om ändring i lagen (1977:654) om kungörande i måI och ärende myndighet m.m.
1983-09-15 · 15 sidor, varav 14 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Riksdagen anger att dokumentet är inskannat och att fel kan förekomma. Kontrollera mot originalet innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — originalets PDF · riksdagens sida
- Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
- Sidnummer: 14 av 15 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
Varje sida nedan har en egen länk «Kontrollera mot PDF» till originalet på just den sidan.
Citera
Prop. 1983/84:7, om ändring i lagen (1977:654) om kungörande i måI och ärende myndighet m.m.
Dokumentets text
opaginerad Kontrollera mot PDF
Regeringens proposition
1983/84:7
om
ändring i lagen (1977:654) om kungörande i mål och ärenden hos myndighet m.m.;
beslutad
den 15 september 1983.
Regeringen
föreslår riksdagen att anta det förslag som har tagits upp i bifogade utdrag av
regeringsprotokoll.
På
regeringens vägnar OLOF PALME
OVE
RAINER
Propositionens
huvudsakliga innehåll
1
propositionen läggs fram förslag till ändring i lagen (1977:654) om kungörande
i mål och ärenden hos myndighet m. m. Det föreslås att möjligheten till s. k.
stödjande kungörande, dvs. kungörande i större utsträckning eller i annan form
än som särskilt har föreskrivits, begränsas till de fall där det föreligger
särskilda skäl att utvidga det föreskrivna kungörandet. Förslaget tar närmast
sikte på att inskränka kungörande av uppgifter ur handels- och
föreningsregistret.
Lagändringen
föreslås träda i kraft den I januari 1984.
Riksdagen 1983/84. I suml. Nr 7
Prop.
1983/84:7
Prop. 1983/84:7 2
Förslag
till
Lag
om ändring i lagen (1977:654) om kungörande i mål och ärenden hos myndighet m. m.
Härigenom
föreskrivs att 4 § lagen (1977:654) om kungörande i mål och ärenden hos
myndighet m.m. skall ha nedan angivna lydelse.
Nuvarande
lydelse Föreslagen lydelse
4§
Kungörande
bör ske även i annan Kungörande/år ske även i annan
form
eller i större utsträckning än form eller i större utsträckning än
den
föreskrivna, om syftet med till- den föreskrivna, om det finns sär-
kännagivandet
därigenom främjas skilda skäl till det och den samman-
och
den sammanlagda kostnaden lagda kostnaden inte blir större än
(fitf
blir större än som är försvarligt som är försvariigt med hänsyn till
med
hänsyn till det intresse tillkän- det intresse tillkännagivandet skall
nagivandet
skall tillgodse. tillgodose.
Denna
lag träder i kraft den I januari 1984.
Prop. 1983/84:7
Utdrag
JUSTITIEDEPARTEMENTET PROTOKOLL
vid
regeringssammanträde 1983-09-15
Närvarande:
statsministern Palme, ordförande, och statsråden 1. Carlsson, Lundkvist, Feldt,
Gustafsson, Leijon, Peterson, Rainer, Bodström, Göransson, Gradin, Dahl, R.
Carlsson, Hellström, Thunborg
Föredragande:
statsrådet Rainer
Proposition
om ändring i lagen (1977:654) om kungörande i mål och ärenden hos myndighet m.m.
1
Inledning
I
samband med behandlingen av länsstyrelsernas anslagsframställningar för
budgetåret 1983/84 togs bl. a. upp frågan om en begränsning av kungörelseannonseringen
i dagspressen av uppgifter ur handels- och föreningsregistret. I
budgetpropositionen (1982/83:100 bil. 15) uttalade chefen för
civildepartementet bl. a. att kungörelseannönseringen av sådana uppgifter borde
med i stort sett samma effekt som i dag kunna ske enbart i Post- och Inrikes
Tidningar, eftersom den läsekrets som länsstyrelserna vänder sig till i stor
utsträckning torde kunna nås genom en sådan annonsering. Därigenom skulle en
besparing uppnås.
Det
anslag som disponeras av länsstyrelserna för att täcka kostnaderna för
kungörande i dagspress och Post- och Inrikes Tidningar beräknades mot bakgrund
av det anförda till 7,4 milj. kr.
Det
framhölls också i propositionen att förutsättningarna borde utredas för att
även inom övriga områden annonsera enbart i Post- och Inrikes Tidningar. Denna
åtgärd borde kombineras med ändringar i lagen (1977:654) om kungörande i mål
och ärenden hos myndighet m.m. (kun-görandelagen) och kungörandeförordningen
(1977:827).
I
sitt av riksdagen godkända utlåtande över propositionen (CU 1982/83:23, rskr.
1982/83:244) tillstyrkte civilutskottet bifall till propositionens förslag.
Vad beträffar kungörelseannonsering av uppgifter ur handels-och föreningsregistret
delade utskottet den i propositionen framförda uppfattningen. Utskottet
erinrade också om att informationsdelegationen (B 1982:01) har som sin
huvuduppgift att pröva möjligheterna att få till stånd en effektivare
samordning av de statliga myndigheternas informationsverksamhet samt att
delegationen enligt vad utskottet erfarit skulle få
Prop. 1983/84:7 4
tilläggsdirektiv om att göra en översyn av
dagspressannonseringen samt att undersöka om det finns nya och mer koslnadseffektiva
former för denna typ av annonsering.
I enlighet
med vad som förutskickades i budgetpropositionen avser jag nu att ta upp frågan
om kungörande av uppgifter ur handels- och föreningsregistret m. m. Vad gäller
frågan om utformningen av kungörelseannonseringen i ett större perspektiv vill
jag erinra om att informationsdelegationen nyligen har fått tilläggsdirektiv
(dir. 1983:29) som innebär bl.a. att delegationen skall se över principerna
för dagspressannonseringen samt överväga behovet av eventuella ändringar i de
författningar som reglerar kungörandet.
Den 5 januari 1978 tillkallades en särskild utredare' för
att se över frågan om vidgad ortspressannonsering. Utredaren avlämnade i
oktober 1979 betänkandet (Ds Ju 1979:16) Kungörelseannonsering — men till
vilket pris? Betänkandet, som även behandlar frågan om stödjande kungörande,
har remissbehandlats men har inte lett till lagstiftning. En sammanställning av
remissyttrandena såvitt de berör frågan om stödjande kungörande bör fogas till
protokollet i detta ärende som bilaga.
1 ärendet har samråd skett med riksrevisionsverket (RRV),
länsstyrelsernas organisationsnämnd (LON) och informationsdelegationen.
2 Gällande ordning m. m. 2.1 Allmänt
Bestämmelser om kungörande av registeruppgifter finns
bl.a. i 18 § handelsregisterlagen (1974:157), 104 § lagen (1951:308) om
ekonomiska föreningar, 18 kap. 2§ aktiebolagslagen (1975:1385), 172 § lagen
(1955:183) om bankrörelse, 89 § lagen (1955:416) om sparbanker, 5 § lagen
(1956:216) om jordbrukskasserörelsen, 20 kap. 2 § lagen (1982:713) om
försäkringsrörelse och 21 § lagen (1975:417) om sambruksföreningar.
Bestämmelsema innebär att registreringsmyndigheten i Post-
och Inrikes Tidningar skall kungöra varje uppgift som förs in i, ändras eller
tas bort ur registret.
Tidigare gällde den ordningen att uppgifterna i register
för ekonomiska föreningar, sparbanksregistret, jordbrukskasseregistret,
sambruksföreningsregistret och handelsregister skulle kungöras även i ortstidning.
I samband med kungörandereformen (prop. 1976/77:63, KU 45, rskr 336)
avskaffades annonsering i ortstidning som obligatorisk kungörandeform för
registeruppgifter. Genom 4 § kungörandelagen öppnades emellertid möjlighet att
komplettera det föreskrivna kungörandet i Post- och Inrikes
' Jiislitieombudsmannen Per-Erik Nilsson.
Prop. 1983/84:7 5
Tidningar
med kungörande i annan form eller i större utsträckning, s. k. stödjande
kungörande.
Regeln
i 4 § kungörandelagen är utformad som en rekommendation lill den som kungör att
kungöra även i annan form eller i större utsträckning än den obligatoriska, om
syftet med tillkännagivandet därigenom främjas och den sammanlagda kostnaden
inte blir större än som är försvarligt med hänsyn till det intresse
tillkännagivandet skall tillgodose. Enligt 3 § kungörandeförordningen
(1977:827) börden för vars räkning kungörandet sker vid behov beredas tillfälle
att yttra sig innan beslut fattas om stödjande kungörande. Denne är i allmänhet
skyldig att betala kostnaden för det stödjande kungörandet.
2.2 Handels-
och föreningsregistret
Länsstyrelserna
är registermyndighet för handels- och föreningsregistren.
När
en enskild näringsidkare, handelsbolag, ideell förening eller stiftelse som
idkar näring eller en ekonomisk förening för första gången förs in i handels-
och föreningsregistret registreras vissa identitetsuppgifter, bl.a. firman,
ställföreträdares namn, verksamhetens art och vissa ekonomiska förhållanden.
Ändras något förhållande som har antecknats i registret, skall
registermyndigheten kungöra ändringen i Post- och Inrikes Tidningar.
Enligt
handelsregisterförordningen (1974:188) resp. kungörelsen (1952:495) om förande
av register för ekonomiska föreningar m.m. skall sökanden betala en avgift i
ärenden om nyregistrering eller ändring av registrerade uppgifter. Avgiften
fastställs av regeringen och är avsedd att täcka registrerings- och
kungörelsekostnaderna. Kostnaden för ett eventuellt stödjande kungörande tas
därför inte ut av sökanden även om den totala kungörelsekostnaden överstiger
den fastställda avgiften.
2.3 Frågans
tidigare behandling
Frågan
om kungörande av registeruppgifter diskuterades ingående vid tillkomsten av kungörandelagen.
I departementspromemorian (Ds Ju 1974:2) Effektivare kungörande föreslogs dels
att det obligatoriska ortstid-ni ngskungörandet av registeruppgifter skulle
slopas och att kungörande skulle ske enbart i Post- och Inrikes Tidningar, dels
att kungörandet skulle begränsas till vissa registrerade uppgifter.
Både
registermyndigheter och företrädare för näringslivet godtog förslaget när det remissbehandlades.
Några remissinstanser ansåg dock att man borde behålla kungörande i ortstidning
som obligatorisk form. Mot förslaget i dess helhet uttalade sig dåvarande
nämnden för samhällsinformation (NSI) och företrädare för pressen. Dessa ansåg
att promemorians bestämning av den krets av personer som registerkungörelser
riktar sig till var alltför snäv.
Prop. 1983/84:7 6
1
prop. 1976/77:63 uttalade föredraganden bl. a. följande.
-
Remissutfallet ger enligt min mening stöd för att kungörande enligt förslaget
skulle ge tillfredsställande möjlighet till information för den målgrupp till
vilken kungörandet i de nu aktuella fallen i första hand vänder sig.
Självfallet kan registrerad uppgift, vid sidan om det ekonomiskt betingade
intresse som främst kännetecknar målgruppen, även vara av mera allmänt
intresse, t.ex. för belysande av utvecklingen inom näringsliv och arbetsmarknad
lokalt och regionalt. Också ett intresse av denna ari skulle emellertid enligt
min mening bli tillgodosett genom kungörande i enlighet med förslaget. I en
sådan vidare intressegrupp kan förväntas finnas en viss grad av
informationssökande aktivitet, som kan inriktas på Post- och Inrikes Tidningar
i dess planerade, mer lättillgängliga utformning. Uppgifter av utpräglat
allmänt intresse torde f. ö. vara garanterade spridning som nyhetsmaterial i
dagspressen. Post- och Inrikes Tidningar är väl lämpad som upplysningskälla för
dagspressens sekundärinformation. Jag ansluter mig därför till promemorians av
flertalet remissinstanser godtagna bedömning att ett obligatoriskt ortstidningskungörande
härutöver inte skulle tillföra kungörandet en mot kostnaden svarande ökad
effektivitet. Genom kungörandelagens allmänna regel om stödjande kungörande
finns emellertid möjlighet för registermyndighet att i en utsträckning, som bedöms
ekonomisk rimlig, sörja för lokal/regional spridning av registeruppgift i
ortstidning.
Något
förslag om att inskränka kungörandet till vissa uppgifter lades inte fram.
I en
av de motioner (1976/77:1388) som väcktes med anledning av propositionen föreslogs
bl. a. att den slopade ortstidningsannonseringen av registeruppgifter skulle
kompenseras med andra insatser för att sprida kännedom om viktigare
förändringar rörande dessa register.
Lagutskottet,
som yttrade sig över motionen, motsatte sig inte förslaget att slopa den
obligatoriska tidningsannonseringen i de angivna fallen men underströk det
stora intresse från lokalt håll som ägnas ortspressannonseringen av vissa
registeruppgifter. Utskottet betonade hur viktigt det var att registermyndigheterna
i dessa fall utnyttjade möjligheterna att genom stödjande kungörande i
ortstidning sprida registeruppgifter som kunde bedömas ha lokalt och regionalt
intresse.
I
sitt betänkande med anledning av propositionen uttalade konstitutionsutskottet
(KU 1976/77:45) att det enligt utskottets mening var önskvärt med en bredare
ortspressannonsering än som föreslogs i propositionen och ansåg att frågan i
sin helhet borde ses över på nytt, varvid borde övervägas bl.a. en utvidgning
av ortspressannonseringen enligt den s.k. totalitets-principen. I avvaktan på
en sådan utredning förklarade utskottet sig berett att acceptera propositionens
förslag men hemställde att riksdagen hos regeringen begärde en förnyad
utredning om vidgad ortspressannonsering.
Riksdagen
anslöt sig till vad KU hade anfört och hemställde hos regeringen om en förnyad
utredning av frågan om en vidgad ortspressannonsering (rskr 1976/77:336).
Prop. 1983/84:7 7
I
enlighet med riksdagens hemställan uppdrogs som tidigare nämnts (dir. 1977:123)
åt en särskild utredare att på nytt se över frågan och bl. a. föreslå
riktlinjer för stödjande kungörande av registeruppgifter. Vidare borde utredaren
överväga i vad mån staten borde ta på sig kostnaden för stödjande kungörande av
uppgifter ur associationsrättsliga register.
I
avvaktan på riktlinjer för stödjande kungörande av registeruppgifter rekommenderade
LON länsstyrelserna att, när det gällde handels- och föreningsregistren,
komplettera det obligatoriska kungörandet i Post- och Inrikes Tidningar med
stödjande kungörande i den mest spridda ortstidningen i länet. Vidare
förordade LON att det stödjande kungörandet begränsades till att avse vissa
uppgifter.
2.4
Utredarens förslag
Frågan
om stödjande kungörande av registeruppgifter behandlades utförligt i
betänkandet (Ds Ju 1979:16) Kungörelseannonsering - men till vilket pris?
Enligt utredaren borde man när det gällde att utforma riktlinjer för stödjande
kungörande i allmänhet eftersträva balans mellan den information som lämnas
och vad det kostar att lämna den i en given omfattning.
När
det gäller behovet av information om registeruppgifter utöver vad som lämnas
genom kungörande i Post- och Inrikes Tidningar konstaterade utredaren med
ledning av bl. a. en undersökning av läsvärdet hos kungörelseannonser och en
av LON utförd undersökning att det inte fanns något belägg för att statliga och
kommunala annonser tillhörde de attraktiva avsnitten i tidningarna. Ingenting
talade heller för att kungörelser med registeruppgifter har ett större läsvärde
än offentliga annonser i allmänhet. Enligt utredaren borde man därav kunna dra
den slutsatsen att kungörelser om registerförhållanden inte tilldrar sig något
större intresse hos allmänheten.
Mot
den bakgrunden ifrågasatte utredaren om behovet av information om
registerförhållanden var så stort på det lokala och regionala planet att det
från informationssynpunkt var motiverat att lägga ner så förhållandevis stora
pengar på stödjande kungörande som faktiskt skedde.
Enligt
utredarens mening borde det även i fortsättningen överlämnas till
registermyndigheterna att bestämma såväl omfattningen som inriktningen av det
stödjande kungörandet. Utredaren föreslog därför inga riktlinjer för det
stödjande kungörandet i ortspress av registeruppgifter. Utredaren pekade dock
på att flera länsstyrelser kungjorde registeruppgifter i ortspress i större
utsträckning än som kunde anses vara motiverat med hänsyn till informationsbehovet
medan andra registermyndigheter kungjorde i betydligt mindre utsträckning och
vissa av dem inte alls.
Prop. 1983/84:7 8
2.5 Remissinstanserna
Utredarens
förslag att registermyndigheterna även i fortsättningen skulle bestämma såväl
omfattningen som inriktningen av det stödjande kungörandet godtogs av
remissinstanserna. Flera av dem ansåg emellertid att behovet av stödjande
kungörande av registeruppgifter kunde starkt ifrågasättas och föreslog att det
slopades. Några remissinstanser ansåg att det förelåg behov av riktlinjer för
detta kungörande.
2.6 Kostnaden
för stödjande kungörande av uppgifter ur handels- och
föreningsregistret
Kort
tid efter kungörandelagens ikraftträdande gjorde LON en undersökning av bl.a.
omfattningen av och kostnaderna för stödjande kungörande i ortstidning av
uppgifter ur handels- och föreningsregistret. Undersökningen, som omfattade
samtliga länsstyrelser och avsåg perioden den I mars-den 30 juni 1978, visade
att kostnaden för detta kungörande uppgick till drygt I milj. kr., motsvarande
en årskostnad på ca 3 milj. kr. i 1978 års prisläge.
Av
undersökningen framgick vidare att endast ett fåtal länsstyrelser följde LON:s
rekommendationer om ett begränsat stödjande kungörande av registeruppgifter i
ortspress. Åtskilliga länsstyrelser kungjorde i betydligt större omfattning
medan tre länsstyrelser inte alls kungjorde sådana uppgifter i ortstidning.
Länsstyrelsernas totalkostnader för det stödjande kungörandet varierade starkt,
liksom kostnaden per kungjori ärende. I Stockholms län, där annonsering skedde
endast i den mest spridda tidningen i länet, var kostnaden 43 kr. per ärende
medan i Gävleborgs län, där annonsering skedde i tidning på den registrerades
verksamhetsort. motsvarande kostnad var 1 104 kr.
Utan
en motsvarande undersökning är det inte möjligt att beräkna nuvarande kostnad
för stödjande kungörande av uppgifter ur handels- och föreningsregistret. I
budgetpropositionen för budgetåret 1983/84 har den uppskattats till drygt 3
milj. kr., motsvarande skillnaden mellan länsstyrelsernas
anslagsframställningar avseende kungörelseannonseringen och det i propositionen
föreslagna anslaget.
3
Överväganden
Den
nuvarande möjligheten till stödjande kungörande har främst kommit till användning
beträffande registeruppgifter. I övriga kungörandesitua-tioner synes stödjande
kungörande förekomma i mycket begränsad omfattning. Som framgår av betänkandet
skiftar emellertid praxis starkt mellan olika länsstyrelser.
Prop. 1983/84:7 9
När
det gäller behovet av stödjande kungörande i allmänhet av registeruppgifter
finns det ingenting i det material som utredaren har presenterat som talar för
att behovet skulle vara större än i andra kungörandesitua-tioner. Tvärtom visar
både läsvärdesundersökningen och den av LON företagna undersökningen att sådana
uppgifter inte tilldrar sig något större intresse hos allmänheten. Behovet av
stödjande kungörande av registeruppgifter har också ifrågasatts av flera
remissinstanser.
Informationsbehovet
hos den målgrupp som kungörandet av registeruppgifter i första hand riktar sig
till får enligt min mening anses vara tillgodosett genom att uppgifterna
kungörs i Post- och Inrikes Tidningar. Att härutöver rutinmässigt kungöra
registeruppgifter i ortspress får anses ha mindre intresse från
informationssynpunkt.
Från
besparingssynpunkt är det ett starkt önskemål att statens kostnader för kungörelseannönseringen
minskas. Det är också önskvärt att man vid prövningen av om stödjande kungörande
skall äga rum gör en noggrann avvägning mellan behovet å ena sidan samt
kostnaderna för och effekten av det stödjande kungörandet å andra sidan. Det
ligger även ett värde i att bestämmelserna om stödjande kungörande tillämpas
mer enhetligt än nu.
Vad
jag har sagt nu tar sikte främst på kungörande av registeruppgifter. Men enligt
min mening finns det anledning att även i andra kungörandesi-tuationer skärpa
förutsättningarna för stödjande kungörande utan att man för den skull tar bort
möjligheten till sådant kungörande i de fall då det av någon särskild anledning
framstår som påkallat.
Sammanfattningsvis
anser jag att den eller de kungörandeformer som särskih har föreskrivits för
olika kungörandefall i allmänhet får anses vara tillräckliga för att tillgodose
målgruppens informationsbehov. För kungörande därutöver bör krävas att det
föreligger särskilda skäl. Avgörande för frågan om det finns särskilda skäl bör
vara om innehållet i kungörelsen har väsentlig betydelse för enskildas
ekonomiska eller rättsliga förhållanden och om det finns anledning att anta att
den eller de obligatoriska kungöran-deformerna inte leder till önskat resultat.
Vad
jag har sagt innebär att den nuvarande rekommendationen i 4 § kungörandelagen
bör slopas och ersättas med en bestämmelse som gör det möjligt att kungöra i
större utsträckning än som är föreskrivet eller i annan form i de fall det
föreligger särskilda skäl för ett sådant kungörande och den sammanlagda
kostnaden för kungörandet är försvariig med hänsyn till informationsbehovet.
Jag
förordar att den nu föreslagna ändringen i kungörandelagen får träda i kraft
den 1 januari 1984.
Vad
gäller frågan om lagrådets hörande över den föreslagna lagändringen anser jag
att förslaget inte har sådan betydelse att lagrådsgranskning är påkallad.
Prop. 1983/84:7 10
4 Upprättat
lagförslag
1
enlighet med vad jag nu har anfört har inom justitiedepartementet upprättats
förslag till lag om ändring i lagen (1977:654) om kungörande i mål och ärenden
hos myndighet m. m.
Förslaget
har upprättats i samråd med chefen för civildepartementet.
5 Hemställan
Med
hänvisning till vad jag nu har anfört hemställer jag att regeringen föreslår
riksdagen att anta lagförslaget.
6 Beslut
Regeringen
ansluter sig till föredragandens överväganden och beslutar att genom
proposition föreslå riksdagen att anta det förslag som föredraganden har lagt
fram.
Prop. 1983/84:7 11
Bilaga
Sammanställning av
remissyttranden'
Remissyttranden
över betänkandet (Ds Ju 1979:16) Kungörelseannonsering - men till vilket pris?
har avgivits av justitiekanslern (JK), Svea hovrätt, Stockholms tingsrätt,
Västerås tingsrätt, domstolsverket, statskontoret, riksrevisionsverket (RRV),
dåvarande nämnden för samhällsinformation (NSI), patent- och
registreringsverket (PRV), länsstyrelsernas organisationsnämnd (LON),
länsstyrelsen i Stockholms län, länsstyrelsen i Malmöhus län, länsstyrelsen i
Göteborgs och Bohus län, länsstyrelsen i Älvsborgs län, länsstyrelsen i
Gävleborgs län, konkurslagskommitteri (Ju 1971:06), Svenska handelskammarförbundet,
Svenska kommunförbundet. Landstingsförbundet, Sveriges domareförbund, Sveriges
advokatsamfund, Sveriges industriförbund, Landsorganisationen i Sverige (LO)
och Svenska tidningsutgivareföreningen.
RRV:
Utredningsmannen har funnit att det även i fortsättningen bör överlåtas åt
registermyndigheterna att bestämma såväl omfattningen som inriktningen av det
stödjande kungörandet. Enligt RRVs uppfattning har utredningen inte presenterat
några bärande motiv som stöd för ett sådant ställningstagande. Undersökningar
har visat att vissa myndigheter kungör registeruppgifter i ortspress i större
utsträckning än som kan anses vara motiverat med hänsyn till
informationsbehovet, andra i mindre utsträckning.
RRV
finner den nuvarande ordningen orättvis och omotiverad. Tidigare lämnade
riktlinjer av rekommenderande karaktär har inte visat sig verkningsfulla. RRV
anser därför att vissa restriktioner bör övervägas för det stödjande
kungörandet i ortspress av registeruppgifter.
Vilket
ställningstagande som görs i denna fråga påverkar direkt det uppdrag som RRV
erhållit att i samråd med länsstyrelsernas organisations-nämnd (LON) undersöka
vilka avgifter som bör erläggas för att kostnaderna för handläggning och
kungörande i samband med registrering i förenings- och handelsregister skall
täckas. Avgiften skall enligt direktiven anpassas efter principen full
kostnadstäckning. Trots en av LON utfärdad rekommendation att i avbidan på
närmare riktlinjer komplettera det obligatoriska kungörandet i Post- och
Inrikes Tidningar med stödjande kungörande endast i den ortstidning som är
mest spridd i länet synes vissa länsstyrelser annonsera enligt den s. k. totalitetsprincipen.
Enligt ett i den nu aktuella utredningen återgivet exempel utgör kostnaden i
ett län 43 kr per ärende, i ett annat län är motsvarande kostnad 1 104kr.
NSI:
Såväl riksdagens lagutskott som dess konstitutionsutskott underströk i
anslutning till en riksdagsmotion det stora intresset från lokalt håll
'
Sammanställningen avser endast frågan om stödjande kungörande.
Prop.
1983/84: 7 12
som
ägnas ortspressannonseringen av vissa registeruppgifter i bl. a. handels och
föreningsregistren. Utan att gå emot förslaget i den nya kungörelselagen att
slopa den obligatoriska ortstidningsannonseringen av registeruppgifter
betonade utskotten vikten av att registermyndigheterna "'utnyttjade
möjligheterna att genom stödjande kungörande i ortstidning sprida registeruppgifter
som kunde bedömas ha lokalt och regionalt intresse". Efter analyser av bl.
a. administrativa komplikationer och generella läsun-dersökningar anser
utredaren det "lämpligare att det även i fortsättningen överlåts åt registreringsmyndighetema
att bestämma såväl omfattningen som inriktningen av det stödjande
kungörandet". NSI delar denna uppfattning.
PRV:
Patentverket har hittills inte ansett sig kunna utnyttja det stödjande kungörandet.
Det har framförallt berott på att ett sådant kungörande förutsätter stora och
kostsamma förändringar i dagens rutiner.
Till
stöd för uppfattningen att man även fortsättningsvis bör behålla nuvarande
frivilliga system vill patentverket framhålla följande. Det förekommer inte
sällan att ett företag har sin verksamhet på flera olika orter och sitt säte på
helt annan ort. För dessa fall är det svårt att fastställa ett enkelt och
säkert kriterium på var lokalintresset finns. Om ett vidgat stödjande kungörande
för bolagsbyråns del skulle innebära att nuvarande registreringskoncept inte
längre kan utgöra grund för kungörelse utan särskilda förkortade kungörelser
måste utarbetas, skulle detta medföra mycket dryga merkostnader.
Kostnaderna
för kungörandet har under de senaste åren ökat kraftigt och uppgår i dag till
cirka 5 miljoner kronor. Det innebär att bolagens registreringskostnader stigit
i motsvarande mån. Patentverket har undersökt möjligheterna att minska
kostnaderna för kungörandet. Därvid har framkommit att man genom att slopa
kungörandet i Post- och Inrikes Tidningar och i stället utge en egen kungörandetidning
inom patentverket skulle spara cirka 2 miljoner kronor om året vid en
ärendemängd av 60000 ärenden per år. Obligatorisk stödannonsering skulle
motverka verkets besparingssträvanden och nyttan av den ökade informationen
skulle inte motsvara de kraftigt höjda avgifter som oundvikligen blir följden
av ett ökat kungörande.
Patentverket
instämmer därför i utredarens uppfattning att aktiebolagsregistret för
närvarande inte bör komma i fråga för ett utvidgat stödjande kungörande.
LON:
När det gäller det s. k. stödjande kungörandet i ortstidning konstaterar
utredaren att sådan annonsering skett mycket sparsamt vid de flesta myndigheterna.
Skälen till detta kan vara flera. En trolig orsak är dock att myndigheterna
bedömt att effekterna av den information som kan ges genom stödjande kungörande
inte motiverar kostnaderna för den. Något säkert underlag för denna bedömning
finns dock inte. 1 några fall torde man även avstå från stödjande kungörande då
informationen är intressant
Prop.
1983/84:7 13
endast för en del av en kommun och kostnaden för
annonsering i en tidning med ringa spridning i kommunen bedöms som för hög. Det
finns dock tidningar som i ett län eller en kommun har ett täckningstal som är
lägre än 5% men som i vissa delar av kommunen har en hushållsandel som är flera
gånger större. Uppgift om hushållstäckning i olika geografiska områden som är mindre
än kommunen saknas för närvarande i NSls förteckning "Dagspressens
spridning per län och kommun". För att underlätta för myndigheterna i
deras bedömning av när ett stödjande kungörande kan vara effektivt för ett
geografiskt mindre område föreslår LON att NSI i sin förteckning bryter ned
spridningssiffrorna på församling för tidningar som i kommunen har en lägre
täckning än 5%.
1 fråga om stödjande kungörande i ortspress av
registeruppgifter ifrågasätter LON om sådant kungörande överhuvudtaget är motiverat.
Denna inställning grundas dels på den läsvärdesundersökning som redovisas i
utredningen och dels på de uppgifter som LON samlat in från länsstyrelserna
angående antal telefonförfrågningar med anledning av de annonserade
registeruppgifterna. Enligt utredaren finns idag inga praktiska möjligheter
att ta fram de uppgifter som skall kungöras i fråga om de största registret som
är aktiebolagsregistret. Det är sålunda inte möjligt att kungöra uppgifter om
samtliga förekommande register i ortstidningarna. Enligt LONs mening talar även
detta för att man bör ifrågasätta stödjande kungörande i ortstidningar av
enbart handels- och föreningsregister.
Om det trots allt skulle bedömas som nödvändigt att
bibehålla det stödjande kungörandet av registeruppgifter föreslår LON att
riktlinjer för sådant kungörande utarbetas. LON vill i detta sammanhang erinra
om de rekommendationer till länsstyrelserna som LON tidigare utfärdat beträffande
vilka registeruppgifter som bör kungöras och i vilka ortstidnigar kungörandet
bör ske.
Länsstyrelsen i Stockholms län: Beträfiande den stödjande
annonseringen är länsstyrelsen av den uppfattningen att intresset för de
registeruppgifter ur handels- och föreningsregistren som kungörs i ortspressen
är svalt.
I en nyligen genomförd översyn av handelsregistret
föreslår utredarna därför att möjligheterna att helt utesluta
ortspressannonsering av registeruppgifter utreds vidare.
Länsstyrelsen i Göteborgs län: Denna länsstyrelse tillärripar
en omfattande stödjande annonsering. Under första halvåret 1978 t. ex. kostade
kungörelseannonseringen för vårt län 430000 kronor. Dryga hälften, eller 230000
kronor utgjorde kostnader för stödjande annonsering. Länsstyrelsen efterlyser
närmare anvisningar för denna typ av annonsering.
Länsstyrelsen i Älvsborgs län: NSI tillhandahåller f n en
förteckning över dagspressens spridning per län och kommun. För att i vissa kungöran-desituationer
bättre kunna ta ställning till ev stödjande kungörande vore det värdefullt om
förteckningen kompletterades med uppgifter om tidning-
Prop. 1983/84:7 14
arnas
spridning per församling. Dessa kompletterande uppgifter borde finnas
tillgängliga åtminstone beträffande de tidningar som ej uppnår 5% hushållstäckning
i kommunerna.
Prop. 1983/84:7 15
Innehåll
Proposition ....................................................... I
Propositionens
huvudsakliga innehåll ...................... I
Lagförslag
Förslag till lag om ändring i lagen (1977:654) om kungörande i mål
och
ärenden hos myndighet m.m........................... 2
Utdrag av protokoll vid
regeringssammanträde den 15 september 1983 3
1 Inledning ......................................................... 3
2 Gällande ordning m.m.......................................... .... 4
2.1 Allmänt ..................................................... 4
2.2 Handels- och föreningsregistret ..................... .... 5
2.3 Frågans tidigare behandling ........................... 5
2.4 Utredarens förslag ....................................... ... 7
2.5 Remissinstanserna ....................................... ... 8
2.6 Kostnaden för stödjande kungörande av uppgifter ur handels-och
föreningsregistret 8
3 Överväganden ................................................ ... 8
4 Upprättat lagförslag ........................................ .. 10
5 Hemställan ..................................................... .. 10
6 Beslut ........................................................... .. 10
BUaga
Sammanställning
av remissyttranden........................ II
Norstedts Tryckeri, Stockhotm 19B3