Prop. 1983/84:77

Prop.
1983/84:77 Regeringens proposition

1983/84:77

om uppsägning av 1924 års internationella konvention
rörande fastställande av vissa gemensamma bestämmelser i fråga om konosse-ment
(Haagreglerna);

beslutad den 17 november 1983.

Regeringen föreslår riksdagen att anta det förslag som har
tagits upp i bifogade utdrag av regeringsprotokoll.

På regeringens vägnar OLOF PALME

STEN WICKBOM

Propositionens huvudsakliga innehåll

I Sverige finns två regelsystem om befordran av styckegods
till sjöss. Det ena systemet grundas pä 1924 års internationella konvention
rörande fastställande av vissa gemensamma beslämmelser i fråga om konossement (Haagreglena).
Reglerna finns intagna i den s.k. konossementslagen från år 1936. Det andra
systemet bygger på konossemenlskonventionen i dess lydelse enligt ett
ändringsprotokoll år 1968 (Haag-Visbyreglerna) och regleras i sjölagen.
Förekomsten av två parallella system har visat sig ge upphov till svårigheter i
den praktiska tillämpningen. I propositionen föreslås därför att riksdagen
godkänner att Sverige säger upp Haagreglerna. Motsvarande åtgärd kommer att
genomföras i Danmark, Finland och Norge.

1 Riksdagen 1983/84. 1 saml. Nr 77

Prop.
1983/84:77

Utdrag

JUSTITIEDEPARTEMENTET PROTOKOLL

vid
regeringssammanträde 1983-11-17

Närvarande:
statsministern Palme, ordförande, och stalsråden 1. Carlsson, Lundkvist, Feldt,
Gustafsson, Hjelm-Wallén, Peterson, Boström, Gradin, Dahl, R. Carisson,
Holmberg, Wickbom

Föredragande:
statsrådet Wickbom

Proposition
om uppsägning av 1924 års internationella konvention rörande fastställande av
vissa gemensamma bestämmelser i fråga om konossement (Haagreglerna)

I
Gällande bestämmelser

I
Sverige finns, liksom i Danmark, Finland och Norge, två regelsystem om
styckegodsbefordran till sjöss. Det ena systemet grundas på 1924 års internationella
konvention rörande fastställande av vissa gemensamma beslämmelser i fråga om konossement
(Haagreglerna). Reglerna finns intagna i lagen (1936:277) i anledning av
Sveriges tillträde till 1924 års internationella konvention rörande konossement.
Det andra systemet bygger på konossemenlskonvenfionen i dess lydelse enligl
ett ändringsprotokoll år 1968 (Haag-Visbyreglerna). Dessa bestämmelser finns i
sjölagen (1891:35 s. 1), främst 5 kap. 1 168 och 169 §§ sjölagen och 8§ konossementslagen
anges regelsystemens resp. tillämpningsområde.

År 1973 genomfördes
lagstiftning som grundas på Haag-Visbyreglerna. Lagstiftningen utarbetades på
grundval av ett förslag av sjölagskommittén. 1 lagstiftningsärendet behandlades
frågan om önskvärdheten av att ha ett "dubbelspårigt" regelsystem.
Sjölagskommittén hade för sin del förordat att frågan om uppsägning av Haagreglerna
skulle tas upp tilll prövning då det kunde förutses när Haag-Visbyreglerna
skulle träda i kraft (SOU 1972: 10 s. 38). Föredragande statsrådet framhöll (prop.
1973:137 s. 47-48) att, när det gällde den fortsalla giltigheten av
Haagreglerna, det måste tas i beräkning att en del konventionsstater skulle
välja att avvakta del fortsatta internationella arbetet på området utan att
tillträda Visbyreglerna. Även om en uppsägning av Haagreglerna skulle innebära
lagtekniska förenklingar fanns det enligt föredraganden skäl att dröja med
ställningstagandet tills det visade sig vilken anslutning Visbyreglerna skulle

Prop.
1983/84:77 3

komma
att få. Det kunde ocksä av politiska skäl vara olämpligt med hänsyn till
dåvarande konvenlionsparter att upphöra att erkänna Haagreglerna som
folkrättsligt förpliktande fördrag. Mot denna bakgrund anslöt sig föredraganden
till den enighet som hade uppnätts vid nordiska departementsöverläggningar om
att då inte säga upp Haagreglerna. Föredraganden fann det emellerfid
ändamålsenligt att regeringen fick fullmakt att upphäva konossementslagen när
tiden visade sig mogen för att säga upp Haagreglerna. En sådan uppsägning borde
enligt föredraganden ske gemensamt med de övriga nordiska länderna.

Genom
lagen (1973; 1203) om ändring i konossementslagen bemyndigades regeringen att
upphäva konossementslagen sedan de lagändringar i sjölagen som grundades på
Haag-Visbyreglerna hade trått i kraft. Den svenska lagstiftningen trädde i
kraft den 1 Juli 1974. Först i och med att Haag-Visbyreglerna trädde i kraft
den 23 Juni 1977 blev dock sjölagens regler tillämpliga i nuvarande
utsträckning (jfr 169 § sjölagen).

2
Sjölagsutredningens skrivelse

Sjölagsutredningen
(Ju 1977:16) har i en skrivelse till justitiedepartementet den 22 november
1979 erinrat om del dubbelspåriga regelsystemet, som då hade varit i kraft
några år. Utredningen uppgav att det under denna tid hade visat sig att detta
system i den praktiska tillämpningen hade gett upphov fill åtskilliga
svårigheter. Utredningen framhöll sålunda att det i praktiken hade rått
osäkerhet om i vilken utsträckning Haagreglerna skulle tillämpas vid
transporter från Sverige eller annan Haag-Visbystal. Samma osäkerhet hade
enligt utredningen gjort sig gällande vid transporter till Sverige från en stat
som har fillträtt Haag-Visbyreglerna. Vidare hade tvekan uppstått i vilken
utsträckning de regler i sjölagen som infördes år 1973 men som inte direkt
grundas på Haag-Visbyreglerna skall tillämpas vid transporter som är
underkastade konossementslagens regler. Enligt ulredningen vållade denna
osäkerhet i rättstillämpningen betydande ölägenheter, eftersom den rörde en lagsfiftning
som dagligen skulle tillämpas av rederier, försäkringsbolag, transportkunder m.fl.

Ulredningen
förordade därför all man från svensk sida skulle säga upp Haagreglerna och
upphäva konossementslagen. Härmed skulle man åstadkomma att alla transporter
till och från Sverige undantagslöst blev underkastade sjölagens regler och att
någon tveksamhet inle längre skulle komma att råda om i vilken utsträckning
reglerna skulle tillämpas som tvingande rätt. På motsvarande sätt skulle man enligl
utredningen också komma alt undanröja den oklarhet som råder om Haag-Visbyreglernas
fillämpning på transporter från andra Haag-Visbystater.

Prop. 1983/84:77 4

3 Remissbehandling
av sjölagsutredningens skrivelse

Sjölagsutredningens
skrivelse har remissbehandlats. Yttranden har avgivits av Sveriges
advokatsamfund, Sveriges redareförening, SJöbefraktarrå-det, SJöassuradörernas
förening och Sveriges ångfartygs assurans förening. Samtliga remissinstanser
har tillstyrkt utredningens förslag eller lämnat det utan erinran. Flertalet av
remissinslanserna har samtidigt bekräftat vad utredningen har framhållit i
fråga om olägenheten med dubbla regelsystem. Vidare har dessa remissinstanser
pekat pä intresset av att försöka uppnå en allmän uppslutning kring Haag-Visby
reglerna. Denna strävan skulle enligt remissvaren kunna tillgodoses genom ett
samnordiskt agerande på det sätt som utredningen har föreslagit. SJöassuradörernas
förening har slutligen understrukit att den återhållsamhet som förordades i 1973
års lagstiftningsärende inte längre behöver åberopas eftersom Storbritannien —
som är en Sveriges viktigaste handelspartners - har sagt upp Haagreglerna.

4 Hamburgreglerna

Sjölagsutredningen
hade enligt de ursprungliga direktiven fått i uppdrag att se över sjölagens
regler om begränsning av redarens ansvarighet och om transport av passagerare
och resgods. I tilläggsdirektiv (Dir. 1980:81) har uppdraget utvidgats till att
omfatta en översyn av reglerna i sjölagens 5 kap. om befordran av gods. 1 det
sammanhanget har utredningen att överväga om Sverige skall tillträda 1978 års internafionella
konvenfion om sjötransport av gods (Hamburgreglerna). Denna konvention utgör en
genomgripande omdaning av Haagreglerna. I dess slutartiklar föreskrivs att en
stat som tillträder Hamburgreglerna skall säga upp Haagreglerna och Haag-Visbyreglerna.
Under en övergångsperiod av fem år från Hamburgreglernas ikraftträdade blir
det dock möjligt att skjuta upp uppsägningen av de äldre reglerna.

Sjölagsutredningen
beräknar avsluta sitt arbete under år 1985. Lagstiftning grundad på
utredningens kommande betänkande kan därför inte genomföras förtän under år
1986. Därav följer emellertid inte att — om ulredningen i samförstånd med
sjölagskommittéerna i Danmark, Finland och Norge skulle föreslå en anslutning til
Hamburgreglerna - den lagstiftningen kommeratt sältas i kraft vid samma
tidpunkt. Hamburgreglerna har hittills fått en ytterst ringa anslutning. F.n.
är det därför inte möjligt att förutse när konventionen kommer att träda i
kraft.

Prop. 1983/84:77 5

5
Överväganden

De
skäl som sjölagsutredningen har angett talar med styrka för att Haagreglerna
sägs upp. Flera av Sveriges viktigaste handelspartners har numera anslutit sig
till Haag-Visbyreglerna. En uppsägning av Haagreglerna kan därför inte längre
väntas medföra de negativa politiska verkningar som berördes i 1973 års
lagstiftningsärende. Inte heller finns det anledning att befara alt sådana
länder som har tillträtt enbart Haagreglerna skulle fillämpa strängare regler
för svenska redare än för redare från andra länder. Haagreglernas tillämpning
beror nämligen inte på redarens nationalitet.

Som
Jag tidigare har anfört är det f. n. osäkert när Hamburgreglerna kommer att
träda i kraft. Mot bakgrund härav anser Jag att frågan om en eventuell senare
anslutning till Hamburgreglerna inle bör påverka bedömningen av spörsmålet om
uppsägning av Haagreglerna.

En
uppsägning av Haagreglerna har också tillstyrkts av företrädare för dem som
berörs av lagstiftningen i fråga. Vid nordiska departementsöverläggningar i
september 1983 har vidare enighet rått om atl de nordiska länderna gemensamt
bör säga upp Haagreglerna snarast möjligt. Från finländsk sida har man
förklarat sin avsikt atl samtidigt fillträda Haag-Visbyreglerna. En sådan
åtgärd skulle bidra till att ytterligare stärka Haag-Visbyreglernas ställning.

Sammmanfattningsvis
anser Jag att tiden nu får anses mogen att säga upp Haagreglerna. Detta bör ske
i samordning med Danmark, Finland och Norge.

Som
Jag har nämnt i det föregående har riksdagen redan i 1973 års lagstiftningsärende
bemyndigat regeringen att upphäva konossementslagen. Riksdagen har däremot
inte i formellt hänseende godkänt uppsägningen av Haagreglerna. Ett sådant
godkännande bör därför inhämtas nu.

En
uppsägning av Haagreglerna får verkan ett år efter det att uppsägningsinstrumentet
har deponerats. Konossementslagen kan inte upphävas förtån uppsägningen har
blivit gällande. Avsikten är att även denna åtgärd skall samordnas med Danmark,
Finland och Norge. Jag avser att i ett senare sammanhang återkomma till de
följdändringar av redaktionell karaktär som bör göras i 72 och 233 §§
sjölagen.

6
Hemställan

Med
hänvisning till vad jag nu har anfört hemställer Jag att regeringen föreslår
riksdagen

att
godkänna att regeringen säger upp 1924 års internationella konvention rörande
fastställande av vissa gemensamma bestämmelser i fråga om konossement.

Prop. 1983/84:77 6

7
Beslut

Regeringen
ansluter sig till för-edragandens överväganden och beslutar att genom
proposition föreslå riksdagen att anta det förslag som föredraganden har lagt
fram.

Norstedts Tryckeri, Stockholm 1983