Prop. 1983/84:48

Regeringens proposition

1983/84:48

om
ändring i beskattningen av realisationsvinster på börsaktier, m.m.;

beslutad
den 24 oktober 1983.

Regeringen
föreslår riksdagen att antaga de förslag som har lagils upp i bifogade utdrag
av regeringsprotokoll.

På
regeringens vägnar

OLOF
PALME

KJELL-OLOF
FELDT

Propositionens
huvudsakliga innehåll

I
propositionen föreslås som ett led i regeringens ekonomisk-politiska åtgärder
en ökning av skatteuttaget pä handeln med aktier. Förslag till åtgärder läggs
fram i två skilda hänseenden.

För
det första föreslås en skärpning av realisationsvinstbeskattningen på
börsaktier som avyttras efter minst två års innehav. Ökningen av skatleui-tagel
åstadkoms genom att den s. k. schablonregeln för beräkning av anskaffningskostnad
på sådana aktier ändras. F. n. innebär regeln atl en skattskyldig kan välja att
ta upp halva färsäljningspriset för en avyttrad aklie som anskaffningskostnad.
Enligt förslaget i propositionen skall i stället endast 25% av
försäljningspriset uigöra anskaffningskostnad när schablonregeln tillämpas.

För
det andra föreslås att en ny punktskatt införs pä omsättning av aktier och
vissa andra värdepapper. Skatten föreslås utgå med 0,5% av köpesumman hos
såväl säljaren som köparen. Fondkommissionärerna föresläs bli skattskyldiga för
omsättning som de medverkar i. Även den som i siörre omfattning omsätter
värdepapper utan att vara fondkommissionär föreslås bli skattskyldig.

Ändringen
beträffande schablonregeln föreslås gälla i fråga om aktieförsäljningar som
sker fr. o. m. dagen efter det alt propositionen överlämnas fill riksdagen.
Delta kommer alt ske denna dag. Den nya regeln skall således gälla för avyttringar
fr. o. m. den 25 oktober 1983. Den nya omsättningsskatten på aktier skall las
ut på överiåtelser som sker efter utgången av år 1983.

1 Riksdagen 1983/84. I .saml. Nr 48

Prop.
1983/84:48

Prop.
1983/84:48 2

1 Förslag till

Lag om ändring i kommunalskattelagen (1982:370);

Härigenom föreskrivs all punkt 2 b av anvisningarna lill
36 § kommunalskattelagen (1928:370) skall ha nedan angivna lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

Anvisningar

till 36 §

2 b' Avyttras aktie eller andel i aktiefond och har aktien
eller andelen innehafts två år eller mera (äldre aklie eller andel), gäller
bestämmelserna i andra och tredje styckena.

Som anskaffningskostnad för äldre aktie eller andel anses
i regel den genomsnittliga anskaffningskostnaden för samtliga äldre aktier
eller andelar av samma slag som den avyttrade, beräknat med hänsyn till
faktiska anskaffningskostnader och inträffade förändringar beträffande
innehavet.

Anskaffningskostnad för äldre Anskaffningskostnad för äldre

aktie, som är noterad på börs eller aklie, som är noterad
pä börs eller

föremål för liknande notering, och föremål för liknande notering, och

för äldre andel i aktiefond får be- för äldre andel i aktiefond får be

stämmas lill etl belopp som mot- stämmas till ell belopp som mot

svarar hälften av vad den skallskyl- svarar 25 procent av vad den skait-

dige erhåller för aktien eller ande- skyldige erhåller för aktien eller an-

len efter avdrag för kostnad för delen efter avdrag för kostnad för

avyttringen. Kan den skattskyldige avytiringen. Kan den skatlskyldige

göra sannolikt alt en beräkning en- göra sannolikt all en beräkning en

ligl andra stycket leder fill ett högre ligt andra stycket leder lill etl högre

belopp, skall dock della högre be- belopp, skall dock della högre be

lopp anses som anskaffningskosi- lopp anses som anskaffningskost

nad, nad.

Avyttras delbevis eller teckningsrätt lill äldre aklie,
som avses i tredje slyckel, fillämpas beslämmelserna i del stycket. Därvid
avser andra meningen den del av anskaffningskostnaden för aktien, beräknad
enligt andra stycket, som belöper på delbeviset eller teckningsrätten.

Vid
avyttring för senare leverans av aklie som är avsedd atl förvärvas i anslutning
till leveransen (terminsaffär), skall skattepliktig realisationsvinst anses ha
uppkommit, trots atl aktien förvärvas efler avyttringen. Motsvarande gäller om avyttringen
avsett lånad aktie, som skall återställas lill långivaren genom överiämnande av
aktie av samma slag förvärvad i anslutning till återställandet (blankningsaffär).
Vinst eller förlust vid blankningsaffär skall beräknas som skillnaden mellan
vad som erhålls vid avyttringen av den lånade aktien och anskaffningskostnaden
för motsvarande aklie, som återställs till långivaren. Har aktien inte
återställts till långivaren före utgången av det år, som följer närmast efter
avyttringsåret, skall skillnaden mellan vad den skallskyldige erhållit för den
avyttrade aktien och värdel av molsvarande aklie - beräknat efter den lägsta
betalkurs eller, om sådan saknas, den lägsia köpkurs, som noterats från avyit-ringsdagen
till utgången av sistnämnda år - anses som skattepliktig reali-

Senasle lydelse 1981:264

Prop.
1983/84:48 3

Nuvarande
lydelse Föreslagen lydelse

sationsvinsl.
Avdragsgill realisationsförlust skall därvid ej anses ha uppkommit. Om vid
återlämnandet av ifrågavarande aklie denna anskaffats till ett pris, som är
lägre än del som beräknats vid tidigare vinstberäkning, skall skillnaden tas
upp som skattepliktig realisationsvinst del är dä aktien ålersiällls lill
långivaren. Har i stället förlust uppkommit är denna atl anse som avdragsgill
realisationsförlust.

Har här i riket bosall skaltskyldig
förvärvat utländsk aktie från annan sådan skattskyldig och samtidigt förvärvat
en rättighet atl omplacera aktien i annan utländsk aklie (switchrätt) gäller
följande. Kostnad för förvärvet av denna rättighet eller ersättning i samband
med avyttring av densamma skall vid beräkningen av skattepliktig realisationsvinst
eller avdragsgill realisationsförlust i samband med avyttring av den utländska
aktien inte inräknas i anskaffningskostnaden eller den erhållna likviden för
aktien.

Vad i femte och sjätte
styckena sägs om aktie gäller även annan egendom som avses i 35 § 3 mom.

Denna
lag träder i kraft dagen efter den dag, då lagen enligl uppgift på den har
kommit ut från trycket i Svensk författningssamling. De nya beslämmelserna
tillämpas i fråga om avyttringar som sker efler den 24 oktober 1983.

Prop.
1983/84:48 4

2
Lag

om
skatt på omsättning av vissa värdepapper

Härigenom
föreskrivs följande.

1
§ Till staten skall enligl
denna lag eriäggas skall pä omsättning av aklier, konvertibla skuldebrev, skuldebrev
förenade med optionsrätt lill nyteckning, interimsbevis, teckningsrättsbevis, oplionsbevis
och delbevis. Med omsättning avses köp och byte.

2
§ Ett köp skall anses innefatta
etl säljled och ell köpled och ell byte dubbla sälj- och köpled.

För en omsättning skall
skall erläggas såväl i säljledei som i köpledet. När en fondkommissionär
handlar för egen räkning utgår inle skatt för hans led.

3 §
Skaltskyldig är fondkommissionär som sluter avtal om omsättning av

värdepapper som avses i t § eller medverkar till ett sådant avtal.

Vid
omsättning där fondkommissionär inte medverkar är den skaltskyldig som under
ett halvt kalenderår omsätter värdepapper som avses i I S lill etl värde av
minst 500000 kronor.

4
§ Skatten utgår med fem promille
av överiålelsesumman (vederiagel). I vederlaget inräknas inte courlage, därmed
jämförlig ersättning eller skatt. Har vederlaget bestämts i utländskt myntslag
räknas det om till svenska kronor enligt bankernas noterade säljkurs pä
avslutsdagen.

5
8 En fondkommissionär får av
sin uppdragsgivare eller avtalspart ta ut ett belopp som svarar mot den skall
för den aktuella omsättningen för vilken fondkommissionären är skattskyldig.

6 § Skattskyldighet inträder när avslut sker.

7 § Riksskatteverket är beskatiningsmyndighei för
skall enligt denna lag.

8
§ Skattskyldiga skall anmäla
sig till beskaltningsmyndigheten för registrering. Den som godkänns som fondkommissionär
skall anmäla sig innan verksamheten påbörjas och annan skall anmäla sig när
omsättningen under ett halvt kalenderår uppgått tijl 500000 kronor.

9
§ Den som är skaltskyldig skall
lämna deklaration för beslämda redovisningsperioder.

Redovisningsperioden
är kalendermånad för den som är skallskyldig enligt 3 S första stycket och
halvt kalenderår för den som är skaltskyldig enligl 3 S andra stycket.

Deklarationen
skall ha kommit in till beskaltningsmyndigheten senast den 25 i månaden efler
redovisningsperioden. I deklarationen skall redovisas skatt för den omsättning
för vilken skattskyldighet inträtt under redovisningsperioden.

10 8
Lagen (1959:92) om förfarandet vid viss konsumlionsbeskallning

tillämpas i fråga om skall enligt denna lag.

Prop.
1983/84:48 5

Denna lag träder i kraft den I januari 1984 och tillämpas
på avslut som sker efter ikraftträdandet. Den som vid ikraftträdandet driver
verksamhet som fondkommissionär skall senast den 10 januari 1984 anmäla sig för
registrering hos riksskatteverket. Den första redovisningsperioden för den som
är skaltskyldig enligt 3 S första slyckel skall vara januari-mars 1984.

Prop. 1983/84:48 6

3 Förslag till

Lag om ändring i skattebrottslagen (1971:69)

Härigenom
föreskrivs all 1 S skatlebrollslagen (1971:69) skall ha nedan angivna lydelse.

Nuvarande
Ivdelse

Föreslagen
lydelse

Denna lag gäller i fråga om skatt eller avgift enligl

1. lagen (1908: 128) om bevillningsavgifter för särskilda
förmåner och rättigheter, förordningen (1927:321) om skall vid ulskiftning av
aktiebolags tillgångar, kommunalskatlelagen (1928:370), förordningen
(1933:395) om ersättningsskatt, lagen (1941:416) om arvsskall och gåvoskall,
lagen (1946:324) om skogsvårdsavgift, lagen (1947:576) om stailig inkomstskatt,
lagen (1947:577) om statlig förmögenhetsskatt, lagen (1958:295) om sjömansskatt,
lagen (1982:1194) om hyreshusavgift, lagen (1983:219) om tillfällig vinslskatl.

2. lagen
(1941:251) om särskild

varuskatt, lagen (1957:262) om all

män energiskatt, lagen (1961:372)

om bensinskatt, lagen (1961:394)

om tobaksskatt, slämpelskallela-

gen (1964:308). lagen (1968:430)

om mervärdeskall, lagen

(1972:266)
om skall på annonser och reklam, lagen (1972:820) om skatt pä spel. lagen
(1973:37) om avgift på vissa dryckesförpackningar, väglrafikskaltelagen (1973:601),
lagen (1973:1216) om särskild avgift för oljeprodukter, bilskrotningslagen
(1975:343), lagen (1977: 306) om dryckesskatt, lagen (1978:69) om
försäljningsskatt på motorfordon, lagen (1978: 144) om skatt på vissa resor,
lagen (1982:691) om skall på vissa kassettband, lagen (1982:1200) om skall
på videobandspelare, lagen (1982; 1201) om skatt på viss elektrisk kraft.

2. lagen (1941:251) om särskild

varuskatt, lagen (1957:262) om all

män energiskalt. lagen (1961:372)

om bensinskall, lagen (1961:394)

om tobaksskatt, slämpelskallela-

gen (1964:308), lagen (1968:430)

om mervärdeskall, lagen

(1972:266) om skall på annonser och reklam, tagen
(1972:820) om skatt på spel, lagen (1973:37) om avgift pä vissa dryckesförpackningar,
väglrafikskaltelagen (1973:601), lagen (1973:1216) om särskild avgift för
oljeprodukter, bilskrotningslagen (1975:343), lagen (1977: 306) om
dryckesskatt, lagen (1978:69) om försäljningsskatt pä motorfordon, lagen
(1978: 144) om skall på vissa resor, lagen (1982:691) om skall på vissa kassettband,
lagen (1982:1200) om skatt pä videobandspelare, lagen (1982: 1201) om skall på
viss elektrisk kraft, lagen (1983:000) om skatt på omsättning av vissa värdepapper,
3. lagen (1981:691) om socialavgifter. Lagen gäller även preliminär skall,
kvarstående skall och tillkommande

skall som avses i uppbördslagen (1953; 272).

Lagen tillämpas inle om skatten eller avgiften fastställs
eller uppbärs i

den ordning som gäller för tull och inte heller
beträffande reslavgift,

skattetillägg eller liknande avgift.

Denna lag träder i kraft den I januari 1984.

Senaste lydelse 1983:220.

Prop. 1983/84:48 7

4 Förslag till

Lag om ändring i lagen (1971:1072) om förmånsberättigade
skattefordringar m. m.

Härigenom
föreskrivs atl I § lagen (1971: 1072) om förmånsberättigade skallefordringar m.
m. skall ha nedan angivna lydelse.

Nuvarande
Ivdelse

Föreslagen
lydelse

Förmånsrätt enligt 11 § förmånsrällslagen (1970:979)
följer med fordran på

1.
skall och
avgift, som anges i I § första slyckel uppbördslagen (1953:272), saml skatt
enligt lagen (1908: 128) om bevillningsavgifter för särskilda förmåner och
rättigheter, lagen (1958:295) om sjömansskall, kupongskallelagen (1970:624) och
lagen (1983: 219) om tillfällig vinslskatl,

2.
skall enligl
lagen (1968:430) om mervärdeskatt,

3. skall eller avgift enligt lagen 3. skatt eller avgift enligl lagen

(1928;
376) om särskild skall ä vissa lotteri vinster, lagen (1941:251) om särskild
varuskatt, lagan (1957:262) om allmän energiskatt, lagen (1961:372) om
bensinskatt, lagen (1961:394) om lobak>;skalt, släm-pelskatlelagen
(1964:308), lagen (1972:266) om skatt på annonser och reklam, lagen
(1972:820) om skatt pä spel, lagen (1973:37) om avgift pä vissa
dryckesförpackningar, lagen (1973:1216) om särskild avgift för
oljeprodukter, bilskrotningslagen (1975:343), lagen (1977:306) om
dryckesskatt, lagen (1978:69) om försäljningsskatt pä motorfordon, lagen (|978:
144) om skatt på vissa resor, lagen (1982:691) om skatt på vissa kassettband,
lagen (1982: 1200) om skall pä videobandspelare samt lägen (1982:1201) om :ikall
pä viss elektrisk kraft.

(1928: 376) om särskild skall å vissa lotteri vinster,
lagen (1941:251) om särskild varuskatt, lagen (1957: 262) om allmän
energiskatt, lagen (1961:372) om bensinskatt, lagen (1961:394) om tobaksskatt, släm-pelskallelagen
(1964:308), lagen (1972:266) om skall pä annonser och reklam, lagen (1972:820)
om skall pä spel, lagen (1973:37) om avgift på vissa dryckesförpackningar,
lagen (1973:1216) om särskild avgift för oljeprodukter, bilskrotningslagen
(1975:343), lagen (1977:306) om dryckesskatt, lagen (1978:69) om försäljningsskall
på motorfordon, lagen (1978; 144) om skall pä vissa resor, lagen (1982:691) om
skatt på vissa kassettband, lagen (1982:1200) om skatt på videobandspelare,
lagen (1982: 1201) om skatt på viss elektrisk kraft .samt lagen (1983:000)

om skatt på omsättning av vissa värdepapper,

4.
skall enligl väglrafikskaltelagen
(1973:601) saml lagen (1976:339) om saluvagnsskall,

5.
tull och
särskild avgift enligl 39 § tullagen (1973:670) saml avgift enligt lagen
(1968:361) om avgift vid införsel av vissa bakverk,

6.
avgift enligl
lagen (1967; 340) om prisreglering pä jordbrukels område och lagen (1974; 226)
om prisreglering pä fiskets område.

Senasle lydelse 1983:221.

Prop.
1983/84:48 8

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

7, avgift som uppbärs med tillämpning av lagen (1959:552)
om uppbörd av.vissa avgifter enligl lagen (1981:691) om socialavgifter.

Förmånsrätten
omfattar ej reslavgift och liknande avgift som utgår vid försummelse all
redovisa eller betala fordringen och ej heller skalle- eller avgiftstillägg och
förseningsavgift.

Denna lag träder i kraft den I januari 1984.

Prop.
1983/84:48 9

Utdrag

FINANSDEPARTEMENTET PROTOKOLL

vid regeringssammanträde 1983-10-24

Närvarande: statsministern Palme, ordförande, och stalsråden
Feldl. Gustafsson. Peterson. Andersson, Rainer, Bodslröm. Göransson. Dahl. R. Carisson,
Holmberg, Hellström. Thunborg

Föredragande: statsrådet Feldl

Proposition om ändring i beskattningen av
realisationsvinster på börsaktier, m. m.

1 Inledning

Aklieomsältningen har under de senasle åren stigit myckel
kraftigt. Kursuppgången har också varit stark. Börshandeln med aktier omsatte
år 1979 ca 1.9 miljarder kr. medan omsättningen under innevarande år beräknas
översliga 70 miljarder kr. Sedan ingången av 1980 har kurserna på börsaktier
genomsnittligt stigit med mer än 300%. Kursuppgången har varit särskilt stark
under det senasle året. Värdestegringen sedan den I oktober i fjol uppgår till
drygt 100%.

Del finns flera förklaringar till denna utveckling. Del s.
k. skallefond-sparandel är en faktor av betydelse i sammanhanget. Den
avmattning som ägt rum på fastighetsmarknaden under 80-talel saml del minskade
intresset för spekulativa affärer i premieobligationer kan också ha bidragit lill
alt kapital sökt sig till aktiemarknaden. Den myckel kraftiga kursstegringen
under del senasle året torde emellertid i huvudsak, om inle uteslutande, ha sin
förklaring i de kraftfulla ekonomisk-politiska ålgärder som vidtagits för atl
få den svenska ekonomin pä rätt köl. Enligl min mening har devalveringen och
de på devalveringen följande vinstökningarna hos förelagen varit av direkt
avgörande betydelse för den kursutveckling som ägt rum.

För att arbetet med all åstadkomma en varaktig förbättring
av landets ekonomi skall bli framgångsrikt krävs en betydande återhållsamhet
från lönlagarna när del gäller löneökningar under de närmaste åren. Även andra
grupper måste bära sin del av bördorna för all vi skall klara av den uppgift vi
slår inför. Sett i del sammanhanget är del ofrånkomligt all den myckel stora
förmögenhetsökningen hos ägarna av börsaktier och den explosion-artade
utvecklingen av börshandeln ger upphov lill en diskussion om beskattningen av
handeln med aklier.

Prop.
1983/84:48 10

För egen del har jag kommit till den slulsalsen all ålgärder
nu bör vidtas för atl aklieomsältningen och de vinster som framkommer i akliehandeln
skall lämna etl siörre bidrag lill det allmännas inkomster. Jag kommer här alt
redovisa ålgärder av tvä slag för alt uppnå delta syfte; för det första en
skärpning av realisationsvinstbeskattningen på börsaktier och för del andra införande
av en särskild omsättningsskatt på akliehandeln.

Innan jag närmare diskuterar utformningen av förslagen
vill jag göra några ytterligare påpekanden. Ett brett intresse för akliesparande
är från allmänna utgångspunkter positivt och bör uppmuntras. Genom förslagel lill
allemanssparande som nyligen förelagts riksdagen (prop. 1983/84:30) bör nya
grupper kunna della i ell sådant sparande. En god kursutveckling pä börsen
underlättar företagens försörjning med riskkapital vilket också är ett allmänt
intresse. Del nu sagda slår inte i någon motsättning lill de ålgärder somjag
här kommer att föreslå. Det förhäller sig så att en rättvis beskattning av de
betydande vinster som f. n. uppkommer pä aktiemarknaden är en nödvändig
förutsättning för att skapa förståelse hos breda med-borgargrupper för den
långtgående återhållsamhet som behövs när det gäller lönekrav m. m. Samma skäl
motiverar atl aktiehandeln genom en omsättningsskatt lämnar ell bidrag för all
bestrida de för samhället i sin helhet gemensamma kostnaderna. På läng sikt
kommer de här aktuella åtgärderna därför även företagen och aktieägarna till
godo.

I det följande behandlar jag först ändringen av vinstbeskatlningen
och härefter den särskilda skallen på aklieomsältningen.

2 Realisationsvinstbeskattningen

2.1 Gällande regler

Aktievinstbeskatlningen fick i huvudsak sin nuvarande
utformning vid 1976 års reform av realisationsvinstbeskattningen (prop.
1975/76:180. SkU 1975/76:63. rskr 1975/76:389, SFS 1976:343). Reglerna har i
korthet följande innehåll.

Beskaltningen träffar hell eller delvis den nominella
vinsten vid en aktieförsäljning. Vid avyttring av aklier som innehafts mindre
än tvä år beskattas hela vinslen. Har de avyttrade aktierna innehafts i tvä år eller
mer (äldre aklier) är 40% av vinslen skattepliktig (35 § 3 mom. första och
andra styckena kommunalskattelagen (1928; 370, KL). De nu nämnda reglerna
gäller för både börsnoterade och icke börsnoterade aklier.

Vid vinstberäkningen för aktier som innehafts mindre än
tvä är skall den faktiska anskaffningskostnaden för aktierna avräknas med sill
nominella belopp. För äldre aklier gäller däremot andra regler. Enligt
huvudregeln, som finns i punkt 2 b andra slyckel av anvisningarna till 36 § KL,
beräknas anskaffningskostnaden för en avyttrad aktie lill den genomsnittliga anskaffningskostnaden
för samtliga äldre aktier av samma slag som den

Prop.
1983/84:48 11

avyttrade (s. k. genomsnittsberäkning). Vid sidan av
huvudregeln finns en schablonregel som endast får tillämpas i fråga om äldre
börsnoterade aktier och andelar i aktiefonder. Enligl schablonregeln får
anskaffningskostnaden bestämmas lill hälften av avytiringsprisel för aktien
efter avdrag för kostnader för försäljningen. Annorlunda uttryckt innebär
schablonregeln all den skattepliktiga vinslen motsvarar 20% av nelloförsäljningspri-sel
(punkt 2 b tredje slyckel av anvisningarna till 36 § KL). Slutligen gäller
också vid sidan av huvudregeln enligt ikraftlrädandebestämmelserna lill 1976
års lagstiftning särskilda hjälpregler för beräkning av anskaffningskostnad
beträffande aklier som förvärvals före utgången av mars år 1971. Del kan vidare
nämnas atl avdrag vid vinstberäkningen på äldre aklier -efter avdrag för föriusler
under året pä sådana aklier - medges med ell belopp på högst 3000 kr.

Vid
avyttring av börsnoterade aktier föreligger således en rätt för aktieägaren atl
i stället för en pä genomsnittsberäkning grundad anskaffningskostnad la upp
halva försäljningspriset som avdragsposl. Del bör anmärkas all del ullalade syftel
med schablonregeln är all underlälla vinstberäkningen i fall då svårigheter
föreligger atl faslslälla den verkliga anskaffningskostnaden, l.ex. när
aktierna förvärvals genom arv (prop. 1975/ 76; 180 s. 157). Den effekt som
regeln fäll under senare är. nämligen all beskattningen i mänga fall träffar
långt mindre än 40% av den verkliga vinsten, ligger däremot helt vid sidan av syftel
med bestämmelsen.

Innan jag går in pä milt förslag lill ändringar i reglerna
vill jag också erinra om del utredningsarbete som pågår i kapilalvinstkommillén.
Kommillén, som i Ivådelbetänkanden behandlat realisationsvinstbeskattningen av
bostadsrätter och konvertibla skuldebrev, arbetar nu vidare med frågor som rör aktievinstbeskatlningen
i stort. Enligt sina direktiv (Dir 1979:27) har kommillén som sill huvuduppdrag
alt söka ulforma etl förenklat system för beskattningen av aktievinster där
beskattningen träffar den verkliga vinsten vid en försäljning. Lagstiftning på
grundval av förslag från kommittén i den delen kan emellertid inle väntas
förrän om några är.

2.2 Förslag

Värdestegringen på börsaktier har under senare lid varit
mycket stark. Vinstbeskatlningen av äldre aktier får anses relalivi förmånlig.
Endast 40% av vinslen beskallas. Denna beskatlningsnivå har emellertid sin
grund i all vinstberäkningen är nominalislisk ulan uppräkning av anskaffningskostnaden
m. h. t. förändringar i penningvärdet. Del ligger i en sådan schablonmässig
vinstberäknings natur all även vissa reala vinster vid starka kursstegringar
undgår beskattning liksom all också rent nominella vinster träffas av
beskattning vid ell annat förhällande mellan värdestegring och inflation. Den
nu gällande beskallningsnivån för äldre aktier bör därför ligga fasl lill dess ell
underiag för en mera genomgripande reform framkommit som etl resultat av kapilalvinstkommiliéns
arbete.

Prop. 1983/84:48 12

Vad som däremot inte kan godtas är de effekter som
uppkommer som en följd av schablonregelns utformning. Jag vill här än en gäng
framhålla atl schablonregeln enbart syftar till atl förenkla vinstberäkningen i
fall då svårigheter föreligger atl utreda den verkliga anskaffningskostnaden
för en avyttrad aktie och inle till atl nedbringa beskallningsnivån. Schablonregeln
ger då värdestegringen på en avyttrad äldre aktie överstiger 100% generellt etl
mera förmånligt resultat än huvudregeln. Jag vill här erinra om atl den
genomsnittliga värdestegringen på aktier som nu innehafts i tvä år ligger på ca
150%'. För treåriga aktieinnehav är kursuppgången mer än 300%. Vid en
värdestegring på 300% kommer - om schablonregeln tillämpas - endast 26,7%' av
vinsten all beskattas mol avsedda 40%.

Jag har övervägt olika åtgärder för att åstadkomma ett
från rättvisesynpunkt mera rimligt beskallningsresultal. En möjlighet är
givelvis alt helt avskaffa schablonregeln. Med hänsyn till de ulredningssvärigheler
som av olika skäl kan förekomma när den skatlemässiga vinsten fastställs vid en
aklieöverlåtelse finns emellertid ell slarkt behov av en schabloniserad
beräkningsmetod. Jag kan därför inle förorda atl schablonregeln helt slopas.

Milt förslag blir i stället atl schablonregeln justeras så
alt en mindre del än halva försäljningspriset skall tas upp som
anskaffningskostnad när regeln tillämpas. Jag har övervägt olika lämpliga
nivåer och slutligen stannat för atl anskaffningskostnaden schablonmässigt bör
fä bestämmas till 25% av försäljningspriset. Ändringen kan också beskrivas sä atl
den beskattningsbara vinsten när anskaffningskostnaden bestäms enligt schablonregeln
kommer att utgöra 30% av försäljningspriset i stället för som f.n. 20%.

Milt förslag leder till en ökning av skatteuttaget när del
gäller de stora värdestegringarna på börsaktier. Härigenom tillgodoses ett obeslridigt
fördelningspolitiskt önskemål. Samtidigt kvarstår möjligheten till en schabloniserad
vinstberäkning vilkel är en avgjord fördel för både skattskyldiga och
taxeringsmyndigheter vid den praktiska tillämpningen.

Mitt förslag medför ändring i punkt 2 b tredje stycket av
anvisningarna lill 36 S KL.

Etl
förslag om ändring i vinstbeskattningen på aktier av det innehåll som jag nyss
förordat kan antas leda till spekulation och marknadsstörningar om förslagel
blir allmänt känt under en viss fid före det atl de nya reglerna träder i
kraft. Jag föreslår därför att den nya schablonregeln skall bli tillämplig i
fråga om avyttringar av aktier som sker fr. o. m. dagen efter det atl
propositionen med förslaget överiämnas till riksdagen. Detta kommer all ske
senare denna dag. Den nya regeln bör således gälla för aklieöverlå-lelser som
äger rum efler den 24 oktober 1983.

Prop.
1983/84:48 13

3
Skatt på omsättning av vissa värdepapper

Jag
övergår nu lill frågan om en särskild omsättningsskatt pä aklier. En sådan
beskattning fanns tidigare i form av den s. k. fondstämpeln. Skatten togs ut
vid köp och byte av s. k. fondpapper, dvs. aktier, obligationer m.m. Skatten
utgjorde 0,3% av försäljningsvärdet när del gällde aklier. 1 samband med
överlåtelsen upprättades en avräkningsnoia för kontroll av beskattningen och av
handeln med dessa värdepapper.

Skatten
slopades vid utgången av år 1979 av framför allt tekniska och administrativa
skäl. Det är enligt min mening inte lämpligt att pä nytt införa en beskattning
enligt denna modell. En annan utformning bör därför väljas. Den hell
dominerande delen av aktiehandeln sker i dag under medverkan av fondkommissionärerna,
dvs. de banker och aktiebolag som har godkänts av bankinspektionen att utöva
verksamhet som avser handel med värdepapper för annans räkning i eget namn.

Det
enklaste sättet att belägga aktiehandeln med en omsättningsskatt är att ta ut
skatten hos fondkommissionärerna. Underlaget för beskattningen bör vara
vederlaget för aktierna.

Fondkommissionärernas
verksamhet består i huvudsak i att på uppdrag av en aktieägare (säljare) finna
avsättning för vissa aktier eller att för en köpares räkning finna en
aktieägare som har och vill sälja vissa aklier. Ofta har säljaren och köparen
anlitat varsin fondkommissionär men del förekommer självfallet också atl en
och samma fondkommissionär är ombud både för säljaren och köparen.

Det
kan diskuteras om en omsättningsskatt bör belasta såväl köp som försäljning av
aktier. Det kan erbjuda vissa praktiska fördelar om kohimis-sionären skall
redovisa skatt på alla affärer som han medverkar i, oavsett om de är resultat
av etl säljuppdrag eller ell köpuppdrag. Det kan också hävdas all det skulle
vara lättare atl undgå beskaltningen genom att inte anlita en kommissionär om endasl
säljuppdragen skulle beskallas än om både sälj- och köpuppdragen läggs till
grund för beskattningen. Jag har av dessa skäl kommit lill den uppfattningen
all skallen bör träffa fondkommissionärernas akliehandel oavsett om del är
fråga om sälj- eller köpuppdrag. Även vid förmedling av en värdepappersaffär,
dvs. dä en fondkommissionär medverkar men inle ingår något kommissionsavial,
bör skattskyldighet åvila kommissionären.

Enbart
en beskattning av den akliehandel som sker under medverkan av fondkommissionärer
kan emellertid skapa önskemål om att göra aktieaffärer ulan dessas medverkan, s.
k. direklaffärer. Även sädana transaktioner bör därför i princip beskattas. Av
praktiska skäl bör dock skattskyldigheten i dessa fall begränsas till mer omfattande
handel med värdepapper. Gränsen för skattskyldighet i dessa fall bör sättas lill
500000 kronor per halvår.

En
lämplig nivå för omsättningsskallen på aktier är 1 % av vederiagel för

Prop. 1983/84:48 14

varie
omsättning. En omsättning genom köp bör anses beslå av två led, ett säljled och
etl köpled. Skall skall således utgå med 0,5% på säljledei och 0,5% pä köpledel.
Della kommer all gälla vid direklaffärer. Byte anses beslå av dubbla sälj- och
köpled.

1
de fall en fondkommissionär medverkar i en transaktion bör följande gälla. I
den vanligt förekommande situationen alt en fondkommissionär med uppdrag att
sälja ett antal aktier träffar avtal med en annan fondkommissionär med ett
köpuppdrag skall skatt las ut med 0,5% pä säljledei och 0,5% på köpledel.
Resultatet blir därmed ur beskattningssynpunkl delsamma som om någon fondkommissionär
inle medverkat. På samma sätt skall, om en och samma fondkommissionär sluter
avtal för både en säljares och en köpares räkning om samma aktiepost, skall
utgå med 0,5% på vardera sälj- och köpledel. Mellan kommissionären och hans
uppdragsgivare (kommillenlen) anses någon omsättning inte ske. En omsättning
anses i dessa situationer inle heller föreligga mellan kommissionärerna eller
mellan en kommissionär och den andra avtalsparten. Omsättningen sker mellan kommitienierna
eller mellan en kommitlent och den andra avtalsparten.

Fondkommissionärer
har rätt alt hålla etl visst eget lager av värdepapper för att underlätta fondkommissionärsverksamheten,
dvs. alt handla för egen räkning. Del förekommer således både inköp till lagret
och försäljningar ur della. Avtalsparter vid dessa inköp och försäljningar kan
naturligtvis vara såväl fondkommissionärer som andra. Principen om I % skatteuttag
per omsättning oberoende av om en fondkommissionär medverkar eller inle medför
alt skatteplikt inle skall föreligga för kommissionärsledel. Om exempelvis en fondkommissionär
köper en aklie från en säljare som inle är fondkommissionär skall skatt utgå
med 0,5% på säljledei, medan köpledel skall vara fritt från skatt eftersom
köparen är fondkommissionär. Ytteriigare 0,5% skatt utgår när fondkommissionären
sedan överlåter aktien till annan än fondkommissionär. Skatten utgår då endast
i köpledet. Härmed uppnäs i princip samma resultat som om överlåtelsen skett
utan medverkan av fondkommissionär.

Även
om skatt inte skall utgå på fondkommissionärsledel bör i enlighel med vad jag fidigare
har anfört skatlskyldigheten vid överlåtelse där en fondkommissionär medverkar
ligga pä fondkommissionären. Skatteinbetalningen skall således verkställas av kommissionären.
I likhet med vad som gäller vid övriga indirekta skaller bör kommissionären
kunna övervältra skatten på sin uppdragsgivare eller avtalspart. En uttrycklig
bestämmelse om detta bör införas i lagstiftningen. Som jag redan nämnt bör skattskyldighet
föreligga för fondkommissionären även när hans medverkan i en omsättning inle
innefattar all han sluter ett kommissionsavtal eller avtal för egen räkning,
ulan inskränker sig till att han verkar som ombud eller enbart förmedlar en
affär. Även i dessa fall skall skatten kunna övervältras.

Prop. 1983/84:48 15

Sammanfattningsvis
innebär milt förslag all värdepapper som övergår frän en ägare, som inte är fondkommissionär,
till annan, som inte heller är fondkommissionär, kommer att beläggas med skatt
om 0,5% både hos säljaren och hos köparen. Detta slutresultat uppnäs även om en
fondkommissionär medverkar som kommissionär, ombud eller förmedlare och även om
en fondkommissionär träder in och själv köper värdepapper för egen räkning. I
det sistnämnda fallet uppnås skattenivån I % först i samband med att fondkommissionären
avyttrar värdepappren till annan än fondkommissionär. På det nu angivna sättet
uppnås skailemässig överensstämmelse mellan transaktioner som sker med och
ulan medverkan av fondkommissionär.

Skallen
bör enligl min mening träffa förutom omsättningen av aklier även omsättningen
av vissa andra värdepapper som kan jämföras med aktier, nämligen konvertibla
skuldebrev, skuldebrev förenade med optionsrätt till nyteckning, interimsbevis,
teckningsrättsbevis, oplionsbevis och delbevis. Skattskyldigheten bör inträda
när avslut sker, dvs. när ett bindande avtal om överlåtelse träffas.

Jag
vill i detta sammanhang framhålla atl förvärv av aklier genom aktieteckning vid
bolags bildande eller vid nyemission inte anses utgöra förvärv genom köp eller
byte. Inle heller förvärv av aklier genom fondemission räknas som köp eller
byte. 1 dessa fall kommer alltså inte någon omsättningsskatt alt utgå.

För
redovisning och uppbörd av skatten bör följande gälla. Fondkommissionärer
redovisar skatten per kalendermånad och övriga per halvt kalenderår. Skatten
betalas senast den 25 i månaden efler redovisningsperiodens utgång.
Riksskatteverket skall vara beskatlningsmyndighet och lagen (1959:92) om
förfarandet vid viss konsumlionsbeskallning tillämpas. Härigenom blir omsäliningsskallen
pä aklier en punktskatt efler samma modell som flertalet övriga punktskatter. Skatlebrollslagen
(1971:69) och lagen (1971: 1072) om förmånsberälligade skaltefordringar m. m.
bör göras tillämpliga pä den nya skallen.

Lagen
bör sältas i kraft den I januari 1984 och tillämpas pä avslut som sker efter
ikraftträdandet.

Del är förenat med stor
osäkerhet all beräkna statsverkets intäkter av omsäliningsskallen på
värdepapper. Enligl nu tillgängliga uppgifter kan omsättningen av aklier pä
Stockholms fondbörs under år 1983 beräknas uppgå till mellan 70 och 80
miljarder kr. Frän delta belopp skall avräknas fondkommissionärernas handel för
egen räkning. Tillägg skall göras för värdepapper som omsätts utanför börsen.
Om omsättningen av värdepapper i fortsättningen blir av samma omfattning som
är 1983 kan skatteintäkterna beräknas till ca 750 milj. kr. per är.

Prop. 1983/84:48 16

4
Upprättade lagförslag

Inom
finansdeparlemenlel har upprättats förslag lill

1.
lagom ändring i
kommunalskattelagen (1928:370),

2.
lag om skatt pä omsättning av
vissa värdepapper,

3.
lagom ändring i skaltebroltslagen
(1971:69),

4.
lag om ändring i lagen (1971;
1072) om förmånsberättigade skaltefordringar m. m.

5
Lagrådets hörande

En
remiss till lagrådet av den föreslagna omsättningsskatten skulle fördröja
lagstiftningsfrågans behandling sä all avsevärt men skulle uppkomma. Med
hänsyn härtill och till att övriga förfallningsförslag är av enkel beskaffenhet
anser jag att lagrådets yttrande över förfatlningsförslagen inle bör inhämtas.

6
Hemställan

Med
hänvisning till vad jag nu har anfört hemställer jag atl regeringen föreslär
riksdagen att antaga de inom finansdepartementet upprättade förslagen.

7
Beslut

Regeringen
ansluter sig till föredragandens överväganden och beslutar all genom
proposition föreslå riksdagen alt antaga de förslag som föredraganden lagt
fram.

Norstedts Tryckeri, Stockholm 1983