Prop. 1983/84:83

Prop.
1983/84:83

Regeringens proposition

1983/84:83

om ändring i giftermålsbalken;

beslutad den 1 december 1983,

Regeringen
föreslår riksdagen att anta det förslag som har tagits upp i bifogade utdrag av
regeringsprotokoll.

Pä
regeringens vägnar OLOF PALME

BO HOLMBERG

Proposifioncns huvudsakliga innehåll

I propositionen föreslås att reglerna i 4 kap, 8 § giftermålsbalken
ändras så att det blir möjligt att, om kyrkomötet så beslutar, bl. a. använda
utländskt vigselritual vid vigsel inom svenska kyrkan. Ändringen föreslås träda
i kraft den 1 juli 1984.

1 Riksdagen 1983/84. 1 saml. Nr 83

Prop. 1983/84:83

Förslag till

Lag om ändring i giftermålsbalken

Härigenom föreskrivs atl 4 kap. 8 § giftermålsbalken'
skall ha nedan angivna lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

4 kap. 8§
Vigsel förrättas i släktingars eller andra vittnens närvaro. Vid vigseln skall
mannen och kvinnan, samtidigt tillstädes inför vigsdför-rättaren, pä hans fråga
avge sitt ja och samtycke till äktenskapet samt därpå av honom förklaras för
äkta makar.

1 övrigt gäller, vid vigsel inom I övrigt gäller, vid vigsel inom

svenska
kyrkan föreskrifterna i kyr- svenska kyrkan föreskrifterna i kyr

kohandboken, vid vigsel inom annat kohandboken eller andra föreskrifter

trossamfund dess kyrkobruk och vid som meddelas av kyrkomötet, vid

borgerlig vigsel bestämmelser som vigsel inom annat trossamfund dess

meddelas av regeringen. kyrkobruk och vid borgerlig vigsel

bestämmelser
som meddelas av regeringen. Den som förrättat kyrklig vigsel skall ofördröjligen
ge makarna bevis därom. Vid borgerlig vigsel föres särskilt protokoll enligt
föreskrifter som meddelas av regeringen.

Denna lag träder i kraft den 1 juli 1984.

Balken omtryckt 1978:8.')4.

Prop.
1983/84:83 3

Utdrag

CIVILDEPARTEMENTET PROTOKOLL

vid regeringssamnianlräde 1983-12-01

Närvarande: statsministern Palme, ordförande, och statsråden
Lundkvist, Feldt, Sigurdsen, Leijon, Hjelm-Wallén, Peterson, Andersson,
Göransson, Gradin, Dahl, Flolmberg, Hellström, Thunborg, Wickbom

Föredragande: statsrådet Holmberg Proposition om ändring i
giftermålsbalken

1 Inledning

I en skrivelse, kskr 1982:20, har 1982 års allmänna
kyrkomöte med anledning av en i ämnet väckt motion anhållit alt tillstånd ges
ät präster i svenska kyrkan atl under vissa förutsättningar använda utländskt
ritual vid vigsel. Skrivelsen har remissbehandlats. En förteckning över
remissinstanserna och en sammanställning av deras yttranden bör fogas till
protokollet i detta ärende som bilaga.

2 Föredraganden

2.1 Gällande rätt

I 4 kap. giftermålsbalken (GB) finns grundläggande
föreskrifter om vigsel. Enligt 1 § ingås äktenskap med kyrklig eller borgerlig
vigsel. Kyrklig vigsel får enligt 2 § äga rum inom svenska kyrkan eller inom
andra trossamfund. I del senare fallel krävs del att regeringen har medgett atl
vigsel får förrättas inom samfundet. Sädana medgivanden har läninls ät etl tretliotal
trossamfund.

I 4 kap. 8
§ GB ges föreskrifter om vad som skall iakttas vid vigseln. Sålunda föreskrivs
i första stycket att vigsel förrättas i släktingars eller andra vittnens
närvaro. Enligt paragrafens andra stycke skall vid vigseln mannen och kvinnan,
som båda samtidigt skall vara närvarande inför vigselförrätta-ren, pä hans fräga
avge sitt ja och samtycke till äktenskapet. Därefter skall de av vigsdförråttaren
förklaras för äkta makar. I övrigt gäller, enligl paragrafens tredje stycke,
vid vigsel inom svenska kyrkan föreskrifterna i kyrko-

1 • Riksdagen 1983/84. 1 saml. Nr83

Prop. 1983/84:83 4

handboken, vid vigsel inom annat trossamfund dess
kyrkobruk och vid borgerlig vigsel beslämmelser som meddelas av regeringen.

Enligt 4
kap. 9 § GB är vigsel utan verkan, om den har förrättats av någon som inte är
behörig atl viga, eller om det vid vigseln inle har gått till på det sålt som
föreskrivs i 8 § andra slyckel. Vigseln är däremot enligt samma paragraf inte
ogiltig om det i övrigt inle har gått lill på del sätt som sägs i 8 §.

1 kyrkohandboken finns föreskrifter om bl. a. ritual vid
gudstjänster och andra förrättningar, t. ex. vigsel, inom svenska kyrkan.

Med stöd
av punkl 9 övergångsbestämmelserna till regeringsformen (RF) i dess från den 1
januari 1983 gällande lydelse har riksdagen genom 7 § lagen (1982:942) om
svenska kyrkan (ändrad senast 1983:339) överlåtit ät kyrkomötet atl meddela
föreskrifter om bl. a. svenska kyrkans böcker, svenska kyrkans sakrament,
gudstjänst och övriga handlingar. Enligl punkt 9 femte stycket sista meningen
övergångsbestämmelserna till RF får regeringen inte besluta föreskrifter i
dessa ämnen. Del ligger alltså inom ramen för kyrkomötets normgivningskompetens
att beslula föreskrifter om vilket ritual som får användas vid vigsel inom
svenska kyrkan.

2.2 1982 års allmänna kyrkomötes skrivelse nr 20

Som har anförts inledningsvis har 1982 års allmänna
kyrkomöte i en skrivelse till regeringen med anledning av en i ämnet väckt
motion (mot. 1982:126) anhållit all tillstånd ges ät präster i svenska kyrkan
att under vissa förutsättningar använda utländskt ritual vid vigsel. En
förutsättning skulle vara att de i 4 kap. 8 § GB föreskrivna villkoren är
uppfyllda, en annan alt ritualet år antaget av en evangelisk-luthersk kyrka.
Vidare skulle en förutsättning vara att rilualel är begripligt för brudparet,
vittnena och vigselförrätlaren.

I den
motion som föranledde kyrkomötets beslut hade hemställts om en undersökning av
möjligheterna för präster all vid vigsel inom svenska kyrkan på begäran av
kontrahenterna få använda annan evangelisk-luthersk kyrkas vigselritual på ifrågavarande
kyrkas och kontrahenters hemspråk, vilket skall vara förståeligt för vittnena.

I det
betänkande som låg till grund för kyrkomötets beslut (BU 1982:3) uttalade
beredningsutskottet alt problemet kan lösas pä tvä sätt. En möjlighet skulle
enligt utskottet vara att anhålla att regeringen låter granska de
evangelisk-lutherska kyrkornas vigselordningar ur rättslig och teologisk
synvinkel för atl tillkännage någon form av förteckning över godkända ritual. Enligl
utskottet skulle det bli praktiskt besvärligt all hålla en sådan förleckning
aktuell. En annan möjlighet skulle vara alt anhålla om ett generellt tillstånd
för präster i svenska kyrkan atl vid vigsel använda utländskt vigselritual
under förutsättning att svensk lag iakttas och rilualel har antagits av
evangelisk-luthersk kyrka. Utskottet rekommenderade den senare vägen att lösa
problemet.

Prop.
1983/84:83 5

2.3 Remissyttrandena

Remissinstanserna är med etl undanlag positiva lill
kyrkomötets framställning. Domkapitlet i Göteborg, som tillstyrker
framställningen, anser alt villkoren bör förtydligas så alt det klart framgår
att en präst inte skall vara skyldig att tillämpa en annan evangelisk-luthersk
kyrkas ritual. Domkapitlet i Strängnäs ställer sig avvisande till kyrkomötets
framställning. Enligt domkapitlet kan utländska ritual inte utan en noggrann
prövning och detaljgranskning ligga till grund för vigsel i svenska kyrkans
ordning. Däremot ställer sig domkapitlet positivt lill den undersökning som
föreslås i den motion som har föranlett kyrkomötets beslut. Justitiekanslern
(JK) påpekar alt de föreslagna åtgärderna kräver en viss ändring i bestämrrrdserna
i 4 kap. 8 § Iredje stycket GB. Enligt JK bör bestämmelserna om vad som skall gälla
vid vigsel inom svenska kyrkan kompletteras.

2.4 Överväganden

De fr. o. m. år 1983 gällande reglerna om normgivning pä
det kyrkliga området innebär bl. a. alt kyrkomötet och inte regeringen har
kompetens atl meddela föreskrifter om t. ex. undantag frän användningen av
kyrkohandboken vid gudstjänster och förrättningar inom svenska kyrkan. I
enlighet med syftet med 1983 års kyrkoreform bör del ankomma på kyrkomötet alt
självt bestämma huruvida utländskt ritual eller annat alternativ till de i
kyrkohandboken intagna ordningarna skall kunna användas vid vigsel inom svenska
kyrkan. Eftersom svenska kyrkan enligt 1 § lagen (1982:942) om svenska kyrkan
är och skall vara ett evangeliskt-lutherskt trossamfund ligger det i sakens
natur att kyrkomötet inte kan godkänna andra ritual än sådana som är antagna av
evangelisk-luthersk kyrka. En förutsättning för att en vigsel skall vara giltig
är atl föreskrifterna i 4 kap. 8 § andra stycket GB har följts, nämligen atl
mannen och kvinnan samtidigt är närvarande inför vigselförrätlaren, att de på
hans fräga avger sitt ja och samtycke till äktenskapet samt atl de därpå av vigselförrätlaren
förklaras för äkta makar.

För att
åstadkomma den av kyrkomötet föreslagna ordningen bör, som JK påpekar,
bestämmelserna i 4 kap. 8 § tredje stycket GB om vad som skall gälla vid vigsel
inom svenska kyrkan kompletteras. I den angivna bestämmelsen hänvisas till
föreskrifterna i kyrkohandboken, som bl. a. innehåller föreskrifter om den
ordning som skall gälla vid vigsel. Numera fär kyrkomötet självt genom kyrklig
kungörelse meddela föreskrifter i ämnet. Enligt min mening bör bestämmelsen
utformas så att den inte kan uppfattas som en begränsning i kyrkomötets frihet
i detta hånseende. Detta åven om del av 4 kap. 9 § GB följer att tillämpningen
av elt annat ritual inte i och för sig gör att vigseln skall anses ogiltig. Jag
föreslår alltså att bestämmelserna i 4 kap. 8 § tredje stycket GB ändras.
Ändringen bör göras så, att man behåller hänvisningen fill föreskrifterna i
kyrkohandboken men lägger till en hänvis-

Prop. 1983/84:83 6

ning till andra föreskrifter som meddelas av kyrkomölel.

Med hänsyn
till den föreslagna ändringens enkla beskaffenhet fär det anses uppenbart att
lagrådets hörande i ärendet skulle sakna betydelse.

3 Upprättat lagförslag

- I enlighet med vad jag nu har anfört har inom
civildepartementet upprättats etl förslag lill lag om ändring i giftermålsbalken.

Förslaget har utarbetats i samråd ined chefen för jusliliedeparleinentet.

4 Hemställan

Med hänvisning lill vad jag nu har anfört hemställer jag
att regeringen föreslår riksdagen all anla förslaget.

5 Beslut

Regeringen ansluter sig till föredragandens överväganden
och beslutar att genom proposition föreslå riksdagen att anta del förslag som
föredraganden har lagt fram.

Prop. 1983/84:83 7

Bilaga

En sammanställning av remissyttrandena över 1982 års
allmänna kyrkomötes skrivelse nr 20 angående användningen i vissa fall av
främmande kyrkas vigselritual

Efter remiss har yttranden över 1982 års allmänna
kyrkomötes skrivelse nr 20 avgetts av jusfitiekanslern (JK), domkapitlen i
Strängnäs, Växjö och Göteborg, 1968 års kyrkohandbokskommitté samt Svenska
kyrkans personalförbund.

Remissinstanserna har med undantag för domkapitlet i
Strängnäs tillstyrkt eller lämnat utan erinran kyrkomötets framställning. Några
remissinstanser har fört fram vissa särskilda synpunkter.

JK:

Anmodad atl avge yttrande över kyrkomötets rubricerade
skrivelser får jag härmed meddela att skrivelserna från de synpunkter justitiekanslern
främst har att bevaka inte ger anledning till andra påpekanden än att de
föreslagna åtgärderna kräver en viss ändring i bestämmelserna i 4 kap. 8 §
tredje stycket giftermålsbalken. Sålunda bör bestämmelserna om vad som skall
gälla vid vigsel inom svenska kyrkan kompletteras. Det angivna tredje stycket
föreslås ändrat enligl följande.

I övrigt gäller, vid vigsel inom svenska kyrkan
föreskrifterna i kyrkohandboken eller bestämmelser som meddelas av regeringen,
vid vigsel inom annat trossamfund dess kyrkobruk och vid borgerlig vigsel
bestämmelser som meddelas av regeringen.

Domkapitlet i Strängnäs:

Domkapitlet får anmäla avvikande mening vad beträffar 1982
års kyrkomötes beredningsutskotts hemställan om generellt tillstånd för
präster i svenska kyrkan atl använda utländska vigselritual. När det gäller den
finska kyrkohandboken föreligger en noggrann prövning med detaljgranskning av ritualet,
vilken resulterat i ett konstaterande att överensstämmelse i allt väsentligt
föreligger mellan den svenska och den finska kyrkohandboken. Domkapitlet menar
att utan en molsvarande detaljgranskning utländska ritual ej kan ligga till
grund för vigsel i svenska kyrkans ordning.

Däremot ställer domkapitlet sig positivt till den
undersökning, som föreslås av motionären Nils Glimelius. En sådan undersökning
syftar nämligen till att ur både juridisk och teologisk synpunkt fastslå
gränserna för hur mycket av bristande överensstämmelse, som kan tolereras.

Prop. 1983/84:83 8

Domkapitlet i Växjö: Domkapitlet vill till alla delar
tillstyrka utskottels förslag.

Domkapitlet i Göteborg:

Då den av kyrkomötet gjorda framställningen molsvarar etl
angelägel behov får domkapitlet i princip tillstyrka densamma, dock med det
önskemålet att bestämmelserna i vissa avseenden görs något utförligare.

Det bör därvid klart framgå, atl präst icke skall var
skyldig tillämpa annan evangelisk-luthersk kyrkas ritual utan att så får ske försl
efter prästens egel rättfinnande. Prästen skall med andra ord inte kunna
tvingas ut ur den svenska kyrkohandboken om han av teologiska skäl inte vill
det. Vidare ligger det i sakens natur att präst bör kunna sålla annan präst i sitt
ställe, därest han själv inte i erforderlig grad behärskar språket.

Om utländskt vigselritual kommer till användning är det av
betydelse -vilket också kyrkomötet framhåller - att de i giftermålsbalken 4
kap. 8 § angivna villkoren verkligen uppfylles, så att vigseln sker i
överensstämmelse med svensk lag.

Det är slutligen även av betydelse att den föreslagna
bestämmelsen om ritualels begriplighet inte bara för vigselförrätlaren och
brudparet utan också för vittnena medtages bland föreskrifterna.

1968 års kyrkohandbokskommitté:

Vi ser inget hinder mot att fillstånd ges ål präster i
svenska kyrkan att vid vigsel använda främmande kyrkas vigselritual.
Förutsättningen härför mäsle dock vara alt de av beredningsutskottet anförda
villkoren iakttas. Dä det andra av dessa villkor (att rilualel skall vara
antaget av evangelisk-luthersk kyrka) kan vara svårl att kontrollera för den vigsdförrättande
prästen föreslår vi, att en förteckning över de aktuella ritualen upprättas, t.
ex. av ärkebiskopens utrikesadjunkt.

Svenska kyrkans personalförbund (SKPF):

SKPF tillstyrker förslaget att präster i Svenska kyrkan
erhåller rätt att vid vigsel använda av annan evangelisk-luthersk kyrka antaget
vigselritual under förutsättning atl vid vigseln allfid är uppfyllt vad stadgas
i giftermålsbalken 4 kap. 8 § samt alt ritualet är begripligt för kontrahenter
och vittnen. Självfallet skall ritualet vara begripligt för vigselförrätlaren
(jfr vad motionären anförde i plenum).

Till
vittnen - de är till för kontrahenternas skull - bör kontrahenterna välja
personer, som förstår det ritual som kommer att användas. 1 fråga om
kontrahenterna är det inte alltid möjligt atl iakttaga kravet att ritualet
skall

Prop. 1983/84:83 9

vara
begripligt för båda. Redan nu förrättas enligt Svenska kyrkans ordning då någon
av kontrahenterna inte förstår det svenska ritualet eller ens översättning av
detsamma till engelska, tyska eller franska. I sådana fall får kontrahenten och
vigselförrätlaren i förväg informera så gott sig göra låter om innebörden av
ordningen, i synnerhet dess frågor, svar, löften och förklaring. Vad nu anförts
kan bli fallet även vid bruk av annan evangeliskluthersk kyrkas vigselrilual
fastän sådan väl kommer atl innebära hemlandsspråk för åtminstone någon av
kontrahenterna.