Prop. 1983/84:54

Prop.
1983/84:54 Regeringens proposition

1983/84:54

om lokaltågen i Storstockholm;

beslutad den 20 oktober 1983

Regeringen föreslår riksdagen att anta det förslag som har
tagits upp i bifogade utdrag av regeringsprotokoll.

På regeringens vägnar

OLOF PALME

CURT BOSTRÖM

Propositionens huvudsakliga innehåll

De hittills gällande avtalen för lokaltågstrafiken i
Storstockholmsområdet som träffats mellan Stockholms läns landsting och statens
järnvägar (SJ) -den s. k. Hörjelöverenskommelsen och pendeltågsavtalet och
därpå följande särskilda underavtal - avses den 1 januari 1984 ersättas av en
ny överenskommelse. De investeringar som regleras i överenskommelsen syftar
till en ökad lokaltågskapaeitet, säkrare tågföring samt större bekvämlighet på
tåg och stationer.

Enligt överenskommelsen skall under perioden 1984-1992
totalt drygt 2,3 miljarder kr. i prisläget december 1982 investeras i
anläggningar som syftar till en utbyggd spårkapacitet m. m. Av della belopp
skall SJ svara för förräntningen av ca 14 % medan landstinget svarar för 42 %
och staten för återstoden, 44 %. Därutöver behövs investeringsmedel för nya
motorvagnar som skall tillgodose den utökade lokaltågslrafiken.

Bl. a. skall bansträckorna Älvsjö-Flemingsberg och Karlberg-Ulriksdal
förstärkas med två nya spår, i förstnämnda fall som en etapp i en utbyggnad Älvsjö-Järna.
Stockholms Central och Stockholms Södra skall byggas om. Flertalet lokaltågslationer
får en angelägen upprustning och en ny lokaltågstation anläggs i Flemingsberg.

Uppgörelsen skapar en god grund för fortsalt expansion av
hela järnvägstrafiken. SJ:s kapacitetsproblem löses för överskådlig tid.

Nya regler för ersättning till SJ för lokaltågsdriften
införs med detta avtal.

Utbyggnaden beräknas pågå under perioden 1984-1992. Till
en viss del får investeringarna ses som en allmän angelägenhet för samhället,
vilket enligt gällande regler för järnvägsinvesleringar motiverar statliga
insatser.

Uppgörelsen avses gälla minst till och med år 2010 med
möjlighet till omförhandlingar i vissa avseenden även dessförinnan.

1 Riksdagen 1983/84. 1 saml. Nr 54

Prop. 1983/84:54

Utdrag KOMMUNIKATIONSDEPARTEMENTET PROTOKOLL

vid regeringssammanträde 1983-10-20

Närvarande: Statsministern Palme, stalsråden I. Carlsson,
Lundkvist, Feldl, Sigurdsen, Gustafsson, Leijon, Hjelm-Wallén, Peterson,
Andersson, Rainer, Boström, Bodström, Göransson, Gradin, Dahl, R. Carlsson,
Holmberg, Hellström, Thunborg

Föredragande: statsrådet Boström Proposition om lokaltågen i Storstockholm

Använda
förkortningar

SLL Stockholms läns landstingskommun SL Storstockholms
lokaltrafik SJ Statens järnvägar

Beslut rörande eller av betydelse för lokaltågstranken i
Storstockholm, m. m.

Genom en principöverenskommelse i december 1964 mellan
dåvarande Stockholms stad och Stockholms läns landstingskommun (den s. k, Hörjelöverenskommelsen)
vilken godkändes av SJ skapades bl, a, förutsättningar för SJ:s åtagande
gentemot SL vad gäller lokal tågtrafik. Överenskommelsen redovisades för
riksdagen i slalsverkspropositionen år 1965 och gäller till dess båda parter
avtalar om annat,

Efler
slutförda förhandlingar kom SJ och dåvarande kommunalförbundet för Stockholms
stads och Stockholms läns regionala frågor i mars 1966 överens om upprustning
och trafikering av de linjer där SJ som entreprenör skulle driva järnvägstrafik
för SL;s räkning. Överenskommelsen, normalspårs- eller pendeltågavtalet,
gäller t, o, m, år 1990 med en femårig uppsägningslid och reglerar linjeomfatlning,
lurläthel, behövliga anläggningar och materiel samt hur SJ skall få ersättning
för sina åtaganden. Därutöver har tilläggsavtal om investeringar, viss trafik, m.
m, träffats. Av 1979 års trafikpoUilska heslut följer bl, a, atl SJ i effektivitetshöjande

Prop.
1983/84:54 3

syfte skall verka enligt för affärsverken vanliga
ekonomiska principer inom av samhället uppställda ramar. Investeringar i större
trafikanläggningar skall baseras på övergripande samhällsekonomiska kalkyler.
Prissättningen inom trafikförelagen, bland dem SJ, skall anpassas till
marginalkostnaderna för trafiken så att ett så högt utnyttjande som möjligt av
given kapacitet ernås. SJ:s persontaxa, som fastställs av regeringen, är
utformad med beaktande av kravet på kostnadernas täckning över tiden. I taxan
ingår läckningsbidrag till de hos SJ - på grund av kostnadsstrukturen hos
järnvägstrafik - förhållandevis stora gemensamma kostnaderna.

Genom 1981 års riktlinjer utfärdade av regeringen för
beräkning av lokala/regionala trafikhuvudmäns ersättning till SJ för köpta
lågtjänster har lagts fast att denna ersättning skall baseras endera på SJ;s
persontaxa eller -där särskild tågtrafik anordnas - på särkostnader för denna
trafik plus ett till 50 % högstbestämt täckningsbidrag.

Statsmakternas beslut i anledning av årets
budgetproposition rörande SJ;s framlida ekonomiska och finansiella ramar
innebär bl, a, en ökad klarhet om vad SJ;s ekonomiska ansvar skall omfatta.
Investeringar som icke är företagsekonomiskt lönsamma men som från övergripande
samhällsekonomiska bedömningar kan anses nödvändiga skall således inte ingå i SJ;s
ansvar utan övervägas av regeringen på grundval av underlag frän SJ, Den
finansiella rekonstruktion av SJ som nyligen genomförts innebär som följd härav
att kapitalkostnaderna för tidigare gjorda, företagsekonomiskt ej motiverade,
investeringar eliminerats. För alla övriga investeringar har SJ fullt
ekonomiskt ansvar.

Genom
beslut i december 1982 bemyndigades chefen för kommunikationsdepartementet
tillsälta en särskild utredare med uppgift atl utarbeta en ny överenskommelse
om SJ:s lokaltågstrafik i Storstockholm (Dir 1982:97), Bakgrunden var bl. a. de
resultatlösa förhandlingar som parterna själva fört om ett nytt avtal.
Direktiven torde få bifogas detta protokoll som bilaga 1.

Till särskild utredare (förhandlingsordförande)
förordnades riksdagsledamoten Gunnar E. Sträng.

Utredaren
har den 21 september 1983 redovisat sitt uppdrag och därvid överiämnal
protokollet från en den 19 september 1983 träffad överenskommelse mellan SLL
och SJ. Protokollet torde få bifogas som bilaga 2. Som bilaga 3 torde få
bifogas ett brev från SJ till utredaren, där SJ anger under vilka villkor
överenskommelsen ingåtts. Utredaren har för sin del funnit goda skäl för atl i
huvudsak tillmötesgå SJ;s förslag.

På överenskommelsen som per den 1 januari 1984 avses
ersätta nu gällande avtal, skall grundas närmare avtal mellan parterna. Dessa
kompletterande avtal kan träffas efterhand som de behövs. Överenskommelsen ulgör
avlal om spårulbyggnader m. m. med angivande av genomförandeperiod samt belopp
för bedömda kostnader uttryckta i prisläge december 1982, fördelning av
ansvaret för investeringarna, lokaltågstrafikens utbyggnad samt

Prop.
1983/84:54 4

bestämmelser för SLL:s ersättning fill SJ för hela
lokaltågsentreprenaden. För kapitalkostnader avseende det befintliga i
lokaltågstrafiken bundna kapitalet finns särskilda bestämmelser.

Föredraganden

Det har länge stått klarl att spårkapaciteten i
Stockholmsregionen har varit för liten. Det är med stor tillfredsställelse jag
konstaterar atl landstinget och SJ nu träffat en överenskommelse om spårinvesteringar
som möjliggör en utbyggd lokaltågstrafik och som också löser SJ:s
kapacitetsproblem för den långväga person- och godstrafiken under överskådlig
lid. En väl fungerande järnvägstrafik till och från Stockholm är av stor
betydelse för hela landet.

Redan i förra årets proposition (1982/83:50) om vissa
ekonomisk-politiska frågor (bil. 1) konstaterade jag att ett nytt dubbelspår
mellan Älvsjö och Flemingsberg som en första etapp i utbyggnaden till Järna är
en förutsättning för att lösa spårkapacilelsproblemen i regionen. Andra sådana
förutsättningar är en ombyggnad av Stockholms Centralstation och en utbyggnad
av spåren norrut, främst från Karlberg till Ulriksdal. I sammanhanget
underströk jag vikten av att frågan om vilken ersättning SJ skall ha av
landstinget för lokaltågslrafiken fick en lösning. Riksdagen anvisade 35 milj.
kr. att användas för igångsättningen av den första etappen.

Nu har SLL och SJ enats om hur lokaltrafiken skall byggas
ut under resten av decenniet samt vilka investeringar som skall genomföras.
Därigenom tryggas en kvalitativt bra lösning av lokaltågslrafiken samtidigt som
den för hela landet viktiga person- och godstrafiken på Stockholm säkerställs. Inle
minsl under besvärliga vinterförhållanden blir den extra spårkapacileten elt
nödvändigt resurstillskott. Vidare underlättas samhällsplaneringen i regionen
avsevärt genom att investeringsprogrammet läggs fast.

Järnvägstransporter är en kapitalintensiv verksamhet. Vid
en tidpunkt då trafikvolymen i en viss region nått kapacitetstaket vad gäller
spår- och trafikanläggningar krävs omfattande nyinvesteringar för att över
huvud tagel möjliggöra en utvidgad trafik. I Storstockholmsområdet väntas
enligt utredningar hos de regionala myndigheterna den väsentliga ökningen inom
kollektivtrafiken falla på just de delar som försörjs av pendeltågen. Enligl
vissa anlaganden kan antalet resenärer i lokaltågens upptagningsområde öka med
40 % jämfört med 1980.

Vad gäller fjärresandet räknar SJ med utökningar av anlalel
låg inte minst på halvlånga avstånd. Även godstrafiken till och från regionen mäsle
beredas ökat utrymme.

Elt gemensami krav för all slags trafik är till sist all
reservkapacitet skapas i fråga om spår och terminaler m.m. för all motverka
sådana störningar som erfarenhetsmässigt inträffar. Elt jämförbart krav i en
järnvägsregion med så stor andel rikstrafik som Stockholm är dessulom alt
beredskap finns för nya järnvägsbaserade transportprodukler i framliden.
Eftersom dagens kapaci-

Prop. 1983/84:54 5

tetsförhållanden
är klart otillräckliga i alla de avseenden jag nu berört måste samhället nu
avsätta resurser för en fortsatt utveckling av järnvägstrafiken.

I de förhandligar som SJ
nu har haft med SLL har parterna preciserat sina åtaganden mot bakgrund av de trafikala
förbättringar som de uppnår tack vare de nya investeringarna. Det är rimligt
att dessa åtaganden begränsas till vad som motiveras av den trafik som är
aktuell under så lång fid som bestäms av gängse avskrivnings- och
finansieringsregler. För SLL torde också regionala bostads-, arbetsmarknads-
och miljöpolitiska motiv ha spelat in.

Investeringsinsatsen
avser dock ett odelbart trafiksystem och kan inte komma till stånd utan samhållets
medverkan i fråga om den del som parterna ej ansvarar för. Värdet av att genom
utbyggnaden undanröja de hinder och störningar som den landsomfattande
tågtrafiken i vissa lägen utsätts för - och i framtiden än mer riskerar att
utsättas för - är i detta fall betydande. Det är också nödvändigt att i
handling främja den reella utveckling av järnvägen som 1979 års riksdagsbeslut
om trafikpolitiken slagit fast som ett mål. Enligt detta beslut skall också
trafikhuvudmännen för lokal och regional trafik beredas möjligheter att avtala
med SJ om den tågtrafik de önskar få utförd. Enligt årets riksdagsbeslut (prop.
1982/83:100, bil. 8, TU 15, rskr 293) kan SJ hos regeringen aktualisera
investeringar i järnvägssystemet som av olika skäl är önskvärda men ej fullt
lönsamma ur företagsekonomisk synpunkt. Beslut om sådana investeringar skall
fattas av regeringen.

Den
nu aktuella överenskommelsen har träffats under förutsättning om vissa statliga
investeringsinsatser. För min del finner jag med hänvisning till det anförda
det naturligt att staten medverkar i den nu aktuella utbyggnaden. Insatsen
utgörs av återstoden av investeringsbeloppet sedan parterna tagit ansvar för
förräntning och amortering av sina andelar. Jag ber att få återkomma till de
olika andelarnas storlek.

Lokaltågstrafiken
skall nu enligt överenskommelsen förstärkas i tre etapper

-
Under år 1984 utökas trafiken
på Södertäljependeln - som är mest belastad - med ytterligare ett insatslåg
under morgonens rusningsfim-me.

-
När ombyggnaden av Stockholms C
är klar, dvs. fr. o. m. år 1989, skall, jämfört med tågplan 83, samtliga linjer
vara förstärkta med ett insatståg under rusningstid morgon och kväll.

-
När spårutbyggnaderna är klara,
dock senast vid utgången av år 1992, skall antalet tåg under de två mest
belastade timmarna kunna vara 12 på Södertälje-, Märsta- och Kungsängenlinjerna
saml 10 på Västerhaninge-linjen. Det senare kan dock föranleda vissa
ytterligare spårutbyggnader. Jämfört med nuläget innebär detta en ökning med
tre tåg på varje linje under rusningstid morgon och kväll. Detta innebär en
förstärkning av trafiken med 24 tåg per dag.

Prop.
1983/84:54 6

Enligt den s. k. Hörjelöverenskommelsen, som sedan år 1965
är utgångspunkt för uppläggningen av SJ:s lokaltågslrafik i
Storstockholmsområdet, skulle SL ersätta SJ med den kostnadsskillnad som finns
mellan den totala tågtrafiken och en trafiksituation utan särskilda lokaltåg.
Principen har krifiserats av båda parter. För den lokaltågslrafik som
förutsätts genom 1964 års principöverenskommelse gäller atl SJ:s ersättning
skall motsvara merkostnaden eller bortfallskostnaden för lokaltrafiken.
Ersättningar som beräknas efter en sådan princip ger dock inle SJ täckning för
del i verkets gemensamma kostnader, varför en motsättning föreligger mellan avlalet
och de järnvägspolitiska besluten åren 1979 och 1980. Del är mot bakgrund härav
som SJ har ställt sig avvisande fill att låta en sådan princip gälla även för
ytterligare trafikåtaganden. Landsfinget har å sin sida hävdat att den
överenskommelse om SJ: s entreprenad som träffades år 1966 innehåller för
landstinget oförmånliga principer för kapitalkostnadernas beräkning. Bl. a. har
från landstingets sida förts fram att den använda räntemeloden kommit att
medföra en alltför hög räntekostnad. I det nya avtalet baseras i stället
ersättningen på vad som enligt 1981 års regeringsriktlinjer gäller för alla
länshuvudmän. SLL (SL) skall således ersätta SJ med särkostnaden för lokaltågstrafiken
plus etl täckningsbidrag.

Omfattningen av de överenskomna investeringarna
överensstämmer i allt väsentligt med vad som förulskickades redan i den
ekonomisk-politiska propositionen. En eventuell lokaltågsförbindelse till
Arlanda flygplats har dock inte tagits med i överenskommelsen.

Uppgörelsen innebär att under perioden 1984-1992 skall
totalt ca 2 305 milj. kr. i prisnivå december 1982 investeras i kapacitetshöjande
anläggningar.

Enligt överenskommelsen skall följande investeringar göras
under 1980-talet:

Älvsjö-Flemingsberg: två nya spår saml ombyggnad av
befintliga stationer på

sträckan. Uppförande av lokalstation i Flemingsberg. Beräknad byggnadstid

1983-1986 375 milj. kr.

Karlberg-Ulriksdal: två nya spår samt ombyggnad av
befintliga stationer på

sträckan. Beräknad byggnadstid 1986-1991 405 milj. kr.

Stockholms C: ombyggnad av spårsystem och signalanläggning
inklusive ställverk, utbyggnad av serviceplattformar, förbättring av
gångförbindelserna till och från plattformarna. Beräknad byggnadstid 1984-1988

210 milj.
kr.

Stockholms S: utbyggnad fill två plattformar och fyra spår
m. m. Beräknad

byggnadsfid 1985-1988 75 milj. kr.

Prop. 1983/84:54 7

Vissa lokalstalionsåtgärder: om- och tillbyggnader.
Beräknad byggnadstid

1984-1990. Åtgärder som inte är beroende av spårutbyggnaderna skall dock

genomföras under perioden 1984-1988, varvid byggande av stalionshus skall

prioriieras 120 milj. kr.

Fortsatt spårutbyggnad söder om Flemingsberg:
Spårutbyggnaden beräknas

vara avslutad år 1992 1 120 milj. kr.

Härtill kommer anskaffning av den tågmateriel som behövs
för den ökade trafiken.

SJ har i ett särskilt brev fill utredaren angelt vissa
villkor för överenskommelsen. Elt sådant villkor är att SJ;s förränlningsskyldighel
begränsas till 75 % av investeringarna enligt överenskommelsens 2 §, varav SLL
enligt avtalet direkt svarar för 65 %. Återstående andel (10 %) räknar SJ med
alt kunna förränta genom bättre resultat i övriga verksamheter, främst fjärrtrafiken.
Vidare åtar sig SJ förräntning av 200 milj. kr. av investeringen enligt 3 §
(linjen Flemingsberg-Järna som av trafikala skäl förutsattes bli dragen över Grödinge).
Det belopp som SJ därmed åtar sig förräntning av utgör alltså 75 % av 1 185
milj. kr. = 890 plus 200 milj. kr. eller totalt 1 090 milj. kr. Härav erhåller
SJ alltså enligt avtalet ersättning från SLL avseende kapitalkostnaderna för 65
% av 1 185 milj. kr. = 770 milj. kr. Till investeringen i Järna-linjen får SJ
av SLL elt investeringsbidrag om 200 milj. kr., alla belopp uttryckta i
prisläge december 1982.

Fördelningen av beloppen för fasta anläggningar mellan
parterna resp. på staten vad gäller förränlnings- och avskrivningskrav framgår
av följande uppställning. Om inte annat sägs sker finansieringen över
statsbudgeten: (belopp i milj. kr., prisnivå december 1982)

Objekt

SJ

SLL

Staten

Totalt

Spårutbyggnader
och lokalstationsätgärder enl. överenskommelsens 2 § Utbyggnaden söder om Flemingsberg

118,5 200,0

770,3 *200,0

296,2 720,0

1 185,0 1 120,0

Summa belopp att förränta och/eller avskriva

318,5

970,3

1 016.2

2 305,0

•Finansieras av SLL,

Anm, Nya motorvagnar som behövs för den utökade trafiken
finansieras över statsbudgeten om inle SLL och SJ kommer överens om all SLL
finansierar dem.

En annan förutsättning under vilken SJ träffat avtalet är atl
statsmakterna anpassar sina krav på SJ sä att SJ kompenseras för den
nedskrivning som sker av SLL:s skuld till SJ, Skulden gäller investeringar som
avslutats senast den 30 juni 1983 (6 S), Skulden minskas med 1 987-1 815 = 172
milj, kr, Samfidigt förlängs avskrivningstiden för dessa tillgångar. Jag
förordar med hänsyn till

Prop.
1983/84:54 8

uppgörelsens
samhälleliga vikt att statsmakternas villkor ändras så att SJ erhåller
motsvarande lättnad som SLL beretts genom avtalet. Det innebär bl, a, att
statskapitalet bör skrivas ned med ca 117,7 milj. kr.

Jag kan för egen del i
allt väsentligt ansluta mig till vad som överenskommits och de konsekvenser
och förutsättningar som sammanhänger härmed.

De nya investeringarna
kommer som jag redovisat att medföra särskilda behov av investeringsmedel under
investeringsanslaget avseende kapacitets-höjande spår m. fl. anläggningar hos
SJ under hela utbyggnadsperioden. Jag beräknar översiktligt behovet av
särskilda medel för de fasta anläggningarna fill 100 milj. kr. per år för den
del staten direktavskriver och dessutom 100 milj. kr. per år i utgift för den
del som SLL skall stå kostnaderna för. Det årliga sammanlagda behovet av medel
kommer dock att variera mellan 100 och 350 milj. kr. (prisnivå december 1982).
Härutöver kommer medelsbehov för de nya motorvägnarna. De investeringar som SJ
skall förränta utgår jag från att SJ prioriterar in i sin löpande
investeringsbudget. Det får som jag ser del ankomma på SJ att i de årliga
anslagsframställningarna med början för budgetåret 1985/86 närmare redovisa
medelsbehovet. Vad gäller behovet av medel under innevarande budgetår
disponeras de 35 milj. kr. som riksdagen fidigare anslagit och i fråga om
medelsbehov under budgetåret 1984/85 avser jag återkomma i budgetpropositionen
för detta år.

Hemställan

Jag
hemställer att regeringen föreslär riksdagen

att
dels godkänna de av mig förordade riktlinjerna för finansiering och förräntning
av de nya investeringarna inom SJ:s område i Storstockholmsregionen, dels medge
nedsättning av SJ:s statskapital med ca 117,7 milj. kr.

Beslut

Regeringen
ansluter sig till föredragandens överväganden och beslutar att genom
proposition föreslå riksdagen att antaga det förslag som föredraganden har
lagt fram.

Prop. 1983/84:54

9
Bilaga I

Lokaltåg i Stockholmsregionen

Dir
1982:97

Beslut vid
regeringssammanträde 1982-12-09.

Chefen för kommunikations- och
försvarsdepartementen, statsrådet Boström, anför.

Dir
1982:97

Bakgrund

Genom överenskommelse (normalspårs- eller
pendeltågsavtalet) i mars 1966 mellan statens järnvägar (SJ) och dåvarande
kommunalförbundet för Stockholms stads och Stockholms läns regionala frågor
träffade parterna avlal om en upprustning av och trafikering på de delar av SJ:s
normalspåriga järnvägslinjer i Storstockholm på vilka SJ som entreprenör driver
lokaltrafik för AB Storstockholms Lokaltrafik (SL).

Avtalet avser en viss lokaltågslrafik som skall bedrivas
på angivna fyra normalspårslinjer, turtätheten inkl, vissa insatståg och
extratåg samt hur lokaltrafiken skall behandlas i förlurshänseende. Det
stipulerar vidare vilka anläggningar och materiel m, m, som behövs för trafiken
samt hur SJ skall få ersättning för dem.

Överenskommelsen, som gäller t, o, m, den 31 december 1990
med en femårig uppsägningslid, baseras på en principöverenskommelse i december
1964 mellan Stockholms stad och Stockholms läns landstingskommun om samordning,
utbyggnad och drift av det kollektiva trafiksystemet i Storstockholm m, m,
(den s, k, Hörjelöverenskommelsen). Principöverenskommelsen, som godkänts av
berörda parter samt av SJ i berörda delar, säger bl. a. atl SL lill SJ skall
betala en ersättning för lokaltågsentreprenaden som molsvarar den
kostnadsskillnad som framkommer vid en enligt vedertagna företagsekonomiska
beräkningsgrunder gjord jämförelse mellan å ena sidan den totala tågtrafiken
och å den andra en Irafikrörelsé som inte omfattar lokaltågslrafiken.

Principöverenskommelsen, som gäller lill dess berörda
parter avtalar om annal, har redovisats för riksdagen som för sin del endast
kommenterade den statliga bidragsgivningen lill Stockholms
tunnelbaneutbyggnad, Princip-

r Riksdagen 1983/84. 1 saml. Nr 54

Prop.
1983/84:54 10

överenskommelsen träffades nämligen under förutsättning
att statsbidrag skulle utgå med 95 procent av vissa kostnader för det dåvarande
lunnelba-nesystemets utbyggnad,

TraFikpolitiska riktlinjer

Enligl 1979 års trafikpolitiska beslut skall järnvägens
förutsättningar och möjligheter las tillvara för all slags trafik som från
samhällsekonomiska utgångspunkter är lämplig atl driva. Genom beslutet slås fast
att detta också gäller lokal och regional tågtrafik som trafikhuvudmännen
således kan köpa av SJ,

1979 års trafikpolitiska beslut kännetecknas allmänt av en
samhällsekonomisk grundsyn. Detta innebär bl, a, au investeringar i större
trafikanläggningar skall baseras på övergripande samhällsekonomiska kalkyler,
att en marginalkostnadsbaserad prissättning skall främja elt högt utnyttjande
av befintliga anläggningar och att trafikförelagen genom förelagsekonomisk
effektivitet skall verka för rationella transporter, där varje trafikgrens
förutsättningar las tillvara så långt möjligt, I detta hänseende betonas
särskilt det nära samarbetet mellan trafikföretagen. Dessa, däribland SJ, skall
alltså verka enligl vanliga ekonomiska principer inom de av statsmakterna
uppställda ramarna.

Genom den
av riksdagen beslutade strukiurplanen 1980 lades fasl all SJ skulle påskynda
avvecklingen av sin resullatbrisl och ha genomfört detta senast under budgelårel
1983/84, Bland åtgärder för atl uppnå delta mål nämndes en höjning av
taxenivån, SJ:s taxa, som fastställs av regeringen, är beräknad för alt täcka
en genomsnittlig km-särkoslnad vid en viss sträcka med ett proportionellt
täckningsbidrag till gemensamma kostnader. Detta bidrag är beräknat på
sedvanligt sätt så all kostnadstäckning nås först vid en viss såld minimivolym
resor och transporter. Genom fastläggandet av dylika principer har staten gett
uttryck för hur marginalkostnaden över liden skall läckas. Samtidigt har
statsmakterna uttalat, vad gäller SJ såväl som andra trafikgrenar, atl man
genom en rabattgivning ner emot marginalkosinadsni-vån skall eftersträva ett så
gott utnyttjande som möjligt av given kapacitet.

Regeringen
har enligt riksdagens beslul genom 1981 års riktlinjer för beräkning av trafikhuvudmäns
ersättning lill SJ för köpta lokala/regionala lågtrafikljänster kompletterat de
angivna taxe- och kalkylprinciperna. Som grund för ersättningen skall således
endera användas SJ:s månadstaxa (bestämd enl, marknadsmässiga grunder) eller särskoslnaden
för SJ:s extrainsatser på grurid av lokaltrafiken plus ell lill 50 % maximerat
täckningsbidrag.

Utredningar m. m. om lokaltågstrafiken

SJ och SL har i mars 1980 på grundval av en teknisk
utredning gemensamt framlagt en rapport om investeringar för lokaltågslrafiken.
Parterna har därefter fört förhandlingarom ell nytt invesleringsavtal baseral
bl, a, på den

Prop.
1983/84:54 11

gjorda ulredningen, I särskild ordning har parterna
träffat en överenskommelse om vissa ombyggnader av för lokaltågslrafiken
tidigare anskaffade vagnsenheter (XI). Vidare har vissa andra åtgärder ägnade all förbättra lokaltågstrafikens
uthållighet under svåra vinterförhållanden avialals.

Vid landslingels sammanträde i maj 1979 behandlades
landstingets kollekiivtrafikutredning varvid beslöts atl till regeringen göra
en framställning om en ny principöverenskomrnelse om kollektivtrafiken i
Stockholmsregionen och etl nylt lokallågsavlal på lång sikt. Det uppdrogs ål
landstingets trafiknämnd och åt SL alt utarbeta underlag för
regeringsförhandlingarna.

Under genomförandet av detta uppdrag inleddes
förhandlingar med SJ om pendetlågstrafiken (april 1981) varvid bl, a, villkoren
för fortsatta investeringar har diskuterats,

I december 1981 avgav utredningen (Dir 1980:23) om
samordnade statliga insalser på trafikområdet 1 Stockholmsregionen belänkandet
"'Statliga insatser för Stockholmstrafiken" (Ds K 1982:1), Vid sidan
av väg-, terminal-, parkerings- och arbetslidsfrågor ges förslag rörande lokaltågslrafiken.
Belänkandet har överlämnats lill de planeringsansvariga.

Under hösten 1982 färdigställdes SJ:s spårkapaclietsutredning
kort efler det att landstingets trafikkontor och SL presenterat sin utredning
"Lokaltågen på längre sikt". I SJ:s investeringsplaner ingår bl. a,
de anskaffningar i fasta och rullande anläggningar om vars användning SJ kan
träffa avtal med landstinget eller SL.

I september 1982 tillskrevs den dåvarande
kommunikationsministern av landstingets förvaltningsutskotts
pendeltågsberedning som hänvisade lill atl det inle gick att nå överenskommelse
med SJ om kostnadsfördelningen för de investeringar som krävs för ytterligare
pendeltåg. I skrivelsen begärdes därför förhandlingar med regeringen.

Ny överenskommelse angelägen

Jag kan för min del konstatera, att svårigheter har
uppstått vid olika tillfällen när det gäller alt träffa avtal om nya
investeringar mellan landstinget och SJ, Oenigheten tycks framför allt gälla
ersättningsprinciperna.

För den lokaltågslrafik
som förutsätts genom 1964 års principöverenskommelse gäller alt SJ:s
ersättning skall molsvara merkostnaden eller bortfalls-kostnaden för
lokaltrafiken. Ersättningar som beräknas efter en sådan princip ger dock inle
SJ täckning för del i verkets gemensamma kostnader, varför en motsättning
föreligger mellan avtalet och de järnvägspolitiska besluten 1979 och 1980. Det
är mot bakgrund härav som SJ ställer sig avvisande lill atl låta en sådan
princip gälla även för ytterligare trafikåta-gånden. Landstinget har å sin sida
hävdat alt den överenskommelse om SJ;s entreprenad som träffades 1966
innehåller för landstinget oförmånliga principer för kapitalkostnadens
beräkning. Bl, a, har från landstingets sida förts fram alt den av SJ använda normalräntemetoden
kommit alt medföra en alltför hög räntenivå.

Jag finner det angelägel all de förhandlingar som båda
parter eftersträvar

Prop. 1983/84:54 12

och som berör så stora antal lokala resenärer snabbt kan
resultera i en uppgörelse.

Med hänsyn
till atl såväl SJ som landstinget anser alt nuvarande ersättningsprinciper är
oförmånliga i olika avseenden är det önskvärt med en omförhandling av
överenskommelserna så snart som möjligt. En snar överenskommelse baserad på de
framtida förutsättningarna för Stockholmsregionens trafikförsörjning har också
slor betydelse för samhällsplaneringen,

I
regeringens proposition 1982/83:50 om vissa ekonomisk-politiska åtgärder m, m,
har regeringen på min föredragning föreslagil atl 35 milj, kr, anvisas för att
påbörja utbyggnaden av dubbelspåret Älvsjö-Flemingsberg, Delta kan ske
omedelbart efter del att en överenskommelse om vilken ersättning SJ skall få av
Stockholms läns landsting för lokaltågslrafiken träffals mellan SJ och SL,

Enligt den överenskommelse som regeringen 1981 träffade
med representanter för de regionala trafikhuvudmännen om köp av lokal och
regional lågtrafik har huvudmännen möjlighel alt ta upp förhandlingar med SJ om
egenfinansiering av rullande materiel och fasta anläggningar.

Vid en
omförhandling skulle vidare möjligheter ges för SJ alt utöver täckning av rena
driftkostnader av landstinget kräva rimlig ersättning för täckning av
gemensamma kostnader,

I den
ekonomisk-politiska propositionen anförs att ett nytl dubbelspår Älvsjö-Flemingsberg
utgör första etappen i utbyggnaden lill Järna. En utbyggnad av spårkapaciteten
söderut måsle dock kombineras med en ombyggnad av Stockholms Central. Vidare
krävs utbyggnad även norrut särskilt på sträckan Karlberg-Ulriksdal.
Preliminärt har investeringsutgifterna beräknats lill 1,8 miljarder kr, I sammanhangel
kan erinras om önskemålen om en spårbunden lokallågsförbindelse till Arlanda
flygplats.

Det har
från SJ:s sida hävdats alt med den omfaltning SJ;s trafik har fåll under senare
år pendeltågstrafiken i Stockholmsregionen bidrar lill störningarna i fjärrtågstrafiken.
På molsvarande sätt har från landstingets sida hävdats all fjärrtrafiken stör
lokaltrafiken. Det kan vidare konstaleras att en framtida utbyggnad av spår-
och stationskapaciteten kommer hela trafiken till nytta.

Även dessa faktorer talar för en omförhandling. Jag anser
därför att en särskild förhandlare bör tillkallas för att fillsammans med
parterna utreda förutsättningarna för och utarbeta en ny överenskommelse dem
emellan om SJ:s lokaltågstrafik i Storstockholm.

Riktlii\jer för utrednings- och förhandlingsarbetet

Frågan om trafiken i Stockholmsregionen har utretts av
både statliga, landstingskommunala och kommunala organ. Tillsammans med SJ;s
spår-kapacitetsutredning samt trafikkontoret/SL:s lokaltågsutredning med underliggande
utredningar finns således ett rikhaltigt material som väl kan ligga scrm grund
för förhandlingar. Prognoser har således utarbetats för resandet utmed berörda SJ-linjer
och kan eventuellt med viss komplettering med

Prop.
1983/84:54 13

kostnadsuppgifter
o. dyl. hgga till grund för samhällsekonomiska bedömningar som kan behövas vad
gäller olika trafikeringsalternativ.

Det finns hos alla berörda
ett starkt behov av att förutsättningarna för lokaltågstrafiken i
Stockholmsområdet klarläggs och att lösningar tas fram. Förhandlaren bör med
tanke härpå och på den särställning och omfattning kollektivtrafiken i denna
region har kunna söka även okonventionella lösningar på finansierings- och
ersättningsproblemen.

Utrednings-
och förhandlingsarbetet bör bedrivas skyndsamt.

Hemställan

Med
hänvisning till vad jag nu har anfört hemställer jag att regeringen bemyndigar
chefen för kommunikations- och försvarsdepartementen

att tillkalla en särskild
utredare med uppgift att utreda och utarbeta en ny överenskommelse om SJ;s
lokaltågstrafik i Storstockholm,

att besluta om sakkunniga,
experter, sekreterare och annat biträde åt utredaren.

Vidare
hemställer jag att regeringen föreskriver

att kostnaden för
utredningen skall belasta sjätte huvudtitelns anslag Kommittéer m. m.

Beslut

Regeringen
ansluter sig till föredragandens överväganden och bifaller hans hemställan.

(Kommunikationsdepartementet)

Prop.
1983/84:54 14

Bilaga
2

Lokalt å g i

Stockholmsregionen 1983-09-21

!.

1SS3<0

.12

• •

'"t.

I '-

\ /-
:

0

Statsr å det och
chefen f ö r kommunikationsdepartementet

ö verenskommelse
om SJ:s lokalt å gstrafik i

Stockholmsregionen___________________

Regeringen bemyndigade den 9 december 1982 chefen f ö r kommunikationsdepartementet att tillkalla en s ä rskild utredare med uppdrag att utreda och tr ä ffa ö verenskommelse
om SJ:s lokalt å gstrafik i Stockholmsregionen.

Departementschefen f ö rordnade
samma dag undertecknad, Gunnar E. Str ä ng,
som s ä rskild utredare. Utredningens
sekretariat har best å tt av f ö rhandlingsdirekt ö ren
H å kan Boberg, statens f ö rhandlingsn ä mnd,
och civilekonomen Susanne Lindh.

Utredningen har nu slutf ö rt sitt uppdrag och jag vill d ä rf ö r anm ä la f ö ljande.

En ö verenskommelse om SJ:s lokalt å gstrafik i Stockholmsregionen har tr ä ffats mellan f ö retr ä dare f ö r
svenska staten. Statens J ä rnv ä gar (SJ) och Stockholms l ä ns
landstingskommun (SLL) . Ö verenskommelsen g ä ller under f ö rbeh å ll att den godk ä nns
av regeringen och av Stockholms "l ä ns
landsting genom beslut som vinner laga kraft.

■Enligt ö verenskommelsen
skall str ä ckorna Ä lvsj ö -Flemingsberg
och Karlberg-Ulriksdal byggas ut med tv å nya
sp å r. Vidare skall om- och nybyggnader
ske vid Stockholm C och Stockholm S samt vid vissa lokalt å gsstationer. De sammanlagda kostnaderna f ö r dessa investeringar ber ä knas till ca 1 185 milj kr i prisl ä ge december 1982. I beloppet inkluderas kostnader f ö r markf ö rv ä rv, projektering, administration samt merv ä rdeskatt. R ä ntekostnader
under byggnadstiden tillkommer. Landstinget skall svara f ö r 65 % av kostnaderna f ö r dessa investeringar. Landstinget skall h ä rut ö ver erl ä gga ett eng å ngsbelopp
om 200 milj kr f ö r en fortsatt sp å rutbyggnad s ö der
om Flemingsberg. Denna sp å rutbyggnad ä r kostnadsber ä knad
till 1 120 milj kr.

Prop. 1983/84:54 15

Trafiken pa S ö dert ä ljelinjen skall enligt ö verenskommelsen ut ö kas å r 1984 med ett t å g under morgonens rusningstid. Omkring å r 1988 skall samtliga linjer vara f ö rst ä rkta med ett
t å g under morgonens och kv ä llens rusningstid. Ö verenskommelsen qer SLL r ä tt
att senast å r 1992 under rusningstid trafikera
S ö dert ä lje-, M ä rsta- och Kungs ä ngenlinjerna med 12 t å g och V ä sterhaningelinjen med 10 t å g. J ä mf ö rt med i dag inneb ä r detta en ö kning med 3 t å g s å v ä l morcon som kv ä ll
p å varje linje eller med sammanlagt
24 t å g under rusningstid.

SLL:s å taganden
enligt denna ö verenskommelse f ö ljer huvudsakligen de principer som uppst ä llts i de av regeringen å r 1981 utf ä rdade
allm ä nna riktlinjer f ö r reglering av ers ä ttning vid utnyttjande av t å q
f ö r lokal och regional persontrafik.
Den andel av kostnaderna f ö r
nyinvesteringarna som SLL p å tagit sig motsvarar
i stort lokaltrafikens nytta av investeringarna .

De resterande kostnaderna f ö r nyinvesteringarna faller enligt ö verenskommelsen
p å staten. SJ har under f ö rhandlingarnas g å ng
framh å llit att dessa kostnader endast i
begr ä nsad omfattning kan t ä ckas genom en ut ö kad
person- och godstrafik. SJ har d ä rf ö r i skrivelse till utredningen angett att SJ som
villkor f ö r ö verenskommelsen f ö rutsatt
vissa statliga å taganden om bl a f ö rr ä ntningspliktens
omfattning.

SJ f ö ruts ä tter i korthet

att kapitalbehovet f ö r
samtliga investeringar t ä cks genom s ä rskilda anslag ut ö ver
SJ:s investeringsram. SJ r ä knar dock med att finansiera
ombyggnaden av Stockholms centralstation inom ordinarie investerings ram

att 25 % av investeringar i fasta anl ä ggningar enligt 2 § i f ö rhandlingsprotokollet
direktavskrivs

att belopp ö verskjutande
400 milj kr i prisl ä ge december 1982 f ö r linjen Flemingsberg-J ä rna) protokollets § 3) direktavskrivs

att statsmakterna anpassar sina krav p å SJ i enlighet med nedskrivningen av SLL:s skuld
till SJ f ö r hittills avslutade investeringar

att linjen Flemingsberg-J ä rna byggs via Gr ö dinge.

I n ä mnda skrivelse erbjuder sig SJ

att f ö rr ä nta 10 % av kapitalinsatsen f ö r
investeringar enligt § 2 i f ö rhandlingsprotokollet

att f ö rr ä nta 200 milj kr (prisl ä ge december
1982) av investeringen i linjen Flemingsberg-J ä rna ( § 3 i protokollet).

F ö r egen del finn g å ende i huvuds

Gunnar E. Str ä ng

jag goda sk ä l f ö r ett tillm ö tes-.nlighet
med SJ: s framf ö rda

///-./ •

1983 .Q .B

N ä rvarande:

Protokoll, fort vid f ö rhandlingar
den 19 septe.-ber 1983 mellan f ö retr ä dare for svenska staten, state.ns j ä rnv ä gar och Stockholms
l ä ns landstingskommun

For svenska staten Riksdagsman Gunnar Str ä ng F ö rhandlingsdirekt ö r H å kan Boberc
Civilekonom Susanne Lindh

For statens j ä rnv ä gar (SJ) Generaldirektor Bengt Furback Direkt ö r Bertil Hammarberg Direkt ö r Per Gunnar Andersson Direkt ö r Bo Tollin

F ö r Stockholms l ä ns landstingskommun

(SLL)______________________________

Landstingsr å d Olov Lekberg

Landstingsr å d Bo Ringholm

F d landstingsr å d
Knut Nilsson

Enli

f ö ru

slag

ä r 1

dett

traf

som

ekon

det

S å d

som

ning

Den

g ö ra

gt 19 ts ä tt s tra ä mpli a ock ikhuv av ol omisk traf i na in f ö r v ä en, t samh ä s av

79 å

ning

fik

g at

s å g

udm ä

ika

a lo

kpol

ve st

ntas

raf i

Ilse

stat

rs tr ar oc som f t dri ä ller n kan sk ä l nsamh i tisk er ing f å e kutve konom smakt

af ik h m ö r å n va. lok k ö p
ä r ö eten a be ar k n v ä ckli iska erna

pol i t

jligh

samh ä

Genom

al oc

a av

nskv ä

ä r
o slute an av sentl ngen

v ä rd

iska beslu
eter tas t llsekonorai

beslutet h
regional SJ. Vissa rda men d ä tillr ä ckli t komma at se projekt ig effekt eller samh er
ingen b ö

t sk illv ska sl å s

t å g inve r de g, k t ak

och p å t alls r i

all ara utg å

fas traf ster n f ö an
e tual

å tg
raf i utve s å da

3 arnv ä gens for all ngspunkter t att ik som ing å r, retags-nlig t iseras. ä rder kf ö rdel-cklingen.
na fall

Regeringen har å r
1981 utf ä rdat allm ä nna riktlinjer f ö r
reglering av ers ä ttning vid utnyttjande av t å g f ö r lokal och
regional persontrafik. Enligt dessa riktlinjer skall som grund f ö r ers ä ttning anv ä ndas endera SJ:s m å nadsbiljettaxa eller s ä rkostnader f ö r SJ:s extrainsatser p å grund av lokalt å gstrafiken plus ett till 50 procent
maximerat t ä ckningsbidrag.

Parterna ä r ö verens om f ö ljande
principer r ö rande fortsatt utbyggnad och trafikering
p å SJ:s normalsp å riga j ä rnv ä gslinjer i Storstockholm samt r ö rande SLL:s ers ä ttning
till SJ f ö r lokalt å gstrafiken.

1 §

Ö verenskommelsen
omfattar all lokaltrafik p å normalsp å rslinjer som SJ bedriver f ö r SLL:s r ä kning.

F ö ljande sp å rutbyggnader m.m. skall utf ö ras.

Pröp.
1983/84:54 18

Al\{S2 ° Zi'!IIl-i:' ® ' ä ' " "i' Sjj ä r

"samt o.T.byggnuu av befintliga statio

ner på str ä ckan. Uppf ö rande av lo-

kalst ä tion i Flemingsberg.

Ber ä khad byggnadstid 1983-1986 375 milj kr

Ka £ lbe £ gj;U]rk £ dal.; tv å nya sp å r

"samt ombyggnad av befintliga sta

tioner p å st ä ckan.

Ber ä knad byggnadstid 1986-1991 405 milj kr

St ö cj<holm C( ombyggnad ä v sp å r-

system och signalanl ä ggning inkl

st ä llverk, utbyggnad av serviceplatt-

f otitiar , f ö rb ä ttring av g å ngf or bindel-

serha till/fr å n plattformarna.

Ber ä knad byggnadstid 1984-1968 210 milj kr

Stocjhplm S; utbyggnad
till cv å platt

formar och fyra sp å r m.m;

Ber ä knad byggnadstid 1985-1968 75 milj kr

Vi £ S £ ]oJ<alsation £å£ g £ rde £ ; om- och

'tillbyggnader i enlighet med den till

detta protokoll fogade bilagan 1.

Ber ä knad byggnadstid 1984-1990 120 milj kr

D é sammanlagda kostnaderna f ö r ifr å gavarande
investeringar ber ä knas till ca 1 185rnilj kr i prisl ä ge december 1982. I beloppet inkluderas kostnader f ö r rharkf ö rv ä rv, projektering, administration samt merv ä rdeskatt. R ä ntekostnader
under byggnadstiden tillkommer. De slutgiltiga investeringsbeloppen -
inklusive r ä nta under byggnadstiden - fastst ä lls med ledning av de verkliga kostnaderna f ö r respektive objekt.

Anm ä rkningar

1
Innan ig å ngs ä ttning sker
av investeringsobjekt skall s ä rskild ö verenskommelse ha tr ä ffats om objektet mellan SJ och AB Storstockholms Lokaltrafik (SL).

2
Investeringar
under rubriken Vissa lokal-stations å tg ä rder som ej ä r
beroende av sp å rutbyggnader skall genomf ö ras under perioden 1984-1988, varvid byggande av
stationshus prioriteras.

3 §

Investeringarna enligt 2 § skall finansieras av staten. Kapitalkostnaderna betalas till 65
procent av SLL.

SLL erl ä gger h ä rut ö ver ett eng å ngsbelopp om 200 milj kr (prisl ä ge december 1982) till SJ f ö r den fortsatta

utbyggnaden s ö der
om Flemingsberg . Beloppet skall utbetalas per den 1 juli med en fem.tedel per
ar med b ö rjan å r 1985.

Prop.
1983/84:54 19

Kostnader for invc?ster ing å r i rullande materirl san-.t i fasta anl ä ggningar i ö vrigt som kan konu;-,a ott aktualiseras
under avtalsperioden och som helt ar itt h ä nf ö ra till lokaltrafikens behov skall till 100 procent
b ä ras av SLL. Om SLL finner det f ö renligt med sina ekonom.iska intressen att sj ä lv finansiera dessa investeringar kan SJ och SLL
avtala om s å dan finansiering samt om formerna
f ö r denna.

Anm ä r kning

Byggnadstiden f ö r
.=,u ä rutbyggnaden s ö der om Flemingsberg ber ä knas till 1987-1992. Totalkostnaden - exklusive r ä nta under byggnadstiden -ber ä knas till 1 120 milj kr i prisl ä ge december 1982.

4 §

Lokalt å gstrafiken p å S ö dert ä ljelinjen skall under å r 1984 ut ö kas med ett insatst å g under morgonens rusningstid. T å get skall s ä ttas
in under den mest belastade timmen och i anslutning till det mest belastade
lokalt å get. T å get skall endast g ö ra uppeh å ll i Huddinge.

N ä r ombyggnaden av Stockholm C ä r avslutad skall, j ä mf ö rt med t å gplan 63, samtliga linjer vara f ö rst ä rkta med ett
insatst å g under rusningstid morgon och kv ä ll. Insatst å gen
skall, under rimliga h ä nsynstaganden till fj ä rrtrafike(ns behov, s ä ttas in under den f ö r lokalt å gstrafiken] mest belastade timmen och i anslutning
till det mest belastade lokalt å get p å respektive str ä cka
och i princip trafikera hela lokalt å gsstr ä ckan.

5 §

Under
byggnadstiden kommer t å gtrafiken att å samkas betydande st ö rningar. SJ och SL skall i samr å d
planera erforderliga traf ikoir.l ä ggningar.
S ä rskild h ä nsyn skall d ä rvid
tas till lokalt å gstrafikens behov i rusningstid samt
till fj ä rrtrafikens behov under ö vrig tid. Vid sv å rare
driftst ö rningar till f ö ljd av sp å rutbyggnaderna
skall SJ ansvara f ö r att trafiken uppr ä tth å lls p å ett n ö jaktigt
s ä tt utan merkostnader f ö r SL, som i s å dana
fall erl ä gger ers ä ttning h ö gst
f ö r trafik enligt g ä llande t å gplan.

6 §

SLL ers ä tter SJ f ö r
s ä rkostnader f ö r lokalt å gstrafiken
samt ers ä tter SJ med en fast avgift f ö r t ä ckande av
lokalt å gstrafikens andel av gemensamma
kostnader i j ä rnv ä gstrafiken.

Anm ä rkning

Definitionen av s ä rkostnader
respektive gemensamma kostnader framg å r
av de av regeringen å r 1981 utf ä rdade allm ä nna
riktlinjerna f ö r reglering av ers ä ttning vid utnyttjande av t å g f ö r lokal och
regional persontrafik. De ö verenskomna sarkostnadsslagen har
av SJ specificerats i den till detta protokoll fogade bilagan 2.

Prop. 1983/84:54 20

Kapitalkostnaderna for investeringar sorr, avslutats senast
den 30 juni 1983 och som per detta datum skall tas upp till ett sam.-nanlag t å terst å ende v ä rde om 1 815 milj kr, skall ber ä knas enligt annuitets-metoden med 27 å rs avskrivningstid varvid en r ä ntefot om fyra procent skall till ä mpas.

Kapitalkostnaderna f ö r
investeringar gjorda fr.o.m. den 1 juli 1983 sa.mt for de sex XlO-enheter som levererats under f ö rsta halv å ret
1983, skall ber ä knas p å s å dant s ä tt att SLL:s ers ä ttning
till SJ motsvarar det krav som å vilar SJ f ö r det bundna statskapitalet. H ä rmed f ö rst å s f ö r n ä rvarande linj ä r
avskrivning p ä å teranskaffningsv ä rdet samt r ä nta
p å det historiska anskaffningsv ä rdet minskat med gjorda avskrivningar.

Anm ä rkiiing

Vid ber ä kning av
kapitalkostnader skall justering f ö r
prisf ö r ä ndringar ske i enlighet med utvecklingen av konsumentprisindex.

7 §

Fr.o.m. å r 1984 skall
SLL erl ä gga en å rlig fast avgift om 125 milj kr. Avgiften skall h ö jas till 175 milj kr fr.o.m. å r 1989.

Anm ä r kning

Beloppen ovan ä r
ber ä knade i prisl ä ge december 1962. Beloppen skall justeras i
enlighet med utvecklingen av konsumentprisindex.

Senast vid utg å ngen
av å r 1992 skall - om SLL s å p å fordrar -
antalet t å g under de tv å mest belastade timmarna vara tolv t å g p å S ö dert ä lje-, M ä rsta- och Kungs ä ngenlinjerna
s?mt tio t å g p å V ä sterhaningelinjen. Av dessa t å g skall sju t å g
trafikera den mest belastade timmen p å
S ö dert ä lje-, M ä rsta- och Kungs ä ngenlinjerna samt sex t å g p å V ä sterhaningelinjen. Under tv å timmarsperioden skall h ä nsyn tas till ö vrig
trafik som ej kan beredas plats under den mest belastade timmen. Alternativa l ö sningar, t.ex. skip-stop-k ö rning, kan pr ö vas
under rusningstid.

An.Ti ä rkningar

1
Om SJ och SLL
tr ä ffar ö verenskommelse om ö kad.trafikvolym
av betydelse eller om ytterligare investeringar f ö r lokaltrafikens behov skall parterna i samband h ä rmed f ö rhandla
om ä ndring av den fasta avgiften.

2
Det tionde t å get p å V ä sterhaningelinjen under de tv å mest belastade timmarna respektive det sj ä tte t å get under
den mest belastade timmen kan f ö ranleda
behov av vissa ytterligare sp ä rinvesteringar
p å denna linje.

9 §

T å gplanen f ö r varje tidtabellsperiod liksom normer f ö r t å gstorlek
under olika avsnitt av perioden skall fastst ä llas efter samr å d mellan SJ och SL. Vid trafikplaneringen
skall efterstr ä vas st ö rsta m ö jliga
regula-ritet i tidtabell och t å gf ö ring. Ut ö ver
vad s å lunda ö verenskommits f ö r
varje tidtabellsperiod kan SJ och SL ö verenskomma
om tillf ä lliga t å garrangemang av olika slag, t.ex. extrat å g vid s ä rskilda
evenemang, ut ö kning och minskning av t å gs ä tt o.d.

10 §

Ö verenskommelsen
g ä ller inte vid strejk, lockout eller
annan force majeure som f ö rhinur.jr pirt>=rLiia att
uppfylla sina å taganden.

11 §

SJ och SL skall senare tr ä ffa de n ä rmare avtal som f ö ranleds av denna ö verenskommelse
med inneh å ll enligt de principer p å vilka ö verenskoiTimelsen
vilar.

12 S

Denna ö verenskommelse
g ä ller fr å n och med den 1 januari 1984 tills vidare med en
upps ä gningstid av fem å r per den 31 december. Ö verenskommelsen skall dock galla minst till och med
den 31 december 2010.

Anm ä r kning

SJ eller SLL kan efter utg å ngen av å r 1998 p å kalla f ö rhandling
om ä ndring av den i 7 § angivna fasta avgiften.

13 §

Ö verenskommelsen
och de d ä rp å grundade avtal som SJ och SL skall tr ä ffa ers ä tter vad g ä ller lokalt å gstrafiken
den s.k. H ö rjel ö verenskom.melsen, normalsp å rs-eller
pendelt å gsavtalet med till ä ggsavtal samt ö verenskommelser
om lokalt å gstrafik p å j ä rnv ä gslinjerna S ö dert ä lje S - Gnesta och V ä sterhaninge - Nyn ä shamn.

14 §

Ö verenskommelsen
g ä ller under f ö rbeh å ll att den godk ä nns av regeringen och av Stockholms l ä ns landsting genom beslut som vinner laga kraft.

Vid
protokollet

/.

/<-,

'~C<

/--

H å kan Boberg Justeras

'S

F ö r Stockholms l ä ns landstings kpnimun

Olov Lekberg

Prop. 1983/84:54 22

Bilana 1

Lokalt å g i Stockholmsreaionen

Vissa lokalstatigns å tg ä rder

F ö rteckning ö ver vissa investeringsobjekt i fasta anl ä gartingar f ö r
lokaltrafiken p å j ä rnv ä gslinjerna

MSRSTA - S Ö DERT Ä LJE C - GNESTA och KUNGS Ä NGEN - V Ä STERHANINGE
- NYN Ä SHA.MN

S ä rskilda å tg ä rder vid
stationerna

1)

S ö dert ä lje C

Nul ä get

Å tg ä rder

Stationshus saknas H ö ga
plattformar

Stationshus (sp ä rrhus)

ö stert ä lje Nul ä get

Å tg ä rder

ö -stationshus
H ö g plattform G å ngtunnel

Hiss till plattformen G ä ngramp
till norra sidan

R ö nninge Nul ä get

Å tg ä rder

ö -stationshus
H ö g plattform G å ngtunnel

Hiss till plattformen G å ngramp
till s ö dra sidan

Nul ä get

Å tg ä rder

Sp ä rrkurar

H ö ga plattformar

G å ngtunnel

Stationsanordningar i tunnelplanet

Hissar (4
st) till b å da plattformarna samt p å s ö dra och
norra sidan (alternativt ramp p å s ö dra sidan)

1) I projekten nytt dubbelsp å r Ä lvsj ö -Flemingsberg och Karlberg-Ulriksdal ing å r kostnaderna f ö r f ö ljande stationer i denna f ö rteckning:

Huddinge Stuvsta Solna Ulriksdal

Prop. 1983/84:54 24

Huddinge

Nul ä get Ä ldre stationshus och sp ä rrhus

H ö ga plattformar G å ngtunnel

Å tg ä rder Ny stationsanl ä ggning inkl ny

plattform

Ö-stationshus, gångtunnel Hiss till plattformen
Ombyggnad av spårsystemet

Stuvsta

Nul ä get Sp ä rrkur

H ö g plattform G å ngtunnel

Å tg ä rder ö -stationshus

Hissar p å ö stra resp v ä stra
sidan samt till plattformen

M ä rstalinjen

Solna

Nul ä get Sp ä rrkur

smal och h ö g plattform

Å tg ä rder Breddning av sp å rsystemet, ny

plattform med plattformstak, ny trappa, Ö -stationshus Hiss till plattformen

Ulriksdal

Nul ä get Provisoriskt sp ä rrhus

H ö ga plattformar

Å tg ä rder Ny stationsanl ä ggning inkl ny

plattform Ö -stationshus
Plattformstak G å ngtunnel Hiss till plattformen

Nul ä get

Å tg ä rder

ö -stationshus
av ä ldre typ

H ö g plattform

G å ngtunnel

Ombyggnad av ö -stationshus
Hiss till plattformen

Nul ä get

Å tg ä rder

Sp ä rrkurar H ö g plattform Hiss

ö -stationshus
Plattformstak Ombyggnad av sp å rsystemet

H ä ggvik Nul ä get

Å tg ä rder

ö -stationshus
av ä ldre typ

H ö g plattform

G å ngtunnel

Ombyggnad av ö -stationshus
Hiss till plattformen

Nul ä get

Å tg ä rder

Sp ä rrkur

H ö g plattform

G å ngtunnel

ö -stationshus

Plattformstak

Hiss till
plattformen

Ev
utflyttning av uppsp å r

Nul ä get

Å tg ä rder

ö -stationshus
H ö g plattform G ä ngtunnel

Hiss till plattformen G å ngramp
p ä ö stra sidan P å v ä nstra sidan g ä ngramp alternativt hiss

Upplands V ä sby Nul ä get

Å tg ä rder

Ä ldre
stationshus (endast personallokaler f ö r
sp ä rrpersonal disp) samt tv å sp ä rrhus G ä ngtunnel H ö ga
plattformar

Hissar (2 st) till plattformarna G å ngramper (2 st) i tunnel ä ndarn (kr ä ver
att nuvarande godsmagasin ers ä tts)

Rosersberg
Nul ä get

Å tg ä rder

M ä rsta

Nul ä get

Å tg ä rder

Ö -stationshus
H ö g plattform G ä ngtunnel

Hiss till plattformen

Ä ldre
stationshus samt sp ä rrhus H ö g plattform och tv ä sp å r v ä ster om genomfartsbang ä rden

Ny stationsanl ä ggning
med

ö -stationshus, g å ngtunnel,

h ö g plattform med plattformstak,

tv ä lokalt ä gssp ä r, uppst ä ll-

ningssp ä r

Anordningarna
utf ö rs s å att

korsande t ä gv ä gar ej uppst å r

Hissar

V ä sterhaningelinjen

Jordbro

Nul ä get

Å tg ä rder

Tr å ngsund

Nul ä get

Å tg ä rder

ö -stationshus
H ö g plattform G å ngtunnel

Hiss till plattform

Sp ä rrkur

H ö g plattform

Stationshus

S ö dert ö rns
villastad Nul ä get

Å tg ä rder

ö -stationshus
H ö g plattform

G ä ngtunnel

Hiss till
plattformen

Kungs ä ngenlinjen

Sundbyberg

Nul ä get

Å tg ä rder

Sp ä rrkur

H ö g plattform

ö -stationshus

Hissar
till plattformen och p å

s ö dra sidan av Landsv ä gen

Barkarby Nul ä get

Å tg ä rder

ö -stationshus
av ä ldre typ

G å ngtunnel

H ö g plattfonn

Hiss till plattformen Upprustning av ö -stationshus

Kallh ä ll Nul ä get

Å tg ä rder

ö -stationshus,
g ä ngbro med rulltrappa och hiss H ö g mellanplattform

H ö g sidoplattform

V ä xelf ö rbindelser

Ombyggnad av v ä xelf ö rbindelser till sth 70 km/h skall ske vid Ä lvsj ö , Barkarby
och Sundbyberg.

Kraftf ö rs ö rjning

Kan ej preciseras f n. (Inga kostnader upptagna h ä rf ö r.)

Prop.
1983/84:54 28

Bilaaa 2

Lokalt å g i Stockholmsregionen

F ö rteckning ö ver,s ä rkostnadsslag

Kapitalkostnader f ö r
fasta anl ä ggningar, rullande materiel och
investeringsinventarier.

Drift- och underh å llskostnader:

Personal (utom f ö r
fordons- och banunderh å ll): lokf ö rare, kondukt ö rspersonal
och station ä r personal.

Motorvagnar-underh ä ll
och sk ö tsel: Xlvsj ö hallen (bokf ö rda
kostnader), huvudverkstadsunderh ä ll (bokf ö rda kostnader f ö r
revisioner och s ä rskilt underh ä ll) .

V ä gberoende kostnader: sp ä runderh å ll,
kontaktledningsunderh å ll, elenergi f ö r t å gdrift och t å guppv ä rmning,
underh å ll och dep å tj ä nst f ö r lok och vagnar.

Ers ä ttning f ö r skador till f ö ljd
av j ä rnv ä gstrafiken.

ö vriga
kostnader: kostnader direkt h ä nf ö rliga till SL-trafikens lokalt å gsstationer och t å g
s ä som underh ä ll av byggnader, renh å llning, sn ö r ö jning, uppv ä rmning, belysning telefonkostnader,
driftinventarier och f ö rbrukningsmateriel.

CHEFEN

STATENS |A,RN\-\C.AR

Prop. 1983/84:54

fsa

1983-09-16

29

Bilaga
3

Till f ö rhandlingsmannen
fr å gan om Lokalt å g i Stockholmsregionen

I f ö rslag till f ö rhandlingsprotokoll 1983-08-23 mellan Stockholms l ä ns landstingskommun, svenska staten och Statens J ä rnv ä gar fastl ä ggs principerna om fortsatt utbyggnad och trafikering
p å SJ:s normalsp å riga j ä rnv ä gslinjer i stockholmsregionen samt r ö rande SLL:s ers ä ttning
till SJ f ö r lokalt å gstrafiken. I f ö rhandlingarna
har SJ som villkor f ö r ö verenskommelsen f ö rutsatt vissa statliga å taganden om f ö rr ä ntningspliktens omfattning f ö r de aktuella investeringarna och finansiering av
investeringarna utanf ö r SJ:s ordinarie investeringsram.

I fr å ga om f ö rr ä ntningspliktens
omfattning har SJ utg å tt fr å n att 25% av investeringar i fasta anl ä ggningar enligt § 2 i f ö rhandlingsprotokollet direktavskrivs, dvs inte
belastar SJ:s statskapital I fr å ga om linjen
Flemingsberg-J ä rna (protokollets § 3) har SJ utg å tt
fr å n att belopp ö verskjutande 400 milj kr i prisl ä ge december 1982 direktavskrivs. Behovet av
direktavskrivning utg å r fr å n den begr ä nsning som finns i SJ:s m ö jligheter att f ö rr ä nta de ber ö rda
investeringarna p ä f ö retagsekonomiska grunder.

Genom
att SLL enligt f ö rhandlingsprotokollet skall

betala kapitalkostnader f ö r 65% av investeringarna

enligt 5 2 i f ö rhandlingsprotokollet inneb ä r det att

SJ f ö rr ä ntar 10% av kapitalinsatsen. SJ r ä knar

Kop: CSJ, GDX, CP, CT, CE, CB, CMR Cst, CBR Cst, CTV,

77;7- Poila PAP g .RjTTV ---------- — --------------

10? <0 STOCKHOL.M

iiaisbanan .lockholm

19410 sjigmc s

Prop.
1983/84:54 30

Gess'jton rp.ed p.f: f ö rr ä nta 200 milj kr (prisl ä ge december 1932) :i',' ir.vc-ser incer. i linjen Flc-ni-.asoera-jjirna,

In-.-ester 1 ngarna i. st jc..h-ol.f.srecior.en :; 11 r enligt
ö verens-k-or.-.e 1 ser. 'CJ SLL a'.'
s å car. omfattning och koncentration 1
tide:-. 2-1 de, ~ ;: • ,= sk-all tr ä nga ndan andra investeringar mom SJ:s ordinarie
investeringsram (d v s de belopp scm for perioden tom 1988/89 anges i investeringsplanen
p å sid 7.1 1 SJ:s anslagsframst ä llning f ö r
bL:d:;et å ret 1984.'55), nenligt skulle
inverka p å m ö jligheterna att >jtv.-:;ckl.T j ä rnv ä gstrafiken i ö vriga
landet Jndcr 1980- och b ö rjan av 1990-talet p å det s ä tt
som 'oehd'.'s for on trafikf ö rs ö rjning av god kvalitet i hela landet, ■,'ilktit
ä r er. f ö ruts ä ttning f ö r f ö rb ä ttrad ekonomi i j ä rnv ä gstrafiken. Det b ö r
observeras att i 1nvester]ngarna i fasta anl ä ggningar
enligt f ö rhandlingsprotokollet, kos t.nadsber ä knade till ca 2 300 milj kr i prisl ä ge dece.Tiber
1982, motsvarar ett helt å rs normala investeringar vid SJ. H ä rtill kommer framtida best ä llningar av motorvagnar f ö r lokaltrafiken.

N ä r det g ä ller det sa.".lade kapitalbehovet f ö r investeringar enligt §§ 2 och 3 i f ö rhandlingsprotokollet
har SJ i anslagsframst ä llningen f ö r budget å ret
1984/85 f ö rklarat sig berett att inom sin
ordinarie investeringsram t ä cka
kapitalbehovet f ö r ombyggnaden av Stockholms
centralstation (i f ö rhandlingsprotokollet angiven till
210 milj kr i prisl ä ge december 1982). F ö r ö vriga
investeringar i fasta anl ä ggningar och motorvagnar enligt §§ 2 och 3 i f ö rhandlingsprotokollet
f ö ruts ä tter SJ — som ocks å framg å r
av anslagsframst ä llningen --att kapitalbehovet t ä cks genom s ä rskilda
anslag ut ö ver SJ:s ordinarie investeringsram.

Parterna har kommit ö verens
om en nedskrivning av SLLis skuld till SJ f ö r
hittills avslutade investeringar fr å n
1 987 milj kr till 1 815 milj kr (i prisl ä ge
30 juni 1983). Det har i f ö rhandlingarna f ö rut-" satts att statsmakterna anpassar sina
krav p å SJ i enlighet h ä rmed.

En
f ö ruts ä ttning i f ö rhandlingarna om ö verenskommelsen har varit att linjen Flemingsberg-J ä rna byggs via Gr ö dinge.

minab/gotab
Stockholm 1983 76320