Reservationen vann bifall i riksdagen
(rskr 1982/83:297).

Del
är enligt min mening rikligt att lättvinsbeskaltningen inte bör sänkas. Den av
riksdagen förordade sänkningen av skatien pä lättviner i ett mellanprisläge
skulle därför behöva medföra en höjning av skatten på andra lältviner. Med
hänsyn till önskemålet om alt bryla ökningen av försäljningen av de billigaste lällvinerna
borde höjningen las ut på dessa. Nägon anledning atl sänka skatien pä de allra
dyraste vinerna torde inte finnas. Resultatel skulle alltså bli att skallen
skulle höjas på de billigaste vinerna, sänkas på vinerna i mellanprisläge och
hållas oförändrade, alternativt höjas, på de dyraste vinerna.

När
det gäller att omsätta detta resultat i ändringar av skallesatserna bör
följande beaktas. Som skatten nu är utformad skiljer den endast pä spritdrycker,
starkvin, lältvin, maltdrycker och läskedrycker. Priset pä spritdrycker och
vin påverkar skattens storlek endasl på del sättet att procent-avgiften ger en
högre skatt på en vara med högt pris än pä en vara med lågt pris. För att
effektuera riksdagens beslut skulle krävas att procentavgiften sänktes endasl
för mdlanprisvinerna. Detta skulle i sin tur kräva att skatten baserades på de
enskilda varornas faktiska försäljningspris vid varje tidpunkt och att ändrade
inköpspriser, hanteringskostnader m.m. skulle kunna leda till att ett vin
passerar en skattegräns. Det skulle i området nära en sådan skattegräns kunna
leda till annars omotiverade ändringar av leverantörspriser. Ell vin i den
lägsta prisklassen skulle efter en höjning av leverantörens pris kunna komma
bland "kvalilelsvinerna" med en lägre skatl till följd. På sikt
skulle ell genomförande av förslaget innebära en övergång till en individuell
beskattning av varje lättvin. Jag utgår från alt riksdagen inte är beredd att
godta en sådan ordning.

Jag
har kommit till den uppfattningen att den enda praktiska möjligheten till en
förändring av vinbeskattningen är atl generellt sänka procentavgiften och höja
grundavgiften för alla lältviner. För att inte statens skatteintäkter skall
minska måste de billigaste lättvinernas skattebelastning höjas mer än som är motiverat
av anknytningen till konsumentprisindex. Varje sänkning av procentavgifien
leder som också tidigare framhållits till kraftiga sänkningar för dyra viner.
Ju dyrare ett vin är, desto större blir prissänkningen. Någon möjlighet alt med
hjälp av särskilda övergångsbestämmelser förhindra alt sädana skatleändringar
får omedelbart prisgenomslag finns inte i praktiken. Beskattningen av
alkoholdryckerna skulle

Prop.
1983/84:37 13

då
ytterligare kompliceras, vartill kommer de svårigheter som skulle uppstå med
nya produkter, dvs. ett nytt vin eller en ny årgång av ett vin.

Mol bakgrund av vad jag nu
har anfört har jag inle funnit någon acceptabel lösning som utan olägenheter
sänker priset på viner i mellanprisläget. Jag är således inle nu beredd atl
föreslå någon ändring av beskatlningsprin-cipen för lältvinet.

I
detta sammanhang vill jag ta upp en annan fråga på dryckesskatteområdet.
Enligt nu gällande regler är underlaget för procentavgiften delaljhandelspriset
exklusive mervärdeskatt. Detta innebär all den pant om f. n. 50 öre som tas ut
för relurglas ingär i beskattningsunderlaget och att det således ulgår
dryckesskatt också på delta belopp. Jag har erfarit att de båda alkoholbolagen
avser all höja panten till en krona per butelj. Det är enligt min mening
lämpligt all då bryta ut panten ur beskattningsunderlaget. Detta bör regleras
i 10 § dryckesskattelagen på del sättet att panlbe-loppet inle skall ingå i delaljhandelspriset.
Med panlbdoppel bör därvid förstås del belopp som systembolaget förbinder sig
alt återbetala till kunden när ett glas återlämnas.

I likhet med tidigare
ändringar bör således den nu aktuella skattehöjningen på vin göras genom en
höjning av grundavgiften. De nya grundavgifterna föreslås bli 15 kr. 70 öre
för starkvin och 5 kr. 50 öre för lättvin. När det gäller spritdryckerna anser
jag det önskvärt att priserna stiger med ca 9%. Detla resultat uppnås om
grundavgiften hälls oförändrad och procentavgifien höjs till 54 procent.
Skatten på starköl bör höjas till 6 kr. 50 öre per liter. Jag har erfarit alt
de båda alkoholbolagen avser att göra vissa prisjus-leringar till följd av
ändrade tillverknings-, inköps- och andra hanteringskostnader i samband med
skattehöjningen. Den totala effekten av skalteförslaget och övriga prisjusleringar
blir att priset på de mest frekventa spritdryckerna stiger med 9-13 kr./hdbulelj,
priset på starkvin med drygt 4 kr./hdbulelj och priset på flertalet lätt viner
med 1 kr. 50 öre-2 kr. 50 öre/ helbutelj.

Det
senaste riksdagsbeslutet innebar också att skatten på lättöl och läskedrycker
sänktes för att förbättra bryggeriernas konkurrenssituation. Jag förordar nu
att skatten på öl, lättöl och läskedrycker hålls på en oförändrad nivå. Detta
innebär att skattens reala betydelse minskar och alt dessa dryckers
konkurrenskraft gentemot saft och juice i viss mån förstärks.

Tobaksskatt

Enligt
lagen (1961:394) om tobaksskatt (omtryckt 1975:141, ändrad senast 1983:23) ulgår
skatt på cigarrer, cigariller, cigarretter, rök- och tuggtobak, snus samt
papper och hylsor för cigarretter. Skatten utgår som en viklskatt i fräga om
tobak och snus och som en slyckeskatt i fråga om

Prop. 1983/84:37 14

cigarrer,
cigariller, cigarretter saml papper och hylsor. Skattesatserna höjdes senast
den 1 februari 1983. Även priset på tobaks varor bör i stort följa
konsumentprisutvecklingen på varor och tjänster i allmänhet. För att motverka hamstring
och andra ölägenheter bör behövliga prisjusleringar göras relativt ofta.
Höjningen kan då hällas pä en relativt låg nivå, vilket minskar dessa
ölägenheter. Jag anser det därför lämpligt atl även skatien på tobaksvaror höjs
nu. I likhet med tidigare ändringar bör inle heller nu skatten på cigarrer och cigariller
höjas. Dessa vai;or har under en lång följd av år varit utsatta för kraftiga
prishöjningar och en alltmer minskad efterfrågan. Försäljningen har under en 10-årsperiod
i stort sett halverats. Skatten på cigarretter bör höjas så att priset sfiger
med ca 5%. En sådan ändring kan åstadkommas genom att skatten för de minsta
cigarretterna höjs med 2 öre och skatten för övriga cigarretter med 3 öre per
styck. Skatten för de minsta cigarretterna skulle då öka frän 26 till 28 öre
per styck. Konsumentpriset för ett paket cigarretter stiger med ca 60 öre för
de minsta cigarretterna och ca 80 öre för de större.

Enligt tobaksskattelagen
utgår skall också på cigarrettpapper och cigarrelthylsor. Skatten är 5 öre för
varje papper eller hylsa. Enligt tillgängliga uppgifter säljs i Sverige en
mycket mindre kvantitet beskattat papper än som följer av försäljningen av rullrobak.
Det kan antas att det till mer än halva konsumtionen används papper som legalt
eller illegalt införts till landet. Om skatten pä papper och hylsor slopas blir
smugglingen av papper ointressant. Det inkomstbortfall som en slopad
beskattning kan leda till kan enkelt kompenseras genom en förhöjd skatt pä den tobak
som används vid egentillverkningen. Anmärkas bör att skatt inte utgår på
cigarrettpapper som säljs i Norge. Med hänvisning till vad jag nu har anfört
förordar jag att skatten pä papper och hylsor avskaffas och att skatten på
röktobak höjs med drygt 10% frän 90 kr. per kg till 100 kr. per kg. Skatten på
tuggtobak och snus bör höjas så att priset stiger med ca 5 %. Skatten på
tuggtobak bör höjas från 30 till 32 kr. och skatten pä snus från 15 till 16 kr.
per kg.

Nu
förordade åtgärder kräver ändring av 1, 2 och 5 §§ lagen om tobaksskall liksom
av 8 § 12 lagen (1968:430) om mervärdeskatt.

Schablontullen

Efler
samråd med ulrikeshandelsministern förordar jag att också den s. k.
schablontullen på alkoholdrycker och tobaksvaror höjs i huvudsaklig överensstämmelse
med de nu förordade skattehöjningarna. Jag vill i detta sammanhang erinra om
att regeringen på förslag av utrikeshandelsministern i prop. 1983/84: 22 om
ändring i lagen (1977: 975) med tulltaxa föreslagit vissa ändringar i 22 kap.
tulltaxan.

Prop. 1983/84:37 15

Intäkter

Höjningen av skatien på drycker ger vid en oförändrad
konsumtion en inkomstförstärkning på ca 750 milj. kr. och skatten på lobaksvaror
ca 300 milj. kr. Jag vill dock betona att skallen på alkoholdrycker främst bör
höjas av alkoholpolitiska skäl och alt de angivna inkomstförstärkningarna utgår
från oförändrad konsumtion. Delta antagande är inle realistiskt som underlag
för en bedömning av vilken faktisk inkomstförstärkning som skattejusteringarna
kan ge. Erfarenheterna frän senare år ger en klar indikation på att
konsumtionen minskar även långsiktigt i samband med skattehöjningar.
Inkomstförstärkningen av höjningen av dryckesskatten måsle med hänsyn härtill
antas bli betydligt lägre än vid oförändrad konsumlionsvolym. Även om höjningen
av tobaksskatten den 1 februari 1983 inte ledde till någon bestående
konsumtionsminskning bör samma anlagande göras beträffande höjningen av denna skatl.

Ikraftträdande

För att undvika störningar i distributionen och
försäljningen bör de nya skattesatserna för drycker och tobak träda i kraft sä
snart som möjligt. Detta bör ske den 21 november 1983 såvitt gäller dryckerna
och den 5 december 1983 såvitt gäller tobaksvaror. Den sistnämnda
förskjutningen hänger samman med att AB Tobaksbolaget fram till den lidpunkten
har en väsentligt lägre dislribulionskapadlet på grund av omfattande ombyggnader
av dislributionsanläggningen. En skattehöjning kan inte praktiskt genomföras
före den 5 december 1983. Den nu förordade förändringen av skallen pä
cigarrettpapper liksom ändringen av schablontullen på alkoholdrycker och
tobaksvaror bör av praktiska skäl inte träda i kraft förrän den 1 januari 1984.

Lagrådets hörande

Med hänsyn till lagstiftningsfrågornas enkla beskaffenhet
anser jag att en lagrådsgranskning bör kunna underlåtas.

Hemställan

Med hänvisning till vad jag nu har anfört hemställer jag
att regeringen föreslår riksdagen

att antaga inom finansdepartementet upprättade förslag
till

1.
lag om ändring
i lagen (1977: 306) om dryckesskatt,

2.
lag om ändring
i lagen (1961:394) om tobaksskatt,

3.
lag om ändring
i lagen (1968:430) om mervärdeskatt.

Prop. 1983/84:37 16

4.
lag om ändring i lagen (1977:975) med tulltaxa.

Del
under 4 angivna förslaget har upprättats i samråd med ulrikeshandelsministern.

Med
hänsyn till den föreslagna tidpunkten för ikraftträdandet bör regeringen
vidare föreslå riksdagen atl besluta förkorta motionstiden till fem dagar.

Beslut

Regeringen
ansluter sig till föredragandens överväganden och beslutar alt genom
proposition föreslå riksdagen att antaga de förslag som föredraganden har lagt
fram.

Norstedts Tryckeri, Stockholm 1983