Prop. 1983/84:55

Prop.
1983/84: 55

Regeringens proposition

1983/84:55

om immunitet och privilegier samt kostnader för
konferensen om förtroende- och säkerhetsskapande åtgärder och nedrustning i
Europa (Stockholmskonferensen);

beslutad den 3 november 1983.

Regeringen föreslår riksdagen att anta de förslag som har
upptagits i bifogade utdrag av regeringsprotokoll.

På regeringens vägnar

OLOF PALME

LENNART BODSTRÖM

Propositionens huvudsakliga innehåll

I propositionen läggs fram förslag till lagstiftning om
immunitet och privilegier i samband med konferensen om förtroende- och säkerhetsskapande
åtgärder och nedrustning i Europa som frän och med den 17 januari 1984 hålls i
Stockholm. I propositionen föresläs bl.a. att främmande staters delegationer,
delegationsmedlemmar samt deras familjer som i samband med konferensen anlänt till
Sverige skall tillerkännas immunitet och privilegier i viss angiven omfattning.
Lagstiftningen överensstämmer härvid i sina huvuddrag med motsvarande
bestämmelser i 1961 års Wienkonvention om diplomatiska förbindelser som
ratificerats av Sverige (SÖ 1967: 1). Dessulom föreslås vissa förmåner för
anställda i konferenssekretariatet.

Vidare föreslås att riksdagen anvisar medel för svenska
åtaganden till följd av konferensen.

1 Riksdagen 1983/84. 1 saml. Nr 55

Prop.
1983/84:55 2

Utdrag

PROTOKOLL

vid regeringssammanträde

1983-11-03

Närvarande: statsministern Palme, ordförande, och
statsråden Lundkvist, Sigurdsen. Gustafsson, Leijon, Hjelm-Wallén, Peterson,
Rainer, Bodström, Göransson, Gradin, Dahl, R. Carisson, Holmberg, Thunborg

Föredragande: statsråden Bodström och Rainer

Proposition om immunitet och privilegier samt kostnader
för konferensen om förtroende- och säkerhetsskapande åtgärder och nedrustning i
Europa (Stockholmskonferensen)

Statsråden Bodström och Rainer anmäler sina förslag.
Anförandena och förslagen redovisas i underprolokollen för respektive
departement.

Statsrådet
Bodslröm hemställer att regeringen i en proposition föreslår riksdagen

att anta de förslag som han och statsrådet Rainer har lagl
fram.

Med hänsyn
till tidpunkten för ikraftträdandet av den föreslagna lagen och till den
tidpunkt dä Stockholmskonferensen inleds, bör regeringen vidare föreslå
riksdagen att fastställa motionstiden till tio dagar.

Regeringen ansluter sig lill föredragandenas överväganden
och beslutar att genom proposition föreslå riksdagen att anta de förslag som
föredragandena har lagt fram.

Regeringen beslutar vidare föreslå riksdagen att
motionstiden förkortas till tio dagar.

Regeringen beslutar att de anföranden och förslag som
redovisas i underprotokollen skall bifogas propositionen som bilagorna 1 och
2.

Prop.
1983/84:55

Bilaga 1

Utdrag

UTRIKESDEPARTEMENTET PROTOKOLL

vid regeringssammanträde 1983-1J-03

Föredragande: statsrådet Bodström

Anmälan till proposition om immunitet och privilegier samt
kostnader för konferensen om förtroende- och säkerhetsskapande åtgärder och
nedrustning i Europa (Stockholmskonferensen).

I Inledning

Slutakten från konferensen om säkerhet och samarbete i
Europa (ESK) undertecknades i Helsingfors den 1 augusti 1975 av stats- och
regeringschefer från 35 deltagande stater (samtliga europeiska stater utom
Albanien samt USA och Canada). De deltagande staterna enades i det sammanhanget
om alt senare hålla s.k. uppföljningsmöten för att dels granska efterlevnaden
av Helsingforsdokumentel, dels överväga vilka ytterligare mätt och steg som
skulle kunna vidtas i syfte alt främja fördjupad avspänning. Del första
uppföljningsmötet hölls i Belgrad under åren 1977-78 och det andra i Madrid
under åren 1980-83.

Under Madridmötel, som avslutades den 9 september 1983,
framlades ett antal förslag, bl.a. från svenskl håll, om att sammankalla en
europeisk nedrustningskonferens. Sverige erbjöd sig på ett tidigt stadium atl
stå som värd för en sådan konferens. I slutdokumentet från Madridmötel enades
de deltagande staterna om att hålla en konferens om förtroende- och säkerhetsskapande
åtgärder och nedrustning i Europa ("Conference on Confi-dence- and Secui"ity-building
Measures and Disarmament in Europé""). Konferensens första fas skall
hällas i Stockholm med början den 17 januari 1984. Ett förberedande möte pågår f.n.
i Helsingfors.

Sammankallandet av denna konferens - i fortsättningen
kallad Stockholmskonferensen - var ett av de viktigaste besluten i
slutdokumentet från Madridmötel. För första gången kommer alla de 35 ESK-staterna
att engagera sig i en förhandling av direkt betydelse för deras egen säkerhet.
Det är därför med stor tillfredsställelse somjag konstaterar att Stockholm
valts lill mötesort.

Värdskapet är emellertid förpliktande och innebär etl
betydelsefullt åtagande från svensk sida. Detta kan i korthet beskrivas sä alt
åtgärder mäsle vidtas för atl konferensen och dess deltagare bereds arbets- och
ti Riksdagen 1983/84. I saml. Nr55

Prop. 1983/84:55 4

levnadsvillkor som följer internationell praxis och är
jämförbara med de förhållanden som rått under tidigare ESK-möten. Konkret tar
sig detta uttryck i det lagförslag om immunitet och privilegier och de förslag
om anslag för konferenskosinaderna som beskrivs i det följande.

Som jag nämnt håller ESK-staterna nu ett möte i
Helsingfors för alt förbereda Stockholmskonferensen. Detta möte beräknas pågå
till mitten av november, och jag måste därför reservera mig för att det under
dessa förhandlingar kan uppkomma nya oförutsedda frågor som är av sådan natur
alt de bör underställas riksdagen.

2 Allmänt om konferensen

2.1 Konferensens omfattning och förlopp

Stockholmskonferensens förlopp kan inte förutsägas med
någon större exakthet, eftersom det är exklusivt förbehållet medlemsstaterna atl
besluta om sessionernas längd och frekvens. Vid det nu pågående förmötet i
Helsingfors kommer bl.a. dessa frågor att diskuteras. Klart står emellertid atl
ESK:s tredje uppföljningsmöte, som enligt planerna påbörjas i Wien i november
1986. skall utvärdera de framsteg som gjorts under Stockholmskonferensen.

Den svenska utgångspunkten i förberedelsearbetet har
därför varil att konferensen i praktiken innebär ett åtagande för
treårsperioden 1983-86. Kostnadsberäkningarna i det följande baseras pä
antaganden om att konferensen sammanträder åtta månader per år under åren 1984
och 1985 och sex månader under år 1986.

De 35 ESK-staterna kan förväntas bli representerade av fem
å tio delegater vardera. Härtill kommer ett internationellt sekretariat som anpassas
till konferensens krav och sammanträdesfrekvens. I sekretariatet kan komma att
ingå 20-60 tjänstemän, vartill kommer 50- 100 tolkar och översättare till de
sex konferensspräken (engelska, franska, tyska, italienska, spanska, ryska).
Mellan 300 och 500 personer kommer sålunda att vara direkt engagerade i
konferensarbetet.

2.2 Värdskapet och förberedelser

Med värdskapet följer dels elt organisatoriskt ansvar för
konferensförberedelserna, dels vissa finansiella åtaganden. Vissa ESK-staler
har varit tveksamma till Stockholm som konferensort och uttryckt oro för
kraftigt stegrade kostnader i jämförelse med tidigare möten. Målsättningen frän
svensk sida måste vara atl bereda konferensen och dess deltagare samt hitresta
journalister bästa möjliga arbetsvillkor och service.

En organisation för konferensen måste byggas upp pä kort
tid. Värdlandet förväntas därvid ställa en för konferensändamäl lämpad byggnad
(inkl

Prop.
1983/84:55 5

inredning och utrustning) till förfogande mol viss hyra.
Kostnaderna för såväl den yttre som den inre säkerheten vilar på värdnationen.
Därtill kommer samtliga kostnader för sekretariatet under förberedelseperioden inlill
månaden före konferensens början samt vid längre konferensuppehåll. Dessutom
måste Sverige räkna med att vissa hyres- och hotellkostnader m.m. både för
själva konferensen och dess deltagare/personal kan komma att behöva garanteras.

Vidare kan nämnas alt de utländska delegaterna, för vilka
jag senare kommer att föreslå bestämmelser om immunitet och privilegier, bör
beredas särskild service i form av en butik för skattefri försäljning av spritdrycker,
vin och tobaksvaror. Avsikten är att Systembolaget AB skall inrätta denna butik
och att regeringen med stöd av gällande dispensbe-slämmelser i de olika
skalteförfattningarna skall kunna medge befrielse från dryckesskatt,
tobaksskatt och mervärdesskatt för de varor som säljs i butiken. Även vid den
officiella representation som utövas av de utländska delegationerna inom
konferensbyggnaden bör skattefria varor kunna användas.

Förberedelsearbetet i Sverige måste genomföras med
betydligt snävare tidsmarginaler än de som gällde för arrangörerna i Madrid.
Även om Madridmötet inte formellt avslutades förrän i september 1983, hade
givetvis ett omfattande förarbete påbörjats dessförinnan inom regeringskansliet,
främst inom utrikesdepartementet.

I delta sammanhang bör riksdagen underrättas om atl
regeringen genom beslut den 14 juli 1983 dels uppdragit ät byggnadsstyrelsen atl
inom en preliminär kostnadsram av högsl 33.5 milj. kr. planera och projektera
lokaler för konferensen samt föra eventuella hyresförhandlingar, dels bemyndigat
byggnadsstyrelsen atl utföra nödvändiga byggnadsarbeten samt alt anskaffa
inredning och utrustning för konferensens behov.

Vidare har regeringen genom beslut den I september 1983
föreslagit en exekutivsekreterare för konferensen. För atl bereda denne
möjlighet alt från den 1 september 1983 anställa personal och vidta övriga
förberedande åtgärder har utrikesdepartementet bemyndigats att tillhandahålla
förskottskapital med högst 10 milj. kr. För båda regeringsbesluten gäller all
kostnaderna förskottsvis belastar sextonde huvudtitelns förslagsanslag
Oförutsedda utgifter. Därmed skapades de formella förutsättningarna för elt
intensifierat förberedelsearbete i avvaktan på riksdagens beslut med anledning
av regeringens kommande förslag.

Ett provisoriskt sekretariat upprättades den I september
1983. Detta svarar för förberedelsearbetet i nära samråd med regeringskansliet.
Nomineringen av exekutivsekreterare för konferensen har av regeringen formellt
underställts övriga medlemsstater. Den nominerade tjänstemannen har besökt ett
antal ESK-stater som ett led i förberedelsearbetet.

Vad gäller konferenslokaler blev det pä etl tidigt stadium
uppenbart att den enda byggnad som skulle kunna komma ifråga var f.d.
riksdagshuset

Prop. 1983/84:55 6

vid Sergels Torg. numera benämnt Brunkebergshusel.
Omfattande arbeten i huset pågår planenligl och skall vara slutförda i december
1983.

3 Immunitet och privilegier

3.1 Frågeställningen

Enligt den internationella praxis som utvecklats
beträffande konferenser inom ramen för ESK åtnjuter de dellagande staternas
företrädare de privilegier och den immunitet som de anses behöva för alt
obehindrat kunna fullgöra sina uppgifter. Enligt samma praxis åtnjuter den sekrelariatsper-sonal
som anställs för att administrera konferensen anställningsförmåner enligt de
principer som tillämpas av Förenta nationernas organ.

Svensk
rätt innehåller inte några bestämmelser om immunitet och privilegier som ger
förmåner av denna karaktär lill konferensen eller till deltagarna i den. Lagen
(1976:661) om immunitet och privilegier i vissa fall avser främmande stals
beskickning och beskickningsmedlemmar, främmande stals konsulat och
konsulatsmedlemmar, dessa kategoriers familjer och betjäning saml diplomatiska
och konsulära kurirer. 1976 års lag innehåller även bestämmelser om förmåner
för vissa internationella organ och personer med anknytning till sådana organ.
Dessa bestämmelser avser således inte personer som av sin regering blivit
utsända för atl delta i en mellanslatlig konferens som hålls i Sverige. Fråga
har därför uppkommit om utformningen av den lagstiftning som bör införas för
alt göra det möjligt för Sverige, som värdnation för Slockholmskonferensen, att
tillämpa samma regler som andra värdnationer har tillämpat med avseende pä
konferenser inom ESK:s ram.

3.2 Den folkrättsliga bakgrunden

Wienkonventionen 1961

Sverige är bundet av ett slort antal internationella
överenskommelser som innehåller bestämmelser om rättslig immunitet och
privilegier av olika slag. Viktigast av dessa är den i Wien den 18 april 1961
antagna konventionen om diplomatiska förbindelser.

Wienkonventionen 1961. som väsentligen ulgör en kodifiering
av allmänt erkända folkrätlsliga grundsatser, innehåller utförliga beslämmelser
om immunitet och privilegier för främmande stals beskickning, beskickningsmedlemmar
m.m. (se prop. 1966: 148 med förslag till lag med vissa bestämmelser om
immunitet och privilegier m.m.). Bland konventionens viktigare regler på dessa
områden kan följande förtjäna att nämnas.

Wienkonventionens art. 22 fastslår att beskickningslokaler
är okränkba-ra och atl företrädare för den mottagande staten inle får bereda
sig tillträde dit utan beskickningschefens medgivande. Den mottagande staten
åläggs

Prop. 1983/84:55 7

att vidta alla lämpliga åtgärder för att skydda
beskickningslokaler mot varje form av intrång eller skadegörelse och för att
hindra all beskickningens frid störs eller att dess värdighet kränks.

I art. 27
behandlas en beskicknings rätt lill fria kommunikationer i dess officiella
verksamhet. För förbindelser med den sändande statens regering eller med andra
beskickningar eller konsulat, som företräder samma stat, får en beskickning
bruka alla lämpliga kommunikationsmedel, diplomatiska kurirer samt kod- och chiffermeddelanden.
Den mottagande statens samtycke fordr"as dock för att en beskickning skall
få uppsätta och använda radiosändare. Beskickningens officiella korrespondens
skall vara okränk-baroch en diplomatisk kurirförsändelse får varken öppnas
eller kvarhällas.

En diplomatisk företrädare åtnjuter enligt art. 29 okränkbarhet
till sin person och får inte underkastas någon form av frihetsberövande. Det
åligger den mottagande slalen att vidta alla lämpliga åtgärder för atl hindra
angrepp mol hans person, frihet och värdighet.

Enligt arl. 30 jämställs en diplomatisk företrädares
privatbostad med beskickningslokal i vad avser okränkbarhet och skydd. Hans
handlingar och korrespondens samt. med vissa i art. 31 angivna undantag, hans
egendom skall åtnjuta okränkbarhet.

En diplomatisk företrädare åtnjuter enligt art. 31
immunitet i fråga om den mottagande statens domsrätl i straffrättsligt
hänseende. Med vissa undanlag åtnjuter han också immunitet i tvistemål och
administrativa mål. Denna immunitet mot lagföring kan enligl art. 32 hävas av
den sändande staten.

En diplomatisk företrädare åtnjuter enligl art. 34
befrielse från alla statliga, regionala eller kommunala skaller och pålagor,
vare sig de avser person eller egendom. Från denna regel görs flera undantag.
Det praktiskt viktigaste torde vara skyldigheten atl erlägga sådana indirekla
skatter som vanligen är inräknade i varornas eller tjänsternas pris.

Art. 36 innehåller bestämmelser om införseltillstånd och
om befrielse från tullar och liknande pålagor som inte ulgör ersättning för
lämnade tjänster. Införseltillstånd och tullfrihet skall medges beträffande
föremål som är avsedda för en beskicknings officiella bruk och för en
diplomatisk företrädares eller hans familjemedlemmars personliga bruk.

Art. 36 föreskriver vidare alt en diplomatisk företrädares
personliga resgods får visiteras bara om det finns välgrundad anledning lill
anlagande, atl del innehåller föremål, som är tullbelagda eller underkastade
in- eller utförselförbud eller karantänsbestämmelser.

Arl. 37 anger vilka personkategorier utöver de
diplomatiska företrädarna som åtnjuter immunitet och privilegier.

En diplomatisk företrädares familjemedlemmar skall åtnjuta
samtliga i arl. 29-36 upptagna förmåner, under förutsättning att de tillhör
hans hushåll och inte är medborgare i den mottagande staten.

En medlem av beskickningens administrativa och tekniska
personal

Prop. 1983/84:55 8

samt de av hans familjemedlemmar som tillhör hans hushåll
åtnjuter i art. 29-35 upptagna förmåner, om de inle är medborgare eller
stadigvarande bosatta i den mottagande staten. Den i art. 31 angivna
immuniteten i fråga om domsrätt i tvistemål och administrativa mål omfattar
dock för deras vidkommande inte ålgärder utom tjänsten.

Enligt art. 41 är den som åtnjuter immunitet och
privilegier skyldig att ställa sig den mottagande statens lagstiftning till
efterrättelse, om delta inte inkräktar på vederbörandes immunitet och
privilegier.

Wienkonventionen 1961 har tillträtts av 141 stater och
dess bestämmelser tillämpas av samtliga ESK-stater.

Övriga inlernalionella överenskommelser samt förhållandet
till svensk rätt Bland övriga överenskommelser om immunitet och privilegier som
är gällande för Sverige bör först nämnas den även i Wien den 24 april 1963
antagna konventionen om konsulära förbindelser som innehåller utförliga
bestämmelser om utländska konsulära representanters ställning (se prop. 1973:
172 med förslag till lag om ändring i lagen (1966:664) med vissa bestämmelser
om immunitet och privilegier m.m.) Beslämmelserna om immunitet och privilegier
är dock inte fullt lika långtgående och omfattande som i 1961 års konvention.

Sverige år dessutom bundet av ett antal stadgor och avtal
rör-ande internationella organisationer och organ. Fierlalet av dessa
innehåller bestämmelser om immunitet och privilegier för ifrågavarande
organisation liksom för personer med anknytning till organisationen. Dessa
bestämmelser avser ofta immunitet för organisationen mot rättsligt förtärande,
o-kränkbarhet för organisationens lokaler och arkiv samt immunitet för
organisationens tjänstemän och experter. Vanligen tillförsäkras de anställda
förmåner även av annat slag, såsom skatte- och tullfrihet. Bland dessa avtal
och stadgor märks främst konventionen den 13 februari 1946 rörande Förenta
nationernas privilegier och immuniteter (prop. 1947: 306 med förslag lill lag
om särskilda förmåner för vissa inlernalionella organisationer m.m.) samt
konventionen den 21 november 1947 om privilegier och immunitet för Förenta
nationernas fackorgan (prop. 1951: 160 angående godkännande av Sveriges
anslutning lill en konvention rörande privilegier och immunitet för Förenta
nationernas fackorgan).

De bestämmelser om förmåner som finns i de nämnda
överenskommelserna har införlivats med svensk rätt genom lagen (1976:661) om
immunitet och privilegier i vissa fall. Detta gäller i första hand
Wienkonventionerna 1961 och 1963 rörande diplomatiska resp. konsulära
förbindelser. I 2 och 3 §§ i denna lag föreskrivs alt främmande staters
beskickningar och beskickningsmedlemmar, konsulat och konsulatsmedlemmar,
beskicknings- och konsulalsmedlemmarnas familjer och betjäning samt diplomatiska
och konsulära kurirer skall åtnjuta immunitet och privilegier i enlighet med
vad som föreskrivs i de båda Wienkonventionerna. I lagens 4 §

Prop. 1983/84:55 9

föreskrivs att de internationella organ och personer med
anknytning lill sädana organ, som anges i särskild bilaga till lagen, åtnjuter
immunitet och privilegier enligt vad som beslämts i avtal som är i kraft i
förhållande till Sverige.

I detta
sammanhang bör nämnas att Förenta nationernas gener"alförsam-ling den 8
december 1969 antog resolution 2530 (XXIV) och därmed öppnade för undertecknande en lill resolutionen
fogad konvention om tillfälliga diplomatiska kontakter CConvenlion on Special
Missions"). Enligl art. I i konventionen förslås med en tillfällig
diplomatisk kontakt en mission/delegation som har en representativ och temporär
karaktär och som sänds av en stat lill en annan stat med den senares samtycke
för atl överlägga om särskilda frågor eller utföra ell särskilt uppdrag. Etl
brittiskt förslag att konventionen skulle göras tillämplig även pä delegationer
till inlernalionella konferenser som sammankallals av en stat. saml på sådana
konferensers sekretariat, kunde inte förverkligas. 1 rapporten från generalförsamlingens
sjätte (juridiska) utskott intogs elt konstaterande, atl frågan om konferensdelegatroners
rättsliga ställning, immunitet och privilegier utgjorde ell tomrum i det
regelkomplex som hänförde sig till representation i internationella sammanhang.

1969 års konvention ansluter sig nära till Wienkonveniionen
om diplomatiska förbindelser vad gäller immunitet och privilegier som
tillerkänts den sändande statens representanter i den tillfälliga diplomatiska
missionen/delegationen. Sverige hör emellertid - liksom flerlalel ESK-stater
-inte till de 20 stater som ratificerat eller anslutit sig lill 1969 års
konvention. Denna har för övrigt ännu inte trätt i kraft.

Allmän folkrätt

Det existerar inte någon inlernalionell konvention med
avseende pä mellanstatliga konferenser som sammankallals av en eller flera
stater. Frågan är då om allmän folkrätt, dvs. den sedvanerällsligt etablerade
folkrätten, innehåller några regler i för-evarande hänseende. Sverige är,
liksom övriga länder i statssamfundel, bundet av folkrättens allmänt erkända sedvanerältsliga
grundsatser, lät vara alt de i åtskilliga hänseenden saknar den precision som
nationell lagstiftning strävar efler.

Det
förefaller sannolikt att beslämmelserna om immunitet och privilegier i
Wienkonventionen om diplomatiska förbindelser, som lill slor del ulgör en kodifiering
av allmänt erkända grundsatser, med nödvändiga modifieringar är tillämpliga
även med avseende på diplomatiska delegationer och delegalionsmedlemmar vid mellanstatliga
konferenser. Någon auktoritativ uttolkning av allmän folkrätt i detta hänseende
existerar emellertid inte i dagens läge.

Del enda
som med säkerhet kan sägas är all vissa grundläggande privilegier och immunitet
tillkommer främmande statsöverhuvuden, regeringschefer och utrikesministrar
som medlemmar av delegationer vid intérnatio-

Prop. 1983/84:55 10

nella konferenser eller vid andra mellanstatliga
förhandlingar. Statsöverhuvudets immunitet gäller generellt vid vistelse i
annat land. oavsett om vederbörande agerar som statsöverhuvud eller privatman.
Hans person är okränkbar och därtill föreligger en skyldighel för den främmande
staten atl bereda honom särskill skydd mol angrepp av enskilda. Samma rätt till
okränkbarhet och särskilt skydd mol angrepp har medlem av elt statsöverhuvuds
familj och av den svit som medföljer honom.

1 den folkrätlsliga
litteraturen antas allmänt att elt lands utrikesminister, då han i
tjänsteärende reser utrikes, intar samma ställning som hos en stat
ackrediterade ambassadörer. Som motivering för detta anförs ofta att
utrikesministern som utrikesförvaltningens och beskickningsväsendels chef inle
bör ha lägre immunitet än en honom underställd ambassadör. Även en
regeringschef på ijänsieuppdrag i utlandet torde numera kunna förvänta sig en molsvarande
privilegierad ställning. Det finns emellertid inget stöd i folkrätten för en
privilegierad ställning för medlem av regeringschefs eller utrikesministers
familj. (Jfr Prop. 1975:71 med förslag lill godkännande av konventionen den 14
december 1973 om förebyggande och bestraffning av brott mol diplomater och
andra internationellt skyddade personer s. 12 f.)

3.3 Behovet av en ad hoc-lagstiftning

Som framgått av det föregående existerar det inte någon
internationell konvention som reglerar frågan om immunitet och privilegier vid mellanstatliga
konferenser och inle heller innehåller svensk rått några beslämmelser i della
hänseende. Däremot finns del en viss internationell praxis på området, som i
stort ansluter sig lill immunitets- och privilegiebestämmelserna i FN-konventionen
1947 om fackorganens immunitet och privilegier. Wienkonventionen 1961 om
diplomatiska förbindelser och 1969 års konvention om tillfälliga diplomatiska
kontakter. Del är viktigt atl komma ihåg. alt de privilegier och immuniteter
som del här är fräga om inte tillkommit för att gynna privata och individuella
intressen utan för all säkra ett fullgörande av de diplomatiska uppgifter som
ankommer på en förhandlingsdelegation och dess medlemmar.

När Sverige nu skall slå som vård för den första fasen av
konferensen om förtroende- och säkerhetsskapande åtgärder och nedrustning i
Europa, förväntas del av oss all vi ansluter oss lill den pr'axis för värdnalioner
som utbildats i ESK-sammanhang. Det är därför viktigt bl.a. att Sverige kan
erbjuda konferensen den immunitet och de privilegier som bland flertalet av de
deltagande staterna anses böra tillkomma en konferens av delta slag. För atl
sådana förmåner skall kunna ges, krävs nya lagregler. Fråga uppkommer då om
det bör införas generella regler som för framtiden kan tillämpas på
internationella konferenser av motsvarande slag eller om den

Prop. 1983/84:55 11

nya lagstiftningen bör begränsas till alt avse den nu
ifrågavarande konferensen.

Jag vill
för egen del förorda en speciallagstiftning för Slockholmskonferensen. Den
omfattning av förmånerna sorti bör gälla för denna skall enligt min mening
komma ifråga bara för ett fätal konferenser av särskild internationell
betydelse. Det är utomordentligt svårl att i en generell lagstifining göra en
tillfredsställande avgränsning av det slag av internationella konferenser som
bestämmelserna skulle tillämpas på. Risken är påtaglig atl en sådan generell lagstifining
skulle bli både oprecis och svår all tillämpa.

3.4 Utformningen av den tillfälliga lagstiftningen

När del gäller den nu förestående konferensen torde de
behov av immunitet och privilegier som rimligen kan göras gällande i alll
väsentligt tillgodoses orrr man på konferensen tillämpar bestämmelser som
svarar mol immunitet- och privilegiebeslänimelserna i 1961 års Wienkonvenlion om
diplomatiska förbindelser. Denna konvention har vunnit mycket bred anslutning.
Den har sålunda 141 parter. Till stora delar utgör den en kodifiering av
allmänt erkända folkrätlsliga grundsatser. Den har tillträtts av Sverige och införiivades
med svensk rätt genom lagen (1966:664) med vissa bestämmelser om immunitet och
privilegier, vilken sedermera har ersatts av lagen (1976:661) om immunitet och
privilegier i vissa fall. Den särskilda lagstiftningen om immunitet och
privilegier för Stockholmskonferensen kan därför i huvudsak ges den
utformningen att Wienkonventionens bestämmelser skall tillämpas pä
konferensen. Därlill krävs vissa kompletterande bestämmelser.

4 Kostnader

4.1 Gemensamma kostnader

1 beslutet från Madrid om Slockholmskonferensen sägs det bl.a.
alt de procedurregler, arbetsmetoder och den bidragsskala för utgifter som
gäller för ESK kommer, mutatis mutandis. att tillämpas på konferensen och alt
ett tekniskt sekretariats tjänster kommer att tillhandahällas av värdlandet.

Konferensens driftskostnader fördelas kvartalsvis mellan
de 35 dellagande staterna enligt en fastställd fördelningsnyckel, Sveriges
andel är 3,48%.

I de gemensamma driftskostnaderna ingår framför allt
kostnader för sekretariatet och dess personal (inkl tolkar m.fl.), hyra för
konferenslokaler samt kontorsutrustning och adminislration av konferensen.

Prop. 1983/84:55 12

4.2 Totalkostnader för perioden 1983—86 inkl. fördelning
värdland — konferens

I dagsläget är det svårt alt överblicka kostnaderna för
hela perioden. De beräkningar som redovisas i det följande bör dock ge en god
bild av storleksordningen både totalt och vad beträffar de svenska åtagandena
genom den preliminära fördelningen mellan konferens och värdland (siffror i
1983 års priser).

Tabellöversikt — konferenskostnader perioden 1983—86
(milj. kr.)

Kostnadsslag

Tota

Ikoslnad

Fördel

ning pä

Konfe

ens

Väldiand

1.
Personal

65

58

7

2.
Lokaler

147

87

60

3.
Säkerhet

45

-

4?

4. Konlorsutruslning

8

7

1

5, ,'\dministralion

6

6

-

6.
Övrigt

14

4

10

Summa:

285

162

123

4.3 Personal

De i konferensen deltagande staterna slår gemensami för
huvudparten av personalkostnaderna. Eftersom ESK saknar egen permanent organisation
och fast sekretariat, rekryteras den administrativa personalen företrädesvis
bland svenska statstjänstemän medan språkpersonalen till helt övervägande del
måste rekryteras internationellt.

Det internationella sekretariatet är fristående från
värdlandets nationella administration. ESK tillämpar de regler för lönesättning
och beskattning som gäller inom FN-systemet. Personalen skall därför vara
befriad från skattskyldighet till stat och kommun för inkomst av anställning
vid sekretariatet i enlighel med 7 S i lagförslaget.

Riksdagen bör i detta sammanhang underråttas om att
regeringen genom beslut den 1 september 1983 föreskrivit att för de svenska
statsanställda som ingår i sekretariatet skall göras ett löneavdrag med 10%
utgörande ersättning för de sociala förmåner (försäkringskassa, pensioner, statlig
grupplivförsäkring och statens personskadeförsäkringar) som de i egenskap av
svenska statstjänstemän åtnjuter även under sin anställning hos konferensen.
Regeringen har vidare föreskrivit att under de perioder då lönekostnaden för
det internationella sekretariatet åvilar den svenska staten skall lönen för
den som är bosatt i Sverige minskas med 30%'.

Prop. 1983/84:55

4.4 Lokaler

Ombyggnadsprogrammet av Brunkebergshusel för del nya
ändamålet har begränsats så långt som möjligt. Åtgärderna avser ombyggnad lill
två större kommittérum och fem grupprum samt insalser i huvudentrén för att
förbättra inpasseringskontrollen. Säkerhetsinstallationerna totalt måste
förstärkas. Dessutom placeras en lokal polisstation i fastigheten. 20 st. delegalionskontor
inrättas för uthyrning jämte ett kommunikations-centrum för massmedia. Det kan inle
uteslutas att ytterligare behov av kommiltérum - och därmed extra anslag - kan
aktualiseras.

I huvudsak all lös inredning mäsle nyanskaffas, liksom
viss teleteknisk utrustning avseende i första hand tolkanläggningar och
interntelevisions-anläggning för bevakning. För fastighetens utnyttjande behövs
ytterligare kompletteringar i utrustningen. Därtill kommer driftskostnader.

Den största delen av lokalerna inkl inredning och
utrustning kommer atl förhyras av konferensen. En mindre del kommer att uthyras
direki som delegationskontor och ytterligare en mindre del upplåtas lill
rikspolisstyrelsen för den tidigare nämnda polisstationen.

Det är uppenbart att kostnaderna för konferensen inte
alltför drastiskt kan avvika från vad som gällt vid tidigare ESK-möten. Liksom
i Madrid måste hela ombyggnads- och utrustningskostnaderna falla på värdlandet.
Dessutom kommer den verkliga hyres- och driftskostnaden för Brunkebergshusel -
bl.a. på grund av all fastigheten inle ursprungligen är anpassad för
konferensändamål - atl ligga väsentligt över den kraftigt subventionerade
hyresnivån i Madrid. Enligt min bedömning är det därför inte rimligt alt av
konferensen ta ut mer än 2,5 milj. kr. i månadshyra eller ca 87 milj. kr. för
hela perioden (35 månader).

4.5 Säkerheten

Såsom värdnation är Sverige ansvarigt för konferensens
säkerhet. Ål-gärderna från svensk sida blir relativt omfattande för att hälla
en betryggande säkerhets- och beredskapsnivå. Utanför konferensbyggnaden vilar
ansvaret på den svenska polisen. För den inre säkerheten svarar en särskild vaktslyrka
under exekutivsekreterarens ledning. För atl inom byggnaden motsvara de krav
på säkerhet som ställts bl.a. av delegationer med arbetslokaler i fastigheten,
fordras särskilda arrangemang och utrustning. Totalkostnaden beräknas till 45
milj. kr., varav den inre säkerheten drar merparten eller 33 milj. kr.
Huvuddelen av kostnaderna för den yttre säkerheten kommer alt belasta
befintliga anslag under andra huvudtiteln.

Prop. 1983/84:55

4.6 Kontorsutrustning och Administration

Kostnader för administration och kontorsutrustning faller
nästan helt och hållet pä konferensen och avser bl.a. telefon/telex. bank. post
och transporter samt inköp och förhyrning av kontorsmaskiner.

4.7 Övrigt

Genom blockbokningar av ett stort antal hotellrum står slalen
som garant gentemot hotellen för eventuellt outnyttjade rum. Värdnationen har
även etl visst ansvar för atl tillhandahålla och vara behjälplig med anskaffande
av bostäder.

Dessutom bör Sverige i likhei med tidigare värdnalioner
såväl vid öppnings- och slutsessioner som löpande under konferensen ulöva viss
gästfrihet gentemot besökare på hög nivå, konferensdeltagare och utländska
representanter för massmedia.

Den planeringsperiod som står till förfogande fram lill
konferensens inledning är synnerligen kort. Många faktorer som kan komma alt
påverka kostnadsbilden är ännu högst osäkra. Till följd av detta kan alla
kostnader idag inle förutses och medel bör därför reserver-as för oförutsedda
ändamål.

4.8 Anslagskonstruktion

I enlighet med ESK:s regler skall värdnationen förskottera
medel för konferensens bedrivande. Vidare krävs medel för de kostnader som
åvilar Sverige enligt redogörelsen i del föregående.

Jag förordar att regeringen föreslår riksdagen alt på
tilläggsbudget till statsbudgeten för budgetåret 1983/84 inrätta två nya anslag
under tredje huvudtiteln.

Det ena anslaget bör omfatta förvaltningskostnader om 50
milj. kr. och kostnaderna tas upp under ett nylt förslagsanslag benämnt F 7. Slockholmskonferensen
— förvaltningskostnader. Av anslagsbeloppet avser ca 20 milj. kr. löpande
förvaltningskostnader (personal, hyra. bevakning, drift, m.m.) som åvilar
värdlandet. Omkring 30 milj. kr. ulgör förskottsmedel som belastar konferensen.
Under delta anslag bör även avskrivningskostnaderna för investeringar las upp.
Vidare bör intäkter redovisas under detta anslag.

Det andra anslaget bör omfatta investeringskostnader om 50
milj. kr. och kostnaderna tas upp under ett nylt reservationsanslag benämnt F
8. Stockholmskonferensen - investeringskostnader. Därav avser omkring 48 milj.
kr. svenska kostnader för investeringar i konferensbyggnaden, i inredning och
utrustning av lokaler m.m. samt kontorsutrustning.

Prop.
1983/84:55 15

Senare denna dag kommer chefen för justitiedepartementet
att ta upp de kostnader som sammanhänger med den yttre bevakningen.

Frågan om anslag för budgetåret 1984/85 torde få las upp i
anslutning lill arbetet med budgetpropositionen.

5 Upprättat lagförslag

I enlighet med vad jag nu har anfört har inom
utrikesdepartementet upprättats förslag till lag om immunitet och privilegier
angående konferensen om förtroende- och säkerhetsskapande åtgärder och
nedrustning i Europa.

Förslaget, som har upprättats i samråd med chefen för
finansdepartementet, bör fogas till protokollet som bilaga 1.1.

Med hänsyn
till alt den föreslagna lagen är av tillfällig och tidsbegränsad karaktär samt
berör en begränsad personkrets, anser jag att remiss lill lagrådet kan
underlåtas i förevarande ärende.

6 Specialmotivering

I §

I paragrafens första stycke anges lagens ad-hoc-karaktär.
Lagen gäller sålunda endasl konferensen i Stockholm om förtroende- och säkerhetsskapande
åtgärder och nedrustning i Europa. I andra stycket föreskrivs att
bestämmelserna i lagen gäller ulan hinder av bestämmelser i andra författningar.
Det kan nämligen inle komma i fräga atl på grund av denna lillfälliga
lagstiftning gä igenom och ändra alla de bestämmelser i andra författningar som
till äventyrs kan stå i strid med förmånerna enligl förevarande lag.

2S

Paragrafen innehåller en bestämmelse om att lokalerna för
konferensen och de handlingar och annan egendom som finns i lokalerna skall
vara okränkbara under viss lid.

3S

Wienkonventionen innehåller inte några direkta
föreskrifter om de förmåner som statsöverhuvuden, regeringschefer och
utrikesministrar bör medges som sädana. Här finns bara möjlighel att falla
tillbaka pä allmän folkrätt och sedvana. Eftersom personer med nu nämnda
ställningar kan komma alt leda sina staters delegationer eller tillfälligtvis
ingå i delegatio-

Prop. 1983/84:55 16

nerna, har i förevarande paragraf tagits upp en erinran om
vad som skall iakttas beträffande dem. De skall sålunda åtnjuta den immunitet
och de privilegier som enligt folkrätt och internationell sedvana tillkommer
dem.

4§

I första stycket föreskrivs att främmande staters
delegationer, medlemmar av sådana delegationer samt dessas familjemedlemmar
och betjäning åtnjuter samma immunitet och privilegier som tillkommer
beskickningar och beskickningsmedlemmar i Sverige enligt Wienkonventionen om
diplomatiska förbindelser. Enligt paragrafens andra stycke skall chefen för
utrikesdepartementet meddela de bestämmelser som bedöms vara nödvändiga för
att kunna hänföra delegationsmedlemmar och dessas familjemedlemmar till
konventionens olika kategorier när det gäller immunitet och privilegier.

5 S

I paragrafen föreskrivs atl delegationernas lokaler och
egendom, liksom arkiv och handlingar, är okränkbara i likhet med vad som gäller
för beskickningar.

6§

Denna paragraf reglerar delegationernas rått till
kommunikation i överensstämmelse med vad som gäller för beskickningar enligt
Wienkonventionen.

7§

I paragrafens första stycke föreskrivs att
konferenssekretariatets personal (oavsett medborgarskap), inklusive tolkar och
översättare, är befriade från skattskyldighet till stat och kommun för inkomst
av sin anställning vid sekretariatet. De i konferensen deltagande staterna slår
gemensamt för huvudparten av dessa kostnader och skattefriheten överensstämmer
med den internationella praxis som utbildats av Förenta nationerna och anammats
av ESK. - I fräga om de svenska statsanställda som ingår i sekretariatet har
regeringen emellertid meddelat särskilda föreskrifter som redovisas under
avsnitt 4.3.

Det har
bedömts rimligt att ifrågavarande personal och deras familjemedlemmar undantas
från skyldighel atl ha uppehållstillstånd under den tid anställningen varar.
Det ligger vidare i sakens natur att arbetstillstånd inte får krävas för den
aktuella verksamheten. Bestämmelser härom finns i paragrafens andra stycke.

8§

Vissa närmare föreskrifter om verkställigheten och
tillämpningen av lagen torde bli nödvändiga, varom erinras i denna paragraf.

Prop.
1983/84:55 17

Lagen bör gälla frän den 1 december 1983, dä konferensens
förberedelseskede beräknas komma att formellt inledas. Säsom nämns under
avsnitt 2.2 har viss personal anställts vid det provisoriska sekretariatet från
den 1 september 1983, varför bestämmelserna i 7 § första stycket bör göras
tillämpliga från och med nämnda dag.

7 Hemställan

Med hänvisning till vad jag har anfört hemställer jag alt
regeringen föreslår riksdagen att

1.
anta förslaget
till lag om immunitet och privilegier för konferensen om förtroende- och säkerhetsskapande
åtgärder och nedrustning i Europa.

2.
till
Stockholmskonferensen — förvaltningskostnader på tilläggsbudget till
statsbudgeten för budgetåret 1983/84 under tredje huvudtiteln anvisa ett
förslagsanslag av 50000000 kr.

3.
till Slockholmskonferensen
— investeringskostnader på tilläggsbudget till statsbudgeten för budgetåret
1983/84 under tredje huvudtiteln anvisa ett reservationsanslag av 50000000 kr.

Prop.
1983/84:55 18

Bilaga l.l.

Förslag till

Lag om immunitet och privilegier för konferensen om förtroende-

och säkerhetsskapande åtgärder och nedrustning i Europa

1 § Denna lag är tillämplig på konferensen om förtroende-
och säker

hetsskapande åtgärder och nedrustning i Europa som på svenska regering

ens inbjudan hälls i Sverige samt pä främmande staters delegationer som

deltar i denna konferens.

Föreskrifterna i denna lag skall gälla utan hinder av
bestämmelser i andra författningar.

2
§ Lokalerna för
konferensen samt handlingar och annan egendom som finns i dessa lokaler är okränkbara
under den tid som konferensen förbereds, pågår och avvecklas.

3
§ Främmande
statsöverhuvuden samt främrnande staters regeringschefer och utrikesministrar
åtnjuter i egenskap av chef för eller medlem av en delegation den immunitet och
de privilegier som enligl folkrätten och inlernalionell sedvana tillkommer dem.

4
§ Främmande
staters delegationer, medlemmar av sådana delegationer samt dessas
familjemedlemmar och betjäning åtnjuter samma immunitet och privilegier som
tillkommer beskickningar saml beskickningsmedlemmar med molsvarande ställning
och deras familjemedlemmar och betjäning enligt den i Wien den 18 april 1961
avslutade konventionen om diplomatiska förbindelser.

Chefen för utrikesdepartementet bestämmer hur delegalionsmedlem-maina
och dessas familjemedlemmar skall hänföras lill konventionens olika kategorier
när del gäller immunitet och privilegier.

5
§
Delegationernas lokaler och den egendom som finns där är okränkbara.
Delegationernas arkiv och handlingar är okränkbara var de än finns.

6
S
Delegationerna har samma rätt som diplomatiska beskickningar i Sverige atl
sända och ta emot uppgifter och meddelanden samt att därvid använda alla
lämpliga medel, inbegripet kurir samt kod- och chiffermeddelanden. En
delegation har dock rätt atl använda radiosändare endasl med behöriga
myndigheters tillstånd.

7 § Medlemmar av konferenssekretarialet. däri inbegripet
översättare

och tolkar, skall vara befriade från skattskyldighet till stat och kommun för

inkomst av sin anställning vid sekretariatet.

Utländska medborgare som är medlemmar av konferenssekretarialet
samt dessas familjemedlemmar skall under sådan tid vara undantagna från
skyldigheten att ha uppehållstillstånd. Utländska medlemmar av konferenssekretarialet
skall i fräga om denna verksamhet vidare vara undantagna frän skyldigheten alt
ha arbetstillstånd.

Prop.
1983/84:55 19

8
§ Närmare föreskrifter om verkställigheten av denna lag meddelas av regeringen.

Denna
lag träder i kraft en vecka efter den dag, då lagen enligt uppgift på den
utkommit från trycket i Svensk författningssamling, men tillämpas såvitt avser
7 § första stycket på inkomster från anställning vid sekretariatet som har uppburits
från och med den 1 september 1983 och i övrigt frän och med den 1 december
1983.

Prop.
1983/84:55 20

Bilaga 2

Utdrag

PROTOKOLL

vid regeringssammanträde

1983-11-03

Föredragande: statsrådet Rainer

Anmälan till proposition om immunitet och privilegier samt
kostnader för konferensen om förtroende- och säkerhetsskapande åtgärder och
nedrustning i Europa (Stockholmskonferensen)

ANDRA HUVUDTITELN B. POLISVÄSENDET

B 5. Lokala polisorganisationen: Utrustning.

Under denna rubrik har i statsbudgeten för innevarande
budgetår anvisats elt reservationsanslag av 13626000 kr. (prop. 1982/83: 100,
bil. 4, JuU 20, rskr 190). Frän anslaget betalas bl.a. kostnader för
anskaffning av viss teknisk utrustning.

Rikspolisstyrelsen har i en skrivelse den 21 september
1983 redovisat beräknade kostnader för polisbevakning m. m. med anledning av
konferensen om förtroende- och säkerhetsskapande åtgärder och nedrustning i Europa
(Slockholmskonferensen). Kostnaden för utrustning som skall belasta polisens
anslag härför innevarande budgetär uppskattats till 6497 500 kr. inkl.
kostnader för oförutsedda utgifter.

Polisen skall enligt planerna svara för den yttre
bevakningen vid konferensen. Jag delar rikspolisstyrelsens uppfattning att
viss teknisk utrustning är nödvändig att anskaffa för detta ändamål. Jag
förordar att 5 milj. kr. slälls lill styrelsens förfogande för inköp av bl.a.
utrustning för inpasse-ringskonlroll och radioutrustning.

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att till Lokala polisorganisationen: Utrustning på
tilläggsbudget till statsbudgeten för budgetåret 1983/84 anvisa ett
reservationsanslag av 5000000 kr.

Norstedts Tryckeri, Stodctiolm 1983