Prop. 1983/84:39

Regeringens proposition

1983/84:39

om
ändring i lagen (1968:576) om Konungariket Sveriges stadshypotekskassa och om
stadshypoteksföreningar;

beslutad
den 20 oktober 1983.

Regeringen föreslår riksdagen att anta det förslag
som har upptagits i bifogade utdrag av regeringsprotokoll.

På
regeringens vägnar OLOF PALME

KJELL-OLOF FELDT

Propositionens
huvudsakliga innehåll

I proposifionen föreslås att
stadshypoteksföreningarna får möjlighel atl bevilja lån mol inteckningssäkerhel
även när säkerheten ligger mellan 75 och 85% av egendomens uppskattnings värde.
Vidare föreslås föreningarna kunna lämna lån för förvärv av bostadsrätt mot
säkerhet i bostadsrätten.

1
Riksdagen 1983184. 1 saml. Nr 39

Prop.
1983/84:39

Prop. 1983/84:39 2

Förslag till

Lag om ändring i lagen (1968:576) om Konungariket Sveriges
stadshypotekskassa och om stadshypoteksföreningar

Härigenom föreskrivs i fråga om
lagen (1968:576) om Konungariket Sveriges stadshypotekskassa och om
stadshypoteksföreningar'

dels all 30a § skall upphöra att gälla,

dels all rubriken närmast före 34 § skall ulgå,

dels att nuvarande 34 § skall betecknas 33 §,

ddsatt 15, 17, 19, 28, 30, 31,
nya33, 36 och 37 §§ skall ha nedan angivna lydelse,

dels alt i lagen skall införas nya
beslämmelser, 16 a §, 35 a § och en ny 34 § samt närmast före 33 § en ny rubrik
av nedan angivna lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

15 §

Kassans behållna årsvinst skall
avsättas till en reservfond om ej annal följer av tredje eller fjärde stycket.

Reservfonden skall uppgå fill lägst
elt belopp som svarar mot en procent av kassans skulder.

Uppgår reservfonden till belopp Uppgår reservfonden till belopp

som anges i andra slyckel, får för- som anges i andra
slyckel, får för

ening av kassans årsvinst beviljas ening av kassans årsvinst beviljas

bidrag ulan återbetalningsskyl- bidrag utan aterbetalningsskyl

dighet. dighet. Under samma förutsättning

får också avsättning göras lUl en kapitaltäckningsfond.

Uppgår reservfonden till två
procent av kassans skulder, får vinstmedel användas för syfte som hänger samman
med kassans ändamål.

16a § Medel som har avsatts till
kassans kapitaltäckningsfond får användas endast för överföring till reservfonden.
Överföring skall göras när det behövs på grund av 16 § tredje stycket, och får
i övrigt ske i den mån inte kapitalläckningskravet enligt 34 § eftersatts
därigenom.

Om kapitaltäckningsfonden har
blivit otillräcklig med hänsyn till 34 §, skall den snarast ökas i erforderlig
mån.

17 §

Förening skall eriägga förvalt- Förening
skall eriägga förvalt-

nings- och fondbidrag till kassan nings- och
fondbidrag till kassan

Lagen omtryckt 1983: 578.

Prop.
1983/84:39

Nuvarande lydelse

enligt kassans närmare föreskrifter. Bidraget utgår med
belopp som fordras för kassans förvaltningskostnader och för avsättning till
reservfonden.

Föreslagen lydelse

enligt kassans närmare föreskrifter. Bidraget utgår med
belopp som fordras för kassans förvaltningskostnader och för avsättning till
reservfonden eller kapitaltäckningsfonden.

Stadshypoteksförening har iill ändamål att inom sitt
verksamhetsområde utöva låneverksamhet avseende fast egendom eller med
tomträtl upplåten fastighet som bebyggs för atl användas huvudsakligen till
bosläder eller affärslokaler. Långivningen får avse även annan bebyggelse, om
den finansieras med slöd av statligt bostadslån eller statligt lån för
anordnande av allmän samlingslokal. Förening får även driva annan verksamhet
som har samband med långivningen.

Stadshypoteksförening har till
ändamål all inom silt verksamhetsområde utöva låneverksamhet avseende

/. fast egendom eller med tomträtt
upplåten faslighet som bebyggs för att användas huvudsakligen till bostäder
eller affärslokaler,

2.
annan
bebyggelse, om denna finansieras med stöd av statligt bostadslån eller
statligt lån för anordnande av allmän samlingslokal, och

3.
bostadsrätt
i bebyggelse som avses under I eller 2.

Förening får även driva annan
verksamhet som har samband med långivningen.

Förening får, om ej annat följer av denna lag, lämna lån endasl
mot betryggande säkerhet i form av panträtt i fastighet eller tomträtt
(inteckningssäkerhet).

För de ändamål som anges i 19 § I och 2 får förening, om
ej annat följer av denna lag, lämna lån endast mot betryggande säkerhet i form
av panträtt i fastighet eller tomträtt (inteckningssäkerhet).

För att täcka kostnader under liden
för uppförande av byggnad på fast egendom eller med tomträtt upplåten fastighet
får förening lämna lån i form av byggnadskreditiv. Byggnadskreditiv får dock
lämnas endast om låntagaren ulöver säkerhet, som föreskrivs i första stycket,
ställer annan betryggande säkerhet för lånet.

För det ändamål som anges i 19 § 3
får förening lämna lån mot pantsäkerhet i bostadsrätten. Om det krävs för atl
betryggande säkerhet för lånet skall anses föreligga skall låntagaren även
ställa annan säkerhet.

30
§

Pantbrev i fast egendom eller tomträtt skall lyda på minst
det belopp, till vilket lån beviljas, och lig-

Pantbrev i fast egendom eller tomträtt skall lyda på minst
det belopp, till vilket lån beviljas, och lig-

Prop.
1983/84:39

Nuvarande lydelse

ga inom trefiärdeddar av uppskatt-ningsvärdel av den
fasla egendomen eller av byggnad, som hör till tomträtten.

Föreslagen lydelse

ga inom 75 % av uppskatlningsvär-det av den fasla
egendomen eller av byggnad, som hör till tomträtten, eller, om det
kapitaltäckningskrav som anges i 34 § är uppfyllt, inom 85%) av uppskattningsvärdet.

Pantbrev, som utgör säkerhet för
byggnadskreditiv, skall lyda på minst det belopp med vilket kredilivel tages i
anspråk.

Uppskatlningsvärdel bestämmes av den långivande föreningen
på grundval av särskild värdering. Har enligt gällande bestämmelser om lån av
statsmedel fill främjande av bostadsbyggandet sådanl lån beviljats till
uppförande av viss byggnad, bör till grund för bedömandet i stället för
uppskatlningsvärdel läggas det enligt nämnda bestämmelser fastställda
pantvärdet för byggnaden eller den fastighet, där denna uppföres, om ej
särskilda skäl föranleder annat.

Åtnjuter samfällighelsförening, som förvaltar
gemensamhetsanläggning, förmånsrätt för fordran i länesökandens fasta egendom
eller tomträtt, skall vid beviljande av lån mot inteckningssäkerhel anses som
om lånesökanden till belopp, motsvarande den del av kostnaden för utförande av
anläggningen som belöper på hans fasta egendom eller tomträtt, erhållit lån
mot säkerhet i form av panträtt på grund av inteckning med bästa förmänsrätt.

31 §

Till kommun, landstingskommun och sådan församling eller
samfällighet som avses i lagen (1961:436) om församllngsstyrelse får stadshypoteksförening
lämna lån ulan inteckningssäkerhet. Sådant lån får dock lämnas endast

1.
för
bebyggelse som finansieras med stöd av statligt bostadslån eller statligt lån
för anordnande av allmän samlingslokal eller

2.
för
omsättning av lån som tidigare lämnats mot inteckningssäkerhet.

Lån enligt första stycket 1 får ej beviljas till högre belopp
än som hade kunnat utgå om lånet hade lämnats mot inteckningssäkerhet med
företräde framför del statUga lånet.

Lån får lämnas även i form av byggnadsdirektiv. Även
därvid skall första och andra styckena tilllämpas.

Utan pantsäkerhet får en förening lämna lån för vilket
någon av följande svarar som låntagare eller på grund av borgen: slaten, kommun,
landstingskommun, sådan församling som avses i lagen (1982:1052) om
församlingar och kyrkliga samfälligheter, riksbanken, riksgäldskontoret,
bankaktiebolag, sparbank eller centralkassa för jordbrukskredit.

Prop.
1983/84:39 5

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

Säkerhetsfond Fonder

34 § 33 §

Förenings behållna årsvinst skall Förenings behållna årsvinst skall

avsättas till en säkerhetsfond. avsättas till en säkerhetsfond /
den

mån inle annat följer av fiärde stycket.

Säkerhetsfonden skall uppgå till
lägst ett bdopp som svarar mot en procent av föreningens skulder.

Om förening ej kan uppfylla i andra
stycket angivet krav, skall säkerhetsfonden sammanlagd med övriga föreningars
säkerhetsfonder och kassans reservfond uppgå till lägst ett belopp som svarar
mot två procenl av kassans skulder. Kassan meddelar anvisningar om
tillämpningen av denna bestämmelse.

Om det i andra stycket angivna
kravet är uppfyUt, får ur årsvinsten avsättning göras till en
kapUaltäck-ningsfond.

I den mån förenings medel ej behövs
i rörelsen får de göras räntebärande på betryggande sätt.

34 § Kassans och föreningarnas
kapi-taltäckningsfonder skaU tiUsammans uppgå till lägst ett belopp som
motsvarar sammanlagt

1.
fyra
procent av föreningarnas fordringar med inteckningssäkerhet som ligger mellan
75 och 85 % av egendomens uppskattningsvärde och

2.
åtta
procenl av föreningarnas fordringar med pantsäkerhet i bostadsrätt.

Kassan meddelar anvisningar om
tillämpningen av denna bestämmelse.

35a § Medel som har avsatts tUl en
förenings kapitaltäckningsfond får användas endast för överföring till säkerhetsfonden.
Överföring skall göras när det behövs på grund av 33 § andra stycket, och får
i övrigt ske i den mån inte kapitalläckningskravet enligt 34 § eftersatts
därigenom.

Prop. 1983/84:39

Nuvarande
lydelse

Föreslagen
lydelse

I
samband med beslut, varigenom del av förenings verksamhetsområde överföres
till annan förenings område, kan regeringen efter hörande av kassan och de
berörda föreningarna bestämma om överförande av medel som tillhör
säkerhetsfonden.

I
samband med beslut, varigenom del av förenings verksamhetsområde överföres
till annan förenings område, kan regeringen efter hörande av kassan och de
berörda föreningarna bestämma om överförande av medel som lillhör
säkerhetsfonden eUer kapitaltäckningsfonden.

Låntagare
skall erlägga förvaltnings- och fondbidrag till sin förening. Bidraget utgår
med belopp som fordras för föreningens förvaltningskostnader och för
avsättning till säkerhetsfonden.

Låntagare
skall erlägga förvaltnings- och fondbidrag till sin förening. Bidraget utgår
med belopp som fordras för föreningens förvaltningskostnader och för
avsättning till säkerhetsfonden eller kapUal-täckningsfonden.

Denna
lag träder i kraft den 1 januari 1984.

Avsättning till kapitaltäckningsfonder får göras
första gången vid bokslutet för räkenskapsåret 1983. Kassastyrelsen får medge
atl föreningarna lämnar lån mol inteckningssäkerhet, som ligger mellan 75 och
85% av egendomens uppskattningsvärde, eller mot pantsäkerhet i bostadsrätt innan
bokslutet fastställts, om det är uppenbart att kapitalläckningskravet enligt 34
§ kommer att kunna uppfyllas genom avsättning ur kassans årsvinst för år 1983.

& ■

Prop. 1983/84:39

Uldrag

FINANSDEPARTEMENTET PROTOKOLL

vid
regeringssammanträde 1983-10-20

Närvarande:
statsministern Palme, ordförande, och statsråden I. Carisson, Lundkvist,
Feldt. Sigurdsen, Gustafsson, Leijon, Hjelm-Wallén, Peterson, Andersson,
Rainer, Boström, Bodström, Göransson, Gradin, Dahl, R. Carisson, Holmberg,
Hellström, Thunborg.

Föredragande:
statsrådet Feldl

Proposition
om ändring i lagen (1968:576) om Konungariket Sveriges stadshypotekskassa och
om stadshypoteksföreningar

I
Inledning

Stadshypoteksinstitutionen består av en central
kassa - Konungariket Sveriges stadshypotekskassa - och tjugo regionall
verksamma stadshypoteksföreningar. Genom föreningarna lämnar institutionen lån
avseende bostads- eller affärsfastigheter. Långivningen kan också avse annan bebyggelse,
om den finansieras med stöd av statligt bostadslån eller liknande. Föreningarna
lämnar huvudsakligen lån mol inteckningssäkerhel.

Sladshypotekskassans
styrelse har i en skrivelse till regeringen den 20 september 1983 hemställt atl
bestämmelserna för stadshypoteksinstitutio-nens långivning mätte ändras i vissa
avseenden i anledning av de förslag om finansiering av underhåll m. m. som
arbetsgruppen för stadsförnyelsefrågor lagt fram i silt betänkande (Ds Bo
1983:2) Bättre bostäder. Vidare har kassastyrelsen hemställt att föreningarna
även måtte få lämna län avseende bostadsrätter. Skrivelsen jämte förslaget till
ändringar i lagen (1968:576) om Konungariket Sveriges stadshypotekskassa och om
stadshypoteksföreningar samt en promemoria om de ifrågasatta ändringarna bör
fogas till protokollet i defta ärende som bUaga 1-3.

Yttranden
över sladshypotekskassans framställning har avgetts av bankinspektionen och
fullmäkfige i Sveriges riksbank. Fullmäktiges yttrande innehåller enbart en
förklaring aU fullmäktige inle har något aft erinra mol bifall till
framställningen. Ej heller bankinspektionen har haft någon erinran mot att förslagen
genomförs. Inspektionen har dock framfört vissa synpunkter på några punkter.
Bankinspektionens yllrande bör fogas till protokollet som bUaga 4.

Prop. 1983/84:39 8

2
Gällande bestämmelser

Bestämmelser för sladshypoteksinslilutionens
verksamhet finns i lagen (1968:576) om Konungariket Sveriges stadshypotekskassa
och om stadshypoteksföreningar (omtryckt 1983:578).

Enligt 19 § har stadshypoteksföreningarna till
huvudsakligt ändamål atl utöva läneverksamhet avseende fast egendom eller med
tomträtt upplåten fastighet som bebyggs för atl användas huvudsakligen till
bostäder eller affärslokaler. Långivningen får avse även annan bebyggelse, om
den finansieras med stöd av statligt bostadslån eller statligt lån för
anordnande av allmän samlingslokal. En förening får lämna län endast mol
betryggande säkerhet i form av panträtt i fast egendom eller tomträtt (28 §
första stycket) eller, i särskilda fall för bebyggelse som finansieras med
stafliga bostadslän, mot säkerhet i form av kommunal borgen (30a §). Till kommuner
och vissa andra kommunala rättssubjekt får en förening lämna lån utan
inteckningssäkerhel för bebyggelse som finansieras med slöd av statliga lån (31
§). För all läcka kostnader under liden som en byggnad uppförs får en förening
lämna lån i form av byggnadskreditiv. En förutsättning härför är dock atl
låntagaren ulöver inteckningssäkerhet ställer annan betryggande säkerhet för
länet.

Del pantbrev som lämnas som säkerhet för elt län
skall lyda minst på det belopp till vilket län beviljas och ligga inom tre
fjärdedelar av faslighetens uppskaltningsvärde (30 §).

Medel till föreningarnas kreditgivning anskaffar
kassan genom upplåning mot obligationer eller genom annan upplåning. Som
säkerhet för de utgivna obligationerna finns de reverser låntagarna utfärdar
fill föreningarna och de pantbrev som låntagaren tillhandahåller. Föreningarna
är solidariskt ansvariga för kassans förbindelser i förhållande till de
obetalda kapitalbeloppen av deras lån från kassan (12 §). I övrigt gäller
följande säkerhetssystem inom institutionen. Föreningarna skall sätta av sin
behållna årsvinst till en säkerhetsfond (34 §). På motsvarande sätt görs
avsättningar till en reservfond hos hypotekskassan (15 §). Kassans reservfond
skall uppgå till lägst ett belopp som svarar mol en procenl av kassans skulder,
och pä samma sätt skall varje förenings säkerhetsfond uppgå till lägst ett
belopp som svarar mot en procent av föreningens skulder. Kan en förening inte
uppfylla detta krav, skall samtliga föreningars säkerhetsfonder jämte kassans
reservfond uppgå till lägst ell belopp som svarar mot två procent av kassans
skulder. 1 sista rummet ulgör den grundfond, som staten ställer till kassans
förfogande, säkerhet för de uldöpande obligationerna. Del sammanlagda beloppet
av kassans låneskulder får inte uppgå till mer än tio gånger grundfonden (7 §).
Denna uppgår f. n. till 12,5 miljarder kr. (13 §).

Prop. 1983/84:39 9

3
Allmän motivering

I en anmälan till proposition om vissa ekonomiska
åtgärder m. m. kommer statsrådet och chefen för bostadsdepartementet senare
denna dag att föreslå ett program för förbättring av bostadsbeståndet. Därvid
kommer han bl.a. alt förorda all underhåll, reparationer och energisparande i
bostäder i ökad omfattning skall kunna finansieras genom lån för vilka statliga
räntebidrag utgår. Avsikten är all dessa lån skall lämnas av bo-stadsinslituten
och att de skall finansieras på den oprioriterade kreditmarknaden.

Sladshypotekskassans styrelse har i skrivelse till
regeringen, med hänvisning fill del förväntade förslaget, hemställt atl
sladshypoteksföreningar-nas nuvarande räll atl som lånesäkerhet godta pantbrev
liggande inom 75% av den intecknade egendomens uppskaltningsvärde skall utökas
även till pantbrev inom 85% av värdet. Vidare föreslås föreningarna få möjlighet
atl belåna bostadsrätter. Enligt förslaget- skall kapitaltäckningsfonder
inrättas såväl hos kassan som föreningarna. Särskilda till dessa fonder relaterade
kapitaltäckningskrav skall gälla i fråga om den nu nämnda nya kreditgivningen.
Möjligheterna för föreningarna att ge lån utan inteckningssäkerhet när staten,
kommuner m.fl. är gäldenärer eller har ställt borgen, föreslås också utökade.
Remissinstanserna har inte haft något atl erinra mot all hypotekskassans
förslag genomförs.

För
egen del får jag anföra följande.

Lån
till underhåll m. m. på den opriorilerade kreditmarknaden i enlighel med vad
bostadsminislern senare kommer att anföra lorde ibland förutsätta
inteckningssäkerheler utöver 75% av egendomens uppskattnings värde. För atl
sladshypoteksinstitutionen skall kunna medverka effektivt i programmet krävs
det därför att hypoteksföreningarnas möjligheter att godta
inteckningssäkerheler utvidgas. De bostadsfinansierande kreditaktiebolagen har
redan enligt sina bolagsordningar rätt alt godta även inteckningssäkerheler
som ligger mellan 75 och 85% av fastighetens uppskattningsvärde. Långivning
mot sådan säkerhet innebär emellertid större risker. Därför ställs också krav
på högre eget kapital för kreditakliebolag som ägnar sig ål sådan långivning.
En förulsältning för all stadshypoteksföreningarna skall få ge lån mot sådan
inteckningssäkerhet, är att ett motsvarande krav på kapitaltäckning införs för
denna typ av lån. Enligt kassastyrelsens förslag skulle detta ske genom att
nya fonder, kapitaltäckningsfonder, inrättas vid sidan om föreningarnas
säkerhetsfonder och kassans reservfond. I första hand skall gälla att varje
förenings kapitaltäckningsfond måste motsvara minst 4% av föreningens utlåning
mol inteckningssäkerhel som ligger mellan 75% och 85%. Detta
kapitaltäckningskrav motsvarar den näst högsta riskklassen krediter enligt
banklagstiftningen. Eftersom dessutom de grundläggande kraven på säkerhetsfond
samt reservfond skall vara uppfyllda, blir den totala kapitaltäckningen i
verkligheten 11 Riksdagen 1983/84. I saml. Nr 39

Prop.
1983/84:39 10

högre
än 4%. Jag finner därför den kapitaltäckning som förslaget innebär fullt
tillfredsställande.

Del
bör påpekas att den valda konstruktionen med kapitaltäckningsfonder har vissa
konsekvenser i skattehänseende. Sladshypotekskassan och
stadshypoteksföreningarna får enligt 29 § 3 mom. kommunalskatlelagen (1928:
370) göra avdrag för belopp som avsatts till reservfond resp. säkerhetsfond, i
den mån avsättningen är nödvändig för att öka fonden till ett belopp
molsvarande 2 % av kassans resp. 2,5 % av föreningens skulder. Visseriigen blir
inle avsättningar till de nya fonderna avdragsgilla. Gällande regler innebär
emellertid alt de nuvarande fonderna kan bestå av inte bara en obeskattad del
av årsvinsten utan i förekommande fall också en beskattad del. Avsättningar
till kapitaltäckningsfonder kan innebära att avdragsmöjlighelen i vissa lägen
kan utnyttjas bättre än f. n. Ä andra sidan är det också tänkbart att en
avsättning till kapitaltäckningsfonden bör göras i stället för en avdragsgill
avsättning till reservfonden eller säkerhetsfonden, vilkel ökar
skattebelastningen på institutionen. Vid en sammanvägning av samtliga
omständigheter är jag i likhet med remissinstanserna beredd all godta del
föreslagna systemet med kapitaltäckningsfonder. Jag förordar alltså att
kapitaltäckningsfonder får inrättas i huvudsaklig överensstämmelse med
kassastyrelsens förslag.

Lån utan inteckningssäkerhel kan lämnas mot
kommunal borgen, endast om det är fråga om bebyggelse som finansieras med
stafliga lån. Stadshy-poteksföreningarnas möjligheter att bevilja lån på den opriorilerade
marknaden skulle underlättas, om detta krav slopades. Jag föreslår att sä
sker. Samtidigt bör beslämmelserna ändras så att lån utan inteckningssäkerhet
över lag kan lämnas, när staten, en kommun och vissa andra kommunala
rättssubjekt, riksbanken, riksgälds kontoret eller bank svarar som låntagare
eller på grund av borgen. Även i detta avseende innebär ändringen en anpassning
till vad som redan gäller för de bostadsfinansierande kreditaktiebolagen.

När
det gäller frågan om förvärv av bostadsrätter bör kunna finansieras av
stadshypoteksföreningarna innebär, som kassaslyrdsen har framhållit, en sådan
möjlighet elt principiellt avsteg från stadshypoleksinstitutionens
traditionella inriktning på lämnande av faslighelslån. Utvecklingen under senare
år har emellertid visat att del finns ett reellt och legitimt behov av
långivning för förvärv av bostadsrätter. Vissa kreditakliebolag som är
konkurrenter till stadshypoteksföreningarna har på senare tid fält möjlighet
alt via dotterbolag (finansbolag) belåna bostadsrätter. Som kassan påpekat kan
man - om stadshypoteksföreningar medges belåna bostadsrätter - ulgå ifrån alt
denna utlåning endasl kommer att vara en marginell del av föreningarnas
verksamhet. Jag finner del dock vara rimligt att en möjlighet öppnas även för
stadshypoteksföreningarna all belåna bostadsrätter. Jag förordar alltså atl
lagstiftningen om kassan och föreningarna

Prop. 1983/84:39 11

ändras
i enlighet med detta. Därvid bör dock gälla ett krav på 8% kapitaltäckning,
vilket är del krav som gäller för finansbolagen och för den högsta riskklassen
krediter i banklagarna. För detla bör de nya kapitaltäcknings-fonderna
utnyttjas. Med hänsyn till de tidigare berörda kraven på avsättningar till de
nuvarande fonderna blir dock den totala kapitaltäckningen högre än 8%.

4
Specialmotivering

I det följande kommenteras de paragrafer som är nya
eller i vilka större sakliga ändringar föreslås.

15
§

Denna
paragraf innehåller beslämmelser om kassans reservfond. Med vissa undantag
skall kassans årsvinst enligt första slyckel avsättas till reservfonden. Enligt
andra stycket skall reservfonden motsvara lägst en procenl av kassans skulder.
Är detta krav uppfyllt får kassan enligt tredje stycket av kassans årsvinst
bevilja föreningar bidrag ulan återbetalningsskyldighet. 1 detta stycke har
tillagts att avsättning under samma förutsättning också får göras till en
kapitaltäckningsfond. Om kapitaltäckningsfon-dens uppgifi, se vid 34 §.

16a
§

Denna paragraf är ny. I första stycket regleras
användningen av de medel som avsatts till kassans kapitaltäckningsfond. Uppslår
förlusl i rörelsen skall den i första hand täckas med hjälp av reservfonden.
Går denna därigenom ned under en procenl av skulderna, skall medel överföras
från kapitaltäckningsfonden. I övrigt får kapitaltäckningsfondens medel tas i
anspråk endast i den mån återstående medel uppgår till ett belopp som motsvarar
kapitaltäckningskravet enligt 34 §. De överskjutande medlen får då överföras
till reservfonden.

Om
medel i kapitaltäckningsfonden måst överföras till reservfonden i samband med
förlusttäckning eller om kapitaltäckningsfonden av annat skäl inte längre är
tillräcklig för alt uppfylla täckningskravet i 34 §, skall fonden enligt andra
stycket i förevarande paragraf snarast möjligt ökas så atl kravet uppfylls.
Detla skall ske genom att del av årsvinsten avsätts kapitaltäckningsfonden.
Skulle reservfonden undersliga en procenl av skulderna, måste dock först
avsättning från årsvinsten göras till reservfonden.

19
§

I paragrafen anges i tre punkter ändamålet för
stadshypoteksföreningar-nas verksamhet. I ändamålet ingär enligt den nya
punkten 3 att utöva

Prop. 1983/84:39 12

låneverksamhel
avseende bostadsrätt. Bostadsrätten skall upplåtas i sådan bebyggelse som
föreningarnas nuvarande låneverksamhel kan omfatta, dvs. fastigheter som
bebyggs för att användas huvudsakligen till bostäder eller affärslokaler och
annan bebyggelse som finansieras med stöd av statliga lån av angivna slag.

Med nuvarande regler blir en person som får ett lån
för förvärv av bostadsrätt inte medlem i föreningen. Som kassastyrelsen påpekat
bör medlemsskapsfrågan prövas i annat sammanhang.

28
§

I denna paragrafs första stycke anges huvudregeln
för föreningarnas långivning, nämligen all lån skall lämnas mol betryggande
inteckningssäkerhel. I delta stycke har endast gjorts en redaktionell ändring.

Enligt ett nytt tredje stycke får föreningarna
finansiera förvärv av bostadsrätt genom atl lämna lån mot panlsäkerhet i
bostadsrätten. En försiktig värdering av bostadsrätten är därvid givetvis
påkallad. En förutsättning för lån mot säkerhet i bostadsrätt bör också vara
att den bostadsrättsförening som upplåter bostadsrätten har erforderlig administrativ
styrka och stadga. Att sä är fallet har betydelse för hur
bostadsrättsföreningen fullgör den skyldighet atl rapportera bristande
betalning från bosladsrättshavares sida som åvilar föreningen.

Normalt
bör bostadsrättslån inte lämnas till högre belopp än som svarar mot
bostadsrättens värde som säkerhet. Bostadsrättens säkerhetsvärde bör alltså i
princip vara avgörande för om lån skall lämnas eller ej. Det är dock länkbart
att kompletterande säkerhet i vissa fall måste ställas, främst om det sedan lån
lämnats visar sig att bostadsrättens värde som säkerhet är otillräckligt. En
föreskrift om möjligheten alt ställa kompletterande säkerhet har tagits in i
tredje stycket.

30 §

1 denna paragraf föreskrivs att pantbrev för att
godtas som säkerhet skall ligga inom 75% av den pantsatta egendomens
uppskaltningsvärde. I första stycket har tillagts atl pantbrev som ligger
mellan 75 och 85% också kan godtas, förutsatt atl del kapitaltäckningskrav som
anges i 34 § är uppfyllt.

31 §

Enligt denna paragraf får en förening lämna lån
utan panlsäkerhet, dvs. utan inteckningssäkerhet eller panlsäkerhet i
bostadsrätt, om staten, kommuner m.fl. svarar som gäldenärer eller på grund av
borgen. Bestämmelserna i paragrafen ersätter de nuvarande bestämmelserna i 30 a § och 31 § och innebär, som angetts i den allmänna motiveringen, utvidgad rätt för föreningarna
att lämna lån ulan panlsäkerhet.

Prop.
1983/84:39 13

33 §

Denna paragraf som motsvarar den nuvarande 34 §
innehåller bestämmelser om sladshypoteksföreningarnas säkerhetsfonder och
beslämmelser om kapitaltäckningsfonder motsvarande dem som gäller för kassan
enligt 15 §.

34 §

Denna paragraf vars innehåll är nytt (jfr vid 33 §)
uppställer ett särskilt kapitaltäckningskrav för föreningarnas fordringar med
inteckningssäkerhel mellan 75 och 85% av uppskatlningsvärdel och för deras
fordringar med panlsäkerhet i bosladsräller.

Kapitaltäckningskravet har utformats så all del
enbart gäller för kassans och föreningarnas kapitaltäckningsfonder tillsammans.
Enligt den här föreslagna regeln, som innebär en förenkling jämfört med
kassastyrelsens förslag, skall kassans och föreningarnas sammanlagda
kapitaltäckningsfonder motsvara minst 4% av föreningarnas fordringar med den
angivna inleckningssäkerhelen och minst 8% av föreningarnas fordringar med
pantsäkerhet i bostadsrätt.

Skulle kompletterande säkerhet ha ställts jämte
pantsäkerhet i en bostadsrätt, bör detta bl. a. av praktiska skäl inte fä
medföra någon lindring i kapitaltäckningskravet. För del fall att t.ex. en
kommun ställt borgen för ett bosladsrällslån bör delta normalt kunna anses ha
lämnats med stöd av 31 §.

35 a
§

Denna paragraf som är ny innehåller bestämmelser om
användningen av föreningarnas kapitaltäckningsfonder. Bestämmelserna motsvarar
de bestämmelser som enligt 16a § första stycket gäller för kassans kapitaltäckningsfond.

Ikraftträdande
m.m.

Lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 januari
1984. Avsättning till kapitaltäckningsfond föreslås få göras första gången vid
bokslutet för räkenskapsåret 1983. För att stadshypoteksföreningarna skall
kunna lämna bl.a. de nya underhållslånen redan från årsskiftet 1983/84 föreslås
en särskild regel som möjliggör delta. Det bör ankomma på kassaslyrdsen att
bedöma i vilken omfattning föreningarna får lämna de nya lånen. Regeln har
därför utformats så att en förutsättning är, att det skall vara uppenbart alt
kapitaltäckningskravet enligt 34 § kommer alt kunna uppfyllas genom
avsättningar ur kassans årsvinst för 1983.

Prop. 1983/84:39 14

Till väsentlig del är de föreslagna lagändringarna
avsedda all redan i inledningsskedet möjliggöra en tillfredsställande
finansiering av de åtgärder för underhåll, reparationer m. m. som enligt vad
statsrådet och chefen för bostadsdepartementet kommer att föreslå senare denna
dag skall starta vid årsskiftet 1983/84. Det är därför av vikl att
lagändringarna också träder i kraft vid årsskiftet. Skulle lagrådet höras i
ärendet, försenas ikraftträdandet. Enligt min mening skulle därför lagrådets
hörande fördröja lagstiftningsfrågans behandling sä att avsevärt men skulle
uppkomma. Något yttrande av lagrådet bör således inle inhämtas.

5
Hemställan

Jag
hemställer atl regeringen föreslär riksdagen

att
anta inom finansdepartementet upprättat förslag till lag om ändring i lagen
(1968:576) om Konungariket Sveriges stadshypotekskassa och om
stadshypoteksföreningar.

6
Beslut

Regeringen ansluter sig till föredragandens överväganden
och beslutar att genom proposition föreslå riksdagen alt anta det förslag
föredraganden har lagt fram.

Prop. 1983/84:39 15

Bilaga
1

Konungariket Sveriges stadshypotekslossa

Framställning
om ändringar av stadganden i lagen (1968:576) om Konungariket Sveriges
stadshypotekskassa och om stadshypoteksföreningar

I siadsförnydsegruppens belänkande (DsBo 1983:2)
Bättre bosläder läggs fram förslag till nya underhållslån. Lånen förutsätts lämnas
av de bostadsinslilul som verkar på den opriorilerade sektorn. Stadshypoteksinstitutionen
spelar här en viktig roll. Som framhålls i betänkandet och även i del yttrande
som kassaslyrdsen avgivit över betänkandet förutsätter en medverkan från
stadshypoteks sida i denna nya långivning ändringar i stadshypotekslagen. Av
hänsyn till frågans betydelse har inom sladshypotekskassan skyndsamt tagils
fram förslag till sådana ändringar.

Kassan vill i sammanhanget också aktualisera en
annan från boendesyn-punkt angelägen lagändring. Finansieringen av förvärv av
bostadsrätter har varit förenad med problem. Under den senaste liden har ell
antal av de bankägda kreditaktiebolagen fått tillstånd atl bilda särskilda
insfitul med uppgifi att bedriva sådan verksamhet. Också inom
stadshypoteksinstitutionen har det konstaterats att detta länebehov borde
kunna tillgodoses inom ramen för sladshypoteksföreningarnas verksamhet. Det är
från konkurrenssynpunkt väsentligt atl stadshypoteksinstitutionen såsom del
största bosladsinslilulet kan verka på detla område. Inom kassan har därför
utarbetats förslag till ändringar i stadshypotekslagen för alt göra det möjligt
all la upp denna verksamhet.

Kassastyrelsens förslag framgår av bilagda
handlingar. I den första bilagan har tagits upp de lagändringar som föreslås. I
den andra bilagan motiveras ändringsförslagen. Styrelsen hemställer att
ändringarna kommer fill stånd.

I behandlingen av detta ärende har deltagit
styrelsens ordförande N Erik Äqvisl, ledamölerna Tryggve Ahlgren, Edmund
Gabrielsson, Evald Eklöf, Sven Gustafson, Yngve Sundell, Lars Wohlin och
Esbjörn Olsson samt suppleanterna Sven Heurgren och Arnold Lindvall. Styrelsen
för

Konungariket
Sveriges stadshypotekskassa

N Erik Äqvisl Lars Wohlin

Mals
Rönnberg

Prop.
1983/84:39 16

Bilaga 2

Stadshypotekskassans lagförslag

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

15 §

Kassans behållna årsvinst skall
avsällas till en reservfond om ej annat följer av tredje eller fjärde stycket.

Reservfonden skall uppgå till lägst elt belopp som svarar
mol en procent av kassans skulder.

Uppgår reservfonden till belopp Uppgår reservfonden till belopp

som anges i andra stycket, får för- som anges i andra
stycket, får för

ening av kassans årsvinst beviljas ening av kassans årsvinst beviljas

bidrag utan återbetalningsskyl- bidrag utan återbetalningsskyl

dighet, dighet. Under samma förutsättning

får också avsättning göras till en kapitaltäckningsfond.

Uppgår reservfonden till två
procent av kassans skulder, får vinstmedel användas för syfte som hänger samman
med kassans ändamål.

16 a §

Medel som har avsatts till kapitaltäckningsfonden
får. utom när det är påkallat på grund av föreskriften i 16 § tredje stycket,
överföras till reservfonden endast i den mån som det kan ske utan att eftersätta
det i 34 § angivna särskilda kapitaltäckningskravet för viss långivning från
sladshypoteksföreningarnas sida.

Om kapitaltäckningsfonden, på grund
av överföring till reservfonden eller av annat skäl, har blivit otillräcklig
med hänsyn till föreskriften i 34 §, skall den snarast ökas till den storlek
.som är erforderlig.

Förvaltnings- och fondbidrag

17 §

Förening skall erlägga förvalt- Förening
skall eriägga förvalt-

nings- och fondbidrag till kassan nings- och fondbidrag
till kassan

enligt kassans närmare föreskrifter, enligt kassans närmare föreskrifter.

Bidraget utgår med belopp som Bidraget utgår med belopp som

fordras för kassans förvaltnings- fordras för kassans förvaltnings

kostnader och för avsättning till re- kostnader och för avsättning till re

servfonden, servfonden eUer kapitaltäcknings

fonden.

Prop. 1983/84:39 17

Nuvarande lyddse Föreslagen lydelse

Ändamål

19 §

Stadshypoteksförening har till Stadshypoteksförening har till

ändamål all inom sill verksamhets- ändamål att inom sitt
verksamhetsområde utöva låneverksamhel av- område utöva låneverksamhet avseende
fast egendom eller med seende

tomträtl upplåten fastighet som be- /. fast egendom eller med tomt-

byggs för all användas huvudsakli- rätt upplåten
fastighet som begyggs

gen till bostäder eller affärslokaler. för att användas huvudsakligen till

Långivningen får avse även annan bostäder eller affärslokaler,

bebyggelse, om den finansieras 2. annan bebyggelse, om denna

med stöd av statligt bostadslån eller finansieras med
stöd av statligt bo-

stalligt lån för anordnande av all- sladslän eller statligt lån för anord-

män samlingslokal. Förening får nande av allmän samlingslokal, d-

även driva annan verksamhet som ler

har samband med långivningen. 3. bostadsrätt i bebyggelse som

avses under I. eller 2. Förening
får även driva annan

verksamhet
som har samband med

långivningen.

Lånerörelse

, 28 §

Förening får, om ej annat följer För de ändamål som anges i 19 §

av denna lag, lämna län endasl mot /. och 2. får förening,
om ej annat

betryggande säkerhet i form av följer av denna lag, lämna lån en-

panträtt i fastighet eller tomträtt dast mot betryggande säkerhet i

(inteckningssäkerhet). form av panträtt i fastighet eller

tomträtt (inteckningssäkerhel).

För att läcka kostnader under tiden
för uppförande av byggnad på fast egendom eller med tomträtt upplåten fastighet
får förening lämna lån i form av byggnadskredifiv. Byggnadskreditiv får dock
lämnas endast om låntagaren ulöver säkerhet, som föreskrivs i första stycket,
ställer annan betryggande säkerhet för lånet.

För det ändamål som anges i 19 § 3.
får förening lämna lån mot säkerhet i bostadsrätten. Om det krävs för alt
betryggande säkerhet för lånet skall anses föreligga skall låntagaren därjämte
ställa annan säkerhet.

30 §

Pantbrev i fast egendom eller Pantbrev i fast egendom eller

tomträtt skall lyda pä minst det be- tomträtt skall lyda
på minst del belopp, till vilket lån beviljas, och lig- lopp, till vilket lån
beviljas, och ligga inom tre fiärdeddar av uppskatt- ga inom 75%: av
uppskattningsvär-ningsvärdet av den fasla egendo- del av den fasta
egendomen eller av

Prop. 1983/84:39

Nuvarande lydelse

men eller av byggnad, som hör till tomträtlen.

18

Föreslagen lydelse

byggnad, som hör till tomträtten, eUer, om det särskilda
kapitaltäckningskrav som anges i 34 § är uppfyUt, inom 85%) av detta värde.

Pantbrev, som utgör säkerhet för
byggnadskreditiv, skall lyda på minst del belopp med vilket kredilivel tages i
anspråk.

Uppskatlningsvärdel bestämmes av
den långivande föreningen på grundval av särskild värdering. Har enligt
gällande beslämmelser om lån av statsmedel till främjande av bostadsbyggandet
sådanl lån beviljats till uppförande av viss byggnad, bör till grund för
bedömandet i stället för uppskatlningsvärdel läggas det enligt nämnda
bestämmelser fastställda pantvärdet för byggnaden eller den fastighet, där
denna uppföres, om ej särskilda skäl föranleder annat.

Åtnjuter samfällighelsförening, som
förvaltar gemensamhetsanläggning, förmånsrätt för fordran i länesökandens fasta
egendom eller tomträtt, skall vid beviljande av lån mot inteckningssäkerhet
anses som om lånesökanden till belopp, molsvarande den del av kostnaden för
utförande av anläggningen som belöper på hans fasta egendom eller tomträtt,
erhållit lån mol säkerhet i form av panträtt på grund av inteckning med bästa
förmånsrätt.

30 a § För bebyggelse som har finansierats med stöd av
statligt bostadslån får förening i särskilda fall lämna lån mot säkerhet i
form av kommunal horgen.

31

Till kommun, landstingskommun och
sådan församling eller samfällighet som avses i lagen (1961:436) om
församlingsstyrelse får stadshypoteksförening lämna lån utan inteckningssäkerhet.
Sådant lån får dock lämnas endast

1.
för
bebyggelse som finansieras med stöd av statligt bostadslån eller statligt lån
för anordnande av allmän samlingslokal eller

2.
för
omsättning av lån som tidigare lämnats mot inteckningssäkerhet.

Lån enligt första stycket I får ej
beviljas liU högre belopp än som hade kunnat utgå om lånet hade lämnats mot
inteckningssäkerhet med företräde framför det statliga lånet.

Lån får lämnas även i form av byggnadskreditiv. Åven
därvid skall första och andra styckena tiUämpas.

Utan inleckningssäkerhet får förening lämna lån för
vilkel slaten, kommun, landstingskommun, sådan församling som avses i lagen
(1982:1052) om församlingar och kyrkliga samfäUigheter, rikshanken,
riksgäldskontoret, bankaktiebolag, sparbank eller centralkassa för
jordbrukskredit ansvarar som gäldenär eller borgensman.

Prop.
1983/84:39 19

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

Säkerhetsfond Fonder

34 § 33 §

Förenings behållna årsvinst skall Förenings behållna årsvinst skall

avsättas
till en säkerhetsfond. avsättas
till en säkerhetsfond / den

mån ej annat följer av fiärde slyckel.

Säkerhetsfonden skall uppgå till
lägst ett belopp som svarar mot en procent av föreningens skulder.

Om förening ej kan uppfylla i andra
stycket angivet krav, skall säkerhetsfonden sammanlagd med övriga föreningars
säkerhetsfonder och kassans reservfond uppgå till lägst elt belopp som svarar
mol två procenl av kassans skulder. Kassan meddelar anvisningar om
tillämpningen av denna bestämmelse.

Om del i andra stycket angivna
kravet är uppfyllt får ur årsvinsten avsättning göras till en kapitaltäckningsfond.

I den mån förenings medel ej behövs
i rörelsen får de göras räntebärande på betryggande sätt.

34 § Ett särskilt
kapitaltäckningskrav föreligger i fråga om utlåning där säkerheten utgörs av

1. panträtt i fast egendom eller

tomträtt med företrädesrätt mellan

75%) och 85%) av del uppskalt

ningsvärde som åsatts egendomen,

eller

2. panträtt i bostadsrätt.

Förenings kapitaltäckningsfond

skall uppgå Iill lägst ett bdopp som motsvarar sammanlagt

fyra procent av föreningens fordringar
med säkerhet enligt första stycket I., och

åtta procent av föreningens fordringar
med säkerhet enligt första stycket 2..

Om förening ej kan uppfylla det i
andra stycket angivna kravet, skall kapitaltäckningskravet likväl anses vara
tUlgodosett om motsvarande kapitaltäckningskrav är uppfyUt när det sammanlagda
beloppet av samtliga föreningars fordringar med angiven säkerhet ställs i relation
till det sammanlagda beloppet av kassans och samtliga förening-

Prop.
1983/84:39

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

20

ars kapitaltäckningsfonder. Kassan meddelar anvisningar
om till-lämpningen av denna bestämmelse.

35 a § Medel som har avsatts till kapitaltäckningsfonden får,
utom när det krävs för att täcka förlust, återföras endast i den mån som föreskriften
i 34 § andra stycket är uppfylld.

36 §

I samband med beslut, varigenom del av förenings
verksamhetsområde överföres till annan förenings område, kan regeringen efter
hörande av kassan och de berörda föreningarna bestämma om överförande av medel
som tillhör säkerhetsfonden.

I samband med beslut, varigenom del av förenings
verksamhetsområde överföres fill annan förenings område, kan regeringen efler
hörande av kassan och de berörda föreningarna bestämma om överförande av medel
som tillhör säkerhetsfonden eUer kapitaltäckningsfonden.

Förvaltnings- och fondbidrag

37 §

Låntagare skall erlägga förvaltnings- och fondbidrag till
sin förening. Bidraget utgår med belopp som fodras för föreningens förvaltningskostnader
och för avsättning till säkerhetsfonden.

Låntagare skall erlägga förvaltnings- och fondbidrag till
sin förening. Bidraget ulgår med belopp som fordras för föreningens förvaltningskostnader
och för avsättning till säkerhetsfonden eUer kapitaltäckningsfonden .

Denna lag träder i kraft den I januari 1984.

Avsättning till
kapitaltäckningsfond får göras första gången vid bokslutet för räkenskapsåret
1983. Lån för vilka det särskilda kapitalläckningskravet i 34 § gäller får
lämnas fram till dess i den omfattning som föreningarnas och kassans styrelser
kan bedöma att nödvändiga avsättningar kommer att kunna göras ur årsvinsten för
år 1983.

Prop.
1983/84:39 21

Bilaga
3

Sladshypotekskassans promemoria om ifrågasatta ändringar i stadshypotekslagen

I yttrandet över betänkandet (Ds Bo 1983: 2) Bättre
bostäder har sladshypotekskassans styrelse framhållit att en medverkan från
stadshypoteks sida i det program för nya underhållslån som framlagts
förutsätter ändringar i stadshypotekslagen. De nya lånen måste kunna lämnas
även i fall där fastighetsägaren inte kan erbjuda säkerhet av det slag som
traditionellt kunnat godtas, nämligen pantbrev liggande inom 75% av uppskatlningsvärdel.
Styrelsen pekade i del sammanhanget på de vidare möjligheter som står
kreditaktiebolagen till buds att acceptera även andra säkerheter, främst
pantbrev med förmånsrätt mellan 75% och 85% eller borgen av stal, kommun och
banker.

Ett
utkast till de lagändringar som behövs har nu utarbetats inom kassan. I
samband därmed har det också ansetts lämpligt alt ta med en ändring som
diskuterats en längre lid inom institutionen, nämligen ett införande av
möjligheten all belåna även bostadsrätter.

Utgångspunkter
för ändringsförslagen

Förslaget att vidga möjligheten för stadshypotek
att lämna lån mot borgenssäkerhet är okomplicerat. Möjligheten alt lämna lån
mol kommunal borgen finns redan, men den är inskränkt till bebyggelse som
finansierats med statligt bostadslån. Någon sådan inskränkning finns inte för
kreditaktiebolagen, som dessutom kan acceptera borgen (garanti) från staten,
affärsbanker, sparbanker m.fl. liknande institutioner på samma sätt som från
kommun. Att i stadshypotekslagen införa motsvarande bestämmelse i dessa
avseenden som redan finns i bolagsordningarna för kreditaktiebolagen möter inga
svårigheter. Utlåning mot sådan säkerhet får också ulan vidare anses tillhöra
samma låga riskklass som den traditionella långivningen mot inteckningar inom
75-procentsgränsen. Några särskilda konsekvenser t. ex. med tanke på kassans
obligationsupplåning blir det därför inle.

Införandet
av möjligheten till utlåning mot säkerhet i pantbrev med sämre förmånsrätt är i
den meningen okomplicerat att det rör sig om verksamhet som ligger inom ramen
för institutionens traditionella låneinriktning (realkredilgivning). Däremot
innebär den en avgörande förändring i så måtto att riskexponeringen ökar i
betydande grad. Säkerhetsmarginalen, dvs. utrymmet för värdefall hos
fastigheten innan panten förlorar i värde, reduceras från 25% till 15%. Del kan
också konstateras atl långivning av denna typ hos kreditaktiebolagen är
förbunden med ett högre krav på egenkapital (konsolidering) än som gäller för
lånen med bästa säkerhet.

Prop. 1983/84:39 22

Även
för sladshypoteksinstitutionen måsle därför särskilda krav ställas på
kapitaltäckning för att lån av det aktuella, mer riskfyllda slaget skall kunna
accepteras.

Frågan om stadshypotek bör ha möjlighet atl lämna
lån till bostadsrälts-havare har flera aspekter. Å ena sidan innebär en sådan
rält ell principiellt avsteg från den traditionella inriktningen på att lämna
endast fastighetslån (län avseende fast egendom eller bebyggelse på
tomträltsfastighel). Bo-stadsrättshavaren är inte någon fastighetsägare;
fastigheten ägs av en förening, som i sig kan vara låntagare hos stadshypotek.
Å andra sidan har utvecklingen under senare år allt mer visat på alt det
föreligger ett reellt och legitimt behov av långivning för förvärv av
bostadsrätter på rimliga villkor. Argumenten är här delvis desamma som gäller
för de s. k. ägarskifteslånen i fråga om småhus, vilka ju numera är en
etablerad låneform. Också en utveckling som leder till ombildning av hyresrätt
till bostadsrätt i ökad omfattning ger argument för behovet av en lånemöjlighel
inte bara för fastighetsägare utan också för bostadsrältshavare.

För stadshypoteks del kan det inte vara acceptabelt
atl argument om en viss traditionell inriktning blir till ett avgörande hinder
för institutionen när det gäller att utvecklas i takt med förändringarna på
bostads- och kreditmarknaderna. Möjligheter till bostadsrättsfinansiering har
under senare tid öppnats för stadshypoteks närmaste konkurrenter. Såväl inom
sparbanksrörelsen som hos affärsbankerna har kreditaktiebolagen givils rält
att gå in på detta område genom särskilda bolag (finansbolag).

Mol
den angivna bakgrunden får övervägande skäl nu sägas tala för att möjligheten
att finansiera bostadsrätter bör öppnas också för stadshypotek. Hos
kreditaktiebolagen har det skett formellt genom tillkomsten av nya bolag, även
om dessa sedan administreras av samma personal. En motsvarande lösning ter sig
emellertid mindre naturlig för stadshypoteks del, med tanke på institutionens
traditionellt helt annorlunda uppbyggnad. Om delar av verksamheten skall drivas
genom särskilda aktiebolag lorde en tämligen grundläggande genomgäng av
stadshypotekslagen behövas. En fullständig parallellorganisalion med separata
föreningar just för bosladsrällslån kan å andra sidan inle motiveras med tanke
på den begränsade lånevolym som det trots allt torde bli fråga om.
Låneverksamhelen bör därför, i varje fall tills vidare, hållas inom den
nuvarande organisationen, men där givetvis bokföringsmässigt hållas skild från
den prioriterade bo-stadslånegivningen. Särskilda kapitaltäckningskrav måste
också ställas, så som gäller för finansbolagen.

I
detla sammanhang finns del anledning att uppmärksamma den speciella formuleringen
av stadshypotekslagens paragraf om medlemskap (21 §). Enligt denna kan nämligen
endast fastighetsägare, tomträttshavare eller samfällighelsförening bli
medlemmar i stadshypoteksföreningarna. Om nu en helt ny kategori låntagare
tillkommer, aktualiseras frågan om en översyn av paragrafen. En sådan översyn
har emellertid samband även

Prop. 1983/84:39 23

med flera andra frågor som behöver övervägas och inte
lämpligen kan tas upp i delta sammanhang. Frågan om en ev. ändring i 21 § bör
därför anstå i avvaktan på den mer systematiska genomgång av olika
förfallningsfrågor som redan har påbörjats inom stadshypotek. För delta talar
också det förhållandel att kooperalionsutredningen (I 1977:01), vars synpunkter
kan vara av betydelse även för stadshypoteksinstitutionen, ännu inte avslutat
sitt arbete med en genomgång av de ekonomiska föreningarnas arbetsvillkor.

Tekniken för lagändringarna De
behövliga lagändringarna omfattar primärt 19 § Låneändamålen (bostadsrätt
läggas till) 28 § Pantlyperna (bostadsrätt läggas till)

30
§
Belåningsgränsen (möjlighet att gå till 85%)

31
§
Borgenssäkerhet i stället för pant (utvidgas). Kapitaltäckningskravet för de
nya mer riskfyllda lånelyperna motiverar

en ny konstruktion med särskilda kapitaltäckningsfonder,
såväl i kassan som hos föreningarna. All ha särskilda fonder för detta ändamål
ökar överskådligheten och markerar alt det är fråga om en ny kapitalbas för nya
utlåningsrisker. En ren överföring, som minskar de belopp som finns i nuvarande
reservfond resp. säkerhetsfonder bör av samma skäl inte komma i fråga, utan
avsättningarna till kapitaltäckningsfonder skall avse nya medel.

I det följande kommenteras de
föreslagna lagändringarna i den skisserade ordningen.

19 §

I dag finns två låneändamål angivna och nu skall ett
tredje läggas till. För att nå ökad överskädlighel bör då en omredigering
göras. Bostadsrätt kan avse inte bara bostadslägenheter utan också affärs-
eller industri- och hantverkslokaler. En inskränkning i fräga om
bostadsrätterna bör därför göras i fall där själva bebyggelsen inte skulle
kunna belånas.

28 §

I denna paragraf anges i dag huvudregeln om alt
stadshypotek lämnar lån endasl mol inteckningssäkerhet. Denna bör givetvis
bibehållas i fråga om lån till fasligheter och tomträtlsbebyggelse. Möjligheten
alt lämna lån avseende bostadsrätt med säkerhet i själva bostadsrätten bör
läggas till i elt särskilt nytt stycke. Där bör, liksom i dag gäller för det
fall att lån lämnas i form av byggnadskreditiv, föreskrivas att kompletterande
säkerhet skall ställas om så erfordras för att lånesäkerheten skall bli
betryggande.

Prop.
1983/84:39 24

30
§

1 denna paragraf föreskrivs alt pantbrev som skall
kunna accepteras som länesäkerhet för permanenta lån (dvs. med undatag.för
byggnadskreditiv) skall ligga inom 75% av uppskattningsvärdet. Här skall nu
föras in också möjligheten att godta lägen med förmånsrätt mellan 75% och 85%.
Till den del lånen lämnas mot denna säkerhet är de emellertid mer riskfyllda
och förutsätter en särskild kapitaltäckning inom institutionen, utöver de normala
kraven på avsättningar till reservfond och säkerhetsfond. För att särskilt
framhäva detta införs i denna paragrafen påminnelse om kapitaltäckningskravet,
som i sig finns angivet i 34 §.

30 a § och 31 §

I 30 a § regleras den för kort tid sedan införda
möjligheten alt i särskilda fall lämna lån mol kommunal borgen när fråga är om
slatsbelånad bebyggelse. 1 31 § stadgas om möjligheten atl lämna län direkt
till kommun (motsv.) utan inteckningssäkerhet; kommunen som fastighetsägare är
enligt uttryckligt förbud i kommunallagen förhindrad alt upplåta pant i sin
egendom.

Dessa tvä paragrafer skall nu ersättas av en enda
som ger stadshypotek samma möjligheter alt lämna lån utan inteckningssäkerhet
som för kreditaktiebolagen redan har. Innebörden är primärt att lån mot borgen
(garanti) av staten, kommun, bank m.fl. kan lämnas ulan prövning av särskild
pantsäkerhet. För det fall att fräga uppkommer om att lämna lån i situafioner
där dessa uppräknade subjekt uppträder som låntagare själva skall inte heller
nägon särskild pantsäkerhet krävas. Det förefaller inte rimligt alt ha en mer
inskränkt rält atl lämna län direkt till t. ex. kommunen som fastighetsägare än
som gäller för lån till andra ägare med kommunens borgen. De historiskt
betingade inskränkningar som i dag finns i 31 § bör därför nu las bort.

Det
särskilda kapitaltäckningskravet

Regleringen av det nya särskilda
kapitaltäckningskravet föranleder ändringar och tillägg i elt flertal
paragrafer. Det centrala kravet pä kapilaltäckning anges i 34 §, varvid är atl
observera att nuvarande 34 § givits nummer 33, som är ledigt efter tidigare
lagändring. Logiken har ansetts tala för atl säkerhetsfonden, som regleras i
nuvarande 34 §, anges först och all det särskilda kravet för vissa lån kommer
därefter.

Rätlen alt göra avsättningar till en kapitaltäckningsfond
regleras för kassan i 15 § och för föreningarna i 33 § (omnumrerade 34 §).
Möjligheterna att ta medel ur kapitaltäckningsfonden i anspråk för att läcka
föriuster eller av andra skäl regleras i två nya paragrafer, 16 a § resp. 35 a §. Mindre följdändringar krävs i 17, 36 och 37 §§.

Prop. 1983/84:39 25

34
§

Här
samlas bestämmelserna om den särskilda kapilaltäckning som krävs för de lån som
lämnas mol de nya säkerhelstyperna (pantbrev i lägen mellan 75% och 85% resp.
panträtt i bostadsrätt). På stadshypotek ställs långtgående krav på atl
säkerheten för obligationsuppläningen skall vara betryggande. Mot denna
bakgrund har en lämplig nivå på kapilaltäckning-en för den första av de nya
länekalegorierna ansetts vara fyra procenl. Detta motsvarar också den näst
högsta riskklassen enligt banklagen.

I
fråga om bostadsrältslånen anges kapitaltäckningskravet till älta procent,
vilket är detsamma som gäller för finansbolagen och för den högsta riskklassen
enligt banklagen. Det bör emellertid noteras all stadshypoteksinstitutionen
har ett grundläggande krav på minst en procents avsättning till kassans
reservfond resp. till föreningarnas säkerhetsfonder. Dessa krav skall inle
ändras, vilket gör att den toiala kapilaltäckningen blir ytterligare högre än
som angivits även för "risklånen".

På
grund av sladshypoteksinslilutionens uppbyggnad har i andra stycket införts en
supplemenlärregd av samma slag som i dag gäller i fråga om reserv- och
säkerhetsfonderna (omnumrerade 33 § tredje stycket). Innebörden är att kravet
på kapitaltäckningsfonden i första hand gäller den långivande föreningen själv.
Om denna emellertid inte själv kan uppfylla kravet kan detta likväl anses tillgodosett
om den erforderliga täckningen är uppnådd för institutionen som helhet. Gäller
det ny utlåning fär alltså kassan lämna besked till föreningar som inte själva
har tillräckliga medel avsatta i sin kapitaltäckningsfond om utrymme finns inom
institutionen. Skulle kapilaltäckningen av någon anledning, t.ex. omfattande
förluster, nedgå under minimigränsen i förhållande till befintliga lån ankommer
det också på kassan all lämna anvisningar om hur kapilaltäckningen snarast
skall återställas.

15
§ resp. 33 §

I
15 § finns för kassans del beslämmelser om reservfondsavsällningar. Enligt
andra stycket skall reservfonden uppgå till lägst ett belopp motsvarande en
procent av kassans skulder. När denna nivå har nåtts får "koncernbidrag"
lämnas till föreningarna ur årsvinsten. När reservfonden nätt två procent av
skulderna fär enligt tredje stycket vinstmedel användas för syfte som
sammanhänger med kassans ändamål. Det förefaller mot denna bakgrund naturiigt
alt föra in möjligheten till avsättning till en särskild kapitaltäckningsfond i
andra slyckel, parallellt med bestämmelsen om bidrag till föreningarna.
Avsättning till kapitaltäckningsfonden innebär ju inte en användning av
vinstmedlen i den bemärkelse som avses i tredje stycket.

Någon skyldighet all alltid göra avsättningar till
kapitaltäckningsfond skall inle gälla, ulan den tvingande regeln följer av 34 §
och den supplementärregel som där beskrivits; om föreningarna har utestående
lån av den

Prop.
1983/84:39 26

nya risktypen i större omfattning än som balanseras av
deras egna kapitaltäckningsfonder måste kassan ha tillräckligt slor fond för
att fylla upp vad som felas.

Del bör noteras alt avsättningarna
till kapitaltäckningsfond måste göras med beskattade medel. Enligt 29 § 3 mom.
kommunalskatlelagen har kassan avdragsrätl för sådana avsättningar till
reservfonden som krävs för atl denna skall nå tvåprocentsnivän, men någon
avdragsrätl för avsättningar till kapitaltäckningsfonden blir inte aktuell. I
själva verket kommer därför kapitaltäckningsfonden atl bli mer lik en
reservfond i aktiebolagslagens mening än vad nuvarande reservfond är.

I 33 § (nuvarande 34 §) finns
beslämmelserna om föreningarnas avsättningar till säkerhetsfonder, och där införs
pä liknande sätt som för kassan möjligheten till avsättning också till en
kapitaltäckningsfond. Även här skall gälla alt sådan avsättning får göras först
när säkerhetsfonden uppnått miniminivån om en procent av skulderna.

Inle heller för föreningarnas del
blir del fråga om en direkt tvingande avsättningsregel, men del följer av
konstruktionen i 34 § alt kapitaltäckningskravet för föreningens utlåning av
"risktyp" i första hand är tänkt att uppfyllas av föreningen själv.
Förening med utlåning av detla slag bör alltså normall ha medel avsatta till
kapitaltäckningsfonden och sträva efter alt öka dessa i takt med den aktuella
utlåningens expansion.

Del bör understrykas i sammanhanget
att varken kassans reservfond eller föreningarnas säkerhetsfonder fär minskas
av annat skäl än för atl på ett eller annat sätt täcka föriuster som uppkommit.
Någon överföring av tidigare fonderade medel till de nya
kapitaltäckningsfonderna kan alltså inte förekomma, vilket också förhindrar ett
kringgående av avdragsförbudet vad gäller avsättningar till
kapitaltäckningsfonderna. Del förtjänar å andra sidan också alt framhållas alt
de nya fonderna, trots att avsättning dit inte blir avdragsgill, kan medföra
vissa skattemässiga effekter. Med dagens regler uppkommer nämligen i vissa fall
den situationen atl kassan eller en förening inte effektivt kan utnyttja
bestämmelsen om avdrag enligt 29 § 3 mom. kommunalskattelagen på grund av
tidigare "överavsältning-ar". Avsättningen till
kapitaltäckningsfonderna kan då innebära all stadshypotek bättre kan utnyttja
skatteavdraget i takt med rörelsens expansion, så som också övriga
kredilmarknadsinstitutioner kan göra.

16 a § resp. 35 a §

I dessa paragrafer regleras
förutsättningarna för all medel som har avsatts till kapitaltäckningsfond skall
kunna fä tas i anspråk för annat ändamål. I första hand måste så givelvis kunna
ske om del är nödvändigt för att täcka en förlusl i rörelsen och reservfond
resp. säkerhetsfonder inte föreslår för detta. För kassans del har det också
ansetts lämpligt atl kravet på atl reservfonden skall innehålla minst en
procent får företräde, så atl en överföring frän kapitaltäckningsfonden allfid
får ske om reservfonden sjunkit under denna nivå.

Prop. 1983/84:39 27

Bortsett frän dessa
tvångssituationer bör kapitaltäckningsfonderna givelvis aldrig få minskas om
detta leder till att det särskilda kapitaltäckningskravet i 34 § inte längre är
uppfyllt. 1 och för sig skulle det kunna tänkas den regeln att ålerföring av
medel ur dessa fonder aldrig är möjlig annat än just för förlusttäckning, men
detta har ansetts alltför stelt. Om t.ex. riskutlåningens omfattning blir
betydligt mindre än som tidigare förväntats, förefaller det onödigt hårt att
överskjutande utrymme inte skall kunna få tas i anspråk för att i stället låta
säkerhetsfonder eller reservfond växa i takt med den allmänna rörelsen.

I 16 § tredje stycket finns en
bestämmelse som ålägger kassan att snarast åter fylla på reservfonden om denna
sjunkit under miniminivån. För kapitaltäckningsfondens del införs en parallell
bestämmelse som ett andra stycke i 16 a §.

17 § resp. 36 och 37 §§

I 17 § resp. 37 § stadgas om
förenings resp. låntagares skyldighet atl erlägga förvaltnings- och fondbidrag
i den utsträckning som krävs för atl täcka förvaltningskostnader och
fondavsättning. Det bör införas en bestämmelse som likställer avsättning till
kapitaltäckningsfond med avsättning till reservfond resp. säkerhetsfond.

I 36 § slutligen regleras frågan om
vad som skall ske med medel-i säkerhetsfonden för det fall atl en del av
förenings verksamhetsområde förs över till en annan förening. Där bör nu
införas motsvarande bestämmelse i fråga om kapitaltäckningsfonden.

Övergångsbestämmelsen

De nya underhållslänen skall kunna
lämnas med början från den 1 januari 1984. De därav föranledda lagändringarna
skall alltså kunna tillämpas från detta datum och med riksdagsbeslut under hösten
bör ikraftträdandet kunna fastställas till samma tid.

Konstruktionen av det särskilda
kapitaltäckningskravet i 34 § är emellertid sådan alt avsättning skall ha
gjorts innan lån av aktuellt slag fär lämnas, och fondavsättningar kan formellt
endast göras i bokslutet. Första avsättning kan alltså göras i bokslutet för
verksamhetsåret 1983, vilket formellt fastställs först i maj eller juni 1984.
För alt möjliggöra utlåning redan innan dess krävs alltså en särskild
bestämmelse. Eftersom en bedömning av det till buds stående utrymmet för olika
fondavsättningar kan göras med betydande säkerhet redan omedelbart efler del
att räkenskapsåret avslutats, bör det inte möta något hinder alt föreskriva
alt kassans resp. föreningarnas styrelser fär göra denna bedömning och initiera
långivningen under de första månaderna av är 1984 i avvaktan på alt de
formella avsättningarna senare bekräftas. Det bör därvid observeras att
bestämmelserna om kapilaltäckningen blir tvingande för ombudsslämma resp. föreningsstämmor.
Minst de avsättningar som är föranledda av redan lämna-

Prop. 1983/84:39 28

de
"risklån" måste alltså göras om del över huvud tagel finns utrymme
för dem ur årsvinsten. Den senare bedömningen skall då resp. styrelse ha gjort.

Prop. 1983/84:39 29

BUaga4

Bankinspektionens
yttrande

Ärendet avser lagändring i syfte alt bereda
sladshypotekskassan likartade förutsättningar i fråga om opriorilerad
kreditgivning som gäller för de kreditakliebolag som bedriver sådan
kreditgivning. Det gäller möjligheten alt sträcka belåningen längre än till 75
% av belåningsobjektets uppskattade värde och all godta viss borgen såsom
säkerhet. Man vill också kunna belåna bostadsrätter.

Inspektionen
delar uppfattningen att det i fråga om belåning av bostadsrätter kan vara
komplicerat inom sladshypoteksinstitutionen alt på liknande sätt som eljest
skett institutionellt avskilja långivningen, även om en parallellorganisation
inte skulle erfordras. Ell centralt institut till vilket denna långivning
koncentrerades skulle, såvitt gäller kontakterna med allmänheten, kunna bygga
på den regionala organisation som finns. En sådan lösning skulle emellertid
behöva särskilt utredas. Man har från kassans sida valt en lösning som innebär
att belåning av bostadsrätter förenas med den realbelåning som
stadshypoteksinstilufionen av tradition bedriver. Med tanke på säkerheten för
dem som förvärvar kassans obligationer och andra skuldförbindelser har denna
utvidgning av verksamheten knappast säkerhelsmässig betydelse, efiersom kassans
upplåning är begränsad till tio gånger beloppet av den av slalens
garantiförbindelse beslående grundfonden. Detta innebär en förhållandevis
kraftig täckning av upplåningen, även om man beaktar bostadsrätlsbelåningen och
den tilltänkta utsträckta belåningen av fasligheter och tomträtter till
förmånsläget 75-85%.

Den
ökade konsolideringen av kassan och föreningarna som föreslås ske genom
införande av kapitaltäckningsfonder är emellertid ägnad att reducera risken
för att grundfonden och därmed statens garanti skall behöva las i anspråk och
är från den synpunkten välbetänkt. Del innebär bl. a. alt den vidgade
kredilgivningen måsle ge de ytterligare intäkter som erfordras med hänsyn till
att risktäckning skall ske även i fonderade medel.

Enligt föreslagen ändring i 28 § stadshypotekslagen
får stadshypoteksförening lämna lån mot säkerhet i bostadsrätt. Vidare
föreskrivs i paragrafen att låntagaren därjämte skall ställa annan säkerhet om
del krävs för att säkerheten skall anses betryggande. Vad som i sammanhanget
kan vara "annan säkerhet" är inle närmare angivet. Inspektionen
uppfattar den sistnämnda bestämmelsen så att man velat skapa en möjlighet atl
med annan säkerhet förslärka säkerheten om den belånade bostadsrätten under
krediniden inle längre kan betraktas såsom betryggande säkerhet. Enligt
inspektionens uppfattning bör i princip kredit inle lämnas till större belopp
än som svarar mol bostadsrättens självständiga säkerhelsvärde. Institutionen
bör inte bedriva en kreditgivning som i väsentliga delar bygger på

Prop. 1983/84:39 30

pantförskriven
bostadsrätt jämte de övriga säkerheter av olika slag som kredittagaren har haft
möjlighet att ställa. Med andra ord bör bostadsrättens värde vara avgörande
för om lån skall lämnas eller ej. En annan sak är att annan säkerhet kan fä
godtas som kompletterande säkerhet under kredittiden om det visar sig
erforderligt på grund av bostadsrättens värdeutveckling.

Möjligheten är emellertid inle utesluten atl
kompletterande säkerhet i form av pantbrev i fast egendom kommer att ställas
beträffande lån avseende bostadsrätt. Därvid kan fråga uppkomma huruvida
kapilaltäckningen skall bestämmas med hänsyn till själva bdåningsobjektels
beskaffenhet (bostadsrätt) eller till att panträtt i fast egendom inom visst
förmånsrättsläge också föreligger. Ett klarläggande på den punkten kan vara
lämpligt. Praktiska skäl kan anföras för att kapitaltäckningen belräffande bostadsrätt
alllid sker med 8% oavsett förekomsten av kompletterande säkerhet. Av sakens
nalur synes vidare följa att för det fall pantbrev i fast egendom eller
tomträtt undantagsvis ställs som kompletterande säkerhet de krav på pantbrev
som ställs i 30 § inte behöver gälla.

Vad förslaget i övrigt innehåller ger ej anledning
till kommentarer av inspektionen. Inspektionen vill dock förutskicka att efter
riksdagens beslut viss översyn av reglementet (1968:654) för Konungariket
Sveriges stadshypotekskassa och för stadshypoteksföreningar kan behöva ske.
Exempelvis gäller detla styrelsens bevakning av kredit under låneliden (21 §),
värdering av bostadsrätt (32 §), handlingar som bör avlämnas av låntagare (34
§) samt åtgärder som skall vidtas när belånad egendom övergår till ny ägare (43
§).

I sammanhanget förtjänar erinras om att det i
regeringens beslut beträffande banks förvärv av aktier i finansbolag för
finansiering av bostadsrätt förutsatts att styrkan och stadgan i den
ifrågavarande bostadsrättsföreningens administration skall beaktas vid
kreditgivningen. Erfarenheten hade givit vid handen att brister i det avseendet
ibland förekom. Förenings förvaltning har belydelse bl.a. med hänsyn till
fullgörandet av rapporteringsskyldigheten enligt 37 § tredje stycket bostadsrättslagen
(1971:479) avseende brister i bosladsrättshavares betalning av avgifter till
föreningen.

Norstedts Tryckeri, Stockholm 1983