Prop. 1983/84:70

Prop.
1983/84:70

Regeringens proposition

1983/84: 70

om
ökning av aktiekapitalet i Post- och Kreditbanken, PKTbanken;

beslutad den 10 november 1983.

Regeringen föreslår riksdagen att
antaga det förslag som har tagits upp i bifogade utdrag av regeringsprotokoli.

På regeringens vägnar OLOF PALME

KJELL-OLOF FELDT

Propositionens huvudsakliga innehåll

1 propositionen föreslås att staten
avstår från sin företrädesrätt såsom aktieägare att teckna nya aktier vid en av
Post- och Kreditbanken, PKbanken, planerad nyemission.

I Riksdagen 1983/84. I saml. Nr 70

Prop. 1983/84:70 2

Utdrag

FINANSDEPARTEMENTET PROTOKOLL

vid regeringssammanträde 1983-11-10

Närvarande: statsministern Palme, ordförande, och
stalsråden 1. Carisson, Feldt, Sigurdsen, Gustafsson, Leijon, Hjelm-Wallén,
Peterson, S. Andersson, Rainer. Boström. Bodslröm, Göransson. Gradin, Dahl, R.
Carlsson, Holmberg, Hellström, Thunborg.

Föredragande: statsrådet Feldt

Proposition om ökning av aktiekapitalet i Post- och
Kreditbanken, PK-banken

1 Inledning

I 57 § lagen (1955: 183) om
bankrörelse (ändrad senast 1979: 1050) finns bestämmelser om att ett
bankaktiebolag till insättarnas skydd skall ha eget kapital till visst lägsta
belopp. Detta bestäms i förhållande till bankbolagets tillgångar och till
garantiförbindelser som banken har ingått (placeringar). Vid beräkningen av
kapitalkravet indelas placeringarna i fyra riskgrader. Den lägsta riskgraden
omfattar placeringar med ingen eller ringa föriust-risk. Dessa placeringar är
helt fria fi"ån täckningskrav. För placeringarna i övriga riskgrader gäller
olika krav på täckning med eget kapital. Det samlade kravet på eget kapital
erhålls genom addering av kapitalkraven i dessa riskgrader. Bestämmelserna
innebär att storleken på bankbolagets eget kapital får en direkt betydelse för
bankverksamhetens omfattning och inriktning.

Med eget kapital avses
aktiekapital, reservfond, dispositionsfond och av bolagsstämman fastställd
vinstbalans. Vidare får med eget kapital likställas dels viss del av bankens
obeskattade reserver, nämligen 40% av ett belopp som svarar mot reserverna för
ufiäning, garantiförbindelser, utländska valutor samt för obligationer, dels
det nominella värdet av föriagsbevis, utfärdade av banken. Med det egna
kapitalet får dock reserver etc. likställas endast inlill ett belopp som
motsvar-ar detta kapital. Från det egna kapitalet skall avräkning ske för vissa
speciella placeringar.

Den 1 juli 1974 bildades Post- och
Kreditbanken, PK-banken, genom en sammanslagning av Postbanken och Sveriges
Kreditbank. Sammanslagningen skedde så atl Sveriges Kreditbank i sin helhet
uppgick i den nya statliga affärsbanken samtidigt som den nya banken övertog
den rörelse Postbanken dittills bedrivit med undantag av postgirot. PK-banken
beräknades vid tillkomsten få ett egel kapital om ca 620 milj.kr., varav 316,8

Prop. 1983/84: 70 3

milj. kr. i aktiekapital. Inför samgåendet hade
aktiekapitalet i Sveriges Kreditbank fördubblats.

Ar 1975 ökades PK-bankens
aktiekapital genom nyemission frän 316.8 milj. kr. till 633,6 milj. kr.
Riksdagen anvisade för detta ändamål ett investeringsanslag av 316, 8 milj. kr.
(prop. 1975/76:26. NU 4. rskr 60). Staten äger 99,96% av aktierna.

2 Skrivelse från PK-banken

PK-bankens styrelse har i en
skrivelse till regeringen hemställt att staten vid en planerad nyemission
avstår fi-ån sin företrädesrätt till teckning av aktier och att regeringen
vidtar de åtgärder som fordras för elt sådant avstående. Styrelsen framhåller i
huvudsak följande.

Efter år 1975 har banken inte
tillförts eget kapital från ägarna. Bankens rörelse har expanderat kraftigt.
Banken har bl. a.'ökat sina marknadsandelar påtagligt inom näringslivssektorn.
Balansomslutningen har fyrdubblats under de gångna nio åren. En fortgående
expansion av rörelsen kräver en successiv ökning av det egna kapitalet. Banken
har under de senaste åren kunnat uppfylla det kapitalkrav som gäller enligt
banklagens kapitaltäck-ningsbestämmelser framför alll genom emission av
förlagslän. Kapitalkravet har i övrigt kunnat täckas genom reservering av
beskattade och obeskattade vinstmedel. Banken kan nu endast emittera
ytterligare ca 120 milj. kr. i förlagslån. Avsikten är att det sålunda
återstående föriagslåne-utrymmet skall utnyttjas fullt ut under hösten 1983.
Mot detta skall ställas en förväntad ökning av kapilaltäckningskravet på minst
450 milj. kr. årligen. Banken har därmed möjlighet att uppfylla
kapitaltäckningskravet endast fram till en lidpunkt i början av år 1984. Senast
då måsle banken öka sitt aktiekapital för att en fortsatt expansion av rörelsen
skall kunna tryggas. En ökning av aktiekapitalet är därför ofrånkomlig.

Vid bedömningen av storleken på det
nödvändiga tillskottet av aktiekapital bör beaktas dels den väntade ökningen
av bankens balansomslutning under de närmast följande åren, dels det
förhållandet alt PK-bankens soliditet år svagare än huvudkonkurrenternas.

Styrelsen föreslår att
kapitalökningen sker genom en nyemission vid Stockholms fondbörs. Formellt sett
innebär detta att staten avstår från sin företrädesrätt till teckning av nya
aktier men att någon utförsäljning av statens nuvarande aktieinnehav inte sker.
Kapitaltillskottet kommer alltså med denna lösning inte att belasta
statsbudgeten.

Styrelsens förslag innebär att det
nominella aktiekapitalet ökar från f. n. 633,6 milj. kr. till 750 milj. kr.
Statens ägarandel minskar därmed frän 99,96% till ca 85%. Banken räknar med att
emissionen skall genomföras till en betydande överkurs, ca 300-400%, vilket
innebär att kapitaltillskottet blir 350-450 milj. kr. Det exakta
emissionspriset får'fastställas mot

Prop. 1983/84:70 4

bakgrund av det marknadsläge som råder vid
emissionstidpunkleh. I anslutning lill emissionen avses ske en uppdelning av
aktiens nominella värde från 100 kr. till 25 kr. genom en s.k. split 4: I.
Banken avser alt hos regeringen anhålla om stadfäslelse av eri"orderliga
ändringar i bolagsordningen sedan beslut om ändringarna fatt-ats av
bolagsstämmah.

3 Föredraganden

PK-banken har varit verksam scdaii
den I juli 1974. Under denna tid har bankens rörelse expanderat kraffigt och
har efter hand fått en struktur som liknar övriga större affärsbankers
struktur. Detta innebär bl. a. att banken konkurrerar med övriga banker i fråga
om kr-editgivning och andra banktjänster på näringslivets område. Det kan
sålunda konstaleras att den slalliga affärsbanken hävdar sin ställning på
kredilmarknaden pä det sätt som avsågs med sammanslagningen av Postbanken och
Sveriges Kreditbank. Syftet rned sammanslag.iingen var nämligen alt samla den
statliga banksektorns resurser för att göra det möjligt all på ett mera
effektivt sätt än tidigare konkurrera med de stora privata affärsbankerna.

Banklagens
kapitaltäckningsbestämmelser medför att ökningen av bankens omslutning leder
till ett ökat krav på eget kapital eller därmed jämställt täckningskapital.
Att bankens aktiekapital inte behövt ökas sedan år 1975 beror bl. a. på all
bestämmelserna för några år sedan liberaliserades i viss utsträckning. Bankens
utveckling är beroende av en ökning av det egna kapitalet. Det framstår som
ofrånkomligt atl ökningen sker genom en nyemission av aktier. Bankstyrelsens
förslag innebär att emissionen sker till ett nominellt belopp av 116,4 milj.
kr., att staten, som äger 99,96% av aktierna, avstår frän sin nyteckningsrätl
och alt hela emissionen i stället säljs över Stockholms fondböt"s.

Bankstyrelsens förslag ger
förutsättningar för én fortsatt expansion av bankens rörelse ulan atl
statsmedel behöver tas i anspråk. Med hänsyn till de ansträngda statsfinanserna
är jag beredd atl ställa mig positiv till bacrkstyrelsens för"slag. Jag
vill emellertid kraftigt stryka under att det inle kan komma i fråga att minska
statens ägarandel i sådan grad att bankens karaktär av statlig affärsbank går
förlorad. Staten bör givetvis även i fortsättningen vara majoritetsägare av
banken och bör inte avyttra någon del av sitt nuvarande aktieinnehav. En så
begränsad minskning av ägarandelen som del här är fråga om ligger enligt min
mening med bred marginal inom vad som kan accepteras. Jag förordar sålunda att
PK-banken ges möjlighet alt genomföra en ökning av aktiekapitalet i enlighet
med bank-styr"elsens förslag.

När det gäller utdelningspoliliken
efler nyemissionen bör denna i princip inle skilja sig från andra
affärsbankers. Jag räknar méd atl utdelningen, om resultatutvecklingen medger
det, bör kunna höjas åtminstohe i takt med inflationen.

Prop. 1983/84:70 5

4
Hemställan

Med hänvisning till vad jag nu har ahfört
hemställer jag att regeringen föreslår riksdagen

att godkänna den av mig förordade ordningen för en
ökning av PKbankens aktiekapital till 750 milj. kr,, innebärande att staten
avstår från den företrädesrätt till teckning av nya aktier som tillkommer
staten såsom aktieägare.

5
Beslut

Regeringen ansluter sig lill föredragandens
överväganden och beslutar att genom proposition föreslå riksdagen att antaga
det förslag som föredraganden lagt fram.

Norstedts Tr/ckeri, Stockholm 1983