Prop. 1983/84:74

Regeringens proposition

1983/84:74

om vissa
pensionsfrågor;

beslutad
den 24 november 1983.

Regeringen
föreslår riksdagen att anta de förslag som har tagits upp i bifogade utdrag av
regeringsprotokoll.

På
regeringens vägnar OLOF PALME

BO
HOLMBERG

Propositionens
huvudsakliga innehåll

I
propositionen föreslås ändringar i reglerna för pensionering av personal inom icke-statlig
verksamhet.

Vidare
föresläs en viss ändring i förordningen om förordnandepension.

Förslag
läggs också fram om hur man bör ordna pensioneringen för viss arvodesanstålld
personal vid Stockholms internationella fredsforsknings-institut och om pension
åt en enskild person.

1 Riksdagen 1983/84. I saml. Nr 74

Rättelse: S. 2, Närvarande: Tekniska ändringar.

Prop.
1983/84:74

Prop.
1983/84:74 2

Utdrag

CIVILDEPARTEMENTET PROTOKOLL

vid regeringssammanträde 1983-11-24

Närvarande: statsminister Palme, ordförande, och
statsråden 1. Carlsson, Lundkvist, Feldl, Sigurdsen, Gustafsson, Leijon, Hjelm-Wallén,
Peterson, Andersson, Boström, Bodström, Göransson, Gradin, Dahl, R. Carlsson,
Holmberg, Hellström, Thunborg, Wickbom.

Föredragande: statsrådet Holmberg

Proposition om vissa pensionsfrågor

1 Statlig pensionering av personal inom icke-statlig
verksamhet

1,1 Ändringar i statens pensionslöneförordning

/././ Pensionslön enligt kommunal löneplan när kommunala
lönebestämmelser 1 övrigt inte tillämpas

Mitt förslag: För en del arbetstagare bör pensionslönen
bestämmas sä, att den aktuella månadslönen kommer att utgöra pensionslönen. Det
gäller sådana arbetstagare hos vissa icke-kommunala huvudmän, vars lön betalas
enligt kommunal lönegrad men utan rätt lill uppflyttning i löneklass och utan
att kommunala lönebestämmelser i övrigt tillämpas.

Skäl för mitt förslag: I 3 § 5-7 mom. statens pensionslöneförordning
(1959:286; ändrad senast 1981:1139) föreskrivs hur pensionslönen skall
bestämmas när lön ulgår enligt icke-slatliga grunder.

Enligt 3 § 5 mom. skall pensionslönen för en icke-statlig
anställning med kommunala eller motsvarande lönebestämmelser - med vissa
undantag -utgöras av månadslönen i den högsta löneklassen inom den lönegrad, i
vilken anställningen är placerad.

Statens löne- och pensionsverk (SPV) har erinrat om att
för arbetstagare hos vissa icke-kommunala huvudmän utgår lönen enligtkommunal
lönegrad utan rätt till uppflyttning i löneklass eller utan alt kommunala
lönebestämmelser i övrigt tillämpas.

SPV har föreslagit att pensionslönen i dessa fall skall få
utgöras av månadslönen i den löneklass på kommunal löneplan enligt vilken lönen
faktiskt utgår i stället för av en månadslön som inte direkt avspeglar den

Prop. 1983/84:74 3

faktiska lönen vilket f. n. gäller. I de avsedda fallen
saknas bl. a. en rätt till löneklassuppflyitning.

Jag biträder SPV:s förslag, som leder till ett rikligare
materiellt resultat och dessutom innebär en förenklad handläggning inom verket.

1.1.2 Beräkning av pensionslön för arbetstagare med spel-
eller tjänstgöringspengar hos teater- och musikinstitutioner

Mitt förslag: Pensionslönen för sångare och dansare bör
beräknas på månadslönen och en tolftedel av summan av spel- och tjänstgöringspengar
för kalenderåret.

Skäl för mitt förslag: Enligt 3 § 6 mom. pensionslöneförordningen
skall pensionslönen utgöras av månadslönen, om denna utgår med belopp motsvarande
lön enligt statlig löneplan. I annat fall utgörs pensionslönen av den månadslön
på statlig löneplan som lönen i anställningen närmast svarar mot. Utgår en del
av lönen som ersättning för tjänstgöringstillfälle och gäller enhetliga grunder
i fråga om beräkning av en sådan ersättning för den personalgrupp som
arbetstagaren tillhör, beaktas ersättningen med etl belopp som i genomsnitt
gäller för personalgruppen.

Lönerna till arbetstagarna vid de statsunderstödda teater-
och musikin-stilutionerna utgår i regel med andra belopp än de som gäller
enligt statliga eller kommunala löneplaner. Därför bestäms deras pensionslön
oftast enligt 3 § 6 mom. pensionslöneförordningen.

Utöver månadslön förekommer för vissa arbetstagare hos
teater- och musikinstitutioner särskilda lönetillägg för månad eller tjänstgöringstill-fälle.
Om ersättningen har utgått för arbete inom ramen för heltidstjänstgöring har
sedan länge månatliga tillägg som utgår som del av lönen beaktats vid beräkning
av pensionslön. I fråga om sådan ersättning som utgår per tjånstgöringstillfälle
har under motsvarande förutsättningar spel- eller tjänstgöringspengar beaktats.

Ersättning av sistnämnda slag kan utgå till sångare och
dansare vid Operan, Malmö stadsteater och Göteborgs teater- och
konsertaktiebolag. Såväl SPV som Kungl. Teatern AB har tagit upp frågan om
beräkning av pensionslön för denna personal.

För tid före den Ijuli 1980 beräknades pensionslönen för
nämnda arbetstagare på en tolftedel av årslönen, inräknat spel- eller
tjänstgöringspengar. Fr. o. m. den 1 Juli 1980 beräknas pensionslönen i regel
på decemberlönen. Under december är emellertid antalet föreställningar färre än
under andra månader frånsett de som berörs av sommarferierna. Spel- och
tjänstgöringspengarna kan följaktligen bli lägre under december än under andra
månader. SPV framhåller atl de nya beslämmelserna om beräkning av pensionslön
därför kan medföra en lägre pensionsförmån för sångare och dansare än som
skulle ha utgått om de tidigare bestämmelserna gällt. ti Riksdagen 1983/84.
I saml. Nr 74

Prop. 1983/84:74 4

Verket föreslår en återgång till vad som gällde före den 1
Juli 1980. Beräkningen bör emellertid enligt verket ske per kalenderår i
stället för som tidigare per spelar. En sådan ändring medför atl vid
pensionsfall kan en definitiv beräkning av pensionslönen i allmänhet göras
omedelbart efter ett kalenderårsskifte. Tidigare har en preliminär pensionslön
fastställts. När matrikeluppgifter för spelåret inkommit har en definitiv
pensionslön fastställts och pensionen räknats om. Jag delar SPV:s synsätt.

Ändringarna i bestämmelserna om löneunderlag för
tjänstepensionsförmån, vilka genomfördes den 1 Juli 1980, var avsedda att
åstadkomma enhetliga regler vid beräkning av pensionslön och inte - vilket de
har lett till - att försämra pensionsvillkoren för vissa anställda hos teater-
och musikinstitutionerna. En återgång bör därför ske till de tidigare bestämmelserna
såvitt gäller spel- eller tjänstgöringspengar. Beräkningen bör nu ske per
kalenderår. Till grund för beräkningen av pensionslön bör således läggas
månadslönen och en tolftedel av summan av spel- eller tjänstgöringspengarna
för kalenderåret. Har olika nivåer gällt för ersättningen under året är enligt
min uppfattning en omräkning till den senaste nivån inle nödvändig.

1.1.3 Beräkning av pensionslön för arbetstagare som på
grund av tjänstledighet gått miste om Ijänstgörlngspengar

Mitt förslag: Schablonisering skall ske vid beräkning av
de spel- eller tjänstgöringspengar som Jämte månadslönen skall läggas till
grund för beräkning av pensionslön. Spel- eller tjänstgöringspengarna bör få beaktas
individuellt även om de utgår enligt enhetliga grunder. Detta bör gälla fr. o. m.
den 1 juli 1980.

Skäl för mitt förslag: I avsnitt 1.1.2 har jag i korthet
redogjort för de speciella bestämmelser om pensionslön som gäller för
arbetstagare vid statsunderstödda teater- och musikinstitutioner.

Pensionslönen
beräknas på månadslönen i anställningen oavsett om lön har utgått eller inte.
Eftersom tjänstgöringspengar ulgår endast när tjänstgöring fullgjorts har,
enligt vad SPV upplyser, en viss praxis utbildats inom verket vid beräkning av
pensionslön, när en arbetstagare pä grund av frånvaro har gått miste om en
sådan ersättning. Utgår ersättningen enligt enhetliga grunder inom
personalgruppen görs en genomsnittsberäkning. Härvid delas summan av de spel-
eller tjänstgöringspengar som utgått inom gruppen under spelaret med det antal
arbetstagare som tjänstgort 100 dagar eller mera under samma lidsperiod
varefter kvoten delas med tolv. I underlaget för beräkning av pensionslön har
således inräknats ett på visst sätt beräknat årsmedeltal av ersättningen. Även
för de arbetstagare inom personalgrupp där ersättning inte utgått enligt
enhetliga grunder inom gruppen har viss schablonberäkning skett.

Prop. 1983/84:74 5

Vad gäller de arbetstagargrupper för vilka det inte sker
någon genomsnittsberäkning av spel- eller ijänstgöringspengar, bör
pensionslönen beräknas på elt annat sätt. Vid frånvaro från föreställningar
som de skulle ha medverkat i enligt en tjänstgöringslista och pä grund härav
gått miste om tjänsgöringspengar, ökas summan av deras under året uppburna
förmåner med vad det gått miste om. För arbetstagare med längre frånvaro får SPV
göra en uppskattning av i vilken utsträckning sådan ersättning jämte månadslön
skall läggas lill grund för en beräkning av pensionslönen.

SPV framhåller att det i undantagsfall kan finnas
anledning alt beakta spel- eller tjänsgöringspengar individuellt även om de
utgår enligt enhetliga grunder. För att möjliggöra detta föreslär verket en
ändring av 3 § 6 mom. pensionslöneförordningen.

Enligt min uppfattning bör SPV - där det kan anses
lämpligt - kunna besluta att lönedel som utgår per tjänstgöringstillfälle får
beaktas individuellt även om den utgår enligt enhetliga grunder inom
personalgruppen. Den föreslagna ändringen om spel- eller tjänstgöringspengars
inverkan på beräkningen av pensionslön bör tillämpas retroaktivt fr. o. m. den
1 Juli 1980.

1.2 Ändringar i avgiftskungörelsen

1.2.1 Beräkning av fortlöpande avgifter m. m.

Mitt förslag: Pensionsavgifter bör beräknas på det antal
tjänsteår, inräknat tid för bl. a. ledighet för offentliga uppdrag och
militärtjänstgöring, som tillgodoräknas när ledigheten åtnjutits i en
anställning som avses i den s.k. avgiftskungörelsen (1959:289). Om ledigheten
är av mera långvarig natur bör SPV få medge dispens från avgiftskravet. Har mer
än en pensionslön gällt under året bör avgifterna beräknas på den lägsia pensionslönen.

Skäl för mitt förslag: Enligl kungörelsen (1959:289) om
avgifter m.m. beträffande vissa i statens allmänna Ijänstepensionsreglemente
avsedda anställningar (avgiftskungörelsen) skall SPV beräkna och debitera pensionsavgifter
för arbetstagare hos vissa icke-slatliga huvudmän. F. n. är ca 1 000 huvudmän
med omkring 2000 arbetstagare anslutna till den avgifts-belagda statliga
personalpensioneringen.

Enligt 2 § avgiftskungörelsen erläggs f. n. inte någon
avgift för tid under vilken en arbetstagare varil ledig för bl.a. offentligt
uppdrag och militärtjänstgöring. Tid för sådan ledighet tillgodoräknas dock
som tjänsteår för pensionsförmån. SPV föreslår en förenkling som innebär att
pensionsavgiften får beräknas på den lid som tillgodoräknas som tjänsteår i en
anställning som avses i avgiftskungörelsen. Om ledigheten är av mera långvarig
natur, bör SPV fä ge dispens frän avgiftskravet.

Pensionsavgifterna beäknas på grundval av arbetslagarens
pensionslön. Har mer än en lönegrad varit tillämplig under etl kalenderår
(läsår), beräk-

Prop.
1983/84:74 6

nas avgiften för varje tidsperiod dä samma pensionslön
gällt. Har olika lönenivåer gällt under året beräknas avgiften på den nivå som
gällt under varje lidsperiod för sig. SPV föreslår att avgiften beräknas på
endast den lägsia pensionslönen som gällt under året. Härvid las endast hänsyn
till tjänster som omfattas av bestämtnelserna om pensionsavgifter. Att den
lägsta pensionslönen valls motiverar verket med att förslagel om att avgiftsberäkningen
skall knytas till antalet tjänsteår kan medföra en mindre kostnadsökning för
huvudmännen. Avgiftsberäkningen skulle vidare underlättas om avgiften fick
beräknas på endast en nivå. Denna lönenivå bör i sä fall vara den som gällde
omedelbart före kalenderårets (läsårets) ingång.

Enligt min uppfattning bör beräkningen av
pensionsavgifterna ändras på sätt SPV har föreslagit. Det ändrade
beräkningssättet leder till en betydligt enklare avgiftsberäkning. Dessutom
underlättas en ev. automatisering av avgiftsberåkningen. Ändringarna torde
komma att få en begränsad ekonomisk betydelse.

Den ökade kostnad, som uppkommer för huvudmännen genom att
vissa tjänstledighetstider avgiftsbeläggs, uppvägs av att avgiften beräknas på
den lägsta pensionslön som gällt under beräkningsåret. Jag biträder därför SPV:s
förslag.

1.2.2 Tdlgodoräknlng av anstäUningstld med avkortad
tjänstgöring

Mitt förslag: Den som avgår med rått till slallig
pensionsförmån från en avgiflsbelagd anställning bör - under i övrigt gällande
förutsättningar - få som tjänsteår för pensionsförmån tillgodoräkna
deltidsanställning före den 1 Juli 1959. Detta bör gälla fr. o. m. den I
januari 1983.

Skäl för mitt förslag: Enligt 3 § 1 mom. b
avgiftskungörelsen får deltidsanställning som innehafts före den 1 juli 1959 -
då statens allmänna Ijänstepensionsreglemente (SPR) trädde i kraft - i princip
inte tillgodoräknas som tjänsteår för pensionsförmån.

Svenska Jägareförbundet - vars anslällda omfattas av
avgiftskungörelsen och avlönas med tillämpning av i huvudsak statliga
lönebestämmelser - har i en skrivelse den 2 maj 1982 anhållit om
tillgodoräkning av deltidsanställning som tjänsteår före den 1 Juli 1959 för
tre anställda vid förbundet.

Statens löne- och pensionsverk tillstyrker
Jägareförbundets framställning.

Bestämmelserna
om att deltidsanställning före SPR:s ikraftträdande inte får tillgodoräknas som
tjänsteår för pensionsförmån anser Jag vara föråldrade. Synen på deltidsarbete
har förändrats. Därtill kommer att en arbetstagare som avgår från anställning
med statlig pensionrätt, som inte omfattas av avgiflskungörelsen, får
tillgodoräkna deltidsanställning före den 1 Juli 1959.

Prop. 1983/84:74 7

Enligt
min uppfattning bör bestämmelserna därför ändras så att deltidsanställning i
dessa fall får tillgodoräknas som tjänsteår.

Kostnaderna
härför bör betalas av huvudmännen genom engångsavgifter.

1.2.3
Tdlgodoräknlng av tid som arvodesanställd kyrkomusiker

Mitt
förslag: Arvodesanställning som kyrkomusiker bör - under de förutsättningar som
anges i 10 § SPR - få tillgodoräknas som tjänsteår för pensionsförmån, om
huvudmannen betalar de engångsavgifter som krävs.

Skäl
för mitt förslag: Domkyrkoorganister, organister, biträdande kyrkomusiker och kyrkokanlorer
med lönegradsplacerade tjänsier i kyrkomusi-kerdislrikt omfattas av den
statligt avgiflsbelagda personalpensioneringen. Löne- och övriga
anställningsvillkor är statligt reglerade inte bara för lönegradsplacerade utan
även för arvodesanställda kyrkomusiker. De sistnämnda omfattas visserligen
inte av statlig pensionsrätt, men eftersom statlig lönereglering gäller kan tid
för sådan anställning på grund av bestämmelserna i 10 § 2 mom. SPR
tillgodoräknas som tjänsteår enligt det allmänna pensionsavtalet, om
arbetstagaren har eller senare får en statlig pensionsrätt. F. n. saknas dock
föreskrifter om att tillgodoräkningen skall ske mot alt s. k. engångsavgifter
betalas.

Eftersom
kyrkomusikernas pensionering finansieras med fortlöpande avgifter och - vid
"köp" av tjänsteår — med engångsLvgifter bör enligt min uppfattning
även tid för anställning med arvode få tillgodoräknas som tjänsteår för
pensionsförmån om huvudmannen betalar erforderliga engångsavgifter.

2
Ändring i förordningen om förordnandepension

Mitt
förslag: I förordningen (1959:288) om förordnandepension finns en bestämmelse
som garanterar en tjänsteman, som innehade en med statlig pensionsrätt förenad
tjänst när han tillträdde en tjänst med förordnande pä bestämd tid (s.k. p-tjänst),
rätt till lägst de pensionsförmåner som han skulle ha varit berättigad till om
han stått kvar i den tidigare tjänsten. Denna bestämmelse bör ändras för den
som omfattas av chefslöneavtalet så att garantin knyts till den lönenivå som
gällde för tjänstemannen i den tidigare tjänsten.

Prop. 1983/84:74 8

Skäl för mitt förslag: Efter tillkomsten av det statliga
chefslöneavtalet har del i några fall uppstått tveksamhet om vilket pensionsunderiag
som skall tillämpas när det gällt att beräkna förordnandepensioner. Det har
varit fräga om tjänstemän med "chefslön" som innan de tilltrådde p-tjänsten
haft tjänster med statlig pensionsrätt.

Tjänstemän för vilka förordningen om förordnandepension är
tillämplig omfattas i allmänhet av det s.k. chefslöneavtalet. Enligt detta
utgår baslön, tjånstelillägg och ev. även ett personligt tillägg. Alla dessa
förmåner bestäms i varje enskilt fall av regeringen eller chefslönenämnden och
är pensionsgrundande.

En tjänsteman som lämnar en tjänst med statlig
pensionsrätt för alt tillträda en p-tjänsl får i allmänhet lägst samma
löneförmåner som hon eller han haft tidigare. Det innebär alt även
pensionsförmånerna i p-ljänsten blir lägst desamma som i den tidigare tjänsten.

De nämnda bestämmelserna i förordnandepensionsförordningen
har tillkommit för att låta den som går över till en p-tjänst behålla den
pension som han eller hon var berättigad till på grund av den tidigare
tjänsten. Det är därför naturiigt att garantin knyts till den lönenivå som
gällde för tjänstemannen i den tidigare tjänsten.

3 Ordnande av pensionering för viss personal vid Stockholms
internationella fredsforskningsinstitiit (SIPRI)

Mitt förslag: Sådana anställda vid SIPRI som har arvode
motsvarande statlig lönegrad och inte är kontraktsanställda bör omfattas av de
statliga ijänstepensionsbestämmelserna. Detta bör ske genom att de ansluts
till SPR fr.o.m. den 1 Juli 1984 och att fortlöpande avgifter eriäggs. Även en
arvodesanställd tjänsteman vid SIPRI som uppnår pensioneringsperiodens nedre
gräns under första halvåret 1984 bör få pension enligt statliga bestämmelser.

Skäl för mitt förslag: Enligt ett riksdagsbeslut år 1967
fick de arbetstagare hos SIPRI, vars tjänster inrättats av regeringen,
pensionsrätt enligt statens allmänna tjänstepensionsreglemente (1959:287 - SPR).
Numera gäller allmänna pensionsavtalet för dessa tjänster. Det finns tio
stycken sådana personalförtecknade tjänster vid institutet. Vidare finns 22
tjänstemän som har tjänster med arvode motsvarande statlig lönegrad som inte
omfattas av statliga pensionsbestämmelser, tre arvodesanställda med lönebidrag
som har pensionsrätt enligt avtalet samt ett antal utländska forskare och forskarassistenter
anställda på kontrakt utan pensionsrätt.

SIPRI har hemställt om att de tjänstemän hos institutet,
som har fasta tjänster med arvode motsvarande statlig lönegrad skall omfattas
av de statliga pensionsbestämmelserna.

Prop. 1983/84:74 9

SPV
harlämnat framställningen utan erinran.

Enligt
min uppfattning är det inte tillfredsställande att olika pensionsvillkor gäller
för den fast anställda personalen hos institutet. Bestämmelserna bör ändras i
enlighet med SIPRL.s begäran. Vissa ändringar i SPR behöver därt"ör
vidtas.

Anslutningen
till SPR bör gälla fr. o. m. den I Juli 1984. Den arvodesan-ställde tjänstemannen
bör dock få pension enligl stafiiga bestämmelser fr.o.m. den månad han fyller
65 år. Kostnaden för den arvodesanställda personalens pensionering bör tas ut
av huvudmannen genom fortlöpande avgifter enligt avgiftskungörelsen. Vid
beräkning av avgifterna bör fillämpas det procenttal - f. n. 11 % - som gäller
för reducerat lönekostnadspålägg. De merkostnader som följer av mitt förslag
bör helt kunna rymmas inom SIPRLs nuvarande anslagsramar. Jag har samrått i
denna fråga med chefen för utrikesdepartementet.

4
Pension åt sekreteraren vid svenska UNICEF-kommittén Ulla Wickbom

Mitt
förslag: Sekreteraren vid svenska UNICEF-kommittén, Ulla Wickbom bör
tillerkännas ålderspension enligt grunderna i SPR.

Skäl
för mitt förslag: Ulla Wickbom, som är född den 9 augusti 1918, har sedan den 1
maj 1962 varit anställd som sekreterare och verkställande ledamot vid svenska UNICEF-kommittén.

Svenska
UNICEF-kommittén är en av staten filisatt kommitté med uppgift att vara
regeringens rådgivare i frågor som berör UNICEF:s allmänna politik. Kommitténs
administrationsanslag fastställs och betalas ut av utrikesdepartementet. Ulla Wickboms
lön har bekostats av detta anslag.

I
början av 1960-talet var verksamhetens omfattning relativt begränsad, men
expanderade sedan kraftigt. Fr. o. m. den 1 Juli 1977 fastställdes Ulla Wickboms
arvode att motsvara lönen enligt lönegrad F 18. Hon har sedan dess arbetat 80%
av heltid.

Ulla
Wickboms anställning har under åren grundat sig på elt förordnande som
utfärdats av utrikesdepartementet vartannat år. Anställning hos kommittén är
inte statlig och omfattas inte av statliga pensionsbeståmmel-ser.

Svenska
UNICEF-kommittén har i en skrivelse den 30 december 1982 hemställt om pension i
särskild ordning åt Ulla Wickbom när hon den 31 Juli 1983 uppnår
pensioneringsperiodens nedre gräns.

Statens
löne- och pensionsverk anför i yttrande den 30 maj 1983 alt verket finner det
skäligt med hänsyn till UNlCEF-kommitténs starka anknytning till staten att
Ulla Wickboms anställning likställs med statlig anställning och att hon tillerkånns
pension i särskild ordning.

Prop.
1983/84:74 10

Ulla
Wickbom har alltså tJänst)yort hos UNICEF-kommittén i över tjugo år och
uppburit arvode som bekostats av stafiiga medel. Jag anser det rimligt att hon
under dessa förhållanden erhåller en statlig ålderspension.

Pensionen
bör beräknas enligt statliga grunder och bör utgå fr. o. m. den 1 augusti 1983.
Normalbeloppet av en sådan pension blir 2 167 kr. i månaden. Härtill kommer
ett månatligt tilläggsbelopp på 175 kr. Pensionen bör samordnas och ändras
enligt 6 och 7 §§ resp. 15 § 1 mom. SPR. TJänste-fidsfaktorn bör vara 0,2917.
Vid beräkning av tjänsteår har beaktats dels tid under åren 1938-1942, dels 80
% av tid fr.o.m. den 1 Juli 1977. Efter samordning med ATP och folkpension blir
den statliga kompletteringspensionen 1 300 kr. i månaden. Den föreslagna
pensionen bör bekostas frän inkomsttiteln Statliga pensionsavgifter, netto.

Regeringen
bör få besluta om statlig ålderspension i det fåtal likartade fall som
eventuellt kan bli aktuella.

5
Genomförande

Regeringen
bör inhämta riksdagens bemyndigande att i enlighet med vad Jag föreslagit göra
de ändringar som behövs i pensionslöneförordningen, avgiftskungörelsen och i förordnandepensionsförordningen.
Vidare bör regeringen utverka riksdagens bemyndigande atl besluta om pension
för de arvodesanställda tjänstemännen vid SIPRI och om pension åt Ulla Wickbom.

6 Ikraftträdande

Vad
Jag har förordat i det föregående bör träda i kraft den 1 juli 1984, om inte
annat har sagts.

Regeringen
kan ulan riksdagens vidare medverkan utfärda de övergångsbeslämmelser som kan
behövas.

7 Hemställan

Med
hänvisning till vad jag nu har anfört hemställer jag alt regeringen föreslår
riksdagen atl

1.
bemyndiga regeringen att vidta
de åtgärder somjag har förordat för pensionering av personal inorn icke-statlig
verksamhet,

2.
bemyndiga regeringen atl göra
den ändring i föreskrifterna om rätt till förordnandepension somjag har
förordat,

3.
godkänna vad Jag har förordat
om pensionsrätt för den arvodesanställda personalen vid SIPRI,

4.
bemyndiga regeringen att
besluta om pension ål en enskild tjäns-. teman enligt vad jag har förordat.

Prop. 1983/84:74 11

8
Beslut

Regeringen
ansluter sig till föredragandens överväganden och beslutar att genom
proposition föreslå riksdagen att anta de förslag föredraganden har lagt fram.

Prop. 1983/84:74 12

Innehåll

Proposition
...................................................... 1

Propositionens
huvudsakliga innehåll ..................... I

Utdrag
ur protokoll vid regeringssammanträde den 24 november 1983

1 Statlig
pensionering av personal inom icke-statlig verksamhel .... 2

1.1................................................................. Ändringar
i statens pensionslöneförordning 2

1.1.1
Pensionslön enligl kommunal löneplan
utan atl kommunala lönebestämmelser i övrigt tillämpas .......................................................... .... 2

1.1.2
Beräkning av pensionslön för
arbetstagare med spel- eller tjänstgöringspengar 3

1.1.3
Beräkning av pensionslön för en
arbetstagare som på grund av tjänstledighet gått miste om Ijänstgöringspengar 4

1.2................................................................. Ändringar
i avgiftskungörelsen 5

1.2.1
Beräkning av fortlöpande
avgifter m.m........ 5

1.2.2
Tillgodoräkning av
anställningstid med avkortad tjänstgöring 6

1.2.3
Tillgodoräkning av tid som arvordesanställd
kyrkomusiker 7

2
Ändring i förordningen om förordnandepension
...... 7

3
Ordnande av pensionering för viss
personal vid Stockholms internationella fredsforskningsinstitut 8

4
Pension ät sekreteraren vid
svenska UNICEF-kommittén Ulla Wickbom 9

5
Genomförande ................................................ .. 10

6
Ikraftträdande ............................................... .. 10

7
Hemställan .................................................... .. 10

8
Beslut ....................................................... 11

Norstedts Tryckeri, Stockholm 1983