Prop. 1983/84:82

Regeringens proposition

1983/84:82

om
beskattningen av trygghetsförsäkringar för yrkesflskare m.m.;

beslutad den 1 december 1983.

Regeringen föreslår riksdagen att anta de förslag som har
tagils upp i bifogade utdrag av regeringsprotokoll.

På regeringens vägnar OLOF PALME

KJELL-OLOF FELDT

Propositionens huvudsakliga innehåll

I propositionen läggs fram förslag om beskattningsregler
för det nyligen införda särskilda försäkringsskyddet för yrkesfiskare. Skyddet
omfattar tre försäkringsformer, nämligen grupplivförsäkring genom avtal, avtals-gruppsjukföfsäkring
och trygghetsförsäkring vid arbetsskada. Förslaget innebär att dessa
försäkringsformer får samma skattemässiga behandling som motsvarande kollekliva
försäkringar för anslällda och lantbrukare, dvs. främst att förmånen av fri
premie inte behöver tas upp som inkomst.

I propositionen föreslås vidare att
livförsäkringsanstalter befrias från beskattning av sådana kapital- och
fastighetsinkomster som belöper på avgångsbidragsförsäkringar vilka grundas på
kollektivavtal.

Med
anledning av att kungörelsen (1926:389) om allmänna grunder angående försäkring
med statsbidrag mot förluster pä grund av smittsamma husdjurssjukdomar har
upphävts fr.o.m. uigången avjuni 1983 föresläs slutligen att de försäkringsanstalter
som gjort avsättningar till särskilda reservfonder enligl kungörelsen får
möjlighet att utan någon beskattningskonsekvens föra över de avsalta medlen
till sina resp. utjämningsfonder.

De nya bestämmelserna föreslås i huvudsak bli tillämpliga
redan vid 1984 års taxering.

1 Riksdagen 1983/84. 1 saml. Nr 82

Prop.
1983/84:82

Prop. 1983/84:82 2

1 Förslag till

Lag om ändring i kommunalskattelagen (1928:370)

Härigenom föreskrivs i fråga om kommunalskattelagen
(1928:370) dels att 19 §, 30 § 2 mom., punklerna 1 och 2 av anvisningarna till
30 §

samt punkt 1 av anvisningarna till 50 § skall ha nedan
angivna lydelse, dels att i anvisningarna till 28 § skall införas en ny punkt,
11, av nedan

angivna lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

19 §'

Till skattepliktig inkomst enligt denna lag räknas icke:

vad som vid bodelning eller eljest på grund av giftorätt
tillfallit make eller vad som förvärvals genom arv, testamente, fördel av
oskift bo eller gåva;

vinst vid icke yrkesmässig avyttring av lös egendom i
andra fall ån som avses i 35 § 3-4 mom.;

vinsl i svenskt lotteri eller vinst vid vinstdragning på
här i riket utfärdade premieobligationer och ej heller sådan vinst i utländskt
lotteri eller vid vinstdragning på utländska premieobligationer, som uppgår
till högst 100 kronor;

ersättning, som på grund av försäkring Jämlikt lagen
(1962:381) om allmän försäkring, lagen (1954:243) om yrkesskadeförsäkring eller
lagen (1976:380) om arbetsskadeförsäkring tillfallit den försäkrade, om icke ersättningen
grundas på förvärvsinkomst av 6000 kronor eller högre belopp för år eller utgör
föräldrapenning, så ock sådan ersättning enligt annan lag eller särskild
författning, som utgått annorledes än på grund av sjukförsäkring, som nyss
sagts, till någon vid sjukdom eller olycksfall i arbete eller under
militärtjänstgöring eller i fall som avses i lagen (1977:265) om statligt
personskadeskydd eller lagen (1977:267) om krigsskadeersättning till sjömän om
icke ersättningen grundas på förvärvsinkomst av 6000 kronor eller högre belopp
för år, ävensom ersättning, vilken vid sjukdom eller olycksfall tillfallit
någon på grund av annan försäkring, som icke tagits i samband med tjänst, dock
att till skattepliktig inkomst räknas ersättning i form av pension eller i form
av livränta i den mån livräntan är skattepliktig enligt 32 § 1 eller 2 mom., så
ock ersättning som utgår på grund av trafikförsäkring eller, med nedan angivet
undantag, annan ansvarighetsförsäkring eller på grund av skadeståndsförsäkring
och avser förlorad inkomst av skattepliktig natur;

ersättning på grund av ansvarighetsförsäkring enligt
grunder som fastställts i kollektivavtal mellan arbetsmarknadens huvudorganisationer
till den del ersättningen utgår under de första trettio dagarna av den tid den
skadade är arbelsoförmögen och beräknas så att ersättningen uppgår för insjuknandedagen
till högst 30 kronor och för övriga dagar till högst 6 kronor för dag;

belopp, som lill följd av försäkringsfall eller återköp av
försäkringen utgått på grund av kapitalförsåkring;

försäkringsersättning
eller annan ersättning för skada på egendom, dock atl skatteplikt föreligger
dels i den mån ersättningen avser driftbyggnad på jordbruksfastighet, byggnad
på fastighet som avses i 24 § 1 mom., byggnad som är avsedd för användning i
ägarens rörelse eller sådan del av värdet av markanläggning som får dras av
genom årliga värdeminskningsavdrag, dels

' Lydelse enligt prop. 1983/84:67.

Prop. 1983/84:82 3

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

i den mån köpeskilling, som skulle ha infiutit om den
försäkrade eller skadade egendomen i stället hade sålts, hade varit att hänföra
till intäkt av fastighet eller av rörelse och dels i den män ersättningen
eljest motsvarar skattepliktig intäkt av eller avdragsgill omkostnad för
fastighet eller rörelse;

vinstandel, återbäring eller premieåterbetalning, som
utgått på grund av annan personförsäkring än pensionsförsäkring eller sådan
sjuk- eller olycksfallsförsäkring som tagits i samband med tjänst, saml
vinstandel, som utgått på grund av skadeförsäkring, och premieåterbetalning på
grund av skadeförsäkring, för vilken rätt till avdrag för premie icke
förelegat:

ersättning Jämlikt lagen (1956:293) om ersättning ål
smittbärare om icke ersättningen grundas pä förvärvsinkomst av 6000 kronor
eller högre belopp för år;

periodiskt understöd eller därmed Jämförlig periodisk
intäkt, i den mån givaren enligt 20 § eller punkt 5 av anvisningarna lill 46 S
icke är berättigad till avdrag för utgivet belopp;

stipendier till studerande vid undervisningsanstalter
eller eljest avsedda för mottagarens utbildning;

studiestöd
enligt 2, 3 eller 4 kap. studiestödslagen (1973:349), internatbi-drag, återbelalningspliktiga
studiemedel och resekostnadsersättning enligt 6 och 7 kap. samma lag samt
sådant särskilt bidrag vilket enligt av regeringen eller statlig myndighet
meddelade bestämmelser utgår till deltagare i arbetsmarknadsutbildning samt med
dem i fråga om sådani bidrag likställda, och äger i följd härav den bidragsberätiigade
icke göra avdrag för kostnader som avsetls skola bestridas med bidrag av
förevarande slag;

allmänt barnbidrag;

lön eller annan gottgörelse, för vilken skall erläggas
skatt enligl lagen (1958: 295) om sjömansskatt;

kontantunderstöd, som utgives av arbetslöshetsnämnd med
bidrag av statsmedel;

handikappersättning enligt 9 kap. 2 och 3 §§ lagen om
allmän försäkring, sådan del av vårdbidrag enligl 9 kap. 4 § samma lag som
utgör ersättning för merkostnader saml hemsjukvårdsbidrag, som utgår av
kommunala eller landstingskommunala medel till den vårdbehövande;

kommunalt bostadstillägg enligl lagen (1962:392) om
hustrutillägg och kommunalt bostadstillägg till folkpension;

kommunalt bostadstillägg till handikappade;

bostadsbidrag som avses i förordningen (1976:263) om
statliga bostadsbidrag till barnfamiljer, förordningen (1976:262) om
statskommunala bostadsbidrag eller förordningen (1977:392) om slatskommunala
bostadsbidrag fill vissa folkpensionärer m.fi.;

sådan gottgörelse för utgift eller kostnad som
arbetsgivare uppburit från personalsfiftelse ur medel, för vilka avdrag icke
medgivits vid taxering, vid första tillfälle dylika medel finnas i stiftelsen;

gottgörelse
som arbetsgivare uppburit frän pensionsstiftelse, till den del stiftelsen ej
ägt andra medel för att lämna gottgörelsen än sädana för vilka avdrag icke
åtnjutits vid avsättning till stiftelsen;

kompensation av staten för bensinskatt på bensin som
förbrukats vid yrkesmässig användning av motorsåg;

intäkter av försäljning av vilt växande bär och svampar
som den skattskyldige själv plockat till den del intäkterna under ett
beskattningsår inte överstiger 5 000 kronor, såvida intäkterna inte kan
hänföras lill rörelse som den skatlskyldige driver eller utgör lön eller
liknande förmån.

Prop.
1983/84:82 4

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

Beträffande vissa försäkringsbe- Beiräffande vissa försäkringsbe

lopp som ulgår till lantbrukare lopp som utgår lill lantbrukare,

m. fl. gäller särskilda bestämmelser yrkesfiskare m.fl. gäller särskilda

i punkt 16 av anvisningarna till bestämmelser i punkt 16 av anvis-

21 §. ningarna till 21 § och i punkt 11
av

(Se vidare anvisningarna.) anvisningarna till 28 §.

(Se vidare
anvisningarna.)

30 §

2 mom." Såsom nettointäkt av 2
mom. Såsom nettointäkt av

försäkringsrörelse, sotn drivits av försäkringsrörelse,
som drivits av

inländsk livförsäkringsan- inländsk livförsäkringsan

stalt, anses nettointäkten av an- stall, anses nettointäkten av an

staltens kapilal- och fastighetsför- stallens kapital- och fastighetsför

valtning med undantag för den del valtning med undantag för den del

av intäkten som belöper på pen- av intäkten som belöper på dels

sionsförsäkringar, vilka anstalten pensionsförsäkringar, vilka anstal-

meddelat direkt eller meddelat i len meddelat direkt eller meddelat i

äterförsäkring åt annan inländsk återförsäkring åt annan inländsk

försäkringsanstalt. försäkringsanstalt, dels avgångsbi-

dragsförsäkringar
meddelade enligt grunder som fastställts i kollektivavtal mellan
arbetsmarknadens huvudorganisationer. Om värdet av tillgångarna i
försäkringsrörelse, som drivits av inländsk livförsäkringsanstalt, vid
beskattningsårets utgång understiger summan av dels försäkringstekniska skulder
ökade med en tJugot\del därav, dels beloppet av de skulder som icke grunda sig
på meddelade försäkringar, fär ett belopp motsvarande fem gånger skillnaden
avdragas från nettointäkten.

Anvisningar

till 28 §

//, Förmån av sådan fri grupplivförsäkring, a vtalsgruppsjiikför-säkring
och Irygghetsförsäkring vid arbetsskada som fastställts enligt grunderna i ett
år 1983 träffat avtal mellan Sveriges fiskares riksförbund och vederbörande
försäkringsanstalt utgör inte skattepliktig Intäkt. Av 19 § framgår atl ej
heller ersättning som — i annan form än pension eller livränta - utgår på grund
av sådan livförsäkring eller sjukförsäkring räknas som skattepliktig intäkt.
Ersättning enligt sådan trygghetsförsäkring som nyss nämnts ulgör dock
skattepliktig intäkt av rörelse utom till den del ersättningen utgår under de
första - Senaste lydelse 1982: 1087,

Prop.
1983/84:82 5

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

Ire nio dagarna av den lid den skadade är arbelsoförmögen
och inte överstiger för insjuknandedagen 30 kronor och för övriga tjugonio dagar
6 kronor för dag.

till 30 §

1. Vid beräkning av nettointäkt av försäkringsrörelse som
drivits av livförsäkringsanstalt skall följande iakttagas.

Som bruttointäkt upptages intäkt Som bruttointäkt upptages intäkt

av kapital- och fastighetsförvalt- av kapital- och
fastighetsförvalt

ning med undantag av den del av ning med undantag av den del av

intäkten som belöper pä pensions- intäkten som belöper på dels pen-

försäkringar, vilka anstalten med- sionsförsäkringar, vilka anstalten

delat direkt eller meddelat i återför- meddelat direkt eller meddelat i

säkring ät inländsk försäkringsan- återförsäkring ät inländsk försäk-

stalt. ringsanstalt, dels avgångsbidrags-

försäkringar meddelade enligt grunder som fastställts i
kollektivavtal mellan arbetsmarknadens huvudorganisationer.

Som bruttointäkt upptages även vinst vid försäljning av
eller vid uppskrivning av värdel av annan tillgång ån inventarium eller för
stadigvarande bruk i rörelsen avsedd fastighet. Vid försäljning av fastighet
som utgör omsättningstillgång i försäkringsrörelsen skall punkt 1 fjärde
stycket av anvisningarna till 28 § tillämpas. I bruttointäkten upptages vidare hyres-värde
av fastighet, som använts i försäkringsrörelsen. Har livförsäkringsanstalt hos
utländsk försäkringsanstalt återförsäkrat direkt meddelad eller i
återförsäkring åt inländsk försåkringsanstalt meddelad annan försäkring än
pensionsförsäkring utan att hos sig behålla premiereserven, anses som
ränteintäkt ränta pä värdet av äterförsäkringsgivares ansvarighet enligt den
räntefot som legat till grund för premieberäkningen.

Från bruttointäkten får avdragas dels ränta på gäld, dels,
i fråga om fastighetsförvaltning, annan enligt 25 § avdragsgill omkostnad för
fastighet, dels förlust vid försäljning av annan tillgång än inventarium eller
för stadigvarande bruk i rörelsen avsedd fastighet, dels belopp varmed värdet
av annan tillgång än inventarium eller för stadigvarande bruk i rörelsen avsedd
fastighet enligt denna lag nedskrivits, dels 5 procent av vad som återstår av
bruttointäkten efter avdrag enligt detta stycke.

I fråga om individuell livförsäk- I fråga om individuell livförsäk-

ring, individuell annan personför- ring, individuell annan
personförsäkring och gruppförsäkring får i säkring och gruppförsäkring får i
varje sådan verksamhet för sig, se- varje sådan verksamhet för sig, sedan
avdrag åtnjutils enligt föregå- dan avdrag åtnjutits enligt föregående stycke,
från återstående brut- ende stycke, från återstående bruttointäkt göras avdrag
med belopp lointäkt göras avdrag med belopp molsvarande för varje direkt teck-
motsvarande för varje direkt tecknad personförsäkring, som icke är nad
personförsäkring, som icke är pensionsförsäkring, 3 promille av pensionsförsäkrmg
eder avgångsbl-det basbelopp som enligt 1 kap, 6 § dragsförsäkring som
avses i andra

' Senasle lydelse 1982: 1087.

11 Riksdagen 1983/84. 1 .saml. Nr 82

Nuvarande lydelse

lagen (1962:381) om allmän försäkring fastställts för
taxeringsåret. Avdraget skall för varje försäkring beräknas till helt krontal
så, att öre-tal bortfaller. Som en försäkring anses dels alla individuella
livförsäkringar, som samtidigt tecknats på samma persons eller samma personers
liv, dels alla andra individuella personförsäkringar, som samtidigt tecknats
med samma person som försäkrad, dels samma persons alla gruppförsäkringar som
han har inom en och samma grupp. Sammanlagt avdrag enligt detta stycke får
icke överstiga återstående bruttointäkt av den verksamhet till vilken
avdraget hänför sig.

Avdrag får icke ske för sådan ränta försäkringstagare.

2.* Vid beräkning av överskottet av försäkringsrörelse,
som drivits av inländsk skadeförsäkringsanstall, må från bruttointäkten
avdrag göras förutom för driftkostnader, som avses i 29 §, för ökning av
försäkringstekniska skulder för egen räkning, för ökning av säkerhetsreserv,
för utbetald återbäring eller verkställd premieåterbetalning,/ör avsältning
tid sådan reservfond, som av ömsesidig försäkringsanstalt för husdjursförsäkring
bildas enligt gällande föreskrifter om allniånna grunder angående försäkring
med statsbidrag mot förluster på grund av smittsamma husdjurssjukdomar, för avsättning
till sådan regleringsfond, som av irafikförsäkringsanstalt bildas enligl
gällande villkor och föreskrifter för utövande av trafikförsäkringsrörelse,
ävensom för ökning av utjämningsfonderna, i den män denna ökning icke
överstiger vinsten å själva försäkringsrörelsen. Denna vinst skall beräknas enligt
andra, tredje och fjärde styckena.

Föreslagen lydelse

stycket, 3 promille av det basbelopp som enligt 1 kap. 6 §
lagen (1962:381) om allmän försäkring fastställts för taxeringsåret. Avdraget
skall för varje försäkring beräknas till hell krontal så, att öretal
bortfaller. Som en försäkring anses dels alla individuella livförsäkringar,
som samfidigt tecknats på samma persons eller samma personers liv, dels alla
andra individuella personförsäkringar, som samtidigt tecknats med samma person
som försäkrad, dels samma persons alla gruppförsäkringar som han har inom en
och sarnma grupp. Sammanlagt avdrag enligt detta stycke får icke överstiga
återstående bruttointäkt av den verksamhet till vilken avdraget hänför sig.
på återbäringsmedel som tillkommer

2. Vid beräkning av överskottet av försäkringsrörelse, som
drivits av inländsk skadeförsäkringsanstalt, må från bruttointäkten avdrag
göras förutom för driftkostnader, som avses i 29 §, för ökning av
försäkringstekniska skulder för egen räkning, för ökning av säkerhetsreserv,
för utbetald återbäring eller verkställd premieåterbetalning, för avsättning
till sådan regleringsfond, som av irafikförsäkringsanstalt bildas enligt gällande
villkor och föreskrifter för utövande av trafikförsäkringsrörelse, ävensom för
ökning av utjämningsfonderna, i den mån denna ökning icke överstiger vinsten å
själva försäkringsrörelsen. Denna vinst skall beräknas enligt andra, tredje
och Qärde styckena.

Senasle lydelse 1982:1087.

Prop.
1983/84:82 7

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

Vinsten utgör, om ej annat följer av tredje eller fjärde stycket,
skillnaden mellan å ena sidan summan av följande inkomstposter, nämligen:

a)
försäkringstekniska
skulder för egen räkning vid årets ingång,

b)
säkerhetsreserv
vid årets ingång,

c)
premieinkomst
för egen räkning,

d) 4 procent ränta på posterna a) och b);

å andra sidan summan av följande utgiftsposter, nämligen:

e) utbetalningar för egen räkning för försäkringsfall,

O utgiven vinstandel, återbäring eller
premieåterbetalning,

g) förvaltningskostnader för egen räkning oavsett om de äro
avdragsgilla i skattehänseende,

h) beräknad hyra för fasfighel som tillhör anstalten och
ingår i rörelsen,

i) försåkringstekniska skulder för egen räkning vid årets
utgång,

J) säkerhetsreserv vid årets utgång.

Från sålunda framräknad vinst skall avräknas ökning av
föreskriven regleringsfond för trafikförsäkringsrörelse eller, om fonden
nedsatts, tilläggas belopp molsvarande nedsättningen.

Driver anstalt försäkringsrörelse även från fast
driftställe i annan stat och är inkomst av rörelse som år hänförlig till del
fasta driftstället på grund av avtal för undvikande av dubbelbeskattning.undantagen
från beskattning här i riket skall vinsten vidare minskas med överskott av den
genom driftstället bedrivna verksamheten. Uppkommer underskott i sådan verksamhet
får till vinsten läggas etl belopp motsvarande underskottet.

Med försäkringstekniska skulder för egen räkning förstås
sådana skulder enligt 7 kap. 1 § första stycket försäkringsrörelselagen
(1982:713) (premiereserv, ersätlningsreserv, skadebehandlingsreserv och
tilldelad återbäring) minskade med värdet av äterförsäkringsgivares
ansvarighet.

Med säkerhetsreserv förslås den reserv
skadeförsäkringsanstalt får redovisa enligl en av regeringen eller efter
regeringens bemyndigande av försäkringsinspeklionen fastställd normalplan.

Med premieinkomst, förvaltningskostnader m. m. för egen
räkning förstås anstaltens premieinkomst, förvaltningskostnader m. m. minskade
med äterförsäkringsgivares andelar.

Med utjämningsfond förstås här fond, som enligt
bolagsordningen eller, i fråga om sådani ömsesidigt bolag på vilket
försäkringsrörelselagen icke äger tillämpning, stadgarna för bolaget må
användas endast till att helt eller delvis täcka förlust å själva försäkringsrörelsen
samt efter sådan disposition kvarstående förlust ä rörelsen i dess helhet i
den mån icke förenämnda bolagsordning eller stadgar föreskriver förlustläckning
genom ianspråklagande av andra till framtida förfogande avsatta medel.

Minskning av försäkringstek- Minskning av försäkringstek-

niska skulder för egen räkning, av niska skulder för egen
räkning, av säkerhetsreserv och av / första säkerhetsreserv och av sårskild re-stycket
omnämnd reservfond för servfond för ömsesidig försäkrings-ömsesidig försåkringsanstalt
för anstalt för husdjursförsäkring och husdjursförsäkring och reglerings-
regleringsfond för trafikförsäk-fond för trafikförsäkringsanstalt ringsanstalt
ävensom minskning av ävensom minskning av utjämnings- utjämningsfonderna skall
anses fonderna skall anses som intäkt. som intäkt. Sker ändring av bolags-Sker
ändring av bolagsordningen, ordningen, varigenom anstalten får

Prop.
1983/84:82

Nuvarande lydelse

varigenom anstalten får rätt att på annat sätt än ovan
sagts disponera en den 1 Januari 1929 befintlig utjämningsfond, för vilken
bestämmelser om inskränkt dispositionsrätt funnits, eller utjämningsfond, som
bildats efter nämnda dag, skall fonden anses härigenom undergå minskning med
hela det belopp, vartill den uppgick före ändringen.

Föreslagen lydelse

rätt att på annat sätt än ovan sagts disponera en den 1
Januari 1929 befintlig utjämningsfond, för vilken beslämmelser om inskränkt
dispositionsrätt funnits, eller utjämningsfond, som bildals efter nämnda dag,
skall fonden anses härigenom undergå minskning med hela det belopp, vartill
den uppgick före ändringen.

Utöver vad ovan stadgats må avdrag icke ske för avsältning
till omedelbar eller framtida vinstutdelning lill försäkringstagare.

till 50 §

1.' Den skattskyldiges skatteförmåga bedöms med hänsyn, å
ena sidan, till hans inkomst och förmögenhet samt, å andra sidan, lill vad han
kan anses ha behövt till nödvändigt underhåll för sig själv och för make och
oförsörjda barn (existensminimum). Om inle särskilda förhållanden motiverar
det skall existensminimum bedömas med hänsyn till förhållandena under hela
beskattningsåret. Sådana särskilda förhållanden får anses föreligga l.ex. om
en skaltskyldig under året börjat i förvärvsarbete eller upphört med sådani
arbete och inkomsten utslagen på hela året därför undersfigil exislensminimibeloppet.
I sådana fall bör existensminimum bedömas med hänsyn till den tid inkomsten
åtnjutits.

Regeringen eller den myndighet regeringen bestämmer
meddelar närmare föreskrifter om existensminimum enligt de grunder som anges i
det följande.

Existensminimum i det särskilda fallet bestäms med ledning
av normalbelopp för existensminimum. Normalbeloppen utgör för ensamstående
skattskyldig 15 300 kronor, för sammanlevande makar 26600 kronor och för varje
barn 6500 kronor multiplicerade med del tal (Jämförelsetal) som anger
förhällandet mellan det allmänna prisläget i oktober månad året före
inkomståret och prisläget i oktober 1980. Förändringarna i det allmänna
prisläget skall därvid beräknas på grundval av konsumentprisindex. Normalbeloppen
skall avrundas uppåt till helt hundratal kronor. Normalbeloppen skall anses
innefatta alla vanliga levnadskostnader utom bostadskostnad, som beräknas
sårskilt och läggs till normalbeloppen.

Normalbeloppen för existensminimum är i första hand
avsedda för skattskyldiga, vilkas inkomst huvudsakligen hänför sig till förvärvskällan
tjänst.

Vid bestämning av avdrag för Vid bestämning av avdrag för

nedsatt skatleförmåga
vid existensminimum skall såsom inkomst av tjänst upptas den skatlskyldiges
bruttointäkter - inklusive biinkomster - minskade med sådana nödvändiga
utgifter för inkomstens förvärvande som är avdragsgilla vid taxeringen, l.ex.
avgifter för sjuk-

nedsatt skatleförmåga vid existensminimum skall säsom
inkomst av tjänst upptas den skatlskyldiges bruttointäkter - inklusive biinkomster
- minskade med sådana nödvändiga utgifter för inkomstens förvärvande som är
avdragsgilla vid taxeringen, l.ex. avgifter för sjuk-

' Senasle lydelse 1981:999.

Nuvarande
lydelse

eller olycksfallsförsäkring som tagits i samband med
tjänst, avgifter som den skattskyldige har erlagt i samband med tjänsten för
egen eller efterlevandes pensionering på annat sätt än genom försäkring, eller
kostnader för resor till och från arbetet. Består inkomsten av sådan livränta
som avses i 32 § 2 mom. skall livräntan inräknas i inkomsten med oreducerat
belopp. Även sådan livränta till följd av personskada som inte är av
skattepliktig natur skall inräknas i inkomsten. Vid bestämning av avdrag för
nedsatt skatteförmåga vid existensminimum skall hänsyn vidare tas till om
den skattskyldige uppburit skattefri ersättning på grund av sådan kollektiv
sjukförsäkring som avses i 32 § 3 mom. tredje stycket. Barnbidrag medräknas inle
i inkomsten.

Föreslagen lydelse

eller olycksfallsförsäkring som tagits i samband med
tjänst, avgifter som den skattskyldige har eriagl i samband med tjänsten för
egen eller efterlevandes pensionering på annat sätt än genom försäkring, eller
kostnader för resor till och från arbetet. Består inkomsten av sådan livränta
som avses i 32 § 2 mom. skall livräntan inräknas i inkomsten med oreducerat
belopp. Även sådan livränta till följd av personskada som inte är av
skattepliktig natur skall inräknas i inkomsten. Vid bestämning av avdrag för
nedsatt skatleförmåga vid existensminimum skall hänsyn vidare tas till om den
skattskyldige uppburit skattefri ersättning på grund av sådan kollektiv
sjukförsäkring som avses i 32 § 3 mom. tredje stycket, punkt 16 av
anvisningarna tUl 21 § eller punkl II av anvisningarna llll 28 §. Barnbidrag medräknas inte i inkomsten.
Når frågan om avdrag för nedsatt skatteförmåga vid existensminimum bedöms skall
särskild vikt läggas vid alt inkomstförhållandena uppskattas pä ett riktigt
sätt, speciellt med hänsyn till omfattningen av eventuella naturaförmåner och
deras värde.

Har den
skattskyldige haft lägre levnadskostnader än normalt skall den skattskyldiges
existensminimum anses ha understigit normalbeloppet i motsvarande män, l.ex. om
han är ogift och har haft gemensamt hushåll med anhöriga eller andra eller om
han har haft särskilda förmåner i form av billiga livsmedel eller andra
liknande förmåner. I regel torde det inte finnas anledning att bevilja avdrag
för nedsatt skatleförmåga vid existensminimum ål s. k. hemmasöner eller
hemmadöttrar. EJ heller får avdrag medges om den skattskyldige ägt fillgångar.
Härvid bortses från sedvanliga hus-geråd, möbler och kläder, arbetsredskap, en
mindre bostadsfastighet av enklaste beskaffenhet osv. A andra sidan får
existensminimum beräknas ha överstigit normalbeloppet om den skattskyldige haft
utgifter för underhåll av make och barn som han inte levt tillsammans med
under beskattningsåret. Existensminimum för den skattskyldige får även i andra
fall bestämmas högre än normalbeloppet, om det är motiverat av särskilda skäl.

Har den skatlskyldige
under beskattningsåret enligt beslut av den lokala skaltemyndigheten fått
befrielse från eller nedsättning av den preliminära skatten på grund av nedsatt
skatteförmåga vid existensminimum, bör vid prövning av frågan om avdrag vid
taxeringen för nedsatt skatleförmåga avvikelse inte ske från det av den lokala
skattemyndigheten fastställda existensminimibeloppet, om inte nya
omständigheter framkommit. Som exempel pä sådana omständigheter kan nämnas att
den skatlskyldige äger

Prop.
1983/84:82 10

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

tillgångar, som den lokala skattemyndigheten saknat kännedom
om, eller atl den skatlskyldiges ekonomiska ställning påtagligt förbättrats
efter den lokala skattemyndighetens beslut.

Om den
skattskyldige inte har haft högre inkomst än det för honom beräknade
existensminimibeloppet och detta beror pä sådana förhållanden som anges i 50 §
2 mom. tredje stycket, bör avdrag för nedsatt skatteförmåga medges med så
stort belopp att den skattskyldige inte påförs beskattningsbar inkomst. Har
den skattskyldige rätt till skattereduktion enligl 2 § 4 mom. uppbördslagen
(1953:272), skall detta beaktas då avdraget för nedsatt skatteförmåga beräknas.

Är inkomsten högre men inte så stor, alt inkomsten minskad
med skatten uppgår till existensminimum, bör avdrag för nedsatt skatleförmåga
beviljas med så stort belopp, att störte skatt inte kommer att tas ut än att
inkomsten, minskad med skatten, uppgår till beloppel av existensminimum.

Nedsatt arbetsförmåga skall även anses föreligga om den
skattskyldige på grund av arbetsskygghet eller missanpassning eller annars av
psykiska skäl här svårt att förvärva normal arbetsinkomst.

Denna lag Iräder i kraft en vecka efter den dag, då lagen
enligt uppgifi på den har kommil ut från trycket i Svensk författningssamling.

De nya bestämmelserna i 19 §, 30 § 2 mom., punkt 11 av
anvisningarna fill 28 § samt punkterna 1 och 2 av anvisningarna till 30 §
tillämpas första gången vid 1984 års taxering. De nya bestämmelserna i punkl 1
av anvisningarna till 50 § tillämpas första gången vid 1985 års taxering.

En ömsesidig försäkringsanstalt för husdjursförsåkring
medges vid 1984 års taxering avdrag för avsättning till anstaltens
utjämningsfond utöver vad som följer av punkt 2 första stycket av anvisningarna
till 30 § med etl belopp motsvarande minskningen av en sådan reservfond som
bildats enligt tidigare gällande föreskrifter om allmänna grunder angående
försäkring med statsbidrag mot förluster på grund av smittsamma husdjurssjukdomar.

Prop.
1983/84:82 2 Förslag till

Lag
om ändring i taxeringslagen (1956:623)

Härigenom föreskrivs alt 37 § 1 mom. taxeringslagen
(1956:623)' skall ha nedan angivna lydelse.

37 §
Nuvarande lydelse I mom.- Till ledning vid inkomsttaxering och registrering av
preliminär A-skalt, som har innehållits genom skatteavdrag, skall varje år utan
anmaning avlämnas uppgifter (kontrolluppgifter) för det föregående kalenderåret
enligt följande uppställning.

Uppgiftsskyldig

Vem
uppgiften skall avse Vad uppgiften skall avse

3. Försåkringsanstalt
och understödsförening.

Den som
från anstalten eller föreningen uppburit belopp, ej understigande 200 kronor
för hela året, på grund av försäkring av den arl alt skatteplikt för beloppet
föreligger, dock att om livränta utgivits lill följd av personskada eller om ersättning
utgått på grund av sådan kollektiv sjukförsäkring som avses i 32 § 3 mom.
tredje stycket kommunalskattelagen (1928: 370), uppgifi skall lämnas även om
belopp som icke är av skattepliktig natur och som för hela året överstiger 200
kronor.

Utgivet
belopp. Har till följd av personskada utgivits skattepliktigt engångsbelopp skall
särskill anmärkas om skattepliktigt engångsbelopp utgivits tidigare pä grund av
samma skada. Om så är fallet skall angivas beloppets storlek och ulbetalningsåret.

Föreslagen
lydelse I mom. Till ledning vid inkomsttaxering och registrering av preliminär
A-skatt, som har innehållils genom skatteavdrag, skall varje år utan anmaning
avlämnas uppgifter (kontrolluppgifter) för det föregående kalenderåret enligt
följande uppställning.

Uppgiflsskyldig

Vem
uppgiften skall avse Vad uppgiften skall avse

3.
Försäkringsanstalt och understödsförening.

Den som
från anstalten eller föreningen uppburit belopp, ej understigande 200 kronor
för hela året, på grund av försäkring av den arl atl skatteplikt för beloppet
föreligger, dock att om livränta utgivits till följd av personskada eller om er-

Utgivet
belopp. Har till följd av personskada utgivits skattepliktigt engångsbelopp skall
särskilt anmärkas om skattepliktigt engångsbelopp utgivits tidigare pä grund av
samma skada. Om så är fallel skall angivas beloppets storlek och ulbetalningsåret.

' Lagen omtryckt 1971:399.

Senaste lydelse av lagens rubrik 1974: 773. - Lydelse enligl
prop. 1983/84:46.

Prop. 1983/84:82 12

Uppgiftsskyldig Vem uppgiften skall avse Vad uppgiften skall avse

sättning utgått på grund av sådan kollektiv sjukförsäkring
som avses i 32 § 3 mom. Iredje stycket, punkt 16 av anvisningarna till 21 §
eller punkt 11 av anvisningarna till 28 § kommunalskattelagen (1928:370). uppgifi
skall lämnas även om belopp som icke är av skatlepliktig natur och som för hela
året överstiger 200 kronor.

Denna lag träder i kraft den 1 april 1984 och tillämpas
första gången i fråga om kontrolluppgift till ledning vid 1985 års laxering.

Prop.
1983/84:82 13

Utdrag

FINANSDEPARTEMENTET PROTOKOLL

vid
regeringssammanträde 1983-12-01

Närvarande:
statsministern Palme, ordförande, och statsråden Lundkvist, Feldt, Sigurdsen, Leijon,
Hjelm-Wallén, Peterson, Andersson, Göransson, Gradin, Dahl, Holmberg,
Hellström, Thunborg, Wickbom

Föredragande:
statsrådet Feldt

Proposition
om beskattningen av trygghetsförsäkringar för yrkesfiskare m.m.

1
Inledning

Fr.o.m.
den 1 Juli 1983 gäller ett särskill socialt försäkringsskydd för landets
yrkesfiskare. Det omfaltar tre delar, nämligen arbetsskadeförsäkring, grupplivförsäkring
och gruppsjukförsäkring. Motsvarande försäkringar finns på lantbrukets område
sedan år 1978. Samma år reglerades beskattningen av försäkringsskyddet (prop.
1978/79:44, SkU 21, rskr 89, SFS 1978:944). Regleringen anknyter lill vad som
redan före år 1978 gällde för liknande kollektiva försäkringar på
arbetsmarknaden.

Sveriges
fiskares riksförbund och statens Jordbruksnämnd har hemställt atl
yrkesfiskarnas försäkringar vid beskattningen skall behandlas på samma sätt
som lantbrukarnas. Jag kommer här att ta upp denna fråga.

I detta sammanhang avser
jag att äveri ta upp en framställning från Arbetsmarknadens
försäkringsaktiebolag om frihet från beskattning av sådan kapital- och faslighetsavkastning
som är hänföriig lill avgångsbidragsförsäkringar som grundas på
kollektivavtal. Vidare skall jag ta upp en fråga som aktualiserats av att
kungörelsen (1926: 389) om allmänna grunder angående försäkring med statsbidrag
mot förluster på grund av smittsamma husdjurssjukdomar har upphävts fr. o. m. uigången
avjuni 1983.

2
Beskattningen av trygghetsförsäkringar för yrkesflskare

2.1
Inledning

Genom
beslut den 20 januari 1983 överlämnade regeringen till Jordbruksnämnden en
framställning från Sveriges fiskares riksförbund angående finansiering av en irygghetsförsäkring
för yrkesfiskare. Försäkringen av-

Prop.
1983/84:82 14

sägs omfatta ett kompletterande socialt försäkringsskydd
bestående av tre delar, nämligen gruppsjukförsäkring, arbetsskadeförsäkring och
grupplivförsäkring.

Framställningen togs upp vid Jordbruksnämndens överiäggningar
med fiskets förhandlingsdelegation och konsumentdelegationen angående prisregleringen
på fisk under perioden 1 juli 1983 - 30 juni 1984. Parterna enades om alt
föreslå alt finansieringen skulle få ske inom ramen för de medel som tillfördes
regleringen.

I propositionen (1982/83: 171) om regleringen av priserna
på fisk, m.m. biträdde departementschefen förslagel och anförde bl. a. följande.
Medlen skulle anslås ur prisregleringskassan för fisk fr.o.m. regleringsåret
1983/84. Finansieringen av försäkringen skulle ske på så sätt att premierna
betalades kollektivt av prisregleringsmedel. Försäkringen borde ge de verksamma
inom yrkesfisket ett försäkringsskydd som motsvarade det som anslällda i
allmänhet åtnjuter genom kollektivavtal och som också tillkommer lantbrukare.
Jordbruksnämnden borde efter samråd med försäkringsinspektionen pröva
försäkringsvillkoren. Riksdagen beslutade i enlighet med propositionen (JoU
1982/83:38, rskr 337).

Härefter har avtal träffats om avtalsgruppsjukförsäkring (AGS),
trygghetsförsäkring vid arbetsskada (TEA) och grupplivförsäkring genom avtal (GLA)
för yrkesfiskare. Avlalsslutande parter är Sveriges fiskares riksförbund för
yrkesfiskarnas räkning och Arbetsmarknadsförsäkringar, sjukförsäkringsaktiebolag
beträffande AGS, Arbelsmarknadsförsäkringar, trygghetsförsäkring beträffande TFA
och Folksam och Skandia grupplivförsäkring för yrkesfiskare beträffande GLA.
Jordbruksnämnden har - efter samråd med försäkringsinspektionen - godkänt
försäkringsvillkoren.

2.2 Utformningen av det sociala försäkringsskyddet för
yrkesfiskare

Syftet med det särskilda sociala försäkringsskyddet för
yrkesfiskare är alt ge ett kompletterande skydd utöver det som föreligger
enligt lagen (1962:381) om allmän försäkring, AFL, och lagen (1976:380) om
arbetsskadeförsäkring, LAF. Det kompletterande skyddet avses motsvara det
skydd som anställda i allmänhet har på grund av kollektivavtal och som
tillkommer lantbrukare.

Skyddet omfattar företagare inom yrkesfisket. Vissa
kvalifikationer skall vara uppfyllda med avseende främst på intäkten från
fisket. Alla som uppfyller kraven omfattas automatiskt - dvs. utan egen åtgärd
- av skyddet och får en individuell rätt gentemot försäkringsgivaren.

Den enskilde behöver inte betala några premier. Dessa
betalas i stället kollektivt inom ramen för de medel som tillförs
fiskprisregleringen.

Försäkringsavtalen omfattar yrkesfiskare som är verksamma
som företagare fr. o. m. det år då fiskaren uppnår 16 års ålder t. o. m. den
kalendermånad som föregår den under vilken fiskaren fyller 65 år. I fråga om AGS

Prop.
1983/84:82 15

gäller
avtalet fr.o.m. den kalendermånad fiskaren uppnår 16 års ålder. Med
yrkesfiskare avses dels den som antingen har licens enligl förordningen
(1978:517) om licens för yrkesfiskare eller som är medlem i fiskelag som har
sådan licens, dels den som inte har licens men under större delen av året har
fisket som enda yrke eller huvudyrke.

Rätt
till ersättning har den yrkesfiskare som för något av de två närmast föregående
beskattningsåren har deklarerat en nettointäkt av fiske (mans-lott) som
överstiger 22000 kr. eller en kontant bruttointäkt av fiske som uppgår till
lägst 40000 kr. Rätt till ersättning enligl TFA har också en yrkesfiskare som
ingår som tillfällig medlem i ett fiskelag om han som ordinarie medlem skulle
ha uppfyllt inkomslkravet. Även en nyetablerad yrkesfiskare som inle uppfyllt
något av inkomstkraven, men som med hänsyn till arbetsinsatsen kan antas komma
att upppfylla inkomstkravet under något av de tvä första hela beskattningsåren,
har rätt lill ersättning.

Om
en yrkesfiskare på grund av sjukdom eller arbetsskada haft rätt till ersättning
från AGS eller TFA och om han till följd av sjukdomen eller arbetsskadan inte
kunnat uppfylla inkomslkravet anses han ändock ha uppfyllt detta krav.

Ersättningen
enligt AGS lämnas under samma tid som sjukpenning eller förtidspension enligt AFL
utgår. Under sjukpenningtid utgår då enligt AGS dagersättning med högst 3 kr.
per dag. Månadsersättning under förtidspensionstid bestäms med hänsyn till
sjukpenninggrundande inkomst och uppgår till högst 784 kr. per månad.

Vid
arbetsskada kan ersättning för förlorad inkomst utgå enligt TFA. Under akut
sjukdomstid utgår enligt huvudregeln en dagersättning som bestäms
schablonmässigt med hånsyn till storleken av den sjukpenninggrundande
inkomsten. För insjuknandedagen lämnas högst 30 kr. i ersättning och för
övriga dagar under den första månaden högst 6 kr. per dag. Därefter ersätts det
faktiska inkomstbortfallet. Under den akuta sjukdomstiden kan ersättning
lämnas även för vissa värdkostnader och andra utgifter. Ersättning kan också
lämnas för sveda och värk. Vid bestående invaliditet kan den skadade få rätt till
bl. a. livränta och ersättning för lyte och annat stadigvarande men.

Försäkringsersättningen
enligt GLA kan ulfalla vid yrkesfiskarens frånfälle och när fiskarens make
eller person som stadigvarande sammanbor med fiskaren avlider. Vid fiskarens frånfälle
utgår ersättning med etl grundbelopp som fastställs med hänsyn lill fiskarens
ålder. Grundbeloppet motsvarar sex basbelopp vid en ålder mellan 16 och 54 år
och sjunker enligt huvudregeln sedan successivt lill ett basbelopp vid 64 års
ålder. För efterlevande barn under 20 år utgår barnbelopp. Avlider fiskarens
make eller sammanboende utgår ersättning med elt halvt basbelopp plus barnbelopp.

Försäkringsvillkoren
för yrkesfiskarna stämmer i allt väsentligt överens med de villkor som gäller
för motsvarande försäkringar på arbetsmarknaden och inom lantbruket.

Prop. 1983/84:82 16

2.3
Nuvarande beskattningsregler

Det
särskilda sociala försäkringsskyddet för yrkesfiskare innebär att fiskaren får etl
kompletterande försäkringsskydd vid sjukdom, arbetsskada och dödsfall utan att
göra några egna premiebetalningar. Härigenom aktualiseras två
beskattningsfrågor, nämligen hur förmånen av fri försäkring och utfallande
försäkringsbelopp skall behandlas vid inkomsttaxeringen. Frågorna bör bedömas mol
bakgrund av de beskattningsregler som f. n. gäller för andra kollektiva
livförsäkringar, sjukförsäkringar och s.k. trygghetsförsäkringar vid
arbetsskada. Av särskilt intresse är reglerna för de kollektiva försäkringar
som tillämpas på arbetsmarknaden och för de försäkringar som gäller för
lantbrukare, eftersom yrkesfiskarnas särskilda försäkringskydd i allt väsentligl
överenstämmer med dessa.

I
det följande sammanfattas de avdragsregler som gäller för sådana premier för
kollekliva försäkringar som betalas av den försäkrade själv. Vidare redogörs
för den skattemässiga behandlingen av de belopp som faller ut på grund av de
kollektiva försäkringarna, och av den förmån som en anställd får i de fall då
arbetsgivaren betalar premierna för sådana försäkringar. För arbetsgivaren är i
dessa fall premierna i regel avdragsgilla som driftskostnad i förvärvskällan.
Slutligen behandlas den skattemässiga regleringen av försäkringsskyddet inom
lantbruket.

Grupplivförsäkringar

Premier
för grupplivförsäkringar som betalas av de försäkrade själva är i allmänhet
inte avdragsgilla. För en egenföretagare eller lantbrukare gäller dock att
premier för en sådan grupplivförsäkring som han tecknar i sin egenskap av
företagare betraktas som avdragsgill driftskostnad i förvärvskällan (punkt 2
av anvisningarna lill 22 § och punkl 9 av anvisningarna till 29 §
kommunalskattelagen (1928:370), KL). Om den ersättning som kan komma att
utfalla på grund av försäkringen ulgår efler förmånligare grunder än dem som
gäller för statstjänstemän är dock endast så stor del av premien som kan anses
motsvara förmåner enligt grupplivförsäkring för statstjänstemän avdragsgill.

Om
en arbetsgivare betalar premierna gäller enligl 32 § 3 mom. tredje stycket KL
att förmånen av fri grupplivförsäkring inte beskattas hos de anställda . Är den
skatlskyldige privalanställd och är försäkringen väsentligt förmånligare än
vad som gäller för statsanställda skall förmånen dock tas upp som skattepliktig
intäkt till den del den utgått efter förmånligare villkor än dem som gäller för
de statligt anställda.

En
grupplivförsäkring är i KL: s mening en kapitalförsåkring. Det innebär att de
belopp som faller ut på försäkringen är skattefria.

Beträffande
grupplivförsäkringen för lantbrukare gäller att förmånen av fri sådan
försäkring uttryckligen undantagits från beskattning (punkt 16 av anvisningarna
till 21 § KL).

Prop. 1983/84:82 17

Gruppsjukförsäkringar

Premier för en gruppsjukförsäkring som betalas av den
försäkrade själv är inte avdragsgilla.

I juni 1971 träffade LO och SAF en överenskommelse om
sjukförmåner för anställda. För ändamålet utformades den s.k. avialsgruppsjukförsäk-ringen
(AGS), som trädde i kraft i september samma år. Kollektivavtal om AGS har
slutits mellan olika LO-förbund och SAF, sedermera också inom det kommunala och
kooperativa området. Premierna betalas av arbetsgivarna. Enligt 32 § 3 mom.
tredje stycket KL skall förmånen av den fria gruppsjukför"säkringen inte
tas upp som intäkt av tjänst.

Ersättning på grund av sjukförsäkring som har tagits i
samband med tjänst är i regel skattepliktig, medan ersättning som utgår på
grund av annan sjukförsäkring är skattefri om den inte utgår i form av
livränta. För att en sjukförsäkring skall anses ha tagits i samband med tjänst
fordras atl det enligt anställningsavtalet föreligger skyldighet för
arbetstagaren att ha en sådan försäkring eller, om någon sådan skyldighet inte
föreligger, att premierna för försäkringen skall betalas av arbetsgivaren eller
av arbetsgivaren och arbetstagaren gemensamt. Dessutom krävs det en anmälan
till försäkringsanstalten om att försäkringen har tagits i samband med tjänst.
Någon sådan anmälan har inle gjorts i fråga om AGS varför de förmåner som utgår
enligt försäkringen är skattefria för mottagaren. Ersättningen beaktas
emellertid vid beräkning av avdrag för väsentligen nedsatt skatleförmåga.

Såvitt gäller lantbrukarna har förmånen av fri
gruppsjukförsäkring, i likhet med vad som gäller beträffande förmånen av fri
grupplivförsäkring, uttryckligen undantagits från beskattning. Vid
lagstiftningens tillkomst förutsattes dock att ersättningen beaktades vid
beräkning av avdrag för väsentligen nedsatt skatteförmåga.

Tiygghelsförsäkringar vid arbetsskada

I maj 1974 träffade SAF, LO och PTK överenskommelse om en Irygghetsförsäkring
vid yrkesskada (TFY). Till dessa organisationer anslutna förbund slöt därefter
kollektivavtal om TFY i enlighet med överenskommelsen. Även andra
arbetstagarorganisationer har senare slutit kollekfivavlal om TFY med
arbetsgivare både inom och utanför SAF. TFY kom sä småningom att omfatta i
princip hela arbetsmarknaden utanför området för statens personskadeförsäkring.
Även inom sistnämda område var dock TFY normerande. Med anledning av att LAF fr.o.m.
den 1 Juli 1977 ersatte den tidigare gällande lagen (1954:243) om
yrkesskadeförsäkring har SAF, LO och PTK träffat överenskommelse om
försäkringsvillkor för trygghetsförsäkring vid arbetsskada (TFA). TFA gäller
från den 1 juli 1977 och överensstämmer i huvudsak med TFY.

TFA är en ansvarighetsförsäkring. Avsikten är att den som
skadas i arbeiet skall fä ersättning för ideell och ekonomisk skada enligt skade-

Prop. 1983/84:82 18

ståndsräilens normer utan atl behöva visa atl
arbetsgivaren eller annan är skadeståndsskyldig.

Arbetsgivaren är försäkringstagare och erlägger premierna
för TFA. Någon beskattning av förmån av fri försäkring blir inte aktuell för de
anställda.

Den ersättning som ulgår till den skadelidande för ideell
skada, sjukvårdskostnader o.d. är skattefri. Ersättningen för inkomstförlust
är emellertid skattepliktig enligt huvudregeln. Enligt särskilda bestämmelser
i 19 § KL är dock ersättning på grund av TFA - liksom annan ansvarighetsförsäkring
som utformas enligt grunder som fastställs i kollektivavtal mellan
arbetsmarknadens huvudorganisationer - skattefri till den del ersättningen
utgår under de första trettio dagarna av sjukdomstiden och uppgår till högst 30
kr. för insjuknandedagen och högsl 6 kr. för var och en av de resterande
dagarna.

Beiräffande TFA pä lantbrukets område har förmånen av fri
sådan försäkring undantagits från beskattning. Ersättningen år skattefri i
samma utsträckning som pä kollektivavtalsområdet.

2.4 Överväganden

Det nya sociala försäkringsskyddet för yrkesfiskarna
motsvarar de kollektiva försäkringar som finns på arbetsmarknaden och inom
lantbruket. Enligt min mening bör därför yrkesfiskarnas försäkringar få en skailemässig
behandling som motsvarar den som gäller för försäkringarna på nyss nämnda
områden.

2.4.1 Förmånen av fria premier

Nuvarande beskattningsregler innebär att de anställda och
Jordbrukarna i princip inle beskattas för förmån av fri GLA och fri AGS.

TFA är uppbyggd som en av arbetsgivarna tagen
ansvarighetsförsäkring. Någon förmänsbeskaltning hos de anställda blir över
huvud taget inte aktuell i fråga om den försäkringen. För Jordbrukarnas del har
förmånen av fri försäkring undantagits från beskattning genom en uttrycklig
bestämmelse.

Den som i viss omfattning är verksam som egenföretagare
inom fisket kommer i denna egenskap alt utan egen premiebetalning få etl
försäkringsskydd enligt GLA, AGS och TFA. Det kan hävdas att denna förmån i
princip skall anses som skattepliktig intäkt i förvärvskällan. För att uppnå den
avsedda likformigheten bör därför bestämmelser införas som medför atl
yrkesfiskarens förmån blir skattefri i samma utsträckning som lantbrukarens
och den anställdes.

Inkomster av yrkesmässigt fiske redovisas i inkomstslaget
rörelse. Bestämmelserna om skattefrihet för förmånen av de fria försäkringarna
bör tas in i en ny anvisningspunkt, 11, lill 28 § KL. Fiske kan också utgöra

Prop. 1983/84:82 19

binäring till Jordbruk. I dessa fall omfattas emellertid egenföretagaren
av det särskilda försäkringsskyddet för lantbrukare. Några kompletterande
bestämmelser för inkomstslaget Jordbruksfastighet är därför inte behövliga.

2.4.2 Utfallande belopp

Anställda och lantbrukare beskattas inte för de belopp som
faller ut pä grund av GLA och AGS. Beträffande TFA är huvudregeln att
ersättning för inkomstförlust är skattepliktig. Enligt särskilda bestämmelser i
19 § och i punkt 16 av anvisningarna till 21 § KL år dock den ersättning som
utgår under de första trettio dagarna av sjukdomstiden skattefri till den del
den inte överstiger 30 kr. för insjuknandedagen och 6 kr. för var och en av de
resterande dagarna.

För yrkesfiskare kommer redan enligt nuvarande regler
sådana belopp som ulgår på grund av GLA och AGS att bli skattefria. Den
förstnämnda försäkringen är nämligen skattemässigt en kapitalförsäkring och den
sistnämnda en sådan sjukförsäkring som inte har tagits i samband med tjänst.
Om ingen lagändring görs kommer däremot den ersättning för inkomstförlust som
utfaller på grund av TFA att bli skattepliktig utan inskränkningar. För att den
avsedda likställigheten skall uppnås behövs en uttrycklig föreskrift som gör atl
dagersättning under den första sjukdomstiden blir skattefri i samma
utsträckning som molsvarande ersättning enligl TFA för lantbrukare och
anställda. Jag föreslår att bestämmelser om detta tas in i 19 § KL samt i den
nyss föreslagna nya anvisningspunkten till 28 § KL.

2.4.3 Avdrag för nedsatt skatteförmåga 1 samband med
ersättning enligt

AGS

I samband med att lantbrukets trygghetsförsäkringar
reglerades skattemässigt infördes en bestämmelse i punkt 1 av anvisningarna
till 50 § KL som innebar att ersättning på grund av kollektiv sjukförsäkring
skulle beaktas vid beräkning av avdrag för nedsatt skatteförmåga. Bestämmelsen
tillkom efter förslag av livförsäkringsskaltekommittén i dess slutbetänkande
(Ds B 1977:4) Kapitalförsåkring m. m. och tog sikte på AGS- ersättning.
Departementschefen uttalade alt bestämmelsen givetvis skulle gälla även i fråga
om AGS för Jordbrukare (prop. 1978/79:44 s 50).

Genom lagstiftning året därpå (prop. 1979/80:77, SkU 23, rskr
164, SFS 1980:72) ändrades bestämmelsen efter framställningar till budgeldeparte-mentet
av Folksam och Svenska försäkringsbolags riksförbund. I framställningen
påtalades att bestämmelsen hade fåll en sådan utformning att den omfattade inte
bara ersättning på grund av AGS utan även ersättningar enligt andra kollektiva
sjukförsäkringar vilkas skatlemässiga behandling i övrigt skiljde sig från AGS.

Efter denna ändring har emellertid innebörden i
bestämmelsen blivit

Prop.
1983/84:82 20

något oklar. Jag föreslår därför att bestämmelsen
kompletteras sä att det uttryckligen framgår att den är tillämplig på
ersättningar enligt trygghetsavtalen på såväl Jordbrukets som fiskets område.
37 § I mom. 3 taxeringslagen (1956:623) bör kompletteras på samma sätt.

3 Beskattningen av viss försäkringsrörelse

Jag övergår till frågan om beskattningen av
försäkringsrörelse som avser avgångsbidragsförsäkring. Bestämmelserna om
försäkringsföretagens beskattningfinns i 30 § 2-5 mom. KL med anvisningar. En försåkringsanstalt
anses i sin helhet antingen som livförsäkringsanstalt eller skadeförsäkringsanstall.
Skilda regler gäller för de båda typerna av företag.

För livförsäkringsanstalter gäller att nettointäkten av
försäkringsrörelsen beräknas till nettointäkten av anstaltens kapital- och
fastighetsförvaltning med undantag för vad som belöper på pensionsförsäkringar
(s.k. räntebeskattning). Skadeförsäkringsanstaller beskattas i stället för överskottet
av försäkringsrörelsen varvid emellertid särskild hänsyn tas till avsältning
till vissa fonder (s.k. överskottsbeskatlning). Som en livförsäkringsanstalt
anses en anstalt vars försäkringsrörelse uteslutande eller sä gott som
uteslutande avser personförsäkringar. Andra försäkringsanstalter anses som
skadeförsäkringsanstalter.

Kollektiv försäkring om avgängsbidrag (AGB) är en
försäkring som grundas på avtal mellan arbetsmarknadens parter. Den utgår till
arbetstagare som förlorar sin anställning i samband med företagsnedläggningar,
driftsinskränkningar och liknande. En stor del av ersättningen går till dem som
blivit långvarigt arbetslösa. AGB meddelas f. n. endast av Folksam Ömsesidig
sakförsäkring och Arbetsmarknadens försäkringsaktiebolag (AFA). AFA, som vid
sidan av avgångsbidragsförsäkring endast meddelar tjänstegrupplivförsäkring, är
en livförsäkringsanstalt, varför försäkringen räntebeskattas hos detta bolag.

I en framställning till regeringen har AFA hemställt att
den del av kapital- och fastighetsavkastningen som är hänförlig till AGB skall undantas
frän beskattning. AFA anför att utvecklingen på arbetsmarknaden har gjort det
nödvändigt alt förstärka uppbyggnaden av bolagets reserver. Uppbyggnaden har
medfört alt avkastningen blivit betydligt högre än det avdrag - s.k.
antalsavdrag - som medges vid vinstberäkningen i livförsäkringsrörelse. AFA
anför vidare att en sådan beskattning som blir följden av nuvarande
beskattningsregler för försäkringsrörelse inte är avsedd.

Framställningen har remissbehandlats. Samtliga
remissinstanser, nämligen/ör5fln"«g5m5peÄ:n"ö«e/j, riksskatleverket,
länsstyrelsen 1 Stockholms län. Arbetsmarknadsstyrelsen, Folksam, och Svenska
försäkringsbolags riksförbund har tillstyrkt framställningen eller lämnat den
utan erinran, Riksskatteverket har emellertid erinrat om att verket i skilda
sammanhang

Prop.
1983/84:82 21

framfört att varje avsteg från de principer som bär upp
skattelagstiftningen medför att systemet blir mer svåröverskådligt och
komplicerat.

För egen
del får jag anföra följande. Vid tillkomsten av gällande ordning för
beskattning av försäkringsrörelse ansåg man sig kunna acceptera en enhetlig ränlebeskattning
åven för avgångsbidragsförsäkringar som meddelades av en livförsäkringsanstalt
Den dåvarande departementschefen uttalade att tillämpningen av del s.k.
antalsavdraget i praktiken skulle leda till att något skattepliktigt överskott
inte skulle uppkomma (prop. 1969:120 s. 84). Det har emellertid visat sig att
avdraget numera inte täcker de skattepliktiga intäkterna. Härigenom uppkommer
en icke åsyftad beskattning. Det kan vidare påpekas att de mot avgångsbidrag
svarande ersättningar som utgår på SAF/PTK- området administreras av en
stiftelse som enligl ett uttryckligt stadgande i 53 § 1 mom. KL är undantagen
från beskattning. Jag föreslår att bestämmelserna om beskattning av försäkringsrörelse
kompletteras sä att den del av kapital- och fastighetsinkomsterna som belöper
på AGB i likhet med vad som gäller beträffande pensionsförsäkringar undantas
från beskattning.

De nya bestämmelserna bör las in i 30 § 2 mom. första
stycket KL samt i punkt 1 av anvisningarna till samma lagrum.

4 Överföring av vissa fonder i försäkringsrörelse

Avsättningar lill sådana reservfonder som enligt
kungörelsen (1926: 389) om allmänna grunder angående försäkring med statsbidrag
mot förluster på grund av smittsamma husdjurssjukdomar har bildals av
ömsesidiga försäkringsanstalter för husdjursförsäkring har enligt särskilda beslämmelser
i punkt 2 av anvisningarna till 30 § KL kunnat göras med obeskattade medel.
Reservfonder för ändamålet finns f.n. hos Jordbrukets Försäkringsbolag och
Sydsvensk djurförsäkring.

Genom förordning (1983:218) har den nyss nämnda
förordningen upphävts fr.o.m. uigången avjuni 1983. Kravet på avsättning till
särskilda reservfonder har därför bortfallit och någon avsättning till sådana
fonder kommer fortsättningsvis inte att ske.

Mot denna bakgrund har försäkringsinspektionen hemställt
att den nyss nämnda anvisningspunkten ändras. Inspektionen har vidare uttalat
att det enligl dess mening vore en lämplig lösning för bolagen att de ulan
skattekonsekvenser tilläts föra över de aktuella reservfonderna till sina
resp. utjämningsfonder.

Jag instämmer i vad försäkringsinspektionen uttalat. I
punkt 2 första stycket av anvisningarna till 30 § KL bör bestämmelsen om avdrag
för avsättning till de aktuella reservfonderna utgå. Beslämmelser om alt medlen
får överföras till utjämningsfonden utan några beskattningskonsekvenser bör
tas in i övergångsbestämmelserna.

Prop. 1983/84:82 22

5
Ikraftträdande

Det
nya försäkringskyddet för yrkesfiskarna gäller fr. o. m. den 1 juli 1983. De
nya bestämmelserna i 19 § och punkt 11 av anvisningarna till 28 § KL angående
skattefrihet för dels förmånen av fri försäkring, dels vissa utfallande belopp
bör därför tillämpas första gången redan vid 1984 års laxering. Punkt I av
anvisningarna fill 50 § KL i dess nya lydelse bör gälla fr.o.m. 1985 års
taxering. Även den föreslagna nya lydelsen av 37 § 1 mom. TL tillämpas första
gången vid 1985 års taxering.

Ändringarna
i 30 § KL och i punklerna 1 och 2 av anvisningarna till samma lagmm angående
skattefrihet för livförsäkringsanstalter beträffande AGB m. m. bör tillämpas
första gången vid 1984 års taxering.

6
Lagrådets hörande

Lagförslagen
är enligt min mening av sådan okomplicerad beskaffenhet att lagrådets hörande
skulle sakna betydelse. Jag anser därför att lagrådets yttrande inte bör
inhämtas.

7 Hemst ä llan

Med
hånvisning till vad Jag nu har anfört hemställer Jag alt regeringen föreslår
riksdagen alt anta inom finansdepartementet upprättade förslag till

1.
lag om ändring i
kommunalskattelagen (1928: 370),

2.
lag om ändring i taxeringslagen
(1956:623).

8
Beslut

Regeringen
ansluter sig till föredragandens överväganden och beslutar att genom
proposition föreslå riksdagen att anta de förslag som föredraganden har lagt
fram.

Norstedts Tryckeri, Stockholm 1983