Prop. 1983/84:47

Prop.
1983/84:47

Regeringens proposition

1983/84:47

om vissa
naturgasfrågor;

beslutad
den 27 oktober 1983.

Regeringen
föreslår riksdagen att anla de förslag som har tagits upp i bifogade utdrag av
regeringsprotokoll.

På
regeringens vägnar OLOF PALME

BIRGITTA
DAHL

Propositionens
huvudsakliga innehåll

I
propositionen begärs bemyndigande att godkänna ett konsortialaviäl mellan
staten och de nuvarande delägarna i Sydgas AB, dvs. Malmö kommun, Helsingborgs
kommun. Lunds kommun och Sydkraft AB, med syfte all säkra genomförandel av Sydgasprojeklel.
Enligt avtalet skall staten träda in som hälftendelägare i Sydgas. Det föresläs
att medel för aktieteckning i och lån fill Sydgas anvisas med 50,1 milj. kr.

Vidare
begärs i propositionen bemyndigande alt medge statens vattenfallsverk att
förvärva samtliga aktier i Swedegas AB från Svenska Petroleum AB. Förslag
läggs fram om bl.a. medel till vattenfallsverket för finansiering av den
fortsatta verksamheten inom Swedegas.

I Riksdagen 1983/84. I saml. Nr 47

Prop. 1983/84:47

Utdrag

INDUSTRIDEPARTEMENTET PROTOKOLL

vid
regeringssammanträde 1983-10-27

Närvarande:
statsministern Palme, ordförande, och statsråden I. Carisson, Lundkvist, Feldt,
Sigurdsen. Gustafsson, Hjelm-Wallén, Peterson, Andersson. Rainer, Boström,
Göransson, Dahl, R. Carlsson, Holmberg, Hellström, Thunborg

Föredragande:
statsrådet Dahl Proposition om vissa naturgasfrågor

1
Inledning

Riktlinjer
för genomförande av det s. k. Sydgasprojeklel godkändes av riksdagen år 1980 (prop.
1979/80; 170, NU 70, rskr 410). Projektet baseras på import av naturgas från
Danmark med början hösten 1985. Gasen skall distribueras i sydvästra Skåne.

I
samband med beslutet om Sydgasprojeklel fastställdes den nuvarande organisationen
av naturgasverksamhelen i Sverige. Denna innebär i korthet att Swedegas AB -
ett dotterbolag lill del statliga Svenska Petroleum AB - svarar för tillförsel
av naturgas och för slamledningar för transport av gas inom landet, medan det
regionala gasbolagel Sydgas AB svarar för grenledningar och försäljning av gas
inom Sydgasomrädel. Sydgas ägs f. n. av Malmö, Helsingborgs och Lunds kommuner
samt Sydkraft AB.

Del
beräknade ekonomiska resultatet av Sydgasprojeklel har försämrats betydligt
sedan beslut om projektet fattades är 1980. Mot bakgrund härav inleddes våren
1983 förhandlingar mellan företrädare för staten och de nuvarande delägarna i
Sydgas. Förhandlingarna har lett fram lill ett konsortialaviäl den 26 oktober
1983 med syfle alt säkerställa genomförandet av Sydgasprojeklel. Avtalet
innebär bl.a. att staten skall träda in som hälftendelägare i Sydgas. Avtalet,
som har godkänts av berörda kommuner och Sydkraft, bör fogas till protokollet i
detta ärende som bilaga.

Statens
vatlenfallsverk har den 25 oktober 1983 träffat avtal med Svenska Petroleum om
förvärv av samtliga aktier i Swedegas. Valtenfallsverket har i framställning
samma dag redovisat konsekvenserna av förvärvet för bl.a. verkets anslagsbehov.

Prop.
1983/84:47 3

2
Tidigare avtal om Sydgasprojeklel

Från
början av 1970-talel har ell omfattande utredningsarbete bedrivits rörande inlroduklion
av naturgas i Sverige. År 1976 lades ansvaret för arbetet på ett särskilt
bolag, Swedegas AB, som lill en början ägdes av statens vattenfallsverk och en
grupp kommunala och enskilda intressenter. Olika tillförselalternaliv studerades,
bl.a. import från Sovjetunionen, Nordsjön och Algeriet. Utredningsarbetet gav vid
handen attde ekonomiska förulsällningarna för inlroduklion i stor skala av gas
i Sverige var relalivi ogynnsamma, beroende bl.a. pä höga lillförselkostnader
och begränsad marknadspotential.

År
1979 angav riksdagen vissa förutsättningar för en introduktion av naturgas i
Sverige (NU 1978/79:60, rskr 429). Allmänt uttalades alt naturgas kan utgöra ell
värdefullt komplement till oljan under den omställnings-period som förestår i
vår energiförsöijning. En förutsättning fick dock anses vara alt gasen kunde
importeras på villkor som innebär en klar förbättring i tillförselsäkerheten
jämfört med den oljeimport som ersäits. Vidare borde eftersträvas
närförsörjning från sädana leverantörer som kan antas komma att fullgöra sina
åtaganden även vid störningar på den internafionella marknaden. TilltVedsslällande
garanlier för långsiktig försörjning måste uppnäs och utvecklingen av de
framlida inköpskostnaderna kunna överblickas.

Mot
bakgrund av riksdagens uttalande kom naturgasverksamhelen alt inriktas på all
få till stånd import av gas i första hand från Danmark. Det danska beslutet är
1979 att bygga ell inhemskt naturgassyslem baserat på gasfyndigheler pä danskt område
i Nordsjön gav Sverige en möjlighet all inlroducera gas i begränsad skala och till
måttliga investeringskostnader.

I
februari 1980 träffades ell avtal mellan Sveriges regering och Danmarks
regering om naturgassamarbete. Inom ramen för detta avtal träffades i mars
1980 avtal mellan Swedegas och del statliga Dansk Olie & Naturgas A/S (DONG)
rörande dels transport dels leverans av gas till Sverige. Transportavtalet ger Swedegas
rätt all transportera högst 2 miljarder m' naturgas om året i 20 år från den 1
oktober 1985 i det beslutade danska ledningssystemet mot en förskottsbetalning
av 220 milj. danska kr. Leveransavlalei innebär ett åtagande från DONG alt i 18
år från samma datum leverera sammanlagt 3 105 milj. m-* naturgas. Genom tilläggsavtal
i juli 1982 ökades leveransåiagandel till 6545 milj. m\ Efter en uppbyggnadsperiod
nås leveransvolymen 400 milj. m' om året från år 1992. Swedegas har enligt
tilläggsavtalet en option atl köpa ytteriigare högst 40 milj. m' om året.

De
nämnda svensk-danska avtalen utgör grunden för Sydgasprojeklel. Delta projekt
innebär uppbyggnad av en distribution av 440 milj. m' naturgas om året i
sydvästra Skåne. Den frän Danmark importerade gasen säljs av Swedegas till det
regionala bolagel Sydgas AB som säljer gasen 11 Riksdagen 1983/84. 1 saml. Nr
47

Prop. 1983/84:47 4

vidare lill de lokala distributörerna, dvs. Malmö,
Helsingborgs och Lunds kommuner samt Sydkraft AB. Sydkraft skall distribuera
gasen i de mindre kommuner som inte önskar bedriva verksamheten i egen regi.
Gasen avses ersätta oljeprodukter, i huvudsak eldningsoljor. Huvuddelen av
försäljningen avses ske till industrin. Ett betydande antal småhus avses dock
bli anslutna till gasnätet.

De sammanlagda investeringarna i Sydgasprojeklel beräknas
i dag till drygt I miljard kr. i 1982 års penningvärde. Slamledningen, som
avses bli dimensionerad för transport av högst 2 miljarder m gas om året,
omfattar dels en sjöledning över Öresund dels en landledning från Klagshamn
söder om Malmö till Hasslarp nära Helsingborg. Från slamledningen utgår ell
antal grenledningar till de tälorler där lokala gasnät byggs upp. För stamledningen
svarar Swedegas och för grenledningar inkl. mottagningsstationer m. m. Sydgas.
Sydgas handhar dock pä uppdrag av Swedegas projektering, byggande och drift
även av slamledningen. För de lokala gasnäten svarar resp. distributör.

I mars 1980 nåddes en överenskommelse mellan staten och de
regionala intressenterna i Sydgasprojeklel om vissa riktlinjer för genomförande
av projektet. Som en allmän organisatorisk förutsättning gällde att ett klart
partsförhållande borde åstadkommas mellan ett helstalligl Swedegas med ansvar
för fillförsel av gas och ett av de regionala intressenterna helägl bolag med
ansvar för gasförsäljningen inom regionen. Delta innebar bl. a. att de
kommunala och enskilda delägarna i Swedegas skulle avveckla sina intressen i
bolaget och all Swedegas skulle överlåta sina aklier i Sydgas till de regionala
intressenterna.

Enligl riktlinjerna skulle avtal träffas om leverans av
gas frän Swedegas lill Sydgas molsvarande hela Sydgas behov av gas för Sydgasprojeklel
under 20 år från den I oktober 1985. I princip skulle avtalet innebära samma
villkor om priser m. m. för Sydgas som enligl avtalen mellan Swedegas och DONG.
Därjämte skulle Swedegas få sina kostnader för transport av gasen på slamledningen
m. m. täckta. Riktlinjerna innefattade emellertid ett viktigt undanlag från
principen om kostnadstäckning för Swedegas. Del förulsaiies nämligen alt staten
skulle begränsa de ekonomiska riskerna för Sydgas så att projektet totalt
sett, dvs. vid avtalsperiodens slut år 2005, inte skulle leda till förlust för
intressenterna.

Den närmare innebörden av denna förlustläckningsgaranli
var följande. Om det tio år efter leveransernas början bedömdes att projektet
skulle komma all ge ett negativt slutresultat skulle priset på den av Swedegas
levererade gasen sänkas så atl förlusten successivt eliminerades till leveransperiodens
slut. Vid inlet lillfälle under de förslå tio åren skulle den ackumulerade
förlusten för Sydgasprojeklel översliga 50 milj. kr. Mot denna förlusttäckningsgaranli
skulle svara viss rätt för Swedegas all höja gaspriset vid en förmånlig
utveckling av Sydgasprojektels resultat.

Vid anmälan av frågan i prop. 1979/80:170 framhöll
föredragande stals-

Prop. 1983/84:47 5

I rådet
bl. a. att de redovisade kalkylerna för Sydgasprojeklel pekade pä atl projektet
skulle komma atl ge ett ekonomiskt överskoll. Del kunde dock inte uteslutas atl
betingelserna för projektet senare skulle komma att försämras så alt det
beräknades sluta med förlust totalt sett. I en sådan situation skulle frågan
uppkomma om atl omförhandla prisvillkoren för den av Swedegas levererade gasen,
vilkel i sin lur skulle kunna leda till all Swedegas inte skulle få täckning
för sina kostnader för all anskaffa och leverera gasen. Enligt föredragandens
mening var det emellertid ännu inle nödvändigt all ta ställning till frågan om
hur etl sådant underskott skulle läckas.

I riktlinjerna berördes även vissa frågor om lagstiftning
och andra ställiga föreskrifter som påverkar förulsällningarna för en inlroduklion
av naturgas. Det förutsattes alt staten skulle ställa lämpliga styrmedel till
förfogande för atl underiätta den avsedda introduktionen av naturgas. Vidare
förutsattes alt slalen skulle ställa kreditgarantier för Sydgas upplåning.

De sålunda överenskomna riktlinjerna för genomförande av Sydgasprojeklel
godkändes, jämte avlalet om nalurgassamarbele med Danmark, av riksdagen i juni
1980 (NU 1979/80:70, rskr 410).

På grundval av riktlinjerna träffades i juni 1981 avtal
mellan Swedegas och Sydgas om leverans av naturgas, uppförande av stamledning
för naturgas och transport av gas i ledningen. I leveransavlalei gavs den
statliga föriusttäckningsgarantin en för Swedegas bindande form. I
transportavtalet fastställdes bl.a. reglerna för beräkning av den avgift för rällen
all nyttja stamledningen som Sydgas skall betala åren 1985-2005 och som skall
täcka Swedegas kapitalkostnader för ledningen. Dessa regler bygger på principen
att Sydgas skall belastas med samma kostnad som om ledningen hade byggts
enbart för Sydgas behov, dvs. 440 milj. m' om året.

I enlighet med de överenskomna riktlinjerna för
organisationen på natur-gasområdel övergick Swedegas hell i statlig ägo den 1
juli 1980, då Svenska Petroleum förvärvade samtliga aklier i bolagel.
Parallellt härmed överlät Swedegas sina aktier i Sydgas till de regionala
intressenterna.

År 1982 infördes vissa styrmedel för inlroduklion av naturgas
genom ändringar i lagstiftningen rörande el och fjärrvärme (prop. 1981/82: 64, CU
8. rskr 81). Härigenom gäller numera i stort sett samma regler för all främja
användningen av naturgas som för alt främja användningen av fjärrvärme.

3 Förhandlingar mellan staten och delägarna i Sydgas AB

Beslutet om Sydgasprojeklel grundades som nämnts på
antagandel all Sydgasprojeklel skulle ge etl ekonomiskt överskott. De interna
kalkyler som utfördes inom Sydgas år 1980 pekade på ett överskott av 540 milj.
kr. i nuvärde under 20-ärsperioden.

Prop.
1983/84:47 6

Under är 1982 gjordes inom Sydgas nya beräkningar av
investeringskostnader och ekonomiskt resultat för projektet. I oktober
redovisades kalkyler som lydde på en försämring av slutresultatet med I å 1,5
miljarder kr. i nuvärde och myckel stora årliga underskott under de första
driftåren. En förutsättning för kalkylerna var liksom tidigare att gasen skulle
beskattas som eldningsolja, räknat efter energiinnehållet.

Mol bakgrund av kalkylerna inleddes inom Sydgas ett
intensivt arbele med alt åstadkomma förbättringar av projektets ekonomi. Detta
arbete, i vilkel även bolagels ägare log aktiv del, inriktades bl.a. pä alt
minska investeringsbehovet och förenkla den planerade organisationen för drift
och underhäll.

Sydgas informerade även Swedegas om de nya kalkylerna med
hänsyn till bestämmelserna i gällande avtal mellan Sydgas och Swedegas om
ekonomiska garantier vid en negativ ekonomisk utveckling för Sydgasprojeklel.

På statlig sida bedömdes del önskvärt med en ingående
ekonomisk analys av projektet som underiag för fortsatta ställningstaganden.
Svenska Petroleum åtog sig all i samarbete med Swedegas och statens vattenfallsverk
göra en utvärdering av Sydgas projektkalkyl och en riskmässig be-dörhning av
projektet. Arbetet uppdrogs ål en särskild utvärderingsgrupp. I samband med
redovisningen av gruppens rapport i februari 1983 framhöll Svenska Petroleums
styrelse bl. a. följande.

Den mycket kraftiga försämringen av projeklekönomin fick
ses som en följd av flera faktorer. Förutom på ökade investeringskostnader
pekade styrelsen på energibesparingar och ökad konkurrens från alternativa energislag,
främst el och fjärrvärme. Vidare framhölls all de ekonomiska garantierna för
projektet torde ha försvagat incitamentet för att la tillvara möjlighelerna
all föra projektet i hamn med bästa möjliga ekonomi. Styrelsen framförde som
sin uppfattning all ett investeringsprojekt inte bör genomföras som kalkylmässigt
uppvisar underskott och där inga överblickbara ålgärder synes kunna åstadkomma
godtagbar lönsamhet. Om projektet likväl av energipolifiska eller miljömässiga
skäl skulle fullföljas borde sikte las på en radikalt reviderad
projektuppläggning.

Mol bakgrund av denna bedömning undersöktes möjlighelerna
till en avveckling helt eller delvis av Sydgasprojeklel. Diskussioner fördes pä
såväl regerings- som förelagsnivå med Danmark om villkoren för en sådan
avveckling. Del visade sig emellertid inle möjligt atl uppnå befrielse från
inköpsåtagandena enligt gällande avtal. Från dansk sida framhölls att DONG, för
del fall att Swedegas inte fullgjorde sina åtaganden, enligl dansk rätt skulle
kunna göra anspråk på full ersättning för den skada som DONG därigenom lidit.
Del bedömdes all della skulle kunna få betydande ekonomiska konsekvenser för Swedegas.

De förhandlingar som logs upp mellan företrädare för
staten och delägarna i Sydgas under våren kom därför att inriktas på all
säkerställa ett

Prop. 1983/84:47 7

genomförande av projektet i huvudsak i planerad omfallning.
Från statlig sida var etl huvudkrav atl slopa den statliga föriusttäckningsgarantin
och därmed åstadkomma etl ekonomiskt incitament för delägarna i Sydgas vid
deras marknadsföring av gasen. För delägarna var en sådan omfördelning
godtagbar endasl om slalen genom olika ålgärder, framför allt på beskattningens
område, minskade förlustriskerna för projektet. Från delägarnas sida framfördes
krav på att projektet skulle visa etl kalkylmässigt överskoll vid 20-årsperiodens
slut och dessutom atl de första årens ackumulerade underskott skulle ha
avvecklats under första hälften av 1990-lalel.

Det visade sig under förhandlingarnas gång alt statens
inträde som hälftendelägare i Sydgas utgjorde en förulsällning för alt båda
parternas krav skulle kunna tillgodoses i rimlig omfattning. I juni 1983
redovisade parternas företrädare ell förslag till överenskommelse baserat på en
sådan ändring av ägarförhållandena i Sydgas. Överenskommelsen omfattade ell konsortialaviäl
med bilagor och tvä prolokollsanteckningar. Under september 1983 har
överenskommelsen godkänts av kommunfullmäktige i Malmö, Helsingborgs och Lunds
kommuner saml av Sydkrafts styrelse. Ett konsortialaviäl jämte protokoll i
huvudsaklig överensstämmelse med förslagel har därefter undertecknats den 26
oktober 1983.

4 Konsortialavtalet

Efler redovisningen av bakgrunden lill det konsortialaviäl
som nu föreligger skall jag redogöra för de viktigare bestämmelserna i
avtalet.

Senast den 31 december 1983 skall aktiekapitalet i Sydgas,
som f.n. uppgår till 1 milj. kr., höjas till 41 milj. kr., varjämte
reservfonden skall tillföras 9 milj. kr. Förde nytecknade aktierna uppgår
alltså betalningen lill sammanlagt 49 mjlj. kr., varav från slalen 25 112500
kr. och från de nuvarande delägarna 23 887500 kr. Efler nyemissionen uppgår
statens andel av aktierna lill 50%. De nuvarande delägarnas andelar reduceras lill
24,5% för Sydkraft, 13,5% för Malmö kommun, 6% för Helsingborgs kommun och 6%
för Lunds kommun. Vidare skall parterna i proportion lill aktieinnehavet
försträcka Sydgas sammanlagt 50 milj, kr. i form av efter-ställda delägarlån.
För lånen gäller räntefrihel lill år 1995, varefter full kompensalion härför
skall utgå.

Anlalel styrelseledamöter skall vara älta, av vilka fyra
väljs pä förslag av staten och fyra på förslag av övriga delägare. En av de
ledamöter som väljs på förslag av staten skall utses lill ordförande. För vissa
beslut, bl.a. om större investeringar, krävs enighet.

Enligt avlalet skall distributör vara aktieägare i Sydgas.
Distributör skall i princip vara skyldig att köpa så stor mängd naturgas från
Sydgas som svarar mot hans andel av distributörernas lolala aktieinnehav. Denna
princip skall tillämpas också vid omfördelning av aktierna mellan Sydkraft t2 Riksdagen 198.V84. 1 saml. Nr
47

Prop. 1983/84:47 8

och de tre kommunerna eller vid överiäielse av aklier från
Sydkraft till annan kommun som önskar sköta distributionen i den egna kommunen.

1 avtalet anges vissa allmänna riktlinjer för projektet.
Parternas strävan skall vara atl projektet skall genomföras på kommersiella
grunder. Del ekonomiska resultatel i projektet skall samlas upp hos Sydgas,
dvs. distributörerna skall redovisa varken vinst eller föriust. Staten skall
verka för en säker och ekonomisk tillförsel av gas lill projektet. Kommunerna
och Sydkraft å sin sida skall som distributörer bedriva en aktiv marknadsplanerings-,
försäljnings- och taxepolitik. Sydgas skall fastställa enhetliga principer för
bl. a. distributörernas tariffer.

Om det uppkommer behov av ytterligare medel för all
finansiera verksamheten under driftsskedet skall enligl avtalet behovet läckas
i första hand genom extern upplåning mol delägarborgen. Om del uppslår redovis-ningsmässiga
föriusler i Sydgas skall delägarna lillföra bolagel ytteriigare kapital genom aklieägartillskolt,
eflerslällda delägariån eller driftsbidrag så all bolagel inte tvingas i
likvidation.

Konsortialavtalet bygger pä en i princip oförändrad
rollfördelning mellan Sydgas och Swedegas. Avlalet föranleder dock vissa
ändringar i gällande avtalsförhållanden. Bl.a. skall de ekonomiska garantier
som lämnades av staten enligl överenskommelsen i mars 1980 och som sedan logs
in i leveransavlalei mellan Swedegas och Sydgas i juni 1981 upphöra alt gälla
när konsorlialavlalet trätt i kraft. Vidare skall bestämmelserna i transportavtalet
mellan bolagen ändras så all Sydgas inle påförs nyitjanderällsav-gifler under
de förslå tio åren. Swedegas skall under den älersläende avtalsperioden få full
ersättning för sina kapitalkostnader under avtalets hela gilligheislid. Denna senareläggning
av avgifterna medför, liksom den tidigare nämnda räniefrihelen för delägarlånen
lill Sydgas, all de kalkylerade underskollen under projektets inledande skede
minskar.

Som allmän
förutsättning för konsortialavtalet gäller alt slalen vidtar vissa i bilaga
till avtalet förtecknade åtgärder. Bl.a. skall bidrag lämnas med 10% av
distributörernas investeringskostnader för lågirycksnäl, förutsatt att
beställningarna görs åren 1983-1985. Stailig avgiftsfri garanti skall ställas
för Sydgas upplåning. Såvitt avser försörjningsberedskap skall Sydgasprojeklel
belastas med kostnader enbart för vissa beredskapsåtgärder för
uppvärmningskunder. Energiskatten på naturgas skall fastställas till 75 % av
energiskatten på eldningsolja. Nedsättning av energiskatt på naturgas för
industriell förbrukning skall medges i samma omfattning som på eldningsolja.
Särskild avgift för oljeprodukter skall inle belasta naturgas i full
utsträckning. Skulle någon eller några av de angivna statliga åtgärderna inle
bli vidtagna skall slalen vidta andra ålgärder som sammantagna får samma
ekonomiska effekt på projektet.

Skulle den angivna förutsättningen för avtalet brista
skall de tidigare nämnda statliga ekonomiska garantierna för Sydgasprojeklel
åter gälla.

Avtalet träder i kraft sedan det slutligt godkänts av
parterna och gäller därefter lill den I oktober 2005.

Prop. 1983/84:47 9

Vid undertecknandet av konsortialavtalet upprättades ell
protokoll med tillhörande två prolokollsanteckningar. Den första av dessa
gäller kalkylförutsättningarna för projektet. Av anteckningen framgår att den
baskalkyl för projektet som har utgjort underiag för avtalet har grundats på
antagandet alt den inhemska prisnivån på oljeprodukter under perioden
1982-1990 vid realt oförändrade inlernalionella oljepriser kommer atl höjas med
genomsnittligt 2% om året realt genom höjningar av energiskallen. Om parterna
senast år 1991 konstaterar alt ökningen av del inhemska oljepriset under
perioden har varit lägre är man från statens sida beredd atl la upp
förhandlingar om andra statliga åtgärder i syfle alt kompensera projektet för
de negativa effekterna härav. Som ytteriigare kalkylförutsäiining har gällt atl
energiskatten på gasol för annan användning än som drivmedel skall vara
densamma som energiskallen på naturgas. Skulle skallen på naturgas komma atl
översliga gasolskatlen är staten beredd atl vidta åtgärder för all kompensera
den negativa effekten härav på projektets ekonomi. Om inte de i denna
protokollsanteckning angivna åtgärderna vidtas skall de tidigare nämnda
ekonomiska garantierna äter gälla.

Den andra protokollsanleckningen
gäller förhållandet mellan Sydgas och distributörerna och berörs inte närmare
här.

Efter
denna redogörelse för det huvudsakliga innehållet i konsortialavtalet vill jag
framhålla följande. Sydgasprojeklel innebär en första introduktion av naturgas
i vårt land. När beslut fattades år 1980 om att genomföra projektet bedömdes
det vara av betydande värde för svensk energiförsörjning, bl. a. mot bakgrund
av all tillförseln av gas sker från närbelägna källor enligt långsikliga avtal.
Utvecklingen på energimarknaden under de senaste åren har försämrat
förutsättningarna för projektet i olika avseenden. De priser till vilka gasen kontrakterades
är i dagens läge inte konkurrenskraftiga och innebär en svår ekonomisk
belastning för projektet. Den sjunkande energiförbrukningen och utbyggnaden av
el och fjärrvärme minskar utrymmet för nya energislag.

Trots
dessa för gasen negativa faktorer är motiven för atl genomföra Sydgasprojeklel enligl
min mening alltjämt bärkraftiga. Naturgasen svarar för en mycket stor del av energilillgångarna
i vår del av världen. I arbeiet med alt diversifiera vår energiförsörjning bör
också gasen beaktas. Om naturgas skall kunna ulnyltjas i siörre omfattning i
värt land måste praktisk erfarenhet av distribution och användning byggas upp.
Vidare ger projektet på kort sikt en betydande stimulans åt sysselsättningen
inom regionen och möjligheter till leveranser för svensk industri. Sannolikt
ger projektet även långsiktigt positiva effekter, bl.a. genom de tekniska
fördelar som användningen av naturgas innebär inom flera industribranscher. Jag
vill också peka på att projektet leder lill alt drygt en tjärdedel av den
nuvarande användningen av eldningsoljor inom regionen faller bort, vilkel
innebär betydande miljöfördelar.

Den överenskommelse mellan staten och Sydgasintressenterna
som träf-

Prop. 1983/84:47 10

fades är 1980 innebar alt intressenterna svarade för
marknadsföringen av gasen men all staten ensam stod de ekonomiska riskerna. Den
översyn av Sydgasprojeklel som har genomförts under del senasle året har lett
till betydande förbättringar av projektet. Del nya konsortialavtalet innebär
ett ökat ansvar för kommunerna och Sydkraft och därmed också en rimligare
riskfördelning. 1 och med statens inträde som delägare i Sydgas slopas de
tidigare statliga förlustläckningsgaraniierna, del s.k. skyddsnätet. Delägarna
har all i fortsättningen svara för täckning av eventuella underskott i bolagel
i förhållande lill sina ägarandelar. Staten lår som delägare insyn och
inflytande i projektet och dessutom möjlighet till del av framtida vinster.

Statens insats för att inträda som hälftendelägare i
Sydgas uppgår enligl konsortialavtalet lill ca 50 milj. kr., varav hälften i
form av aktieteckning och hälften i form av efterställl delägarlån. På samma
villkor som övriga delägare skall staten också i fortsättningen svara för
eventuellt uppkommande behov av ytterligare kapital till bolaget. Betalningen
för de nya aktierna förutsätts ske redan vid årsskiftet. Delägarlånet skall
lämnas ut samtidigt. Medel för båda dessa ändamål bör därför anvisas på
tilläggsbudget I för innevarande budgetår under ell nytt reservationsanslag av
50113000 kr. lill teckning av aklier m.m. i Sydgas AB. Jag förordar all
regeringen lägger fram förslag härom till riksdagen.

Som har
framgått av min redogörelse är del en förulsällning för avtalet att staten, vid
sidan av sina insatser som delägare, vidtar en rad åtgärder i syfle att
förbättra projektels ekonomi. Några av dessa åtgärder är av engångsnalur och
särskilt inriktade på Sydgasprojeklel, medan andra är av mera generell art.
Till den förra kategorin hör åtagandet alt lämna investeringsbidrag till
distributörerna. Etl sådant stöd ansluter nära lill del slöd lill ulbyggnad av dislributionsanläggningar
för fjärrvärme som infördes i början av år 1983 för beställningar som läggs ut
under året (prop. 1982/83:50 bil. 6, NU 18, rskr 111). Mot bakgrund av en
beräknad investeringskostnad för distributörernas gasnäl av ca 500 milj. kr. i
1982 års penningvärde räknar jag med en kostnad för stödet av högst 60 milj,
kr. Stödet bör omfatta utrustning eller arbeten som beställs under åren
1983-1985. För ändamålet bör medel kunna användas från det på tilläggsbudget 1 lill
slalsbudgelen för budgetåret 1982/83 anvisade anslaget till slöd lill ulbyggnad
av dislributionsanläggningar för fjärrvärme. Jag förordar att riksdagens
bemyndigande härför inhämtas. Del bör ankomma på regeringen all faslslälla de
närmare villkor som skall gälla för stödet.

Statens åtagande enligt avtalet atl ställa garanti för
Sydgas AB:s upplåning ersätter ell liknande åtagande i 1980 års
överenskommelse. Sådan garanti kan ställas inom ramen för den år 1975 införda slalsgaranlin
för utvinning av olja, naturgas och kol.

När det gäller försörjningsberedskapen innebär statens
åtaganden ell avsteg från de principer för beredskapslagring av naturgas som
fastställdes

Prop. 1983/84:47 II

av riksdagen år 1982 (prop. 1981/82: 102, FöU 18, rskr
374). Enligt dessa principer skall distributörer och storförbrukare av naturgas
vara skyldiga alt fr. o. m. år 1986 hålla beredskapslager av nalurgas eller av
ersättnings-bränsle härför motsvarande 40% av den volym som sålts eller
förbrukats under närmast föregående är. Mot bakgrund av 1982 års beslut ingick
i förutsällningarna för Sydgasprojeklel all ell särskilt beredskapslager för
propån skulle uppföras. Investeringskostnaderna härför beräknades lill ca 250
milj. kr., vilkel utgjorde en betydande del av de totala kostnaderna för
projektet. Därtill visade sig lagringen vara tekniskt komplicerad. Vid översynen
av Sydgasprojektels ekonomi kom det därför fram önskemål om alt finna en mindre
kostnadskrävande lösning under projektets uppbyggnadsskede. Från Sydgas sida
föreslogs all elradiatorer eller elkasselter skulle kunna användas för atl
klara uppvärmningskundernas behov i ett krisläge. Investeringskostnaderna
härför beräknades lill ca 45 milj. kr., inkl. nödvändiga förstärkningar av
elnätet.

Jag anser all en sådan provisorisk lösning kan godtas t.
v. Genom lill-läggsdirekliv den 14 juli 1983 (Dir. 1983:52) har ulredningen (H
1982:04) för prövning av del löpande oljelagringsprogrammet anmodats all lämna
förslag till hur försörjningsberedskapen för naturgasanvändarna bör tillgodoses
l.v. Vidare har genom tilläggsdirektiv samma dag (Dir. 1983:53) utredningen (H
1982:03) rörande frågor om beredskapslagring pä energiområdet anmodats all lämna
förslag lill särskild lagstiftning om beredskapslagring av naturgas som skall
gälla övergångsvis.

Utredningarna väntas komma att lägga fram förslag i början
av år 1984, Jag vill framhålla alt det pä något längre sikt kan bli möjligt atl
lösa frågan med metoder som inte står lill buds i dag, l.ex. geologisk lagring.
Jag återkommer härtill i samband med redovisningen av verksamheten inom Swedegas.

Av de generella statliga åtagandena enligl konsortialavtalet
är åtagandet om en fast relation mellan den framlida energiskallen på nalurgas
och skallen på eldningsolja av störst betydelse. 1 prop. 1983/84:28 om beskattningen
av energi har nyligen uttalats all energiskatten på nalurgas per energienhel
bör vara ca tre fjärdedelar av skatten på olja, vilkel beräknas motsvara 308
kr. per I 000 m' gas. Jag har i propositionen närmare utvecklat motiven
härför. Chefen för finansdepartementet avseratt i annat sammanhang anmäla
fråga om lagstiftning rörande beskattningen av nalurgas och av gasol för annat
än molordrift.

Till grund för avlalet ligger omfattande ekonomiska
kalkyler. Med ell antal anlaganden som har bedömts rimliga av parterna uppvisar
Sydgasprojeklel ell positivt ekonomiskt resultat. De ackumulerade underskollen
beräknas ha avvecklats år 1995. Jag vill emellertid framhålla att kalkylerav
delta slag är myckel osäkra. Svårbedömda och för projektet externa faktorer
som oljepriser, inflation och ränta påverkar kalkylresultalet slarkt. Av
särskild betydelse för gasens konkurrensförmåga är utvecklingen av de

Prop.
1983/84:47 12

inhemska oljepriserna. Jag erinrar om vad jag har anfört i
prop. 1983/84: 28 (s. 17) om atl en inte oväsentlig realprisslegring på
oljeprodukter bör åstadkommas, vid behov genom skalteändringar, för alt skapa
en stabil grund för energianvändarnas planering.

Jag vill understryka all de olika ålgärder som staten i
samband med konsortialavtalet har åtagit sig alt vidta kan ersättas med andra
åtgärder nu eller senare, förutsatt atl dessa får samma effekt på projeklekönomin.
Följden av all staten inte fullgör sina åtaganden blir som nämnts att den
statliga föriusttäckningsgarantin ålerinförs, dvs. all den tidigare riskfördelningen
i projektet åter skall gälla. I övrigt påverkas emellertid konsortialavtalet
inte.

Riksdagens bemyndigande atl godkänna konsortialavtalet bör
inhämtas i vad avser de ekonomiska förpliktelser som slalen ikläder sig genom
avtalet.

Slutligen vill jag framhålla atl den överenskommelse om Sydgasprojeklel
som nu har ingåtts får ses mot bakgrund av statens särskilda ansvar för
projektet sedan år 1980. Överenskommelsen kan inle ulan vidare tillämpas pä
eventuella nya naturgasprojekl. Sädana projekt bör. i enlighet med vad som
förutsattes vid 1980 års beslut, kunna genomföras på kommersiella grunder utan
särskilda stödåtgärder.

5 Den fortsatta verksamheten inom Swedegas AB

Som framgått av den tidigare redogörelsen har Swedegas en
betydelsefull roll i Sydgasprojeklel. Bolaget svarar för tillförseln av gas
och skall därjämte äga och finansiera slamledningen. Swedegas har även lill
uppgift atl bedriva utrednings- och förhandlingsarbete för atl klargöra förutsällningarna
för ökad nalurgasanvändning. Arbetet inriktas i första hand pä all undersöka
möjligheterna atl bygga upp en naturgasmarknad i västra Sverige på grundval av
ökad import söderifrån. Huvuddelen av de investeringar som behövs för
tillförseln kommer all ske redan i samband med genomförandet av Sydgasprojeklel
som följd av alt stamledningen byggs med en betydande överkapacitet. Vidare
undersöker Swedegas förulsiillningarna för en naturgasmarknad i östra Sverige
baserad på import av nalurgas från Sovjetunionen via Finland. Vid de angivna undersökningarna
samarbetar Swedegas nära med olika berörda kommuner och andra intressenter. Swedegas
deltar också i statens valtenfallsverks studie av en rörledning för iransiiering
genom Sverige av nordnorsk gas lill kontinenten. Projekt gaslransilering. Swedegas
svarar främst för analyser av den framlida marknaden i Sverige för gas från en
sådan ledning.

Vid sidan av de nämnda arbetena undersöker Swedegas
möjligheterna att anlägga ell underjordiskt naturgaslager, ett s.k. akvifärlager,
i västra Skåne. Etl sådant lager skulle göra det möjligt atl utjämna
variationer i

Prop.
1983/84:47 13

fillförsel
och förbrukning, vilkel innebär stora ekonomiska fördelar. Dessulom skulle leveranssäkerhelen
och möjlighelerna all uppfylla krav på beredskapslagring förbättras.

Antalet
anställda i Swedegas uppgår f.n. lill ca 20. Bolaget är sedan år 1980 helägl
dotterbolag till Svenska Petroleum. Verksamheten har dock hittills finansierats
nästan helt med statliga anslag i form av villkorslån. Regeringen har
bemyndigats alt efterge dessa lån i den mån medlen har använts för verksamhet
som inte ger underlag för senare kommersiell naturgasimport.

T.o.m.
budgetåret 1982/83 har anvisats sammanlagt 154 milj. kr. över reservationsanslaget
Lån lill förprojeklering av naturgasledningar m. m. Medel anvisades senast
våren 1983 på tilläggsbudget III för nämnda budgetär (prop. 1982/83: 125 bil.
9. NU 52. rskr 389) med 74 milj. kr. Till följd av den osäkerhet som vid denna
tidpunkt rådde om Sydgasprojektels genomförande beräknades beloppet för att
täcka kostnaderna för verksamheten endasl fram till utgången av kalenderåret
1983. Den del av beloppel som var avsett för anläggningsinvesteringar i stamledningen,
nämligen 39 milj. kr., har ännu inle belalals ut.

Utöver
länen lill den egna verksamheten beviljades Swedegas budgetåret 1980/81 ell
lån av ca 168,5 milj. kr. för alt möjliggöra den förskottsbetalning som
förutsattes i transportavtalet mellan bolaget och DONG.

Swedegas
har i september 1983 redovisat arbetsprogram och medelsbehov för verksamheten
under såväl första halvåret 1984 som budgetåret 1984/85.

Beiräffande
Sydgasprojeklel beräknas hela anläggningsinvesleringen för Swedegas del av
projektet, dvs. stamledningen, infalla under perioden. Upphandling av slålrör m.
m. har genomförts och upphandling av enlre-prenadarbetena väntas ske i slutet
av är 1983. Det totala medelsbehovet beräknas lill 597 milj. kr., varav 133
milj. kr. antas kunna läckas med tidigare villkorslän och lånegarantier som
ännu inle utnyttjats. Det återstående medelsbehovel uppgår alltså till 464
milj. kr., varav 301 milj. kr. avser investeringar som motsvarar del nuvarande Sydgasprojektels
transportbehov och 163 milj. kr. investeringar i överkapacitet för eventuella senare
imporlprojekt. Fördelningen är preliminär i avvaktan på ytterligare projektering
och förhandling.

Beiräffande
akvifärlagringen pågår prospektering vid Kyrkheddinge i sydvästra Skåne. När
höstens arbeten avslutats kommer underlag atl föreligga för beslut om projektet
skall drivas vidare. Behovel av medel för de ytteriigare arbeten som bör föregå
etl definitivt beslut om alt anlägga ett akvifärlager anges av Swedegas till 20
milj. kr.

I
övrigt skall verksamheten enligt Swedegas inriktas främst på alt fullfölja
pågående utredningar om en utvidgning av Sydgasprojeklel till Halmstad, om ett
Västgasprojekt baserat på en lill Göteborg förlängd stamledning samt om ell Östgasprojekt
baserat pä en sjöledning från Finland.

Prop.
1983/84:47 14

Arbetet bedrivs med sikte pä all la fram underlag för
ställningstagande till dessa projekt under år 1984. Medelsbehovet för
utredningar och övrig verksamhet anges lill 26 milj. kr. för 18-mänadsperioden.
Swedegas framhåller alt beslut om all genomföra något av de nämnda projekten
kommer all medföra behov av ytterligare medel för projektering under perioden.

Del sammanlagda behovel av medel för Swedegas verksamhet
under perioden anges alliså lill 510 milj, kr,, varav för investeringar i slamledningen
464 milj. kr. Härav föreslås alt 301 milj. kr. motsvarande Sydgasprojektels transportbehov
skall lånefinansieras med statlig garanti medan 163 milj. kr. motsvarande
överkapaciteten skall finansieras med villkorslån. För den övriga verksamheten
begär Swedegas också villkorslån. Del sammanlagda behovel av anslag uppgår
således lill 209 milj. kr., varav 86 milj. kr. beräknas infalla under första
halvåret 1984 och 123 milj. kr. under budgetåret 1984/85.

Enligl min uppfattning bör Swedegas förslag till
arbetsprogram kunna ligga lill grund för verksamheten under den kommande l8-månadersperio-den.
All bolagel bör fullfölja sina uppgifter i Sydgasprojeklel utgör en självklar
följd av den överenskommelse om projektet som nu har iräffals. Jag vill i
sammanhanget framhålla all statens inträde som delägare i Sydgas inte innebär
någon ändring i Swedegas roll som leverantör av gas till projektet och som
ägare av slamledningen. Däremot upphör i princip Swedegas risklagande i
projektet i och med all den statliga förluslliick-ningsgaranlin genom bolagel
slopas.

Vid sidan av arbetet med Sydgasprojeklel bör pågående
utredningar om andra imporlprojekt slutföras och redovisas under år 1984. På
grundval härav kommer ställning all kunna tas till inriktningen och
omfattningen av bolagels forlsatla verksamhet. Utredningsresultaten kommer
givelvis också all utgöra en viktig del av undertaget för all bedöma gasens
möjliga roll i vår energiförsörjning inför kommande beslut om den långsiktiga
energipolitiken.

Sedan Swedegas redovisat sill arbetsprogram har statens valtcnfallsveik
träffat avtal med .Svenska Petroleum om förvärv av samtliga aktier i Swedegas
frän den 30 december 1983. Frågan om finansieringen av Swedegas forlsatla
verksamhet har därigenom kommit i etl nyU läge. Vallenfalls-vcrkct har i en
särskild framställning den 25 oktober 1983 hegiiri regeringens godkännande av avlalet.
I samband därmed har verket redovisat de anslagsmiissiga konsekvenserna av
övertagandet och IVamlort vissa yikan-dcn. Jag skall nu redogöra för denna
fråga.

6 Statens valtenfallsverks förvärv av Swedegas AB

Vattenlällsverkcl rramhäller i sin Iramstiillning all \erkets n:UiMt;:isin-trcsse
är lånasikligi och knutet hl. a, lill en avvccklinu :iv k;irnki;ir!cii o:.'h

Prop. 1983/84:47 15

eventuell iransiiering av nordnorsk gas. Efter
överlagandet av Swedegas avses verksamheten inom bolagel komma alt bedrivas med
molsvarande krav på affärsmässighet och lönsamhet som gäller för verket i
övrigt. En utvidgning av verksamheten till områden som inle uppfyller dessa
krav förutsätts kunna ske pä statens särskilda uppdrag och bekostnad.

Valtenfallsverket påpekar all överlagandel för med sig
ansvaret för alt finansiera Swedegas fortsatta verksamhet. Engagemanget i Sydgasprojeklel
innebär kostnader för egna resursinsatser i projektet och för överkapacitet i
ledningssystemen som inle kan läckas från Sydgas. Vidare utgör den lill efter
är 1995 senarelagda debiteringen av nyttjanderättsavgifter för slamledningen en
tung finansiell belastning för Swedegas. Därlill kommer Swedegas övriga
verksamhet i form av ett antal projekt, som skall utvärderas under år 1984.

Valtenfallsverket
beräknar Swedegas låneskuld till slalen vid utgången av är 1983 till 362,5
milj. kr. inkl. räntor. Av skulden hänför sig 113 milj. kr. till tidigare
kostnader för Sydgasprojeklel. Huvuddelen härav beräknas kunna återvinnas genom
avgifter m. m. t. o. m. år 2005. Emellertid räknar vatlenfallsverkel med atl Swedegas
framtida, ej återvinnbara kostnader för Sydgasprojeklel omräknat till
kapitalvärde motsvarar en betydande del av skuldbeloppet. Det framhålls att
vattenfallsverket med utnyttjande av sina driflmedel kommer alt överta
finansieringsansvaret för den löpande naturgasverksamhelen i en omfallning som
får anses väsentligl översliga verkels affärsmässiga ulvecklingsintresse. Mol
bakgrund härav föreslår valtenfallsverket att hela statens fill Sydgasprojeklel
hänföriiga fordran på Swedegas efterges i samband med överlagandet och att effekten
härav kommer Swedegas tillgodo.

Vidare föreslås all frågan om statens fordran på Swedegas
i övrigt prövas efter utvärderingen av de olika projekten är 1984.

Valtenfallsverket redovisar därefter medelsbehovel under
budgetåren 1983/84 och 1984/85 för investeringarna i Swedegas del av Sydgasprojeklel.
dvs. slamledningen inkl. överkapacitet för eventuella nya gasprojekl. På
grundval av en ny anläggningskosinadskalkyl beräknas nu behovet till ca 500
milj. kr., vilket är ca 100 milj. kr. lägre än del medelsbehov som redovisades
av Swedegas i september. Bakgrunden härtill är all upphandlingen sker i etl
för beställaren gynnsamt marknadsläge.

Finansieringen av investeringen i slamledningens
överkapacitet förutsätts ske med anslagsmedel t. v. utan förränlningsplikt. I
övrigt förutsätts extern upplåning med vallenfallsverkets borgen. Verket
redovisar följande preliminära fördelning (milj. kr.):

1983/84 I9K4/8.S Simima

IMcrn upplåning 180 UiO }M)

.Anshiiisnicdcl 85 75 I Ml

Sunini;! 265 2.15 Sm

Prop.
1983/84:47 16

Valtenfallsverket
anser att Swedegas nuvarande aktiekapital av 100000 kr. är otillräckligt för atl
medge en effektiv upplåning. Mot bakgrund härav begärs bemyndigande alt inom
ramen för tillgängliga anslagsmedel för innevarande budgetär teckna aktier och
höja aktiekapitalet till 20 milj. kr.

Valtenfallsverket
påpekar att den lill är 1996 senarelagda debiteringen av nylljanderätlsavgifler
för slamledningen kan komma alt leda till en balansering hos Swedegas av
upplupna avgifter som beräknas kulminera år 1995 med ca 1000 milj. kr. inkl.
räntor. I den mån finansieringen sker genom extern upplåning kan en statlig
garanti för Sydgas fullgörande av sina betalningsförpliktelser med avseende på
avgifterna komma atl behövas.

Vidare
påpekas alt Swedegas, trots all bolagel inle lar del i Sydgasprojektels
ekonomiska resultat, riskerar betydande affärsförlusler l.ex. för del fall atl DONG
eller Sydgas inle kan fullgöra sina åtaganden genlemol Swedegas som leverantör
resp. köpare av gas. Det förutsätts att vatlenfallsverkel i händelse av sådana
affärsförluster lämnar föriusltäckningsbi-drag lill Swedegas antingen genom
avskrivningsanslag eller med driftmedel.

Valtenfallsverket
förutsätter alt föriusltäckningsbidrag skall vara avdragsgilla vid beskattning
av verkels rörelseresultat samt leda till atl för-länlningskravel på verkels
kapital i molsvarande mån justeras.

Slutligen
framhåller valtenfallsverket all Swedegas som helägl dotterbolag skall ges en
självständig ställning och inle integreras i verkets organisation.

Enligl
min uppfattning är den föreslagna överföringen av Swedegas lill valtenfallsverket
ändamålsenlig. Verket har stor erfarenhet av distribution och marknadsföring av
ledningsbunden energi. Verket förfogar också över resurser som kan utnyttjas
vid projektering, anläggning och drift av naturgassyslem. Vissa
samordningsvinster bör därför kunna nås även om naturgasverksamheten bedrivs
inom ramen för ett särskilt bolag. Jag förordar alliså atl regeringen inhämlar
riksdagens bemyndigande alt godkänna förvärvet av aktierna i Swedegas.

Jag
delar vidare vallenfallsverkets uppfattning att Swedegas verksamhet bör
bedrivas med samma krav på affärsmässighet som gäller för verket i övrigt. Vid
avsteg från denna princip bör valtenfallsverket kompenseras på lämpligt säll. I
konsekvens härmed bör medel lill investeringen i stamledningens överkapacitet
enligt vallenfallsverkets förslag anvisas i form av anslag ulan förränlningsplikt
1. v.

För
innevarande budgetår beräknar jag i likhet med vatlenfallsverkel medelsbehovet till
85 milj. kr. Motsvarande belopp bör anvisas till verket på tilläggsbudget I
till statsbudgeten för budgetåret. Vid anvisning av detta belopp kommer 39
milj. kr. av det för budgelårel 1982/83 anvisade lånet till Swedegas inte atl
behöva tas i anspråk.

Den
del av slamledningsinvesleringen som svarar mol Sydgasprojektels

Prop.
1983/84:47 17

transportbehov
bör i enlighet med vattenfallsverkets förslag finansieras genom upplåning på
marknaden mol verkets borgen. I enlighet härmed bör nu gällande totalram av 11
458 milj. kr. för verkels borgensåtaganden räknas upp med 180 milj. kr. för atl
möjliggöra upplåning för Sydgasprojeklel under innevarande budgetår. Jag
förordar atl regeringen inhämlar riksdagens bemyndigande atl teckna borgen för
lån intill sammanlagt 11 638 milj. kr., varav högst 295 milj. kr. för lån till
eldistributionsförelag.

Jag
avser alt i annat sammanhang föreslå regeringen atl bemyndiga valtenfallsverket
att använda tillgängliga anslagsmedel för höjning av aktiekapitalet i Swedegas
till högst 20 milj. kr. Jag avser vidare all äler-komma till frågan om behovet
av medel och borgensleckning för Swedegas verksamhet under budgetåret 1984/85
vid min anmälan lill budgetpropositionen av anslaget till statens vatlenfallsverk.

Valtenfallsverket
har vidare hemställt om nedskrivning av statens fordran på Swedegas med 113
milj. kr. Siörre delen av della belopp kan komma att återvinnas av Swedegas
under Sydgasprojektels 20-åriga löptid. Med hänsyn bl.a. lill de betydande
åtaganden som Swedegas medverkan i Sydgasprojeklel medför anser jag del dock
motiverat all statens fordran pä bolagel skrivs ned med nämnda belopp. Härför
krävs riksdagens bemyndigande.

Vad vatlenfallsverkel
har anfört om täckning av eventuella framlida föriusler i Swedegas och om
garanti för Sydgas betalningsförpliktelser föranleder ingen erinran frän min
sida. Om så behövs får dessa frågor tas upp senare.

7
Hemställan

Med
hänvisning till vad jag nu har anfört hemställer jag atl regeringen föreslår
riksdagen atl

1.
bemyndiga regeringen att
godkänna konsortialavtalet jämte protokoll mellan staten, Malmö kommun,
Helsingborgs kommun. Lunds kommun och Sydkraft AB i vad staten genom avtalet ikläder
sig ekonomiska förpliktelser,

2.
medge all medel frän del på lilläggsbudgel
I lill slalsbudgelen för budgetåret 1982/83 under fjortonde huvudtiteln
anvisade reser-vationsanslaget Stöd till utbyggnad av dislributionsanläggningar
för fjärrvärme får användas för stöd lill dislributionsanläggningar för
naturgas i enlighet med vad jag har förordat,

3.
bemyndiga regeringen att medge
statens vattenfallsverk att förvärva samtliga aklier i Swedegas AB,

4.
bemyndiga regeringen all teckna
borgen för län till bolag i vilka statens vatlenfallsverk förvaltar statens aklier
intill sammanlagt

Prop. 1983/84:47 18

11
638000000 kr., varav högst 295000000 kr. för lån fill eidislri-butionsföretag,

5.
bemyndiga regeringen atl
efterge statens fordran på Swedegas AB i enlighet med vad jag har förordat,

6.
till Statens vatlenfallsverk:
Kraftstationer m.m. på tilläggsbudget 1 till statsbudgeten för budgetåret
1983/84 under tolfte huvudtiteln anvisa etl reservationsanslag av 85000000
kr.,

7.
lill Teckning av aklier m. m. i
Sydgas AB på tilläggsbudget I till statsbudgeten för budgetåret 1983/84 under
tolfte huvudtiteln anvisa ett reservationsanslag av 50 113000 kr.

8
Beslut

Regeringen
ansluter sig till föredragandens överväganden och beslutar all genom
proposition föreslå riksdagen alt anta de förslag som föredraganden har lagt
fram.

Prop. 1983/84:47 19

Bilaga

Konsortialavtal

mellan
staten, Malmö kommun, Helsingborgs kommun. Lunds kommun och Sydkraft
Aktiebolag.

1
Bakgrund och syfte

Den
13 mars 1980 träffade företrädare för staten överenskommelse med Malmö kommun,
Helsingborgs kommun. Lunds kommun och Sydkraft AB (nedan kallat Sydkraft) om
genomförande av det s. k. Sydgasprojeklel enligl ell av parterna godkänt
dokument betecknat "Riktlinjer och förutsättningar för genomförande av Sydgasprojektet"
genom Sydgas AB (nedan kallat Sydgas). Riksdagen godkände senare under våren
1980 nämnda riktlinjer och förutsättningar för genomförande av Sydgasprojektet.
Till grund för parternas överenskommelse och riksdagens godkännande låg avtal
den 3 mars 1980 mellan Swedegas AB (nedan kallat Swedegas) och Dansk Olie &
Nalurgas A/S (nedan kallat D.O.N.G.) om transport och leveranser av naturgas.
Dessa avtal mellan Swedegas och D.O.N.G. hade Iräffals inom ramen för ett avtal
den 29 februari 1980 mellan svenska regeringen och danska regeringen om
samarbete på naturgasområdet.

Malmö
kommun, Helsingborgs kommun. Lunds kommun och Sydkraft har i november 1980
träffat konsortialaviäl om samarbete beträffande Sydgasprojeklel genom Sydgas.

Som
resultat av Swedegas och D.O.N.G.;s avtal den 3 mars 1980 samt ovannämnda
riktlinjer den 13 mars 1980 träffades den 18 juni 1981 ett antal avtal mellan Swedegas
och Sydgas angående leverans av naturgas, uppförande av stamledning för
naturgas samt transport av naturgas pä stamledningen. Den 8 juli 1982 träffade
Swedegas och D.O.N.G. tilläggsavtal beträffande leveranser av naturgas. I
anledning härav ingick Swedegas och Sydgas etl tilläggsavtal den 6 december
1982.

Ovannämnda
överenskommelse och avtal har byggt på vissa anlaganden om det ekonomiska
utfallet av Sydgasprojeklel sett över såväl hela avtalstiden som delar därav.
Sedan 1980 har de ekonomiska förutsättningarna för projektet försämrats.

I
syfte atl säkerställa genomförandet av Sydgasprojektet i huvudsak i planerad omfallning
och enligt gällande ansvarsfördelning mellan Swedegas, Sydgas och
distributörerna har parterna i della konsortialavtal överenskommit om
följande.

Prop.
1983/84:47 20

2 Aktiekapitalökning i och aktieägarlån till Sydgas

2.1
Sydgas aktiekapital uppgår f.n. lill 1000000 kr. fördelat på 20000 aklier, en
var aktie å nom. 50 kr. Antalet aktier skall nedbringas lill 10000, en var
aktie å nom. 100 kr. Därefter kommer de 10000 aktierna atl ägas enligt
följande:

Sydkraft Malmö
kommun Helsingborgs kommun Lunds kommun

Summa aklier

4 900 2 700 1200 1200

10000

2.2
Aktiekapitalet skall därefter snarast ökas med 40000000 lill sammanlagt 41
000000kr. genom utgivande av 400000 nya aklier, envar ä nom. 100 kr. Parterna
skall med företrädesrätt teckna och betala de nya aktierna med 122:50 kr. per
aktie enligt följande:

Pari

Antal nya

aktier

Staten

205 000

Sydkraft

95 550

Malmö
kommun

52650

Helsingborgs
kommun

23 400

Lunds
kommun

23 400

400000

Att betala
för tecknade aktier, kr.

25 112 500 11704 875 6449625 2 866500 2 866500

49000000

Av de 49000000 kr. skall 40000000 kr. föras lill
aktiekapitalet och 9000000 kr. lill reservfonden.

2.3
Efter genomförande av nyemissionen enligl pkt 2.2 ovan uppgår aktiekapitalet lill
41000000 kr. fördelat pä 410000 aklier, en var aktie å nom. 100 kr., enligl
följande:

Part

Antal aktier

Staten

205000

Sydkraft

100450

Malm ö kommun

55 350

Helsingborgs
kommun

24600

Lunds
kommun

24 600

410000

Procentuell
andel

50,0

24,5

13,5

6,0

6,0

1U0,0

2.4 Det åligger de nuvarande aktieägarna i Sydgas atl
snarast och senast den 31 december 1983 hålla bolagsslämma för beslut om i pkt
2.1 angivna ändring och i pkt 2.2 angivna ökning av aktiekapitalet saml för
nedan angivna val av styrelse och revisorer m. m.

Prop.
1983/84:47 21

2.5 Betalning för de 400000 nya
aktierna skall vara eriagd inom en månad efter del all detta avtal trätt i
kraft enligt pkt 10.

2.6 Parterna skall eftersträva en
utdelning så all av dem lill Sydgas tillskjutet eget kapital erhåller minst
bankmässig förräntning.

2.7 Parterna skall i proportion lill
det i pkt 2.3 angivna aktieinnehavet försträcka Sydgas sammanlagt 50000000 kr.
i form av eflerslällda delägarlån. Mot erhållande av sädana delägariån skall
Sydgas lämna revers till resp. längivare enligt bifogade formulär, bilaga /.'
Länemedlen skall utbetalas lill Sydgas samtidigt med betalningen av de nya
aktierna enligl pkt 2.5.

3 Styrelse

3.1 Sydgas styrelse skall beslå av alla
ledamöter med fyra suppleanter. Av dessa skall fyra ledamöter jämte två suppleanter
för dem väljas pä förslag av staten och de övriga på förslag av Sydkraft och
kommunerna. Bolagels verkställande direktör får inte väljas lill ledamot eller
suppleant i bolagets styrelse.

3.2 Till ordförande i styrelsen skall
utses en av de på förslag av slalen valda ledamöterna.

4 Revision

Till revisorer i Sydgas skall, om pa,rlerna inte annat beslämmer,
utses tvä auktoriserade revisionsbolag, varav del ena på förslag av staten och
del andra på förslag av övriga aktieägare.

5 Beslutförhet i vissa frågor m. m.

5.1 För beslut i nedanstående frågor av bolagsstämma resp.
styrelse i Sydgas krävs all samtliga aktieägare resp. samtliga av dem utsedda
styrelseledamöter är ense om besluten;

a)
Ändring av
bolagsordningen för Sydgas;

b)
Ökning eller
nedsättning av akliekapitalel;

c)
Tillsättande av
verkställande direktör;

d) Väsentlig förändring av Sydgasprojektet;

e) Beslut om siörre investeringar;

' Bilagan har uteslutits här.

Prop.
1983/84:47 22

5.2 Vid den i pkt 2.4 omförmälda bolagsstämman skall
antagas bolagsordning enligt bilaga 2.'

6 Sydgas verksamhet samt distributörs rättigheter och
skyldigheter

6.1 Sydgas skall ha lill uppgift alt

a)
introducera nalurgas
inom sill försörjningsområde sådant delta definierats i leveransavlalei den 18
juni 1981 mellan Swedegas och Sydgas;

b)
inköpa
naturgas, gasol m, m,, regionall distribuera och försälja gas lill
distributörer för distribution inom respektive distributörs distributionsområde;

c)
enligl särskilt
avtal med Swedegas bygga och driva av Swedegas ägd stamledning;

d) projektera, uppföra, äga och driva regionaU gasnäl;

e) pä uppdrag av distributörerna förmedla gasaffärer
och åtaga sig andra

med naturgasverksamheten sammanhängande uppdrag.

6.2 Distributör skall vara kommun eller
Sydkraft. Sydkraft må låta sin distribulionsverksamhel, helt eller delvis, omhänderhas
av etl helägl dotterbolag eller bolag i vilket Sydkraft och kommun är
aktieägare och Sydkraft har etl sådant bestämmande inflytande atl åtagandena i
delta konsortialavtal kommer att uppfyllas.

6.3 Distributör skall vara aktieägare i
Sydgas. Akiiefördelningen distributörerna emellan skall återspegla den
beräknade gasmarknaden för varje distributör. Av den gasmängd som gäller för Sydgasprojeklel
är distributör, såvida inle parterna överenskommer annat, skyldig köpa så stor
mängd som svarar mol dennes andel av distributörernas totala aktieinnehav.

7 Riktlinjer för genomförande av Sydgasprojektet

7.1 Parternas strävan skall vara att Sydgasprojektet
skall genomföras pä kommersiella grunder. Del ekonomiska resultatet i Sydgasprojektet
skall uppsamlas hos Sydgas. Med beaktande härav skall parterna dock överväga
lämpliga åtgärder ägnade alt hos distributörerna skapa ekonomiska incitament.

7.2 Slalen skall verka för en säker och
ekonomisk tillförsel av nalurgas till Sydgasprojeklel. Kommunerna och Sydkraft
skall såsom distributörer

' Bilagan har uteslutits här.

Prop. 1983/84:47 23

bedriva en aktiv marknadsplanerings-, försäljnings- och
laxepolitik saml i övrigt bedriva sin verksamhet pä ell rationellt sätt. Därvid
förutsattes att distributörerna frän sina kunder lar ut ett marknadsmässigt
pris. Sydgas skall faslslälla för distributörerna enhetliga principer för
resultatmätning, tariffer och dylikt, varvid förutsattes all distributörerna
får bankmässig förräntning pä av dem i distribulionsrörelsen tillskjutet
kapital.

7.3 Uppkommer under driftskedet behov
av ytterligare finansieringsmedel skall detta i första hand läckas genom
extern upplåning mol delägarborgen. Uppstår i Sydgas redovisningsmässiga
förluster skall delägarna lillföra bolaget ytterligare kapital sä alt del ej
tvingas i likvidation. Sådan tillförsel kan ske genom aktieägartillskoll. efterställda
delägarlån eller driflbidrag.

7.4 Som förulsällning för della konsortialavtal
gäller att de ålgärder som anges i bilaga 3 blir vidtagna.

8 Ändringar i gällande avtal m. m.

8.1 Konsorlialavlalet mellan kommunerna
och Sydkraft i november 1980 upphör att gälla när nu förevarande konsortialavtal
träder i kraft enligl pkt 10.

8.2 Överenskommelsen den 13 mars 1980
om Riktlinjer och förutsättningar för Sydgasprojektet upphör atl gälla när
detta konsortialavtal trätt i kraft enligl pkt 10.

8.3 De mellan Swedegas och Sydgas
ingångna avtalen angående Sydgasprojektet skall överses och ändras i den
utsträckning som föranleds av nu förevarande konsortialavtal. Därvid skall
bestämmelserna i leveransavlalei den 18 juni 1981 om särskilda ekonomiska garanlier
i pkt II utgå.

Transportavtalets bestämmelser om betalning av
ersättningen för nytt-janderällen till stamledningen skall ändras så all under
de förslatio avtalsåren - räknat fr. o. m. det avtalsår varunder Sydgas
tillträder nyltjanderät-len - nyltjanderättsersättningar inte skall påföras
Sydgas. För resterande avtalsperiod skall utgå äriiga nyttjanderättsersättningar
lill Swedegas, så anpassade att Swedegas i form av lika stora åriiga annuiteter
erhåller full ersättning för sina kapitalkostnader under alla de avtalsår som
transportavtalet gäller.

Översynen av avlalskomplexel mellan Swedegas och Sydgas
skall genomföras snarast efler undertecknandet av delta konsortialavtal.

Prop. 1983/84:47 24

8.4
Skulle den i pkt 7.4 angivna förutsättningen brista skall, såvida inte parterna
överenskommer om annat och om kommunerna och Sydkraft så begär, de i den i pkt
8.2 angivna överenskommelsen intagna ekonomiska garantierna äter gälla och de i
pkt 11 i leveransavtalet mellan Swedegas och Sydgas intagna ekonomiska
garantierna återintagas i nämnda leveransavtal.

9
Skiljedom

Tvist
rörande giltigheten av detta avtal, dess tillkomst, tolkning eller tillämpning,
så ock varje annan tvist härflytande ur rättsförhållande på grund av avtalet
får inle hänskjulas till domstol ulan skall avgöras av skiljemän på säll vid
liden för skiljeavtalels påkallande gällande lag om skiljeförfarande må stadga.

10
Avtalets giltighetstid

Della
avtal träder i kraft sedan det slutligt godkänts av dels regeringen -under
förutsättning alt riksdagen fattar de beslut som behövs härför - dels respektive
kommuns kommunfullmäktige genom beslut som vinner laga kraft och dels Sydkrafts
styrelse. Därefter gäller avtalet till den I oktober 2005.

11
Övriga bestämmelser

11.1
Parterna äger rätt att med nedan angivna undantag överiåla sina aktier i Sydgas
endasl om särskild överenskommelse därom träffas. Part äger ej motsätta sig
sådan överlåtelse därest inte särskild olägenhet skulle uppstå som inte kan
undanröjas. Överenskommelse som här åsyftas erfordras inle ifråga om följande överiåtelser
eller omfördelning av aklier under förulsällning alt de genomföres före
gasleveransens början;

a)
Vid överlåtelse från Sydkraft
av aktier lill annan kommun än Malmö, Helsingborgs och Lunds kommuner under
förutsättning att sådan kommun själv önskar omhänderha naturgasdistributionen i
den egna kommunen och övertager en på den beräknade gasmarknaden i kommunen belöpande
aktieandel saml atl nämnda gasmarknad utgör en icke obetydlig del av den för Sydgasprojeklel
totala beräknade gasmarknaden. Ny aktieägare skall tillförbindas biträda nu
förevarande konsortialavtal.

b)
Vid omfördelning av aktier
mellan kommunerna och Sydkraft eller kommunerna inbördes, i avsikt att
aktieinnehavet skall återspegla envars andel av gasmarknaden.

11.2 Tillägg till eller ändringar i detta avtal skall
vara skriftliga och uttryckligen anges såsom tillägg eller ändringar till avlalet.

Detta
avtal har upprättats i fem exemplar, varav vardera parten tagit etl exemplar.

Malmö den 26 oktober 1983

STATEN Ulf Dahlsten

HELSINGBORGS KOMMUN

Birger Håkansson, , . ,.

/Anne-Marie Linde

SYDKRAFT AKTIEBOLAG Göran Ekberg

MALMÖ KOMMUN Nils Yngvesson

/Lennart Nanne

LUNDS KOMMUN Gun Hellsvik

/Åke Lindblad

Prop. 1983/84:47 26

Bilaga 3 Vissa statliga
åtgärder för genomförande av Sydgasprojektet

1,
Bidrag lämnas med 10% av
distributörernas investeringskostnader för lågirycksnäl, förutsatt all
beställningarna görs åren 1983- 1985.

2,
Statlig avgiftsfri garanti
ställs för upplåning av medel till finansiering av Sydgas AB:s investeringar
för Sydgasprojeklel,

3,
Såvitt avser
försörjningsberedskap belastas Sydgasprojeklel med kostnader enbart för vissa beredskapsålgärder
för uppvärmningskunder,

4,
Energiskalt pä naturgas
fastställs lill 75% av energiskatten pä eldningsolja, räknat efter
energiinnehållet,

5,
Nedsättning av energiskatt pä nalurgas
för industriell förbrukning medges i samma omfattning som nedsättning av skatt
pä eldningsolja,

6,
Särskild avgift för
oljeprodukter belastar inte naturgas lill den del avgiften används för all
finansiera oljeersällningsfonden, kolmiljölbn-den och åtgärder mol
försurningen,

7,
Skulle någon eller några av de
ovan förtecknade åtgärderna inte bli vidtagna eller skulle de, sedan de
vidtagits, komma att ändras vidtas andra statliga ålgärder som sammantagna får
samma ekonomiska effekt pä Sydgasprojeklel,

Norstedts Tryckeri, Stockholm 1983