Prop. 1983/84:46

Regeringens proposition

1983/84:46

om arbete i ungdomslag
hos offentliga arbetsgivare;

beslutad
den 20 oktober 1983.

Regeringen
föreslår riksdagen atl antaga de förslag som har upptagits i bifogade utdrag av
regeringsprotokoll.

På
regeringens vägnar OLOF PALME

ANNA-GRETA
LEHON

Propositionens
huvudsakliga innehåll

1
propositionen läggs enligl vad som förutskickades i prop. 1983/84:26 om
särskilda sysselsältningsåtgärder för budgetåret 1983/84 fram förslag om
inrättande av s.k. ungdomslag hos offentliga arbetsgivare i syfte atl skapa
arbete för arbetslösa 18- och 19-åringar. Ungdomslag skall kunna finnas hos
statliga verk och myndigheter; kommuner, landstingskommuner, kommunalförbund
samt församlingar och kyrkliga samfälligheter. Ytterst får kommunerna en
skyldighet att tillhandahälla arbete i ungdomslag. Till verksamheten lämnas
statsbidrag.

De
ungdomar som av arbetsförmedlingen blir anvisade arbete i ungdomslag blir
anställda hos arbetsgivaren. Lön och övriga anställningsförmåner utgår enligt
kollektivavtal. Anvisning till arbete i ungdomslag skall normalt ske senast tre
veckor från det alt den unge har anmält sig som arbetssökande hos förmedlingen.

Ordningen
med ungdomslag medför att rätt till ersättning från arbetslöshetskassorna och
kontant arbetsmarknadsstöd i fortsättningen bara i undantagsfall kommer att
finnas för 18- och 19-åringar.

Den
lön som betalas ut till dem som arbetar i ungdomslag blir skattepliktig inkomst
och kommer att ge rätt till sociala förmåner som grundar sig på anställningsinkomst.

Den
nya ordningen träder i kraft den I januari 1984.

1 Riksdagen 1983/84. I .saml. Nr 46

Prop.
1983/84:46

Prop. 1983/84:46 2

1
Förslag till

Lag
om arbete i ungdomslag hos ofTentliga arbetsgivare

Härigenom
föreskrivs följande.

Arbete
i ungdomslag

1 §
Denna lag innehåller regler om arbele i ungdomslag hos staten,

kommuner, landstingskommuner, kommunalförbund, församlingar och

kyrkliga samfälligheter för arbetslösa ungdomar som har fyllt arton men

inte tjugo är.

Etl
ungdomslag är en grupp av ungdomar som deltar som biträden i arbele som utförs
åt arbetsgivaren och uträttar andra nyttiga sysslor som annars inte skulle ha
blivit uträttade. Syftet är alt ungdomarna skall få en meningsfull
sysselsättning och praktisk erfarenhet av arbetslivet.

2
8 Länsarbetsnämnden bedömer hur
många platser i ungdomslag som behövs och träffar överenskommelser med
landstingskommunen och med statliga myndigheter, kommunalförbund, församlingar
och kyrkliga samfälligheter inom nämndens verksamhetsområde om inrättande av
sädana platser hos dem. De ungdomar som inte placeras hos en sådan offentlig arbetsgivare
skall beredas plats i ungdomslag hos den kommun där de är kyrkobokförda.

3
§ Den offentliga
arbetsförmedlingen anvisar ungdomarna arbete i ungdomslag hos den arbetsgivare
som förmedlingen finner lämpligast.

Ungdomar
som anvisas arbete i ungdomslag skall vara anmälda som arbetssökande hos
arbetsförmedlingen, oförhindrade att arbeta på heltid och beredda atl anla
erbjudet lämpligt arbete under tid för vilken de inte har anmält hinder som kan
godtas.

Anvisning
skall ske om arbetsförmedlingen inte kan finna annan lämplig anställning ät den
unge och om inte heller lämplig utbildning kan anordnas eller annan åtgärd
vidtas inom ramen för ett arbelsmarknadspoliiiskt program. Ansträngningarna
att finna annan anställning eller utbildning skall fortsätta under hela den tid
då den unge har plats i ett ungdomslag.

4 8
Arbetsgivaren planlägger och leder ungdomslagens verksamhet.

Ungdomarna deltar själva i planläggningen och i valet av uppgifter. De kan

ulföra uppgifter i samarbete eller enskilt. Arbetsgivaren skall se till att

varje medlem i ett ungdomslag får sådan sysselsättning som är lämplig med

hänsyn till hans eller hennes förutsättningar för uppgifterna och personliga

förhållanden i övrigt.

I
fråga om arbetsgivarens skyldighet att förhandla före beslut om hur ungdomslagens
verksamhet skall läggas upp och bedrivas gäller 11-14 88 lagen (1976:580) om
medbestämmande i arbetslivet. Arbetsgivaren bör träffa kollektivavtal i dessa
frågor.

5 8
Till verksamheten i ungdomslag lämnas statsbidrag.

Prop.
1983/84:46 3

Anställningen

6
8 Arbetsgivaren
anställer den som anvisas arbete i ungdomslag. Anställningsavtal träffas sedan
arbetsgivaren har fått meddelande om anvisningen och gäller frän det att
anvisningsbeslutet fattades. Uppkommer dröjsmål som beror på den unge, gäller
dock avtalet från det att det träffades.

7
8 En medlem i
ett ungdomslag arbetar under ordinarie eller schema-lagd arbetstid sådana dagar
som är arbetsdagar hos arbetsgivaren, dock i genomsnitt högst fem dagar per
kalendervecka. De som på annat sätt än genom arbete i ungdomslag har förvärvat
rätt all vid arbetslöshet fä ersättning från en erkänd arbetslöshetskassa kan
välja att arbeta i ungdomslaget på heltid. De som inte väljer detta och andra
ungdomar arbetar i genomsnitt fyra timmar per dag. Arbetsgivaren kan med stöd
av kollektivavtal på egen bekostnad utsträcka den nu angivna arbetstiden, när
det finns praktiska hinder mot avbrott i arbetet eller andra liknande skäl.

8
8 Lönen och
anställningsvillkoren i övrigt för ungdomar som arbetar i ungdomslag bestäms i
kollektivavtal.

Träffas inte särskilda kollektivavtal om villkoren
tillämpas, i den mån del är möjligt, kollektivavtalen om beredskapsarbete och
annars de kollektivavtal som gäller för närmast jämförbara arbetstagare i
samma ålder. Lönen till ungdomarna i ett ungdomslag får inte överstiga den
lönenivå som har fastställts i sådana kollekfivavlal.

9 § En medlem i ett ungdomslag har, om det inte utan
svårigheter kan

ordnas på annan tid, rätt till ledighet med bibehållna anställningsförmåner

för att besöka arbetsförmedlingen eller pä annat sätt söka arbete.

10 8 En medlem i etl ungdomslag som har fått annat arbete
eller antagit

ett erbjudande om utbildning som han eller hon inte kan delta i vid sidan av

verksamheten i ungdomslaget eller som av något annat skäl vill lämna

anställningen i ungdomslaget, skall anmäla detta till arbetsgivaren. Genom

denna anmälan upphör anställningen. Någon uppsägningstid behöver inte

iakttas.

När en medlem i ett ungdomslag fyller tjugo år upphör
anställningen i laget.

11
8 En medlem i
ett ungdomslag som gör sig skyldig lill misskötsamhet kan av arbetsgivaren
tilldelas varning eller, i särskilt allvarliga fall, avstängas frän arbetet
utan lön för en tid av högst fyra veckor eller skiljas från anställningen. I
fråga om arbetsgivarens skyldighet all förhandla före beslutet gäller 11-14 88
lagen (1976:580) om medbestämmande i arbetslivet. Om den unge inom en vecka
begär det, skall arbetsgivaren överlämna beslutet till länsarbetsnämnden för
prövning. Arbetsgivaren skall upplysa den unge om denna möjlighet.
Länsarbetsnämnden kan besluta alt den unge skall anvisas arbete i ungdomslag
hos en annan arbetsgivare, även om nämnden finner att den unge inte borde ha
skilts från sin anställning.

12
§
Arbetsförmedlingen skall återkalla anvisningen till arbele i ungdomslag för
den som

1. utför annat förvärvsarbete som inle är enbart
tillfälligt eller av obetydlig omfattning.

Prop. 1983/84:46 4

2.
avvisar annat erbjudet lämpligt
arbete, eller

3.
utan alt uttryckligen avvisa
sådant arbete ändå genom sitt uppträdande uppenbariigen vållar all anställning
inte kommer lill stånd.

En
anvisning får, om del är skäligt, också återkallas för en medlem i ett ungdomslag
som avvisar ett erbjudande om arbetsmarknadsutbildning eller om plats i
yrkesinriktad rehabilitering.

Genom
äierkallelse av en anvisning skiljs den unge från anställningen.

13
8 Avtal är ogiltiga i den mån de avviker från vad som föreskrivs i denna lag
om anställningen i ungdomslag.

Övriga
bestämmelser

14 8
Arbetsförmedlingen skall anvisa arbete i ungdomslag senast tre

veckor från del alt den unge har anmält sig som arbetssökande hos förmed

lingen och uppfyllt villkoren i övrigt för anvisning. Har den unge anmält sig

efter all ha slutat skolan eller annan utbildning som inte har varit helt

kortvarig, skall anvisningen i stället ske senast efter tre månader.

Har
någon skilts frän sin anställning enligt 11 eller 12 8 får en ny anvisning inte
ske förrän efter fyra veckor. Arbetsförmedlingen skall pä nytt anvisa arbete i
ungdomslag senast tre månader från det alt anställningen upphörde. Detta
gäller även när den unge har begärt prövning av beslutet och saken inte har
slutligt avgjorts. Har den unge uppfyllt villkoren för anvisning först efter
det att anställningen upphörde, räknas tremånaderstiden från denna senare
tidpunkt.

Om
anvisning inte sker inom föreskriven tid eller om den unge tilldelas uppgifter
som inte är lämpliga på det sätt som anges 14 8. har den unge rätt lill lön
från arbetsgivaren eller, om den unge inle är anställd, ersättning frän
kommunen motsvarande den dagpenning från en erkänd arbetslös-helskassa som den
unge har förvärvat rätt till. Ersättningen är 100 kronor per dag om den unge
inte har rätt till dagpenning eller om dagpenningen är lägre än det beloppet.
Beslut om sådan lön eller ersättning fattas på den unges begäran av
arbetsförmedlingen.

15 8
Beslut som arbetsförmedlingen eller en länsarbetsnämnd fattar en

ligt 11 eller 12 8 eller 14 8 tredje stycket får överklagas genom besvär hos

arbetsmarknadsstyrelsen. Arbetsmarknadsstyrelsens beslut får överklagas

genom besvär hos försäkringsöverdomstolen, om inle annat följer av lagen

(1969:93) om begränsning av samhällsstöd vid arbetskonflikt. I övrigt får

beslut som fattas av arbetsförmedlingen eller en länsarbetsnämnd inte

överklagas.

Beslut
om alt vidta en åtgärd som avses i 11 8 och återkallelsebeslul enligl 12 8 gäller
omedelbart. Upphävs ett sådant beslut sedan det har överlämnats för prövning
eller efter besvär, har den unge rätt till ersättning frän arbetsgivaren
motsvarande förlorad lön enligt 8 8. Den som har anvisats annat arbete i
ungdomslag eller fått annan anställning eller utbildningsbidrag har dock för
tiden därefter inle sådan rätt lill ersättning.

Prop. 1983/84:46 5

Pä tvister mellan arbetsgivare och arbetstagare som inte
gäller beslut enligt 11 § tillämpas lagen (1974:371) om rättegängen i arbetslvister.

16
§ Lagen
(1969:93) om begränsning av samhällsstöd vid arbetskonflikt skall tillämpas på
arbete i ungdomslag.

17
§ Ersättning
enligt 14 och 15 88 skall vid tillämpning av bestämmelserna om
sjukpenninggrundande inkomst och pensionsgrundande inkomst i lagen (1962; 381)
om allmän försäkring anses som inkomst av anställning.

18
§
Arbetsgivaravgifter och allmän löneavgift på lön enligt denna lag eller
ersättning enligt 14 och 15 88 skall påföras staten och uppbäras i den ordning
som gäller för arbetsgivaravgifter som erläggs av slalen.

Denna lag träder i kraft den I januari 1984. Tiderna i 14
8 första stycket räknas från lagens ikraftträdande, om den unge har anmält sig
som arbetssökande hos arbetsförmedlingen dessförinnan.

2 Förslag till

Lag om ändring i lagen (1973:370) om
arbetslöshetsförsäkring

Härigenom föreskrivs att 4, 39 och 51 88 lagen (1973:370)
om arbetslöshetsförsäkring' skall ha nedan angivna lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

48 Ersättning vid arbetslöshet tillkommer försäkrad som

1.
är arbetsför
och i övrigt oförhindrad att åtaga sig arbete,

2.
är beredd att
antaga erbjudet lämpligt arbete under tid för vilken han icke anmält hinder som
kan godtagas av arbetslöshetskassan,

3.
är anmäld som
arbetssökande hos den offentliga arbetsförmedlingen i den ordning som
arbetsmarknadsstyrelsen föreskriver,

4.
icke kan
erhålla lämpligt arbete.

Företagare anses arbetslös, när hans personliga verksamhet
i rörelsen har upphört annat än tillfälligt, om icke arbetsmarknadsstyrelsen av
särskilda skäl föreskriver annat.

/ stället för denna lag tillämpas lagen (1983:000) om
arbete i ungdomslag hos offentliga arbetsgivare för den som har fyllt arton
men inte tjugo år och som har

I. anvisats arbete i ungdomslag eller
fått rätt till sådan anvisning.

Lagen omtryckt 1982:432.

Prop.
1983/84:46 6

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

2.
avstängts
eller skilts från en anställning i ungdomslag, eller

3.
frivilligt
lämnat en sådan anställning och därefter inte utfört förvär\'sarbete under
minst tjugo dagar eller i stället för förvärvsarbete deltagit i utbildning.

39 8

Erkänd arbetslöshetskassa skall lill medlemmarna utgiva
ersättning vid arbetslöshet enligt denna lag.

Kassan får ej utöva annan verksamhet än sådan som avses i
första stycket eller använda medel för ändamål som är främmande för sådan
verksamhet. Arbetsmarknadsstyrelsen får dock, om särskilda skäl föreligger,
medge undanlag från denna regel.

En erkänd arbetslöshetskassa skall lämna de upplysningar
som behövs för tillämpningen av 7 och 14 §§ lagen (1983:000) om arbete i
ungdomslag hos offentliga arbetsgivare.

51 8 Från rätt all kvarstå som medlem i kassa får undantagas

1.
den som ej
uppfyller och ej heller under minst sex av de senaste lolv månaderna uppfyllt
föreskrift i kassans stadgar om arbele inom visst verksamhetsområde,

2.
den som
medvetet eller av grov vårdslöshet lämnar oriklig eller vilseledande uppgift
angående förhällande av betydelse för hans rätt lill medlemskap eller
ersättning,

3.
den som
underlåter atl ställa sig till efterrättelse kassans stadgar eller styrelsens behörigen
utfärdade föreskrifter.

Från rätt att kvarstå som medlem i erkänd
arbetslöshetskassa skall undantagas den som fyllt 65 år.

Vad som sägs i första stycket I får inte tillämpas ifråga
om försäkrad som innehar anställning enligt lagen (1983:000) om arbete i ungdomslag
hos offentliga arbetsgivare.

Denna lag träder i kraft den I januari 1984.

Prop. 1983/84:46 7

3 Förslag till

Lag om ändring i lagen (1973:371) om kontant
arbetsmarknadsstöd

Härigenom föreskrivs atl 4 och 18 88 lagen (1973:371) om
kontant arbetsmarknadsstöd' skall ha nedan angivna lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

Kontant arbetsmarknadsstöd vid arbetslöshet tillkommer den
som

1.
har fyllt 18
år,

2.
är arbetsför
och i övrigt oförhindrad atl åtaga sig arbele för arbetsgivares räkning minst
tre timmar varje arbetsdag och i genomsnitt minst 17 timmar i veckan,

3.
är beredd att
antaga erbjudet lämpligt arbete under tid för vilken han icke anmält hinder som
kan godtagas,

4.
är anmäld som
arbetssökande hos den offentliga arbetsförmedlingen i den ordning som
arbetsmarknadsstyrelsen föreskriver,

5.
icke kan
erhålla lämpligt arbete.

Företagare anses arbetslös, när hans personliga verksamhet
i rörelsen har upphört annat än tillfälligt, om icke arbetsmarknadsstyrelsen av
särskilda skäl föreskriver annat.

/ stället för denna lag tillämpas lagen (1983:000) om
arbete i ungdomslag hos offentliga arbetsgivare för den som har fyllt arton
men inte tjugo år och som har

1.
anvisats
arbele i ungdomslag eller fått rätt till sådan anvisning,

2.
avstängts
eller skilts från en anställning i ungdomslag, eller

3.
frivilligt
lämnat en sådan anställning och därefter inte ulfört förvärvsarbete under
minst tjugo dagar eller i stället för förvärvsarbete deltagit i utbildning.

18 8'

Kontant arbetsmarknadsstöd utges med 100 kronor per dag.

Till den som söker deltidsarbete eller i annat fall är
arbetslös under del av vecka utgår arbetsmarknadsstöd med det antal ersättningsdagar
per vecka som följer av en av regeringen fastställd omräkningstabell.

Arbete som har utförts enligt lagen (1983:000) om arbete
i ungdomslag hos offentliga arbetsgivare skall Jämställas med arbete på
heltid.

Denna lag träder i kraft den I januari 1984.

' Lagen omtryckt 1982:433. Senaste lydelse 1982:1221. ' Senasle
lydelse 1982:1221.

Prop.
1983/84:46 8

4 Förslag till

Lag om ändring i lagen (1982:80) om anställningsskydd

Härigenom föreskrivs alt I 8 lagen (1982:80) om anslällningskydd
skall ha nedan angivna lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

1 8 Denna lag gäller arbetstagare i allmän eller enskild
tjänst. Från lagens tillämpning undantas dock

1.
arbetstagare
som med hänsyn lill arbetsuppgifter och anställningsvillkor får anses ha
förelagsledande eller därmed jämförlig ställning,

2.
arbetstagare
som tillhör arbetsgivarens familj,

3.
arbetstagare
som är anställda för arbele i arbetsgivarens hushåll,

4.
arbetstagare
som har anvisats arbetstagare som har anvisats be-bcrcdskapsarbele
eller skyddat ar- redskapsarbete, skyddat arbele el-bete.
ler arbete i ungdomslag.

Denna lag träder i kraft den I januari 1984.

5 Förslag till

Lag om ändring i lagen (1976:600) om offentlig anställning

Härigenom föreskrivs att I kap. 6 8 lagen (1976:600) om
offentlig anställning' skall ha nedan angivna lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

I kap.

6 8-

Lagen gäller inle arbetstagare Lagen
gäller inte arbetstagare

som har anvisats beredskapsarbete. som har anvisats
beredskapsarbete

eller arbete i ungdomslag.

Denna lag träder i kraft den I januari 1984.

Umcn omli-vckl 1982: !(«). .Scn;islc IvdcKo I9X.V.14().

Prop.
1983/84:46 9

6 Förslag till

Lag om ändring i kommunalskattelagen (1928:370)

Härigenom föreskrivs att punkt 12 av anvisningarna till 32
8 kommunalskattelagen (1928:370) skall ha nedan angivna lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

Anvisningar till 32 8

12.' Sjukpenning enligt lagen (1962:381) om allmän
försäkring, lagen (1954:243) om yrkesskadeförsäkring, lagen (1976:380) om
arbetsskadeförsäkring, lagen (1977:265) om stafiigt personskadeskydd och lagen
(1977:267) om krigsskadeersättning till sjömän utgör skattepliktig intäkt av
tjänst om sjukpenningen grundas på inkomst, som hänför sig till tjänst och för
sig eller tillsammans med annan sjukpenninggrundande inkomst uppgår till 6 000
kronor eller högre belopp för år. Till intäkt av tjänst hänföres under nämnda
förutsättningar också ersättning enligl lagen (1956:293) om ersättning åt
smittbärare samt annan lag eller författning, som utgått annor-ledes än på
grund av försäkring, som nyss sagts, till någon vid sjukdom eller olycksfall i
arbete eller på grund av militärtjänstgöring.

Föräldrapenning och vårdbidrag enligt lagen om allmän
försäkring utgör skattepliktig intäkt av tjänst, dock ej sådan del av
vårdbidrag som utgör ersättning för merkostnader.

Timstudiestöd, inkomstbidrag och vuxenstudiebidrag enligt
studiestödslagen (1973:349), utbildningsbidrag för doktorander och
timersättning vid grundläggande utbildning för vuxna räknas som skattepliktig
intäkt av tjänst.

Dagpenning från erkänd arbets- Dagpenning från erkänd arbets-

löshetskassa och kontant arbets- löshetskassa, kontant arbelsmark-

marknadsstöd räknas som skatte- nadsstöd samt ersättning enligt 14

pliktig intäkt av tjänst. och 15 §§ lagen (1983:000) om ar-

bete i ungdomslag hos offentliga arbetsgivare räknas som
skattepliktig intäkt av tjänst.

Dagpenning vid utbildning och tjänstgöring inom
totalförsvaret räknas som skatteplikfig intäkt av tjänst.

Detsamma gäller dagpenning och stimulansbidrag, vilka
enligt av regeringen eller av statlig myndighet meddelade bestämmelser utgå
till deltagare i arbetsmarknadsutbildning samt med dem i fråga om sådana
bidrag likställda.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1984 och tillämpas
första gängen vid 1985 års taxering.

' Senaste lydelse 1982:779.

ti Riksdagen 1983/84. I saml. Nr46

Prop. 1983/84:46 10

7 Förslag till

Lag om ändring i taxeringslagen (1956:623)

Härigenom föreskrivs att 37 8 1 mom. taxeringslagen
(1956:623)' skall ha nedan angivna lydelse.

37 8

Nuvarande lydelse

I mom.- Till ledning vid inkomsttaxering och registrering
av preliminär A-skatt, som har innehållits genom skatteavdrag, skall varje år
utan anmaning avlämnas uppgifter (kontrolluppgifter) för det föregående kalenderåret
enligt följande uppställning.

Uppgiftsskyldig Vem uppgiften skall avse Vad uppgiften skall avse

Föreslagen lydelse I mom. Till ledning vid inkomsttaxering
och registrering av preliminär A-skall, som har innehållits genom skatteavdrag,
skall varje år utan anmaning avlämnas uppgifter (kontrolluppgifter) för det
föregående kalenderåret enligt följande uppställning.

Uppgiftsskyldig Vem uppgiften skall avse Vad uppgiften skall avse

3 g. Den som ulgelt ersätt- Den som uppburit ersätt- Utgivet belopp som upp-

ning
enligt 14 eller 15 § lagen ningen. går till sammanlagt minst

(1983:000)
om arbete i ung- 100 kr. för hela året.

domslag hos offentliga arbetsgivare.

Denna lag träder i kraft den 1 februari 1984 och tillämpas
första gången i fråga om kontrolluppgift till ledning vid 1985 års taxering.

' Lagen omtryckt 1971:399.

Senaste lydelse av lagens rubrik 1974:773. " Lydelse enligl
prop. 1982/83:177.

Prop.
1983/84:46 11

8 Förslag till

Lag om ändring i lagen (1983:000) om ändring i lagen
(1962:381) om allmän försäkring

Härigenom föreskrivs att 20 kap. 2 8 lagen (1983:000) om
ändring i lagen (1962:381) om allmän försäkring' skall ha nedan angivna
lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

20 Kap. 2 8 Vid tillämpningen av bestämmelse i 3 kap. I 8
och 4 kap. 8-10 88, 11 kap. 6 a 8 samt 21 kap, 1 8 om försäkrad, som sammanbor
med barn, skall med barn som där sägs likställas fosterbarn.

Med förälder skall vid tillämpning av bestämmelserna i 4
kap., 9 kap. 4 8 och 11 kap. 6 a 8 likställas den, med vilken förälder är eller
varit gift eller har eller har haft barn, om de stadigvarande sammanbor. Med
förälder skall vid tillämpningen av bestämmelserna i 4 kap. 11 § och

9 kap. 4 8
likställas den som med socialnämndens tillstånd har tagit emot

ett utländskt barn för värd och fostran i syfte att adoptera det.

Enligt 2 8 andra stycket lagen (1983:000) om undantag från
vissa bestämmelser i uppbördslagen (1953:272) m. m: skall ersättning som avses
i nämnda lag i vissa fall anses som inkomst av annat förvärvsarbete vid fillämpning
av denna lags bestämmelser om sjukpenninggrundande inkomst och
pensionsgrundande inkomst.

Att ersättning enligt 14 och 15 §§ lagen (1983:000) om
arbete i ungdomslag hos offentliga arbetsgivare är att betrakta som inkomst
av anställning vid tillämpning av bestämmelserna om sjukpenninggrundande
inkomst och pensionsgrundande inkomst framgår av 17 § nämnda lag.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1984.

' Lagen omtryckt 1982: 120.

Lydelse enligl
prop. 1982/83:177.

Prop. 1983/84:46 12

9
Förslag till

Lag
om ändring i lagen (1983:000) om ändring i lagen (1981:691) om

socialavgifter

Härigenom
föreskrivs att 1 kap. 2 8 lagen (1983:000) om ändring i lagen (1981:691) om
socialavgifter skall ha nedan angivna lydelse.

Nuvarande
lydelse Föreslagen lydelse

1
kap. 28'

Avgifterna
skall betalas av arbetsgivare samt av den som är försäkrad enligt lagen
(1962:381) om allmän försäkring och har inkomst av annat förvärvsarbete som
avses i 3 kap. 2 8 eller 11 kap. 3 8 nämnda lag.

Vid
tillämpning av denna lag skall den som har ulgelt sådant bidrag som avses i 11
kap. 2 § första stycket m) lagen om allmän försäkring anses som arbetsgivare.

Bestämmelser
om betalning av avgifter vid vissa uppdrag finns i lagen (1983:000) om undantag
från vissa bestämmelser i uppbördslagen (1953:272) m.m.

Bestämmelser
om betalning av arbetsgivaravgifter Jlnns också i 18 § lagen (1983:000) om
arbete i ungdomslag hos offentliga arbetsgivare.

Denna
lag träder i kraft den I januari 1984.

Lydelse
enligt prop. 1982/83:177.

Prop.
1983/84:46 13

Utdrag
ARBETSMARKNADSDEPARTEMENTET PROTOKOLL

vid
regeringssammanträde 1983-10-20

Närvarande:
statsministern Palme, ordförande, och statsråden 1. Carlsson, Lundkvist, Feldt,
Sigurdsen, Gustafsson, Leijon, Hjelm-Wallén, Peterson, Andersson, Rainer,
Boström, Bodström, Göransson, Gradin, Dahl, R. Carlsson, Holmberg, Hellström
och Thunborg.

Föredragande:
statsrådet Leijon

Proposition
om arbete i ungdomslag hos offentliga arbetsgivare

1
Inledning

I
den proposition om särskilda sysselsättningsåtgärder för budgetåret 1983/84 (prop.
1983/84; 26) som regeringen förelade riksdagen den 10 oktober i år redogjorde
jag för huvudlinjerna i ett förslag om inrättande av s.k. ungdomslag för
sysselsättning av 18- och 19-åringar hos bl.a. kommunerna. Samtidigt
förutskickade jag att förslag måste utarbetas till en lag med vissa regler om
ungdomslagen och till ändringar i viss annan redan gällande lagstiftning. Jag
vill nu anmäla de lagförslag som den av mig förordade ordningen med ungdomslag
föranleder.

2
Arbete i ungdomslag

Syftet
med förslaget om arbete i ungdomslag för arbetslösa 18- och 19-åringar har jag
utvecklat i prop. 1983/84; 26. Det är nödvändigt att förhindra alt en stor
grupp ungdomar i denna ålder tvingas börja vuxenlivet utan något meningsfullt
att göra och med rätt enbart till ett passivt ekonomiskt stöd från samhällets
sida. Ansträngningarna att skaffa dem ett arbete på den reguljära arbetsmarknaden
måste komma i främsta rummet och bör kunna underiättas bl.a. genom det nya
rekryteringsstöd som regeringen har föreslagit i den nyss nämnda propositionen.
För många arbetslösa 18-och 19-äringar kan utbildning i syfte att förbättra
möjligheterna att senare få arbete vara det riktiga alternativet. Våra
erfarenheter visar emellertid att det trots de ansträngningar som görs finns
ett stort antal ungdomar som anfingen sysselsätts i tidsbegränsat
beredskapsarbete eller far gå helt utan sysselsättning. Det är för den gruppen
ungdomar som ett nytt initiativ bör

Prop.
1983/84:46 14

tas i den formen att ungdomarna får rätt fill en plats i
ett ungdomslag, med sysselsättning för de flesla ungdomarna under fyra timmar
per dag och med lön för den tiden i stället för enbart ett konlanlbidrag.

Samtidigt är det viktigt atl hålla fast vid att arbete i
ungdomslag skall vara en möjlighet bara för dem som inte kan beredas annat
arbete eller utbildning och bara under den fid som det tar att ordna något
annat. Ungdomslagen skall vara ett skyddsnät och är ett uttryck för det ansvar
som samhället måste la för att ungdomarna skall få en godtagbar start i
arbetslivet. Ett sådant ansvar tar samhället redan i andra former för 16-och 17-åringarna.
I utgångspunkten att det rör sig om samhällets ansvar för ungdomarna ligger att
i princip alla offentliga arbetsgivare bör medverka till att bereda sysselsällning
ät ungdomslagen, medan kostnaderna bärs av staten. Vid sidan av kommunerna,
landstingskommunerna och statliga verk och myndigheter bör enligt min mening
även kommunalförbund och församlingar och kyrkliga samfälligheter delta.

I del lagförslag som har utarbetats inom
arbetsmarknadsdepartementet kommer dessa grundsatser lill uttryck i ett
inledande avsnitt om arbete i ungdomslag. Enligl de föreslagna reglerna blir
det en uppgift för länsarbetsnämnderna atl, med sin överblick och sin kännedom
om förhållandena på arbetsmarknaden i stort inom nämndens verksamhetsområde,
bedöma behovet av platser i ungdomslag. Andra offentliga arbetsgivare än kommunerna
bör av eget initiativ och i samråd med länsarbetsnämnden undersöka sina
möjligheter all inrätta sådana platser och bör sedan träffa en överenskommelse
med länsarbetsnämnden varigenom ett skäligt antal platser ställs till
förfogande. För kommunerna införs genom lagen en skyldighet att bereda plats i
ungdomslag ät de ungdomar som är kyrkobokförda i kommunen. Det är naturiigt att
även kommunerna samråder med länsarbetsnämnderna i frågor som har betydelse
för genomförandet.

För alla ungdomarna bör gälla att det ankommer pä
arbetsförmedlingen alt bedöma när med tanke pä möjligheterna att finna andra
alternativ en anvisning till arbete i ungdomslag bör ske. Del bör också vara
arbetsförmedlingens sak all med ledning av länsarbelsnämndens anvisningar om
platser hos andra offentliga arbetsgivare än kommunen, och ytterst med
utgångspunkt i kommunens skyldighet enligt lagen, fördela ungdomarna mellan de
olika arbetsgivarna. Förmedlingen har då också atl anvisa plats ål de enskilda
ungdomarna efler vad förmedlingen bedömer lämpligt med tanke pä de slag av
arbete som kommer i fråga hos arbetsgivarna och ungdomarnas förutsättningar för
uppgifterna och personliga förhållanden i övrigt.

Valet av ungdomslag som form för verksamheten bygger somjag
nämnde i prop. 1983/84:26 också på tanken atl medlemmarna i laget skall kunna
känna samhörighet med varandra och tillsammans verka för att lagels arbete
läggs upp och utvecklas pä det sätt som har varit avsett. Ungdomslaget bör ses
som en form för samarbete mellan ungdomarna själva och

Prop. 1983/84:46 15

mellan
dem och arbetsgivaren. Detta hindrar inte alt enskilda medlemmar utför
arbetsuppgifter på egen hand eller som biträde ät ordinarie arbetstagare hos
arbetsgivaren. Det hindrar inte heller att det ytterst är arbetsgivaren som
beslutar i arbetsledningsfrågor enligt vanliga arbetsrättsliga regler.

Att
de fackliga organisationerna har en viktig uppgift att fylla vid uppläggningen
av verksamheten, bl.a. vid valet av uppgifter för ungdomslagen, har markerats
i lagförslagels text. Vad som där sägs skall uppfattas som en erinran om vad
som följer av redan gällande arbetsrättsliga regler på en punkt som är av
särskild betydelse för förslaget om ungdomslag. Det utesluter inte att vanliga
arbetsrättsliga regler gäller även i övrigt, där det inte har gjorts särskilda
undantag eller skrivits in speciella regler i lagförslaget.

I
den föreslagna lagtexten återfinns också en beskrivning av de uppgifter som
skall kunna ges åt ungdomarna i ungdomslagen. Som jag nämnde i prop. 1983/84:26
skall ungdomarna kunna hjälpa till såsom assistenter eller biträden i skilda
slag av verksamheter och därmed vara en extraresurs vid sidan av den ordinarie
arbetsstyrkan. Ungdomarna skall också kunna ges tillfälle att fillsammans eller
enskilt utföra nyttiga sysslor som annars inte skulle ha kommit till utförande.
Verksamheter som skall kunna beröras är värd och barnomsorg, olika slag av
miljövård, teknisk verksamhet, undervisningsverksamhet, fritids- och
kulturverksamhet m.m. Till utgångspunkterna vid planeringen och valet av uppgifter
hör att det bör vara fråga om verksamhet som ligger utom ramen för den
ordinarie verksamheten enligt budget och fastställda bemanningsplaner. Jag
räknar med alt enighet skall kunna uppnäs om riktlinjerna för verksamheten hos
varje berörd arbetsgivare i förhandlingar med de lokala fackliga
organisationerna. I den mån det bedöms lämpligt bör det träffas kollektivavtal
om riktlinjerna med utgångspunkt i vad den föreslagna lagen föreskriver om
verksamheten.

Ungdomarna
skall vara anmälda som arbetssökande hos arbetsförmedlingen och stå fill
arbetsmarknadens förfogande liksom enligt nu gällande regler om
arbetslöshetsförsäkring och rätt till kontant arbetsmarknadsstöd. De skall som
huvudregel kunna ta heltidsarbete. Här bör dock kunna göras undantag när det
finns särskilda personliga skäl för det, t.ex..på grund av handikapp. Det
följer av grundsatsen att en plats i ungdomslag skall komma i fråga endast i
sista hand att den enskilde inte skall ha rätt att stanna i ungdomslaget om det
under fiden där skulle yppa sig möjlighet till anställning pä den reguljära
arbetsmarknaden eller lämplig utbildning. I lagtexten markeras också att
ansträngningarna att finna annat arbete eller lämplig utbildning skall
fortsättas under hela tiden i ungdomslaget.

Av
den särskilda karaktär av en ny arbetsmarknadspolitisk stödform som arbetet i
ungdomslag får följer också ett behov av vissa särskilda regler i lagen om
anställningen i ungdomslag. Dessa regler gäller till en början ungdomarnas
arbetstid. Enligt förslaget är huvudregeln att de ungdomar som har rätt till
dagpenning från en erkänd arbetslöshetskassa skall

Prop.
1983/84:46 16

kunna få sysselsättning pä heltid i ett ungdomslag, medan
de som har rätt till kontant arbetsmarknadsstöd eller som överhuvud inte har
någon rätt till arbetslöshetsersättning skall beredas sysselsättning fyra
timmar per dag.

Vidare föreskrivs i lagförslaget i fråga om
anställningsvillkoren att dessa skall bestämmas i kollektivavtal. I den mån det
inte kommer till stånd särskilda kollektivavtal för just denna grupp av
arbetstagare får de offentliga arbetsgivarna tillämpa de avtal som redan finns
och som gäller för beredskapsarbete eller, i den mån det där inte finns tillämpbara
avtalsbestämmelser, för närmast jämförbara arbetstagare i samma ålder. Lönen
till ungdomar i ungdomslag får inte översfiga den lönenivå som har fastställts
för arbetstagare i samma ålder i avtalen om beredskapsarbete eller i andra
kollektivavtal för närmast jämförbara arbetstagare.

När del gäller lidpunkten för arbetsförmedlingens beslut aU
anvisa en 18- eller 19-åring arbele i ungdomslag måste en avvägning göras
mellan grundsatsen att en anvisning skall komma i fråga bara om annat arbete
eller lämplig utbildning inte kan ordnas och det intresse som både ungdomarna
själva och samhället har av att ungdomarna inte skall tvingas att längre än
nödvändigt gå sysslolösa med eller utan ersättning från en arbetslöshetskassa
eller kontant arbetsmarknadsstöd. Särskilt för dem som enligt nu gällande
regler över huvud inte har någon rätt till ersättning vid arbetslöshet kommer
systemet med ungdomslag alt fä en viktig ekonomisk innebörd. Ungdomarna får en
rätt till ett arbele med lön. Från denna sistnämnda synpunkt är det mofiverat
med en regel som fastställer när denna rätt senast inträder.

Avvägningen bör enligt min mening göras så att de ungdomar
som anmäler sig som arbetssökande hos arbetsförmedlingen skall anvisas arbete
i ungdomslag senast tre veckor därefter, om det inte under treveckorsti-den har
gått atl skaffa annat arbete eller lämplig utbildning och om inte heller någon
annan åtgärd inom arbetsmarknadspolitikens ram bör komma i fråga i stället. Jag
är medveten om att det i många fall, och kanske särskilt i ett första skede
efter införandet av etl nytt system med ungdomslag, blir svårt att under en sä
jämförelsevis kort tid som tre veckor reellt pröva möjlighelerna att skaffa den
unge annat arbete eller utbildning. Men det är då bättre all den unge får
sysselsättning i etl ungdomslag under den tid som det ytteriigare tar atl söka
skaffa fram etl alternativ.

För dem som blir arbetslösa när de lämnar skolan eller
slutar annan utbildning bör den senaste fidpunkten för anvisning till
ungdomslag föriäggas senare. Kvalifikationstiden för kontant
arbetsmarknadsstöd efter utbildning är tre månader och tiden bör enligl min
mening vara densamma här.

Tanken att arbete i ungdomslag skall vara ett alternativ i
sista hand kräver också att den som arbetar i ett sådant lag genast skall kunna
gå över till en anställning på den öppna arbetsmarknaden eller till utbildning,
när en sådan möjlighet yppar sig. Den unge bör i en sådan situation inle anses

Prop. 1983/84:46 17

ha
någon rätt att stanna kvar för kortare eller längre tid i ungdomslaget, lika
lite som någon har rätt till beredskapsarbete eller till ersättning från arbetslöshetskassan
eller kontant arbetsmarknadsstöd när ett arbete på den reguljära arbetsmarknaden
erbjuds.

Självfallet räknar jag med
att det liksom i andra sammanhang praktiskt taget alltid sker en övergång från
ungdomslaget i samförstånd mellan alla berörda parter. Den rent rättsliga sidan
av saken får därmed ringa praktisk betydelse. Likväl måste lagreglerna om
arbete i ungdomslag byggas upp så att den grundsats somjag nu har angelt
återspeglas där. Det betyder fill en början att lagen (1982:80) om
anställningsskydd inte bör gälla för dem som arbetar i ungdomslag. Den som vill
lämna ett ungdomslag bör vidare inte vara bunden av någon uppsägningstid.
Slutligen behövs för de undantagsfall där det inte råder samförstånd om att
den unge .skall lämna ungdomslaget, t.ex. därför att annat lämpligt arbete
erbjuds, vissa regler om beslut i saken av arbetsförmedlingen. Mönstret finns i
de regler för motsvarande situafioner som återfinns i den nuvarande
lagstiftningen om arbetslöshets-försäknng och kontant arbetsmarknadsstöd och i
arbetsmarknadskungörelsen i fråga om beredskapsarbete. Man kan inte heller
undvara regler som ger möjlighet att ingripa mot den som missköter sig under
anställningen i ett ungdomslag. Jag vill dock betona att den möjligheten bör
komma till användning enbart i undantagsfall, när svårigheterna visar sig
särskilt stora. Ungdomslagen är avsedda att bli en form för att stödja
ungdomarna och ge dem en erfarenhet av arbetslivet som de flesta av dem inte
har. Däri ligger att man i det längsta bör utnyttja möjligheterna att inom
verksamhetens ram underiätta anpassningen även för dem som i det avseendet har
det svårare än andra.

De regler som jag nu
senast har behandlat innebär i korthet att frågor kring de ungas placering och
kvarblivande i ungdomslagen blir en sak för arbetsgivaren och för
arbetsmarknadsmyndigheterna. Att de fackliga organisationerna här skall ha en
roll atl spela för atl ta sina medlemmars intressen tillvara följer av allmänna
arbetsrättsliga regler men markeras också i den föreslagna lagtexten. Däremot
skall dessa frågor inte kunna föranleda lill tvister i arbetsrättslig mening
som kan ge upphov lill fackliga tvisteförhandlingar och ytterst dras inför
domstol enligt lagen (1974:371) om rättegången i arbetslvister.

Jag
finner inte skäl att i denna allmänna översikt över lagförslaget gä in på några
ytteriigare enskilda frågor kring förslaget.. Ett antal tillämpnings-och
tolkningsfrågor kommer att behandlas i specialmotiveringen. I vad gäller den
praktiska uppläggningen av verksamheten torde åtskilligt få överiämnas åt
arbetsmarknadsmyndigheterna, de offenfiiga arbetsgivarna och de fackliga
organisationerna. Jag räknar med att vissa frågor kring statsbidraget till
verksamheten kommer att få behandlas i den förordning om statsbidrag som
regeringen torde få utfärda. De huvudsakliga riktlinjerna har redovisats i prop.
1983/84; 26.

Prop. 1983/84:46 18

Avslutningsvis
vill jag dock erinra om atl jag i prop. 1983/84:26 även berörde möjligheterna
för de ungdomar som har sysselsättning fyra timmar per dag i ett ungdomslag att
utnyttja resten av sin tid till utbildning. Jag framhöll att kommunerna borde
ta initiativ till att erbjuda ungdomarna plats inom den kommunala
vuxenutbildningen (komvux). Jag vill här åter betona att jag finner del viktigt
att möjlighet skapas till s.k. värvning av arbete och utbildning för de
ungdomar som deltar i ungdomslagens arbete. Utbildningen ligger då rättsligt
sett utanför verksamheten i ungdomslagen och deltagandet är från den enskildes
synpunkt frivilligt. Arbetsgivaren bör emellertid i mån av möjlighet medverka lill
all skapa praktiska möjligheter till värvningen. I män av utbildningsresurser
bör arbetsmarknadsutbildningen kunna utnyttjas och kurskostnaderna kommer dä
att belasta anslaget för arbetsmarknadsutbildning. Något utbildningsbidrag kan
dock inte utgå. Även aktiviteter av liknande slag, som för övrigt redan förekommer
på vissa håll, bör ges utrymme vid sidan av arbetet i ungdomslagen.

Somjag i korthet nämnde i prop.
1983/84:26 förekommer det pä åtskilliga håll att ungdomar med eller utan stöd
i olika former från samhällets sida bedriver egna aktiviteter av typen Allfix
och Ring så kommer vi. Dessa aktiviteter kan ibland ha en sådan inriktning att
de inte kan inordnas i det system med ungdomslag som jag nu har behandlat.
Aktiviteterna bör emellerfid kunna stödjas genom ett statligt bidrag inom ramen
för det anslag som har begärts under rubriken Ungdomslag i prop. 1983/84:26. När
aktiviteterna påbörjas är det lämpligt att det statliga stödet får formen av
ett slarlbidrag för en begränsad tidsperiod. Det bör ankomma på regeringen atl
i förordningen om statsbidrag för ungdomslagsverksamheten närmare ange
förutsättningarna och reglerna för detta stöd.

3
Vissa frågor rörande arbetslöshetsförsäkringen och det kontanta arbetsmarknadsstödet

En
grundläggande tanke bakom förslaget om undomslag är att bl.a. de ungdomar i den
aktuella åldersgruppen som nu är berättigade till någon form av kontant stöd
vid arbetslöshet skall erbjudas en meningsfull sysselsättning i stället för
att enbart uppbära arbetslöshetsersättning. I detta ligger också att
arbetslöshetsersättning inte skall utbetalas lill den som arbetar i ett
ungdomslag.

Något
behov av att kunna utge dagpenning eller kontant arbetsmarknadsstöd till dem som
är 18 eller 19 år kommer i stort sett inte att finnas med den nya ordning som
nu föreslås. Det är framför allt under den tid, som det ofrånkomligen tar alt
utreda de alternafiva möjligheterna fill sysselsättning för den 18- eller 19-åring
som anmäler sig som arbetssökande hos arbetsförmedlingen, som det finns
anledning atl behälla möjligheten att uppbära dagpenning eller kontant
arbetsmarknadsstöd. Möjligheten all

Prop. 1983/84:46 19

fä
arbetslöshetsersättning bör således finnas kvar under den tid som det längst
får ta innan anvisning till ett ungdomslag skall ske. Detta blir framför allt
aktuellt i samband med att anvisning skall ske första gången. Men även den som
har avbrutit arbetet i ett ungdomslag för att ta ett ordinarie arbete eller
delta i utbildning bör ha denna möjlighet, om en anvisning till ungdomslag
skulle komma atl göras pä nytt. Ytterligare ett fall då ersättning frän
arbetslöshetskassa eller kontant arbetsmarknadsstöd blir aktuellt även i
fortsättningen är då någon blir delvis arbetslös samtidigt som arbete på deltid
fortsätter. En sådan person kan inte komma i fråga för arbete i ungdomslag. I
övriga situationer dä det i och för sig skulle kunna vara mofiverat att utge
arbetslöshetsersättning kommer ersättning i stället alt utges inom systemet med
ungdomslag. Jag föreslår att lagarna om arbetslöshetsförsäkring och kontant
arbetsmarknadsstöd ändras i enlighet med vad jag nu har anfört.

Förslaget
berör endast ungdomarnas rätt alt uppbära förmåner enligt de aktuella lagarna.
Däremot påverkas inte möjligheten att vara medlem i en erkänd
arbetslöshetskassa. Många ungdomar blir f.n. medlemmar i arbetslöshetskassorna
redan innan de fyller 18 år och jag vill understryka vikten av att så kan ske
även i fortsättningen. Även under den tid dä ersättning enligt vad jag nu har
förordat inte kan utges finns det anledning alt bibehålla medlemskapet i
kassan. Enligt gällande regler får en arbetslöshetskassa under vissa
förutsättningar undanta den som inte arbetar inom kassans verksamhetsområde
från rätten att kvarstå som medlem i kassan. Denna bestämmelse bör inte kunna
tillämpas på försäkrade som sysselsätts i ungdomslag. Dessa ungdomar bör
således kunna bibehålla sitt medlemskap i kassan under liden i ungdomslaget,
även om det arbetet inte faller in under kassans verksamhetsområde:

Jag
vill också betona att det här förslaget inte innebär att det arbete som utförs
i ungdomslagen inte skall anses som tillgodoräkningsbart i arbetslöshetsförsäkringen
eller det kontanta arbetsmarknadsstödet. Sysselsättningen i ungdomslagen
kommer i en rad avseenden att jämställas med vanligt arbete. Detta bör gälla
även i fråga om arbetslöshetsförsäkringen och det kontanta
arbetsmarknadsstödet. Några ingrepp behöver inte göras i lagarna för att denna
ordning skall gälla.

För
vissa av de ungdomar som kommer att bli aktuella för en plats i ett ungdomslag
måste fastställas huruvida vederbörande har rätt till ersättning från en erkänd
arbetslöshetskassa. För att underlätta hanteringen av verksamheten med
ungdomslagen bör de erkända arbetslöshetskassorna vara skyldiga att bistå med
de uppgifter som behövs för att denna bedömning skall kunna göras.

Somjag
nyss framhöll bör arbetet i ungdomslagen i och för sig kvalificera för rätt till
dagpenning från erkänd arbetslöshetskassa och kontant arbetsmarknadsstöd. Den
ordning som enligt mitt förslag kommer alt gälla kan dock komma att medföra
vissa problem för dem som lämnar ungdoms-

Prop. 1983/84:46 20

laget
när de fyller 20 är och inte har rätt till kassaersättning. Flertalet av medlemmarna
i ett ungdomslag kommer att arbeta under fyra timmar per dag. Det skulle
innebära att de som efter tiden i ungdomslag inte kan få ett annat arbete skulle
bli hänvisade till att uppbära kontant arbetsmarknadsstöd med ett belopp som
motsvarar hälften av det som normalt utges. Detta är enligt min mening en
orimlig ordning. Det skulle medföra att en avsevärt lägre ersättning utges än
vad som har utgått under tiden i ungdomslaget. Jag föreslår därför alt arbetet
i ungdomslagen i det här avseendet skall jämställas med arbete pä heltid. Den
fråga somjag nu har berört är bara aktuell när det gäller det kontanta
arbetsmarknadsstödet.

4
Övriga frågor

Den
lön som utges till dem som deltar i ungdomslag kommer, utan att några särskilda
lagändringar behöver vidtas, att i olika avseenden betraktas på samma sätt som
inkomst av vilken annan anställning som helst. Det är således klart att lönen
blir skattepliktig inkomst och att den kommer att medföra rätt till olika
sociala förmåner som grundar sig på inkomst av anställning.

Annorlunda torde det
däremot förhålla sig med den ersättning som i vissa fall kommer att kunna utgå
enligt 14 och 15 88 lagen om arbete i ungdomslag hos offentliga arbetsgivare.
Denna ersättning kommer inle att härröra från en anställning. Enligt min mening
bör också denna ersättning utgöra skatteplikfig inkomst samt vara
sjukpenninggrundande och pensionsgrundande. Efter samråd med cheferna för
finans- och socialdepartementen föreslår jag att erforderiiga ändringar görs i
kommunalskattelagen (1928:370), taxeringslagen (1956:623) och lagen (1962:381)
om allmän försäkring.

Slutligen förordar jag att
arbetsgivaravgifter och allmän löneavgift skall tas ut på den lön som betalas
till ungdomar som arbetar i ungdomslag och på den särskilda ersättning som
kommer att kunna utges i vissa situationer. Detta förslag medför bl. a. en
komplettering av 1 kap. 2 8 lagen (1981:691) om socialavgifter. Även i denna
fråga har jag samrått med chefen för socialdepartementet. Dessutom medför
förslaget att anslaget Statsbidrag för ungdomslag måste filiföras 120 milj. kr.
utöver vad jag har förordat i prop. 1983/84:26.

Förslaget
om ungdomslag är ett viktigt led i den rad av åtgärder som regeringen har
föreslagit i prop. 1983/84:26 i syfte att förbättra det svåra läget på
arbetsmarknaden. Det är ytterst angeläget att förslagen kan omsättas i prakfisk
handling utan dröjsmål. Riksdagen måste fä tillfälle att behandla dem under
hösten. Mot denna bakgrund står del klart alt en remiss till lagrådet av del
inom arbetsmarknadsdepartementet utarbetade

Prop. 1983/84:46 21

förslaget
till lag om arbete i ungdomslag hos offentliga arbetsgivare och övriga
lagförslag skulle fördröja lagstiftningsfrågans behandling så att avsevärt men
skulle uppkomma. Sådan remiss bör därför inte ske innan regeringen fattar
beslut om proposition till riksdagen.

Ungdomsarbetslösheten
och förslaget om ungdomslag har behandlats i skrivelser till regeringen.
Skrivelserna bör anses behandlade genom de förslag somjag nu har lagt fram.

5
Upprättade lagförslag

I
enlighet med vad jag nu har anfört har inom arbetsmarknadsdepartementet
upprättats förslag till

1.
lag om arbete i ungdomslag hos
offentliga arbetsgivare,

2.
lag om ändring i lagen
(1973:370) om arbetslöshetsförsäkring,

3.
lag om ändring i lagen
(1973:371) om kontant arbetsmarknadsstöd,

4.
lag om ändring i lagen (1982:80)
om anställningsskydd,

5.
lag om ändring i lagen (1976;
600) om offentlig anställning,

6.
lag om ändring i kommunalskatlelagen
(1928:370),

7.
lag om ändring i taxeringslagen
(1956; 623),

8.
lag om ändring i lagen
(1983:000) om ändring i lagen (1962:381) om allmän försäkring,

9.
lag om ändring i lagen
(1983:000) om ändring i lagen (1981:691) om socialavgifter.

Förslagen
under 1 och 5 har upprättats i samråd med chefen för civildepartementet,
förslagen under 6 och 7 med chefen för finansdepartementet och förslagen under
8 och 9 med chefen för socialdepartementet.

6
Specialmotivering

I
specialmotiveringen behandlas bara sädana delar av lagförslagen som har bedömts
behöva särskilda kommentarer vid sidan av vad som har sagts i det föregående.

6.1
Förslaget till lag om arbete i ungdomslag hos offentliga arbetsgivare

18

Andra
stycket innehåller en allmän beskrivning a v vad ett ungdomslag är och i stort
vilka uppgifter som skall komma i fråga. Ytteriigare några bestämmelser om
uppläggningen och genomförandel av verksamheten finns 14 8. Inom dessa ramar
lämnas frihet att organisera verksamheten efter vad som bedöms mest ägnat att
leda till det åsyftade resultatet. Något bestämt antal medlemmar i ett
ungdomslag föreskrivs inte. Det antal som

Prop. 1983/84:46 22

anges
i prop. 1983/84:26 s. 22, dvs. 10-25 ungdomar, bör inle betraktas som bindande
utan en anpassning kan, som också anges i propositionen, göras fill vad som ter
sig lämpligt i det enskilda fallet. Inte minst beror frågan av hur handledning
och arbetsledning kan ordnas och av vilka slag av uppgifter som ungdomslaget
ägnar sig åt. Lagförslaget får inte anses hindra alt enstaka ungdomar anvisas
arbete hos en arbetsgivare. Där det är lämpligt bör den samverkan mellan
ungdomarna som åsyftas med ungdomslagsformen kunna uppnäs genom kontakter
mellan ungdomar hos flera små arbetsgivare. Arbetsgivarna bör på ett informellt
och praktiskt sätt kunna medverka lill detta.

28

Som
har utvecklats i de allmänna mofiven bygger förslaget på atl det skall
betraktas som en uppgift för alla de ofl"entliga arbetsgivare som nämns i
lagen att delta i verksamheten med ungdomslag. För kommunerna föreskrivs en
rättslig skyldighet att ta emot de arbetslösa 18- och 19-åringar som är
kyrkobokförda i kommunen. Någon motsvarande skyldighet åvilar visserligen inte
de övriga offentliga arbetsgivarna men de omfatlas i övrigt av lagens regler
och bör, i förekommande fall efter kontakt med sina fackliga motparter,
medverka i den utsträckning som med hänsyn bl.a. lill arten och omfattningen av
deras verksamhet ter sig skälig.

I 3 8 föreskrivs att det
ankommer pä arbetsförmedlingen att anvisa ungdomarna till arbete i ungdomslag
hos arbetsgivaren. Delta bör ske sedan förmedlingen har fått besked från
länsarbetsnämnden om till vilka andra arbetsgivare än kommunen som anvisning
kan ske och vilkel antal platser som står till förfogande. Det är inte avsett
alt hela antalet platser hos en arbetsgivare skall vara fyllt innan anvisning
får ske till en annan arbetsgivare och inte heller betyder lagen att anvisning
får ske till kommunen först i sista hand. Anvisning bör i stället göras efter
en bedömning av vad som från skilda synpunkter, inte minst de anvisade ungdomarnas
personliga förutsättningar och förhållanden i övrigt, är lämpligast (jfr 3 8 första
stycket).

38

Förmedlingen anvisar
arbete i ungdomslag hos en viss arbetsgivare. Placeringen i ett visst lag och
bestämmandet av arbetsuppgifterna sker enligt 4 8.

Det krav pä ungdomarna att
de skall stå lill arbetsmarknadens förfogande som ställs upp i andra stycket
har samma innebörd som i motsvarande regler i lagarna om
arbetslöshetsförsäkring och kontant arbetsmarknadsstöd. Ungdomarna skall dock
i princip vara beredda att ta ett heltidsarbete på den öppna arbetsmarknaden om
ett sådant kan ordnas ät dem. Den som redan har l.ex. ett halvtidsarbete
omfattas inte av lagen, även om detta i och för sig skulle kunna kombineras med
fyra timmars arbete per dag i ett

Prop.
1983/84:46 23

ungdomslag.
Om någon har tungt vägande skäl av annat slag för att inte stå fill förfogande
för mer än ett deltidsarbete, minst pä halvtid, bör del dock inte utesluta
henne eller honom från anvisning till arbete i etl ungdomslag. Ett sådant fall
kan vara att någon har ett handikapp. Inte.heller utgör ett arbete av ren
bisysslekaraktär något hinder (jfr vad som sägs i 12 8 om förvärvsarbete som är
enbart tillfälligt eller av obetydlig omfattning).

48

Arbetsgivaren
skall enligt första stycket tilldela varje medlem uppgifter som är lämpliga med
hänsyn lill hans eller hennes förulsällningar för uppgifterna och personliga
förhållanden i övrigt. Vad som här åsyftas är i princip samma bedömning som när
del skall avgöras vad som är erbjudet lämpligt arbete enligt lagarna om
arbetslöshetsförsäkring och kontant arbetsmarknadsstöd. Några särskilda krav
med hänsyn till föregående utbildning eller tidigare arbetslivserfarenhet får
den unge inte ställa.

De frågor som avses i 4 8
andra stycket är arbetsrättsligt sett att betrakta som arbetsledningsfrågor. Förhandlingsberättigade
är de närmast berörda fackliga organisationerna,

58

Regeln
om statsbidrag till verksamheten i ungdomslag är att betrakta som en erinran om
principen att verksamheten är en statligt finansierad verksamhet inom
arbetsmarknadspolitikens ram. Statsbidragen omfattar även sådana särskilda
ersättningar som inte har karaktären av lön men som skall betalas enligt
reglerna i 14 och 15 88. Vidare utgår ersättning bl. a. för kostnaderna för
arbetsledning och handledning. De närmare reglerna fastställs i en av
regeringen utfärdad förordning.

6§

I
denna paragraf görs klart att den som anvisas arbele i ungdomslag skall anställas
av arbetsgivaren. Därigenom skall rättsförhållandet mellan arbetsgivaren och
medlemmarna i ett ungdomslag i alla avseenden som inle särskilt regleras i den
föreslagna lagen anses underkastat vanliga rättsregler. För statliga
anställningar gäller 11 kap. 9 8 regeringsformen som öppnar möjlighet till
anställning av arbeismarknadspolitiska skäl. Anställningsavtalet kommer av
praktiska skäl att i de flesla fall träffas någon kortare tid efter anvisningen
men skall i tillämpliga delar anses gälla från anvisningen. Delta för med sig
all den som anställs i ett ungdomslag får rätt till lön från tiden för
anvisningen. Regeln tillämpas dock inle om det beror pä den unge alt ett
anställningsavtal inle kommer lill slånd när del annars hade kunnat ske.

Prop.
1983/84:46 24

78

Arbetstiden
för medlemmarna i ungdomslagen skall läggas ut under ordinarie arbetstid hos
arbetsgivaren eller enligt gällande arbetstidscheman. En medlem i ett
ungdomslag får dock inte arbeta mer än genomsnittligt fem dagar per
kalendervecka. 1 vad gäller det dagliga arbetstidsmåttet har i denna paragraf
föreskrivits en valrätt för dem som vid anvisningen till ungdomslag har
kvalificerat sig för ersättning från en erkänd arbetslöshetskassa. Valrätten
har införts främst med tanke på dem som inte har rätt till hel ersättning från
kassan. Den som arbetar upp en rätt till kassaersättning genom arbete i
ungdomslag får dock inte grunda en rätt att välja heltidsarbete i ungdomslag
på det arbetet. För dem som inte väljer att arbeta på helfid i ungdomslaget och
för dem som inte har rätt till ersättning från en arbetslöshetskassa gäller ett
dagligt arbetstidsmätt av fyra timmar. Lagen öppnar dock möjlighet att lägga ut
arbetstiden så att den uppgår till genomsnittligt fyra timmar per dag under t.
ex. en vecka eller under en begränsningsperiod som tillämpas inom
verksamhetsområdet.

I
vissa fall kan det rent praktiskt vara olämpligt att begränsa den dagliga arbetstiden
till fyra timmar. Det kan l.ex. röra sig om fall när en medlem i etl ungdomslag
följer med ordinarie arbetstagare i ett arbete utanför ett fast arbetsställe
och när de ordinarie arbetstagarna inte återvänder förrän vid arbetsdagens
slut. I sådana fall har det ansetts böra finnas en möjlighet för arbetsgivaren
att på egen bekostnad sysselsätta den unge under ytterligare tid under
arbetsdagen. För att möjligheten till detta skall utnyttjas på ett riktigt och
lämpligt sätt har det föreskrivits att utsträckningen av arbetstiden skall ha
stöd i kollektivavtal, vare sig detta är direkt tillämpligt på den unge eller
arbetsgivaren har träffat ett sådant avtal och den unge arbetar inom
tillämpningsområdet för avtalet utan atl själv tillhöra den fackliga organisation
som har träffat avtalet med arbetsgivaren. Den nu angivna möjligheten är avsedd
för särskilda fall och får inte utnyttjas till att mer regelmässigt sysselsätta
medlemmar i ungdomslag utöver den i lagen föreskrivna arbetstiden.

88

I
den mån det inte träffas särskilda kollektivavtal om anställningsvillkoren för
ungdomar i ungdomslag, något som framstår som lämpligt och önskvärt, kan
arbetsgivaren i den mån det finns tillämpbara avtalsbestämmelser i stället
tillämpa de kollektivavtal som har träffats om beredskaps-. arbete och, i sista
hand, andra kollektivavtal för närmast jämförbara arbetstagare i samma ålder.
Den avslutande bestämmelsen om ett "tak" för lönen till ungdomar i
ungdomslag medger att man träffar avtal om att lönen skall vara densamma för
alla ungdomarna oavsett arbetet i den mån det finns avtal av samma innebörd för
l.ex. beredskapsarbete.

Prop.
1983/84:46 25

98

Regeln
bör fillämpas så att de som arbetar bara fyra timmar per dag i ungdomslag
normalt skall använda annan tid för besök hos arbetsförmedlingen eller för att
på annat sätt söka arbete.

10 8

Reglerna
i första stycket tar sikte på de fall där den unge själv vill lämna sitt arbete
i ett ungdomslag. Det bör då göras en enkel anmälan till arbetsgivaren men
uppsägningstid behöver inte iakttas.

Enligt
andra stycket upphör anställningen när den unge fyller 20 år. Det bör vara
arbetsförmedlingens sak att inom ramen för sin allmänna verksamhet i syfte att
skaffa arbete åt ungdomarna hålla särskild kontakt med dem som närmar sig
slutet av den tid under vilken de är berättigade till plats i ungdomslag.

11 8

Som
har betonats i den allmänna motiveringen bör de ungdomar som visar sig ha
svårigheter att anpassa sig fill arbetet i ungdomslaget, t.ex. genom att inte
kunna passa tiderna, så långt möjligt visas till rätta inom ramen för den
handledning och arbetsledning som utövas av arbetsgivaren. Enbart i fall av
svår misskötsel eller vid upprepad misskötsel av allvarlig natur bör
arbetsgivaren överväga att utnyttja de medel som föreskrivs i denna paragraf.
Ett skiljande från anställningen bör inte komma i fråga annat än i rena
undantagsfall.

Besluten enligt denna
paragraf fattas i första hand av arbetsgivaren efter förhandling i förekommande
fall med den fackliga organisationen och efter det att den unge har fatt ange
sin syn på vad som har inträffat. Fattas ett beslut om varning, avstängning
eller skiljande från anställningen har enligt paragrafen den unge rätt att
förklara att han eller hon inte är nöjd med beslutet och önskar att detta
överlämnas till länsarbetsnämnden för prövning. Denna lösning har valts
framför en besvärsrätt av hänsyn till rättsskyddsintresset. Arbetsgivaren har
att upplysa den unge om att denna möjlighet finns. Det ankommer i dessa fall på
länsarbetsnämnden att fatta det definitiva beslutet. Detta kan sedan överklagas
genom besvär enligt 15 8. Den unge kan däremot inte föra besvärstalan över
arbetsgivarens beslut.

Om
någon har av arbetsgivaren skilts från anställningen, kan ibland situationen
vara sådan att det är lämpligast att den unge placeras hos en annan
arbetsgivare. Genom 11 8 har öppnats en särskild möjlighet att ordna detta även
i fall där länsarbetsnämnden finner att ett skiljande från anställningen med
tanke på de ekonomiska verkningarna för den unge har varit en för sträng
åtgärd.

Ett
skiljande från anställningen eller en varning eller avstängning skall med denna
uppbyggnad inte uppfattas som ett arbetsgivarbeslut som kan

Prop.
1983/84:46 26

ge upphov lill en arbetsrättslig tvist. Reglerna i 11 8
skall uppfattas som uttömmande och utrymme finns inte för andra disciplinära
åtgärder (jfr 13 8).

12 8

Reglerna i denna paragraf om återkallande av anvisning
till arbele i ungdomslag har sin förebild i avstängningsreglerna i lagarna om
arbetslöshetsförsäkring och kontant arbelsmarknadsslöd. De bör tillämpas med
ledning av den praxis som har utbildats inom dessa senare områden. Den som
arbetar på hellid i ett ungdomslag bör inte anses skyldig att i stället ta etl
halvtidsarbete på den reguljära arbetsmarknaden. Verkan av en äierkallelse är
alt den unge anses skild från sin anställning i ungdomslaget. Ny anvisning får
därefter ske först efler fyra veckor och bara när lagens villkor för anvisning
äter är uppfyllda (jfr 14 8 andra stycket).

13 8

I denna paragraf slås fast att lagens regler i avsnittet
om anställningen i ungdomslag är tvingande rätt, i den mån det inte i de
tidigare bestämmelserna anges att kollektivavtal får träffas.

14 8

Som har utvecklats i den allmänna motiveringen innebär
reglerna om ungdomslag från den enskildes synpunkt en rätt lill arbete mot lön.
Mot den bakgrunden har i denna paragraf föreskrivits vissa tider inom vilka
anvisning skall ske. Reglerna skall ses mot bakgrunden av den allmänna regeln i
3 8 sista stycket om när en arbetsförmedling skall anvisa arbele i ungdomslag.
När det sägs att den unge skall ha uppfyllt villkoren för anvisning syftas på I
8 första stycket och 3 8 andra stycket.

Tremånadersregeln för dem som har slutat skolan eller
annan utbildning tar sikte på utbildning som inle är helt kortvarig, l.ex. en
kurs som varar bara någon eller ett par månader.

När arbetsförmedlingen beslutar att på nytt anvisa arbete
i ungdomslag ät någon som har skilts från sin anställning enligt 11 8, ligger
del i sakens natur atl förmedlingen beaktar all anvisningen kan böra göras till
någon annan än den förre arbetsgivaren (jfr 11 8 sista meningen).

Den
rättsliga verkan för den enskilde av atl anvisning inte sker i rätt tid
behandlas i tredje stycket. Där behandlas också det fallet att någon blir
tilldelad arbetsuppgifter som inte är lämpliga i den mening som åsyftas i 4 8-
Den unge får i hithörande fall rätt till lön trots atl arbete inte utförts, om
han eller hon är anställd hos en arbetsgivare, och i andra fall en särskild
ersättning. Besluten fattas av arbetsförmedlingen, vid behov efter samråd med
arbetsgivaren.

Prop.
1983/84:46 27

15 8

Paragrafen innehåller bestämmelser om rätten atl genom
besvär överklaga vissa beslut som fattas av arbetsförmedlingen eller av en
länsarbetsnämnd. Berättigad atl överklaga är den enskilde. Arbetsgivaren får
överklaga i den mån ett beslut enligt vanligt förvaltningsrättsligt synsätt
kan sägas gälla hans intresse. Ett beslut av arbetsförmedlingen att anvisa
någon arbete i ungdomslag kan inte som sådant överklagas vare sig av arbetsgivaren
eller av den som anvisas sådant arbete. Den enskilde kan begära ersättning
enligt 14 8 tredje stycket för den händelse de uppgifter som arbetsgivaren
tilldelar efter anvisningen inte utgör lämpligt arbete i lagens mening. Ett
avslagsbeslut kan överklagas enligt 15 8. Gör en enskild gällande att han eller
hon borde ha anvisats arbete i ungdomslag enligt 14 8 första eller andra
stycket, är den väg som lagen anvisar också att begära ersättning enligt tredje
stycket. Rätten att besvära sig över ett avslagsbeslut enligt lagarna om
arbetslöshetsförsäkring och kontant arbetsmarknadsstöd avskärs i och för sig
inte, men någon rättslig grund för en sådan talan torde i praktiken inte
finnas.

Tvister kring andra beslut av en arbetsgivare än de som
avses i 11 8, och som i stället kan överlämnas till länsarbetsnämnden och
därefter överklagas genom besvär, behandlas som vanliga arbetsrättsliga
tvister och handläggs följaktligen enligt lagen (1974:371) om rättegången i arbetslvister.
.

168

Arbete i ungdomslag är en arbetsmarknadspolitisk stödform.
Därför bör 1969 års lag vara tillämplig, även om saken i prakfiken torde sakna
större betydelse.

Övergångsbestämmelserna

Lagen föreslås träda i kraft den I januari 1984. En
särskild bestämmelse har införts i fråga om beräkningen i samband med
ikraftträdandet av de tider för anvisning fill arbete i ungdomslag som har
föreskrivits i 14 8. I övrigt har inte några särskilda övergångsbestämmelser
bedömts nödvändiga.

6.2 Förslaget till lag om ändring i lagen (1973:370) om
arbetslöshetsförsäkring

48

I den allmänna motiveringen har jag föreslagit att
dagpenning från arbetslöshetsförsäkringen inte skall kunna utges efter den tid
under vilken arbetsförmedlingen skall pröva om den unge kan placeras i annan
anställning eller erbjudas lämplig utibldning. Förslaget medför att
ifrågavarande paragraf måste filiföras ett nytt tredje stycke.

Bestämmelsen innebär att dagpenning inte kan utges efter
det atl anvis-

Prop. 1983/84:46 28

ning
till arbete i ungdomslag har skett eller borde ha skett. Skulle av någon anledning
anvisning inte komma till stånd inom den föreskrivna tiden skall ersättning
lämnas enligt reglerna i lagen om arbete i ungdomslag hos offentliga arbetsgivare.
Inte heller den som har avstängts eller skilts från en anställning i ungdomslag
kan göra anspråk på ersättning från arbetslöshetsförsäkringen.

Den
som däremot frivilligt har lämnat en sådan anställning för att ta ett ordinarie
arbete eller delta i en utbildning bör ha möjlighet att uppbära ersättning
under den prövotid som föregår en eventuell ny anvisning lill ett ungdomslag.
För att detta skall gälla måste arbetet ha pågått under minst 20 dagar.
Dessutom måste arbetet ha haft en viss minsta omfattning. En lämplig
utgångspunkt härvidlag synes vara att arbete skall ha utförts i sådan
utsträckning atl det kan tillgodoräknas i arbetslöshetsförsäkringen. Även när
det gäller utbildning måste krävas att denna har haft en sådan omfattning att
den är jämförbar med förvärvsarbete. Kortare kurser av olika slag kan inte
godtas i detta sammanhang.

39 8

Bestämmelsen
innebär att arbetslöshetskassorna blir skyldiga att lämna de uppgifter som
behövs för atl bedöma medlemmarnas rätt till ersättning. Detta samarbete skall
kunna ske informellt.

51
8

För
att ungdomarna som arbetar i ungdomslag inte skall kunna uteslutas från den
arbetslöshetskassa som de tillhör när anvisningen lill ungdomsplats sker har
paragrafen tillförts ett nytt tredje stycke som förhindrar uteslutning på den
grunden att arbetet i ungdomslaget inte omfattas av en kassas
verksamhetsområde.

6.3
Förslaget till lag om ändring i lagen (1973:371) om kontant arbetsmarknadsstöd

48

Beträffande
denna ändring hänvisas till vad som har anförts under 48 lagen om
arbetslöshetsförsäkring.

18
8

Tillägget
medför atl fyra timmars arbete per dag i ungdomslag vid prövningen av storieken
av del kontanta arbetsmarknadsstödet skall räknas som heltidsarbete.

Prop.
1983/84:46 29

6.4
Förslaget till lag om ändring i taxeringslagen (1956:623)

Av
hänsyn till pågående lagstiftning (prop. 1982/83:177) bör denna ändring träda
i kraft först den I februari 1984. Detta saknar praktisk betydelse, eftersom
uppgiftsskyldigheten aktualiseras först vid 1985 års taxering.

7
Hemställan

Jag
hemställer att regeringen föreslår riksdagen dels att antaga förslagen till

1. lag
om arbete i ungdomslag hos offentUga arbetsgivare,

2.
lag om ändring i lagen (1973;
370) om arbetslöshetsförsäkring,

3.
lag om ändring i lagen (1973;
371) om kontant arbetsmarknadsstöd,

4.
lag om ändring i lagen (1982;
80) om anställningskydd,

5.
lag om ändring i lagen (1976;
600) om offentlig anställning,

6.
lagom ändring i
kommunalskattelagen (1928:370),

7.
lag om ändring i taxeringslagen
(1956:623),

8.
lag om ändring i lagen
(1983:000) om ändring i lagen (1962: 381) om allmän försäkring,

9.
lag om ändring i lagen
(1983:000) om ändring i lagen (1981:691) om socialavgifter,

dels
att

10. till
Statsbidrag för ungdomslag för budgetåret 1983/84 under tionde

huvudtiteln utöver i prop. 1983/84:26, bil. I, upptagna medel anvisa

120000000 kr.

8
Beslut

Regeringen
ansluter sig lill föredragandens överväganden och beslutar alt genom
proposition föreslå riksdagen all antaga de förslag som föredraganden har lagt
fram.

Prop.
1983/84:46 30

Innehåll

Proposition ....................................................... 1

Propositionens
huvudsakliga innehåll ..................... 1

Propositionens lagförslag ...................................... 2

1. Förslag till lag om
arbete i ungdomslag hos offentliga arbetsgivare 2

2.
Förslag till lag om ändring i
lagen (1973:370) om arbetslöshetsförsäkring 5

3.
Förslag till lag om ändring i
lagen (1973:371) om kontant arbetsmarknadsstöd 7

4.
Förslag fill lag om ändring i
lagen (1982:80) om anställningsskydd . 8

5.
Förslag till lag om ändring i
lagen (1976:600) om offentlig anställning 8

6.
Förslag fill lagom ändring i
kommunalskattelagen (1928:370) .... 9

7.
Förslag till lag om ändring i
taxeringslagen (1956:623) 10

8.
Förslag till lag om ändring i
lagen (1962:381) om allmän försäkring 11

9.
Förslag till lagom ändring i
lagen (1981:691) om socialavgifter .. 12

Utdrag
av protokoll vid regeringssammanträde den 20 oktober 1983 13

1
Inledning ........................................................ 13

2
Arbete i ungdomslag ......................................... 13

3
Vissa frågor rörande
arbetslöshetsförsäkringen och det kontanta arbetsmarknadsstödet 18

4
Övriga frågor ................................................. 20

5
Upprättade lagförslag ........................................ 21

6
Specialmotivering ........................................... 21

7
Hemställan ..................................................... 29

8
Beslut .......................................................... .. 29

Norstedts Tryckeri, Stockholm 1983