Prop. 1983/84:62

OMTRYCK

Ändringar: huvudsakligen i lagförslag 1, avsnitt
3.5 och hemställan fr.o.m. moment 13.

Prop.
1983/84: 62

Regeringens proposition

1983/84:62

om fortsatt stöd för åtgärder för att ersätta olja, m. m.
samt för investeringar inom energiområdet;

beslutad den 27 oktober 1983.

Regeringen föreslär riksdagen att antaga de förslag som
har upptagils i bifogade utdrag av regeringsprotokoli.

På regeringens vägnar OLOF PALME

BIRGITTA DAHL

Propositionens huvudsakliga innehåll

I propositionen läggs fram förslag till fortsatt stöd för ålgärder
för atl ersätta olja, m.m. för perioden den 1 januari 1984-30 juni 1987. Vidare
föreslås etl konjunkturanpassat investeringsprogram inom energiområdet under är
1984.

Stödet för oljeersättande åtgärder föreslås utgå i form av
bidrag, kreditgarantier och .villkorliga bidrag. Stöd kan lämnas lill
användare av anläggningar. Stöd bör vidare kunna utgå oberoende av vem som
utför åtgärden, dvs. bl.a. lill näringslivet, statliga och kommunala
myndigheter eller bolag. Även tillverkare bör kunna ges stöd i vissa fall.
Bidrag bör kunna lämnas till prototyp- och demonstralionsanlåggningar (PoD-anläggningar)
och för högst tvä anläggningar som tillämpar nyligen demonstrerad teknik m. m.
Länegarantier och i vissa fall villkorliga bidrag kan lämnas till PoD-anläggningar,
fullskaleanläggningar med betydande kommersiella risker, speciella
investeringar i fullskaleanläggningar med mättliga kommersiella risker och till
stora spillvärmeprojeki.

Stödet i 1984 års investeringsprogram föreslås utgå i form
av bidrag. Bidrag kan lämnas för större eldningsanläggningar för inhemskt
bränsle, vissa värmepumpsanläggningar, elpannor i särskilda fall, små
vattenkraftverk samt för terminaler för separering av skogsråvara. Därtill
införs ett särskilt anslutningsbidrag för tillkommande fjärrvärmeanslulningar.

Medelsbehovet för stöd för oljeersättande åtgärder under
liden den 1
Riksdagen 1983/84. 1 samt. Nr 62

Prop. 1983/84:62 2

1 januari 1984 t.o.m. 30 juni 1987 beräknas uppgå till
totalt 735 milj. kr. och för stöd lill investeringar inom energiområdet under
år 1984 totalt lill 450 milj. kr., varav 100 milj. kr. som utnyttjas av befintliga
anslag inom bostadsdepartementets huvudtitel.

För att
finansiera fortsatt energiforskning och fortsatta ålgärder för att ersätta
olja, m. m. och det konjunkturanpassade investeringsprogrammet föreslås dels en
höjning av den särskilda avgiften för oljeprodukter, dels att avgiften omfattar
även bensin och vad gäller forskning också kol. Vidare föreslås att en särskild
avgift för energiforskning införs för elektrisk kraft från kärnkraftverk.
Förändringarna av avgifterna bör genomföras från den 1 januari 1984.

Prop.
1983/84:62 3

1 Förslag till

Lag om ändring i lagen (1973:1216) om särskild avgift för

oljeprodukter

Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (1973:1216) om
särskild avgift för oljeprodukter', som enligl lag (1977:941) gäller till
utgången av år 1984 dels att lagen skall äga giltighet efter utgången av år
1984, dels att rubriken lill lagen samt I och 2 SS skall ha nedan angivna
lydelse.

Lag om särskild avgift för oljeprodukter och kol

Nuvarande
lydelse Föreslagen lydelse

Särskild
avgift erlägges i den mån skatteplikt föreligger enligt lagen (1957:262) om
allmän energiskatt enligt denna lag för motorbrännol-ja, eldningsolja och bunkerolfa
med etthundraålta kronor per kubikmeter.

Särskild avgift erlägges, i den mån skatteplikt föreligger
enligl lagen (1957:262) om allmän energiskatt, enligl denna lag för

/. bensin, dock inte motoralkoholer, med sex öre per
liter,

2.
motorbrännolja
och eldningsolja med etthundraarton kronor per kubikmeter,

3.
kolbränslen
med tio kronor per ton.

Lagen
(1957:262) om allmän energiskalt äger i övrigt motsvarande tillämpning på
avgift enligt denna lag, / deklaration som avses i 23 § 1 mom. nämnda lag får
dock i fråga om särskild avgift 1 stället för vad som föreskrivs i 24 § i lagen
avdrag göras för bränsle som

1.
1 avglftsbelagl
skick förvärvals för ålerförsäljning eller förbrukning i egen rörelse,

2.
återtagits
i samband med återgång av köp,

3.
förbrukats
eller försålts för fartygs drift i utrikes trafik.

4.
av den avgiftspliktige
eller för hans räkning utförts ur riket eller förts till svensk frihamn för
annat ändamål än all förbrukas där.

Lagen
(1957:262) om allmän energiskatt äger i övrigt motsvarande tillämpning på
avgift enligt denna lag.

' Senaste lydelse av lagens rubrik 1982:451. - Senasle
lydelse 1983:119. Senaste lydelse 1982:451.

Prop. 1983/84:62

5.
avgiftspliktig
förbrukat eller försålt för förbrukning för annat ändamål än energialstring,

6.
avglfisplikilg
förbrukat för framställning av avgift spllkilgt bränsle,

7.
försålts
med förlust för den avgiftspliktige, i den mån förlusten hänför sig till
bristande betalning från köpare.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1984,

Prop.
19,83/84:62 5

2 Förslag till

Lag om särskild avgift för elektrisk kraft från
kärnkraftverk

Härigenom föreslås följande

1
S Avgift skall
erläggas till staten enligt denna lag för elektrisk kraft som inom landel
framställs i ett kärnkraftverk,

2
S Riksskalteverkel
är avgiftsmyndighet,

Lagen (1959:92) om förfarandet vid viss konsumlionsbeskallning
tillämpas på avgift enligt denna lag,

3
S Den som har
tillstånd att inneha och driva kämkraftsreaklorer (reaktorinnehavaren) skall
erlägga avgiften och vara registrerad hos riksskatleverket,

4
S Skyldighet
att erlägga avgift enligl denna lag inträder när den elektriska kraften
levereras frän kärnkraftverket,

5
§ Avgiften ulgår
med 0,2 öre per kilowattimme,

6
S Den som är
avgiftsskyldig skall lämna deklaration till riksskatteverket för varje
kalendermånad. Deklarationen skall ha kommit in till riksskatteverket senast
den 25 i månaden efler den månad som deklarationen avser.

Denna lag tråder i kraft den I januari 1984, Den första
redovisningsperioden skall vara januari-mars 1984,

Prop.
1983/84:62

3 Förslag till

Lag om
ändring i skattebrottslagen (1971:69)

Härigenom
föreskrivs att angivna lydelse.

Nuvarande lydelse

skaltebroltslagen
(1971:69) skall ha nedan

Föreslagen lydelse

I § '

Denna lag gäller i fråga om skatt eller avgift enligt

1, lagen
(1908:128) om bevillningsavgifter för särskilda förmåner och rälligheter, förordningen
(1927:321) om skatt vid ulskiftning av aktiebolags tillgångar,
kommunalskattelagen (1928:370), förordningen (1933:395) om ersättningsskatt,
lagen (1941:416) om arvsskatt och gåvoskatt, lagen (1946: 324) om
skogsvårdsavgift, lagen (1947: 576) om statlig inkomstskatt, lagen (1947:577)
om statlig förmögenhetsskatt, lagen (1958:295) om sjö-mansskan, lagen
(1982:1194) om hyreshusavgift, lagen (1983:219) om tillfällig vinslskatl.

2, lagen
(1941:251) om särskild varuskatt, lagen (1957:262) om allmän energiskatt,
lagen (1961:372) om bensinskatt, lagen (1961:394) om tobaksskatt, stämpelskatlelagen
(1964:308), lagen (1968:430) om mervärdeskatt, lagen (1972: 266) om skatt på
annonser och reklam, lagen (1972: 820) om skatt pä spel, lagen (1973:37) om
avgift på vissa dryckesförpackningar, väg-trafikskaUelagen (1973:601), lagen (1973:1216)
om särskild avgift för oljeprodukter, bilskrotningslagen (1975:343), lagen
(1977:306) om dryckesskatt, lagen (1978:69) om försäljningsskatt pä motorfordon,
lagen (1978:144) om skatt på vissa resor, lagen (1982:691) om skatt pä vissa
kassettband, lagen (1982: 1200) om skatt på videobandspelare, lagen (1982:1201)
om skatt på viss elektrisk kraft, lagen (1983:000) om skatt på omsättning av
vissa värdepapper.

2.
lagen (1941:251) om särskild varuskatt, lagen (1957:262) om allmän
energiskall, lagen (1961:372) om bensinskatt, lagen (1961:394) om tobaksskatt, stämpelskatlelagen
(1964:308), lagen (1968:430) om mervärdeskatt, lagen (1972: 266) om skatt pä
annonser och reklam, lagen (1972: 820) om skatt på spel, lagen (1973:37) om
avgift på vissa dryckesförpackningar, väglrafikskaltelagen (1973:601). lagen (1973:1216)
om särskild avgift för oljeprodukter och kol, bilskrotningslagen (1975:343).
lagen (1977:306) om dryckesskatt, lagen (1978:69) om försäljningsskatt på
motorfordon, lagen (1978:144) om skatt på vissa resor, lagen (1982:691) om
skatt på vissa kassettband, lagen (1982:1200) om skatt på videobandspelare,
lagen (1982:1201) om skall pä viss elektrisk kraft, lagen (1983:000) om skatt
på omsättning av vissa värdepapper, lagen (1983:000) om särskild avgift för
elektrisk kraft från kärnkraftverk.

Med nuvarande lydelse avses den i prop. 1983/84: 48 föreslagna
lydelsen.

Prop. 1983/84:62 7

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

3. lagen (1981:691) om socialavgifter.

Lagen
gäller även preliminär skatt, kvarstående skatt och tillkommande skatt som
avses i uppbördslagen (1953:272).

Lagen
tillämpas inte om skatten eller avgiften fastställs eller uppbärs i den ordning
som gäller för tull och inte heller beträffande reslavgift, skattetillägg eller
liknande avgift.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1984,

Prop.
1983/84:62

4 Förslag till

Lag om ändring i lagen (1971:1072) om förmånsberättigade
skattefordringar m. m.

Härigenom
föreskrivs att 1 S lagen (1971:1072) om förmånsberättigade skattefordringar m, m.
skall ha nedan angivna lydelse.

Nuvarande
lydelse

IS'

Föreslagen
lydelse

Förmänsrätt enligt 11 S förmänsrättslagen (1970:979)
följer med fordran på

3.
skatt eller avgift enligt lagen (1928: 376) om särskild skatt å vissa
lotterivinster, lagen (1941:251) om särskild varuskatt, lagen (1957:262) om
allmän energiskatt, lagen (1961:372) om bensinskatt, lagen (1961:394) om
tobaksskall, stämpelskatlelagen (1964:308), lagen (1972:266) om skatt på
annonser och reklam, lagen (1972:820) om skatt på spel, lagen (1973:37) om
avgift på vissa dryckesförpackningar, lagen (1973:1216) om särskild avgift
för oljeprodukter och kol, bilskrotningslagen (1975:343), lagen (1977: 306)
om dryckesskatt, lagen (1978:69) om försäljningsskatt på motorfordon, lagen
(1978:144) om skatt pä vissa resor, lagen (1982:691) om skatt på vissa kassettband,
lagen (1982:1200) om skatt på videobandspelare, lagen (1982:1201) om skatt på
viss elektrisk kraft, lagen (1983:000) om skatt pä omsättning av vissa värdepapper
samt lag (1983:000) om särskild avgift för elektrisk kraft från
kärnkraftverk,

1.
skatt och
avgift, som anges i I S första stycket uppbördslagen (1953:272), saml skaft
enligt lagen (1908:128) om bevillningsavgifter för särskilda förmåner och
rättigheter, lagen (1958:295) om sjömansskatt, kupongskattelagen (1970:624) och
lagen (1983:219) om tillfällig vinstskatt,

2.
skatt enligt
lagen (1968:430) om mervärdeskatt,

3.
skatt eller
avgift enligl lagen (1928: 376) om särskild skatt å vissa lotterivinster, lagen
(1941:251) om särskild varuskatt, lagen (1957:262) om allmän energiskatt, lagen
(1961:372) om bensinskatt, lagen (1961:394) om tobaksskatt, stäm-pelskauelagen
(1964:308), lagen (1972:266) om skatt på annonser och reklam, lagen (1972:820)
om skatt pä spel, lagen (1973:37) om avgift på vissa dryckesförpackningar,
lagen (1973:1216) om särskild avgift för oljeprodukter, bilskrotningslagen
(1975:343), lagen (1977:306) om dryckesskatt, lagen (1978:69) om
försäljningsskatt på motorfordon, lagen (1978:144) om skatt pä vissa resor,
lagen (1982:691) om skatt pä vissa kassettband, lagen (1982:1200) om skatt pä
videobandspelare, lagen (1982:1201) om skatt pä viss elektrisk kraft samt
lagen (1983:000) om skatt pä omsättning av vissa värdepapper.

Med nuvarande lydelse avses den i prop. 1983/84:48
föreslagna lydelsen.

Prop. 1983/84:62 9

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

4.
skatt enligt
vägtrafikskattelagen (1973:601) samt lagen (1976: 339) om saluvagnsskall,

5.
tull och särskild
avgift enligt 39 S tullagen (1973:670) saml avgift enligt lagen (1968: 361) om
avgift vid införsel av vissa bakverk,

6.
avgift enligt
lagen (1967; 340) om prisreglering på jordbrukets område och lagen (1974: 226)
om prisreglering på fiskets område,

7.
avgift som
uppbärs med tillämpning av lagen (1959:552) om uppbörd av vissa avgifter enligt
lagen (1981:691) om socialavgifter.

Förmånsrätten omfattar ej reslavgift och liknande avgift
som utgår vid försummelse att redovisa eller belala fordringen och ej heller
skalle- eller avgiftstillägg och förseningsavgift.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1984.

Prop. 1983/84:62 10

Utdrag

INDUSTRIDEPARTEMENTET PROTOKOLL

vid regeringssammanträde 1983-10-27

Närvarande: statsministern Palme, ordförande, och
statsråden 1. Carlsson, Lundkvist, Feldt. Sigurdsen, Gustafsson, Hjelm-Wallén,
Peterson, Andersson, Rainer. Boström, Göransson, Dahl, R. Carlsson, Holmberg,
Hellström, Thunborg.

Föredragande: statsrådet Dahl.

Proposition om fortsatt stöd för åtgärder för att ersätta
olja, m.m. samt för investeringar inom energiområdet

1 Inledning

Riksdagen beslutade i december 1980 om stöd för åtgärder
för atl ersätta olja, m.m. (prop. 1980/81:49, NU 19, rskr 100). Beslutet
innebar bl.a. atl en särskild fond, oljeersättningsfonden (OEF), skulle
inrättas. OEF;s verksamhet regleras i förordningen (1980: 1085) om statligt
stöd för åtgärder för att ersätta olja, m.m. Förordningen ändrades den 30 juni
1981 (1981:595). Fonden finansieras med en särskild avgift för oljeprodukter, f.
n. 50 kr. per kubikmeter för motorbrännolja, eldningsolja och bunkerolja.

För att ha hand om stödet tillkallades delegationen (I 1980:08)
för upprättande av en oljeersättningsfond, benämnd oljeersättningsfonden. Dess verksamhel
överfördes den 1 juli 1983 till statens energiverk i samband med att verket
påbörjade sin verksamhet (prop. 1982/83: 100, bil. 14, NU 26, rskr 193).

1 enlighet med riktlinjerna i propositionen 1980/81:49 gav
den dåvarande regeringen den 24 juni 1982 oljeersättningsdelegationen (1
1979:01) OED i uppdrag atl utvärdera stödet lill åtgärder för att ersätta olja,
m. m.

OED överiämnade i maj 1983 betänkandet (Dsl 1983:4)
Statligt slöd till oljeersältning, utvärdering av oljeersättningsfondens
insatser och förslag till fortsatt verksamhet. Ett sammandrag av belänkandet
och en sammanställning av remissyttrandena bör bifogas till protokollet i
delta ärende som bilaga 1.

Riksdagen beslutade i december 1982 om vissa
ekonomisk-politiska åtgärder m. m. (prop. 1982/83: 50 bil. 6, NU 18, rskr 111).
För energiområdet infördes i detta sammanhang under år 1983 bl.a. ett särskilt
stöd lill

Prop.
1983/84:62 11

lorveldade förbränningsanläggningar och stöd till
investeringar i distributionsanläggningar för fjärrvärme. Dessutom anvisades
medel för ålgärder i samband med upphandling inom energiområdet.

För att
ha hand om stödet till distributionsanljiggningar för fjärrvärme och för
åtgärderna i samband med upphandling inom energiområdet tillkallades
delegationen (1 1982:07) för upphandling inom energiområdet. Delegationen har
antagit namnet energiupphandlingsdelegalionen (EUD). 1 enlighel med EUD:s
direktiv (Dir 1982: 91) har EUD i okiober 1983 överiämnal rapporten (Dsl
1983:24) Slalligl stöd till energiupphandling, utvärdering och underlag till
handlingsprogram. EUD:s skrivelse med förslag lill åtgärder som inleder
rapporten bör fogas lill protokollet i delta ärende som bilaga 2.

Riksdagen har våren 1983 beslutat om ålgärder för all bl.a.
öka användningen av inhemska bränslen i Norrbottens län (prop. 1982/83: 120
bil. 6, NU 38, rskr 306). I dessa ålgärder ingick också insatser för alt öka
upphandlingen av energiutrustning från Norrbottens län.

För
byggnadsknutna energilillförselåtgärder finns etl särskilt stöd. Med tillförselålgärder
avses konvertering till nya och förnybara energikällor, elvärme, anslutning lill
fjärrvärme och nalurgas. Gällande regler för stödet är samlade i energilåneförordningen
(1981:589) och bostadsfinansieringsförordningen (1974:946). Senast statens
stöd lill byggnadsanknutna tillför-selålgär'der ändrades väsentligt var i
samband med riksdagens beslul med anledning av regeringens proposition med
riktlinjer för energisparverksamheten i byggnader (prop. 1980/81: 133, CU 37, rskr
384).

Jag tar i det följande först upp frågan om fortsatt stöd
för åtgärder för att ersätta olja. Jag tar därefter upp frågan om ålgärder för
alt stimulera energiinvesieringar under år 1984. samt lämnar förslag lill ålgärder
för samordnad upphandling, m. m. Förslag lämnas om höjning på den särskilda
avgiften för oljeprodukter, samt om en ny avgift för bensin, kol och elektrisk
kraft frän kärnkraftverk.

Förslagen
har utarbetats i samråd med cheferna för finans-, jordbruks-och
bostadsdepartementen.

2 Föredragandens överväganden

En huvuduppgift för energipolitiken är enligt riksdagens
beslut våren 1981 (prop. 1980/81:90 bil. 1, NU 60, rskr 381) att kraftigt
minska beroendet av olja. Dessutom skall en effektiv hushållning med energi
främjas och miljön värnas. De energipolitiska riktlinjerna syftar vidare lill
att skapa förutsättningar för en avveckling av kärnkraften till år 2010.
Riksdagens riktlinjer innebär alt oljans andel av energilillförseln skall
minska från ca 55 %f. n. till ca 40% är 1990.

Prop. 1983/84:62 12

Ar 1972 kostade oljeimporten landel netto 3 miljarder
kronor. År 1982 hade nettokostnaden för oljeimporten ökat till 32 miljarder
kronor.

Sedan oljekrisen under åren 1973 och 1974 har en rad
åtgärder vidtagits från statens sida för att minska användningen av energi och
ersätta olja med andra energislag. Stödet för åtgärder för atl ersätta olja, m.m,
som infördes är 1981, det stöd som lämnas inom bostadslångivningens ram och det
investeringsprogram som riksdagen antog hösten 1982 har varit väsentliga
åtgärder i oljeersältningspolitiken.

De nämnda åtgärderna har tillsammans med en rad andra
initiativ verksamt bidragit till att bromsa ökningen i energianvändningen och
att ersätta olja med andra bränslen,

1 piopositionen (1983/84: 28) om beskattningen av energi
har jag tidigare utvecklat motiven för fortsatta åtgärder för att minska
oljeförbrukningen genom att ersätta olja med andra bränslen eller genom
energihushållning. Jag konstaterade därvid att en offensiv energipolitik i enlighet
med 1981 års energipolitiska beslut är ett led i kampen mot landets ekonomiska
och industriella kris. Jag framhöll vidare atl genom en effektiv energihushållning
och investeringar i ny energiteknik, användning av fasta bränslen och
produktion av inhemska bränslen bryts oljeberoendet samtidigt som nya
arbetstillfällen skapas. Vidare pekade jag på att en betydande del av dessa
arbetstillfällen tillkommer i de delar av landet som har de största
sysselsättningsproblemen. Därtill kommer en förbättrad bytesbalans och att en
väsentlig grund läggs för en långsiktig utveckling mot en ökad
industriproduktion och därmed ökad sysselsättning inom landet. Svensk industri
får därigenom elt kunnande och produktionsresurser som kan lägga grunden till
framgångar på exportmarknaden i takt med atl andra länder förnyar sina
energisystem.

För
förnyelse av energisystemet erfordras en aktiv energipolitik där samhället
utnyttjar olika styrmedel av ekonomisk, administrativ eller informativ
karaktär, 1 propositionen om beskattningen av energi redovisade jag
användningen av dessa styrmedel. Jag konstaterade att de ekonomiska styrmedlen
bör användas i första hand eftersom de bygger pä ett decentraliserat
beslutsfattande, 1 den nämnda propositionen utvecklades hur ett av dessa ekonomiska
styrmedel, nämligen energibeskattningen, bör användas aktivt under den period
omställningen av vårt energisystem pågår. Jag vill nu ta upp utformningen av de
ekonomiska stimulanser som bör finnas att påskynda omställningen till ett
tryggare och mer differentierat energisystem.

De statliga insatserna inom ramen för stödet för åtgärder
för att ersätta olja, m,m, det statliga energiforskningsprogrammel (prop,
1980/81:90 bil, I, NU 60, rskr 381) avseende energitillförsel, energiupphandlingsdelega-tionens
verksamhel och det nuvarande stödet till bostadsanknutna tillförselsystem har
ett nära inbördes samband. Samordningen mellan olika statliga insatser är
emellertid enligt min mening f, n, inte helt tillfredsstäl-

Prop. 1983/84:62 13

lande. Stöd till liknande typer av åtgärder, l.ex.
värmepumpar och fast-bränsleeldade pannor kan lämnas inom flera stödsystem och
av flera olika myndigheter och med olika villkor. Avgränsningarna mellan de olika
stödformerna är också oklara i vissa avseenden.

Jag anser
att det är angeläget att förenkla stödsystemen såväl avseende stödberätligade
åtgärder, stödformer som myndighetsansvar. 1 det följande föreslår jag därför
en ökad samordning från den 1 januari 1984 mellan de nämnda verksamheterna,
utom den verksamheten som rör energiforskningsprogrammet. Statens energiverk
bör ges ett ansvar för att denna samordning kommer till stånd. Den huvudsakliga
inriktningen somjag i det följande förordar i fråga om stödet för åtgärder för
att ersätta olja, m, m. bör enligt min mening i allt väsentligt vara tillämplig
för andra myndigheters stödgivning i den män den rör energilillförselåtgärder.

Stödet för
ålgärder för alt ersätta olja, som tidigare administrerades av oljeersällningsfonden
och nu av statens energiverk, bör vata selektivt till sin karaktär i den
meningen att det bör syfta lill att kommersialisera sådan teknik som snabbi kan
minska oljeberoendet. Vidare bör det vara problem-orienterat och inriktat mot
åtgärder genom vilka särskilt god oljeersåtl-ningseffekt kan förväntas. Stöd
bör lämnas endast till investeringar som efter stöd bedöms lönsamma av den anslagsbeviljande
myndigheten. Stödet bör inriktas pä ett systemtänkande och lämnas sä atl
hänsyn tas till vilka effekter för svensk industriell produktion stödinsatserna
får. Stödet bör förenklas och effektiviseras. För atl förbättra överblicken bör
stödet tas upp på ett anslag över sladsbudgeten. Avgiften pä olja bör
emellertid liksom hittills tas ut och verksamheten ges en molsvarande
avgiftstäckning via oljeersättningsfonden. Programmet bör vara flerårigt.
Insatserna inom programmet bör dock successivt minska i takt med det totala oljeersätt-ningsprogrammets
fullföljande.

För år 1984 bör gälla etl särskilt Investeringsprogram för
energiinvesteringar i oljeersättande åtgärder. Det fullföljer det tidigare
investeringsprogrammet för år 1983 och bör nu utsträckas till atl omfatta även
sådana byggnadsanknutna investeringar i bostadshus som f. n. stöds inom ramen
för bosladslängivningen. Systemet bör vara generellt till sin karaktär i den
meningen att alla investeringar som är stödberätligade i princip skall fä
bidrag på samma villkor i män av tillgång på medel. Reglerna bör vara enkla och
handläggningen decentraliseras sä långt möjligt. Stödet får ses mol bakgrund av
energipolitiska, konjunkiurpolitiska och sysselsättnings-politiska aspekter. Kapacitetsutnytljandet
inom anläggningsverksamheten och energiulrustningsindustrin bedöms under år
1984 vara sådant att stöd är motiverat. Programmet bör tas upp på anslag över
statsbudgeten men motsvaras av avgifter på energislag bortsett från vissa medel
sorri anvisas över bosladsdepariementets huvudtitel. Detta innebär att en viss
del av investeringsprogrammet är skatlefinansierai vilkel är motiverat av
sysselsättningsläget år 1984, Av energipoliliska skäl anser jag att stödet bör

Prop. 1983/84:62 14

inriktas mot att i första hand gynna introduktionen av
inhemska bränslen och värmepumpar, 1 princip bör stödsystemet vara neutralt
till valet av distributionssystem för energi. Stödet får därmed en inriktning
som överensstämmer med förslagel till riktlinjer för energibeskattningen i propositionen
om beskattning av energi där regeringen har föreslagit att inhemska bränslen
befrias från mervärdeskatt och förmänsbeskaltning.

Jag vill i detta sammanhang också redovisa vilka åtgärder
jag anser bör vidtas med anledning av EUD:s rapport när det gäller
investeringsprogrammet för är 1983, vissa siörre energiprojekt och åtgärder
för samordnad upphandling m, m.

3 Förslag till riksdagen

3.1 Stöd för åtgärder för att ersätta olja, m.m. för tiden
den 1 januari 1984-30 juni 1987

3.1.1 Inriktning och omfattning av stödet

Mitt förslag: Stödet bör inriktas på projekt som leder
till snabb oljeersättning. Detta kan ske genom stöd bl.a. till projekt som
avser samordnad utveckling av de olika leden i bränslekedjan från utvinning
till förbränning. Tyngdpunkten i stödet bör förskjutas mot de senare leden i
den tekniska utvecklingskedjan dvs. till slutanvändaren. Stödet till
anläggningar steget efler prototyp- och demonslrationsanläggningar bör
utvidgas. Det är angeläget att stödgivningen utgårfrän en sammanhållen syn på
energisystemet.

Ulredningen: Det grundläggande syftel med del statliga
stödet för åtgärder för atl ersätta olja, m.m. bör enligt OED vara att
påskynda den förändring av energiförsörjningen som är föranledd av de ökade
oljepriserna och en förutsedd framtida knapphet på olja. Förändringen innebär
enligt OED att olja ersätts med andra bränslen och med energiformer som är
eller förväntas bli mer ekonomiska och tillgängliga samt alt utlandsberoendet
minskar.

Med hänsyn till eriärenheterna från de hittillsvarande
statliga insatserna anser OED, att de statliga insatserna i högre grad bör
inriktas pä projekt som leder till direkt oljeersättning. Detta kan enligt OED
ske genom stöd till projekt som avser samordnad utveckling av de olika leden i
t, ex, bränslekedjan dvs, från utvinning till förbränning. Dessutom bör enligt OED
tyngdpunkten i stödet förskjutas mot de senare leden i den tekniska
utvecklingskedjan, OED föreslår därför ett utökat stöd lill fullskaleanläggningar
som kommer steget efter prototyp- och demonstrationsstadiet.

Prop.
1983/84:62 15

OED tar i sin rapport inle upp frågan om stöd till små
vattenkraftverk,

OED
föreslär vidare att stödet inriktas på att ersätta olja med inhemska bränslen i
både större och mindre värmeanläggningar. OED förordar därvid atl stödet
utvidgas till att omfatta även mindre pannor såsom gruppcentraler. OED anser
att del är angeläget att byggandet av fastbränsleeldade gruppcentraler kommer i
gång så alt man får ökad kunskap om bl.a. tekniska och ekonomiska
förutsättningar. Stödets syfte är därmed enligt OED alt bidra till och påskynda
kommersialisering av teknik för småskalig eldning som är ekonomiskt och
miljömässigt acceptabel.

Remissinslanserna: Flertalet remissinstanser ställer sig
bakom OED:s förslag till inriktning av stödet.

RRV anser alt det är viktigt att stödverksamheten bygger
på ett genomarbetat systemtänkande. Ett systemsynsätt menar RRV torde leda lill
atl verksamheten inriktas på att stödja uppbyggandet av fungerande bränslemarknader
i stället för det nuvarande stödet lill enskilda anläggningar. Statens
vattenfallsverk, bostadsstyrelsen, skogsstyrelsen och länsstyrelserna 1
Östergötlands, Norrbottens och Uppsala län framför liknande synpunkler.

När det gäller vattenkraftfrägorna anser LRF atl det är
angeläget att anläggandet av små vattenkraftverk stimuleras framför allt i
glesbygd och Norrlands inland där så kan ske utan alt naturområden påverkas
negativt i alltför hög grad. Svenska Kraftverksföreningen framhåller att detta
stödbehov bör övervägas vid den fortsatta behandlingen av stödet från
oljeersättningsfonden.

Skäl för
mitt förslag: Det primära syftet med nuvarande stödet för åtgärder för att
ersätta olja är alt stimulera introduktion och kommersialisering av åtgärder
som snabbt kan ersätta olja eller spara energi. Stödet är därför inriktat på
investeringar i teknik som kommer atl fä betydelse för alt minska oljeberoendet
fram till är 1990 och de närmaste åren därefter. Teknik som befinner sig i ett
så tidigt utvecklingsskede att detta krav inte uppfylls kan inte stödjas inom
ramen för nuvarande regler. Delta markerar avgränsningen mot det statliga
energiforskningsprogrammet.

För egen
del anser jag alt denna avgränsning bör gälla även i fortsättningen. Projekt
som innehåller betydande inslag av forskning eller tekniskt utvecklingsarbete
bör således inle stödjas inom ramen för det nu aktuella stödsystemet. En nära
samverkan mellan de olika stödsystemen är emellertid viktig för atl bl.a.
undvika låsningar och hinder i det tekniska utvecklingsarbetet, inte minst vid
uppförande av PoD-anläggningar. Jag vill i detta sammanhang nämna att jag har
för avsikt att senare under detta riksmöte återkomma till riksdagen med förslag
avseende energiforskningen efter utgången av pågående treårsprogram.

Stödet för åtgäi"der för all ersätta olja omfattar f.
n. dels anläggningar för omvandling och distribution av energi, dels
anläggningar och utrustning för utvinning, bearbetning och hantering av olika
energislag, inkl. investering-

Prop. 1983/84:62 16

ar i infrastruktur samt i vissa fall också användning av
energi. Stöd kan nu ges till teknik som grundas pä solenergi, torv, flis,
biomassa och kol samt teknik för framställning av syntetiska bränslen. Även
större värmepumpar och syslem för energilagring samt vissa miljöskyddsåtgärder
kan stödjas. Till detta kommer teknik som gör det möjligt att på annat sätt
spara energi. De ålgärder inom detta område som kan stödjas år framför allt av
demonstrationskaraktär.

För egen del finner jag atl den nuvarande inriktningen i
princip bör gälla även för nästa period. Följande förändringar bör dock
genomföras.

Enligt min mening bör del statliga stödet för åtgärder för
atl ersätta olja i första hand inriktas pä att stimulera ersättning av olja med
inhemska energikällor. Det innebår att stödet i betydande utsträckning bör
inriktas på ålgärder som gör det möjligt alt ersätta oljeeldade anläggningar
med inhemska bränslen.

De anläggningar som bör prioriteras när slöd lämnas är
sädana som utnyttjar l.ex. torv, skogsbränsle, halm, sol eller spillvärme. Med
hänsyn till risken att statligt slöd till anläggningar eldade med skogsbränslen
kan snedvrida konkurrensen om skogsråvara i förhållande lill skogsindustrin,
bör stöd till anläggningar som utnyttjar skogsråvara bara ges när det är
uppenbart att det inte uppslår konflikter gentemot konkurrerande rå-varuintressen.

Det är
vidare angeläget atl stöd lämnas till projekl som avser samordnad utveckling av
de olika leden i l.ex. bränslekedjan frän utvinning till förbränning. För
inhemska bränslen och energiformer skapas härigenom en naturlig marknad saml
incitament att utvinna och förädla bränslena och att utveckla nya
produktionsmetoder och nya produkter. Härigenom stimuleras även den tekniska
utvecklingen. Av betydelse i sammanhangel är tillkomsten av regionala
bränslebolag. Härvid bör givetvis de lokala och regionala förutsättningarna
beaktas.

Jag vill i detta sammanhang beröra frågan om stöd till
vissa miljöskyddsåtgärder i koleldade anläggningar. Stöd till anordningar för
all minska utsläppen av svavel vid förbränning av kol, infördes den 1 juli 1983.
Bidrag med upp till 75% av investeringskostnaden kan lämnas lill sådana anordningar.
Jag förordar atl för investeringar för miljöskyddsåtgärder i koleldade
anläggningar bör stödet i stället utgå i enlighet med det nuvarande kolmiljöslödet.
Slöd bör alltså inle lämnas genom det nu aktuella stödsystemet.

Del
nuvarande läget vad gäller elproduklionskapacitet innebär all den mar-ginella
produktionskostnaden i elsystemet är låg, räknat per energienhet, vilkel
medfört alt priset pä el är lågt, jämfört med priset pä oljeprodukter. Delta
förhällande förväntas bestå under fler-a år framöver. Rådande priser på
elenergi är därigenom tillräckligt låga för att ge goda incitament för en
konvertering från olja till el. Mol den bakgrunden finns del inte motiv för
staten atl generellt ge ekonomiskt stöd till ersättning av

Prop.
1983/84:62 17

olja med el. Elvärme, dvs. elpannor, elpalroner, elkasselter
och direktver-kande elradiatorer, bör alltså inte stödjas inom del nu aktuella
stödsystemet eller genom andra stödsystem. Undanlag bör emellertid kunna göras
för värmepumpar. Jag återkommer till elvärme i flerbostadshus och gruppcentraler
i samband med investeringsprogrammet.

Till små
vattenkraftverk kan f.n. lämnas lån med villkorlig återbelal-ningsskyldighet.
Vattenkraftberedningen (I 1982: 6) framhåller i sitt betänkande (SOU 1983:49)
Vattenkraft att de s.k. minikraftverken representerar en relativt beiydande
potential men att särskilda åtgärder krävs för utbyggnad. Jag avser att inom
kort föreslå regeringen atl ge statens energiverk i uppdrag att utreda vissa
frågor i anslutning till vattenkraftsberedningens förslag. Bl. a. bör
energiverket få i uppdrag att belysa utbyggnadsmöjligheterna för små
vattenkraftverk. Jag räknar med att senare under detta riksmöte återkomma till
frågan om små vattenkraftverk i samband med överväganden med anledning av
vattenkraftberedningens belänkande, remissyttrandena över detta och
energiverkets redovisning av sitt uppdrag. I avvaktan på detta ytterligare underiag
anser jag atl slöd till små vattenkraftverk bör lämnas enligt de regler som f. n.
gäller enligt oljeersättande åtgärder. För år 1984 bör dock bidrag kunna
lämnas lill dessa anläggningar. Jag återkommer till detta i det följande.

Jag anser det är angeläget atl en ökad oljeersältning
kommer till stånd inom industriella eller offentliga verksamheter och inom
verksamheter som eljest har allmänt intresse. Jag vill också betona viklen av
en intensifierad oljeersättning inom transportsektorn. Jag bedömer atl
insatserna för att öka oljeersättningen inom denna sektor successivt behöver
ökas.

När det
gäller för vilken tidsperiod det nya stödet skall gälla vill jag anföra
följande. Det nuvarande stödsystemet fastlades för en lidsperiod av tre år. Det
förefaller för mig vara en välavvägd tidsperiod även för det nu aktuella
stödet. Det är emellertid angeläget alt verksamheten tidsmässigl kan samordnas
med de statliga energiforskningsinsatserna. Med hänsyn lill att de kommande
statliga åtgärderna vad gäller energiforskning kan bedömas avse tiden fram
till utgången av budgelårel 1986/87 bör stödet lill oljeersättande ålgärder
omfatta perioden den 1 januari 1984-30 juni 1987. Statens energiverk bör ha
myndighetsansvaret för stödet för oljeersättande åtgärder, m. m. Stödet bör
utvärderas under är 1986.

2 Riksdagen 1983/84. I .saml. Nr 62

Prop.
1983/84:62

3.1.2 Utformning av stödet för åtgärder för att ersätta
olja, m. in.

Mitt förslag: Övergång till lånegarantier, direkta bidrag
och villkorliga bidrag.

Utredningen: OED föreslår att den nuvarande stödformen lån
utan särskild säkerhet ersätts med lånegarantier som lämnas mot säkerhet i s.
k. flytande överhypotek. Genom ett sådant system tråder stödgivaren in som
borgensman för lån som tas i stödmottagarens normala bank.

Staten är i dag med och delar risker i projekt genom att
lämna lån med villkorlig ålerbetalningsskyldighet. OED anser att denna riskdelning
i stället bör ske i form av villkorliga bidrag. Detta innebär att staten i
efterhand kan lämna ekonomiska bidrag till kostnader för genomförandet av en oljeersättande
åtgärd om resultatet av åtgärden är sådant att en eftergift av elt villkoriigt
lån hade varil motiverad.

För projekl med enbart villkoriiga bidrag bör enligt OED
ett syslem övervägas där den som mottager stöd erlägger någon form av avgift,
beräknad på det utestående garantibeloppet. En kombination av villkoriiga
bidrag och lånegarantier skulle i detta sammanhang i stort setl motsvara de
nuvarande villkoriiga lånens funktioner.

Den möjlighel som finns i det nuvarande systemet att lämna
räntebefrielse bör enligt OED ses som en form av bidrag och bör ersättas med
ett direkt bidrag. På liknande sätt kan anstånd med alt erlägga räntor eller
amorteringar betraktas som en förhöjd långivning och torde kunna ersättas genom
att ett höjt lånegarantibelopp beviljas i det enskilda fallet så att
motsvarande stöd erhålles.

Remissinslanserna: Praktiskt taget samtliga remissinslanser
som har kommenterat förslagel till ny stödutformning tillstyrker förslagel att
de nuvarande stödformerna ersätts med direkta bidrag, villkoriiga bidrag och
lånegarantier.

Sialens energiverk föreslår atl del statliga stödet som
rör energitillförsel samlas i två program, oljeersätlningsstöd och stöd till energileknisk
utveckling i näringslivel. Vad gäller oljeersättningsstödet anser energiverket
alt den omläggning från lån lill bidrag som OED förordar är välmotiverad. Den
huvudsakliga stödformen bör utgöras av direkta investeringsbidrag kompletterade
med kreditgarantier för vissa typer av anläggningar. Bidraget bör kunna uppgå
till 25% av kostnaderna vid nyinvesteringar i oljeersättande åtgärder.

Energiverket finner OED:s förslag om villkorliga bidrag
värt att pröva. Denna stödform bör dock betraktas som en försöksform tills
vidare. Energiverket anser alt slöd till uppförande av PoD-anläggningar i
princip bör kunna lämnas enligl nuvarande regler.

RRV tillstyrker förslaget att län ersätts med
lånegarantier. RRV understryker dock alt ett system med villkoriiga bidrag kan
ge upphov till

Prop. 1983/84:62 19

omfattande och kostsamma prövningar när bidrag skall
utbetalas. Villkoren för utbetalning av de villkorliga bidragen bör övervägas
noga.

Även fullmäktige i riksbanken tillstyrker förslagel alt i
ökad utsträckning använda bidrag i stället för olika former av mjuka lån.
Riksbanksfullmäktige anser emellertid atl andra lösningar än garanlilån bör
sökas. Garanti-lån är bl, a, mera administrativt betungande än vanliga lån och
kräver en noggrann uppföljning av hur garanliålagaren fullgör sina åtaganden
under hela den tid som garantin är utestående. Energiforskningsnämnden anser
att låneformen måste finnas kvar, då det annars finns en risk alt energipoli-tiskt
viktiga PoD-projekt inte blir av om inte lån kan erhållas på den allmänna
kreditmarknaden. Sveriges Industriförbund år ulomordenlligl tveksam lill
fortsatt bidragsverksamhet förutom bidrag till s,k, PoD-anläggningar,

Skäl för mitt förslag: Stöd för ålgärder för att ersälta
olja. m. m. kan f. n. lämnas i form av bidrag, lån eller ränlebefrielse. Dessulom
kan anstånd beviljas för betalning av räntor eller amorteringar under högst fem
år. Lån kan i vissa fall efterges hell eller delvis om den vidtagna åtgärden
varken har gett eller kan väntas ge ekonomiskt utbyte av mer ån begränsad
omfattning.

Jag delar OED:s och flertalet remissinstansers uppfattning
att den nuvarande utformningen av stödet bör ersättas med etl syslem med
bidrag, länegarantier och villkoriiga bidrag.

Del bör liksom tidigare vara möjligt atl lämna bidrag till
projekt som innehåller stora tekniska risker. I det följande lar jag upp frågan
om atl under särskilda omständigheter vidga bidraget till atl avse även projekt
med betydande kommersiella risker. Det är emellertid väsentligl att stöd för oljeersättande
åtgärder endast lämnas till sådana projekt som bedöms bli lönsamma.

När det gäller alt ersätta den nuvarande stödformen lån
ulan säkerhet vill jag anföra följande. Det är angelägel all bankerna i större
utsträckning kan medverka vid finansieringen av ålgärder inom energiområdet. Genom
alt tilldela dem en större roll vid finansiering av energiprojekt kan kompetensen
om sådana projekt spridas i samhället. Därigenom bör dessulom energiprojekt
bättre kunna jämföras med andra angelägna investeringar.

Hittills har den huvudsakliga stödgivningen skett i form
av län och oljeersällningsfonden har därmed i viss ulsiräckning haft karaktären
av etl kreditinstitut. Detta innebär att mycket arbele har fått låggas ned pä krediltekniska
frågor m, m. Även om långivning ersätts med garanligivning kvarstår vissa av
dessa funktioner. Så t, ex, blir kravet på den garantibevil-jande myndigheten oförminskal
när del gäller kreditbedömning och atl se till att den som har fått ett lån
fullgör sina betalningsförpliktelser. Däremot förenklas hanteringen på andra
områden.

Av dessa skäl anser jag i enlighel med OED:s förslag att
lånegarantier bör införas och ersätta nuvarande form av lån. För garantierna
bör tas så

Prop. 1983/84:62 20

goda säkerheter som möjligt, dock minst säkerhet i form av
flytande överhypotek. Staten bör här kunna träda in som borgensman för lån som
tas i stödniottagai-ens normala bank och pä marknadsmässiga villkor. Trots att
de säkerheter som kan erbjudas skulle medföra vissa risker för långivaren.
Härigenom bör det vara möjligt för stödmotlagaren att kunna erhålla lån trots
all de säkerheter som kan erbjudas skulle medföra vissa risker för lånegivaren.
Genom användandet av lånegarantier har staten möjlighet atl även fortsättningsvis
påverka tolalfinansieringen av projekl och medverka lill alt likviditeten
förbättras. Genom länegarantier minskas risken alt eneigipoliliskl intressanta
projekt inle kommer till slånd på grund av brist pä finansiella medel.
Lånegarantierna bör tidsbegränsas på så sätt att den statliga garantin gäller
till dess alt en rimlig avskrivningstid har förflutit.

Jag delar vidare OED:s uppfattning att villkorliga bidrag
bör kunna lämnas utöver lånegarantier för atl minska risken i ett projekt. En kombination
av villkorliga bidrag och lånegarantier skulle i stort sett molsvara de
nuvarande villkorliga lånens funktioner.

De villkoriiga bidragen bör utformas som en utfästelse om
att bidrag skall kunna lämnas om etl projekl inle ger planerat resultat eller
misslyckas. Denna stödform bör kunna användas när riskdelning är en förutsättning
för att ett projekl skall kunna förverkligas. Utfästelsen, bör gälla i högsl
fem år.

Statens
energiverk och riksrevisionsverket pekar på risken att reglerna för
villkorligheten i praktiken kan bli svära att utforma, Mol denna bakgrund
anser jag alt denna stödform tills vidai-e bör betraktas som en
försöksverksamhet, I första hand bör utfästelse om bidrag kunna användas för
projekt med stora ekonomiska risker eller där betydande osäkerhet råder om det
ekonomiska utfallet. Villkorliga bidrag bör även kunna användas i situationer
när osäkerhet hos användarna föreligger t, ex, om tillgänglighet hos en
anläggning eller om möjligheter att uppnå olika prestanda hos anläggningen.
Den stödgivning som EUD har tillämpat har delvis utformats på della sätt och
kan här tjäna som en förebild. En självklar förutsättning är också att det i
förväg går alt fastställa villkor för att bidrag skall utgå. För att undvika
tolkningsproblem är del angelägel alt i beslutet noga ange under vilka
förutsättningar som bidrag kan komma alt utbetalas,

I ell första skede av ett system med villkoriiga bidrag år
det väsentligt atl pröva olika slag av utformning av slödel. Det är angeläget
att statens energiverk noga följer upp verksamheten och fortlöpande redovisar
resultatet av den.

Jag anser att avgifter bör las ut för dessa bidrag, Del
bör ankomma på regeringen alt faslslälla hur detta bör ske.

Sammanfattningsvis förordar jag att del nya stödet för
åtgärder för att ersätta olja. m.m. skall innehålla lånegarantier, villkoriiga
bidrag och

bidrag. Länegarantier bör utnyttjas när projekt inte kan
finansieras utan sådana garantier eller när likvidiletsproblem föreligger.
Bidrag och villkorliga bidrag bör utnyttjas när riskerna i etl projekt är beiydande.

3.1.3 Siödmotlagare. villkor för olika slag av projekt

Mitt förslag: Stöd bör i första hand lämnas till användare
av anläggningen.

Ökal stöd bör lämnas till fullskaleanläggningar med stora
kommersiella risker, speciellt lill sädana anläggningar som i
utvecklingskedjan kommer steget efter första PoD-anläggningen.

Utredningen: OED föreslår atl direkta bidrag införs till
investeringar i sådana anläggningar som innebär stora ekonomiska risker.
Bidragels storlek kan, genom att ätgärdskalegorin kommer steget efter PoD-anläggningar
i utvecklingskedjan, sällas lägre än för PoD-anläggningar. OED anser alt etl
bidrag som uppgår till högst 35% av de investeringskostnader som direkt kan
relateras lill oljeeisäliande åtgärder bör utgå som stöd till åtgärder som har
passerat PoD-siadiel.

Vid bedömningen av slöd lill fullskaleanläggningar ulan
stora ekonomiska risker bör enligl OED den fortsatta verksamheten inriktas på slödmo-menl
som innebär insalser vilka underlättar ålgärder med svag lönsamhet eller med
tekniska eller ekonomiska risker.

Stora spillvärmeprojeki bör enligt OED kunna ges etl mer
generöst stöd än f. n. eftersom genomförandet av sådana projekt är förknippat
med både stora investeringar och stora risker. OED föreslär atl villkorliga
bidrag skall kunna ges till denna typ av projekt.

OED
föreslår följande uppdelning på projekikaiegorier och stödformer.

Projektkategori

1.
Prototyp- och demonstrationsanläggningar

2. Fullskaleanläggningar med stora kommersiella risker
samt åtgärder för systemuppbyggnad

3.
Fullskaleanläggningar
ulan stora ekonomiska risker

4.
Stora
spillvärmeprojekt m. m.

Stödform

1.
Bidrag högsl
60%

2.
Lånegaranti
högst 75%' Bidrag + lånegai'anli högst 75%

3. Villkorliga
bidrag gällande högst

5 är

1.
Bidrag högst
35%

2.
Lånegarantier högsl
60% Bidrag + lånegarantier högsl

60%

3. Villkorliga
bidrag gällande högst

5 är

1. Lånegaranti högsl 50%

1, Lånegaranii högst 50%'

2, Villkorliga
bidrag gällande högst

projektels avskrivningslid.

Prop.
1983/84:62 22

1 den gällande slödförordningen Förordningen (1980:1085)
om statligt slöd för ålgärder för alt ersätta olja m, m, anges den undre slorleksgränsen
till 50000 kr,, för det stöd statens energiverk kan meddela genom egna beslut
samt en övre begränsning på 25 milj. kr., över vilken regeringen fattar beslut
efter yttrande frän energiverket.

Den övre begränsningen år enligl OED rimlig. OED föreslår atl
300000 kr. skall gälla som minsta stödbelopp för ell projekl med undantag för
förprojekteringar, för vilka bör gälla 50000 kr. OED föreslår att de regionala
utvecklingsfonderna bör administrera projekt under 300000 kr.

Remissinstanserna: Ett mindre anlal remissinstanser har
behandlat OED:s förslag vad gäller villkoren för olika slag av projekt. Dessa
remissinstanser är positiva till OED:s förslag.

IVA och SCPF biträder förslaget atl PoD-stöd skall kunna
lämnas inte bara till den första anläggningen av ett visst slag utan även till
senare anläggningar eventuellt i en fallande skala.

LRF tillstyrker att utvecklingsfonderna får ansvar för
prövning av och stödgivning av mindre projekl, men atl undie gränsen för bidrägsgivning
bör sättas till 20000 kr. Med den lokala erfarenhet som utvecklingsfonderna
har är del enligt LRF också troligt all de får en bättre och snabbare prövning
av dessa ärenden än om de skall handläggas på central nivå.

Skogsstyrelsen vill peka på dels atl del adminislraliva
arbetet med ärendena inte blir mindre för alt de handläggs regionall, dels alt
ärendena inte alltid kommer atl behandlas likformigt över hela landel.

Landslingsförbundel delar OED:s uppfattning alt det är
positivt atl föra ned olika former av avgöranden pä lokal nivå. Det finns dock
andra och mer principiella skäl som gör all förbundet är tveksamt till om de
regionala utvecklingsfonderna skall påföras mera omfattande uppgifter av det
slag OED föreslår.

Några remissinstanser lar upp frågan om den undre
beloppsgränsen,

Efn kan tillstyrka OED;s förslag atl öka den nedre
beloppsgränsen till 300000 kr, under förutsättning atl statens energiverk får
möjlighet all göra undantag för PoD-projekt,

Statens energiverk framhåller atl OED har föieslagit att
den nedre gränsen för beviljning av slöd skall höjas från 50000 kr, lill 300000
kr. Det innebär atl antalet stödårenden reduceras väsentligt ulan atl det lolala
stödet eller oljeersättningen nämnvärt förändras. Energiverket anser att en
sådan beloppsgräns bör gälla som huvudregel för del slöd som energiverket
skall svara för. För vissa typer av projekt bör den dock vara lägre.

Lantbruksstyrelsen är negativ till den föreslagna
höjningen. Styrelsen anser att den föreslagna höjningen av den undre
stödgränsen i stort sett kommer alt eliminera möjligheterna för
jordbruksföretag att utnyttja den aktuella stödformen.

Skäl för mitt förslag: Stödet för oljeersättande åtgärder
är f, n, i huvudsak inriktat på användare av anläggningar m, m, 1 vissa fall
kan stödet även

Prop. 1983/84:62 23

avse tillverkare för att underlätta för användare att la
ny teknik i anspråk. Stödet kan utgå oberoende av vem som utför en åtgärd.

Stödet för oljeersättande åtgärder bör även i fortsättningen
enligt min mening vara inriktat på användare av anläggningar, m.m. Stödet bör
vidare kunna utgå oberoende av vem som utför åtgärden, dvs. bl.a. lill
näringslivet, slalliga och kommunala myndigheter eller bolag. Det innebär
vidare att det inte har någon betydelse inom vilken näringsgren eller
verksamhet anläggning används, säsom industri, jordbruk, trädgårdsnäring,
handel, hotell, restauranger m.fi. privata servicenäringar, kommunala och
landstingskommunala verk samt slalliga verk. Även tillverkare bör kunna ges
stöd om detta krävs för att underlätta för användare att la ny teknik i
anspråk, eller när det är fräga om teknik som kan tillämpas för ett stort antal
anläggningar eller motsvarande.

Stöd kan f.n. utgå till fyra grupper av objekt. Dessa
grupper är PoD-anläggningar, investeringar i fullskaleanläggningar med
betydande kommersiella risker, speciella investeringar i fullskaleanläggningar
med mättliga kommersiella risker samt vissa energibesparande ålgärder i befinlliga
processer och byggnader i näringslivet. Jag anser att denna indelning av
åtgärder bör bibehållas. 1 det följande tar jag upp vilka regler som bör gälla
för resp. grupp.

PoD-anläggningar

Det nuvarande stödet till PoD-anläggningar kan lämnas i
form av bidrag med högst 50% (60% om hänsyn las till möjligheten atl ge
räntebefrielse på lån), lån med högst 75 % och bidrag och län tillsammans med
högst 75 % av godkända kostnader.

Jag anser att för PoD-projekt bör i fortsättningen gälla
att bidrag bör lämnas med högst 50% av den stödgrundande kostnaden. Vidare bör
länegarantier med högst 75% av den stödgrundande kostnaden kunna ställas.
Villkorliga bidrag bör kunna lämnas för en period av högsl fem är. Summan av
bidrag och lånegarantier bör inte i något fall kunna överstiga 75% av
totalinvesteringen. De nämnda reglerna för stöd lill PoD-anläggningar bör
gälla även PoD-anläggningar inom industrin som syftar till atl spara energi.

Fullskaleanläggningar med beiydande kommersiella risker
samt åtgärder för systemuppbyggnad

Det nuvarande stödet till PoD-anläggningar syftar till att
underlätta framtagande av nya energitekniska lösningar genom att demonstrera ny
teknik i praktisk tillämpning eller känd teknik i nya sammanhang. Bidrag utgår lill
den första anläggningen i sitt slag. Investeringar i fullskaleanläggningar med
betydande kommersiella risker är aktuella främst i steget efler demonstration
och är därigenom inle bidragsberätiigade i dag. Enligt OED finns det skäl att
komplettera de nuvarande stödformerna för dessa fall.

Prop.
1983/84:62 24

OED föreslär vidare att ett mer genomgripande
systemtänkande tillämpas än som hittills har varit möjligt.

Om en snabbare marknadsintroduktion av nyulvecklad teknik m.
m. inte kan uppnås riskeras enligt OED nedläggningar av produktionsanläggningar
som hittills har erhållit stöd från OEF. Detta kan i sin tur leda lill alt oljeersältningen
med inhemska bränslen hämmas. Jag delar därför OED:s uppfattning att ell
förbättrat slöd bör införas till fullskaleanläggningar med beiydande
kommersiella risker. Syftet härmed bör vara alt snabbare uppnå en
marknadsintroduktion av sådan demonstrerad teknik men där marknadsintroduktionen
innebär vissa risker. För atl uppnå detta bör det förbättrade stödet reserveras
för sådana projekt som använder nyulvecklad teknik i steget efter en PoD-anläggning.

Jag förordar alt bidrag på högst 25% bör kunna lämnas för
högst två anläggningar som tillämpar nyligen demonstrerad teknik och där lönsamhetsbedömningen
är klart positiv. Enligt min uppfattning finns det i detta sammanhang särskilda
skäl att uppmärksamma åtgärder för oljeersättning inom industriella och
offentliga verksamheter samt verksamheter som i övrigt är av allmänt intresse.
De investeringar för att ersätta olja som blir aktuella i sådana verksamheter
är ofta komplicerade och innehåller inte sällan betydande riskmoment. Medel ur
anslaget bör också kunna anvisas för investeringar inom dessa verksamheter,
även om den teknik som används inte är nyligen demonstrerad, förutsatt att den oljeersältning
som uppnås är beiydande.

Projekt som avser fullskaleanläggningar bör även kunna bli
föremål för stöd genom lånegarantier. Möjligheten bör också finnas att när de
kommersiella riskerna bedöms vara särskill stora lämna villkorliga bidrag.
Summan av bidrag, villkorliga bidrag och lånegaranti bör inle översliga 60% av
totalinvesteringen, varav bidraget inle bör överstiga 25%. Villkorliga bidrag
bör liksom för PoD-anläggningar kunna lämnas för en period på högst fem år.
Bidrag och villkorliga bidrag bör inte i något fall överstiga 50% av
stödunderlaget.

Speciella investeringar 1 fullskaleanläggningar med
måttliga kommersiella risker

F.n. kan län på högst 50% av totalinvesteringen erhållas
för speciella investeringar i fullskaleanläggningar som innebär måttliga
kommersiella risker men är svåi"a att få till stånd av olika skäl, t. ex.
därför atl de kräver höga investeringskostnader i förhällande till oljebaserad
teknik. OED påpekar att hanteringen av denna stödkategori har medfört ett
avsevärt administrativt arbete. Medverkan till finansiering av denna
stödkategori innebär vanligtvis inte någon förbättring för projektet vare sig
från lönsam-helssynpunkt eller frän risksynpunkt. Stödet har varil attraktivt i
och med atl OEF har kunnat lämna län utan säkerhet samt anstånd med räntebetalning
och amorteringar under högsl fem år.

Prop.
1983/84:62 25

Enligt min mening bör för investeringar med måttliga
kommersiella risker en länegaranti pä högst 50% kunna lämnas. Stora
spillvärmeprojekt bör kunna erhålla villkoriiga bidrag på högst 50% av
investeringen under högst fem år, med hänsyn till all genomförandet av sådana
projekt är förknippade med både stora investeringar och betydande risker för
att lönsamhet inte kan uppnås. Villkoriiga bidrag kan här innebära en avlastning
av delar av riskmomentet. Länegarantier och villkorliga bidrag kan inte i något
fall överstiga 50% av stödunderiagel.

Villkorliga bidrag bör även kunna lämnas i de fall när
åtgärder syftar till alt introducera nyulvecklad teknik på marknaden. 1 sådana
fall bör stöd kunna lämnas lill såväl användare som tillverkare.

För år 1984 bör därutöver bidrag kunna utgå lill
energiinvesteringar som använder etablerad teknik i enlighel med
investeringsprogrammet. Jag återkommer lill denna fråga i del följande.

Från det
stöd som här behandlats bör undantas investeringar i koleldade anläggningar.
Sådana anläggningar kan i dag stödjas inom ramen för stödet till anordningar
för att minska utsläppen av svavel vid förbränning av kol genom den s. k.
kolmiljöfonden. Bidrag med upp till 75 % av investeringskostnaden kan lämnas
till sådana anordningar. Mot bakgrund härav förordar jag atl för
miljöskyddsinvesteringar i koleldade anläggningar bör stödet begränsas till det
stöd som lämnas inom ramen för det nuvarande kolmiljöstödet. Länegarantier bör
alltså inle kunna bli aktuella i detta sammanhang.

OED tar upp frågan om övre och undre beloppsgränser för slöd.
1 gällande förordning anges en undre begränsning för stöd på 50000 kr. samt en
övre begränsning pä 25 milj. kr., över vilken regeringen fattar beslut efter
yttrande av statens energiverk. Den övre begränsningen är enligt OED rimlig.
Däremot anser OED att den nedre beloppsgränsen bör höjas till 300000 kr. med
undantag för förprojekteringar för vilka bör gälla 50000 kr. Projekt under
300000 kr. föreslår OED bör administreras av de regionala utvecklingsfonderna.

Enligt min mening finns det f. n. inte skäl alt ändra vare
sig den övre beloppsgränsen, dvs. 25 milj. kr. eller den undre beloppsgränsen,
dvs. 50000 kr. Det bör ankomma på regeringen alt fortlöpande pröva denna fråga.

När det gäller delegering till de regionala
utvecklingsfonderna vill jag anföra följande. Med hänsyn till de kunskaper och
erfarenheter vad gäller mindre och medelstora företag som finns samlade hos de
regionala utvecklingsfonderna är det enligt min mening naturligt atl fonderna
även i fortsättningen utgör basen för den rådgivningsverksamhet inom
energiområdet som är riktad mot näringslivel. Däremot finns det f. n. inte
några skäl som talar för att stödet till ålgärder för att ersälta olja, m. m.
skulle bli mer effektivt om det skulle handläggas även av utvecklingsfonderna.

Som jag tidigare har nämnt bör insatserna inom
stödsystemet för att

Prop. 1983/84:62 26

ersälta olja successivt minska i takt med att det totala oljeersätlningspro-grammet
fullföljas. Detta förutsätter emellertid alt stödgivningen blir restriktiv och
koncentreras pä projekt med god oljeersältningseffekt.

3.2 Uppföljning av 1983 års Investeringsprogram

Mitt förslag: De medel som återstår av 1983 års
investeringsprogram bör utnyttjas för vissa strategiskt viktiga energiprojekt
av induslripoli-tiskt intresse, för åtgärder inom storstädernas
värmeförsörjning samt för insalser inom ramen för Sydgasprojektet.

Alla som ansöker om bidrag till att uppföra
förbränningsanläggningar avsedda för främst torv och som beställer anläggningen
under är 1983 bör i män av tillgäng pä medel kunna fä stöd. Om särskilda skäl
föreligger bör vid ansökan om bidrag visst anstånd med beställning kunna
medges, dock längst t. o. m. utgången av första kvartalet 1984.

Ulredningen m.m. När det gäller stödet till
förbränningsanläggningar eldade med främst torv bör enligt EUD, medel tillföras
sä att alla anläggningar som beställs under år 1983 kan få stöd.

EUD beräknar att det samlade behovet av medel för stöd lill
distributionsanläggningar för fjärrvärme kommer atl uppgå till 225 milj. kr. EUD
har noterat att för stöd till strategiskt viktiga fjärrvärmeledningar har i
departementspromemorian om storstädernas värmeförsörjning (Dsl 1983:5) tagits
upp etl belopp om 50-100 milj. kr. EUD har också uppmärksammat att i samband
med förhandlingar om Sydgasprojektet har aktualiserats ett stöd till dislributionsanläggningar
pä sammanlagt 50 milj. kr. Mot bakgrund härav beräknar EUD att det sammanlagda
behovet av medel för stöd till distributionsanläggningar för Qärrvärme och
naturgas uppgår till 375 milj. kr. Den handläggning av ärenden som blir aktuell
i samband med detta stöd bör enligt EUD utföras av statens energiverk.

Statens energiverk har i en skrivelse till regeringen
framfört att bifall lill inneliggande och förväntade ansökningar om stöd till lorveldade
anläggningar kommer alt medföra all den ram pä 200 milj. kr. som riksdagen
fastställt för är 1983 (prop. 1982/83:50 bil. 6, NU 18, rskr 111) om vissa
ekonomisk-politiska åtgärder m. m. kommer att överskridas. Verket beräknar att
anspråken om stöd i inneliggande och förväntade ansökningar kan komma alt överskrida
ramen med ca 170 milj. kr.

Energiverket anför att stödet bidrar till att uppfylla de
energipolitiska målen. Energiverket hemställer därför att regeringen medger att
verket för stöd för detta ändamål får disponera medel från den icke utnyttjade
ramen i den finansiella oljeersällningsfonden.

Skäl för mitt förslag: Jag har nyss redovisat utformningen
av statens stöd när det gäller åtgärder som kan ersätta olja i större
anläggningar.

Prop. 1983/84:62 27

Under är 1983 finns därlill generella bidrag för
förbränningsanläggningar avsedda för eldning med främst torv och för
distributionsanläggningar för fjärrvärme.

Stödet till distributionsanläggningen är utformat som ett
bidrag om högsl 10% av investeringen i fjärrvärmedistribution, dvs. ijärrvärmeledningar
av olika dimensioner och annan utrustning för distribution av fjärrvärme.

Stöden
till lorveldade förbränningsanläggningar och till distributionsanläggningar
för fjärrvärme har enligt vad jag har erfarit haft en god effekt. EUD har
redovisat beräkningar som tyder på en volymökning på 20-25 % vad gäller
investeringen i fjärr-värmedistribution och 40% vad gäller torv-pannor.

När det
gäller stödet till dislributionsanläggningar för fjärrvärme vill jag anföra
följande. Under år 1983 har överläggningar bedrivits mellan företrädare för
industridepartementet och kommunerna i storstadsområdena angående
värmeförsörjningen. Vid överläggningarna har ett särskilt stöd för strategiska
hopkopplingar av fjärrvärmesystem aktualiserats. Jag förordar att de medel som
anvisades på tilläggsbudget 1 till stadsbudgeten för budgetåret 1982/83 i
samband med 1983 års investeringsprogram får användas för detta ändamål. Jag
avser atl under riksmötet återkomma med förslag till riksdagen om stödets
slutliga omfattning och fördelning.

Inom ramen
för det stöd till dislributionsanläggningar som utgår i är kommer ett betydande
arbele med utbetalningar, uppföljning, m. m. att återstå under är 1984 och en
del av år 1985. Denna verksamhel avser jag föreslå regeringen att från den 1
januari föra över till statens energiverk.

Jag har
nyligen i propositionen 1983/84:47 om vissa naturgasfrågor redogjort för resultatel
av de överläggningar som har ägt rum under våren 1983 mellan företrädare för
industridepartementet och intressenterna i Sydgasprojektet. Ett särskilt
ekonomiskt bidrag har föreslagits för vissa investeringar i naturgasnätet.
Stödets omfattning beräknas totalt till 60 milj. kr. Regeringen har till i
nämnda proposition hemställt att medel som anvisats på tilläggsbudget I till
statsbudgeten för budgetåret 1982/83 för stöd till dislributionsanläggningen
för fjärrvärme får användas i detta syfte.

Jag tar i det följande upp statens slöd till åtgärder när
del gäller upphandling inom energiområdet.

Som framgår av del föregående kan den situationen uppkomma
alt anslagna medel för stöd till förbränningsanläggningar avsedda för eldning
med främst torv under år 1983 inle läcker den beräknade eftert"rägan på
stöd under detta år. Ramen bör därför höjas med hänsyn härtill. Om särskilda
skäl föreligger bör stöd kunna utgå till anläggningar som beställs före uigången
av första kvartalet är 1984 förutsatt att ansökan om stöd inkommit till statens
energiverk före utgången av år 1983.

Prop.
1983/84:62 28

3.3 Investeringsprogram inom energiområdet för är 1984

Mitt förslag: Etl generellt stöd för vissa investeringar i
energiutrustning och installationer föreslås för år 1984. Stödet är såväl energipoli-liskl
som konjunktur- och sysselsäliningspoliliskl motiverat. Det ersätter dels
vissa nu gällande stöd inom ramen för energilänesystemet, dels det särskilda
investeringsstöd för torvanläggningar och fjärrvärmenätutbyggnader som utgår
under år 1983.

Stödet bör i mån av tillgäng på medel utgå i form av
direkta bidrag till vissa typer av storskaliga energiproduktionsanläggningar
och distiibu-tionsanläggningar, samt lill vissa energitillförselåtgärder i byggnader.

Den huvudsakliga finansieringen av åtgärder inom
investeringsprogrammet bör ske på den öppna kredilmarknaden med kommunal borgen
i förekommande fall. För investeringar i fjärrvärmeanläggningar bibehålls
systemet med tjärrvärmelån. Ell särskill anslutningsstöd föreslås för värmeleveranlörer
för att skapa ekonomisk balans mellan åtgärder i smäskaliga och storskaliga
system..

Gällande stödsystem: Nu gällande slödsysiem för energilillförselåtgärder
i bostadshus regleras i huvudsak i energilåneförordningen (1981: 589) och bosladsfinansieringsförordningen
(1974: 946, ändrad senast 1983:521). Statligt stöd för energilillförselåtgärder
ulgår i form av bostadslån med särskilda villkor (energilån).

Följande tillförselåtgärder är f. n. berättigade till
energilän.

-
Kombinationspannor
för el och inhemskt fastbränsle samt anordning för eldning med flis.

-
Vattenburen
elvärme i form av elpatron, elkassett eller elpanna samt elvärml tappvarmvatten.

-
Varmvattenackumulatorer.

-
Anslutning till
fjärrvärme, befintlig gemensam värmecentral eller naturgasnät.

-
Värmepumpar.

-
Solvärmesystem.

För främst åtgärder i småhus fastställs schablonbelopp som
underlag för beslut. Dessa schabloner, som benämns godkänd kostnad, fastslälls
av bostadsstyrelsen. Energilånet uppgår normalt till 30% av godkänd kostnad.
Återstående del finansieras på annat sätt. En s. k. fördjupning av lånet till
100% av godkänd kostnad sker automatiskt när godkänd kostnad är lägre än 25000
kr. för småhus och lOOOOO kr. för flerbosiadshus. Även i vissa andra fall kan
fördjupning medges.

Energilån lämnas endast för åtgärder i byggnader för
stadigvarande bruk. Energilån kan lämnas till ägare av byggnad eller
gemensamhetsan-läggning. Även annan nyttjanderättshavare kan erhålla lån under
vissa

Prop. 1983/84:62 29

omständigheter. För länet skall i normalfallet slällas
säkerhet. Länet löper med ränta som fastställs av regeringen. Under år 1983 är
räntan 13%.

För
energilån till bostäder som upplåts med bostads- eller hyresrätt lämnas
räntebidrag. Räntebidraget utgörs av skillnaden mellan bostadslä-neränlan och
den s. k. garanterade räntan. Den garanterade ränlan är f. n. 3% under första
året av länels löptid och ökar därefter med 0,25 procent-' enheter per år.

För energilån till småhus kan räntefrihel i högst tio år
medges om lånet avser vissa särskilt angivna åtgärder, bl.a. solvärmesystem,
värmepumpsystem saml kollektiva anordningar för eldning med ved, träflis eller
andra likartade bränslen.

Ansökan om energilån lämnas till kommunens
förmedlingsorgan. Länsbostadsnämnden beslutar i ärenden om energilån efter
yttrande av förmedlingsorganel. Enligt förordningen (1983:80) om
försöksverksamhet med kommunal beslutanderätt i fråga om statligt stöd för energibesparande
åtgärder beslutar kommunens förmedlingsorgan som första instans i Stockholm,
Göteborg, Malmö, Helsingborg och Botkyrka. Denna försöksverksamhet avslutas
den 30 juni 1986.

Under är 1983 har särskilda stöd lämnats till utbyggnad av
dislributionsanläggningar för fjärrvärme och till förbränningsanläggningar för
främst torv, EUD har handlagt och beslutat om stödet till dislributionsanläggningar
och lämnat samråd till oljeersätttningsfonden (efter den 1 juli 1983 statens
energiverk) som har beslutat om stödet lill förbränningsanläggningar. Stödet
till dislributionsanläggningar för fjärrvärme har lämnats i form av bidrag med
högst 10% av redovisade investeringskostnader. Till dislributionsanläggningar
räknas den del av anläggningen som finns mellan produklionsanlåggningen för
fjärrvärme och abonnentens anläggning. Även anläggningar för övert"öring
av spillvärme till distribulionsanlägg-ningar för tjärrvärme omfatlas av
slödel. Till investeringskostnaden räknas dels kostnader för ledningar och
annan utrustning, dels erforderliga anläggnings- och monteringsarbeten.

Stödet lill förbränningsanläggningar för främst torv har
lämnats i form av bidrag med högst 25%,

Som villkor för dessa särskilda stöd har gällt alt
beställning skall ske under år 1983,

Riksdagen beslutade våren 1983 om ålgärder bl, a, för att
öka användningen av inhemska bränslen i Norrbottens län (prop, 1982/83: 120
bil, 6, NU 38, rskr 306). För fastbränsleanläggningar i Norrbottens län kan slöd
erhållas med högst 40% av investeringskostnaden. Stöd kan lämnas för
anläggningar som beställs under åren 1983 till 1985. Kostnaden för stödet
bestrids intill 25% av investeringskostnaden inom den av riksdagen i samband
med proposition (1982/83:50) om vissa ekonomisk-politiska åtgärder m. m.
angivna ramen för stöd till lorveldade anläggningar. Kostnader därutöver
intill 40% av investeringskostnaden bestrids från anslaget Särskilda
regionalpolitiska insalser i Noi"rbotlens län.

Prop. 1983/84:62 30

Utredningar: EUD föreslår i sin utvärdering av insatserna
inom 1983 års investeringsprogram att fortsatt stöd till investeringar inom
energiområdet bör handhas av statens energiverk. Mot bakgrund av de
erfarenheter som EUD hittills har vunnit föreslås

-
att stödet till
investeringar i lorveldade förbränningsanläggningar fortsätter under är 1984
men med lägre bidragsprocent. Ett begränsat stöd till fliseldade anläggningar,
under samma period, bör övervägas.

-
att stöd till
distributionsanläggningar för tjärrvärme som är avsedda för att utnyttja
industriell spillvärme utgår även under år 1984 med hänsyn till atl sädana
investeringar är angelägna från både industripolitisk och samhällsekonomisk
utgångspunkt.

-
att en
samordning kommer till stånd mellan statens stöd till fjärrvärmeinvesteringar
och stöd till energilillförselsystem i bostäder. Statens energiverk anger i
sitt yttrande över OED:s rapport all en

sammanställning av nuvarande stödprogram visar alt de ulgör
elt relativt komplicerat system. Energiverket anser all del statliga ekonomiska
stödet lill oljeersättning i första hand bör inriktas pä atl stimulera
ersättning av olja med inhemsk energi. Till elt sådant stödprogram bör hänföras
dels det nuvarande stödet från oljeersättningsfonden, dels den del av det
nuvarande energisparstödet enligt energilåneförordningen som avser
energitillförsel. Vidare bör stödprogrammet inkludera det särskilda
investeringsstödet till torvpannor samt kolmiljöstödet.

När det gäller vilka typer av åtgärder som skall få stöd
bör enligt energiverket i princip alla oljeersättande investeringar omfattas.
Med hänsyn till kostnaderna för atl administrera stödet till små projekt bör
dock en undre gräns sättas.

Jämfört med det nuvarande stödsystemet skulle detta stöd i
högre grad inriktas på ett utnyttjande av befintlig teknik för atl därmed uppnå
en snabbare oljeersättning.

Stödet bör ges i form av investeringsbidrag och göras sä
generellt som möjligt. Energiverket föreslår att elt stöd på upp till 25% av
investeringskostnaderna i oljeersättande åtgärder införs. Det är viktigt att
stödels storlek inte låses ulan successivt kan anpassas till de rådande
förhållandena. Verket bör också ges möjligheter till att flexibelt avväga
stödinsatser mellan olika projekt inom ramen för de allmänna stödvillkoren. Del
temporära stödet till investeringar i förbränningsanläggningar för torv kan
till del tjäna som modell.

Statens energiverk framhåller att verket direki bör
ansvara för oljeersättningsstödet till större anläggningar. När del gäller
mindre faslighelsan-knulna anläggningar som nu stöds inom ramen för energisparstödet
lill bostäder kan det som hittills administreras av kommunerna och länsbostadsnämnderna.

Skäl för mitt förslag: Den rådande konjunktur- och sysselsätlningssilua-lionen
gör det enligt min mening motiverat att genomföra ett investeringsprogram inom
energiområdet även under år 1984.

Prop.
1983/84:62 31

Nuvarande stödsystem för bostäder har vuxit fram som
resultat av energisituationen under slutet av 1970-talet. De nya och förnybara
energikällorna var i stor utsträckning på forsknings- och utvecklingsstadiet.
Större anläggningar för fjärrvärmesyslem, grundade på ny teknik existerade
huvudsakligen i form av experimentanläggningar. Energipriserna låg på en
betydligt lägre nivå än f.n. Särskilt gällde detta eldningsoljan. De
förändringar som inträffat sedan stödsystemet infördes har medfört att
nuvarande stödsystem kan ge en olämplig styrning och andra inte avsedda effekter
och därigenom medföra en risk för att resurser inte utnyttjas tillräckligl
effektivt.

En omständighet som särskilt har uppmärksammats i
nuvarande system är atl slödel endast omfattar mindre anläggningar upp till en värmeeffekl
om ca 2-4 MW. Inom energitekniken liksom i många andra system existerar det
ett samband mellan kostnad, effektivitet och anläggningsstorlek. Som exempel
kan nämnas möjligheten till högre effektivitet i en fjärrvärmepanna ån i en
konventionell småhuspanna, lill följd av tekniska skillnader. Drift och
skötsel kan därtill göras effektivare vid stora pannor än vid mindre. Även
miljöskyddsåtgärder kan av ekonomiska skäl göras mer omfattande vid siörre
anläggningar.

Fjärrvärme har stora fördelar som uppvärmningsform vid tätbebyggelse.
Fjärrvärmen bedöms, bl.a. med ledning av uppgifter ur Svenska Värmeverksföreningens
rapport Fjärrvärmeplan 1983, kunna omfatta högst 40-50% av uppvärmningen i
landet. Därutöver kommer uppvärmningen att ske genom mindre anläggningar, t.
ex. gruppcentraler, eller genom individuella anläggningar. Vilken
uppvärmningsform som väljs måste avgöras lokalt med utgångspunkt i de
förhållanden som råder. För atl göra det möjligt att fatta beslut som är väl
anpassade till de lokala förhållandena är det väsentligt att de statliga
stödåtgärderna verkar neutralt mellan olika former av uppvärmning.

Med utgångspunkt i nyss redovisat material vill jag anföra
följande. EUD och statens energiverk framför uppfattningen alt slödel för energilillförselåtgärder
bör ingå i ett gemensamt stödprogram. Energiverket framhåller att systemet bör
förenklas såväl avseende stödberätligade åtgärder, stödformer som
myndighetsansvar. Stöd bör enligl verket endast utgå som bidrag. Jag delar
denna uppfattning och föreslår att stödsystemet för tillförselätgärder inom
energiområdet utformas som ett investeringsprogram för år 1984.

Vidare förordar jag att följande stöd bör ingå i
investeringsprogrammet förär 1984.

Programmet
omfattar direkta bidrag till vissa åtgärder som avser energitillförsel i
byggnadsanknutna och storskaliga system. Vad avser stödet lill byggnadsanknutna
system bör detta lämnas endast i samband med åtgärder i befintlig bebyggelse. .
Stöd till tillförselålgärder i befintliga hyresrätts- och bostadsrättshus bör

Prop. 1983/84:62 32

även fortsättningsvis lämnas i form av räntebidrag i
enlighet med vad chefen för bostadsdepartementet nyligen redovisat (prop.
1983/84:40 bil. 9).

Lånen för dessa ändamål bör emellertid tas upp på den
oprioriterade kredilmarknaden pä motsvarande sätt som län lill underhåll m.m. i
nyss nämnd proposition. Räntebidrag kommer därvid att lämnas med en fasl andel
av en normal räntesats under lånets hela löplid. Genom denna konstruktion
uppnäs likvärdiga kostnadsförulsättningar för fastighetsägare med olika skattemässiga
förhållanden. Som jag återkommer lill i det följande bör härutöver särskilda
bidrag kunna lämnas.

Räntebidrag lämnas endast indirekt lill investeringar i
fjärrvärmeanläggningar och avser då enbart den del av investeringskostnaden
som tas ut i form av anslutningsavgiften. För att uppnå en bättre balans mellan
stöd till åtgärder i byggnadsanknutna system och storskaliga system bör elt
särskilt stöd nu införas. Stödet bör utformas som elt anslutningsbidrag till fjärrvär-meleveranlören.
Jag återkommer i det följande till detta stöd.

Jag har erfarit att det inom EUD har inletts ett arbete
med att utarbeta riktlinjer för leverantörsauktorisation och för etl försäkringssystem
för vissa smäskaliga tillförselsystem. Den långsiktiga strävan bör enligt min
mening vara att sådan auktorisalion skall gälla som villkor för erhållande av
statligt slöd.

När det gäller investeringar i lorveldade anläggningar har
bidraget under är 1983 varit 25%-. EUD anser alt stöd bör lämnas med lägre
bidragsprocent under är 1984.

För investeringar i storskaliga skogsbränsleeldade
anläggningar lämnas f. n. inget stöd. EUD anser att ett bidrag bör övervägas.
Det finns pä längre sikt en risk för alltför låg användning av skogsenergi,

1 fråga om stöd till skogsbränsleeldade anläggningar vill
jag anföra följande. Det är frän samhällsekonomiska synpunkler angeläget att
användningen av skogsbränsle inte försvårar skogsindustrins möjligheter att erhålla
iräfiberråvara. Regeringen uppdrog därför i början av året ål skogsstyrelsen
och statens industriverk alt gemensami utreda effekterna på skogsindustrins
virkesförsörjning av en ökad användning av skogsråvara för eldningsändamål.
Uppdraget har redovisats av skogsstyrelsen och statens industriverk i
rapporten (SIND PM 1983:9) Ökad användning av skogsråvara - nya möjligheter och
konsekvenser. Av rapporten framgår atl det med beakiande av en rad olika
förutsättningar finns goda möjligheter lill en snabb utveckling av
användningen av skogsbränsle. En förutsättning är bl, a, all avverkningen inom
privatägda skogar ökar. En ökad skogsbränsleanvändning innebär avsältning av
gallrings- och röjningsvirke, vilket enligl rapporten skulle kunna ge
skogsindustrin större tillgäng till barrvirke på både kort och lång sikt.
Rapporten har remissbehandlats och bearbetas f, n, inom regeringskansliet.

En arbelsgrupp inom regeringskansliet, biobrånslegmppen,
bildades

Prop.
1983/84:62 33

vintern 1983 för atl bl, a. gå igenom praktiska problem i
samband med skogsbränsleanvändningen och föreslå åtgärder för att säkerställa
skogsindustrins råvaruförsörjning och en ökad användning av träbränslen för
energiändamål. Arbetsgruppen kommer med utgångspunkt i bl, a, den nämnda
rapporten och remissyttrandena över den att avge en rapport med förslag till
åtgärder senare i höst.

Beträffande stöd till fastbränsleanläggningar i Norrbottens
län gäller de i proposifion 1982/83:120 om utveckling i Norrbotten angivna
villkoren för åren 1984 och 1985,

Jag förordar med utgångspunkt i EUD:s förslag att ett
bidrag pä högst 15% utgår till den som under är 1984 beställer en större
anläggning avsedd för eldning med inhemska bränslen. Bidrag bör inle kunna
förenas med sådant bidrag som lämnas inom ramen för stödet till oljeersättande
åtgärder eller det särskilda stöd till fastbränsleanläggningar som utgår inom
Norrbottens län. Jag anser att som villkor för stöd till skogsbränsleeldade
anläggningar bör gälla att sökanden skall ha erhållit tillstånd enligt 136 a S
byggnadslagen. För tillstånd krävs bl, a. att endast råvara som inte kan
avsättas inom skogsindustrin får användas för eldning. Förslag om hur
efterlevnaden av detta krav skaU kontrolleras kommer att utarbetas av
biobränslegruppen.

Bidrag bör enligt min mening även kunna lämnas för
investeringar i anläggningar avsedda för eldning med biogas.

1 detta
sammanhang vill jag erinra om att den som äger skog sedan år 1980 är skyldig
att utföra röjning i ungskog och sedan den 1 juli i år även viss gallring.
Detta regleras i 9 § skogsvård slagen (1979:429). Bestämmelserna om röjning
får under kommande år full genomslagskraft. Med hänsyn till behovet att
tillförsäkra skogsindustrin tillräckligt med råvara samtidigt som försörjningen
med skogsbränsle ökas är det angeläget att röjnings-och gallringsvirke som
tidigare normalt har lämnats kvar i skogen tas tillvara i större utsträckning.
Detta kan underlättas genom särskild bearbetning av råvaran. Investeringar i
terminaler, där industriråvara och bränsleråvara separeras, är enligt min
mening av avgörande betydelse för att denna skogsråvara skall kunna utnyttjas
effektivt. Genom sådana terminaler minskas risken för att industriellt
användbar råvara utnyttjas för energiändamål. Investeringar i sådana terminaler
kommer också att medföra ökad sysselsättning i glesbygden. Ett särskilt stöd
till investeringar för separering av industriråvara och bränsleråvara bör mol
denna bakgrund införas. Stödet bör utformas som ett bidrag på högst 50% till
anläggningar som beställs under är 1984.

Som villkor för stödet bör gälla att den sökande dels kan
visa hur råvaruförsörjningen skall ske, dels kan redovisa att skogsindustrins råva-ruförsötjningsintresse
kan tillgodoses på ett betryggande sätt i berört område.

Värmepumpar är en teknik som fått sitt tekniska och
kommersiella 3
Riksdagen 1983/84. 1 .saml. Nr 62

Prop.
1983/84:62 34

genombrott under år 1983. Genom alt utnyttja värmepumpar
kan spillvärme i avloppsvatten och lagrad solvärme i mark, vatten och luft
utnyttjas för uppvärmningsändamål. Även utnyttjande av interna värmekällor som l.ex.
avluft i byggnader är en alltmer etablerad teknik. Denna senare tillämpning har
visat sig ge god ekonomisk lönsamhet.

Branschen brottas f. n. med dålig lönsamhet till följd av
lågt kapacitetsutnyttjande.

För att
stimulera till ökade investeringar i värmepumpar förordar jag etl bidrag fill
värmepumpar. Bidragets storlek bör vara högsl 15%. Bidrag bör dock enligt min
mening inle utgå till anläggningar som utnyttjar avluft i småhus och flerbostadshus,
dä dessa värmepumpar f.n. är så lönsamma att ytterligare stimulanser är
obehövliga.

För
värmepumpar i fastigheter inom Qärrvärme- och naturgasförsörjda områden bör enhgt
min mening inget bidrag lämnas. Skälet för detta är att nyttjanderättshavaren
till en byggnad i princip inte skall kunna erhålla stöd för flera
tillförselsystem.

Solvärmeanläggningar år med dagens tekniknivå och
energipriser inte ekonomiskt lönsamma utan slöd. Detta hänger bl.a. samman med
den mycket goda tillgången pä elenergi sommarlid. Stödet bör fortsättningsvis
vara av samma storleksordning som f. n. Jag förordar därför ett bidrag om högst
50% till solvärmeanläggningar i system med en energianvändning mindre än 3 GWh
per år. För störte system bör idriftlagna forskningsanläggningar utvärderas
varför inget bidrag bör lämnas.

Anläggningar för elvärme (elpalroner, elkasselter och
elpannor) är i dag mycket fördelaktiga alt installera. Något stöd bör därför inle
lämnas vid normala installationer. Ett särskilt stöd bör dock införas för
elvärmeanläggningar som installeras i oljeeldade pannor i flerbosiadshus och
gruppcentraler i områden som enligt fastlagda planer skall försörjas med etl storskaligt
energisystem. Ett villkor för stöd bör enligt min mening vara att
installationen görs tidsbegränsad i avvaktan på anslutning till fjärrvärme
eller naturgas. Stöd bör utgå med högst 15% för att kompensera åtgärdens korta
avskrivningstid. Ett sätt att uppfylla angivet villkor för stöd kan vara att
anläggningsinnehavaren tecknar ett avtal med elleverantör om tidsbegränsad elleverans
som skall avbrytas vid möjlighet lill Qärrvärmeinstalla-tion eller vid
anslutning lill nalurgasnät.

Som jag nyss har redovisat är villkoren för län till
åtgärder i bl.a. flerfamiljshus förmånligare än länevillkoren för
fjärrvärmeinvesteringar. För att uppnå en bättre balans mellan åtgärder i
störte och mindre anläggningar förordar jag all systemet med räntebidrag för
lån Ull smäskaliga tillförselåtgärder kompletteras med elt anslulningsbidrag
för fjärrvärmenät. Bidraget bör lämnas för under år 1984 tillkommande effekt.
Jag föreslår ett bidrag av 135 kr. per kW anslutningseffekl mätt vid produktionsanläggningen.
Bidraget bör utbetalas till huvudman för fjärrvärmeanläggning.

Prop. 1983/84:62 35

EUD
har föreslagit en fortsättning av nuvarande stöd för distributionsanläggningar
som är avsedda att utnyttja och överföra Industriell spillvärme. EUD
framhåller att sådana investeringar är angelägna från både industripolitiska
och samhällsekonomiska utgångspunkter. Jag delar denna uppfattning och förordar
atl bidrag med 10% utgår för sådana anläggningar som beställs under är 1984,
dock ej om villkoriiga bidrag erhållits för oljeersättande åtgärder.

Statens energiverk bar
även föreslagit en fortsättning av stödet för små vattenkraftverk, dvs.
kraftverk mellan 100 och 1500 kW. Jag delar detta synsätt och föreslär ett
bidrag om 15% för små vattenkraftverk som beställs under år 1984.

Statens
energiverk bör ges det huvudsakliga myndighetsansvaret för del föreslagna
investeringsprogrammet. Statens energiverk skall i fråga om det byggnadsanknutna
stödet samråda med bosladsstyrelsen.

I
fräga om beslutanderätten för denna del av stödet bör i huvudsak gälla samma
regler som chefen för bostadsdepartementet nyligen har föreslagit i fräga om
riktade bidrag till energisparåtgärder (prop. 1983/84:40 bil. 9 s. 48). Dessa
regler innebär i huvudsak att stöd till egnahem beslutas av det kommunala
förmedlingsorganet och alt stöd till hyres- och bostadsrättshus med vissa
undantag beslutas av länsbostadsnämnden. Beslut om stöd till åtgärder i system
där energianvändningen överstiger 3 GWh per år bör dock enligt min mening
fattas av statens energiverk.

Det
bör ankomma pä regeringen att besluta om de ytterligare särskilda regler som
behövs för stödet.

3.4
Verksamhet inom energiupphandlingsområdet

Mitt
förslag: EUD ges förlängt uppdrag till den 31 december 1984:

-
att slutföra handläggningen av
strategiskt viktiga energiprojekt av industripolitiskt intresse

-
att stärka beställarfunktionen
inom det värmelekniska området

-
att slutföra utredningen om
försäkringssystem och auktorisationsför-farande för vissa smäskaliga
tillförselsystem

-
att fullfölja ulredningen om
särskilda exportfrägor.

EUD
ger länsstyrelsen i Norrbottens län förlängt uppdrag i fråga om stöd till
upphandling inom energiområdet fill den 1 juli 1984.

Utredningen:
EUD föreslär i sin utvärdering av verksamheten att EUD får i uppdrag att fram
till 1 juli 1985 fortsätta arbetet med det långsiktiga frågorna syftande till
att

— stärka
beställarfunktionen

- stödja
marknadsintroduktion av vissa strategiskt betydelsefulla nyut-

vecklade produkter

Prop.
1983/84:62 36

- fullfölja utredningen om särskilda exportfrägor

— främja upphandling inom Norrbottens län.

Som en bakgrund anger EUD följande.

Sambandet mellan starka offentliga beställare och större
företag har varit av avgörande betydelse för utvecklingen av de framgångsrika
svenska exportindustrierna. Den stora splittring som finns när det gäller upphandling
av teknisk utrustning med många små beställare med egna specifikationer lägger
hinder i vägen för utvecklingen av en rationell tillverkning av
energiutrustning.

Beställarfunktionen
kan utvecklas genom åtgärder som information till många beställare om lämpliga
systemlösningar, typgodkännanden av hela system, standardisering och samordnade
upphandlingar. EUD har tillsatt två arbetsgrupper som arbetar med dessa olika
åtgärder inom områdena små värmepumpar och mindre biobränsleeldade
anläggningar. EUD bör få i tilläggsdirektiv att närmare pröva dessa frågor.

Koncentrerade insatser på produkter vars snara
kommersiella genombrott får anses vara av strategisk betydelse för del svenska
oljeersättnings-programmet och för exporlmöjligheterna. De produktområden som EUD
särskilt har intresserat sig för är den trycksatta svävbädden som ger
förutsättningar för en effektiv och miljövänlig kraftvärmeproduktion, samt
plasmatekniken. EUD bör slutföra sin hantering av sädana projekt.

För att bättre ta tillvara de exporlmöjligheler som de
energipolitiska åtgärderna kan medföra har regeringen uppdragit ål EUD att i
samverkan med Sveriges exportråd utreda denna fråga. Detta arbete bör
fullföljas.

Det arbete som har inletts av länsstyrelsen i Norrbottens
län i fråga om upphandling bör slutföras. I sammanhanget bör övervägas om del
är lämpligt att verksamheten i Norrbotten avslutas i är eller om en
förlängning till del av nästa år kan vara motiverad.

När det gäller användningen av till EUD anslagna medel för
upphand-lingsverksamhei föreslår EUD följande:

EUD har hittills beviljat eller lämnat utfästelser om stöd
för åtgärder i samband med upphandling inom energiområdet om 150 milj. kr.
Sammanlagt beräknar EUD 225 milj. kr. för fortsatta åtgärder inom EUD:s ram
under år 1984 och år 1985 i samband med upphandling inom energiområdet.

Skäl för mitt förslag: Energipolitiken har under ett
decennium i stor utsträckning varit inriktad mot utvecklandet av ny
energiteknik och energisparande. Existerande stödsystem är därför i betydande
omfattning inriktade på att stimulera forskning och införande av ny teknik.

De stora investeringar som nu krävs inom energiområdet
under 1980-talet för att genomföra en övergäng frän olja till andra energislag,
kommer i beiydande utsträckning att gälla kommersiellt tillgänglig teknik.

EUD fyller en viktig funktion när det gäller att följa upp
att investeringsprogrammet för år 1983 får avsedda effekter för svensk
industri. I och med

Prop. 1983/84:62 37

att
statens energiverk har påböijat sin verksamhet är det naturligt att verket får molsvarande
uppföljningsansvar för 1984 års investeringsprogram. Energiverket bör således
tillse alt den upphandling som 1984 års investeringsprogram kommer att
föranleda sä långt möjligt blir samordnad med industrins
produktionsförutsättningar. Jag vill i detta sammanhang erinra om mitt förslag
att energiverket inom ramen för stödet för att ersätta olja, m. m. bör få
möjlighet alt tillämpa det stöd för riskdelning i samband med
marknadsintroduktion av nya produkter som EUD har tillämpat.

EUD bör till den 1 juli
1984 fortsätta alt främja energiupphandling i Norrbottens län och fullfölja
utredningsuppdraget atl i samverkan med Sveriges exportråd utreda möjligheten
till svensk export av energiutrustning.

Den handläggning av vissa
strategiska energiprojekt av särskilt industri-politiskt intresse som EUD
påbörjat under år 1983 bör fullföljas. För alt öka möjlighelerna alt genomföra
investeringar som är strategiskt viktiga anser jag all stödet till åtgärder när
det gäller upphandling bör ges en något vidare inriktning. Denna inriktning bör
innebära att EUD ges möjlighet att lämna stöd fill investeringar av särskUda
energipolitiska skäl.

EUD bör vidare fä
fortsätta arbetet med att förstärka beställarfunktionen inom det värmetekniska
området. Därvid bör påbörjade projekt när det gäller samordnad upphandling
slutföras. EUD bör också somjag nyss redovisade slutföra utredningarna om
försäkringssystem och om att införa auktorisationsförfarande av leverantörer av
mindre värmepumpar och fastbränslepannor. Jag avser föreslå regeringen all
uppdra åt EUD att utarbeta riktlinjer för en sådan verksamhet till den 1 juli
1984. 1 samband därmed bör delegationen ges i uppdrag atl slutföra sitt övriga
arbete till den 31 december 1984.

3.5
Medelsbehov och finansiering

Mitt
förslag: Stöd för oljeersättande åtgärder samt för investeringar inom
energiområdet tas fr. o. m. den I januari 1984 upp pä statsbudgeten.

Det
totala stödet för oljeersättande åtgärder för liden t. o. m. budgetåret
1986/87 uppgår till totalt 1650 milj. kr., varav bidrag och villkoriiga bidrag
till 660 milj. kr. och lånegarantier till 915 milj. kr.

Stödet
till investeringar inom energiområdet uppgår totalt till 450 milj. kr. under år
1984.

Investeringsprogrammet
för är 1984 måste finansieras. Bl.a. därför föreslås en viss höjning av den
särskilda avgiften på oljeprodukter. Dessutom kompletteras det nuvarande
avgiftssystemet med avgifter pä bensin och kolbränslen. Vidare införs avgift pä
elektrisk kraft från kärnkraftverk.

Prop.
1983/84:62 38

1983 års investeringsprogram: EUD och statens energiverk
framför beräkningar beträffande behovet av medel för stödet till lorveldade
anläggningar. Medelsbehovet kommer att med ca 170 milj. kr. överskrida den ram
pä 200 milj. kr. som riksdagen beslutat för år 1983 (prop. 1982/83:50 bil. 6,
NU 18, rskr 111) om vissa ekonomiskl-poliliska åtgärder m.m. EUD framhåller atl
en eventuell förlängning av stödet inte bör finansieras med EUD;s medel.

EUD beräknar att del samlade behovet av medel för distributionsanlägg-ningar
för fjärrvärme kommer att uppgå till 225 milj. kr. under är 1983. EUD har
noterat att för stöd till strategiska Qärrvärmeledningar har i
departementspromemorian om storstädernas värmeförsörjning tagits upp ett belopp
om 50-100 milj. kr. EUD har också uppmärksammat att i samband med förhandlingar
om Sydgasprojektet har ett stöd lill distributionsanläggningar på sammanlagt
50 milj. kr. aktualiserats. Mot bakgrund härav beräknar EUD att det sammanlagda
behovet av medel för stöd till distributionsanläggningar för fjärrvärme och
naturgas uppgår till 375 milj. kr.

När det gäller användningen av till EUD anslagna medel för
upphandlingsverksamhet föreslår EUD följande.

EUD har hittills beviljat eller lämnat utfästelser om stöd
för åtgärder i samband med upphandling inom energiområdet på 150 milj. kr. EUD
bedömer att ytterligare medel behövs i samband med åtgärder för en förstärkt beställarfunktion,
samordnad upphandling samt för pågående, större energiförsörjningsprojekt inom
ramen för delegationens verksamhet. Sammanlagt beräknar delegationen 225 milj.
kr. för fortsatta åtgärder inom delegationens ram under åren 1984 och 1985 i
samband med upphandling inom energiområdet.

Statens energiverk har i yttrande om OED:s utvärdering av oljeersält-ningsfondens
verksamhet angivit som sin bedömning att subventionsmomentet i nuvarande stöd
till byggnadsanknytna tillförselsystem är 300 milj. kr. per är. Denna
subvention kan uppdelas i dels stöd i form av räntefrihet dels stöd i form av
räntebidrag till åtgärder i vissa fastighetskategorier. Stöd i form av visst
räntebidrag kommer även fortsättningsvis att lämnas inom ramen för
bostadsfinansieringssystemet.

Skäl för mitt förslag: Möjlighet att erhålla stöd för oljeersättande
åtgärder har funnits sedan är 1981. Flera PoD-anläggningar finns redan i drift
och ett betydande antal planeras eller är under uppförande. Detta innebär att
en koncentration bör ske fill åtgärder som medför en snabb marknadsintroduktion.
Mot bakgrund härav bedömer jag atl behovet av medel för stödet jämfört med
nuvarande nivå bör minska.

Det totala stödet för oljeersättande åtgärder för perioden
den 1 januari 1984-30 juni 1987 bör enligt min mening uppgå till 1650 milj.
kr., varav bidrag och villkorliga bidrag bör uppgå till 660 milj. kr., samt
lånegarantier till 915 milj. kr. Därtill kommer anslag om sammanlagt 75 milj.
kr. för att täcka förväntade förluster i garantigivningen.

Prop.
1983/84:62 39

Bidragsramen bör fördelas enligt följande: 120 milj. kr.
för första halvåret 1984, 210 milj. kr. för budgetåret 1984/85, 180 milj. kr.
för budgetåret 1985/86 samt 150 milj. kr. för budgelårel 1986/87. Medelsbehovet
under första halvåret 1984 bör anvisas"i form av ett reservationsanslag på
tilläggsbudget I till statsbudgeten för budgetåret 1983/84.

Garantiramen bör totalt uppgå till 915 milj. kr. Statens
energiverk bör således få ett bemyndigande att för den nämnda perioden ikläda
staten garantier för lån till oljeersättande åtgärder intill ett vid varje
tidpunkt sammanlagt belopp av 915 milj. kr.

För förlustläckning räknar jag med ett medelsbehov av 5
milj. kr. för första halvåret 1984 och 15 milj. kr. för budgetåret 1984/85, 20
milj. kr. för budgetåret 1985/86 samt 35 milj. kr. för budgetåret 1986/87.
Medel för detta ändamål bör anvisas i form av ett förslagsanslag. Förlusterna
för de garantier som i fortsättningen kan lämnas för län till att finansiera oljeersätt-ningsprojekt
bör täckas tiU hälften frän anslaget Stöd till oljeersättande ålgärder, m. m.
och till hälften från ett särskilt förlusttäckningsanslag. För att täcka medelsbehovel
under våren 1984 bör alltså 5 milj. kr. anvisas pä ett förslagsanslag benämnt
Täckande av förluster i anledning av statliga garantier för oljeersättande
åtgärder, på tilläggsbudget I till statsbudgeten 1983/84.

Jag har för avsikt att i budgetpropositionen 1984
återkomma med förslag till anslag för budgetåret 1984/85.

Jag har också för avsikt att återkomma med förslag till
anslag för budgetåret 1984/85 för stöd till prospektering efter olja, naturgas
eller kol resp. till energiforskning.

Vad avser 1983 års investeringsprogram bör gälla följande.
För att alla inkomna ansökningar under är 1983 som avser slöd till anläggningar
avsedda för eldning med främst torv skall kunna stödjas bör ramen för detta
ändamål höjas med 170 milj. kr. Som nyss har redovisats kommer därtill behovet
av medel för vissa strategiska anläggningar för fjärrvärme i storstäderna och
naturgas i Sydgasprojektet. Jag beräknar att behovet av medel för dessa ändamål
uppgår till 160 milj. kr.

Investeringsprogrammet för år 1984 bör omfatta stöd i form
av bidrag till åtgärder för följande områden

-
vissa
tillförselsystem för uppvärmningsenergi

-
vissa
distributionsanläggningar för spillvärme

-
vissa
strategiska anläggningar för Qärrvärme och nalurgas.

Jag beräknar behovet av medel för stöd i form av direkta
bidrag till byggnadsanknulna tillförselsystem under år 1984 lill 100 milj. kr.

Större titlförselsyslem innefattar stöd till främst
åtgärder som vidtas av kommunerna, dvs. i fjärtvärmesystem.

Sammantaget beräknar jag behovel av medel för detta
investeringsprogram till 450 milj. kr.

Prop.
1983/84:62 40

När det gäller den fortsatta verksamheten för
energiupphandling m. m. bör EUD fä disponera de medel som återstår av 1983 års
investeringsprogram för att fullfölja sitt arbete.

Jag går nu över lill att behandla frågan om finansiering
av 1984 års investeringsprogram och stödet för oljeersättande åtgärder.

För bl.a. stöd till åtgärder av tillförselkaraktär inom
bostadsbeståndet har för budgetåret 1983/84 medel anvisats över trettonde
huvudtiteln anslag B 17 Vissa energibesparande åtgärder inom bostadsbeståndet m.m.
Statens utgifter för sådana bidrag till tUlförselåtgärder som enligt vad jag
förordat i det föregående skall beslutas av länsbostadsnämnden och de kommunala
förmedlingsorganen bör även i fortsättningen belasta detta anslag. Kostnaderna
för de utbetalningar som sker under innevarande budgetår kan beräknas rymmas
inom de medel som redan finns tillgängliga på anslaget. Chefen för
bostadsdepartementet avser att återkomma med behovet av medel för budgetåret
1984/85 vid sin anmälan till 1984 års budgetproposition. I övrigt bör
investeringsprogrammet finansieras genom särskilda avgifter pä olja m. m.

Hämtöver räknar jag med att stödet till 1984 års
investeringsprogram kommer att uppgå till 350 milj. kr. Jag föreslär att dessa
medel anvisas på tilläggsbudget I till statsbudgeten för budgetåret 1983/84.
Anslaget bör benämnas Investeringar inom energiområdet.

I detta sammanhang vill jag också redogöra för hur jag
anser att återstående medel av 1983 års investeringsprogram fortsättningsvis
bör användas.

Av min redogörelse i det föregående har framgått att EUD
under år 1983 beräknar ta i anspråk ca 150 milj. kr. av det anslag om 700 milj.
kr. som riksdagen anvisade för stöd till upphandling inom energiområdet under
år 1983. Jag har också redovisat hur jag anser att återstående medel bör
användas. 1 det sammanhanget har jag redovisat att anvisade medel för stöd till
lorveldade anläggningar är otillräckliga. Jag beräknar behovet av ytterligare
medel för stöd till lorveldade anläggningar enligt 1983 års investeringsprogram
till 170 milj. kr. Jag föreslär att regeringen hemställer om riksdagens
medgivande att medel för detta ändamål får anvisas frän anslaget Stöd till
upphandling inom energiområdet.

F. n. finansieras stöd för oljeersättande åtgärder genom
oljeersättningsfonden. Fonden tillförs medel genom en särskild avgift på olja,
f. n. 50 kr per kubikmeter. Den särskilda avgiften pä olja utgår enligt lag
(1973: 1216) om särskild avgift för oljeprodukter, som enligt lag (1970:941)
äger fortsatt giltighet lill och med utgången av år 1984. Fonden är
revolverande. Även vissa andra ändamål finansieras med en särskild avgift pä
olja. Det gäller oljeprospekteringsfonden, f.n. med 12 kr. per kubikmeter (prop.
1977/ 78: 128, NU 70, rskr 343). energiforskningsfonden, f.n. med 31 kr. per
kubikmeter (prop. 1980/81:90, NU 60, rskr 381), kolmiljöfonden, f. n. med 10
kr. per kubikmeter (prop. 1982/83: 100 bil. 14, NU 22, rskr 166) och

Prop.
1983/84:62 41

åtgärder
mot försurning (prop. 1981/82; 151, JoU 35, rskr 321) med 5 kr. per kubikmeter.
Sammanlagt utgår den särskilda avgiften för oljeprodukter med 108 kr. per
kubikmeter för motorbrännolja, eldningsolja och bunkerolja. Återbetalningar av
lån och räntor på län från oljeersättningsfonden bör tillföras särskilda
inkomsttitlar på statsbudgeten.

För
att förbättra överblicken över finansieringssystemet bör inkomsterna frän de
särskilda avgifterna först tillföras resp. fond och därefter successivt
tillföras inkomsttiteln 1431 Särskild avgift för oljeprodukter, m.m. på statsbudgeten.
Detta bör ske enligt följande.

De
avgifter som avses finansiera nuvarande treårsprogram för stöd för åtgärder för
att ersätta olja inflyter delvis efter uigången av år 1983. Därför bör under
perioden den 1 januari-30 juni 1984 de inkomster som svarar mot den nuvarande
särskilda avgiften för atl ersätta olja pä samma sätt som hittills tillföras
oljeersättningsfonden. Jag avser att i annat sammanhang återkomma till
regeringen med förslag om disposition av dessa medel.

Energiforskningsprogrammet
liksom stödet till prospektering efter olja, naturgas eller kol finansieras till
och med utgången av budgetåret 1983/84 genom en särskild avgift pä olja. De
inkomster som svarar mot den särskilda avgiften för energiforskning resp. för prospektering
efter olja m. m. bör därför under perioden den 1 januari-30 juni 1984 tillföras
energiforskningsfonden resp. oljeprospekteringsfonden.

Inkomster
som svarar mot avgiften för åtgärder mot försurning förs liksom hittills till
inkomsttiteln 1435 Särskild avgift för åtgärder mot försurning.

Stödet
för åtgärder för atl ersätta olja, m. m. finansierar dessulom ålgärder för
utbildning och rådgivning m. m. för att spara energi, del av förvaltnings-,
utrednings- och informalionskostnader för statens energiverk, åtgärder för
utbildning och rådgivning i energibesparande syfte inom lantbruk och
trädgårdsnäring med 40 milj. kr. för budgetåret 1983/84 och stöd för
förbränningsanläggningar avsedda för eldning med främst torv med 200 milj. kr.

Den
minskade oljekonsumtionen har medfört att inflödet av pengar till fonderna och till
åtgärder mot försurning har minskat i så stor utsträckning alt risk finns för
att en del av de utgifter som dessa avgifter skulle finansiera inte täcks.
Detta skulle kunna äventyra genomförandet av angelägna åtgärder. Enbart för att
återställa balansen mellan inkomster och utgifter krävs därför en höjning av
avgifterna. Vidare krävs höjda avgifter för att finansiera kostnaderna för
investeringsprogrammet för år 1984 och göra detta möjligt att genomföra.
Dessutom måste en neddragning göras av vissa av de program som finansierats
från fonderna.

Mot
den bakgrund som har redovisats föreslär jag att avgifterna pä olja höjs fr. o.
m. den 1 januari 1984. Inom ramen för stödet för att ersätta olja, energiforskningsprogrammel
och för oljeprospekteringsfonden pågår akti-

Prop.
1983/84:62 42

viteter som syftar till att inlroducera alternativa
drivmedel och för att öka vår försöijningstrygghet när det gäller drivmedel.
Jag bedömer att insatserna både inom ramen för stödet för att ersätta olja och
inom energiforskningsprogrammet behöver intensifieras i fräga om
drivmedelsområdet.

Den särskilda avgiften enligt lagen (1973: 1216) om
särskild avgift för oljeprodukter omfattar f. n. inte bensin. Mot bakgrund av
den ökade uppmärksamheten pä ansträngningarna atl ersätta olja och öka
försörjningstryggheten inom transportsektorn anser jag att det bör vara
rimligt att införa en avgift på bensin fr, o, m, den 1 januari 1984.

Betydande resurser satsas idag pä forskning och utveckling
rörande kol, naturgas och sådan teknik som kan bidra till att skapa
förutsättningar för avveckling av kärnkraften i enlighet med riksdagens beslut.

Den särskilda avgiften omfattar inte kol, elektrisk kraft
från kärnkraftverk saml naturgas. Mot bakgrund av vad jag nyss har anfört är
det rimligt att det för dessa energikällor bör införas en avgift för att öka
bidraget till forskning och utveckling inom energiområdet. Jag förordar atl en
särskild avgift på kolbränslen införs fr.o.m. den I januari 1984. Den särskilda
avgiften på elektrisk kraft frän kärnkraftverk bör också införas fr.o.m. den 1
januari 1984. På sikt bör en avgift införas även pä naturgas.

De nu föreslagna avgifterna pä bensin och kolbränslen bör
införas genom ändringar i lagen (1973: 1216) om särskild avgift för
oljeprodukter. Dä därigenom ytterligare energiprodukter än oljeprodukter påförs
särskilda avgifter bör lagens rubrik ändras till Lag om särskild avgift för
oljeprodukter och kol.

Jag föreslär också genom ändring i lagens ingress alt
lagen skall fortsätta att gälla efter utgången av år 1984.

Skatteutskottet har tidigare (bl.a. SkU 1982/83:3 y)
understrukit behovet av att avdragsreglerna för energiskatt resp. oljeavgtft
samordnas. I samband med att lagen nu föreslås utvidgad till att omfatta också
bensin och kolbränslen bör, för att inte minst underlätta arbetet för såväl
myndigheter som skatt- och avgiftsskyldiga och då inga vägande skäl talar
emot, lagen ändras sä att de avdragsregler som gäller för skatt också skall
gälla för avgift på såväl bensin, olja som kolbränslen. Ändringen innebär att
inrikes sjöfart också får avdragsrätt på oljeavgifter.

Såvitt avser den föreslagna avgiften på elektrisk kraft
från kärnkraftverk bör denna tas ut i produkfionsledel. Avgiften skall således
erläggas av den som har tillstånd att inneha eller driva en kärnkraftsreaktor
(reaktorinnehavaren). På grund härav är de förfarandebestämmelser som gäller
enligt lagen om särskild avgift på oljeprodukter inte tillämpliga i fräga om en
särskild avgift på elektrisk kraft frän kärnkraftverk. Därför föreslår jag att
den nya avgiften regleras i en särskild lag. Utformningen av den nya lagen
överensstämmer i huvudsak med vad som gäller i fråga om den skatt som skall tas
ul pä den elektriska kraft som framstäUs i vattenkraftverk. Skyldighet att
erlägga avgiften inträder i fräga om elektrisk kraft som levereras

Prop. 1983/84:62 43

frän ett kärnkraftverk. Avgiftsskyldigheten avser därför
den elektriska kraft som produceras i varje reaktorblock inom resp.
kärnkraftverk och som levereras ifrån verket. Den elektriska kraft som åtgår
till den egna produktionen inom kärnkraftverket kommer därför inte att bli avgiflsbelagd.
Redovisningsperioderna föreslås omfatta en månad. Redovisning och betalning
föreslås ske senast 25 dagar efter redovisningsperiodens utgång.

Skaltebroltslagen (1971:69) och lagen (1971; 1072) om förmånsbeskat-tade
skattefordringar m. m. bör göras tillämplig för den nya avgiften.

Jag föreslär sammanfattningsvis följande när del gäller
nämnda avgifter. Avgiften på olja bör höjas med 10 kr. per kubikmeter. De
inkomster som svarar mol höjningen bör avskiljas och fördelas så att inkomster
motsvarande 4 kr. per kubikmeter tillförs oljeersättningsfonden och
motsvarande 2 kr. per kubikmeter tillförs energiforskningsfonden samt
motsvarande 4 kr. per kubikmeter tillförs åtgärder mot försurning. Pä bensin
bör avgiften uppgå till 6 öre per liter. De inkomster som svarar mot avgiften
bör avskiljas och fördelas så att motsvarande 1 öre per liter bör tillföras
oljeersättningsfonden, motsvarande 3 öre per liter tillförs energiforskningsfonden
och motsvarande 2 öre per liter tillförs oljeprospekteringsfonden. För kol bör
avgiften uppgå till 10 kr. per ton. De inkomster som motsvarar avgiften bör
avskiljas och föras till energiforskningsfonden. På el producerad i
kärnkraftverk bör avgiften uppgå till 0,2 öre per kilowattimme. De inkomster
som svarar mot avgiften bör föras till energiforskningsfonden.

Som jag tidigare har nämnt bör del fortsatta stödet för oljeersättande
åtgärder och för investeringar inom energiområdet för perioden efter år 1983
tas upp pä anslag över statsbudgeten. Jag föreslår därför att medel för de båda
stödsystemen anvisas över två särskilda anslag benämnda Stöd för oljeersättande
åtgärder, m. m. och Investeringar inom energiområdet. För innevarande budgetår
föresläs somjag tidigare nämnt. 120 milj. kr. för slöd för oljeersättande
åtgärder. För stöd till investeringen inom energiområdet föresläs ett engångsanslag
för är 1984 om 350 milj. kr.

Stöd till energiinriktad utbildning och till
energirådgivning till mindre och medelstora företag finansieras fr. o. m.
budgetåret 1981/82 från oljeersättningsfonden. Jag återkommer inom kort till
denna fräga.

När det gäller finansiering av energirådgivningen till
jordbruket och trädgårdsnäringen, vill jag dessutom anföra följande.

I enlighel med vad som föreslogs i 1981 års
energiproposition har under treårsperioden 1981/82-1983/84 särskilda medel
avsatts för energirådgivning till jordbruks- och trädgårdsnäringarna. Medlen
har anvisats under jordbruksdepartementets huvudtitel, anslagen B 1
Lantbruksstyrelsen samt B 2 Lantbruksnämnderna och har finansierats frän oljeersällningsfonden.

Jag avser alt i budgetpropositionen återkomma till denna
fråga.

Prop.
1983/84:62 44

4 Upprättade lagförslag

1 enlighet med vad jag nu har anfört har i samråd med
chefen för finansdepartementet upprättats förslag till de lagändringar som bör
göras.

Med hänsyn till lagstiftningsärendets enkla beskaffenhet
anser jag att nägol yttrande frän lagrådet inte behöver inhämtas.

5 Hemställan

Med hänsyn till vad jag nu har anfört hemställer jag att
regeringen dels föreslår riksdagen att anta upprättade förslag till

1.
lag om ändring
i lagen (1973: 1216) om särskild avgift för oljeprodukter,

2.
lag om särskild
avgift för elektrisk kraft från kärnkraftverk,

3.
lag om ändring
i skatlebrottslagen (1971:69),

4.
lag om ändring
i lagen (1971: 1072) om förmänsberätfigade skaltefordringar m. m.,

dels föreslär riksdagen att

5.
godkänna de
riktlinjer för fortsatt stöd för åtgärder för att ersätta olja, m. m. somjag
har förordat,

6.
godkänna de av
mig förordade riktlinjerna för åtgärder för att öka investeringarna i
energiutrustning,

7.
medge att under
budgetåren 1984/85-1986/87 540000000 kr. får användas för fortsatt stöd för
åtgärder för att ersätta olja,

8.
medge att medel
från det på tilläggsbudget I till statsbudgeten för budgetåret 1982/83 under
fjortonde huvudtiteln anvisade reservationsanslaget Stöd lill åtgärder i
samband med upphandling inom energiområdet får användas i enlighet med vad jag
har förordat,

9.
till Slöd för oljeersättande
åtgärder, m.m. på tilläggsbudget I till statsbudgeten för budgetåret 1983/84
under tolfte huvudtiteln anvisa ett reservationsanslag av 120000000 kr.,

10. till Investeringar inom
energiområdet på lilläggsbudgel I till statsbudgeten för budgetåret 1983/84
under tolfte huvudtiteln anvisa ett reservationsanslag av 350000000 kr.,

11. medge atl t.o.m. den 30 juni 1987
statliga garantier får lämnas för stöd för oljeersättande åtgärder m. m. intill
ett vid varje tidpunkt sammanlagt belopp av 915000000 kr.,

12. till Täckande av förluster 1
anledning av statliga garantier för oljeersättande åtgärder, m. m. på
tilläggsbudget 1 till statsbudget för budgetåret 1983/84 under tolfte
huvudtiteln anvisa ett förslagsanslag av 5000000 kr.,

Prop. 1983/84:62 45

13.
besluta alt behållningen på
oljeersättningsfonden, oljeprospekteringsfonden och energiforskningsfonden per
den I juli 1984 redovisas under inkomsttiteln 1431 Särskild avgift för oljeprodukter,
m. m. i enlighet med vad jag har förordat,

14.
besluta att ränteinkomster och
återbetalningar pä lån från oljeersättningsfonden fr.o.m. den 1 januari 1984
redovisas under inkomsttiteln 2394 Övriga ränteinkomster resp. 4526 Övriga
återbetalningar,

15.
besluta att de inkomster som
svarar mot den föreslagna höjningen av den särskilda avgiften pä olja som
skall tillföras åtgärder mot försurning fr. o. m. den 1 januari 1984 redovisas
under inkomsttiteln 1435 Särskild avgift för åtgärder mot försurning,

16.
beslula att de inkomster som
svarar mol den nuvarande särskilda avgiften på olja (exkl. åtgärder mot
försurning) fr. o. m. den 1 juli 1984 redovisas under inkomsttiteln 1431
Särskild avgift för oljeprodukter, m. m. samt disponeras i enlighet med vad
jag har förordat,

17.
besluta atl de inkomster som
svarar mot den föreslagna höjningen av den särskilda avgiften på olja
(exklusive åtgärder mot försurning), de föreslagna avgifterna pä bensin och
kolbränslen samt elektrisk kraft frän kärnkraftverk fr. o. m. den 1 januari 1984
redovisas under inkomsttiteln 1431 Särskild avgift för oljeprodukter, m. m.
samt disponeras i enlighet med vad jag har förordat.

6
Beslut

Regeringen
ansluter sig till föredragandens överväganden och beslutar att genom
proposition föreslå riksdagen att antaga de förslag som föredraganden har lagt
fram.

Prop. 1983/84:62 46

Bilaga I

Sammanfattning av oljeersättningsdelegationens betän

kande (Dsl 1983:4) Statligt stöd till oljeersättning - ut

värdering av OEF:s insatser och förslag till fortsatt verk

samhet samt sammanställning av remissyttrandena över

nämnda betänkande

Innehåll Sid

1 Sammanfattning av delegationens belänkande ......... .. 45

1.1 Inledning
45

1.2 Nuvarande
regler för verksamheten 46

1.2.1 Regler för bidrag ............................................ 47

1.2.2 Regler för län ................................................. 48

1.3 Oljeersättningsdelegationens
förslag 49

1.3.1 Utgångspunkter .............................................. .. 49

1.3.2 Siörre pannor (Qärrvärme) ............................ .. 50

1.3.3 Mindre pannor (gruppcentraler o. dyl.)
..... ........ 50

1.3.4 Statliga insatser med avseende på
olika led i bränslekedjan 50

1.3.5 Relationer lill andra statliga
insatser på

energiområdet ............................................... .. 51

1.3.6 Stödformer ..................................................... 51

1.3.7 Medelsbehov ........... ................................... 53

2 Remissyttranden .......................................................... 53

2.1 Remissförfarandet .................................................. 53

2.2 Allmänt ................................................................... 54

2.3.................................................................................. inriktningen
av stödet 55

2.3.1 Ersättning av olja med elenergi
samt fasta bränslen i större (fjärrvärme) och mindre (gruppcentraler) pannor ............................................................ .. 55

2.3.2 Samordnade projekt ...................................... 56

2.3.3 Samordnade statliga insatser .......................... 57

2.4 Stödutformning......................................................... 59

2.4.1 Bidrag, villkorliga bidrag och
länegarantier .. .... 59

2.4.2 Åtgärder som kan stödjas ............................. 61

2.5 Delegering till de regionala utvecklingsfonderna ... 62

1 Sammanfattning av delegationens betänkande

1.1 Inledning

I november år 1980 antog riksdagen regeringens förslag om
stöd för åtgärder för att ersätta olja, m. m. (prop. 1980/81:49, NU 19, rskr
100). I december tillkallades en delegation, delegationen (I 1980:08) för
uppbyggnad av en oljeersättningsfond (OEF). med uppdrag att organisera och
handha stödverksamhet enligt de riktlinjer som anges i prop. 1980/81:49.
Delegationens verksamhet upphörde den 30 juni 1983. Stödet administre-

Prop.
1983/84:62 47

ras fr. o. m. den 1 juli 1983 av statens energiverk.
Stödverksamheten finansieras genom en avgift på oljeprodukter. Inkomsterna
tillförs en särskild fond, benämnd oljeersällningsfonden.

Med stöd
av regeringens bemyndigande den II januari
1979 tillkallade dåvarande statsrådet Tham en delegation (I 1979:01) för
solvärme och bränslen som kan ersätta olja, oljeer.sättningsdelegationen (OED).
Delegationen fick enligt sina direktiv (Dir 1979:02) fill uppgift alt närmare
studera de tekniska, miljömässiga, ekonomiska och organisatoriska förutsättningarna
för att öka utnyttjandet av solvärme och bränslen som kan utgöra alternativ
till olja i landets energiförsörjning samt att lämna förslag till undanröjande
av hinder för oljeersältning.

Delegationen har i tilläggsdirektiv (Dir 1982:43) erhållit
bl. a. uppdrag att genomföra en utvärdering av stödet till åtgärder för att
ersätta olja, m. m.

I direktiven framhölls all OED skulle redovisa vilka effekler
som stödet OEF har fått för arbetet med att ersätta olja och spara energi,
särskilt under 1980-talet. Vad gäller stödets långsiktiga effekter skulle OED
studera dessa mer översiktligt. Uppgiften kan här ses som en kartläggning av
hur mycket olja som ersatts dels i nya energiomvandlingsanläggningar, dels hur
myckel olja som kan ersättas genom att ny bränsleproduktion startas. Vidare
ingick en bedömning av vilka demonstrationseffekter som det särskilda stödet till
prototyp- och demonslrationsanläggningar (PoD-anläggningar) kan ha fått.

Enligl direktiven skulle vidare regelsystemet för stödet
behandlas. Erfarenheterna av dessa regler skulle sammanställas och analyseras saml
förslag till förändringar redovisas. Nya regler skulle baseras på oförändrade
mål för fondens stödverksamhet, men om vid den övergripande analysen nya mål
framstår som motiverade skulle reglerna utformas att passa dessa.

Förslag till medel för tiden efter år 1983 skulle enligt
direktiven också redovisas.

1.2 Nuvarande regler för verksamheten

OEF började sin verksamhet i januari 1981.

OEF:s verksamhet regleras i den ursprungliga förordningen
(1980; 1085) från december 1980. Förordningen ändrades 1981-06-30 (1981:595).
Ändringen innebar alt stöd i form av bidrag till små vattenki"aftverk
ersattes med lån. Ytterligare förändringar (1982:1230) genomfördes 1 januari
1983 genom det tidsbegränsade stödet lill förbränningsanläggningar för främst
torv som utgår under 1983 med bidrag om högst 25%.

Enligt förordningarna får stöd lämnas av OEF för åtgärder
för att ersätta olja eller spara energi. De stödberätligade åtgärderna skall
avse anläggningar för omvandling eller distribution av energi, anläggningar
eller utrustning för utvinning, bearbetning eller hantering av olika
energislag, för användning av vissa energislag samt åtgärder som avser små
vattenkraft-

Prop.
1983/84:62 48

verk. Stöd enligt ovan får också avse miljöskyddsåtgärder.
Vikfiga kriterier för beviljande av stöd är att stöd endast lämnas om en
åtgärd kan antas bli lönsam. Stöd får inte lämnas till åtgärder med betydande
inslag av forskning eller tekniskt utvecklingsarbete. Vidare vänder sig stödet
till den som avser att vidta de stödberätligade åtgärderna, men slöd kan även
lämnas till tillverkare om särskilda skäl föreligger.

Stödets storlek är olika beroende pä vilken åtgärd som
avses. Stödunderiagel beräknas emellertid utgående frän hela kostnaden för
åtgärden. Dock får inte stödbeloppet överstiga merkostnaden jämfört med en motsvarande
anläggning avseende oljebaserad teknik, om den kan beräknas. Vidare skall
hänsyn tas till annat statligt stöd vid beräkning av stödbelopp. Minsta
stödbelopp i form av län eller direkta bidrag är 50000 kr. med undantag för små
vattenkraftverk, som beviljades bidrag om maximalt 35 % av lägsta stödunderlag
pä 5 000 kr. under perioden fram till den 30juni 1981.

Om stöd begärs med mer än 25 milj. kr. skall ärendet överiämnas
med yttrande lill regeringen för avgörande. Beslut om eftergift av villkorliga
lån skall på liknande sätt överlämnas till regeringen om beloppet överstiger 25
milj. kr. eller om ärendet är av principiell betydelse.

Stödbeslut kan förenas med villkor som bedöms nödvändiga
för att syftet med stödet skall tillgodoses. Vidare skall erfarenheterna av
åtgärderna som beviljats stöd redovisas.

1.2.1 Regler för bidrag

Bidrag till oljeersättande åtgärder eller åtgärder ämnade
att spara energi har under verksamhetens två första år, kunnat lämnas till
investeringar i PoD-anläggningar, små vattenkraftverk samt i form av
räntebefrielse under högst tre år på vissa beviljade lån. Under år 1983 kan
bidrag beviljas för uppförande av förbränningsanläggningar avsedda för att
eldas med främst torv, varvid inför beslul samråd med energiupphandlingsdelegalionen
(EUD) skall äga rum.

Bidrag till PoD-anläggningar kan lämnas om det medför att
olja ersätts eller att energi kan sparas. Bidragsberätiigade åtgärder är även
de som syftar till att i praktiken pröva eller demonstrera metoder eller system
med annan energikälla än oljeprodukter. Det mest väsentliga kriteriet för att
en åtgärd kan få bidrag är att den syftar till atl föra ut ny teknik eller att
utnyttja känd teknik i nytt sammanhang. Om demonstrationsvärdel är slorl kan
också stöd utgå i andra fall. Stöd kan också lämnas till förprojektering av PoD-anläggningar
om särskilda skäl kan anges.

Bidragets storlek är begränsat till maximalt 50% av stödunderlaget
om den tekniska risken är stor. Län med villkorlig ålerbetalningsskyldighet kan
också medges när de kommersiella riskerna bedöms vara stora.

Stöd till små vattenkraftverk lämnades tidigare genom
statens industriverk (SIND) genom bidrag. Denna verksamhet fördes över till OEF
för

Prop.
1983/84:62 49

perioden fram till den 30 juni 1981. Därefter lämnas
endast lån till denna projekttyp.

Ränlebefrielse
kan beviljas under högst tre är pä lån vilka har givits som stöd till PoD-projekt.
fullskaleanläggningar med stora ekonomiska risker och från den 1 juli 1981 även
för lån vid investeringar i små vattenkraftverk.

1.2.2 Regler för lån

Lån från OEF kan beviljas för alla typer av projekt som
faller inom stödramen, dvs. PoD-anläggningar, fullskaleanläggningar med stora
ekonomiska risker, stora spillvärmeprojekt samt efter den I juli 1981 även för
små vattenkraftverk. Länen får lämnas utan särskild säkerhet och till en ränta
motsvarande diskontot plus 4 procentenheter. Länen kan utformas pä två olika
sätt, vilka framför alll skiljer sig ät genom amorteringsvillkoren varvid
åtgärdens karaktär är avgörande.

Lån till prototyp- och demonslrationsanläggningar kan beviljas
i vissa fall. Lånen är maximerade till 75% av stödunderlaget. Om stöd i form av
både lån och bidrag utgår är del totala stödet begränsat till 75% av
stödunderlaget. En viktig regel för verksamheten är att stöd endast utgår till
första prototypen eller anläggningen i sitt slag.

Länen till PoD-anläggningar får utformas med villkorlig ålerbetalningsskyldighet
vilket innebär att där den slutliga amorteringen bestäms utgående från det
ekonomiska utfallet av den åtgärd som föranlett stödet, det innebär att länet
får efterges helt eller delvis om projektets ekonomiska utbyte är eller kommer
att bli av ringa omfattning. Amorteringsansländ kan beviljas under de första
åren (högst fem är). Anstånd med att erlägga ränta kan också medges under högst
fem är, varvid den upplupna räntan läggs till kapitalet. Som angivits under
rubriken bidrag kan ränlebefrielse medges under högst tre år.

Lån kan
lämnas till investeringar 1 fullskaleanläggningar som är inriktade på
energibesparing eller oljeersältning, om den ekonomiska risken är stor, på
samma lånevillkor som län beviljas till PoD-projekt, dvs. lånen får efterges om
en åtgärd har gått dåligt eller inget ekonomiskt utbyte finns. Vidare finns
möjlighet till anstånd med betalning av räntor och amortering under högst fem
år samt räntebefrielse under högst tre år. Skillnaden är att lånet får lämnas lill
ett belopp motsvarande högst 50% av stödunderlaget.

Speciella investeringar i fullskaleanläggningar kan fä län
även om den ekonomiska risken för projektet inte är stor, förutsatt att
avsikten med projektet är att spara energi eller ersätta olja. Länet är
begränsat till högst 50% av stödunderlaget. Anstånd med att erlägga räntor och
amorteringar kan beviljas för en tid av högst fem år.

Åtgärder
som syftar till att utnyttja spillvärme från ett företag kan stödjas med län
som är begränsade till högsl 50% av stödunderlaget. Inga anstånd med
räntebetalning eller amorteringar kan beviljas. Stöd lill åtgär- 4 Riksdagen 1983/84. I saml. Nr
62

der som syftar till att spara energi eller ersätta olja i
ett företags verksamhet kan lämnas om synnerliga skäl föreligger. Följande
tabell sammanfattar reglerna för det nuvarande stödet.

Projeklkategori

Stödform

Prototyp
och demon-

Bidrag

slrationsanläggningar

högst

§3

50%

Lån högst 75 %

Räntebe-

Ränte- och

Lån kan efter-

Bidrag -l- lån

frielse

amorterings-

ges helt eller

högst 7. %

kan medges högst 3 är

anstånd kan medges högst 5 år

delvis

Fullskaleanläggning-

lån högst

"

"

ningar
med stora eko-

50%

nomiska
risker

§4

Fullskaleanläggning-

lån högst

-

"

-

ar utan
stora eko-

50%

nomiska
risker

§5

Stora
spillvärme-

lån högst

-

-

-

projekt m.
m.

50%

§6

Små
vattenkraftverk

810101-810630

—

-

—

§7

Bidrag högst

35%

810701-

Räntebe-

Ränte- och

Lån kan efter-

lån högst

frielse

amorterings

ges helt eller

50%

kan medges högst

3 år

anstånd kan medges högsl 5 år

delvis

Förbränningsan-

830101-831231

läggningar
för

Bidrag

främst
torv

högst 25 %

—

-

-

§4a

Stöd lämnas med lägst 50000 kr. (undantag: för bidrag till
små vattenkraftverk krävdes ett stödunderlag om minst 5000 kr).

Lån lämnas utan särskild säkerhet till en rörlig ränta molsvarande
diskonto -l- 4 procentenheter. Lånetiden bestäms av projektets ekonomiska
livslängd.

1.3 Oljeersättningsdelegationens förslag

1.3.1 Utgångspunkter

Det grundläggande syftet med det statliga stödet från
oljeersättningsfonden bör enligl OED vara att påskynda den förändring av
energiförsörjningen som föranleds av de ökade oljepriserna och en förutsedd
framtida knapphet pä olja,

OED konstaterar atl nuvarande och planerade elproduklionskapacitet
gör det möjligt med en omfattande oljeersältning med el motsvarande ca 15 TWh
under 1980-lalet. Den ekonomiskt fördelaktigaste användningen är i form av
elvärme i småhus, avkopplingsbara större pannor i värmeförsörjningen och i
industrin samt i framför allt större värmepumpar i Qärrvärme-system. OED
konstaterar vidare att utvecklingen är gynnsam på alla

Prop. 1983/84:62 51

nämnda områden och alt inget tyder pä att den inte blir
gynnsam även under det närmaste decenniet. OED menar all det därför nu inte
finns motiv för statligt stöd för ersättning av olja och el. Med hänsyn till de
stora ekonomiska fördelarna med all utnyttja el från kärnkraftanläggningar för
ersättning av olja inom uppvärmningsomrädet bör enligt OED statsmakterna
heller inte lägga hinder i vägen för en sådan utveckling.

1.3.2 Större pannor (fjärrvärme)

OED anser att det finns stor risk att möjligheterna att
utnyttja torv och skogsbränslen inte tas tillvara när man bygger nya
produktionsanläggningar i fjärrvärmesystem (torveldning menar OED är f.n. mer
tekniskt riskfyllt än kol och leveranssäkerhelerna störte). Del finns därför
motiv för staten att stödja användning av inhemska bränslen i Qärrvärme.

OED föreslår också att ett stöd till utvinning av
skogsbränsle bör utarbetas.

När det
gäller investeringar i koleldade Qärrvärmeverk behövs f. n. inget stöd enligl OED
förutom det som gäller installation av rökgasrening. Skulle konvertering till
kol minska l.ex. p.g.a. oljeprissänkningar bör enligt OED även stöd till
investeringar i kolpannor aktualiseras.

1.3.3 Mindre pannor (gruppcentraler o. dyl.)

De alternativ för oljeersätlning som finns är i första
hand anslutning lill fjärrvärmenät, installation av värmepump och installation
av fastbränslepanna.

Faktorer som enligt OED motiverar slöd till installation
av fastbränslepannor är dels att ägarna lill gruppcentraler har bristande
kompetens att överväga alternativet och engagera sig i ett fastbränslebygge,
dels kan institutionella förhållanden lägga hinder i vägen för lösningar där en
integration av flera gruppcentraler med en gemensam fastbränslepanna är det
bästa alternativet. Dessutom kan olika miljöfaktorer fördröja utvecklingen.

OED menar atl
för all det skaU komma igång en utveckling på detta område krävs ett statligt
stöd. Stödet bör tills vidare inte begränsas till bara inhemska energikällor. OED
föreslär att stödet även skall avse kol.

1.3.4 Statliga Insatser med avseende på olika led 1
bränslekedjan

OED föreslår att stödinsatserna i högre grad bör
förskjutas mot projekt som leder till direkt oljeersättning. Delta kan ske
genom stöd till projekt som avser samordnad utveckling av de olika leden i t.
ex. bränslekedjan -utvinning, förädling och förbränning.

Tyngdpunkten i stödverksamheten bör enligt OED förskjutas
sä att denna i större utsträckning avser förbränningsanläggningar eller andra
anläggningar som ersätter oljeeldade anläggningar.

Dessutom bör rnenar OED tyngdpunkten i stödet förskjutas
mot de

Prop.
1983/84:62 52

senare leden i den tekniska utvecklingskedjan l.ex. bör
bidrag kunna ges inte bara till PoD-anläggningar utan även till nästa
generation anläggningar i syfte att fä mera omfattande erfarenhet av tekniska
och ekonomiska egenskaper.

1.3.5 Relationer till andra statliga Insalser på
energiområdet

De statliga insatserna inom ramen för
oljeersättningsfondens, nämndens för energiproduktionsforskning och energiupphandlingsdelegationens
verksamhet är nära kopplade till varandra. Samordningen mellan dessa program är
enligt OED f. n. inte helt tillfredsställande. Enligt OED;s mening bör man
därför överväga att fr. o. m. budgetåret 1984/85 sammanföra dessa tre
verksamheter till etl samlat program.

OED efterlyser också en harmonisering av stödvillkoren
mellan industri-och bostadsdepartementens ansvarsområden (bl. a. det statliga
stödet till energibesparande åtgärder i byggnader och experimentsbyggnadspro-gram).

Stödels omfattning till vatje enskilt projekl bör avgöras
med hänsyn till de för tillfället rådande oljepriserna inkl. skatter och
avgifter. Vidare bör givetvis bedömningar göras av projektets lönsamhet både ur
samhällsekonomisk och företagsekonomisk synvinkel. Projekt som inte uppvisar
förelagsekonomisk lönsamhet bör stödjas endast om det är samhällsekonomiskt
lönsamt. Stöd bör i detta fall lämnas till sådan nivå att företagsekonomisk
lönsamhet uppnås.

1.3.6 Stödformer

OED konstaterar att förutsättningarna varierar starkt i de
enskilda projekten och att det därför är nödvändig'i att villkoren kan
utformas inom vida gränser.

OED konstaterar vidare, att nedläggning av
produktionsanläggningar, som har erhållit bidrag och län frän OEF, riskeras, om
inte utbyggnaden av nya fastbränsleanläggningar ökar. Därför måste reglerna för
stödgivningen förändras sä att energiverket får etl flexibelt instrument för
att implemen-tera oljeersältningen.

De gällande reglerna och den tillämpning, som har
utvecklats, har fokuserat OEF:s verksamhet på stöd genom långivning vilket har
medfört att OEF till övervägande del fått karaktären av ett kreditinstitut.

Den huvudsakliga stödgivningen har hittills lämnats genom
delfinansiering av projekt genom lån med följande stödmoment: o subvenlionering
genom räntebefrielse o riskdelning genom villkorlig återbetalning O
finansiering utan säkerhet o likviditetsförbättring genom anstånd med
betalning.

OED föreslår att de nuvarande villkorslånen ersätts med en
garanti om ett visst ekonomiskt utfall av de godkända åtgärder, vilket skulle
kunna

Prop. 1983/84:62 53

ersätta villkorligheten och utfalla som villkorligt bidrag
om vissa bestämda kriterier uppfylls.

Alla län som beviljas lämnas f. n. utan säkerhet. Det
betyder att staten har ett relativt dåligt förhandlingsläge om länen behöver
krävas åter. Detta skulle kunna lösas genom övergång till att lämna
lånegarantier på det sätt som industrilänegarantier lämnas av SIND och
industrifonden.

Frågan om en sådan försäkringsform eller villkorliga
bidrag skall vara förknippade med någon avgift har vad gäller industrifonden
lösts pä så sätt att en procentuell avgift som beräknas på det utestående
garantibeloppet erläggs av den som erhållit slöd i

Ökat stöd till sådana åtgärder som i utvecklingskedjan
faller efter den första PoD-anläggningen. Dessutom bör det vara möjligt att
lämna stöd till flera anläggningar än till den första i sitt slag. OED anser
att en stödform innebärande direkta bidrag till investeringarna i sädana
anläggningar som innebär stora ekonomiska risker bör införas (högst 35% av
investeringskostnaden). o Fullskaleanläggningar utan stora ekonomiska risker

Denna stödmollagarkalegori vill OED minska med
motiveringen att det har medfört ett avsevärt administrativt arbete. Enl. OED:s
bedömning bör den fortsatta verksamheten fokuseras pä stödmoment som innebär
insatser som underlättar åtgärder med svag lönsamhet och/eller med tekniska
eller ekonomiska risker. o Stora spillvärmeprojekt

Sädana bör enligl OED kunna ges stöd som innebär en mer
generös attityd frän statens sida, med hänsyn till att genomförandet av sädana
projekt år förknippat med både stora investeringar och stora risker. Ett garanfiåtagande
i form av vdlkorliga bidrag, som innebär en avlastning av delar av riskmomenl,
är därför enligl OED ett lämpligt stöd.

Som en jämförelse med det nuvarande systemet med dess
uppdelning pä projektkategorier och stödformer kan följande uppställning ges.

Projektkategori Stödform

1 Prototyp-och demonstrations- 1. Bidrag högst 60%

anläggningar 2. Lånegaranti högst 75 %

Bidrag -I- lånegaranti högst 75 % 3. Villkorliga bidrag
gällande högsl 5 år

11 Fullskaleanläggningar med stora 1, Bidrag högst 35%

ekonomiska risker samt åtgärder 2, Länegaranti högst 60%

får systemuppbyggnad Bidrag -l- lånegaranti

högst 60 % 3, Villkorliga bidrag gällande högsl 5 år

III Fullskaleanläggningar utan 1, Lånegaranti högsl 50% stora
ekonomiska risker

IV
Stora spillvärmeprojeki
m, m, 1, Lånegaranti högsl 50%

2, Villkorliga bidrag gällande högsl projektets
avskrivningslid

Prop.
1983/84:62 54

Kriterierna för vilka av de olika slödmomenlen bidrag,
lånegaranti eller riskdelning genom villkoriiga bidrag som skall användas anser
OED bör utgå frän projektets bristande lönsamhet i förhåUande till dess
samhällsekonomiska lönsamhet, bristande finansiell styrka resp, osäkerhet om
projektets utfall.

1.3.7 Medelsbehov

Sammanfattningsvis föreslär OED följande beträffande den
ekonomiska omfattningen av stöd till oljeersättande åtgärder och sparande av
energi.

-
Bidrag till PoD-
och fastbränsleanläggningar; 300 milj. kr. per år, dvs. totalt 900 milj. kr.
för treårsperioden 1984-1986.

-
Ekonomiska
åtaganden i form av lånegarantier och villkorliga bidrag; 900 milj. kr. för
treårsperioden 1984-1986.

I den gällande stödförordningen anges den undre
storleksgränsen 50000 kr., för det slöd OEF kan meddela genom egna beslut samt
en övre begränsning på 25 milj. kr., över vilken regeringen fattar beslul efler
yttrande av OEF.

Den övre begränsningen är enligt OED:s uppfattning rimlig.

OED föreslär atl 300000 kr. per projekt skall gälla som
minsta stödbelopp med undantag för förprojekteringar, för vilka bör gälla
50000 kr. OED föreslär att de regionala utvecklingsfonderna kan administrera
projekt under 300000 kr.

2 Remissyttranden

2.1 Remissförfarandet

Betänkandet (Dsl 1983:4) Statligt stöd till oljeersättning
- Utvärdering av OEF:s insatser och förslag till fortsatt verksamhet. Yttrande
har avgivits av överstyrelsen för ekonomiskt försvar (ÖEF),
transportforsknings-delegationen, transporträdet, statens naturvärdsverk,
arbetsmarknadsstyrelsen (AMS), bostadsstyrelsen, statens råd för
byggnadsforskning (BFR), statens planverk, statens energiverk, statens
vattenfallsverk, styrelsen för teknisk utveckling (STU),
energiforskningsnämnden (Efn), statskontoret, riksrevisionsverket (RRV),
länsstyrelsen i Uppsala län, länsstyrelsen i Östergötlands län, länsstyrelsen i
Kronobergs län, länsstyrelsen i Västerbollens län, länsstyrelsen i Nortbottens
län. Allmänna pensionsfonden. Centralorganisationen SACO/SR, fullmäktige i
riksbanken, fullmäktige i riksgäldskontorel. Hyresgästernas Riksförbund,
Ingenjörsvetenskapsakademien (IVA), Landsorganisationen i Sverige,
Landstingsförbundet, Lantbrukarnas riksförbund (LER), Lantbruksstyrelsen,
Lunds universitet, tekniska fakulteten. Skogsstyrelsen, Svenska Cellulosa- och
Pappersbruksföreningen (SCPF), Svenska kommunförbundet. Svenska värmeverksföreningen,
Sveriges Industriförbund, Svenska kraftverksföreningen och TEMU-bolagen.

Prop. 1983/84:62 55

2.2 Allmänt

Praktiskt taget samtliga remissinstanser anser att stöd
till åtgärder för att ersätta olja är motiverat.

TPR framför att statligt stöd även fortsättningsvis är
motiverat för att minska kostnaderna och för att reducera det kraftiga utlandsberoendel
för energiförsörjningen. För transportsektorn med dess nära nog fullständiga
oljeberoende är åtgärder för att minska detta beroende särskilt angelägna.
Hittills har statligt stöd tiU oljeersättande åtgärder för transporter inte
kommit i fräga genom oljeersättningsfonden. De särskilda svårigheter som är
förknippade med en mer omfattande omställning av energiförsörjningen pä
transportområdet gör emellertid att utvecklingen inom andra områden indirekt
kan fä stor betydelse för tillförseln av energi till transporter.

Länsstyrelsen i Östergöllands län anser att statligt stöd
behövs för att minska kostnaderna för oljeersältningen och för att långsiktigt
ersätta olja med andra bränslen. Enligt länsstyrelsen bör insatserna för
oljeersättningen ses i ett långsiktigt perspektiv varför en djupare analys av
effekterna ännu inte är möjlig. Det är emellertid angeläget att under hand
justera reglerna med hänsyn till gjorda erfarenheter. Länsstyrelsen i Uppsala
län framför liknande synpunkter.

Statens vattenfallsverk anser alt det finns motiv för
fortsatt slöd Ull anläggningar för inhemskt bränsle. Stöd kan behövas för alt
nä företagsekonomisk lönsamhet, minska riskerna och överbrygga ekonomiska svårigheter
de första åren. Hyresgästernas Riksförbund menar att statens engagemang via
oljeersättningsfonden betyder alt ekonomiska risker delvis tas av staten så
att riskfyllda energiprojekt kan förverkligas. Förbundet anser del nödvändigt
med denna typ av statliga engagemang i utvecklingsprojekt som är viktiga för
landets energiförsörjning. Skogsstyrelsen anför att stöd till ökad vedeldning
är inte bara är förenligt med utan också till fördel för skogsindustrins
intressen vad gäller råvaruförsörjningen. Skogsstyrelsen är därför positivt
inställd till ökad eldning och en samtidig breddning av skogsindustrins rävambas.

Endast tvä remissinstanser är negativa till fortsatt
stödverksamhet, nämligen SCPF och Sveriges Industriförbund.

SCPF
hävdar att mot bakgrund av den snedvridande effekt som pålagor och subventioner
har är det SCPF;s principiella uppfattning att de skall användas med stor
försiktighet och urskillning. StaUiga medel skall inle användas för att stödja
förlustverksamhet och kommersiella misslyckanden. Energisektorn får i detta
sammanhang inle särbehandlas så att utnyttjandet av alternativ till olja blir
självändamål. SCPF ställer sig dock bakom statsmakternas ambition att minska
oljeberoendet. Branschens företag har också verksamt bidragit till detta sedan
början av 1970-talel.

SCPF framhåller vidare att i detta läge skapa ytteriigare
konkurrens om skogsråvaran genom att ge bidrag och lånegarantier för att
uppföra ved-

Prop. 1983/84:62 56

och skogsbränslepannor med tillämpning av känd och
kommersiellt tillgänglig teknik inte ligger i branschens intresse. Industrin
har upprepade gånger vänt sig mot den skattepolitik som lett lill att pålagorna
på oljan från 1979 till november 1983 stigit från 62 kr/m till 519 kr/m\ Delta
utgör en för svensk industri singulär belastning och är enligt SCPS:s mening
mer än tillräcklig hjälp för att befordra utvecklingen av inhemska bränslen;
statliga insatser i form av höjda bidrag och länegarantier skulle bara ytterligare
snedvrida bränslemarknaden, förstärka vedeldarnas betalningsförmåga och f.ö.
utgöra en belastning på en redan överansträngd statsbudget. SCPF och Sveriges
Industriförbund föredrar dock att bidrag också i fortsättningen ges till
prototyp- och demonstrationsanläggningar. Industriförbundet framför liknande synpunkler.

2.3 Inriktningen av stödet

2.3.1 Ersättning av olja med elenergi saml fasta bränslen
i större (fjärrvärme) och mindre (gruppcentraler o. dyl.) pannor

OED berör kortfattat konvertering frän olja lill elenergi
i småhusbebyggelse. OED pekar pä att utvecklingen nu och i framtiden ser
gynnsam ut pä detta område, varför det nu inte finns motiv för statligt stöd
för ersättning av olja med el.

Ett fätal remissinstanser berör denna fräga. Statens
planverk hänvisar till kommunernas oljereduktionsplaner i vilka en omfattande
planerad elanvändning redovisas. Planverket instämmer därför i OED:s synpunkt
att det inte finns anledning fill statligt stöd för att ersälta olja med el.
Statens energiverk uttrycker liknande synpunkter. Svenska kraftverksföreningen,
LRF, länsstyrelsen i Östergötlands län instämmer också helt i OED:s slutsats.

Sveriges Industriförbund, statens vatlenfallsverk och BFR
ställer sig positiva till att möjligheterna att ersätta olja med el beaktas vid
utformningen av styrmedel för oljeersättning.

Sverige Industriförbund påpekar att en övergäng lill kol
eller inhemska bränslen som regel är processtekniskt omöjlig inom exempelvis
järn- och stålindustrin. Industriförbundet anser därför att om bidragssystemet
skall finnas kvar bör el ej generellt undanlas från detta utan där så är
motiverat bör bidrag kunna ges.

BFR tar upp frågan om eldrivna värmepumpar inom alla storieksomrä-den.
Eldrivna värmepumpar kan, menar BFR, ersätta olja med en mindre del el som drivenergi
och en större del spillvärme eller solvärme.

Ett fåtal remissinstanser tar upp ersättning av olja med
fasta bränslen i större och mindre pannor. Statens energiverk, statens
planverk, LRF och länsstyrelsen i Östergötlands län ställer sig bakom OED:s
förslag att stöd endast bör lämnas till användning av inhemska bränslen i
fjärrvärmeanläggningar.

Prop.
1983/84:62 57

Svenska värmeverksföreningen konstaterar alt de mål som är
uppsatta för användningen av inhemska bränslen kan bli svära alt uppnå, vilket
skulle kunna nödvändiggöra ett intensifierat statligt stödengagemang. Stödet
bör då i första hand utgå till större förbränningsanläggningar, sä att
tillräcklig efterfrågan på bränsle uppstår. Pä så sätt skapas förutsättning för
att en etablerad marknad för inhemska bränslen utvecklas. En etablerad marknad
innebär i sin tur att introduktionen av mindre förbiänningsanlägg-ningarför
inhemska bränslen underiättas.

Föreningen anser att det är tveksamt att generellt avhända
sig möjligheten till stöd för oljeersättning med kol i större pannor. SCPF
menar all del från skogsindustrins synpunkt är viktigt att kol inte
diskrimineras i detta sammanhang.

Förutsättningarna
för oljeersättning i mindre pannor som l.ex. gruppcentraler är osäkra, hävdar OED.
Statens energiverk instämmer i denna bedömning och menar att det därför är
väsentligt all de ekonomiska förutsättningarna för denna kategori av pannor fastläggs.
Statens planverk och BFR tar upp osäkerheten beträffande fastbränsleeldade
gruppcentraler, men tar inte någon direkt ställning i sak. Planverket påpekar bl.a.
att plan- och lokaliseringsproblem kan tvinga kommunerna att övergå från olja
till elanvändning i gruppcentralerna.

Länsstyrelsen i Östergötlands län, statens vattenfallsverk
och statens naturvårdsverk ställer sig positiv till stöd för mindre pannor.
Enligt naturvårdsverket är stöd i syfte att påskynda kommersiellt tillgänglig
teknik för eldning i fastbränsleeldade gruppcentraler angelägel. Mänga av de
konstruktioner som finns på marknaden i dag ger ett dåligt förbränningsresultat
och därmed förhöjda utsläpp. Emellertid finns en stor potential till
förbättring av förhållandena och pannor som är bättre både frän miljö- och
verkningsgradssynpunkt är pä väg,

2.3.2 Samordnade projekl

När det gäller inriktningen av de statliga insatserna med
avseende på olika led i bränslekedjan resp. den tekniska utvecklingen förordar OED
alt stödet förskjuts i riktning mot de till marknaden närmast liggande leden.
Härigenom antas den eftersträvade oljeersältningen säkrare uppnås samtidigt
som det på etl båltre sätt kan skapas marknad och finansielll utrymme för
nödvändigt utvecklingsarbete.

Särskild vikt vill delegafionen lägga vid att stöd ges lill
projekt som samordnar alla led i brånslekedjan frän utvinning och förädling
till förbränning.

Den av OED föreslagna förskjutningen av stödverksamheten mol
senare marknadsled ställer sig Statens energiverk bakom. Som etl sätt att
påskynda en marknadselablering för inhemska bränslen kan enligl energiverket
ett sammanhållet stöd till hela bränslekedjan förefalla rimligt.

Denna förändring av inriktningen i stödverksamheten får
emellertid inte 5
Riksdagen 1983/84. 1 saml. Nr 62

Prop.
1983/84:62 58

innebära att elt tekniskt forsknings- och
utvecklingsarbete ersätts. I samband med introduktionen av fasta bränslen kan
man med säkerhet räkna med att tekniska delproblem uppstår vilka kräver att
teknisk kompetens år tUlgänglig.

RRV delar OED:s uppfattning att det är riktigt att
stödverksamheten bygger på ett genomarbetat systemtänkande. Elt systemsätt
torde enligt RRV leda till att verksamheten inriktas på att stödja uppbyggandet
av fungerande bränslemarknader i stället för det nuvarande stödet till enskilda
anläggningar. RRV vill understryka att detta ställer nya och stora krav pä
stödmyndigheten. Statens energiverk kan exempelvis behöva fungera som
"mäklare" rnellan olika aktörer i bränslekedjan och genom egna
initiativ och stödåtgärder fä fram nya aktörer eller företag i de marknader som
skall skapas.

Det är nödvändigt att tillförseln av inhemska bränslen
kopplas lill användningen av dem i förbränningsanläggningar. Förslaget atl
utöka stödet till samordnade projekt anser statens vatlenfallsverk därför bra.
Vattenfall vill i detta sammanhang också framhålla nödvändigheten av samarbete
i olika former mellan de kommunala energiföretagen och kraftföretagen i syfte
att uppnå för landet riktiga lösningar vad gäller energiförsörjningen.

Bostadsstyrelsen, skogsstyrelsen, länsstyrelserna i
Östergötlands, Norrbottens och Uppsala län ställer sig bakom OED:s förslag med
avseende pä olika led i bränslekedjan och i den tekniska utvecklingen.

Enligt bostadsstyrelsen är en sådan inriktning av stödet
angelägen. Detta gäller speciellt förslaget om stöd till
"systemlösningar" särskilt system för användning av inhemska
bränslen. Ekonomisk osäkerhet och brist pä lösningar omfattande framställning,
distribution och användning har hämmat utvecklingen. Inom detta område ser
styrelsen det också som angeläget att stimulera lösningar för mindre och
medelstora anläggningar.

Endast ÖEF år negativ till samordnade projekt. ÖEF vill
allvarligt varna för att staten engagerar sig i projekt med s. k. samordnad
utveckling för både bränsleleverantörer och bränsleanvändare, samt att stödet
härigenom kan komma atl plottras bort på en mängd olika företag. Stödet bör i stället
ges enligt OEF:s modell till kommunala värmeverk - så alt dessa kan utgöra
kärnor i en efterfrägeuppbyggnad i resp. region. Den fortsatta utvecklingen bör
kunna ske i huvudsak kommersiellt.

2.3.3 Samordnade slalliga insalser

OED berör kortfattat samordningen mellan OEF,
energiforskningsprogrammet och energiupphandlingsdelegalionen. OED menar atl
en bättre samordning bör åstadkommas mellan dessa olika stöd.

Systemet bör enligt statens energiverk förenklas såväl
avseende stöd-berättigade åtgärder, stödformer som myndighetsansvar.
Energiverket föreslår atl de delar som rör energihushållning inom olika
samhällsområden - l.ex. bostadssektorn - integreras med de övriga statliga
insatserna

Prop.
1983/84:62 59

inom
respektive områden och upphör att vara särskilda energistöd. De delar av de
statliga energisatsningarna som rör energitillförsel samlas i två program

- oljeersätlningsstöd
med syftet att påskynda omställning från olja

— stöd
till energiteknisk utveckling i näringslivet.

Vidare
bör enligt energiverket en del av de nuvarande statliga medlen pä energiområdet
föras över till den högre utbildningen och forskningen som en allmän
förstärkning på de områden som har störst betydelse för energiförsörjningen på
lång sikt.

Efn
stöder OED:s synpunkter, men är dock tveksam till att sammanföra de FoU- och oljeersätlningsstöd
som handhas av energiupphandlingsdele-gationens stödverksamhet till etl enda
samlat program, är det mest ändamålsenliga sättet. Efn vill framhålla
betydelsen av "kontrollstationer" (jfr OED;s rapport sid. 33) och att
projekt i skilda utvecklingsskeden får stöd utgående frän olika kriterier. Alternativa
vägar för samordningen bör därför också övervägas, i synnerhet om statsmakterna
önskar ha kvar vissa styr- och avvägningsmöjligheter. Samordning kan därvid
uppnäs främst inom statens energiverk.

IVA
finner det angeläget med samordning mellan de olika stödinsatserna. IVA vill
emellertid starkt framhäva det som även OED poängterar att samordningen inte
bör gä alltför långt. Kontrollstationer mellan olika stadier i
utvecklingsprojekten är myckel viktiga så alt eventuellt ytterligare stafiigt
stöd anpassas till de förutsättningar som råder i den aktuella situationen och
i ljuset av rådande marknadsförhållanden. För att sådana kontrollstationer
skall fungera som avsett är det en fördel om stödet i olika stadier inte
handläggs av samma organ.

Lunds universitet hälsar
med tillfredsställelse betänkandets förslag om en bättre samordning mellan de insalser
som görs inom ramen för OEF, NE och EUD med det nya energiverket. Den skarpa
skiljelinje som funnits mellan tekniskt FoU-slöd och
prototyputvecklingsprogrammet har försvårat en effekliv teknikutveckling.
Samtidigt vill universitetet understryka att mänga av de tekniska problem som
uppenbarligen drabbat de anläggningar (särskilt pä biobrånslesidan) som har
erhållit OEF-stöd med all säkerhet har viss grund i ett otillräckligt eller
inadekvat inriktat FoU-stöd. Försummelser när det gäller stöd åt grundläggande
tekniska forsknings-och utvecklingsprojekt får dyrt betalas i dåligt fungerande
prototyp- och demonstrationsanläggningar. Här har kompetensutveckling genom
forskning och utbildning vid bl.a. de tekniska högskolorna en nyckelroll alt spela
- någol som starkt borde observeras i samband med fördelningen av mälrelaterade
staUiga stödmedel i framtiden.

BFR
föreslär atl en samordningsgrupp bildas för atl möjliggöra en kontinuerlig
samplanering mellan BFR och OEF/statens energiverk.

OED
berör också kortfattat andra relationer till statliga stödinsatser pä energiområdet
bl.a. de som ligger inom bostadsdepartementets ansvars-

Prop.
1983/84:62 60

område. F. n. kan en och samma åtgärd fä stöd från olika
program men med varierande villkor. Ett sådant förhållande är oacceptabelt
anser statens energiverk. Energiverket utgår ifrån att en samordning av
stödvillkoren snarast kommer till stånd.

Frågan om en harmonisering av stöden inom bostads- resp.
industridepartementens områden måste enligt planverkets uppfattning vara
beroende av vad staten har för syfle med de olika slagen av stöd. Enligt
planverkets uppfattning borde departementens ansvarsområde avgränsas utifrån om
stödet syftar till åtgärder som påverkar byggnadens beskaffenhet eller ej,

AMS framhåller att stödet frän oljeersättningsfonden
samordnas med det regionalpolitiska stödet pä sä sätt att det senare kan
komplettera det frän fonden utgående stödet. Detta innebär emellertid en
prövning i flera led som är tidsödande och komplicerar sökandens planering. Det
skulle frän den synpunkten vara till fördel om redan stödet frän fonden vore
differentierat med hänsyn till gällande regionalpolitiska prioritering.

2.4 Stödutformning

2.4.1 Bidrag, villkorliga bidrag och lånegarantier

Den omläggning frän i huvudsak län till bidrag som OED
förordar är enligt statens energiverk välmotiverad, inle minst därför att den
innebär en förenkling av tidigare komplicerade regler och därmed ger siödmotlagare
klarare signaler om gällande regler. Dessutom avlastas på detta sätt verket
rollen som kreditinstitut, för vilket det saknar egentlig kompetens. Energiverket
förutsätter att det kommer att ges möjligheter till en flexibel avvägning i siödinsalserna
mellan olika projekt inom ramen för de allmänna stödvillkoren.

Energiverket föreslår här att ett stöd omfattande 25% av
investeringskostnaderna i oljeersättande åtgärder införes. Detta
investeringsstöd bör göras så generellt som möjligt och verket bör ges
möjligheter till en flexibel avvägning i stödinsatserna mellan olika projekt
inom ramen för de allmänna stödvillkoren. Det temporära stödet lill
investeringar i förbränningsanläggningar för torv kan till del tjäna som
modell.

Kompletterande stödform i form av pä förhand avtalade
villkorliga bidrag eller försäkringar atl utgå i efterhand om ett projekt
misslyckas bör införas för de fall riskdelningen är en förutsättning för
genomförandet av projektet. Erfarenheterna av ett system med villkorliga bidrag
är för närvarande små varför det tillsvidare bör betraktas som en
försöksverksamhet.

Om det villkorliga bidraget skall kombineras med
länegarantier, som antyds av OED som en möjlighet, krävs ytterligare
överväganden innan ett sådant system kan träda i kraft. Det gäller också
förslaget om ett försäkringssystem baserat på avgifter. Den tanken är
emellertid enligt energiverket så lovvärd att den borde utredas skyndsamt.

Prop. 1983/84:62 61

Fullmäktige 1 riksbanken tillstyrker OED:s förslag atl i
ökad utsträckning använda bidrag i stället för olika former av mjuka lån. OED
har vidare föreslagit att vissa län skall ersättas med statliga lånegarantier.
Liksom vid några tidigare tillfällen har fullmäktige funnit skäl att kritiskt
granska innebörden i en sådan ändring och att påvisa några av de problem som är
förknippade med en garantilångivning. Det statliga organet kan exempelvis
aldrig under den tid garantin är utestående upphöra att följa hur garanliålagaren
fullgör sina åtaganden och hur utveckhngen gestahar sig för denne. Brister i
denna uppföljning skulle kunna leda lill stora kostnader för staten. Garantilän
är också totalt mera administrativt betungande än vanliga län. Den stora
omfattningen av garantilän får särskilt stor tyngd i fräga om små län. Detta
har också gjort att utvecklingsfonderna stundom väljer direkta län i stället
för industrigarantilän av just administrativa skäl. Mot denna bakgrund anser fuUmäktige
att andra lösningar än garantilån bör sökas. AMS är negativ till både lån och
länegarantier. AMS menar att båda formerna förutsätter en resurs- och
tidskrävande lönsamhetsprövning frän den slödbeviljande myndighetens sida. Om
stödet begränsas till enbart bidrag, eventuellt förstärkt med villkorligt
bidrag i vissa sammanhang, sä bortfaller ett väsentligt skäl till att förlägga
denna lönsamhetsprövning hos myndigheten. Bidraget skulle visserligen ingå som
en viktig förutsättning för prövningen av enskilda projekt, men denna prövning
borde kunna överlåtas helt pä sökanden och hans bank. En sådan renodling av det
statliga stödet kan visserligen medföra bortfall av vissa projekt som annars
skulle ha kommit lill stånd. Å andra sidan kan det antas, alt en enklare
stödhantering och en snabbare prövning av ansökningar i förening med ökad
klarhet om de förutsättningar som gäller för projektens genomförande, skulle
verka i motsatt riktning. I sista hand blir utfallet beroende av de bidragsniväer
som väljs.

TPR, Svenska kommunförbundet, LRF, Svenska
Kraftverksföreningen, skogsstyrelsen, Efn, statens vattenfallsverk, BFR,
Svenska Värmeverks-föreningen, Hyresgästernas Riksförbund och RRV tillstyrker
förslaget att den nuvarande stödformen med bidrag och lån ersätts med direkta
bidrag, villkorliga bidrag och lånegarantier.

Enligt TPR:s mening har villkoren för stödgivning genom OEF:s
verksamhet varil alltför snävt utformade. För transportsektorn föreligger mänga
gånger svårigheter att mer noggrant beräkna den förväntade samhällsekonomiska
lönsamheten av olika projekt. TPR anser det angeläget att stödkriterierna ger
möjlighet att pröva nya transporttekniker i praktisk tillämpning.

Efn ifrågasätter fördelarna med att man i något fall lar
ut försäkringsavgifter för de villkorliga bidragen. Sådana avgifter motiverar
i praktiken endast ett lägre bidragsbelopp men orsakar extra administration.

Svenska Värmeverksföreningen är tveksam till värdet av lånegarantier
för kommunala värmeverk, för vilka kreditsäkerheten i allmänhet inte är

Prop.
1983/84:62 62

något problem. Föreningen vill i sammanhanget understryka
att stöd bör kunna utgå även till anläggningar som byggs med etablerad teknik.

RRV delar OED:s uppfattning att det nuvarande länestödets
olika funktioner bör renodlas. RRV tillstyrker förslaget att den nuvarande
stödformen med lån ersätts med lånegarantier.

Beträffande OED;s förslag att länegarantierna kompletteras
med bidrag och villkorliga län anför RRV att det i olika sammanhang har framhållils
att den stora osäkerheten om de tekniska och ekonomiska förutsättningarna vid
produktion och användning av fasta bränslen - och därvid särskilt skogsbränsle
och torv - är ett mycket stort hinder för en omfattande oljereduktion. Villkoriiga
bidrag (liksom lån med villkorlig återbetalningsskyldighet) kan avlasta den
som gör investeringar i produktionen eller användningen av fasta bränslen en
del risker. Enligt RRV:s mening är det därför mycket som talar för ett system
med villkorliga bidrag. RRV vill dock understryka att etl system med
villkorliga bidrag (liksom med villkorliga län) kan ge upphov till omfattande
och kostsamma prövningar når bidrag skall utbetalas. Risken för detta blir än
större om man - som OED föreslår — kopplar en eventuell utbetalning till de
faktiska utfallen i projekten. Villkoren för utbetalning av de villkorliga
bidragen bör därför övervägas noga.

2.4.2 Åtgärder som kan stödjas

I fråga om vilka olika typer av oljeersättande åtgärder
som skall vara kvalificerade till stöd, anser OED att ett ökat stöd till sådana
åtgärder som i utvecklingskedjan faller efter den första PoD-anläggningen är
nödvändig.

IVA, Svenska kommunförbundet, SCPF, Sveriges
Industriförbund och Efn ställer sig bakom förslaget och PoD-begreppet bör få
denna vidare tolkning.

IVA vill understryka förslagel att PoD-stöd skall kunna
lämnas inte bara till den första anläggningen av ett visst slag utan även till
flera, eventuellt i en fallande skala. Särskilt gäller detta i fråga om system
som delvis skräddarsys och där nya system är helt identiska. Rena kopior bör
endast få del av det förmånligare PoD-stödet i situationer där annars en
väsentlig fördröjning av teknikspridningen kan befaras.

SCPF tillstyrker förslaget i synnei '.et när de
efterföljande anläggningarna inkorporerar nykonstruktioner eller systemförbättringar,
vilket ofta är fallet i processindustrin där inga system är identiska. Ytterligare
ett skäl att medge större flexibilitet vid beviljningen av PoD-anslag är enligt
SCPF att åtskillig tid ofta förflyter mellan beslut, idrifltagande och
utvärdering av en PoD-anläggning, varigenom introduktionen av den nya tekniken
försenas. Sveriges Industriförbund och Efn framför liknande synpunkter.

OED har i sitt betänkande inte närmare berört frågan om
ett fortsatt slöd till utbyggnad av små vattenkraftverk. Statens energiverk har
för avsikt att

Prop.
1983/84:62 63

arbeta med frågor gällande utbyggnad av små kraftverk och
därvid pröva bl.a. om erforderlig utbyggnad kan fäs tillstånd genom andra
åtgärder än ekonomiskt stöd.T avvaktan på detta arbete anser verket alt stöd
till små vattenkraftverk även fortsättningsvis bör lämnas enligt nu gällande
regler. Naturvårdsverket har bl. a. berört frågan om små vattenkraftverks
miljöeffekter och framhållit atl dessa, som ofta i det enskilda fallet ter sig
föga omfattande, i ett större sammanhang dock kan vara betydande. Särskill från
fiskesynpunkt kan effekterna vara starkt negativa, då utbyggnaden när upp i de
små vattendrag som tidigare varit obetydligt störda. De miljömässiga frågorna
måste därför ägnas stor uppmärksamhet då statligt slöd kan komma i fråga.
Verket har i princip avstyrkt en mer omfattande ulbyggnad av smäkraftverk i
orörda vattensystem och rekommenderat att en planmässig utbyggnad sker med
inriktning på redan berörda vattendrag. LRF anser det angeläget, bl.a. ur regionalpolitisk
synpunkt, att anläggandet av små vattenkraftverk stimuleras framför allt i
glesbygd och Norrlands inland, där sä kan ske utan atl naturvården påverkas
negativt i alltför hög grad. Svenska Kraftverksföreningen vill fästa
uppmärksamhet på detta område och vill framhålla att dess stödbehov bör
övervägas vid den fortsatta behandlingen av OEF-stöd.

2.5 Delegering fill de regionala utvecklingsfonderna

I den gällande stödförordningen anges storleksgränser för
det stöd OEF kan meddela genom egna beslut, en undre begränsning på 50000 kr. saml
en övre begränsning på 25 milj. kr. - över vilken regeringen fattar beslut
efter yttrande av OEF.

OED
föreslår att de regionala utvecklingsfonderna handhar projekt understigande
300000 kr. med undantag för förprojekteringen, för vilka bör gälla 50000 kr.

Länsstyrelsen 1 Uppsala län, LRF, skogsstyrelsen, Efn och
BFR är positiva till eller har inget att erinra mot OED;s förslag.

LRF
tillstyrker att utvecklingsfonderna får ansvar för prövning och stödgivning av
mindre projekt, men att undre gränsen för bidrägsgivning bör sättas till 20000
kr. Med den lokala erfarenhet som utvecklingsfonderna har är det också troligt
att man får en bättre och snabbare prövning av dessa ärenden än om de skall
handläggas på central nivå.

Skogsstyrelsen vill peka på dels att det administrativa arbeiet
med ärendena inte blir mindre för att de handläggs regionalt, dels att ärendena
inte alltid kommer att behandlas likformigt över hela landet. 1 rapporten nämns
inget om möjligheterna för en stödsökande att anföra besvär över av
utvecklingsfonden fattade beslut. Skogsstyrelsen vill dock inte motsätta sig en
decentralisering av beslutsrätten i vissa ärenden om de eventuella fördelarna
med en sådan ordning överväger de nackdelar som finns med nuvarande ordning.

Prop.
1983/84:62 64

Efn kan tillstyrka OED:s förslag atl öka den nedre
beloppsgränsen till 300000 kr. endast under förutsättning att statens
energiverk får möjlighet att göra undantag för PoD-projekt. Till sädana knyts
nämligen ofta FoU-verksamhet med stöd från energiverket eller annal
programorgan. Under FoU har energiverket uppgiften att stimulera utvecklingen åven
av små system. För att få kontinuitet i statens agerande anser Efn därior att
energiverket tills vidare skall ha möjlighet att i särskilda fall lämna PoD-stöd
understigande 300000 kr.

Landstingsförbundet delar OED:s uppfattning att det är
positivt atl föra ned olika former av avgöranden pä lokal nivå.

Del finns dock andra och mer principiella skäl som gör atl
förbundet är tveksamt till om de regionala utvecklingsfonderna skall påföras
mera omfattande uppgifter av del slag OED föreslår.

De regionala utvecklingsfondernas uppgifter är knutna till
små och medelstora företag. Fondema skall ge råd och stöd i företagens
förändringsprocesser och därmed medverka i den tekniska förnyelsen av
industrin. Landstingsförbundet förutsätter att det stöd lill oljeersättande
åtgärder som fonderna föreslås vara med och fördela enbart gäller
företagsanknutna projekt.

Länsstyrelsen 1 Kronobergs län anser atl energi- och sysselsätlningspoliliska
aspekter bör väga tyngre än omsorgen om det nya energiverkets besluts- och styrningsmöjligheier.
För att stimulera användning av inhemska bränslen inom exempelvis industrin
behöver den nedre beloppsgränsen bibehållas. 1 annat fall kommer större delen
av den kronobergska industrin sakna möjlighel alt erhålla slöd. Det vore
synnerligen olyckligt eftersom det finns stora tillgångar i skogsenergi och
torv i länet och en betydande användning i mindre anläggningar därför är möjlig
och nödvändig för att de energipolitiska målsättningarna skall kunna näs.

Lantbruksslyrelsen anför liknande synpunkter. Den
föreslagna höjningen av den nedre stödgränsen frän 50000 kr. till 300000 kr.
kommer i slorl sett att eliminera möjligheterna för jordbruksföretag att
utnyttja den aktuella stödformen. Endast stora trädgärdsföretag kan komma
ifråga. Lantbruksslyrelsen föreslår därför att nuvarande nedre stödgräns
bibehålls.

Naturvårdsverket anser att med tanke på de angelägna
stöden till gruppcentraler bör minsta stödbelopp utgå med 150000 kr.

Statens energiverk framhåller att OED har föreslagit att
den nedre gränsen för beviljning av slöd skall höjas från 50000 kr. lill 300000
kr. Det innebär att antalet stödärenden reduceras väsentligt utan atl det lolala
slödel eller oljeersältningen nämnvärt förändras. Energiverket anser att en
sådan beloppsgräns bör gälla som huvudregel för det slöd som energiverket
skall svara för. För vissa typer av projekt bör den dock vara lägre. Som
komplettering av denna nivåbegränsning bör verkets ansvar gälla alt anläggningar
som ersätter 100 m' olja per år ges stöd.

Prop.
1983/84:62 65

Bilaga 2

Statligt stöd till energiupphandling (Dsl 1983:24)

Utvärdering av energiupphandlingsdelegationens insatser saml
förslag till fortsatt verksamhet. Rapport från energiupphandlingsdelegalionen
(I 1982:07)

ENERGIUPPHANDLINGSDELEGATIONEN 1983-09-26

Statsrådet Birgitta Dahl

Riksdagen beslutade med anledning av prop. 1982/83:50 om
vissa ekonomisk-politiska åtgärder m. m. om ett investeringsprogram. Inom energiområdet
innebar programmet följande åtgärder:

-
ett bidrag till
investeringar i distributionsanläggningar för fjärrvärme infördes. Stödet
omfattar 10% av investeringskostnaden för anläggningar som beställs under år
1983. 300 milj. kr. anvisades för detta ändamål.

-
ett bidrag pä
högst 25 % av investeringskostnaden för förbränningsanläggningar avsedda för
eldning med främst torv utgår för anläggningar som beställs under år 1983. 200
milj. kr. har anvisats för detta syfte. Stödet har .senare utvidgats när det
gäller Norrbotten.

-
700 milj. kr.
anvisades för slöd för åtgärder i samband med upphandling inom energiområdet.
50 milj. kr. därav har särskilt avsatts för Norrbotten.

Energiupphandlingsdelegalionen
tillkallades för att ha hand om dels stödet lill distributionsåtgärder och dels
åtgärderna i samband med upphandling inom energiområdet. Stödet till lorveldade
anläggningar hanterades av oljeersättningsfonden under första halvåret 1983.
Från den 1 juli handhas stödet av statens energiverk.
Oljeersättningsfonden/statens energiverk skall i sin handläggning av dessa
ärenden samråda med energiupphandlingsdelegalionen.

Mot bakgrund av vad som nu har sagts kan konstateras atl energiupphandlingsdelegalionen
har en central roll när det gäller genomförandet av investeringsprogrammet.
Delegationen har emellertid också vissa mera långsiktiga uppgifter. En
värdering av delegationens verksamhet vad gäller investeringsprogrammet och
förslag till framtida inriktning av samhällets åtgärder i fräga om upphandling
inom energiområdet skall enligt delegationens direktiv lämnas under hösten år
1983.

För att få ett underlag för delegationens bedömning av
verksamheten vad gäller investeringsprogrammet och förslag tUl den framtida
inriktningen har delegationen uppdragit åt konsultföretaget INDEVO att
utarbeta en rapport. Med anledning av rapporten vill delegationen anföra
följande.

Prop.
1983/84:62 66

Det
oljeersällningsprogram som riksdagen har fastställt medför att energiinvesteringar
om inemot 100 miljarder kronor skall genomföras under 1980-talet. Det har nu
gäll tre är av denna 10-ärsperiod och oljeersätlnings-programmet är på god väg
alt genomföras.

Energiupphandlingsdelegalionens
uppgift kan sammanfattas som att söka samordna energianvändarnas efterfrågan
med industrins produktionsförutsättningar. Annorlunda uttryckt är uppgiften atl
se till att den tidsbegränsade hemmamarknad som det svenska oljeersättningsprogram-met
utgör målmedvetet utnyttjas för att ge långsiktiga effekter för svensk industri.

Det
är också från industripoliliska utgångspunkter angelägel att den tid som
återstår av programmet utnyttjas för att bygga upp en slagkraftig svensk
exportindustri. Denna har enligt delegationens uppfattning goda förutsättningar
att hävda sig väl på en växande internationell marknad. Delegationen vill i
detta sammanhang erinra om den bedömning av investeringsbehovet för
energiändamål i OECD-området som IVA gjort i rapporten "Energipolitiken
och den industriella utvecklingen". Den exportpotential som föreligger är
beiydande.

På kort sikt har
delegationens uppgift varit att följa upp atl det investeringsprogram som
riksdagen har beslutat om i anledning av regeringens ekonomisk-politiska
proposition 1982/83: 50 får avsedd stimulansverkan. Delegafionen har vidare
haft till uppgift att medverka till att den efterfrågan som programmet har
gett upphov till bhr samordnad med industrins produktionsfömtsättningar.

I
konsultrapporten redovisas närmare energiupphandlingsdelegationens verksamhet
som den bedrivits under det dryga halvår som delegationen hittills har varit i
verksamhet. Av naturliga skäl har verksamheten kommit att präglas av just det kortsikfiga
arbetet att söka bidra till alt investeringsprogrammet förverkligas medan de
långsiktiga frågorna, till vilka delegationen återkommer nedan, har fått
skjutas i bakgrunden.

Uppgiften
att samordna användarnas behov och tillverkarnas förutsättningar har inneburit
att delegationen haft dels en formell roll som har gällt handläggning av
ärenden om slöd, dels en mer informell mäklarroll. Den senare rollen har i
praktiken förmodligen varit den mest betydelsefulla.

Det är nu för tidigt att
dra bestämda slutsatser om hur investeringsprogrammet har utfallit. Dock pekar
hittillsvarande erfarenheter på att avsetl resultat kommer atl uppnås. Volymen
på öärtvärmeinvesteringarna och spillvärmeanslutningarna synes ha ökat med 20 a
25%. Efterfrågan på torvstödet kommer sannolikt att översliga de av riksdagen
beviljade medlen. Fränräknar man den övergäng frän flis fill torv som stödet
medfört blir den beräknade volymökningen ca 40% under del aktuella året.
Medräknas den senare effekten blir volymökningen över 70% enligt
hittillsvarande beräkningar. Enligt uppgifter frän Svenska Värmeverksföreningen
var den planerade utbyggnaden av lorveldade anläggningar före stödets införande

Prop.
1983/84:62 67

190
megawatt. Enbart under år 1983 förväntas nu nybestäUningar ske av över 600 megawatt
lorveldade pannor.

Av de särskilda stöd som
stått till energiupphandlingsdelegationens förfogande har hittills ca 70 milj.
kr. utnyttjats. Cirka 150 milj. kr. får anses bundna i praktiken. Merparten av
det stöd som beslutals har kommit atl utformas som en
"försäkringsgaranti" för de försl levererade anläggningarna av ny
teknik som lämnat prototyp- och demonstralionsstadiet. Delegationen har därvid
i begränsad omfattning delat den teknologiska risken med tillverkarna och i
något fall med värmeleverantör vid samordnad upphandling. Härigenom har
delegationen kunnat medverka till en marknadsintroduktion för tekniken för
förbränning i snabba fiuidiserade bäddar (FBC) som, kombinerad med
kalktillförsel i förbränningsbädden, ger god effektivitet och låga utsläpp lill
rimlig kostnad. De FBC-anläggningar av aktuell typ som hittills har beställts
har som bränsle, kol, biobränslen och avfall.

I den ekonomisk-politiska
propositionen angavs alt kolanläggningar i ytterligare 25 kommuner borde komma till
stånd under resten av 1980-talet. Under året har beslut hittills fattats om
uppförande av anläggningar i ett 10-tal kommuner. Beslut om att uppföra
ytterligare anläggningar förväntas före årets utgång. I flera fall har FBC-teknik
kommit till utnyttjande eller förväntas komma tiU utnyttjande.

Under året har också de
stora värmepumparna fått sitt definitiva genombrott. De ekonomiska fömtsättningarna,
bl. a. lill följd av låga elpriser, har normalt varit så gynnsamma, speciellt i
kombination med det spillvärme-stöd som har utgått under året, att några
särskilda insatser frän delegationens sida inte har varit erforderliga. I
något fall har dock delegationen funnit skäl medverka i form av en riskdelningsgaranti,
dä värmepumpslösningen innehållit nya riskmoment.

Energiupphandlingsdelegationens
kansli har medverkat i överläggningarna om storstädernas värmeförsörjning. En
departementspromemoria Storstadsområdenas värmeförsörjning, m.m. (Dsl 1983:5)
har tagits fram och en proposition till riksdagen i frågan kan förväntas i
början av år 1984.

Mot bakgrund av vad som
nyss har anförts kan konstateras att beslut redan har fattats om en betydande
del av det investeringsprogram för 1980-talet som riksdagen har beslutat. Den
uppföljning av hur kommunernas efterfrågan överensslämmer med induslrins
förutsättningar som delegationen fortlöpande har utfört synes visa atl
investeringsprogrammet också i huvudsak gett avsedd stimulanseffekt liU svensk
industri.

Den långsiktiga uppgiften
för energiupphandlingsdelegalionen är atl skapa de inledningsvis nämnda
förutsättningarna för att det oljeersällningsprogram som nu genomförs lägger
grunden till en framgångsrik exportverksamhet när dagens svenska hemmamarknad
volymmässigt avtar. Det är naturligt att man därvid koncentrerar det
långsiktiga arbetet på produkter som har goda framlidsmöjligheter.

Prop. 1983/84:62 68

De produktområden som delegationen har definierat som
särskilt intressanta för framtida svensk exportverksamhet är följande:

-
avancerade
miljövänliga förbränningsanläggningar

-
värmepumpar

-
avancerad kraftvärmeteknik

-
fjärrvärmeteknik

Inom
samtliga dessa områden föreligger exportmöjligheter antingen inom flera
geografiska marknader, eller som l.ex. i fråga om fjärrvärme-teknik, begränsade
geografiska men volymmässigt betydelsefulla marknader.

En
strukturomvandling inom energiulrustningsindustrin med sikte på att få fram
företag som är starka inom områden som marknadsföring, utveckling,
systemlösningar och finansiering är nödvändig. Delegationen har dock inte sett
del som sin uppgift atl medverka till en sådan strukturomvandling. Delta är en
fråga i första hand för företagen själva.

Energiupphandlingsdelegalionen
föreslår i fråga om det långsiktiga arbetets praktiska inriktning följande:

o Den stödhantering som energiupphandlingsdelegalionen
svarat för bör föras över till statens energiverk. Det är naturligt att
framtida stödinsatser av konjunktur- och energipolitisk natur slussas via
energiverket. Mol bakgrund av de erfarenheter som delegationen hittills har
vunnit under året föreslås

-
att stödet till
investeringar i lorveldade förbränningsanläggningar fortsätter under år 1984
men med lägre bidragsprocent. Ett begränsat stöd till fliseldade anläggningar,
under samma period, bör övervägas.

-
att stöd till
distributionsanläggningar för fjärrvärme som är avsedda för atl utnyttja
industriell spillvärme utgår även under år 1984 med hånsyn lill alt sädana
investeringar är angelägna frän både industripolitisk och samhällsekonomisk
utgångspunkt.

-
att en
samordning kommer till stånd mellan statens stöd lill fjärrvärmeinvesteringar
och stöd till bostadsanknulna lillförselsystem.

-
atl de försåkringsgarantisystem
vid marknadsintroduktion av nya produkter som energiupphandlingsdelegalionen
utarbetat övertörs till statens energiverk.

o Energiupphandlingsdelegalionen får i uppdrag fram till 1
juli 1985 att fortsätta arbetet med de långsiktiga frågorna syftande till att

- stärka beställarfunktionen.

Sambandet
mellan starka offentliga beställare och större företag har varit av avgörande
betydelse för utvecklingen av de framgångsrika svenska exportindustrierna. Den
stora splittringen som finns när det gäller upphandling av teknisk utrustning
och många små beställare med egna specifikationer lägger hinder i vägen för
utvecklingen av en rationell tillverkning av energiutrustning.

Beställarfunktionen kan utvecklas genom ålgärder som
information till

Prop. 1983/84:62 69

många beställare om lämpliga systemlösningar, typgodkännanden
av hela system, standardisering och samordnade upphandlingar. Energiupphandlingsdelegalionen
har tillsatt två arbetsgrupper som arbetar med dessa olika åtgärder inom
områdena små värmepumpar och mindre biobränsleeldade anläggningar. Delegationen
bör fä i tilläggsdirektiv att närmare pröva dessa frågor.

-
Koncentrerade
insatser på produkter vars snara kommersiella genombrott får anses vara av
strategisk betydelse för det svenska oljeersält-ningsprogrammel och för exporlmöjligheterna.
De produktionsområden som delegationen särskilt har intresserat sig för är den trycksatta
svävbädden som ger förutsättningar för en effektiv och miljövänlig kraftvärmeproduktion,
samt plasmatekniken. Delegationen bör slutföra sin hantering av sädana
projekt.

-
För atl bättre
ta tillvara de exportmöjligheter som de energipolitiska åtgärderna kan medföra
har regeringen uppdragit åt delegationen att i samverkan med Sveriges exportråd
utreda denna fråga. Utredningen leds av förre statsrådet Hädar Cars och syftar
till utarbetande av ett program för verksamma exportsatsningar. Detta arbete
bör fullföljas.

-
Det arbele som
har inletts av länsstyrelsen i Norrbottens län i fräga om upphandling bör
slutföras. I sammanhanget bör övervägas om det är lämpligt att verksamheten i
Norrbotten avslutas i år eller om en förlängning till del av nästa är kan vara
motiverad.

När del gäller användningen av investeringsprogrammets
medel vill

energiupphandlingsdelegalionen föreslå följande:

o stödet till förbränningsanläggningar eldade med främst
torv bör tillföras medel sä all alla de anläggningar som beställs under år 1983
kan få stöd. Delegationen beräknar behovet av medel till 370 milj. kr. Ylleriigare
medel bör tillföras statens energiverk i detta syfte. En ev. föriängning av
stödet bör inte finansieras av delegationens medel.

o delegationen beräknar att det samlade behovet av medel
för distributionsanläggningar för fjärrvärme kommer att uppgå till 225 milj.
kr. Delegationen har noterat att för stöd till strategiska fjårrvärmeledningar
har i departementspromemorian om storstädernas värmeförsörjning tagits upp ett
belopp om 50-100 milj. kr. Delegationen har också noterat att i samband med
förhandlingar om Sydgasprojektet har ett stöd till distributionsanläggningar på
sammanlagl 50 milj. kr. aktualiserats. Mol bakgrund härav beräknar delegationen
atl det sammanlagda behovet av medel för stöd till distributionsanläggningar
för Qärrvärme och naturgas uppgår fill 375 milj. kr. Den hantering av ärenden som
blir aktuell i samband med detta stöd bör utföras av statens energiverk.

o delegationen har hittills beviljat eller lämnat
utfästelser om stöd för åtgärder i samband med upphandling inom energiorhrådel
på 150 milj. kr. Delegationen bedömer att ytteriigare medel behövs i samband
med åtgärder för en förstärkt beställarfunktion, samordnad upphandling samt

Prop.
1983/84:62 70

för
pågående, siörre energiförsörjningsprojekt inom ramen för delegationens
verksamhet. Sammanlagt beräknar delegationen 225 milj. kr. för fortsatta ålgärder
inom delegationens ram under 1984 och 1985 i samband med upphandling inom
energiområdet.

För
atl investeringsprogrammet skall kunna fullföljas hemställer ener-giupphandlingsdelegafionen
alt regeringen föreslär riksdagen att de medel som har anvisats till
investeringar inom energiområdet får fördelas pä det sätt som nyss har
framförts.

Beslul
i detta ärende har fallals av delegationens ordförande i närvaro av ledamöterna
Björgerd, Pettersson, Smids, Tham, Waldenby, de sakkunniga Annerberg, Nygårds,
experterna Johansson, Welander, sekreteraren Gedung, de biträdande sekreterarna
Jansson, Mattsson, Sandart och Schöllin. Sandart har varit föredragande.

På
energiupphandlingsdelegationens vägnar Ulf Dahlsten

Kaj Sandart

Prop,
1983/84:62 71

Innehåll

Sid.

Propositionen
.................................................................. 1

Propositionens
huvudsakliga innehåll ............................ I

Lagförslag
........................................................................ 3

1
Förslag till
lag om ändring i lagen (1973:1216) om särskild beredskapsavgift för
oljeprodukter 3

2
Förslag till
lag om särskild avgift för elektrisk kraft frän kärnkraftverk 4

3
Förslag till
lag om ändring i skattebrottslagen (1971:69) 5

4
Förslag till
lag om ändring i lagen (1971:1072) om förmånsberättigade skattefordringar m.m 7

Utdrag ur protokoU vid regeringssammanträde 1983-10-27 9

1
Inledning ....................................................................... .... 9

2
Föredragandens
överväganden ................................... .. 10

3
Förslag till
riksdagen ................................................... 13

3.1 Stöd för ålgärder för att ersätta olja, m. m. för
tiden

1 januari 1984-30juni 1987 ................................... 13

3.1.1 Inriktning och omfattning av
stödet ................ 13

3.1.2 Utformning av stödet för åtgärder
för att ersätta olja, m.m 17

3.1.3 Stödmottagare, villkor för olika
slag av projekt 20

3.2 Uppföljning av 1983 års
investeringsprogram ......... 25

3.3 Investeringsprogram inom
energiområdet förär 1984 27

3.4 Verksamhet inom energiupphandlingsområdet
.... 34

3.5 Medelsbehov och finansiering ................................. 36

4
Upprättade
lagförslag .................................................. 43

5
Hemställan .................................................................. .. 43

6
Beslut .......................................................................... 44

Bilaga 1

Sammanfattning av oljeersättningsdelegationens betänkande (Dsl
1983:4) Statligt slöd fill oljeersättning - utvärdering av OEF;s insatser och
förslag till fortsatt verksamhet samt sammanställning över

remissyttrandena ............................................................ 45

Bilaga 2

Statligt stöd till energiupphandling. Rapport frän energiupphandlings-

delegafionen (Dsl 1983: 24) ........................................... 64

Norstedts Tryckeri, Stockholm 1983