Prop. 1983/84:67

Prop.
1983/84:67 Regeringens proposition

1983/84:67

om ändrade beskattningsregler för realisationsvinster på
bostadsrätter;

beslutad den 4 november 1983.

Regeringen föreslår riksdagen atl antaga de förslag som
har upptagits i bifogade utdrag av regeringsprotokoli ovannämnda dag.

På regeringens vägnar

OLOF PALME

KJELL-OLOF FELDT

Propositionens huvudsakliga innehåll

Vinster vid överlåtelser av bostadsrätter beskattas f.n.
endast om bostadsrätten säljs inom fem år från förvärvet. Under femårsperioden
reduceras den skattepliktiga andelen av vinsten enligt en fallande skala.

I propositionen föreslås atl realisafionsvinster på
bostadsrätter - på samma sätt som sedan länge gäller för fastigheter och aktier
- skall beskattas oavsett innehavstidens längd. Från vederlaget vid avyttringen
skall avdrag medges för ingångsvärdet, vissa kapitaltillskott och kostnader för
förbättringsarbeten. Vinstberäkningen skall liksom hittills vara nominell.
Någon rått till indexuppräkning av avdragsposterna föreslås således inte.
Förslaget innebär att storleken av den skattepliktiga andelen av vinsten skall
bestämmas enligt en fallande skala som ansluter till den nuvarande. För
bostadsrätter som vid avyttringstillfället innehafts mer än fyra år skall 25 %
av vinsten tas till beskattning.

För bostadsrätter som förvärvats före den 1 januari 1974
föreslås särskilda regler. Som ingångsvärde för en sådan bostadsrätt får 150 %
av andelen i föreningens förmögenhet den 1 januari 1974 tas upp.
Förbättringskostnader och kapitaltillskott som är hänförliga till en tidigare tidpunki
beaktas inte vid vinstberäkningen.

Någon motsvarighel fill de möjligheter fill uppskov med
beskattningen som finns vid fastighetsförsäljning föreslås inte för
bostadsrätterna.

De nya reglerna blir enligl förslaget tillämpliga på avyttringar
som sker efter utgången av är 1983. Särskilda övergångsregler föreslås för de
fall då avyttringen avser en bostadsrätt som har innehafts minst fem år vid
ikraftträdandet. Dessutom föreslås en bestämmelse som innebär atl vinstberäkningen
under vissa förutsättningar skall göras med bortseende från försäljningar
mellan närslående personer under år 1983.

1 Riksdagen 1983/84. 1 saml. Nr 67

Prop. 1983/84:67 2

1 Förslag till

Lag om ändring i kommunalskattelagen (1928:370)

Härigenom föreskrivs i fråga om kommunalskattelagen
(1928:370)'

dels att nuvarande punkt 2 c av anvisningarna till 36 §
skall betecknas punkt 2d,

dels att 19 §, 35 § 3 och 4 mom., 53 § 1 mom., samt punkt
3 av anvisningarna fill 36 § skall ha nedan angivna lydelse,

dels att i 35 § skall införas ett nytt moment, 3 a mom.,
samt i anvisningarna lill 35 § en ny punkt, 8, och i anvisningarna till 36 § en
ny punkt, 2 c, av nedan angivna lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

19 §2

Till skatteplikfig inkomst enligt denna lag räknas icke:

vad som vid bodelning eller eljest på grund av giftorätt
tillfallit make eller vad som förvärvats genom arv, testamente, fördel av
oskift bo eller gåva;

vinsl fl icke yrkesmässig avyttring vinst vid icke yrkesmässig avylt-

av lös egendom i andra fall än som ring av lös egendom i
andra fall än

avses i 35 § 5 eller 4 mom.; som
avses i 35 § 3 mom.;

vinst i svenskt lotteri eller vinst vid vinstdragning på
här i riket utfärdade premieobligationer och ej heller sådan vinsl i utländskt
lotteri eller vid, vinstdragning på utländska premieobligationer, som uppgår
till högst 100 kronor;

ersättning, som på grund av försäkring jämlikt lagen
(1962:381) om allmän försäkring, lagen (1954:243) om yrkesskadeförsäkring eller
lagen (1976:380) om arbetsskadeförsäkring tillfallit den försäkrade, om icke
ersättningen grundas på förvärvsinkomst av 6 000 kronor eller högre belopp för
år eller utgör föräldrapenning, så ock sådan ersättning enligt annan lag eller
särskild författning, som utgått annorledes än på grund av sjukförsäkring, som
nyss sagts, till någon vid sjukdom eller olycksfall i arbete eller under
militärtjänstgöring eller i fall som avses i lagen (1977:265) om statligt
personskadeskydd eller lagen (1977:267) om krigsskadeersättning till sjömän om
icke ersättningen grundas på förvärvsinkomst av 6 000 kronor eller högre
belopp för är, ävensom ersättning, vilken vid sjukdom eller olycksfall
tillfallit någon på grund av annan försäkring, som icke tagits i samband med
tjänst, dock att till skattepliktig inkomst räknas ersättning i form av pension
eller i form av livränta i den mån livräntan är skaltepliklig enligt 32 § 1
eller 2 mom., sä ock ersättning som utgår på grund av trafikförsäkring eller,
med nedan angivet undantag, annan ansvarighetsförsäkring eller pä grund av
skadeståndsförsäkring och avser förlorad inkomst av skattepliktig natur;

ersättning på grund av ansvarighetsförsäkring enligt
grunder som fastställts i kollektivavtal mellan arbetsmarknadens
huvudorganisationer till den del ersättningen utgår under de första trettio
dagarna av den tid den skadade är arbelsoförmögen och beräknas så att ersättningen
uppgår för insjuknande-dagen fill högst 30 kronor och för övriga dagar till
högst 6 kronor för dag;

belopp, som fill följd av försäkringsfall eller återköp av
försäkringen utgått på grund av kapitalförsäkring;

försäkringsersättning eller annan ersättning för skada på
egendom, dock

' Senaste lydelse av förutvarande punkt 2 c av
anvisningarna till 36 § 1981:295. Senaste lydelse 1982:779.

Prop. 1983/84:67 3

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

att skatteplikt föreligger dels i den mån ersättningen
avser driftbyggnad på jordbruksfastighet, byggnad på fastighet som avses i 24 §
1 mom., byggnad som är avsedd för användning i ägarens rörelse eller sådan del
av värdet av markanläggning som får dras av genorn årliga
värdeminskningsavdrag, dels i den mån köpeskilling, som skulle ha influtit om
den försäkrade eller skadade egendomen i stället hade sålts, hade varit att
hänföra till intäkt av fastighet eller av rörelse och dels i den mån ersättningen
eljest motsvarar skattepliktig intäkt av eller avdragsgill omkostnad för
faslighet eller rörelse;

vinstandel, återbäring eller premieåterbetalning, som
utgått på grund av annan personförsäkring än pensionsförsäkring eller sådan
sjuk- eller olycksfallsförsäkring som tagits i samband med tjänst, saml
vinstandel, som utgått på grund av skadeförsäkring, och premieåterbetalning på
grund av skadeförsäkring, för vilken rätt lill avdrag för premie icke
förelegat;

ersättning jämlikt lagen (1956:293) om ersättning åt
smittbärare om icke ersättningen grundas på förvärvsinkomst av 6 000 kronor
eller högre belopp för år;

periodiskt understöd eller därmed jämförlig periodisk
intäkt, i den mån givaren enligt 20 § eller punkt 5 av anvisningarna till 46 §
icke år berättigad till avdrag för utgivet belopp;

sfipendier till studerande vid undervisningsanstalter
eller eljest avsedda för mottagarens utbildning;

studiestöd enligt 2, 3 eller 4 kap. studiestödslagen
(1973:349), internatbi-drag, återbelalningspliktiga studiemedel och resekostnadsersältning
enligl 6 och 7 kap., samma lag samt sådant särskilt bidrag vilket enligt av
regeringen eller statlig myndighet meddelade bestämmelser utgår till deltagare
i arbetsmarknadsutbildning samt med dem i fråga om sådant bidrag likställda,
och äger i följd härav den bidragsberätiigade icke göra avdrag för kostnader
som avsetts skola bestridas med bidrag av förevarande slag;

allmänt barnbidrag;

lön eller annan gottgörelse, för vilken skall erläggas skatt
enligt lagen (1958:295) om sjömansskatt;

kontantunderstöd, som utgives av arbetslöshetsnämnd med
bidrag av statsmedel;

handikappersättning enligt 9 kap. 2 och 3 §§ lagen om
allmän försäkring, sådan del av vårdbidrag enligt 9 kap. 4 § samma lag som utgör
ersättning för merkostnader samt hemsjukvårdsbidrag, som utgår av kommunala
eller landstingskommunala medel till den vårdbehövande;

kommunalt bostadstillägg enligt lagen (1962:392) om
hustrutillägg och kommunalt bostadsfillägg till folkpension;

kommunalt bostadstillägg till handikappade;

bostadsbidrag som avses i förordningen (1976:263) om
statliga bostadsbidrag fill barnfamiljer, förordningen (1976:262) om
statskommunala bostadsbidrag eller förordningen (1977:392) om statskommunala
bostadsbidrag till vissa folkpensionärer m.fl.;

sådan gottgörelse för utgift eller kostnad som
arbetsgivare uppburit från personalstiftelse ur medel, för vilka avdrag icke
medgivits vid taxering, vid första tillfälle dylika medel finnas i stiftelsen;

gottgörelse som arbetsgivare uppburit frän
pensionsstiftelse, till den del stiftelsen ej ägt andra medel för att lämna gottgörelsen
än sädana för vilka avdrag icke åtnjufits vid avsättning lill stiftelsen;

kompensation av slalen för bensinskatt på bensin som
förbrukats vid

Prop. 1983/84:67 4

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

yrkesmässig användning av motorsåg;

intäkter av försäljning av vilt växande bär och svampar
som den skattskyldige själv plockat fill den del intäkterna under ett
beskattningsår inte översfiger 5 000 kronor, såvida intäkterna inte kan
hänföras till rörelse som den skattskyldige driver eller utgör lön eller
liknande förmån.

Beiräffande vissa försäkringsbelopp som utgår till
lantbrukare m.fl. gäller särskilda bestämmelser i punkt 16 av anvisningarna
till 21 §.

(Se vidare
anvisningarna.)

35 §

3 mom."' Realisationsvinst pä 3 mom. Realisationsvinst på

grund av avyttring av aktie, an- grund av
avyttring av aklie, an

del i aktiefond, delbevis el- del
i aktiefond, delbevis el

ler teckningsrätt till aktie ler teckningsrätt lill aklie

eller andel i ekonomisk eller andel i ekonomisk

förening eller i handelsbo- förening eller i handelsbo

lag eller annan rättighet som är lag eller
annan rättighet som är

jämförlig med här avsedd andelsrätt jämföriig
med här avsedd andelsrält

eller aktie, dock ej aktie eller andel i eller
aktie är i sin helhet skattpliktig,

bostadsaktiebolag eller i bostadsföre- om
den skattskyldige innehaft egen-

ningsom avses i24 § 3 mom., är i sin domen
mindre ån två år. För vissa

helhet skattepliktig, om den skatt- aktier
och andelar tillämpas /jei/äw-

skyldige innehaft egendomen mind- melserna i 3 a mom.

re än två år.

Avyttrar skattskyldig egendom som avses i della moment och
som den skattskyldige innehaft två är eller mera, är 40 procent av vinsten
skattepliktig. Från sammanlagda beloppet av skattepliktig realisationsvinst
enligt detta stycke under ett beskattningsår, minskat med avdragsgill del av
förlust vid avyttring samma år av egendom som avses i detta stycke, äger
skattskyldig åtnjuta avdrag med 3 000 kronor. Har den skattskyldige under
beskattningsåret varit gift och levt tillsammans med sin make, får sådant avdrag
åtnjutas för dem båda gemensami med 3 000 kronor. I intet fall får dock
skattskyldig åtnjuta avdrag med högre belopp än som svarar mot sammanlagda
beloppet av skatteplikfig realisationsvinst enligt detta stycke minskat med
avdragsgill del av förlust som nyss nämnts.

Kan tillämpning av föregående stycke antas hindra
strukturrationalisering som är önskvärd från allmän synpunkt, kan regeringen
eller myndighet som regeringen beslämmer medge befrielse därifrån helt eller
delvis, om förelag som berörs av strukturrationaliseringen gör framställning om
detta senast den dag avyttringen sker.

Har egendom som avses i detta moment avyttrats genom sådan
tvångsförsäljning som anges i 2 § första stycket 1) lagen (1978:970) om
uppskov med beskattning av realisafionsvinst, är - oavsett tidpunkten för
förvärvet -endast 40 procent av vinsten skattepliktig.

Bestämmelsen i 2 mom. tredje stycket äger motsvarande
tillämpning på egendom som avses i detta moment.

Överlåts aktie i aktiebolag eller andel i handelsbolag,
ekonomisk förening eller utländskt bolag fill svenskt företag inom samma
koncern, skall - dår ej

Senaste lydelse 1980:1048.

Prop. 1983/84:67 5

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

annat följer av nionde stycket - beskattning av
realisationsvinst inte äga rum, om moderföretaget i koncernen är aktiebolag
eller ekonomisk förening och den överlåtna aktien eller andelen innehas som ett
led i annan koncernens verksamhet än förvaltning av fastighet, värdepapper
eller annan därmed likartad lös egendom. I fall som nu avses skall den
överlåtna aktien eller andelen anses förvärvad av det övertagande företaget vid
den fidpunkt och för den anskaffningskostnad som gällt för det överlåtande
företagel. Om överlåtelsen sker till utländskt företag, kan regeringen eller
myndighet som regeringen beslämmer medge befrielse från
realisationsvinstbeskattningen. Bestämmelserna i detta stycke om beskattning av
realisationsvinst fillämpas även i fråga om avdrag för realisationsförlust.
Avdrag för realisationsförlust får dock inte i något fall göras på grund av
avyttring av aktier eller andelar till utländskt koncernföretag.

Har fasfighel överlåtits på aktiebolag, handelsbolag eller
ekonomisk förening genom fång på vilket lagfart sökts efter den 8 november 1967
av någon som har ett bestämmande inflytande över bolaget eller föreningen,
beräknas skattephkfig realisationsvinst vid hans avyttring av aktie eller andel
i bolagel eller föreningen som om avyttringen avsett mot aktien eller andelen
svarande andel av fastigheten. Vad nu sagts får inte föranleda att skaltepliklig
realisafionsvinst beräknas lägre eller alt avdragsgill realisafionsförlust
beräknas högre än enligt reglerna i detta moment. Bestämmelserna i detta stycke
gäller endast om sådan fastighet utgör bolagets eller föreningens väsentliga fillgång.
De gäller dock inte vid avyttring av aktie i sådant bostadsakfiebolag eller
andel i sådan bostadsförening som avses i 24 § 3 morn., om avyttringen avser endast
rätt till viss eller vissa men ej alla bostadslägenheter i fastigheten. Lika
med lagfartsansökan anses annan ansökan hos myndighet om viss åtgärd med
åberopande av fångeshandlingen. Om vinsten vid försäljning av aktie eller
andel på grund av bestämmelserna i detta stycke beräknas enligt de regler, som
gäller för beräkning av vinst vid avyttring av fastighet, skall avyttringen
anses ha avsett den mol aktien eller andelen svarande andelen av fastigheten.

Avyttrar skattskyldig aktie i aktiebolag och finns vid avyttringen
obeskattade vinstmedel i bolaget fill följd av att större delen av dess
tillgångar före avyttringen av aktien överlåtits pä den skatlskyldige eller
annan, skall som skattepliktig realisationsvinst räknas vad den skattskyldige erhåller
för aktien. Vid bedömande av frågan om överlåtelse av större delen av bolagets fillgångar
ägt rum skall även beaktas tillgång i bolaget som inom två år efter avyttringen
av aktien, direkt eller genom förmedling av annan, överlåts på den skattskyldige
eller honom närstående person eller på aktiebolag, handelsbolag eller ekonomisk
förening, vari den skatlskyldige eller honom närstående person har ett
bestämmande inflytande. Har överlåtelse av tillgång i bolaget ägt rum efter
utgången av del beskattningsår då skattskyldighet för realisafionsvinst vid avytiringen
av aktie i bolaget uppkom, skall realisationsvinst enligt detta stycke tas till
beskattning på samma sätt som vid eftertaxering för nämnda beskattningsår. Vad
nu sagts äger motsvarande tillämpning vid avyttring av andel i handelsbolag
eller ekonomisk förening. Riksskatteverket får medge undantag från delta
stycke, om det kan antas att avytiringen av aktien eller andelen skett i annat
syfte än att erhålla obehörig förmån vid beskattningen. Mol beslut av verket i
sådan fråga får talan inte föras.

Avyttrar skaltskyldig akfie i ett aktiebolag, vari
aktierna till huvudsaklig

Prop.
1983/84:67 6

Nuvarande
lydelse Föreslagen lydelse

del
ägs eller på därmed jämförligt sätt innehas - direkt eller genom förmedling av
juridisk person - av en fysisk person eller ett fåtal fysiska personer (fåmansbolag),
till ett annat fåmansbolag, vari aktie - direkt eller genom förmedling av annan
- ägs eller inom två år efler avyttringen vid någol fillfälle kommer att ägas
av den skattskyldige eller honom närstående person, skall som skattepliktig realisafionsvinst
räknas vad den skattskyldige erhåller för akfien. Lika med aktieinnehav i det
bolag, som förvärvat aktien, anses den skattskyldiges aktieinnehav i ett annat fåmansbolag,
som inom två år efter avytiringen förvärvar större delen av tillgångarna i
något av fåmansbo-lagen. Har överlåtelse av aktie i det förvärvande bolaget
eller i bolag, som förvärvat större delen av fillgångarna i något av fåmansbolagen,
ägt rum efter utgången av det beskattningsår då skattskyldighet för
realisationsvinst enligt detta stycke uppkom får realisationsvinsten tas till
beskattning på samma sätt som vid eftertaxering för nämnda beskattningsår. Vad
nu föreskrivits äger motsvarande tillämpning i fråga om handelsbolag eller
ekonomisk förening eller andel i sådant bolag eller förening liksom
teckningsrätt till aklie eller annan rättighet jämförlig med aktie. Sker avyttringen
av organisatoriska eller marknadstekniska skäl eller föreligger andra
synnerliga skäl, kan regeringen eller myndighet, som regeringen bestämmer, för
särskilt fall medge undantag från fillämpning av detta stycke.

Som
närstående person räknas i detta moment föräldrar, far- eller morföräldrar,
make, avkomling eller avkomlings make, syskon eller syskons make eller avkomling
samt dödsbo vari den skatlskyldige eller någon av nämnda personer är delägare.
Med avkomling avses jämväl styvbarn och fosterbarn.

3 a mom.

Realisationsvinst
vid avyttring av en bostadsrätt beskattas enligt bestämmelserna i detta moment
om bostadsrättsföreningen är av det slag som anges i punkt 3 av anvisningarna till
24 §.

Som
skattepliktig realisationsvinst räknas:

om bostadsrätten innehafts mindreän2år ... 700 % av vinsten

2 år men mindre

än3år............ 75,% av vinsten

3 år men mindre

än 4 år........ 50% av vinsten

4årellermera ... 25% av vinsten.

Bestämmelserna
i 2 mom. tredje stycket och 4 mom. sista stycket till-lämpas på molsvarande
sätt vid avyttring av en bostadsrätt.

Har
en bostadsrätt avyttrats genom sådan tvångsförsäljning som anges i 2 § lagen
(1978:970) om uppskov med beskattning av realisationsvinst, är - oavsett
tidpunkten för förvärvet -

Prop. 1983/84:67 7

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

endast 25 procent av vinsten skattepliktig om det skäligen
kan antas att avytiringen inte skulle ha ägt rum om tvång inte hade förelegat.

Vad som sägs om realisationsvinst vid avyttring av en
bostadsrätt tillämpas även vid avyttring av andelar i andra svenska ekonomiska
föreningar än bostadsrättsföreningar och aktier i svenska aktiebolag om
föreningen eller bolaget är av det slag som anges i punkt 3 av anvisningarna
till 24 §.

Bedömningen av om en förening

eller ett bolag är av det slag som anges

i punkt 3 av anvisningarna till 24 §

görs på grundval av förhållandena

vid ingången av det år då avyttringen

ägde rum.

4 mom.'* Avyttras annan 4
mom. Avyttras annan eg en-

egendom än som avses 12eller dom än som avses i 2-5 a

J mom., räknas som skattepliktig mom., räknas som skattepliktig

realisationsvinst: realisafionsvinst:

om egendomen innehafts

mindre än 2 är ............................................... 100 % av vinsten

2 år men mindre än 3 år ...;.............................. 75 % av vinslen

3 är men mindre än 4 år................................... 50 % av vinsten

4 år men mindre än 5 år................................... 25 % av vinsten

Skatteplikt enligl första stycket inträder endast om den
skattskyldige förvärvat den avyttrade egendomen genom köp, byte eller därmed
jämförligt fång. Har han förvärvat egendomen genom gåva av make eller skyldeman
och har egendomen av givaren förvärvats genom köp, byte eller därmed jämförligt
fång, skall dock frågan om och i vad mån skattepliktig realisationsvinst skall
anses föreligga bedömas med hånsyn till sistnämnda fång. Motsvarande skall
gälla om make vid bodelning i anledning av andra makens död erhållit egendom,
som förstnämnda make före äktenskapets ingående eller under äktenskapet
förvärvat genom köp, byte eller därmed jämförligt fång, eller om make vid
bodelning av annan anledning ån andra makens död erhållit egendom, som
någondera maken före äktenskapets ingående eller under äktenskapet förvärvat
genom köp, byte eller därmed jämförligt fång. Har även den skattskyldiges
fångesman erhållit egendomen säsom gåva av make eller skyldeman eller vid sådan
bodelning som nyss nämnts, skall bedömningen ske som om avytiringen verkställts
av den som närmast dessförinnan förvärvat egendomen på annat sätt än genom
sådan gåva eller bodelning.

Har egendom som avses i detta moment avyttrats genom sådan
tvångsförsäljning som anges i 2 § lagen (1978:970) om uppskov med beskattning
av realisafionsvinst är vinslen skatteplikfig endast om det skäligen kan
antagas,

Senaste lydelse 1978:971.

Prop. 1983/84:67 8

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

att avyttringen skulle ha ägt rum även om tvång icke
förelegat.

Avyttras egendom, som avses i detta moment, lill fåmansföretag
av delägare eller honom närstående person, skall oavsett bestämmelserna i detta
moment som skattepliktig realisationsvinst räknas vad den skattskyldige
erhåller för egendomen, såvida denna icke är eller kan antagas bli fill nytta
för företagets verksamhet.

53 §

1 mom.' Skyldighet att erlägga skatt för inkomst åligger
så framt ej annat föreskrives i denna lag eller i särskilda bestämmelser,
meddelade på grund av överenskommelse eller beslut, varom i 72 och 73 §§ sägs:

a) fysisk person:

för tid, under vilken han varit här i riket bosatt:

för all inkomst, som av honom här i riket eller å utländsk
ort förvärvats; samt

för tid, under vilken han ej varit här i riket bosatt:

för inkomst av här belägen fastighet;

för inkomst av rörelse, som här bedrivits;

för avlöning eller annan därmed jämförlig förmån, som
utgått av anställning eller uppdrag hos svenska staten eller svensk kommun;

för avlöning eller annan därmed jämförlig förmån, som
utgått av annan anställning eller annat uppdrag, i den mån inkomsten uppburits
härifrån och förvärvats genom verksamhet här i riket;

för pension enligt lagen (1962:381) om allmän försäkring fill
den del beloppet överstiger 7 500 kronor och för annan ersättning enligt nämnda
lag;

för pension på grund av anställning eller uppdrag hos
svenska staten eller svensk kommun;

för belopp, som utgår på grund av annan pensionsförsäkring
än tjänstepensionsförsäkring, om försäkringen meddelats i här i riket bedriven
försäkringsrörelse;

för ersättning enligt lagen (1954:243) om yrkesskadeförsäkring
eller lagen (1976:380) om arbetsskadeförsäkring och lagen (1956:293) om
ersättning åt smittbärare samt enligt annan lag eller författning, som utgått
till någon vid sjukdom eller olycksfall i arbete eller på grund av
militärtjänstgöring eller i fall som avses i lagen (1977:265) om statligt
personskadeskydd eller lagen (1977:267) om krigsskadeersättning till sjömän;

för dagpenning från erkänd arbetslöshetskassa enhgt lagen
(1973:370) om arbetslöshetsförsäkring och kontant arbetsmarknadsstöd enligt lagen
(1973:371) om kontant arbetsmarknadsstöd;

för timstudiestöd och inkomslbidrag enligt
studiestödslagen (1973:349);

för annan härifrån uppburen, genom verksamhel här i rikel
förvärvad inkomst av tjänst;

för återfört avdrag för egenavgifter enligt lagen
(1981:691) om socialavgifter samt - i den mån avdrag har medgelts för
avgifterna - restituerade, avkortade eller avskrivna egenavgifter;

för vinst å icke yrkesmässig avytt- för vinst vid icke yrkesmässig

ring av fastighet eller rörelse här i avyttring av
fastighet eller rörelse riket eller tillbehör fill sådan fasfig- här i
riket eller fillbehör lill sådan

Senaste lydelse 1983:452.

Prop. 1983/84:67 9

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

het eller rörelse; samt fastighet eller rörelse och av
egen-

dom som avses i 35 § 3 a mom. och som innefattar
nyttjanderätt till ett hus eller del av ett hus här i riket; samt

för vinst vid icke yrkesmässig avyttring av aktier och
andelar i sådana svenska företag som avses i punkt 4 a av anvisningarna till 41
§, om överlåtaren vid något tillfälle under de tio kalenderår som närmast
föregått del år då avyttringen skedde haft sitt egentliga bo och hemvist här i
riket eller stadigvarande vistats här;

b) staten:

för inkomst av jordbruksdomäner, skogar samt uthyrda eller
med tomträtt eller vattenfallsrält upplåtna fastigheter; samt

för inkomst av rörelse, som ej härflufit av bank- eller
försäkringsrörelse eller av kommunikationsverk med tillhörande byggnader och
anläggningar eller av industriell verksamhet, som huvudsakligen avser att fillgodose
statens egna behov;

c) landsfing, kommuner och andra menigheter ävensom
hushållningssäll

skap med stadgar som fastställts av regeringen eller myndighet som

regeringen bestämmer:

för inkomst av fastighet och av rörelse;

d) akademier, allmänna undervisningsverk, sådana
sammanslutningar av

studerande vid rikets universitet och högskolor i vilka de studerande enligt

gällande stadgar är skyldiga att vara medlemmar, samarbelsorgan för sådana

sammanslutningar med ändamål att fullgöra upgifter som enligl nämnda

stadgar ankommer på sammanslutningarna,

sjömanshus, företagareförening som erhåller statsbidrag,
regional utvecklingsfond som avses i förordningen (1978:504) om överförande av
vissa uppgifter från företagareförening till regional utvecklingsfond,

allmänna försäkringskassor, erkända arbetslöshetskassor,
understödsföreningar som inle bedriver till livförsäkring hänförlig verksamhet
pensions-sfiftelser som avses i lagen (1967:531) om tryggande av
pensionsutfästelse m.m., personalstiftelser som avses i samma lag med ändamål
uteslutande att lämna understöd vid arbetslöshet, sjukdom eller olycksfall,
stiftelser som bildats enligt avtal mellan organisationer av arbetsgivare och
arbetstagare med ändamål alt utge avgångsersättning till friställd arbetstagare
eller främja åtgärder till förmån för arbetstagare som blivit uppsagd eller
löper risk att bli uppsagd till följd av driftsinskränkning, företagsnedlåggelse
eller rationalisering av förelags verksamhet, sådana ömsesidiga
försäkringsbolag som avses i lagen om yrkesskadeförsäkring.

Allmänna pensionsfonden. Allmänna sjukförsäkringsfonden,
Alva och Gunnar Myrdals stiftelse, Apotekarsocietetens stiftelse för främjande
av farmacins utveckling m. m., Bokbranschens Finansieringsinstitut Aktiebolag,
Dag Hammarskjölds minnesfond, Fonden för industriellt utvecklingsarbete,
Fonden för industriellt samarbete med u-länder, Fonden för svenskt-norskt
industriellt samarbete, Järnkontoret och SIS - Standardiseringskommissionen i
Sverige, så länge kontorets respektive kommissionens vinstmedel används fill
allmänt nyttiga ändamål och utdelning inte lämnas till delägare eller
medlemmar, Nobelstiftelsen, Norrlandsfonden, Sfiftelsen Industricentra,
Stiftelsen Industriellt utvecklingscentrum i övre Norrland, Stiftelsen Insfitutet
för Företagsutveckling, Stiftelsen för produktutvecklingscentrum i

Prop. 1983/84:67 10

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

Göteborg, Sfiftelsen Landstingens fond för
teknikupphandling och produktutveckling. Stiftelsen Produktutvecklingscenlrum
i Östergötland, Stiftelsen Sveriges teknisk-vetenskapliga attachéverksanihet.
Svenska bibelsällskapets bibelfond, Svenska Penninglotteriet Aktiebolag,
Svenska skepphypoteks-kassan, Svenska UNICEF-kommitlén, Sveriges exportråd,
Sveriges turistråd och Akfiebolaget Tipsljänst: för inkomst av fastighet;

e) kyrkor, sjukvårdsinrättningar vilkas verksamhet ej bedrives
i vinstsyfte,

barmhärtighetsinrättningar, stiftelser som hava till huvudsakligt ändamål atl

under samverkan med militär eller annan myndighet stärka rikets försvar

eller att, utan begränsning fill viss familj, vissa familjer eller bestämda

personer, främja vård och uppfostran av barn eller lämna understöd för

beredande av undervisning eller utbildning eller utöva hjälverksamhet bland

behövande eller främja vetenskaplig forskning, ävensom ideella föreningar

som uppfylla i punkt 9 av anvisningarna angivna villkor:

för inkomst av fastighet och av rörelse;

f) svenska aktiebolag och sådana bolag, som enligt
särskild författning äro

skyldiga att avstå sin vinst, ekonomiska föreningar, samebyar, samfund,

sfiftelser, understödsföreningar, .som bedriva till livförsäkring hänförlig

verksamhel, verk, inrättningar och andra inländska juridiska personer, dock

såvitt gäller sådana juridiska personer som enligt författning eller på därmed

jämförligt sätt bildats för alt förvalta samfällighet endast om samfälligheten

har taxerats såsom särskild taxeringsenhet och avser marksamfällighet eller

regleringssamfällighet, samtliga här under f) avsedda bolag, verk och andra

juridiska personer i den män de ej inbegripas under punkterna d) och e):

för all inkomst, som här i riket eller å utländsk ort
förvärvats;

g) utländska bolag:

för inkomst av här belägen fastighet;

för
inkomst av rörelse, som här bedrivits; samt

för vinst å icke yrkesmässig avyttring för vinst vid icke yrkesmässig avytt-

av fastighet eller rörelse här i riket ring av fastighet eller rörelse här
i

eller fillbehör fill sådan fastighet riket eller fillbehör till sådan fastig-

eller rörelse. hét eller rörelse och av egendom
som

avses i 35 § 3 a mom. och som innefattar nyttjanderätt
till ett hus eller del av ett hus här i riket.

Riksskatteverket må, om särskilda skäl därtill äro, efter
ansökan förklara, atl sfiflelse eller förening, som har till huvudsakhgt
ändamål att främja nordiskt samarbete, i fråga om skattskyldighet eller eljest
vid tillämpning av denna lag skall anses jämställd med stiftelse eller
förening, som ovan i första stycket vid e) angives. Sådant beslut må, när
omständigheterna det föranleda, av riksskatleverket återkallas. Över beslut,
som riksskatteverket meddelat enligt detta stycke, må klagan icke föras.'

Anvisningar

till 35 §

8. Vid tillämpning av 3 a mom. gäller följande beträffande
beräkningen av realisationsvinsten.

Utgår särskild ersättning till den skattskyldige för av
honom ägda fö-

Prop.
1983/84:67

Nuvarande lydelse

11

Föreslagen lydelse

remål, vilka enligt 2 kap. 2 § jordabalken eljest skulle
ha hört till den byggnad i vdken nyttjanderätten är upplåten, skall denna
ersättning räknas in i vederlaget för bostadsrätten, andelen eller aktien. Vad
nu har sagts gäller dock inle om ersättningen utgör intäkt av rörelse enligt
punkt I av anvisningarna till 28 §.

Ersättning som utgår till den skattskyldige för andel i
inre reparationsfond eller någon annan inom föreningen eller bolaget bildad
fond, som är avsedd för reparation och underhåll av upplåtna lägenheter, skall
inte räknas in i vederlaget för bostadsrätten, andelen eller aktien. Har någon
särskild sådan ersättning inte betingats skall det utgående vederlaget minskas
med ett belopp motsvarande den del av fonden som vid avyttringen belöper på
bostadsrätten, andelen eller aktien.

fill 36 §

2 c. I fråga om en bostadsrätt som avses 135 § 3 a mom.
gäller följande. I ingång.svärdet för bostadsrätten skall enligl punkt 1 räknas
in den erlagda köpeskillingen och vissa utgifter vid förvärvet. Har bostadsrätten
förvärvats genom upplåtelse från bostadsrättsföreningen, skall den i
upplåtelseavtalet angivna grundavgiften anses som köpeskilling. Särskilda
avgifter som har belalals till föreningen i samband medförvärv av en
bostadsrätt (upplåtelse- och inträdesavgifter) skall också räknas in i ingångsvärdet.
Har grundavgiften för lägenheten satts ned efter det att bostadsrätten har
förvärvats, skall ingångsvärdet reduceras med det belopp som har återbetalats
på grund av nedsätlningen.

Bestämmelserna i punkt 8 tredje stycket av anvisningarna
till 35 § om beräkning av vederlaget vid avyttring av en bostadsrätt tillämpas
på molsvarande sätt vid beräkningen av ingångsvärdet.

Prop. 1983/84:67

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

12

enligt

Som förbättringskostnad punkt 1 räknas

a) kostnad som den skattskyldige har
lagt ned på förbättringsarbeten i lägenheten, och

b) kostnad som han har lagt ned pä
reparation och underhåll av lägenheten i den mån lägenheten pä grund av
arbetet har kommit i bättre skick än vid förvärvet.

Som förbättringskostnad räknas dock inte i något fall
kostnad som vid inkomsttaxeringen har behandlats som omkostnad i någon annan
förvärvskälla.

Kostnader enligl tredje stycket a) och b) som har lagts
ned under ett visst år räknas som förbättringskostnader endast under
förutsättning att de sammanlagt har uppgått tdl minst 2 000 kronor. Kostnaderna
anses normalt nedlagda del år då en faktura eller räkning har erhållits som visar
vilka arbeten som har utförts. I fråga om kostnad som avses i tredje stycket b)
gäller vidare att kostnaden får dras av endasl till den del arbetet har medfört
alt lägenheten vid avyttringen alltjämt är i båttre skick än vid förvärvet.

A v punkt 8 andra stycket av anvisningarna lill 35 §
framgår att ersättning för föremål som ägts av den skatlskyldige i vissa fall
skall räknas in i vederlaget för bostadsrätten. I sädana fall skall kostnaden
för anskaffning av föremålen räknas in i bostadsrättens ingångsvärde, om föremålen
har förvärvats tillsammans med bostadsrätten. Har föremålen anskaffats under
innehavet, anses anskaffningskostnaden - allt efter omständigheterna - som en
kostnad för förbättring eller för reparation och underhåll av lägenheten.
Frågan om kostnaden får räknas in i omkostnadsbeloppet avgörs enligt tredjefemte
styckena.

Kapitaltillskott - utöver grundavgift enligt första
stycket - som under innehavet har lämnats till bostads-

Prop. 1983/84:67

Nuvarande lydelse

13

Föreslagen lydelse

rättsföreningen får räknas i omkostnadsbeloppet endast om
tillskotten har varit avsedda atl användas av föreningen för amortering av lån
eller för finansiering av förbättringsarbeten på fastigheten. Tillskotten för
amorteringar skall anses ha uppgått till ett belopp motsvarande bostadsrättens
andel av de amorteringar som föreningen har gjort under innehavet. Om
föreningen har finansierat amortering av ett lån genom upptagande av ett nytt
lån medräknas inte den amorteringen vid beräkningen av kapital-tillskoti som
skall ingå i omkostnadsbeloppet. Beräkningen av tillskotten för amorteringar
som belöper på bostadsrätten sker med tillämpning av andelsförhållandena vid
avyttringstidpunkten. För atl ett tillskott för finansiering av
förbättringsarbeten skall få beaktas fordras att tillskottet har utdebiterats
och använts för ett bestämt förbättringsarbete och att de tillskott som bostadsrätishavarna
har lämnat för arbetet ifråga sammanlagt har uppgått till minst 3 000 kronor multtplicerat
med anlalel deltagande bostadsrätter.

Vid beräkningen av omkostnadsbeloppet skall en
bostadsrätt, som har förvärvats före år 1974, anses förvärvad den 1 januari
1974. Ingångsvärdet skall därvid anses utgöra 150 procent av bostadsrättens
andel av bostadsrättsföreningens behållna förmögenhet nämnda dag, beräknad med
utgångspunkt i taxeringsvärdet för år 1974 på föreningens fastighet och med
hänsyn till föreningens övriga tillgångar och skulderna enligt bokslutet för
det räkenskapsår som har avslutats närmast före ingången av år 1974. Hänsyn får
vid vinstberäkningen inte tas tdl kostnader och avdrag som belöper på tid före
år 1974. Del vid förvärvet erlagda vederlaget får dock tas upp som ingångsvärde,
om den skatlskyldige kan visa att det överstiger 150procent av andelen i
föreningens behållna

Nuvarande
lydelse

Föreslagen
lydelse

förmögenhet den 1 januari 1974. Vid bestämningen av
vederlaget i delta fall bortses från om medel fanns innesiående på fond som
avses i andra stycket vid lidpunkten för förvärvet. Fanns taxeringsvärde inte
åsätt för år 1974, får motsvarande värde uppskattas med ledning av det närmast
därefter åsatta taxeringsvärdet. Vid tillämpning av bestämmelserna i denna punkl
på sådana andelar och aktier som avses 135 § 3 a mom. femte stycket förstås med
bostadsrättsförening den förening eller det bolag som andelen respektive
aktien hänför sig till. Med den i upplåtelse-avtalet angivna grundavgiften
skall i sådana fall likställas den insats i föreningen som var fastställd när
andelen upplåts respektive den inbetalning på aktien som gjordes i anslutning
till att aktien gavs ut. 3.* Förlust genom icke yrkesmässig avyttring
(realisationsförlust) får dras

av i den
omfattning som anges i punkt 4 nedan.

Realisationsförlust skall beräknas Realisationsförlust skall beräknas

pä samma
sätt som realisationsvinst på samma sätt som realisationsvinst

enligt
punkterna 1-2 d. Vid förlustberäkningen får en fastighets ingångsvärde dock
inte beräknas på grundval av elt taxeringsvärde enligt punkt 2 a sjätte eller
sjunde stycket. Inte heller får omräkning som avses i punkt 2 a tionde
stycket ske eller tillägg enligt punkt 2 a tolfte stycket göras. Har den med
förlust avyttrade egendomen innehafts under sådan tid att, om vinst i stället
hade uppstått vid avyttringen, endast en del av vinsten skulle ha räknats
till skattepliktig realisationsvinst, är endasl motsvarande del av förlusten
avdragsgill. Har förlusten uppkommit vid fastighetsreglering i fall som avses
i punkt 4 av anvisningarna till 35 §, är endast så stor del av förlusten
avdragsgill som belöper på vad den skattskyldige har erhållit i pengar.

enligt punkterna 1-2 c. Vid förlustberäkningen får en
fastighets ingångsvärde dock inte beräknas på grundval av ett taxeringsvärde
enligt punkl 2 a sjätte eller sjunde stycket. Inte heller får omräkning som
avses i punkt 2 a tionde stycket ske eller fillägg enligt punkt 2 a tolfte
stycket göras. Har den med förlust avyttrade egendomen innehafts under sådan
lid att, om vinst i stället hade uppstått vid avyttringen, endasl en del av
vinslen skulle ha räknats till skattepliktig realisationsvinst, år endast
motsvarande del av förlusten avdragsgill. Har förlusten uppkommit vid
fastighetsreglering i fall som avses i punkt 4 av anvisningarna till 35 §, är
endast så stor del av förlusten avdragsgill som belöper på vad den
skattskyldige har erhållit i pengar.

Att avdrag inte är medgivet för förlust som har uppkommit
före eller i samband med vissa företagsöverlåtelser framgår av punkt 6 av
anvisningarna fill 20 §. ** Senaste lydelse 1980:1048.

Prop. 1983/84:67 15

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

Denna lag träder i kraft 1 januari 1984.

1.
De nya
bestämmelserna tillämpas i fråga om avyttringar som sker efter utgången av år
1983. Därvid iakttas dock punkterna 2-5 nedan.

2. Avyttras en bostadsrätt som den skatlskyldige
har förvärvat under år 1983 från en närstående person genom köp, byte eller
något därmed jämförligt fång, skall realisafionsvinst och realisafionsförlust
beräknas som om han hade förvärvat bostadsrätten genom det närmast föregående
fång av nämnda slag som har skett från någon annan än en närstående person
eller som har skett före ingången av år 1983.

Första stycket tillämpas dock inte om det visas

a) att skattepliktig realisationsvinst
uppkom för den närstående personen på grund av överlåtelsen till den
skattskyldige eller

b) att den närstående personens
bosättning i lägenheten upphörde eller den skattskyldige bosatte sig i
lägenheten i nära anslutning till nämnda överlåtelse.

Som närslående personer räknas den skattskyldiges make,
barn och föräldrar.

3. Avyttras en bostadsrätt, som den skattskyldige den 1
januari 1984 hade

innehaft i fem år eller mera, under år 1984 eller år 1985 skall som
skattepliktig

realisationsvinst tas upp 5 procent av vinsten vid avyttring år 1984 och 15

procent av vinsten vid avyttring år 1985.

Första stycket tillämpas dock endast under förutsättning
att bostadsrättsföreningens verksamhel vid ingången av år 1984 var av sådant
slag som anges i punkt 3 av anvisningarna till 24 §.

4. Avyttras en bostadsrätt som den
skattskyldige har förvärvat genom arv, testamente, gåva, bodelning eller något
annat fång som inte är jämförligt med köp eller byte, skall den skatlskyldige
vid tillämpningen av punkterna 2 och 3 anses ha förvärvat bostadsrätten genom
det köp, byte eller därmed jämförliga fång som har skett närmast dessförinnan.
Frågan om sistnämnda fång har skett från en närstående person enligt punkl 2
avgörs med hänsyn fill förhållandet mellan dem som då avyttrade respektive
förvärvade bostadsrätten.

5. Punkterna 2-4 ovan tillämpas
förutom i fråga om bostadsrätter som avses i 35 § 3 a mom. första stycket även
beträffande sådana andelar och aktier som anges i femte stycket av nämnda
lagrum. Med bostadsrättsförening förstås i sistnämnda fall den förening eller
det bolag som andelen respektive aktien hänför sig till.

Prop.
1983/84:67 16

2 Förslag till

Lag om ändring i lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt

Härigenom föreskrivs att 6 § 1 mom. lagen (1947:576) om
statlig inkomstskatt' skall ha nedan angivna lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

6§ 1 mom. Skyldighet att erlägga skatt för inkomst
åligger, såframt ej annat föreskrivs i denna lag eller i särskilda
bestämmelser, meddelade på grund av överenskommelse eller beslut, varom i 20
och 21 §§ sägs:

a) fysisk person:

för
inkomst som avses i denna lag enligt de grunder som anges i 53 § 1 mom. första
stycket a) kommunalskattelagen (1928:370) saml, såvitt avser tid under vilken
han ej varit bosatt här i riket, för inkomst genom utdelning på andelar i
svenska ekonomiska föreningar och för pension enligt lagen (1962:381) om allmän
försäkring även till den del skattskyldighet inte föreligger enligl nyssnämnda
lagrum;

b) svenska aktiebolag och sådana bolag, som enligt
särskild författning

äro skyldiga att avstå sin vinst, ekonomiska föreningar, samebyar, samfund,

stiftelser, verk, inrättningar och andra inländska juridiska personer, dock

såvitt gäller sådana juridiska personer som enligt författning eller på därmed

jämförligt sätt bildats för att förvalta samfällighet endast om samfälligheten

taxerats såsom särskild taxeringsenhet och avser marksamfällighet eller

regleringssamfällighet:

för all inkomst, som av dem hår i riket eller å utländsk
ort förvärvats;

c) utländska bolag:

för inkomst av här belägen fastighet; för inkomst av
rörelse, som här bedrivits;

för vinst å icke yrkesmässig avytt- för vinst vid icke yrkesmässig

ring av fastighet eller rörelse här i avyttring av
fastighet eller rörelse

riket eller tillbehör till sådan fastig- här i riket eller tillbehör till sådan

het eller rörelse; fastighet eller rörelse och av
egen-

dom som
avses i 35 § 3 a mom. kommunalskatlelagen och som innefattar nyttjanderätt lill
elt hus eller del av ett hus här i riket; för slutlig skatt eller tillkommande
skatt, som restituerats, avkortats eller avskrivits, i den mån avdrag därför av
bolaget åtnjutits vid tidigare års laxeringar; samt

för inkomst genom utdelning å andelar i svenska ekonomiska
föreningar.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1984 och tillämpas
i fråga om avyttringar som sker efter utgången av år 1983.

'Senaste lydelse av lagens rubril 1974:770. Senaste Ivdelse
1981:1000.

3 Förslag till

Lag om ändring i taxeringslagen (1956:623)

Härigenom föreskrivs i fråga om taxeringslagen (1956:623)'

dels att nuvarande 42 § 3 och 4 mom. skall betecknas 42 §
4 och 5 mom.,

dels att 42 § 1 mom., nya 42 § 4 mom. och 51 § skall ha
nedan angivna

lydelse, dels att i lagen skall införas ett nytt moment,
42 § 3 mom., av nedan

angivna
lydelse.

Nuvarande
lydelse

Föreslagen
lydelse

42 §

/ mom.' Har medlem av bostadsföreningen eller delägare i
bostadsaktiebolag under hela eller större delen av beskattningsåret helt eller
till övervägande del till annan upplåtit honom i nämnda egenskap fillkommande
lägenhet, skall till ledning för medlemmens eller delägarens taxering varje år
av föreningen eller bolaget lämnas uppgift om beloppel av medlemmens eller
delägarens inbetalningar till föreningen eller bolagel och huru mycket därav
som utgör kapitaltillskott.

Bostadsförening och bostadsaktiebolag skall även lämna
uppgift angående värdet av varje medlems eller delägares andel i föreningens
eller bolagets behållna förmögenhet beräknat på sätt anges i punkt 2 andra
stycket av anvisningarna till 38 § kommunalskatlelagen (1928:370).

Motsvarande gäller beträffande Motsvarande gäller beträffande

sådan
ekonomisk förening eller sådant aktiebolag som enligt punkt 3 av
anvisningarna till 24 § kommunalskattelagen likställes med bostadsförening
och bostadsaktiebolag vid inkomstbeskattningen.

sådan ekonomisk förening eller sådant aktiebolag som
enligt punkt 3 av anvisningarna till 24 § kommunalskattelagen likställes med
bostadsförening och bostadsaktiebolag vid inkomstbeskattningen. Uppgiften
skall utan anmaning avlämnas senast den 15 februari under taxeringsåret i den
ordning, som gäller för avlämnande av självdeklarationen.

Uppgift om förmögenhetsvärde behöver inte lämnas om
föreningen eller bolaget saknar behållen förmögenhet. Skattechefen i det län
där föreningen eller bolaget har sitt säte får i andra fall medge befrielse
från alt lämna uppgift om förmögenhetsvärde. Beslut som skattechefen meddelat
enligt detta stycke får inte överklagas.

Uppgiften skall avfattas på blankett enligt faststälh
formulär eller på sätt som skattechefen bestämmer.

3 mom. En bostadsrättsförening skall varje år lämna
följande uppgifter om de överlåtelser av bostadsräi-

Lagen omtryckt 1971:399. Senaste lydelse av förutvarande
42 § 4 mom. 1976:86 lagens rubrik 1974:773. Senaste lydelse 1981:1319.

2 Riksdagen 1983/84. 1 saml. Nr 67

Prop.
1983/84:67

Nuvarande lydelse

18

Föreslagen lydelse

ter under det föregående kalenderåret som har anmälts till
föreningen:

a)
lägenhetens
beteckning,

b)
överlåtarens
och förvärvarens namn samt personnummer, organisationsnummer eller adress,

c)
tidpunkten
för överlåtelsen och köpeskillingens storlek samt tidpunkten för överlåtarens
förvärv och vederlaget vid förvärvet,

d) storleken av sådana kapitaltill

skott som överlälaren enligt punkt 2 c

av anvisningarna till36 § kommunal

skattelagen får räkna in i omkost

nadsbeloppet,

e) bostadsrättens andel av innesiå

ende medel på inre reparationsfond

eller liknande fond vid förvärvs- re

spektive avyttringstidpunkten saml

f) om överlåtarens förvärv skett

före år 1974, bostadsrättens andel av

föreningens behållna förmögenhet

den I januari 1974 beräknad enligt

punkt 2 c av anvisningarna till 36 §

kommunalskattelagen.

Efter anmaning skall bostadsrättsföreningen lämna
ytterligare upplysningar som är av betydelse för beräkning av
realisationsvinsten vid en medlems avyitring av sin bostadsrätt.

Uppgiftsskyldighel enligl della moment föreligger dock
endast om bostadsrättsföreningen vid ingången av det beskattningsår som är i
fråga var av det slag som anges 1 punkt 3 av anvisningarna tdl 24 § kommunalskatlelagen.

Vad i detta moment föreskrivs om uppgiftsskyldighel gäller
även för annan ekonomisk förening än bostadsrättsförening och för aktiebolag
om föreningen eller bolagel är av det slag som anges 1 punkt3 av anvisningarna
ull 24 § kommunalskattelagen.

1 fråga om uppgifter enligt första stycket c) och e)
gäller följande undantag från uppgiftsskyldigheten. Avser överlåtelsen en
bostadsrätt som har förvärvats före den I juli 1982 behöver uppgift om
köpeskillingen vid förvärvet inte lämnas. Avser

Nuvarande
lydelse

3 mom. Ifall som avses i I mom. åligger det
bostadsföreningen eller bostadsaktiebolaget att i motsvarande utsträckning
senast den 8 februari under taxeringsåret lillslälla medlemmen eller delägarna
uppgift angående de i nämnda moment angivna förhållandena, i vad medlemmen
eller delägaren angår.

Föreslagen lydelse

överlåtelsen en andel eller aktie som avses i fjärde
stycket behöver uppgift om köpeskillingen vid förvärvet inte lämnas om
förvärvet skett före den 1 januari 1984. Har en bostadsrätt eller en andel
eller aktie som nyss nämnts förvärvats före år 1974 behöver uppgift inte
lämnas om innesiående medel på inre reparationsfond eller hk-nande fond vid förvärvslidpunkten.

Det åligger förening eller bolag att, utöver vad som
följer av 20 §, sörja för att erforderligt underlag för uppgiftslämnande enhgt
detta moment bevaras.

4 mom. Uppgift enligt I mom. och 3 mom. första stycket
skall utan anmaning avlämnas senast den 15 februari under taxeringsåret till
den lokala skattemyndighet inom vilkens verksamhetsområde föreningens eller
bolagets fastighet är belägen. Uppgiften skall avfattas på blankett enligt faststälh
formulär eller på sätt som skattechefen bestämmer.

Den som enligt första stycket har att lämna uppgift utan anmaning
skall, senast den 8 februari under taxeringsåret underrätta varje medlem eller
delägare om innehållet i uppgiften i vad den angår honom.

51 §"

Anmaning som avses i 22 § 2 mom., 24 § 2 mom., 31 § 2 mom.,
33 och 36 §§, 39 § 1 mom. saml 45 § får utfärdas av chef för taxeringsenhet,
revisionsenhet eller lokal skattemyndighet, taxeringsnämnd, taxeringsintendent
samt tjänsteman som biträder taxeringsnämnden. Samma rätt tillkommer den, som
verkställer taxeringsrevision, dock att han icke får anmana någon atl avlämna
självdeklaration.

Anmaning som avses i 39 § 2 mom. utfärdas av skattechefen
i det län, där den uppgiflsskyldige är bosalt eller, efter skattechefens
förordnande, av annan tjänsteman.

■* Senaste lydelse av förutvarande 3 mom. 1979:1018.
■* Senaste lydelse 1978:316.

Nuvarande lydelse

I de fall som avses i 39 § 3 mom., 41 § samt 42 § 2 mom.
får anmaning utfärdas av chef för taxeringsenhet,' revisionsenhet eller lokal
skattemyndighet, taxeringsintendent saml den som får meddela beslut om taxeringsrevision.

Föreslagen
lydelse

I de fall som avses i 39 § 3 mom., 41 §, 42 § 2 mom. samt
42 § 3 mom. andra stycket får anmaning utfärdas av chef för taxeringsenhet,
revisionsenhet eller lokal skattemyndighet, taxeringsintendent samt den som
får meddela beslut om taxeringsrevision.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1984. De nya
bestämmelserna fillämpas första gången vid 1985 års taxering.

Prop. 1983/84:67 21

4 Förslag till

Lag om
skyldighet för vissa bostadsföreningar och bostadsaktiebolag

att
föra lägenhetsförteckning m.m.

Härigenom föreskrivs följande.

1§ Med bostadsförening och bostadsaktiebolag förstås i
denna lag annan svensk ekonomisk förening än bostadsrättsförening och svenskt akfiebolag
om det med andelen eller akfien följer en nyttjanderätt fill ett hus eller del
av ett hus som ägs av föreningen respektive bolagel.

2§

Avtal om överlåtelse av en andel i en bostadsförening
eller en aktie i ett bostadsaktiebolag genom köp skall upprättas skriftligen
och skrivas under av säljaren och köparen. Avtalet skall ta upp den lägenhet
som överlåtelsen avser samt köpeskillingen. Motsvarande skall gälla överlåtelse
av en sådan andel eller aktie genom byte eller gåva.

Överlåtelser som inte uppfyller föreskrifterna i första
stycket är ogiltiga-

3§

En bostadsförening och ett bostadsakfiebolag skall genom
styrelsens försorg föra förteckning över de lägenheter som är upplåtna med
nyttjanderätt till andels- respektive aktieägare på det sätt som anges i 1 §
(lägenhetsförteckning). Förteckningen kan bestå av ett betryggande lösblads- eller
kortsystem.

Lägenhelsförteckningen skall för varje lägenhet ange

1.
lägenhetens
beteckning,

2.
andels- eller
aktieägarens namn,

3.
insatsen i
föreningen respektive inbetalningen på aktien.

Vid överlåtelse av en andel i en bostadsförening eller en
aktie i ett bostadsaktiebolag skall styrkt avskrift av överlåtelseavtalet fogas
fill förteckningen på lämpHgt sätt.

Dagen för anteckning skall anges.

4§ Andels- eller aktieägaren har rätt att på begäran få
utdrag ur lägenhetsförteckningen beträffande den lägenhet som han innehar.
Utdraget skall avse de uppgifter som enligt 3 § skall anges i förteckningen.
Dagen för utfärdandet skall anges i utdraget.

5§ En styrelseledamot eller likvidator som inte iakttar
föreskrifterna i 3 § döms lill böter.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1984.
Lägenhetsförteckning behöver dock inte vara upprättad förrän den 30 juni 1984.
Sker en överlåtelse av en andel eller aktie efter ikraftträdandet men före det
att lägenhetsförteckningen har upprättats, skall avskrift av
överlåtelseavtalet fogas till förteckningen når den färdigställts.

Prop.
1983/84:67 22

Utdrag

FINANSDEPARTEMENTET PROTOKOLL

vid regeringssammanträde 1983-10-06

Närvarande: statsministern Palme, ordförande, och
statsråden I. Carlsson, Feldl, Sigurdsen, Gustafsson, Leijon, Hjelm-Wallén,
Andersson, Rainer, Boström, Bodström, Göransson, Gradin, Dahl, R.Carlsson,
Holmberg, Hellström, Thunborg

Föredragande: statsrådet Feldt

Lagrådsremiss om ändrade beskattningsregler för
realisationsvinster på bostadsrätter

1 Inledning

Realisationsvinst vid avyttring av bostadsrätter och
andelar i andra s.k. äkta bostadsföretag behandlas f.n. enligt de regler som
gäller för annan lös egendom än aktier. Detta innebär bl.a. att skattefrihet
föreligger när avyttring sker efter fem års innehav. De nuvarande reglerna har
varit oförändrade sedan lång tid fillbaka och har således inte berörts av de
genomgripande reformerna på realisafionsvinstbeskattningens område under 1960-
och 1970-talet.

Kapitalvinstkommittén
tillkallades år 1979. Kommittén fick bl.a. till uppgift atl lägga fram förslag
till ändrade beskattningsregler vid försäljning av bostadsrätter. I förslagel
skulle anvisas en lämplig metod för en s.k. evig realisationsvinstbeskattning
av bostadsrätter, dvs. en beskattning där skattskyldigheten är oberoende av innehavsfiden.

I april
förra året lämnade kommittén' delbetänkandet (Ds B 1982:6) Reavinst på
bostadsrätter. Kommittén har redovisat tre metoder för en evig beskattning av vinsler
vid bostadsrättsförsäljningar och förordat en av dessa. Jag tar i det följande
upp frågan om realisationsvinstbeskattningen av bostadsrätter.

Till protokollet i detta ärende bör fogas dels som bilaga
1 sammanfattningen i betänkandet, dels som bilaga 2 kommitténs
författningsförslag till den s.k. akliemetoden.

'Ledamöter vid avlämnandet av betänkandet:
kammarrättslagmannen Anders Swartling, ordförande, bankdirektören Göran Atterwall,
skattedirektören Sigvard Berglöf, professorn Anders Hagstedt och direktören
Sten Wikander,

Prop.
1983/84:67 23

Betänkandet
har remissbehandlats. Till protokollet i ärendet bör som bilaga 3 fogas en
förteckning över remissinslanserna och en sammanslällning av remissyttrandena.

2
Nuvarande förhållanden

2.1
Bostadsrättsmarknaden m.m.

Bostadsrättsföreningarnas
verksamhel regleras genom bostadsrällslagen (1971:479, omtryckt 1982:353), BRL,
som trädde i kraft den 1 juli 1972. De föreskrifter i BRL som har betydelse i beskallningssammanhang
tas upp i anslutning till resp. fråga i de följande av-snitten.

Är
1975 fanns 3 530 000 bostadslägenheter i Sverige. Av dessa var 505 000 upplåtna
med bostadsrätt, dvs. ca 14 % av det totala beståndet. Huvuddelen av
bostadsrätterna fanns i flerbostadshus. Endast 13 000 var belägna i småhus.
Genom nyproduktion och omvandling av hyresrätter fill bostadsrätter hade
antalet bostadsrätter år 1980 ökat till ca 550 000. Två tredjedelar av dessa
avsåg lägenheter inom HSB och Svenska riksbyggen.

År
1978 fanns i Stockholms innerstad ca 10 000 lägenheter i bostadsföreningar och
bostadsaktiebolag. Utanför Stockholms innerstad torde sådana föreningar och
aktiebolag förekomma i mycket begränsad omfattning.

På
uppdrag av 1978 års bostadsrältskommitté har institutionen för fastighetsekonomi
vid Tekniska högskolan i Stockholm genomfört en undersökning av omsättning och
prisutveckling på bostadsrätter. Undersökningen har genomförts som en
urvalsundersökning i tretton utvalda orter och avser perioden 1969-1980.
Resultatet har publicerats i rapporten (DS Bo 1981:2) Priser och omsättning på bostadsrätlslägenheler.

I
rapporten anges sammanfattningsvis beträffande lägenheter i flerbostadshus att
prisskillnaderna mellan de olika orterna var förhållandevis små i början av
1970-talet med klart högre priser bara i Stockholms innerstad och närförorter.
Under första hälften av 1970-talet steg priserna nominellt sett ganska långsamt
i de flesta orterna. I några orter var det vanligt med prissänkningar i mindre
attraktiva områden. Frän ungefär år 1975 har de nominella priserna stigit
mycket kraftigt med den största prisökningen för de större lägenheterna. Vad gäller
den reala prisutvecklingen i olika orter har priserna sjunkit under tiden
mellan 1970 och 1979 i de flesta mindre tätorter, men varit ungefär oförändrade
i de större tätorterna och stigit i storstadsområdena. Mellan 1975 och 1979
har det i nästan samtliga orter däremot varit fråga om reala prisökningar om 10
- 20 % per är.

Undersökningen
visar att priserna för bostadsrätter i småhus har sfigit relalivi kontinuerligt
under hela 1970-talet med realprisökningar under hela undersökningsperioden och
då särskilt under åren 1977-1980.

Av
rapporten framgår att ungefär 10 % av bostadsrätterna i flerbostadshus har bytt
ägare varje år under den studerade perioden.

Prop. 1983/84:67 24

2.2
Den löpande inkomstbeskattningen

Inkomstberäkningen
för de s.k. äkta bostadsföretagen sker enligt en schablon. Äkta bostadsföretag
definieras i punkt 3 av anvisningarna till 24 § kommunalskattelagen (1928:370),
KL. Riksskatteverket (RSV) har vidare i anvisningar (senast RSV Dt 1976:43) angett
kraven för att ett bostadsföretag skall anses som äkta. Företagels fastigheter måsle
inrymma minst tre lägenheter och minsl 60 % av hela taxeringsvärdet skall
belöpa på bostadslägenheter som har upplåtits till medlemmar med bostads- eller
hyresrätt.

Etl
äkta bostadsföretag skall som enda intäkt av fasligheten ta upp 3 % av taxeringsvärdet
året före taxeringsåret (24 § 3 mom. KL). Avgifter från medlemmarna och
inkomster från uthyrning av lägenheter är således inte skatteplikfiga. Från
schablonintäkten får avdrag göras för ränteutgifter pä i fastigheten nedlagt
kapital och för tomlrätlsavgäld o.d. Eventuella kapitalinkomster och
realisationsvinster är skattepliktiga i vanlig ordning.

Normalt
sker ingen beskattning hos medlemmen. I vissa situationer beskattas dock
medlemmen som- för utdelning (punkt 2 andra-fjärde styckena av anvisningarna
till 38 § KL). Överstiger medlemmens andel av bostadsföretagets förmögenhet 50
000 kr. skall han som intäkt av kapital ta upp 3 % av det överskjutande beloppet.
Etl annal fall dä medlemmen skall beskattas är om lägenheten fill övervägande
del varit uthyrd-under större delen av året. Uthyrningsinkomslen - och i
förekommande fall bostadsvärdet fill den del lägenheten disponerats för egen
räkning - skall då redovisas som intäkt av kapital. I uthyrningsfallet får
avdrag i princip göras för inbetalningar till bostadsföretaget - i den män
inbetalningarna inte avser kapitaltillskott - och utgifter som föranletts av
uthyrningen (punkt 3 första stycket av anvisningarna till 39 § KL).

RSV:s
anvisningar (RSV Dt 1976:43) tar också upp beskattningen av oäkta
bostadsföretag. Sädana företag schablonbeskaltas inte utan beskattning sker
enligt konventionell metod. Som intäkt av fastigheten skall företagel bl.a. la
upp eventuella hyresintäkter och inbetalningar från medlemmarna. Om en medlems
inbetalning understiger normalhyran på den lägenhet medlemmen disponerar, skall
förelaget ändå beskattas för etl belopp molsvarande normalhyran. Förelaget får
avdrag för reparationskostnader, värdeminskning m.m. För medlemmarnas del är
inbetalningarna avdragsgilla. Kapitalfillskott är dock inte avdragsgilla och
föranleder inte heller någon beskattning hos företaget. Vidare gäller atl
medlemmen beskattas för värdet av lägenhet som han disponerat (normalhyra) och
alt han får avdrag för reparationskostnader o.d. på den egna lägenheten. All
beskattning hos medlemmen (delägaren) sker i inkomstslaget kapilal.

Prop. 1983/84:67 25

2.3 Realisationsvinstbeskattningen

2.3.1
Historik

Enligt KL:s ursprungliga lydelse var realisationsvinst
skattepliktig endast om avyttring skedde inom viss begränsad tid efter
förvärvet, nämligen i regel fio år i fråga om fastigheter och fem år
beträffande annan egendom. Grunden till detta var att KL:s inkomstbegrepp till
en början vilade på uppfattningen all kapitalvinster skulle beskattas endast om
de var resultatet av spekulation. Spekulafionssyfte presumerades föreligga om
avyttring skedde inom de angivna fidsperioderna. Som en följd av detta synsätt
fordrades för skattskyldighet att den avyttrade egendomen hade förvärvals genom
köp, byte eller annat oneröst fång.

Genom lagstifining år 1951 infördes fallande skalor för
beräkning av skattepliktig realisationsvinst vilket innebar att den skatteplikfiga
andelen av vinsten successivt skulle reduceras inom tio- resp. femårsperioden.
För att förhindra kringgåendetransaktioner föreskrevs alt skatteplikt skulle
inträda även om egendomen förvärvats genom vissa benefika fång från make eller skyldeman
(den s.k. skyldemansregeln).

År 1966 infördes särskilda regler för beskattning av
realisationsvinst på aktier, andelar i ekonomisk förening m.m. Därmed kom
realisationsvinst vid försäljning av andelar i oäkta bostadsföretag att falla
under "akliereglerna". Andelar i äkta bostadsföretag betraktades
däremot i realisationsvinsthänseende som annan lös egendom.

Realisationsvinstkommittén föreslog år 1975 ändringar i
beskattningen av reahsationsvinst (SOU 1975:53). Bl.a. föreslogs ändrade regler
vid avyttring av andelar och akfier i äkta bostadsföretag.

Enligt kommittén kunde det knappast anföras några bärande
skäl för att beskattningen vid försäljning av andelar öch aktier i äkta
bostadsföretag skulle vara begränsad i tiden. Kommittén framhöll att det i och
för sig fanns anledning att beskatta sådana försäljningar enligt samma regler
som försäljningar av egnahemsfasligheter. Kommittén påpekade emellertid att de
markpolitiska överväganden som legat till grund för dessa regler inte gärna
kunde åberopas i fråga om andelar eller aktier i etl bostadsföretag. Kommittén
ansåg därför att beskattningen i princip borde följa de regler som gäller för
värdepapper i allmänhet. Kommittén anförde samtidigt att det frän
bostadspolitiska synpunkter kunde framstå som önskvärt atl inte försvåra
överlåtelser av bostadsrätter och vidare att rättviseskäl kunde tala för att
beskattningen av bostadsrätter och egnahem skulle vara någorlunda lika.
Vinstbeskattningen borde därför vara något mer gynnsam än enligt de vanliga
aktiereglerna.

Vid 1976 års reform av realisationsvinstbeskattningen
framhöll departementschefen (prop. 1975/76:180 s. 173) att frågan om
beskattning av realisationsvinster pä andelar och aktier i äkta bostadsföretag
borde lösas i ett iCörre bostadspolitiskt sammanhang. Något förslag om ändrad
beskatt-

Prop.
1983/84:67 26

ning av realisationsvinster vid avyttring av sädana
andelar och aktier lades därför inle fram.

2.3.2 Gällande rätt

Vinster vid avyttringar av andelar och akfier i äkta
bostadsföretag beskattas normalt enligt beslämmelserna i 35 § 4 mom. KL.
Bostadsrätter anses alltså hänförliga till kategorin annan lös egendom. Vid
avyttring av en bostadsrätt som utgör omsältningsfillgång i rörelse tas emellerfid
vederlaget upp som intäkt av rörelse. Realisationsvinster på andelar och akfier
i oäkta bostadsföretag beskallas som nämnts enligt aktiereglerna.

Här och i det följande avses med bostadsrätt förutom
andelar i bostadsrättsföreningar även andelar i bostadsföreningar och aktier i
bostadsaktiebolag.

Enligt 35 § 4 mom. KL är den skattepliktiga realisafionsvinslen
beroende av innehavstidens längd och bestäms enligt följande.

Innehavstid Skattepliktig

realisationsvinst

mindre än 2 år 100 % av vinsten

2 år men mindre än 3 är 75 % av vinsten

3 år men mindre än 4 är 50 % av vinsten

4 är men mindre än 5 år 25 % av vinsten

Har avyttringen lett till en realisationsförlust görs
motsvarande beräkning. Det framräknade beloppet får dras av mot
realisationsvinst m.m. enligt bestämmelserna i punkt 4 av anvisningarna till 36
§.

Som redan
nämnts föranleder inte alla försäljningar inom femårsperioden beskattning.
Huvudregeln är att en realisationsvinstbeskattning sker om bostadsrätten har
förvärvats genom köp, byte eller annat oneröst fång och avyttringen inle har
karaktär av tvångsförsäljning. Däremot sker ingen beskattning om bostadsrätten
har förvärvats genom arv, testamente eller gåva från annan än närstående.
Förvärv genom bodelning eller genom gåva från närstående grundar dock inte utan
vidare skattefrihet vid en framtida försäljning. Enligt skyldemansregeln i 35 §
4 mom. andra stycket KL skall man i det fallet gå fillbaka till det närmasle
förvärvet av annat slag. Är detta förvärv oneröst kan beskattning ske om den
senare innehavaren under en femårsperiod från det förvärvet räknat avyttrar
bostadsrätten.

Innehavstiden
beräknas normall från det bindande avtal om förvärv av bostadsrätten tecknats
till dagen för undertecknandet av ett bindande avtal om försäljning.
Tillträdesdag, inflyltningsdag och liknande saknar således betydelse vid
bestämmande av innehavstiden.

Har en bostadsrätt förvärvats genom upplåtelse anses som förvärvsdag
den dag när den skriftliga upplåtelsehandlingen har upprättals. Om en bostads-

Prop.
1983/84:67 27

rättsförening
ingår ett förhandsavlal om upplåtelse av bostadsrätt i fråga om annan lägenhet
än bostadslägenhet - något som är möjligt enligt 9 § BRL -räknas dagen för
detta avtal som förvärvsdag.

Har
bostadsrätten förvärvats genom köp är dagen för köpeavtalet således avgörande.
Avtalsdagen är avgörande även om köparen enligt 10 § BRL inte får utöva bostadsrätten
innan han har antagits fill medlem i föreningen.

Vinsten
vid försäljning av en bostadsrätt beräknas som skillnaden mellan å ena sidan
försäljningspriset - efter avdrag för eventuella försäljningskostnader - och å
andra sidan del s.k. omkostnadsbeloppet (punkt 1 av anvisningarna till 36 §
KL). I omkostnadsbeloppet ingår ingångsvärdet och förbättringskostnader m.m.

Vid
upplåtelse av en bostadsrätt utgörs ingångsvärdet i huvudsak av grundavgift, upplålelseavgift
och inträdesavgift. Om bostadsrätten förvärvats genom köp e.d. gäller som
ingångsvärde det avtalade vederlaget och andra kostnader vid förvärvet.
Ingångsvärdet påverkas inte av om bostadsrätten betalats kontant eller om
förvärvet finansierats genom län. Storleken av föreningens fillgångar och
skulder saknar också betydelse för ingångsvärdet.

Föreningens
hus - och därmed de enskilda lägenheterna - ägs av föreningen. Bostadsrättshavaren
har endast en till tiden obegränsad nyttjan-derått fill lägenheten. Det har mol
denna bakgrund tidigare varit oklart om de kostnader som bostadsrättshavaren
lägger ned på förbättring av lägenheten (förbättringskostnader) skall vara
avdragsgilla vid beräkningen av realisationsvinst.

I RÅ
1979 1:79 har regeringsrätten slagit fast att man vid realisationsvinstberäkningen
skall beakta de kostnader som direkt ökat bostadsrättens marknadsvärde. Hänsyn
skall tas fill den förslitning eller "konsumfion" som under
innehavstiden sker av de arbeten o.d. som kostnaderna avser.

Bostadsrättshavaren
är själv ägare till de invenlarier som han installerat i lägenheten.
Inventarierna år inte fastighetstillbehör (fill föreningens fastighet) utan
självständig lös egendom. Överlåtelse av en bostadsrätt kan därför anses
innefatta dels själva bostadsrätten och dels eventuell lös egendom som har
tillförts lägenheten. En särskild realisationsvinslberäkning skulle då egentligen
ske beträffande den senare egendomen. 11979 års rättsfall gjordes emellertid
resultatberäkningen gemensamt för själva bostadsrätten och övrig egendom.

KL
innehåller i och för sig inte några regler om hur kapitaltillskott till föreningen
skall behandlas vid realisationsvinstberäkningen. Det torde dock slå klart atl kapitalfillskott
skall räknas in i omkostnadsbeloppet. Elt problem i sammanhanget är att det i
det enskilda fallet kan vara svårl alt avgöra om en inbetalning till föreningen
avsett kapitalfillskott eller ej.

En
bostadsrätt kan i vissa fall övergå från medlemmen till föreningen. Tidigare
har medlemmen i ett sådant fall beskattats för utdelning från föreningen (RÅ
1960 ref. 19). Enligt senare praxis kan övergången inte leda

Prop. 1983/84:67 28

lill annal än eventuell beskattning för realisationsvinst
(RÅ 1962 ref. 39, RÅ 1968 ref. 21, RÅ 1974 ref. 57, RÅ 1978 Aa 277). En förutsättning
för detta är dock att vederlaget inte bestämts till högre belopp än
marknadspriset.

Överlåtelser av bostadsrätter till föreningen kan ske som
ett led i en ombildning från bostadsrättsförening till självständiga
fastigheter (friköp). Om medlemmen vid friköpel förvärvar den till
bostadsrätten hörande byggnaden med mark fill etl pris som inte är lägre än
marknadspriset sker ingen utdelningsbeskaltning hos honom. Som föreningens
anskaffningskostnad torde i det sammanhangel få räknas - förutom
anskaffningskostnaden för byggnaden jämte mark - endast den del av vederlaget
för bostadsrätten som överstiger bostadsrättshavarens insats och senare
kapitaltillskott (RÅ 1970 not. Fi 1590). När den tidigare bostadsrättshavaren
sedermera säljer den friköpta fastigheten får han vid vinstberäkningen inte
räkna av de kostnader han haft för bostadsrätten (RÅ 1974 ref. 10 och RÅ 1980
1:29).

En bostadsrättshavare beskattas i hemortskommunen för sina
inkomster från bostadsrätten. Detta gäller både för löpande inkomster och
realisationsvinst. Är bostadsrättshavaren inskränkt skallskyldig kan inkomsten
dock vara undantagen från beskattning. Ett utländskt bolag eller en utomlands
bosatt fysisk person beskattas sålunda inle för realisationsvinst på bostadsrätter.
Inle heller vid den löpande beskattningen torde någon beskattning bli aktuell.
I och för sig skall utländska bolag och utomlands bosatta fysiska personer
beskattas för utdelning pä andelar i svenska ekonomiska föreningar vid
laxeringen till statlig inkomstskatt. Denna bestämmelse torde emellertid inte
omfatta utdelning i form av bostadsförmån, schablonintäkt o.d.

2.3.3 Tillämpningen

Under hösten 1979 genomförde kapitalvinstkommittén en
enkät bland skattecheferna. Enkäten avsåg eventuella kontrollaktioner rörande
bostadsrättsförsäljningar. I samtliga län utom två hade någon form av
kontrollaktion företagits. Granskningarna avsåg i huvudsak taxeringsåren
1978-1979. Sammanfattningsvis framgår av svaren att redovisningen av
försäljningarna var myckel bristfällig. På sina håll hade endast en bråkdel av
försäljningarna deklarerats. Kontrollakfionerna hade således lett till
avsevärda höjningar av taxeringarna.

Av skattechefernas svar framgår också att del rådde viss
osäkerhet i fråga om behandlingen av olika inbetalningar och kostnader vid
vinstberäkningen.

Kommittén har låtit utföra vissa beräkningar avseende det
totala utfallet av bl.a. nuvarande skatteregler. Av beräkningarna framgår att
de totala skatteplikfiga vinsterna på grund av försäljningar år 1980 kan
uppskattas till 150 - 200 milj. kr. Enligt kommittén finns del - mot bakgrund
av svaren på den nyssnämnda enkäten - anledning atl anta att de faktiskt
deklarerade vinsterna var betydligt lägre.

Prop. 1983/84:67 29

3 Allmän motivering

3.1 Övergång till en evig realisationsvinstbeskattning

Beskattning av vinster vid icke yrkesmässig avyttring av
fast eller lös egendom har sedan läng fid tillbaka skett inom ramen för den
vanliga inkomstbeskattningen. De ursprungliga reglerna i KL grundades på
uppfattningen att realisationsvinstbeskattningen endast skulle träffa
kapitalvinster som uppkommit genom spekulafion. Del ansågs att den tid under
vilken egendomen innehafts typiskt sett angav om spekulationssyfte hade
förelegat eller ej. För fasl egendom gällde därför att vinster vid försäljning
inom tio år från förvärvet var i sin helhet skattepliktiga medan vinster vid
längre innehav var skattefria. Motsvarande tid för lös egendom var fem år. Med
hänsyn lill att en beskattning ansågs motiverad endast når ett
spekulationssyfte förelåg, inträdde skattskyldighet bara om den avyttrade
egendomen hade förvärvats genom ett oneröst fång.

Genom lagstiftning år 1951 ändrades reglerna så att den
skattepliktiga andelen av vinsten successivt reducerades inom tio- resp.
femårsperioden. Samtidigt begränsades skattefriheten för viss benefikt
förvärvad egendom genom den s.k. skyldemansregeln.

Med tiden har synen på realisafionsvinstbeskatlningen
förändrats. Realisationsvinsterna har i större utsträckning kommit att
jämställas med andra inkomster. År 1966 infördes s.k. evig beskattning av
aktievinsterna. Året därpå avskaffades tidsbegränsningen i fråga om fastigheterna
samtidigt som bl.a. regler om indexuppräkning och 3 000-kronorstillägg
infördes.

Skatteplikten gjordes i båda fallen oberoende av om
egendomen hade förvärvats genom ett oneröst eller ett benefikt fång. Övrig lös
egendom berördes inte av omläggningarna åren 1966 och 1967. Inte heller
ändringarna i realisationsvinstbeskattningen åren 1976 och 1980 omfattade dennna
grupp av tillgångar.

De nuvarande reglerna för beskattning av
realisationsvinster vid avyttring av bostadsrätter och andra tillgångar som
inte behandlas enligt aktiereglerna har således i sina huvuddrag varit
oförändrade sedan KL:s tillkomst. Samtidigt har realisationsvinstbeskattningen
för andra tillgångsslag ändrats vid flera tillfällen. Detta har bidragit till
att göra detta skatteområde allt mer tekniskt komplicerat.

Som tidigare nämnts hade realisationsvinstkommittén bl.a.
i uppdrag att försöka samordna realisationsvinstbeskattningen för de olika
slagen av tillgångar. Kommittén fann emellertid att de grundläggande kraven i
fråga om beskattning av å ena sidan vinster vid fastighetsavyltringar och å
andra sidan vinster vid försäljning av aktier, andelar och annan lös egendom
medförde att det inte var möjligt att införa ett enhetligt system för alla
tillgångsslag.

Det är också min uppfattning att det bl.a. med hånsyn till
de vitt skilda slag av tillgångar det här är fråga om torde vara svårt att
utforma ett enhetligt

Prop.
1983/84:67 30

system för realisationsvinstbeskattningen som uppfyller
allmänna krav på rättvisa. Däremot bör beskattningsreglerna i möjUgaste mån
samordnas med utgångspunkt i vissa övergripande syften med beskattningen. Den
gällande ordningen i fråga om bl.a. bostadsrätterna, som innebär atl
försäljningsvinsterna är skattefria efter fem år, har sin grund i etl synsätt
pä beskattningen som sedan länge övergivits. Rättvisesynpunkter och fördelningspolifiska
mofiv lalar för att en evig vinstbeskattning av bostadsrätterna införs.

Kapitalvinstkommittén har i det föreliggande betänkandet
redovisat sitt förslag till utformning av en evig beskattning av
realisationsvinster vid avyttring av bostadsrätter. Kommittén har ingående
analyserat de frågor av främst teknisk natur som uppställer sig vid en sådan
omläggning av beskattningen.

De flesta remissinstanser har begränsat sina yttranden
till att avse frågan om den lämpligaste beskattningsmetoden för det fall all en
omläggning skall genomföras. Några instanser har dock diskuterat frågan om det
lämpliga i atl införa en evig beskattning. Flertalet av dessa - bl.a.
länsstyrelserna i Stockholms, Östergötlands och Jämtlands län,
bankinspektionen, bostadsstyrelsen. Centralorganisationen SACO/SR (SACO/SR),
Landsorganisationen i Sverige (LO), Svenska kommunförbundet och Tjänstemännens
Centralorganisation (TCO) - förordar att en sådan beskattning nu införs.
Sveriges bostadsrättsföreningars centralorganisation ek för (SBC) motsätter sig
en omläggning och hävdar att en sådan åtgärd måste föregås av en översyn av
skattereglerna i stort för bostadsrätter, eventuellt för hela bostadssektorn.
Även HSB:s riksförbund anser att ytterligare ulredning krävs.

Kapitalvinstkommitténs förslag och remissyttrandena över
det utgör enligl min mening etl bra underlag för att ta ställning till frågan
om en evig realisationsvinstbeskattning skall införas för bostadsrätterna. I
likhet med flera remissinstanser anser jag alt det inte längre finns några
hållbara skäl för att behålla den nuvarande tidsbegränsade beskattningen. Som
framgått av del föregående har utvecklingen på övriga delar av
realisationsvinstskatteområdet lett till att den gällande ordningen för
bostadsrätter kommit att att framstå som alltmer otidsenlig. En övergång till
evig beskattning bör därför nu ske. När jag kommit fram till denna slutsats har
jag också beaktat att frågan om realisationsvinstbeskattningen utgör en del av
den större frågan om bostadsbeskattningens utformning. Bostadsbeskattningen är f.n.
föremål för en översyn inom ramen för bostadskommitténs (Bo 1982:02) arbete.
Det förhållandet kan emellertid enligt min mening inte utgöra ett hinder för
att nu genomföra en skattepolitiskt väl mofiverad ändring av vinstbeskatlningen
för bostadsrätter.

Sammanfattningsvis anser jag att en övergång till evig
beskattning av realisationsvinster vid avyttring av bostadsrätter bör
genomföras. Valet av beskattningsmetod behandlar jag i närmast följande
avsnitt.

Prop. 1983/84:67 31

3.2 Valet av beskattningsmetod

Kapitalvinstkommittén har undersökt tre olika metoder för
en evig realisationsvinstbeskattning vid avyttring av bostadsrätter. Metoderna
har kallats fastighetsmetoden, den förenklade fastighetsmeloden och akliemetoden.
För alla tre metoderna gäller att en bostadsrätt som har förvärvats genom elt benefikt
fång skall anses förvärvad genom närmast föregående onerösa fång och att ett
föremål som lillhör bostadsrättshavaren och överlåts samtidigt med
bostadsrätten skall anses tillhöra lägenheten om föremålet år av sådant slag
att det skulle ha utgjort byggnadsfillbehör om det hade ägts av föreningen.

Vid tillämpningen av fastighetsmetoden skall följande
poster beaktas vid vinstberäkningen.

Intäkt

Som intäkt redovisas försäljningslikviden plus en andel i
föreningens nettoskuld vid överlätelsetillfället.

A vdragsposter

Ingångsvärdet utgörs av det vederlag som erlades vid
förvärvet (grundavgift eller köpeskilling) plus en andel i föreningens
nettoskuld vid förvärvs-fillfället.

Avdrag
medges för bostadsrättens andel i föreningens förbättringskostnader, dock endasl
för de år då kostnaderna har uppgått till ett belopp som motsvarar 3 000 kr. mulfiplicerat
med antalet bostadsrätter i föreningen.

Avdrag
medges vidare för bostadsrättshavarens egna kostnader för förbättringsarbeten
och värdehöjande reparationer, dock endast för de år då kostnaderna har uppgått
till minsl 1 000 kr.

Ingångsvärdet och övriga avdragsposter får indexuppräknas
enligt samma regler som gäller för fastigheter (en fyraårig initialperiod
iakttas).

Vinsten

Hela den framräknade vinsten är skattepliktig oberoende av
innehavstidens längd.

För den förenklade fastighetsmetoden och aktiemetoden
gäller att följande poster beaktas.

Intäkt

Som intäkt redovisas endast försäljningslikviden.

Avdragsposter

Ingångsvärdet utgörs av det faktiska vederlaget vid
förvärvet.

Avdrag
medges för kapitaltillskott. Avdraget motsvarar bostadsrättens andel i
föreningens totala amorteringar under innehavet plus de tillskott som har
lämnats för att direki bestrida föreningens förbättringskostnader (ett
förbättringsarbete grundar dock rätt till avdrag endast under förutsättning att

Prop.
1983/84:67 32

de kapitaltillskott som har lämnats för att finansiera
arbetet har uppgått till minst 3 000 kr. mulfiplicerat med antalet
bostadsrätter).

Avdrag
medges vidare för bostadsrättshavarens egna kostnader för förbättringsarbeten
och värdehöjande reparationer i samma omfattning som enligl fastighetsmeloden.

När det gäller den fortsatta beräkningen skiljer sig de
båda metoderna ål.

Enligl den
förenklade fastighetsmeloden medges etl särskilt inflationstill-lägg. Detta
beräknas på ett underlag som motsvarar summan av det faktiska vederlaget vid förvärvet
och andelen i föreningens nettoskuld vid förvärvs-fillfället. Tillägget erhålls
om underlaget multipliceras med en faktor som motsvarar den vanliga omräkningsfaktorn
(den faktor som används enligt fastighetsmetoden) minskad med 1. Vidare medges
indexuppräkning av bostadsrättshavarens egna förbättringskostnader.
Kapitaltillskott får däremot inte indexuppräknas. Hela den framräknade vinsten
är skattepliktig oberoende av innehavstidens längd.

Vid en
tillämpning av aktiemetoden medges inte något särskilt inflations-tillägg eller
indexuppräkning. Den skattepliktiga andelen av vinsten reduceras enligt
följande skala.

Innehavstid, år Skattepliktig andel

av vinsten, %

0-2 100

2-3 75

3-4 50

4 eller
mera 25

För samtliga metoder gäller vidare att man vid
vinstberäkningen skall bortse från vederlag som lämnas för övertagna medel på
den inre reparationsfonden, att intäkten skall minskas med omkostnader vid
försäljningen, att man i ingångsvärdet skall räkna in omkostnader vid förvärvet
samt att bostadsrätter som har förvärvats före den 1 januari 1970 skall anses
förvärvade den dagen för ett vederlag som motsvarar 150 % av andelen i 1970 års
taxeringsvärde (fastighetsmetoden) resp. 150 % av andelen i föreningens
behållna förmögenhet, beräknad med utgångspunkt i 1970 års taxeringsvärde (den
förenklade fastighetsmetoden och aktiemetoden).

Vid valet
mellan metoderna har kommittén haft utgångspunkten att det är önskvärt med ett
system för evig beskattning som ger effekter likvärdiga med dem som erhålls
enligt fastighelsreglerna. Från denna utgångspunkt har man redovisat
principiella och praktiska synpunkter på metodvalet.

Kommitténs samlade bedömning resulterar i att man förordar
den förenklade fastighetsmetoden.

Som nämnts i avsnitt 3.1 är det endast HSB:s riksförbund
och SBC som har motsatt sig att en omläggning av realisationsvinstbeskattningen
genomförs nu. RSV har inte godtagit någon av de diskuterade beskattningsmetoderna.

Prop.
1983/84:67 33

Två av remissinstanserna, riksrevisionsverket (RRV) och
Svenska sparbanksföreningen, har förordat fastighetsmetoden. För den händelse
en omläggning skall göras anser också HSB:s riksförbund att fastighetsmetoden
är lämpligast. Nästan alla övriga instanser som tar ställning i metodfrågan har
mer eller mindre bestämt avvisat fastighetsmeloden.

I valet
mellan den förenklade fastighetsmetoden och aktiemetoden har remissinstansernas
inställning främst betingats av hur de prioriterar kravet på enkelhet i lagstiftningen.
Aktiemetoden förordas av tio remissinstanser -kammarrätten i Sundsvall,
länsstyrelserna i Stockholms, Östergötlands, Göteborgs och Bohus, Kopparbergs
samt Jämtlands län, Föreningen auktoriserade revisorer (FAR), Svenska
revisorsamfundet, Sveriges advokatsamfund och Taxeringsnämndsordförandenas riksförbund(TOR).
Lika många instanser - länsstyrelsen i Uppsala län, bankinspektionen,
bostadsstyrelsen. Auktoriserade fastighetsmäklares riksförbund (AFR), LO,
Näringslivets byggnadsdelegation (NBD), Svenska kommunförbundet, Sveriges
allmännyttiga bostadsföretag (SABO), Svenska riksbyggen och TCO - delar
kapitalvinstkommitténs uppfattning att den förenklade fastighetsmetoden är
lämpligast.

För egen del får jag anföra följande.

Omläggningen måste enligt min mening uppfylla vissa
grundläggande krav. En strävan här liksom på andra delar av skatteområdet måste
vara att göra reglerna lätta att förstå och fillämpa. Att de praktiska
synpunkterna här måste tillrnätas särskild betydelse är betingat av att antalet
taxeringsärenden där en vinstberäkning aktualiseras blir mycket stort. Det
torde också vara en allmän uppfattning att de nuvarande reglerna för
beskattning av realisationsvinster på fastigheter och aktier år mycket
komplicerade. Det är därför naturligt att först granska de av kommittén
redovisade metoderna från praktiska synpunkter.

Jag kan då till att börja med konstatera att fastighetsmeloden
ställer oacceptabla krav vid den praktiska tillämpningen på skattskyldiga,
bostadsföretag och taxeringsmyndigheter - främst till följd av behovet av
genomsyn. Fastighetsmeloden bör därför inte genomföras.

Även den förenklade fastighetsmeloden rymmer visst inslag
av genomsyn. Inflationstillägget skall nämligen beräknas på summan av
vederlaget vid förvärvet och andelen i föreningens nettoskuld vid
förvärvstillfället. En annan komplicerande faktor vid vinstberäkningen är att bostadsrättshavarens
egna förbättringskostnader skall indexuppräknas. Vidare är den förenklade
fastighetsmetoden - liksom fastighetsmetoden - förenad med påtagliga
tillämpningssvårigheter vid flera på varandra följande innehav. Inte heller den
förenklade fastighetsmetoden kan därför sägas uppfylla kraven på enkelhet.

Aktiemetoden kan däremot accepteras från praktiska
utgångspunkter. Den medför inte andra komplikationer än de som under alla
förhållanden

3 Riksdagen 1983/84. 1 saml. Nr 67

Prop.
1983/84:67 34

uppkommer genom att den tidsbegränsade beskattningen
ersätts av en evig. En omläggning i enlighet med kommitténs förslag skulle dessulom
innebära vissa förenklingar av vinstberäkningen jämfört med i dag. Jag tänker
då närmast på förslaget om beräkningen av kapitaltillskott och beloppsgränsen
för bostadsrättshavarens egna förbättringskostnader.

De
praktiska synpunkterna talar således entydigt för att aktiemetoden bör väljas.
Det är den enda av metoderna som enligt min mening är förenlig med den strävan efler
enkelhet som bör känneteckna lagstiftningen pä skatteområdet. Frågan blir då
om det från principiella utgångspunkter möter betänkligheter att stanna för
aktiemetoden.

Jag ansluter mig i och för sig till kapitalvinstkommitténs
bedömning att den fullständiga fastighetsmeloden torde ge det principellt
riktigaste beskattningsresultatet. Det är samtidigt klarl att aktiemetoden med
sitt schabloni-serade inflationsskydd i vissa fall kan leda till mindre
tillfredsställande resultat. Som kommittén påpekar är emellertid inte heller
fastighetsmetoden invändningsfri i det avseendet. Det bör också framhållas att akliemetoden
i flertalet fall kan anses ge ett godtagbart materiellt beskaltningsresullat.

Det har
hävdats att aktiemetoden innebär en alltför mild beskattning jämfört med
fastighetsmetoderna genom atl de utpräglade spekulationsfallen träffas mindre
kraftfullt. I sammanhanget bör emellertid noteras att vinsterna vid
korttidsspekulation även i akfiemetoden träffas av en 100-procentig
beskattning. Jag vill också påminna om att regeringen under våren 1983 tillsatt
en kommitté (Ju 1983:06) som skall göra en översyn av BRL. Kommitténs
huvuduppgift är att överväga om ett system med hembudsskyldighet kombinerad med
prisföreskrifter bör införas vid överlåtelser av bostadsrätter i nybildade
föreningar. Syftet med ett sådant system skulle vara att komma till rätta med
en från bostadssocial och fördelningspolitisk synpunkt oacceptabel
prisutveckling på bostadsrättsmarknaden. Slutligen vill jag i det här
sammanhanget peka på att det finns anledning att - i något högre grad än kapitalvinstkommittén
gjort - beakta de juridiska och ekonomiska skillnader som föreligger mellan
bostadsrättsinnehavet och egnahemsägandet.

Min slutsats blir att några avgörande principiella hinder
mot aktiemetoden inte kan uppställas. Metoden ger på det hela taget ett rimligt
beskattningsresultat och är den enda av metoderna som är godtagbar från
tillämpningssynpunkt.

Jag kommer således fram till att övervägande skäl talar
för att den eviga beskattningen av bostadsrätter bör utformas i enlighet med
aktiemetoden.

Som kapitalvinstkommittén har föreslagit bör den eviga
realisationsvinstbeskattningen omfatta också bostadsrätter som har förvärvats
genom arv, gåva eller annat benefikt fång. Vid avyttring av en sådan
bostadsrätt skall vinstberäkningen göras som om bostadsrätten hade förvärvats
genom det

Prop.
1983/84:67 35

närmast föregående onerösa fånget.

Jag skall
här också ta upp frågan om beskattningsnivån. De flesta av remissinstanserna
som förordar aktiemetoden har också godtagit förslaget till reducerande skala
för beräkning av den skattepliktiga andelen av den nominella vinsten. Den
föreslagna skalan ansluter till den nuvarande med den skillnaden att 25-procentsnivån
utsträcks till att gälla avyttringar av bostadsrätter som innehafts längre fid
än fem år. Några remissinstanser ifrågasätter om inle en hårdare beskattning är
motiverad och förordar en skala med längre beskattning av hela vinsten och
långsammare avtrappning. Vissa instanser hävdar också att den slutliga
beskattningsnivån i likhet med vad som gäller för aktierna inte bör understiga
40 %. Jag delar emellertid kommitténs bedömningar i dessa frågor. En viss
försiktighet är påkallad med hänsyn till vinstberäkningens schablonmässiga
utformning. Det år dessutom värdefullt att de nya reglerna sä långt som möjligt
kan ansluta till de gällande.

Mitt förslag kan beräknas medföra en ökning av
skatteintäkterna med 150 miljoner kr.

Den närmare utformningen av den eviga realisafionsvinstbeskatlningen,
konlrollfrågor och frågor rörande övergången lill de nya reglerna tas upp i det
följande. Jag behandlar där också frågan om uppskov med beskattning-

3.3 Vinstberäkningens närmare utformning

3.3.1 Behandlingen av utrustning

En lägenhet som innehas med nyttjanderätt genom
bostadsrätt är i allmänhet försedd med olika slag av utrustning. Civilrättsligt
är utrustningen antingen tillbehör till lägenheten eller bostadsrättshavarens
lösa egendom. Det är främst i fråga om det sistnämnda slaget av utrustning som
problem uppkommer vid realisationsvinstberäkningen. Föremål utan tidigare motsvarighet
som bostadsrättshavaren tillfört lägenheten är hans egendom. De nuvarande
reglerna för beskattning av bostadsrätter och lösöre är visserligen lika men frågan
om separat eller gemensam vinstberäkning kan ändock få betydelse. Vid en evig
beskattning av bostadsrätterna får frågan ökad betydelse. Väljs en ordning med
separat beräkning blir säljaren i vissa fall benägen att hänföra sä stor del av
försäljningspriset som möjligt fill den lösa egendomen.

Kapilalvinstkommillén har föreslagit en regel om gemensam
vinstberäkning. Enligt förslagel skall föremål som överlåts tillsammans med en
bostadsrätt och som skulle utgöra tillbehör lill lågenheten om de hade ägts av
föreningen, vid realisafionsvinstbeskatlningen behandlas som om de faktiskt
utgjorde fillbehör och således omfattades av bostadsrätten.

Det år enligt min mening angelägel alt undanröja den
nuvarande

Prop. 1983/84:67 36

ovissheten i fråga om behandlingen av bosladsrältssäljarens
lösa egendom vid realisationsvinstbeskattningen. Kommittéförslaget har inte
mötts av några invändningar i remissyttrandena. I likhet med kommittén finner
jag att så betydande praktiska fördelar talar för en gemensam beräkning att det
alternativet bör väljas.

3.3.2 Försäljningspriset, m.m.

Några problem att fastställa försäljningspriset torde inte
uppkomma. Vid vinstberäkningen får detta pris reduceras med eventuella
kostnader i samband med försäljningen.

I detta sammanhang tar jag upp några frågor som rör den s.k.
inre reparationsfonden. Det är vanligt att bostadsrättsföreningarna i sina
stadgar har en föreskrift om viss årlig avsättning till denna fond. Den
enskilde bostadsrättshavaren får i regel använda den pä hans lägenhet belöpande
delen av fonden för att bekosta inre underhåll. Det förekommer ofta atl den som
köper en bostadsrätt också övertar säljarens rätt att disponera över de medel
pä den inre reparationsfonden som vid överlåtelsetillfället belöper på
lägenheten. I vissa fall lämnas ett särskilt vederlag för detta men det
vanligaste torde vara att den överenskomna köpeskillingen inkluderar ersättning
för de övertagna fondmedlen.

Kapitalvinstkommittén har föreslagil atl
realisationsvinstberäkningen skall göras med bortseende från den ersättning som
avser övertagna medel på den inre reparafionsfonden. Det innebär atl särskild
ersättning för övertagna fondmedel inte skall räknas in i ingångsvärdet resp.
försäljningspriset. Om parterna har kommit överens om en köpeskilling som är
avsedd att täcka även fondmedlen, skall köpeskillingen reduceras med ett belopp
som molsvarar de medel på den inre reparationsfonden som vid överlåtelsetillfället
belöpte på bostadsrätten. Enligt kommittén krävs en sådan ordning för alt
resultatet av vinstberäkningen skall bli riktigt. I annat fall skulle nämligen
en minskning av fondbehållningen under innehavstiden leda till indirekt avdrag
för reparationskostnader eller dubbelavdrag för förbättringskostnader. Har i
stället behållningen ökal blir bostadsrättshavaren beskattad för den neltoinbelalning
lill reparafionsfonden som han har gjort under innehavet med beskattade medel.

Av remissinslanserna är det endast SBC som har berört frågan
om behandlingen av medel på inre reparationsfonden. SBC hävdar att det kommer
att uppstå problem när det gäller att få fram uppgifter om innesiående medel på
inre reparationsfond vid förvärvstidpunkten.

Enligt min mening är det nödvändigt alt vid vinstberäkningen
bortse frän särskild ersättning för medel pä inre reparationsfond resp.
reducera köpeskillingen med etl belopp som motsvarar fondmedlen. Kommitténs
förslag i den delen bör således genomföras. Även om vissa praktiska problem av
det slag SBC har pekat på kan uppkomma, bör del vara möjligt att nå en
tillfredsställande tillämpning av en sådan regel. Genom mitt förslag om s.k.

Prop.
1983/84:67 37

stickdag, avsnitt 3.3.6, behöver man vid beräkningarna
inte heller gå längre tillbaka i tiden än till år 1974.

3.3.3 Ingångsvärdet

Vid vinstberäkningen tas det i föregående avsnitt
beskrivna försäljningspriset upp som intäkt. Från denna inläkt får sedan vissa
avdrag göras. Sådant avdrag medges alltid för bostadsrättens ingångsvärde. Har
bostadsrätten förvärvats genom upplåtelse utgörs detta värde av den grundavgift
och de eventuella upplåtelse- och inträdesavgifter som erlades vid förvärvet.
Om förvärvet har skett genom köp räknas köpeskillingen och eventuell
inträdesavgift in i ingångsvärdet. En nedsättning av grundavgiften efler
förvärvet bör föranleda reducering av ingångsvärdet. En höjning av
grundavgiften under innehavet bör däremot bedömas enligt bestämmelserna om
avdrag för kapitaltillskott, se avsnitt 3.3.4. Eventuella omkostnader i samband
med förvärvet ingår också. Vederlag som hänför sig till övertagna medel på den
inre reparationsfonden skall som nämnts inte räknas in i ingångsvärdet.

3.3.4 Avdrag för kapitaltillskott

Aktiemetoden innebär att vinstberäkningen görs ulan att
man beaktar bostadsrättsföreningens ekonomiska förhållanden. När någon sådan s.k.
genomsyn inte företas blir det nödvändigt att medge avdrag för vissa
inbetalningar som bostadsrättshavaren gör till föreningen under innehavsfiden.

Frågan om gränsdragningen mellan inbetalningar som bör
beaktas vid realisalionsvinstberäkningen och andra inbetalningar har utförligt
diskuterats av kapitalvinstkommittén. Kommittén stannar för att avdrag vid
vinstberäkningen bör begränsas till inbetalningar för två bestämda ändamål,
nämligen amorteringar och förbättringsarbeten. Förslagel innebär att man under
åberopande av praktiska skål förordar en bestämning av kapitaltillskottsbegreppet
som något avviker från vad som gäller vid den löpande inkomstbeskattningen.
Enligt kommitténs förslag skall avdrag medges för bostadsrättens andel i
föreningens totala amorteringar under innehavet. Vidare medges avdrag för
tillskott som har utdebiterats och använts för att direkt bestrida kostnader för
ett visst förbättringsarbete. I del sistnämnda fallet krävs dessulom för
avdragsrätt att de sammanlagda fillskotten för arbetet har uppgått till minsl 3
000 kr. multiplicerat med antalet deltagande bostadsrätter. Enligt kommittén är
en beloppsgräns påkallad av praktiska skäl. Det skulle vara förenat med
påtagliga utrednings- och kontrollproblem att beakta kostnaderna för smärre
arbeten särskill som beräkningarna kan bH aktuella långt i efterhand.

Endasl ell fåtal remissinstanser har kommenterat förslaget
om avdrags-rätten för kapitaltillskott. Länsstyrelsen i Östergötlands län
ifrågasätter om

Prop.
1983/84:67 38

inte förenklingsvinster skulle kunna uppnås genom att
avdrag för kapitaltillskott medges med fast ärligt minimibelopp, förslagsvis 2
000 kr. SBC hävdar bl.a. att den föreslagna schablonbestämningen av
avdragsgilla kapitaltillskoll skulle kunna leda fill avdragsrätt om etl lån
har amorterats genom upptagande av ett nytt lån. Några instanser pekar pä de
problem som kan uppkomma för bostadsrättshavaren att visa att ett
kapitaltillskott utdebiterats särskilt för att direkt bestrida
förbättringskostnader. Även i övrigt har ett anlal remissinstanser, bl.a.
kammarrätten i Sundsvall, tagit upp frågan om de beviskrav som i dessa
hänseenden bör slällas på de skattskyldiga när det gäller omständigheter som
inträffat före ikraftträdandet av de nya reglerna.

En riktig beräkning av realisationsvinsten kräver att
hänsyn tas till vissa inbetalningar som den skattskyldige gjort fill
föreningen. Jag kan ansluta mig fill det principiella resonemang som kommittén
fört i fråga om gränsdragningen mellan avdragsgilla och icke avdragsgilla
inbetalningar lill föreningen. Mot bakgrund av den vikt som bör tillmätas
enkelhet hos de nya reglerna kan jag också ansluta mig till den föreslagna avgränsningen
av kapitaltillskott som får dras av vid vinstberäkningen. Jag vill i
sammanhanget påpeka att när man här talar om alt ell kapitalfillskott utdebiterats
och använts för ett visst förbättringsarbete så har man därmed inte tagit
ställning lill formerna för utdebiteringen. Eftersom BRL, bortsett från
upplåtelse- och inträdesavgifter, endast anvisar två former för inbetalningar
från medlemmarna till föreningen - grundavgift och årsavgift - måste givetvis i
sådana fall den ifrågavarande utdebiteringen ske genom höjning av någon av
dessa avgifter. Når det däremot gäller företag som inte omfattas av BRL kan
särskilda utdebiteringar vara möjliga.

Enligt min mening är del tveksamt om en ordning med ett
årligt minimibelopp som får dras av som kapitalfillskott skulle ge några mera
påtagliga förenklingsvinster. Dessulom torde del vara svårt all motivera valet
av belopp med hänsyn till stora skillnader i föreningsförhållandena.

Den
tolkning av kommiltéförslaget som SBC gett uttryck för är inle avsedd. Jag
föreslår alt bestämmelsen ges en utformning som förhindrar avdrag för kapitalfillskott
i de fall då amortering av befintliga lån har finansierats genom upplagande av
nya lån.

Det finns
här också anledning att något beröra frågan om de krav som skall ställas pä den
skattskyldige när del gäller att styrka olika avdragsposter vid
vinstberäkningen. Mot bakgrund av att det med hittillsvarande regler har saknats
anledning för bostadsrättshavare och föreningar att iaktta vissa av de
uppgiftskrav som en omläggning skulle innehålla är jag medveten om atl
bevisproblem kan uppkomma. I fråga om kapitaltillskott och förbättringskostnader
som hänför sig till fiden före ikraftträdandet bör det därför enligt min mening
ställas något lägre krav på bevisningen än när det gäller sädana inbetalningar
och kostnader efter denna tidpunkt.

Prop. 1983/84:67 39

3.3.5 Avdrag för egna förbättringskostnader

Redan enligt nuvarande ordning medges avdrag vid
realisationsvinstberäkningen för förbättringskostnader som bostadsrättshavaren
lagt ner på lägenheten. Det finns emellertid anledning att i samband med
införandet av en evig beskattning närmare reglera avdragsrätten för sådana
kostnader. Kapitalvinstkommittén har därför diskuterat även denna fråga
tämligen utförligt.

Enligt kommitténs förslag skall avdrag medges för
förbättringskostnader och även för vissa kostnader för värdehöjande reparafioner.
En förutsättning för avdragsrätten är enligt förslaget att kostnaderna för ett
visst år uppgått till minst 1 000 kr. När det gäller egentliga
förbättringskostnader - bl.a. ombyggnadskostnader, kostnader för anskaffning av
utrustning som inte funnits tidigare i lägenheten och sådana kostnader för
utbyte av äldre föremål som medför standardhöjning - har kommittén stannat för
att någon reducering med hänsyn till konsumtion under innehavet inte bör ske.
Hänsyn till sådan konsumtion bör däremot tas i fråga om kostnader för s.k. värdehöjande
reparationer.

Remissinstanserna har i allmänhet godtagit kommitténs
förslag om avdragsrätt för kostnader för förbättringsarbeten och värdehöjande reparafioner.
RSV anser dock att den föreslagna beloppsgränsen är för låg. Samma inställning
har länsstyrelsen i Östergötlands län som föreslår att gränsen höjs till 2 000
kr.

Kommitténs förslag innebär enligl min mening i huvudsak en
lämplig avgränsning av de avdragsgilla förbättrings- och reparafionskostnaderna.
När del gäller den valda beloppsgränsen anser jag emellertid i likhet med några
remissinstanser att en höjning är påkallad. För att förenkla fillämp-ningen bör
beloppsgränsen enligt min mening kunna fördubblas utan att det i nämnvärd grad
inverkar på de skattepliktiga vinsternas storlek. Jag föreslår således att
avdrag för ifrågavarande kostnader skall medges endast för år då de uppgått fill
minst 2 000 kr.

3.3.6 Behovet av en stickdag

Utredningstekniska skäl talar för en avgränsning av den period
som skall beaktas vid vinstberäkningen. I fråga om realisationsvinster vid fastighetsavyltringar
gäller att fastigheter som har förvärvats före den 1 januari 1952 (stickdagen)
skall anses förvärvade på stickdagen för en köpeskilling som motsvarar 150 % av
1952 års taxeringsvärde. Kapitalvinstkommittén har föreslagit en motsvarande
regel för bostadsrätterna. Vid tillämpning av aktiemetoden innebär förslaget
att den 1 januari 1970 skall vara stickdag och alt äldre bostadsrätter skall
anses förvärvade den dagen för ett värde som motsvarar 150 % av andelen i
föreningens förmögenhet. Förmögenheten bör enligt kommittén beräknas på
grundval av 1970 års taxeringsvärde och i övrigt med ledning av bokslutet för
det räkenskapsår som har avslutats närmast före stickdagen. Har det faktiska
vederlaget vid förvärv före

Prop. 1983/84:67 40

stickdagen varit högre än schablonvärdel får detta
vederlag användas som ingångsvärde. Även i del fallet skall dock bostadsrätten
anses förvärvad den 1 januari 1970.

Behovet av en stickdag har betonats av de remissinstanser
som har tagit upp frågan. Flera av dessa har emellertid riktat invändningar mot
kommitténs val av stickdag. En återkommande kritik går ut på all det torde bh
svårt att få uppgifter om föreningarnas förmögenhelsställning den 1 januari
1970 beroende på att skyldigheten atl bevara räkenskaper från den tiden numera
har upphört. Sådan skyldighet är nämligen begränsad fill tio år. Några av de krifiska
instanserna föreslår alt endast 1970 års taxeringsvärde skall läggas till grund
för schablonvärdet. RSV föreslär att slickdagen i stället bestäms fill den 1
januari 1975. Några remissinstanser, bl.a. RRV, anser att uppräkningen av det
valda förmögenhetsvärdet bör vara mindre än enligt förslaget.

Det är
enligt min uppfattning nödvändigl atl arbeta med en stickdag vid
vinstberäkningen. Jag har också förståelse för kommitténs val av tidpunkt. Som
man framhåller torde 1970 års taxeringsvärden inte nämnvärt avvika från marknadsvärdena
beroende på all bostadsrätterna ända fram lill utgången av är 1968 var
underkastade priskoniroll. Jag delar uppfattningen att schablonvärdet bör
spegla föreningens förmögenhetsförhållanden. Med det synsättet blir emellerfid
förslaget om stickdag mindre lämpligt från praktisk synpunkt. Del är enligt min
mening inte försvarligt att föreslå en regel om vilken man vet alt en korrekt
tillämpning i vissa fall kan vara utesluten. Även om möjligheten att använda
det verkliga vederlaget i och för sig slår öppen måste sfickdagen bestämmas så
att det finns tillgång fill det bokföringsmaterial som krävs för beräkning av
föreningens förmögenhet. Den tidigaste dag som då kan komma ifråga är den 1
januari 1974. Prisutvecklingstakten för bostadsrätterna var generellt setl
relativt måttlig under de första åren på 1970-talet. Väljs den 1 januari 1974
som stickdag och bestäms schablonvärdet fill 150 % av bostadsrättens andel i
föreningens förmögenhet vid den tidpunkten bör man enligl min mening kunna få
ett ingångsvärde som i de flesta fall inte i allt för hög grad avviker från
marknadsvärdet. Förmögenhetsberäkningen bör göras på basis av 1974 års
taxeringsvärde. Jag finner det sannolikt att den som under perioden 1969-1973
har förvärvat en bostadsrätt för en köpeskilling som avsevårt översfiger
schablonvärdet också har möjlighet alt styrka detta högre ingångsvärde vid
vinstberäkningen. Det blir därmed inte aktuellt att tillämpa schablonvärdet.

3.4 Frågan om uppskov med beskattning

Jag övergår nu fill att behandla frågan om man bör införa
en möjlighet till uppskov med beskattning av vinst vid försäljning av
bostadsrätter. Innan jag går in på kommitténs förslag skall jag kortfattat
beröra de regler om uppskov med beskattning som gäller på fastighetsområdet.

Vid realisationsvinstbeskattningen gäller som en allmän
princip att en

Prop.
1983/84:67 41

realiserad
vinst skall beskallas oberoende av om vinsten reinvesteras eller inte. Ett vikfigt
undantag från denna princip har emellertid gjorts i fråga om vinster vid
fastighetsförsäljningar. När det gäller fasfighetsvinster kan nämligen uppskov
medges med beskattningen bl.a. under förutsättning atl en fastighet anskaffas
som ersättning för den avyttrade fastigheten. Uppskov kan medges dels vid vissa
närmast tvångsvisa fastighetsavyltringar, dels vid försäljningar av villa- och jordbruksfasfigheter.
Reglerna om uppskov med beskattning i tvångsfallen tillkom år 1968 i anslutning
till att den eviga realisationsvinstbeskattningen för fastigheter infördes.
Möjligheterna till uppskov utvidgades vid 1976 års reform av realisalionsvinsibeskatlningen
till atl omfatta även de nyss angivna frivilliga fastighetsavyttringarna.
Uppskovsreglerna finns numera efter en huvudsakligen teknisk omarbetning år
1978 i lagen (1978:970) om uppskov med beskattning av realisationsvinst, UppskL.

Del saknas här anledning
att i detalj gå in på uppskovsreglernas uppbyggnad. Jag skall emellertid i
korthet beröra förutsättningarna för uppskov i de fall som i detta sammanhang
är av intresse, nämligen vid avyttringar av villa-och jordbruksfastigheter. Som
redan nämnts krävs att den skattskyldige anskaffar en fastighet som ersättning
för den avyttrade fastigheten. Detta måste ske inom fyra år frän avyttringen av
den ursprungliga fasligheten (5 § UppskL). Tidsfristen kan om särskilda skäl föreligger
förlängas med tre år efter medgivande av RSV. För uppskov krävs vidare atl den skatlskyldige
varit bosatt på den sålda fastigheten i minst tre år under den femårsperiod som
gått till ända närmast före avyttringen. RSV kan även medge undantag från bosältningskravet
(3 § UppskL).

Av betydelse för
uppskovsfrågan är vidare förhållandet mellan vederlaget för den avyttrade fastigheten
och vederlaget för ersättningsfastigheten. Uppskov med beskattning av hela
vinsten medges om inköpspriset för ersättningsfastigheten minsl motsvarar
försäljningspriset för den ursprungliga fastigheten. Överstiger sistnämnda
belopp vederlaget för ersättningsfastigheten medges uppskov med skillnaden
mellan realisationsvinsten och det överskjutande beloppet (6 § UppskL). För alt
uppskov över huvud taget skall komma i fråga måste den skattephkfiga vinsten
enligt 3 § UppskL minst uppgå fill 15 000 kr.

När ersättningsfasfigheten
avyttras beaktas uppskovet genom att de sammanlagda avdragsposterna
(omkostnadsbeloppet) minskas med upp-skovsbeloppel omräknat med hänsyn till
förändringarna i del allmänna prisläget räknat från fjärde året efter förvärvet
av ersättningsfastigheten (11 § UppskL).

I kapilalvinstkommitténs
ursprungliga uppdrag ingick alt överväga möjligheterna all införa etl system
motsvarande del som finns för fastigheter för uppskov med beskattning också på
bostadsrättsområdet. När en särskild kommitté tillkallades för att - efter
begäran från riksdagen - göra en översyn av reglerna om uppskov med
beskattningen av fastighetsvinsler överfördes

Prop. 1983/84:67 42

också uppskovsfrågan såvitt avser bostadsrätterna frän kapilalvinstkommillén
fill den nya kommittén (B 1981:01) för reavinstuppskov, KRU, (Dir. 1980:78 och
79). I sammanhanget angavs emellertid att kapitalvinstkommittén borde sträva
efter att utforma sitt förslag fill realisafionsvinstregler för bostadsrätter
så att reglerna inte försvårar att ett uppskovssystem för bostadsrätter införs.

Kommittén har i betänkandet redovisat hur de olika
alternativen för evig realisationsvinstbeskattning kan samordnas med regler om
uppskov med beskattning. De föreslagna reglerna är till sitt materiella
innehåll i stort sett identiska med fastighetsreglerna. Förslagen läcker
försäljningar och köp inom bostadsrättsseklorn saml även övergång från
bostadsrätt till villa och från villa till bostadsrätt. I en promemoria
upprättad inom KRU:s sekretariat, som tagits in som bilaga i belänkandet, har
vidare administrafiva synpunkter redovisats pä etl uppskovssystem för
bostadsrätter utformat enligt den lösning som presenterats av kapilalvinstkommillén.

I det föregående har jag föreslagit att beskattningen av
vinster på bostadsrätter skall ske enligt aktiemetoden. Jag inskränker mig
därför här till att redogöra för kommitténs förslag fill uppskovsregler
kombinerade med denna metod.

Förutsättningarna för uppskov överensstämmer, som jag nyss
nämnt, i princip med dem som uppställs i fastighetsreglerna. Särskilda regler
har emellertid föreslagits i två hänseenden, nämligen i fråga om jämförelsen
mellan vederlaget för en avyttrad resp. förvärvad bostadsrätt samt beträffande
återföringen till beskattning av uppskovsbeloppet vid avyttringen av ersåttningsobjektet.

När det gäller bestämningen av vederlagets storlek
föreslås att detta förutom den avtalade köpeskillingen även skall innefatta ett
belopp som molsvarar bostadsrättens andel i föreningens skulder minskat med
värdet av föreningens fillgångar vid sidan av fasligheten. Kommittén framhåller
alt etl sådant hänsynstagande av på bostadsrätten belöpande andel av
föreningens skulder är nödvändigt för att uppnå en rättvisande jämförelse
mellan vederlaget för en bostadsrätt och för en villa och mellan olika
bostadsrätter.

I fräga om återföring fill beskattning av uppskovsbeloppet
föreslår kommittén alt beloppel inle skall indexeras när ersätlningsobjektet
utgörs av en bostadsrätt. Motivet för detta är att vinstberäkningen i övrigt
vid tillämpningen av akfiemetoden är nominell. Om ersätlningsobjektet i stället
utgörs av en fasfighel skall uppskovsbeloppet däremot - i enlighet med
nuvarande uppskovsregler - räknas upp. I belänkandet framhålls vidare att
särskilda åtgärder måste vidtas för att upprätthålla kontrollen av ett
uppskovssystem på bostadsrätter.

Når man har atl ta ställning till om uppskovsregler skall
införas för bostadsrätterna måste förhållanden av vilt skilda slag vägas in.
Vid remissbehandlingen har också mycket skiftande synpunkter framförts. Från

Prop. 1983/84:67 43

skallemyndigheternas sida har man i allmänhet ställt sig
tveksam fill att utvidga tillämpningsområdet för uppskovsreglerna.
Svårigheterna att identifiera och registrera enskilda bostadsrätter i avsaknad
av ett allmänt bostad.srättsregister har särskilt framhållits. Farhågor har
framförts om att medgivna uppskov med beskattning inte skall komma att beaktas
när ersättningsobjektet avyttras. Några av de hörda myndigheterna anser att ett
uppskovssystem inte bör införas nu ulan all ett ställningstagande bör anstå fill
dess resultatet av utredningsarbetet inom KRU föreligger.

Vissa remissinstanser med andra utgångspunkter för sina
ställningstaganden anser det däremot önskvärt - eller rent av nödvändigt - att
evig beskattning av vinster på bostadsrätter kombineras med möjhgheter till
uppskov med beskattningen. Sådana synpunkter har framfört bl.a. från AFR, SBC, NBD
och Sveriges advokatsamfund. Även HSB.s riksförbund och TCO fillstyrker att
möjligheter fill uppskov med beskattningen införs.

För egen del gör jag följande bedömning. Från vissa
remissinstanser har den synpunkten framförts alt ett definifivt
ställningstagande i uppskovsfrågan bör anstå fill dess resultatet av KRU:s
arbete föreligger. Enligt min mening förutsätter detta att hela frågan om evig
beskattning av vinster på bostadsrätter skjuts på framfiden. Av skäl som jag fidigare
redovisat bör emellertid en anpassning av reglerna för bostadsrätterna till ett
numera sedan läng tid allmänt vedertaget synsätt på
realisationsvinstbeskattningen inte ytterligare fördröjas. Man bör därför nu ta
ställning även i uppskovsfrågan.

Jag har i del föregående förordat att
realisationsvinstbeskattningen av bostadsrätter skall ske enligt aktiemetoden.
När jag stannat för denna metod har jag lagt den största vikl vid alt reglerna
skall vara enkla att förstå och lillämpa för såväl de berörda skattskyldiga som
taxeringsmyndigheterna. Önskemålet om lättillämpade regler måste tillmätas stor
betydelse också vid prövningen av uppskovsfrågan. Det kan utan tvekan sågas att
de vinster vid fillämpningen som följer av akfiemetoden till stor del skulle gå
förlorade om denna metod kombineras med uppskovsregler. Vidlyftiga
registerings- och kontrollsystem skulle krävas för att upprätthålla en rimlig
kontroll av uppskovsbestämmelserna på bostadsrältssidan. Det framstår som
mycket tveksamt om de begränsade resurser som f.n. står fill förfogande bör tas
i anspråk för sådana uppgifter.

Valet av akfiemetoden innebår också att skatteuttaget
allmänt sett kommer att ligga på en förhållandevis låg nivå. Detta är särskilt
fallet i fråga om medellänga bostadsrättsinnehav.

De två förhållanden som jag nu nämnt - önskemålet om enkla
regler och en måttlig skattebelastning på bostadsrättsvinster- talar emot etl
uppskovs-syslem för bostadsrätterna.

Även andra förhållanden bör emellerfid beaktas. Till grund
för uppskovsreglerna på fastighetssidan ligger tanken att en vinstbeskatlning
vid

Prop.
1983/84:67 44

överlåtelser av villafastigheter kan ge upphov lill
inlåsningseffekter på bostadsmarknaden vilka i sin tur kan hämma en från allmän
synpunkt önskvärd rörlighet på arbetsmarknaden. Sådana överväganden måste
givetvis komma med i bilden även beträffande bostadsrätterna.

Vid en samlad bedömning har jag kommit till den slutsatsen
att uppskovsregler inte bör införas för vinster på bostadsrättsområdet. Jag har
således även vid prövningen av uppskovsfrågan tillmätt önskemålet om enkla och lättillämpade
regler avgörande betydelse. Härtill kommer, som jag tidigare påpekat,
skatteuttaget enligt mitt förslag att bli relafivt begränsat. Några beaktansvärda
negativa effekter för rörligheten på bostads- och arbetsmarknaden bör därför
inte uppkomma till följd av att uppskov med beskattning inte kan medges.

Som en följd av mitt ställningstagande bör KRU få filläggsdirektiv.
Jag återkommer senare denna dag till den frågan.

3.5 Kontrollfrågor

Enligl bestämmelser i 42 § TL skall bostadsföreningar och
bostadsaktiebolag, som underlag för medlemmens eller delägarens taxering,
lämna vissa uppgifter till taxeringsmyndigheterna. Uppgiftsskyldigheten
omfattar i regel bara lägenhetens förmögenhetsvärde men om lägenheten är uthyrd
skall ytterligare uppgifter lämnas. Förmögenhetsvärdet skall för medlemmens
eller delägarens andel i föreningens eller bolagets behållna förmögenhet
redovisas så att schablonintäkt kan beräknas enligl punkt 2 av anvisningarna lill
38 § KL. Uppgift om förmögenhetsvärde behöver inte lämnas om föreningen eller
bolaget saknar behållen förmögenhet. Skattechefen kan åven i andra fall medge
befrielse från skyldigheten att lämna uppgift om förmögenhetsvärdet. I
uthyrningsfallen skall föreningen eller bolaget lämna uppgift om medlemmens
eller delägarens inbetalningar fill föreningen eller bolaget och då särskilt
ange hur stor del som är kapitaltillskott.

BRL innehåller bestämmelser om skyldighet för
bostadsrättsföreningar att föra förteckning över föreningens medlemmar och de
lägenheter som upplåtits med bostadsrätt. Medlemsförleckningen skall för varje
medlem innehålla uppgift om namn och hemvist samt om bostadsrätt som han
innehar. I lägenhetsförteckningen skall för varje lägenhet redovisas bl.a.
lägenhetens beteckning och andel, bostadsrättshavarens namn samt grundavgiften
för bostadsrätten.

Tidigare saknades krav pä skriftlig form vid överlåtelse
av en bostadsrätt. En överlåtelse kunde därför ske genom ett muntligt avtal.
Genom en nyligen införd bestämmelse i BRL skall fr.o.m. den 1 juli 1982 avtal
om överlåtelse av en bostadsrätt genom köp upprättas skriftligen och skrivas
under av säljaren och köparen. Avtalet skall la upp den lägenhet som
överlåtelsen avser samt köpeskillingen. Motsvarande gäller vid byte och gåva.
Överlåtelser som inte uppfyller dessa föreskrifter är ogiltiga. En styrkt
avskrift av överlåtelseavtalet skall fogas fill bostadsrättsföreningens
lägenhetsförteckning.

Prop. 1983/84:67 45

Motsvarande krav på lägenhetsförleckning och skriftligt
överlåtelseavtal gäller inte för bostadsföreningar och bostadsaktiebolag.

Av kapitalvinslkommilténs redovisning av svaren på en
enkät fill skattecheferna framgår bl.a. alt nuvarande realisationsvinstregler
på bostadsrättsområdet efterlevs dåligt av de skattskyldiga. En betydande andel
av de skattepliktiga avyttringarna deklareras inte. Ett skäl till detta uppges
vara bristande kunskap om beskattningsreglerna. Del är sannoHkt atl en övergång
till evig beskattning kommer att förändra den bilden. Alla som avyttrar en
bostadsrätt bör för framtiden vara medvetna om att transaktionen i princip är
skattepliktig. En omläggning måste emellertid förenas med en uppgiftsskyldighet
för bostadsrättsföreningarna som gör det möjligt atl kontrollera reglernas
efterlevnad på ett tillfredsställande sätt.

Kommittén anser att 42 § TL bör kompletteras så att
taxeringsmyndigheterna i samband med att en evig realisationsvinstbeskattning
på bostadsrätter införs får tillgång lill bättre underiag för en kontroll av
realisationsvinsterna. Kommittén föreslär att bostadsrättsföreningar o.d. åriigen
skall lämna vissa uppgifter till taxeringsmyndigheterna. Uppgiftsskyldigheten,
som föreslås gälla vid såväl onerösa som benefika förvärv, skall enUgl
förslaget omfatta uppgifter angående överlåtare, förvärvare, lägenheten,
överlåtelsedatum, köpeskilling och tidpunkten för överlåtarens förvärv samt erlagda
kapitaltillskott. Om bostadsrätten förvärvats före stickdagen erfordras enligt
kommittén också uppgifter om föreningens eller bolagets behållna förmögenhet
per stickdagen.

För egen del ansluter jag mig till kommitténs förslag om
en utvidgad uppgiftsskyldighel för bostadsrättsföreningar. Uppgiftsskyldigheten
bör av prakfiska skäl omfatta alla överlåtelser under beskattningsåret som
anmäls till föreningen .

För att begränsa föreningarnas uppgiftslämnande bör
uppgiftsplikten i huvudsak endast avse sådana upplysningar som kan hämtas från
de numera obligatoriska skriftliga överlåtelseavtalen.

Därutöver bör uppgift lämnas om de kapitaltillskott som
överlåtaren erlagt under sin innehavstid. Jag har tidigare föreslagit att medel
som finns på s.k. inre reparationsfond eller liknande fond inte skall ingå i
realisationsvinstberäkningen. I de fall då det inte utgår någon särskild
ersättning för dessa fondmedel skall köpeskillingen reduceras med ett belopp
som motsvarar bostadsrättens andel av fonden. Liknande reduktion skall ske
beträffande ingångsvärdet. Taxeringsmyndigheterna - liksom den skattskyldige -
behöver därför få veta fondens storiek vid förvärvet och överiätelsen. Uppgifi
härom bör ingå i den obligatoriska uppgiftsskyldigheten. Enligt 22 §
bokföringslagen (1976:125) skall en förenings räkenskapsmaterial bevaras i
minst tio år. Motsvarande bestämmelse fanns inlagen i 1929 års bokföringslag.
Jag har i avsnitt 3.3.6 föreslagit att den s.k. stickdagen skall vara den 1
januari 1974. Det bör därför vid ikraftträdandet finnas räkenskapsmaterial fr.o.m.
slickdagen som kan utgöra underlag för föreningarnas uppgiftsläm-

Prop. 1983/84:67 46

nande beiräffande exempelvis kapitalfillskott och innesiående
medel på inre reparationsfond. För framfiden åligger det föreningarna enligt 20
§ första stycket TL att sörja för atl sådant räkenskapsmaterial bevaras som
behövs för att fullgöra uppgiftsskyldigheten.

I de fall
då förvärvet skett före år 1974 bör av kontrolluppgiften även framgå
bostadsrättens andel av föreningens behållna förmögenhet per den 1 januari
1974.

I ett hänseende anser jag alt uppgiftskyldigheten bör gå längre
än vad kommittén förordat. För att underlätta taxeringsarbetet bör uppgifi
också lämnas om överiätarens anskaffningskostnad för en avyttrad bostadsrätt
samt om anskaffningstidpunkten. Uppgift om köpeskillingen vid förvärvet bör
dock inte behöva lämnas om den avyttrade bostadsrätten förvärvats före den 1
juli 1982 med hänsyn fill att krav på skriftlig form vid överlåtelse av en
bostadsrätt inte gällde före nämnda tidpunkt. Etl motsvarande undantag från
skyldigheten att ange överlåtarens anskaffningskostnad bör gälla i fråga om
andelar i bostadsföreningar och akfier i bostadsaktiebolag som förvärvats före
utgången av år 1983.

Jag föreslår all kontrolluppgiften skall innehålla uppgift
om överlåtarens och förvärvarens namn samt personnummer eller adress,
lägenhetens beteckning, tidpunkten för överiätelsen och köpeskillingens storiek,
fidpunkten för förvärvet och köpeskillingen vid förvärvet, kapitaltillskott
som får dras av vid vinstberäkningen, innesiående medel på inre reparationsfond
o.d. vid förvärvet och överlåtelsen saml vid förvärv före år 1974 lågenhetens
andel av föreningens behållna förmögenhet den 1 januari 1974. Övriga uppgifter
som kan erfordras i kontrollarbetet bör föreningen ha att lämna först efter
särskild anmaning.

De uppgifter som föreningen utan anmaning skall lämna lill
taxeringsmyndigheterna skall även tillställas andels- och delägarna.

För alt
uppgiftsskyldigheten skall kunna fullgöras av bostadsföreningar och
bostadsaktiebolag på samma sätt som för bostadsrättsföreningar måste de ha
tillgång till motsvarande uppgiftsunderlag. Jag finner därför, efter samråd med
chefen för jusfitiedepartementet, att samma krav på skriftligt överlåtelseavtal
och lägenhetsförteckning som i dag gäller enligt BRL även bör gälla för bostadsföreningar
och bostadsaktiebolag. En sådan reglering bör ske i en särskild lag.

3.6 Övriga frågor

3.6.1 Oäkta bostadsföretag

Med äkta bostadsföretag avses dels allmännyttiga
bostadsföretag dels sädana bostadsrättsföreningar, bostadsföreningar och bostadsakfiebolag
vilkas verksamhet uteslutande eller huvudsakligen består i att ät medlemmarna
eller delägarna bereda bostäder i hus som ägs av föreningen eller bolaget. Även
garageföreningar o.d. kan betraktas som äkta bostadsföretag.

Prop.
1983/84:67 47

Enligl RSV:s anvisningar, senast RSV Dt 1976:43, bör för atl
ett bostadsföretag skall anses som äkta krävas att företagets fastighet
inrymmer minst tre lägenheter och alt minst 60 % av hela taxeringsvärdet
belöper på bostadslägenheter upplåtna till medlemmarna eller delägarna. Övriga
bostadsförelag benämns oäkta bostadsföretag.

Vid den
löpande beskattningen schablonbeskaltas de äkta bostadsföretagens fastigheter.
Medlemmen eller delägaren redovisar schablonintäkt endast i de fall då andelen
i företagels behållna förmögenhet överstiger 50 000 kr.

De oäkta
bostadsföretagens fastigheter beskattas enligt konventionell metod. Hyror och
andra inbetalningar - utom kapitaltillskott - från medlemmar eller delägare
skall redovisas som intäkt. Undersliger inbetalningarna fill bostadsföretaget
en normalhyra beskattas företaget dessutom för skillnaden mellan normalhyran
och erlagd hyra. Medlemmen eller delägaren beskattas för en normalhyra när han
använder lägenheten som egen bostad. Han har rätt till avdrag för inbetalningar
fill bostadsföretaget utom den del som utgör kapitaltillskott. Vidare får han
göra avdrag för bl.a. reparafions- och underhållskostnader.

Medan vinstbeskattningen av andelar eller aktier i äkta
bostadsföretag sker enligt de regler som gäller för annan lös egendom än aktier
m.m. omfattas däremot andelar och aktier i oäkta bostadsföretag av aktievinstreg-lerna.

Kommittén föreslår att samma realisafionsvinstregler i
princip bör gälla för både äkta och oäkta bostadsföretag. En medlem eller
delägare skall enligt förslagel vid realisationsvinstbeskattningen medges
avdrag för reparations-och underhållskostnader enbart under förutsättning atl
han inte fått avdrag för denna kostnad vid den löpande beskattningen. Kommittén
anser att denna regel skall tillämpas endast i de fall då företaget har varit
ett oäkta bostadsföretag under den större delen av innehavstiden.

För egen del vill jag anföra följande

Genom beslämmelserna
i punkt 3 av anvisningarna till 24 § KL och i anvisningar från RSV har precisa
krav uppställts för atl en bostadsrättsförening, en bostadsförening eller ett
bostadsaktiebolag skall anses som ett äkta bostadsföretag. Begreppet oäkta
bostadsföretag är däremot negativt definierat som ett bostadsföretag vilkel
inte är alt anse som äkta. Detta medför all ett oäkta bostadsföretag kan
bedriva en verksamhet som mera har karaktären av kommersiell
fastighetsförvaltning än att fullgöra en bostadsrättsförenings primära uppgift.
Å andra sidan kan givetvis en bostadsrättsförening som har ett visst mått av
lokaler för uthyrning, och därför anses som ett oäkta bostadsföretag, skilja
sig relativt obetydligt från en förening som klassas som ett äkta
bostadsföretag.

Vid den löpande inkomstbeskattningen har del ansetts
motiverat att begränsa rätten atl tillämpa en schablonmässig inkomstberäkning
till bostadsföretag som inte alls eller i begränsad utsträckning
bedriver

Prop. 1983/84:67 48

kommersiell uthyrningsverksamhet medan andra
bostadsföretag träffas av dubbelbeskattning. Även på
realisationsvinstbeskattningens område slår denna gränsdragning f.n. igenom.
Frågan är då om detta även bör vara fallet framdeles när evig vinstbeskatlning
också införs för bostadsrätter. Enligt min mening talar myckel för det även om
skillnaderna minskar mellan vinstbeskattningen av bostadsrätter och aktier.

För atl
andelarna eller aktierna i ett oäkta bostadsföretag i reavinstsammanhang skall
likställas med andelar i äkta bostadsföretag bör krävas betydligt mer än atl delägarskapet
i företaget år förenat med nyttjanderätt till en företaget tillhörig fastighet
eller en del av en sådan fastighet. Den delen av verksamheten - att förse
delägarna med bostadslägenheter - bör inte vara alltför obetydlig jämfört med
den kommersiella verksamhet som förelaget bedriver. En sådan gränsdragning
kräver emellertid en självständig reglering i realisafionsvinstbeslämmelserna
som syftar till att avgränsa de företag som i så beiydande omfattning bedriver
annan verksamhet ån atl förse delägarna med bostäder alt aktiereglerna bör bli lillämpliga
när andelarna eller aktierna avyttras.

Det
framstår bl.a. från tillämpningssynpunkl som tveksamt om olika regler bör gälla
för den löpande inkomstbeskattningen och realisationsvinstbeskattningen när
det gäller att dra gränsen mellan äkta bostadsföretag och andra företag som i
större eller mindre utsträckning har som föremål för sin verksamhet alt förse
delägarna med lägenheter. Vid mina överväganden har jag slutligen stannat för
att inte föreslå någon ändring i fråga om realisationsvinstbeskattningen av
andelar och aktier i oäkta bostadsföretag. Dessa bör således åven framdeles
behandlas enligt aktievinstreglerna.

3.6.2 Uthyrnings- och rörelsefallen

Har en lägenhet helt eller till övervägande del varit
uthyrd under hela eller siörre delen av ett beskattningsår, skall bostadsrättshavaren
redovisa hyresinkomsten som intäkt av kapital och dessutom värdet av
bostadsförmån om han själv förfogat över lägenheten. Å andra sidan får han göra
avdrag för de inbetalningar till föreningen som inte är kapitaltillskott.
Avdrag medges också för de reparations- och underhållskostnader som lagts ner
för att avhjälpa brist eller skada, som uppkommit under upplåtelsetiden.

När det gäller de fall där en bostadsrätlslägenhet används
som rörelselokal (anläggningstillgäng) torde den löpande beskattningen ske pä
följande sätt. Bostadsrättshavaren redovisar inte något förmånsvärde. Avdrag
medges för inbetalningar till föreningen i den mån de inte utgör
kapitaltillskott. Kostnaderna för reparations- och underhållsarbeten är
avdragsgilla.

Kommittén framhåller att förslaget angående lågenhelsfillbehör
måste modifieras något när det gäller rörelseinventarier. Sådan utrustning som
vid den löpande beskattningen har behandlats som inventarier skall enligt
förslaget inte ingå i realisationsvinstbeskattningen. Vid en försäljning av
dessa inventarier beskattas vinsten i stället enligt rörelsereglerna.

Prop. 1983/84:67 49

Kommittén föreslår för uthyrnings- och rörelsefallen, att
avdrag skall medges för reparafions- och underhällskostnader endast under
förutsättning att avdrag tidigare inte erhålhts vid den löpande beskattningen.

Kommittén berör i detta sammanhang även sådana
förbättringskostnader som en rörelseidkare nedlagt på en bostadsrätt. Kommittén
konstaterar att rättsläget är något oklart beträffande avdragsrällen för
förbättringskostnader vid den löpande beskattningen. Kommittén anser atl sådan
avdragsrätt föreligger och föreslår atl denna begränsas på molsvarande sätt som
för reparations- och underhållskostnader, dvs. avdrag medges bara under
förutsättning att sådant tidigare inte erhållits vid den löpande beskattningen.

Kommitténs förslag i de nu berörda delarna har inte mött
några invändningar från remissinstansernas sida. Jag ansluter mig också till förslagel
och föreslår alt det genomförs.

3.6.3 Den subjektiva skattskyldigheten

Fysiska personer som är bosatta utomlands och utländska
juridiska personer beskattas inte för realisafionsvinster på bostadsrätter.

Kommitténs majoritet föreslår alt skattskyldigheten för
realisationsvinster på bostadsrätter utvidgas att gälla även utomlands bosatta
fysiska personer och utländska juridiska personer. Minoriteten anser att
gällande regler beträffande den territoriella skattskyldigheten skall behållas.

Kommitténs förslag har pä denna punkt fått ett blandat
mottagande. De remissinstanser som avstyrker förslaget framhåller att
föreslagen utvidgning av skattskyldigheten synes strida mot OECD:s modellavtal
som anger att realisationsvinst pä lös egendom skall beskattas i hemviststaten.

För egen del får jag anföra följande.

Under senare tid har frågor om utvidgning av den svenska
beskattningsrätten av det slag kapitalvinstkommittén har föreslagit
aktualiserats i olika sammanhang. Såväl i samband med intern lagstiftning som
vid förhandlingar om dubbelbeskattningsavtal har det varit en strävan att i
högre grad än tidigare säkerställa svensk beskattning av vinster som kan
hänföras till avyttring av egendom med anknytning till Sverige. Jag syftar då bl.a.
på den utvidgning av skattskyldigheten i Sverige för aktievinster, m.m. som
genomfördes i våras (prop. 1982/83:144, SkU 51, rskr 388, SFS 1983:452). En
svensk beskattningsrätt efter samma riktlinjer har uppnåtts i nyligen ingångna
dubbelbeskattningsavtal bl.a. med Storbritannien.

De berörda åtgärderna har främst syftat fill att
säkerställa svensk beskattning av realisationsvinster vid avyttring av aktier
och andelar i svenska företag i samband med flyttning utomlands. Vid den
nyssnämnda utvidgningen av skattskyldigheten i Sverige för aktievinsler, m.m. undantogs
vinster vid avyttring av aktier och andelar i s.k. äkta bostadsföretag från
tillämpningen av de nya reglerna i avvaktan på att den framfida realisationsvinstbeskattningen
av sådan egendom skulle få sin lösning.

4 Riksdagen 1983/84. 1 saml. Nr 67

Prop. 1983/84:67 50

Mot den nu angivna bakgrunden och med hänsyn till
bostadsrätternas anknytning till fasfigheter i Sverige talar enligt min mening
övervägande skäl för en utvidgning av de svenska skattskyldighetsreglerna. Jag
delar kapitalvinstkommitténs uppfattning att utvidgningen bör ges en generell
utformning. Några sädana samband med utflyttning frän Sverige som förutsätts i
de tidigare redovisade åtgärderna beträffande aktievinstbeskatlningen bör
således inte upprätthällas i fråga om vinster på bostadsrätter. Jag föreslår
att kommitténs förslag i huvudsak genomförs. I en detalj förordar jag dock en
avvikelse. Jag har i det föregående kommit fram till att andelar och aktier i
oäkta bostadsföretag även framdeles bör behandlas enligt aktievinstreglerna. 1
konsekvens med detta bör sådana andelar och akfier även i del nu aktuella
hänseendet behandlas enligt de regler som gäller för aktier. De i våras
beslutade reglerna om aktievinstbeskattning i utflyttningsfallen bör således åven
fortsättningsvis gälla för andelar och aktier i oäkta bostadsföretag.

3.6.4 Beskattningsorten

Både löpande inkomster på grund av innehav av en
bostadsrätt och realisafionsvinst vid avyitring av en bostadsrätt beskattas i
hemortskommunen.

Kommittén framhåller att det får anses stå i bäst
överensstämmelse med principerna för den kommunala beskattningen att all
avkastning av en tillgäng beskattas i en och samma kommun oberoende av om det
är fråga om löpande avkastning eller en värdestegringsvinst. Kommittén föreslår
därför att nuvarande regler behålls.

Jag delar kommitténs uppfattning och föreslår därför ingen
ändring av gällande regler.

3.6.5 Ackumulerad inkomst

Kommittén föreslår att realisafionsvinst på bostadsrätter
skall få behandlas som ackumulerad inkomst på samma sätt som nu gäller för
fastigheter dvs. en fördelning av vinsten på innehavstiden dock högst fyra år.

För egen del vill jag anföra följande. Nuvarande regler
angående ackumulerad inkomst vid realisationsvinst på fastighet är komplicerade.
De medför, som kommittén , påpekar, stora praktiska och administrativa problem.
Mot bakgrund av de betydande svårigheter som redan gällande bestämmelser medför
anser jag det mindre lämpligt att utvidga tillämpningen av reglerna för
ackumulerad inkomst till att avse även bostadsrätter. Mitt ställningstagande
grundas även på den förhållandevis låga beskattningsnivå som valts för
bostadsrätternas del. Jag är därför inte beredd att genomföra kommitténs
förslag i denna del.

Prop.
1983/84:67 51

3.6.6 Friköp m.m.

Ett s.k. friköp från en bostadsrättsförening tillgår så
alt bostadsrätishavarna först säljer sina bostadsrätter fill föreningen och
därefter köper ut fastigheten från föreningen.

Det finns även andra situationer där en
bostadsrättsförening förvärvar en bostadsrätt. Förutom vanliga köp förekommer
det förvärv till följd av bestämmelser i BRL om lösenskyldighet m.m. Har en
bostadsrätt övergått till föreningen, skall den enligt BRL överlåtas så snart
det kan ske utan förlust, om inte föreningen på föreningsstämma beslutar att
bostadsrätten skall upphöra.Kommittén anser att det är obehövligt med
särbestämmelser i dessa fall.

Jag instämmer i kommitténs uppfattning att några särregler
inte skall införas för beskattningen vid friköp. Detsamma gäller för
bostadsrättsföreningarnas del vid förvärv enligt BRL.
Realisationsvinstberäkningen bör ske enligt vanliga regler. Den omständigheten
att en eventuell hembudsskyldighet innebär att de fall där bostadsrättsföreningar
kan bli beskattade för realisationsvinst ökar ändrar inte detta förhållande.

3.7 Ikraftträdandebestämmelser

3.7.1 Ikraftträdandetidpunkten

De nya bestämmelserna bör träda i kraft den 1 januari 1984
och fillämpas på avyttringar som sker efter utgången av år 1983.

3.7.2 Särskilda övergångsbestämmelser

Kommittén har föreslagit särskilda övergångsbestämmelser i
tre skilda hänseenden. I fråga om bostadsrätter som vid ikraftträdandet
innehafts i minst fem år och därför enligl nuvarande regler kan säljas helt
utan beskattning föreslås bestämmelser som syftar fill att undanta
värdestegring före ikraftträdandet frän beskattning. Vidare föreslås speciella
bestämmelser i fråga om andelar i s.k. oäkta bostadsföretag som vid ikraftträdandet
innehafts i minst två men mindre än fyra år. Avsikten är atl undvika en
plötslig skärpning av beskattningen i samband med ätTde nya reglerna blir
tillämpliga. För alt möta vissa befarade skatteflyktstransaktioner mellan
närstående inför den väntade skärpningen av beskattningen föreslås slutligen
att man vid en framtida försäljning skall kunna bortse frän överlåtelser som
ägt rum mellan nära anhöriga under åren 1980-1982.

Jag lar först upp frågan om en eventuell sårbehandling av
bostadsrätter som nu kan säljas utan beskattning, dvs. de fall då innehavstiden
uppgår till minsl fem år.

Jag delar kommitténs uppfattning atl det är mofiverat med
särskilda regler för de aktuella fallen. Kommittéförslaget medför emellerfid
att särreglerna för de bostadsrätter som nu kan säljas helt utan beskattning
kommer att vara

Prop. 1983/84:67 52

tillämpliga
utan någon begränsning i tiden. Närmare bestämt innebär förslaget att en så
stor del av den skattepliktiga vinsten beräknad enligt de nya reglerna skall
beskattas som antalet påbörjade kalenderår fr.o.m. år 1984 utgör av det totala
antalet påbörjade kalenderår under innehavet. Enligt min mening bör en lämplig
övergång från skattefrihet till beskattning kunna uppnås med en regel av
begränsad giltighetstid. Ett rimligt hänsynstagande till den förändring i beskallningssituationen
som de nya reglerna medför åstadkoms om den eljest skattepliktiga vinsten får
reduceras vid avyttringar under de två närmast följande åren efter
ikraftträdandet. En på så sätt utformad övergångsregel medför givetvis att även
värdestegring som uppkommit men inte realiserats före ikraftträdandet kommer
alt bli föremål för beskattning. Några vägande invändningar kan enligl min
mening inte anföras mot detta.

Jag
föreslär att regeln utformas på följande säll. Vid avyttringar under är 1984
skall endasl 5 % av vinsten beskattas medan 15 % av vinsten tas till
beskattning vid avyttringar under är 1985. Avyttringar som sker efter utgången
av år 1985 kommer fullt ut att behandlas enligt de nya reglerna.

Jag
vill vidare erinra om att endast avyttringar av bostadsrätter som vid ingången
av år 1984 innehafts i minst fem år skall förmånsbehandlas.

Genom
mitt ställningstagande i det föregående beträffande behandlingen av de oäkta
bostadsföretagen är kommittéförslagel om särskilda övergångsregler för dessa inle
längre aktuellt.

Kommittén
har slutligen föreslagit särskilda bestämmelser som riktar sig mot vissa skatleundandragande
transakfioner mellan närstående inför den väntade övergången till evig
beskattning. Den i sammanhanget aktuella situationen kan vara följande.

En
bostadsrätt har innehafts i mer än fem år och en överlåtelse av bostadsrätten
kan således ske ulan beskattning oberoende av köpeskillingens storlek. Sker avyttringen
före ikraftträdandet lill en familjemedlem - utan någon ändring av de faktiska boendeförhållandena
- till marknadspris eller för en köpeskilling överstigande marknadspriset kan, åven
sedan de nya reglerna har införts, en försäljning till utomstående göras utan
att beskattning inträder. Det är som kommittén konstaterar inte möjligt att
ange vilken omfattning sådana transakfioner har haft. Enligt kommitténs
uppfattning kan man emellertid av uppgifter i pressen och annan information dra
den slutsatsen att det inte är fråga om någon helt ovanlig företeelse.

För
att möta transaktioner av det angivna slaget föreslår kommittén en särskild
regel som innebär att man vid en framtida avyttring av en bostadsrätt som har
förvärvats från en nära anhörig genom ett oneröst fång under perioden 1980
-1982 skall bortse från närståendelransaklionen. I stället skall man vid
vinstberäkningen gå tillbaka till det närmast föregående onerösa fång som har
skett från annan än närstående person eller som har skett före ingången av år
1980. En överlåtelse lill närstående under den angivna perioden skall emellerfid
inte alltid få den effekten. Undantag föreslås för

Prop.
1983/84:67 53

sådana
överlåtelser mellan närstående som har givit upphov till skattepliktig realisationsvinst.
Har säljaren i samband med överlåtelsen flyttat från lägenheten eller har
köparen i samband med förvärvet flyttat in i lägenheten skall regeln heller
inte tillämpas. Som närstående skall i sammanhanget anses den skattskyldiges
make, föräldrar och barn.

Sedan kommitténs förslag
offentliggjorts torde intresset för transaktioner av del angivna slaget ha
upphört. Detta innebär emellerfid inte att frågan om särskilda regler i det
aktuella hänseendet skulle vara inaktuell. Ett behov av sådana bestämmelser
föreligger utan tvivel för den tidsperiod som kommer att förflyta från det att
lagrådsremissen offentliggörs till dess att de nya reglerna träder i kraft.
Frågan är emellertid om reglerna bör vara tillämpliga även på transaktioner av
del angivna slaget under en tidsperiod som sträcker sig så långt fillbaka som
till är 1980. Som jag redan påpekat torde de aktuella närståendeöverlätelserna
ha upphört i och med att kommittébetänkandet blev allmänt känt (april 1982).
Mot den bakgrunden och då det torde vara myckel svårt att i det praktiska
taxeringsarbetet upprätthålla en regel av det angivna slaget för avyttringar
under en längre tidsperiod anser jag att regelns fillämplighel bör begränsas
till överlåtelser under en period i anslutning fill att de nya reglerna träder
i kraft. Jag föreslår att regeln fillämpas när överlåtelser mellan närstående
gjorts efter utgången av år 1982. Genom att bestämmelsen blir tillämplig för
överlåtelser under en inte allt för kort period som föregår offentliggörandet
av förslaget kan vissa otillbörliga försök att kringgå bestämmelsen förhindras.
Frånsett den tidsperiod under vilken närståendeöverlätelser bör träffas av
regeln bör bestämmelsen utformas pä det sått som kommittén förordat.

4
Upprättade lagförslag

I
enlighet med det anförda har inom finansdepartementet upprättats förslag till

1. lag om ändring i kommunalskattelagen (1928:370),

2. lag om ändring i lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt,

3. lag om ändring i taxeringslagen (1956:623),

4. lag om skyldighet för bostadsföreningar och bostadsaktiebolag all föra
lägenhetsförleckning m.m.

Förslagen
bör fogas fill protokollet i detta ärende som bilaga 4.

Prop. 1983/84:67 54

5 Specialmotivering

5.1 Förslaget till lag
om ändring i kommunalskattelagen (1928:370)

19§

Uppräkningen
av icke skatteplikfiga inkomster har ändrats med hänsyn till den föreslagna nya
momentindelningen i 35 §.

35
§ 3 mom.

I
första stycket har gjorts den ändring som behövs för att frän aktievin-streglernas
tillämpningsområde utesluta bostadsrätter och de övriga andelar och aklier som
omfattas av de föreslagna nya reglerna i 3 a mom.

35
§ 3 a mom.

Det
är lämpligast att samla de nya bestämmelserna om bostadsrätter m.m. i ett nytt
moment som tas in efter aktievinstreglerna.

I
första stycket anges - genom en hänvisning fill 24 § 3 mom. - att de nya reglerna
skall gälla för bostadsrätter i äkta bostadsrättsföreningar.

Andra
stycket innehåller de grundläggande föreskrifterna om reducering av
skatteplikten från 100 % av den nominella vinsten vid avyttring inom två år
från förvärvet fill 25 % vid avyttring efter ett innehav pä fyra år eller mera.

Genom
tredje stycket görs de regler som gäller vid benefika förvärv av fastigheter
tillämpliga också på bostadsrätter. I detta stycke har också tagits in en hänvisning
till 4 mom. sista stycket. Det innebär att en avyttring av en bostadsrätt från
en delägare i ett fåmansföretag eller honom närstående person till företaget
även i fortsättningen skall föranleda beskattning av hela vederlaget om inte
bostadsrätten är eller kan antas bli till nytta för företagets verksamhet

För såväl aktievinster som
vinster vid avyttring av annan lös egendom finns f.n. särskilda regler för det
fall att avyttringen skett under tvång. Bl.a. med hänsyn lill att den
omläggning jag förordat för bostadsrätterna inte har förenats med någon
uppskovsmöjlighet, bör även framdeles sådana regler finnas. Beträffande
aktievinster gäller i tvångsavyttringsfallen en begränsning av beskattningen
till 40 % av vinsten oavsett innehavsfiden. Det förefaller lämpligt att också
beträffande bostadsrättsvinsterna tillämpa den lindrigaste beskattningsnivån om
tvångsavyttring skett. En sådan bestämmelse har tagits i i fjärde stycket
Liksom hittills görs bestämningen av tvångsförsäljningsfallen genom en
hänvisning fill 2 § UppskL.

Som
framgått av avsnitt 3.6.1 skall de nya realisationsvinstreglerna för bostadsrätter
också omfatta andelar och aktier i andra äkta bostadsföretag än
bostadsrättsföreningar. Detta regleras i femte stycket. Det skall vara fråga om

Prop.
1983/84:67 55

ett svenskt förelag. Inte heller uttrycket bostadsrätt
omfattar andelar i utländska bostadsförelag. Vinster vid avyttring av sådana
andelar kommer således att beskattas enligt aktievinstreglerna i 3 mom.

I
anvisningarna till 35 och 36 §§ har - i överensstämmelse med terminologin i BRL
och jordabalken - använts uttrycket "lägenhet" för att beteckna nyttjanderättsobjektet.
Detta uttryck omfattar således såväl ett helt hus (l.ex. ell radhus som är
upplåtet med bostadsrätt) som en bostadslägenhet eller "våning"
enligt vanligt språkbruk och en rörelselokal. Även l.ex. en garageplats är en
"lägenhet" i denna mening.

I sjätte
stycket anges alt bedömningen av om en förening eller ett bolag är ett äkta
bostadsföretag skall grundas på förhållandena vid avyttringssårets ingång.

35 § 4 mom.

Förslaget innebär endast en redaktionell ändring föranledd
av det nya 3 a mom.

53 § I mom.

Ändringarna i detta lagrum föranleds av milt förslag i
avsnitt 3.6.3. Ulomlands bosatta fysiska personer och utländska bolag blir
enligt förslaget skattskyldiga för realisationsvinster på bostadsrätter som
avser lägenheter i Sverige. De nya skatlskyldighetsreglerna blir på grund av
bestämmelsen i 35 § 3 a mom. femte stycket tillämpliga också vid en försäljning
av där avsedda andelar och aktier.

Punkt 8 av anvisningarna lill 35 §

1 första stycket finns de bestämmelser om lägenhetsutrustning
m.m. som jag tidigare har behandlat (avsnitt 3.3.1). Omen bostadsrätt avyttras
och om köparen också övertar utrustning som ägs av säljaren men skulle ha
utgjort tillbehör till lägenheten (byggnadstillbehör) om den hade tillhört
fastighetsägaren (dvs. föreningen), skall utrustningen behandlas som om den
faktiskt hörde till lägenheten och omfattades av bostadsrätten. Har den som
köper en bostadsrätt i samband därmed också övertagit utrustning av det nu
aktuella slaget, bör utrustningen anses ingå i överlåtelsen oberoende av om ett
gemensamt eller två separata överlåtelseavtal har träffals.

En
konsekvens av de nu återgivna reglerna är atl den ersättning som uppbärs för
utrustningen i fråga skall räknas in i vederlaget för bostadsrätten. Frågan om
hur anskaffningskostnaden skall behandlas regleras i anvisningarna till 36 §.

Etl
undanlag har föreskrivits. Om utrustningen utgör inventarium i en rörelse som
säljaren bedrivit, skall ersättningen tas upp som intäkt av rörelse (jämför punkl
1 av anvisningarna till 28 §).

Andra stycket innehåller beslämmelser om hur man skall
behandla de

Prop.
1983/84:67 56

fonder som är avsedda för reparafion och underhäll av
bostadsrättslägenheterna. Sådana fonder kan ha olika benämningar (inre
reparationsfond, fond för inre underhåll, bostadsråttshavarnas reparationsfond e.d.).
Det förekommer att en fond är avsedd för underhåll av såväl bostadsrätlslägenheler
som andra lägenheter i föreningens fastighet. I sådana fall skall andra stycket
fillämpas endast på den del av fonden som belöper på bostadsråttslägenhe-terna.

I 35 § 3 a
mom. femte stycket har föreskrivits att bestämmelserna om beskattning av
realisationsvinster pä bostadsrätter skall fillämpas också vid avyttring av
vissa föreningsandelar och aktier i andra äkta bostadsföretag ån
bostadsrättsföreningar. Detta innebär bl.a. att anvisningarna till 35 § blir
tillämpliga. I tredje stycket har tagits in en erinran om delta samt vissa ylleriigare
förtydliganden.

Punkt 2 c av anvisningarna till 36 §

I första stycket finns de grundläggande beslämmelserna om
beräkning av ingångsvärdet. Har bostadsrätten förvärvats genom köp skall
givetvis köpeskillingen räknas in i ingångsvärdet. Har den förvärvals genom upplåtelse
frän föreningen skall den i upplätelseavtalet angivna grundavgiften (jfr 6 § BRL)
betraktas som köpeskilling. En återbetalning av grundavgift fill följd av att
den i upplätelseavtalet angivna avgiften sätts ner under innehavet skall allfid
leda fill en molsvarande reducering av ingångsvärdet. En höjning av
grundavgiften får däremot beaktas enligl reglerna för avdragsgilla kapitalfillskott
i sjunde stycket.

Av andra
stycket framgår att de beslämmelser om inre reparationsfond (eller motsvarande)
som gäller vid beräkningen av försäljningspriset skall fillämpas också vid
beräkningen av ingångsvärdet.

Beslämmelser om förbättringskostnader finns i tredje -
femte styckena.

Som
förbättringskostnader skall enligt tredje stycket räknas dels de egentliga
förbättringskostnader som bostadsrättshavaren under sitt innehav har lagt ner
pä lägenheten (punkt a), dels hans kostnader för s.k. värdehöjande reparafioner
(punkt b). Det bör framhållas att en reparafions-koslnad skall behandlas som
förbättringskostnad enligt punkt b) så snart lägenheten på grund av arbetet har
försatts i bättre skick än vid förvärvet. Därmed är dock inte sagt att hela
kostnaden får dras av vid realisations-vinstberäkningen. Av femte stycket
följer nämligen att en redukfion skall göras med hänsyn till den förslitning
(konsumtion) som har hunnit ske under fiden mellan reparafionen och
försäljningen.

Jag har
tidigare påpekat att en bostadsrättshavare som har använt lägenheten som
rörelselokal eller hyrt ut den kan ha fått avdrag vid den löpande beskattningen
för vissa förbättrings- eller reparafionskostnader. Detsamma kan ha varit
fallet när en föreningen har utgjort ett oäkta bostadsföretag. Av fjärde
stycket följer att sådana kostnader inte får dras av vid
realisationsvinstberäkningen.

Prop. 1983/84:67 57

I femte stycket finns vissa begränsningsregler. Bostadsrättshavarens
förbättringskostnader får dras av endast för de år dä kostnaderna har uppgått
till sammanlagt minst 2 000 kr. Om minimibeloppet har uppnåtts etl visst år, är
de under året nedlagda kostnaderna i princip avdragsgilla. När det är fråga om
kostnader för värdehöjande reparationer tillkommer emellertid den nyss berörda reduceringsregeln.
Endast den del av kostnaden som belöper på en vid försäljningen bestående
värdehöjning får dras av. Innebörden av det sagda kan belysas med ett exempel.
Antag att bostadsrättshavaren ett visst år har lagt ner 900 kr. på egentliga
förbättringsarbeten (punkt a) och 1 200 kr pä värdehöjande reparafioner (punkt
b). Beloppskravet är således uppfyllt. När bostadsrätten senare säljs, består
endast en fjärdedel (300 kr.) av den värdehöjning som reparationen medförde.
Avdrag för förbättringskostnader medges då med totalt (900 -I- 300) 1 200 kr.

I sjätte
stycket finns bestämmelser som avser kostnaderna för anskaffning av sådan
utrustning som enligl punkl 8 första stycket av anvisningarna fill 35 § skall
behandlas som lägenhetstillbehör. Om utrustningen har anskaffats tillsammans
med bostadsrätten, räknas anskaffningskostnaden in i ingångsvärdet. Har
utrustningen anskaffats under innehavet, blir avdragsrätten beroende av
omständigheterna i det enskilda fallet. Fanns det tidigare inte någon motsvarighet
till utrustningen, blir anskaffningen normalt atl betrakta som en
förbättringsåtgärd i egentlig mening. I de fall då en äldre utrustning har
bytts ut mot en ny, kan åtgärden betraktas som förbättring endasl i den mån den
leder till en standardökning. I övrigt blir den att betrakta som reparation.
Även i sådana fall kan avdrag bli aktuellt vid realisationsvinstberäkningen,
nämligen om det är fråga om en åtgärd som omfattas av punkten b i tredje
stycket (en redan vid förvärvet nersliten utrustning har ersatts med ny).

Beslämmelserna om kapitaltillskott har tagits in i sjunde
stycket. Endast fillskott för amorteringar och förbättringskostnader är
avdragsgilla. Tillskotten för amorteringar beräknas schablonmässigt till ett
belopp som motsvarar bostadsrättens andel i amorteringarna under innehavstiden.
Det kan vara fråga om amorteringar både pä län som fanns vid förvärvet och på
lån som har tagits upp under innehavet. I klargörande syfte har det angivits atl
endasl verkliga amorteringar kan läggas till grund för beräkningen av
avdragsgilla kapitaltillskott. Betalning av ett lån genom upptagande av etl nylt
lån innebär ingen reell amortering. För all tillskott för förbättringsarbeten
skall få dras av krävs alt tillskotten har utdebiterats för ett visst bestämt
förbättringsarbete och dessutom att de tillskott som bostadsrätishavarna har
lämnat för arbetet i fråga når upp till minst 3 000 kr. multiplicerat med det
antal bostadsrätter som har bidragit med tillskott. Som framgått av den
allmänna motiveringen, avsnitt 3.3.4, måste givetvis utdebiteringen av fillskott
göras i de former som BRL anvisar.

I åttonde stycket finns föreskrifter om stickdag. En
bostadsrätt som har förvärvats före ingången av år 1974 skall anses förvärvad
den 1 januari 1974.

Prop.
1983/84:67 58

Ingångsvärdet skall enligt huvudregeln tas upp till 150 %
av andelen i föreningens behållna förmögenhet per den 1 januari 1974. Om det
faktiska vederlaget vid förvärvet har varit större, får det dock tas upp som
ingångsvärde. En särskild bestämmelse har tagits in om att vederlaget skall
beräknas utan hänsyn till eventuella medel innesiående i reparationsfond vid
förvärvstillfället.

Nionde stycket innehåller en erinran om att bestämmelserna
om bostadsrätter skall tillämpas även vid avyttring av sådana andelar och
aktier som avses i 35 § 3 a mom. femte stycket. I dessa fall skall med
grundavgift enligt upplåtelseavtalet tillställas den insats som var fastställd
när andelen i föreningen upplåts resp. del belopp som skulle inbetalas fill
bolaget för en nyemitterad aklie.

Punkt 3 av anvisningarna till 36 §

I andra stycket har gjorts en följdändring med hänsyn till
den föreslagna nya punktindelningen.

Övergångsbestämmelserna

Enligt punkt 1 är huvudregeln atl de nya bestämmelserna
skall tillämpas fullt ut pä avyttringar som sker efter utgången av år 1983.
Detta betyder bl.a. att den som är 1984 eller senare avyttrar en bostadsrätt
blir skattskyldig för den eventuella realisationsvinsten även om bostadsrätten
har förvärvats före ingången av år 1984 genom etl sådant benefikt fång som
enligt nuvarande regler utesluter beskattning (arv, gåva från annan än make
eller skyldeman m.m.).

I punkt 2 finns bestämmelserna om s.k.
närståendetransaktioner. Frågan har behandlats i avsnitt 3.7.2. Enligt första
stycket skall en bostadsrätt som har förvärvats under år 1983 genom oneröst
fång från en närstående (make, barn eller förälder) anses förvärvad genom det
närmast föregående onerösa fång som har skett från någon annan än en närstående
eller som har skett före ingången av år 1983. Enligt andra stycket skall delta
dock inte gälla om skatteplikfig realisafionsvinst uppkom vid närstående
transaktioner. Regeln blir inte heller tillämplig om den närstående avflyttade
från eller den skatlskyldige flyttade in i lägenheten i nära anslutning till
överlåtelsen.

Den särskilda övergångsregeln för bostadsrätter som
innehafts mer än fem år vid ikraftträdandet har tagits in i punkt 3. Vinsten
vid avyttringar under år 1984 tas till beskattning med 5 % medan 15 % av
vinsten beskattas vid avyttringar under 1985. Efter utgången av år 1985
omfattas således även de gamla bostadsrätterna fullt ut av de nya beslämmelserna.
Den föreslagna övergångsregeln är enligt andra stycket tillämphg endast i de fallHå
bostadsrättsföreningen vid ingången av år 1984 var ett äkta bostadsföretag.

Om en bostadsrätt har förvärvats genom etl benefikt fång,
gäller enligl

Prop.
1983/84:67 59

35 § 2 mom. att man vid den realisafionsvinstberäkning som
görs enligt de nya bestämmelserna skall anse bostadsrätten förvärvad genom
närmast föregående onerösa fång. Genom /jmm/:/ 4
klargörs all samma principer gäller vid tillämpningen av punkterna 2 och 3 av övergångsbestämmmelserna.
Har den som avyttrar en bostadsrätt efter utgången av år 1983 förvärvat den
genom ett benefikt fång skall han således också vid tillämpningen av
övergångsbestämmelserna anses ha förvärvat den genom närmast föregående onerösa
överlåtelse. Skedde denna mellan närstående personer blir punkt 2 tillämplig.
Vid bedömningen av om den i punkt 3 angivna innehavstiden har uppnåtts skall
den skattskyldige anses ha innehaft bostadsrätten från fidpunkten för den
senaste onerösa överiätelsen eller - när punkt 2 fillämpas - från den onerösa
överlåtelse som föregick närståendetransaktionen.

Av punkt 5
framgår att de övergångsbeslämmelser som gäller för bostadsrätter skall
tillämpas även vid avyttring av sädana andelar och akfier som avses i 35 § 3 a
mom. tredje stycket.

5.2 Förslaget till lag om ändring i lagen (1947:576)
om statlig inkomstskatt

Mitt förslag om att även utomlands bosatta fysiska
personer och ufiändska juridiska personer skall vara skattskyldiga för
realisationsvinster på bostadsrätter i Sverige (avsnitt 3.6.3) kräver en
ändring i 6§ 1 mom.

5.3 Förslaget till lag om ändring i taxeringslagen
(1956:623)

Bestämmelserna i 42 § 1 mom. angående tidpunkten för
uppgiftsskyldighetens fullgörande och utformningen av blanketter för denna
överförs till 42 § 4 mom. De nya bestämmelserna i 42 § 3 mom. har behandlats i
den allmänna mofiveringen (avsnitt 3.5). I 42 § 4 mom. anges när föreskrivna
obligatoriska uppgifter skall lämnas till taxeringsmyndigheterna respektive tillställas
medlemmen eller delägaren.

Genom ett
tillägg till 51 § anges vem som är behörig att utfärda anmaning enligt 42 § 3
mom. andra stycket.

De nya
bestämmelserna föresläs träda i kraft den 1 januari 1984 och fillämpas första
gången vid 1985 års taxering. I övergångsbestämmelserna har de regler tagils in
som begränsar föreningarnas skyldighet att lämna uppgift om anskaffningskostnad
i fråga om vissa äldre förvärv av bostadsrätter.

5.4 Förslaget till lag om skyldighet för
bostadsföreningar och bostadsaktie

bolag att föra lägenhetsförteckning m.m.

1§

Lagen är tillämplig pä sådana ekonomiska föreningar
(bostadsföreningar) och bostadsaktiebolag där det med delägarskap i föreningen
eller bolaget följer en nyttjanderätt till ett av förelaget ägt hus eller del
av ett sådant hus.

Prop. 1983/84:67 60

En förutsättning för alt lagen skall bli tillämplig år att
nyttjanderätten är knuten till själva andelen eller aktien pä ett sådant sätt
att en överlåtelse av andelen eller aktien direkt medför att nyttjanderätten
övergår till den nye andels- eller aktieägaren. Genom det kravet - som efter
förebild i 79 § BRL uttrycks så att det med aktien eller andelen skall följa en
nyttjanderätt -utesluts bl.a. Stockholms kooperativa bostadsförening från
lagens fillämp-ningsområde. Del saknas skäl att utsträcka lagens tillämpning fill
företag där ett direkt samband mellan delägarskapet och nyttjanderätten inte
föreligger. Inte heller finns det anledning att låta de nya skyldigheterna
också omfatta handelsbolag.

2§

Paragrafen motsvarar 12 a § BRL.

3§

I denna paragraf föreskrivs i princip samma skyldighet att
föra lägenhetsförteckning m.m. som enligt 47 och 49 §§ BRL gäller för
bostadsrättsföreningar.

4§

Paragrafen överensstämmer i huvudsak med 50 § BRL. I
samband med införandet av BRL utgick både departementschefen och lagutskottet
från att bostadsrättsföreningen skulle tillhandahålla även andra uppgifter
såsom storleken av erlagda kapitaltillskott m.m. utan uttrycklig föreskrift i
lagen (prop. 1971:12 s. 147, LU 1971:9 s. 52). Jag utgår från att
bostadsföreningen och bostadsakfiebolaget på samma sätt lämnar andels- eller
aktieägaren de uppgifter - utöver vad som anges i 4 § - som han erfordrar för
att göra en realisationsvinstberäkning utan att detta särskilt behöver anges i
lagen.

5§

I paragrafen har tagits in en straffbestämmelse som molsvarar
71 § 1 BRL. Någon motsvarighet till 71 § 3 BRL har inte ansetts erforderlig.

Övergångsbestämmelser

Föreningarna och bolagen ges en viss tid efter lagens
ikraftträdande - sex månader - under vilken lägenhetsförteckningen skall
upprättas. Sker överlåtelser under den tiden skall en kopia av
överlåtelseavtalet fogas till förteckningen när denna upprättas.

Prop.
1983/84:67 61

6
Hemställan

Jag
hemställer att lagrådets yttrande inhämtas över förslagen fill

1. lag om ändring i kommunalskattelagen (1928:370),

2. lag om ändring i lagen (1947:576) om statlig
inkomstskatt,

3. lag om ändring i taxeringslagen (1956:623),

4. lag om skyldighet för bostadsföreningar och
bostadsaktiebolag att föra lägenhetsförteckning m.m.

7
Beslut

Regeringen
beslutar i enlighet med föredragandens hemställan.

Prop.
1983/84:67 62

Bilaga 1

Sammanfattningen i betänkandet(Ds B 1982:6) Reavinst på
bostadsrätter

1 Vårt uppdrag

Våren 1979 fick vi våra första direktiv. De frågor som
togs upp där rörde huvudsakligen beskaltningen, av realisafionsvinster på akfier
och andra värdepapper. Vi fick dock också i uppdrag att lägga fram förslag om
en övergång till en i tiden obegränsad (evig) beskattning av realisafionsvinster
på bostadsrätter. Eftersom kraven på nya realisationsvinstregler för bostadsrätter
har förstärkts ytterligare under de senasle åren, har vi ansett det motiverat atl
bryta ut frågan och behandla den med förtur.

I vårt ursprungliga uppdrag ingick också att undersöka
möjligheterna att låta den som säljer en bostadsrätt och reinvesterar vinsten i
en ny bostadsrätt få samma möjligheter fill uppskov med
realisationsvinstbeskattningen som föreligger vid fastighelsförsäljningar. När
regeringen senare på riksdagens begäran tillsatte en särskild kommitté för alt
se över uppskovslagsfiftningen (kommittén för reavinsluppskov), ansågs det
lämpligt att lägga också frågan om uppskov vid försäljning av bostadsrätter hos
den nya kommittén. Genom filläggsdirektiv hösten 1980 befriades vi därför frän
denna uppgift. Enligt filläggsdirekfiven skall vi dock sträva efter att ge de
nya realisafionsvinstreg-lerna en sådan utformning att de inte försvårar
införandet av uppskovsreler. För att lösa den uppgiften har vi ansett det
nödvändigt att ganska utförligt redovisa vilka ändringar som behöver göras i
nuvarande uppskovsregler om bostadsrätterna i detta hänseende skall bli
likställda med fastigheterna.

2 Nuvarande förhållanden

År 1975 fanns det 3 530 000 bostadslägenheter i Sverige.
Av dessa var 505 000 (drygt 14 %) upplåtna med bostadsrätt. Genom nyproduktiorioch
omvandling av hyresrätter till bostadsrätter hade antalet bostadsrätter år 1980
ökat till ca 550 000.

På uppdrag av 1978 års bostadsrättskommitté har
institutionen för fastighetsekonomi vid Tekniska högskolan i Stockholm gjort en
undersökning av omsättning och prisutveckling på bostadsrättsmarknaden under
perioden 1969- 1980. Resultatel har publicerats i rapporten Priser och
omsättning pä bostadsrättslägenheter (Ds Bo 1981: 2). Elt kortfattat referat av
rapporten lämnar vi i avsnitt 2.6.

Av rapporten framgår att de regionala variationerna är
mycket stora pä bostadsrättsmarknaden. Generellt kan dock konstateras att
priserna realt sett sjönk eller stod stilla under perioden 1970-1975 men att
det därefter pä

Prop.
1983/84:67 63

de flesta orter har förekommit stora reala prisökningar.
Del nu sagda gäller sä länge man lar hänsyn endast fill de erlagda
köpeskillingarna. Ser man i stället på utvecklingen av bostadsrätternas
"bruttovärde", beräknat som summan av köpeskillingen och en andel av
föreningens skulder, blir bilden en annan. På grundval av det material som togs
fram av arbetsgruppen vid Tekniska högskolan har vi gjort beräkningar som visar
bl.a. att "bruttovärdena" under perioden 1975-1979 har stigit reall
enbart i Stockholm och vissa av dess förorter. Även dessa beräkningar redovisas
i avsnitt 2.6.

En
redogörelse för nuvarande regler för beskattning av realisationsvinster på
bostadsrätter lämnas i avsnitt 2.3. Reglerna innebär att en beskattning blir
aktuell endast i de fall då bostadsrätten säljs inom fem år från förvärvet.
Under femårsperioden reduceras den skattepliktiga andelen av vinsten enligt
följande.

Innehavstid, år Skattepliktig andel

av vinsten, %

0-2 100

2-3 75

3-4 50

4-5 25

När försäljningen skett senare är således hela vinsten
skattefri. Även vinster som uppkommer vid försäljningar inom femårsperioden är
helt skattefria, om bostadsrätten har förvärvats genom l.ex. arv eller genom
gåva från annan än närstående.

Dessa
regler gäller inte bara vid avyttring av bostadsrätter utan också vid
försäljning av andelar och aktier i vissa andra bostadsföretag (bostadsföreningar
och bostadsakfiebolag). En genomgående förutsättning för att reglerna skall fillämpas
är att företaget är ett s.k. äkta bostadsföretag. För detta fordras i princip
att företagets verksamhet till minst 60 % avser upplåtelse av bostadslägenheter
till medlemmar eller delägare. För bostadsrätter i de föreningar som betraktas
som oäkta bostadsföretag och för andelar och aktier i andra oäkta
bostadsföretag gäller samma realisationsvinstregler som föt-akfier i allm ätihet,
vilket betyder atl hela vinsten beskattas vid en försäljning inom två år från
förvärvet och att därefter 40 % av vinsten beskattas oberoende av den fortsatta
innehavstidens längd.

Med hjälp av det grundmaterial som arbetsgruppen vid
Tekniska högskolan tog fram har för vår räkning gjorts vissa beräkningar
avseende bl.a. det totala utfallet av nuvarande regler. Resultatet redovisas i
bilaga 1 till betänkandet. Enligt dessa beräkningar kan de totala
skattepliktiga vinsterna på grund av försäljningar under är 1980 uppskattas
till 150-200 milj. kr.

Som framhållits i bilaga 1 finns det anledning att anta
all de fakfiskt deklarerade vinsterna var betydligt lägre. Vi har gjort en
enkät hos skattecheferna vid samtliga länsstyrelser för att få uppgifter om bl.a.
de

Prop. 1983/84:67 64

konlrollaktioner som genomförts beträffande försäljningar
av bostadsrätter. Enkäten redovisas i avsnill 2.4. Av svaren framgår att
säljarna i stor utsträckning har underlåtit att deklarera sina skatteplikfiga
vinster. En orsak till detta kan givetvis vara den bristande kunskapen om
beskattningsreglerna. Av enkäten framgår också att det bland de tillämpande
myndigheterna har rått viss osäkerhet om hur reglerna skall tillämpas i vissa
fall, l.ex. när del gäller avdrag för reparations- och förbättringskoslnader.

3 Våra överväganden och förslag

3.1 Tillämpningsområdet för nya regler

Våra förslag gäller inte bara bostadsrätter. Med
bostadsrätter bör i fortsättningen - liksom i dag - likställas andelar och aklier
i andra bostadsföretag. En förutsättning för detta bör dock vara atl en
nyttjanderätt till en lägenhet i föreningens eller bolagets hus - genom l.ex.
föreskrifter i stadgar eller bolagsordning - har knutits fill andelen eller akfien
på ett sådant sätt att en överlåtelse av andelen eller akfien direkt medför att
också nytljanderätlen går över på köparen.

Vid
inkomstbeskattningen går i dag en viktig skiljeUnje mellan äkta och oäkta
bostadsföretag. Olikheter föreligger såväl vid den löpande inkomstbeskattningen
som vid realisationsvinstbeskattningen. Realisationsvinster på andelar i de
äkta bostadsföretagen beskattas endast vid en försäljning inom fem år från
förvärvet medan vinster pä andelar i de oäkta företagen är föremål för en evig
beskattning (se ovan under 2). När nya regler om evig beskattning införs för
bostadsrätter m.m. inställer sig frågan om det fortfarande är motiverat att vid
realisationsvinstbeskattningen göra skillnad mellan äkta och oäkta företag. Vi
har behandlat frågan i avsnitt 3.3.9.2 och har kommit till slutsatsen att de
nya reglerna bör vara gemensamma för de båda slagen avföretag. Vårt förslag i
denna del - liksom våra förslag i övrigt - berör inte den löpande
beskattningen.

De nya reglerna skall således omfatta bostadsrätter och
andelar i andra bostadsföretag, delta oberoende av om företaget är ett äkta
eller oäkta bostadsföretag. Det är inte ovanligt att försäljningen av l.ex. en
bostadsrätt omfattar också viss utrustning som säljaren själv har anskaffat
till lägenheten. Egentligen borde sådan utrustning behandlas för sig vid
realisationsvinstbeskattningen. Av skäl som utvecklats i avsnitt 3.3.3 har vi
emellertid föreslagit att utrustningen under vissa förutsättningar skall
behandlas som om den utgjorde tillbehör till lägenheten och ingick i
bostadsrätten. I försäljningsintäkten skall i sådana fall inräknas den
ersättning som erhålls för utrustningen. Å andra sidan gäller alt koslnaden för
anskaffning av utrustningen får räknas in i säljarens ingångsvärde om
utrustningen fanns i lägenheten redan när han förvärvade bostadsrätten och att
kostnaden skall

Prop. 1983/84:67 65

behandlas som reparations- eller förbättringskostnad om
utrustningen anskaffats under innehavet.

När vi i fortsättningen av denna sammanfattning talar om
bostadsrätter syftar vi också på de övriga andelar och aktier som enhgt det
nyss sagda omfatlas av våra förslag.

3.2 Förutsättningar för beskattning

Nuvarande regler om en tidsbegränsad beskattning och om
skattefrihet i de fall då bostadsrätten har förvärvats genom t.ex. arv eller
gåva från annan än närslående går tillbaka på tanken atl
realisationsvinstbeskattning skall ske bara när egendomen har förvärvats i
spekulationssyfte. Beträffande fastigheter och aktier har man senare övergett
detta synsätt och gått över till olika system för evig beskattning. Även när
det gäller bostadsrätterna har frågan om en övergång till en evig beskattning
aktualiserats vid olika fillfällen. Till stöd för en sådan övergång har anförts
bl.a. fördelningspoUtiska och bostadspolitiska argument. Det bör framhållas att
det inte ingår i vårt uppdrag att pröva skålen för och emot en evig
beskattning. Vår uppgift är begränsad fill att anvisa en lämplig teknik för en
sådan beskattning.

En övergång till en evig beskattning innebär att
skatteplikten inte längre är beroende av att försäljningen sker inom viss fid
efter förvärvet. Med ett sådant system har man definitivt övergett tanken på
att begränsa beskattningen till de fall där ett spekulationssyfte kan antas ha
förelegat. I linje med detta ligger att beskattningen i fortsättningen bör vara
oberoende av om bostadsrätten har förvärvats genom ett oneröst fång (köp, byte
eller motsvarande) eller genom ett benefikt fång (l.ex. arv eller gåva). När
förvärvet varit benefikt får realisationsvinstberäkningen göras som om
bostadsrätten hade förvärvats genom det närmast föregående onerösa fånget.

En förutsättning för att realisationsvinsten vid en
försäljning av en bostadsrätt skall beskattas är i dag att säljaren är bosatt i
Sverige eller är en svensk juridisk person. Den som säljer en fastighet i
Sverige är däremot alltid skattskyldig här för realisationsvinsten. Med hänsyn
till att bostadsrätten har en direkt anknytning till en fastighet i Sverige har
vi i avsnitt 3.3.9.4 föreslagit att även utomlands bosatta fysiska personer och
utländska juridiska personer i fortsättningen skall vara skattskyldiga för realisafionsvinster
på bostadsrätter.

3.3 Beskattningsmetoden

I dag finns det två olika system för evig
realisationsvinstbeskattning. För fastigheter gäller att anskaffnings- och förbättringskoslnader
får räknas upp med hänsyn fill förändringarna i konsumentprisindex från det
fjärde året efter del år då förvärvet resp. förbättringen ägde rum till det år
dä försäljningen sker (indexuppräkning). Hela den efter indexuppräkningen

5 Riksdagen 1983/84. 1 saml. Nr 67

Prop.
1983/84:67 66

framräknade vinsten beskattas oberoende av innehavstidens
längd. Vid försäljning av aktier medges inle någon indexuppräkning.
Anskaffningsvärdet dras av med sitt nominella belopp, men å andra sidan är
bara 40 % av den framräknade vinsten skattepliktig när försäljningen sker efter
minst två års innehav.

Våra direktiv nämner både fastighelsreglerna och akliereglerna
som länkbara alternativ för bostadsrätternas del men binder oss inle vid något
av dem. Även om vi således har frihet att föreslå andra lösningar, har det
varit naturligt att i första hand pröva möjligheterna att använda något av de befinlliga
systemen.

När frågan om en evig beskattning av realisationsvinster
på bostadsrätter tidigare har diskuterats, har man ibland förordat att
aktiereglerna skall tillämpas. Bl.a. företrädare för de rikskooperativa riksorganisafionerna
har dock hävdat att det ligger närmare till.hands att använda fastighelsreglerna.

För vår
del har vi funnit att starka principiella skäl lalar för det sistnämnda
alternativet. Det är angeläget att åstadkomma ett fungerande inflafions-skydd
och delta sker bäst genom en indexuppräkning av det slag som medges enligt
fastighetsreglerna. Även bortsett från detta finns det mycket som talar för en
nära anknytning till fastighelsreglerna. Bostadsrättshavaren befinner sig i en
situation som mycket påminner om egnahemsägarens. Han svarar normalt för
lägenhetens underhåll och har rätt atl vidta vissa förändringar i lägenheten.
Genom förvärvet av bostadsrätten tar han på sig en skyldighet att delta i
bestridandet av driftutgifler och amorteringar och som medlem i föreningen
deltar han i beslut om fastighetens förvaltning och användning. Vidare har han
möjlighet att förfoga över bostadsrätten genom överlåtelse eller pantsättning.
Den sakliga överensstämmelsen med egnahemsägarens situation är så stor atl det
från rättvisesynpunkt är önskvärt att bostadsrättshavaren träffas av en
realisationsvinstbeskattning som är likvärdig med den som sker vid en fastighelsförsäljning.
En likformig beskattning av egnahem och bostadsrätter bör dessutom vara ägnad
att underlätta de bostadspolitiska strävandena efter kostnadsneutralitet mellan
olika boendeformer.

Fastighetsmetoden

Vi har därför fill en början inriktat vårt arbete på att
utforma en melod som så nära som möjligt anknyter till fasfighetsreglerna.
Skall man uppnå elt resultat som är likvärdigt med det som erhålls enligt
fastighetsreglerna, är det som redan antytts nödvändigt att medge någon form av
indexuppräkning. Här uppkommer dock vissa svårigheter. Ingångsvärdet för en
bostadsrätt molsvarar enligt nuvarande regler den grundavgift eller
köpeskilling som betalades vid förvärvet! Någon hänsyn tas däremot inte till
föreningens lån. Lägger man detta ingångsvärde till grund för
indexuppräkningen, blir resultatet ojämnt. Detta sammanhänger med att
föreningarna finansierar sina produktionskostnader pä mycket olika sätt. Del
vanligaste är visserligen

Prop.
1983/84:67 67

att föreningen finaniserar större delen av kostnaderna med
egna lån och endast en mindre del med grundavgifter. Det förekommer emellertid
inte så sällan alt föreningen tar ut mycket stora grundavgifter som bostadsrätishavarna
i sin tur finansierar med s.k. fördelade eller strimlade län. Om ingångsvärdet
bestäms enligt nuvarande regler, blir det relafivt lågt i del förra och högt i
det senare fallet. Skillnaderna i finansieringsform leder i och med detta fill
att också underlaget för indexuppräkning blir olika stort i de båda fallen,
vilket i sin tur får avgörande betydelse för beskaltningsresulialet. Reglerna
kommer i hög grad att gynna en finansiering med hjälp av fördelade lån.

Enligl vår
bedömning är det inte möjligt att acceptera ett system som innebär att
olikheter i låneförhållandena får sä stor betydelse vid beskattningen. För att
åstadkomma att beskattningsresultatet skall bli oberoende av om lånen läggs hos
föreningen eller hos bostadsrätishavarna är det nödvändigt att i ingångsvärdet
räkna in den på bostadsrätten belöpande andelen av föreningens s.k. nettoskuld
(skulderna minus värdet av föreningens fillgångar vid sidan av fastigheten).
Det är emellertid inte möjligt atl stanna vid detta. Skall man få ett
fullvärdigt inflationsskydd för de kapitalinsatser som bostadsrätishavarna gör
i föreningen och uppnå att produktions- och förbättringskoslnader beaktas på
samma sätt som vid en fasfighetsförsäljning, är det nödvändigt att konsekvent
behandla säljaren av en bostadsrätt som om han sålde en andel i själva
fastigheten. Det måste fingeras att bostadsrättshavaren vid sitt förvärv
övertar ansvaret för en andel av föreningens nettoskuld och att den som köper
bostadsrätten i sin tur övertar della ansvar. I ingångsvärdet måste räknas in
en andel av föreningens nettoskuld vid förvärvstillfället och i
försäljningsintäkten måsle på motsvarande sätt inkluderas en andel av
nettoskulden vid tiden för försäljningen. Vidare är det nödvändigt att vid
realisationsvinstberäkningen medge bostadsrättshavaren avdrag för en andel av
de förbättringskostnader som föreningen under hans innehavstid har lagt ner på
fastigheten.

En metod som bygger på dessa prmciper, fastighetsmetoden,
har utförligt beskrivits i avsnitt 3.3.4 och vi har ansett det angeläget att
också utforma ett författningsförslag för metoden i fråga (bil. 5 avdelning A).
När vi därefter i avsnitt 3.3.11 gjort en slutlig bedömning av metoden har vi
konstaterat att den ganska väl uppfyller kravet på en nära överensstämmelse med
fasfighetsreglerna. Den blir å andra sidan relativt komplicerad. Man kan befara
att problem uppkommer vid den praktiska fillämpningen och att det blir svårl
för de enskilda bostadsråttshavarna att förstå hur reglerna fungerar. För vår
del har vi därför kommit till slutsatsen att en fullständig fastighetsmetod - trots
sina principiella fördelar - bör avvisas med hänsyn till de befarade fillämpningsproblemen.

Prop.
1983/84:67 68

Andra metoder

I detta läge har det varit nödvändigt att utarbeta ett
system som mer anknyter till de principer som f.n. tillämpas vid försäljning av
aktier och andelar i ekonomiska föreningar. Man får ta fasta på att det som är
föremål för överlåtelse inte är en del av själva fastigheten ulan en andel i
bostadsrättsföreningen och en till den knuten nyttjanderätt. I ett sådant
system skall ingångsvärde och försäljningspris inte innefatta någon andel av
föreningens nettoskuld och avdrag inte medges för föreningens förbättringskostnader.

Med denna utgångspunkt har vi i avsnitt 3.3.5 beskrivit
två olika metoder. Den ena bygger på en form av indexuppräkning, om än mer
begränsad än enligl den fullständiga fastighetsmeloden. Med hänsyn fill detta
och också till den tekniska utformningen i övrigt och metodens effekter har vi
betecknat den som en förenklad fastighetsmetod. Den andra metoden innebär att
man hell avstår från indexuppräkning och i stället ger kompensation för
inflationen genom atl reducera den skattepliktiga andelen av vinsten efter viss
tids innehav. Denna melod kallar vi aktiemetoden. Vi har ansett oss böra
utforma förfallningsförslag för båda metoderna (bil. 5 avd. B och C).

När vi i avsnitt 3.3.11 har gjort den slutliga bedömningen
av den förenklade fastighetsmetoden och aktiemetoden, har vi funnit att båda i
och för sig är användbara. Den förenklade fastighetsmetoden ger effekter som i
de flesla fall är likvärdiga med dem som skulle erhållas med en fullständig fasfighetsmelod.
Aktiemetoden ger som alla nominella metoder ett ojämnt resultat när inflafionstakten
är hög men den är å andra sidan enklare alt tillämpa. För vår del har vi funnit
att den förenklade fastighetsmetoden bör ges visst förord.

Den förenklade fastighetsmeloden har följande utformning.

Intäkt

Som inläkt redovisas den köpeskilling som erhålls vid
försäljningen (minskad med omkostnaderna vid försäljningen).

A vdragsposter

Ingångsvärdet utgörs av den grundavgift eller köpeskilling
som erlades vid förvärvet (plus omkostnaderna i samband med förvärvet).

Avdrag medges för de förbättringskostnader och de
kostnader för s.k. värdehöjande reparationer som bostadsrättshavaren har lagt
ner i lägenheten under sitt innehav. Avdrag medges dock endast för de år dä
kostnaderna har uppgått till minst 1 000 kr.

Avdrag medges vidare för s.k. kapitaltillskott, dvs. de
inbetalningar till föreningen som har varit avsedda att användas för amortering
av föreningens lån eller finansiering av föreningens kostnader för förbättring
av fastigheten. Av praktiska skäl har dock vissa begränsningar och schabloniseringar
varit

Prop.
1983/84:67 69

nödvändiga. Avdraget för tillskott för amorteringar
motsvarar bostadsrättens andel i föreningens totala amorteringar under
innehavstiden. För tillskott som avser förbättringsarbeten medges avdrag endast
under förutsättning att tillskotten har utdebiterats och faktiskt också
använts för ett visst bestämt arbete och att de tillskott som bostadsrätishavarna
har lämnat för arbeiet i fråga har uppgått till minst 3 000 kr. mulitiplicerat
med antalet bostadsrätter som bidragit med tillskott.

Bostadsrättens andel av medel på den inre
reparationsfonden (eller liknande fond) räknas av från både försäljningsintäkt
och ingångsvärdet.

Kompensafion
för den inflatoriska värdeförändringen av ingångsvärdet ges genom ett särskilt inflationslillägg.
Detta beräknas på etl underlag som motsvarar summan av ingångsvärdet och
bostadsrättens andel av föreningens s.k. nettoskuld (skulder minus värdet av
tillgångar vid sidan av fastigheten) vid tiden för förvärvet. Tillägget erhålls
om underlaget mulfipliceras med det vanliga uppräkningstalet (det
uppräkningstal som används vid fastighetsförsäljningar) minskat med 1.

Vidare medges indexuppräkning av bostadsrättshavarens
förbättringskostnader. Här används samma uppräkningstal som för fastigheter.
Av skäl som utvecklas i avsnitt 3.3.5.3 får kapitalfillskolten inte indexuppräknas.

Har
bostadsrätten förvärvats före ingången av år 1970, skall den anses förvärvad den
I januari 1970 (den s.k. sfickdagen). Som ingångsvärde las upp 150 % av
bostadsrättens andel av föreningens behållna förmögenhet per den 1 januari
1970. Har det faktiska vederlaget vid förvärvet varit större, får det dock tas
upp som ingångsvärde.

Skattepliktig vinst

Hela den vinst som framkommer sedan avdragsposterna
räknats av frän försäljningsintäkten är skattephktig oberoende av
innehavstidens längd.

Aktiemetoden överensstämmer med den förenklade
fastighetsmetoden utom i ett par avseenden. Något inflationstillägg beräknas
inte och inte heller medges indexuppräkning av förbättringskostnaderna. I
stället reduceras den skattepliktiga andelen av vinsten efler viss fids
innehav. Vi har ansett att följande skala, som anknyter fill nuvarande regler,
kan vara låmpUg.

Innehavstid, år Skattepliktig andel

av vinsten, %

0-2 100

2-3 75

3-4 50

4 eller mera 25

I bilaga 1 har gjorts vissa beräkningar för atl belysa del
länkbara utfallet av de föreslagna reglerna. Det framgår att en evig
beskattning kan väntas medföra etl åtminstone dubbelt så stort totalt
skatteuttag som nuvarande

Prop. 1983/84:67 70

regler.
Den förenklade fastighetsmetoden (närmast modell E i bilagan) skulle under de
förhållanden som faktiskt har rätt pä 1970-lalet ha gett ett mer än 50 % högre
totalt uttag än akliemetoden (modell B i bilagan). Det bör understrykas att
relationerna kan bli helt annorlunda vid en annan marknadsutveckling.

3.4 Samordningen
med uppskovsreglerna

Som
nämnts under 1 har vi inte längre i uppdrag att självständigt pröva frågan om
uppskov vid försäljning av bostadsrätter. För att visa att de föreslagna realisafionsvinstreglerna
kan samordnas med uppskovsreglerna har vi dock ansett det nödvändigt att
relativt utförligt redovisa vilka ändringar i nuvarande uppskovslagstiftning
som behöver göras om denna skall omfatta även bostadsrätterna. Vi har då
antagit att bostadsrätter och fastigheter skall behandlas som likvärdiga
objekt. Det betyder alt uppskov bör medges inle bara när någon säljer en bostadsfätt
och ersätter den med en ny bostadsrätt utan även vid övergång från en
bostadsrätt till en fastighet eller vid övergång i motsatt riktning.

Eftersom det är tänkbart
att statsmakterna gör bedömningen att uppskovsregler bör införas samtidigt med
regler om evig beskattning, har vi också velat ge underlag för en ätrhinstone
provisorisk lösning av de kontrolltekniska och administrafiva frågorna. För det
ändamålet har sekretariatet i kommittén för reavinstuppskov gjort en särskild
utredning som presenteras i bilaga 3.

3.5 Ackumulerad
inkomst

Realisationsvinster
på fastigheter får vid beräkningen av statlig inkornst-skatt fördelas på den
tid fastigheten har innehafts, dock högst fyra år. Vi har i avsnitt 3.3.9.6 föreslagit
att samma regler skall gälla beträffande bostadsrätterna.

3.6 Kontrollfrågor

F.n.
finns det inte något krav på att överlåtelser av bostadsrätter skall ha skriftlig
form. I sitt slutbetänkande har 1978 års bostadsrättskommitté framhållit att
ett krav pä skriftlig form skulle ha stor betydelse från bl.a. kontrollsynpunkt.
Vi har i avsnitt 3.4 anslufit oss till denna uppfattning och antagit atl ett
sådant krav kommer att införas.

I samma avsnitt har vi
föreslagit atl bostadsföretagen skall åläggas att i fortsättningen lämna
kontrolluppgifter angående samtliga överlåtelser av bostadsrätter. Uppgift
skall också lämnas om vissa förhållanden som har betydelse för
vinstberäkningen.

Prop. 1983/84:67 71

3.7 Övergångsbestämmelser

Med hänsyn lill den tid som behövs för en sedvanlig
remissbehandling och för proposilionsarbete och riksdagsbehandling har vi vid
utformningen av våra förslag utgått från att de nya reglerna skall tillämpas
endast på försäljningar som sker efter utgången av år 1982. Vi har samtidigt
erinrat om att riksdagen har vissa möjligheter att välja en tidigare dag.

Vi har i
avsnitt 3.5.2 ägnat särskild uppmärksamhet åt de fall där bostadsrätten vid
övergången till de nya reglerna har innehafts så läng fid atl hela den redan
inträdda värdestegringen skulle ha kunnat realiseras skailefritt genom en
försäljning omedelbart före övergängen. Enligl vår mening bör man undvika en
övergång som innebär full skattefrihet vid en försäljning den ena dagen och
beskattning helt enligt de nya reglerna vid en försäljning den andra dagen. En
dämpning av effekterna är önskvärd. För vår del har vi stannat för
uppfattningen att övergångsreglerna bör utformas så atl den värdestegring som
har inträtt före övergången och som då skulle ha kunnat realiseras skattefritt
blir obeskattad även i framtiden. Det är emellertid inte möjligt alt utforma en
metod som alltid ger exakt detta resultat. Någon form av schablon är nödvändig.
Vi har föreslagit en proportioneringsregel som har följande innebörd. När en
försäljning sker efter övergången beräknas först vinslen helt enligt de nya
reglerna. Om bostadsrätten vid övergångsfillfället hade innehafts minst fem år,
skall bara en viss del av den framräknande vinsten beskattas. Det belopp som
skall beskattas ulgör så stor del av den framräknade vinslen som antalet
påbörjade kalenderår fr.o.m. är 1983 utgör av det totala antalet påbörjade
kalenderår under innehavet (år före 1970 får dock inte medräknas). Ett exempel
belyser det sagda. Antag att en bostadsrätt förvärvats år 1972 och säljs år
1985. Av den vinst som är skaltepliklig enligt de nya reglerna skall, om
proportioneringsregeln är tillämplig, endast 3/14 beskattas. Det bör
understrykas att proportioneringsregeln får tillämpas endast under
förutsättning att bostadsrättsföreningen vid ingången av år 1983 var ett äkta
bostadsföretag.

I bilaga 4 till betänkandet har vi med några konkreta
exempel belyst effekterna av övergångsbestämmelserna.

Det har sedan etl par år varit känt att statsmakterna
avser att införa regler om en evig beskattning av realisationsvinster på
bostadsrätter. Många uppgifter tyder på att vissa bostadsrättshavare har
företagit överlåtelser inom den närmaste familjekretsen enbart i syfte att
motverka effekterna av de väntade nya reglerna (s.k. närståendetransaktioner).
Om priset vid närståendetransaktionen har satts högt och om detta pris vid en framfida
realisationsvinstbeskattning godtas som ingångsvärde för köparen, blir
resultatet i vissa fall alt även den värdestegring som sker efter övergången undandras
beskattning. För att hindra della har vi föreslagit en särskild övergångsregel.
Den blir tillämplig när en bostadsrätt som säljs efter övergången har
förvärvals under perioden 1980-1982 genom köp eller annat

Prop. 1983/84:67 72

oneröst
fång från en närstående person (make, barn, förälder). Den skall dock inte
tillämpas om närståendetransakfionen gav upphov fill en skattepliktig realisafionsvinst
för säljaren och inte heller om säljaren avflyttade från lägenheten eller
köparen flyttade in i lägenheten i nära anslutning till överlåtelsen. När
regeln enligt det nu sagda är tillämplig, skall det pris som betalades vid närståendetransakfionen
inte godtas som ingångsvärde vid den realisationsvinstberäkning som görs enligt
de nya reglerna. I stället utgår man från det pris som betalades vid närmast
föregående köp som skedde frän någon annan än en närstående person eller som
har skett före ingången av år 1980.

Prop. 1983/84:67 73

Bilaga 2

Författningsförslaget till aktiemetoden i betänkandet (Ds
B 1982:6) Reavinst på bostadsrätter

Förslag till

Lag om ändring i kommunalskattelagen (1928:370)

Härigenom föreskrivs i fråga om kommunalskattelagen
(1928:370)

dels att nuvarande punkt 2 c av anvisningarna till 36 §
skall betecknas punkl 2 d,

dels att 35 § 3 och 4 mom., 53 § 1 mom. samt punkt 3 av
anvisningarna till 36 § skall ha nedan angivna lydelse.

dels att i 35 § skall införas ett nytt moment, 3 a mom.,
samt i anvisningarna fill 35 § en ny punkt, 8, och i anvisningarna till 36 § en
ny punkt, 2 c, av nedan angivna lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

35 §

3 mom.' Realisationsvinst pä 3
mom. Realisationsvinst på

grund av avyttring av aktie, an- grund av
avyttring av aktie, an

del i aktiefond, delbevis el- del
i aktiefond, delbevis el

ler teckningsrätt till aktie ler teckningsrätt till aktie

eller andel i ekonomisk eller andel i ekonomisk

förening eller i handelsbo- förening
eller i handelsbo

lag eller annan rättighet som är lag eller
annan rättighet som är

jämförlig med här avsedd andelsrätt jämförlig
med här avsedd andelsrätt

eller aktie, dock ej flA://'e e//er fl«Je/1 eller
aktie, dock ej egendom som

bostadsaktiebolag eller i bostadsföre- avses
13 a mom., år i sin helhet

ning som avses i 24 §3 mom., 'är i sin skattepliktig,
om den skattskyldige

helhet skattepliktig, om den skatt- innehaft
egendomen mindre än två

skyldige innehaft egendomen mind- år.

re ån två är.

Avyttrar skattskyldig egendom som avses i detta moment och
som den skattskyldige innehaft två år eller rtiera, är 40 procent av vinsten skatteplikfig.
Från sammanlagda beloppet av skattepliktig realisationsvinst enligt detta
stycke under etl beskattningsår, minskat med avdragsgill del av förlust vid
avyttring samma år av egendom som avses i detta stycke, äger skattskyldig
åtnjuta avdrag med 3 000 kronor. Har den skatlskyldige under beskattningsåret varil
gift och levt tillsammans med sin make, får sådant avdrag åtnjutas för dem båda
gemensamt med 3 000 kronor. I intet fall får dock skattskyldig åtnjuta avdrag
med högre belopp än som svarar mot sammanlagda beloppet av skatteplikfig
realisationsvinst enligt detta stycke minskat med avdragsgill del av förlust
som nyss nämnts.

Kan tillämpning av föregående stycke antas hindra
strukturrationalisering som är önskvärd från allmän synpunkt, kan regeringen
eller myndighet som regeringen bestämmer medge befrielse därifrån helt eller
delvis, om företag

'Senaste lydelse 1980:1048.

Prop.
1983/84:67 74

Nuvarande
lydelse Föreslagen lydelse

som
berörs av strukturrationaliseringen gör framställning om detta senast den dag avyttringen
sker.

Har
egendom som avses i detta moment avyttrats genom sådan tvångsförsäljning som
anges i 2 § första stycket 1) lagen (1978:970) om uppskov med beskattning av
realisationsvinst, är - oavsett tidpunkten för förvärvet -endasl 40 procent av
vinsten skattepliktig.

Bestämmelsen
i 2 mom. tredje stycket äger motsvarande fillämpning på egendom som avses i
detta moment.

Överläts
aktie i akfiebolag eller andel i handelsbolag, ekonomisk förening eller
utländskt bolag till svenskt företag inom samma koncern, skall - där ej annal
följer av nionde stycket - beskattning av realisafionsvinst inte äga rum, om
moderföretaget i koncernen är aktiebolag eller ekonomisk förening och den
överlåtna aktien eller andelen innehas som ett led i annan koncernens verksamhel
än förvaltning av fastighet, värdepapper eller annan därmed likartad lös
egendom. I fall som nu avses skall den överlåtna aktien eller andelen anses
förvärvad av det övertagande företagel vid den tidpunkt och för den
anskaffningskostnad som gällt för det överlåtande företaget. Om överlåtelsen
sker till ufiändskt företag, kan regeringen eller myndighet som regeringen
bestämmer medge befrielse från realisationsvinstbeskattningen. Bestämmelserna i
detta stycke om beskattning av realisationsvinst tillämpas även i fråga om
avdrag för realisationsförlust. Avdrag för realisafionsförlust får dock inle i någol
fall göras på grund av avyttring av aktier eller andelar lill utländskt
koncernföretag.

Har
fastighet överlåfits på aktiebolag, handelsbolag eller ekonomisk förening genom
fång på vilket lagfart sökts efter den 8 november 1967 av någon som har ett
bestämmande inflytande över bolaget eller föreningen, beräknas skattepHktig
realisationsvinst vid hans avyttring av aklie eller andel i bolaget eller
föreningen som om avytiringen avsett mot aktien eller andelen svarande andel av
fastigheten. Vad nu sagts får inle föranleda atl skatteplikfig realisafionsvinst
beräknas lägre eller att avdragsgill realisationsförlust beräknas högre än enligl
reglerna i della moment. Beslämmelserna i detta stycke gäller endasl om sådan
fastighet utgör bolagets eller föreningens väsentliga tillgång. De gäller dock
inte vid avyttring av aktie i sådant bostadsaktiebolag eller andel i sådan
bostadsförening som avses i 24 § 3 mom., om avyitring avser endast rätt till
viss eller vissa men ej alla bostadslägenheter i fastigheten. Lika med
lagfartsansökan anses annan ansökan hos myndighet om viss åtgärd med åberopande
av fångeshandlingen. Om vinslen vid försäljning av aklie eller andel på grund
av beslämmelserna i detta stycke beräknas enligt de regler, som gäller för
beräkning av vinst vid avyttring av fastighet, skall avyttringen anses ha
avsett den mot aktien eller andelen svarande andelen av fastigheten.

Avyttrar
skattskyldig aklie i aktiebolag och finns vid avyttringen obeskattade
vinstmedel i bolaget till följd av alt större delen av dess tillgångar före avyttringen
av aktien överiåtits på den skattskyldige eller annan, skall som skattepliktig
realisationsvinst räknas vad den skattskyldige erhåller för aktien. Vid
bedömande av frågan om överlåtelse av större delen av bolagets tillgångar ägt
rum skall även beaktas tillgång i bolaget som inom två år efler avyttringen av
aktien, direkt eller genom förmedling av annan, överlåts på den skattskyldige
eller honom närstående person eller på aktiebolag, handelsbolag eller ekonomisk
förening, vari den skattskyldige eller honom

Prop.
1983/84:67 75

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

närstående person har etl bestämmande inflylande. Har
överlåtelse av fillgång i bolaget ägt rum efter utgången av det beskattningsår
då skattskyldighet för realisationsvinst vid avyttringen av akfie i bolaget
uppkom, skall realisationsvinst enligt detta stycke tas till beskattning på
samma sätt som vid eftertaxering för nämnda beskattningsår. Vad nu sagts äger
motsvarande fillämpning vid avyttring av andel i handelsbolag eller ekonomisk
förening. Riksskatteverket får medge undantag från detta stycke, om det kan
antas atl avytiringen av aktien eller andelen skett i annat syfte ån atl
erhålla obehörig förmån vid beskattningen. Mol beslul av verket i sådan fråga
får talan inte föras.

Avyttrar skattskyldig akfie i etl akfiebolag, vari
aktierna fill huvudsaklig del ägs eller pä därmed jämförligt sätt innehas -
direkt eller genom förmedling av juridisk person - av en fysisk person eller
ett fåtal fysiska personer (fåmansbolag), till ett annat fåmansbolag, vari
aktie - direkt eller genom förmedling av annan - ägs eller inom två år efler avyttringen
vid något lillfälle kommer alt ägas av den skattskyldige eller honom närstående
person, skall som skattepliktig realisationsvinst räknas vad den skattskyldige
erhåller för aktien. Lika med aktieinnehav i det bolag, som förvärvat aktien,
anses den skallskyldiges aktieinnehav i ett annat fåmansbolag, som inom två år efler
avyttringen förvärvar större delen av tillgångarna i något av fåmansbolagen.
Har överiåtelse av aktie i del förvärvande bolagel eller i bolag, som förvärvat
större delen av tillgångarna i något av fåmansbolagen, ägt rum efter utgången
av det beskattningsår då skattskyldighet för realisationsvinst enligt della
stycke uppkom, får realisationsvinsten tas till beskattning på samma sätt som
vid eftertaxering för nämnda beskattningsår. Vad nu föreskrivits äger
motsvarande tillämpning i fråga om handelsbolag eller ekonomisk förening eller
andel i sådant bolag eller förening liksom teckningsrätt till aklie eller annan
rätfighel jämförlig med aktie. Sker avyttringen av organisatoriska eller
marknadstekniska skäl eller föreligger andra synnerliga skäl, kan regeringen
eller myndighet, som regeringen bestämmer, för särskilt fall medge undanlag
från tillämpning av detta stycke.

Som närstående person räknas i detta moment föräldrar,
far- eller morföräldrar, make, avkomling eller avkomlings make, syskon eller
syskons make eller avkomling samt dödsbo vari den skatlskyldige eller någori av
nämnda personer är delägare. Med avkomling avses jämväl styvbarn och
fosterbarn.

3 a mom.

Avyitrasen b o stad s r äii, räknas som skattephktig
realisationsvinst:

om bostadsrätten innehafts mindre än 2 år . . 100 % av
vinsten

2 år men mindre

än 3 år .... '... 75 % av vinsten

3 år men mindre

än 4 år ....... '. 50 % av vinsten

4 år eller mera . . 25 % av vinsten.

Skattskyldig som har avyttrat en

bostadsrätt kan urider vissa förutsättningar få uppskov
med beskattningen

Prop.
1983/84:67 76

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

av realisationsvinsten. Närmare bestämmelser om detta
finns i lagen (1978:970) om uppskov med beskattning av realisationsvinst

Bestämmelsen i 2 mom. tredje stycket tillämpas på
motsvarande sätt vid avyitring av en bostadsrätt.

Vad som sägs om realisationsvinst genom avyttring av en
bostadsrätt ullämpas även vid avyttring av andelar i andra svenska ekonomiska
föreningar än bostadsrättsföreningar och aktier i svenska aktiebolag, om det
med andelen eller aktien följer en nyttjanderätt till ett hus eller del av ett
hus som ägs av föreningen respektive bolaget.

4 mom. Avyttras annan egen- 4 mom. Avyttras annan egen

dom än som avses i 2 eller 3 mom., dom
än som avses i 2-3 a mom.,

räknas som skattepliktig realisa- räknas
som skatteplikfig realisa

tionsvinst: tionsvinst:

om egendomen innehafts

mindre än 2 år ............................................... 100% av vinsten

2 år men mindre än 3 år................................... 75% av vinslen

3 år men mindre än 4 år................................... 50% av vinsten

4 år men mindre än 5 år................................... 25% av vinsten

Skatteplikt enligt första stycket inträder endast om den
skattskyldige förvärvat den avyttrade egendomen genom köp, byte eller därmed
jämförligt fång. Har han förvärvat egendomen genom gåva av make eller skyldeman
och har egendomen av givaren förvärvats genom köp, byte eller därmed jämföriigt
fång, skall dock frågan om och i vad män skattepliktig realisationsvinst skall
anses föreligga bedömas med hänsyn till sistnämnda fång. Motsvarande skall
gälla om make vid bodelning i anledning av andra makens död erhållit egendom,
som förstnämnda make före äktenskapets ingående eller under äktenskapet
förvärvat genom köp, byte eller därmed jämförligt fång, eller om make vid bodelnng
av annan anledning än andra makens död erhållit egendom, som någondera maken
före äktenskapets ingående eller under äktenskapet förvärvat genom köp, byte
eller därmed jämförligt fång. Har även den skattskyldiges fångesman erhållit
egendomen såsom gåva av make eller skyldeman eller vid sådan bodelning som nyss
nämnts, skall bedömningen ske som om avyttringen verkställts av den som närmast
dessförinnan förvärvat egendomen på annat sätt än genom sådan gåva eller
bodelning.

Har egendom som avses i detta moment avyttrats genom sådan
tvångsförsäljning som anges i 2 § lagen (1978:970) om uppskov med beskattning
av realisationsvinst är vinsten skattepliktig endast om det skäligen kan
antagas, att avyttringen skulle ha ägt rum även om tvång icke förelegat.
Avyttras egendom, som avses i detta moment, till fåmansföretag av delägare

Senaste lydelse 1978:971.

Prop. 1983/84:67 77

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

eller honom närstående person, skall oavsett
bestämmelserna i detta moment som skattepliktig realisationsvinst räknas vad
den skattskyldige erhåller för egenodmen, såvida denna icke är eller kan
antagas bli till nytta för företagets verksamhet.

53 §

I mom. Skyldighet att erlägga skatt för inkomst åligger så
framt ej annat föreskrives i denna lag eller i särskilda bestämmelser,
meddelade på grund av överenskommelse eller beslut, varom i 72 och 73 §§ sägs:

a) fysisk person:

för tid, under vilken han varit här i riket bosatt:

för all inkomst, som av honom här i riket eller å utländsk
ort förvärvats; samt

för tid, under vilken han ej varit här i riket bosatt:

för inkomst av här belägen fastighet;

för inkomst av rörelse, som här bedrivits;

för avlöning eller annan därmed jämförlig förmån, som
utgått av anställning eller uppdrag hos svenska staten eller svensk kommun;

för avlöning eller annan därmed jämförlig förmån, som
utgått av annan anställning eller annat uppdrag, i den mån inkomsten uppburits
härifrån och förvärvats genom verksamhet här i riket;

för pension enligt lagen (1962:381) om allmän försäkring
till den del beloppet överstiger 7 500 kronor och för annan ersättning enligt
nämnda lag;

för pension på grund av anställning eller uppdrag hos
svenska staten eller svensk kommun;

för belopp, som utgår pä grund av annan pensionsförsäkring
än tjänstepensionsförsäkring, om försäkringen meddelats i här i riket bedriven
försäk-ringsrörels»;

för ersättning enligt lagen (1954:243) om
yrkesskadeförsäkring eller lagen (1976:380) om arbetsskadeförsäkring och lagen
(1956:293) om ersättning åt smittbärare samt enligt annan lag eller
författning, som utgått till någon vid sjukdom eller olycksfall i arbete eller
på grund av militärtjänstgöring eller i fall som avses i lagen (1977:265) om
statligt personskadeskydd eller lagen (1977:267) om krigsskadeersättning till
sjömän;

för dagpenning från erkänd arbetslöshetskassa enligt lagen
(1973:370) om arbetslöshetsförsäkring och kontant arbetsmarknadsstöd enligt
lagen (1973:371) om kontant arbetsmarknadsstöd;

för timstudiestöd och inkomstbidrag enligt
studiestödslagen (1973:349);

för annan härifrän uppburen, genom verksamhet här i riket
förvärvad inkomst av tjänst;

för vinst å icke yrkesmässig avytt- för realisationsvinst vid avyttring

ring av fastighet eller rörelse här i av fastighet eller
rörelse här i riket

riket eller tillbehör lill sådan fastig- eller tillbehör till sådan fastighet

het eller rörelse; samt eller rörelse och av bostadsrätt som

innefattar nyttjanderätt till ett hus eller del av ett hus
här i riket; samt

för återfört avdrag för egenavgifter enligt lagen
(1981:691) om socialavgifter samt - i den män avdrag har medgelts för
avgifterna - restituerade, avkortade eller avskrivna egenavgifter;

■Senaste lydelse 1981:1150,

Prop.
1983/84:67 78

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

b) staten:

för inkomst av jordbruksdomäner, skogar samt uthyrda eller
med tomträtt eller vattenfallsrätl upplåtna fasfigheter; samt

för inkomst av rörelse, som ej härflulil av bank- eller
försäkringsrörelse eller av kommunikafionsverk med tillhörande byggnader och
anläggningar eller av industriell verksamhet, som huvudsakligen avser att
tillgodose statens egna behov;

c) landsting, kommuner och andra menigheter ävensom
hushållningssäll

skap med stadgar som fastställts av regeringen eller myndighet som

regeringen bestämmer:

för inkomst av fastighet och av rörelse;

d) akademier, allmänna undervisningsverk, sådana
sammanslutningar av

studerande vid rikets universitet och högskolor i vilka de studerande enligt

gällande stadgar är skyldiga att vara medlemmar, samarbelsorgan för sådana

sammanslutningar med ändamål att fullgöra uppgifter som enligt nämnda

stadgar ankommer pä sammanslutningarna,

sjömanshus, företagareförening som erhåller statsbidrag,
regional utvecklingsfond som avses i förordningen (1978:504) om överförande av
vissa uppgifter från företagareförening till regional utvecklingsfond,

allmänna försäkringskassor, erkända arbetslöshetskassor,
understödsföreningar som inte bedriver till livförsäkring hänförlig
verksamhet, pensionsstiftelser som avses i lagen (1967:531) om tryggande av
pensionsutfästelse m.m., personalstiftelser som avses i samma lag med ändamål
uteslutande att lämna understöd vid arbetslöshet, sjukdom eller olycksfall, sfiftelser
som bildats enligt avtal mellan organisationer av arbetsgivare och arbetstagare
med ändamål att utge avgångsersättning till friställd arbetstagare eller främja
ålgärder till förmån för arbetstagare som blivit uppsagd eller löper risk att
bli uppsagd fill följd av driftsinskränkning, företagsnedlåggelse eller
rationalisering av företags verksamhet, sådana ömsesidiga försäkringsbolag som
avses i lagen om yrkesskadeförsäkring,

Allmänna pensionsfonden. Allmänna sjukförsäkringsfonden, Apotekarsocietetens
stiftelse för främjande av farmacins utveckling m. m.. Bokbranschens
Finansieringsinstitut Aktiebolag, Dag Hammarskjölds minnesfond. Fonden för
industriellt utvecklingsarbete, Fonden för industriellt samarbete med u-länder.
Järnkontoret och SlS-Standardiseringskommissio-nen i Sverige, så länge
kontorets respektive kommissionens vinstmedel används fill allmänt nyttiga
ändamål och utdelning inte lämnas till delägare eller medlemmar,
Nobelstiftelsen, Norrlandsfonden, Stiftelsen Industricentra, Stiftelsen
Industriellt utvecklingscentrum i övre Norrland, Stiftelsen för produktutvecklingscenlrum
i Göteborg, Svenska bibelsällskapets bibelfond, Svenska Penninglotteriet
Aktiebolag, Svenska skeppshypotekskassan, Svenska UNICEF-kommitlén, Sveriges
exportråd, Sveriges turistråd och Aktiebolaget Tipstjänst:

för inkomst av fastighet;

e) kyrkor,
sjukvårdsinrättningar vilkas verksamhet ej bedrives i vinstsyfte,

barmhärtighetsinrättningar, stiftelser som hava till huvudsakligt ändamål alt

under samverkan med militär eller annan myndighet stärka rikets försvar

eller att, utan begränsning till'viss familj, vissa familjer eller bestämda

personer, främja vård och uppfostran av barn eller lämna understöd för

beredande av undervisning eller utbildning eller utöva hjälpverksamhet

bland behövande eller främja vetenskaplig forskning, ävensom ideella

Prop.
1983/84:67 79

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

föreningar som uppfylla i punkt 9 av anvisningarna angivna
villkor: för inkomst av fastighet och av rörelse;

f) svenska aktiebolag och sädana bolag, som enligt
särskild författning äro

skyldiga atl avslå sin vinsl, ekonomiska föreningar, samebyar, samfund,

sfiftelser, understödsföreningar, som bedriva fill livförsäkring hänförlig

verksamhet, verk, inrättningar och andra inländska juridiska personer, dock

såvitt gäller sådana juridiska personer som enligt författning eller på därmed

jämförligt sått bildats för atl förvalta samfällighet endast om samfälligheten

har taxerats såsom särskild taxeringsenhet och avser marksamfällighet eller

regleringssamfällighet, samtliga här under f) avsedda bolag, verk och andra

juridiska personer i den mån de ej inbegripas under punkterna d) och e):

för all inkomst, som hår i riket eller å utländsk ort
förvärvats;

g) utländska bolag:

för inkomst av här belägen fastighet;

för inkomst av rörelse, som här bedrivits; samt

för vinsf å icke yrkesmässig avytt- för realisationsvinst vid avyttring

ring av fasfighel eller rörelse här i av fastighet eller
rörelse här i riket

riket eller tillbehör till sådan fastig- eller tillbehör till sådan fastighet

het eller rörelse. eller rörelse och av bostadsrätt
som

innefattar nyttjanderätt till ett hus eller del av ett hus
här i rikel. Riksskatteverket må. om särskilda skäl därtill äro, efter ansökan
förklara, att stiftelse eller förening, som har till huvudsakligt ändamål att
främja nordiskt samarbete, i fråga om skattskyldighet eller eljest vid
tillämpning av denna lag skall anses jämställd med stiftelse eller förening,
som' ovan i första stycket vid e) angives. Sådant beslut må, när
omständigheterna det föranleda, av riksskatleverket återkallas. Över beslut,
som riksskatteverket meddelat enligt detta stycke, mä klagan icke föras.

Anvisningar till 35 §

8. Avyttras en bostadsrätt och övertar förvärvaren också
utrustning, som ägs av den skattskyldige men enligl 2 kap. 2 § jordabalken
skulle ha hört tdl lägenheten om den hade ägts av bostadsrättsföreningen, skall
realisationsvinsten beräknas som om utrustningen hörde lill lägenheten. I
sädana falt skall den ersättning som den skattskyldige erhåller för
utrustningen räknas in i vederlaget för bostadsrätten. Vad nu har sagts gäller
dock inte om ersättningen Ulgör intäkt av rörelse enligt punkt I av
anvisningarna tdl 28 §.

Ersättning, som den skattskyldige erhåller för
bostadsrättens andel av en inre reparationsfond eller någon annan inom
föreningen bildad fond

Prop.
1983/84:67

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

80

som är avsedd för reparation och underhåll av
bostadsrättslägenheter, skall inte räknas in i vederlaget för bostadsrätten.
Har någon särskild sådan ersättning inle betingats, skall det för bostadsrätten
överenskomna vederlaget vid realisalionsvinstberäkningen minskas med ett
belopp motsvarande den del av fonden som vid avyttringen belöper på
bostadsrätten. Av 3 a mom. fjärde stycket följer att bestämmelserna 1 denna
anvisningspunkt om bostadsrätter skall tillämpas även vid avyttring av sådana
andelar och aktier som avses i förstnämnda lagrum. Därvid förstås med
bostadsrättsförening den förening eller det bolag som andelen respektive
aktlen hänför sig till och med bostadsrättslägenhet den lägenhet lill vilken
andels- respektive aktieägaren har nyttjanderätt.

till 36 §

2 c. I ingångsvärdet för en bostadsrätt skall enligt punkl
I räknas in den erlagda köpeskillingen och vissa utgifter vid förvärvet. Har
bostadsrätten förvärvats genom upplåtelse från bostadsrättsföreningen, skall
den i upplåtelseavtalet angivna grundavgiften anses som köpeskilling. Tdl de
utgifter som skall räknas in i ingångsvärdet hör särskilda avgifter som har
betalats tdl föreningen 1 samband med förvärvet (upplåtelse- och inträdesavgifter).
Har grundavgiften för lägenheten satts ned efler förvärvet, skall ingångsvärdet
reduceras med det belopp som har återbetalats på grund av nedsättningen.

Beslämmelserna i punkt 8 andra stycket av anvisningarna tdl
35 § om beräkning av vederlaget vid avyttring av en bostadsrätt ullämpas på motsvarande
sätt vid beräkningen av ingångsvärdet.

Som förbättringskostnad enligt punkl 1 räknas

Prop.
1983/84:67

Nuvarande lydelse

81

Föreslagen lydelse

a) kostnad som den skatlskyldige har lagt ned på
förbättringsarbeten i lägenheten, och

bjkostnad som han har lagt ned på reparation och underhåll
av lägenheten i den mån lägenheten på grund av arbetet har kommit i bättre
skick än vid förvärvet.

Som förbättringskostnad räknas dock inte i något fall
kostnad som vid inkomsttaxeringen har behandlats som omkostnad i någon annan
förvärvskälla.

De
förbättringskostnader som har lagts ned under ett visst år berättigar till
avdrag vid realisationsvinstberäk-ningen endast under förutsättning att de sammanlagl
har uppgått tdl minst 1 000 kronor. Kostnaderna anses normalt nedlagda när en
faktura eller räkning har erhållits som visar vilka arbeten som har utförts. I
fråga om kostnad som avses i tredje stycket b) gäller vidare att kostnaden får
räknas in i omkostnadsbeloppet endast i den mån arbetet har medfört alt lägenheten
vid avyttringen alltjämt är i bättre skick än vid förvärvet.

Av
punkt 8 första stycket av anvisningarna till 35 § framgår att realisationsvinsten
vid avyttring av en bostadsrätt i vissa fall skall beräknas som om utrustning
som ägs av den skattskyldige hörde till lägenheten. I sådana fall skall koslnaden
för anskaffning av utrustningen räknas in i bostadsrättens ingångsvärde, om utrustningen
har förvärvals tillsammans med bostadsrätten. Har utrustningen anskaffats
under innehavet, anses anskaffningskostnaden - alll efter omständigheterna -
som en kostnad för förbättring eller för reparation och underhåll av lägenheten.
Frågan om kostnaden får räknas in i omkostnadsbeloppet avgörs enligt
tredje-femte styckena.

Kapitaltillskott - utöver grundavgift enligt första
stycket - som under innehavet har lämnats till

6 Riksdagen 1983/84. 1 saml. Nr 67

Prop.
1983/84:67

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

82

bostadsrättsföreningen får räknas in i omkostnadsbeloppet
endast om tillskotten har vartt avsedda att användas av föreningen för
amortering av lån eller för finansiering av förbättringsarbeten på
fastigheten. Tillskotten för amorteringar skall anses ha uppgått till ett
belopp motsvarande bostadsrättens andel av de amorteringar som föreningen har
gjort under innehavet. Vid beräkningen av detta belopp tillämpas det andelstal
som gäller vid avyttringen. För att ett tillskott för finansiering av förbättringsarbeten
skall få beaktas fordras att tillskottet har utdebiterats och använts för elt
bestämt förättringsar-bete och att de tillskott som bostadsrätishavarna har
lämnat för arbetet i fråga sammanlagt har uppgått till minst 3 000 kronor muhiplicerat
med antalet deltagande bostadsrätler.

Vid beräkningen av omkostnadsbeloppet skall en
bostadsrätt, som har förvärvats före år 1970, anses förvärvad den I januari
1970. Ingångsvärdet skall därvid anses utgöra 150 procent av bostadsrättens
andel av bostadsrättsföreningens behållna förmögenhet nämnda dag, beräknad med
utgångspunkt i taxeringsvärdet för år 1970 på föreningens fastighet och med
hänsyn till föreningens övriga tillgångar och skulder enligt bokslutet för
del senaste räkenskapsår som har avslutats före ingången av år 1970. Hänsyn får
vid vinstberäkningen inte las till kostnader och avdrag som belöper på tid
före år 1970. Det vid förvärvet erlagda vederlaget får dock tas upp som
ingångsvärde, om den skattskyldige kan visa att det överstiger 150 procent av
andelen i föreningens behållna förmögenhet den 1 januari 1970. Fanns taxeringsvärde
inte åsätt för år 1970, får motsvarande värde uppskattas med ledning av det
närmast därefter åsatta taxeringsvärdet.

Av 35 § 3 a mom. fjärde stycket

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

följer att bestämmelserna i denna anvisningspunkt om
bostadsrätter tillämpas även vid avyttring av sådana andelar och aktier som
avses i förstnämnda lagrum. Med bostadsrättsförening förslås i sådana fall den
förening eller det bolag som andelen respektive aktien hänför sig till. Med den
i upplåtelseavtalet angivna grundavgiften skall därvid likställas den insats i
föreningen som var fastställd när andelen upplåts respektive den inbetalning
på aktien som gjordes i anslutning tdl att aktien gavs ut.

3.'
Förlust genom icke yrkesmässig avyttring (realisafionsförlust) får dras av i
den omfattning som anges i punkt 4 nedan.

Reahsationsförlust
skall beräknas på samma sätt som realisationsvinst enligt punkterna 1-2 c. Vid
förlustberäkningen får en fastighets ingångsvärde dock inte beräknas på
grundval av ett taxeringsvärde enligt punkt 2 a sjätte eller sjunde stycket.
Inte heller får omräkning som avses i punkt 2 a tionde stycket ske eller
till-lägg enligt punkt 2 a tolfte stycket göras. Har den med förlust avyttrade
egendomen innehafts under sådan tid att, om vinst i stället hade uppstått vid avyttringen,
endast en del av vinsten skulle ha räknats till skattepliktig
realisationsvinst, år endast motsvarande del av förlusten avdragsgill. Har
förlusten uppkommit vid fastighetsreglering i fall som avses i punkl 4 av
anvisningarna till 35 §, är endast så stor del av förlusten avdragsgill som
belöper på vad den skattskyldige har erhållit i pengar.

Realisationsförlust
skall beräknas på samma sätt som realisafionsvinst enligt punkterna 1-2 d. Vid
förlustberäkningen får en fastighets ingångsvärde dock inte beräknas på
grundval av etl taxeringsvärde enligt punkt 2 a sjätte eller sjunde stycket.
Inte heller får omräkning som avses i punkt 2 a tionde stycket ske eller
till-lägg enligt punkt 2 a tolfte stycket göras. Har den med förlust avyttrade
egendomen innehafts under sådan tid att, om vinst i stället hade uppstått vid avyttringen,
endast en del av vinsten skulle ha räknats till skattepliktig
realisationsvinst, är endast motsvarande del av förlusten avdragsgill. Har
förlusten uppkommit vid fastighetsreglering i fall som avses i punkt 4 av
anvisningarna lill 35 §, är endast så stor del av förlusten avdragsgill som
belöper på vad den skattskyldige har erhållit i pengar.

Att avdrag inte är medgivet för förlust som har uppkommit
före eller i samband med vissa företagsöveriåtelser framgår av punkt 6 av
anvisningarna fill 20 §.

Senaste lydelse 1980:1048.

Prop. 1983/84:67 84

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

Denna lag träder i kraft tre veckor efter den dag då lagen
enligl uppgift på den har kommit ut från trycket i Svensk författningssamling.

1. De nya beslämmelserna tillämpas i
fråga om avyttringar som sker efter utgången av år 1982. Därvid iakttas dock
punkterna 2-6 nedan.

2. Avyttras en bostadsrätt som den skatlskyldige
den 1 januari 1983 hade innehaft i två år eller mera och var
bostadsrättsföreningens verksamhel vid ingången av år 1983 inte av det slag som
anges i punkt 3 av anvisningarna till 24 § skall den skattepliktiga vinsten inle
i något fall överstiga 40 procent av vinsten.

3. Avyttras en bostadsrätt som den
skattskyldige har förvärvat under perioden 1980-1982 från en närslående person
genom köp, byte eller något därmed jämförligt fång, skall realisationsvinst och
realisationsförlust beräknas som om han hade förvärvat bostadsrätten genom det
närmast föregående fång av nämnda slag som har skett från någon annan än en
närstående person eller som har skett före ingången av år 1980.

Första stycket tillämpas dock inte om det visas

a) att skattepliktig realisationsvinst
uppkom för den närstående personen på grund av överlåtelsen till den
skattskyldige eller

b) att den närstående personens
bosättning i lägenheten upphörde eller den skattskyldige bosatte sig i
lågenheten i nära anslutning till nämnda överlåtelse.

Som närstående personer räknas den skattskyldiges make,
barn och föräldrar.

4. Avyttras en bostadsrätt som den skattskyldige den 1
januari 1983 hade

innehaft i fem år eller mera skall skattepliktig realisationsvinst som beräknas

enligt de nya bestämmelserna tas till beskattning endast till så stor del som

antalet påbörjade kalenderår efter utgången av är 1982 utgör av hela antalet

påbörjade kalenderår under innehavsliden.

Första stycket tillämpas dock endast under förutsättning
att bostadsrättsföreningens verksamhet vid ingången av år 1983 var av sådant
slag som anges i punkt 3 av anvisningarna till 24 §.

5. Avyttras en bostadsrätt som den
skattskyldige har förvärvat genom arv, testamente, gåva, bodelning eller något
annat fång som inte är jämförligt med köp eller byte, skall den skattskyldige
vid tillämpningen av punkterna 3 och 4 ovan anses ha förvärvat bostadsrätten
genom det köp, byte eller därmed jämförliga fång som har skett närmast
dessförinnan. Frågan om sistnämnda fång har skett från en närstående person
enligt punkt 3 avgörs med hänsyn till förhållandet mellan dem som då avyttrade
respektive förvärvade bostadsrätten.

6. Punkterna 2-5 ovan tillämpas även
vid avyttring av sådana andelar och aktier som avses i 35 § 3 a mom. fjärde
stycket. Med bostadsrättsförening förslås i sådana fall den förening eller det
bolag som andelen respekfive aktien hänför sig till.

Prop. 1983/84:67 85

Bilaga
3

Sammanställning av remissyttranden över betänkandet (Ds
1982:6) Reavinst på bostadsrätter

Efter
remiss har yttranden avgetts av kammarrätten i Sundsvall, riksskatteverket
(RSV), riksrevisionsverket (RRV), bankinspektionen, bostadsstyrelsen,
länsstyrelserna i Stockholms, Uppsala, Östergötlands, Göteborgs ochBohus,
Kopparbergs samt Jämtlands län, kommittén (B 1981:01) för reavinstuppskov (KRU),
Auktoriserade fastighetsmäklares riksförbund. Centralorganisationen SACO/SR
(SACO/SR), Föreningen auktoriserade revisorer (FAR), HSB:s riksförbund,
Landsorganisationen i Sverige (LO), Näringslivets byggnadsdelegation (NBD),
Svenska kommunförbundet, Svenska riksbyggen, Svenska revisorsamfundet. Svenska
sparbanksföreningen, Sveriges advokatsamfund, Sveriges allmännyttiga
bostadsföretag (SABO), Sveriges bostadsrättsföreningars centralorganisation
ek.för. (SBC), Taxeringsnämndsordförandenas riksförbund (TOR) samt Tjänstemännens
centralorganisation (TCO).

Länsstyrelsen
i Stockholms län har bifogat ett yttrande från lokala skattemyndigheten i
Stockholms fögderi. LO har bifogat ett yttrande från Svenska
byggnadsarbetarförbundet.

1
Allmänna synpunkter

Kapilalvinstkommitténs
uppgift har närmast varil alt utreda formerna för en evig beskattning av
realisationsvinster på bostadsrätter, inte atl ta ställning till om den bör
införas. De flesta remissinstanserna har också begränsat sina yttranden till
att avse frågan om den lämpligaste beskattningsmetoden för det fall att en
omläggning skall genomföras. Några har dock synpunkter på del lämpliga i att
införa en evig beskattning. Flertalet av dessa förordar att en sådan
beskattning nu införs.

Länsstyrelsen
i Stockholms län:

För
atl underlätta de bostadspolitiska strävandena efter kostnadsneutralitet
mellan olika boendeformer är det önskvärt med en mera likformig realisafionsvinstbeskattning.
Eftersom till bostadsrätten är knuten en i fiden obegränsad tillgång fill en
bostadslägenhet är en närmare anknytning fi.l de regler som gäller vid
försäljning av egnahemsfasligheter naturlig. Länsstyrelsen tillstyrker därför
att s. k. evig realisafionsvinstbeskattning införs för bostadsrätter och att
vinsten pä samma sått, som gäller för fastigheter, i princip beräknas med
utgångspunkt från närmast föregående köp även då bostadsrätten förvärvats genom
arv eller gåva.

Prop. 1983/84:67 86

Länsstyrelsen
i Östergötlands län:

Enligt
nuvarande regler sker ingen realisationsvinstbeskattning vid överlåtelse av
bostadsrätt som innehafts mer än fem år. Även avyttring inom femårsperioden är
skattefri om bostadsrätten förvärvals genom arv eller genom gåva från annan än
närslående.

För
fasfigheter, aktier och andelar i andra föreningar än bostadsföreningar finns
ingen tidsgräns för realisationsvinstbeskattning längre. Den tidsgräns som
tidigare gällde togs för fastigheter bort år 1968 och för nämnda aktier och andelar
år 1966.

Vid
överlåtelser av bostadsrätter fanns en priskontroll fram till och med år 1968,
då kontrollagen upphävdes. Därefter föreligger fri prissättning på
bostadsrätter. En eventuell vinst vid försäljning av en bostadsrätt blir som ovan
sagts med nuvarande regler skattefri efter fem års innehavstid.

Enligt
länsstyrelsens mening finns det inte längre tillräckliga skäl för att undanta
bostadsrätter frän evig realisationsvinstbeskattning. Det finns i så fall inte
heller skäl att undanta benefikt förvärvade bostadsrätter frän realisafionsvinstbeskattning.

Länsstyrelsen
i Jämtlands län:

Bostadsrättshavaren
har en i fiden obegränsad nyttjanderätt fill en bestämd lägenhet. Han svarar
själv för lägenhetens underhåll och sin andel av fastighetens driftutgifter och
han kan överlåta bostadsrätten m. m. Bostadsrättshavarens innehav av lägenhet
företer således stora likheter med egnahemsägarens innehav av fastighet. Del är
därför naturligt atl beskattning sker enligt samma principer vilket också
förbättrar möjligheterna att nå en kostnadsneutralitet mellan olika
boendeformer. Den eviga realisationsvinstbeskattningen är den dominerande
principen för beskattning av reavinster. Länsstyrelsen, som finner denna
princip ur rättvisesynpunkt mest tilltalande tillstyrker därför att en evig
reavinstbeskattning för bostadsrätter införs.

Bankinspektionen:

Bostadsrätterna
har med fiden fått en allt större betydelse på bostadsmarknaden som en
mellanform mellan ägande- och hyresrätt. Del är väl känt att priserna på
bostadsrätter, särskilt i centrala lägen i storstäderna, sfigit till betydande
belopp. Behov har också framträtt av reguljära möjligheter att belåna
bostadsrätter. Ett uttryck härför är del nybildade akfiebolaget Spabo,
Sparbankernas Bostadsfinansierings AB, som enligt vad inspektionen tillstyrkt
i yllrande fill ekonomidepartementel 1982-06-10 skall ägas av Sparbankernas
Bank. Det är mot den nu skisserade bakgrunden följdriktigt atl nuvarande
"primitiva" beskattningsregler på bostadsrätter ersätts av nya regler,
som närmare ansluter sig lill vad som gäller för fasfigheter.

Bostadsstyrelsen:

Frågan
om realisationsvinstbeskattning vid överlåtelse av bostadsrätter har samband
med bl. a. de åtgärder i prisdämpande syfte som föreslogs av bostadsrättskommittén
i betänkandet "Frän hyresrätt till bostadsrätt" (SOU

Prop.
1983/84:67 87

1981:74).
Kommiltéförslaget som bl. a. innefattade prisföreskrifter vid överlåtelse i
vissa fall tillstyrktes av bostadsstyrelsen men avvisades sedermera av
regeringen bl. a. med hänsyn fill den särbehandling av vissa bostadsrätter som
härigenom skulle uppkomma.

Bostadsstyrelsen
framhöll i sitt yttrande över bostadsrältskommitténs betänkande att ett
alternativ till metoden med prisföreskrifter för alt lösa de långsiktiga
problemen med höga överlåtelsepriser på bostadsrätter var en skärpning av
realisationsvinstbeskattningen. Styrelsen framhöll också fördelen med denna
metod som skulle medföra enhetliga regler inom hela bostadsrättsområdet. I
avvaktan på de beslut om skärpt beskattning som styrelsen förväntade, biträddes
kommittéförslaget.

Mot
bakgrund av bl. a. de stimulansåtgärder för att främja en ökad övergång från
hyresrätt till bostadsrätt som vidtagits är det angelägel alt prisutvecklingen
på bostadsrättsmarknaden blir sådan alt den reella valfriheten i boendet så
långt möjligt tryggas. Eftersom de av bosladsrätlskommittén föreslagna
åtgärderna har avvisats av regeringen är det nu ännu angelägnare att snabbt
vidta åtgärder för att komma till rätta med oskäligt höga överlåtelsepriser och
därmed möjligheter till, i förhållande fill framför allt överlåtelser av fast
egendom, omotiverade kapitalvinster. Bostadsstyrelsen får därför framhålla del
från bostadspolitisk synpunkt angelägna i att realisafionsvinstbeskatlningen
för bostadsrätter snarast ändras. En utgångspunkt bör därvid vara att reglerna
så långt möjligt anpassas till vad som gäller vid överlåtelse av egnahem. Härigenom
tillgodoses syftet att uppnå kostnadsneutralitet mellan olika
upplåtelseformer.

SACO/SR:

Den
nuvarande ordningen med fullständig skattefrihet vid försäljning efter 5 års
innehav av en bostadsrätt ter sig orättvis vid jämförelse med villkoren vid försäljning
av t. ex. småhus. Bostadsrättshavarens situation påminner i många avseenden om
egnahemsägarens. Det finns därför enligt organisationens mening mycket som
talar för att man strävar efter likformiga beskattningsregler av realisafionsvinster.
En strävan bör givelvis också vara att uppnå kostnadsneutralitet mellan olika
upplåtelseformer. Del skulle eventuellt kunna motivera en översyn också av den
löpande inkomstbeskattningen av egnahem och bostadsrätter.

LO:

LO
finner det önskvärt och naturligt att bostadsrätter i likhei med fastigheter
och värdepapper omfattas av en evig realisationsvinstskatt.

Svenska
kommunförbundet:

Styrelsen
anser att bostadsrättshavarens situation liknar villaägarens såväl under
innehavstiden som vid avyttringen. Styrelsen förordar därför atl likartade
skatteregler gäller för de båda kategorierna för att inte förhindra ett
fullföljande av bostadspolitikens mäl. Skillnaderna vad gäller behandlingen av
småhus och bostadsrätter bör begränsas. Bl. a. bör de regler för uppskov om
skatteskyldighet som finns när man flyttar mellan småhus utvidgas till att gälla
även bostadsrätter.

Prop.
1983/84:67 88

Styrelsens ställningstagande innebär förord för att en
evig reavinstbeskattning av bostadsrätter införs och att
vinstberäkningsreglerna görs helst identiska med de som nu gäller för villaförsåljningar.

TCO:

TCO har sedan länge påtalat nödvändigheten av förändringar
inom ramen för realisationsvinstbeskattningen. Det är därför med
tillfredsställelse som TCO hälsar förslaget att samma regler skall gälla vid
försäljningen av bostadsrätter som nu gäller för villafastigheter.

SBC kan däremot inte godta en omläggning av beskaltningen f.
n.

SBC:

SBC finner del anmärkningsvärt att frågan om formerna för
evig beskattning utreds innan skälen för och emot sådan beskattning försl
grundligt analyserats och diskuterats. SBC har inte kunnat finna alt en sådan
analys gjorts eller offentlig diskussion förts i denna fråga. Under årens lopp
har förslag lagts fram att i olika avseenden jämställa bostadsrätten med småhus
och villor. SBC är i princip positiv till sådana strävanden men anser atl
sådant "jämställdhetsarbete" även bör innefatta åtgärder som ger bostadsrätten
sädana fördelar som småhus har, och inle enbart - som hittills varit fallet
-försämra villkoren för bostadsrätten. SBC vill hår erinra om att sedan 1980 i
tre olika omgångar införts eller föreslagils åtgärder inom skatte- och bidragsomrädet
som slår särskilt hårt mot bostadsrätten. SBC vill hånvisa till vad som anförts
dels i yttrande över "Reformerad inkomstbeskattning" dels i skrivelse
till Regeringen med anledning av propositionen "Om ändrade regler för
räntebidrag m. m. samt om införande av en hyreshusavgift".

SBC:s
uppfattning är att översyn av skattereglerna för bostadsrätterna, och
eventuellt för hela bostadssektorn, bör göras i ett sammanhang och att
genomgående ändringar av en skatteform - i delta fall reavinstbeskattningen -
inte bör göras förrän en sådan översyn år gjord. Vid en sådan översyn bör
enligt SBC:s mening beaktas följande skillnader mellan bostadsrätter och
småhus:

1.
Bostadsrätten dubbelskatlas;
dels betalar föreningen skatt, dels ska den enskilde bostadsrättshavaren ta upp
till beskattning 3 % av den del av sitt förmögenhetsvärde som överstiger 50 000
kronor.

2.
Villaägarna får
dra av alla låneräntor i löpande beskattning. Bostadsrättsägare får inte dra
av föreningens låneräntor.

3.
Bostadsrätter
har lägre beläningsgrad än villor. Länen år mindre och amorteringarna sker i
snabbare takt. Det betyder att eventuella värdestegringar på lånat kapital blir
mindre.

4.
Bostadsrätler
har oftast inte lika förmånliga räntor som villor och är därmed bättre anpassade
fill inflationstakten. Den annorlunda skuldstrukturen som bostadsrätter har
jämfört med villor beror på den sämre kreditsäkerhet de anses utgöra.

5.
Bostadsrätter
har en snabbare genomsnittlig omsättningstakt än villor -för villor är den
cirka 5 % per år och för bostadsrätt 10 % per år. Det betyder att relativt
större del av innehavsliden för villor jämfört med bostadsrätter får indexuppräknas.

Prop.
1983/84:67 89

Krav på ändrade skatteregler

Kraven på en evig beskattning av reavinster på
bostadsrätter har i stor utsträckning motiverats av de stora nominella
prisökningar på bostadsrätter som ägt rum under 1970-tålets andra hälft. Vid
den diskussion om behovet av evig beskattning som SBC efterlyser bör hänsyn tas
till att bruttovärdena under denna period stigit realt enbart i Stockholm och i
vissa av dess förorter. Även kapitalvinslkommittén understryker önskvärdheten
av att man vid en övergång till ändrade regler tar hänsyn till infiationen
under innehavstiden. Enligt SBC:s mening bör del därför fastslås att en
eventuell övergång till ändrade regler för reavinslbeskattningen inle får
medföra att nominella realisationsvinster beskattas.

Eft ytterligare krav som bör ställas är att ett ändrat
skattesystem bör ge ett jämnt skatteuttag - dvs. systemet får inte över liden
medföra sprängvisa förändringar. En övergång fill nya regler bör göras mjuk.
Ett ändrat system bör inte heller utgöra hinder för rörligheten pä bostads- och
arbetsmarknaden. Slutligen bör skattereglerna vara enkla och lättadministrerade
för den enskilde skattebetalaren, bostads- och bostadsrättsföreningen och även
skattemyndigheterna.

När det sedan gäller de allmänna utgångspunkterna för en
evig realisationsvinstbeskattning för bostadsrätler kräver många
remissinstanser enkla och överskådliga regler som också skall möjliggöra en
effektiv skattekontroll.

Kammarrätten i Sundsvall:

Del framstår som utomordentligt angeläget att man når
fråga år om ändringar i gällande skattesystem och införande av nya skatteregler
strävar efter att åstadkomma så enkla och överskådliga regler som möjligt. Nya
skatteregler bör i görligaste mån utformas så att de skattskyldiga kan förstå
och tillämpa dem. Vidare bör redan vid utformningen av reglerna möjligheterna
till en effektiv skattekontroll beaktas. Nya regler bör sålunda vara sä
konstruerade att de från kontrollsynpunkt vållar så få problem som möjligt.

Nu gällande regler för beskattning av realisationsvinster
på bostadsrätter kan sägas vara tämligen enkla och lättförståeliga för bostadsrätishavarna.
Av vad som redovisats i betänkandet framgår emellertid att det nuvarande
systemet från kontrollsynpunkt är förenat med svagheter. Om etl nytt
regelsystem innefattande evig beskattning införs bör man söka undvika att skapa
etl system som framstår som svårförståeligt för den enskilde bostadsrättshavaren
och komplicerat från kontrollsynpunkt.

Länsstyrelsen i Östergötlands län:

Länsstyrelsen vill först påpeka vikten av att beskattningsreglerna
utformas sä att de blir enkla att förstå och tillämpa och lätta att
kontrollera. Detta är angeläget för bostadsinnehavarna,
bostadsrättsföreningarna och skattemyndigheterna. Vid en evig
realisationsvinstbeskattning av bostadsrätter kommer antalet fall där reglerna
skall tillämpas att bli betydligt flera än i dag.

Prop.
1983/84:67 90

Länsstyrelsen i Jämtlands län:

Länsstyrelsen har under senare år så snart tillfälle
givits påtalat, att det är nödvändigt att förenkla beskattningsreglerna om
bestämmelserna om en rättvis och likformig laxering skall kunna upprätthållas
utan kraftiga personalförstärkningar. I stället för utökning av
personalresurserna har nedskärningar av anslagen gjorts även för skatteförvaltningens
del. Därigenom har ytterligare accentuerats behovet av förenklingar av
skattereglerna, vilket även allmänt uppfattas som den naturliga lösningen på
dessa problem.

Att ändra i invanda och kända regelsystem innebär alltid
omställningsproblem vid fillämpningen såväl för skattskyldiga som för
skalleförvaltningen. Den fortgående ökningen av alltmer komplicerade nya och
ändrade skattebestämmelser måste enligt länsstyrelsens uppfattning dämpas.
Stor försiktighet måste iakttagas innan principändringar genomförs och
förenklingsaspekter och möjligheter till schabloniseringar måste ständigt
beaktas.

FAR:

FAR har inte funnit anledning att i alla detaljer granska
förslaget. Rent allmänt bör det dock noteras alt de föreslagna reglerna berör vanhga
skattskyldiga, som ofta saknar mera ingående kunskaper i skattelagstiftningen.
Det är angeläget att sådana regler får en så enkel utformning som möjligt.
Enligt FAR:s mening kan det finnas skäl att i sädana sammanhang av
förenklingsskål arbeta med schabloner och ge avkall på skatlerältsliga
principer.

Liknande uttalanden görs av Svenska kommunförbundet och
Svenska revisorsamfundet.

Ett annat återkommande allmänt krav på en omläggning av
beskattningen är att den skall utformas så att kostnadsneutralitet uppnås
mellan olika boendeformer.

RRV:

Frän bostadspolitiska utgångspunkter anser RRV att starka
skål talar för en anknytning fill fastighetsreglerna. Genom att i detta
avseende likställa beskattningsreglerna för oHka upplåtelseformer kommer reavinslbeskattningen
av bostadsrätter och fastigheter att ge upphov till likvärdiga effekler. Detta
främjar kostnadsneutraliteten mellan olika boendeformer och kan bidraga fill
ett bättre kapacitetsutnyttjande av den mycket betydande kapitalstock som
bostadsbeståndet utgör.

Länsstyrelsen i Uppsala län:

Vad kommittén anfört om att bostadsrättshavarens situation
till sitt reella innehåll praktiskt taget överensstämmer med fastighetsägarens
situation medför enligt länsstyrelsens uppfattning att en melod som så nära som

Prop.
1983/84:67 91

möjligt överensstämmer med vad som gäller vid realisalionsvinstberäkningen
för fasfighetsförsäljningar är alt föredra.

LO:

Utgångspunkten för beskattningen bör, såsom både kommittén
och Svenska Byggnadsarbetareförbundet framhåller, vara att reglerna så nära som
möjligt ansluter till fastighetsreglerna. Såväl rättviseskäl som önskvärdheten
att uppnå kostnadsneutralitet mellan olika upplåtelseformer lalar för detta.

NBD:

NBD:s principiella inställning år atl bostadsrättsboende
och småhusboen-de bör jämställas så långt som möjligt. Mot den bakgrunden är
den fullständiga fastighetsmetoden mest tillfredsställande. Den blir dock - som
kommittén påpekar - komplicerad att tillämpa.

Svenska sparbanksföreningen:

Föreningen vill inledningsvis som sin uppfattning
framhålla att beskattningsregler avseende bostäder bör medföra att
bostadskonsumenten vid val av boendeform inte påverkas av snedvridande
beskattningsregler utan att bostadsbeskattningen karaktäriseras av neutralitet
i största möjliga utsträckning. Strävan efter neutralitet (eller likformighet)
bör naturligtvis gälla såväl den löpande beskattningen som reavinslbeskattningen.

2 Val av beskattningsmetod

Kapitalvinstkommittén har diskuterat tre metoder för
beskattningen -fastighetsmetoden, den förenklade fasfighetsmetoden och akliemetoden.
Med undantag för RSV, SACO/SR och SBC har remissinstanserna angett vilken av
metoderna de föredrar. I det följande redovisas yttrandena med uppdelning på
metoderna. De avvikelser från kommitténs förslag som några remissinslanser för
fram tas upp samtidigt.

2.1 Remissinstanser som förordar fastighetsmetoden

RRV:

RRV har studerat metodernas effekter på skatteutfall,
bostadsmarknad och skatteadministration. Utifrån dessa utgångspunkter, som
utvecklas i det följande, förordar RRV fasfighetsmetoden.

RRV instämmer således inte i att den förenklade fasfighetmetoden
skulle ha praktiska fördelar. Den förenklade fastighetsmetoden kan dessutom,
som även kommittén konstaterar, i vissa fall leda fill för hög skattepliktig
reavinst.

Akliemetoden leder till en mindre höjning av de adminislraliva
kostnaderna än övriga metoder. Med hänsyn till effekterna på skatteutfall och
bostadsmarknad anser dock RRV att fastighetsmeloden är att föredra. De

Prop. 1983/84:67 92

högre administrativa kostnaderna för fasfighetsmetoden
kan sannolikt täckas av högre skatteintäkter.

Kommittén har inte presenterat beräkningar av hur de olika
metoderna påverkat taxeringsmyndigheternas arbete. En evig reavinstbeskattning
leder till att skattepliktig reavinst kan uppkomma vid alla överlåtelser
oavsett innehavsfid. Antalet fall där skatteplikfig reavinst uppkommer kommer
att öka. Oavsett vilken metod som väljs ökar således taxeringsmyndigheternas
arbete. Fastighetsmetoden och den förenklade fastighetsmetoden kan antas leda
till en större ökning i arbetsmängd till följd av svårigheter att fä fram och
kontrollera de uppgifter som behövs för beräkning av skattepliktig reavinst.
RRV anser däremot inte att de finns någon skillnad mellan fastighetsmeloden
och den förenklade fasfighetsmetoden. Detta kan åskådliggöras på följande sätt:

Förenklad fastighetsmetod Fastighetsmetod

Föreningens totala amorteringar Föreningens förbättringskoslna-

under innehavsfiden der under innehavstiden

Tillskott lill
all direki bestrida fö- Nettoskuld vid överlåtelse

reningens
förbättringskostnader

under
innehavstiden

Ev föreningens förmögenhet 1 ja- Ev 1970 års
taxeringsvärde

nuari 1970

RRV instämmer således inte i kommitténs slutsats att
fastighetsmetoden ger större praktiska svårigheter ån den förenklade
fastighetsmetoden.

Svenska sparbanksföreningen:

Vad först gäller val av metod vill föreningen ansluta sig lill
kommitténs uppfattning att den principiellt rikfiga metoden är den s. k.
fullständiga fasfighetsmetoden. Vad kommittén anfört om de befarade praktiska tillåmp-ningssvårigheterna
är naturligtvis i och för sig riktigt. Emellertid kommer nära nog hka stora
praktiska svårigheter att vara förenade med den s. k. förenklade
fastighetsmetoden. Föreningen anser vidare all praktiska svårigheter inte utan
mycket tungt vägande skäl får medföra att en principiellt tveksam metod väljes.
Föreningen tror vidare att tillämpningssvårigheterna gärna överdrivs i
anslutning till att ett helt nytt synsätt anläggs i en särskild beskatlningsfråga.
Relativt snart torde, sä som visats i åtskilliga andra fall, såväl allmänhet
som berörda myndigheter förvärva tillräcklig kunskap och erfarenhet i ämnet.

Utöver av kommiltéen anförda argument för den fullständiga
faslighels-metoden vill föreningen peka på att det övervägande antalet
överlåtelser av bostadsrätter genomförs med biträde av fackmän såsom advokater,
banktjänstemän och mäklare. Dessa besitter redan i dag erfarenhet av realisationsvinstbeskattning
vid fastighetsöverlåtelse och fullt tillräckliga kunskaper för att utan
svårighet hantera och förklara den fullständiga fasfighetsmetoden.
Allmänhetens intresse av skattereglernas utformning och sårskilt deras innebörd
i del enskilda fallet uppkommer typiskt sett vid tidpunkten för avyttringen då
just medverkan av fackman är regel. Självdeklarationen framstår sedan mer som
en formell bekräftelse på redan införskaffad kunskap om utfallet av
överlåtelsen.

Föreningen vill också understryka att med full genomsyn
tvingas säljare

Prop.
1983/84:67 93

och köpare vid överlåtelse av bostadsrätt ta del av
föreningens ekonomi och låta denna ingå i förhandlingsunderlaget och
prissättningen. Föreningen ser detta som utomordentligt värdefullt eftersom
bostadsrättsföreningens ekonomi erfarenhetsmässigt märkligt nog inte synes
beaktas i fillräcklig utsträckning vid överlåtelser. Eftersom föreningen utgår
från att någon form av uppskov införs och detta i så fall även i den mest schabloniserade
metoden (akfiemetoden) nödvändiggör - åtminstone näst intill - full genomsyn
kommer likväl de befarade tillämpningssvärigheterna att oundvikligen uppstå.

Föreningen förordar under hånvisning till det anförda den
fullständiga fasfighetsmetoden.

HSB:s riksförbund, som motsätter sig en omläggning av
realisationsvinstbeskattningen f. n., anför:

HSB kan inte tillstyrka alt någon av de föreslagna
metoderna utan ytterligare översyn läggs lill grund för ändrad lagstiftning.
Förslagen är svåröverskådliga och för den enskilde skattskyldige praktiskt
taget omöjliga att lillämpa utan en enligt HSB:s mening alltför långtgående
medverkan av bostadsrättsföreningen eller bostadsföretaget. Ur
rättssäkerhetssynpunkt är det otillfredsställande, att den skattskyldige innan
han företar den disposition, som eventuellt grundar skatteplikt, inte utan
stora svårigheter skall kunna bedöma dispositionens skatterättsliga
konsekvenser.

Om nu ändå statsmakterna stannar för att genomföra en lagsfiftning
grundad på någon av de av kapitalvinstkommittén framlagda tre metoderna
förordar HSB den fullständiga fastighetsmeloden, vilken ur saklig synpunkt
trots tillämpningssvårigheterna ändå ger de rättvisaste resultaten av de tre
metoderna och även i förhållande till den realisationsvinstbeskattning som
tillämpas vid försäljning av fastigheter.

Den fullständiga fasfighetsmetoden är visserligen delvis
komplicerad men metodens fördelar är atl den i realisationsvinstskattehänseende
principiellt jämställer bostadsrätter (motsvarande) med fastigheter, att ett
visst inflationsskydd uppnås och att den särskilt effektivt träffar
spekulationsfallen.

Beräkningsarbetet måste i alla tre metoderna i praktiken
läggas på bostadsrättsföreningarna (motsvarande) och torde bortsett från de
initialsvårigheter som kan förväntas i samband med övergången till ett nytt
system, framgent inte vara av den omfattningen eller svårigheten, att de skall
styra valet av metod. Med hånsyn framför allt till det viktiga kravet, att
beskattningsmetoderna vid realisationsvinstbeskattning så långt det år möjligt
också skall syfta till neutralitet mellan olika upplåtelseformer kan dock som
metod endast den fullständiga fastighetsmetoden förordas.

Ytterligare överväganden måste emellertid göras
beträffande metodens närmare tekniska utformning i syfte att åstadkomma de
förenklingar, som dels ger ökad rättssäkerhet för den skatlskyldige, dels
befriar bostadsrättsföreningarna (motsvarande) från vissa arbetsuppgifter, som
systemet i den föreslagna utformningen synes pålägga föreningarna och som inte
syns rimliga i förhällande till de skattevinster samhället kan göra. HSB fäster
därvid särskild vikt vid att den fullständiga fastighetsmetoden, som utformats
i direktivens syfte atl ge en evig beskattning med effekter likvärdiga dem som
erhålls enligt gällande fastighetsregler, innebär att hela den i fastigheten
nedlagda produktionskostnaden beaktas oberoende av finansieringsformen. Metoden
innebär också att inbetalningar till föreningen och föreningens fonderingar av
överskott på verksamheten får i huvudsak samma verkan som om fastigheten hade
ägts av bostadsrätishavarna. Som kommittén själv

Prop.
1983/84:67 94

påpekar kan en bostadsrättshavare som skattepliktig realisafionsvinst
få inräkna även andel av medel som fanns fonderade när bostadsrätten
förvärvades och som av föreningen använts för finansiering av reparafions-och
underhållsarbeten. Effekten för bostadsrättshavaren blir i sådant fall all
nettoskulden ökar och detsamma gäller om föreningen under bostadsrättshavarens
innehavstid tar upp etl lån för att finansiera sädana arbeten. Denna och hknande
effekter bör emellerfid kunna nedbringas och kanske helt elimineras om
förslaget ytterligare överarbetas i förenklande syfte.

2.2 Remissinstanser som förordar den förenklade
fastighetsmetoden

Länsstyrelsen i Uppsala län:

Vid tillämpning av en evig realisationsvinstbeskattning
måste ett inflationsskydd införas. Av de två metoder för undvikande av
beskattning av rena inflationsvinster som finns i nuvarande system för
beskattning av realisationsvinster ger den nominella metoden med en successiv avtrappning
av vinsten en dålig anpassning lill varierande inflafionstakt. Tillämpning av
en sådan nominell metod vid beskattning av realisationsvinster medför t. ex.
beskattning även om bostadsrätten har varit föremål för en real värdenedgång.
Även om den av kommittén föreslagna (nominella) akfiemetoden i normalfallet är
den metod som kanske år lättast alt tillämpa, anser länsstyrelsen att metoden
inte är lämplig av ovan angivna skäl. Ett stort antal fall av försäljningar av
bostadsrätter kommer förmodligen att bli föremål för uppskovsansökningar. Dessa
fall medför att prisjämförelse skall ske pä samma sätt som i de två andra
föreslagna metoderna. Den kritik mol komplicerad fillämpning som kan riktas mot
dessa andra förslag kan alltså om än i mindre omfallning riktas även mot
aktiemetoden. Detta förhållande samt att även återföringen av uppskovsbeloppen
kan vålla problem förstärker enbart länsstyrelsens uppfattning att
aktiemetoden inte kan förordas.

Kommittén har själv givit visst förord för den förenklade
fastighetsmetoden och redogjort för de samlade skälen för sitt val. Utöver
dessa skäl, i vilka länsstyrelse instämmer, vill länsstyrelsen peka på de
problem som angivits ovan med konsekvenserna av ändringen av nettoskulden vid fillämpning
av fasfighetsmetoden.

Härutöver tillkommer alt den förenklade fastighetsmeloden,
om man bortser frän inflafionsskyddet, prakfiskl taget helt överensstämmer med
gällande rätt, som dock inte finns kodifierad såsom i förslaget.

Ett system som sä lite som möjligt skiljer sig från vad
som redan gäller måste innebära uppenbara fördelar såväl vad avser
tillämpningen som kontrollen. Även förståelsen för regelsystemet måste gynnas
av så små ändringar som möjligt. Att ett relativt komplicerat system ändå måste
införas för atl ge elt inflationsskydd, som är nödvändigt vid införandet av en
evig beskallning liksom för att möjliggöra de fördelar som uppskovsmöjlighelen
innebär, anser länsstyrelsen kan accepteras.

Med hänsyn lill den kontrolluppgiftsskyldighet som
föreslås bli införd kan länsstyrelsen inte finna att några avgörande
svårigheter uppkommer som ur kontrollsynpunkt medför hinder mol införande av
den förenklade fastighetsmetoden.

Länsstyrelsen förordar således den förenklade
fastighetsmetoden, om en evig realisafionsvinstbeskattning införes.

Prop. 1983/84:67 95

Auktoriserade fastighetsmäklares riksförbund:

Med utgångspunkt i de direktiv, som kommittén erhållit,
nämligen att föreslå regler för en evig beskallning av bostadsrätter, anser
förbundet - i Hkhet med kommittén - att en metod bör förordas, som i princip
anknyter till de realisationsvinstregler, som gäller för fasligheter. En sådan melod
förutsätter även enligt förbundet en genomsyn av föreningen och bör behandla
bostadsrätten i försäljningsögonblicket, som om den vore en del av själva
fastigheten. Förbundet vill därför i denna del avstyrka en nominell
beräkningsmetod, dvs. den i belänkandet redovisade akliemetoden.

Principiellt har förbundet invändningar mol införandet av
komplicerade beräkningssystem. När del gäller realisafionsvinslberäkningar vid
försäljning av fastigheter har emellertid reglerna i hög grad komplicerats i
samband med att ändringar trätt i kraft fr. o. m. 1981. En anpassning av
bostadsrätternas regelsystem till fastigheternas måste därför redan i sig
innebära mer komplicerade regler än de nu rådande för bostadsrätternas del.

Med detta synsätt nödgas förbundet därför konstatera, atl
ett till reglerna för fastighetsförsäljningar anpassat regelsystem avseende
bostadsrätter blir ytterst komplicerat i jämförelse med det rådande nominella
systemet.

Efler atl förbundet granskat både fastighetsmetoden och
den förenklade fastighetsmetoden samt ställt metoderna mot varandra, anser
förbundet att den förenklade fastighetsmetoden av de båda föreslagna s.k. fasfighetsme-toderna
bäst kombinerar praktisk hanterbarhet med rättvisande utfall.

Förbundet vill således förorda den förenklade
fastighetsmetoden.

Förbundet inskränker därför sitt yttrande till att endast
avse den förenklade fasfighetsmetoden.

Avdragsposter - förenklade fastighetsmetoden

Ingångsvärde

För att i högre grad nå en parallellisering av
beräkningsmetoderna vid fastighetsförsäljning föreslår förbundet den tekniska
justeringen, att ingångsvärdet indexuppräknas i sin helhet. Kommitténs förslag
är, att ingångsvärdet först skall upptagas till nominellt belopp, varefter inflationsfillägg
på detsamma får göras. Förbundets förslag i denna del ger samma utfall men
anknyter närmare till fastighetsreglerna, där indexuppräkning av ingångsvärdet
sker direkt.

Kapitaltillskott - föreningens förbättringskostnader samt
amorteringar

Metoden medger avdrag för föreningens
förbättringskostnader endast i den mån de bestridits genom kapitalfillskott.
Förbundet befarar att många föreningar under årens lopp utdebiterat kapitaltillskott
utan att ange all ändamålet har varil att företaga ett visst bestämt
förbättringsarbete resp. all amortera på lån. Avsikten vid utdebiteringen kan
emellertid har varit just atl företaga ett bestämt förbättringsarbete. Med en rigid
tolkning av kommitténs förslag kan bostadsrättshavare i sådana fall icke
styrka, alt kapitaltillskottet avsett ett visst bestämt förbättringsarbete och
därmed få avdrag för detsamma.

Förbundet föreslår därför att bostadsrättshavare endast
skall behöva göra troligt att kapitaltillskottet har varit avsett att
finansiera förbättringsarbete i

Prop.
1983/84:67 96

de fall att kapitaltillskottet utdebiterats före lagens
ikraftträdande. Förbundets förslag i denna del omfattar även när fråga är om
amortering.

Egna förbättringskostnader och värdehöjande reparationer

De flesta bostadsrättshavare, som låtit utföra
förbättringsarbeten i sina lägenheter har p. g. a. nuvarande
realisationsvinstregler ej arkiverat kvitton el. dyl. enär oklarhet rådit
huruvida avdrag för sådana kostnader medges vid en försäljning.

Förbundet föreslår därför, att övergångsregler tillskapas
med innebörd att förbättringskostnader, nedlagda före lagens ikraftträdande,
icke skall behöva styrkas, ulan endast skall göras troliga.

LO:

I likhet med Byggnadsarbetareförbundet förordar LO därför
den s. k. förenklade fastighetsmeloden. Den innebär att samma uppräkningstal
för inflationen tillämpas som för fasligheter. Den skattskyldige får inflationskompensation
(utom för de första 4 åren) för sitt inköpsbelopp, egna nedlagda
förbättringskostnader av någon omfattning samt för sin andel av föreningens
nettolän då den skattskyldige köpte sin bostadsrätt. Kapitaltillskott som
betalas till föreningen får räknas av från eventuell vinst, dock utan inflaiionsuppräkning.

Det enda fall där denna metod ger mera påtagliga
avvikelser i förhållande till fastighelsreglerna är om föreningen gör
omfattande förbättringsarbeten och för delta ändamål tar upp stora län. Med
hänsyn till den uppnådda förenklingen och eftersom del torde vara ett ovanligt
fall och dessutom fullt möjligt all välja andra och mera gynnsamma vägar att
finansiera en eventuell ombyggnad får detta emellertid anses godtagbart.

NBD:

Den förenklade fastighetsmetoden skiljer sig väsentligt
från fastighetsmetoden når det gäller sättet att beräkna reavinst.
Skatteutfallet blir dock i det närmaste detsamma. Den förenklade metoden kommer
även den att medföra vissa problem vid tillämpningen, framför allt i
initialskedet. Dessa problem bedömer vi dock som överkomliga. Denna
beskattningsmetod syns därför mest realistisk.

Aktiemetoden år helt nominell och är därför okänslig för
förändring i inflationstakten. Utfallet av metoden blir godtyckligt. Metoden
kan därför ej rekommenderas.

2:2 Initialt bortfall

Är 1980 ändrades fastighetsreglerna på så sått alt ingen
hänsyn lill prisutvecklingen tas under de fyra första åren vid indexuppräkning
av anskaffningsvärde och förbättringskostnader. Kommittén föreslår att detta
skall gälla vid tillämpning av fastighetsmetod på bostadsrätter. NBD anser att
den begränsade indexuppråkningen försvårar rörligheten pä bostadsmarknaden.
Helst borde därför en fullständig indexuppräkning återinföras i fasfighetsreglerna.

Prop.
1983/84:67 97

Andra remissinstanser som förordar den förenklade
fastighetsmetoden är bankinspektionen, bostadsstyrelsen, Svenska
kommunförbundet. Svenska riksbyggen och TCO.

2.3 Remissinstanser som förordar aktiemetoden

Kammarrätten i Sundsvall:

När det gäller de övriga två diskuterade metoderna - den
förenklade fasfighetsmetoden och aktiemetoden - vill kammarrätten framhålla
följande. Det är i och för sig önskvärt med en metod som så långt som möjligt
eliminerar inflationens verkningar. Den förenklade fastighetsmetoden år från
den synpunkten att föredra framför akliemetoden. Den förra metoden innehåller
emellertid, såsom kommittén påpekar, två nya arbetsmoment i förhällande till
nuvarande regler, nämligen beräkningen av inflationstillägget samt
indexuppräkning av egna förbättringskostnader. EnUgt kammarrättens bedömning
kommer framför allt beräkningen av inflationsfilläggel för den enskilde
skattskyldige att blir svårbegriplig. Här krävs dessutom medverkan ifrån
bostadsföretaget, som måste tillhandahälla såväl den skatlskyldige som
taxeringsmyndigheterna vissa uppgifter för beräkningen av tillägget.

Aktiemetoden innebär däremot inga nya moment i förhållande
till nuvarande regler förutom vad som följer av alt beskaltningen föreslås bli
evig. Reglerna enligt denna metod bör fastmera bli något enklare att fillämpa
än nuvarande regler med hänsyn till bestämmelserna om beräkning av kapitalfillskott,
förbättringsarbeten och värdeförhöjande reparafioner. Denna metod bör också,
som påpekas i betänkandet, för såväl de skattskyldiga som
taxeringsmyndigheterna vara lättast att förstå och tillämpa. Även om akfiemetoden
i vissa situationer kan medföra otillfredsställande resultat på grund av att
den saknar inflationsskydd finner dock kammarrätten att den frän rent praktiska
synpunkter är att förorda framför den förenklade fastighetsmetoden.

Länsstyrelsen i Stockholms län:

Länsstyrelsen är av den uppfattningen att den förenklade
fastighetsmetoden innehåller alltför många moment för att kunna anses uppfylla
kravet på enkelhet. Det är framför allt beräkningen av inflationstillägget som
försvårar tillämpningen. Länsstyrelsen anser att den skatlskyldige skall kunna
göra realisafionsvinstberäkningen pä grundval av - förulom anskaffnings- och
försäljningspris för andelen - uppgifter som ärligen las upp på kontrolluppgift
från föreningen. Den skattskyldige skall således inle vid deklarationstill-fällel
behöva kontakta föreningen och ta reda på den s. k. nettoskulden. Regler av det
slaget leder lätt till önskemål om anstånd med att lämna in deklarafionen och i
sin tur svårigheter med planeringen för skatteadministra-fionen.

Kommitténs preferens för den förenklade fastighetsmeloden
har förestavats av att man då kan beakta inflationen pä samma sätt som vid
fastighetsförsäljningar. Länsstyrelsen anser att man kan nä det målet med en
modifierad aktiemelod, som dessutom är enkel vid tillämpningen.

För att nå överensstämmelse med fastighetsförsäljningar
bör den skattepliktiga vinsten de fyra första åren las upp lill 100 %.
Därefter sker en avtrappning.

7 Riksdagen 1983/84. 1 saml. Nr 67

Prop.
1983/84:67 98

Den fallande skalan bör anpassas till skattepliktig andel
av normala fastighetsvinster. Om exempelvis en fastighets värde antas ha
förändrats i takt med byggnadskonstadsindex (faktorprisindex)

Årsmedeltal, faktorsprisindex

Flerbostadshus

Total

År Index

1968
100

1969
104

1970
112

1971
117

1972
125

1973
139

1974
162

1975
181

1976
204

1977
228

1978
244

1979
264

1980
301

1981
332

leder nuvarande realisationsvinstregler för fastigheter
(om de antas ha nått full effekt med indexbortfall under fyra är) till att
nedanstående andel av bruttovinsten upptas till beskattning vid varierande
innehavstider.

Innehavstid Skallepl. vinst i % av bruttovinst

högst 4 år 100 %

7 år 65 %

10 år 54 %

13 år 40 %

Uppgift om kapitaltillskott och medel pä den inre
reparationsfonden krävs även vid aktiemetoden. Som länsstyrelsefi antytt ovan
skall dock den skattskyldige inte i särskild ordning behöva ta reda på dessa
uppgifter när han skall upprätta sin deklaration. Del bör vara obligatoriskt
att föreningen, förutom förmögenhetsvärdet, årligen lämnar dessa uppgifter.

För att
ytterligare understryka behovet av enkla regler för vinstberäkningen kan
nämnas att det enligt uppgift från HSB:s Riksförbund fanns 65 485 bostadsrätter
i HSB-föreningar inom Stockholms län år 1981. Riksförbundet ansåg att HSB
representerar ca 50 % av bostadsrättsmarknaden i länet. Antalet överlåtelser
hade samma år varit 6 362.

Med
ledning av dessa uppgifter kan antalet bostadsrätter inom länet beräknas fill
ca 130 000 och antalet överlåtelser till ca 13 000 per år.

I
sammanhanget kan nämnas att antalet överlåtelser av egnahemsfastigheter (en-
och tvåfamiljsvillor samt rad- och kedjehus) inom länet under senare

Prop. 1983/84:67 99

år
enligt lagfartsstafisfiken varit ca 9 000 per är. De regler som fr. o. m. 1981 gäller
för realisafionsvinstberäkning av fasfighel är synnerligen krångliga. De är
svårförståeliga för de skattskyldiga och förorsakar taxeringsmyndigheterna ett
betydande merarbete. Länsstyrelsen har i annat sammanhang lämnat förslag om hur
reglerna bör förenklas. Nu får inte elt krångligt regelkomplex införas även för
bostadsrätler, där antalet överlåtelser alltså är fler.

Länsstyrelsen
i Östergötlands län:

Beskattning
av realisationsvinster sker efter olika principer för olika slag av tillgångar.
Här kan nämnas att realisationsvinst på fastigheter utgår i princip från realbeskatlning.
Realisafionsvinst på aktier är uppbyggd efter en nominell beskattning. Samma
gäller för bostadsrätter och lös egendom enligt nuvarande regler. Vid
beskattning av löpande inkomster och utgifter är utgångspunkten en nominell
beskattning, där ingen hänsyn las fill inflationen.

Skattesystemet
har således genomgående varit uppbyggt efter principen om nominell beskattning.
Symmetrin har dock brufits genom den realbeskatlning som gäller för avyttring
av fastigheter, även om den senaste ändringen av reglerna för
realisationsvinstbeskattning av fastigheter innebär avsteg från realbeskattningsprincipen.

Frågan
om realbeskatlning i större utsträckning skall ske inom skatlesysle- ■ mel
i framliden utreds för närvarande av realbeskaltningsutredningen. I avvaktan på
ställningstagande från denna utredning bör enligt lånsstyrelsens mening inte
utan vidare en utvidgad användning av realbeskatlning ske.

Två
av kommitténs metoder, fasfighetsmetoden och den förenklade fasfighetsmetoden,
bygger på de regler som gäller för beskattning av realisationsvinst på fasfigheter.
Dessa regler är som ovan nämnts mycket komplicerade. Den tredje metoden, akfiemetoden,
följer nuvarande principer för beräkning av realisationsvinster pä
bostadsrätter, men beskattningen utvidgas genom att fidsgränsen slopas. Denna
metod är enklare att tillämpa och förstå.

Länsstyrelsen
förordar mot bakgrund av vad ovan sagts aktiemetoden.

Aktiemetoden

Vid
utformning av aktiemetoden har kommittén föreslagit att kapitaltillskott skall
beaktas vid realisafionsvinstbeskatlningen i likhet med vad som gäller i dag.
Som kapitaltillskott skall räknas summan av bostadsrättens andel i föreningens
totala amorteringar under innehavsfiden och de tillskott som lämnats för att
direkt bestrida föreningens förbättringskostnader. Tillskott för att finansiera
föreningens förbättringskostnader får dock endast medräknas om de uppgår till
minst 3 000 kr multiplicerat med antalet bostadsrätter i föreningen.

Länsstyrelsen
godtar i princip förslaget till beräkning av kapitaltillskott. Enligt
länsstyrelsens mening kan det dock övervägas att som kapitaltillskott alltid
medge ett visst minimibelopp som avdrag. Della skulle förenkla tillämpningen
och samtidigt innebära att mindre vinster kunde undantas från beskattning.
Minimibeloppet bör förslagsvis bestämmas till ett årligt fast belopp på 2 000
kr. Om kapitaltillskotten sammanlagt under innehavstiden är större än de
sammanlagda minimibeloppen medges avdrag med faktiskt belopp.

Prop.
1983/84:67 100

Kommitténs förslag om avdrag för egna kostnader för
förbättringsarbeten och värdehöjande reparationer godtas av länsstyrelsen. Den
föreslagna beloppsgränsen 1 000 kr bör dock i förenklingssyfte höjas till 2 000
kr per år.

Beskattningsnivån vid aktiemetoden

Kommittén har föreslagit att beskattningsnivån skall
bestämmas enligt en reducerad skala som överensstämmer med nuvarande regler men
med det tillägget att 25 % av vinsten beskattas vid mer än fem års innehav.

Länsstyrelsen
anser att vid bestämmande av beskattningsnivån bör jämförelse ske med vad som
gäller för fasfigheter resp. akfier.

Den första
frågan är under hur lång fid den nominella vinsten skall beskattas fill 100 %.
För fasfigheter gäller att realisationsvinsten är skattepliktig fill 100 % vid
högst fyra års innehavsfid. För aktier gäller motsvarande endast vid högst två
års innehavstid. Den tidsperiod under vilken beskattning av realisationsvinst
på bostadsrätter skall ske lill 100 % bör enligt länsstyrelsens mening
överensstämma med vad som gäller för fasligheter och bestämmas fill fyra år.

Den andra
frågan är var den slutliga beskattningsnivän bör ligga. Länsstyrelsen anser att
denna inte bör bestämmas lägre än vad som gäller för akfier, f. n. 40 %. I
annat fall kommer stora nominella vinster att bh för lågt beskattade. Vid
vilken fidpunkt denna slutliga beskattningsnivå skall inträda blir beroende av
om man vill ha flera steg mellan 100 % och 40 %. Enligt länsstyrelsens mening
finns det skäl för en fallande skala. Denna kan utformas pä olika sätt. Ett alternafiv
är successiv avtrappning i steg om 20 % och där varje steg avser en
tvåårsperiod. Beskattningsnivån skulle då se ul på följande sätt.

Innehavstid Skattepliktig andel av vinsten

0-4 år 100 %

4-6 år 80 %

6-8 år 60 %

8 år eller mera 40 %

Länsstyrelsen i Göteborgs och Bohus län:

Den enklaste och mest framkomliga vägen är att anknyta
realisationsvinstreglerna vid försäljning av bostadsrätter till de regler som
nu gäller för aktier. Bostadsrätterna har liksom aktier karaktären av lös egendom.
Att då såsom kommittén föreslär anknyta till reglerna om försäljning av fast
egendom synes knappast motiverat. Redan i dag beskattas försäljning av andel i
oåkta bostadsföretag enligl reglerna för aktier. Atl nu ändra detta förhållande
synes inte motiverat.

Länsstyrelsen
anser således att reglerna bör anknytas till de som i dag gäller för aktier.
Kommittén har också utarbetat förslag till en sådan metod kallad aktiemetoden.
Denna är i princip uppbyggd på samma sätt som den förenklade fasfighetsmetoden.
Inflationstillägg och uppräkning av förbättringskostnaderna medges dock inte.
Vinstberäkningen är således helt nominell. Inflationen beaktas på så sätt att
den skattepliktiga andelen av vinsten reduceras efter viss lids innehav.
Således skall hela vinsten upptagas

Prop. 1983/84:67 101

till
beskattning vid försäljning inom tvä år. Efler ett innehav på två år men inte
tre beskattas 75 procent av vinsten och efter tre år men inte fyra 50 procent.
Efter fyra år eller mera beskattas alltid 25 procent av vinsten oavsett hur
lång tid bostadsrätten innehafts.

Aktiemetoden
är förhållandevis enkel att lillämpa. Den är i detta hänseende överlägsen
övriga metoder som kommittén tagit fram. Länsstyrelsen förordar därför
aktiemetoden som teknisk lösning för evig beskattning av realisationsvinsten på
bostadsrätter.

Länsstyrelsen
i Kopparbergs län:

Mot
bakgrund av denna erfarenhet av evig beskattning av reavinst vid avyttring av fasfighel
är del nödvändigt alt välja en melod för beskattning som är prakfisk och enkel
alt fillämpa och som fakfiskt leder till en önskad skärpning av beskattningen
såtillvida att vinst beskattas även efler 5 års innehav av bostadsrätt. Det
ligger därför närmast tillhands alt välja akfiemetoden eftersom den är enklast
att fillämpa och mindre kontroversiell. Det är ovanligt med skatteprocesser
avseende vanliga akfieöverlätelser i börsnoterade företag.

Länsstyrelsen
i Jämtlands län:

I Jåmfiands
län finns totalt ca 7 300 bostadsrättslägenheter. Antalet överlåtelser per år
uppgår till ca 800. Dessutom tillkommer att betydande antal andelslägenheter i
fritidshus upplåtna med bostadsrätt. De nya reglerna medför med detta antal ett
betydande merarbete för såväl de skattskyldiga som skatteförvaltningen. ReaHsationsreglerna
för fasfigheter tillhör den mest komplicerade skattelagstiftningen.
Länsstyrelsen anser att en utökning av motsvarande komplicerade bestämmelser
till andra områden bör undvikas och avvisar därför även den förenklade fastighetsmetoden.
Länsstyrelsen vill i stället framför allt av förenklingsskäl förorda
aktiemetoden.

Som
framgår av betänkandet återspeglar konsumentprisindex inte allfid prisförändringar
på fastigheter och bostadsrätter. Det kan därför vara skäl att förutsättningslöst
pröva om inflationsskydet kan lösas på annat sätt än med anknytning till
konsumentprisindex.

Reavinst
vid försäljning av bostadsrätter beskattas för närvarande enligt en nominell
metod. Minsta ingreppet vid en övergång till en evig beskattning är enligt
länsstyrelsens mening att använda denna metod. Hänsyn fill inflafionen får
liksom för närvarande tas genom att den skattepliktiga andelen av vinsten
reduceras efter viss tids innehav. Att inte heller denna metod ger någon god
anpassning lill prisutvecklingen pä lägenheter motvågs dock av den relativa
enkelheten i lillämpningen.

Länsstyrelsen
anser det angeläget att inflafionsskyddet för akliemetoden och
fastighetsreglerna konstrueras så att de ger beskattningseffekter som inte alltför
mycket avviker frän varandra. Aktiemetodens avtrappningsregler bör därför i
detta syfte utformas så att beskattningsresultatet inte anmärkningsvärt
skiljer sig från den förenklade fastighetsmetoden.

Fastighetsvinster
vid försäljning inom fyra år kommer alt beskattas utan redukfion med
omräkningstal. Det kan därför ifrågasättas om inte initialperioden med full
beskattning bör utsträckas fill fyra år även vid beräkning av vinsten vid
avyttring av en bostadsrätt. Utformningen av den stegvisa reduktionen av
skatteplikten kan också diskuteras. Länsstyrelsen anser inte

Prop. 1983/84:67 102

heller
att frågan om grundavdrag vid beräkning av skatteplikfig vinst, skall avfärdas.
Ett grundavdrag skulle förutom att det förstärker inflafionsskyddet ha den
fördelen att antalet utredningar kunde reduceras.

Med
det ställningstagande länsstyrelsen gjort i valet av beskattningsmetod anser
länsstyrelsen det nödvändigt med ytterligare överväganden av avirapp-ningsreglerna.

Även
FAR, Svenska revisorsamfundet, Sveriges advokatsamfund och TOR förordar akfiemetoden
av förenklingsskäl.

2.4
Övriga remissinstanser

RSV:

Kommittén
har försökt att utforma reglerna för en "evig" reavinstbeskalt-ning
av bostadsrätter så att de bl. a. blir godtagbara såväl för de skattskyldiga som
för beskattningsmyndigheterna ur praktisk synvinkel samtidigt som reglerna
skall la hänsyn fill den inverkan på priset som inflationen har. RSV delar fill
fullo dessa utgångspunkter.

Kommittén anser det
önskvärt att reglerna ger beskattningseffekter likvärdiga med dem som erhålls
enligt fastighetsreglerna och menar att de uppställda kraven bäst tillgodoses
genom att reglerna anpassas till vad som gäller vid försäljning av fasfigheter.
Den tidigare systematiken som bygger på skillnader i beskattningen mellan fast
och lös egendom bryts därmed. Huvudskälet för kommitténs inställning synes vara
alt innehav av bostadsrätt liksom fastighet primärt är en fråga om val av
boendeform. De olika förvaltnings- och civilrättsliga regler som kan ligga
bakom val av boendeform har kommittén inte närmare penetrerat.

RSV är för sin del inte
övertygat om att de nödvändiga krav på ett system som både är lätt att tillämpa
och rättvist uppfylls genom något av de av kommittén utarbetade förslagen. Ett
genomförande av någon av fastighetsmetoderna skulle medföra problem av en art
och mängd som inte motiveras av det onekligen teoretiskt exakta beskattningsresullatet.
Vid ett val mellan de tre metoderna talar rent praktiska skäl för aktiemetoden.
Den är den metod som skulle vara lättast att fillämpa i praktiken och som
samtidigt skulle ge ett skäligt beskattningsresultat. RSV anser bl. a. att
någon form av ytterligare avtrappning vid längre innehavsfid bör övervägas.
Starka rättviseskäl talar dock mot aktiemetoden.

Val
av beskattningsmetod

Den
fullständiga fastighetsmetoden och till viss del den förenklade fastighetsmetoden
bygger på principer som nära överensstämmer med gällande fastighetsregler. Den
fullständiga fastighetsmetoden kräver genomsyn av föreningens skuldförhållanden
vid såväl förvärvstillfället som avyttringstillfället medan den förenklade
metoden kräver sådan genomsyn bara vid förvärvstillfället. Del gör den
förenklade metoden mindre krånglig att tillämpa. I de fall de planerade uppskovsréglerna
blir tillämpliga måsle en genomsyn göras även vid försäljning enligt den
förenklade metoden. Båda metoderna kräver all bosladsrättsinnehavaren från
bostadsrättsföreningen får informafion om föreningens fillgångar och skulder.
Denna information tillhandahålls för närvarande inte bostadsrättsinnehavarna.
RSV betvivlar

Prop.
1983/84:67 103

också
att de enskilda bostadsrättsföreningarnas redovisning är så upplagd att det
inte utan avsevärda svårigheter går att la fram dessa uppgifter.

Utan
tvekan tycker de skattskyldiga att reavinstreglerna vid avyitring av fastighet
är krångliga. Dagens regler bygger på förutsättningen att de skattskyldiga
själva har komplett underlag för beräkningarna. Trots att den eviga
reavinstbeskattningen för fastigheter infördes redan 1967 visar det sig fortfarande
i det prakfiska taxeringsarbetet att sådana verifikationer ofta saknas. Det
kommer med all säkerhet också att dröja många år innan bostadsrättsinnehavarna
tillägnar sig det kamerala tänkesätt som måste till om försäljning av
bostadsrätter kommer alt utformas med fastighetsreglerna som förebild. Därtill
kommer problemet med att vissa uppgifter måste inhämtas från föreningen. RSV
ifrågasätter om man bör ställa så stora krav pä bostadsrättsinnehavarna och
föreningarna som de båda fastighetsmetoderna kräver.

För
bostadsrättsinnehavaren liksom för beskattningsmyndigheterna torde det bli
komplicerat att erhålla relevanta uppgifter för reavinstberäkningen då föreningens
tillgångar och skulder får avgörande betydelse. Kontrollen av sådana uppgifter
blir också tidsödande och resurskrävande.

Den
tredje metoden som föresläs av kommittén är aktiemetoden. Den är uppbyggd på
samma sätt som den förenklade fastighetsmetoden och den skattepliktiga andelen
av vinsten reduceras enligt grundprincipen för gällande regler för reavinst
vid aktieförsäljningar. Metoden har vissa nackdelar bl. a. att
beskattningseffekterna blir helt beroende av relafionen mellan värdestegringen
och inflafionen under innehavet samt innehavstidens längd. Även denna metod är
behäftad med en del av nackdelarna med de båda fastighetsmetoderna. En fördel
med aktiemetoden är dock att färre uppgifter behöver hämtas från föreningen.
Någon genomsyn erfordras således inte. Metoden är också i andra avseenden
lättare att tillämpa men RSV anser att metoden trots det inle uppfyller de krav
på att vara lätt att tillämpa som bör eftersträvas. Att RSV ställer sig
avvisande till denna metod beror dock främst på det från likformighetssynpunkt
otillfredsställande beskattningsresultatet.

SACO/SR:

En
så långt möjligt likartad reaUsationsvinstbeskattning mellan egnahem och
bostadsrätter skulle i och för sig tala för atl den s. k. fastighetsmetoden
införs. Kommittén anger själv att fastighetsmeloden bhr komplicerad. Den förenklade
fastighetsmetoden blir något mindre komplicerad att tillämpa, men även den
kräver en relativt stor vidgad uppgiftsskyldighet för bostadsrättsföreningarna
och för de skattskyldiga. Den enklaste metoden att tillämpa torde vara akfiemetoden,
men med den metoden blir skillnaden ganska stor gentemot reavinstreglerna för
egnahem. Akliemetoden blir betydligt mer schablonmässig och dessutom till sin
princip nominell till skillnad från de andra två metoderna.

SACO/SR
vill för sin del inte ge någon av de tre angivna metoderna för evig realisafionsvinstbeskattning
förord framför de andra, men vill i det följande ta upp etl par principiella
frågor.

Det
år önskvärt att skattesystemet uppfattas som rättvist. Del bör också vara
enkelt. Tyvärr kan det vara svårl att förena enkelhet och rättvisa i
skattesystemet. Men det gäller också i det hår fallet att finna en rimlig avvägning
mellan rättvisekrav och effektivitetskrav. En långt driven uppgiftsskyldighet
vid reavinstbeskattningen med komplicerade bestämmelser

Prop. 1983/84:67 104

medför
också kostnader i samhället. Dels måste tillräckliga kontrollresurser skapas i
skatteadministrationen, dels åsamkas de skattskyldiga merarbete. Stor hänsyn
måste för närvarande tas fill arbetssituafionen i skatteadministrationen.

Om
man väljer en fullständig genomlysning av en bostadsrättsförenings tillgångar,
skulder m. m. för att skapa största möjliga rättvisa så skall man vara medveten
om att andra faktorer också påverkar den beskattningsbara vinsten. Vid
uppräkning av ingångsvärde, förbättringskostnader m. m. under innehavsfiden är
det inte alldeles givet att konsumentprisindex utgör det bästa måttet. Det kan
pläderas för att något av de prisindex som används inom byggnadsverksamheten
eller inom fastighetsbranschen bättre speglar reala värdeförändringar pä
bosläder. Till detta kommer att värdeförändringar skiljer sig åt mellan olika
regioner, vilket inte heller fångas upp av konsumentprisindex.
Sammanfattningsvis innebär det att kraven på precision i ett avseende inte
nödvändigtvis behöver drivas så långt om man inte samtidigt på andra områden av
betydelse för skatteutfallet kan uppnå samma grad av precision. Med
utgångspunkten att nuvarande ordning med förekommande stora skattefria vinster
är otillfredsställande så torde även en övergång till en relativt
schablonmässig behandling av realisationsvinsterna kunna uppfattas som en
rimlig och effektiv åtgärd.

En
ökad flexibilitet på olika områden är en förutsättning för att obalanserna i
den svenska ekonomin skall kunna elimineras. Inte minst ställs stora krav på
näringslivets expansionförmåga. Sett i det perspektivet bör inte regler införas
som hämmar rörligheten på t. ex. arbetsmarknaden.

En
initialperiod på 4 år- under vilken uppräkning av ingångsvärde inte får ske -
infördes för egnahem från och med 1980 (med vissa övergångsregler). Det skedde
bl. a. mot bakgrund av de mycket stora kapitalvinster som småhusägare kunnat få
under 1970-talet. Spekulativa inslag förekom också till följd av snabba
prisuppgångar på bostäder och de utgjorde ytterligare etl motiv för att införa
en initialperiod. En initialperiod samt indexuppräkning även av den latenta
skatteskulden som kan uppstå vid försäljning av en bostad kan emellerfid få
till effekt att rörhgheten på bostadsmarknaden hämmas. En latent skatteskuld
som indexuppräknas i snabbare takt än prisutvecklingen på bostadsmarknaden kan
te sig oroande för personer i begrepp att byta bostad. Därmed försvåras
transaktioner på bostadsmarknaden som motiveras av helt normala
arbetsplatsbyten.

Av
flera skäl kan prisutvecklingen på bostadsmarknaden väntas bli lugnare under
1980-talet. Sänkta marginalskatter, förväntningar om allmänt minskad inflationstakt,
ökade relativa boendekostnader m. m. har betydelse därvidlag. Om därutöver
reallöneutvecklingen skulle bli negativ sä förstärks effekten av indexuppräknade
skatteskulder.

SBC:

Vid
granskningen av de tre metoder som kapitalvinstkommittén undersökt har SBC
funnit att ingen av dessa fyller alla de krav som enligl SBC:s mening bör
ställas på ändrade regler. SBC avstyrker därför att någon av de presenterade
metoderna i den av kommittén föreslagna utformningen ska införas. Skälen är
följande.

Prop.
1983/84:67 105

Förenklad fastighetsmetod

Högt och ojämnt skatteuttag

Förenklad fastighetsmetod som kommittén förordar leder
till beskattning av nominella realisationsvinster eftersom en fyraårig indexfri
period förordas.

Vid beräkningen av skatteutfallet har SBC funnit att
metoden för med sig högt och ojämnt skatteuttag. Vid en tio-procenfig inflafion
och ingen realvärdestegring betyder det att 32 % av försäljningspriset ska
upptas till reavinstbeskattning för alla försäljningar efter fyra år. I Arne
Strands undersökning "Beskattning av bostadsrättshavare" uppskattas
relationerna mellan nuvarande metod, aktiemetod, förenklad fastighetsmetod och
fastighetsmetod fill 100, 200, 350 resp. 350 vad gäller.den totala
skattepliktiga reavinsten. Del höga skatteuttaget med förenklad fasfighetsmelod
beror främst pä atl en inilialperiod pä fyra år ska iakttas innan indexuppräkning
börjar.

Den förenklade fastighetsmetoden och fastighetsmeloden ger
även ett ojämnt skatteuttag. Modellerna gynnar föreningar med höga lån och
missgynnar föreningar med låg belåningsgrad. Detta beror på att nettoskulden
får indexuppräknas. Föreningar med hög andel hyresgäster gynnas också, eftersom
andelen lågenheter att fördela föreningens nettoskuld pä blir lägre ju högre
andelen hyresrätter är. Variationer i skatteuttaget uppstår också allt efter
som inflationstakten varierar. Orri inflationen är hög de fyra första
innehavsåren sker en större inflafionsvinstbeskattning än om inflafionen är
låg. Skatteutlaget blir även förhållandevis högt vid korta innehavsperioder,
eftersom inflalionskompensationen då kommer att gälla en relalivi kortare tid
av innehavsperioden.

Skatten blir också hög och ojämn med förenklad
fastighetsmetod, eftersom föreningens förbättringsarbeten inte indexuppräknas.
Detta ger märkbara effekter om dessa förbättringsarbeten är omfattande
och/eller om inflafionen år hög.

Praktiska svårigheter

Den förenklade fastighetsmetoden år enligt SBC:s mening en
misslyckad och komplicerad blandning av aktiemetoden och fastighetsmetoden. Den
största nackdelen är de prakfiska svårigheterna.

För att räkna ut reavinsten för den enskilde
bostadsrättsinnehavaren krävs följande uppgifter;

-
balansräkning
för ingångsårel

-
andelstal för
lägenheten

-
specifikation
på föreningens lån för samtliga innehavsår

-
grundavgift och
eventuell upplålelseavgift eller köpeskilling

-
vederlag för
försäljningen

-
uppgifter om
storleken på innesiående medel på inre reparafionsfond vid ingångs- och
utgångsåret

-
erlagd
inträdesavgift saml indexserier

-
gjorda kapitalfillskott

-
egna
förbättringsarbeten

Verifikationer behövs för de belopp som utdebiterats till
medlemmarna och utgjort kapitalfillskott direkt avsedda att täcka
förbättringsarbeten

Prop.
1983/84:67 106

överstigande i snitt 3 000 kronor per år och medlem. Till
detta måste varje enskild bostadsrättsinnehavare spara verifikafioner på egna
förbättringsarbeten som är gjorda på lägenheten och som överstiger 1 000
kronor per år.

Omöjliga
och meningslösa problem uppstår för att framta slorleken på innesiående medel
på inre reparafionsfond vid ingångstiden på bostadsrätten. Innesiående medel
vid utgångsfiden är däremot lätt att erhålla uppgifter om. Svårigheter uppstår
även vid framtagandet av verifikationer pä de betydelselösa inträdesavgifterna.

Verifikationer
avseende de belopp som utdebiterats till medlemmar och utgjort kapitalfillskott
direkt avsedda för förbättringsarbeten är nästan alltid omöjliga att ta fram.
Det är också högst tvivelakfigt om de enskilda bostadsrättsinnehavarna har
sparat verifikationer pä egna förbättringsarbeten.

När alla uppgifter insamlats måsle inflationstillägget och
egna förbättringsarbeten indexuppräknas. Detta gör själva beräkningsarbetet
komplicerat.

Balansräkning
för ingångsårel är nödvändig för att uträkna inflationstilläggen.
Specifikationer pä föreningslån är nödvändiga för att ta reda på storleken på
amorteringarna. Detta går inte att utläsa från balansräkningen -om ett lån har
upptagits framgår inte hur stor amorteringen varit. Lånespecifikationen
återfinns lättast i årsredovisningarna. Svårigheter att ta fram dessa uppgifter
kan föreligga, men är i de flesta fall möjligt.

Grundavgift, upplåtelseavgift eller köpeskilling, vederlag
för försäljning och andelstal är inga större problem att ta fram. Det blir
problem för skattemyndigheterna att kontrollera ingångsvärdena för tiden innan
kraven på skrifthg överlåtelsehandling trädde i kraft 1982-07-01.

Som framgår vid genomgång av de uppgifter en säljare av
bostadsrätt måste framskaffa blir reavinstberäkningen i de flesta fall omöjlig
att genomföra efter den förenklade fastighetsmetoden, speciellt på grund av de
direkta kapitaltillskotten, förändring i inre reparafionsfond och egna förbättringsarbeten.
Det finns dessutom risken att säljare gör ekonomiska förluster eftersom han vid
försäljningen och beräkningen av försäljningspriset saknar eller har svårl att
få fram behövliga uppgifter.

Kapitaltillskott eller driftskostnad

Vid tillämpning av förenklad fastighetsmetod och aktiemelod
kommer det att bli väsentligt att särskilja kapitaltillskott och driftskostnad.
Denna särskiljning utgör redan i dag en svårighet, men leder dock inte fill
några tvister eftersom det endast berör de oäkta bostadsföretagen samt uthyrnings-och
rörelsefallen. För dessa grupper är det mest lönsamt att arbeten klassificeras
som underhåll, då det ger högre driftskostnader och därmed lägre skatt i den
löpande beskattningen. Det inträffar därför i dag ofta att endast årets
amorteringar räknas som kapitalfillskott i avräknihgsbeskeden.

Om förenklad fastighetsmetod eller akfiemetod tillämpas
kommer övriga kategorier av bostadsrättsägares intressen att vara motsatt
rörelse- och uthyrningsägarna. För dessa är det ur reavinstbeskattningssynpunkt
mest lönande att alla förbättringsarbeten medräknas som kapitaltillskott. Detta
motsatsförhållande kan leda till inre stridigheter, varför det kommer atl bli nödvändigl
med klara definifioner av kapitalfillskott.

Sker kapitaltillskott vid amortering?

Prop. 1983/84:67 107

En udda effekt är att det blir lönande för föreningarna
att ta lån för all återbetala lån. Trots att ingen real amortering har skett,
räknas en amortering för föreningen vid reavinstberäkning. Medlemmen kan också
erhålla avdrag för driftskostnader vid reavinstbeskattning om föreningen tar
lån för underhåll, eftersom allaamorteringar räknas som kapitaltillskott. Det
är visserligen förståeligt att det inte går att särskilja underhållslån och
övriga lån med tanke på administrativa kostnader och brist på uppgifter, men
det år olyckligt att använda ett system som nödvändiggör en särskillnad mellan
lånen för att skatteneutralitet ska Uppnås. Således blir del lönande för
föreningarna att ta underhållslän och återbetala lån med lånade pengar vid
förenklad fastighetsmelod och akfiemetod.

En ytterligare konsekvens av den förenklade
fastighetmetodens och aktiemetodens beräkningsregler är att det blir lönande
att lånefinansiera förbättringsarbeten vars kostnad är lägre än 3 000 kronor
gånger anlal lägenheter. Då erhålls avdrag för amorteringarna på lånen. Om
direkt kapitaltillskott använts hade inget avdrag erhållits, eftersom beloppet
inte överstiger minimigränsen.

En sista olycklig effekt med förenklad fastighetsmetod och
akfiemetod är alt en ökning av eget kapital, som inte sker genom direkta kapitalfillskott
för förbättringsarbeten från medlemmarna eller amortering på lån, inte fillgodo-räknas
vid reavinstberäkning. Andra former av ökning av del egna kapitalet kan vara föndering
av årsavgifter, hyresintäkter och upplåtelseavgifter. Detta leder fill att det
blir mest lönande för föreningarna att använda dessa inkomster fill
amorteringar pä lån, ty dä räknas kapitalfillskott vid reavinstberäkning. Det
har den nackdelen atl det inte blir lönande ur reavinstsynpunkt för
föreningarna att själva spara medel för förbättringsarbeten.

SBC avstyrker att förenklad fasfighetsmelod läggs fill
grund för ändrade regler för reavinstbeskattningen. Metoden leder till ett högt
och ojämnt skatteuttag och gör skatteplanering allt viktigare. Med hög reavinstbeskalt-ning
försvåras rörligheten mellan bosladsrätl och hyresrätt. Metoden är förknippad
med så många praktiska problem att en enskild skattebetalare inle har någon möjlighel
alt förstå sig på reglerna, att av bostads- och bostadsrättsföreningen krävs
uppgifter som är omöjliga eller mycket svåra att få fram och att
skattemyndigheterna kommer att sakna möjligheter att kontrollera de av de
skatteskyldiga och föreningarna inlämnade uppgifterna. Skatte- och
föreningsadministrationen kompliceras och fördyras högst avsevärt.

Fastighetsmetod

Även fastighetsmetoden ger ett högt och ojämnt skatteuttag
och leder till beskattning av nominella reavinster. En stor nackdel är dessutom
de praktiska svårigheterna som är förknippade med tillämpningen av metoden.

För att räkna ut reavinsten för den enskilde
bostadsrättsinnehavaren krävs följande uppgifter;

-
balansräkningar
från och med ingångsåret

-
andelstal för
lägenheten

-
grundavgift och
eventuell upplåtelseavgift eller köpeskilling

-
vederlag vid
försäljning

-
uppgifter om
storleken på innesiående medel på inre reparationsfond vid ingångs- och
utgångsåret

-
erlagd
inträdesavgift samt indexserier

Prop. 1983/84:67 108

- gjorda kapitaltillskott

- egna förbättringsarbeten

Till
detta måste varje enskild bostadsrätlsägare spara verifikationer på de egna
förbättringsarbeten som är gjorda på lägenheten som överstiger 1 000 kronor per
år.

Balansräkningarna
är nödvändiga eftersom del är genom dem som man kan ta reda på om föreningen
har gjort förbättringsarbeten. Förbättringsarbetet måste minst uppgå till 3
000 kronor i snitt per år och lågenhet för att vara avdragsgillt. Med den slorleken
pä förbättring måste skillnad på balansräkningen synas frän det ena året till
del andra pä anläggningstillgångar. Balansräkningar behövs också för att räkna
ut "nettoskulden" för ingångs- och utgångsår.

Eftersom
i föregående stycken nämnda poster finns i förenklad fastighetsmetod, hänvisas
lill avsnittet "Förenklad fasfighetsmelod, praktiska svårigheter",
för behandling av svårigheterna att ta fram dessa uppgifter.

När
alla uppgifter insamlats måste tre poster indexuppräknas för att räkna ut
reavinsten. Det är ingångsvärdet, andel i föreningens förbättringsarbeten och
egna förbättringsarbeten. Detta gör själva beräkningsarbetet komplicerat.

Som
framgår av en genomgång av de uppgifter en säljare måste ta fram blir reavinstberäkningen
inte bara komplicerad ulan också svår att genomföra om hänsyn ska las till alla
poster, främst inre reparationsfond och egna förbättringsarbeten.

Ytterligare
en nackdel med fastighetsmetoden är de särregler som måste göras för de oäkta
bostadsföretagen samt rörelse- och ulhyrningsfallen. Den föreslagna
schablonregeln att räkna in föreningsfonder bland de skulder som ska beaktas
vid genomsynen i dessa fall är en tänkbar regel för alt eliminera möjligheten atl
avdrag erhålls vid såväl löpande beskattning som reavinstbeskattning. Det är
dock olyckligt med särregler, ty de gör lagreglerna komplexa och försvårar lillämpningen.

Skatteuttaget
vid tillämpning av fastighetsmeloden blir i de flesta fall detsamma som vid
förenklad fastighetsmetod. Möjligtvis blir skatten något lägre, eftersom
föreningens förbättringsarbeten indexuppräknas.

Även
denna metod är förknippad med så många praktiska problem att den enskilde
skattebetalaren, föreningen och skaltemyndigheten enligt SBC:s bedömning får
svårt atl få fram uppgifter och kontrollera riktigheten av dessa.

SBC
avstyrker införande av fastighetsmetoden.

Aktiemetoden

En
stor nackdel med akliemetoden är att inflationsvinsten beskattas. Ju högre inflafion,
desto högre blir beskattningen. Det innebär att beskattningsbar reavinst kan
bli högre än realvärdestegringen. Beskattning kan också utgå vid realvärdefall,
om inflafionen är större än realvärdeminskningen. På lång sikt går reavinslbeskattningen
mot 25 % av bostadsrättens försäljningsvärde. Ju högre inflafionen blir desto
fortare närmas 25 %-nivän. Detta gör beskattningen högst oförmånlig vid höga
inflationslakter och/eller vid långa fidsinnehav. Inflationsvinstbeskattningen
blir också hög vid innehavsperioder mindre ån fyra år på grund av den höga
skattesats som då gäller.

Aktiemetoden
är ell komplicerat sätt att införa en evig beskattning på

Prop. 1983/84:67 109

bostadsrätter.
De praktiska svårigheterna år hår desamma som vid förenklad fastighetsmetod med
det undantaget att inflationstillägg och indexuppräkning av
förbättringsarbeten inte behöver göras. Det betyder att balansräkning för
ingångsåret inte behövs och alt indexserier kan slopas. I övrigt hänvisas till
vad som anförts om de praktiska svårigheterna med den förenklade fasfighetsmetoden.

Vad
gäller kapitalfillskott eller driftskostnad uppslår samma problem som i
förenklad fasfighetsmelod. Problemen med kapitalfillskott vid amortering är
desamma som vid förenklad fastighetsmetod.

Av
ovannämnda skäl avstyrker SBC alt aktiemetoden läggs till grund för ändrade
regler för reavinslbeskattningen.

SBCs
förslag

Såsom
inledningsvis framhållits anser SBC att stora och genomgripande åtgärder på
reavinstbeskattningens område inle bör genomföras, i vart fall inle förrän en
översyn av bostadsbeskattningen i stort är gjord. Dessutom anser SBC att ingen
av de undersökta metoderna av ovan anförda skäl kan ligga till grund för
ändrade regler nu eller i framtiden. Om statsmakterna trots delta finner att
åtgärder nu behövs, anser SBC del enklast att först ett steg tas mot en evig
beskattning genom förlängning av den skattepliktiga perioden och att i övrigt
det nuvarande och av skattebetalarna kända systemet behålles. Förenklingar bör naturiiglvis
göras även för realisationsbeskaltningen såsom redan beslutats på bl. a.
inkomstbeskattningens område (införande av schablonavdrag).

I
sådant fall kan SBC acceptera atl den skattepliktiga perioden förlångs fill tio
år och att skatt uttas efter en fallande skala ä 10 % per är. Beskattningen skulle
således bli:

Im

lel

lavsperiod

0-

-1

år

1-

-2

år

2-

-3

är

3-

-4

år

4-

-5

år

5-

6

år

6-

-7

år

7-

-8

år

8-

9

år

9-

-10 år

10

år

och mer

Beskattningsbar
% av nominella vinsten

100
% 90 % 80 % 70 % 60 % 50 % 40 % 30 % 20 % 10 % O %

Med
en sådan stegvis avtagandeskala uppstår inga hopp. Det gör skatteplanering
mindre intressant. Beskattningen blir också jämn enligt följande resonemang.
För de första innehavsåren är skattesatsen mycket hög. Men den kan uppvägas av etl
schablonavdrag som införs i stället för avdrag för kapitaltillskott för
amorteringar, föreningens förbättringsarbeten, egna förbättringsarbeten och
transaktionskostnader. Enligt SBCs mening bör ett sådant schablonavdrag sättas till
10 000 kronor. Om den skatlskyldige kan visa att han eller hon har haft högre
kapitaltillskottskostnader och

Prop.
1983/84:67 110

transaktionskostnader än sammanlagl 10 000 kronor bör han
eller hon få avdrag för den del som överstiger schablonbeloppet.
Schablonavdraget bör rimligen inte få vara större ån nominella vinsten. Vid reaförluslberäkning
bör endasl verifierade kapitaltillskott tillgodoräknas. Schablonavdraget bör
justeras i takt med inflationen.

Schablonavdraget utgör en mycket arbelsbesparande lösning
för såväl den skattskyldige som för skattemyndigheterna. Alla småvinster undgår
reavinst-beskattning, vilket besparar skattemyndigheterna arbete med uträkning
och granskning av ganska obetydliga belopp i skatteavseende. Arne Strand
uppskattar att för 53 % av alla dagens avyttringar skulle ingen skattepliktig
reavinst uppstå med ett avdrag på 10 000 kronor. I de övriga fall där
skattepliktig reavinst uppstår slipper den skattskyldige i de allra flesta fall
att specificera avdragen då de sällan sammanlagl överstiger 10 000 kronor.
Därmed slipper myndigheterna denna granskning.

Enligt en undersökning av 470 bosladsrältsinnehavare i
bostadsrättsföreningar som förvaltas av SBC är den genomsnittliga årliga
amorteringen på föreningslån 390 kronor per medlem. Den årliga amorteringen är
i de allra flesta fall den enda formen av kapitaltillskott till föreningen.
Övriga avdrag av betydelse är egna förbättringsarbeten - SBC saknar uppgifter
om dessa men de torde inle vara sä höga att de i kombination med
kapitaltillskotten överstiger schablonavdraget.

För föreningsmedlemmarna kommer det att bli nödvändigt att
spara de årliga avråkningsbeskeden med uppgift om kapitaltillskotten och kvitton
på egna förbättringsarbeten om de önskar tillgodogöra sig större kapilaltill-skoltsavdrag
än 10 000 kronor. Egna förbättringsarbeten bör få medräknas om de överstiger 1
000 kronor. På så sätt blir det inle nödvändigt för föreningarna att ändra sina
redovisnings- och arkiveringsrutiner.

För tioårsperioden före ikraftträdande av den nya lagen
blir föreningarna skyldiga att ta fram uppgifter om kapitaltillskott till
föreningen. Detta låter sig göras, eftersom föreningarna har skyldighet att
spara årsredovisningarna i tio år. Angående de direkta kapitaltillskotten för
förbättringsarbeten bör del räcka med att det görs sannoUkt att sådana har
gjorts. Med ett schablonavdrag blir det dock inle nödvändigl i de allra flesla
föreningar alt ta fram dessa uppgifter eftersom schablonavdraget troligtvis
överstiger kapitaltillskotten.

Övriga förenklingsåtgärder

Hänsyn bör inte tas till inre reparationsfond och
inträdesavgifter av förut angivna skäl. Enheten för resultatberäkning bör vara
gemensam för bostadsrätt och föremål av sådan karaktär att de utgör tillbehör
till lägenheten om de ägts av föreningen.

Enligt SBCs mening skulle den föreslagna lösningen ha
flera fördelar. Ett stort steg skulle las mot den av direktiven efterlysta
eviga beskattningen. I de flesta fall torde beskattning av de nominella
vinsterna kunna undvikas. Systemet skulle vara enkelt att förstå för
skattebetalarna, det skulle ge en rimlig arbetsbörda och en rimlig ökning av de
administrativa kostnaderna för föreningarna samt underlätta skattemyndigheternas
arbete. Övergången till ändrade regler skulle bli mjuk. SBC hemställer att
detta förslag allvarligt övervägs som ett alternativ till de av
kapitalvinstkommittén framlagda metoderna.

Prop.
1983/84:67 111

Ikraftträdande

SBC har erfarit att uppskovskommitlén inte väntas bli
färdig med sina förslag förrän 1983. Ett absolut villkor för ändrade regler för
reavinstbeskattningen är att ändrade regler kan träda i kraft parallellt med
att uppskovsmöjligheter öppnas även för bostadsrättshavare. Orn inte detta
sker försvåras rörligheten på arbets- och bostadsmarknaden och de bostadsrättshavare
som tvingas sälja innan uppskovsreglerna träder i kraft kan drabbas av stora
ekonomiska föriusler. SBC avslyrker därför med bestämdhet kommitténs förslag
att nya regler för reavinstbeskattningen ska träda i kraft 1983-01-01. Även om
uppskovsregler skulle kunna införas vid denna fidpunkt anser SBC atl fiden är
otillräcklig för alt informera bostadsrättshavare om ändrade regler. Därför bör
eventuellt ändrade regler träda i kraft tidigast 1983-07-01, dock helst inte
förrän 1984-01-01.

3 Samordning med uppskovsreglerna

Kammarrätten i Sundsvall:

Föreslagna ändringar i uppskovsreglerna föranleder mot
bakgrund av kommitténs begränsade uppgifter i detta hänseende ingen närmare
kommentar från kammarrättens sida än att alla tre föreslagna metoder för evig
beskattning i och för sig synes vara så utformade atl de kan förenas med regler
om uppskov med reahsationsvinstbeskattningen.

RSV:

Kommillén har utarbetat sina förslag med syftet att de
skall kunna kombineras med regler om uppskov av reavinst. Av ulredningen i
betänkandet framgår att det framför allt är i Stockholmsområdet som
vårdestegring för köpeskilling plus nettoskuld överstiger höjningen av
basbeloppet under motsvarande tid. Prisökningen torde vara centraliserad till
Stockholm med omnejd samt vissa andra orter. Detta skulle innebära att
eventuella uppskovsregler skulle bli fillämpliga framför allt i dessa områden.

I Sverige fanns 1980 ca 550 000 bostadsrätter. Den årliga
omsättningen av bostadsrätter är ca 10 % eller 55 000 lägenheter. Dessa siffror
kan jämföras med att del 1979 beviljades 131 800 lagfarter vid fastighetsköp
och 9 300 uppskov. Om man utgår från att uppskov för bostadsrätter kommer att
medges i lika stor omfattning procentuellt sett skulle ca 4 000 uppskov komma
att medges vid avyttring av bostadsrätter. Förmodligen blir antalet
uppskovsfall vid bostadsrättsavyttringar avsevärt lägre. För en fastighet kan
nämligen flera uppskov ha medgelts om fastigheten har flera delägare. Om man
lar hänsyn till detta torde antalet uppskov avseende bostadsrätter väsentligt
komma att undersfiga 4 000.

Vid aktiemetoden, som är den metod som är lättast att
tillämpa i prakfiken, uppkommer framför allt problemen om uppskovsbeloppet
skall indexuppräknas eller inte när övergång har skett mellan fastighet och
bostadsrätt samt hur återföring skall ske i de fall dä ersätlningsobjektet är
en bostadsrätt. Regler som inenbär att indexuppräkning skall ske i vissa fall
och inte i andra fall är komplicerade att tillämpa i praktiken.

Även om uppskovsfrågan för den enskilde kan vara av stor
betydelse bör det dock övervägas om lagstiftningen bör kompliceras med ett så
omfattande

Prop.
1983/84:67 112

regelkomplex mot bakgrund av att frågan torde bli aktuell
i relativt få fall och förhållandena knappast är fullt jämförbara med dem som
gäller för fasligheter.

Ur materiell synpunkt kan det visserligen framstå som
riktigt alt medge uppskov vid byte från bostadsrätt till faslighet och vice versa
men denna möjlighet är emellertid illusorisk med hänsyn till de
begränsningsregler som finns i uppskovslagen. Beiräffande bl. a. ersältningsegendomens
värde i förhållande till den avyttrades värde torde antalet fall där uppskov
kan medges vid byte från fasfighel till bostadsrätt bli avsevärt få.

RRV:

Utan alt föregripa kommitténs för reavinstuppskov förslag
ställer sig RRV positivt till en utvidgning av uppskovssystemet till att även
omfatta bostadsrätler. Uppskov bör således kunna medges även vid övergång
mellan bostadsrätt och egna hem. Detta skulle ytterligare underlätta
rörligheten på bostadsmarknaden.

Länsstyrelsen i Stockholms län;

Med evig realisationsvinstbeskattning av bostadsrätter och
den eftersträvade likformigheten med reglerna för vinstberäkning av egnahemsfasligheter
följer att även möjligheterna till uppskov med beskattningen bör så långt
möjligt vara desamma. Länsstyrelsen anser därför att det i princip bör införas
uppskovsregler för bosladsråtlsförsäljningar.

Även om
kommittén inte haft till uppgift att utarbeta uppskovsregler utan endast att
göra systemet med vinstberäkning anpassbart lill de förslag som sedermera skall
lämnas av kommittén för reavinstuppskov anser lånsstyrelsen det viktigt
framhålla att det verkligen övervägs att begränsa möjligheterna till uppskov.
Anledningen till denna ståndpunkt är den enorma hantering redan nuvarande uppskovsregler
för fasfigheter innebär - f. n. finns ca 7 500 beviljade uppskov registrerade i
länet - och som kraftigt skulle öka om åven bostadsråttsförsäljningarna skulle
omfattas av systemet.

Vad gäller
bostadsrätterna förutsätter detta ett registreringsförfarande. Vare sig det
skall utföras på lånsstyrelsen eller någon annanstans kräver det betydande
resurser. Det kan nämnas att man pä föreningsregistret på länsstyrelsen f. n.
har stora svårigheter atl hinna med atl inom rimlig tid handlägga registreringen
av ca 2 000 föreningar. Detta skall ställas i relation till registrering av ca
150 000 bostadsrättshavare, som förslaget skulle innebära. Vad som ytterligare
är betänkligt är att det knappast finns det intresse att registrera åganderåttsförändringar
på samma sätt som i fråga om lagfarter för fastigheter.

Av en bilaga (s 169), som upprättats av kommittén för
reavinstuppskov, framgår atl man är medveten om denna brist. Där anförs atl den
konlroll som förutsetls ske genom registreringsförfarandet kan bli verkningslös
om en bostadsrättsförening och dess medlemmar - t. ex. i en liten förening - är
överens om atl försöka sätta kontrollmöjligheterna ur spel. Lösningen pä detta
är enhgt kommittén atl skattemyndigheterna har andra former för kontroll som
kan användas i sådana situafioner. Länsstyrelsen anser att det år allför
lättsinnigt att se pä problemet på det sättet.

De kontrollresurser som finns skall inte behöva användas
för att i efterhand kontrollera om bostadsrättsföreningar fullgjort sinajkyldigheter
i

Prop. 1983/84:67 113

det här hänseendet. Systemet måsle vara sä uppbyggt att
det, på samma sått som vad gäller lagfarter för fastigheter, finns ett
ömsesidigt intresse alt företa en registrering.

Länsstyrelsen anser alltså att det system kommittén för reavinsluppskov
enligt bilagan tänkt sig inte kommer atl fungera i praktiken. För bostadsrätterna
krävs ett lika säkert system som för fastigheterna. Vad återigen gäller de
situationer då uppskov skall kunna medges anser länsstyrelsen att
utgångspunkten för de fortsatta övervägandena bör vara att arbetsmarknadsmässiga
eller liknande skäl för bytet ställs som krav. Huvudregeln skulle med andra ord
kunna utformas ungefär i enlighet med den praxis som nu gäller vid dispens från
treårsregeln i 3 § uppskovslagen. Förutom att det mera torde stå i samklang med
det ursprungliga syftet med uppskov i frivilligfallen skulle det för
skattemyndigheternas del bli hanterbart.

Kommittén för reavinstuppskov anser, mot bakgrund av de
tankegångar kommittén redovisat i bilagan, att ett fungerande administrativt
system kan införas till 1984 års taxering. Länsstyrelsen är av motsatt
uppfattning och anser alt frågan måste övervågas väsentligt mera ingående.

Länsstyrelsen i Östergötlands län:

Lånsstyrelsen anser att det vid uppskov med beskattningen
av realisationsvinster på bostadsrätter krävs ett syslem för idenfifiering och
kontroll. Dessutom krävs en registrering av uppskovsfallen. Som fidigare nämnts
innebär redan nuvarande regler för uppskov med realisafionsvinst på fastigheter
stora administrativa problem och kontrollproblem. Det av kommittén föreslagna
kontrollsystemet utan elt allmänt bostadsrältsregister verkar att bli mycket arbetskrävande
och får dessutom ses som ett provisorium. Länsstyrelsen ställer sig därför
mycket tveksam till om kontrollen av dessa uppskov kan upprätthållas på ett
godtagbart sätt med del syslem som föreslagits.

Vid en samlad bedömning finner länsstyrelsen att det finns
starka skål för att avvakta med införandet av uppskovsregler för bostadsrätter
tills kommittén för reavinstuppskov har utfört sin översyn av uppskovsreglerna
för fastigheter. Först i samband därmed är länsstyrelsen beredd atl la
ställning lill den närmare utformningen av uppskovsregler för bostadsrätler.

Länsstyrelsen i Göteborgs och Bohus län:

Länsstyrelsen anser att en övergång till evig
realisationsvinstbeskattning pä bostadsrätter aktualiserar frågan om uppskov
med beskattning av vinsten i vissa fall. Ett uppskovssyslem för bostadsrätter
förutsätter emellertid att bostadsrätten kan identifieras. Något allmänt bostadsrältsregister
finns inte f. n. Förandet av ett sådant register skulle kräva en avsevärd
förstärkning av personalen vid lånsstyrelsens föreningsregister. Länsstyrelsen
anser att man bör ta ställning fill frågan om en eventuell uppskovsmöjlighet
för bostadsrätter först sedan kommittén för realisationsvinstuppskov framlagt
förslag om detta. Om man - som länsstyrelsen föreslagil - går in för att
tillämpa aktiemetoden, blir behovet av uppskovsregler inte lika påtagligt som
om man tillämpar en fastighetsmelod. Även detta är ett skäl för att noga pröva
om inte akliemetoden är den metod som är lämpligast frän administrativ
synpunkt.

8 Riksdagen 1983/84. 1 saml. Nr 67

Prop.
1983/84:67 114

Länsstyrelsen i Kopparbergs län:

Vad beträffar samordningen med uppskovsreglerna torde
denna fråga bli svårlöst, inte minst med tanke på att bostadsrätt skall kunna
vara ersättningsobjekt för fastighet och vice versa. Idenfifierings- och
kontrollfrågorna blir svära att lösa. Risken är atl det allmänna förlorar skatt
på grund av atl återföring av uppskov missas. Vidare leder ett införande av
uppskov fill alt de skattskyldiga uppfattar det som atl beskattning inte sker
vid avyitring. När återföring av uppskov eller eftertaxering i samband med
preliminärt uppskov sker kommer det som en obehaglig överraskning för den
skattskyldige, som inrättat sin privatekonomi efter det förhållandet att
beskattning inte skett. Med hänsyn fill antalet bostadsrätter kommer en slor
grupp människor att ställas inför dessa problem. Dessutom kanske
skattemyndigheterna vid den löpande granskningen får svårigheter att klara handläggningen.
1 Kopparbergs län förekom fler handläggningsfel vid 1981 års laxering än vid
1980 års taxering vad beträffar uppskov med beskattning av
fastighetsreavinster. Detta kan kanske förklaras av att taxeringsnämnderna fick
fler invecklade arbetsuppgifter. Bl. a. infördes nya principer för skogsbeskaltning
som medförde ytterligare rutiner vid granskningen i första instans.
Länsstyrelsens mening är den att uppskov inte bör medges för belopp
understigande 15 000 kr och atl beskattning allfid skall ske med ett
grundbelopp 15 000 kr även dä uppskov medges. Detta för att de skattskyldiga
inte skall överdeklarera reavinster för att fä till stånd uppskov och därigenom
temporärt slippa erlägga skatt. Flera sådana fall har uppmärksammats i
skatteprocesser. Länsstyrelsen har i svar på enkät från KRU anfört bl. a.
följande:

"I förarbetena fill den nuvarande lagen anges alt
minsta belopp för uppskov bör vara 15 000 kr vid frivilliga avyttringar,
eftersom en beskattning upp fill 15 000 kr inte utgör någon större ekonomisk
påfrestning. Det förekommer rätt ofta att skattskyldiga väljer atl redovisa en
realisationsvinst överstigande 15 000 kr genom att underlåta att ta med vissa
avdrag på realisationsvinstbilagan. Minimibeloppet fungerar alltså som en ej
önskvärd tröskel. I konsekvensens namn bör alla realisationsvinster beskattas
upp till 15 000 kr och uppskov medges endasl för den del av
realisationsvinsten, som överstiger detta belopp. Samma beloppsgränser borde
gälla såväl "frivilliga" som "tvingade" uppskov."

Länsstyrelsen i Jämtlands län:

Anledning att här närmare gå in på uppskovsreglerna
föreligger inte. Länsstyrelsen vill emellerfid redan nu, med hänsyn till atl en
betydande ökning av antalet komplicerade uppskovsfall kan förväntas, uttala
tveksamhet fill att sådana bestämmelser införs. Nuvarande uppskovsregler vid
reavinst på fastighet medför betydande merarbete och bristerna i uppföljningen
samt vissa konsekvenser av beslämmelserna inger betänkligheter. Länsstyrelsen
anser det därför lämpligt att kommittén för reavinstuppskov omprövar uppskovsinsfitutet
i hela dess vidd. Dessförinnan bör i vart fall inga nya uppskovsregler införas.

Prop.
1983/84:67 115

KRU:

KRU:s
målsättning är att kunna redovisa sin översyn av uppskovsinsfitutet under
första halvåret 1983. En av de frågor som då kommer att belysas är om uppskovsreglerna
även skall omfatta försäljningar av bostadsrätter.

Kommitténs
arbete i denna del har ännu inte avslutats. KRU kan därför inte i dag ge sin
syn på om ett genomförande av kapitalvinstkommitténs förslag om en evig
realisationsvinstbeskattning bör leda till att möjligheter till uppskov införs
även för bostadsrätter.

Övervägande
skäl talar enligt KRU:s mening för att lagsfiftaren bör ta ställning till denna
fråga innan ett förslag om en evig realisafionsvinstbeskattning genomförs.

En
möjlighet är då att regeringen avvaktar KRU:s utredningsresultat för att få
ytterligare underlag för sin bedömning av frågan om beskattning av realisationsvinst
för bostadsrätter i sin helhet.

Om
regeringen i stället anser att en evig beskattning bör införas - i enlighet med
kapitalvinstkommitténs förslag - redan med verkan på försäljningar som sker
efter utgången av år 1982 finns möjligheter att åven införa en rätt till uppskov
genom att provisoriskt ändra i den nuvarande uppskovslagstiftningen enligt vad
som visas i betänkandet.

Från
praktiska synpunkter är det dock förenat med olägenheter att först ändra i den
nuvarande lagstiftningen för att sedan - som en följd av KRU:s arbete - ånyo
revidera uppskovsreglerna.

KRU
har inte några erinringar mot vad som redovisas i de tekniska lösningarna
beträffande samordningen mellan realisationsvinstreglerna och uppskovsreglerna.

Auktoriserade
fastighetsmäklares riksförbund;

Kommittén
föreslår att även säljare av bostadsrätt skall få uppskov med ev.
realisationsvinst om bostadsrätt el. villafastighet förvärvas som ersätt-ningsobjekl.
Förbundet delar kommitténs uppfattning att uppskov åven bör medges vid övergång
från villafastighet fill bostadsrätt.

Förbundet
vill emellertid peka på effekterna av de stora regionala skillnader i absoluta
priser, som bostadsrättsmarknaden uppvisar. Förbundet har inledningsvis
påtalat detta i sitt yttrande och utvecklar sina synpunkter närmare nedan.

Endast
i Stockholmsområdet - i stort sett med begränsning fill innerstaden - uppnås
priser på bostadsrätter, som står i paritet med villor i samma storlek. En
bostadsrätt i Stockholms innerstad befingar ett kvadratmeterpris om ca 5 000
kronor inklusive föreningens lån, ev. fördelat lån samt kontant insats. I de
attraktivaste delarna av Malmö t. ex. uppnås sällan priser över 2 500 kronor
per kvm. Detta innebär med den utformning som uppskovsreglerna f. n. har, att
fullt uppskov endast kan erhållas vid övergång från bostadsrätt till villa. Vid
övergång från villa till bostadsrätt kan fullt uppskov i princip endast
påräknas om ersättningsobjektet utgörs av en bostadsrätt i Stockholms
innerstad. Även övergäng frän bostadsrätt fill bostadsrätt skapar ett efterfrågetryck
på de dyrare objekten, dvs. i förlängningen på bostadsrätter i Stockholms
innerstad.

För
att undvika ett efterfrågetryck på bostadsrätter i redan nu dyra lägen bör ett
instrument kunna tillskapas för att medge fullt uppskov även vid övergång frän
villa till en billigare bostadsrätt.

Villafastigheters
och bostadsrätters olika finansieringsmöjligheter aktuali-

Prop.
1983/84:67 116

serar
även denna fråga. Där ett villaköp sker genom lånefinansiering fill ca 75-80 %
av villans värde, måste likviden för en bostadsrätt oftast erläggas kontant p.
g. a. bostadsrättens sämre belåningsmöjligheter. Detta innebär att en säljare
av en villafasfighet ofta måste kunna disponera hela sin vid försäljningen
erhållna kontantlikvid ograverad för att kunna förvärva en -billigare -
bostadsrätt. Uppskovsreglernas nuvarande konstruktion, där en krona-för-kronaavräkning
äger rum med avseende på ersättningsobjektets pris i förhållande fill den
erhållna köpeskillingen omöjliggör i stort sett ovannämnda transakfioner.

Förbundet
anser således att ändringar i uppskovsreglerna införes med innebörd att vid
övergång från villa till bostadsrätt avseende även fästs på bostadsrättens storlek
(likvärdighet med den sålda fastigheten) vid bestämmande av uppskovsbeloppet.

Sveriges
advokatsamfund:

Enligt
kapitalvinstkommitténs ursprungliga direktiv skulle kommittén undersöka
möjligheterna atl utvidga reglerna om uppskov med beskattning av realisationsvinst
till att omfatta även bostadsrätt. Kommitténs uppdrag i denna del har
emellertid sedermera anförtrotts ät en sårskild kommitté, kommittén för reavinsluppskov.
Sistnämnda kommitté har ännu inte framlagt något förslag. Kapitalvinstkommittén
förutser emellertid att dess förslag om övergång till evig beskattning av
reavinst pä bostadsrätt kommer att aktualisera krav på att uppskovsmöjligheter
införs. Kommitténs antagande är enligt samfundets mening synnerligen
berättigat. Det vore orimligt att införa evig reavinst på bostadsrätt ulan atl
samtidigt införa uppskovsregler. Därvid bör bostadsrätter och fasfigheter
behandlas som likvärdiga objekt i uppskovshänseende, dvs. uppskov bör kunna
medges inte bara vid försäljning av en bostadsrätt och köp av en annan utan
även vid övergäng från bostadsrätt fill villafastighet och vice versa.

Följdriktigt
framlägger kapitalvinstkommittén förslag till en provisorisk lösning av
uppskovsproblematiken. Kommittén uppmärksammar de särskilda samordningsproblem
i uppskovshänseende som uppstår om akliemetoden väljs vid beskattning av
reavinst på bostadsrätt. Kommittén visar emellerfid att det går alt lösa dessa
problem. Anpassning fill utvidgade uppskovsregler hindrar sålunda inte val av
aktiemetoden vid beskattning av reavinst på bostadsrätt.

TOR:

Vad
gäller fastighetsmetoden synes en samordning med uppskovsreglerna inte innebära
att några ytterligare svårigheter uppstår.

För de båda övriga
metoderna innebär den prisjämförelse som uppskovsreglerna innehåller att en
genomsyn måste göras både vid fastställande av priset för en avyttrad
bostadsrätt och för en bostadsrätt som har förvärvals som ersättningsobjekt.
Med akliemetoden blir även äterföringen av uppskovsbeloppet mer komplicerad än
vid tillämpningen av de övriga metoderna.

Det nu anförda leder
enligt förbundets mening till att åtskilliga av de praktiska fördelar, som den
förenklade fastighetsmetoden och - framför allt - aktiemetoden synes ge vid en
jämförelse med fasfighetsmetoden, går förlorade om man även har att fillämpa
uppskovsregler. TOR måste därför ställa sig tveksam till om akfiemetoden är den
rätta lösningen för ett syslem

Prop.
1983/84:67 117

där en evig realisationsvinstbeskattning kombineras med
uppskovsregler.

Som TOR nu framhållit blir frågan om uppskovsregler eller
ej av stor betydelse när det gäller att jämföra de olika metoderna. Det är
därför av största vikt att regeringen i ett sammanhang tar ställning till såväl
frågan om evig realisationsvinstbeskattning som om sådana regler bör förenas
med möjligheter till uppskov. Av främst praktiska hänsyn anser TOR att man
därvid bör invänta resultatet av den pågående översynen av uppskovsreglerna.

FAR, NBD, SBC, Svenska sparbanksföreningen och TCO betonar
vikten av att en omläggning av realisationsvinstbeskattningen för bostadsrätter
förenas med uppskovsmöjligheter.

4 Den subjektiva skattskyldigheten

Kapitalvinstkommitténs förslag att även utomlands bosatta fysiska
personer och ufiändska juridiska personer skall bli skattskyldiga för
realisationsvinster på bostadsrätter fillstyrks eller lämnas utan erinran av
länsstyrelserna i Stockholms, Uppsala och Östergötlands län samt av TOR.

Länsstyrelsen i Uppsala län:

Länsstyrelsen anser att neutraliteten mellan olika former
för bostadsägan-de väger tyngre än den brist på symmelri i skattelagstiftningen
som en utvidgning av skattskyldigheten lill att omfatta även skattskyldiga
bosatta utom rikel innebär.

Flertalet av de remissinstanser som behandlat frågan
avstyrker emellerfid förslaget. Det gäller kammarrätten i Sundsvall, RSV,
länsstyrelsen i Kopparbergs län, Sveriges advokatsamfund och SBC.

Länsstyrelsen i Kopparbergs län:

Kommittén föreslår att utomlands bosatta fysiska personer
och utländska juridiska personer skall bli inskränkt skattskyldiga för reavinst
på bostadsrätter. Länsstyrelsen instämmer i det särskilda yttrande som avgetts
av ledamölerna Atterwall och Hagstedt saml sakkunnige Helmers i vilket de
konstaterar alt en sådan utvidgning av den inskränkta skattskyldigheten kan ses
som en förlängning av principen att försäljning av bostadsrätt jämställs med
försäljning av fastighet. Förfarandet strider mot symmelrin i skattelagstiftningen.
En sådan förändring skulle kunna medföra komplikationer beträffande
tillämpningen av dubbelbeskattningsavtal och även för ingående av
överenskommelser om sädana avtal.

I artikel 13 § 1 i OECD:s modellavtal stadgas att "vinsl
på grund av avyitring av fastighet, i den mening sistnämnda ullryck har enligt
artikel 6:2, får beskattas i den avlalsslutande stal, i vilken fastigheten år
belägen". I artikel 6 § 2 nämnda avtal stadgas: "Uttrycket
"fastighet" har den betydelse som uttrycket har enligt lagarna i den avtalsslutande
stat där fastigheten är

Prop.
1983/84:67 118

belägen..."
Del ovan citerade bekräftar ovannämnda farhågor för komplikationer.

Sveriges
advokatsamfund:

Samfundet
delar den uppfattning som i särskilt yttrande uttalats av Göran Atterwall,
Anders Hagstedt och Dag Helmers samt anför därutöver följande.

I
de dubbelbeskattningsavtal som Sverige ingått med andra länder jämställs
regelmässigt avyttring av bostadsrätt med avyttring av annan lös egendom. Sådan
avyttring beskattas alltid i den skattskyldiges hemviststat. Detta medför atl
en utomlands bosatt person, som avyttrar en bostadsrätt i Sverige, beskattas
för uppkommande realisafionsvinst endast i sin hemvistslat. I princip skulle
följaktligen en bestämmelse med den föreslagna innebörden fä effekt bara i det
fall då den skattskyldige bosatt sig i land med vilket Sverige inte har ingått
dubbelbeskattningsavtal. Värdet av den föreslagna bestämmelsen kan därför
starkt ifrågasättas.

Förslaget
torde också strida mol de principer som uttrycks i arfikel 13 i OECD:s
modellavtal om realisationsvinstbeskattning av lös egendom. I andra sammanhang
har framhållits vikten av alt man vid utformningen av intern svensk
skattelagstiftning tar hänsyn till de principer som kommil lill ullryck i
dubbelbeskattningsavtal, se t. ex. Ds B 1981:10 s 82 st 3. Det är en ståndpunkt
som inte bör överges utan tungt vägande skäl. Det har visserligen hävdats alt
bostadsrätt skulle omfatlas av begreppet "usufruct of immovable properly"
i den definition av fast egendom som ges i arl 6 p 2 i modellavtalet och att
beskattningsrätten redan på den grunden i fall av dubbelbeskattning skulle
kunna utövas av Sverige. Denna uppfallning har emellertid inte stöd varken i
praxis eller i doktrin och bör därför inte heller fillåtas påverka utformningen
av förslaget.

5
Övergångsbestämmelserna

5.1
Proportioneringsregeln

Kommitténs
förslag om en särskild proportioneringsregel vid försäljning av bostadsrätter
som innehafts mer än fem år före de nya bestämmelsernas ikraftträdande har
tillstyrkts eller lämnats utan erinran av flertalet remissinstanser.

Länsstyrelsen
i Jämtlands län anser dock att en viss begränsning är påkallad:

En
övergång som innebär full skattefrihet vid en försäljning ena dagen och
beskattning helt enligt de nya reglerna vid en försäljning den andra dagen kan vara
stötande. Kommitténs förslag att hela den värdestegring som kunnat realiseras
utan skatt före övergången skall vara skattefri även vid en framtida försäljning
är i och för sig tilltalande. Det måste emellertid beaktas att den föreslagna proporfioneringsregeln
blir aktuell för ett obegränsat antal år framöver. Detta är inte acceptabelt ur
tillämpningssynpunkt. Länsstyrelsen anser därför att en successiv skärpning av
beskattningen får accepteras och

Prop.
1983/84:67 119

förordar
en tidsmässig begränsning av proportioneringsregeln till förslagsvis fem år.

5.2
Närståendetransaktionerna

Förslaget
att man vid vinstberäkningen skall bortse från vissa överlåtelser inom den
närmaste familjekretsen har fått ett blandat mottagande. Länsstyrelsen i
Uppsala, Östergötlands och Jämtlands län, HSB:s riksförbund, LO samt TOR
tillstyrker förslaget eller lämnar det utan erinran.

Förslaget
avstyrks av kammarrätten i Sundsvall, länsstyrelsen i Kopparbergs län,
bankinspektionen, NBD Svenska sparbanksföreningen, Sveriges advokatsamfund och
SBC.

Kammarrätten
i Sundsvall:

De i
de föreslagna övergångsbestämmelserna intagna reglerna angående s. k. närståendelransaktioner
finner kammarrällen ge anledning till invändningar av principiell natur.
Visserligen kan hävdas att de föreslagna reglerna konstruerats så atl de
formellt inle kommer i konflikt med vad som enligt 2 kap 10 § andra stycket RF
gäller i fråga retroakfiv skattelag. I realiteten blir det emellertid fråga om
en beskattning genom en tre år senare ikraftträdande lagstiftning. Kammarrätten
ansluter sig till vad som i det fill betänkandet fogade särskilda yttrandet
anförts om att en retroakfivilet med en sådan utsträckning inte bör accepteras.
Därutöver vill kammarrätten framhålla att reglerna kommer att bli fillämpliga
under mycket lång fid och som en följd därav och på grund av sin utformning kan
komma att vålla betydande fillämpningsproblem.

Svenska
sparbanksföreningen:

Däremot
ställer sig föreningen avvisande till de föreslagna särskilda övergångsreglerna
beträffande närståendetransaktioner eftersom dessa otvivelaktigt av de
skattskyldiga kommer att uppfattas som tillbakaverkande skattelagstiftning.
Utöver det rent principiella häri vill föreningen också peka på att de
föreslagna reglerna innebår tröskeleffekter saml alt den som faktiskt fillgodogjorl
sig värdeökningen inle är densamme som senare kommer all beskattas för samma
värdeökning. Särskilt betänkligt framstår detta i fall av äktenskapsskillnad.

Sveriges
advokatsamfund:

Även
i denna fråga delar samfundet den uppfattning som framförs i del särskilda
yttrandet. Förslagel i denna del är ett avsteg från gängse lagstiftningsprinciper.
Sådana avsteg bör få förekomma endast undantagsvis om synnerligen tung vägande
skäl föreligger. Det är anmärkningsvärt att utredningen i denna del - i motsats
till övriga delar- helt bygger sitt förslag på antaganden, uppgifter i pressen
och möjligen även andra, ej redovisade uppgifter. Det är förhållanden som inte
bör läggas till grund för lagstiftning.

Prop. 1983/84:67 120

Utredningen anför också rättviseskäl som grund för
lagstiftning. Inte heller delta är enligt samfundets uppfattning tillräcklig
grund för atl införa retroaktiva beskattningsregler. En mängd
beskattningsregler kan på grund av samhällsutvecklingen i efterhand framstå som
mer eller mindre orättvisa, ofta beroende på olika politiska ståndpunkter.
Skulle "orättvisa" beskattningsregler korrigeras genom retroaktiv
lagstiftning, skulle sådan förekomma i oacceptabelt hög grad. Inte heller det
förhållandet att retroakfiv lagstifining fillämpats tidigare i samband med
skärpning av regler om beskattning av realisationsvinster ulgör enligt
samfundets mening något motiv för att på nytt tillämpa metoden.

RSV anser att lagstiftningen inte bör gälla retroaktivt
fr. o. m. beskattningsåret 1980 utan föreslår att bestämmelserna fillämpas på
sådana transaktioner fr. o. m. den 1 april 1982.

6 Övriga frågor

6.1 Kontrollfrågor

Kammarrätten i Sundsvall:

När det gäller kontrollfrågorna vill kammarrällen
understryka vikten av att det införs krav på skriftlig form vid överlåtelse av
bostadsrätt samt alt uppgiftsskyldigheten enligt 42 § TL kompletteras på sätt
kommittén angivit.

Auktoriserade fastighetsmäklares riksförbund:

Uppgifter från föreningarna

Förbundet hemställer i denna del om att en utredning
företages i vad män uppgifter, som föreningarna dels skall tillställa
taxeringsmyndigheterna samt dels skall tillställa länsstyrelserna kan
sammanföras till etl centralt register på länsnivå eller för riket i sin helhet
av typen CFD och därmed kunna bilda underlag för ett system av "gravationsbevis"
avseende bostadsrätter. Ett sådant system bör bl. a. på sikt kunna medföra
möjligheter alt inteckna bostadsrätter och därmed förbättra lånemöjligheterna
för bostadsrätishavarna.

Svenska riksbyggen:

Vi förutsätter att myndigheterna vid utarbetande av
detaljerade anvisningar om de kontrolluppgifter som
bostadsföretagen/bostadsrättsföreningarna skall tillhandahålla samarbetar med
berörda organisationer sä att man kan få till stånd en smidig ömsesidig
anpassning av redovisnings- och kontrollsystem.

6.2 Stickdag

Kommittén föreslår att bostadsrätter som har förvärvals
före ingången av är 1970, skall anses förvärvade den 1 januari 1970 (den s. k.
stickdagen). Som ingångsvärde skall vid fastighetsmetoden tas upp 150 % av
andelen i 1970 års

Prop.
1983/84:67 121

taxeringsvärde
och vid de båda andra metoderna 150 % av bostadsrättens andel av föreningens
behållna förmögenhet per den 1 januari 1970. Högre fakfiskt vederlag får
användas som ingångsvärde.

Flertalet
remissinstanser har inte berört frågan om stickdag och beräkning av
ingångsvärde. Några har emellertid ifrågasatt möjligheten att få uppgifter om
förhållandena 1970 och valet av ingångsvärde.

Kammarrätten
i Sundsvall:

De
föreslagna bestämmelserna i anvisningarna till36 § kommunalskattelagen
angående s. k. stickdag avseende den förenklade fasfighetsmetoden och akliemetoden
förutsätter för sin fillämpning atl fillgång finns lill underlag för beräkning
av den behållna förmögenheten den 1 januari 1970, nämligen bokslutet för det
räkenskapsår som avslutats närmast före sfickdagen. Någon skyldighet atl bevara
bokslut från nämnda tid för aktuella bostadsföretag torde icke föreligga. Det
är därför i hög grad tveksamt om angivet underlag numera finns atl fillgå.

Kammarrätten
vill också påpeka att det i övrigt kan uppstå svårigheter för de skattskyldiga
och styrka sina kostnader för anskaffning av bostadsrätten och övriga avdragsgilla
kostnader vid införandet av evig realisationsvinstbeskattning. Dessa problem
och det beviskrav som bör ställas på de skattskyldiga i detta hänseende
speciellt för dem som nu innehaft sina bostadsrätter i mer än fem år borde ha
berörts av kommittén. Kammarrätten ulgår ifrån att frågorna härom kommer att
tas upp under elt fortsalt lagstiftningsarbete.

RSV:

Kommittén
har föreslagit atl den 1 januari 1970 väljs som stickdag. Enligt bokföringslagen
behöver företagen endast bevara balans- och resultaträkningar under 10 år.
Skattemyndigheterna bevarar inte heller ekonomiska föreningars deklarafioner -
inklusive räkenskapsutdrag - längre än 10 år. Teoretiskt kan den situafionen
uppstå att varken deklaranten, föreningen eller någon myndighet har kännedom om
förmögenhet och nettoskuld som ligger längre än 10 år tillbaka i tiden. RSV
föreslår alt en stickdag väljs som ligger längre fram i tiden, t. ex. 1975, ett
år då allmän fastighetstaxering ägde rum. Väljs akliemetoden blir problemet med
val av stickdag mindre.

RRV:

Enligt
reglerna för reavinstbeskattning av fastigheter skall 150 % av taxeringsvärdet
tas upp som schablonvårde dä taxeringsvärde som åsatts före 1970 används.
Däremot skall endast 133 % av taxeringsvärde tas upp då värde som åsatts 1970
eller därefter används. Anledningen till detta är enligt prop. 1975/76:180 att
den allmänna fastighetstaxeringen 1970 och därefter har inriktats på att åsatta
taxeringsvärden som utgör 3/4 av marknadsvärdet medan taxeringsvärdena före
1970 normalt har motsvarat 2/3 av marknadsvärdet.

Kommittén
framhåller att schablonvärdet bör läcka förutom anskaffningskostnaden även
övriga avdragsgilla kostnader t. ex. förbättringskostnader. I bilaga 1 (s. 145)
till betänkandet konstateras alt av ett relativt stort urval av
bostadsrättsföreningar är det i mycket få fall som föreningens förbättrings-

Prop. 1983/84:67 122

kostnader
under 1970-lalet har uppgått till så beiydande belopp att de skulle utgöra
avdragsgill kostnad. I fråga om bostadsrättshavarens egna förbättringskoslnader
torde dessa enligt RRV:s mening uppgå till betydligt mindre än 17 % av
taxeringsvärdet. RRV föreslär därför att schablonvärdet sätts till 133 % även
för bostadsrätter.

Länsstyrelsen
i Östergötlands län:

Länsstyrelsen
anser dock att kommitténs förslag om ett schabloniseral ingångsvärde på
bostadsrätten i stället borde ha utformats så atl detta bestäms fill
bostadsrättens andel av bostadsrättsföreningens behållna förmögenhet, där fasfigheten
har värderats till 150 % av 1970 års taxeringsvärde. Det på detta sätt bestämda
ingångsvärdet skall inte uppräknas till 150 %.

Länsstyrelsen
i Jämtlands län:

Anskaffningskostnader
för bostadsrätten torde i regel vara känd av innehavaren. Länsstyrelsen anser
det därför vid tillämpning av akliemetoden enklast att den faktiska
köpeskillingen i första hand får tas upp som ingångsvärde. Det förhållandet att
ett antal föreningar kan antagas ha ett negativt andelsvärde om förmögenheten
beräknas med utgångspunkt från taxeringsvärdet 1970 utgör också skäl härför.
Länsstyrelsen föreslår därför att som ingångsvärde valfritt får upptagas den
faktiska köpeskillingen eller alternativt 150 % av andelen i
föreningsförmögenheten beräknad på sätt kommittén föreslagit.

Auktoriserade
fastighetsmäklares riksförbund:

Stickdag
i januari 1970

Bostadsrättsföreningar
är bokföringsskyldiga. Enligt bokföringslagen skall allt räkenskapsmaterial
bevaras i ordnat skick inom landet under minst tio år från utgången av det
kalenderår, då räkenskaperna avslutades. Förbundet befarar, att sådana
situationer kan uppstå, att föreningar - utan att bryta mot bokföringslagens
föreskrifter- avhänt sig räkenskapsmaterialet avseende 1969/70, med följd av bostadsrätishavarna
i dessa föreningar icke kan beräkna föreningsförmögenheten den 1 januari 1970.

Beräkning
av föreningsförmögenheten

Föreningsförmögenheten
skall enligt kommittén beräknas på basis av 1970 års taxeringsvärde och i
övrigt med ledning av bokslutet för det räkenskapsår, som avslutats närmast
före den 1 januari 1970, dvs. i allmänhet bokslutet per 31.121969. Förbundet
ställer sig tveksamt inför en beräkningsmetod, där en del av tillgångarna
(fastighetens taxeringsvärde) avser ett annat år än skulder och övriga
tillgångar. Principiellt anser förbundet att bokslut och taxeringsvärde skall
avse samma år, förslagsvis per 31.12 1970, men skall bostadsrätten ändå anses
förvärvad den 1 januari 1970.

Förbundet vill med
anledning av vad ovan anförts under "Stickdag" resp. "Beräkning
av föreningsförmögenheten" hemställa om att en annan, enklare metod
införes för s. k. schablonberäkning, med utgångspunkt endast i taxeringsvärdet
för ett visst år.

Prop. 1983/84:67 123

Bilaga 4

De remitterade

förslagen

1 Förslag till

Lag om ändring i kommunalskattelagen (1928:370)

Härigenom föreskrivs i fråga om kommunalskattelagen
(1928:370)'

dels att nuvarande punkt 2 c av anvisningarna till 36 §
skall betecknas punkt 2d,

de/5 atl 19 §,35 § 3 och 4 mom., 53 § 1 mom., samt punkt 3
av anvisningarna till 36 § skall ha nedan angivna lydelse,

dels atti35 § skall införas ett nytt moment, 3 a mom., saml
i anvisningarna lill 35 § en ny punkt, 8, och i anvisningarna till 36 § en ny
punkt, 2 c, av nedan angivna lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

19 §2

Till skattepliktig inkomst enligt denna lag räknas icke:

vad som vid bodelning eller eljest på grund av giftorätt tillfallit make eller

vad som förvärvats genom arv, testamente, fördel av oskift bo eller gåva;

vinsl å icke yrkesmässig avyttring vinst
vid icke yrkesmässig avytt-

av lös egendom i andra fall än som ring av lös egendom
i andra fall än

avses i 35 § J eller 4 mom.; som
avses i 35 § 3 mom.;

vinst i svenskt lotteri eller vinst vid vinstdragning på
här i riket utfärdade premieobligationer och ej heller sådan vinst i utländskt
lotteri eller vid vinstdragning på utländska premieobligationer, som uppgår
till högst 100 kronor;

ersättning, som på grund avförsäkring jämlikt lagen
(1962:381) om allmän försäkring, lagen (1954:243) om yrkesskadeförsäkring eller
lagen (1976:380) om arbetsskadeförsäkring tillfallit den försäkrade, om icke
ersättningen grundas på förvärvsinkomst av 6 000 kronor eller högre belopp för
år eller utgör föräldrapenning, så ock sådan ersättning enligt annan lag eller
särskild författning, som utgått annorledes än på grund av sjukförsäkring, som
nyss sagts, till någon vid sjukdom eller olycksfall i arbete eller under
militärtjänstgöring eller i fall som avses i lagen (1977:265) om statligt
personskadeskydd eller lagen (1977:267) om krigsskadeersättning till sjömän om
icke ersättningen grundas på förvärvsinkomst av 6 000 kronor eller högre
belopp för år, ävensom ersättning, vilken vid sjukdom eller olycksfall tillfallit
någon på grund av annan försäkring, som icke tagits i samband med tjänst, dock
att till skattepliktig inkomst räknas ersättning i form av pension eller i form
av livränta i den mån livräntan är skattepliktig enligt 32 § 1 eller 2 mom., så
ock ersättning som utgår på grund av trafikförsäkring eller, med nedan angivet
undantag, annan ansvarighetsförsäkring eller på grund av skadeståndsförsäkring
och avser förlorad inkomst av skattepliktig natur;

ersättning på grund av ansvarighetsförsäkring enligt
grunder som fastställts i kollektivavtal mellan arbetsmarknadens
huvudorganisationer till den del ersättningen ulgår under de första trettio
dagarna av den tid den skadade

' Senaste lydelse av förutvarande punkt 2 c av anvisningarna
till 36 § 1981:295. Senaste lydelse 1982:779.

Prop. 1983/84:67 124

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

är arbelsoförmögen och beräknas så att ersättningen uppgår
för insjuknande-dagen till högsl 30 kronor och för övriga dagar till högst 6
kronor för dag;

belopp, som till följd av försäkringsfall eller återköp av
försäkringen utgått på grund av kapitalförsäkring;

försäkringsersättning eller annan ersättning för skada på
egendom, dock att skatteplikt föreligger dels i den mån ersättningen avser
driftbyggnad på jordbruksfastighet, byggnad på fastighet som avses i 24 § 1
mom., byggnad som är avsedd för användning i ägarens rörelse eller sådan del av
värdet av markanläggning som får dras av genom årliga värdeminskningsavdrag,
dels i den mån köpeskilling, som skulle ha influtit om den försäkrade eller
skadade egendomen i stället hade sålts, hade varit att hänföra till intäkt av
fastighet eller av rörelse och dels i den mån ersättningen eljest molsvarar
skattepliktig intäkt av eller avdragsgill omkostnad för fastighet eller
rörelse;

vinstandel, återbäring eller premieåterbetalning, som
utgått på grund av annan personförsäkring ån pensionsförsäkring eller sådan
sjuk- eller olycksfallsförsäkring som tagits i samband med tjänst, samt
vinstandel, som utgått på grund av skadeförsäkring, och premieåterbetalning på
grund av skadeförsäkring, för vilken rätt till avdrag för premie icke
förelegal;

ersättning jämlikt lagen (1956:293) om ersättning åt
smittbärare om icke ersättningen grundas på förvärvsinkomst av 6 000 kronor
eller högre belopp för är;

periodiskt understöd eller därmed jämförlig periodisk
intäkt, i den män givaren enligt 20 § eller punkt 5 av anvisningarna lill 46 §
icke är berättigad till avdrag för utgivet belopp;

stipendier till studerande vid undervisningsanstalter
eller eljest avsedda för mottagarens utbildning;

studiestöd enligt 2, 3 eller 4 kap. studiestödslagen
(1973:349), internalbi-drag, återbetalningspliktiga studiemedel och
resekostnadsersättning enligt 6 och 7 kap., samma lag samt sådant särskilt
bidrag vilket enligt av regeringen eller statlig myndighet meddelade
bestämmelser utgår till deltagare i arbetsmarknadsutbildning samt med dem i
fråga om sådant bidrag likställda, och äger i följd härav den bidragsberätiigade
icke göra avdrag för kostnader som avsetls skola bestridas med bidrag av
förevarande slag;

allmänt barnbidrag;

lön eller annan gottgörelse, för vilken skall erläggas
skatt enligt lagen (1958:295) om sjömansskatt;

kontantunderstöd, som utgives av arbetslöshetsnämnd med
bidrag av statsmedel;

handikappersättning enligt 9 kap. 2 och 3 §§ lagen om
allmän försäkring, sådan del av vårdbidrag enligt 9 kap. 4 § samma lag som
utgör ersättning för merkostnader samt hemsjukvårdsbidrag, som utgår av
kommunala eller landstingskommunala medel till den vårdbehövande;

kommunalt bostadstillägg enligt lagen (1962:392) om
hustrutillägg och kommunalt bostadstillägg lill folkpension;

kommunall bostadstillägg till handikappade;

bostadsbidrag som avses i förordningen (1976:263) om
statliga bostadsbidrag till barnfamiljer, förordningen (1976:262) om slatskommunala
bostadsbidrag eller förordningen (1977:392) om statskommunala bostadsbidrag
till vissa folkpensionärer m.fl.;

sådan gottgörelse för utgift eller kostnad som
arbetsgivare uppburit från personalstiftelse ur medel, för vilka avdrag icke
medgivits vid taxering, vid

Prop. 1983/84:67 125

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

första tillfälle dylika medel finnas i stiftelsen;

gottgörelse som arbetsgivare uppburit frän
pensionsstiftelse, till den del stiftelsen ej ägt andra medel för att lämna gottgörelsen
än sådana för vilka avdrag icke åtnjutils vid avsättning till stiftelsen;

kompensation av staten för bensinskatt på bensin som
förbrukats vid yrkesmässig användning av motorsåg;

intäkter av försäljning av vilt växande bär och svampar
som den skatlskyldige själv plockat till den del intäkterna under ett
beskattningsår inte överstiger 5 000 kronor, såvida intäkterna inte kan
hänföras till rörelse som den skattskyldige driver eller utgör lön eller
liknande förmän.

Beträffande vissa försäkringsbelopp som utgår till
lantbrukare m.fl, gäller särskilda bestämmelser i punkt 16 av anvisningarna
till 21 §.

(Se vidare
anvisningarna.)

35 §

3 mom. Realisationsvinst på 3
mom. Realisationsvinst på

grund av avyttring av aktie, an- grund av
avyttring av aktie, an

del i aktiefond, delbevis el- del
i aktiefond, delbevis el

ler teckningsrätt till aklie ler teckningsrätt till aklie

eller andel i ekonomisk eller andel i ekonomisk

förening eller i handelsbo- förening
eller i handelsbo

lag eller annan rättighet som år lag eller
annan rättighet som år

jämförlig med här avsedd andelsrätt jämförlig
med här avsedd andelsrätt

eller aktie, dock ej aktie eller andel i eller
aktie år i sin helhet skattpliktig,

bostadsaktiebolag eller 1 bostadsföre- om
den skattskyldige innehaft egen-

ningsom avses 124 § 3 mom., är i sin domen
mindre än två år. För vissa

helhet skattepliktig, om den skatt- aktier
och andelar tillämpas dock

skyldige innehaft egendomen mind- bestämmelserna
i 3 a mom.

re än tvä är.

Avyttrar skattskyldig egendom som avses i detta moment och
som den skattskyldige innehaft två år eller mera, är 40 procent av vinsten
skattepliktig. Frän sammanlagda beloppet av skattepliktig realisationsvinst
enligt detta stycke under ett beskattningsår, minskat med avdragsgill del av
förlust vid avyttring samma år av egendom som avses i detta stycke, äger
skattskyldig åtnjuta avdrag med 3 000 kronor. Har den skattskyldige under
beskattningsåret varit gift och levt tillsammans med sin make, får sådant
avdrag åtnjutas för dem båda gemensamt med 3 000 kronor. I intet fall får dock
skattskyldig åtnjuta avdrag med högre belopp än som svarar mot sammanlagda
beloppet av skattepliktig realisationsvinst enligt detta stycke minskat med
avdragsgill del av förlust sorn nyss nämnts.

Kan tillämpning av föregående stycke antas hindra
strukturrationalisering som är önskvärd från allmän synpunkt, kan regeringen
eller myndighet som regeringen bestämmer medge befrielse därifrån helt eller
delvis, om företag som berörs av strukturrationaliseringen gör framställning om
delta senast den dag avyttringen sker.

Har egendom som avses i detta moment avyttrats genom sådan
tvångsförsäljning som anges i 2 § första stycket 1) lagen (1978:970) om
uppskov med beskattning av realisationsvinst, är - oavsett tidpunkten för
förvärvet -endast 40 procent av vinsten skattepliktig.

'Senaste lydelse 1980:1048,

Prop.
1983/84:67 126

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

Bestämmelsen i 2 mom. tredje stycket äger motsvarande
tillämpning på egendom som avses i detta moment.

Överlåts aktie i aktiebolag eller andel i handelsbolag,
ekonomisk förening eller utländskt bolag till svenskt företag inom samma
koncern, skall - där ej annat följer av nionde stycket - beskattning av
realisationsvinst inte äga rum, om moderföretaget i koncernen är aktiebolag
eller ekonomisk förening och den överlåtna aktien eller andelen innehas som ett
led i annan koncernens verksamhet än förvaltning av fastighet, värdepapper
eller annan därmed likartad lös egendom. 1 fall som nu avses skall den
överlåtna aktien eller andelen anses förvärvad av det övertagande företaget vid
den tidpunkt och för den anskaffningskostnad som gällt för det överlåtande
företaget. Om överlåtelsen sker till utländskt företag, kan regeringen eller
myndighet som regeringen bestämmer medge befrielse från
realisationsvinstbeskattningen. Bestämmelserna i detta stycke om beskattning av
realisationsvinst tillämpas även i fråga om avdrag för realisationsförlust.
Avdrag för realisationsförlust får dock inte i något fall göras på grund av
avyttring av aktier eller andelar lill utländskt koncernförelag.

Har fastighet överlåtits på aktiebolag, handelsbolag eller
ekonomisk förening genom fång på vilkel lagfart sökts efter den 8 november 1967
av någon som har ett bestämmande infiytande över bolaget eller föreningen,
beräknas skattepliktig realisationsvinst vid hans avyttring av aktie eller
andel i bolaget eller föreningen som om avyttringen avsett mot aktien eller
andelen svarande andel av fastigheten. Vad nu sagts får inle föranleda alt
skattepliktig realisationsvinst beräknas lägre eller att avdragsgill
realisationsförlust beräknas högre ån enligl reglerna i detta moment.
Bestämmelserna i detta stycke gäller endast om sådan fastighet utgör bolagets
eller föreningens väsentliga tillgång. De gäller dock inte vid avyttring av
aktie i sådant bostadsaktiebolag eller andel i sådan bostadsförening som avses
i 24 § 3 mom., om avyttringen avser endast rätt till viss eller vissa men ej
alla bostadslägenheter i fastigheten. Lika med lagfartsansökan anses annan
ansökan hos myndighet om viss åtgärd med åberopande av fångeshandlingen. Om
vinsten vid försäljning av aktie eller andel på grund av bestämmelserna i
detta stycke beräknas enligt de regler, som gäller för beräkning av vinst vid
avyttring av fastighet, skall avyttringen anses ha avsett den mot aktien eller
andelen svarande andelen av fastigheten.

Avyttrar
skattskyldig aktie i aktiebolag och finns vid avyttringen obeskattade
vinstmedel i bolaget till följd av att större delen av dess tillgångar före avyttringen
av aktien överlåtits på den skattskyldige eller annan, skall som skattepliktig
realisationsvinst räknas vad den skattskyldige erhåller för aktien. Vid
bedömande av frågan om överlåtelse av större delen av bolagets tillgångar ägt
rum skall även beaktas tillgång i bolaget som inom två år efter avyttringen av
aktien, direkt eller genom förmedling av annan, överlåts på den skattskyldige
eller honom närstående person eller på aktiebolag, handelsbolag eller ekonomisk
förening, vari den skattskyldige eller honom närstående person har ett
bestämmande inflytande. Har överlåtelse av tillgång i bolaget ägt rum efler uigången
av det beskattningsår då skattskyldighet för realisationsvinst vid avyttringen
av aktie i bolaget uppkom, skall realisationsvinst enligt detta stycke tas till
beskattning på samma sätt som vid eftertaxering för nämnda beskattningsår. Vad
nu sagts äger molsvarande tillämpning vid avyttring av andel i handelsbolag
eller ekonomisk förening. Riksskatteverket får medge undantag från detta
stycke, om det kan antas att

Prop.
1983/84:67 127

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

avyttringen av aktien eller andelen skett i annat syfte än
att erhålla obehörig förmån vid beskattningen. Mot beslut av verket i sådan
fråga får talan inte föras.

Avyttrar skattskyldig aktie i ett aktiebolag, vari
aktierna till huvudsaklig del ägs eller på därmed jämförligt sätt innehas -
direkt eller genom förmedling av juridisk person - av en fysisk person eller
ett fåtal fysiska personer (fåmansbolag), till ett annat fåmansbolag, vari
aktie - direkt eller genom förmedling av annan - ägs eller inom två år efter avyttringen
vid något tillfälle kommer att ägas av den skattskyldige eller honom närstående
person, skall som skattepliktig realisationsvinst räknas vad den skattskyldige
erhåller för aktien. Lika med aktieinnehav i det bolag, som förvärvat aktien,
anses den skattskyldiges aktieinnehav i ett annat fåmansbolag, som inom två år
efter avyttringen förvärvar större delen av lillgångarna i något av fåmansbolagen.
Har överlåtelse av aktie i det förvärvande bolaget eller i bolag, som förvärvat
siörre delen av tillgångarna i något av fåmansbolagen, ägt rum efter utgången
av det beskattningsår dä skattskyldighet för realisationsvinst enligt detta
stycke uppkom får realisationsvinsten tas till beskattning på samma sätt som
vid eftertaxering för nämnda beskattningsår. Vad nu föreskrivits äger
motsvarande fillämpning i fråga om handelsbolag eller ekonomisk förening eller
andel i sådant bolag eller förening liksom teckningsrätt till aktie eller annan
rättighet jämförlig med aktie. Sker avyttringen av organisatoriska eller
marknadstekniska skäl eller föreligger andra synnerliga skål, kan regeringen
eller myndighet, som regeringen bestämmer, för särskilt fall medge undantag
från tillämpning av detta stycke.

Som närstående person räknas i detta moment föräldrar,
far- eller morföräldrar, make, avkomling eller avkomlings make, syskon eller
syskons make eller avkomling samt dödsbo vari den skattskyldige eller någon av
nämnda personer är delägare. Med avkomling avses jämväl styvbarn och
fosterbarn.

3 a mom.

Realisationsvinst vid avyttring av en bostadsrätt beskattas
enligl bestämmelserna 1 detta moment om bostadsrättsföreningen är av det slag
som avses 1 24 § 3 mom.

Som skattepliktig realisationsvinst räknas:

om bostadsrätten innehafts mindre än 2 år ... 100% av
vinsten

2 år men mindre

än 3 år............ 75 % av vinsten

3 år men mindre

än 4 år............ 50% av vinsten

4år eller mera ... 25 % av vinsten.

Beslämmelserna i 2 mom. tredje Slyckel och 4 mom. sista
stycket till-lämpas på motsvarande sätt vid avyttring av en bostadsrätt.

Har en bostadsrätt avyttrats genom sådan tvångsförsäljning
som anges 1

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

2 § lagen (1978:970) om uppskov med beskattning av
realisationsvinst, är-oavsett tidpunkten för förvärvet-endasl 25 procent av
vinsten skattepliktig om det skäligen kan antas att avyttringen inte skulle ha
ägt rum om tvång inte hade förelegal.

Vad som sägs om realisationsvinst vid avyttring av en
bostadsrätt tillämpas även vid avyttring av andelar i andra svenska ekonomiska
föreningar än bostadsrättsföreningar och aktier i svenska aktiebolag om
föreningen eller bolagel är av det slag som avses i 24 § 3 mom.

Bedömningen av om en förening

eller ett bolag är av del slag som avses

1 24 § 3 mom. görs på grundval av

förhållandena vid ingången av det år

då avyttringen ägde rum.

4 mom,"* Avyttras annan 4 mom, Avyttras annan eg en-

egendom än som avses 12 eller dom än som avses i 2-3 a

3 mom,, räknas som skattepliktig mom., räknas som skattepliktig

realisationsvinst: realisationsvinst:

om egendomen innehafts

mindre än 2 år ............................................... 100 % av vinsten

2 år men mindre än 3 år................................... 75 % av vinsten

3 år men mindre än 4 år................................... 50 % av vinsten

4 är men mindre än 5 år................................... 25 % av vinsten

Skatteplikt enligt första slyckel inträder endast om den
skattskyldige förvärvat den avyttrade egendomen genom köp, byte eller därmed
jämförligt fång. Har han förvärvat egendomen genom gåva av make eller skyldeman
och har egendomen av givaren förvärvats genom köp, byte eller därmed jämförligt
fång, skall dock frågan om och i vad mån skattepliktig realisationsvinst skall
anses föreligga bedömas med hänsyn till sistnämnda fång. Motsvarande skall
gälla om make vid bodelning i anledning av andra makens död erhållit egendom,
som förstnämnda make före äktenskapets ingående eller under äktenskapet
förvärvat genom köp, byte eller därmed jämförligt fång, eller om make vid
bodelning av annan anledning än andra makens död erhållit egendom, som någondera
maken före äktenskapets ingående eller under äktenskapet förvärvat genom köp,
byte eller därmed jämförligt fång. Har även den skattskyldiges fångesman
erhållit egendomen såsom gåva av make eller skyldeman eller vid sådan bodelning
som nyss nämnts, skall bedömningen ske som om avyttringen verkställts av den
som närmast dessförinnan förvärvat egendomen på annat sått ån genom sådan gåva
eller bodelning.

Har egendom som avses i detta moment avyttrats genom sådan
tvångsförsäljning som anges i 2 § lagen (1978:970) om uppskov med beskattning
av

Senaste lydelse 1978:971.

Prop. 1983/84:67 129

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

realisationsvinst är vinsten skattepliktig endast om det skäligen
kan antagas, att avyttringen skulle ha ägt rum även om tvång icke förelegal.

Avyttras egendom, som avses i delta moment, lill fåmansföretag
av delägare eller honom närstående person, skall oavsett bestämmelserna i detta
moment som skattepliktig realisafionsvinst räknas vad den skattskyldige
erhåller för egendomen, såvida denna icke år eller kan antagas bli till nytta
för förelagets verksamhet.

53 §

1 mom.' Skyldighet att erlägga skatt för inkomst åligger
så framt ej annat föreskrives i denna lag eller i särskilda bestämmelser,
meddelade pä grund av överenskommelse eller beslul, varom i 72 och 73 §§ sägs:

a) fysisk person:

för tid, under vilken han varil här i riket bosalt:

för all inkomst, som av honom här i riket eller å utländsk
ort förvärvats; samt

för tid, under vilken han ej varil här i riket bosatt:

för inkomst av här belägen fastighet;

för inkomst av rörelse, som här bedrivits;

för avlöning eller annan därmed jämförlig förmån, som
utgått av anställning eller uppdrag hos svenska staten eller svensk kommun;

för avlöning eller annan därmed jämförlig förmån, som
utgått av annan anställning eller annat uppdrag, i den mån inkomsten uppburils
härifrån och förvärvats genom verksamhet här i riket;

för pension enligt lagen (1962:381) om allmän försäkring
till den del beloppet överstiger 7 500 kronor och för annan ersättning enligt
nämnda lag;

för pension på grund av anställning eller uppdrag hos
svenska staten eller svensk kommun;

för belopp, som utgår på grund av annan pensionsförsäkring
än tjänstepen-sionsförsäkring, om försäkringen meddelats i här i riket bedriven
försäkringsrörelse;

för ersättning enligt lagen (1954:243) om
yrkesskadeförsäkring eller lagen (1976:380) om arbetsskadeförsäkring och lagen
(1956:293) om ersättning ål smittbärare samt enligt annan lag eller
författning, som utgått till någon vid sjukdom eller olycksfall i arbele eller
på grund av militärtjänstgöring eller i fall som avses i lagen (1977:265) om
statligt personskadeskydd eller lagen (1977:267) om krigsskadeersåttning till
sjömän;

för dagpenning från erkänd arbetslöshetskassa enligt lagen
(1973:370) om arbetslöshetsförsäkring och kontant arbetsmarknadsstöd enligt
lagen (1973:371) om kontant arbetsmarknadsstöd;

för timstudiestöd och inkomstbidrag enligt sludieslödslagen
(1973:349);

för annan härifrån uppburen, genom verksamhet hår i riket
förvärvad inkomst av tjänst;

för återfört avdrag för egenavgifter enligt lagen
(1981:691) om socialavgifter samt - i den mån avdrag har medgelts för
avgifterna - restituerade, avkortade eller avskrivna egenavgifter;

för vinst å icke yrkesmässig avytt- för vinst vid icke yrkesmässig

ring av fastighet eller rörelse här i avyttring av
fastighet eller rörelse

Senaste lydelse 1983:452.

9 Riksdagen 1983/84. 1 saml. Nr 67

Prop. 1983/84:67 130

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

riket eller tillbehör till sådan fastig- här i rikel
eller tillbehör till sådan

het eller rörelse; samt fastighet eller rörelse och av egen-

dom som avses i 35 § 3 a mom. och som Innefattar
nyttjanderätt till ett hus eller del av elt hus här i rikel; samt

för vinst vid icke yrkesmässig avyttring av aktier och
andelar i sådana svenska företag som avses i punkt 4 a av anvisningarna till 41
§. om överlätaren vid något tillfälle under de tio kalenderår som närmast
föregått det år då avyttringen skedde haft sitt egentliga bo och hemvist här i rikel
eller stadigvarande vislats här;

b) staten:

för inkomst av jordbruksdomäner, skogar samt uthyrda eller
med tomträtt eller vattenfallsrätt upplåtna fastigheter; samt

för inkomst av rörelse, som ej härflutit av bank- eller
försäkringsrörelse eller av kommunikationsverk med tillhörande byggnader och
anläggningar eller av industriell verksamhet, som huvudsakligen avser atl
tillgodose statens egna behov;

c) landsting, kommuner och andra menigheter ävensom
hushållningssäll

skap med stadgar som fastställts av regeringen eller myndighet som

regeringen bestämmer:

för inkomst av fastighet och av rörelse;

d) akademier, allmänna undervisningsverk, sådana
sammanslutningar av

studerande vid rikets universitet och högskolor i vilka de studerande enligt

gällande stadgar är skyldiga att vara medlemmar, samarbetsorgan för sådana

sammanslutningar med ändamål att fullgöra upgifter som enligt nämnda

stadgar ankommer pä sammanslutningarna,

sjömanshus, företagareförening som erhåller statsbidrag,
regional utvecklingsfond som avses i förordningen (1978:504) om överförande av
vissa uppgifter från företagareförening fill regional utvecklingsfond,

allmänna försäkringskassor, erkända arbetslöshetskassor,
understödsföreningar som inte bedriver till livförsäkring hänförlig verksamhet
pensionsstiftelser som avses i lagen (1967:531) om tryggande av
pensionsutfästelse m.m., personalstiftelser som avses i samma lag med ändamål
uteslutande atl lämna understöd vid arbetslöshet, sjukdom eller olycksfall,
stiftelser som bildats enligt avlal mellan organisationer av arbetsgivare och
arbetstagare med ändamål att utge avgångsersättning till friställd arbetstagare
eller främja åtgärder lill förmån för arbetstagare som blivit uppsagd eller
löper risk att bli uppsagd till följd av driftsinskränkning, företagsnedlåggelse
eller rafionalise-ring av förelags verksamhet, sådana ömsesidiga
försäkringsbolag som avses i lagen om yrkesskadeförsäkring.

Allmänna pensionsfonden, Allmänna sjukförsäkringsfonden,
Alva och Gunnar Myrdals stiftelse, Apotekarsocietetens stiftelse för främjande
av farmacins utveckling m. m.. Bokbranschens Finansieringsinstitut Aktiebolag,
Dag Hammarskjölds minnesfond. Fonden för industriellt utvecklingsarbete.
Fonden för industriellt samarbete med u-länder. Fonden för svenskt-norskt
industriellt samarbete. Järnkontoret och SIS - Standardiseringskommissionen i
Sverige, så länge kontorets respektive kommissionens vinstmedel används till
allmänt nyttiga ändamål och utdelning inte lämnas till delägare eller
medlemmar, Nobelstiftelsen, Norrlandsfonden, Stiftelsen Industricentra,
Stiftelsen Industriellt utvecklingscentrum i övre Norrland, Stiftelsen

Prop. 1983/84:67 131

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

Institutet för Företagsutveckling, Stiftelsen för
produktutvecklingscentrum i Göteborg, Stiftelsen Landstingens fond för
teknikupphandling och produktutveckling. Stiftelsen Produktutvecklingscentrum
i Östergötland, Stiftelsen Sveriges teknisk-vetenskapliga attachéverksamhet.
Svenska bibelsällskapets bibelfond, Svenska Penninglotteriet Aktiebolag,
Svenska skepphypoteks-kassan. Svenska UNICEF-kommitlén, Sveriges exportråd,
Sveriges turistråd och Aktiebolaget Tipstjänst: för inkomst av fastighet;

e) kyrkor, sjukvårdsinrättningar vilkas verksamhet ej bedrives
i vinstsyfte,

barmhärtighetsinrättningar, stiftelser som hava till huvudsakligt ändamål att

under samverkan med militär eller annan myndighet stärka rikets försvar

eller att, utan begränsning till viss familj, vissa familjer eller bestämda

personer, främja vård och uppfostran av barn eller lämna understöd för

beredande av undervisning eller utbildning eller utöva hjälverksamhet bland

behövande eller främja vetenskaplig forskning, ävensom ideella föreningar

som uppfylla i punkt 9 av anvisningarna angivna villkor:

för inkomst av fastighet och av rörelse;

f) svenska
aktiebolag och sådana bolag, som enligt särskild författning äro

skyldiga att avstå sin vinst, ekonomiska föreningar, samebyar, samfund,

stiftelser, understödsföreningar, som bedriva till livförsäkring hänförlig

verksamhel, verk, inrättningar och andra inländska juridiska personer, dock

såvitt gäller sådana juridiska personer som enligt författning eller på därmed

jämförligt sätt bildats för att förvalta samfällighet endast om samfälligheten

har taxerats såsom sårskild taxeringsenhet och avser marksamfällighet eller

regleringssamfällighet, samtliga här under f) avsedda bolag, verk och andra

juridiska personer i den mån de ej inbegripas under punkterna d) och e):

för all inkomst, som hår i riket eller å utländsk ort
förvärvats;

g) utländska bolag:

för inkomst av hår belägen fastighet;

för inkomst av rörelse, som här bedrivits; samt

för vinsl å icke yrkesmässig avyttring för vinst vid icke
yrkesmässig avytt-

av fastighet eller rörelse här i riket ring av fastighet eller rörelse här i

eller tillbehör till sådan faslighet riket eller tillbehör till sådan fasfig-

eller rörelse. het eller rörelse och av egendom
som

avses i 35
§ 3 a mom. och som innefattar nyttjanderätt till etl hus eller del av ett hus
här i rikel. Riksskatteverket må, om särskilda skäl därlill äro, efler ansökan
förklara, att stiftelse eller förening, som har till huvudsakligt ändamål att
främja nordiskt samarbete, i fräga om skattskyldighet eller eljest vid
tillämpning av denna lag skall anses jämställd med stiftelse eller förening,
som ovan i första stycket vid e) angives. Sådant beslut må, når
omständigheterna det föranleda, av riksskatteverket återkallas. Över beslut,
som riksskatteverket meddelat enligt detta stycke, mä klagan icke föras.

Prop.
1983/84:67 132

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

Anvisningar

fill 35
§

8. 1 fråga om en bostadsrätt, som avses i 3 a mom. gäller
följande. Avyttras bostadsrätten och övertar förvärvaren också utrustning som
ägs av den skattskyldige men enligt 2 kap. 2 § jordabalken skulle ha hört tid
lägenheten om den hade ägts av bostadsrättsföreningen, skall realisationsvinsten
beräknas som om utrustningen hörde till lägenheten. I sådana fall skall den
ersättning som den skatlskyldige erhåller för utrustningen räknas in i
vederlaget för bostadsrätten. Vad nu har sagts gäller dock inte om ersättningen
utgör intäkt av rörelse enligt punkt I av anvisningarna tid 28 §.

Ersättning, som den skattskyldige erhåller för
bostadsrättens andel av en inre reparationsfond eller någon annan inom
föreningen bildad fond som är avsedd för reparation och underhåll av
bostadsrättslägenheter, skall inle räknas in i vederlaget för bostadsrätten.
Har någon särskild sådan ersättning inle betingals. skall det för bostadsrätten
överenskomna vederlaget vid realisationsvinsiberäk-ningen minskas med ett
belopp motsvarande den del av fonden som vid avyttringen belöper på
bostadsrätten.

Av 3 a mom. femte stycket följer alt bestämmelserna i
denna anvisningspunkt om bostadsrätler skall tillämpas även vid avyttring av
sådana andelar och aktier som avses i förstnämnda lagrum. Därvid förstås med
bostadsrättsförening den förening eller det bolag som andelen respektive
aktien hänför sig tdl och med bostadsrättslägenhet den lägenhet till vdken
andels- respektive aktieägaren har nyttjanderätt.

till 36 §

2 c. Ifråga om en bostadsrätt som avses 135 § 3 a mom. gäller
följande. I ingångsvärdet för bostadsrätten skall enligt punkt 1 räknas in den

Prop. 1983/84:67

Nuvarande lydelse

133

Föreslagen lydelse

erlagda köpeskillingen och vissa utgifter vid förvärvet.
Har bostadsrätten förvärvats genom upplåtelse från bostadsrättsföreningen,
skall den i upplåtelseavtalet angivna grundavgiften anses som köpeskilling.
Till de utgifter som skall räknas in i ingångsvärdet hör särskUda avgifter som
har betalats tid föreningen i samband med förvärvet (upplåtelse- och inträdesavgifter).
Har grundavgiften för lägenheten satts ned efter förvärvet, skall ingångsvärdet
reduceras med det belopp som har återbetalats på grund av nedsättningen.

Bestämmelserna i punkt 8 andra slyckel av anvisningarna
till 35 § om beräkning av vederlaget vid avyttring av en bostadsrätt tillämpas
på motsvarande sätt vid beräkningen av ingångsvärdet.

Som förbättringskostnad enligt punkt 1 räknas

a) kostnad som den skatlskyldige har
lagt ned pä förbättringsarbeten i lägenheten, och

b) kostnad som han har lagt ned på
reparation och underhåll av lägenheten 1 den mån lägenheten på grund av
arbetet har kommil i bättre skick än vid förvärvet.

Som förbättringskostnad räknas dock inle i någol fall
kostnad som vid inkomsttaxeringen har behandlats som omkostnad i någon annan
förvärvskälla.

De förbättringskostnader som har lagts ned under ett visst
år berättigar lill avdrag vid realisationsvinstberäkningen endasl under
förutsättning att de sammanlagt har uppgått tdl minst 2 000 kronor. Kostnaderna
anses normalt nedlagda när en faktura eller räkning har erhållits som visar
vilka arbeten som har utförts. I fråga om kostnad som avses i tredje stycket b)
gäller vidare att koslnaden får räknas in 1 omkosinadsbeloppei endast i den mån
arbeiet har medfört att lägenheten vid avyttringen alltjämt är 1 bällre skick
än vid förvärvet.

10 Riksdagen 1983/84. 1 saml. Nr 67

Prop.
1983/84:67

Nuvarande lydelse

134

Föreslagen lydelse

A v punkt 8 första stycket av anvisningarna till 35 §
framgår att realisationsvinsten vid avyttring av en bostadsrätt i vissa faU skad
beräknas som om utrustning som ägs av den skattskyldige hörde tid lägenheten. I
sådana fall skall kostnaden för anskaffning av utrustningen räknas in i
bostadsrättens ingångsvärde, om utrustningen har förvärvats ttllsam-mans med
bostadsrätten. Har utrustningen anskaffats under innehavet, anses anskaffningskostnaden
- allt efler omständigheterna - som en kostnad för förbättring eller för reparation
och underhåll av lägenheten. Frågan om kostnaden får räknas in i omkosinadsbeloppei
avgörs enligt tredje-femte styckena.

Kapitaltillskott
- utöver grundavgift enligt första stycket - som under Innehavet har lämnats
tid bostadsrättsföreningen får räknas i omkostnadsbeloppet endast om
tillskotten har vartt avsedda att användas av föreningen för amortering av lån
eller för finansiering av förbättringsarbeten på fastigheten. Tillskotten för
amorteringar skall anses ha uppgått till ett belopp motsvarande bostadsrättens
andel av de amorteringar som föreningen har gjort under innehavet. Om
föreningen har finansierat amortering av ett lån genom upptagande av ett nytt
lån medräknas inle den amorteringen vid beräkningen av kapitaltillskott som
skall ingå i omkostnadsbeloppet. Beräkningen av ullskotten för amorteringar
som belöper på bostadsrätten sker med tillämpning av andelsförhållandena vid avyiirings-tidpiinkten.
För atl ett tillskott för finansiering av förbättringsarbeten skall få beaktas
fordras att tillskottet har utdebiterats och använts för ett bestämt
förbättringsarbete och att de tillskott som bostadsrätishavarna har lämnat för
arbetet ifråga sammanlagt har uppgått till minst 3 000 kronor multiplicerat med
antalet deltagande bostadsrätter.

Nuvarande lydelse

Föreslagen
lydelse

Vid beräkningen av omkoms-tnadsbeloppet skall en
bostadsrätt, som har förvärvats före år 1974, anses förvärvad den 1 januari
1974. Ingångsvärdet skad därvid anses utgöra 150 procent av bostadsrättens
andel av bostadsrättsföreningens behållna förmögenhet nämnda dag, beräknad
med utgångspunkt 1 taxeringsvärdet för år 1974 på föreningens fastighet och
med hänsyn till föreningens övriga tillgångar och skulder enligt bokslutet för
det senaste räkenskapsår som har avslutats före ingången av år 1974. Hänsyn
får vid vinstberäkningen inle tas till kostnader och avdrag som belöper på tid
före år 1974. Det vid förvärvet erlagda vederiagel får dock tas upp som
ingångsvärde, om den skattskyldige kan visa att det överstiger 150procent av
andelen i föreningens behållna förmögenhet den 1 januari 1974. Vid bestämningen
av vederlaget 1 dessa faU bortses från om medel fanns innesiående på fond som
avses i andra stycket vid tidpunkten för förvärvet. Fanns taxeringsvärde inte
åsätt för år 1974, får motsvarande värde uppskattas med ledning av det närmast
därefter åsatta taxeringsvärdet. Av 35 § 3 a mom. femte stycket följer att
bestämmelserna i denna anvisningspunkt om bostadsrätter tillämpas även vid avyttring
av sådana andelar och aktier som avses i förstnämnda lagrum. Med bostadsrättsförening
förstås 1 sådana fall den förening eller det bolag som andelen respektive
aktien hänför sig till. Med den i upplåtelseavialet angivna grundavgiften skall
därvid hkställas den insats i föreningen som var fastställd när andelen upplåts
respektive den inbetalning på aktien som gjordes i anslutning tdl att aktien
gavs ut. 3.'' Förlust genom icke yrkesmässig avyttring (realisationsförlust)
får dras av i den omfattning som anges i punkt 4 nedan.

Realisationsförlust skall beräknas Realisationsförlust skall beräknas

på samma sätt som realisationsvinst på samma sätt som
realisationsvinst enligl punkterna 1-2 c. Vid förlust- enligt punkterna 1-2
d. Vid förlust-

Prop. 1983/84:67 136

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

beräkningen får en fastighets in- beräkningen får en fastighets in

gångsvärde dock inle beräknas på gångsvärde
dock inte beräknas på

grundval av ett taxeringsvärde enligt grundval
av etl taxeringsvärde enligt

punkt 2 a sjätte eller sjunde stycket. punkt
2 a sjätte eller sjunde stycket.

Inte heller får omräkning som avses i Inte
heller får omräkning som avses i

punkl 2 a fionde stycket ske eller punkt
2 a fionde stycket ske eller

tillägg enligt punkt 2 a tolfte stycket fillägg
enligt punkt 2 a tolfte stycket

göras. Har den med förlust avyttrade göras.
Har den med förlust avyttrade

egendomen innehafts under sådan egendomen
innehafts under sådan

lid att, om vinsl i stället hade upp- tid
att, om vinsl i stället hade upp

stått vid avyttringen, endast en del stått
vid avyttringen, endast en del

av vinsten skulle ha räknats till skat- av
vinslen skulle ha räknats till skat

tepliktig realisationsvinst, år endast tepliktig
realisationsvinst, är endast

motsvarande del av förlusten av- motsvarande
del av förlusten av

dragsgill. Har förlusten uppkommit dragsgill.
Har förlusten uppkommit

vid fastighetsreglering i fall som av- vid
fastighetsreglering i fall som av

ses i punkt 4 av anvisningarna till ses
i punkt 4 av anvisningarna till

35 §, är endast så stor del av förlus- 35
§, är endasl så stor del av förlus

ten avdragsgill som belöper på vad ten
avdragsgill som belöper på vad

den skattskyldige har erhållit i den
skattskyldige har erhållit i

pengar. pengar.

Att avdrag inte är medgivet för förlust som har uppkommit
före eller i samband med vissa företagsöveriåtelser framgår av punkt 6 av
anvisningarna fill 20 §.

Denna lag träder i kraft 1 januari 1984.

1. De nya bestämmelserna tillämpas i fråga om avyttringar
som sker efter

utgången av år 1983. Därvid iakttas dock punkterna 2-5 nedan.

2. Avyttras en bostadsrätt som den skattskyldige har
förvärvat under är

1983 från en närstående person genom köp, byte eller något därmed

jämförligt fång, skall realisationsvinst och realisationsförlust beräknas som

om han hade förvärvat bostadsrätten genom det närmast föregående fång av

nämnda slag som har skett från någon annan än en närstående person eller

som har skett före ingången av år 1983.

Första stycket tillämpas dock inte om del visas

a)
att
skattepliktig realisationsvinst uppkom för den närstående personen pä grund av
överlåtelsen till den skattskyldige eller

b)
att den närstående
personens bosättning i lägenheten upphörde eller den skattskyldige bosatte sig
i lägenheten i nära anslutning lill nämnda överlåtelse.

Som närstående personer räknas den skattskyldiges make,
barn och föråldrar.

3. Avyttras en bostadsrätt, som den skatlskyldige den 1
januari 1984 hade

innehaft i fem år eller mera, under år 1984 skall som skattepliktig

realisationsvinst tas upp 5 procent av vinslen och vid avyttring under är 1985

15 procent av vinsten

Första stycket tillämpas dock endast under förutsättning
att bostadsrättsföreningens verksamhel vid ingången av år 1984 var av sådant
slag som anges i punkt 3 av anvisningarna till 24 §.

''Senaste lydelse 1980:1048.

Prop.
1983/84:67 137

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

4.
Avyttras en
bostadsrätt som den skattskyldige har förvärvat genom arv, testamente, gåva,
bodelning eller något annat fång som inte är jämförligt med köp eller byte,
skall den skattskyldige vid tillämpningen av punkterna 2 och 3 anses ha
förvärvat bostadsrätten genom det köp, byte eller därmed jämförliga fång som
har skett närmast dessförinnan. Frågan om sistnämnda fång har skett från en
närstående person enligt punkt 2 avgörs med hänsyn till förhållandet mellan dem
som då avyttrade respektive förvärvade bostadsrätten.

5. Punkterna 2-4 ovan tillämpas även
förutom i fråga om bostadsrätter som avses i 35 § 3 a mom. första stycket även
beträffande sådana andelar och aktier som anges i femte stycket av nämnda
lagrum. Med bostadsrättsförening förstås i sistnämnda fall den förening eller
det bolag som andelen respektive aktien hänför sig till.

Prop. 1983/84:67 138

2 Förslag till

Lag om ändring i lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt

Härigenom föreskrivs att 6 § 1 mom. lagen (1947:576) om
statlig inkomstskatt' skall ha nedan angivna lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

6§ / mom. Skyldighet att eriägga skatt för inkomst
åligger, såframt ej annat föreskrivs i denna lag eller i särskilda
bestämmelser, meddelade på grund av överenskommelse eller beslut, varom i 20
och 21 §§ sägs:

a) fysisk person:

för inkomst som avses i denna lag enligt de grunder som
anges i 53 § 1 mom. första stycket a) kommunalskatlelagen (1928:370) samt,
såvitt avser tid under vilken han ej varil bosatt här i riket, för inkomst
genom utdelning på andelar i svenska ekonomiska föreningar och för pension
enligt lagen (1962:381) om allmän försäkring även lill den del skattskyldighet
inte föreligger enligt nyssnämnda lagrum;

b) svenska aktiebolag och sådana bolag, som enligt
sårskild författning

äro skyldiga att avstå sin vinst, ekonomiska föreningar, samebyar, samfund,

stiftelser, verk, inrättningar och andra inländska juridiska personer, dock

såvitt gäller sådana juridiska personer som enligl författning eller på därmed

jämförligt sätt bildats för att förvalta samfällighet endast om samfälligheten

taxerats såsom särskild taxeringsenhet och avser marksamfällighet eller

regleringssamfällighet:

för all inkomst, som av dem här i riket eller å utländsk
ort förvärvals;

c) utländska bolag;

för inkomst av här belägen fastighet; för inkomst av
rörelse, som här bedrivits;

för vinst å icke yrkesmässig avytt- för vinst vid icke yrkesmässig

ring av fastighet eller rörelse här i avyttring av
faslighet eller rörelse

riket eller tillbehör till sådan fastig- här i riket eller tillbehör till sådan

het eller rörelse; fastighet eller rörelse och av
egen-

dom som avses
i 35 § 3 a mom. kommunalskattelagen och som innefattar nyttjanderätt tiU etl
hus eller del av ett hus här i riket; för slutlig skatt eller fillkommande
skatt, som restituerats, avkortats eller avskrivits, i den mån avdrag därför av
bolaget åtnjutits vid tidigare års laxeringar; samt för inkomst genom utdelning
å andelar i svenska ekonomiska föreningar.

Denna lag iräder i kraft den 1 januari 1984 och tillämpas
i fräga om avyttringar som sker efter utgången av är 1983.

Senaste lydelse av lagens rubrik 1974;770. Senaste lydelse
1981:1000.

Prop. 1983/84:67 139

3 Förslag till

Lag om ändring i taxeringslagen (1956:623)

Härigenom föreskrivs i fråga om taxeringslagen (1956:623)'

dels alt nuvarande 42 § 3 och 4 mom. skall betecknas 42 §
4 och 5 mom.,

dels att 42 § 1 mom., nya 42 § 4 mom. och 51 § skall ha
nedan angivna

lydelse, dels all i lagen skall införas ett nytl moment,
42 § 3 mom., av nedan

angivna lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

42 §

1 mom. Har medlem av bostadsföreningen eller delägare i
bostadsaktiebolag under hela eller större delen av beskattningsåret helt eller
till övervågande del till annan upplåtit honom i nämnda egenskap tillkommande
lågenhet, skall till ledning för medlemmens eller delägarens taxering varje år
av föreningen eller bolaget lämnas uppgifi om beloppet av medlemmens eller
delägarens inbetalningar till föreningen eller bolaget och huru mycket därav
som utgör kapitaltillskott.

Bostadsförening och bostadsaktiebolag skall även lämna
uppgift angående värdet av varje medlems eller delägares andel i föreningens
eller bolagets behållna förmögenhet beräknat på sått anges i punkt 2 andra slyckel
av anvisningarna till 38 § kommunalskattelagen (1928:370).

Motsvarande gäller beträffande Motsvarande gäller beträffande

sådan
ekonomisk förening eller så- sådan ekonomisk förening eller sådant
aktiebolag som enligt punkt 3 dant aktiebolag som enligt punkt 3 av
anvisningarna till 24 § kommu- av anvisningarna till 24 § kommunalskatlelagen
likställes med bo- nalskatlelagen likställes med bostadsförening
och bostadsaktiebolag stadsförening och bostadsaktiebolag vid
inkomstbeskattningen. Uppgif- vid inkomstbeskattningen. ten skall utan anmaning
avlämnas senast den 15 februari under taxeringsåret i den ordning, som gäller
för avlämnande av självdeklarationen.

Uppgift om förmögenhetsvärde behöver inte lämnas om
föreningen eller bolaget saknar behållen förmögenhet. Skattechefen i det lån
där föreningen eller bolaget har sitt säte får i andra fall medge befrielse
från att lämna uppgift om förmögenhetsvårde. Beslul som skattechefen meddelat
enligt detta stycke får inte överklagas.

Uppgiften skall avfattas på blankett enligt fastställt
formulär eller på sätt som skattechefen bestämmer.

3 mom. En bostadsrättsförening skaU lämna följande
uppgifter om de överlåtelser av bostadsrätter under beskattningsåret som har
anmälts till föreningen:

' Lagen omtryckt 1971:399. Senaste lydelse av förutvarande
42 § 4 mom, 1976:86

lagens rubrik 1974:773.

Senaste lydelse 1981:1319.

Prop.
1983/84:67

Nuvarande lydelse

140

Föreslagen lydelse

a)
lägenhetens
beteckning,

b)
överlåtarens
och förvärvarens namn samt personnummer eller adress,

c)
tidpunkten
för överlåtelsen och köpeskillingens storlek, samt tidpunkten för överlåtarens
förvärv och vederlaget vid förvärvet,

d) storleken av sådana kapitaltill

skott som överlåtaren enligt punkt 2 c

av anvisningarna till36 § kommunal

skattelagen (1928:370) får räkna in i

omkostnadsbeloppet,

e) bostadsrättens andel av innesiå

ende medel på inre reparationsfond

eller liknande fond vid förvärvs- re

spektive avyttringstidpunkten samt

f) vid förvärv före år 1974, bo

stadsrättens andel av föreningens be

hållna förmögenhet den 1 januari

1974 beräknad enligt punkt 2 c av

anvisningarna tdl 36 § kommunal

skattelagen.

Efter anmaning skall bostadsrättsföreningen lämna
ytterligare upplysningar som är av betydelse för beräkning av
realisationsvinsten vid en medlems avyttring av sin bostadsrätt.

Vad i detta moment föreskrivs om uppgiftsskyldighet gäller
även för annan ekonomisk förening än bostadsrättsförening och aktiebolag där
det med andelen eller aktien följer en nyttjanderätt till ett hus eller del av
ett hus som ägs av föreningen respektive bolaget.

Uppgiftsskyldighet enligt detta moment föreligger dock
endast om föreningen eller bolaget vid ingången av det beskattningsår som är i
fråga var av det slag som avses i 24 § 3 mom. kommunalskatlelagen.

4. mom. Uppgift enligt 1 mom. och 3 mom. första stycket
skall utan anmaning avlämnas senast den 15 februari under taxeringsåret tdl den
lokala skatiemyndighel inom vilkens verksamhetsområde föreningens eller
bolagets fastighet är belägen.

Nuvarande lydelse

3 mom.' Ifad som avses i 1 mom. åligger det
bostadsföreningen eller bostadsaktiebolaget att i motsvarande utsträckning
senast den 8 februari under taxeringsåret tillställa medlemmen eller delägarna
uppgift angående de i nämnda moment angivna förhållandena, i vad medlemmen eller
delägaren angår.

Föreslagen lydelse

Den som enligt första stycket har att lämna uppgift utan anmaning
skall, senast den 8 februari under taxeringsåret till medlemmen eller delägaren
lämna de delar av uppgifterna som angår medlemmen eller delägaren.

Uppgiften skall avfattas på blankett eldigt faststälh
formulär eller på sätt som skattechefen bestämmer.

51 r

Anmaning som avses i 22 §2 mom., 24 § 2 mom., 31 §2 mom., 33och36§§,
39 § 1 mom. samt 45 § får utfärdas av chef för taxeringsenhet, revisionsenhet
eller lokal skattemyndighet, taxeringsnämnd, taxeringsintendent samt tjänsteman
som biträder taxeringsnämnden. Samma rätt tillkommer den, som verkställer
taxeringsrevision, dock att han icke får anmana någon all avlämna
självdeklaration.

Anmaning
som avses i 39 § 2 mom. utfärdas av skattechefen i det län, dår den
uppgiftsskyldige är bosalt eller, efter skattechefens förordnande, av annan
tjänsteman.

I de fall
som avses i 39 § 3 mom., 41 § samt 42 § 2 mom. får anmaning utfärdas av chef
för taxeringsenhet, revisionsenhet eller lokal skattemyndighet,
taxeringsintendent samt den som får meddela beslut om taxeringsrevision.

I de fall
som avses i 39 § 3 mom., 41 §, 42 § 2 mom. samt 42 § 3 mom. andra stycket får anmaning
utfärdas av chef för taxeringsenhet, revisions-enhet eller lokal
skattemyndighet, taxeringsintendent samt den som får meddela beslut om
taxeringsrevision.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1984. De nya
bestämmelserna tillämpas första gången vid 1985 års taxering. I fråga om
uppgift enligt 42 § 3 mom. c) och e) gäller dock följande. Avser överlåtelsen
en bostadsrätt som har förvärvats före den 1 juli 1982 behöver uppgift om
köpeskillingen vid förvärvet inte lämnas. Avser överlåtelsen en andel eller
aktie som avses i 42 § 3 mom. tredje stycket behöver uppgift om köpeskillingen
vid förvärvet inte lämnas om förvärvet skett före den 1 januari 1984. Har en
bostadsrätt eller en andel eller aklie som nyss nämnts förvärvals före är 1974
behöver uppgift inte lämnas om innesiående medel pä inre reparationsfond eller
liknande fond vid förvärvslidpunkten.

Senaste lydelse av förutvarande 3 mom. 1979:1018, "
Senaste lydelse 1978:316.

11 Riksdagen 1983/84. 1 saml. Nr 67

Prop. 1983/84:67 142

4 Förslag till

Lag om skyldighet för bostadsföreningar och
bostadsaktiebolag att

föra
lägenhetsförteckning m.m.

Härigenom föreskrivs följande,

1 § Med bostadsförening och bostadsaktiebolag förstås i
denna lag annan svensk ekonomisk förening än bostadsrättsförening och svenskt
aktiebolag om det med andelen eller aktien följer en nyttjanderätt till ett hus
eller del av ett hus som ägs av föreningen respektive bolaget.

2§

Avtal om överlåtelse av en andel i en bostadsförening
eller en aktie i ett bostadsaktiebolag genom köp skall upprättas skriftligen
och skrivas under av säljaren och köparen. Avtalet skall ta upp den lägenhet
som överlåtelsen avser samt köpeskillingen. Motsvarande skall gälla överlåtelse
av en sådan andel eller aktie genom byte eller gåva.

Överlåtelser som inte uppfyller föreskrifterna i första
stycket är ogilti-ga-

3§

En bostadsförening och ett bostadsaktiebolag skall genom
styrelsens försorg föra förteckning över de lägenheter som är upplåtna med
nyttjanderätt lill andels- respektive aktieägare på det sätt som anges i 1 §
(lägenhetsförteckning). Förteckningen kan bestå av elt betryggande lösblads-
eller kortsystem.

Lägenhetsförteckningen skall för varje lägenhet ange

1.
lägenhetens
beteckning,

2.
andels- eller
aktieägarens namn,

3.
insatsen i
föreningen respektive inbetalningen på aktien.

Vid överlåtelse av en andel i en bostadsförening eller en
aktie i ett bostadsaktiebolag skall styrkt avskrift av överlåtelseavtalet fogas
till förteckningen på lämpligt sätt.

Dagen för anteckning skall anges.

4§ Andels- eller aktieägaren har rätt att på begäran få
utdrag ur lägenhetsförteckningen beiräffande den lågenhet som han innehar.
Utdraget skall avse de uppgifter som enligt 3 § skall anges i förteckningen.
Dagen för utfärdandet skall anges i utdraget.

5§ En styrelseledamot eller likvidator som inte iakttar
föreskrifterna i 3 § döms till böter.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1984. Lägenhetsförleckning
som avses i 3 § behöver dock inte upprättas förrän senast den 30 juni 1984.
Sker en överlåtelse av en andel eller aktie efter ikraftträdandet men före del atl
lägenhetsförteckningen har upprättats, skall avskrift av överlåtelseavtalet
fogas till förteckningen när den upprättas.

Prop.
1983/84:67 143

Utdrag

LAGRÅDET PROTOKOLL

vid sammanträde 1983-11-01

Närvarande: f.d. regeringsrådet Paulsson, regeringsrådet Mueller,
justitierädel Jermsten.

Enligt protokoll vid regeringssammanträde den 6 oktober
1983 har regeringen på hemställan av statsrådet och chefen för
finansdepartementet Feldt beslutat inhämta lagrådets yttrande över förslag till

1.
lag om ändring
i kommunalskatlelagen (1928:370),

2.
lag om ändring
i lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt,

3.
lag om ändring
i taxeringslagen (1956:623),

4.
lag om
skyldighet för bostadsföreningar och bostadsaktiebolag att föra lägenhetsförteckning
m.m.

Förslagen har inför lagrådet föredragits av
kammarrättsassessorn Per Anders Lindgren.

Förslagen föranleder följande yttrande av lagrådet.

Allmänna synpunkter

I remissprotokollet framläggs förslag till nya regler om realistionsvinstbe-skattning
vid avyttring av bostadsrätter, med vilka i sammanhanget likställs andelar och
aktier i s.k. äkta bostadsföretag, som inte är bostadsrättsföreningar.
Regleringen innebär atl realisationsvinster, som nu är fria från beskattning
efter fem års innehav i fortsättningen blir beskattade utan begränsning till
innehavstiden i likhet med vad som redan gäller beträffande
realisationsvinstbeskattningen av fasfigheter och aktier. Den föreslagna
beskattningen är i princip uppbyggd efter det system som gäller för aktier;
sålunda medges ej någon indexreglering men i stället sker beskattningen efter
en fallande skala i förhållande till innehavets längd. 1 motsats till vad som
gäller beträffande realisationsvinstbeskattningen av bl.a. villafastigheter ger
förslaget inte en bostadsrättshavare någon möjlighet att få uppskov med
beskattningen för det fall att han anskaffat eller avser att anskaffa en annan
bostadsrätt eller en villafasfighet som ersättning för den avyttrade
bostadsrätten. Reglerna innehåller vidare ålskilliga specialföreskrifler, säsom
om bestämmande av försäljningspriset i vissa fall och om beräknande av
omkostnadsbeloppet.

Från de synpunkler lagrådet har att beakta vid sin
granskning föranleder de grunder, på vilka förslagel vilar, i huvudsak inte
någon erinran från lagrådets sida. Avsaknanden av uppskovsrätt väcker dock
vissa betänkligheter. En möjlighet att få uppskov med beskattningen skulle
vara värdefull

Prop.
1983/84:67 144

särskilt i sådana fall då bostadsrättshavaren av någon
orsak - exempelvis ändring i familjeförhållandena eller förflyttning lill
arbete på annan ort - blir tvingad att avyttra sin bostadsrätt; beskattningen
kan ju tänkas leda till att han inte har ekonomisk möjlighet att skaffa en ny
bostadsrätt som ersättning för den gamla. Förslaget innebär onekligen att en bostadsrättshavare
i detta hänseende sätts i ett sämre läge än en villaägare. 1 remissprotokollet
har som skäl mot införande av ett uppskovssystem anförts bl.a. önskemålet att
ha enkla regler och att inte öka belastningen påskatleadminastrationen. Härtill
vill lagrådet anmärka endast alt del synes tveksamt i vilken ulsiräckning
sådana förhållanden bör kunna tillmätas betydelse som motiv för en lösning, som
från allmän rättvisesynpunkt framstår som mindre tillfredsställande för den
skattskyldige.

Lagen om ändring i kommunalskattelagen

35 § 3 mom.

Fjärde stycket av momentet reglerar den skattepliktiga
realisationsvinstens storlek när överlåtelse av bostadsrätt skett under tvång.
Bestämmelsen torde avse såväl det fallet att bostadsrätten, utan att avyttring
i egentlig mening förekommer, tas i anspråk genom expropriation som att
bostadsrätten avyttras lill följd av sådant förhållande, som anges i 2 § lagen
om uppskov med beskattningen av realisationsvinst. 1 sammanhanget bör
uppmärksammas även det fallet att tvånget inte riktar sig direkt mot bostadsrättshavaren
utan formellt mot bostadsrättsföreningen och dess fastighet. Om exempelvis
föreningen nödgas sälja fastigheten till följd av expropriationshol skall
enligt 38 § bostadsrättslagen bostadsrätten upphöra och föreningen vara skyldig
att utge skälig ersättning för bostadsrätten. Bestämmelsen om realistionsvin-stens
storlek i fjärde stycket torde vara tillämplig även för en sådan situation.

Anvisningarna till 35 §

I den föreslagna nya punkten 8 av anvisningarna till 35 §
har införts de särskilda bestämmelser angående beräkningen av
realisationsvinsten som skall gälla i fall då en överlåtelse av en bostadsrätt
omfattar även viss "utrustning" eller andel i en s.k. inre
reparationsfond eller annan liknande fond. Med "utrustning" avses här
sådana föremål som i föreningens ägo skulle anses höra till den byggnad i
vilken bostadsrätten är upplåten. 12 kap. 2 § jordabalken, till vilken paragraf
hänvisning ges, återfinns emellertid begreppet utrustning i en avsevärt snävare
betydelse. För att åstadkomma nödvändig terminologisk anpassning lill reglerna
i jordabalken måsle därför förevarande punkt ändras. Det synes därvid möjligt
att också uppnå den förenklingen att de i sista stycket givna särskilda
föreskrifterna angående fall dä det är fräga om avyttring av vissa andelar och
aktier kan undvaras.

Prop.
1983/84:67 145

Enligt lagrådets mening skulle punkten lämpligen kunna ges
följande lydelse:

"Vid tillämpning av 3 a mom. gäller följande
beträffande beräkningen av realisationsvinsten.

Utgår särskild ersättning till den skattskyldige för av
honom ägda föremål, vilka enligt 2 kap. 2 § jordabalken eljest skulle ha hört
till den byggnad i vilken nyttjanderätten är upplåten, skall denna ersättning
räknas in i vederlaget för bostadsrätten, andelen eller aktien. Vad nu har
sagts gäller dock inte om ersättningen utgör inläkl av rörelse enligt punkt 1
av anvisningarna till 28 §.

Ersättning som utgår till den skattskyldige för andel i
inre reparationsfond eller någon annan inom föreningen eller bolaget bildad
fond, som år avsedd för reparation och underhåll av upplåtna lägenheter, skall
inte räknas in i vederlaget för bostadsrätten, andelen eller aktien. Har någon
särskild sådan ersättning inte betingats skall det utgående vederlaget minskas
med ett belopp motsvarande den del av fonden som vid avyttringen belöper pä
bostadsrätten, andelen eller aktien."

Anvisningarna lill 36 §

1 överensstämmelse med vad nyss sagts angående behovel av
ändringar i punkl 8 av anvisningarna till 35 § måste åven de föreslagna
anvisningarna till 36 §, punkt 2 c sjätte stycket, ändras. Detta skulle
lämpligen kunna ske på så sått att första meningen i detta stycke ges följande
lydelse:

"Av punkt 8 andra stycket av anvisningarna till 35 §
framgår att ersättning för föremål som ägts av den skattskyldige i vissa fall
skall räknas in i vederlaget för bostadsrätten."

I de följande tvä meningarna i samma stycke bör i sä fall
också ordet "utrustningen" på tre ställen ersättas med ordet
"föremålen".

Den i sjunde stycket av punkt 2 c upptagna schablonregeln
om beräknande av kapitaltillskott för amorteringar av lån avser formellt
samtliga lån som föreningen tagit upp. 1 stycket görs dock undantag för det
fallet att ett gammalt lån amorteras genom att ett nytt län tas upp; en sådan
amortering skall inte beaktas vid bestämmande av kapitaltillskottet. Lagrådet
vill i anslutning härtill framhålla att en förening kan tänkas ha tagit upp
tillfälliga, kortfristiga lån exempelvis för att klara av en anhopning av
utbetalningar, som avser driften eller underhållet av föreningens fastighet.
Även amortering av sådana lån synes formellt komma att räknas med vid
tillämpning av schablonregeln. Lagråden ifrågasätter om en sådan tillämpning är
önskvärd. Vill man undvika den torde det vara nödvändigt att i lagtexten
närmare precisera vad som avses med lån i delta sammanhang.

Övergångsbestämmelser

Punkt 2 innehåller särskilda regler för det fall att en
bostadsrätt under 1983 överlåtits till make, barn eller föräldrar. Då skall,
förutsatt att ingen

Prop.
1983/84:67 146

skattepliktig realisationsvinst uppkommit för förvärvaren
och inte heller någon ändring i boendeförhållandena inträffat i nära anslutning
till överlåtelsen, vid en senare avyitring realisafionsvinslen beräknas som om
bostadsrätten förvärvats vid det närmast föregående onerösa fång som har skett
frän annan än sådan närstående eller som har skett före år 1983. Motivet till
bestämmelsen är enligt remissprotokollet att förhindra befarade försök att med
hjälp av närstående kringå de nya reglerna om evig realisationsvinstbeskattning.
Det förfarande som åsyftas är alt bostadsrättshavaren tillskapar ett högt
ingångsvärde för en avyttring efter ikraftträdandet genom att redan före nämnda
lidpunkt skattefritt till den närslående överlåta bostadsrätten till marknadspris
eller högre pris. Bakom de föreslagna reglerna synes ligga tanken alt en
överlåtelse under angivna förhållanden mellan nära anhöriga aldrig har seriös
karaktär ulan i realiteten är att betrakta som skenavlal.

Härfill
vill lagrådet anföra följande. I den mån en transaktion av det slag, som
beskrivs i punkt 2, inte är av seriös beskaffenhet framstår en reglering i
enlighet med förslagel som naturlig. Det torde också kunna förutsattas alt
överlåtelser, på vilka bestämmelserna i punkt 2 passar in, i de allra flesta
fallen har skenkaraktär. Bestämmelsen blir emellertid tillämplig även pä
överlåtelser, som år allvarligt menade, där exempelvis betalning erlagts
kontant och ungeför efter marknadspris. Det förhällandet att bostadsbyte inle
ägt rum i nära anslutning lill en överlåtelse behöver inte alllid betyda att
parterna haft något illojalt syfle med transaktionen; en annan sak är att en
sådan överlåtelse ibland kan tänkas bli ogiltig därför alt bostadsrättsföreningen
inte godkänner förvärvaren som medlen. I seriösa fall - och enligt lagrådets
mening kan det i och för sig inte betraktas som otillbörligt att en
skattskyldig för en planerad, verklig transaktion väljer den tidpunkt som är
förmånligast frän skattesynpunkl - kommer bestämmelsen om vinstberäkning i
punkt 2 atl leda till den konsekvensen att den närstående förvärvaren -som vid
sitt förvärv kanske inte ens kände till atl nya realisationsvinstregler vara färde-vid
en överlåtelse efler ikraftträdandet beskattas inte bara försin egen vinst utan
även för den vinst som hans fångesman kan ha gjort. En sådan ordning för
bestämmande av vinsten strider helt mot vad som annars gäller för realisalionsvinsibeskatlningen.

Övergångsbeslämmelser med principellt samma uppbyggnad
togs visserligen in i 1967 års lagstiftning om en tidsobegränsad
realisationsvinstbeskattning för fasfigheter; se punkt 7 i
övergångsbestämmelserna till lagen (1967:748) om ändring i kommunalskatlelagen.
Denna reglering torde dock i allmänhet inte ha lett till så stora ökningar av
skattebelastningen som de nu föreslagna övergångsbestämmelserna för
bostadsrätterna kan medföra, eftersom lagstiftningen om fastighetsbeskattningen
innehöll mycket generösa regler om indexuppräkning.

Även om de nu föreslagna särskilda övergångsbestämmelserna
formellt inte strider mot det i 2 kap. 10 § andra stycket regeringsformen
intagna

Prop. 1983/84:67 147

förbudet mot retroaktiv skattelagstiftning, leder de -
tillämpade i anledning av sådana överlåtelser under 1983 mot vilka grundade
anmärkningar inte kan riktas - till en stötande retroaktiv effekt som inte
rimligen bör godtas. Lagrådel erinrar i sammanhanget om att del har förutsatts
att förbudet mol retroaktiv skattelagstiftning bör påverka lagstiftarens
ställningstagande även utanför förbudels egenlliga tillämpningsområde (prop.
1978/79:195 s. 56).

Vad angår utformningen i och för sig av de olika
övergångsbestämmelserna torde den avsedda innebörden av punkt 4 komma fram
bättre om de behövliga reglerna för tillämpning av punkterna 2 och 3 får sin
plats i respektive punkt. Lagrådet förordar därför, såvitt angår punkt 2, att
till denna fogas etl nytl sista stycke av följande innehåll:
"Bestämmelserna i denna punkt skall gälla även i fall då den skatlskyldige,
med motsvarande tillämpning av 35 § 2 mom. tredje stycket, skall anses ha
förvärvat bostadsrätten genom ett fång som skett år 1983. Frågan om sistnämnda
fång har skett från en närstående person avgörs med hänsyn till förhållandet
mellan dem som då avyttrade respektive förvärvade bostadsrätten."
-Beträffande punkt 3 föreslås att till första stycket läggs en ny mening av
följande lydelse: "Vid bestämmande av innehavstiden skall 35 § 2 mom.
tredje stycket ha motsvarande tillämpning."

Godtas vad lagrådet sålunda förordat får punkt 4 utgå och
punkt 5 i stället betecknas 4.

Lagen om ändring i taxeringslagen

42 § 3 mom.

I detta moment har införts beslämmelser om en omfattande
uppgiftsskyldighet för s.k. äkta bostadsrättsföreningar och andra berörda
föreningar och bolag. I anslutning fill förslagen i denna del har i
remissprotokollet bl.a. uttalats, att det för framtiden "enligt 20 §
första stycket" samma lag åligger föreningarna (resp. bolagen) att sörja
för att sådant räkenskapsmalerial bevaras som behövs för alt fullgöra
ifrågavarande uppgiftsskyldighet. Av tredje stycket i nämnda paragraf framgår
emellertid att den sålunda reglerade allmänna skyldigheten att bevara underlag
till ledning för annans taxering endasl kvarstår "sex är efter utgången av
det kalenderår underlaget avser".

Enligt 22
§ bokföringslagen (1976:125) har berörda föreningar och bolag visserligen redan
i dag skyldighet atl bevara allt sitt räkenskapsmaterial i minst tio år. För nu
avsett ändamål är emellertid även denna fidrymd alltför begränsad. I den mån
det inte förutsätts bli aktuellt att efter hand införa bestämmelser om nya
"stickdagar" kan således förevarande behov medföra krav på alt
uppgifter i en del fall måste bevaras i åtskilliga decennier. En sådan skyldighet
kommer onekligen att innebära en betydande ny belastning för de berörda
företagen. Bedöms övervägande skäl tala för alt den

Prop. 1983/84:67 148

föreslagna
ordningen likväl genomförs måsle den vidgade skyldigheten slås fast i en ny,
särskild bestämmelse.

Övergångsbestämmelserna

De
förslagna särskilda bestämmelserna om fillämpning av 42 § 3 mom. c) och e) i
vissa fall synes knappast ha karaklär av övergångsregler. Lagrådet förordar atl
bestämmelserna i stället för in i 42 § 3 mom. och där får bilda elt sista
stycke.

Övriga
lagförslag

Lagrådet
lämnar förslagen utan erinran.

Prop.
1983/84:67 149

Utdrag

FINANSDEPARTEMENTET PROTOKOLL

vid regeringssammanträde 1983-11-04

Närvarande: statsministern Palme, ordförande,
och statsråden Feldt, Leijon, Peterson, Bodström, Holmberg

Föredragande: statsrådet Feldt

Proposition om ändrade beskattningsregler för
realisationsvinster på bostadsrätter

Föredraganden anmäler lagrådels yttrande ' över förslag
till

1.
lag om ändring
i kommunalskatlelagen (1928:370),

2.
lag om ändring
i lagen (1947:576) om stadig inkomstskatt,

3.
lag om ändring
i taxeringslagen (1956:623),

4.
lag om
skyldighet för bostadsföreningar och bostadsaktiebolag att föra
lägenhetsförteckning m.m.

Föredraganden redogör för lagrådets yttrande och anför.

Den diskussion i fråga om den grundläggande utformningen
av förslaget som lagrådet har fört föranleder följande kommentar från min sida.
Enligt lagrådel väcker avsaknaden av uppskovsrätt vissa betänkligheter. Jag kan
hålla med om atl det vid en direkt jämförelse som begränsar sig till
uppskovsfrågan kan hävdas alt bostadsrättshavaren genom förslaget sätts i ett
sämre läge än villaägaren. Enligt min mening får emellerfid jämförelsen inte
göras så snävt. Man måste även beakta de grundläggande skillnaderna mellan
beskattningsmetoderna . Vid ställningstagandet i uppskovsfrågan har jag också lagl
stor vikt vid alt den valda metoden medför en måttlig skattebelastning pä bostadsråttsvinster.
Mot den bakgrunden får det enligt min mening anses försvarligt att tillmäta
önskemålet atl ha enkla regler och att inte öka belastningen på
skatteadministrationen avgörande betydelse när man tar ställning i
uppskovsfrågan.

Lagrådet har godtagit förslagen till lag om ändring i
lagen om statlig inkomstskatt och lag om skyldighet för bostadsföreningar och
bostadsaktiebolag att föra lägenhetsförteckning m.m. De invändningar och påpekanden
som lagrådet framfört beiräffande övriga lagförslag behandlar jag i det
följande i anslutning fill lagtextens disposition. Utöver de justeringar av
lagtexten som därvid föreslås har vissa ytterligare redaktionella jämkningar
gjorts i de remitterade lagförslagen.

' Beslut om lagrådsremiss fattat vid regeringssammanträde
den 6 oktober 1983.

Prop.
1983/84:67 150

Förslaget till lag om ändring i kommunalskattelagen
(1928:370)

35 § 3 a mom.

Jag ansluter mig till vad lagrådet har anfört i fråga om
tillämpningsområdet för del föreslagna fjärde stycket i momentet.

Anvisningarna till 35 §

Lagrådet har förordat en förändrad utformning av den nya
punkten 8 i anvisningarna till 35 § i syfte att åstadkomma en terminologisk
anpassning till jordabalkens regler. Jag tillstyrker lagrådets förslag till
ändrad lydelse som också innebär en förenkling i förhållande lill det
remitterade förslaget.

Anvisningarna tid 36 §

Ändringarna i punkt 8 av anvisningarna till 35 § medför,
som lagrådet framhållit, att även punkl 2 c själle stycket av anvisningarna
till 36 § måste ändras. Bestämmelsen bör ges den utformning som lagrådet har
föreslagit-När det gäller reglerna om avdrag för kapitalfillskott har lagrådet
tagit upp konsekvenserna av förslaget i etl hånseende. Lagrådet ifrågasätter om
det är önskvärt att även amorteringar på tillfälliga, kortfristiga lån för
drift och underhåll skall grunda avdragsrätl vid vinstberäkningen. Till detta
vill jag såga att den föreslagna gränsdragningen mellan avdragsgilla och icke
avdragsgilla kapitalfillskott har gjorts schablonmässig i syfte att undvika
problem vid den praktiska tillämpningen. Jag har i den frågan anslutit mig till
kapitalvinstkommitténs bedömning att en begränsning av avdragsrätten till
endast amorteringar på förbättringslån skulle leda till svårbemästrade
tillämpnings- och kontrollproblem. Från den utgångspunkten och då de av
lagrådet diskuterade situationerna inle torde förekomma annat än i rena
undantagsfall anser jag att den i remissen föreslagna bestämmelsen om avdragsrätl
för kapitaltillskott bör lämnas oförändrad.

Övergångsbestämmelserna

Lagrådet har riktat kritik mot den i punkt 2 intagna
bestämmelsen och hävdat all den i vissa fall kan leda lill en stötande
retroaktiv effekt som inte rimligen bör godtas. Lagrådet gör dock inle gällande
att den föreslagna övergångsbestämmelsen formellt skulle strida mot det i 2
kap. 10 § andra stycket regeringsformen intagna förbudet mot retroaktiv
skattelagstiftning.