Prop. 1983/84:72

Regeringens skrivelse 1983/84:72

med
redogörelse för verksamheten inom Europarådets ministerkommitté imder är 1982.

beslutad
den 17 november 1983.

Regeringen
överlämnar till riksdagen enligt bifogade utdrag av regeringsprotokoll
redogörelse för verksamheten inom Europarådets ministerkommitté under är 1982.

Pä
regeringens vägnar OLOF PALME

INGVAR
CARLSSON

1 Riksdagen 1983/84. 1 .saml. Nr 72

Skr.
1983/84:72

Skr. 1983/84:72 2

Utdrag

UTRIKESDEPARTEMENTET PROTOKOLL

vid regeringssammanträde 1983-11-17

Närvarande: statsminister Palme, ordförande, och
statsråden 1. Carisson, Lundkvist, Feldt. Gustafsson, Hjelm-Wallén, Peterson,
Boström, Gradin, Dahl, R. Carlsson. Holmberg, Wickbom

Föredragande: statsrådet I. Carisson

Skrivelse till riksdagen med redogörelse för verksamheten
inom Europarådets ministerkommitté under år 1982.

I resolution 319 (1966) om förbindelserna med de
nationella parlamenten uppmanar Europarådets rådgivande församling regeringarna
att årligen lägga fram en rapport om verksamheten i Europarådets
ministerkommitté inför sina parlament. Regeringen har lämnat riksdagen sådana
redogörelser föraren 1967-81, senast med skr. 1982/83:74. En redogörelse för
verksamheten inom Europarådets ministerkommitté under är 1982 har utarbetats
inom utrikesdepartementet efler sarrrräd med cheferna förjustitie-, social-,
utbildnings-, arbetsmarknads-, bostads-, civil- och industridepartementen.
Redogörelsen bör fogas till regeringsprotokollet i della ärende som bilaga.

Jag
hemställer att regeringen till riksdagen överlämnar den inom utrikesdepartementet
upprättade redogörelsen för verksamheten inom Europarådets ministerkommitté
under är 1982.

Regeringen beslutar i enlighet med föredragandens
hemställan.

Skr.
1983/84:72 3

Bilaga

Redogörelse för verksamheten inom Europarådets
ministerkommitté under år 1982.

/. Ministerkommittémöten

1. Allmänt

Ministerkommittén höll två möten under 1982, medan
ställföreträdarna samlades tretton gånger. Till de senare har av praktiska skäl
delegerats rätten att behandla och fatta beslut i ärenden inom
ministerkommitténs kompetensområde når ministrarna inte är samlade.

Tre fackministerkonferenser arrangerades inom Europarådet
under året. Sålunda avhölls en justitieministerkonferens den 25-27 maj i Athen,
socialministerkonferens den 22-24 september i Madrid samt kommunministerkonferens
den 5—7 oktober i Lugano.

Europarådets budget för 1982 uppgick till ca 280 miljoner
franska francs. Sveriges bidrag var totalt 11 milj. FF, vari ingick bl. a.
amortering pä den nya Europarådsbyggnaden med 1,3 milj. FF, bidrag till
Europeiska farma-kopén med 271000 FF och bidrag till Europeiska ungdomsfonden
med 340000 FF.

2. 70:e ministerkommitténiötet

Europarådets 70:e ministerkommittémöte ägde rum i
Strasbourg den 29 april under ordförandeskap av brittiske biträdande
utrikesministern Douglas Hurd. Den svenska delegationen leddes av
utrikesminister Ola Ullsten.

Pä dagordningen för mötet stod bl. a. situationen i
Turkiet, framsteg i del europeiska samarbetet, terrorism och antagandet av en
deklaration om yttrande- och informationsfrihet.

Debatten om Turkiet inleddes med en längre redogörelse av
den turkiske utrikesministern Turkmen om situationen i hans land. Turkmen
erinrade bl. a. om att regeringen omedelbart efter maktövertagandet den 12
september 1980 uttalat att förbindelserna med Europarådet stod som en symbol
för regeringens avsikt att återinföra en pluralistisk och parlamentarisk
demokrati i Turkiet. Regeringen hade presenterat en tidsplan för återgången
till demokratiska institutioner och denna ämnade man följa. Vad gällde
anklagelserna om tortyr och annan misshandel framhöll ministern atl det fanns
fä länder som kunde gå helt fria från sädana anklagelser. I Turkiet hade tortyr
inte kommit i och med det militära maktövertagandet utan funnits långt
dessförinnan. Den stora skillnaden var atl militärregeringen vidtagit
beslutsamma åtgärder för att bestraffa de skyldiga och fä slut pä övergreppen.
Den turkiske utrikesministern upprepade fiera gånger att avsikten att återgå
till demokrati stod fasl. I annat fall skulle Turkiel omedelbart ha lämnat
Europarådet. ti
Riksdagen 1983/84. I saml. Nr 72

Skr.
1983/84:72 4

Utrikesminister Ullsten underströk, att Turkiet för
närvarande inte var något demokratiskt land och följaktligen en anomali i
Europarådet. Elt sådant förhållande kunde bara accepteras under en övergångstid
och den svenska regeringen hade haft som utgångspunkt i sitt agerande atl den
turkiska regeringen verkligen avsåg alt uppfylla sina löften om återgång till
demokrati. Europarådet borde spela en konstruktiv roll i detta sammanhang,
sade Ola Ullslen och påminde om att Sverige under de senasle femton månaderna
regelmässigt använt ställföreträdarnas möten för att ställa frågor till den
turkiska regeringen om olika förhållanden såsom rättegångar, fängslade fackföreningsledare,
påståenden om tortyr etc.

Tyvärr
kunde man för närvarande skönja två motstridiga tendenser i Turkiet, sade den
svenske utrikesministern. Samtidigt som den turkiska regeringen fortsatte att
lämna försäkringar om sin vilja och avsikt att återgå lill demokrati hade
situationen för de mänskliga rättigheterna närmast försämrats. Europarådet
måste därför fortsalt hålla Turkiel under noggrann uppsikt. Om den
hittillsvarande svenska handlingslinjen visade sig vara otillräcklig fick man
ompröva sin hållning, avslutade Ola Ullsten.

I debatten om Turkiet deltog denna gäng tretton talare. Förulom
Sverige framförde särskilt Norge och Nederländerna kritiska synpunkter och fiera
inlägg tog upp förföljelserna mol förre turkiske premiärministern Ecevit för
dennes uttalanden.

I diskussionerna om det europeiska samarbetet framfördes
från generalsekreterare Karasek och fiera av medlemsländerna farhågor för att
EG skulle komma att ta över några av Europarådets mer substantiella samar-belsomräden.
Som en del i den s.k. Genscher-Colombo-planen för att ge nya impulser åt
samarbetet inom EG ingick även planer på ett intensifierat kulturellt och
juridiskt samarbete, framhölls det. — 1 slutkommunikén från mötet fastslogs att
Europarådet skulle förbli huvudinstrument för kulturellt samarbete pä europeisk
nivå. Ministerkommitténs ordförande fick vidare i uppdrag att tillsammans med
andra ministrar undersöka vilken roll Europarådet kunde spela i det fortsatta
samarbetet på Europas enande.

Vid mötet antog ministrarna också en deklaration om
informations- och yttrandefrihet. Denna söker sammiinfatta de gemensamma
principer och mål som Europarådets medlemmar avser grunda sig på för att värna
om yttrande- och informationsfriheten som ett väsentligt element i ett demokratiskt
och pluralistiskt samhälle. Den innehåller principer som i stor utsträckning
redan återfinns i liknande deklarationer i andra internationella fora (t.ex.
UNESCO och slutakten från Konferensen om säkerhet och samarbete i Europa).

3. 71 :a ministerkommittémötet

Årets andra ministerkommittémöte hölls i Strasbourg den 10
november. Som ordförande fungerade den österrikiske utrikesministern Willibald

Skr.
1983/84:72 5

Pahr. Den svenska delegationen leddes av utrikesminister
Lennart Bodslröm.

Ministrarnas
diskussioner dominerades denna gång av två frågor: Europarådets roll i det
framtida europeiska samarbetet och situationen i Turkiet.

Vid del föregående ministermötet hade ordföranden fått i
uppdrag att tillsammans med andra ministrar utarbeta en rapport om Europarådets
roll och arbetsmetoder. 1 sin rapport konstaterade nu utrikesminister Pahr, att
en del berättigad kritik riktats mot Europarådet för att ha splittrat sig på
alltför mänga perifera frågor. Organisationen kunde inte leva upp till de
ursprungligen ställda förväntningarna i avseende pä Europas enande, men hade
kommit att spela en viktig roll som brobyggare mellan EG- och icke EG-länder.
För de neutrala var Europarådet det enda forum där de på lika villkor kunde
delta i arbetet pä Europas enande.

Även om den ofta framförda tanken alt Europarådet och EG
skulle ha arbetsuppgifter som kompletterade varandra var tilltalande, menade Pahr
att utsikterna till framgång var mycket begränsade. Enda utvägen vore alt pä
politisk våg nä ett slags underhandsöverenskommelse dår Europarådet gavs
företräde vad gällde det praktiska resultatet inom vissa speciella områden. Pahr
föreslog vidare, alt ministermölena två gånger om året skulle utnyttjas för en
intensivare politisk dialog.

I ett
svenskt inlägg framhölls bl.a. rådets betydelse som forum för utbyte av
information och synpunkter. Europarådet borde enligt svensk uppfattning
fortsatt inneha den ledande rollen inom områdena mänskliga rättigheter,
kulturellt samarbete och harmonisering av lagstiftning. Utökat samarbete mellan
den parlamentariska församlingen och ministerkommittén efterlystes; en
fördjupad dialog skulle kunna stimulera ytterligare till handling.

Som en uppföljning till denna diskussion i
ministerkommittén har ställföreträdarna tillsatt tre arbetsgrupper: en om
Europarådets roll, en om rådels arbetsmetoder och en inom området mänskliga
rättigheter.

Debatten
om Turkiet inleddes redan under det kollokvium som föregick minislermötet med
deltagare frän den parlamentariska församlingen och medlemsregeringarna.
Utrikesminister Bodström ifrågasatte i sitt inlägg om folkomröstningen om den
nya turkiska konstitutionen kunde ses som etl verkligt uttryck för den fria
folkviljan när del rådde krigslagar och all politisk verksamhel var förbjuden.
Det var också osäkert om det stora antalet röster för konstitulionsförslaget
skulle tolkas som ett stöd för författningen som sådan eller bara uttryckte ett
hopp om en förändring av den nuvarande situationen. Lennart Bodström tog vidare
upp förbudet för tidigare politiker att arbeta politiskt i hemlandet, de
politiska massrättegångarna mot fackföreningsmän och andra, den ökade
användningen av dödsstraffet och nya rapporter om torlyranklagelser. Han
underströk viklen av att Europarådet fortsatt noggrant och kritiskt följde
utvecklingen i Turkiet.

Skr. 1983/84:72 6

1 ministerkommittén gjorde utrikesminister Bodslröin ett
kortare sammanfattande inlägg med liknande formuleringar. 1 diskussionen
deltog denna gång förutom Turkiet endast de övriga fyra länder som tillsammans
med Sverige anmält Turkiet inför kommissionen för de mänskliga rättigheterna
dvs. Danmark, Frankrike, Nederländerna och Norge.

//. Verksamheten inom organisationens åtta huvudsektorer.
1. Mänskliga rättigheter

Arbetet inom denna sektor har bedrivits i huvudkommittén
för mänskliga rättigheter (CDDH) och i tre expertkommittéer.

Huvudkommittén har under året färdigställt ett utkast till
tilläggsprotokoll till den europeiska konventionen om mänskliga rättigheter.
Genom detta tilläggsprotokoll, som jämte en bakgrundsrapport överlämnades till
ministerkommittén för godkännande, avskaffas dödsstraffet i fredstid. Endast
sädana medlemsstater i Europarådet som anslutit sig lill konventionen får
tillträda protokollet, vilket träder i kraft efter ratificering av fem stater.
Ministerkommittén antog tilläggsprotokollet - det sjätte - i slutet av året och
skall senare bestämma en lidpunkt då protokollet öppnas för undertecknande.

Huvudkommittén slutförde vidare arbetet pä ett utkast till
ett sjunde tilläggsprotokoll till ovannämnda konvention jämte en
bakgrundsrapport. Arbetet, som inleddes 1975, syftade till att mot bakgrund av FN:s
konvention rörande medborgerliga och politiska rättigheter, vilken innehåller
fler rättigheter än den betydligt äldre europeiska konventionen, utöka antalet
rättigheter som garanteras av sistnämnda konvention. Resultatet blev atl fem
nya rättigheter med förebilder i FN-konventionen infördes i tilläggsprotokollet.
Delta överlämnades Jämte bakgrundsrapporten till ministerkommittén för vidare
behandling.

Expertkommittén för förbättrande av proceduren enligt den
europeiska MR-konventionen (DH-PR) hade uppmanats av huvudkommittén att med
särskild förtur granska vad som kan göras för att förenkla och påskynda
proceduren inför europarådsorganen mot bakgrund av det ökande antalet
individuella klagomål som blivit följden av atl allt fler medlemsstater nu
medgivit individuell klagorätt. Experterna ägnade årets två möten främst åt att
diskutera förslaget om en uppdelning av kommissionen på två kammare med tio
ledamöter i varje. Expertkommittén har även utbytt synpunkter med företrädare
för kommissionen. Tyngdpunkten i kommitténs arbete ligger tills vidare pä
proceduren inför kommissionen. Proceduren inför domstolen samt
ministerkommitténs roll har hittills endast diskuterats preliminärt.

Expertkommittén för utvidgning av de i den europeiska
konventionen upptagna rättigheterna (DH-EX) har stött på svårigheter att
identifiera ekonomiska, sociala och kulturella rättigheter som skulle lämpa sig
för

Skr. 1983/84:72 7

införande i ett tilläggsprotokoll lill konventionen. Flera
medlemsstater anser att man bör söka sig fram på andra vägar, t. ex. genom atl
bygga ut den sociala stadgan. Pä grund av svårigheterna kände expertkommittén
ett behov av att låta huvudkommittén ta ställning till om arbeiet skulle
fortsätta med oförändrat mandal eller om det skulle uppskjutas eller
inställas. Resultatet av överläggningarna i huvudkommittén blev alt
expertkommitténs mandat bekräftades med tillägget att kommittén också skall
överväga andra möjligheter för övervakning och implementering än det kontrollmaskineri
som finns enligt konventionen om de mänskliga rättigheterna.

Expertkommittén för information och undervisning inom
mänskliga rättighetsområdet (DH-ED) har ägnat särskild uppmärksamhet ål dessa
spörsmål inom yrkesutbildningen. Arbetet på en handbok om mänskliga rättigheter
vid utbildning av polisen har i det närmaste avslutats och en liknande
publikation för fångvårdspersonal har påbörjats. Olika projekt såsom
undervisning i mänskliga rättigheter vid juridiska fakulteter samt inom
sociologi och psykologi fortsatte under året liksom arbetet med olika
publikationer inom detta område.

Ministerkommittén fattade beslul om inrättandet av ett
datoriserat doku-mentalionscenler rörande mänskliga rättigheter för både
internt och externt bruk. Centret skall utvecklas i etapper med början under
första hälften av 1983.

Den 29 april 1982 antog ministerkommittén, som redan
nämnts, en deklaration om yttrande- och informationsfrihet.

Elt seminarium om icke-judiciella medel för skyddet och
främjandet av mänskliga rättigheter ägde rum i Siena, Italien, den 28-30
oktober. 1 seminariet deltog ombudsmän och personer med liknande funktioner i
Europarådets medlemsstater.

2. Sociala frågor och arbetsmarknadsfrågor a) Social trygghet

På förslag av huvudkommittén för social trygghet (CDSS)
uttalade sig ministerkommittén i resolutionerna CSS(82) 1 — 10 om efterlevnaden
av den europeiska socialförsäkringsbalken och protokollet lill denna under den
gångna rapporteringsperioden (Ijuli l979-30Juni 1980). Resolutionerna gällde
Belgien, Danmark, Förbundsrepubliken Tyskland, Irland, Luxemburg,
Nederländerna. Norge, Schweiz, Sverige och Storbritannien. Mot Sveriges
tillämpning av dessa instrument riktades, liksom tidigare, ingen anmärkning.

I huvudkommittén fortsatte under året arbetet på en
revision av socialförsäkringsbalken. I samband därmed diskuterades preliminärt
möjligheterna atl stärka skyddet för de rättigheter som kunde tas in i en
reviderad balk likaväl som för rättigheterna i den nu gällande balken.

Ett nytt inslag i huvudkommitténs arbete är regelbundet
utbyte av infor-

Skr. 1983/84: 72 8

mation om lagstiftningsåtgärder och annat reformarbete i
de lika länderna. Etl par sådana genomgångar gjordes under året.

Till nyssnämnda arbete ansluter sig en verksamhet som går
ut på att göra sammanställningar över gällande system för social trygghet för
samtliga medlemsländer. En första sådan sammanställning, som fått formen av en
komplettering av motsvarande tablåer för EG-länderna, beräknas kunna
färdigställas för publicering före utgången av 1983.

Huvudkommittén slutbehandlade under året en rapport frän
en under-kommitté om aktuella problem rörande finansieringen av de sociala
trygghetssystemen i medlemsländerna. I rapporten berördes bl. a. den skiftande
graden av skattefinansiering av olika grenar av den sociala tryggheten i olika
länder. En annan fråga sonr diskuterades i rapporten var möjligheterna alt
förbättra allmänhetens koslnadsmedvelande genom information om utgifterna för
trygghetsanordningarna.

Huvudkommittén behandlade vidare en studie av möjlighelerna
alt utvidga del internationella samarbetet för att främja en utjämning av
skillnaderna i utveckling av det sociala skyddet i olika länder. Ett hinder
för en sådan utjämning anses i vissa länder vara brister i utbildningen av
tjänstemännen i den nationella administrationen. Som medel för en förbättring
anvisades därför ett system med stipendier inom Europarådets tam, för att
möjliggöra enskilda och samordnade studier för tjänstemän som önskar studera
utformningen av de sociiila irygghelsanordningarna i andra länder. Behovel av
alt inrätta ett internationellt institut på området skall ytterligare utredas.

Huvudternat för socialminislerkonferensen i Madrid den
22—24 septerrr-ber var frågan om social trygghet för hela befolkningen som ell
led i socialpolitiken. Valet av tema återspeglar å ena sidan del förhållandet atl
i de flesla kontinentala europarådsländer de sociala trygghetssystemen är
förbehållna den ekonomiskt aktiva befolkningen, ibland med särskilda
begränsningar för jordbrukare och andra självständigt förvärvsverksamma, och ä
andra sidan de strävanden som alltmer växer fram att utvidga sysiemen sä att de
åtminstone i grundläggande hänseenden omfattar hela befolkningen. Därigenom
skulle systemen alltså närma sig vad som redan gäller framför allt i de
nordiska länderna och i Storbritannien. Som ett specialtema diskuterades olika förebilder
när det gäller det tekniska tillvägagängssåttet för en sådan utvidgning.

b) Socialtjänst och arbetsmarknadsfrågor

Ministerkommittén antog i juni 1982 rekommendationen R(82)8
om sysselsättningspolitik och arbetstagares skydd mot effekter av arbetslöshet.
Medlemsstaterna uppmanas all vidta samordnade åtgärder för alt bekämpa
arbetslösheten. Sädana åtgärder bör bl.a. avse förbättrad yrkesvägledning och
arbetsförmedling, arbetsmarknadsutbildning, omskolning, stöd lill företag i
särskilda regioner och inom vissa sektorer samt stöd till särskilt utsatta
grupper, i synnerhet ungdomar och längtidsarbelslösa.

Skr.
1983/84:72 9

Vid de tvä möten som hölls med huvudkommittén för sociala
frågor (CDSO) diskuterades huvudteman för den till maj 1983 planerade arbeis-ministerkonferensen
i Europarådets regi.

Inom huvudkommittén diskuterades vidare äldrefrågor och
handikappfrågor.

Vad gäller
äldrefrågorna behandlades förslag om tillägg till den Europeiska sociala
stadgan rörande de äldres räll lill social delaktighet i samhället.
Beträffande handikappfrågorna diskuterades åtgärder för atl pä bästa möjliga
sätt integrera fysiskt eller mentall handikappade i familjen och i samhället.

Bland de rapporter som CDSO initierat och som publicerades
under året kan nämnas "Hours of Work", som är en jämförande studie om
arbetstid i olika europeiska länder.

Kommittén beslöt att under 1983 anordna etl kollokvium om
klientmedverkan inom socialtjänsten och att göra en översyn av den fortlöpande
stipendie verksamheten.

c) Migration

Huvudkommittén för migrationsfrägor (CDMG) har ägnal sig
åt uppföljningen av den första migrationsministerkonferensen i maj 1980. Inom
ramen för detta arbete har kommittén fortsatt behandlingen av tvä rekommendationstexter
avseende dels andra generationen invandrare, dels åtgärder i syfle att
bibehålla de kulturella banden mellan invandrare och deras hemländer. Ett
utkast till rekommendation i det förstnämnda ämnet överlämnades till
ministerkommittén men återremitterades av denna lill CDMG för fortsatt
behandling.

Förberedelsearbetet för den andra migrationsministerkonferensen.
planerad att äga rum i Rom i oktober 1983, bedrevs i en för ändamålet särskill
tillkallad kommitté.

d) Jämställdhetsfrågor

Den nyinrättade expertkommittén för jämställdhet mellan
kvinnor och män höll sitt första möte i januari 1982. Kommittén planerade
tillsammans med huvudkommittén för massmediafrågor ett seminarium i juni 1983
om massmedias bidrag till främjande av jämställdhet mellan kvinnor och män.
Kommittén har under året publicerat en jämförande studie "Equality between
women and men: historical development and descriptive analysis of national machinery
set up in member states of the Council of Europé to promote the equality between
women and men".

e) Befolkningsstudier

Kommittén för befolkningssludier (CDDE) beslöt vid sitt åriiga
möte att tillsätta ytterligare två underkommiitéer. Den ena avser studera den
ökade skilsmässofrekvensen i Europa och den andra sambandet mellan demografisk
utveckling och migration.

Skr. 1983/84:72 10

Under 1982 avhölls Europarådets befolkningskonferens.

En allmän slutsats från denna var atl man med nuvarande
utveckling måste ägna större uppmärksamhel åt befolkningsfrågorna. Effekterna
på skilda områden inom samhället bör studeras. Till en del måste också
inriktningen av samhällsplaneringen ändras. Hittills har den varit utformad för
en ständig befolkningstillväxt. Nu måste den utgå frän atl folkmängden inte
längre ökar.

Inför konferensen hade en rapport om den svenska
befolkningsutvecklingen utarbetats.

3. Utbildning och kultur

Kullurstyrelsen (CDCC) är det samordnande organet för
frågor som rör utbildning och kultur.

Frågor
rörande högre utbildning handläggs av en särskild kommitté "Standing Conference
for Universily Problems" (CC-PU). Denna är underställd kulturstyrelsen
som skall godkänna dess pr"ogram och budget. Inom sitt arbetsfält driver CC-PU
bl.a. olika verksamheter som syftar till atl underlätta studier i annat land.
En konferens på temat "European Conference on Academic Mobility"
hölls i anslutning härtill i Stockholm under året. I samband med olika
universitet har också anordnats ett antal korta forskarkurser. Del största
åtagandet inom CC-PU rör förberedelserna inför konferensen 1983 om "Higher
Education and Research Policies and Europé approaching the Year 2000".

Arbetet inom kulturstyrelsens område bedrivs genom
projekt, konferenser och serviceaktiviteter.

Pä skolområdet avslutades under 1982 ett projekt pä temat "Preparaiion
för Life" om hur skolan ska förbereda 14— 19-äringar för livet efter avslutad
skolgång. Ett nytt uppföljningsprojekt "Primary Education" har fastställts
med start 1983.

Arbetet på områdena vuxenutbildning och språkundervisning
har fortsatt i de nya projekten "Adult Education for Development"
och ytterligare ett projekt om moderna språk. En slulkonferens om sistnämnda projekl
har hållits i Strasbourg under året.

Pä kulturområdet har projektet "Cultural Development Policies"
avslutals under 1982. En konferens i anslutning lill projektet hälls under
våren 1983.

Under 1982 arrangerades elt första möte för medlemmarna i
del lokala närmiljöprojekt som initierats av Sverige vid 1981 års kuliurministerkon-ferens
i Luxemburg. Projektet heter "Cultural Dynamics in Regional Development".

Som en uppföljning till Europarådets kullurministerkonferens
i Luxemburg 1981 påbörjades etl arbete otn alt utarbeta en europeisk
deklaration om kulturella målsättningar. Arbetsgruppen lade under 1982 fram ett
för-

Skr.
1983/84:72 II

slag som skickats ut på remiss till medlemsländerna.
Förslaget skulle ligga klart vid nästa kullurministerkonferens i Dublin 1983.

Ett nytt projekt pä temat "Measures to promote creativity
taking inio account the development of the cultural Industries" har
påbörjats.

Elt projekt om "Education and Cultural Development of
Migrants" pågår sedan något år tillbaka.

4. Ungdomsfrågor

a) Europeiska ungdomsfonden

Sverige bidrar liksom tidigare är tillsammans med andra
medlemsländer med frivilliga bidrag till fondens verksamhet utöver de medel som
reguljärt anslås. Fonden ger pä ansökan bidrag till verksamheter ordnade av
europeiska ungdomsorganisationer.

b) Europeiska ungdomscentret

Ungdomscentret har under året arrangerat etl antal kurser
om aktuella ungdomsfrågor saml språkkurser.

5. Hälsovård

Huvudkommittén för hälsovärdsfrägor (CDSP) har under året
hållit tvä möten och därvid slutbehandlat en rapport och en rekommendation om
vidareutbildning av sjuksköterskor saml en rapport om minskning av sjukhuskostnader.

Kommittén har vidare arbetat med att följa upp de
uttalanden som gjordes vid hälsovårdsminislermötet i Madrid 1981. En studie
häller pä att utarbetas om hur det förebyggande arbetet är organiserat i olika
länder. Riktlinjer utarbetas dels för hur hälsan kan främjas och dels om
annonsering i syfte att bekämpa rökning, överkonsumtion av alkohol och narkotikamissbruk.
För år 1984 planeras arbele i fräga om utbildning i hälsoupplysning och om
betydelsen för hälsan av långvarig arbetslöshet. Kommittén har också påbörjat
förberedelserna för nästa hälsovärdsminislermöte som skall hållas i Sverige
underförstå halvåret 1985. Från svensk sida har som ämne för mötet föreslagits
"Främjande av psykisk hälsa och välbefinnande saml decentralisering av
psykiatrisk värd",

6. Miljöfrågor och regionala planeringsfrågor

a) Miljöfrågor

Den konvention rörande skyddet av vilda växter och djur i
Europa och deras naturliga biotoper, som undertecknades vid
miljöministerkonferensen i Bern 1979, har nu trätt i kraft sedan den
ratificerats av erforderligt antal stater.

Skr. 1983/84:72 12

Ändamålet med konventionen är att förbättra skyddet och
vården av den vilda faunan och floran, med särskild tonvikt lagd på
utrotningshotade, sårbara och sällsynta arter och deras biotoper. Flytande och
endemiska arter nämns som särskilt angelägna. Som appendix lill konventionen
har fogals förteckningar på växt- och djurarter, som skall åtnjuta skydd. Ytterligare
arbete med formerna för urval och skydd av lokaler - biotoper återstår.

I resolutionerna (79)9 och (79)10 fastlades reglerna för
""det europeiska nätverket av biogenetiska reservat", vilket
syftar till att bevara representativa naturlyper och landskap. Arbetet med
utväljandet och avsättandet av biogenetiska reservat pågår nu i
medlemsländerna. Våtmarker och hedar hör till de naturtyper, som i första
omgången skall inrymmas i nätverket. Hotade däggdjurs-, fågel- och groddjursar-ter
ägnas särskilt intresse. Sverige har under året anmält ett antal våtmarker
till nätverket.

Arbetet inom Europeiska naturvärds- och
naturresurskommittén (CDSN) har koncentrerats lill frågor om natur- och
landskapsvård, mark för friluftsliv samt skydd för hotade växt- och djurarter.

Speciella studier om olika djur- och växtgrupper pågår och
publiceras varefter de färdigställs. Detta gäller för grupper som däggdjur, fåglar,
grod-och kräldjur, fiskar och vissa everlebratgrupper som fjärilar saml för kärlväxler.

Arbetet med naturvårdens pliin- och skötselfrågor är
föremål för omorganisation för att bredda verksamheten.

Information och naturvårdsundervisning ägnas slor
uppmärksamhet. Här kan särskilt hänvisas till arbetet inom Europarådets
"Information Centre for Nature Conservalion"".

Nästa fackministerkonferens som skulle ha hållits i
Grekland i maj 1983 har skjutits upp till april 1984. Den avses särskill
behandla frågor om skydd av kuster och stränder.

b) Regional planering, byggnadsvård och stadsplanering

Vid sitt ärliga möte i maj konstaterade huvudkommittén för
regional planering (CDAT) atl svårigheter förelåg att fullfölja
arbetsprogrammet med de minskade resurser som ställts lill förfogande.
Kommittén framhöll angelägenheten av ökade finansiella resurser och
förstärkning av sekretariatet för att tillfredsställande kunna genomföra de
uppgifter som ankommer på kommittén.

Under året avslutades aktiviteter om planering i
skogsregioner saml rörande europeiska baskartor och tematiska kartor.

Kommittén beslutade atl för 1983 samma områden skulle
prioriteras som 1982, nämligen för planeringsministerkonferenserna beslutade
teman, balanserad utveckling i Europa, "a European regional planning concept"
och instrument för regional planering.

Skr. 1983/84:72 13

Huvudkommittén för stadsplanering och byggnadsvärd (CDUP)
hade 1982 sitt första verksamhetsår med båda ansvarsområdena representerade
(stadsplanering resp. byggnadsvård). Sverige har dock varit representerat
enbart inom ansvarsområdet byggnadsvärd.

Till
ordförande i kommittén valdes den svenska delegaten, avdelningsdirektör
Christina Sandström, riksantikvarieämbetet.

Arbetet i
kommittén har präglats av att den nya sektorn stadsplanering först under 1982
börjat bearbetas i avsikt atl fä fram ett långsiktigt arbetsprogram. Under
året har därför arbetet inom denna sektor varil av begränsad omfattning.
Förutom slutförande av själva stadsförnyelsekampanjen har två uppföljande
konferenser anordnats. Den ena, i London, koncentrerades kring medinflytande
och självhjälpsarbete. Den andra, i Strasbourg, behandlade riktlinjerna för
del fortsatta arbetet inom kommittén under 1983-85.

På
byggnadsvärdssidan har väckts förslag om ett eventuellt konventionsarbele kring
byggnadsvärd. Kommittén har givit hög prioritet ål informationsfrågorna och dä
framförallt skriften "A Future for our Past".

Hantverksfrågorna
diskuterades vid etl seminarium i Venedig; del andra i en serie på tre.
Seminariet pekade på etl antal väsentliga förutsättningar för fortsatt arbete
nationellt och internationellt. Dess resultat kommer från svensk sida att vägas
in i en fortsatt diskussion såväl nationellt som i den nordiska kretsen.

Tre pr-oblemomräden
har under 1982 bearbetats i särskilda arbetsgrupper med svenskt deltagande,
nämligen landsbygdsomvandlingen, arkeologi och fysisk planering samt äteranvändning
av äldre byggnader.

Landsbygdsproblematiken
har också lagils upp till diskussion inom huvudkommittén i planeringen för
kontinuerliga insatser under 1983-85. Elt första seminarium är planerat för
1983. Arkeo'logi och fysisk planering är etl för kommittén nytt område, där en
arbetsgrupp nu tillsatts för alt diskutera problematiken och kommitténs roll. Äteranvändning
av äldre byggnader har diskuterats sedan etl par år i en separat arbetsgrupp.
Inte-rimsrapport förväntas under 1983 och en utvidgning av arbetet är planerad
för 1984-85.

7. Regionala och kommunala frågor

Huvudkommittén för regionala och kommunala frågor (CDRM)
höll sill elfte plenarmöte i Strasbourg den 30 Juni-1 Juli. Mötet ägnades
främst åt de slutliga förberedelserna för kommunministerkonferensen i Lugano.

Det tolfte plenarmötel den 1-2 december ägnades förelrädevis
ät arbetsprogrammet för år 1983.

Den femte kommunministerkonferensen hölls i Lugano den 5 —
7 oktober. Därvid behandlades som tema 1 "'Kommunal självstyrelse; lagstift-

Skr.
1983/84:72 14

ning. praxis, framtidsutsikter" och som tema II "Gränskommunalt samarbete'".

Under tema I rörde diskussionen huvudsakligen del av
Europarådets kommunalkonferens (CLRAE) framlagda förslagel lill "European
Charter of Local Self-Government"'. Förslagel till "Charter"
skall behandlas vid nästa kommunminislerkonferens i Rom år 1984.

Vid ett särskill kollokvium i anslutning till kommunminisierkonferensen
diskuterades "Chartern" av ministrarna tillsammans med representanter
för kommunalkonferensen (CLRAE) och den parlamentariska församlingen.

De verksamheter som för närvarande pågår inom CDRM gäller bl.a.
kommunal självstyrelse, kommunal demokrati, kommunal adminislration. kommunal
ekonomi och glesbygdsfrågor.

8. Rättsfrågor

a) Rekommendationer

I rekommendation R (82) 1 uppmanas medlemsstaterna alt
vidta vissa åtgärder för alt förbättra det internationella samarbetet vad
gäller lagföring och bestraffning av terroristhandlingar. Åtgärderna rör mellanslatlig
rättshjälp och informationsutbyte samt forum i mål som berör mer ån en stat.

Enligt rekommendation R (82) 2 bör medlemsstaternas
regeringar sträva efter alt införa etl syslem för betalning av bidragsförskott
till barn, som bl.a. innebär att staten utbetalar ett förskott när den
underhållsskyldige inte fullgör sin underhållsplikt.

I rekommendation R (82) 14 förtecknas en rad åtgärder av
bl. a. förebyggande natur som tar sikle pä situationer dår någon blivit utsatt
för männi-skorov och krav på lösensumma har framställts.

I rekommendation R (82) 15 behandlas en rad frågor som
gäller straffrättens loll i fräga om konsumentskyddet.

I rekommendation R (82) 16 anges vissa principer som
medlemsstaterna bör följa i fråga om att göra permissionsinstitutet till ett
medel att underlätta den sociala anpassningen för sädana som undergår
kriminalvård i anstalt.

Rekommendation R (82) 17 tar upp vissa principer som bör
vara vägledande när det gäller bevakning, säkerhetsåtgärder och behandling i
fråga om intagna i kriminalvårdsanstall vilka bedöms som farliga.

b) Kommittéarbetet

Under huvudkommittén för Juridiskt samarbete (CDCJ) pågår
utredningsarbete på en rad områden i syfle att uppnå ökad rättslikhet mellan
Europarådets medlemsländer. Bland de ämnen som har utretts under 1982 kan
nämnas föräldraansvar, äganderättsförbehåll, dataskydd, skade-

Skr.
1983/84:72 15

ständsansvar för det allmänna och förenkling av
rättegängen i civilmål. En sårskild expertkommitté behandlar frågan om
könsdiskriminering. I kommitténs direktiv ingår att utarbeta en rekommendation
om åtgärder mot könsdiskriminering och om åtgärder för atl främja
jämställdheten mellan kvinnor och män. Arbetet skall vara avslutal under 1983.

CDCJ har under året haft sina 37:e och 38:e möten.
Kommittén har föreslagit ministerkommittén att bl.a. anta utkast till
rekommendationer dels om nomader, dels om mentalsjukas rättsliga ställning,
dels om skydd för rältsdatakunder.

Huvudkommittén för brottsfrågor (CDPC) höll under år 1982
sitt 31:a möte, varvid kommittén bl. a. beslöt föreslå ministerkommittén att
anta de tidigare nämnda rekommendationerna R (82) 14-17.

Bland de frågor som under året behandlades av kommittéer
under CDPC kan i övrigt nämnas internationellt samarbete i fråga om brott
rörande konstföremål, utländska medborgare intagna i kriminalvårdsanstalter,
väldet i dagens samhälle samt förhållandet mellan allmänheten och kriminalpolitiken.

Massmediakommittén
(CDMM) med dess tvä underkommittéer, en med experter pä mediapolitik och en med
experter päjuridiska mediafrågor, har fortsatt sitt arbete med atl behandla
framför alll kabel- och satellitspridning av televisionsprogram.

Europarådets expertkommitté om "Legal Aspects of Tertitorial
Asylum and Refugees" (CAHAR) ägnade sig under året i huvudsak åt att
utforma en överenskommelse i den s. k. första asylland-frägan. Syftet med en
sådan överenskommelse är att klargöra vilken medlemsstat som har att i ett
visst fall pröva en asylansökan. Enighet uppnåddes emellertid inte under året.
Bland övriga ämnen som diskuterades av CAHAR kan nämnas frågan om en
deklaration beträffande de facto-flyktingar.

Det trettonde europeiska justitieministermötel hölls i Athen
den 25-27 maj 1982. Vid mötet diskuterades bl.a. förvärv av efternamn, problem lill
följd av det stora antalet vägtrafikolyckor samt sambandet mellan ekonomisk
kris och kriminalitet.

///. Europarådets fond för bosättning och regional
utveckling

Fonden för bosättning och regional utveckling (Resettlement
Fund) bildades 1956. Samtliga Europarådets medlemsländer utom Irland, Storbritannien
och Österrike är anslutna lill fonden. Dessutom är den Heliga Stolen medlem.
Fonden bildades ursprungligen som ett instrument i flyktingpolitiken, men är
numera inriktad huvudsakligen på att genom län stödja sysselsättnings- och bosladsbyggnadsprojekt
i regioner med stora befolkningsomflyttningar. Högsta prioritet ges härvid
insatser i samband med flyktingströmmar och naturkatastrofer. Vid diskussioner
om Europarådets bidrag till en balanserad ekonomisk och social utveckling
mellan medlemsländerna spelar fonden en framträdande roll eftersom den är

Skr.
1983/84:72 16

rådets enda konkreta instrurnent för att påverka
utvecklingen inom detta område.

Mot bakgrund av konstaterade lånebehov och diskussionerna
om en balanserad utveckling i Europa erbjöd fondens styrelse 1981 medlemsländerna
alt på olika sätt medverka till förstärkning av fondens kapital. Under 1982 har
i enlighel härmed alla medlemsländer utom elt bidragit till att öka fondens
kapital från 17,9 till 68,4 milj. US dollar. Härtill kommer att fonden vid uigången
av 1982 hade reserver och vinstmedel pä 55.6 milj. dollar.

Med detta kapital som bas kan fonden pä Jämförelsevis
fördelaktiga villkor låna upp pengar på den internationella kapitalmarknaden.
Dessa medel lånas sedan ut lill projekt i medlemsländerna med den inriktning
som beskrivits ovan. En mindre del av utlåningen sker på speciellt fördelaktiga
villkor, för närvarande en procents ränla. Denna subventionerade utlåning
bekostas av en del av fondens vinstmedel.

Sedan sin tillkomst och till slutet av 1982 har fonden
finansierat projekt i medlemsländerna om totalt 1 794 milj. dollar. Vid
årsskiftet utestående län uppgick till ca I 566 milj. dollar varav 21,5 milj.
dollar som subventionerade lån. De ojämförligt största låntagarna har varit
Italien (nära hälften av länemedlen) följt av Turkiel (ca en fjärdedel). Pä
senare tid har dock nyutlåningen fått en jämnare geografisk fördelning och flera
andra sydeuropeiska länder har erhållit stora län.

Under de senaste åren har fondens verksamhet expanderat
mycket starkt. Nyutlåningen under 1982 uppgick till 453 milj. dollar. Trots
denna expansion väntade vid årsskiftet 1982/83 projekt för I 240 milj. dollar
på finansiering. Fondens vinst uppgick under 1982 lill 17,6 milj. dollar vilket
innebär en liten ökning sedan föregående år (17,4 milj. dollar).

Sverige inträdde i fonden 1977. Under 1982 har Sverige
ökat sitt garantiåtagande gentemot fonden med 350000 till 910000 dollar.
Sverige har bl. a. eftersträvat att utlåningen skall fä en bättre geografisk
fördelning, att en siörre andel av fondens vinst skall användas för lån på
särskilt fördelaktiga villkor samt att flera länder skall ansluta sig till
fonden.

IV. Övrigt

Sedan 1975 har Sverige varit anslutet till konventionen om
utarbetandet av en europeisk farmakopé. Denna innehåller kvalitetsnormer för
läkemedelssubstanser och färdiga läkemedel och har bindande giltighet i de
länder som anslutit sig till konventionen. I Sverige trädde den första utgåvan
av Europafarmakopén i kraft den 1 Januari 1978. Dess bestämmelser har sedan
dess tillämpats av socialstyrelsens läkemedelsavdelning och läkemedelsindustrin
vid registrering och kontroll av läkemedel samt för Apoteksbolagets
läkemedelshantering. Under 1980 påbörjades utgivningen av den andra editionen
av Europafarmakopén. Med utgången av 1982 har fem delar av denna utgivits frän
trycket. Bestämmelserna i tre av de hittills

Skr.
1983/84:72 17

utgivna delarna av den andra editionen trädde i kraft i
Sverige den 1 januari 1983.

Sexton
länder var anslutna till konventionen under 1982. Samtliga nordiska länder
deltar i arbetet i farmakopékommissionen. Finland som tidigare haft status som
observatör, har under 1982 blivit fullvärdig medlem i samarbetet.

Sverige
var representerat vid samtliga tre kommissionsmöten under 1982. Dessutom
medverkar tretton svenska representanter i de totalt 24 expertgrupper, som
förbereder och bearbetar det material, som skall ingå i farmakopén. Omfattande
experimentellt förarbete utförs även pä nationell nivå, på statliga
laboratorier och vid vissa industriföretag. I Sverige deltar bl.a.
socialstyrelsens läkemedelsavdelning. Apotekens centrallaboratorium och några
av landets farmaceutiska industrier.

Under 1981
skedde en översyn av uppläggningen av arbetet inom farmakopékommissionen och
pä expertgruppsnivå. Nya prioriteringsregler har medfört att arbetet under 1982
koncentrerats till nya medicinskt och farma-ceutiskt ändamålsenliga läkemedel.
Därigenom har elt ökat antal undersökningsmetoder och monografier för nya
läkemedelssubstanser kunnat fastställas.

Norstedts Tryciceri, Stocktiolm 1983