Sök i Ratio Lex

om 1985 års folk- och bostadsräkning, m.m.

159 sidor, varav 157 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Riksdagen anger att dokumentet är inskannat och att fel kan förekomma. Kontrollera mot originalet innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — originalets PDF · riksdagens sida
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 157 av 159 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1983/84:85, om 1985 års folk- och bostadsräkning, m.m.

Dokumentets text

opaginerad Kontrollera mot PDF

Prop.
1983/84: 85

Regeringens proposition

1983/84:85

om 1985 års folk- och bostadsräkning, m. m.;

beslutad den 2 februari 1984.

Regeringen föreslår riksdagen att anta de förslag som har
tagits upp i bifogade utdrag av regeringsprotokoli ovannämnda dag.

På regeringens vägnar OLOF PALME

BO HOLMBERG

Propositionens huvudsakliga innehåll

I propositionen föreslås att en allmän folk- och
bostadsräkning (FoB 85) genomförs under år 1985. Regler härom ges i en särskild
lag.

Uppgifterna till FoB 85 skall enligt den föreslagna lagen
samlas in dels genom en enkät till allmänheten och till husägare, dels genom
utnyttjande av uppgifter som finns tillgängliga i register.

Arbelel med FoB 85 skall enligl förslaget ledas av
statistiska centralbyrån. Kommunerna skall också medverka.

Vidare läggs i propositionen fram förslag till en lag om
arbetsställenummer m. m. Den får bl.a. till följd atl man i FoB 85 inle
behöver betunga allmänheten med frågor om sysselsättning och arbetspendling.

I propositionen pekas dessutom pä vissa utvecklingsvägar
för att i framtiden genomföra folk- och bostadsräkningar utan att samla in
uppgifter genom enkäter. Det aviseras också all skyddet för den enskildes
personliga integritet i samband med statistiska undersökningar kommer alt bli
föremål för ytterligare överväganden vid behandlingen av betänkandet (SOU
1983:74) Framtida statlig statistik.

Av propositionen framgår att statens sammanlagda kostnader
för FoB 85 preliminärt beräknas uppgå till ca 75 milj. kr.

1 Riksdagen 1983/84. I saml. Nr 85

s. 2 Kontrollera mot PDF

Prop. 1983/84:85 2

Propositionens
lagförslag

I Förslag till

Lag om 1985 års folk- och bostadsräkning

Härigenom föreskrivs följande.

Allmänna bestämmelser

1
§ År 1985
företas en allmän folk- och bostadsräkning (FoB 85) i syfte alt dels framställa
statistik för samhällsplanering, forskning och allmän information, dels
kontrollera folkbokföringen.

2
§ Folk- och
bostadsräkningen genomförs av statistiska centralbyrån med hjälp av automatisk
databehandling.

Till folk-
och bostadsräkningen skall lämnas person-, bostads- och fastighetsuppgifter
enligt 4-16 §§. Registeruppgifter får inhämtas enligt 21 §.

3 § Regeringen eller den myndighet som regeringen
beslämmer fast

ställer när uppgifterna enligt 2 § skall lämnas eller inhämtas och vilken

tidpunkt eller tid som de skall avse.

Personuppgifter

4
§
Personuppgifter skall lämnas av dem som är födda år 1969 eller tidigare och som
är bosatta i Sverige eller annars skall vara kyrkobokförda här vid den tidpunkt
som uppgifterna avser.

5
§ I
personuppgiften skall anges

-
namn och
personnummer

-
yrke för den
som förvärvsarbetar

-
fastighetens
beteckning

-
församling där
fastigheten är belägen

-
utdelnings- och
ortsadress

-
innehavare av
bostaden

Bostadsuppgifter

6
§
Bostadsuppgifter skall lämnas av dem som innehar och stadigvarande bebor en
bostadslägenhet i Sverige vid den lidpunkt som uppgifterna avser.

7
§ I
bostadsuppgiften skall anges

-
namn,
personnummer och hushållsställning (gifta eller samboende, barn, övriga boende)
för de boende som är födda år 1969 eller tidigare

-
antal rum

-
upplätelseform

-
förekomsten av
kök eller kokvrå, bad- eller duschrum och vattenklosetl

-
förekomsten av
en eller flera bostadslägenheter i huset

Fastighetsuppgifter

8 § Faslighetsuppgifter lämnas av dem som vid den tidpunkt
som uppgif

terna avser äger ett eller flera bostadshus i Sverige.

Med bostadshus förstås byggnader med en eller flera
bostadslägenheter.

s. 3 Kontrollera mot PDF

Prop. 1983/84:85 3

Propositionens lagförslag

Äger någon flera bostadshus på samma fastighet, lämnas en
enda fastighetsuppgift för husen gemensamt.

För sådana bostadshus som ingår i artendeupplåtdser lämnas
fastighetsuppgiften av arrendatorn i stället för av husägaren.

9 § Fastighetsuppgiften skall innehålla följande uppgifter
om den fastig

het där bostadshuset är beläget, om bostadshuset och om bostadslägenhe

ten, nämligen

1. om fastigheten:

-
län, kommun och
församling där fastigheten är belägen

-
fastighetens
beteckning

-
fastighetstyp
(jordbruksfastighet, annan fastighet)

-
ägarens namn
och adress

-
ägarkategori
(staten, kommun, allmännyttigt bostadsföretag, bostadsrättsförening, enskild
person, annan ägare)

2. om huset:

-
byggnadsnummer

-
hustyp
(enbostadshus, tvåbosladshus, flerbostadshus, annat bostadshus)

-
antal
bostadslägenheter i huset

-
byggnads- och
ombyggnadsär

-
huvudsaklig
värmekälla och använda bränsleslag

-
förekomsten av
hiss i flerbostadshus och andra bostadshus än en- och tvåbostadshus

3. om lågenheten:

-
antal rum

-
förekomsten av
kök eller kokvrå

-
lägenhetsinnehavarens
namn

-
lägenhelsnummer

-
i fråga om icke
upplåten lägenhet orsaken till alt lägenheten inte är upplåten

Insamlingsförfarandet

10 § Person- och bostadsuppgifter skall lämnas på en
personblankett,

som skall ges in till granskningsorganet i den kommun där den uppgifts

skyldige är bosatt eller annars skall vara kyrkobokförd.

Fastighetsuppgifter skall lämnas pä en fastighetsblankett,
som skall ges in till granskningsorganet i den kommun där fastigheten är
belägen. Den som äger och stadigvarande bebor etl enbostadshus får dock lämna
fastighetsuppgifterna pä personblanketten.

Föreskrifter om granskningsorganet finns i 14 §.

11 § Person- och fastighetsblanketterna fästställs av regeringen eller
den

myndighet som regeringen beslämmer.

Staten tillhandahåller såväl blanketter som portofria
svarskuvert utan kostnad för de uppgiftsskyldiga.

12 § Sammanboende makar får lämna personuppgifter
gemensami på

samma personblankett.

s. 4 Kontrollera mot PDF

Prop.
1983/84:85 4

Propositionens
lagförslag

Innehas
och bebos en bostadslägenhet av två eller fiera personer tillsammans, får de
lämna bostadsuppgiften gemensamt på samma personblankett.

Person-,
bostads- och fastighetsuppgifter skrivs under av den som lämnar dem. Denne
svarar för uppgifternas riktighet.

13 §
Kommunerna skall

-
lämna information om folk- och
bostadsräkningen

-
biträda vid distributionen av
blanketter och vid upprättandet och insamlingen av uppgifter

-
svara för att de insamlade
uppgifterna granskas och i berett skick lämnas över till statistiska
centralbyrån för fortsatt bearbetning

14 §
Varje kommun skall uppdra åt etl särskilt granskningsorgan att

svara för de uppgifter som anges i 13 §.

Granskningsorganet består
av en granskningsledare och en ställföreträdare för denne samt i övrigt av den
personal som behövs för uppgifterna. Granskningsledaren beslutar på organets
vägnar.

15 §
Granskningsledaren och dennes ställföreträdare ulses av kom

munen.

Kommunen
skall sörja för att granskningspersonalen utbildas för sina arbetsuppgifter.

16 §
Granskningsledaren får begära att de uppgiftsskyldiga inom viss tid

lämnar upplysningar om förhållanden som omfattas av uppgiftsskyldighe

ten enligt 4-9 §§.

Granskningsledaren
får delegera denna befogenhet till någon annan inom granskningsorganet.

Anmaningar

17 §
Om en begärd uppgift inte lämnas inom föreskriven tid, får statis

tiska centralbyrån eller granskningsledaren anmana den uppgiftsskyldige

atl fullgöra sin skyldighel. Detsamma gäller, om den uppgiftsskyldige

underlåter alt lämna upplysningar som har begärts enligt 16 §.

Innan en anmaning
utfärdas, bör den uppgiftsskyldige, om det kan ske utan någon olägenhet, på
lämpligt sätt erinras om skyldigheten att lämna föreskrivna uppgifter och
upplysningar.

Viten
m. m.

18 §
Om den uppgiftsskyldige inte följer en anmaning enligt 17 §, fär på

begäran av statistiska centralbyrån eller granskningsledaren den uppgifts

skyldige föreläggas att göra detta vid vite. Ett sädanl föreläggande utfärdas

av länsstyrelsen i det län där uppgiftsskyldigheten skall fullgöras.

Vitet
bestäms fill lägst 100 och högst 1 000 kronor.

19
§ Beslut om
vitesföreläggande fär inte överklagas.

20
§ Frågor om utdömande av förelagt
vite skall pä begäran av statistiska centralbyrån eller granskningsledaren
prövas av länsrätten i det län där uppgiftsskyldigheten skall fullgöras.

s. 5 Kontrollera mot PDF

Prop. 1983/84:85 5

Propositionens lagförslag

Registeruppgifter

21 § Från nedan angivna register får statistiska
centralbyrån för folk- och

bostadsräkningen inhämta följande uppgifter:

1, statistiska centralbyråns register över
totalbefolkningen

-
personnummer

-
kyrkobokföringsort

-
kyrkobokföringsfastighet

-
utdelnings- och
ortsadress

-
samhörighetsbeteckning

-
civilstånd

-
medborgarskap

-
födelseland och
senaste invandringsår

2, statistiska centralbyråns konlrolliippglflsregister

-
inkomsttagare
och arbetsgivare

-
inkomst av
förvärvsarbete och den lid förmånen avser

-
eriagd
preliminärskalt

-
arbelsslällenummer

3, statistiska centralbyråns inkomst- och
förmögenhetsregister

- inkomst

4, statistiska centralbyråns centrala företagsregister

-
företags namn
och form

-
antal
arbetsställen

-
arbetsställenas
namn, nummer, storlek, sektortillhörighet, belägenhet och näringsgrenskod

5, statistiska centralbyråns register över nyckdkodområden

- fastigheters omrädestillhörighet

6, länsstyrelsernas register över fastighetstaxeringen

- fastigheters tätortstillhörighel

7, registret vid centralnämnden för fastighetsdata

- koordinater för fastigheter

8, registret vid riksskatteverkets sjömansskattekontor i
Göteborg

- uppgift på sådana ombordanslällda på svenska
fartyg som betalar sjö

mansskatl

Avslutande bestämmelser

22
§ Om
statistiska centralbyrån med hjälp av automatisk databehandling tillsammans
med uppgifterna från folk- och bostadsräkningen skall använda andra uppgifter
för sådana syften som anges il §, får del ske bara enligl beslut eller med
tillstånd som avses i datalagen (1973: 289).

23
§ För kontroll
av folkbokföringen får folkbokföringsmyndigheterna ta del av de uppgifter från
folk- och bostadsräkningen som behövs för kontrollen. Sådan kontroll får dock
göras med hjälp av automatisk dalabehandling bara enligt beslut eller med
tillstånd enligt datalagen (1973: 289).

s. 6 Kontrollera mot PDF

Prop.
1983/84:85 6

Propositionens
lagförslag

24
§ Både stafistiska centralbyrån och kommunernas granskningsorgan skall vid
tillämpningen av denna lag se till att de uppgiftsskyldiga inte betungas
onödigt. Föreskrifter om sekretess finns i sekretesslagen (1980:100).

Denna
lag träder i kraft den 1 juli 1984.

s. 7 Kontrollera mot PDF

Prop. 1983/84:85 7

Propositionens
lagförslag

2 Förslag till

Lag om arbetsställenummer m. m.

Härigenom föreskrivs följande.

Allmänna bestämmelser

1
§ Elt
sysselsättningsregisler skall inrättas och föras i syfte att framställa statistik
dels varje år om sysselsättningen, dels vart tredje år om resor mellan bostad
och arbetsplats.

2
§
Sysselsättningsregistret förs av statistiska centralbyrån med hjälp av
automatisk databehandling.

Arbetsställenummer

3 § De arbetsgivare som stadigvarande bedriver sin
verksamhet i flera

lokaler (arbetsställen) skall av statistiska centralbyrån tilldelas ett arbets

ställenummer för varje sådant arbetsställe.

Det åligger centralbyrån att varje år före november månads
utgång undertätta berörda arbetsgivare om deras arbetsställenummer.

Uppgiftsskyldighet

4 § Sådana arbetsgivare som är skyldiga att lämna
kontrolluppgift enligt

37 § 1 mom. första punkten taxeringslagen (1956:623) skall, om de har

tilldelats särskilda arbetsställenummer, i kontrolluppgiften med ett sådant

nummer utmärka arbetsstället för den arbetstagare som kontrolluppgiften

avser.

Anmaningar

5 § Om uppgifi om arbetsställenummer inte lämnas inom den
tid som

gäller för avlämnande av kontrolluppgiften, får statistiska centralbyrån

anmana den uppgiftsskyldige att fullgöra sin skyldighet.

Innan en anmaning utfärdas, bör den uppgiflsskyldige, om
det kan ske utan någon olägenhet, på lämpligt sätt erinras om sin skyldighet
att lämna uppgift om arbetsställenummer.

Viten m. m.

6 § Om den uppgiftsskyldige inte följer en anmaning enligt
5 §, får på

begäran av statistiska centralbyrån den uppgiftsskyldige föreläggas alt

göra detta vid vite. Ett sådant föreläggande utfärdas av länsstyrelsen i det

län där uppgiftsskyldigheten skall fullgöras.

Vitet bestäms till lägst 100 och högst I 000 kronor.

7
§ Beslut om
vitesföreläggande får inte överklagas.

8
§ Frågor om
utdömande av förelagt vite skall på begäran av statistiska centralbyrån prövas
av länsrätten i det län där uppgiftsskyldigheten skall fullgöras.

s. 8 Kontrollera mot PDF

Prop. 1983/84:85 8

Propositionens lagförslag

Registeruppgifter

9 § Från nedan angivna register får statistiska
centralbyrån för sysselsättningsregistret inhämta följande uppgifter:

1. statistiska centralbyråns register över
totalbefolkningen

-
personnummer

-
kyrkobokföringsort

-
kyrkobokföringsfastighet

-
utdelnings- och
ortsadress

-
samhörighetsbeteckning

-
civilstånd

-
medborgarskap

-
födelseland och
senaste invandringsår

2. statistiska centralbyråns kontrolluppgiftsregister

-
inkomsttagare
och arbetsgivare

-
inkomst av förvärvsarbete
och den tid förmånen avser

-
erlagd
preliminärskatt

-
arbetsställenummer

3. statistiska centralbyråns Inkomst- och
förmögenhetsregister

- inkomst

4. statistiska centralbyråns centrala företagsregister

-
förelags namn
och form

-
antal
arbetsställen

-
arbetsställenas
namn, nummer, storlek, sektortillhörighet, belägenhet och näringsgrenskod

5. slatisliska centralbyråns register över nyckdkodområden

- fastigheters områdestillhörighet

6. registret vid riksskatteverkets sjömansskattekontor i
Göteborg

- uppgift på sådana ombordanslällda på svenska
fartyg som betalar sjö

mansskatt

Denna lag träder i kraft den 1 juli 1984 och skall
tillämpas första gången på de kontrolluppgifter som skall lämnas senast den 31
januari 1986.

s. 9 Kontrollera mot PDF

Prop. 1983/84:85 9

Utdrag

CIVILDEPARTEMENTET PROTOKOLL

vid regeringssammanträde 1983-11-24

Närvarande: statsministern Palme, ordförande, och
statsråden I. Carisson, Lundkvist, Feldt, Sigurdsen, Gustafsson, Leijon,
Hjelm-Wallén, Peterson, Andersson, Boström, Bodström, Göransson, Gradin, Dahl,
R. Carlsson, Holmberg, Hellström, Thunborg, Wickbom

Föredragande: statsrådet Holmberg

Lagrådsremiss om 1985 års folk- och bostadsräkning, m.m.

1 Inledning

Regeringen gav den 30 augusti 1979 statistiska
centralbyrån (SCB) i uppdrag att utreda alternativa metoder för framtida folk-
och bostadsräkningar. Utgångspunkten skulle vara alt ersälta de traditionella
folk- och bostadsräkningarna med samutnyttjande och sambearbetning av
adrrrini-strativa register.

SCB redovisade i en delrapport i oktober 1981 en principiell
uppläggning av ett allernativ till folk- och bostadsräkningar. Delrapporten
remissbe-handlades.

Regeringen gav i april 1982 SCB tilläggsdirektiv som
innebar att utredningsarbetet med alt finna allernativ till de traditionella
folk- och bostadsräkningarna skulle slutföras. Om det visade sig atl
kvaliteten enligt SCB inte skulle bli tillfredsställande för variablerna
hushåll, lägenhet och yrke, skulle SCB enligt tilläggsdirektiven pröva
möjligheten atl ocksä år 1985 använda en traditionell enkät.

SCB redovisade i en rapport Nya meloder för folk- och
bostadsräkningar (FOBALT) i Januari 1983 resultatet av sitt utredningsarbete.
Rapporten, som bör bifogas protokollet i detta ärende som bilaga 1, innehåller
ett förslag till registerlösning för framtida folk- och bostadsräkningar. För
atl utgångsmaterialet för registerlösnihgarna vad gäller hushåll och lägenheter
skall kunna bli så aktuellt som möjligt föreslår SCB i FOBALT alt en begränsad
folk- och bostadsräkning genomförs år 1985.

Ett åttiotal remissinstanser har yttrat sig över
rapporten. Till protokollet bör fogas en sammanslällning av dessa
remissyttranden, bilaga 2.

s. 10 Kontrollera mot PDF

Prop.
1983/84:85 10

2 Allmänna överväganden

Folk- och bostadsräkningar har i Sverige sedan en läng tid
tillbaka genomförts vart femte år.

Resultaten av folk- och bostadsräkningarna används för
många skilda ändamål, men har särskilt slor betydelse som underlag för den
regionala och kommunala samhällsplaneringen. Delta gäller främst inom områden
som sysselsättning, arbetspendling, utbildning, barnomsorg, äldreomsorg,
boende, energi och försvar. Men resultaten kommer lill nytta också i den
allmänna debatten och för forskningsändamål. Materialet har dessutom använts
för kontroll av folkbokföringen.

Omfattningen av undersökningarna har under åren varierat
allt efter vad som har varit angeläget att få belyst. 1970 års folk- och
bostadsräkning (FoB 70) var den mest omfattande undersökningen. Därefter har en
begränsning skett av antalet variabler och insamlingstekniken har delvis
förändrats. Syftet med delta har varit att söka underlätta allmänhetens
medverkan och öka skyddet för den personliga integriteten.

SCB konstaterar i FOBALT att det finns ett stort behov av
nya uppgifter om sysselsättning, arbetspendling, hushållssammansättning, bostäder,
yrke och utbildning. Folk- och bostadsräkningen år 1980 (FoB 80), som var den
senaste, innehöll bortsett från utbildningsuppgifterna just dessa uppgifter.

De flesta remissinstanserna delar bedömningen i FOBALT av
vilka uppgifter som behövs i en folk- och bostadsräkning. Behovel av uppgifterna
har sålunda i regel inte satts i fråga. De kritiska rösterna har främst rört
frågan hur dessa uppgifter skall samlas in.

Behovet av folk- och bostadsräkningar år också enligt min
mening väldokumenterat. 1 takt med att kommunerna, landstingskommunerna och
länsorganen har fått etl siörre ansvar för samhällsplaneringen och för
genomförandet av en rad samhällspolitiska åtgärder har folk- och bostadsräkningarna
också kommil att spela en allt väsentligare roll som beslutsunderlag.

Min allmänna inställning är atl det är angeläget alt skapa
ett enhetligt underlag för den regionala och lokala samhällsplaneringen. Det
ligger i medborgarnas intresse att de regionala och lokala organen kan fullgöra
sina åligganden på elt rationellt sätt. Delta förutsätter en tillgång på uppgifter
om hela befolkningen avseende förutom ålder, kön och civilstånd Jämväl
sysselsättning, arbetspendling, hushällssammansätlning, bosläder och yrke.

Jag förordar därför att uppgifter om dessa förhållanden
samlas in på ett enhetligt och ändamålsenligt sätt.

Del är från samhällsekonomiska synpunkler angeläget att
man tar till vara alla möjligheter för att undvika att dubbelinsamling av
uppgifter sker. Om de nu aktuella uppgifterna inle skulle samlas in i någon
form av

s. 11 Kontrollera mot PDF

Prop.
1983/84:85 11

totalundersökning,
torde elt stort antal likartade undersökningar och statistiska bearbetningar
behöva genomföras på regional och kommunal nivå. Detta blir onödigt kostsamt.
Ett heltäckande material underlättar dessulom för en kommun atl göra
Jämförelser med andra kommuner.

Det
material som har blivit resultatel av folk- och bostadsräkningarna har dessutom
utgjort ett viktigt underlag för forskning och samhällsdebatt. Det är angeläget
att det också i fortsättningen finns ett underlag som kan utnyttjas i detta
syfte.

Jag
anser att det är ytterst väsentligt att en folk- och bostadsräkning

genomförs år 1985. Tendensen till allt snabbare förändringar i samhället

har förstärkts under 1980-lalel. Om man skulle avstå från en räkning år

1985, skulle det innebära att beslutsfattare och planeringsorgan under

1980-talel som underlag för sina beslut skulle ha ett upp till tio är gammalt

material. Det skulle medföra stora svårigheter inom samhällsplaneringens

område. ,

Jag
föreslår därför en folk- och bostadsräkning år 1985 (FoB 85) där uppgifterna
till övervägande del skall samlas in genom en enkät till allmänheten och
husägare. Vissa uppgifter kan dock hämtas från register, som SCB redan i dag
har eller som med viss komplettering kan användas. Detta förfaringssätt stämmer
i huvudsak överens med det som gällde för FoB 80.

Somjag
närmare kommer att utveckla i det följande anser Jag dock att 1985 års folk-
och bostadsräkning bör läggas upp på elt något annorlunda sätt än det förslag
som FOBALT innehåller.

Jag
har för avsikt att i del följande behandla varje uppgift i folk- och
bostadsräkningen för sig när det gäller behov, periodicitet och insamlingsteknik.

För
sammanhangets skull tar Jag därvid också upp en del förslag som kan genomföras
av regeringen utan riksdagens medverkan.

3
Uppgifter om sysselsättning och pendling

Mitt
förslag: En årlig sysselsättningsstatistik bör komma till stånd.
Arbetspendlingen bör belysas vart tredje år.

Detta
görs möjligt genom att de kontrolluppgifter som arbetsgivarna varje år skall
lämna till skattemyndigheterna i fortsättningen kompletteras med en uppgift om
arbetsställe för de arbetsgivare som har flera arbetsställen. Allmänheten
behöver sålunda i denna del inte besväras med någon enkät.

FoB
85 bör inte omfatta uppgifterom arbetad tid. Den årliga kontrolluppgiften bör
inte heller kompletteras med ytterligare preciseringar av arbetad fid.

s. 12 Kontrollera mot PDF

Prop.
1983/84:85 12

FOBALT-förslaget:
Överensstämmer i stort med mitt förslag; dock innebär förslaget i FOBALT alt
kontrolluppgiften ocksä skall kompletteras med uppgift om arbetad tid (s.
53-62).

Remissinstanserna:
Flertalet tillstyrker förslaget i FOBALT. Många av dem framhåller att det är
viktigare att uppgifterna blir aktuella än att de har en perfekt kvalitet.
Kritiken riktar sig mot insamlingstekniken och inte mot bedömningen av själva
behovet av en årlig sysselsättningsstafistik. Det är främst
näringslivsrepresentanterna och riksskalteverkel som ifrågasätter det lämpliga
i alt komplettera kontrolluppgiften bl.a. mot bakgrund av uppgiftslämnarbördan
och den redan i dag lidspressade hanteringen av kontrolluppgifterna (s.
107-113).

Skäl
för mitt förslag: Uppgifterna om sysselsättning med en redovisning efter såväl
bostadens som arbetsplatsens belägenhet har varit en av de mest använda och
högst prioriterade i analysen av sysselsättningsutvecklingen i samband med den
kommunala och regionala planeringen, iKilk-och bostadsräkningsuppgifier har
varit det dominerande underlaget för denna typ av planering. En brist har dock
varit att insamlingarna har skett så sällan - vart femte år - och med relativt
lång bearbetningstid. Användbarheten har därigenom minskat avsevärt. Eftersom
det är den högst priorilerade uppgiften i folk- och bostadsräkningsmaterialet
år det angeläget alt ett underlag om sysselsättningsutvecklingen kan arbetas
fram på ett snabbare sätt än i dag. Del är viktigt atl planerarna i kommuner
och på regional nivå har ett aktuellt underiag, när det gäller befolkningens
sysselsättningssituation.

Både
FOBALT:s kartläggning av behovet, remissinstansernas syn och den bedömning Jag
i övrigt gör pekar på ett utomordentligt stort behov av årliga
sysselsättningsuppgifter för planeringsändamål. För att kunna följa
sysselsättningsutvecklingen och belysa arbetspendlingen är det angeläget alt ha
uppgifter om antalet förvärvsarbetande och var de arbetar.

Uppgifi om antalet
förvärvsarbetande fås genom de kontrolluppgifter som arbetsgivarna varje år
lämnar till skaltemyndigheterna. Det ligger därför nära till hands atl låta
komplettera dessa med arbelsslällenummer för arbetsgivare med flera
arbetsställen. Genom denna komplettering kan samhällsplaneringens primära behov
av sysselsättningsuppgifter tillgodoses samtidigt som det innebär förenklingar
i allmänhetens uppgiftslämnande samt kostnadsbesparingar för kommuner och i
viss mån även för slaten.

Ytteriigare
en positiv effekt är att denna typ av syssdsättningsstatisfik skapar
möjligheter atl rationalisera och förändra andra statistikgrenar. Ett exempel
är att urvalet i arbetskraftsundersökningarna kan minskas om man inför den
föreslagna sysselsättningsstatistiken. Jag uppskattar att kostnaderna för dessa
undersökningar kan minskas med ca 3 milj. kr. per år.

Uppgiftslämnarbördan
ökar visseriigen för arbetsgivarna. Jag anser

s. 13 Kontrollera mot PDF

Prop.
1983/84:85 13

emellertid
att det administrativa merarbetet skall bli förhållandevis ringa. Eftersom ett
basregister för arbetsgivarna med bl.a. uppgifter om arbetsställenummer
beräknas starta den 1 Juli 1984, bör uppgiftsbördan kunna underiättas på det
sätt som beskrivs i FOBALT (s. 61). Genom att uppgifterna om
arbetsställenummer skickas till arbetsgivarna torde ett ifyllande av detta
nummer på kontrolluppgiften inte behöva störa deras rutiner i någon större
omfattning. Vidare minskas företagens uppgiftslämnande till det centrala
företagsregistret om arbetsslällestatistiken hämtas in via kontrolluppgiften.

Frågan
huruvida man bör utnytQa kontrolluppgifterna på angivet sätt måsle emellertid
bedömas försl och främst med hänsyn lill de effekter som kan uppkomma i
skattesystemet. Betydelsen av alt skattesystemet fungerar väl - sammantaget
med den komplexitet som systemet är behäftat med gör att man måste vara
mycket restriktiv med att belasta detta med uppgifter som inte behövs för
skatleändamål. Detta gäller inte minst i fråga om kontrolluppgiftssyslemet,
eftersom det har en så viktig funktion inom beskattningsområdel och dessulom är
utsatt för kraftig tidspress.

De fördelar och
besparingsmöjligheter som uppkommer genom användningen av kontrolluppgifterna
som insamlingshjälpmedel är emellertid som Jag nyss beskrivit stora. Vidare är
det bara ett mindre anlal arbetsgivare, ca 15000, som kommer alt beröras av
uppgiflslämnandet. Del är dessutom möjligt att hålla skattemyndigheternas
merarbete med kontrolluppgifterna' på en ganska låg nivå. Bl.a. skall inga
kontrollåtgärder behöva vidtas av dem. Detta arbete åläggs i stället SCB.

Jag
anser mot denna bakgrund efter samråd med chefen för finansdepartementet att
del i det här fallet är motiverat alt för en gångs skull göra ett undantag frän
principen att skatteadministrationen inte skall besväras med uppgifter som inte
tillhör beskattningen.

Del
praktiska genomförandet av denna rutin bör kunna ske på följande sätt. Före
inkomståret sänder SCB ut uppgifter om arbelsslällenummer lill arbetsgivare med
flera arbetsställen. Dessa arbetsgivare kan då komplettera sina
personaluppgifter med numren. Når kontrolluppgiften skall lämnas, finns då
numret för arbetstagaren i fråga tillgängligt bland de övriga uppgifter som
skall lämnas. Många arbetsgivare redovisar sina uppgifter på kontrolluppgiften
genom att lämna över databand lill skaltemyndigheten. För dessa arbetsgivare
kan merarbetel bedömas på sikt bli marginellt. Företagen kommer dessutom med
delta förslag att slippa ange syssdsålt-ning.suppgifter i den särskilda enkät
där denna uppgift tidigare ingått.

Jag
anser det rimligt att SCB svarar för att påminna de arbetsgivare som inte har
lämnat arbetsställenummer. Skattemyndigheterna år så lidspressade vid tiden
för kontrolluppgifternas avlämnande atl de inte bör belastas med denna
kontrollfunktion. Ett liknande system finns i Danmark och erfarenheterna
därifrån visar att kontrollfunktionen hos statistikbyrån har fungerat på elt
tillfredsställande sätt.

s. 14 Kontrollera mot PDF

Prop. 1983/84:85 14

Skyldigheten
att ange arbetsställenummer bör regleras i en lag. Av lagstiftningen bör det
också framgå att arbetsställeuppgiften årligen skall samköras med övriga
uppgifter som behövs för del ärliga sysselsättnings-registret.

Uppgifter
om arbetad tid är av värde såväl för analyserna av omfattningen av
sysselsättningen som för barnomsorgsplaneringen och pendlingsslu-dierna. Detta
är väsentliga uppgifter för att på elt allsidigt sätt kunna göra
sysselsättningsprognoser på regional och lokal nivå. Även om analyser som
grundar sig pä uppgifter om arbetad tid är mycket värdefulla, anser Jag
emellertid att uppgifterna inte bör inhämlas via kontrolluppgiften. Ett
förverkligande av förslaget i FOBALT skulle i denna del kraftigt belasta de
lokala skattemyndigheternas arbetsrutiner och förorsaka företagen ell stort
merarbete.

Alternativet
med en enkät för denna del avvisar Jag också. Hänsyn måste självfallet även tas
till att allmänheten inte skall besväras med alt lämna fler uppgifter än som
oundgängligen behövs.

SCB
bör i stället fortsätta med att förfina den teknik som redan i dag används för
att med hjälp av bl. a. lönesumman på kontrolluppgiften skatta arbetets
omfattning. SCB bör dessutom pröva möjligheterna att via s. k. syntetiska
skattningar fördela resultatet från riksnivån på regionala data i detta
avseende. För den allmänna debatten om arbetets omfattning bör uppgifterna på
riksnivå från arbetskraflsundersökningarna ge ett tillfredsställande material.

Genom
atl arbetsställenummer förs in på kontrolluppgiften skapas möjligheter att fä
en angelägen belysning av arbetspendlingen mellan en kommuns olika delar eller
mellan kommunerna. Sysselsältningsregistret kommer dessutom atl kunna fungera
som urvalsram för speciella uppdragsfi-nansierade pendlingsstudier. Behovet av
sådana studier varierar kraftigt mellan kommunerna.

Enligt
min mening finns inte tillräckliga skäl för att i ett pendlingsregister ta med
uppgifter om färdsätt. Däremot kan det vara intressant för kommuner och olika
myndigheter att med utgångspunkt i sysselsältningsregistret genomföra olika
resvaneundersökningar. De som har särskilt intresse av denna typ av studier får
därför själva finansiera dem.

Sammanfattning
av skälen för mitt förslag: Det starka behovet av en årlig sysselsätiningsstatistik
för regional och lokal planering samt möjligheterna till besparingar mofiverar
att uppgifter om särskilda s. k. arbetsställenummer förs in på
kontrolluppgifterna.

s. 15 Kontrollera mot PDF

Prop. 1983/84:85 15

4 Uppgifter om hushåll och lägenheter

Mitt förslag: För år 1985 samlas uppgifterna om hushåll
och lägenheter in genom en enkät till allmänheten och husägarna inom ramen för
FoB 85.

Jag är inle beredd alt nu förorda en framlida
registerlösning på grund av den bristande kvaliteten i de register som föreslagits
i ulredningen. När folkbokföringskommitlén (Fi 1983:04) har avslutat sitt
arbele, kan det däremot finnas andra förutsättningar för en framtida
regislerlös-ning.

FOBALT-förslaget: I FOBALT föreslås en registerlösning
fr.o.m. år 1985 på så sätt atl en begränsad enkät sänds till hushållen år 1985
och att de därvid skapade statistiska hushålls- och bostadsbyggnadsregistren
uppdateras bl.a. genom en ändrad fiytlningsanmälan. Enligt FOBALT bör man
dessulom utreda förutsättningarna för folkbokföring på lägenheter i stället för
som i dag på fastigheter (s. 63-72).

Remissinstanserna: Flertalet remissinstanser vill ha en
utredning om folkbokföring på lägenhet och lägenhetsregister och är mycket
oroade över kvaliteten i de i FOBALT föreslagna statistiska registerlösningarna.
Många menar att det är bättre att för år 1985 hämta in uppgifterna via en enkät
och avvakta en utredning om folkbokföring på lägenhet och lägenhetsregister.
Några instanser menar för sin del att de föreslagna registren skulle kunna
användas i avvaktan på en lösning med folkbokföring på lägenhet men betonar att
detta förutsätter omfattande kontroller (s. 113-118).

Skäl för mitt förslag: Uppgifterna om hushåll och bostäder
i tidigare folk- och bostadsräkningar har varit ett vikfigt underlag för
bostadsplanering, barnomsorgs- och äldreomsorgsplanering, befolkningsprognoser
m.m. Det finns i dag inget alternativt underlag som kan ge liknande information
för denna viktiga del av samhällsplaneringen. Den bedömning av behovet av denna
typ av underlag som kan göras - bl.a. mot bakgrund av den kartläggning av
behoven som görs i FOBALT och remissinstansernas syn - är att det även i
fortsättningen kommer atl vara utomordentligt viktigt för samhällsplaneringen
att ha sådan information.

I FOBALT konstateras atl det i dagsläget inte finns några
existerande administrativa register som skulle kunna användas i försöken att
ersätta de traditionella folk- och bostadsräkningarna. Utredningen föreslär
därför att statistiska hushålls- och bosladsbyggnadsregister skapas. Enligt
FOBALT skulle det bästa alternativa underlaget kunna skapas om ett
lägenhetsregister infördes grundat på en ändrad folkbokföring. SCB ansåg dock
inte att det ingick i uppdraget atl utreda denna fråga som mer år en
skatteadministrativ- och folkbokföringsfråga än en statistisk uppgift.

s. 16 Kontrollera mot PDF

Prop. 1983/84:85 16

Jag anser att det är angeläget att skapa elt underiag av
god kvalitet för denna för medborgarnas vardag så viktiga planering. En del av
de nödvändiga uppgifterna, l.ex. samboendeförhållanden, kan uppfattas av många
människor som känsliga. Det gör alt man bör vara extra uppmärksam på
integritetssynpunkterna, när man skall lösa frågorna om uppgiftsinsamlingen.

Den traditionella insamlingen av uppgifter om hushåll och
bostäder främst genom blanketter har naturligtvis inneburit ett visst besvär
för allmänheten och husägarna. Kostnaderna för staten och kommunerna har också
varit betydande. Det är därför angeläget att hitta alternativa insamlingsvägar
för dessa uppgifter. Men strävan att modernisera, effektivera och förbilliga en
insamling av denna typ av uppgifter fär inte drivas sä långt att kraven pä
kvalitet i uppgifterna och på inlegritelsskydd eftersatts.

Det är sålunda enligt min mening inle försvarbart atl
godta FOBALT-förslaget alt skapa dessa nya statistiska register, eftersom
kvaliteten i uppgifterna blir klart sämre än i en folk- och bostadsräkning av
traditionellt slag. Man kan l.ex. inte belysa de väsentliga frågorna om olika
hushålls bostadsstandard. I FOBALT framhålls dessutom alt det finns anledning
att befara alt kvaliteten i de insamlade uppgifterna kan sjunka med åren och
att därför speciella konlrollundersökningar bör genomföras.

Jag gör därför bedömningen att det av kvalitetsskäl är
nödvändigt att ytterligare en gäng besvära allmänheten med en enkät med frågor
om bl.a. hushållens sammansättning och bostädernas standard.

Enkätens omfattning bör regleras i lag.

Men även om ytterligare en enkät genomförs, är det
angeläget att aktivt söka modernisera och rationalisera folk- och bostadsräkningsundeilaget,
inte minst med tanke på de samhällsekonomiska konsekvenserna. Jag vill därför
fästa uppmärksamheten pä den utvecklingsmöjlighet som finns när det gäller alt
i framtiden undvika att besvära medborgarna med enkäter i denna del. Den nyss
nämnda folkbokföringskommittén, som tillsattes strax efter det alt FOBALT hade
avlämnats, skall enligt sina direktiv (Dir 1983:28) närmare följa utvecklingen
av SCB:s förslag i denna del och överväga de lösningar som kan behövas i
sammanhanget. Det torde alltså ankomma på folkbokföringskommittén att undersöka
möjligheterna att förändra folkbokföringen så att den sker på lägenhet i
stället för på fastighet som f.n.

Enligt vad
SCB föreslår i FOBALT bör metoder utarbetas för hur man kan bygga upp ett system
för numrering av lägenheter i flerfamiljsfastighe-ter. Det skulle innebära
bl.a. alt en person i fortsättningen kan folkbok-föras på en lägenhet i stället
för på en fastighet. Ett sådant syslem kan enligt FOBALT och enligt direktiven
för folkbokföringskommittén antas få betydelse för en riktigare folkbokföring
och därmed även ge ett förbättrat underlag för befolkningsslatistiken. Liknande
syslem finns för övrigt i Danmark och är under uppbyggnad i Finland.

s. 17 Kontrollera mot PDF

Prop.
1983/84:85 17

Om del visar sig att det av folkbokföringstekniska och
skalieadministra-fiva skäl är ändamålsenligt att lägga om folkbokföringen så
att den knyts an lill lägenheter, kan en reell grund skapas för alt i
statistiska sammanhang kunna koppla ihop uppgifter om hushåll och lägenheter. Delta
skulle i hög grad underlätta framtagandet av en fungerande hushålls- och
bostadsslati-slik för samhällsplaneringen utan insamling genom enkät.

När kommittén har redovisat sina undersökningar om
möjlighelerna att förändra folkbokföringen, kan det bli anledning att återkomma
till frågan om en registerbaserad hushålls- och bostadsstatistik för
samhällsplaneringsändamål.

Sammanfattning av skälen för mitt förslag: Det år
angeläget att uppgifterna om hushåll och lägenheter är av mycket god kvalitet.
Därför bör uppgifterna än en gång hämtas in med enkät lill allmänheten inom FoB
85.

5 Uppgifter om yrke och utbildning

Mitt förslag: Uppgifter om yrke bör inom FoB 85 hämtas in
genom en enkät för år 1985. Frågan om uppbyggnaden av etl samlat utbildningsregister
bör lösas i anknytning till den ordinarie ulbildningsstatistikens ram.

FOBALT-förslaget: Vad avser yrke föreslås i FOBALT en
registeriös-ning på så sätt att bl,a. yrkesuppgiften på försäkringskassornas
inkomstanmälningar registreras vart femte år. Uppbyggnaden av
utbildningsregistret överensstämmer med mitt förslag, men enligt vad som
föreslås i FOBALT bör del ingå i folk- och bostadsräkningsmaterialet (s,
72-79).

Remissinstanserna: De instanser som har behandlat
förslaget i denna del är positiva till registren. En del menar att man måste
kontrollera om kvaliteten är godtagbar. Flera vill att man lar med
yrkesuppgifterna i en FoB 85 för att få en grund att stå på. Det har även
framförts alt uppgifter om utbildning borde ingå i FoB 85 för att få god grund
för en kommande registeriösning (s. 118-122).

Skäl för mitt förslag: FOBALT-förslaget bör i denna del
inte genomföras. Skälet är främst att kvaliteten inte torde bli godtagbar,
framför allt på något längre sikt.

Behovet av information om yrken synes emellertid numera
väldokumenterat. Flera remissinslanser framhåller också att de snabba
förändringarna på arbetsmarknaden motiverar en tätare insamling och
presentation av yrkesuppgifterna. Enligl min uppfattning är det svårt att
tillgodose behov av detta slag med tanke pä bristerna i de register som är
aktuella. Om yrkesuppgifter samlas in genom en enkät år 1985, blir ambitionen
oförändrad i förhållande till FoB 80.

Uppgifter om utbildning har inle ingått i varje folk- och
bostadsräkning. 2
Riksdagen 1983/84. 1 saml. Nr 85

s. 18 Kontrollera mot PDF

Prop.
1983/84:85 18

Utbildningsuppgifter
fanns med åren 1960 och 1970. Sedan dess har ett antal individregister byggts
upp inom utbildningsområdet. De återger främst strömmarna lill och frän
utbildningsväsendet och också hur många elever som finns på olika nivåer.
Förslaget i FOBALT innebär att registren kompletteras så att hela befolkningens
utbildning kan belysas. En del remissinstanser har ocksä ansett det värdefullt
att samla in uppgifter om befolkningens utbildning i enkäten år 1985.

Jag
anser för min del mot bakgrund av erfarenhelerna från 1970 års räkning att det
är förknippat med stora svårigheter att få uppgifter av god kvalitet i en
enkät.

Med hänvisning lill att
utbildningsregistren är förhållandevis väl utbyggda finner Jag det sålunda
inte motiverat atl i framtiden genomföra, kartläggningar av utbildningen i
samband med folk- och bostadsräkningar. Detta får ske i anknytning lill den
ordinarie ulbildningsstatistiken. Uppbyggnaden av ett samlat
utbildningsregister med utgångspunkt i 1970 års folkräkning är i elt
inledningsskede en svår uppgift. Arbeiet på uppbyggnad av etl sådant register
bör inledas omedelbart så att det är möjligt atl senare eventuellt samköra
utbildningsuppgifterna med yrkesuppgifierna från 1985 års folk- och
bostadsräkning.

6
Huvudsaklig insamlingsteknik i FoB 85

Jag
förordar, som har framgått av det tidigare, en insamling av uppgifter till FoB
85 med hjälp av både en enkät till allmänheten och ett utnyttjande av
befintliga administrativa register. Delta ansluter i stort sett till tidigare
utformning av folk- och bostadsräkningar.

Jag
förordar vidare att syssdsåttningsuppgifter årligen samlas in genom register.

För
övriga uppgifter kan kvaliteten i de föreslagna regislerlösningarna inte nu
anses vara tillfredsställande. Det är dock angeläget att i framtiden ta till
vara de eventuellt förändrade förutsättningar som kan bli följden av
folkbokföringskommitléns arbete.

Av
följande sammanställning framgår hur den av mig föreslagna insam-lingsmeloden
(FoB 85) skiljer sig från tidigare folk- och bostadsräkningar (närmast FoB 80)
och från FOBALT-förslaget.

s. 19 Kontrollera mot PDF

FoB 80

FOBALT

FoB 85

Enkätinformalion

Sysselsällning:
arbelsslälle

X

arbelslid

X

Hushåll

X

x

X

Lägenheler

x

X

X

Yrke

x

X

Registerinformalion

SCB:s
konlrolluppgiflsregister:

utökad konlrolluppgift arbelsslälle

X

X

utökad konlrolluppgifi arbetstid

X

SCB:s
hushållsregisler (nyll)

X

SCB;s
bosladsregister (nylt)

X

SCB:s
centrala företagsregister

X

X

X

SCB;s
regisler över totalbefolkningen

x

X

X

SCB:s
inkomststatistikregister

X

X

X

Faslighelstaxeringsregisler

x

x'

X

Försäkringskassans
yrkesuppgift

X

Utbildningsregisler
(nyii)

X

Sjömansskattekontoreis
register

X

X

' Endast för kontroll av bostadsbyggnadsregistret.

Om
man på grundval av folkbokföringskommitténs kommande förslag skulle komma fram
lill att det av folkbokföringslekniska, skatteadministrativa eller andra skäl
är lämpligl att ändra folkbokföringen atl knyta an till lägenheter i stället för
till fastigheter, skulle - som jag nyss framhöll (avsnitt 4) - en möjlighet
skapas att använda lägenhetsnumren också för hushållsstalistiken. Ett
ställningstagande till en eventuell framtida register-lösning för hushåll och
lägenheter bör därför anstå till dess folkbokföringskommittén har avslutat
sitt arbete. Men ambitionen för framtida folk- och bostadsräkningar bör vara
att i effektiveringssyfte i allt störte utsträckning utnyttja redan insamlat
material under hänsynstagande till kraven på en tillfredsställande kvalitet,
sekretess och integritet och på en rimlig kostnadsnivå.

Milt
förslag med en registeriösning för sysselsättningsuppgifter utesluter
emellertid inte att det kan bli nödvändigt att i framtiden genomföra begränsade
kontrollundersökningar för att säkerställa att kvaliteten ligger på en rimlig
nivå. Jag räknar vidare med att SCB genomför sedvanliga
evalue-ringsundersökningar i anslutning till FoB 85.

7
Integritetsskyddet

Efter
samråd med chefen för Justitiedepartementet har Jag kommit fram till att man
ytteriigare bör överväga hur man skall skydda den enskildes personliga
integritet i samband med statistiska undersökningar.

Enligl
slutsatserna i FOBALT saknas väsentliga invändningar av integritets- eller
säkerhetsskäl mot ett användande av registerinformation på det

s. 20 Kontrollera mot PDF

Prop.
1983/84:85 20

sått som föreslås. SCB hyser betänkligheter mot en
generell utsändning av registerutdrag, men anser att det är av väsentlig
betydelse atl allmänheten blir informerad om det nya sätt som SCB föreslås genomföra
folk- och bostadsräkningar på. Allmänheten bör enligt FOBALT upplysas om rätten
till registerutdrag enligt 10 § datalagen (1973:289, omtryckt 1982:446).

Få remissinslanser har berört sekretess- och
inlegritetsfrågorna. Slati-sfikutredningen (E 1980:02) betonar all sekretess-
och integritetsfrågorna måste få en tillfredsställande lösning innan register
byggs upp på det sätt som föreslås i FOBALT. Bl.a. betonas att det måste vara
ett oavvisligt krav alt inga uppgifter om enskilda individer lämnas ut från de
statistikpro-ducerande myndigheterna. Datadelegationen (B 1980:03) framför
likartade synpunkter.

Många medborgare har känt sin integritet hotad av den nya
datatekniken med dess möjligheter tUl bearbetningar av skilda dataregister.
Riksdagen och regeringen har mot denna bakgrund satt in en rad åtgärder för att
stärka den enskildes skydd.

Det finns emellertid enligt min mening skäl för alt på
nytt överväga hur man skall skydda den enskildes personliga integritet i
samband med statistiska undersökningar. Sådana överväganden kan lämpligen
göras när sta-tislikutredningens betänkande behandlas. Enligt vad Jag har
erfarit avser utredningen att inom kort lägga fram förslag i syfte att
ytteriigare stärka integritetsskyddet. Jag vill samtidigt betona att mitt förslag
om FoB 85 i integritets- och sekretessavseende inte skiljer sig från de senaste
folk- och bostadsräkningarna, FoB 75 och FoB 80.

8 Kostnader

Med den uppläggning av FoB 85 somjag förordar kan
totalkostnaden för staten och kommunerna preliminärt beräknas fill ca 105 milj.
kr., varav för kommunerna ca 30 milj. kr.

Som Jämförelse kan nämnas att FOBALT-förslaget har
kostnadsberäknats till 130 milj. kr. och alt kostnaderna för FoB 80 uppgick
lill ca 150 milj. kr. i 1982 års priser.

Milt förslag är billigare av framför allt följande skäl.
Jämfört med FoB 80 minskar främst de kommunala kostnaderna bl.a. genom att
sysselsättningsuppgifterna inle kommer alt kontrolleras där. I
FOBALT-förslaget ligger relativt höga uppbyggnadskostnader för registerlösningarna.
De vinster som kan göras enligt FOBALT hämtas i princip inte in förrän på
1990-talet.

Kommunerna bör liksom vid tidigare folk- och
bostadsräkningar själva svara för de kostnader som uppkommer inom den sektorn.
Kommunernas möjligheter att utan koslnad ta del av resultaten av folk- och
bostadsräkningen bör följa tidigare principer. Detta innebär att statistik som
rör den

s. 21 Kontrollera mot PDF

Prop.
1983/84:85 21

egna
kommunen och dess församlingar tillställs kommunerna. Övriga bearbetningar får
ske med uppdragsfinansiering. De kommunala kostnaderna är naturligtvis särskilt
svåra att beräkna. Det är många faktorer som spelar in, bl.a. ambitionen hos de
lokala granskningsorganen. 1 FoB 80 slutade kommunernas kostnader på ca 60
milj. kr. mot beräknade 40 milj. kr. Även om kommunernas kostnader skulle något
översliga de nu beräknade 30 milj. kr. kan ändå samhällsekonomiska vinster
göras genom att kostsamma urvalsundersökningar i kommunal regi kan undvaras.

Till
detta kommer den ökade arbetsbördan för arbetsgivare, allmänhet och husägare.
Med mitt förslag kommer allmänheten att besväras i något större utsträckning än
enligl FOBALT-förslaget. I FOBALT görs en del uppskattningar av
uppgiftslämnartimmarna för resp. kategori. Under en femårsperiod beräknas
enligt FOBALT allmänhetens uppgifislåmnartid uppgå till 0,6 milj. timmar och
arbetsgivarnas till 0,7 milj. timmar. Därutöver saknas kostnadsberäkningar på
denna punkl.

Jag
är inte heller beredd att beräkna arbetsgivarnas kostnader för FoB 85.
Kostnaderna är så olika för arbetsgivare med många eller få anslällda, med
eller utan ADB-stöd, att det är omöjligt all dra några generella slutsatser.
Man har i många sammanhang försökt få klarhet i hur stor
uppgiftslämnarkostnaden för arbetsgivarna är, men svårigheten att sårskil-ja
merkostnaden för uppgiftslämnandet har varil alltför stor. Uppgiftslämnarkostnaden
rymmer också många element - inte minst av psykologisk natur - vilkel
ytterligare försvårar möjligheten att exakt bestämma arbetsgivarnas kostnader.

I
mitt förslag minskas dock bördan för arbetsgivarna avsevärt Jämfört med
FOBALT-förslaget. En stor kostnad är själva omlåggningskostnaden för att föra
in arbetsställenumren i vissa system. Den ärliga kostnaden för atl uppdatera
numren är inte av någon större omfattning. När arbetsgivarna dessutom kommer
att tillställas sina aktuella arbetsställenummer från SCB, bör den föreslagna
kompletteringen av kontrolluppgiften inle i någon större utsträckning störa
eller betunga arbetsgivarnas uppgiftslämnande.

Jag
avser atl i min anmälan till budgetpropositionen (prop. 1983/84: 100 bil. 15)
avseende civildepartementets verksamhetsområde behandla anslagsfrågorna för
anslaget Folk- och bostadsräkningar för budgetåret 1984/ 85. Jag beräknar
medelsbehovet till 14 milj. kr.

9
Genomförandet av FoB 85

I
likhet med vad som har gjorts vid de senaste folk- och bostadsräkningarna bör
reglerna för FoB 85 föras samman i en lag.

Eftersom
organisationen och förfarandet i allt väsentligl följer den ordning som gällde
för FoB 80 kan den nya lagen i många delar bygga på lagen (1979:217) om allmän
folk- och bostadsräkning år 1980. För att tillgodose riksdagens önskemål (prop.
1975:5 s. 33, CU I, rskr 13) bör den nya lagen

s. 22 Kontrollera mot PDF

Prop. 1983/84:85 22

reglera också en del detaljfrågor av sådan art som i andra
sammanhang brukar kunna lösas utan riksdagens medverkan.

Vidare bör skyldigheten att ange arbetsställenummer
regleras i en lag.

Den ändring som rör kontrolluppgifterna kräver ett tillägg
till 37 § 2 mom. taxeringslagen (1956:623, omtryckt 1971:399. 2 mom. ändrat senast
1983:444).

Arbeiet med FoB 85 skall ledas av SCB, som får avgöra när
under är 1985 enkätundersökningen skall genomföras. En kommunal granskningsorganisation
bör inrättas precis som vid 1980 års räkning.

10 Upprättade lagförslag

I enlighel med vad Jag nu har anfört har inom
civildepartementet upprättats förslag till

1.
lag om 1985 års
folk- och bostadsräkning,

2.
lag om
skyldighel att ange arbetsställenummer, m. m.

3.
lag om ändring
i taxeringslagen (1956:623).

De vid 2 och 3 angivna förslagen har upprättats i samråd
med chefen för finansdepartementet.

Förslagen bör fogas till protokollet i detta ärende som
bUaga 3.

11 Specialmotivering

11.1 Förslaget till lag om 1985 års folk- och
bostadsräkning

Reglerna för 1985 års allmänna folk- och bostadsräkning (FoB
85) har samlats i en särskild lag. I sak stämmer reglerna i stort sett överens
med dem som gällde för 1975 och 1980 års allmänna folk- och bostadsräkningar
(FoB 75 och FoB 80).

I lagen finns underrubriker för allmänna bestämmelser (1-3
§§), personuppgifter (4 och 5 §§), bostadsuppgifter (6 och 7 §§),
fastighetsuppgifter (8 och 9 §§), insamlingsförfarandet (10-16§§), anmaningar
(17 §), viten m.m. (18-20 §§), registeruppgifter (21 S) och avslutande
bestämmelser (22-24 §S).

Allmänna bestämmelser

I § År 1985 företas en allmän folk- och bostadsräkning
(FoB 85) i syfte att dels framställa statistik för samhällsplanering, forskning
och allmän information, dels kontrollera folkbokföringen.

Paragrafen anger syftena med FoB 85.

I avsnitt 2 i den allmänna motiveringen har närmare
redogjorts för skälen till att en folk- och bostadsräkning bör genomföras på
nytt.

s. 23 Kontrollera mot PDF

Prop. 1983/84:85 23

De insamlade uppgifterna får inte användas för några andra
ändamål än dem som anges i paragrafen. Det är alltså fråga om en uttömmande
uppräkning. Ändamålen stämmer överens med vad som gällt vid närmast föregående
folk- och bostadsräkningar. Sålunda kommer uppgifterna också denna gång att
användas även för kontroll av folkbokföringen.

2 § Folk- och bostadsräkningen genomförs av statistiska
centralbyrån

med hjälp av automatisk databehandling.

Till folk- och bostadsräkningen skall lämnas person-,
bostads- och fastighetsuppgifter enligt 4-16 §§. Registeruppgifter får inhämtas
enligt 21 §.

Liksom fallet var med tidigare folk- och bostadsräkningar
resulterar uppgifterna från FoB 85 i etl personregister som förs av SCB med
hjälp av automatisk databehandling (ADB). Därav följer att datalagen är
tillämplig pä FoB 85. På sätt som framgår av 1 § måste då ändamålet med
registret anges. Därmed utesluts att registret används för något annat ändamål.

3 § Stafistiska centralbyrån fastställer när uppgifterna
enligt 2 § skall

lämnas eller inhämtas och vilken tidpunkt eller tid som de skall avse.

Av paragrafen framgår att det är SCB som beslämmer när
folk- och bostadsräkningen skall ske, exempelvis under en viss kalendermånad.

Personuppgifter

4 § Personuppgifter skall lämnas av dem som är födda år
1969 eller

tidigare och som är folkbokförda i Sverige vid den tidpunkt som uppgif

terna avser.

Den som under 1985 fyller 16 år eller är äldre skall
enligt paragrafen lämna personuppgifter under förutsättning att han eller hon
vid tillfället är folkbokförd i Sverige.

5 § Personuppgiften skall innehålla följande:

-
namn och
personnummer

-
yrke för den
som förvärvsarbetar

-
fastighetens
beteckning

-
församling där
fastigheten är belägen

-
utdelnings- och
ortsadress

-
innehavare av
bostaden

Med hjälp av bl. a. personuppgifterna och de i 7 §
reglerade bostadsuppgifterna kan statistik framställas om hushåll och
lågenheter. Som närmare framgår av avsnitt 4 i den allmänna motiveringen har
det av kvalitetsskäl ansetts nödvändigt att ännu en gång besvära allmänheten
med en enkät om dessa frågor.

Paragrafen anger uttömmande innehållet i
personuppgifterna. Som framgår av 10 § är det avsett atl dessa uppgifter skall
lämnas på en personblankett.

s. 24 Kontrollera mot PDF

Prop. 1983/84:85 24

Den
i paragrafen föreskrivna uppgiften om yrke har ansetts nödvändig för att kunna
beskriva bl.a. hur arbetsuppgifterna i näringslivet är fördelade på olika
yrkeskategorier, vUka personer som utövar dessa yrken (män, kvinnor, unga,
äldre etc.) och var i riket olika arbetsuppgifter finns. Vidare behövs denna
uppgift vid epidemiologiska och andra medicinska studier för att kartlägga
sambandet mellan skador och arbets- och bostadsmiljö. I övrigt hänvisas tiU
den allmänna beskrivningen av uppgiften om yrke i avsnitt 5.

För
att begränsa resursinsatsen vid granskning, komplettering och registrering av
yrkesuppgifter och för att inte i onödan besvära uppgiftslämnarna samlas yrkesuppgifter
in bara för den som är förvärvsarbetande. Frågan om yrke måste därför i enkäten
utformas sä, atl det framgår om personen är förvärvsarbetande eller inte.

Uppgifterna
om fastighetsbeteckning, församling, utdelnings- och ortsadress framgår av de
delar av blanketterna som genom tryck ifylls i förväg av SCB. Dessa
"förtryckta" uppgifter på blanketterna kan dock vara orikliga och
behöva rättas. Uppgifterna skall således lämnas av dem som använder en blankett
som inte är "förtryckt", l.ex. en blankett som hämtats på posten
eller på något annat ställe där sådana blanketter tillhandahålls.

Vad
som avses med innehavare av en bostad framgår av kommentaren till 6 §.
Uppgiften om innehavare av bostaden behövs för att kunna göra en avstämning mot
de av fastighetsägaren lämnade fastighetsuppgifterna (se 8 §) för granskning av
att alla lågenheter är med i folk- och bostadsräkningen.

Bostadsuppgifter

6 §
Bostadsuppgifter skall lämnas av dem som innehar och stadigvaran

de bebor en bostadslägenhet i Sverige vid den tidpunkt som uppgifterna

avser.

Som
innehavare av en bostadslägenhet skall - precis som i andra sammanhang anses
den som på grund av äganderätt, bostadsrätt, hyresrätt eller på någol annal
sätt förfogar över lägenheten.

Med
bostadslägenhet avses i paragrafen en lägenhet i såväl ett fler- som ett
enbostadshus eller i något annat hus. Lägenheter som är avsedda att användas
som hotell eller pensionat räknas inte hit, eftersom de inte är avsedda atl
användas som permanent bostad, och inte heller sådana fritidshus som inte
används som permanent bostad. Med enbostadshus avses ett hus som bara
innehåller en bostadslägenhet.

7 §
Bostadsuppgiften skall innehålla följande:

namn, personnummer och hushållsställning (gifta eller samboende, barn. övriga
boende) för de boende som är födda 1969 eller tidigare

s. 25 Kontrollera mot PDF

Prop. 1983/84:85 25

-
antal rum

-
upplätelseform

-
förekomsten av
kök eller kokvrå, bad- eller duschrum och vattenklosetl

-
förekomsten av
en eller flera bostadslägenheter i huset

Paragrafen anger uttömmande innehållet i
bostadsuppgifterna. Som framgår av 10 § är det avsett att även dessa uppgifter
skall lämnas på en personblankett.

Av de uppgifter om namn och personnummer på de boende som
skall lämnas enligt denna paragraf framgår vilka personer (16 är eller äldre)
som ingår i ett hushåll. Tillsammans med uppgifterna om barn från SCB:s
register över totalbefolkningen (se 21 §) ligger sedan dessa uppgifter som
grund för beskrivning av hushällens sammansättning i olika avseenden, främst
anlal boende, antal barn i olika åldrar, antal vuxna, anlal äldre, antal
utländska medborgare etc.

Med hjälp av uppgiften om de boendes hushållsställning kan
hushållets sammansättning beskrivas, när det gäller grupperna gifta eller
samboende, barn och övriga boende, l.ex. ensamstående släkting eller
inneboende. Denna uppgift gör del också möjligt att statistiskt beskriva den
allt större gruppen icke gifta samboende. Detta kan ske genom atl utnytQa civilståndsuppgifter
från SCB:s register över totalbefolkningen.

Med samboende avses här två personer som utan att vara
gifta med varandra lever samman under äktenskapsliknande förhållanden.

En uppdelning efter upplåtelseform dvs. om innehavaren
förfogar över bostaden på grund av äganderätt, bostadsrätt, hyresrätt eller på
annal sätt, utgör ett viktigt komplement lill ägarkategori (se 9 § 1). Del kan
l.ex. förekomma hyreslägenheter även i hus som ägs av en bostadsrättsförening.

Uppgiften om antal rum och om kök eller kokvrå behövs
bl.a. för ätt i förekommande fall tillsammans med motsvarande uppgifi på
fastighetsblanketten kunna redovisa bostadsbeståndets storleksfördelning i
olika delar av landet. Dessa uppgifter belyser också hushållens
boendeförhållan-den, bl. a. i fråga om utrymmesstandard, t. ex. trångboddhet.

Bostadslägenheter och hushåll delas in efter förekomsten
av bad- eller duschrum och vattenklosetl. På så sålt kan man få en viss
redovisning av hur modernt bostadsbeståndet är i olika områden.

Uppgiften huruvida det finns en eller flera
bostadslägenheter i huset behövs för alt kunna redovisa antalet enbostadshus.

Faslighetsuppgifter

8 § Faslighetsuppgifter skall lämnas av dem som vid den
lidpunkt som uppgiften avser äger etl eller flera bostadshus i Sverige.

Med bostadshus förstås byggnader med en eller flera
bostadslägenheter.

Äger någon flera bostadshus på samma fastighet, lämnas en
enda fastighetsuppgift för husen gemensamt.

För sådana bostadshus som ingår i arrendeupplåtelser
lämnas fastighets-uppgiften av artendatorn i stället för av husägaren.

s. 26 Kontrollera mot PDF

Prop.
1983/84:85 26

Av paragrafen framgår vilka husägare som skall lämna
fastighetsuppgifter. Det är således bara om det finns någon bostadslägenhet i
byggnaden som dessa uppgifter skall lämnas.

9 § Fastighetsuppgiflen skall innehålla följande uppgifter
om den fastighet där bostadshuset är beläget, om bostadshuset och om
bostadslägenheten, nämligen

1. om fastigheten:

- län, kommun och församling där fastigheten är belägen

fastighetens beteckning

-
fastighetstyp
(jordbruksfastighet, annan faslighet)

-
ägarens namn
och adress

ägarkategori (staten, kommun, allmännyltigt
bostadsföretag, bo

stadsrättsförening, enskild person, annan ägare)

2. om huset:

byggnadsnummer

-
hustyp
(enbostadshus. tvåbostadshus, flerbostadshus, annal bostadshus)

-
anlal
bostadslägenheter i huset

-
byggnads- och ombyggnadsår

huvudsaklig
värmekälla och använda bränsleslag

förekomsten av
hiss i flerbostadshus och andra bostadshus än en-och tvåbosladshus

3. om lägenheten:

- antal rum

förekomsten av
kök eller kokvrå

lägenhetsinnehavarens
namn

- lägenhetsnummer

i förekommande fall orsaken till att lägenheten inte
är upplåten

I fråga om de uppgifter som avses i denna paragraf är
följande atl märka.

/. Uppgifter om län, kommun, församling och
faslighelsbeteckning samlas in för atl man skall kunna identifiera den fastighet
där bostadshuset är beläget. Härigenom kan uppgifterna på faslighelsblankelten
hänföras till de lägenheter och hushåll som finns på fastigheten.

Uppgiften om faslighetstyp behövs i en del sammanhang för
studiet av statistik över bostadsbeståndets storlek, ålder och sammansättning.

Uppgiften om ägarens namn och adress behövs för kontakter
vid tveksamheter i uppgifterna. Den är också nödvändig för att man riktigt
skall kunna utföra grupperingen efter ägarkategori.

Uppgiften om ägarkategori utgör i sin tur underlag för att
beskriva bostadsbeståndets och hushållens fördelning för de olika
ägargrupperna.

2. Byggnadsnummer behövs för den fortsatta bearbetningen.
Med hjälp av dessa nummer anges till vilket bostadshus olika lägenheter hör.
Också del som utmärker det aktuella huset kan härigenom hänföras till resp.
lägenhet.

Med hjälp av uppgiften om hustyp kan studeras hur
bostadsbeståndet och boendet ser ul förddal på enbostadshus, tvåbosladshus,
flerboslads-

s. 27 Kontrollera mot PDF

Prop. 1983/84:85 27

hus och annat bostadshus. Med del sistnämnda uttrycket
menas hus i vilka mer än hälften av husytan används till något annat än till
bostad. För alt åstadkomma en god klassificering i dessa grupper kan vissa
hjälpfrågor behöva ställas, t. ex. huruvida huset är ett radhus eller ett kedjehus.

Uppgiften om antalet bostadslägenheter i huset är avsedd
dels att underlätta den klassificering som nyss nämnts, dels att medverka lill
att alla de bostadslägenheter kommer med som skall ingå i FoB 85.

Uppgiften om byggnadsår har kommit till för atl kunna ge
bostads- och hushållsstatistik för olika geografiska områden med fördelning
efter hur gammalt bostadsbeståndet är. Som ett komplement till den uppgiften
tjänar uppgiften om ombyggnadsår, i första hand för att inte sistnämnda uppgift
av misstag skall anges som ursprungligt byggnadsår.

Uppgifter om huvudsaklig värmekälla och använda
bränsleslag är väsentliga inte bara för energiplaneringen utan också för
beskrivningen av hushållens boendestandard, l.ex. för atl belysa hur många som
bor i lägenheter utan centralvärme.

Uppgiften om hiss är viktig för den kommunala
tillgänglighetsplaneringen och för att man skall kunna följa upp
bostadsförbättringsprogrammet.

3. Uppgiften om lägenhetsinnehavarens namn är, som
tidigare har nämnts, till för att säkerställa att uppgifterna om alla
lägenheter som skall ingå i räkningen blir fullständiga.

Uppgiften
om lägenhetsnummer Qänar till att underlätta den statistiska lägenhetsnumrering
som SCB gör och som är avsedd all vara en sammanhållande beteckning för de
personer som bor i lägenheten, dvs. de som bildar hushållet. I sin enklaste
form utgör lägenhetsnumreringen ett löpnummer inom huset speciellt för folk-
och bostadsräkningen. Husägaren är dock oförhindrad atl använda sig av sina
egna lägenhetsnummer.

Med hjälp av uppgifterna om orsaken till att en lägenhet
inte är upplåten kan outhyrda lägenheter delas in efter om lägenheten vid
tillfället för FoB 85 är under reparation eller ombyggnad, till uthyrning
ledig, disponeras av husägaren för annat ändamål eller är utrymd på grund av
förestående rivning. En sådan indelning behövs bl. a. för kommunernas bedömning
av bostadsläget.

I iisamlingsförfärandet

10 § Person- och bostadsuppgifter skall lämnas pä en
personblankett, faslighetsuppgifter på en fastighetsblankett.

Den som äger och stadigvarande bebor ett enbostadshus får
dock lämna fastighelsuppgifterna på personblanketten.

II § Person- och fastighetsblanketterna fastställs av
statistiska central

byrån efter samråd med datainspektionen.

Staten tillhandahåller såväl blanketter som portofria
svarskuvert utan kostnad för de uppgiftsskyldiga.

s. 28 Kontrollera mot PDF

Prop. 1983/84:85 28

I
10 och II §§ finns föreskrifter om blanketter.

1 11 § anges vilka
myndigheter som fastställer de blanketter som skall användas. Det är därvid -
som också tidigare framhållits - att observera att i lagen ges en uttömmande
beskrivning av vilka uppgifter som skall lämnas i folk- och bostadsräkningen.
Blanketterna får givetvis inte innehålla begäran om uppgifter som inte till
någon del kan anses ha täckning i lagtexten. Rimlig hänsyn måste därvid tas
till att blanketterna kan ges en tillfredsställande blanketteknisk utformning
med hänsyn såväl till uppgiftslämnarna som till kravet på atl svaren blir av
god kvalitet.

12 §
Sammanboende makar får lämna personuppgifter gemensamt på

samma personblankett.

Innehas
och bebos en bostadslågenhet av tvä eller flera personer tillsammans, får de
lämna bostadsuppgiften gemensamt på samma personblankett.

Person-,
bostads- och fastighetsuppgifter skrivs under av den som lämnar dem. Denne
svarar för uppgifternas riklighet.

Av
praktiska skäl får enligt första stycket i paragrafen sammanboende makar
använda samma blankett för personuppgifterna. Härigenom underlättas arbetet
för uppgiftslämnarna samtidigt som blankettmängden minskar. Men förfarandet är
frivilligt. Vill t. ex. makarna av något skäl lämna var sin blankett, går det
också bra. Första stycket avser inte andra personer som bor tillsammans än
makar. För att underlätta för uppgiftslämnarna får också bostadsuppgifterna som
framgår av andra stycket lämnas på samma personblankett, när det gäller
personer som bor tillsammans.

Den som lämnar uppgifterna
skall skriva under dem. Det framgår av paragrafens tredje stycke. När det
gäller sammanboende makar som använder samma personblankell, skall det anses
tillräckligt att en av dem skriver under. Eftersom uppgiftsskyldigheten är
knuten till varje enskild person, skall dock eventuella påminnelser och
anmaningar göras direki lill den av makarna som uppgifterna avser (se 16 och 17
§§). Detsamma gäller givetvis också i del fall en i hushållet har skrivit under
bostadsuppgifterna som "ombud" för de andra.

Det finns naturligtvis
flera skäl för alt det av blanketterna skall framgå vem som skriver under dem
och därmed svarar för uppgifternas riktighet, främst vikten av att betona att
riktiga uppgifter lämnas. Är uppgifterna ofullständiga, ges
granskningspersonalen på detta sätt möjlighet att vända sig till
uppgiftslämnaren.

13 §
Kommunerna skall

-
lämna information om folk- och
bostadsräkningen

-
biträda vid distributionen av
blanketter och vid upprättandet och insamlingen av uppgifter

-
svara för att de insamlade
uppgifterna granskas och i berett skick lämnas över till statistiska
centralbyrån för for-tsatt bearbetning

s. 29 Kontrollera mot PDF

Prop. 1983/84:85 29

14 § Varje kommun skaU uppdra åt etl särskilt
granskningsorgan att

sköta de arbetsuppgifter som anges i 13 §.

Två eller flera kommuner får dock efter samråd med
statistiska centralbyrån inrätta ett gemensamt granskningsorgan.

15 § Varje kommun skall utse en granskningsledare och en
ställföreträ

dare för denne.

Kommunen skall sörja för alt granskningspersonalen
utbildas för sina arbetsuppgifter.

16 § Granskningsledaren får begära atl de uppgiftsskyldiga
inom viss tid

lämnar upplysningar om förhållanden som omfattas av uppgiftsskyldighe

ten enligt 4-9 §§.

Granskningsledaren får delegera denna befogenhet till en
förtroendeman eller en Qänsteman hos kommunen.

I 1316 §§ beskrivs primärkommunernas medverkan i
undersökningen med bl.a. upprättande av etl särskill kommunall
granskningsorgan. Paragraferna avser sålunda inte landstingskommunerna. Det är
avsett att kommunerna skall medverka på samma sätt som vid närmast föregående
räkningstillfällen. Det innebär bl.a. atl de ifyllda person- och
faslighetsblan-ketterna skall ges in direkt till det kommunala organet. Där är
uppgifterna sekretesskyddade.

16 § handlar om rätt att begära in kompletterande
upplysningar. Det kan för tydlighetens skull anmärkas att granskningsledaren
genom 16 § givetvis inte ges någon sådan befogenhet att begära in upplysningar
före den tidpunkt som SCB fastställt enligt 3 §.

Anmaningar

17 § Om en begärd uppgift inte lämnas inom föreskriven
tid, får gransk

ningsledaren eller statistiska centralbyrån anmana den uppgiftsskyldige att

fullgöra sin skyldighel. Delsamma gäller, om den uppgiftsskyldige under

låter atl lämna upplysningar som har begärts enligt 16 §.

Innan en anmaning utfärdas, bör den uppgiftsskyldige, om
det kan ske utan någon olägenhet, på lämpligt sätt erinras om skyldigheten att
lämna föreskrivna uppgifter och upplysningar.

Viten m.m.

18 § Om den uppgiftsskyldige inte följer en anmaning
enligt 17 §, får

länsstyrelsen på begäran av granskningsledaren eller statistiska central

byrån förelägga den uppgiflsskyldige alt fullgöra sin skyldighet vid vite.

Vitet bestäms till lägst 100 och högst I 000 kronor.

19
§ Beslut om
vitesföreläggande får inte överklagas.

20
§ Frågor om
utdömande av elt förelagt vite prövas av lånsrätten på begäran av
granskningsledaren eller statistiska centralbyrån.

s. 30 Kontrollera mot PDF

Prop.
1983/84:85 30

För att hålla en hög kvalitet pä materialet från FoB 85 är
det nödvändigt att uppgiftsskyldigheten fullgörs i största möjliga
utsträckning. Vilka förfaranden som får användas för atl få in uppgifter eller
kompletterande upplysningar som inte har lämnats inom föreskriven lid regleras
i 17-

20 §§.

Som en yttersta åtgärd används vitesföreläggande. Denna
typ av vite, förfarandevite, utgör ett påtryckningsmedel som används av såväl
domstolar som andra myndigheter för att någon skall förmås att exempelvis
tillhandahälla handlingar eller lämna uppgifter som myndigheten behöver för att
fatta beslut. Bestämmelser om förfarande viten finns i ålskUliga författningar.

Vite kan bara föreläggas den som är uppgiftsskyldig. Det
innebär l.ex. att den make som har undertecknat gemensamma uppgifter (se 12 §)
inte kan föreläggas något vite i fråga om uppgifter som avser den andre maken.

För förfarandevitena gäller ofta alt själva föreläggandet
inte kan överklagas. En bestämmelse av denna innebörd har här tagits in i 19
§. Detta innebär en ändring i förhällande till vad som gällde vid den närmast
föregående folk- och bostadsräkningen.

Att själva föreläggandel nu inte skall kunna överklagas,
kan inte anses oförenligt med kraven på rättssäkerhet. Föreläggandets laglighet
kan prövas i samband med vitets utdömande. Av allmänna principer följer också
att ett vite inte döms ut, om ändamålet med vitet har förfallit, när frågan om
utdömandet kommer upp. Som exempel härpå kan nämnas att en infordrad uppgift inte
längre kan komma till användning på grund av att SCB har avslutat räkningen för
det aktuella länet. Exempelvis om det har gått lång tid efter det att begäran
om utdömande gjordes kan det därför finnas anledning atl kontakta SCB, innan
frågan avgörs.

Som framgår av 20 § prövas frågor om utdömande av vite av
länsrätten i första instans.

Av 33 § förvaltningsprocesslagen (1971:291, 33 § ändrad
senast 1979: 167) följer att länsrättens beslut kan överklagas hos
kammartätten. Efter prövningstillstånd kan enligt lagen ett sådant mål även
komma under regeringsrättens prövning.

Registeruppgifter

21 § Frän nedan angivna register får statistiska
centralbyrån för folk- och

bostadsräkningen inhämta följande uppgifter:

1. statistiska centralbyråns register över totalbefolkningen

-
personnummer

-
kyrkobokföringsorl

-
kyrkobokföringsfastighet

-
utdelnings- och
ortsadress

-
samhörighetsbeteckning

-
civilstånd

-
medborgarskap

-
födelseland och
senaste invandringsår

s. 31 Kontrollera mot PDF

Prop. 1983/84:85 31

2. statistiska centralbyråns kontrolluppgiftsregister

-
inkomsttagare
och arbetsgivare

-
inkomst av
förvärvsarbete och den tid förmånen avser

-
erlagd
preliminärskatt

-
arbetsställenummer

3. statistiska centralbyråns inkomst- och
förmögenhetsregister

- inkomst

4. statistiska centralbyråns centrala företagsregister

-
företags namn
och form

-
antal
arbetsställen

-
arbetsställenas
namn, nummer, storlek, seklortillhörighet, belägenhet och näringsgrenskod

5. Slatisliska centralbyråns register över nyckdkodområden

- fastigheters omrädestillhörighet

6. länsstyrelsernas register över fastighetstaxeringen

- fastigheters tätortslillhörighet

7. registret vid centralnämnden för fastighetsdata

- koordinater för fastigheter

8. registret vid riksskatteverkets sjömansskattekontor 1
Göteborg

- uppgift på sådana ombordanslällda på svenska fartyg
som betalar

sjömansskatl

För FoB 85 finns - liksom för de närmast föregående folk-
och bostadsräkningarna - bestämmelser om samköming med uppgifter från andra
ADB-register. Av paragrafen framgår närmare vilka uppgifter som får inhämtas
för FoB 85 genom en sådan samköming. Med samköming avses en maskinell
bearbetning av uppgifter från minsl två ADB-register.

För att samköming av personregister skall få ske krävs
enligl datalagen i regel tillstånd av dalainspektionen. Enligt 2 a § datalagen
behövs inget tillstånd för sådana personregister som inrättas av riksdagen
eller regeringen, men före beslutet i frågan skall datainspektionens yttrande
inhämtas.

Om de olika punkterna i paragrafen kan följande sägas.

/. Med hjälp av uppgifterna från SCB:s regisler över
totalbefolkningen kan blanketterna för FoB 85 - i likhet med vad som har
tillämpats vid tidigare räkningar - "förtryckas" med uppgifter om
namn, personnummer, adress och kyrkobokföringsförhållande.
Samhörighetsbeteckningen används därvid för att kunna redovisa sammanboende
makar gemensami.

Civilslåndel anger huruvida personen i fråga är ogift,
gift, skild eller änkling (änka).

Uppgiften om invandringsår baserar sig liksom övriga
uppgifter i registret över totalbefolkningen på folkbokföringen och avser
liden från och med år 1968.

2, 4 och 8. Uppgifterna från SCB:s
kontrolluppgiftsregister och centrala företagsregister samt riksskatteverkets
sjömansregrster är avsedda att belysa sysselsättningen bl. a. med hänsyn till
verksamheten på arbetsplatsen och dess belägenhet.

Avsikten med uppgifter om den tid inkomsten av
förvärvsarbete avser är

s. 32 Kontrollera mot PDF

Prop. 1983/84:85 32

att
kunna knyta sysselsättningen och pendlingen mellan bostad och arbetsplats till
en avgränsad månad. I fråga om arbetsställenummer (2) hänvisas till den
allmänna motiveringens avsnitt 3 och specialmotiveringen till förslaget om lag
om skyldighet att ange arbetsställenummer, m. m.

Med
stöd av uppgifterna om arbetsställenas sektortillhörighet (4) kan
sysselsättningen i den statliga, den kommunala och den privata sektorn belysas.

3.
Avsikten med uppgifterna från SCB:s inkomst- och förmögenhetsregister är att
kunna få med också de enskilda företagarna i sysselsättnings-beskrivningarna.
Detta förutsätter uppgifter om inkomst av Jordbruksfastighet eller rörelse.
Med hjälp av dessa uppgifter kan ocksä inkomstförhållanden och inkomstslag för
olika grupper närmare studeras.

5.
Genom uppgifter om fastigheters
områdestillhörighet kan statistiken redovisas för olika delar (områden) av en
kommun.

6.
Genom uppgifter om
fastigheternas tätortstillhörighet kan tätorts-och glesbygdsutvecklingen i
landet belysas. Vidare kan exempelvis graden på tälortsbebyggdser i olika
områden studeras. Uttrycket tätort används här i samma betydelse som i andra
statistiska sammanhang.

7.
Med hjälp av koordinater för
fastigheter kan bl. a. kartredovisningar av statistiken göras.

Avslutande
bestämmelser

22 §
Om statistiska centralbyrån med hjälp av automatisk databehand

ling tillsammans med uppgifterna från folk- och bostadsräkningen skall

använda andra uppgifter för sådana syften som anges i 1 §, får det ske bara

enligt beslut eller med tillstånd som avses i datalagen (1973: 289).

FoB
85 är utformad på grundval av de behov och avvägningar som har bedömts
föreligga för närvarande. Men det kan inte uteslutas att det uppkommer nya
behov och avvägningar som gör det angeläget att komplettera uppgifterna från
FoB 85 med ytterligare uppgifter i något avseende.

1
paragrafen slås fast atl sådana kompletteringar bara kan ske i samma syfte som
FoB 85. Detta får dessutom bara ske enligl beslut eller med tillstånd som avses
i dalalagen. De lagrum i datalagen som åsyftas är dels 2 § om tillstånd i vissa
fall av datainspektionen för att inrätta och föra personregister, dels 2 a § om
personregister som inrättas efter beslut av riksdagen eller regeringen.

Paragrafen
skall givelvis tolkas restriktivt.

23 §
För kontroll av folkbokföringen får folkbokföringsmyndigheterna ta

del av de uppgifter från folk- och bostadsräkningen som behövs för kon

trollen. Sådan kontroll får dock göras med hjälp av automatisk databe

handling bara enligt beslut eller med tillstånd enligt datalagen (1973:289).

s. 33 Kontrollera mot PDF

Prop. 1983/84:85 33

Paragrafen innebär atl folkbokföringsmyndigheierna, dvs. i
detta fallet närmast de lokala skattemyndigheterna i Stockholm och Göteborg
samt paslorsämbelena, ges räll att ta del av materialet från FoB 85, men bara i
den mån det behövs för kontroll av folkbokföringen. En liknande kontroll har
skett vid de tidigare folk- och bostadsräkningarna. Vad som behövs för denna
kontroll bör i de allra flesta fall begränsas till uppgifter i lägenhetsförteckningar
eller liknande och uppgifter om adresser som inte stämmer överens med dem som
finns på de "förtryckta" personblanketterna.

Bakgrunden till bestämmelsen utgörs av regeln i 14 kap. 1
§ sekretesslagen (1980:100. omtryckt 1982:1106) om all sekretess inte hindrar
alt uppgifter lämnas till en annan myndighet, när uppgiftsskyldighet följer av
lag eller förordning. I fråga om sekretessen hos folkbokföringsmyndigheterna
gäller 7 kap. 15 § sekretesslagen.

Denna paragraf skall givetvis - precis som den föregående
- tolkas restriktivt.

24 § Både statistiska centralbyrån och kommunens
granskningsorgan skall vid lillämpningen av denna lag se fill att de
uppgiftsskyldiga inte betungas onödigl. Föreskrifter om sekretess finns i
sekretesslagen (1980: 100).

Föreskriften i första stycket skall tillmätas stor
betydelse. Den skall ses som en allmän riktpunkt för hur hela FoB 85 skall
genomföras,

I tydlighetens intresse hänvisas i andra stycket till det
gällande sekretesskyddet,

FoB 85 skyddas sålunda enligt 9 kap. 4 S sekretesslagen -
den s.k. statistiksekretessen. Enligt det lagrummet gäller sekretess i första
hand i sådan särskild verksamhet hos en myndighet som avser framställning av
statistik. SCB är ett typexempel pä en myndighet som bedriver sådan verksamhet.
Men sekretesskyddet gäller som nämnts tidigare ocksä hos de primärkommunala
myndigheter som kommer atl delta i arbetet med att samla in uppgifter för FoB
85.

Stalistiksekretessen
gäller enligt sekretesslagen för uppgifter som avser en enskilds personliga
eller ekonomiska förhållanden och som kan hänföras till den enskilde. Enligt
huvudregeln är sekretessen absolut. Uppgifterna måste med andra ord
hemlighållas, även om någon påvisbar skada av elt utlämnande inte uppkommer.

Från
regeln om absolut sekretess finns enligt sekretesslagen fem undantag, av vilka
några kan anses ha elt visst intresse i detta sammanhang. Undantagen avser
uppgifter i företagsregister, uppgifter som rör avliden, uppgifter som behövs
för forskningsändamål, uppgifter som avser personal- och lönestatistik saml
uppgifter som inte genom namn m. m. är direkt hänförliga till den enskilde. I
dessa fem fall får enligt lagen uppgifterna visserligen lämnas ul, men bara om
det står klarl all det kan ske utan att den som uppgiften rör eller någon honom
närstående lider skada eller men. 3 Rik.sdagen 1983/84. 1 saml. Nr 85

s. 34 Kontrollera mot PDF

Prop. 1983/84:85 34

Sekretess råder således i allmänhet också i dessa undantagsfall.

Sekretesstiden för uppgifter i allmänna handlingar är
enligt sekretesslagen högst 70 år, om uppgiften angår någon enskilds
personliga förhållanden, och annars högsl 20 år.

1 sekretesslagen finns också vissa allmänna bestämmelser
som är tillämpliga även på frågor om statistik. Exempelvis föreskrivs i 13 kap.
3 § att sekretessbelagd uppgift som en myndighet erhåller i sin forskningsverksamhet
också skall vara sekretessbelagd hos den mottagande myndigheten. Enligt 14
kap. 8 § kan regeringen förordna om undanlag från sekretess, men lagrummet
skall enligt förarbetena (prop. 1979/80:2 s. 346) till-lämpas med stor
reslriktivitet.

Som framgår av avsnitt 7 i den allmänna motiveringen avser
statistik-utredningen (E 1980:02) att inom kort lägga fram förslag i syfte att
ytterligare stärka integritetsskyddet i samband med statistiska
undersökningar.

Det ligger
i sakens natur att en folk- och bostadsräkning inte kan genomföras utan att
ansvariga myndigheter - i första hand SCB ensam eller gemensamt med datainspektionen
eller riksskatteverket får möjligheter att ge ut närmare föreskrifter om
förfarandet. Regeringen har en direkt på regeringsformen grundad rätt att
meddela sådana verkställighetsföreskrifter (8 kap. 13 §). Eftersom regeringen
i sin tur utan särskilt bemyndigande kan överlåta den rätten åt underordnade
myndigheter, behöver lagtexten inte tyngas med någon sådan bestämmelse därom. 1
verkslällig-hetsföresknfterna kan ingå bl. a. vissa definitioner samt att ge ut
anvisningar lill blanketterna.

Del förutsätts givetvis att rätten att meddela
föreskrifter utnytQas bara när sådana regler verkligen behövs. Det förutsätts
också att eventuella regler utformas så, att de blir så få, så enkla och så
begripliga som möjligt och att de på lämpligt sätt hålls tillgängliga för dem
som de beiör.

Allmänna råd kan pä vanligt sätt lämnas även utan särskilt
lagstöd.

Ikraftträdandebestämmelser

Denna lag träder i kraft den 1 Juli 1984.

Ikraftträdandet har för att underlätta förberedelsearbetet
bestämts till ett halvår före årsskiftet 1984-1985.

11.2 Förslaget till lag om skyldighet att ange
arbetsställenummer, m. m.

Allmänna beslämmelser

1 § Ett sysselsättningsregister skall föras i syfte att
framställa statistik dels varje år om sysselsättningen, dels vart tredje år om resor
mellan bostad och arbetsplats.

Beträffande skälen lill att ett sysselsättningsregister
skall föras hänvisas till avsnitt 3 i den allmänna motiveringen. Paragrafen
anger syftena med registret. Uppgifterna i registret får inte

s. 35 Kontrollera mot PDF

Prop.
1983/84:85 35

användas för några andra ändamål än dem som anges i
paragrafen. Det är alltså fråga om en uttömmande uppräkning.

Av paragrafen följer att statistik om sysselsättning skall
publiceras varje år och statistik om arbetspendling vart tredje år.

2 § Sysselsältningsregistret förs av statistiska
centralbyrån med hjälp av

automatisk databehandling.

I fråga om denna paragraf hänvisas lill vad som anförts i
specialmotiveringen till 2 § lagen om 1985 års folk- och bostadsräkning.

Ingenting utesluter att SCB på uppdragsbasis kan få
genomföra specialundersökningar de år då statistik inte publiceras.

Registeruppgifter

3 § Från nedan angivna register får statistiska
centralbyrån för syssel

sältningsregistret inhämta följande uppgifter:

1. statistiska
centralbyråns register över totalbefolkningen

-
personnummer

-
kyrkobokföringsort

-
kyrkobokföringsfastighet

-
utdelnings- och
ortsadress

-
samhörighetsbeleckning

-
civilstånd

-
medborgarskap

-
födelseland och
senasle invandringsår

2. statistiska
centralbyråns kontrolluppgiftsregister

-
inkomsttagare
och arbetsgivare

-
inkomst av
förvärvsarbete och den lid förmånen avser

-
erlagd
preliminärskatt

-
arbetsställenummer

3. statisliska
centralbyråns inkomst- och förmögenhetsregister

- inkomst

4. statistiska
centralbyråns centrala företagsregister

-
företags namn
och form

-
antal
arbetsställen

-
arbetsställenas
namn, nummer, storlek, seklortillhörighet, belägenhet och näringsgrenskod

5. statistiska
centralbyråns register över nyckdkodområden

- fastigheters områdesfillhörighet

6. registret
vid riksskatteverkets sjömansskattekontor i Göteborg

- uppgift på sådana ombordanslällda på svenska fartyg
som betalar

sjömansskatt

Av paragrafen framgår vilka uppgifter från andra register
som får samköras för att därigenom bilda sysselsättningsregistret.

I fråga om denna paragraf hänvisas i övrigt i lillämpliga
delar lill vad som har anförts i specialmotiveringen till 21 § lagen om 1985
års folk- och bostadsräkning.

Det kan dock tilläggas att adressuppgifterna från SCB:s
register över

s. 36 Kontrollera mot PDF

Prop. 1983/84:85 36

totalbefolkningen (1) är en förutsättning för alt kunna
belysa resorna mellan bostaden och arbetsplatsen.

ArbetsstäUenummer

4 § De arbetsgivare som stadigvarande bedriver sin
verksamhel i flera

lokaler (arbetsställen) skall av stafistiska centralbyrån tilldelas ett arbets

ställenummer för varje sådant arbetsställe.

Det åligger centralbyrån att varje år före november månads
utgång underrätta berörda arbetsgivare om deras arbetsställenummer.

Genom denna paragraf införs ett system med numrering av
arbetsställen.

Med arbetsgivare avses i denna paragraf såväl offentliga
som privala arbetsgivare. I fråga om slallig verksamhet avses med arbetsgivare
den myndighet som närmast svarar för verksamheten i fråga. 1 regel torde det
inle uppkomma några svårigheter att fastställa vem som i egenskap av
arbetsgivare bedriver en verksamhet.

Med arbetsställe avses en lokalt avgränsad
produktionsenhet eller motsvarande, där en arbetsgivare stadigvarande bedriver
verksamhel. Hur en lokal enhet skall avgränsas bestäms av SCB i nära kontakt
med de enskilda arbetsgivarna i allmänhet efter överenskommelse med dem med
hänsyn till omständigheterna och ändamålet med arbetsställenumreringen.

Av paragrafen följer atl de arbetsgivare som har sin
verksamhet förlagd till ett enda arbetsställe inte kommer att tilldelas något
arbetsställenummer. För anställda hos sådana arbetsgivare hämtas motsvarande
uppgift ur arbetsslälleregislret i SCB:s centrala företagsregister.

Uppgiftsskyldighel

5 § De arbetsgivare som har tilldelats särskilda
arbetsställenummer skall

i sina kontrolluppgifter enligt 37 § 1 mom. första punklen taxeringslagen

(1956:623) med ett sådant nummer utmärka arbetsstället för den arbetsta

gare som kontrolluppgiften avser.

Det kan beräknas att den skyldighet att ange
arbetsställenummer på kontrolluppgifterna som införs genom detta lagrum kommer
att omfatta omkring 15000 av totalt cirka 230000 arbetsgivare i landet.

Blanketterna för kontrolluppgifter bör givetvis förses med
ett särskilt fält för arbetsställenumret.

När kontrolluppgifterna har lämnats till
skaltemyndigheterna, kommer uppgifterna om arbetsställenummer precis som övriga
uppgifter i kontrolluppgifterna atl behandlas länsvis av länsstyrelsernas
dalaenheter. Uppgifterna om arbelsslällenummer lämnas därefter tillsammans med
övriga uppgifter i kontrolluppgiften över till SCB för vidare bearbetning,
kontroll och uppbyggnad av den del av ett sysselsättningsregister som avser anställda.
Någon som helst kontroll av att arbetsställenummer har lämnats eller är riktigt
ifyllda görs således inte av de lokala skattemyndigheterna

s. 37 Kontrollera mot PDF

Prop.
1983/84:85 37

eller av länsstyrelserna. Som har berörts under avsnitt 3
i den allmänna motiveringen ligger den kontrollen på SCB.

Anmaningar

6 § Om uppgift om arbetsställenummer inte lämnas inom den
tid som

gäller för avlämnande av kontrolluppgiften, fär statistiska centralbyrån

anmana den uppgiftsskyldige att fullgöra sin skyldighel.

Innan en anmaning utfärdas, bör den uppgiftsskyldige, om
det kan ske utan någon olägenhet, på lämpligt sätt erinras om sin skyldighel
att lämna uppgifi om arbetsställenummer.

Viten m.m.

7 § Om den uppgiftsskyldige inle följer en anmaning enligt
6 §, får läns

styrelsen på begäran av statistiska centralbyrån förelägga den uppgifts

skyldige att göra detta vid vite.

Vilel bestäms till lägst 100 och högst 1 000 kronor.

8
§ Beslut om
vitesföreläggande får inte överklagas.

9
§ Frågor om
utdömande av ett förelagt vite prövas av länsrätten på begäran av statisliska
centralbyrån.

Av 6 J första stycket följer all uppgift om
arbetsställenummer skall lämnas inom den tid som gäller för kontrolluppgiften.
Av 37 § 4 mom. taxeringslagen (1956:623, omtryckt 1971:399, 4 mom. ändrat
senast 1981: 1319) framgår närmare när och till vem kontrolluppgiften skall lämnas.
Som huvudregel gäller att uppgiften skall lämnas senast den 31 januari under
taxeringsåret till den lokala skattemyndighet där den uppgiftsskyldige är
registrerad som arbetsgivare.

I fråga om 6-9 §§ kan i övrigt hänvisas till vad som har
anförts i specialmotiveringen till 17-20 §§ lagen om 1985 års folk- och
bostadsräkning.

Även till den nya lagen om skyldighet att ange
arbetsställenummer, m.m. torde behöva meddelas verkställighetsföreskrifter. I
fråga om dem gäller vad som anförts under 24 § lagen om 1985 års folk- och
bostadsräkning.

11.3 Förslaget till lag om ändring i taxeringslagen
(1956:623)

I 37 § 2 mom. taxeringslagen anges bl.a. vilka uppgifter
som skall lämnas i kontrolluppgifterna.

I ett nytl, trettonde stycke har tagits in en hänvisning
till de föreslagna föreskrifterna i lagen om skyldighet att ange
arbelsslällenummer, m. m.

s. 38 Kontrollera mot PDF

Prop.
1983/84:85 38

12 Hemställan

Jag
hemställer att lagrådets yttrande inhämtas över lagförslagen.

13 Beslut

Regeringen
beslutar i enlighet med föredragandens hemställan.

s. 39 Kontrollera mot PDF

Prop.
1983/84:85 39

Bdaga 1

Nya metoder för folk- och bostadsräkningar Huvudrapport'

SCBs utredning om alternativa meloder för framlida folk-
och bostadsräkningar (FOBALT)

Januari 1983

Förord

Regeringen gav 1979-08-30 statistiska centralbyrån (SCB) i
uppdrag alt utreda alternativa metoder för framtida folk- och bostadsräkningar
(FoB). SCBs styrelse beslöt 1979-12-18 att avdelningschefen Klas Wallberg
skulle leda och samordna utredningsarbetet inom SCB. För övergripande utrednings-
och samordningsuppgifter har dessutom svarat avdelningsdirektören Hans Erik
Altvall.

För de tre delområden, som utredningsdirektiven angav, har
följande personer haft det direkta utredningsansvaret, nämligen

avdelningsdirektören Jan Sävenborg för sysselsättnings-
och pendlingsstatistik,

statistikchefen Curt Nilsson för hushålls- och
lägenhetsstalistik saml

avdelningsdirektören Hans Eriksson för yrkes- och
utbildningsstatistik.

Under Hans Erikssons Qänstledighel 1982-02-08-09-30 har
avdelningsdirektören Frank Bergman svarat för yrkes- och utbildningsdelen.

Utredningsgruppen - som arbetat under namnet FOBALT -
framlade 1981-10-30 en delrapport, som bl.a. ledde till alt regeringen gav SCB
filläggsdirektiv 1982-04-01.

FOBALTs arbete, som nu avslutats, har resulterat i ett
omfattande utredningsmaterial som enligt vår bedömning bör finnas tillgängligt
i en så långt möjligt fullständig form. För att underiätta läsningen har vi
valt att dela upp slutrapporten i två volymer, dels denna sammanfattande huvudrapport
som ger de väsentliga motiven för våra slutsatser och förslag, dels en
fristående detaljrapport som ger den mer detaljerade beskrivningen,
provrapporter, behovsbeskrivningar o. d.

' Bilagorna till huvudrapporten redovisas inte i della
sammanhang. Hänvisningar i texten lill bilagor avser således SCB:s fullständiga
huvudrapport.

s. 40 Kontrollera mot PDF

Prop.
1983/84:85 40

1
Direktiven, utredningsarbetet

1.1
Direktiven

I
regeringens proposition (1978/79:128) om folk- och bostadsräkningen 1980 - FoB
80 - föreslogs att statistiska centralbyrån (SCB) närmare skulle utreda hur de
uppgifter som inhämtas i FoB i fortsättningen skulle erhållas. Som utgångspunkt
borde gälla atl man efter 1980 inte skall behöva samla in uppgifter direkt
frän allmänheten. I finansutskottels utlåtande (FiU 1978/79: 29) framhölls, att
det är angelägel alt utredningsarbetet fullföljs så att nya insamlingsmetoder
kan användas fullt ul redan 1985. Riksdagen beslutade i enlighet med
förslaget.

Regeringen gav 1979-08-30
SCB i uppdrag atl utreda alternativa metoder för framtida FoB. I de direktiv
(bilaga 1) som därvid lämnades SCB anges tre delområden, som utredningsarbetet
skall inriktas pä: syssdsätlnings-och pendlingsstatistik, hushålls- och
lägenhetsstatistik samt yrkes- och ulbildningsstatistik. I det första
delområdet ingår som en viktig förutsättning atl utveckla etl
arbetsställeregister inom det centrala företagsregistret (CFR). Direktiven
utgår från de förslag som FoB-ulredningen (SOU 1978:79) lade fram och de
synpunkter som kom fram i den följande remiss-och riksdagsbehandlingen.

Utgångspunkten
skall således vara att de traditionella FoBarna skall kunna ersättas genom
samutnylQande och sambearbetning av administrativa register. SCB skall även
överväga möjligheterna att med urvalsundersökningar istället för
totalundersökningar tillgodose olika informationsbehov. Vid valet av
alternativa metoder för FoB bör vidare enligt direktiven beaktas att det är
angeläget alt olika besparingsmöjligheter las till vara.

SCB
bör i utredningsarbetet särskilt belysa periodiciteten i den statistik som
föreslås, vilka sekretess-, integritets- och sårbarhetsproblem som är förenade
med olika lösningar samt kostnader och personalkonsekvenser. SCB skall också
beakta resultaten från annan utredningsverksamhet och i förekommande fall
samråda med berörda myndigheter och intressenter. Möjligheten att genomföra nya
metoder bör undersökas genom provverksamhet.

Under hösten 1981 hade det
dittills genomförda utredningsarbetet gett oss en bild av behoven av statistisk
information inom de områden där FoB tidigare svarat för en väsentlig del av
informationsförsörjningen. Vi började också få en överblick över vilka
registertekniska förutsättningar som fanns för att tillgodose dessa behov. Vi
konstaterade därvid att alternativa insamlingsmeloder baserade på
administrativa regisler är förenade med sådana konsekvenser att vi ansåg del
angeläget atl dels statislikanvän-darna och regisleransvariga, dels
statsmakterna bereddes möjlighet att samlat bedöma den principiella
uppläggningen av ett alternativ till FoB. Det var därvid särskilt angeläget att
statsmakterna anvisade vägen för det fortsatta utredningsarbetet.

s. 41 Kontrollera mot PDF

Prop. 1983/84:85 41

Mot bakgrund härav framlade vi 1981-10-30 en delrapport
som redovisade vissa principiella förslag och i övrigt väsentliga
frågeställningar för det fortsatta utredningsarbetet. Vi angav således etl
handlingsalternativ 1 enligt vilket vi ansåg alt utredningsarbetet med en
registerlösning borde fullföljas. På grund av osäkerheten om kvaliteten i några
av de tänkbara lösningarna begärde vi även alt få vidga utredningsarbetet lill
att omfatta en modell som innefattar viss direktinsamling från allmänheten.

Vid delrapportens tillkomst fanns endast begränsade
praktiska erfarenheter av alternativens genomförbarhet. Vid denna tidpunkt
igångsattes emellertid en omfattande provverksamhet med sikte alt få sådana
erfarenheter.

Delrapporten överiämnades av SCB till regeringen, som
remitterade den lill ett stort antal instanser. Remissyttrandena hade olika
inriktning alltifrån fullständiga, djupgående bedömningar av alternativen till
konstateranden att man i avvaktan på resultaten av pågående prov inte ville ta
ställning. Begäran om tilläggsdirektiv tillstyrktes dock av de flesta.

Enligt regeringens tilläggsdirektiv 1982-04-01 (bilaga 2)
borde det fortsatta utredningsarbetet ske med utgångspunkt i
handlingsalternativet 1 och på grundval av resultaten från försöksverksamheten.
Om det av kvalitetsskäl visade sig nödvändigl skulle vi kunna redovisa förslag
som bygger på insamling av uppgifter direkt från allmänheten för variablerna hushåll,
lägenhet och yrke.

1.2 Utredningsarbetets uppläggning

Regeringens uppdrag spänner över betydande delar av SCBs
verksamhet. Utredningsarbetet har därför, så långt möjligt, skett inom verkets
linjeorganisation. För att samordna och leda utredningsarbetet har en sårskild
projektledningsfunktion avdelats och för de olika delområden som
utredningsarbetet berör har särskilda delområdesansvariga utsetts. (Dessa
tillsammans utgör FOBALT.) Vi har också under utredningsarbetet kunnat rådgöra
med särskilda arbetsgrupper med representanter för berörda användare och
registeransvariga inom de tre delområdena. Vi har vidare haft löpande samarbete
med datainspektionen beträffande inlegritetsfrå-gor.

Utredningsarbetet har skett i fyra etapper.

-
genomgång av
användarnas behov av statistisk information,

-
genomgång av
administrativa och andra regisler och urvalsundersökningar, som kan tänkas
vara lämpade som alternativ för FoB,

-
prov av
tänkbara alternativ, samt

-
utvärdering av
alternativens konsekvenser med slutsatser och förslag. Behovsbedömning. Våra
förslag måste vila på en så långt möjlig

realistisk bedömning av vilken statistisk information som
kommer att behövas under en överblickbar framtid. Det är därvid den faktiska
användningen av statistiken på olika håll i samhället - för planering och som

s. 42 Kontrollera mot PDF

Prop.
1983/84:85 42

beslutsunderlag saml för forskning men också för allmän
information -som utgör grund för bedömningen av behoven.

Den användarkartläggning som FoB-utredningen genomförde
gav en ingående kunskap om användningen av FoB-dala. Vår behovsbedömning har
därför utgått från denna kartläggning. Genom den starka anknytningen till
användningen under förra delen av 1970-lalet som karlläggningen hade måsle dock
FoButredningens bedömningar kompletteras. De senaste årens samhällsutveckling
mot ett kärvare ekonomiskt klimat har sålunda inneburit delvis förändrade krav
pä statistisk information.

Mot bakgrund härav har vår behovsanalys inriktats på att
dels söka bekräfta eller komplettera den användarbedömning FoB-ulredningen
gjorde, dels belysa förändringstendenserna inom de olika delområdena.

Behovsinventeringens första steg omfattade följande
aktiviteter:

-
Förnyade
genomgångar av användningen av FoB-data. Härvid har såväl ett urval av de
användare som ingick i FoB-utredningens användarin-ventering som tidigare inte
kontaktade användare besökts för personliga intervjuer.

-
I ett anlal
fall har användare på olika beslutsnivåer kommuner, länsstyrelser m.fl.
inbjudits till gemensamma genomgångar av användningen av information. Vid
kontakter med kommunerna har vi strävat efter att även nå dem som har
planerings- och/eller beslutsansvar inom olika förvaltningsområden.

-
För några av de
centrala planeringsområdena har vi inbjudit tiU seminarier eller liknande,
varvid vi mer i detalj kunnat gå igenom användningen av den statistiska
informationen.

-
Genomgäng av
litteratur, utredningstryck o. d.

Genom den sammanfattande behovsbeskrivning som vi gav i
vår delrapport har vi i etl andra steg fått ylleriigare reaktioner i
remissyttrandena.

Registeralternativ. Då vi studerat tänkbara
registeralternativ har vi i enlighet med direktiven i första hand undersökt
vilka existerande ADB-register som kan komma ifråga. Centrala frågor har därvid
varit variabelinnehåll, relevans, täckning, periodicitet, kvalilel i relation
till användarnas behov. Jämförbarhet med tidigare FoB, teknisk tillgänglighet
samt kostnader för utnyttjande av registren.

Ett viktigt led i utredningsarbetet har varit alt
undersöka i vilken utsträckning användningen av registerinformafion, i
förekommande fall kompletterad med urvalsundersökningar, skulle framtvinga
sådana ambitionsförändringar ifråga om krav på täckning och kvalitet i
statistiken att det påverkar planerings-Zbeslulssituationen.

För atl belysa detta har vi vänt oss till experter inom
vart och ett av våra delområden. På grundval av några av oss angivna tänkbara
alternativ har experterna sökt analysera hur planeringsverksamhet eller de
andra användningsområden som de känner till skulle påverkas av den alternativa
informationen. I vissa fall har som alternativ ingått även ett beiydande
informationsbortfall antingen delvis eller i sin helhet.

s. 43 Kontrollera mot PDF

Prop.
1983/84:85 43

Provverksamhet.
Enligt direktiven har vi genomfört olika slag av provverksamhet för att så
långt möjligt praktiskt pröva de registerlösningar vi i delrapporten såg som
våra huvudalternativ. En central roll spelar därvid etl sammanhållet
registerprov i Västerås fögderi, som utgörs av kommunerna Västerås,
Hallstahammar och Surahammar. I provet sammanställdes registerinformation om
sysselsättning och yrke för den befolkning som var bosalt i provområdet
1981-12-31. Syftet med provet var att dels belysa olika kvalitets- och
produktionstekniska aspekter, dels kartlägga konsekvenserna för berörda
uppgiftslämnare och registeransvariga. Enkäter lill urval av allmänheten och
arbetsgivare ger sådan information.

Etl prov med en ändrad
fiytlningsanmälan som underiag för en register-baserad hushållsstatislik har
genomförts i fyra postområden i mars 1982. Ett annat prov med en förbättrad
kommunal rapportering till SCBs bostadsbyggnadsstatistik som grund för en
registerbaserad lägenhelsstatistik har genomförts i Västerås fögderi samt Gävle
kommun. Även i dessa båda prov har enkäter genomförts med allmänhet och
uppgiftslämnare.

En
rad mindre prov har dessutom genomförts inom de olika delområdena.

2
Vissa utgångspunkter

2.1
Internationella rekommendationer

FoB-utredningen
har i sill betänkande behandlat de inlernalionella rekommendationer som gäller
för folk- och bostadsräkningar. Utredningen konslalerar (s 35) "att
Sverige inle iklätt sig några förpliktelser (genom riksdagens godkännande eller
ratificering av någon konvention etc) utan endast att man från svensk sida
biträtt vid upprättandet av rekommendationer, dvs deltagit aktivt pä olika
nivåer vid utarbetandet av de internationella rekommendationerna för folk- och
bostadsräkningar".

FoB-utredningens
bedömning var "att Sverige relativt sett kan minska kravet på tidsmässig
anpassning av folk- och bostadsräkningarna till räkningarna i andra länder.
Med stor sannolikhet torde Sverige med tillgänglig statistik kompletterad med
registerbearbetningar godtagbart fylla kraven på i internationella sammanhang
efterfrågade redovisningar av förhållandena i Sverige för perioden 1975 t. o.
m. 1984".

Utredningen
gjorde den sammanfattande bedömningen att Sverige kunde uppfylla de
internationella önskemålen av redovisning av befolknings-, hushålls- och
bostadsstalistik ulan alt genomföra en särskild folk- och bostadsräkning 1980.

Sedan FoB-utredningens
behandling av denna fråga har inga nya internationella rekommendationer
tillkommit angående FoB. Vi känner inte nu den slutliga utformningen av de
rekommendationer som kommer att gälla för den kommande tioårsperioden. Man kan
dock ulgå från att ändringarna

s. 44 Kontrollera mot PDF

Prop.
1983/84:85 44

inte
kommer att vara av den arten att de väsentligen påverkar våra bedömningar. Det
finns därför enligt vår mening inte anledning alt göra någon annan principiell
bedömning än vad FoB-utredningen gjorde om de internationella
rekommendationernas konsekvenser för vår FoB-verksamhet framöver.

Vi
anser således att de val av perioder och metoder för den framtida
statistikförsörjningen som vi gör inte strider mol Sveriges internationella
åtaganden eller förväntade medverkan.

2.2 FoB
som medel för kontroll av folkbokföringen

FoB-utredningen
behandlade även FoBs användning som underlag för kontroll av den löpande
folkbokföringen. Utredningen konstaterade "att folk- och bostadsräkningar
endasl är ett av fiera kontrollmedel som RSV hittills disponerat.
Kontrolländamålet kan enligt RSV inte anföras som skäl för ett genomförande av
folk- och bostadsräkningar. Kommer inte sådana till stånd kan alternativa
kontrollmedel utvecklas. Detta skulle dock sannolikt innebära resursuppoffringar
för RSV minsl motsvarande dem som sätts in för närvarande".

Vi
har i kontakter med riksskatteverket funnit alt samma bedömning fortfarande
gäller och alt således folkbokföringen inte i sig kan utgöra ett motiv för FoB.
Vi återkommer dock senare i denna rapport till frågan om samspelet mellan
folkbokföringen och statistikproduktionen främst vad gäller underlaget för
familje- och hushållsstatistiken.

2.3 Registerbaserad
statistik i andra länder

Ungefär
samtidigt med att vi i Sverige har börjat överväga möjligheten att ersätta de
traditionella FoB med användning av registerdata har även andra länder lagit
upp frågan. Längst har man kommit i Danmark där statsmakterna redan i mitten av
1970-talel beslöt att bygga upp ett syslem med registerbaserad statistik, i
vilken även skall ingå registerbaserade FoBar. Den första FoB av denna typ har
sammanställts 1981.

I
Norge och Finland pågår liksom i Sverige ett omfattande utredningsarbete med
sikte att skapa registerbaserade ersättningar för FoB. Vi har inhämtat
erfarenheter från utredningsarbetet i dessa länder.

Frågan
om användningen av administrativa register i statistikproduktionen har även
behandlats i andra länder. I USA sammanställde exempelvis en undergrupp till
Federal Committee on Statistical Methodology en rapport över detta ämne 1980.
Man konslalerar atl användningen av administrativa register för statistik ökal
snabbi under 70-talet.

Även
i det internationella statistiska samarbetet har frågan uppmärksammats.
Sålunda var den etl ämne för särskild diskussion vid det 30e plenarmötet med
europeiska statistikerkonferensen i Geneve 1982. Också

s. 45 Kontrollera mot PDF

Prop. 1983/84:85 45

vid Internationella Statistiska Institutets (ISI) 43e
kongress i Buenos Aires 1981 behandlades denna fråga.

Det pågår således en utveckling i flera länder mot en mer
eller mindre intensiv användning av administrativa register i
statistikproduktionen. Vi har sökt att där så varit möjligt utnyttja
erfarenheterna från detta utvecklingsarbete.

3
Behov

3.1 Sysselsättnings- och pendlingsstatistik

Behoven av statistisk information som beskriver
sysselsättningens förändringar för varje år är stort hos praktiskt laget
samtliga användare av sysselsättningsstatistik.

Inom såväl regional som kommunal planering används data på
kommunnivå om antalet förvärvsarbetande redovisade antingen efter arbetsplatsens
belägenhet (förvärvsarbetande dagbefolkning) eller efter bostadens belägenhet
(förvärvsarbetande nattbefolkning) fördelade på bl.a. näringsgren, kön, ålder
och förvärvsarbetets omfattning. Dessa uppgifter utgör en del av underlaget för
nulägesbeskrivningar och för prognoser över sysselsättningen och olika
näringsgrenars framtida utveckling.

För planeringen av barnomsorgen efterfrågar man i första
hand uppgifter för delar inom kommunen över sysselsättningsförhållandena för
föräldrar med antal barn i åldern 0-12 år.

I den kommunala fysiska planeringen använder man sig av
uppgifter om förvärvsarbetande natt- och dagbefolkning redovisad på delar av
kommun. Inom kommunal skyddsrumsplanering används uppgifter om förvärvsarbetande
dagbefolkning per delområde för att fastställa skyddsrumsorter och räkna fram
behovel av skyddsrumsplatser. Vissa stora kommuner utarbetar parkeringsplaner,
vilka förutsätter uppgift om antal förvärvsarbetande under normal dagarbetstid
för varje delområde.

Utöver dessa planeringsinriklade behov finns ett allmänt
intresse inom många olika intressentgrupper all lokalt och regionalt kunna
följa sysselsättningens utveckling år för år. Exempel är
arbetsmarknadsorganisationer, branschor"ganisationer, forskningsorgan,
skol- och utbildningsväsendet m.fl.

Statistik om sysselsättningen skall kunna redovisas
åriigen för riket, regioner, kommuner och även delar av kommun och minst
omfatta

- en tvärsnitlsbeskrivning av antalet förvärvsarbetande
av hela befolk

ningen

~ förvärvsarbetande dagbefolkning fördelad efter
arbetsplatsens näringsgren och samhällssektor (stat, kommun, landsting,
företagssektor etc)

- förvärvsarbetande nattbefolkning fördelad efler
demografiska uppgifter

(kön, ålder, samboendeförhällande, antal barn. medborgarskap) samt

samhällssektor och arbetsplatsens näringsgren

s. 46 Kontrollera mot PDF

Prop.
1983/84:85 46

-
sysselsättningens
omfaltning i antal arbetstimmar/vecka

-
om möjligt även
de förvärvsarbetandes lön/inkomst per år. Uppgifter om pendling mellan bostad
och arbetsplats används i planeringen av samhällets trafikförsörjning men även
för planering av lokaliseringen av sysselsättning och bebyggelse på regional
och lokal nivå.

1
kommunala trafikplaner för störte tätorter används pendlingsdata på
delområdesnivå för att planera l.ex. trafikleder eller kollektivtrafikens
linjenät. I glesbygdskommuner utnyttjas pendlingsdata i de
trafikförsöij-ningsplaner som utgör bl.a. underlag för beslut om statsbidrag.
Man har därvid framfört önskemål om möjlighet att redovisa pendlingsdata även
efter tätort/glesbygd.

På
regional nivå används pendlingsstatislik främst av länsstyrelserna i den
regionala trafikplaneringen och sysselsättningsplaneringen. Transportrådet
UtnylQar pendlingsdata för prognosändamål och på riksnivå används även
pendlingsuppgifler i första hand som underlag för beslut i olika regional-,
trafik- och energipolitiska frågor.

Statistik
över arbetspendling skall kunna redovisas vart tredje år för riket, län,
kommuner och även delar av kommun. Redovisningen skall omfatta minst

-
antal pendlare
mellan delar av kommun (företrädesvis för den kommunala användningen)

-
antal pendlare
mellan olika kommuner

-
i båda fallen
fördelade efter sysselsättningens omfattning och näringsgren.

Det finns
ett starkt ökande behov av tillgång till aktuella pendlingsdata på låg regional
nivå och delar av kommun. Kraven på innehåll varierar dock mellan olika
regioner och kommuner samt är beroende av när planeringsunderlag behövs för
att förbättra trafikplanering och kollektiv trafikförsörjning. Användarna vill
därför ofta ha tillgäng till etl aktuellt pend-lingsregisler för uttag av den
information som behövs vid olika tidpunkter snarare än en regelbunden ärlig
redovisning på låg regional nivå som omfattar hela landel.

Man kan
med hjälp av ett sådant register avsevärt bättre ulforma de särskilda
undersökningar (l.ex. resvaneundersökningar) som behövs för trafikplaneringen
och samla in de ytterligare uppgifter som inte kan hämtas från
registerinformationen. Exempel på sådana uppgifter är arbetstidens förläggning
och färdsätt till arbetet.

3.2 Hushålls- och lägenhetsstatisfik

Vi kan slå fast behoven av en heltäckande statistik över
bostadshushåll och lägenheter för en rad samhällsområden,

I kommunerna bedrivs ett omfattande arbete med fysisk
planering. Den är översiktlig för hela kommunen och dess delområden - t. ex.
elt bostads-

s. 47 Kontrollera mot PDF

Prop. 1983/84:85 47

område - samt mer detaljerad på kvarters- och
fastighelsnivå. Underlag för denna planering är bl.a. uppgifter om hushållens
sammansättning, lägenhetsbestånd och olika hushållstypers boendeförhållanden.

En central del i den kommunala bostadsplaneringen utgör
bostadsförsörjningsprogrammet. För att kunna bedöma behovet av sanering, ombyggnad,
komplettering eller andra åtgärder behövs uppgifter om hushållsstruktur,
lägenhetsfördelning, bostadsbeståndels ålder och modernitet etc i kommunens
olika områden.

Befolkningsprognoser (folkmängds- och/eller
hushållsprognoser) är för de flesta planeringsområden i samhället en
grundläggande utgångspunkt. Som underlag i arbetet med befolknings- och
hushållsprognoser används statistik över hushållens antal och sammansättning
samt lägenhelsstatistik.

Hushålls-
och lägenhetsstatistik används även i planeringen av äldreomsorg och
barnomsorg. I det senare fallet behövs hushållsstatislik, som kan redovisa
samboendet (oavsett civilstånd) och gruppen ensamstående föräldrar med barn.

Man har
även framfört andra behov av registeruppgifter om hushåll och lägenheter än de
rent statisfiska. Lägenhetsnummer och folkbokföring på viss lägenhet skulle
exempelvis kunna vara av elt visst men begränsat värde för kontrollen av rätt
folkbokföring och även för kontroll av rätten till bostadsbidrag och för
bostadsförmedlingsorganen.

Om etl
nylt separat lägenhetsregister inrättas så torde del vara naturligt alt hämta
information som behövs för fastighetstaxeringen från delta register.

Lägenhetsnummer
på postförsändelser skulle underlätta och säkerställa postutdelningen i
fastigheter med många avlämningsställen per adressenhet (uppgång). Etl
lägenhetsnummer skulle också vara av intresse för televerket och då särskilt
för de lokala enheterna.

Ingen av
de här anförda användningarna har dock den tyngden att respektive huvudmän
hävdar att en registrering av lägenhelsnummer är tillräckligt motiverad enbart
för den egna användningen.

Från mänga användare framförs starka krav pä data för
energiplanering. Behoven gäller bl.a. uppgifter om byggnader, ytor och
användning av olika energislag. I samband härmed framförs behov av register
över bostäder och andra lokaler.

Vi har funnit

- att det finns behov av att få grunddata var för
sig om hushållens storlek

och sammansättning resp om lägenheternas storlek, ålder och hustyp

vart tredje år för enskilda kommuner och delar inom dessa,

- att vissa användare har behov av att kunna la
fram dessa grunddata

årligen,

- alt dala där hushållet kan kopplas till den
lägenhet man bor i behövs vart

femte år för enskilda kommuner och delar inom dessa, samt

- att del finns behov av byggnads- och bostadsdata
för fysisk planering

och energiplanering.

s. 48 Kontrollera mot PDF

Prop.
1983/84:85 48

3.3
Yrkes- och utbildningsstatistik

Yrkesdala
om befolkningen behövs minst vart femte år för utbildnings-och
sysselsättningsplanering, yrkesepidemiologiska studier, yrkesskadestatistik,
försvarsplanering och samhällsvetenskaplig forskning.

Vid
planeringen av den icke-obligatoriska utbildningen skall inom befintliga
resursramar hänsyn tas till individernas efterfrågan på utbildning och
arbetsmarknadens efterfrågan på personal med utbildning av olika slag.
Beräkningar av arbetsmarknadens rekryteringsbehov av personer med olika
utbildning kräver inte bara att man studerar del totala arbetskraftsbehovet
och hur många som lämnar arbetskraften ulan också att man karllägger
yrkesrörligheten, dvs hur många som byter yrke och mellan vilka yrken man
byter. Detta kan inle göras med mindre än att man har tillgång lill
individanknutna uppgifter om yrke för alla förvärvsarbetande eller åtminstone
för ett mycket stort urval.

Prognosverksamhelen måste
utvecklas för att tillgodose de regionala behoven bättre. Viss
försöksverksamhet med regionala yrkesprognoser har därför bedrivits.

Inriktningen
av industri- och sysselsättningspolitiken och den pågående trenden mot
regionalisering och decentralisering av samhällsplaneringen kommer också bl.a.
att ställa krav på näringsgrensfördelad yrkesstatistik som finns redovisad på
kommunnivå.

Den
epidemiologiska forskningen arbetar med olika modeller för atl beskriva och
analysera samband mellan miljöfaktorer och sjuklighet. Som exempel kan nämnas
det s k cancer-miljöregistret (CMR), som erhållits genom en sambearbetning på
individnivå av socialstyrelsens cancerregister och uppgifter från 1960 års
folkräkning om bl. a. näringsgren och yrke. En sambearbetning har också gjorts
mellan SCBs dödsorsaksregister och folkräkningsdata.

Inom
del arbetsmedicinska området föreligger elt mycket stort behov av
individrelaterade uppgifter om yrke. Yrkesstatistiken från FoB utnylQas t. ex.
i arbetarskyddsstyrelsens statistik om arbelskador som bas för beräkning av
risker för olycksfall och arbetssjukdomar i olika yrken.

Vid
den planering av hur landets arbetskraft skall utnyttjas vid krig eller
krigsfara som arbetsmarknadsstyrelsen (AMS) ansvarar för behöver AMS för varje
län ha tillgång till uppgifter om de förvärvsarbetande fördelade efter yrke och
näringsgren.

Den
ökade regionaliseringen av utbildningsplaneringen, som inrättandet av
regionstyrelser på högskoleområdet och det ökade ansvaret för länsskolnämnderna
att besluta om gymnasieskolans organisation är uttryck för, ställer krav på
regionala analyser och prognoser om arbetsmarknadens behov att rekrytera
personal med olika utbildning. Detta förutsätter utbildningsdata för så stor
andel av befolkningen att totalundersökningar blir nödvändiga.

s. 49 Kontrollera mot PDF

Prop. 1983/84:85 49

Ett kärvare stalsfinansiellt läge kommer atl ställa ökade
krav på anpassning av antalet utbildningsplatser på olika utbildningslinjer
till arbetsmarknadens behov av utbildad personal. Kraven på prognoser över arbetsmarknadens
rekryteringsbehov av utbildad personal kommer därför att skärpas.

Flera av de senaste decenniernas utbildningsreformer har
syftat lill all underlätta växling mellan utbildning och yrkesverksamhet och
att överbrygga utbildningsklyftorna mellan generationerna och könen. För alt
kunna avgöra om reformernas effekter har blivit de avsedda behövs uppgifter om
hela befolkningens utbildningsstruktur att Jämföra med statistik om
utbildningsbakgrund hos dem som dragit nytta av reformerna. Ett register över
befolkningens utbildning skulle dessutom kunna Qäna som ram för
urvalsundersökningar.

3.4 Register-FoB

Vi har funnit att tyngdpunkten i behoven ligger inom de
olika delområdena. Därutöver finns dock etl uttalat behov av en samlad
Information vart femte år av i princip samma slag som i de hittillsvarande
FoBarna. Framför allt från forskningens sida är dessa krav myckel starka. Man
pekar på atl det är väsentligt atl kunna ge en helhetsbild för enskilda
individer och att kunna bearbeta olika variabler mot varandra vid en gemensam
mätperiod. Ett sådant material har ett unikt historiskt värde för forskningen,
särskilt på grund av dess kontinuitet.

Uppgifter från FoB används i forskningsverksamhet framför
allt som bakgrundsinformation och som utgångspunkt för alt välja forskningsområden
och forskningsobjekt. Forskningen använder ibland FoB-material för fördjupade
studier.

Det har också framhållits alt det är viktigt att det finns
tillgång till allmän offentlig statistik som underlag för debatten 1 samhället.

4 Registermetoden som alternativ 4.1 Register i
tidigare räkningar

Det är inte någon nyhet att administrativa register
utnytQas i statistikproduktionen. Den löpande befolkningsslatistiken grundas
sedan början av 1970-talel helt på uppgifter från folkbokföringsregistren genom
det vid SCB förda registret över totalbefolkningen (RTB). Vidare erhåller
rättsstatistiken sill underiag från rättsväsendets informationssystem (RI).

Även i de senaste folk- och bostadsräkningarna har en
betydande del av informationen hämtats från olika register och där förts samman
med uppgifter som inhämtats direki från allmänheten.

Man har härvid strävat efter alt utnytQa tillgänglig
registerinformalion 4 Riksdagen 1983/84. 1 saml. Nr 85

s. 50 Kontrollera mot PDF

Prop.
1983/84:85 50

med hög täckning och godtagbar kvalitet. Detta har lett
till att man i samband med planeringen av de senaste FoBarna stegvis bedömt
såväl behovet av registerdata som möjligheten att använda dem.

I FoBarna
1970, 1975 och 1980 har således följande uppgifter hämtats från befinlliga
register.

WÖ i'975 1980

Demografiska data frän SCBs regisler över

totalbefolkningen (RTB) x x
x

Näringsgrenskod
från SCBs centrala förelags-

regisler(CFR) (x)' (x)' x

Personbilsinnehav
från centrala bilregislrel x x

Inkomst
från SCBs inkomslregisler x x

Byggnads-
och lägenhelsdata från allmänna

fasiighelsiaxeringen (AFT) x

' Utnyltjades manuellt i samband med kodningen.

Del är en naturiig utveckling att man även framgent så
långt möjligt utnyttjar befintlig eller nytillkommande registerinformalion.

Antalet register med den täckning och det variabelinnehåll
som krävs för att kunna ersätta direktinsamling från allmänheten är dock
begränsat. Vi har därför i vissa fall måst undersöka möjligheterna att
vidareutveckla befintliga regisler eller rentav bygga upp nya ADB-register på
områden, där idag ingen registerinformation alls finns tillgänglig, eller där
endast manuella register finns. På vissa områden är det nödvändigl att
tillgripa en sådan ansats för att över huvud få fram statistik, som tillgodoser
användarnas behov.

4.2 Förutsättningar för genomförande

Om vi enligt våra direktiv skall kunna realisera
regislerlösningar för de olika områdena måste vissa förutsättningar föreligga
eller vara möjliga att skapa. Det gäller dels vid uppbyggnaden av elt nytl
system, dels i ett fortvarighetstillstånd.

Uppbyggnadsfasen

(a) De register som skall användas måste på ett rimligt
sätt fylla de krav statistikens användning ställer på

relevans
i den statistiska beskrivningen, bKa. med avseende på variabelinnehåll,
definitioner, mätperiod etc, täckning i den målpopulation som statistiken
skall beskriva, kvalitet i statistiken.

Självklart vore det bra om man kunde utnytQa regisler i
den form de finns tillgängliga för den administrativa användningen. Därvid
skulle problemen vara begränsade till det tekniska överf"örandet av dala,
kvalitetskontroller, kompletteringar o d. Vår erfarenhet är dock, som nämnts,
atl

s. 51 Kontrollera mot PDF

Prop. 1983/84:85 51

det endast sällan finns förutsättningar för en sådan
direktanvändning av regisler om täcknings- och kvalitetskraven skall uppfyllas.
I regel måste kompletteringar göras. I de fall ett register skall läggas till
grund för statistikproduktion måste det alltså vara möjligt att i utgångsläget
vidta nödvändiga ändringar i registren.

(b) Registren måste kunna bedömas ha
lång livslängd och elt över tiden stabilt innehåll om de skall fungera i ett
statistiksystem som planeras för en lång tidsperiod.

(c) De register som skall användas
måste till de delar de skall användas för statistik vara tillgängliga för
statistikproducenten utan begränsningar. Det måste vara helt klart vilka
variabler som får användas direkt eller som hjälpvariablerför
statistikproduktion. Överenskommelser måsle finnas om hur arbele med beredning,
granskning och komplettering skall ske och vilka konsekvenser detta arbete har
för tillgång lill data.

(d) En
övergång från insamling av uppgifter direkt från allmänheten i en

FoB till utnyttjande av registerinformation medför att vissa ändringar i

populationsavgränsningar, definitioner etc kan bli nödvändiga. Detta mås

te man räkna med oavsett hur stark strävan är att göra dessa ändringar sä

få som möjligt. Krav kommer därför att ställas på alt förklara hur stor del

av de förändringar som redovisas mellan FoB 80 och de första mätningarna

enligt en ny metod som beror på själva metodbylel.

(e) Det är realistiskt att räkna med att det kommer att
ta viss tid innan

registerlösningar kommer att fungera fullt ut. En förutsättning bör således

vara att uppläggningen, där så är möjligt, kan ske stegvis. I de delar där det

är nödvändigt bör kontrollundersökningar genomföras.

Fortvarighetstlllslåndel

(f) Även sedan ett register tagits i anspråk för
statistikproduktion kan

statislikprodukten behöva anpassas efter förändringar i den verklighet den

skall beskriva. Det måste därför vara möjligt för statistikproducenten att

påverka den framtida registerinformationen så atl en sådan anpassning blir

möjlig.

(g) Vid
utnytQande av administrativa register som underlag för statistik

måste man räkna med möjligheten - trots att det inte kan förutses i starten

- att det adminislraliva syslem som registret beQänar kan komma att

läggas ner helt eller genomgå så stora förändringar att registerbasen för

statistikproduktionen helt rycks undan.

Förändringar kan även ske i uppgifternas definitioner,
indelningar, avgränsningen av registrets omfattning, regler för beredning av
uppgifter i registret etc. Förändringar av detta slag kan medföra att
grundläggande mål för statistiksystemet inte kan uppfyllas. Därigenom förlorar
registret intresse för statistikproduktionen. De kan emellertid också vara
sådana att en anpassning är möjlig.

I statistiksystem som producenten helt håller i själv är
möjligheterna

s. 52 Kontrollera mot PDF

Prop.
1983/84:85 52

goda
atl planera och genomföra här berörda anpassningar och förändringar. I ett
system, där information skall hämtas från en administrativ rutin till
statistisk användning, måste garantier skapas för atl framtida förändringar i
de administrafiva registren sker i sådan form att statistikanvändningen kan
utöva sitt berättigade inflytande på besluten.

Om
den situationen uppstår att ett administrativt regisler måste läggas ner eller
drastiskt förändras måste gälla atl statistikproducenten i god tid förvarnas,
får möjligheter att lägga sina synpunkter och ytterst har en möjlighet att
klarlägga konsekvenserna för statistikanvändarna och vidta nödvändiga åtgärder.

(h)
En övergång till ett registerbaserat produktionssystem kommer att kräva ett
beiydande engångsarbete i starten och därefter insatser för att vidmakthålla
systemet. En förutsättning är att de resurser som är nödvändiga för della
arbete finns tillgängliga. Bedömningarna av de olika metodernas kostnader
måste vara realistiska och så långt möjligt relatera till en angiven
ambitionsnivå. Sambandet mellan kostnader och ambitionsnivå gäller givetvis för
hela produktionskedjan såväl för arbetsgivare och allmänhet i egenskap av
uppgiftslämnare som för administrativa myndigheters medverkan och för SCBs
verksamhet.

Ändringar
i en sålunda beräknad kostnad kan inle i någol produktionsled ske utan att man
samtidigt klart anger vilken ändring i ambifionsnivån som skall vidtagas.

Författningsreglering

(i)
Det måste vara en ovillkorlig förulsällning att en beslutad statistisk
användning av ett administrativt register är lika klart angiven som den
administrativa. Det är väsentligt att statsmakterna medverkar till atl skapa de
förutsättningar som är nödvändiga för att denna Jämställdhet i användningen
skall kunna uppnås. Om osäkerhet finns om möjligheterna att åstadkomma delta,
bör registerinformalion inte användas.

En
förutsättning för att man framgångsrikt skall kunna utnytQa registerinformationen
i statistikproduktionen är således enligt vår mening att ett samutnylQande
regleras i en författning. Det finns dock skäl understryka att det därutöver
krävs alt etl nära praktiskt samarbete etableras och vidmaklhålles mellan
berörda myndigheter så all förutsättningar skapas för en löpande bevakning av
gemensamma problem.

5
Tekniska alternativ

Möjligheterna
att tillgodose statistikbehoven med hjälp av redan tillgängliga ADB-baserade
register är som nämnts myckel begränsade. Den statistiska informationen skulle
bli ofullständig och flera väsentliga behov skulle inte kunna tillgodoses.
Förändringar och kompletteringar av regis-

s. 53 Kontrollera mot PDF

Prop.
1983/84:85 53

terunderlagen
är på olika sätt nödvändiga. I den följande behandlingen av de olika
registeralternativen diskuteras alternaliv med olika långtgående
kompletteringar.

Vi
sammanfattar där vad vi kommit fram till i prövningen av olika alternativa
registermöjligheter. Den mer detaljerade beskrivningen av de olika alternativen
samt redogörelserna för de olika prov vi genomfört återfinns i detaljrapporten.

5.1
Sysselsättning och pendling

Enligl
direktiven bör vi undersöka möjligheten att använda den skatteadministralivä
kontrolluppgiften (KU) som underlag för regional och lokal
sysselsättningsstafistik. Utgångspunkten bör vara en i princip oförändrad KU.
I fråga om pendlingsstatislik bör vi då undersöka möjligheten att tillfredsställa
behoven genom särskilda uppdragsfinansierade undersökningar för de län och
kommuner som särskill framför dessa behov.

I
avsnitt 3.1 har vi angivit användarnas behov av grundläggande data i en årlig
sysselsättningsstafistik. Dessa behov innebär atl elt antal basdata måste
finnas registrerade på individnivå. Sådana basuppgifter är bl.a. uppgift som
anger om en person är förvärvsarbetande eller inle vid en viss tidpunkt,
demografiska uppgifter, uppgifter om bostadens belägenhet, förvärvsarbetets
seklortillhörighet och omfattning i antal limmar/vecka samt arbetsplatsens
belägenhet och näringsgren.

Demografiska
basdata om individen och uppgifter om bostadens belägenhet samt uppgift om
arbetsgivarens seklortillhörighet (t. ex. stat, landsting, kommun eller
företag) och verksamhet kan redan i nuläget hämtas från tillgängliga register
vid SCB. Däremot kan inte från dessa regisler hämtas uppgifter om

-
den enskilde individen är
förvärvsarbetande under en besiämd mätperiod

-
vid vilken arbetsplats och därmed
också näringsgi"en personen arbetar

-
den enskilde personens
arbetstid.

Vi
har därför undersökt hur olika allernativ med KU som huvudunderlag kan
tillgodose behoven. Etl alternativ bygger på en KU med oförändrat innehåll, ett
annat på en KU som byggs ul med uppgifter om överenskommen veckoarbetstid och
arbetsställenummer.

Dessutom
har vi övervägt varianter av elt mdlanallernativ, som innebär att uppgiften om
arbetad tid hämtas in via sjukförsäkringssystemet och alt arbetsslälleuppgift
inhämtas från arbetsgivaren.

I
samtliga alternativ förutsätts atl uppgifter om de personliga företagarna (dvs
personer som arbetar i eget företag eller som delägare i enkelt bolag och
handelsbolag och som inte har ett anställningsförhållande i bolagel) och
självständiga yrkesutövare hämtas från SCBs inkomst- och förmögenhetsregister
och CFR.

s. 54 Kontrollera mot PDF

Prop. 1983/84:85 54

Behovet av ett arbetsställeregister. Vilken metod som än
skall tillämpas för att ta fram statistik över sysselsättning/pendling är det
nödvändigl att det finns ett fullständigt och heltäckande register över
arbetsställen.

Registret måste innehålla samtliga arbetsställen för alla
arbetsgivare i hela samhällsekonomin och vara uppdaterat till den valda
mätperioden. Registret skall förutom uppgifter om näringsgren och i vilken
samhällssektor arbetsstället ingår åven ge olika typer av belägenhetsdata
(län, kommun etc) för detta. Arbetsställeregistret måste upprättas i så god tid
atl det innehållsmässigt och regislertekniskt har en sådan kvalitet att det
fungerar tillfredsställande redan vid starten för en löpande årlig
registerbaserad sysselsättningsstafistik.

Enligl regeringsbeslut bedriver statskontoret tillsammans
med RSV och SCB ett arbete som avser att samordna registerföringen av företag
och arbetsställen i samhället. I uppdraget ingår att utveckla rutiner för ett
basregister över företag och arbetsställen. SCB skall vara ansvarig för
registerhållningen av basuppgifterna och tidpunkten för inrättandet av
registret föreslås bli 1984, Samtliga arbetsställen hos företag och organisationer
skall vara registrerade i detta basregister och hållas löpande aktualiserade
under året. Vi har därvid förutsatt atl detta register kommer alt ge ett
heltäckande arbelsställeregister och utgöra underlag för redovisning av de
förvärvsarbetande efter arbetsplats från och med 1985.

En sammanfattande Jämförande beskrivning av de alternaliv
vi behandlat återfinns i bilaga 3.

5.1.1 Allmänt om kontrolluppgiften (KU) som bas för
sysselsättnings- och pendlingsstatistik

Förvärvsarbetandebegreppet. Enligt vår uppfattning behöver
användarna en årlig redovisning av antalet förvärvsarbetande, där definitionen
av förvärvsarbete så långt detta är möjligt anknyter till den som tillämpats i
senaste FoBar. Med hänsyn till dessa önskemål och de förutsättningar som
presenterade tekniska alternativ medför anser vi att som förvärvsarbetande
skall räknas personer

-
som utfört
inkomslgivande arbete under en bestämd mätmånad

-
som normalt
skulle ha utfört inkomslgivande arbele men varil tillfälligt frånvarande under
denna månad.

Den
föreslagna definitionen stämmer i sina huvuddrag med de definitionsbegrepp som
ILO 1982 antagit som standard för atl beskriva "current-ly active
population" med den avvikelsen alt mätperioden bör vara kort -en vecka
eller en dag.

Etl register baserat på KU kommer all omfatta alla
personer, som hos en arbetsgivare någon gång under året

-
varit anställda
och erhållit lön

-
haft
uppdrag/utfört tillfälligt arbete och erhållit kontant ersättning.

De förvärvsarbetande som enligt den ovan angivna
definitionen inle

s. 55 Kontrollera mot PDF

Prop. 1983/84:85 55

täcks av ett KU-register är framför allt personliga
företagare, sjömän och oavlönade medhjälpande familjemedlemmar. Uppgifter om
företagare får framställas med hjälp av data från SCBs inkomstregister och
centrala företagsregister. Uppgifter om antalet ombordanslällda under
mätmäna-den måste hämtas från det särskilda sjömansskatteregistret. Oavlönade
medhjälpande familjemedlemmar kan inte beskrivas med hjälp av någol register,
vilkel av användarna bedömts kunna accepteras.

Mät tid punkt. Ell av de grundläggande kraven som slälls
på en regional redovisning av sysselsättning/pendling av FoBkaraktär är att uppgifterna
om individen avser en besiämd avgränsad mätperiod (egentligen elt krav om
bestämd tidpunkt). Delta är nödvändigt för att man skall kunna ge en
rättvisande tvärsnittsredovisning av sysselsättningen i form av förvärvsarbetande
dag- och nattbefolkning samt pendlingsförhållanden. Registrerade basdata måste
därför så långt möjligt avse samma tidpunkt.

I hittillsvarande FoB har detta krav tillgodosetts genom
att FoB i princip avsett en bestämd mätvecka; i FoB 75 en vecka i oktober och i
FoB 80 en vecka i september.

Om man skall kunna använda KU som bas för en
tvärsniltsbeskrivning av anlalel förvärvsarbetande under en kortare avgränsad
mätperiod, måste således den administrativa uppgiften ha en väl fungerande
lidsangivelse. Med nuvarande utformning är KUs tidsangivelse av alltför osäker
kvalitet för detta syfte, varför vi har konstaterat att uppgiften - oberoende
av val av alternativ - måsle förbättras. Vi redovisar ett förslag till en sådan
förbättring i avsnitt 5.1.5.1.

5.1.2 Oförändrad KU

Det är enligt vår mening helt klart att alternativet med
en oförändrad KU inte tillfredsställande kan tillgodose användarnas behov av
basdata. Om man inte klart kan avgöra om redovisad uppgift omfattar en bestämd
avgränsad mätmånad, uppstår svårigheter alt koppla samman uppgifter om
sysselsättning, arbetsgivare och bostad som avser samma tidpunkt. Det är därför
önskvärt att KUs tidsangivelse även i delta alternaliv kunde förbättras. Den
förvärvsarbetande dagbefolkningen, vilken de flesta användare anser vara den
viktigaste och mest använda redovisningen, kan inte grundas på individuell
uppgift om den förvärvsarbetandes arbetsställe ulan endast uppskattas
antalsmässigl och ulan fördelning efter demografiska bakgrundsdala (ålder, kön,
anlal barn). Arbetets omfattning i arbetstid kan endasl grovt uppskattas med
hjälp av inkomstens storlek, vilket begränsar statistikens användbarhet. Inga
uppgifter alls erhålls om pendling, eftersom man för huvuddelen av de
anställda (för de som arbetar hos arbetsgivare med flera arbetsställen, ca 3
milj anställda) saknar arbetsställeuppgift.

Vi anser därför alt denna lösning inte kan ersätta en FoB.
Däremot skulle den kunna ge en viss kompletterande beskrivning av
sysselsättningen under mellanliggande år förutsatt atl man även i
fortsättningen skulle

s. 56 Kontrollera mot PDF

Prop.
1983/84:85 56

hämta in uppgifter om sysselsättning och pendling i en FoB
vart femte år. Årlig provisorisk sysselsättningsstafistik på gmndval av detta
alternaliv får i så fall framställas för att i någon mån tillgodose de löpande
behoven av statistik mellan FoB-åren.

5.1.2.1 Särskilda pendlingsundersökningar pä uppdrag

Våra
direktiv anger atl vi skall belysa möjligheterna atl tillgodose behovel av
pendlingsdata i särskilda pendlingsundersökningar för olika regioner (län,
kommuner) på uppdrag av de användare som särskill framför dessa behov.

Alternativet
med en oförändrad KU medför att man inte får ett sysselsättnings- och
pendlingsregister på individnivå med uppgift om arbetsgivare och arbetsställe
för en kortare avgränsad mätperiod. Ett pendlingsregister måste i så fall
byggas upp genom att man går ut med särskilda undersökningar för de regioner
där önskemål om pendlingsdata har uttryckts.

En sådan
undersökning skulle exempelvis innebära alt man går ut till samfiiga
arbetsgivare som lämnat KU för anställda för det gångna inkomståret och har
flera arbetsställen i CFR och ligger i undersökningsområdet. Arbetsgivarna får
en särskild förleckning över alla personer som på KU redovisats som anställda.
På förteckningen skall lämnas individuell arbetsslälleuppgift för de anställda
som arbetar vid arbetsställen som ligger i undersökningsområdet. Utöver
arbetsställeuppgiften kan även andra särskilda uppgifter, som beställaren av
pendlingsundersökningen anser nödvändiga, behöva samlas in. Detta kan medföra
att undersökningen måste omfatta även arbetsgivare i provområdet som har endasl
ett arbetsställe.

Den
skisserade metoden innebär att pendlingsregister skapas för de kommuner och
regioner, där SCB fått särskilda uppdrag att genomföra sådana
tilläggsundersökningar. Undersökningarna kommer att genomföras vid olika
tidpunkter under skilda år. Det kommer därför inte att bli möjligt atl bygga
upp etl pendlings- och sysselsättningsregister som täcker hela riket och som
därmed kan utgöra underlag för att även redovisa uppgifter om förvärvsarbetande
dagbefolkning som grundas på arbetsslälleuppgift på individnivå.

Vi har i ulredningen gjort vissa bedömningar av
kostnaderna för sådana särskilda undersökningar. Genom en beräkning av
nödvändiga resursinsatser för atl genomföra en heltäckande
pendlingsundersökning i ett län har vi uppskattat kostnaden till mellan
2.50-3.00 kronor per förvärvsarbetande person. Skall samtliga län i riket
täckas av dessa undersökningar kan kostnaderna totalt uppskattas till 10-12
milj kronor. Arbetsgivarnas insatser för det extra uppgiftslämnandet är då
inte medräknade.

5.1.3 Arbetsställeuppgift 1 särskild enkät eller på KU och
arbetstid från inkomstanmälan tid försäkringskassan

Vi har också övervägt ett alternaliv där KU med nuvarande
innehåll

s. 57 Kontrollera mot PDF

Prop. 1983/84:85 57

kompletteras med en förbättrad tidsangivelse och där
uppgift om arbetstid hämtas från anmälan om ändrad inkomst till
sjukförsäkringssystemet. Arbetsställeuppgift lämnas av arbetsgivare med flera
arbetsställen antingen direkt i en särskild enkät efter det alt KU lämnats
eller på en KU som utökas endast med denna uppgifi.

Vi har
funnit att den uppgift om arbelslid (heltid/dellid/säsongarbete) som idag finns
pä sjukförsäkringssystemets anmälan om ändrad inkomst (bilaga 6) inte är
lämplig atl utnyttja. Skälen härför är alt uppgiften är alltför oprecis vad
gäller arbetets omfattning för att kunna tillgodose behoven. Vidare kan
uppgiften inte entydigt knytas till arbetsförhållandet en bestämd mätmånad och
inte heller till en bestämd arbetsgivare. Uppgiften redovisar för närvarande
den sammanlagda arbetstiden i de fall den försäkrade har en årsinkomst som
baserar sig på samtidiga anställningar på deltid hos flera arbetsgivare. Man
får således inte konsislenta uppgifter om arbetsgivare och arbetstidens
omfallning.

Om inkomslanmålan skall kunna uigöra administrativt
underlag för ar-betslidsredovisning krävs att arbetslidsuppgiflen ändras till
att avse en exaktare uppgift i anlal timmar, exempelvis i ett antal klasser.
Uppgiften måste i så fall kontinuerligt registreras på försäkringskassorna,
vilket inte är fallet idag. Metoden skulle ändå inte ge full garanti för att
arbetslidsuppgiflen stämmer överens tidsmässigl och i övrigt med de
anställnings- och arbetsställeuppgifter som hämtas från annat underlag.

För att säkerställa att arbetstidsuppgiften avser samma
anställningsförhållande är det egentligen önskvärt atl uppgiften om
arbetsgivare knnde UtnytQas. Detta innebär i så fall atl även denna uppgift
skulle behöva registreras hos försäkringskassorna.

I alternativet förutsätts att arbelsställeuppgift lämnas
av arbetsgivare med flera arbetsställen. Omkring 15 000 av totalt 230 000
arbetsgivare skall lämna uppskattningsvis 3,9 miljoner personuppgifter.
Uppgiften kan lämnas på två olika sätt. I ena fallet lämnar arbetsgivaren
uppgiften i efterhand på en förleckning över personer som på KU redovisats som
anställda under mälmänaden. I det andra fallet lämnar arbetsgivaren denna
uppgifi direkt på KU.

Arbetsslälleuppgift
i särskild enkät. Vi har övervägt men avvisat metoden alt la in uppgifter om
arbetsställe från fierarbetsställeföre-lag genom en särskild enkät. Från
uppgiftslämnarhåll är man negativ till en sådan lösning. Detta har vi fått
belagt i samband med de arbetsgivarkon-takter vi haft före och efter
provundersökningen med en utbyggd KU för inkomståret 1981 i Västerås fögderi. Om
arbetsställeuppgift skall lämnas föredrar uppgiftslämnarna att göra det i
samband med att uppgifter lämnas på KU.

Alternativet innebär vidare en senareläggning av
registrering av arbetsställeuppgiften. Detta skulle medföra att bearbetningar
och redovisning av resultat skulle försenas med omkring 6 månader Jämfört med
om uppgiften

s. 58 Kontrollera mot PDF

Prop.
1983/84:85 58

lämnats direkt på KU. Då avsikten är att åriigen
tillgodose behovet av statistik över den aktuella sysselsättningsutvecklingen
anser vi denna konsekvens inte vara godtagbar.

Arbelsställeuppgift pä KU. Alternativet med uppgift om arbelslid
från inkomstanmälan till försäkringskassan och arbetsställe på KU innebär alt
flertalet användarbehov kan tillgodoses. Förvärvsarbetande natt- och
dagbefolkning kan redovisas efter demografiska uppgifter och arbetsställets
näringsgren. Alternativet medför alt som förvärvsarbetande redovisas även
anställda som varit frånvarande från arbetet hela mälmänaden. Sysselsättningen
måste dock redovisas i arbetstidsintervall ulan säker koppling till
arbetsgivare och mätmånad. Antalet personer med växlande-/varierande
arbetsplatser kan inte redovisas utan atl särskilt undersöka denna kategori
personer i en enkät till arbetsgivare med ett arbetsställe.

Sammantaget innebär detta allernativ en omfördelning av
uppgiftslämnandet från allmänheten till arbetsgivarna. De bedömningar av
alternativets kostnader - i varje fall om man avstår från att registrera
uppgift om arbetsgivare i sjukförsäkringssystemet - som vi i övrigt gjort
avviker inte nämnvärt frän motsvarande kostnader för övriga tekniska
alternaliv, där uppgift hämtas in om arbetstid och arbetsställe från samma
administrativa underiag. Vi anser därför att övervägande skäl talar mol alt
hämta in arbetstids- och arbelsställeuppgift från två olika administrativa
system med de innehålls- och bearbetningsmässiga problem och risker för försening
av statistiken som detta automatiskt medför.

5.1.4 KU utbyggd med uppgift om arbetstid och arbetsställe

Vi har också närmare studerat alternativet KU utbyggd med
uppgift om arbetstid och arbetsställe. Därigenom skulle man från samma
administrativa dokument och register kunna hämta de basuppgifter som behövs
för att tillgodose gemensamma behov hos användarna av sysselsättnings- och
pendlingsstatistik.

Alternativet innebär atl arbetsgivaren för alla personer,
som varit anställda under en viss bestämd mätmånad, lämnar uppgift på KU om
överenskommen veckoarbetstid och del arbetsställe vid vilket personen arbetar
under denna mätmånad. Genom atl införa dessa två uppgifter på KU får man
följande effekler vid registrering av basdata på individnivå i sysselsättnings-
och pehdlingsregistret.

Anställd under mätperiod. Den förvärvsarbetandes
sysselsättning och faktiska arbetsplats kan redovisas för en bestämd mätmånad
och kan därmed tidsmässigt mera tillförlitligt kopplas lill övriga individdata.
Dessutom kan därmed sysselsatta utanför mälmänaden antalsmässigl och
inkomstmässigt registreras.

Arbetstidsuppgift. För alla personer som varit anställda
under mätmånaden registreras uppgift om överenskommen veckoarbetstid i antal
timmar.

s. 59 Kontrollera mot PDF

Prop.
1983/84:85 59

Arbelsställeuppgift.
För alla personer anställda under mätmånaden hos arbetsgivare med flera
arbetsställen lämnas arbetsställenummer på KU. För anställda hos arbetsgivare
med ett arbetsställe hämtas motsvarande uppgift ur arbetsställeregistret i
SCBs centrala företagsregister.

Alternativet
ger möjlighet att bygga upp etl sysselsättnings- och pendlingsregister med
uppgifter som i stor utsträckning avser samma mätperiod. De anställda kan
redovisas som natt- eller dagbefolkning samt efter pendlingsförhållanden med
valfri indelning efter demografiska uppgifter, sysselsättningens omfattning och
regional redovisningsnivå. De anställdas sysselsättning kan redovisas efter
näringsgrenar baserade på arbetsställeuppgiften, vilket ger den bästa möjliga
kvaliteten. Sysselsättningens omfattning kan redovisas efter anlal
arbetstimmar/vecka med den indelning som tillgodoser flertalet användarbehov.

Anställda
som normall arbetar utanför arbetsgivarens ordinarie fasta arbetsställen (ex:
vid växlande arbetsplatser) kan inle i samtliga fall särskilt registreras, då
uppgiften inte inhämtas från arbetsgivare med ett arbetsställe. Skall totala
antalet personer med sådana arbetsplalsförhållan-den kunna redovisas måste
särskilda kompletterande undersökningar göras till arbetsgivare med ett
arbetsställe.

Västeråsprovet.
För att kunna ta ställning till alternativet utbyggd KU ansåg vi det nödvändigt
att genomföra ett praktiskt registerprov för atl testa om metoden år
genomförbar. Vi beslöt därför att man på försök i Västerås fögderi i samband
med att KU för 1981 lämnades även skulle hämta in uppgift om arbetstid och
arbetsställe frän arbetsgivarna inom fögderier. En detaljerad redovisning av
hur detta prov genomfördes och dess resultat finns redovisad i detaljrapporten.

Detta
prov innehöll även en särskild enkät till etl 100-tal medverkande arbetsgivare
som syftade lill atl utvärdera konsekvenser och kostnader för uppgiftslämnarna.
Enkäten gav bl. a. följande resultat

-
det ansågs vara allmänt lätt
att lämna uppgifterna i provet (34 av 36 företag med mer än elt arbetsställe
ansåg det lätt eller myckel lätt atl lämna arbetsställekod och 82 av 89 ansåg
detsamma om uppgift om veckoarbetstid)

-
arbetsställeuppgift ansågs vara
lättare_alt lämna än uppgift om veckoarbetstid

-
för vissa grupper anställda
saknas avtalad veckoarbetstid, varför denna får ersättas med faktisk
genomsnittlig veckoarbetstid under mätmånaden.

För
den offentliga sektorns arbetsgivare var problemen att lämna uppgifterna i
provet större än för de privata. 1 de diskussioner vi fört med dessa
arbetsgivare har man dock understrukit atl dessa problem kan lösas.

Sammanfattningsvis
kan följande slutsatser dras från erfarenheterna av det praktiska provet med
utbyggd KU

- arbetsgivarna
har i allmänhet relativt lätt tillgång lill uppgift om vilka

s. 60 Kontrollera mot PDF

Prop. 1983/84:85 60

som
är anställda en viss mätmånad, arbetstid och arbetsställe för dessa samt kan
lämna dessa uppgifter

-
arbetsgivarna föredrar att
lämna uppgifterna direki på KU om uppgiflslämnandet är obligatoriskt

-
skattemyndigheten har möjlighet
ta hand om och registrera dessa exlra uppgifter på KU om nödvändiga resurser
ställs lill förfogande

-
det var produktionstekniskt
möjligt att bearbeta uppgifterna på KU med övriga uppgifter från olika
SCB-register för alt bygga upp ett sysselsättnings- och pendlingsregister

Det
är enligt vår bedömning endast genom en KU utbyggd med uppgift om såväl
veckoarbetstid som arbetsställe som de grundläggande kraven på redovisning kan
tillgodoses. Elt tillägg av dessa två uppgifter ökar i hög grad användbarheten
av KU för statistiska bearbetningar och tillgodoser merparten av de behov som
användarna framfört till FOBALT.

5.1.5
Förslag

Uppgifter
om de förvärvsarbetandes sysselsättning och pendling för redovisning på
regional och kommunal nivå föreslås inhämtas för varje år genom att man
utnylQar en utökad KU för anställda och SCBs inkomstregister och CFR för
personliga företagare inklusive självständiga yrkesutövare.

5.1.5.1
Uppgifter om anställda

Den
nuvarande KU kompletteras med uppgifter om överenskommen veckoarbetsfid och
arbetsställenummer. Förslag lill en på detta sätt ändrad KU finns redovisad i
bilaga 4. Uppgifterna skall lämnas av arbetsgivaren för de personer som varil
anställda under november månad på följande sätt.

Anställd
under november: För atl man rätt skall kunna avgränsa dem som är anslällda
under november månad måste KUs tidsangivelse förbättras. Det föresläs ske genom
att frågan utformas så att det tydligare framgår att uppgift om första och
sista månad för redovisade förmåner måsle uppges om de inle omfattar hela
inkomståret.

Uppgifter
om arbetstid och arbetsställe avser endast de KU som lämnats för inkomsttagare
som var anställda under november och där arbetsgivaren redovisat kontant
bruttolön om minst 500 kronor och avdragen preliminär A-skatt (dvs är
huvudarbetsgivare). För övriga KU behöver uppgifter inte lämnas om del
förenklar uppgiftslämnandet för arbetsgivaren.

Överenskommen
arbetstid: Avser den normala arbetstid per vecka som avtalats att gälla för
november månad. Om denna uppgift inte finns tillgänglig anges senast kända
arbetstid. Om arbetstiden avser minst 35 timmar lämnas markering för heltid -
om den är mindre än 35 timmar anges antalet hela timmar.

För
anställda som varit helt frånvarande från sitt arbete under hela

s. 61 Kontrollera mot PDF

Prop.
1983/84:85 61

november
månad på grund av l.ex. sjukdom eller Qänstledighel anges arbetstiden till O
timmar.

Har
inte en fasl arbetstid/vecka avtalats med den anställde anges den
genomsnittliga faktiska arbetstiden per vecka för november.

Arbetsställenummer:
Uppgiften föreslås lämnas endast av arbetsgivare som har flera arbetsställen
registrerade i det planerade basregistrets arbetsställeregister vid SCB. En
förteckning över arbetsgivarens fasta ordinarie arbetsställen - vilka
identifieras genom arbetsgivarens organisations-/personnummer tillsammans med
ett fyrsiffrigt arbetsställenummer - tillställs denne varje år före november
månad. Förteckningen utgör underlag för att lämna arbetsställeuppgiften pä KU i
Januari månad.

Arbetsställeuppgiften
skall avse det ordinarie arbetsställe som den anställde vanligen infinner sig
vid för att börja sitt arbete. Uppgiften lämnas genom alt det fyrsiffriga
arbetsställenumret anges på KU.

För anställda som inle
infinner sig vid något av arbetsgivarens fasta ordinarie arbetsställen för att
börja sitt arbete ulan arbetar exempelvis vid växlande/varierande adresser
lämnas i stället vissa bestämda för alla gemensamma arbetsställekoder.

Arbetsgivare med ett
arbetsställe behöver inte lämna arbelsställeuppgift. För personer som
redovisats som anställda i november kan arbetsställeuppgift hämtas direkt från
CFR genom att uppgiften kan kopplas till KU pä organisalions-/personnummernivå.
Förslagel innebär att samtliga anställda knyts till arbetsstället och uppgift
saknas om vilka av dessa som normalt har sin arbetsplats utanför arbetsstället.
Det medför att totala antalet personer med växlande/varierande
arbelsplatsförhållanden inte kan redovisas utan att genomföra en särskild
enkätundersökning för alt beskriva antalet sädana anställda hos arbetsgivare
med etl arbetsställe.

Efter
det att KU har lämnats lill skaltemyndigheterna bereds och registreras dessa
pä sedvanligt sätt. Uppgifterna om veckoarbetstid och arbetsställenummer
registreras länsvis av länsstyrelsernas dataenheter tillsammans med en kopia
av övriga uppgifter på KU. Uppgifterna överlämnas därefter lill SCB för vidare
bearbetning, kontroll och uppbyggnad av ett sysselsättnings- och
pendlingsregister över anställda.

Ombordanslällda på svenska
fartyg, vilka betalar sjömansskatt, ingår som tidigare nämnts inte i ordinarie
KU-rutiner hos skattemyndigheterna. För att komplettera SCBs register över
anslällda föreslås alt uppgifter om dessa personer hämtas frän del särskilda
ADB-regislrel över ombordanslällda hos sjömansskallekontoret i Göteborg.

5.1.5.2
Uppgifter om personliga företagare

Egna
företagare, som arbetar men inte har etl formellt anställningsförhållande i
det egna företaget och självständiga yrkesutövares syssdsätt-ningsförhällanden
kan inte fångas upp genom KU-systemet. Uppgifter om sysselsättningen för dessa
grupper föresläs hämtas från SCBs inkomstregister och CFR. Som företagare
föreslår vi alt man räknar

s. 62 Kontrollera mot PDF

Prop. 1983/84:85 62

de
personer som deklarerat inkomst av Jordbruksfastighet och/eller rörelse och
som inte registrerats som anställda i november enligt registret över anställda.

Uppgifi
om förelagarens näringsgren och arbetsställe hämtas så långt möjligt från CFR.
Uppgift om arbetstid föreslås utgå för denna kategori med hänsyn till
svårigheterna att inhämta en kvalitelsmässigt acceptabel uppgift och det mindre
behov av denna som användarna av FoB-data har sagt sig ha.

Inkomstregistret
som baseras på deklarationsmaterialet och slutliga taxeringsuppgifter har
avsevärt längre produktionstid än KU-registret. Ett definitivt register över
företagare för elt bestämt redovisningsår kommer därför att vara tillgängligt
först etl år efter att uppgifter om anställda från KU för samma år kan börja
bearbetas. Med anledning av alt en heltäckande redovisning av antalet
förvärvsarbetande bör presenteras snabbast möjligt, föreslår vi därför att
antalet företagare och deras sysselsättning preliminärt skattas med uppgifter
från året före redovisningsåret.

5.1.5.3
Årlig provisorisk sysselsätiningsstatistik

I
avsnill 3 har vi angivit att behovet av årlig regionalt fördelad sysselsättningsstatistik
är stort och har successivt ökat under hela 70-talet. SCB har därför sedan 1975
försökt att till viss del tillgodose delta behov genom alt etappvis utveckla en
statistik som provisoriskt kan beskriva sysselsättningsutvecklingen årsvis
utöver den statistik som FoB 75 och FoB 80 givit. Denna statistik har som
utgångsmaterial använt SCBs inkomstregister och redovisat den förvärvsarbetande
natibefolkningen kommunvis fördelad efter kön, anlal barn och med en grov
skattning av förvärvsarbetets omfattning i arbetstid med hjälp av
arbetsinkomstens storlek (SPINK-meto-den). Genom att SCB fr. o. m. 1979 har
tillgång till och kunnat komplettera befintlig information med KU-data har man
även sökt utveckla en kommunvis redovisning av förvärvsarbetande dagbefolkning
för 1979 och 1980.

Denna
provisoriska sysselsättningsslatistik tillämpar en skatlningsmeto-dik som
förutsätter att det finns tillgång till heltäckande uppgifter om antalet
förvärvsarbetande och deras sysselsättning från en FoB vart femte år.
Statistiken ger endast en kommunvis redovisning av nallbefolkning och
schablonmässig uppskattning av dagbefolkningen. Någon pendlingsinformation
erhålls inte. Även om denna statistik inle kan tillgodose viktiga användarbehov
anser vi att den fortsättningsvis bör tas fram t. o. m. 1985. Därigenom kan man
i någon mån förse användarna med årlig information i avvaktan på att man har
fattat beslut om och startat produktion av ärlig reguljär
sysselsättningsstatistik fr.o.m. år 1986.

s. 63 Kontrollera mot PDF

Prop. 1983/84:85 63

5.2 Hushåll och lägenheter

Det finns idag inga heltäckande register över landets
hushåll och lägenheter annat än de som varje gång byggts upp i samband med
FoB. För att kunna ersätta FoB och tillgodose behoven måste därför nya register
skapas. Direktiven säger att alternativa registerlösningar skall inrymma olika
ambitionsnivåer.

5.2.1 Lägenhetsnummer 1 folkbokföringen och
lägenhetsregister

Den enda löpande statistik på lotalbasis som idag finns om
svenska familjer och hushåll är civilståndsstatistiken frän registret över
totalbefolkningen (RTB) och statistiken om den s k RTB-familjen (gifta samboende
och ensamstående med eller utan barn). Dessa redovisningar har dock för
fierlalet användningar med åren blivit i det närmaste meningslösa. Enligt FoB
80 tillhörde t. ex. 15 procent av samtliga samboende gruppen samboende inte
gifta. I den löpande statistiken redovisas dessa personer som inte gifta och
tillhörande en familj med endast en vuxen. 1980 hade ca 40 procent av de barn
som föddes i Sverige en inte gift mamma.

För att nå en mer rättvisande löpande beskrivning av
familje- och hushållsförhållandena är en registeriösning som grundar sig på
ett gemensamt lägenhetsnummer såväl i folkbokföringen som i ett
lägenhetsregister det klart bästa alternativet. I flera yttranden över vår
delrapport underslröks kraftigt att denna lösning är det enda riktiga
registeralternativet till FoB på delta område. Ett sådant system tillämpas i
Danmark och är under uppbyggnad i Finland. Lösningen skulle innebära alt

-
varje lågenhet
i landel ges en särskild identifikation

-
denna
identifikation införs i folkbokföringsregislren

-
man folkbokförs
på lägenhet i stället för på fastighet

-
elt
lägenhetsregister med samma identifikation byggs upp

-
allmänheten
informeras om lägenhetsnumren. Lägenhetsregistret behöver i ett första steg
inte innehålla annan information än identifikation, dvs lägenhetsnumret för
att kunna fylla sin roll i en familje- och hushållsbeskrivning. Om
lägenhetsregistret tillförs uppgifter om lägenheten och den byggnad som den
tillhör kan det dessulom ge statistik över lägenheter och om
bostadsförhållandena för olika hushållstyper. Man skulle exempelvis kunna
belysa lägenheternas storlek och utrustning i kombination med byggnads- och
fastighetsdata, l.ex. hustyp och byggnadsår och med hushållels storlek.

Metoden kan förutsättas ge en kvalitelsmässigt bra statistik
då den skulle bygga på elt material som av administrativa skäl kan förväntas ha
en hög kvalitet. Jämförbarheten med tidigare räkningar bedöms vara god. Uppgifi
om antalet personer som är samboende i äktenskapsliknande form utan alt vara
formellt gifta kan dock inte erhållas genom denna metod.

Igångsättning och drift av en sådan lösning skulle kräva
relativt omfat-

s. 64 Kontrollera mot PDF

Prop, 1983/84:85 64

lande
insatser inte minst från uppgiftslämnarna, dvs allmänhet och fastighetsägare.
Vi har därför gjort bedömningen att även andra lunga samhälleliga behov än de
rent statistiska krävs för att denna registeriösning skall kunna motiveras.

Under
utredningsarbetets gång har vi ställts inför sådana behov. För folkbokföringens
del har ett system med lägenhetsnummer sålunda angells vara av ett visst men
begränsat värde för kontrollen av rätt folkbokföring. Metoden kan dock inte
motiveras enbart härmed. Även för andra behov skulle lägenhetsnumrering och
folkbokföring på viss lägenhet kunna tänkas ha elt värde.

Lägenhetsnummer
på postförsändelser skulle kunna underiätta och säkerställa postutdelningen i
fastigheter med många avlämningsställen per adressenhel (uppgång).
Lägenhetsregistrering kan även ha intresse för televerket och då särskilt för
de lokala enheterna. Dessutom har vi bl.a. mött krav på en byggnads-, bostads-
och lokalregislrering, varvid man även har behov av data för varje enskill
objekt.

Mot
denna bakgrund föreslår vi att en särskild utredning snarast tillsätts för att
utarbeta metoder för bur man stegvis skall kunna bygga upp ett sådant system.
Man bör därvid noga pröva hur de mindre ambUiösa lösningar, som vi föreslår,
skall kunna övergå i elt system'med lägenhetsnummer och
byggnads-/lägenhetsregister.

För
att i det kortare lidsperspektivet säkerställa den statistiska informationen
om hushållen har vi undersökt två alternativa lösningar, dels ett förbättrat
RTB, dels elt hushållsregister endast avsett för statistisk användning
(benämns i det följande "statistiskt hushållsregister").

För
den statistiska beskrivningen av lägenheter har vi också undersökt två
alternativa lösningar, dels utnyttjande av fastighetstaxeringen, dels ett
bosladsbyggnadsregister enbart avsetl för statistisk användning (benämns i det
följande "statistiskt bostadsbyggnadsregister").

5.2.2
Förbättrat register över totalbefolkningen (RTB)

Beskrivningen
av hushåll med hjälp av RTB kan förbättras dels genom att uppgiften om
samhörighet med huvudmannen behälls för hemmavarande barn över 17 är, dels
genom att en uppgift om hustyp införs från senast tillgängliga FoB och/eller
allmänna fastighetstaxering och därefter från bosladsbyggnadsslatistiken,
varigenom hushållen i hus med endasl en bostad (enbostadshus) kan avgränsas.

De
prov vi genomfört visar emellertid atl metoden inle kan tillfredsställa
samhällsplaneringens behov. Detta beror främst på alt man med denna metod inte
kan avgränsa de hushåll i flerbostadshus som består av samboende men inte
gifta personer (med eller utan barn). Metoden ger sålunda en kraftig och enligt
prognoserna ökande överskattning av antalet enper-sonshushäll och därmed en
motsvarande underskattning av hushåll med två eller flera personer.

s. 65 Kontrollera mot PDF

Prop.
1983/84:85 65

5.2.3 Statistiski hushållsregister

Den enda metod för en registerbaserad statistik av
hushållen som enligt vår bedömning är möjlig att genomföra pä nägoriunda kort
sikt är atl bygga upp elt hushållsregister hos SCB enbart för statistiskt bruk.
Metoden bygger på följande komponenter

-
elt
grundregister, i vilket landets samtliga innevånare är fördelade på bostadshushåll

-
gmndregistret
uppdateras löpande med hjälp av

9 dels de
uppgifter folkbokföringen redan i dag rapporterar lill SCB om

födda,
döda, inrikes flyttningar och migration dels uppgifter på en ändrad
flyttningsanmälan om till vem eller med vem

man flyttar (blankettförslag återfinns i bilaga 5)

- varje hushåll löpnumreras med ett unikt och
informationslöst identifika

tionsnummer, etl s k hushållsnummer

-
hushållsnumret
följer hushållet när man flyttar

-
nybildade
hushåll får nytt nummer".

Vidare gäller atl de som bor pä faslighet med endast ett
enbostadshus betraktas som ett hushåll i det statistiska hushållsregistret.

Metoden bygger också på att man tillhör del ursprungliga
hushållet fram till dess man anmäler att man flyttar från fasligheten eller
byter gatuadress. Det innebär atl flyttningar inom samma faslighet eller samma
gatuadress inte kommer till synes i hushållsregistret.

Utgångspunkt för denna metod måste alltså tas i ell
grundregister över landets alla hushåll. Mot bakgrund av atl hushållsregistret
kan starta först 1985 kan FoB 80-data enligt vår mening inte användas som bas.
En ny allmän insamling från allmänheten 1985 måste ligga till grund för
registret (behandlas i del följande som "begränsad FoB 85").

Det viktigaste underlaget för att efter uppläggningen
kunna följa förändringar i hushållsbildningen (utöver födelser och dödsfall)
utgör den blankett som lämnas lill poslen vid flyttning, den s k
flyttningsanmälan (bilaga 5). En del av denna blankett behålles av posten medan
en annan del vidarebefordras till folkbokföringsmyndigheten (i regel
pastorsämbetena). På blanketten anges i dag i regel de personer som flyttar
tillsammans. Det gäller sannolikt i betydande grad även samboende inte gifta.
De senare skall dock enligt föreskrifter av pastorsämbetena ses som
ensamstående. Den information som går vidare till folkbokföringen och SCB ger
sålunda ingen riktig beskrivning av hushållsbildningen för dessa samboende. Därför
har vi undersökt möjligheterna att förändra fiytlningsanmälan.

För atl få fullgoda data om flyttningar i en sådan
registerlösning krävs att flytlningsanmälan ändras sä att den fångar upp
personer som efter flyttning tillhör samma hushåll utan att det finns ett
formellt familjesamband. Del kan ske genom alt man anger till vem eller
tillsammans med vem man flyttar. Riksskatteverket menar att en sådan ändring
åven skulle medföra fördelar för folkbokföringsmyndigheterna och kunna leda
till en 5
Riksdagen 1983/84. 1 saml. Nr 85

s. 66 Kontrollera mot PDF

Prop.
1983/84:85 66

förbättrad kontroll av folkbokföringen. Ett prov med en på
detta sätt ändrad flyttningsanmälan har ägt rum under våren 1982 i fyra
postområden.

För ett urval av dem som lämnade ändrad flyttningsanmälan
i provet har vi undersökt hur den fungerade. Resultatet härav är följande:

-
Utan någon som
helst komplettering av uppgiften blev i 88 procent av fallen hushållen rått
beskrivna; 11 procent av hushållen blev för små och 1 procent för stora.

-
Av de 12
procent för vilka hushållsbildningen blev felaktigt beskriven hade 7 procent
inte besvarat frågan, medan 5 procent hade svarat fel.

-
85 procent var
positiva (54) eller neutrala (31) till alt lämna de nya uppgifterna pä
flytlningsanmälan. 2 procent var uttalat negativa.

I en permanent lösning med denna metod kan olika
kompletteringsål-gärder vidtas som reducerar felen.

-
De som bor på
fastighet med endast ett enbostadshus och som därmed kan förutsättas tillhöra
samma bostadshushåll kan särskiljas med hjälp av uppgifter om hustyp från det
statistiska bosladsbyggnadsregistret. Tar man hänsyn härtill skulle felet i
skattningen av hushållets sammansättning i provet begränsas till ca 7 procent.

-
Den del av
felet i provet som berodde på att frågorna inle besvarades bör i allt
väsentligt kunna elimineras dels genom en tydligare utformning av blanketten,
dels och framför allt genom att den permanenta lösningen förutsätter
uppgiftsplikl.

-
Uppgifterna
kommer att genomgå viss kontroll av folkbokföringsmyndigheterna eftersom de
skall användas även för deras ändamål.

-
En enkel
postenkät sänds ut till personer, för vilka hushållsbildningen bedöms vara fel
på grund av atl frågorna inte besvarats på flyttningsanmälan.

Dessa åtgärder bör också medföra att andelen personer som
besvarar frågorna fel kommer att minska i en permanent lösning.

Om man sålunda utgår från atl huvuddelen av de fel i
flyttningsanmälan som uppkom i provet genom alt frågorna inte besvarats kan
åtgärdas och att vissa av de felaktiga uppgifterna kan rättas kan del
kvarvarande felet antas bli i slorieksordningen 2 procent. Vi har försökt att
uppskatta hur stort fel detta skulle medföra i hushållsregistrel efter fem är.

Beräkningarna visar att registret kommer alt innehålla ca
0,8 procent för många hushåll. Flertalet av dessa kommer alt vara
dubbletlhushåll, främst två enpersonshushåll som egentligen skulle vara ett
ivåpersonshushåll. Detta medför alt drygt 1,5 procent av landets ca 3,3 milj
hushåll kommer att ha för liten hushållsstorlek.

Vid en skattning av förändringen av antalet hushåll efter
fem år får vi 300(M) för många hushåll, vilket skall Jämföras med att antalet
hushåll ökade med 175 000 mellan 1975 och 1980 enligt FoB. Detta innebär att
felet uppgår till ca 17 procent av förändringen av antalet hushåll enligl FoB.

s. 67 Kontrollera mot PDF

Prop.
1983/84:85 67

En
punklskattning av antalet hushåll med en låg felprocent kommer sålunda att
kunna göras under hela 80-talet. Däremot tyder provresultaten på att det kan
bli svårare att göra förändringsskattningar, om man inte utvecklar meloder med
syfte att få ned felets storiek. En sådan metod kommer att utgöras av en
Jämförelse på fastighetsnivå mellan antalet hushåll och antalet lägenheter
enligt bosladsbyggnadsregistret som följs upp med en enkel postenkät lill
hushåUen/fastighetsägarna i de fall detta bedöms som nödvändigt. I detta
sammanhang skall även nämnas en undersökning som vi föreslår skall genomföras
1987/88 för att kontrollera kvaliteten i hushålls- och
bostadsbyggnadsregistren.

Metoden
med hushållsregisler fångar dock inte uppgifter om inle gifta samboende. Med
hänsyn till den betydelse uppgifter om samboendets utveckling har måste
möjligheterna alt få uppgifter härom ytterligare övervägas. Vi anser sålunda
atl denna fråga bör behandlas i samband med den särskilda utredning om
folkbokföring pä lägenhet m m, som vi tidigare i denna rapport föreslagit.

5.2.4
Fastighelstaxerlngsregistret

Enligt
gällande lagstiftning skall allmän fastighetstaxering (AFT) ske vart femte är.
Särskild taxering skall ske de år som AFT inte äger rum för de fasligheter som
undergått väsentlig förändring. Detta system ger underlag till elt årligen uppdaterat
fastighetstaxeringsregister (FTR).

För
att FTR skall kunna fungera som bostadsbyggnadsregister och källa för
lägenhetsstatistik måste det innehålla uppgifter om antal lägenheter per
byggnad fördelade efler storlek och utrustning. I fråga om fastigheter med
enbostadshus innehåller FTR uppgifter om lägenhetens utrustning. Däremot är
inle uppgift om lägenhetsstorlek (anlal rum o kök) intressanta ur
taxeringssynpunkt. För andra fastighetstyper, dvs hyreshusenheter m m finns
inga som helst uppgifter om lägenhetsbeslåndet i nuvarande FTR eftersom dessa
uppgifter saknar betydelse för laxeringen.

För
att FTR skall kunna fungera som ett bostadsbyggnadsregister måste således
uppgifter tillföras. Vidare krävs att alla ändringar avseende uppgifter i etl
på sådant sätt utvidgat register fångas upp i samband med de ärliga särskilda
laxeringar som sker i samband med nybyggnad eller ombyggnad.

Det
är f n oklart hur de framtida fastighetstaxeringarna kommer atl ske. Antingen
blir det i princip samma uppläggning som hittills eller ocksä blir det rullande
laxering, t. ex. så alt en viss andel av fastigheterna taxeras varje år. I RSVs
utvärdering av AFT 81 drar man slutsatsen att det blir nödvändigt att förenkla
taxeringsförfarandet i framtiden, vilket kan komma att påverka såväl sättet
att hämta in informationen som själva informationsinnehållet. Denna osäkerhet
om det framtida systemets utformning i kombination med den omfattande
utvidgning av nuvarande FTR som krävs för att detta skall kunna fungera som
självständig bas för lägenhetsstalistik

s. 68 Kontrollera mot PDF

Prop.
1983/84:85 68

gör
att vi inte anser oss kunna föreslå alt man utnylQar FTR som huvudlösning pä
detta område.

Möjligheterna
för FTR att med befintlig taxeringsgrundande information ge tilläggsinformation
till det bostadsbyggnadsregister som vi föreslår i det följande är i första
hand koncentrerade till småhusbeståndet. Vad som avses är rivningar och
moderniseringar av småhus som inte rapporteras till den löpande
bosladsbyggnadsslatistiken, men som blir föremål för särskild taxering och
därmed kommer med i FTR. Dessulom kan FTR ge kompletterande information om
lägenheterna på fastigheter med tvåbostadshus under förutsättning atl
taxeringarna gör åtskillnad mellan en- och tvåbosladshus.

De
ytteriigare kontroller och kompletteringar som kan göras med hjälp av FTR beror
på vilka utvidgningar som kan göras av dess innehåll, främst vid tillfällen då
allmänna taxeringar görs.

5.2.5
Statistiskt bostadsbyggnadsregister

Den
metod för en registerbaserad lägenhetsstatistik som vi anser möjlig alt
genomföra på kort sikt är att bygga upp etl bostadsbyggnadsregister hos SCB
enbart för statistiski bruk. Metoden bygger på följande komponenter

- ett
grundregister över landets samtliga bostadsbyggnader med uppgift

om

e fastighetstyp

o ägarekalegori

ffl byggnadsperiod

© hustyp

® antal lägenheter efter
storlek

e kvalitetsgrupp

a huvudsakligt
uppvärmningssätt

- den
löpande uppdateringen sker främst med hjälp av

9
en förbättrad inrapportering från kommunerna till SCBs bostadsbyggnadsstatistik
(BBS)

- men
dessutom med hjälp av

0
dels uppgifter från fastighelstaxeringsregistret o dels uppgifter från
fastighets- och inskrivningsregistren ® dels registret över totalbefolkningen

®
dels kommunernas medverkan med att lösa eventuella problem i samband med
uppdateringen

Metoden
bygger således på en uppdatering på objektnivå med byggnaden som enhet.

Även för della register är
det nödvändigt att kunna grunda den löpande uppdateringen på ett basregister
vid starten. Också här blir FoB 80-data för gamla. Basregistret bör därför
läggas upp 1985 genom insamling av uppgifter frän allmänheten och
fastighetsägare (begränsad FoB 85). Vissa variabler som ingår i FoB ingår inle
i BBS eller ingår med annan

s. 69 Kontrollera mot PDF

Prop.
1983/84:85 69

definition
eller med andra klassindelningar. Uppgifter om lägenheternas UtnytQande är inte
möjliga att uppdatera med hjälp av BBS-materialet. BBS innehåller inte heller
uppgifter om rivning och modernisering av småhus. 1 nybyggnadsstatisliken ingår
inte variabeln ägarkategori, däremot ingår byggherrekategori. Ägarkategori kan
härledas med hjälp av byggherrekalegori och upplåtelseform.

Ovan
exemplifierade brister i BBS kan i viss utsträckning elimineras genom
anpassning av BBS' population, variabler och bearbetningsmliner till de krav
som systemet för uppdatering av ett statistiskt bostadsbyggnadsregister
ställer. Delta innebär dels att underlaget till BBS måste förändras, dels att
kommunernas uppgiftslämnande måste förbättras/förändras. Bl a är det viktigt
att kommunerna till BBS kan ange officiell fastighetsbeteckning för varje hus
när det rapporteras inflytlningsfärdigt. Detta görs för övrigt redan idag i ett
stort antal fall.

När
det gäller förändringar i den population som inle ingår i BBS gäller det
närmast en utvidgning av rivnings- och moderniseringsstatistiken till att även
omfatta småhus.

Att
bygga upp rutiner som möjliggör rapportering av förändringar i bosladsstocken
som inte kommer till kommunens kännedom är betydligt svårare. Detta kan
exempelvis avse lägenheter som får ändrad användning till kontor eller liknande
("funktionsomvandling"). Ofta sker sådana förändringar utan att
ombyggnad ägt rum och utan ansökan om byggnadslov.

Genom
sambearbetningar mellan FTR och RTB är det möjligt att fä kännedom om
fritidshus som blivit bebodda. På motsvarande sätt kan man få kännedom om
bosladsfastigheter som upphört att vara bebodda. Dessa fasligheter kan dä
undersökas för att fastställa ev funktionsomvandling lill fritidsbostad.

För
att pröva hur bostadsbyggnadsstatistikens blanketter för nybyggnad,
modernisering och rivning kan kopplas ihop med uppgifterna frän FoB 80, dvs om
det är möjligt alt med BBS nuvarande identifikafionssy-stem för faslighet och
byggnad manuellt matcha BBS-uppgifter mot FoB-uppgifter har ett praktiskt prov
genomförts i Västerås fögderi och i Gävle. Provet har även sökt visa vilka
förändringar av BBS-material och rutiner som blir nödvändiga för alt bygga upp
ett statistiskt bosladsbyggnadsregister.

Provet
visar att det bör gå att bygga upp ett statistiskt bostadsbyggnadsregister på
detta sätt. I en särskild enkät till ett urval kommuner har vi undersökt deras
möjligheter atl dels inrapportera slutlig faslighelsbeteckning, dels förbättra
rapporteringen av förändringar i bostadsbeståndet. Även här talar resultaten i
riktning för den föreslagna registerlösningen. Det kommunala uppgiftslämnandet
förutsätts bli lagregleral. Detta i kombination med att det är kommunerna
själva som är huvudanvändare av informationen bör utgöra garantier för att
kvaliteten blir acceptabel.

Vissa
ofullständigheter kommer emellertid atl behäfta registret främst

s. 70 Kontrollera mot PDF

Prop.
1983/84:85 70

avseende täckningen av förändringar i småhusbeståndet. Det
blir därför viktigt alt låta registret bli föremål för särskilda avstämningar
mot annan registerinformalion. Detta kan ske på två sätt dels genom en
avstämning mot framtida fastighetstaxeringar, dels genom all samköra mol befolkningsregistren
för att så långt detta är möjligt ta hänsyn till förändringar som beror på att
permanenthus blir fritidshus eller omvänt. Den särskilda kontrollundersökning
som vi föreslår till 1987/88 avses atl även kontrollera
bostadsbyggnadsregistrets innehåll.

5.2.6 Hushållens bostadsförhållanden

För alt statistik om olika hushållslypers
bostadsförhållanden skall kunna tas fram krävs alt bostadshushållets medlemmar
kan kopplas till den lägenhet de bor i. I FoBarna har delta varit möjligt genom
att uppgifter om hushåll och lägenhet lämnats samordnat. För att nå samma
resultat i en registerlösning krävs en gemensam identiletsbeteckning för
personer (hushåll) och lägenheler. Den enda med FoB helt jämförbara lösningen
är den i 5.2.1 behandlade metoden med lägenhelsnummer i folkbokföringen och etl
lägenhetsregister.

Vi nödgas dock konstatera att möjligheten att i varje fall
under de närmaste åren kunna bygga upp en sådan regislerbas inte föreligger.
1985 kan vi tillgodose behovet genom den begränsade FoB 85. Därefter erhålls
enligt våra förslag hushålls- och lägenhelsinformalion frän tvä register som
inte kan ge molsvarande koppling. För att ge den mest angelägna informationen
även efter 1985 anser vi att följande två metoder bör utvecklas vidare,
nämligen att dels utgå frän uppgifterna om lägenheternas storlek i den
begränsade FoB 85 och uppdatera dem med hjälp av en uppgift om antal rum på
flyttningsanmälan dels göra skattningar med hjälp av urvals-och
registerinformation. Lägenhetsstorleken skall ingå som en uppgift i del
statistiska hushållsregistret.

Vi har därför tagit med en fråga om
inflyttningslägenhetens storlek i provet med ändrad flyltningsanmälan.
Resultaten av detta prov visar all uppgiften enligt vår bedömning trer kunna
ingå i flyttningsanmälan och ligga till grund för en enkel statistik över
sambandet mellan lägenhetsstorlek och hushållsstorlek.

Den statistiska metodutvecklingen har under senare är
kommil fram med metoder som utnyttjar registerinformafion tillsammans med
urvalsin-formalion (syntetiska skattningar). Internationellt har metoderna
utvecklats bl.a. i syfte att ge aktuella skattningar mellan två folk- och bostadsräkningar.

Vi har med tillämpning av dessa metoder prövat om man med
hjälp av dels den registerinformation vi fär i de statistiska hushålls- resp
bostadsbyggnadsregistren, dels urvalsundersökningar kan skatta olika hushållstypers
fördelning på lägenhetsstorlek ned på låg regional nivå. De resultat vi
hittills fått fram är inte av den karaktären att vi nu kan förorda metoden

s. 71 Kontrollera mot PDF

Prop. 1983/84:85 71

som ett alternativ för beskrivning av sambandet
hushåll/lägenhet. De är dock sä intressanta att vi anser att SCB bör fortsätta
och intensifiera ett utvecklingsarbete med denna typ av metoder.

5.2.7 Energiuppgifter

Energiuppgifter för byggnader och lägenheter är inga
traditionella FoB-variabler. Inför AFT 81 fattades emellertid ett beslut i
sårskild ordning att samla in vissa energiuppgifter vid AFT 81, varvid det
skapades förutsättningar alt koppla samman dessa med uppgifter från FoB 80.

Frän
användarhäll betonar man betydelsen av att även framöver få tillgång till
energiuppgifter pä motsvarande sätt och menar därför att vi bör ta upp frågan i
vårt utredningsarbete.

Vi nödgas
dock konstatera att den enda energivariabel som kan ingå i en lösning med ett
statistiskt bostadsbyggnadsregister med de uppdaterings-möjligheter som finns
är huvudsakligt uppvärmningssätt. Denna variabel ingår därför i vårt förslag
till en begränsad FoB 85.

För övriga
energivariabler som kan bli aktuella ser vi som enda möjlighet att de behandlas
inom ramen för AFT 86.

5.2.8 Förslag

Med hänvisning lill vad vi här anfört föreslår vi följande
för atl genomföra en registerlösning för hushåll och lägenhet.

-
En fullgod,
säker lösning som ger data om hushåll, samboende, lägenheter och om hushållens
bostadsförhållanden förutsätter egentligen atl lägenhetsnummer införs och alt
lägenhetsregister byggs upp samt att folkbokföring sker på lägenhet och att
samboende registreras. Detta innebär långtgående förändringar som inle kan
motiveras enbart av statistiska behov. Vi har emellertid funnit att sädana
förändringar har intresse även i vissa administrativa sammanhang. Därför bör
ett utredningsarbete sättas igång om förutsättningarna för sådana
förändringar.

-
Med dagens
förutsättningar och de ändringar i dessa som enligt våra undersökningar är
möjliga att åstadkomma utan alltför stora ingrepp är följande lösning
genomförbar med de kvalilelsbegränsningar som angivits.

ett statistiski hushållsregister byggs upp med en
begränsad FoB 85 som

bas och uppdateras med hjälp av bl. a. en ändrad flytlningsanmälan

9 ett statistiskt bosladsbyggnadsregister byggs upp med en
begränsad FoB 85 som bas och uppdateras med hjälp av i första hand kommunernas
inrapportering till bosladsbyggnadsslatistiken

uppgifi om
antalet rum i inflyttningslägenheten förs in på flyttningsanmälan

del pågående
utvecklingsarbetet inom SCB kring syntetiska skattningar intensifieras

- Vi måste dock, mot bakgrund av de olika undersökningar
vi genomfört.

s. 72 Kontrollera mot PDF

Prop.
1983/84:85 72

konstatera att en viss osäkerhet råder om hur kvaliteten i
dessa båda register kommer att utvecklas under en fortlöpande uppdatering. Provresultaten
pekar på ett visst ökande bortfall i informationen som har begränsad betydelse
för beskrivningen av förhållandena ett visst år men som kan få konsekvenser för
förändringsbeskrivningar. Å andra sidan bör enligt vår mening en lagreglering
av de åtgärder som ingår i dessa registeralternativ tillsammans med ett
sammanfallande uppgiftslämnar-och användarinlresse i vissa fall (l.ex. för
kommunerna) möjliggöra en viss kvalitetshöjning.

Kvar står dock alt det idag inte är möjligt att med
säkerhet säga att dessa lösningar kvalitelsmässigt slår sig under en längre
tid. Vi föreslår därför att en särskild kontrollundersökning genomförs 1987/88
för att kontrollera kvaliteten i hushålls- resp bostadsbyggnadsregistren. Med
ledning av bl. a. resultaten av denna undersökning får närmare prövas om och i
vilken omfattning direktinsamling från allmänheten blir nödvändig 1990. På molsvarande
sätt bör - om det inte visar sig obehövligt - en ny kontrollundersökning
genomföras 1992/93 som underlag bl. a. för ställningstagande inför 1995.

5.3 Yrke

Några heltäckande register ur vilka yrkesuppgifier om
befolkningen kan hämtas finns inle. Om man vill göra yrkesstatistik som
omfattar alla förvärvsarbetande måste olika källor kombineras och
dataregistrering införas som idag inle förekommer.

5.3.1 Folkbokföringen och deklarationerna

Till för några år sedan dataregislrerades yrke i
folkbokföringen. Yrkesuppgifterna togs då bort ur registret, eftersom de inte
utnylQades. Kvaliteten på uppgifterna var dessutom bristfällig.

Vi har undersökt kvaliteten på de yrkesuppgifter som
lämnas på blanketterna för allmän .självdeklaration och funnit atl den är låg.
Vi bedömer också möjligheterna att åstadkomma en tillräcklig
kvalitetsförbättring som små. För övrigt övervägs inom RSV att ta bort
yrkesuppgiften pä deklarationsblanketten. Dessa förhållanden, tillsammans med
den osäkerhet som mot bakgrund av pågående utredningsarbete finns om det
framtida dekla-rationsförfarandel, gör att vi inte kan föreslå att
deklarationsblanketterna används som källa för yrkesslalistik.

De registerunderlag som vi närmare undersökt är de
lönestatistiska materialen och sjukförsäkringssystemets inkomstanmälan.

5.3.2 Lönestatistiska material

De register (etl femtontal olika) som ligger till grund
för SCBs lönestatistik omfattar tillsammans cirka 2,5 miljoner
förvärvsarbetande. Lägger

s. 73 Kontrollera mot PDF

Prop.
1983/84:85 73

man därtill uppgifter om egna företagare i det centrala
företagsregistret (CFR) och om brukare i lantbruksregistret (LBR), kan man få
individdata för 2,7-2,8 miljoner förvärvsarbetande, dvs för inemot 70 procent
av samtliga.

För att
närmare undersöka täckningsgraden hos dessa register och möjligheterna att
översätta registrens befallningar, Qänstetillar och annan yrkesinformation till
FoBs yrkeskod, gjorde vi en sambearbetning av registren för är 1976 med 1975
års folk- och bostadsräkning. Provet visade bl.a. att vi med registrens hjälp
kunde FoB-yrkeskoda 55 procent av den förvärvsarbetande befolkningen.
Täckningsgrad och kodningsbarhet varierade för olika yrkesgrupper och
register.

De
lönestatistiska materialen kan således inle utan kompletterande källor utgöra
underlag för heltäckande yrkesslalistik.

5.3.3 Sjukförsäkringssystemets inkomstanmälan

Vid inkomslanmålan lill försäkringskassan skall
yrke/syssdsältning anges på inkomsiuppgiften (den s k SGI-blanketlen). Även på
de blanketter man fyller i när man varil sjuk (sjukförsäkran) eller när man
ulnylQal föräldraförsäkringen skall yrke/sysselsättning anges. Ingen av dessa
yrkesuppgifter daiaregistreras för närvarande.

En
bearbetning av sjukförsäkringsregislret som riksförsäkringsverket (RFV) utfört
ål oss visar bl.a. att 80 procent av de försäkrade lämnat SGI-blankett under
den senaste tolvmånadersperioden och att 97 procent lämnat någon uppgift under
en period av två år och fyra månader. Inledande prov visade atl 6 procent av
blanketterna saknade uppgifi om yrke/sysselsättning. Av dem som lämnat uppgift
om yrke/sysselsättning kunde 87 procent kodas med FoBs yrkeskod utan
hjälpinformation. I senare prov -det s k Västeråsprovet, se avsnitt 5.3.4 -
uppnådde vi en kodningsbarhet på 93 procent. Då hade vi också tillgäng till
näringsgrensdata. Dessutom gjordes kodningen i vissa fall efter schablonregler.

En fördel
med försäkringskassans material är atl yrkesuppgiften har betydelse för
bedömningen av den angivna inkomsten, vilket garanterar en viss kvalitet på
uppgifterna. En nackdel ur kvalitetssynpunkt är att yrkesuppgifterna inte är
lämnade vid en gemensam tidpunkt. Man vet alltså inte om tidigare lämnade
yrkesuppgifter ännu gäller. Man kan emellertid förmoda atl ett yrkesbyte som
också innebär byte av arbetsgivare oftast kommer fram i materialet. Däremot är
det mindre troligt atl yrkesbyten/ omplaceringar inom företag blir kända.

Vi kan
konstatera att SGl-blanketten ensam inte kan utgöra underlag för en
yrkesstatistik med tillfredsställande kvalilel.

s. 74 Kontrollera mot PDF

Prop. 1983/84:85 74

5.3.4 Kombination av yrkesuppgifier från löneregister och
sjukförsäkringssystemet

Mot bakgrund av att vi funnit atl de lönestatistiska
underlagen och SGI-blanketler inte var för sig kan ligga till grund för
yrkesslalistik har vi i Våsteråsprovet prövat möjlighelerna att bygga upp ett
yrkesregisler genom atl kombinera dessa båda källor. Försäkringskassorna har
därvid under fem månader dataregistrerat de yrkesuppgifter som inkommit på
SGI-blanketler. Efter överenskommelse med arbetsmarknadens parter har även de
löneslatisiiska materialen ingått i provet. I provet kunde vi med hjälp av de
båda källorna yrkesklassificera 74 procent av de förvärvsarbetande.

Om
försäkringskassorna registrerar yrkesuppgifter under elt år i stället för som i
provet fem månader och därutöver i vissa fall kompletterar med äldre material
kommer uppskattningsvis ca 90 procent av den förvärvsarbetande befolkningen
att kunna åsältas en yrkeskod med enbart försäkringskassematerial som källa.
Motsvarande täckningsgrad för enbart löneregistren är som nämnts ca 55
procent. Sammantaget kan de båda källorna beräknas ge en täckningsgrad om ca 95
procent. Som Jämförelse kan nämnas atl i FoB var bortfallet av yrkesdata för
dem som där redovisades som förvärvsarbetande så lågt som 0,5 procent.
Registerlösningen innebär dessutom att mättidpunkten blir flytande, vilket får
betydelse vid utnyttjandet av statistiken.

För att nå acceptabel kvalitet i statistiken måste
kvaliteten på försäkringskassans yrkesuppgifter höjas. Vi bedömer att man
genom precisering av yrkesfrågan på inkomständringsblanketlen och eventuellt
också genom en särskild anvisning kan åstadkomma detta. Se förslag i bilaga 6.
Det finns också vissa möjligheter att utnyttja informationen i löneregistren
effektivare än vad som gjordes i provet.

Mycket talar enligl våra undersökningar för att
yrkesstatistiken i största möjliga utsträckning bör bygga på en källa - ett
yrkesbegrepp. Försåk-ringskassematerialet är därvid att föredraga främst av det
skälet atl täckningsgraden och därmed homogeniteten blir högre. Tillgängliga
löneregister, lantbruksregistret och centrala företagsregistret bör utnyttjas
för kompletteringar i kvalilelshöjande syfle.

En fördel med yrkesuppgiften i försäkringskassemalerialet
är att den liksom i FoB 80 kan registreras i klartext, vilket ger möjligheter
till alternativa yrkesklassificeringar och eventuellt till framtida förenklingar
av regi-streringsförtarandet, pä så sätt att förprintade yrkesuppgifter kan
användas.

Ell yrkesregister kan då byggas upp på följande sätt: - På
landets alla försäkringskassekontor daiaregistreras under ett års tid yrke från
alla inkomna SGI-blanketler. Uppgifterna lagras vid riksförsäkringsverkets
(RFV) datacentral och levereras i omgångar till SCB för kodning.

s. 75 Kontrollera mot PDF

Prop.
1983/84:85 75

-
Yrkeskodningen görs maskinellt
sä långt det går med hjälp av SCBs kodningsregister. Vid kodningen används
näringsgrensuppgifler och sektortillhörighet från sysselsättningsregistret som
hjälpinformation.

-
Yrkesinformation i tillgängliga
löneregister, LBR och CFR översätts där så är möjligt till FoBs yrkeskod.

-
De individer som inte
återfunnits vare sig i försäkrrngskassematerialet, löneregistren, CFR eller LBR
eller som inte kunnat yrkeskodas, skrivs ut pä en lista som fördelas på
försäkringskassornas lokalkontor för manuell komplettering med hjälp av äldre
blankettmaterial.

-
De ifyllda listorna sänds till
SCB för dalaregislrering och kodning.

-
Efter detta framställs det
slutliga yrkesregistret, som endast skall innehålla personnummer och yrkeskod
och för dem som återfunnits i försäkringskassematerialet även yrke i klartext.
Den information i löneregistren som utnyttjats för yrkeskodningen skall alltså
inte sparas.

5.3.5
Nomenklaturfrågan

1
våra direktiv sägs angående yrkes- och utbildningssiatistik att SCB bör
kartlägga möjligheterna att utveckla annan statistik, t. ex. lönestatistik, för
dessa ändamål. SCB bör ägna uppmärksamhet ål de problem som hänger samman med
den bristande enhetligheten i nomenklaturfrågor inom dessa områden och lägga
fram förslag om hur dessa problem kan lösas.

Enligt
vår tolkning av direktiven gäller nomenklaturfrågan dels möjligheten atl kunna
utnytQa och sammanföra dala ur olika källor med varierande klassifikationer,
dels möjligheten att på ett tillfredsställande sätt kunna klassificera de
yrkesbenämningar som individerna uppger.

En
utredningsgrupp med representanter för arbetsmarknadens parter, AMS och SCB
arbetade under en lång följd av år med att utveckla ell nytt
yrkesklassificeringssystem i det s k SYN-projektet. Eftersom man inte lyckades
komma fram till ett system som alla kunde enas om, lades arbetet ned 1979. Man
är alltså under överskådlig tid hänvisad till att använda FoBs version av
Nordisk yrkesklassificering (NYK) vid sammanställning av yrkesstatistiken.
Problemet med de varierande klassifikationerna i lönestatistiken får därför
tills vidare lösas genom översättning av lönestatistikens yrkesinformation
till FoBs yrkeskod.

Enligt
FOBALTs förslag till registeriösning för yrkesvariabeln skall yrkesuppgiften i
första hand hämtas från försäkringskassorna. Dessa uppgifter har lämnats av de
försäkrade och avspeglar således allmänhetens uppfattning om sina yrken. För
atl yrkesuppgiften skall kunna klassificeras pä ett fullt tillfredsställande
sätt är del önskvärt att en strikt yrkesnomenklatur kan upprätthållas, så att
inte samma yrkesbenämning kan betyda flera saker. Detta problem har uppmärksammats
av den nordiska projektgrupp som nu reviderar NYK. Projektgruppen föreslår
också att yrkesno-menklalurfrågan utreds genom Nordiska
arbetsmarknadsutskottels (NAUT) försorg. Enligl vår mening är ett sådant
utredningsarbete angeläget.

s. 76 Kontrollera mot PDF

Prop. 1983/84:85 76

5.3.6 Yrke 1 en begränsad FoB 85

I delrapporten framfördes atl det under vissa
förutsättningar kunde finnas skäl atl överväga ett alternativ med
direktinsamling från allmänheten även av yrkesuppgiften i samband med en
eventuell begränsad FoB 85, vars huvudsakliga syfte skulle vara att åstadkomma
en bas för register över hushåll och lägenheler. I tilläggsdirektiven fick
också SCB i uppdrag att pröva alternativet med direktinsamling av uppgift om
yrke från allmänheten, om det fortsatta utredningsarbetet skulle visa att
registerlösningen inle gav acceptabel kvalitet.

Enligt vår mening visar utredningsarbetet och den
provverksamhet vi genomfört atl det finns en metod att sammanställa
yrkesslalistik av acceptabel kvahtet med hjälp av information som samlas in i
annat sammanhang. Det finns därför i och för sig ingen anledning att pröva
andra alternativ. Några omständigheter finns dock som lalar för att närmare
överväga frågan.

Den registerlösning vi tagit fram ger som nämnts en
täckning som med ca 5 procentenheter underskrider vad som redovisats i FoB. Den
medför vidare en något högre kostnad än den rena marginalkostnaden för yrkesstatistiken
i en FoB.

Vi har också funnit alt det är nödvändigt att genomföra en
begränsad FoB 85 för att inhämta basdata om hushåll och lägenheter. Vi
diskuterar i avsnitt 5.6 som ett alternativ möjligheten atl genomföra en sådan
begränsad FoB 85 utan att hämta in personuppgifter från samtliga hushåll. Om
denna begränsning visar sig möjlig finns inte förutsättningar att ta med yrke i
FoB 85 och då finns endasl registerlösningen som alternativ.

Om FoB 85 däremot kommer att bygga på personuppgifter från
samtliga hushåll är det möjligt alt ta med en fråga om yrke på blanketten. Då
vi utgår från atl vår lösning på sikt innebär att särskild direktinsamling från
allmänheten inte skall bli nödvändig annat än i kompletterande syfte skulle
alternativet med yrke i FoB 85 dock bli en engångslösning.

Mot bakgrund av

att vi funnit en registermetod som vi bedömer vara
acceptabel

att vi under alla omständigheter måste ha beredskap att
genomföra registeralternativet 1985 om FoB 85 inte går ut till alla hushåll och

att vi för framfiden bör ha ett fungerande
registeralternativ

anser vi att den av oss framtagna registerlösningen bör
tillämpas redan från 1985.

5.3.7 Förslag

Mot bakgrund av vad vi anfört ovan föreslår vi att man
vart femte år bygger upp elt yrkesregister med uppgifter från
försäkringskassorna som primär källa. Tillgängliga löneregisler,
lantbruksregistrels (LBR) uppgifter om brukare och centrala företagsregistrets
(CFR) uppgifter om personliga företagare utnytQas för kompletteringar. Vidare
används uppgifter om

s. 77 Kontrollera mot PDF

Prop. 1983/84:85 77

näringsgren och sektortillhörighet hämtade från
sysselsättningsregistret (se avsnitt 5.1) som hjälpinformation vid kodningen.

Denna lösning förutsätter alt SCB och
riksförsäkringsverket (RFV) kommer överens om att försäkringskassorna
registrerar yrkesuppgift på inkomstanmälningarna och därtill utför viss
kompletterande registrering av äldre uppgifter. SCB bör också i syfte att
förbättra statistikens kvalitet söka träffa överenskommelse med parterna på
arbetsmarknaden om all UtnytQa yrkesinformationen i de lönestatistiska
registren.

5.4 Utbildning

Det finns idag inga individregisler som innehåller
ulbildningsdata om hela befolkningen. Det finns heller inga administrativa skäl
atl i något av våra heltäckande administrativa system (folkbokföringen,
skattesystemet eller sjukförsäkringssystemet) införa utbildningsdata om
befolkningen.

Del bör erinras om att uppgifter om befolkningens
utbildningsstatus under senare tid mer fullständigt har insamlats endasl vid
1970 års folk-och bostadsräkning. Vid 1960 års folkräkning skulle endast de som
avlagt akademisk examen eller studentexamen (motsvarande) lämna uppgifter om
sin utbildning. Det har varit en naturlig utgångspunkt för oss att mot bakgrund
av den behovsbild vi fått fram och det förhållandet att ulbildningsdata inte
bedömts nödvändiga i FoB sedan 1970 pröva vad som kan åstadkommas med hjälp av
den information som redan finns.

Våra tilläggsdirektiv säger atl vi skall utreda
uppläggningen av ett samlat utbildningsregisler men att vi även skall pröva t.
ex. utnytQande av befintliga urvalsundersökningar.

5.4.1 Urvalsundersökningar

Det finns idag två siörre urvalsundersökningar där
utbildningsdala insamlas löpande, nämligen arbetskraflsundersökningarna och
levnadsnivåundersökningarna.

Levnadsnivåundersökningarna görs varje år och omfattar
ungefär 8 000 individer. Uppgifter om utbildning inhämlas varje år, men vissa
år är frågan om utbildning mer detaljerad. Utbildningen kodas enligt
2-sifferni-vån i svensk utbildningsnomenklatur (SUN). Den första siffran i
koden anger utbildningens huvudinriktning och den andra utbildningens nivå.

I arbetskraflsundersökningarna (AKU) intervjuas f n varje
månad 22 000 individer i åldern 16-74 år. Utbildningsdala inhämtas i februari
varje år. Endasl ulbildningens nivå redovisas, i kombinafion med kön och
syssel-sättningsstatus (studerande, förvärvsarbetande, arbetslös, etc).

Man skulle kunna öka precisionen i denna
ulbildningsbeskrivning genom att ställa frågor om utbildning i tre på varandra
följande AKU varigenom man skulle få utbildningsdala om 66 000 individer.

Beräkningar visar dock att redan en grov redovisning på
olika grupper

s. 78 Kontrollera mot PDF

Prop. 1983/84:85 78

av utbildningar kräver ett urval på närmare en halv miljon
individer om det skall vara möjligt att redovisa dessa efter ålder i fem
klasser och på länsnivå. En sådan statistik skulle ändå inte kunna användas för
den regionala planeringen av gymnasie- eller högskolan.

Det framgår alltså mycket klart att det inte går att genom
urvalsundersökningar till rimlig kostnad åstadkomma utbildningsdata användbara
för planering på regional nivå. Däremot kan urvalsundersökningar vara lämpliga
för att på riksnivå skatta befolkningens utbildningsnivå.

5.4.2 Utbildningsregisler

Årligen görs statistik om nybörjare, studerande under
utbildning och "'examinerade" för praktiskt tagel hela
utbildningssystemet. Statistiken avseende utbildningsvägar ovanför den
obligatoriska skolan grundar sig nästan helt på individuppgifter. De enda
större sektorer av det offentliga utbildningsväsendet ovanför grundskolan, för
vilka individbaserad statistik f n saknas, är folkhögskolorna och
gymnasieskolans specialkurser.

Registerdata om utbildning finns dessutom i vissa andra
individregisler, l.ex. SCBs lärartegisler och socialstyrelsens
medicinalpersonalregisier. Även löneregistren avseende Qänsteman innehåller
utbildningsdata. Uppgifterna är dock av skiftande kvalitet och inte
heltäckande.

Mot bakgrund av de behov av utbildningsdata om hela
befolkningen som vi kunnat konstatera anser vi del vara en realistisk lösning
att bygga upp etl samlat utbildningsregister genom samköming av existerande
register. Elt sådant regisler kan löpande uppdateras genom skolornas och
ulbild-ningsanslalternas rapporter lill SCB om vilka som genomgått utbildningar
av olika slag. Detta förslag stöds av de utbildningsplanerande myndigheterna
och synes med hånsyn till den begränsade merkostnad det skulle innebära i
förhållande till nuvarande rapportering vara den rimligaste lösningen för att
tillgodose behoven.

Utbildningsregistret kan byggas upp på följande sätt:

-
Ur RTB hämtas
personnummer samt uppgift om civilstånd, nationalitet och bostadsort för alla i
yrkesverksam ålder.

-
Registret
påförs vid uppläggningen utbildningsuppgifter från följande källor

1970 års folk-
och bostadsräkning (FoB 70)

SCBs
lärarregister

socialstyrelsens
medicinalpersonalregisier.

Dessulom används vid uppläggningen även äldre årgångar av
i. ex. gymnasieskolans elevregister och högskoleregistret.

- Den löpande uppdateringen skulle ske med hjälp av
individuppgifter

frän

gymnasieskolans elevregister

9 högskoleregistret

registret över studerande i kommunal
vuxenutbildning (IKVUX-regist-

ret)

s. 79 Kontrollera mot PDF

Prop. 1983/84:85 79

o registret över studerande i arbetsmarknadsutbildning
(AMU)

Även andra utbildningsuppgifter som SCB insamlar men som
inle data-registreras f n bör ingå, t. ex. viss polisiär och militär
utbildning. För att så långt möjligt göra registret fullständigt måsle framför
alll studerande i gymnasieskolans specialkurser tas med. Statistiken över
gymnasieskolans specialkurser, som nu bygger pä gruppdata som skolorna
levererar till SCB, måste därför läggas om och baseras på individrapportering
för att bli användbar som uppdateringskälla.

Här kan nämnas att det finns planer på att inrapportera
individdata till SCB om avgångna från årskurs 9 i grundskolan. Om en sådan
rapportering kan realiseras bör givelvis även denna information tillföras
uibildningsre-gistret.

Ett utbildningsregister som byggs upp på del sätt som ovan
beskrivits kommer till en början att ge en viss underskattning av befolkningens
utbildningsnivå. Vi vet att kvaliteten på utbildningsdata i FoB 70 i vissa
delar var bristfällig, främst beträffande korta yrkesutbildningar. Utbildningsregistret
kommer heller inte atl innehålla 1970-talets utbildningar vid kommunal
vuxenutbildning och AMU, och inte heller gymnasieskolans specialkurser och
högskolestudier omfattande mindre än 60 poäng.

Däremot kommer registret att ge heltäckande information om
dem som avlagt högskoleexamen och om dem som genomgått gymnasieskolans linjer.
Genom att vi hämtar uppgifter från medicinalpersonalregistret och
lärarregistret får vi god täckning på dem som utbildat sig för vård och
undervisning.

Om man, som vi föreslagit, framdeles kan få med även
utbildade inom AMU, komvux och gymnasieskolans specialkurser i registret,
kommer det på sikt att ge en nästan hundraprocentig täckning av den skolmässiga
utbildningen i landet. För åldrarna upp till 25-30 år kommer registret redan
från början att ge en god beskrivning av den utbildning som är av betydelse ur
yrkesvalssynpunkt vid inträdet på arbetsmarknaden.

Utbildningsregistret kommer emellertid att sakna
utbildningsdata om de invandrare som kommit till Sverige efter 1970 och som
inle gått i svensk skola.

5.4.3 Förslag

Mot bakgrund av det ovan anförda föreslår vi

att ett samlat utbildningsregister snarast och senast 1985
byggs upp enligt de riktlinjer som angivits i 5.4.2,

atl SCB får ta del av erforderliga register hos andra
myndigheter.

5.5 Register-FoB

Vi har funnit att starka skäl talar för att vart femte år
sammanställa de i det föregående beskrivna registeruppgifterna lill en samlad
dalabas i en s k

s. 80 Kontrollera mot PDF

Prop. 1983/84:85 80

register-FoB.
Första gången bör detta ske 1985, varvid följande delregister utnyttjas

- Sysselsättnings-
och pendlingsregisler 1985

- Begränsad
FoB 85 för hushålls- och lägenhetsbeskrivning

- Yrkesregister
1985

- Utbildningsregisler
1985

Under
utredningsarbetet har från fiera håll synpunkter framförts om atl även
inkomstuppgifter bör vara möjliga att sambearbeta med de olika
"FoB-variablerna". Vi föreslår därför alt i register-FoB även bör
ingå

-
SCBs inkomslregisler 1985
Dessutom utnyttjas på sedvanligt sätt

-
registret över
totalbefolkningen

- centrala
företagsregistret

Det
är väsentligt att regisler-FoB på samma sätt som hittillsvarande FoB kan
bevaras för framlida användning, för statistiska och inte minst forskningens
behov. Enligt de krav som därvid finns är del nödvändigt att databasen bevaras
i identifierad form.

5.6
Begränsad folk- och bostadsräkning 1985

Enligt
våra tilläggsdirektiv skall vi också kunna redovisa förslag som bygger på
insamling av uppgifter direkt från allmänheten. Grunden härför skall vara att
vi bedömer det vara osäkert om statistik med tillfredsställande kvalitet till
rimlig kostnad kan tas fram för 1985 genom registeriösning-ar.
Tilläggsdirektiven anger denna möjlighel för variablerna hushåll, lägen-hel och
yrke. Vidare sägs att möjligheten till samordning med rutinerna för annan
allmän uppgiftsinsamling bör prövas.

Som
framgått av det föregående är det inte möjligt atl sätta igång registerbaserade
system för variablerna hushåll och lägenhet utan att ta avstamp i
tolalregister. Då det av kvalitetsskäl är omöjligt att utgå från FoB 80 är det
en förutsättning för de båda registren alt en direktinsamling från allmänheten
genomförs 1985. Härvid kan man även knyta samman hushållen med de lägenheler
de bor i.

Yrkesuppgifter
kan produktionstekniskt och med godtagbar kvalitet inhämtas intermittent vart
femte år enligl modellen med uppgifter från försäkringskassan och
löneregister. Det är därför inte i sig nödvändigt att ta med yrke i en
direktinsamling frän allmänheten 1985.

FoB
har utgjort underiag för kontroll av folkbokföringens riktighet. Vi förutsätter
att ett från allmänheten direktinsamlal material 1985 så långt möjligt skall
användas även för detta syfte.

Med
den principiella inriktning vi här angivit kan innehållet i en direktinsamling
från allmänheten kraftigt begränsas i förhållande till tidigare FoBar. De
variabler som bör ingå framgår av tablån i bilaga 7. Även en sådan insamling
kräver dock en betydande resursinsats och drar därmed stora

s. 81 Kontrollera mot PDF

Prop. 1983/84:85 81

kostnader. Vi har därför sökt att. i enlighet med
direktiven, även begränsa omfattningen av uppgiftslämnandet och förenkla
behandlingen av materialet såväl lokall som cenlralt.

Vi har behandlat tre allernativ för den begränsade
insamlingen av uppgifter. Av praktiska skäl använder vi som gemensam
beteckning för alternativen begreppel "begränsad FoB 1985".
förkortat FoB 85. För alla tre allernaliven gäller att utgångspunkten bör vara
en RTB-familJ som utvidgats till atl även omfatta hemmavarande barn i åldern
18-24 år. Med en RTB-familJ avses gifta par resp ensamstående (oavsett om de
har hemmavarande barn eller inte). Samboende inte gifta personer kommer därvid
atl utgöra varsin RTB-familJ.

5.6.1 Allmän fastighetstaxering 1986 (AFT 86} genomförs

Enligl gällande lagstiftning skall allmän
fastighetstaxering (AFT) ske vart femte år. Detta innebär atl en ny AFT
egentligen skall genomföras 1986, lill vilken uppgifter i sä fall insamlas
hösten 1985. AFT är dock föremål för ulredning som möjligen kan påverka
verksamheten 1985/86.

De tvä första alternativen ulgår från atl en AFT
planenligl genomförs 1985/86. Vi anser att elt samarbete därvid bör ske mellan
insamlingen av uppgifter till FoB 85 och den uppgifsinsamling som skall ske i
samband med AFT 86. Därvid måste hänsyn tas till de erfarenheter som vunnits i
samband med den samordning som ägde rum mellan FoB 80/AFT 81.

Erfarenheterna visar på ett antal problem. Det kanske
största har varil byggnadsnumreringen. Den skulle göras i AFT 81 för alt byggnadsdala
maskinellt skulle kunna överföras lill FoB 80.

Dessa svårigheter bör så långt möjligt undanröjas vid en
förnyad samordning. Vi anser det emellertid orealistiskt att vid samma
lidpunkt begära in samma uppgifter tvä gånger från alla fastighetsägare. Vårt
första förslag (FoB 85: 1) bygger därför pä ell gemensamt utnyttjande av
fastighetsägarnas uppgifter så långt som möjligt men med en annan uppläggning
av arbetet pä myndighetsnivå.

För jordbruksfastigheter menar vi atl alla uppgifter till
FoB 85 bör inhämtas på personblanketten vid FoB 85. Skälen lill delta är att
del för denna grupp var stora problem vid FoB 80/AFT 81 och alt gruppen är
relativt liten (200 000 lägenheter vid FoB 80). För denna grupp innebär således
detta förfarande en viss dubbelinlämning av uppgifter till FoB 85 och AFT 86.

Irtte skattepliktiga fastigheter behandlas på samma sätt
som Jordbruksfastighet. Någon dubbel uppgiftsinsamling blir det dock inte
eftersom dessa fastigheter inte ingår i AFT.

För enbostadshusfastigheter med endast en bostadsbyggnad
(på annan fastighet än jordbruksfastighet) som bebos enbart av ägaren och
dennes familj inhämtas alla uppgifter om lägenheten, byggnaden och fasligheten
enligt detta allernativ till AFT 86 och överförs maskinellt till FoB 85. 6 Riksdagen 1983/84. I saml. Nr
85

s. 82 Kontrollera mot PDF

Prop. 1983/84:85 82

Uppgifi om boende hämtas från RTB eftersom alla som bor på
enbostadshusfastigheter i regel betraktas som ett hushåll i FoB. På detta sätt
skulle drygt en milj personblanketter inte behöva skickas ul. fyllas i och
bearbetas i FoB 85. För övriga enbostadshusfastigheter innebär detta således
en viss dubbelinlämning av uppgifter till FoB 85 och AFT 86.

För övriga fastigheter inhämtas lägenhets-, byggnads- och
fastighetsdala till AFT 86 och överlämnas till FoB 85. Den
lägenhetsförteckning som lämnas bör innehålla uppgift om hyresgäst (molsv),
dispositionsform. lägenhetsstorlek (antal rum o kök), WC och bad. Liksom vid
FoB 80 lämnas denna lill del lokala FoB-kontorel (det lokala granskningsorganet
för FoB) av lokal skattemyndighet (LSM) för beredning och kodning. Även byggnads-
och fastighetsdala bör vid FoB 85 kodas av det lokala FoB-kontoret med ledning
av uppgifter som insamlats av LSM. Delta kan enklast ske genom att låta
lägenhetsförteckningen även innehålla aktuella byggnads-och fastighetsdata.
Detta är en skillnad mot AFT 81, på så sått atl någon byggnadsnumrering inte
överhuvudtaget behöver göras för FoBs räkning vid AFT 86.

Det lokala FoB-koniorets arbete begränsas enligl delta
alternativ till att behandla personblanketten för andra fastigheter än
enbostadshusfastigheter. Vi föreslår att en FoB-ansvarig person utses i varje
kommun men all de kommuner som så önskar får upprätta ett gemensamt FoB-kontor.

Sättet att samla in informationen framgår av tablån i
bilaga 7.

Den metod som här beskrivits (FoB 85:1) innebär att
uppgiflslämnandet begränsas påtagligt. För den övervägande delen av dem som bor
i småhus skulle inga andra uppgifter behöva samlas in ån de som lämnas i
samband med AFT. Även för övriga skulle uppgiften begränsas till några få
frågor om hushållet och den lågenhet man bor i. För Jordbrukarhushållen och
vissa hushåll i småhus skulle uppgiftslämnandet lill vissa delar bli dubbelt.

Den nya metoden med ett pä detta sätt differentierat
uppgiftslämnande måsle prövas innan den kan tillämpas i full skala. Det har
inte varit möjligt att inom ramen för vårt arbete genomföra etl sådant prov. Vi
anser dock att SCB bör få i uppdrag alt snarast möjligt under 1983 genomföra
ett prov.

Om det efter detta prov skulle visa sig atl
särbehandlingen av vissa enbostadshusfastigheter inte är lämplig atl genomföra
återstår elt andra alternativ (FoB 85: 2), som innebår att man går ut med
personblankett till samtliga hushåll och hämtar fastighets-, byggnads- och
lägenhetsdala för enbart flerbostadshus från AFT.

5.6.2 AFT86 genomförs inte

Det tredje alternativet utgår från den situationen att
ingen AFT genomförs 1985/86. I del läget måsle samtliga uppgifterom hushåll
och lägenheter inhämtas genom personblanketter från allmänheten och
lägenhetsförleck-ningar från fastighetsägarna. Uppläggningen skulle i allt
väsentligt bli densamma som den som gällde för dessa variabelområden i FoB 75
med

s. 83 Kontrollera mot PDF

Prop.
1983/84:85 83

den
skillnaden att utgångspunkten bör vara den utvidgade RTB-familJ som beskrivits
ovan. Detta alternaliv (FoB 85: 3) kan i och för sig inrymma en fråga om yrke
för dem som under en viss mätperiod varit yrkesverksam (i arbete eller
frånvarande). Som framgår av vad vi anför i avsnitt 5.3.6 anser vi dock att vi
redan frän 1985 bör satsa pä den lösning för yrkesstatistiken som vi föreslär
skall användas i framtiden.

5.6.3
Förslag

Enligt
vår uppfattning är det angeläget att noga pröva möjligheterna att så långt
möjligt begränsa insamlingen av uppgifter frän allmänheten 1985. Mot bakgrund
av de stora besparingar som skulle kunna göras i alternativet FoB 85: 1 bör
detta alternativ noga prövas innan definitiv ställning tas.

Mot
bakgrund av ovanstående föreslår vi

-
att ett prov med en begränsad
FoB 85 avseende hushålls- och lägenhetsdata enligt alternativet FoB 85: I
genomförs under 1983,

-
ställning till val av metod för
FoB 85 tas senast 1984-07-01.

6
Databaser och publicering

6.1
Förutsättningar

De
registeriösningar som vi föreslår innebär att vi får åriigen uppdaterade register
för variablerna sysselsättning, pendling, hushåll, bostadsbyggnader och
utbildning samt vart femte-års register för yrkesvariabeln. Värt förslag
innebär att även inkomstvariabeln från SCBs årliga inkomst-och
förmögenhetsregister omfattas av detta samlade informationssystem. Med undantag
för bosladsbyggnadsregistret kommer alla register atl innehålla
individanknuien information identifierad med personnummer. Detta skapar de
lekniska förutsättningarna för ätt kunna åstadkomma de kopplingar mellan de olika
registren som efterfrågas. Möjligheter finns dessutom alt vid behov efter
tillstånd kunna hämta annan information som är identifierbar med personnummer
från andra register.

Dessa
årliga register kommer att> innebära klart förbättrade möjligheter att
tillgodose samhällsplaneringens allt starkare krav på bättre aktualitet och
fiexibilitet i dataframställningen ån vad traditionella FoBar kunnat erbjuda.
Den utveckling som särskilt under senare år ägt rum på dalateknikens område
med nya hanteringssystem och möjlighet till terminalåtkomst gör att
användningen av data bör kunna effektiviseras.

6.2
Anslagsfinansierad statistik

Den
behovsbild som återges i avsnitt 3 visar atl olika användare har skilda krav på
hur ofta statistiken skall produceras. Vi har emellertid kunnat slå fast
följande sammanvågda behovsbild.

s. 84 Kontrollera mot PDF

Prop. 1983/84; 85 84

-
Sysselsättningsstafistik varje år

-
Pendlingsstatistik vart tredje år

-
Hushållsstatistik vart tredje år

-
Lägenhetsstatistik vart tredje år

-
Statistik över hushållens
bostadsförhållanden vart femte år

-
Statistik över yrke och
utbildning vart femte år

-
Statistik över alla delområden,
inkl

inkomst (s k register-FoB) vart femte år

I
remissbehandlingen av delrapporten framkom inga erinringar mol denna
behovsbild, som därför får uigöra utgångspunkten för vår bedömning av med
vilken periodicitet den anslagsfinansierade statistiken skall framställas.

Innehållet
i den anslagsfinansierade statistiken förutsätts ha i huvudsak samma inriktning
som i FoB. Förutsättningar finns dock för samordning med annan statistik inom
de olika delområdena. Del är en viktig uppgift för SCB alt i samråd med olika
användargrupper gå igenom dessa möjligheter. Principen alt, som i FoB, låta
församling och åven tätort, när förutsättningar för detta finns, utgöra minsta
redovisningsenhet skall stå fast.

Målsättningen
skall vara att få ut resultaten snarast möjligt efler fram-ställningen. Detta
blir särskilt viktigt för den årliga sysselsättningsslatisti-ken. Målsättningen
på detta område skall vara att publicera statistik med förändringsuppgifter
över förvärvsarbetande natt- och dagbefolkning ner på kommunnivå inom ett år
efler mätperioden (november). Under de första åren får man räkna med att
produktionstiden kan bli längre.

6.3
Uppdragsfinansierad statistik

De
årligen framställda registren innebär en stor potential för särskilda uttag
såväl från de enskilda registren som från fiera register sammankopplade. Redan
idag förfogar SCB över metoder som relativt snabbt möjliggör sådana särskilda
uttag och som vi föreslår skall användas.

Statistikpaket.
1 våra behovskarlläggningar har man från kommunall håll understrukit att man
vill ha möjlighet att beställa årlig sysselsättningsstatistik för delar inom
kommunen. Vi föreslår därför att informationen i sysselsältningsregistret
används för alt framställa ett årligt tabellpaket (SYSPAK) som innehåller
redovisning av förvärvsarbetande natt- och dagbefolkning på ddområdesnivå.
Detaljutformningen av pakelinnehållel måste ske i samråd med användarna och med
beaktande av aspekter som kostnader, snabbhet och sekretess.

När
det gäller övrig registerinformation anser vi att man bör överväga alt
åtminstone vid tidpunkter då anslagsfinansierad statistik publiceras även
framställa särskilda statistikpaket för uppdragsverksamhet. Detta bör gälla
även regisler-FoB vart femte år. Därvid bör även statistikpaket för andra än
kommuner kunna framställas.

s. 85 Kontrollera mot PDF

Prop.
1983/84:85 85

Databaser. De dalabaser som SCB redan idag har lagt upp
ger användarna möjlighet alt via terminal beställa en del ytterligare statistik
och göra de bearbetningar man har behov av. De tre databaserna är TSDB =
tidsseriedatabas, RSDB = regionalstatistisk databas och DSDB =
del-områdesstatistisk databas. Gemensamt för databaserna är att de syftar till
atl tillgodose önskemål om snabbare och smidigare distribution och presentation
av«statistiken än genom tryckta tabeller. I dalabaserna lagras halvfabrikat av
tabeller med högsta möjliga aktualitet.

Vi anser alt dessa databaser även skall omfatlas av de
register som vi föreslår. Detaljutformningen av den grundinformation som skall
läggas in i databaserna måste ske i samråd med användarna.

Uppgifter om enskilda objekt i särskilda undersökningar.
Den gällande sekretesslagstiftningen reglerar möjligheten alt få tillgång till uppgifter
om enskilda objekt frän register som är avsedda för statistik. Principen är atl
man inle skall kunna identifiera de enskilda objekten. I våra regislerlösningar
gäller delta individer såväl som fastigheter och bostadsbyggnader.

De årligt
uppdaterade regisler som vi föreslår kan uigöra urvalsram för särskilda
undersökningar inom en rad samhällsområden, där individer, bosladshushåll och
fastigheter ingår som undersökningsobjekt. 1 sådana undersökningar skulle de
speciella behov som kan finnas i den enskilda kommunen kunna tillgodoses.
Exempelvis kan man med hjälp av pendlingsmatriser, som kan framställas från
ett åriigt uppdaterat pendlingsregister, identifiera de områden där man vill
gå in och göra en särskild undersökning som underiag för trafikplaneringen.
SCB kan sedan från berört register dra elt urval av objekt och genomföra en
specialundersökning med hjälp av exempelvis en postenkät.

6.4 Tätorter

Allt sedan FoB 60 har manuella läiorlsavgränsningar saml
kodning av fastigheter i tätort/glesbygd ägt rum i värt land vid varje
FoB-tillfälle. På så sätt har förutsättningar skapats för atl redovisa
tätorisförddad individ-, hushålls- och lägenhetsstatistik.

Under senare år har behovet av sådan tätorisförddad
statistik inte varit lika starkt som tidigare, bl.a. beroende på all allt fler
kommuner kan erhålla statistiken på sina egna delområden. Samtidigt har
tätorlsavgräns-ningens betydelse för markanvändningsstalistik (l.ex. för
siudier av Jordbruksmarkens urbanisering) lillkommil.

Denna utvecklingsbild bekräftades i allt väsentligt i
samband med remissbehandlingen av delrapporten.

Vår slutsats är därför följande. - Behovet av
tätorisförddad individ-, hushålls- och lägenhetsstatistik motiverar inte all
man enbart för delta ändamål gör såväl en ny avgränsning

s. 86 Kontrollera mot PDF

Prop.
1983/84:85 86

som
en inkodning av fastigheter redan 1985. Delta bör istället ske 1990. Detta
innebär att tälortssiatistik baserad på en ny avgränsning kan tas fram först
1990. - Det finns emellertid andra lunga behov, exempelvis för markanvändningsstatistiken
som motiverar att en ny tätortsavgränsning (utan inkodning) skall göras 1985
och därmed kunna ligga till grund för arealbedömningar.

7
Integritet, sårbarhet och sekretess

7.1
Gällande lagstiftning

Integritets-
och sekretessaspekterna tillvaratas i legal mening i datalagen respektive
sekretesslagen. Integritetsfrågorna diskuterades ingående under 1970-talel i
samband med atl man byggde upp olika datorsystem, särskilt inom den offentliga
sektorn. Datalagen trädde i kraft den 1 juli 1973, Förutom att datalagen haft
en allmänt sett positiv inverkan genom att reglera ett tidigare vildvuxet
område har den de facto inneburit atl ADB-bearbeiningar av personuppgifter
inklusive sambearbetningar med andra sådana uppgifter begränsas enligl beslul
av datainspektionen (DI), regeringen eller riksdagen. Tillkomsten av datalagen
har därför bidragit till atl den oro som uttalals på många håll dämpats.

En
viktig komponent i datalagen ur opinionsmässig synpunkt är därvidlag rätten
alt enligt dess § 10 på begäran få registerutdrag med uppgifter om sig själv.

Fr
o m den 1 Juli 1982 har del tidigare tillståndssyslemet enligt datalagen
ersatts med ett licenssystem. Detta innebär atl någon generell prövning av
personregister från Dis sida inte längre sker. Sambearbeiningar måsle
emellertid allQämt föregås av tillstånd från datainspektionen eller - i vissa
fall - omfattas av statsmakternas beslut. Den prövning som härvid sker avser
riskerna för otillbörligt inträng i personlig integritet.

Den
1 Januari 1981 trädde en ny sekretesslag i kraft. Stalistiksekretessen ger i
den nya lagen ett starkare skydd åt individ- och företagsanknuten information
än tidigare. Bl a har skyddstiden för de individuppgifter som omfattas av
FOBALTs förslag utsträckts från 20 till 70 år. I fräga om överlämnande av
information från SCB till annan myndighet innebär den nya sekretesslagen alt
SCBs praxis att vara synnerligen restriktiv med sådana överlämnanden av
identitetsanknuten information kan vidmakthållas.

Sårbarhetscispekier
i fråga om ADB-verksamhet har aktualiserats betydligt senare än
integritetsaspekterna. Etl belänkande i ämnet - ADB och samhällets sårbarhet
(SOU 1979:93) - överiämnades av sårbarhetskommittén (SÅRK) till
försvarsdepartementet vid årsskiftet 1979/80. Slulsat-

s. 87 Kontrollera mot PDF

Prop. 1983/84:85 87

sen i betänkandet blev att sårbarheten var oacceptabelt
hög och att den skulle öka om inle motåtgärder vidtogs. En sårbarhetsberedning
tillsattes med ett tidsbegränsat uppdrag till 1984 att ta itu med frågorna.

Vår uppfattning är alt det på detta förslagsstadium år
vanskligt alt väga in sårbarhetsaspekter, inte minst med hänsyn till den
tyngdpunkt som dessa har på hårdvarusidan. En annan svårighet är att FOBALTs
förslag i huvudsak innebär att uppgifter hämtas frän olika existerande system,
vilkas utformning, hantering m m är givna.

De
aspekter som nu kan behandlas är i stort sett dels om sårbarheten påverkas
negativt genom att SCB inhämtar uppgifter från olika register, dels om de
register som kan bli resultatet av FOBALTs förslag ger upphov till särskild
sårbarhet. Vi är för vår del benägna att svara nej på dessa båda frågor. Denna
ståndpunkt bygger närmast på en allmän Jämförelse mellan FOBALTs förslag och
dess konsekvenser i delta avseende och de system som existerar idag. Särskilt
om alternativet till FOBALTs förslag är fortsatta folk- och bostadsräkningar
med blankett till hushållen vart femte år synes förslagel inle medföra någon
sårbarhetshöjande effekt.

7.2 Allmänhetens syn på registermetoden

Det är inför ett beslut om övergång till en
registerbaserad lösning viktigt att ha en uppfattning om hur allmänheten ser på
delta förfaringssätt. Vi har därför genomfört en särskild undersökning som ger
sådan information.

För etl urval av dem som ingick i vårt Västeråsprov har vi
dels sänt tillbaka en sammanställning av den registerinformation vi ställt ihop
och bett om granskning och rättning, dels bett om svar på några attitydfrågor.
Urvalet var ca 980 personer.

Sammanfattningsvis kan resultaten av denna undersökning
beskrivas på följande sätt.

-
Ändringar av
registeruppgifter begränsas till variablerna yrke och adress till
arbetsplatsen. Kommentarer förekommer beträffande verksamheten vid
arbetsplatsen (närmare preciseringar). I övrigt förekommer praktiskt tagel inga
rättelser.

-
Få upplevde FoB
80 som ett inträng i privatlivet (ca 5 procent).

-
27 procent
önskar att även framgent få lämna uppgiften på en särskild blankett medan 49
procent föredrar atl uppgiften hämtas från olika register. För 17 procent
spelar det ingen roll vilken metod som används, medan 5 procent har argument
för båda lösningarna.

-
Skillnader
mellan olika grupper finns. Unga kvinnor föredrar i högre grad atl få lämna en
särskild blankett (37 procent) mot 17 procent bland de äldre kvinnorna.

-
När vi frågat
om man anser att vissa speciella registeruppgifter (om yrke, utbildning,
inkomst, arbetstid, adress till arbetsplats och om man år gift eller samboende)
kan användas för statistik eller om man vill

s. 88 Kontrollera mot PDF

Prop. 1983/84:85 88

lämna
uppgiften i en FoB är en större andel- beredd att acceptera användning av
register (66-77 procent) medan 12-18 procent förordar FoB-metod. För 10-14
procent spelar det ingen roll vilken metod som väljs. Skillnaden mellan olika
grupper är här mindre.

7.3
Slutsatser

Huvudmetoden
som FOBALT enligl direktiven har studerat gäller utnytQande för
statistikproduktion av information som primärt insamlats för andra ändamål.
Denna metod är inle ny ulan har använts för olika statistikgrenar under en
lång rad av år och har veteriigen inle haft några negativa konsekvenser.
Metoden betraktades också som given när beslut om centralisering av den
statliga statistikproduktionen fattades, även om integritetsfrågorna då ännu
inte hade samma aktualitet som under 1970-lalet.

Utgångspunkten
härvid med avseende på integritet och sårbarhet är att statistikproduklion i
sig är ofarlig. Förutsatt etl gott säkerhetsskydd är själva hanteringen vid
produktionen enligt vår bedömning utan integritets-risker. Uppgifterna omfattas
av stalistiksekretessen. de används inte för ändamål som riktar sig mot den
enskilde individen och den färdiga produkten innehåller inga uppgifter som kan
härledas lill denne.

Det
förtjänar även framhållas att variabelinnehållet i den föreslagna
registermodellen och i en traditionell FoB är likvärdigt ur integriletssyn-punkt.
Det är sättet att inhämta uppgifterna som är olika.

DI
har i sill yttrande över FOBALTs delrapport förordat alt registerutdrag
"ex officio" skall sändas ut lill dem som registreras. Ell sådani
förfarande har emellertid hittills inte föreskrivits i något fall och vi kan
inte se att FOBALTs förslag är av sådan karaklär att etl avsteg från den
reglering som finns är motiverat. Det viktiga är atl möjligheten finns att
kunna kontrollera uppgifterna om sig själv. Därför är det enligt vår mening
angeläget atl allmänheten så långt möjligt blir upplyst om användningen av
uppgifterna för slatisliska ändamål och därvid även informeras om rätten till
registerutdrag enligt 10 S dalalagen. Del tämligen ringa initiativ som krävs
från den enskildes sida för att erhålla registerutdrag torde vara en lämplig
gräns för utsändning av utdrag. I denna bedömning har givetvis
kostnadsaspekterna spelat in. Enbart porlokostnaden för en utsändning av utdrag
till samtliga registrerade i rekommenderad försändelse - vilket bör vara ett
krav eftersom det gäller sekretesskyddade uppgifter - skulle i runda tal uppgå
till 80 milj kronor. Det är svårt atl bedöma omfattningen av kraven på
regisieruttag i en framtida registerlösning.

Även
om vi hyser betänkligheter mot en generell utsändning av registerutdrag anser
vi att det år av väsentlig betydelse att allmänheten blir informerad om del nya
sätt på vilket SCB nu föreslås göra sina "folk- och
bostadsräkningar". En lättförståelig sådan information skall avse rr/som
görs och för vilka syften. Erfarenheterna från FOB 80 ger en tydlig bekräf-

s. 89 Kontrollera mot PDF

Prop.
1983/84:85 89

telse på detta. Vi tror - och har här stöd av vissa
undersökningar - atl det bästa sättet att föra ut denna information är genom
massmedia, med TV som förnämsta spridningskälla.

Vi anser oss av de anförda skälen kunna dra slutsatsen att
några väsentliga integritets- eller säkerhetsskäl mol ett användande av
registerinformation på det sätt vi föreslår inte finns.

8 Författningsreglering m. m.

En övergång till elt system med registeranvändning
förutsätter all den statistiska användningen av ett administrativt register är
klart fastslagen. Den statislikproducerande myndighetens möjligheter att
påverka registrens innehåll i de delar de används för statistik måste också
regleras. Dessa förutsättningar, som är nödvändiga för atl jämställdhet i
användningen skall kunna uppnås, måste alltså skapas.

En sådan helt gr"undläggande förutsättning för att
man framgångsrikt skall kunna utnytQa registerinformationen i
statistikproduktionen är enligt vår mening att ett samutnylQande regleras i en
författning. Del finns dock skäl understryka att det däruiöver krävs att elt
nära praktiskt samarbete etableras och vidmaklhålles mellan berörda myndigheter
så att förutsättningar skapas för en löpande bevakning av gemensamma problem.

Den uppgiftsinsamling som primärt sker för statistiska
ändamål och sorrr inte sker frän offentliga administrativa register måste
enligt grundlagens krav regleras i lag i den mån uppgiftsplikt skall föreligga.

Vi har utarbetat etl förslag till en särskild
""FOBALT-lag" som reglerar den framlida hanteringen av de olika
delområdena (bilaga 8).

Vi
förutsätter vidare all den begränsade FoB 85 regleras i en särskild lag och att
de vart femte är återkommande register-FoBarna regleras genom en särskild
förordning. Ställning härtill får tas sedan det särskilda provet med en
begränsad FoB slutförts och avrapporterats.

9 .4lternativ- och kostnadsbedömning

9.1 Några utgångspunkter

FoB-verksamheten har under senare år varit föremål för
flera olika utredningsaktiviteter. Såväl behoven av statistik av FoB-typ som de
tekniska förutsättningarna att tillgodose behoven har därvid belysts ingående.
Det nu avslutade utredningsarbetet har i särskilt hög grad varit inriktat pä
att belysa de produktionstekniska förutsättningarna.

Våra mål har därvid varil - att finna metoder som ger den
relevanta statistiska information av "FoB

typ" som behövs för planering, forskning och allmän
information.

s. 90 Kontrollera mot PDF

Prop.
1983/84:85 90

-
att sträva
efler alt denna statisliska information får en kvalitet som inte blir
väsentligt annorlunda än den man erhållit i de senasle FoBarna,

-
alt åstadkomma
en bättre tidsanpassning av stalislikredovisningen till behoven än hittills,

-
alt den
statistiska informationen skall så långt möjligt vara Jämförbar med den som
kommit fram från tidigare FoBar,

-
att begränsa
uppgiftslämnandet och inte belasta uppgiftslämnarna mer ån vad som är
nödvändigt för att kunna ge den statistiska information som behövs,

-
att skapa ett
statistiksystem med god produktionssäkerhet,

-
atl så långt
möjligt samordna verksamheter inom angränsande statistikområden,

-
att minimera
kostnaderna, samt

-
atl finna
metoder som inte äventyrar berättigade krav på sekretess och säkerhet samt
skyddet för den personliga integriteten. Uppenbarligen är dessa mål långtgående
och ibland motstridiga. Olika

förutsättningar föreligger också för möjligheten att
uppfylla dem.

Vi har kunnat konstatera alt behoven av statistik om de
företeelser som FoBarna under de senaste decennierna belyst är starka och alt
man snarast ser en lendens till krav pä mer frekvent information. Mycket starka
är dessa krav när det gäller information om sysselsättningsförhållandena. På
några områden vill man ha störte tidsflexibilitel så att man kan fä fram statistiken
när den behövs.

På samtliga delområden har vi gått igenom de olika
registermetoder vi sett som möjliga. Vi har även där så varit möjligt praktiskt
provat de lösningar vi funnit vara mest ägnade att tillgodose de behov som
finns. Vi har så långt möjligt försökt beräkna kostnader och
uppgiftslämnarinsatser för de förslag vi för fram.

Det föreligger således enligt vår mening nu ett brett
underlag för ställningstagande om hur den framlida
"FoB-verksamheten" skall utformas. Det framgår av detta underlag atl
de kvalitets- och produktionstekniska förutsättningarna varierar mellan de
olika delområdena liksom konsekvenserna för l.ex. uppgiftslämnandet. Enligt
vår mening bör man nu pä grundval av del föreliggande utredningsmaterialet
kunna ta slällning till ett samlat system för framtida FoB-statislik.

9.2 FOBALTs huvudalternafiv

Vid behandlingen av de olika delområdenas register- eller
urvalsalternativ har vi gått igenom konsekvenserna i ovan nämnda avseenden och
bedömt olika för- och nackdelar. Efter en avvägning mot behoven har vi stannat
för en lösning som vi föreslår som det bästa registerallernativel för
respektive delområde.

s. 91 Kontrollera mot PDF

Prop.
1983/84:85 91

Sammanfattningsvis
leder det ovan anförda till följande registermodell som vi alltså ser som vår
huvudlösning som alternativ till traditionell FoB:

-
ett årligt sysselsättnings- och
pendlingsregister skapas som grundas pä dels arbetsgivarnas kontrolluppgifter
som byggs ut med uppgifter om arbelsslällenummer och överenskommen
veckoarbetstid, dels elt heltäckande arbetsställeregister i SCBs centrala
företagsregister

-
årlig statistik tas fram som
beskriver de förvärvsarbetande efter såväl bostadens belägenhet
(förvärvsarbetande nattbefolkning) som arbetsplatsens belägenhet
(förvärvsarbetande dagbefolkning)

-
pendlingsdata tas fram vart
tredje år

-
statistik över bostadshushållen
tas fram vart tredje år med hjälp av elt statistiskt hushållsregister grundat
på ett totalregister 1985 erhållet genom en begränsad FoB 85 och löpande
uppdaterat bl. a. med en flyttningsanmälan som byggs ul med uppgift om med vem
eller till vem man flyttar

-
lägenhetsstatistik las fram
vart tredje år med hjälp av ett statistiskt bostadsbyggnadsregister grundat på
elt tolalregister 1985 erhållet genom en begränsad FoB 85 och löpande
uppdaterat bl. a. med en förbättrad inrapportering från kommunerna till SCBs
bostadsbyggnadsstatistik

-
beskrivningen av sambandet
mellan hushållet och den lägenhet hushållet bor i sker 1985 i den begränsade
FoB 85 och därefter löpande för dels regional och lokal nivå med hjälp av
uppgift om lägenhetssiorlek i flyttningsanmälan, dels grövre regional nivå med
hjälp av urvalsundersökningar med möjlighet att inhämta ytterligare uppgifter
om lägenheterna

-
yrkesstatistik tas fram vart
femte år genom utnyttjande av yrkesuppgiften i inkomstanmälan till
sjukförsäkringssystemet kompletterad med uppgifter från lönestatistikens
källmaterial

-
utbildningsstatistik framställs
genom sambearbetning av de individregister som ligger till grund för den
löpande utbildningsstatistiken

-
vart femte år sammanställs
dessa registeruppgifter till en sammanhållen databas som i princip svarar mot
de traditionella FoBarna

-
inom områdena sysselsättning,
pendling, hushåll, lägenhet och utbildning erhålls årligen uppdaterade
dalabaser som också möjliggör uppdragsfinansierade bearbetningar.

Beträffande förslagen om
hushålls- och lägenhetsstatistik är det angeläget att stryka under följande:

-
under förutsättning alt det av
oss föreslagna utredningsarbetet om folkbokföring på lägenhet m m realiseras
och leder lill att bättre register kan utvecklas och införas förutsätter vi att
de får avlösa de ovan angivna lösningarna

-
om sådana bättre alternativ
inte kommer fram anser vi att den av oss föreslagna kontrollundersökningen
1987/88 bör följas av en motsvarande undersökning 1992/93 och alt de får
utgöra ett underlag för ställningstagande till behovet av direktinsamling från
allmänheten 1990 och 1995.

s. 92 Kontrollera mot PDF

Prop.
1983/84:85 92

9.3
Huvudalternativet Jämfört med tradifionell FoB

Det
är emellertid inte enbart inom varje delområde för sig nödvändigt att söka
komma fram till fungerande registeralternativ. Det är också angeläget att söka
göra en övergripande bedömning av hela det system som en framtida
registerlösning innebär. Vi skall därför söka belysa konsekvenserna i några
väsentliga avseenden.

Det
är därvid angeläget atl slå fast förutsättningen för vårt utredningsarbete så
som regeringen angivit del i sina direktiv. Vi skall ta fram metoder som kan
ersätta insamlingen av uppgifter direkt från allmänheten. Det är ofrånkomligt
att man vid ett ställningstagande med den räckvidd det här är fräga om i första
hand Jämför med det man lämnar, dvs en traditionell FoB. För alt så långt
möjligt göra en sådan jämförelse rättvisande går vi i det följande igenom de
mer övergripande effekterna av våra lösningar. Vi Jämför därvid först

-
FOBALTs huvudalternativ enligt
ovan med en registerbaserad lösning med utgångspunkt i en begränsad FoB 85 och

-
traditionella FoBar vart 5e år.

För
båda modellerna behandlas de centrala problemen

-
innehåll, relevans

-
aktualitet

-
kvalitet

-
kostnader

-
uppgiftslämnande

-
Jämförbarhet.

Innehåll,
relevans, aktualitet: 1 några avseenden ger vår modell med registerbaserad
information/öre/wr

-
förutsättningar skapas för en
starkt efterfrågad åriig regional sysselsättningsstatistik; de begränsade
ofullständigheter i mätningarna som uppkommergenom att data om oavlönade
medhjälpande familjemedlemmar inte kommer att ingå bedöms ha begränsad
betydelse,

-
förutsättningar skapas för att
tillgodose kraven på en mer frekvent statistik om hushåll, lägenheler och
pendling,

-
förutsättningar skapas för alt
påbörja uppbyggnaden av ett utbildningsregister; till en början kommer
registret dock att sakna viss utbildning särskilt förde äldre samt huvuddelen
av invandrarnas utbildning,

-
förutsättningar skapas för att
dessutom vid behov på uppdragsbasis kunna tillgodose behoven av statistik även
på låg regional nivå om sysselsättning, pendling, hushåll, lägenheler och
utbildning genom att åriigen uppdaterade register finns tillgängliga,

-
de löpande registren bör
möjliggöra samordning med annan statistik inom respekfive område.

I
några andra avseenden kommer registeriösningen atl innebära nackdelar

s. 93 Kontrollera mot PDF

Prop.
1983/84:85 93

-
statistiken blir beroende av
administrativa systems framlida existens, innehåll och driftsäkerhet,

-
möjligheterna all statistiski
beskriva hushällens bostadsförhållanden är begränsade,

-
skilda mättidpunkter gäller för
några variabler.

Även
FoB i den hittillsvarande utformningen har såväl fördelar som nackdelar som är
vikliga att beakta. De våsentUgaste fördelarna är

-
den inbördes konsistensen
mellan uppgifterna genom att de dels är lämnade vid samma tillfälle, dels avser
en gemensam mättidpunkt/måt-period, dels år definitionsmässigi samordnade,

-
att FoB utgör en organisatorisk
och mätteknisk potential för att samla in angelägen information från
allmänheten som kan samordnas med andra FoB-dala,

-
att FoB kan ge väsentliga
basuppgifter för annan statistikproduklion inom SCB.

De
väsentligaste nackdelarna år

-
den bristande aktualiteten i
FoB-resultaten som uppkommer dels genom att räkningarna hittills i regel
genomförts vart femte år, dels som en följd av att bearbetningen är tidsödande.
Detta leder till att senast tillgängliga data ibland kan vara 6-7 är gamla,

-
den bristande
tidsflexibiliteten.

Kvalitet,
jämförbarhel. En övergång frän en melod med frän allmänheten direktinsamlad
information till en metod som bygger pä dala som hämtas från olika
registersystem med i vissa fall individbaserad, i andra fall företagsbaserad
information innebär problem.

Problemen
är av två slag dels vid själva övergångslillfället då man vill jämföra gamla
och nya data, dels i fortvarighelstillständet såväl vad gäller kvaliteten i
tvärsnittsskaltningar som vid Jämförelser över tid. Vår registerlösning kommer
sålunda att skapa vissa problem vid jämförelsen med senast tillgängliga
FoB-data. Vissa täckningsbrister och skillnader i underlaget gör att direkta
Jämförelser inte utan vidare är möjliga. Det blir därför nödvändigt att på
några viktiga punkter komplettera registerlösningen med särskilda siudier för
att beskriva länkarna mellan de båda systemen.

Vad
gäller sysselsättning-pendling har vi redan konstaterat att etl visst
individbortfall Jämfört med FoB kommer att uppstå genom atl oavlönade
medhjälpande familjemedlemmar inle ingår. Även i övrigt kommer
popula-tionsavgränsningen att påverka jämförbarheten. Det år därför nödvändigt
atl i samband med den första mätningen 1985 genomföra en sårskild
intervjuundersökning som belyser konsekvenserna av metodförändringen. Denna bör
anknytas till AKU.

Metoden
för sysselsättning-pendling bygger pä alt ett nytt material insamlas varje år.
Vi fär alltså inte några uppdateringsproblem i detta regis-

s. 94 Kontrollera mot PDF

Prop. 1983/84:85 94

ter.
Man torde däremot få räkna med att det kommer att ta någon tid innan
uppgiftslämnandet fungerar utan bekymmer.

När
det gäller beskrivningen av hushåll och lägenheler kommer utgångspunkt att las
i från allmänheten direktinsamlad information är 1985 av i princip samma slag
som i en traditionell FoB. För dessa variabelområden är det inte länken mellan
1980 och 1985 som måste beskrivas utan del är i stället utvecklingen i
forivarighetstillständel som kan komma att skapa vissa kvalitetsproblem. Som vi
visat är det nämligen möjligt att hushälls-och bostadsbyggnadsregistren efter
en lid kan komma att få något sämre kvalitet. Då det är omöjligt att nu bedöma
vilken effekt de olika förslag till motåtgärder vi för fram kan få är det
nödvändigt atl efter några år i en särskild undersökning kontrollera dessa båda
regisler.

Yrkesregistret
kommer att ha ett större bortfall än vad som funnits i FoB. Även denna variabel
bör kvalitelsundersökas i samband med en AKU-undersökning 1985.
Utbildningsregistret är nytt och kräver i och för sig ingen direkt Jämförande
beskrivning. Det är dock angeläget alt även detta register kontrolleras på
urvalsbasis i samband med en AKU-undersökning.

Även
i FoB har det funnits problem att Jämföra resultaten från olika räkningar. Dels
har det skett ändringar i avgränsningar och definitioner som medfört att det
ibland varit svårt att tolka utvecklingen över tid. Dels - och framför alll
har det varil svårt att samordna och Jämföra statistiken frän FoB och den
löpande statistiken på molsvarande område.

Vi
vill här understryka det angelägna i att på ett realistiskt säll väga
kvaliteten i tvärsnitlsskatiningarna mot kvaliteten i en tätare information för
förändringsbedömningar. Betydande svårigheter finns med alt bedöma utvecklingen
över tid från punktskattningar med långa avstånd mellan målningarna som i FoB.
Man känner inte förändringen under mellanliggande år och har svårl att bedöma
den underiiggande trenden i utvecklingen. Mer frekventa data ger givetvis
bättre förutsättningar att bedöma utvecklingen.

Uppgiftslämnande.
I en traditionell FoB av 1980 års omfaltning som berör samtliga svenska hushåll
kan uppgiftslämnarinsatsen beräknas till ca 1,5 milj timmar fördelade på 1.1
milj timmar för allmänheten och 0.4 milj timmar för fastighetsägarna. Enligt
vår huvudlösning skulle uppgiflslämnandet i samband med uppläggningen av det
nya systemet och löpande under de första fem åren uppgå till sammanlagt ca 1.3
milj timmar fördelade med 0,6 milj timmar för allmänhet/fastighetsägare i den
begränsade FoB 85 och 0,7 milj timmar för arbetsgivarna. Om någon ytteriigare
direktinsamling frän allmänheten inte blir nödvändig kan i elt
forlvarighelstill-stånd uppgiftslämnandet beräknas lill ca 0,4 milj timmar
under en första femårsperiod, och huvudsakligen bestå av arbetsgivarnas
uppgiftslämnande på den utbyggda KU. Det är samtidigt rimligt att anta, bl.a.
utifrån våra olika kontakter med arbetsgivarna, att deras resursinsats kan
komma att bli lägre efterhand som uppgiftslämnandet blir rutin.

s. 95 Kontrollera mot PDF

1 000-tals limmar

Löpande

Register

Uppglämnare

Upplägga

5 år

Tolall

Begr FoB
85: 1

Fastäg/AIlm

600

-

600

Utbyggd
KU

Arbelsgiv

260

360

620

Hushällsreg

Allmänhel

50

50

Bostadsbyggnreg

Kommuner

3

35

38

Yrkesreg

Allmänhel

-

0

-

Ulbildningsreg

Skolor

0

0

-

Tolalt

0.9 milj

0.4
milj

1.3
milj

Kostnader.
SCB häri anslagsframställningen för 1983/84 pekat på atl viss detaljplanering
och provverksamhet som måste föregå 1985 års statistik måste påbörjas redan
1983/84. SCB begärde således 1 milj kronor för denna verksamhet budgetåret
1983/84.

I
våra resursberäkningar har vi försökt identifiera de kostnadsposter som kan bli
aktuella i våra alternativa förslag. 1 följande sammanställning redovisas
kostnaderna för vår huvudlösning med en begränsad FoB enligt alternativet FoB
85: I. Där sker en uppdelning på andra offentliga myndigheter och SCB. Vi har
vidare skiljl mellan rena uppläggningskostnader -huvudsakligen av
engångskaraktär - och löpande kostnader. Uppläggningsinsatserna ligger i
huvudsak på 1984/85. Begränsad FoB 85 avslutas emellertid först under 1987/88.
Slutligen har en summering skett över en 5-årsperiod för att kunna göra en
Jämförelse med kostnaderna för en traditionell FoB.

Uppläggningskostnader
(mi

Ijkr) n. 87/88)

Andra myndigheier

SCB

Totalt

Begränsad
FoB 85: 1 {\. o. i

23.0

28.0

51.0

Sysselsältningsregislret

(utbyggd KU)

0.6

1.8

2.4

Hushållsregislrel

0.5

1.0

1.5

Bosladsbyggnadsregistret

-

0.8

0.8

Yrkesregislret

0.05

-

0.05

Utbildningsregislrel

0.06

0.5

0.6

Tolalt

24.2

32.1

56.3

Löpande
kostnader under 5

år (milj
kr)

Sysselsällningsregistrel

(uibyggd KU)

3.0

15.5

18.5

Hushållsregistrel

2.3

12.9

15.2

Bosladsbyggnadsregislrel

-

7.5

7.5

Yrkesregistrel

6.0

5.9

11.9

Utbildningsregislrel

0.05

2.0

2.1

Regisler-FoB

-

3.0

3,0

Tolall

11.4

46.8

58.2

Övergången
till ett registersystem kräver betydande engångsinsalser för uppläggningen.
Skälen är atl det endast i begränsad utsträckning finns ADB-baserade register
som direkt kan användas för statistik. Komplette-

s. 96 Kontrollera mot PDF

Prop.
1983/84:85 96

ringar måsle göras. Framför alll för hushålls- och
lägenhelsdelen blir engånginsalsen omfattande genom att det är nödvändigt att
genomföra en begränsad FoB 85 som bas för registren på delta område.
Beräkningarna visar sålunda att uppläggningskostnaderna utgör nästan hälften av
de totala kostnaderna för FOBALTs huvudlösning under de första 5 åren. Under
förutsättning att det efter uppläggningen inte blir nödvändigt att i störte
utsträckning gå ut lill allmänheten för att inhämta uppgifter eller alt inga
större upprättningar i övrigt blir nödvändiga kommer de efterföljande
5-årskostnaderna i ett fortvarighetstillstånd att uppgå till drygt 1/3 av
FoB-kostnaderna.

Det är väsentligt att påpeka, att registerlösningen
framför allt innebär en påtaglig minskning av kommunernas kostnader, även om
man tar hänsyn till deras uppgiftslämnarinsatser som arbetsgivare.

En sammanfallande Jämförelse av uppgiftslämnarinsatser och
kostnader i en traditionell FoB resp vårt huvudalternativ visar följande:

Uppgiftslämnarinsatser Kostnader
(milj kr)

(milj tim)

Arbgiv/ Allmän

het/ Tolall Kommun Andra SCB
Tolalt

Komm Fastägare stall

mynd

Tradilio-

ndlFoB - 1.5 1.5 62 5 83 150

Huvudal-

lernalivel

Totalt 0.7 0.6 1.3 20 16 79 115

Därav

löpande

(5 är) 0.4 0.05 0.5 - 11 47 58

9.4 Kvalitetshöjande åtgärder

I vårt arbete har främst med hänvisning lill kvalitetsskäl
framkommit synpunkter på atl del i några väsentliga avseenden vore angeläget
atl komplettera vår registermodell eller att kombinera direktinsamling och
registerstatistik på ett annorlunda sätt. 1 vissa fall har vi själva övervägt
alternativa tillvägagångssätt. De viktigaste är följande:

-
Vår
registermodell borde för beskrivningen av hushåll och lägenheter kompletteras
med direktinsamling från allmänheten vart femte år för att kunna ge kvalitativt
tillfredsställande statistik (I).

-
För att
tillfredsställande länkar skall erhållas mellan gammal och ny mätmetod borde
vår registermodell avlösas med en sista FoB av tradifionelll slag (2).

-
En begränsad
FoB 85 kan ges olika omfattning. Man har därvid framför allt diskuterat
möjligheterna att ta med uppgifter om yrke och sysselsättning i den begränsade
FoB 85 (3).

s. 97 Kontrollera mot PDF

Prop. 1983/84:85 97

- Man har även pekat på angelägenheten atl bibehålla
FoBar av traditio

nellt slag kompletterade med löpande sysselsätiningsstatistik baser"ad på

KU (4).

Konsekvenserna av dessa olika varianter kan sammanfattas
sålunda:

(1) Denna modell skulle liksom hittills ge fullständig
hushålls- och lägen

helsstatistik vart femte år. Om metoden med den starkt begränsade insam

lingen från allmänheten (FoB 85: I) används
skulle kostnaderna i fortva-

righetstillståndet ligga ca 50 milj kronor högre än FOBALTs huvudalterna

tiv. Om man helt skulle avstå frän registerbaserad hushålls-och lägenhets

stalistik skulle kostnadsökningen bli ungefär hälften så stor.

Om direktinsamling i stället skulle ske vart tionde år
blir kostnadsökningen 25 milj kronor.

(2) Vi vill understryka alt det ur kvalitetssynpunkt
vore att föredra atl

registermetoden överiag kunde kombineras med en sista FoB i traditionell

form. Härigenom skulle erhållas kvalitativt goda länkar för samtliga varia

belområden (utom utbildning som inle ingick 1980) mellan den gamla och

nya metoden ner på lägsta geografiska enhet, vilkel skulle vara av stor

betydelse för många användningar.

Kostnaden för en sådan lösning skulle dock ligga i
storleksordningen 75 milj kronor högre än vårt huvudalternativ.
Uppgiflslämnandet skulle i denna modell öka med ca 1 milj limmar för
allmänheten och fastighetsägarna jämfört med FOBALTs huvudalternativ.

(3) Vi har behandlat olika alternativ att genomföra den
begränsade FoB

85. I samband därmed har synpunkter framförts på

-
hur långt man
kan gä i begränsningen av insamling av personblanketter från allmänheten

-
metoden att
samla in uppgifter om yrke

-
angelägenheten
att sysselsättningsuppgifter 1985 även insamlas direkt från allmänheten.

Förutsättningarna för att kunna beakta dessa olika
synpunkter är följande

-
om den starkt
begränsade metoden för FoB 85 (FoB 85; I) visar sig möjlig att genomföra kan yrkes- och
sysselsätlningsvariablerna inte ingå

-
om
insamlingstekniska skäl kräver direktinsamling från alla hushåll kan i och för
sig uppgiften om yrke och sysselsättning ingå (härvid kan även övervägas att
medta färdmedelsvariabeln).

Konsekvenserna av de här behandlade metodförändringarna
och lilläggen blir följande

-
En utvidgning
av direktinsamlingen av uppgifter om hushålls- eller lägenhetsregister till atl
avse alla hushåll medför dels en kostnad som är 10-15 milj kronor högre än för
all FoB 85: 1, dels elt ökat uppgiftslämnande för allmänheten med inemot 0,2
milj limmar.

-
Om FoB 85:2
eller 3. dvs blankett lill alla hushåll, genomförs kan uppgift om yrke medtagas
lill en marginell koslnad som med ca 3 milj

7 Riksdagen 1983/84. 1 saml. Nr 85

s. 98 Kontrollera mot PDF

Prop.
1983/84:85 98

kronor
understiger kostnaden för registeriösningen 1985. Allmänhetens uppgiftslämnande
skulle öka med ca 0,2 milj timmar. Kvaliteten i yrkesuppgiften skulle i en
sådan lösning ligga något högre, främst beroende på en högre täckning.

- Om
FoB 85: 2 eller 3 genomförs kan uppgifi om sysselsättning (endasl

uppgift om arbetets omfattning) medtagas till en marginell kostnad om

10-15 milj kronor och med elt ökat uppgiftslämnande för allmänheten

som uppgår till ca 0,1 milj timmar. Motivet härför skulle främst vara att

man härigenom fär en fullgod länk mellan gamla och nya systemen.

Detta innebär att den sammanlagda kostnadsskillnaden mellan en be

gränsad FoB 85: 1 och en FoB 85 med yrke och viss sysselsätlningsredo-

visning ligger i slorieksordningen 20-30 milj kronor.

Dessutom
skulle uppgiftslämnandet för allmänheten öka med ca 0,5 milj timmar.

(4)
Denna lösning skulle även framöver ge statistisk information vart femte år för
de planeringsområden FoB försörjer och en löpande sysselsättningsstatistik.

Man
skulle dock inle annal än för sysselsättnings- och pendlingsområdet nå den
högre beredskapen att vid behov kunna göra bearbetningar. Kostnaderna för
denna lösning kan också om samma målsättning för KU-lös-ningen skall gälla som
i vårt huvudalternativ - i fortvarighetstillståndet beräknas ligga 150 milj
kronor högre. Om man gör den begränsningen alt näringsgrensredovisningen enligt
registermodellen accepteras utan kompletterande mätning kan merkostnaden
beräknas bli 100-110 milj kronor.

9.5
Personal- och organisationskonsekvenser

Dä
man skall realisera en registerlösning av del slag vi här föreslår uppkommer
bl.a. frågan hur verksamheten bör organiseras hos SCB. Skälen härför är flera.
De produktionstekniska sambanden i den nuvarande organisationen kan ändras vid
övergång till registerbaserade metoder, använda register har beröringspunkter
med annan statistik inom SCB, nya användningsområden kan uppslå etc.

FoB
har i den hittillsvarande formen utgjort en produktionstekniskt väl integrerad
enhet inom SCB med hög kompetens såväl innehållsmässigt vad gäller
problemställningar, definitioner, avgränsningar o d som rent tekniskt pä
registerområdet.

Samtidigt
finns i SCB andra produkter och funktioner som innehållsmässigt och tekniskt
har beröringspunkter med vad som görs iom FoB.

Vi
har i vår bedömning kommil fram till följande principiella inriktning som vi
anser bör vara vägledande för organisationen av registerverksamheten.

- För
att den framtida organisafionen skall kunna fungera effekfivt gent

emot statistikanvändarna och ge en sakkunnig service inom de olika

s. 99 Kontrollera mot PDF

Prop. 1983/84:85 99

problemområdena skall FöB-verksamheten
organisationsmässigi så långt möjligt integreras med övrig statisfik i SCB inom
respektive område.

-
Denna
integration skall avse all verksamhet som användarkontakler,
innehållsplanering, registerhållning, bearbetning och rapportering.

-
För att
igångsättningen av del nya systemet skall fungera krävs en övergripande
styrning och samordning.

-
I fortvarighetstillståndet
krävs en samordnande funktion, där arbetet med register-FoB bör vara en bas.

Personalmässigt ser vi följande konsekvenser av våra
förslag. Huvuddelen av de register som ingår i värt huvudalternativ
förutsätter en åriig uppdatering. Detta innebär att arbetsbelastningen kommer
att bli i stort sett densamma varje år. Endasl arbetet med yrkesregistret och
den särskilda register-FoBen kommer att vara koncentrerat till en begränsad
lid - ca två är. Vidare räknar vi med att i starten extra insatser måsle göras
vid uppbyggnaden av registren.

Under 1984/85 - 1986/87 räknar vi således med en
personalinsats hos SCB i slorieksordningen 20, 50 resp 35 årspersoner. Därefter
blir den årliga personalinsatsen ca 20 årspersoner med en ökning med ca 10
årspersoner under de tvä budgetår då regisler-FoB och den intermittenta
yrkesslatisti-ken genomförs.

I dessa beräkningar ingår vissa resurser för
uppdragsverksamhet. Del är f n dock omöjligt att bedöma hur den framtida
uppdragsfinansierade verksamheten och dess personalbehov kommer alt utvecklas
om årliga basregister byggs upp enligt våra förslag.

9.6 Sammanfattande bedömning

Det huvudalternativ vi lägger har som nämnts för- och
nackdelar. De kan sammanfattas på följande sätt.

Fördelar

-
allmänheten
berörs av särskilt uppgiftslämnande endasl i samband med flyttningsanmälan och
den begräns-ade FoBen 1985

-
kostnaderna,
inklusive uppläggningskostnaderna, utslagna under en femårsperiod är lägre än i
en traditionell FoB

-
de allra flesta
av de behov som finns av FoB-statistik kan tillgodoses

-
behoven av
statistik kan tillgodoses på elt mer flexibelt sätt än tidigare

kraven på
tätare anslagsfinansierad statistik av sysselsättning, hushåll och lägenheter
kan tillgodoses

möjligheter
finns dessutom för användarna att vid behov på uppdragsbasis beställa
bearbetningar av de löpande uppdaterade registren i FO-BALT-systemet över
sysselsättning, pendling, hushåll, lägenheter, inkomst och utbildning; sådana
bearbetningar kan åven ske med utnytQan-

s. 100 Kontrollera mot PDF

Prop.
1983/84:85 100

de av flera av dessa regisler; sambearbetningar kan även
efler vederbörliga tillstånd ske hos SCB med andra regisler

Nackdelar

-
statistiken
blir beroende av administrativa systems framlida existens, innehåll och
driftsäkerhet

-
arbetsgivarnas
uppgiftslämnande ökar

-
svårigheter
finns att för vissa register på förhand bedöma i vad mån kvaliteten kommer att
hälla i elt fortvarighetstillstånd, dvs om och när totala regislerkontroller
kommer att behövas

-
andra
myndigheier berörs genom ingrepp i administrativa syslem (ändring av
kontrolluppgiften och flyttningsanmälan samt ökad dalaregislrering i
skattesystemet, folkbokföringssystemel och sjukförsäkringssystemet)

-
möjlighelerna
atl beskriva sambandet mellan hushåll och deras bostäder på mikronivå är
begränsade efter 1985

-
samboende kan
endast skattas med hjälp av husbållsdata

-
skilda
mättidpunkter för några variabler.

Vid en sammanvägning av dessa olika konsekvenser finner vi
följande.

Satt i relation lill de statistikbehov vi funnit skulle en
fortsatt traditionell FoB-verksamhet innebära att vi fick data som var
Jämförbara med föregående räkningar och som var sinsemellan samordnade.
Däremot skulle vi inle kunna tillgodose väsentliga behov som idag ställs på den
statistiska informationen inom dessa områden, nämligen

-
mer frekvent och
därmed aktuellare information om sysselsättning, pendling, hushåll och
lägenheter,

-
en större
fiexibilitet i bearbetningen till tidpunkter som användarna själv bestämmer.

Det finns således enligt vår mening såväl innehållsmässiga
skäl som kostnads- och uppgiftslåmnarskäl för att pröva möjligheterna att
utnytQa registerbaserad information.

10 Långsiktsplan och förslag

10.1 Långsiktsplan

En avvägning mellan vad som här anförts leder oss till den
beslämda slutsatsen atl en utveckling i riktning mot en regislermodell bör ske
i steg på ell sådant sätt att kvaliteten kan hållas under kontroll och att
förutsåli-ningar finns för ett så smidigt genomförande som möjligt. Vi föreslår
därför att följande åtgärder vidtas. Fr o m inkomståret 1985 startar en årlig
regional sysselsätiningsstatistik

byggd pä en kontrolluppgift som även innehåller uppgift om
arbelsstäl-

s. 101 Kontrollera mot PDF

Prop. 1983/84:85 101

lenummer och överenskommen veckoarbetstid. Delta innebär
att den kontrolluppgift som lämnas av arbetsgivarna i januari 1986 skall vara
utbyggd med dessa uppgifter.

-
Beslul bör
snarast fallas om en särskild utredning om folkbokföring på lägenhet och
möjlighelerna att skapa ett byggnads-/lägenhetsregister. Detta
utredningsuppdrag bör vara avslutat före utgången av 1986.

-
Hösten 1985 genomförs
en insamling från allmänheten av uppgifter om hushållssammansättning och
lägenhetens beskaffenhet (Begränsad FoB 85); samordning sker därvid med en
eventuell AFT 86.

-
Med
utgångspunkt i den begränsade FoB 85 etableras 1985 elt statistiskt hushållsregister
som även innehåller lägenhetssiorlek.

-
För all
möjliggöra löpande uppdatering av detta register fr.o.m. FoB-lidpunkten ändras
flyttningsanmälan fr.o.m. 1984-07-01 så att därav framgår lill vem eller med
vem man flyttar saml antal rum i inflyttningslägenheten.

-
Med
utgångspunkt i den begränsade FoB 85 etableras ell stalistiskt
bosladsbyggnadsregister.

-
För att
möjliggöra uppdatering av detta register fr. o. m. FoB-lidpunklen genomförs
förbättringar i kommunernas löpande rapportering till SCBs bostadsbyggnadsstatistik
fr.o.m. 1985.

-
Vi måste dock,
mot bakgrund av de olika undersökningar vi genomfört, konstatera att en viss
osäkerhet f n råder om hur kvaliteten i hushålls-och bostadsbyggnadsregislren
kommer atl utvecklas under en fortlöpande uppdatering. Därför skall ingå att
man under 1987 eller 1988 genomför en kontrollundersökning på urvalsbasis.

-
Resultaten från
denna konlrollundersökning får bli vägledande för vad som skall göras 1990. Vid
mer begränsade kvaliletsbrister kan kompletteringar göras på olika sätt, genom
utnyttjande av fastighetstaxerings-material, enkäter o. d. Resultaten av
konlrollundersökningen och av del utvecklingsarbete om folkbokföring på
lägenhet m m som vi föreslår bör skapa förutsättningar för alt ta ställning
lill en mer långsiktig utveckling.

-
Om resultaten
från 1987/88 års konlroll pekar på nödvändigheten därav bör en ny
kontr"ollundersökning genomföras 1992/93 och på motsvarande sätt ligga
lill grund för ställningslagande lill vad som skall göras 1995.

-
Denna lösning
innebär alt man under tiden efler 1985 inte kommer att kunna beskriva sambandet
mellan hushåll och lägenhet med etl lolalma-lerial annat än vad gäller
trångboddhet och boendetäthet (utan koppling till andra data om lägenheten och
byggnaden än lägenhetssiorlek). Vi föreslår därför att särskilda undersökningar
bör genomföras för denna beskrivning, eventuellt i anslutning till de ovan
nämnda kontrollundersökningarna och/eller de större bostads- och
hyresundersökningar som SCB med viss intermiltens genomför. Härvid bör de
statistiska skatl-ningsmetoder som vi prövat och för vilka vi föreslår atl
utvecklingsarbetet intensifieras vara ett viktigt hjälpmedel.

s. 102 Kontrollera mot PDF

Prop.
1983/84:85 102

-
Frågeformuleringen
och anvisningarna för yrkesuppgiften på lill försäkringskassorna inkommande
inkomstanmälningar bör förbättras fr. o. m. 1984.

-
Under 1985 och
därefter vart femte år daiaregistreras yrkesuppgifierna i samtliga under året
till försäkringskassorna inkommande inkomstanmälningar.

-
Det förutsätts
att överenskommelse träffas mellan SCB och arbetsmarknadens parter om
tillgången till underlagen för lönestafistiken som kompletterande underlag för
yrkesstatistik.

-
Under 1985
byggs ett utbildningsregister upp baserat på uppgifter från FoB 70,
socialstyrelsens medicinalpersonalregisier, SCBs lärarregister,
högskoleregister och gy.mnasieskoleregisler.

-
Uppdateringen
av detta register sker med hjälp av SCBs löpande indi-vidbaserade statistik om
fullbordade gymnasiala och eftergymnasiala studier. För att erhålla en
fullständigare täckning i uppdateringen förutsätts dels att SCB får tillgång
till AMS uppgifter om arbetsmarknadsutbildning, dels alt individrapporteringen
från skolorna till SCB utvidgas till att omfatta även gymnasieskolans
specialkurser från år 1984.

-
Vart femte år
med första gången 1985 kopplas uppgifter från de olika delområdena inkl inkomst
samman till en registerFoB.

10.2 Förslag

Med hänvisning lill de ställningstaganden vi kommit fram
till i denna rapport föreslår vi atl statsmakterna

-
fattar
principbeslut om övergång till en registerlösning i enlighet med det av oss
förordade huvudalternativet,

-
beslutar att
insamling av uppgifter om hushåll och lägenheler direkt frän allmänheten skall
genomföras 1985 (begränsad FoB 85)

-
beslutar uppdra
åt SCB att under 1983/84 genomföra elt prov med en begränsad FoB 85 enligt
alternativet FoB 85: 1

-
utfärdar en
FOBALT-lag med i huvudsak det innehåll som framgår av vårt förslag i bilaga 8

-
sedan SCB
redovisat resultaten av provet med begränsad FoB 85 ulfär"-dar en särskild
lag om begränsad FoB och en förordning om register FoB 85

-
snarast
tillsätter en utredning för att se över frågan om folkbokföring på lägenhet och
möjligheterna att skapa ett byggnads-/lägenhetsregister

-
anvisar de
medel som under budgetåret 1983/84 erfordras hos SCB, RSV och RFV för förberedelser.

Beiräffande de medel som under budgetåret 1984/85 krävs
för uppläggningsarbeten m m förutsätts respektive myndighet få återkomma i
sina ordinarie anslagsäskanden.

s. 103 Kontrollera mot PDF

Prop.
1983/84:85 103

Innehållsförteckning

SID

1 DIREKTIVEN, UTREDNINGSARBETET ........................... 40

1.1 Direktiven .......................................................... 40

1.2 Utredningsarbetets uppläggning ...................... 41

2 VISSA UTGÅNGSPUNKTER ......................................... 43

2.1 Internationella rekommendationer .................... 43

2.2 FoB som medel för kontroll av
folkbokföringen .. 44

2.3 Registerbaserad statistik i andra
länder ............ 44

3 BEHOV ...................................................................... 45

3.1 Sysselsättnings- och
pendlingsstatistik ............ 45

3.2 Hushälls- och lägenhetsstatistik ....................... 46

3.3 Yrkes- och utbildningsstatislik ........................... 48

3.4 Register-FoB ..................................................... 49

4 REGISTERMETODEN SOM ALTERNATIV ........................ 49

4.1 Register i tidigare räkningar ................................ 49

4.2 Förutsättningar för genomförande .................... .. 50

5 TEKNISKA ALTERNATIV ................. ........................ .. 52

5.1 Sysselsättning och pendling ............................... .. 53

5.1.1 Allmänt om kontrolluppgiften (KU)

som bas för sysselsättnings- och pendlingsstatislik 54

5.1.2..................................................................... Oförändrad
KU 55

5.1.2.1 Särskilda pendlingsundersökningar på upp

drag ................................................ 56

5.1.3 Arbetsställeuppgift i särskild
enkät eller på KU och arbetstid från inkomstanmälan till försäkringskassan 56

5.1.4 KU utbyggd med uppgift om arbetstid
och arbetsställe 58

5.1.5 Förslag ...................................................... 60

5.1.5.1 Uppgifter om anslällda ..................... ... 60

5.1.5.2 Uppgifterom personliga företagare . 61

5.1.5.3 Åriig provisorisk
sysselsåttningsstatistik ... 62

5.2 Hushåll och lägenheter ...................................... 63

5.2.1 Lägenhetsnummer i folkbokföringen
och lägenhetsregister 63

5.2.2 Förbättrat register över
totalbefolkningen (RTB) ... 64

5.2.3 Statistiskt hushållsregister .......................... 65

5.2.4 Fastighetstaxeringsregistret .................... 67

5.2.5 Stalistiskt
bostadsbyggnadsregister .......... 68

5.2.6 Hushållens bostadsförhållanden ................ ... 70

5.2.7 Energiuppgifter .......................................... 71

5.2.8 Förslag ...................................................... 71

5.3 Yrke ................................................................... 72

5.3.1 Folkbokföringen och
deklarationerna ........ 72

5.3.2 Lönestatistiska material ............................. 72

5.3.3 Sjukförsäkringssystemets
inkomstanmälan 73

5.3.4 Kombination av yrkesuppgifter från
löneregister och sjukförsäkringssystemet 74

5.3.5 Nomenklalurfrägan ..................................... 75

5.3.6 Yrke i en begränsad FoB 85 ...................... ... 76

5.3.7 Förslag ...................................................... 76

s. 104 Kontrollera mot PDF

Prop.
1983/84:85 104

5.4 Utbildning .......................................................... 77

5.4.1 Urvalsundersökningar ................................ 77

5.4.2 Utbildningsregisler ..................................... 78

5.4.3 Förslag ...................................................... .. 79

5.5 Register-FoB ..................................................... 79

5.6 Begränsad folk- och bostadsräkning
1985 ........ .. 80

5.6.1 Allmän fastighetstaxering 1986 (AFT
86) genomförs 81

5.6.2 AFT 86 genomförs inte .............................. .. 82

5.6.3 Förslag ...................................................... .. 83

6 DATABASER OCH PUBLICERING .............................. 83

6.1 Förutsättningar ................................................... 83

6.2 Anslagsfinansierad statistik ............................... .. 83

6.3 Uppdragsfinansierad statistik ............................ 84

6.4 Tätorter ............................................................. .. 85

7 INTEGRITET, SÅRBARHET OCH SEKRETESS ................ .. 86

7.1 Gällande lagstiftning .......................................... .. 86

7.2 Allmänhetens syn på
registermetoden .............. 87

7.3 Slutsatser ............................................................ .. 88

8
FÖRFATTNINGSREGLERING
M.M.................................... .. 89

9
ALTERNATIV- OCH
KO.STNADSBEDÖMNING ................ 89

9.1 Några utgångspunkter .......................................... .. 89

9.2 FOBALTs huvudalternativ ................................... .. 90

9.3 Huvudalternativet Jämfört med
traditionell FoB . 92

9.4 Kvalitetshöjande åtgärder ................................. .. 96

9.5 Personal- och
organisalionskonsekvenser .......... .. 98

9.6 Sammanfattande bedömning ............................ .. 99

10 LÅNGSIKTSPLAN OCH FÖRSLAG ............................... 100

10.1 Långsiktsplan .................................................... 100

10.2 Förslag ................................................................. 102

BILAGOR'

1
Direktiven

2
Tilläggsdirektiven

3
Jämförelse av
regisleralternativ för sysselsättnings- och pendlingsstatislik

4
Blankett för
konlrolluppgift (KU)

5
Blankett för
flyltningsanmälan

6
Blankett för
inkomstuppgift

7
Innehåll m m i
begränsad FoB 85

8
Lag om folk-
och bostadsstalistik

Ålerfinns i SCB:s fuUsländiga huvudrapport.

s. 105 Kontrollera mot PDF

Prop. 1983/84:85 105

Bilaga
2

En sammanställning av remissyttrandena över statistiska
centralbyråns rapport Nya metoder för folk- och bostadsräkningar

1
Remissinstanserna

Efler
remiss har yttranden över statistiska centralbyråns rapport Nya metoder för
folk- och bostadsräkningar avgetls av centralnämnden för fastighetsdata (CFD),
datainspektionen, riksförsäkringsverket, socialstyrelsen, postverket,
televerket, statens järnvägar, statens vägverk, ir-ans-portrådet;
riksskatteverket, konjunkturinstilutet, skolöverstyrelsen, universitets- och
högskoleämbetet (UHÄ), institutet för social forskning, arbetarskyddsstyrelsen,
arbetsmarknadsstyrelsen, statens invandrarverk, bosladsstyrelsen, statens
institut för byggnadsforskning, sialens planverk, lantmäteriverkel, sialens
induslriverk, siaiskoniorei, riksrevisionsverket (RRV), statens arbetsgivarverk
(SAV), länsstyrelserna i Slockholms, Kalmar, Hallands, Värmlands. Gävlebor'gs
och Västernorrlands län, lokala skallemyndigheterna i Stockholm, Karlshamn,
Västerås och Kiruna, cancerkommittén, statistikutredningen, dataddegalionen,
expertgruppen för forskning om regional utveckling (ERU), Haninge, Slockholms,
Älvkarleby, Mjölby, Norrköpings, Gotlands, Kristianstads, Helsingborgs. Malmö,
Falkenbergs. Gölebor-gs, Karlstads, Västerås. Gävle, Hudiksvalls, Skellefteå,
Umeå och Vilhelmina kommuner, Stockholms läns och Örebro läns landstings
kommuner. Sydvästra Skånes kommunalförbund. Landstingsförbundet, Svenska
kommunförbundet, Centralorganisationen SACO/SR, Landsorganisationen i Sverige
(LO), Tjänstemännens centralorganisation (TCO), Svenska arbetsgivareföreningen
(SAF), Sveriges hantverks- och industriorganisation - Familjeföretagen,
Sveriges induslri-förbund. Föreningen för kommunal slatislik och planering.
Företagens uppgiftslämnarddegation. Försäkringskasseförbundet, Kooperationens
förhandlingsorganisation. Länsplanerarnas förening, AB Storstockholms
Lokaltrafik samt Sveriges Allmännyttiga Bostadsföretag.

Därjämte har genom
skolöverstyrelsen kommil yttrande från länsskolnämnderna i Hallands, Malmöhus
och Jämtlands län, genom universitets-och högskoleämbetet yttrande från
regionstyrelserna för Stockholms, Uppsala och Lund/Malmö högskoleregioner.
Stockholms och Göteborgs universitet , genom bostadsstyrelsen yttranden från
länsbostadsnämnderna i Södermanlands, Jönköpings, Kristianstads, Skaraborgs,
Väster-botlens och Östergötlands län samt genom länsstyrelsen i Hallands län
ell yttrande från lokala skattemyndigheten i Halmstads fögderi.

s. 106 Kontrollera mot PDF

Prop.
1983/84:85 106

2 Behov av folk- och bostadsräkningar

Statistiska centralbyråns (SCB) behovskartläggning visar
en efterfrågan av åriiga uppgifter om sysselsättning, uppgifter vart tredje år
om pendling, hushåll och lägenheter saml uppgifter om yrke och utbildning vart
femte år.

De flesta remissinstanserna delar bedömningen om behovel
av uppgifterna.

Huvudfrågan i rapporten är om det är möjligt att 1985 och
framöver grunda folk- och bostadsräkningarna på register och inte genom enkät
till allmänheten. Förslagen bygger i huvudsak på registeriösning kompletterad
med en begränsad enkät 1985 till allmänheten.

Många remissinstanser ser med tillfredsställelse på att
förslagen ger en mer aktuell stafistik. Detta gäller främst variabeln
sysselsättning. Många uttrycker emellertid oro för kvaliteten på de framlida
uppgifterna främst då variablerna hushåll, lägenhet och yrke.

De 35 remissinstanser som behandlat frågan om en begränsad
folk- och bostadsräkning 1985 har alla tillstyrkt förslaget. Några har dessutom
förslag till kompletteringar till enkäten.

De flesta remissinstanserna har endast behandlat någon
eller några av variablerna.'

Bland de remissinstanser som i allt väsentligt finner sig
kunna lämna rapportens förslag i princip utan erinran är institutet för social
forskning, länsstyrelserna i Slockholms, Kalmar. Hallands och Västernorrlands
län. Haninge, Mjölby, Malmö, Falkenbergs och Umeå kommuner, Stockholms och
Örebro läns landstings kommuner. Sydvästra Skånes kommunalförbund, SACO/SR
samt Försäkringskasseförbundet.

Datainspektionen har i huvudsak inget att erinra mot den
föreslagna registerlösningen under förutsättning att allmänheten erhåller
information om registreringen och sambearbetningen.

Några remissinstanser pekar på de samhällsekonomiska
vinsterna av alt ha FoBmaterial.

Datadelegationen:

Datadelegationen anser det vara mycket angelägel alt de
grundläggande datauppgifter som FoB kan tillhandahålla många olika användare
hämtas från en för alla användare gemensam informationskälla vilket befrämjar
jämförbarheten. Informationskällan skall vara av hög kvalitet och bygga på för
alla gemensamma daladefinitioner. Utöver de grundläggande datauppgifterna kan
många användare i t. ex. konkreta planeringssituationer behöva få tillgång
till särskilda datauppgifter. Dessa kan dä inte tillhandahållas från FoB.
Eftersom de kommunala behoven av delområdesuppgifter, dvs. uppgifter för mindre
områden än kommuner, är så omfattande skulle etl stort antal kommuner genomföra
egna insamlingar om FoB inte funnes tillgänglig. Med FoB kan dessa insamlingar
begränsas även om många kommuner får göra kompletterande insamlingar av
särskilda datauppgifter.

s. 107 Kontrollera mot PDF

Prop. 1983/84:85 107

En för riket gemensam FoB blir därmed troligen en
samhällsekonomisk besparing.

Statistikutredningen:

För att kunna tillgodose samhällets informationsbehov
behövs bl.a. grundläggande information om personer, företag och fastigheter.
Den integrerade informationen om främst individer/hushåll, sysselsättning och
bostadsförhållanden har hittills inhämtats i de traditionella folk- och
bostadsräkningarna. En del av de uppgifter som insamlats i folkräkningarna
finns dock numera tillgängliga i register. Dessa uppgifter har ulnytQats i de
senare folkräkningarna och förts samman med uppgifter som inhämtats direkt från
befolkningen. Det är .en naturlig utveckling att man utnylQar befintlig
registerinformation i statistikframställningen så långt det är möjligt för alt
minska både uppgiftslämnarbördan och kostnaderna. Samtidigt är det väsentligt
att grundläggande krav på sekretess- och inlegritelsskydd för den enskilde inte
eftersatts.

Statistikutredningen är positiv till ett ökat utnyttjande
av adminstraliva register i den framtida slatistikframställningen. Nya meloder
för folk- och bostadsräkningar kan betyda många fördelar Jämfört med en
traditionell uppgiftsinsamling, både vad beträffar statistikens periodicitet
och dess kostnader. Register som kan ge årliga uppgifter om bl.a. hela
befolkningens sysselsättning och hushållslillhörighet kommer att betyda mycket
för våra kunskaper om befolkningen, samtidigt som de kan ge underlagsmaterial
till betydligt mer ingående analyser om förändringar i befolkningens situation.

3 Årlig sysselsättningsstatistik

De flesta remissinstanserna har tillstyrkt förslaget i
denna del. Många som är positiva har emellertid fört fram särskilda synpunkter
om bland annat kompletteringar av underlaget.

Konjunkturinstitutet:

Den föreslagna metoden att insamla
sysselsättningsuppgifter via kontrolluppgiften (KU) har enligt institulets
uppfattning stora förtjänster, något som institutet också framhållit i sina
yttranden över de båda delrapporterna. För atl pendlingsstatislik och en god
näringsgrensfördelad, regional sysselsättningsstatistik skall kunna framställas
behövs en komplettering av KU med en arbelsställeuppgift för
fierarbelsställeföretagen, vilket enligt utredningens förslag skulle ske direkt
pä KU-blanketten. Även detta förslag finner institutel väl underbyggt.

Ur
konjunkturinstitutets synvinkel är det dock, som framgår av ovannämnda
yttranden, främst i samband med den lönesummeuppgift som finns på KU som en
arbetsställekod är av intresse. Med hjälp av en sådan kod skulle nämligen
lönesummeelementen kunna näringsgrensförddas vilket skulle innebära en säkrare
beräkningsgrund för de olika komponenterna i den totalt utbetalda lönesumman.
Denna näringsgrensfördelning omöjliggörs dock, som institutet framhållit, om
endast delar av materialet innehåller en arbetsställekod. Enligt förslaget i
den nu föreliggande slut-. rapporten skall arbelsställekod "endast anges
på de KU som lämnas av

s. 108 Kontrollera mot PDF

Prop. 1983/84:85 108

huvudarbelsgivaren,
dvs. de KU där arbelsgivaren redovisat avdragen preliminär A-skatt"
(detaljrapporten sid 31) och för de personer som under mätmånaden (november)
varil anslällda hos arbetsgivaren. En betydande del av KU-blanketterna skulle
därmed kunna komma alt sakna arbetsställekod, vilket med hänsyn till önskemålet
atl kunna genomföra en näringsgrensfördelad lönesummeberäkning vore olyckligt.

För
förelagens del torde någon väsentlig lindring av uppgiftslämnarbördan ej
uppnås genom att delar av populationen undanlas från uppgiftsläm-narplikten. Enligt
så gott som samtliga företag som deltog i del s.k. Väsler-åsprovet var
arbetsställeuppgiflen mycket lätt eller lätt att lämna och detta ulan att
företagens redovisningssystem anpassats för att kunna lämna de efterfrågade
uppgifterna. Institutet skulle vilja förorda att man begår in arbelsslällekod
på samfiiga KU-blankelter sä alt man därigenom till fullo kan ta tillvara de
möjligheter lill en god näringsgrensfördelning av lönesumman som införandet av
en arbelsställekod på KU öppnar.

Institutet
för social forskning:

Utredningen
föreslår atl uppgifter om arbetstid skall insamlas genom atl arbetsgivarna
uppger avtalad veckoarbetstid under november månad på kontrolluppgift till
inkomsttaxeringen. För att statistiken skall ge en korrekt bild av arbetsvolymen
i Sverige år det i hög grad önskvärt alt man försöker samla in uppgifter om
faktisk arbetstid snarare än avtalad. Vidare är det tveksamt om det är mest
väsentligt all få uppgifi om arbetstiden i november. Snarare verkar det
önskvärt alt erhålla uppgifter som avser samma period som för inkomsten,
således året. Faktiskt arbetat antal limmar under året, i många fall
schablonberäknade, syns vara den mest relevanta arbetslidsuppgiflen. Önskar man
erhålla en tvärsnittsuppgift för en bestämd månad, t. ex. november, bordet gå
atl få genom utnytQande av uppgiften om vilka månader av året som
kontrolluppgiften avser. För att förfarandet skall få tillräcklig precision
behöver emellertid kvaliteten i denna uppgift höjas, vilkel också ulredningen
föreslår.

Statskontoret-Statskontoret
anser fortfarande - i enlighet med sill yttrande 1979-02-02 över
HBS-utredningen (SOU 1978:79) - atl del finns risk för atl man får försämrad
kvalitet i och förseningar av de uppgifter som erfordras för taxeringen om man
via KU också samlar in uppgifter för statistiska ändamål. Förslaget atl samla
in statistikuppgifter via KU kommer ocksä för skattemyndigheterna atl innebära
ett stort merarbete i elt starkt tidspressat skede och ge en markant arbetstopp
vid en för skatteadministrationen känslig tidpunkt.

Då
de nuvarande KU rutinerna emellertid sedan några år är etablerade och
myndigheter och arbetsgivare anpassat sig härtill vill statskontoret emellertid
inte motsätta sig den av FOBALT föreslagna ordningen med KU. Ett genomförande
enligl utredningens förslag förutsätter dock alt skattemyndigheterna ges
erforderliga resurser för att klara merarbetel och atl väsentliga störningar i
skatteadministrationen kan undvikas. Statskontoret grundar sitt
ställningstagande på att del behov av en ärlig regional
sysselsättningsstatistik som FOBALT redovisar är så stort alt det motiverar de
extra kostnader som rutinerna medför.

Innan
ställning las till den föreslagna förändringen av KU och därmed sammanhängande
rutiner bör man enligl statskontorets mening pröva möj-

s. 109 Kontrollera mot PDF

Prop.
1983/84:85 109

ligheten av att låta SCB svara för beredning av felaktigt
eller ofullständigt ifyllda uppgifter på KU för atl därmed mildra påfrestningar
för skatteadministrationen. Delta kan alternativt ske i efterhand på grundval
av ADB-registrerad information. Man borde också kunna överväga att införa en
blanketteknisk! modifierad KU där statistikuppgifterna avskiljs och översänds
till SCB för beredning och registrering.

Oavsett
vilkel alternativ som kan komma atl införas anser statskontoret att
taxeringslagens sanktioner mot företag som brister i KUrapporleringen inte bör
göras lillämpliga för den del som avser uppgiftslämnande för statistik.

Länsstyrelsen 1 Värmlands län:

Länsstyrelsen anser all den av utredningen föreslagna
lösningen kan tillstyrkas. Sysselsättningens förändringar inom varje enskild
kommun kan då fortsättningsvis beskrivas årligen och tillgodoser därmed del
behov av aktualitet i sysselsåtlningsslalistiken som länsstyrelsen har.

Det är knappast realistiskt atl tro all
sysselsältningsredovisningen på de skatteadministralivä kontrolluppgifterna
kommer att fungera tillfredsstäl-landedirekt. Kontrollarbetet kommer därför
utan tvivel att bli omfattande under de första åren som systemet är i drift.

Statist ikiitredningen:

Behovel av en årlig syssdsättningsstatislik är väl
dokumenterat sedan läng lid tillbaka. Slalislikulredningens arbetsgrupper är
positiva till FOBALT: s förslag atl insamla uppgifterna via kontrolluppgiften
(KU). Som FOBALT också föreslär är det nödvändigt att komplettera informationen
på KU med uppgifter om arbetsställe och arbetstid. En viktig förutsättning för
all få en lillfredsslällande statistik är naturiiglvis också en välfungerande
ajourhållning av SCB: s arbetsställeregister.

En ärlig
sysselsättningsstafistik pä registerbas bör betyda atl man kan minska AKU: s
månatliga urval, som tidigare utökats för att förbättra den regionala
redovisningen. Detta är ett exempel på att man inte bör se registeruppgifterna
enbart som en ersättning för en traditionell folkräkning utan nyttan och
kostnaderna bör även sältas i förhållande till besparingar som kan göras på
andra nu existerande stalislikprodukler.

Dataddegalionen:

SCB: s förslag vad gäller arbetad lid (en vecka i
november) på konlr-oll-uppgiften kan knappast kontrolleras på ett rimligt säll
oavsett om blankett-rutan är ifylld eller ej, varför förslagel avstyrks. SCB: s
förslag att insamla uppgift om arbelsställeidenlilelen på konlrolluppgiften
tillslyrks. SCB bör dock lillställa företag med flera arbetsställen uppgift om
arbelsslälleidenli-teler året innan redovisningsäret så alt företagen ges
möjlighel all ta in arbetsslälleidentiteten i sin personalredovisning.

Mj ö lby
kommun:

Mjölby kommun delar utredningens uppfallning all en utökad
kontrolluppgift (KU) avseende anställda samt SCB:s inkomslregisler och CFR
avseende företagare bör vara en framkomlig väg alt skapa etl sysselsättnings-
och pendlingsregister.

Denna lösning förutsätter en koppling lill ett heltäckande
arbetsställere-

s. 110 Kontrollera mot PDF

Prop. 1983/84:85 110

gister, som ännu ej tagits i bruk. Mjölby kommun befarar
att problem kan uppstå i och med upprättande och ajourhållande av detta
arbelsställeregister. Svårigheterna bör kunna övervinnas men skall inte
underskattas.

Norrköpings kommun:

För att kvaliteten på sysselsättningsstatistiken skall
kunna säkerställas är det viktigt, att både skattemyndigheterna och SCB
tilldelas nödvändiga resurser för granskning och rättning av
kontrolluppgifternas data om arbetsställen och arbetstider.

Det är även angeläget att arbetsgivarna fär en positiv
attityd till att besvara den utökade kontrolluppgiften. En sådan attityd kan
skapas genom att SCB informerar om nyttan av den årliga
sysselsättningsstatistiken och genom atl olika former för
informationsäterföring skapas till såväl företagen som deras organisationer.

Helsingborgs kommun;

Kommunstyrelsen vill i detta sammanhang trycka på kravet
på godtagbar kvalitet i den föreslagna sysselsättningsstatistiken. Vid
övergången till åriig sysselsättningsstatistik bör, för att säkerställa ett
samband mellan den gamla och den nya metoden, på personblanketten vid FoB 85
även sysselsättningsuppgifter tas med.

Flera av de remissinstanser som företräder det privata
näringslivet avstyrker förslaget om en utbyggd kontrolluppgift för sysselsätlningsstatisti-ken.
Även riksskatteverket och en av de tillfrågade lokala skattemyndigheterna
ställer sig avvisande till förslaget.

Bland de remissinstanser som avvisar förslaget märks
följande.

Riksskatteverket:

Mot bakgrund av - - - KU:s centrala roll i skattesystemet
och den tidspress under vilken beredning och registrering av KU sker anser RSV
alt man inte bör störa en så känslig rutin med fier uppgifter. Enligt RSV: s
mening bör KU endast innehålla information som är nödvändig för taxeringen och
krediteringen av källskalt. Att på KU kräva in andra uppgifter är riskabelt
bl.a. av följande skäl. Dels försvåras arbetsgivarnas arbete med KU, vilket kan
innebära förseningar av inlämnandet. Dels kan det befaras att Ju fiera
uppgifter KU innehåller desto sämre fylls blanketten i av arbetsgivarna. Skulle
kvaliteten på uppgifterna försämras är det mycket allvarligt eftersom KU skall
ligga till grund både för taxeringen och för krediteringen av källskalt. RSV
anser alltså atl del är en stor nackdel för skatteadministrationen att på KU
kräva in uppgifter som främst är avsedda för statistiska ändamål.

RSV hyser vidare vissa farhågor om atl - om nu uppgifter
om arbetstid och arbetsställe krävs in via KU - ylleriigare krav kan komma atl
ställas på skatteadministrationen vad avser insamling av andra uppgifter än sädana
som behövs för folkbokföring och beskattning.

Lokala skattemyndigheten i Stockholm:

KU är i princip en uppgift från arbetsgivaren till
skattemyndigheten. Den informationsmängd som landets skattemyndigheter via KU
mottar under januari månad är omfattande. Tiden för registrering av all denna

s. 111 Kontrollera mot PDF

Prop. 1983/84:85 111

information är begränsad. Arbetet utförs under tidspress.
LSMS avstyrker förslagel att utöka arbetsgivarnas uppgiftsskyldighet på KU med
uppgifter som inle avser taxeringsarbetet. Det skulle öka tidsåtgång och
kostnader för beredning och registrering och därmed försena starten för den
åriiga deklarationsgranskningen. Tidtabellen för denna är redan nu mycket snäv.
Det måsle ifrågasättas om lokal skattemyndighets personalresurser och tillgång
till registreringsutrustning är dimensionerade atl klara av ytterligare
uppgifter utan att arbetets kvalitet sänks och/eller tidsramarna överskrids.

Svenska arbetsgivareföreningen och Sveriges industriförbund:

Vi anser från organisationernas sida att FOBALT: s förslag
till huvudlösning, utvidgad KU, måsle avfärdas av främst följande skäl:

-
Det skulle
samhällsekonomiskt sett bli alltför dyrbart. SCB:s beräkningar visar på vissa
besparingar vidjämfördse mot en traditionell FoB. SCB: s kalkyler är direkt
missvisande, då man förbisett atl inräkna företagens uppgiftslämnarkostnader i
kostnadskalkylen.

-
Den föreslagna
integrationen mellan statistik- och uppbördsrutinerna skulle medföra risker för
allvarliga störningar av uppbördsarbetet i olika led samt skapa en försämrad
flexibilitet i uppbördssystemel inför ändringskrav. Uppbördsrulinen är av
sådan samhällsekonomisk betydelse atl den inte får utsättas för dylika
störningar och bindningar.

-
Det innebär ett
i flera avseenden försämrat dalaskydd för företag och deras anställda.

-
Del innebär
också ett utökat uppgiftslämnande för företagen. Eftersom statistikbehovet kan
tillgodoses på elt tillfredsställande sätt med andra metoder för
sysselsättningsmätningen utan utökad uppgiflsbörda för företag är alternativet
att betrakta som onödigl betungande och därför olämpligt.

-
Det motiveras
också i utredningsförslaget av behovet av pendlingsstatislik. Enligt vår
bedömning blir kvaliteten i denna pendlingsstatislik så undermålig att den inte
kan anses motivera de ökade kostnader och besvär som är förenade med det extra
uppgiftslämnandet.

Vi förordar från organisationernas sida alternativet
"oförändrad KU". Enligt vår bedömning är detta alternativ

- mest ändamålsenligt sett ur kostnadssynpunkt

- tillräckligt informativt för att tillgodose alla
viktigare informationsbe

hov. Jämfört med en traditionell folkräkning skulle årliga sysselsätt

ningsmätningar medge en fortlöpande uppföljning av sysselsättningsut

vecklingen på olika regionala nivåer. Kvaliteten och precisionen i denna

sysselsätiningsstatistik skulle bli unik sett ur inlernationdit perspektiv

- mesl lämpat för en bearbetning som måste kunna
garantera ell betryg

gande dataskydd. Personposten bör i detta allernativ utan men för

statistikframställningen kunna avidentifieras före utlämnandet från

RSV.

Skulle vårt förord för alternativet "oförändrad
KU" ej vinna gehör från statsmakternas sida förordar organisationerna en
fortsatt tillämpning av systemet med folkräkningar i traditionell ordning.

Företagens uppglftslämnardelegation:

Delegationen anser inle atl presenterade kalkyler ger en
informativ bild av kostnaderna.

Kalkylerna visar att resursåtgången, när huvudalternativet
ställs mot en

s. 112 Kontrollera mot PDF

Prop. 1983/84:85 112

traditionell FoB, minskar med ca 0,2 milj,
uppgiftslämnartimmar samt med ca 35 milj. kr. Tablån är missvisande.
Ulredningen jämställer allmänhetens uppgiftslämnarinsatser med företagens utan
att klargöra alt de bägge tim-uppgifterna inte är Jämförbara sett från samhällsekonomiska
utgångspunkter. Beloppsuppgifterna avser dessutom endast myndigheternas kostnader.

Inräknas företagens uppgiftslämnarkostnader, framstår
nämligen systemalternativet registerbaserad räkning enligl FOBALT: s huvudalternativ
som väsentligt dyrare än en traditionell FoB. Vid ett skäligt timpris av 200
kr. (valt som företagens genomsnittliga allernativkostnad per arbetad timme)
blir resultatet i stället en kostnadshöjning för samhället på över 150 milj.
kr. att jämföras med de angivna besparingar på 35 milj. kr. Dessa
kostnadsskillnader baseras på den uppgifislåmnartid som SCB skaltal och som
knappast är tilltagen i överkant. FOBALT: s huvudalternativ måste således
avstyrkas på grund av förslagets direkta kostnadseffekter sett ur samhällelig
synvinkel.

Delegationen
anser att det ur uppgiflslämnarsynpunkl och uppbördssynpunkt är synnerligen
olämpligt atl KUrutinen belastas med särskilda uppgiftskrav för
statistikändamål. Tillkomna uppgiftskrav kan på etl allvarligt sätt störa
förelagens arbete med KUrapporleringen lill skaltemyndigheter och anställda.
Dessa rutiner måste i regel utföras under en sådan tids- och kapacitetspress
atl ylleriigare arbetsmoment får bedömas som uteslutna. Delegationen erinrar om
alt KUmaterialet numera intar en sårställning genom att det också utnytQas som
underiag för krediteringen av de anställdas skatter.

Delegationen förordar för egen del alternativet oförändrad
KU, om sysselsättningsmätningarna skall baseras på tillgängligt, rikstäckande
registermaterial. Delegationen vill därvid påminna om möjligheterna att
eventuellt använda de skatteadministralivä uppbördsdeklarationerna som
informationskälla för sysselsätlningsmälningar. FOBALT har avsläll från atl
redogöra för detta material och dess användbarhet för statistik.

4 Pendlingsstatistik

De remissinstanser som har yttrat sig särskilt om
förslagel till pendlingsregisler är i allmänhet positiva. Frän flera håll
framhålls det att värdet av statistiken skulle höjas om uppgift om färdmedel
logs med. Skälen för detta utvecklas bland annat av följande remissinstanser.

Transportr ä det:

Det har i olika sammanhang framkommit att det var mycket
olyckligt att variabeln färdsätt till/från arbetet inte var med i FoB 80.
Färdsätlsvaria-beln har central betydelse för samhällsplaneringen på olika
nivåer och ingår som en förutsättning för vissa planeringsmodeller.
Utvecklingen har dessutom gått mycket snabbi sedan den senaste redovisningen
från FoB 75. Kollektivtrafiken har byggts ut och ökat snabbt, en utveckling som
fortgår. Kunskapen om förändringarna på lokal och regional nivå är emellertid
mycket begränsade. Del vore därför myckel värdefullt om en ny

s. 113 Kontrollera mot PDF

Prop. 1983/84:85 113

mätning av färdmedelsvariabeln kunde ske. Det är inte
möjligt att få in denna via en registerlösning. Däremot skulle det vara möjligt
atl fä in färdsätt till/frän arbetet via den begränsade FoB som utredningen
föreslagit att genomföras 1985.

Malmö kommun:

Pendlingsuppgifter vart tredje år, som utredningen
föreslär, är acceptabelt.En mer frekvent pendlingsstatislik är till nytta,
inte minsl för den kommunala trafikplaneringen. En intressant variabel i detta
sammanhang är valet av färdmedel. Denna har funnits med i tidigare
folkräkningar men slopades av kostnadsskäl i FoB 80. FOBALT föreslår inte
heller att val av färdmedel skall finnas med i framtiden. I stället hänvisas
till alt kommunen kan erhålla utdrag från pendlingsregister som underlag för
egna urvalsundersökningar.

Alt kommunen kan göra egna undersökningar med lokalt
relevanta frågeställningar är positivt, men innebär samtidigt att ansvar och
kostnader för delar av statistikproduktionen övervältras på kommunen. Kommunernas
möjligheter till egna bearbetningar, får inte vara en genväg lill besparingar
vid SCB.

Några kritiska röster har höjts. Från Svenska arbetsgivareföreningen
och Sveriges industriförbund framförs följande:

FOBALT ägnar stor uppmärksamhet åt pendlingsstatistiken.
Vi ifrågasätter inle utredningens behovsinventeringar, men vi ifrågasätter om
mätningen av arbetsreseströmmarna enligt ulredningens modell fyller någon
reell informationsfunktion. Utvecklingen inom Qänsteproduktionen bidrar
exempelvis med en hög men i FOBALTmoddlen knappast registrerbar rörlighet. En
pendlingsstatistik i övrigt utan någon färdmedelsredovisning och utan uppgifter
om arbetstidens förläggning torde knappast ha elt värjde för användarna som ens
tillnärmelsevis motsvarar de extra kostnader och besvär som denna statistik
skulle medföra.

Vi avslyrker av anförda skäl en påföring av
arbetsställenummer pä KU.

5 Hushålls- och bostadsstatistik

De fiesta remissinstanserna tillstyrker och i många fall
högprioriteras förslaget alt tillsätta en ulredning om att folkbokföringen i
framtiden skulle ske på lägenheler och inle på fastigheter. Från många håll
framhålls atl därigenom kan man fä fram ett lägenhetsregister vilkel skapar
möjligheter till en fungerande statistik om hushåll och lägenheter.

Många remissinstanser ser förslagen atl bygga upp
statistiska hushålls-och bostadsbyggnadsregister som kortsiktiga nödlösningar.

Flertalet av de remissinstanser som särskilt yttrat sig
över denna del av FOBALT: s förslag oroar sig för kvaliteten pä uppgifterna i
registren. Flera remissinstanser avstyrker helt förslagen i denna del och menar
att resurserna borde koncentreras på att bygga upp ett fungerande
lägenhetsregis-ler. 8 Riksdagen 1983/84. 1 saml. Nr 85

s. 114 Kontrollera mot PDF

Prop.
1983/84:85 114

Bland de remissinslanser som tillstyrker förslagen om än
ibland med viss tvekan märks följande.

Konjunkturinstitutet:

Beiräffande förslaget om ett statistiskt h ushåll
sregisier med utgångspunkt i en begränsad FoB 1985 och en från denna tidpunkt
fungerande ändrad flyttningsanmälan är institutet fortfarande inte övertygat
om alt den efterfrågade informationen om hushållens struktur bäst er-hålles
genom en sådan totalundersökning. Vid uppbyggnaden av ett regisler av delta
slag måsle också rimlig hänsyn tas lill inlegriletsaspekterna. Möjligen skulle
urvalsundersökningar vara tillfyllest eller kanske t. o. m. bättre för dessa
stalistikbehov. I varje fall vill institutet understryka utredningens påpekande
att det av utredningen föreslagna alternativet behöver utvärderas på
urvalsbasis.

Institutet
har funnit att om utredningens förslag till uppbyggnad av ett statistiskt
bostadsbyggna.dsregisier genomförs skulle detta medföra förbättringar av
underlaget för det analys- och prognosarbete som bedrivs vid institutet. Mot
bakgrund av ombyggnadsverksamhetens ökande omfattning vill institutet därvid
särskilt framhålla behovet av en utvidgning av rivnings- och moderniseringsstatisliken
till att även omfatta småhus. Institutets huvudsakliga inriktning på
kortsiktigt analys- och prognosarbete innebär atl det är angeläget atl
uppgifterna i detta regisler finns tillgängliga snarast möjligt efter att dessa
ändrats genom uppdateringar. Detta aktualitetskrav torde kunna tillgodoses
genom att materialet görs tillgängligt i de av SCB: s databaser ur vilka data
kan hämtas via terminaler.

Statskontoret:

Statskontoret anser dock atl de behov som skulle kunna
motivera ett lägenhetsregister inte är särskilt tunga. Uppbyggnaden och
aktualiseringen av ett lägenhetsregister inrymmer säkerligen en lång rad
besvärliga administrativa problem och medför avsevärda kostnader. Mot bakgrund
härav kan en särskild utredning knappast motiveras. Man bör därför, i vart fall
tills vidare, söka tillgodose kraven på hushålls- och lägenhelsstatistik genom
de mera kortsiktiga åtgärder FOBALT angett.

Länsstyrelsen 1 Stockholms län:

1 det korta tidsperspektivet föreslår utredningen
upprättandel av elt statistiski hushållsregister och ett statistiskt
bosladsbyggnadsregister. Till grund för registren skall ligga en ny insamling
frän allmänheten, en begränsad FoB 85. Länsstyrelsen anser atl
kvalitetsaspekten måste noga beaktas och stöder ulredningens förslag om
konlrollundersökningar. Förutom den eventuellt bristande kvalitén utgör det
faktum att ingen koppling kan ske mellan hushålls- och bostadsbyggnadsregistret
en ytterligare svaghet. Då analyser av hushållens bostadsförhållanden har stor
betydelse i länsstyrelsens prognosverksamhet, anser länsstyrelsen del vara en
kraftig försämring om inte hushållen kan kopplas till ett åldersfördelat
bostadsbestånd efter FoB 85.

Länsstyrelsen anser vidare att del skulle vara av stort
värde om bostadsregistren kunde byggas ut eller kopplas till ett
byggnadsregister. Något sådani finns inte för närvarande, men skulle vara av
stort värde för bl.a. fysisk planering, civilförsvar och kulturminnesvård.

s. 115 Kontrollera mot PDF

Prop. 1983/84:85 115

Bland det stora antalet remissinstanser som avstyrker
förslagen i denna del märks följande.

Svenska kommunförbundet:

Tillskapandet av ett hushållsregister och ett
bostadsbyggnadsregister kan enligt styrelsen endast uppfattas som en
övergångslösning. Möjligheterna att med deras hjälp beskriva hushållens bostadsförhållanden
är nämligen begränsade och uppgifter om icke gifta samboende kan ej erhållas.
Dessa register utgör därför inget egentligt alternativ till hittillsvarande
informationsförsörjning. Dessutom förväntas kvalitetsproblem och krav finns på
särskilda undersökningar som komplement. Till fördelarna hör dock all registren
ger möjlighet till viss årlig redovisning av uppgifter om hushåll och
bostadsbyggnader samt atl ett bostadsbyggnadsregister skulle kunna utgöra en
hjälp vid uppbyggnad av etl byggnads/lägenhetsregister. Det är emellertid
viktigt enligt styrelsens uppfattning all klara ut om dessa fördelar uppväger
de kostnader och den osäkerhet som är förenad med denna lösning. Mot bakgrund
av vad som ovan sagts förefaller det ganska troligt all en ny begränsad FoB
ändock måste genomföras 1990 i avvaktan på en permanent registerlösning. Det av
utredningen föreslagna principbeslutet om övergång till en registeriösning kan
under alla förhållanden lämpligen vänta tills frågan om
byggnads/lägenhetsregister utretts.

Centralnämnden för fastighetsdata:

Sammanfattningsvis har CFD inte övertygats om behovet av
en redovisning av den detaljeringsgrad som utredningen föreslår, CFD
ifrågasätter också om register av det slag som utredningen föreslår kommer att
kunna ajourhållas på elt tillfredsställande sätt. Mot bakgrund härav avstyrker CFD
utredningens förslag om lägenhetsregister och stalistiskt bostadsbyggnadsregister.
Enligt CFD: s bedömning kan tillräcklig noggrannhet uppnås genom en redovisning
av uppgifter per byggnad. En redovisning per byggnad är atl föredra också av
det skälet att intresse för uppgifter om byggnader föreligger även utanför
folk- och bosladsräkningssammanhang. Ajourhållningen av registeruppgifter
underlättas av detta.

Redovisning av uppgifter om byggnader underlättas om ett
basregister över byggnader finns. Ett sådant register kan, såvitt CFD kan
bedöma, byggas upp med fastighetsdatasyslemel som bas genom relativt sett små
resursinsatser.

Länsstyrelsen i Värmlands län:

Länsstyrelsen kan konstatera att den enda kvalitativt
acceptabla registeriösningen är den som grundar sig på ett gemensamt
lägenhetsnummer såväl i folkbokföringen som i etl lägenhetsregister. Det
utredningsarbete som FOBALT föreslår skall igångsättas för att närmare
undersöka förutsättningarna för nämnda registerlösning är myckel angeläget och
bör bedrivas skyndsamt. Länsstyrelsen förordar alt ett syslem med lägenhetsnummer
införs så att en fullständig registeriösning i fråga om hushåll och lägenheter
kan vara klar omkring 1990.

De provisoriska regislerlösningar som i det kortare
perspektivet föreslås av utredningen kommer troligen att ge en slatistikinformation
av tvivelaktigt värde. Länsstyrelsen kan konstatera atl den '"registeriösning"'
som gjordes i samband med FoB 80, där fastighetstaxeringen låg till grund, har

s. 116 Kontrollera mot PDF

Prop. 1983/84:85 116

lett till en klar kvalitetsförsämring i Jämförelse med
tidigare FoB: ar. Länsstyrelsen kan för sin del därför inte förorda atl man i
en FoB 85 använder sig av de föreslagna provisoriska registerlösningarna utan
förordar atl datainsamlingen sker på "vanligt sätt".

Många av de tillfrågade kommunerna är myckel skeptiska
till förslagna registerlösningar. De föredrar ett framtida lägenhetsregister.
Några exempel bland dessa är följande.

Helsingborgs kommun:

Kommunstyrelsen anser att den enda på sikt acceptabla
registerlösningen är den som bygger på ett gemensamt lägenhetsnummer såväl i
folkbokföringen som i etl lägenhetsregister. Lägenhetsregister förekommer redan
i dag i ett anlal administrativa tillämpningar, bl. a. hos flertalet större
fastighetsägare, vilkas register använts redan vid tidigare folk- och
bostadsräkningar.

Kommunstyrelsen ställer sig mycket tveksam till en
kortsiktig lösning med statistiska bostads- och hushållsregister. Det riktiga
måste vara att från början satsa på en registeriösning som bygger på elt
gemensamt lägenhetsnummer i folkbokföringen och i ett lägenhetsregister.

Göteborgs kommun:

Kommunstyrelsen konstaterar att den kvalitativt acceptabla
registerlösningen är den som grundar sig på elt gemensami lägenhetsnummer i
folkbokföringen och i ett lägenhetsregister. Det är av stor vikt att det av SCB
föreslagna utredningsarbetet startas och alt det bedrivs skyndsamt. Enligt
kommunstyrelsen bör riktlinjerna för det fortsatta arbetet vara att
registerinformationen kan ligga till grund för produktion av hushålls- och
lägenhetsstatistik senast fr. o. m. år 1990.

Förslaget från FOBALT till registeriösning i det kortare
tidsperspektivet kan inte tillgodose behovet av hushålls- och lägenhetsstalistik
på ett acceptabelt sätt. Förslaget är enbart att betrakta som en tillfällig
nödlösning.

Hudiksvalls kommun:

En viktig bit i systemet skjuts dock på framliden. Det
gäller kopplingen mellan hushåll och lägenheter, dvs. det viktiga
planeringsunderlag som beskriver befolkningens boendeförhållanden och
bostadsstandard. Här redovisas en interimistisk nödlösning och den viktiga
integrationsnyckeln mellan bostäder och hushåll - införande av ett unikt
lägenhetsnummer -föreslås bli föremål för en speciell utredning. Hudiksvalls
kommun anser, att det är olyckligt att ett slutligt förslag i denna fråga inte
har kunnat presenteras i statistiska centralbyråns utredningsrapport. SCB:s
förslag innebär nu att frågan om folkbokföring på lägenhet och möjligheterna
att skapa ett byggnads/lägenhetsregister utreds under åren fram t. o. m. 1986.
En fullt utbyggd folk- och bostadsräkningsslatistik byggd på registeriösning
kan därför vara i full drift först i slutet av 1980-talet.

Förslaget att en särskild utredning tillsätts för att
utarbeta metoder för stegvis uppbyggnad av elt system med lägenhetsnummer måste
nu prioriteras och tillgängliga resurser måsle samlas kring detta projekt.
Tills ett

s. 117 Kontrollera mot PDF

Prop. 1983/84:85 117

fungerande system med folkbokföring på lägenhet är i drift
bör hushålls-och bostadsstatistiken klaras med hjälp av den vanliga FOBmeloden.
Hudiksvalls kommun avstyrker således utredningens förslag om uppläggning av elt
s.k. slalisliskt hushållsregisler.

De remissinstanser som har någon form av planerande
verksamhet inom delområdet bostäder/byggnader har en helt avvikande syn på
frågan om lägenhetsregister och lägenhetsnummer i folkbokföringen. De utvecklar
skälen för sitt ställningstagande enligt följande.

Statens planverk:

I denna fråga vill planverket framföra all byggnaden som
minsta redovisningsenhet ger ell ändamålsenligt underlag i arbetet med
planläggning och byggande. Den detaljeringsgraden är mol bakgrund av att bostadsbyggandel
under de senaste decennierna medfört att trångboddhet och kvaliletsbrister i alll
väsentligt (90-100 % enligt FoB 1980) övervunnits, fullt tillräcklig. Det av FOBALT
föreslagna statistiska bostadsbyggnadsregistret skulle därmed fylla en viktig
funktion i ett skede när fasiighetsregistrei hos centralnämnden för
fastighetsdata håller på atl byggas upp. Genom identitet när det gäller
fastighetsbeteckning mellan olika register och ett fortsatt utvecklingsarbete
när det gäller husregistrering skulle etl framtida basregister för byggnader
kunna byggas upp. Därvid bör beaktas att man med ett sådant register endast
täcker in bostadsbyggnader. Dessa utgör enligl olika uppskattningar omkring
hälften av landets totala byggnadsbestånd. Det är ur den fysiska planeringens
synvinkel viktigare att få fram ett register över landets samtliga byggnader än
att satsa resurser på att bygga upp ett lägenhetsregister. Av ovanstående
framgår alt planverket finner FOBALT: s förslag om att tillsätta en utredning om
hushålls/lägenhetsregister mindre angeläget.

Lantmäteriverket:

Det finns enligt LMV: s bedömning ett ökande behov av
information om befintlig bebyggelse i olika planeringssammanhang. LMV berörde della
i yttrandet förra året över FOBALT: s delrapport. LMV har inte i sin verksamhet
erfarit något behov av att ett system för bällre försörjning med byggnadsdata
byggs upp med lägenheten som basenhet. Om det emellertid finns behov av elt
registersystem, som skall kunna ge fullgod information om hushållens boendeförhållanden,
måsle man kunna koppla ihop hushållen med lägenheten, byggnaden och
fastigheten. Om en sådan lösning är motiverad eller inte och hur lösningen i så
fall skall utformas bör utredas vidare.

Såsom LMV framhöll i det förut nämnda yttrandet kan det
inte anses försvarbart att bygga upp ett sårskilt stalistiskt bosladsbyggnadsregister.
Vad som närmast bör göras är i stället att utforma identitelsbeteckningar för
byggnader, med koppling till fastighetsindelningen och fastighelskoor-dinaterna,
så alt del blir möjligt att effektivt använda byggnadsdata som redan finns i
fastighetsanknutna register, främst fastighetstaxeringsregistret, och så att
man får en stomme till vilken man kan knyta byggnadsdata som framdeles
registreras i olika sammanhang, l.ex. kommunala byggnadsregister.

En sådan stomme kan sedan kompletteras med de byggnadsdata
som

s. 118 Kontrollera mot PDF

Prop. 1983/84:85 ' 118

bedöms
relevanta för samhällsplaneringen. Sådana uppgifter bör lämpligen samlas in i
anslutning till nästa allmänna fastighetstaxering och hänföras lill byggnaden.
Från samordningssynpunkt innebär en sådan uppläggning att nästa folk- och
bostadsräkning bör skjutas till 1986.

Den
fortlöpande uppdateringen av de byggnadsdata som på föreslaget sätt samlas in
genom nästa allmänna fastighetstaxering bör ordnas genom att kommunernas
rapportering lill skattemyndigheter och SCB samordnas till en enda
rapportering. Denna rapportering bör också samordnas med kommunernas nuvarande
medverkan med att lämna uppgifter till grund för den allmänna kartläggningen
och utnyttjas för uppdatering av fastighetsdatasystemets koordinatregisler.

6
Yrkesuppgifter

De
remissinslanser som särskilt behandlat yrkesvariabeln instämmer, med något
undantag, i FOBALT: s bedömning av värdel av en yrkesstatistik.

Många
är dock oroade över kvaliteten i registren och alt kvaliteten framför allt
kommer att urholkas i framliden.

Flera
remissinslanser menar att om en begränsad FoB genomförs bör även yrkesvariabeln
ingå som en grund för registerlösningen.

De flesla
remissinstanserna accepterar en registerlösning men pekar på behovet av djupare
analys av kvaliteisbristerna.

Rik.sförsäkringsverkei:

För
alt förenkla uppgiftslämnandet för enskilda personer anser RFV det vara smidigt
och rationellt att använda befintliga uppgifter som grund för framställning av
statistik. Verket har därför inga principiella erinringar mot att ett
yrkesregister baseras på de yrkesuppgifier som i dag finns hos
försäkringskassorna. Däremot anser RFV det i högsta grad olämpligt alt genom
författning eller på annat sätt för framtiden garanlera all dessa uppgifter
även fortsättningsvis kommer att finnas tillgängliga för statistisk användning.
Sådana garantier medför mindre flexibilitet i beslutsfattandet genom att angelägna
förändringar av socialförsäkringens administration kan försenas eller hindras.
Vidare kan prioriteringsproblem uppstå.

RFV
förutsätter att verket och försäkringskassorna tilldelas de extra resurser som
behövs om yrkesuppgifier i folk- och bostadsräkningar skall baseras på material
hos kassorna. För att inte behöva prioritera mellan den egna egentliga
verksamheten och uppgiftslämnande till SCB kan det lyckas lämpligt alt medel
för olika myndigheters uppgiftslämnande till folk- och bostadsräkningar i
förekommande fall erhålls frän ett annat anslag än respektive myndighets
förvaltningsanslag.

SCB:
s överväganden om insamling av yrkesuppgifier från försäkringskassorna ulgår
från all inkomstförfrågningar sänds till alla som inle anmält ändrad inkomst
under de senaste tio månaderna. Denna årliga inkomstförfrågan kommer alt
upphöra. RFV anser det angelägel att hänsyn till detta tas vid bedömningarna om
och på vilket sätt elt yrkesregister bör baseras på uppgifter från
inkomstanmälningar hos försäkringskassorna. Utredningen har pekat på olika
möjligheter till elt sådant hänsynstagande.

s. 119 Kontrollera mot PDF

Prop. 1983/84:85 119

Ett yrkesregister är av intresse även för den
utvärderingsverksamhet som RFV bedriver inom socialförsäkringsområdet.
Huvuddelen av socialförsäkringsstatistiken baseras pä uppgifter ur de
dataregister som upprällats för administration av socialförsäkringen. Vissa
uppgifter, som inte ingår i dessa administrativa dataregister, har visserligen
ansetts angelägna för den statistiska beskrivningen inom
socialförsäkringsområdet men har av ekonomiska skäl inte kunnat las med.
Yrkesuppgiften är en sådan uppgift.

SCB föreslår atl yrkesuppgifierna hos försäkringskassorna
i klartext inrapporteras till RFV:s datasystem och därefter levereras till SCB
för klassificering (kodning). Då kan givetvis RFV använda dessa uppgifter även
för den egna verksamheten. För RFV: s utvärderingsverksamhet skulle det vara
värdefullt att få tillgång även till yrkeskoderna i det slutgiltiga
yrkesregistret. RFV anser därför alt del bör säkerställas att SCB ger verket
tillgång till de yrkeskoder pä individnivå vilka baseras på material hos
försäkringskassorna.

Skolöverstyrelsen:

Utredningens förslag till registerlösning med uppgifter
från försäkringskassorna som primär källa och med löneregister m.m. som
komplement är en förbättring Jämfört med delrapporten där löneregisler var den
primära källan. Det praktiska provet i Västerås gav i stort sett positiva
resultat och utredningen bedömer den här registermetoden som acceptabel.
Bortfallet är dock tio gånger så stort som vid den traditionella folk- och
bostadsräkningen och registerlösningen innebär atl mättidpunkten blir
flytande, vilket måste försvåra utnyttjandet. Den tveksamhet SÖ framförde i
yttrandet över delrapporten kan därför i viss mån sägas kvarstå. Den långa
fördröjningen vid en traditionell FoB, innan yrkesuppgifter blir tillgängliga
om en arbetsmarknad med snabba, oförutsedda förändringar, medför dock att SÖ
gör avkall på kravet pä precision och förordar registerlösningen, där yrkesuppgifterna
betydligt snabbare kommer att bli tillgängliga.

Arbetarskyddsstyrelsen:

Styrelsen nödgas konstatera att förslaget om att la fram
ett yrkesregister genom kombination av uppgifter från lönestatistik och
sjukförsäkringssystemet inte synes kunna ge för styrelsens verksamhet
nödvändig precision. Styrelsen vidhåller därför sin uppfattning att
yrkesuppgiften bör inhämtas med hjälp av begränsade FoBar. Därvid bör det
dessutom vara möjligt att få bättre uppgifter än vid tidigare FoB eftersom
begränsningarna gör alt mer uppmärksamhet kan ägnas åt varje fråga i form av
utförliga anvisningar etc.

Bortfallet
med 5 % är i sig starkt negativt i arbetsmedicinska sammanhang eftersom de
specifika effekterna hos en viss riskpopulation alllid rör mycket små tal.
Dessutom finns det skäl att tro att personer utan sjukdagar blir kraftigt övcrtepresenterade
i bortfallet.

Kvaliteten i yrkesuppgifterna kommer troligen att
försämras. Dels blir det en följd av den flytande mättidpunkten (ett år), dels
ökar risken för att man antingen måste införa mera ospecificerade yrkeskoder
(typ metallarbetare i stället för svetsare) eller eljest får fiera
felkodningar. Från arbetsmiljösynpunkt är det angeläget med 5-siffernivå för
yrkesuppgifterna.

Sammanlagt kan denna kvalitetsförsämring komma atl dels
leda till en sämre arbetsskadestatistik, dels omöjliggöra framtida utnytQande
av yr-

s. 120 Kontrollera mot PDF

Prop.
1983/84:85 120

kesuppgifter i FoB för epidemiologiska studier. Redan nu
är yrkesuppgiften från FoB den svagaste länken vid s.k. registerepidemiologi,
där man utnyttjar befintliga regisler (l.ex. cancermiljöregislret och
dödsfallsregistret) för alt studera misstänkta samband mellan arbetsmiljö och
sjukdom.

Arbetsmarknadsstyrelsen:

Del finns ett behov av bättre information på regional nivå
om befolkningens yrkesfördelning och utbildning. Register av den typ som utredningen
har föreslagit kan tänkas vara lämpliga underlag för sådana uppgifter. Dessa
frågor behöver dock analyseras närmare. Som exempel på kvalitetsproblem kan
nämnas, atl byte av yrke som inte samtidigt innebär sådana förändringar i
inkomst att ersättningen vid sjukdom ändras sannolikt inle kommer att anmälas
till försäkringskassorna.

Tillfrågade länsstyrelser och kommuner tillstyrker i
huvudsak FOBALT: s förslag.

Svenska arbetsgivareföreningen och Sveriges
Industriförbund anser att statistikbehoven i fråga om yrke skulle kunna
tillgodoses genom urvalsundersökningar. De anför:

Beträffande yrkes- och utbildningsstatistiken anser vi att
de mest angelägna slatistikbehoven bäst skulle kunna tillgodoses genom
urvalsundersökningar, förslagsvis genom intermittent utökade
arbetskraftsundersökningar (AKU).

Enligt vår bedömning utgör inte primäruppgifterna till
lönestatistiken f.n. någol lämpligt utgångsmaterial för uppgifter om yrke. Den
tidigare yrkesindelningen är ej längre genomgående ulan har nämligen numera
till viss del kommit att ersättas av grupperingar och indelningar, uppbyggda efler
andra kriterier ärr yrke. Vi avstyrker därför att materialet tas i anspråk för
framställning av statistik över yrken. Vi har däremot inget att erinra mot atl SCB
ytterligare överväger försäkringskassans möjligheter att registrera och
redovisa yrkesslalistik. Vi reserverar oss dock för de ändringar beträffande
behovet av yrkesuppgifter som på sikt kan inträffa inom försäkringskassesyslemet.
Vi förordar därför att statistiken över yrke liksom över utbildningen primärt
insamlas direkt från allmänheten pä urvalsbasis.

7 Utbildningsuppgifter i folk- och bostadsräkningarna

Huvuddelen av de remissinstanser som behandlat
utbildningsvariabeln tillstyrker utredningens förslag. Flera utvecklar skälen
för ett utbildningsregister. Bland dessa märks följande.

Skolöverstyrelsen:

SÖ anser att det är mycket viktigt att FOBALT: s förslag
om alt skapa etl register över befolkningens utbildning genomförs. För
utbildningsplaneringen är uppgifter om utbildning i kombination med uppgifter
om yrke av stor vikt. Urvalsundersökningar kan inte ersätta utbildningsregislrel
då

s. 121 Kontrollera mot PDF

Prop. 1983/84:85 121

många utbildningar inom t. ex. gymnasieskolan fullbordas
av så få personer sä att totalundersökningar krävs för atl kunna studera
exempelvis överensstämmelsen mellan yrke och utbildning. Även för regionala
studier av ulbildningsvariabeln krävs i allmänhel totalundersökningar.

Ett
utbildningsregister måste för atl vara användbart låggas upp pä ett sådani sått
atl uppgifterna är aktuella och registret måsle sedan snabbt bli tillgängligt i
arbetet med planeringen av utbildningsväsendet. Del är nödvändigt alt de centala
och regionala utbildningsmyndigheterna får tillfälle att göra egna
bearbetningar utifrån registret.

Instdutet för social forskning:

Utredningens förslag om ett utbildningsregisler förefaller
välmotiverat och det borde vara möjligt att kontinuerligt uppdatera det med
hjälp av årliga uppgifter från utbildningssystemet. Det kan emellertid inte
vara tillfredsställande att basera etl sådant regisler på cirka femton år gamla
uppgifter från folk- och bostadsräkningen 1970. Bland annat kommer i så fall
uppgifter om utbildningen för del stora antal invandrare som kommit till
Sverige sedan dess helt saknas. Skall ett utbildningsregister upprättas bör
således utbildning ingå bland de uppgifter som samlas in från hushållen i en
enkät 1985. Det är då viktigt att slor omsorg läggs ned i utformandet av
enkäten, eftersom utbildning av många ses som en uppgift som är känslig att
lämna.

Länsstyrelsen i Kalmar län:

En av de viktigaste planeringsuppgiflerna på regional nivå
under 1980-talet är att försöka anpassa yrkesutbildningen lill de behov som
föreligger av utbildad arbetskraft, I dag finns etl myckel undermåligt underlag
som belyser sambanden utbildning - yrken - näringsgren. För att kunna vägleda i
planeringen måste utbildningsuppgifterna dessulom vara relativt detaljerade.
Det är därför tillfredsställande att utredningen i huvudsak med hjälp av
befintliga regisler kunna föreslå uppbyggnaden av elt utbildningsregisler,
vilket successivt kan uppdateras.

Utredningen belyser inte vilka möjligheter som kan finnas
alt samköra uppgifter om utbildning och yrke. Länsstyrelsen förutsätter dock
all del kommer att finnas möjligheter att belysa sambanden mellan dessa båda
variabler.

Några remissinstanser förordar flera urvalsundersökningar
för all belysa speciellt intressanta utbildningar.

Konjunkturinstdutet:

Enligt institutets mening bör man, tvärtemot utredningens
ambitioner om en i detalj utformad lolalstatistik, slarkt begränsa uppgifterna
i en sådan och i stället inrikta sig pä atl på annat sätt försöka fä fram
tillräckligt bra uppgifter för de grupper som kan vara av särskilt intresse,
varvid man bättre än för närvarande borde kunna utnyttja den information som
finns inom utbildningssystemet. Vid analys av den ekonomiska utvecklingen vore
det l.ex. i nuläget av stort intresse att närmare studera omfattning, innehåll
och utveckling av befolkningens lekniska utbildning med hänsyn till att det
finns tendenser som tyder på viss risk för brist inom delta område den närmast
framförliggande tiden, samlidigl som tillgången på

s. 122 Kontrollera mot PDF

Prop.
1983/84:85 122

kunnig arbetskraft inom delta område är av vital betydelse
för den ekonomiska utvecklingen. För närvarande är den offentliga ulbildningsstatistiken
inle utformad pä ett sådant sätt att den lämpar sig för atl tillgodose etl sådani
informationsbehov.

Statistikutredningen:

Mot denna bakgrund är det mycket viktigt att man också får
fram tillfredsställande registeriösningar av utbildningsvariabeln.
Möjligheterna för atl ajourföra ett utbildningsregisler är goda och FOBALT har
givit förslag på lösningar till ytterligare förbättringar som skulle täcka in
fler utbildningar. FOBALT: s förslag kommer inte att ge tillfredsställande
information om hela befolkningens utbildning. Främst är del unga som genomgått
utbildning i Sverige som enligt FOBALT: s förslag kan belysas. Behovet av
utbildningsupplysningar är så slort alt det är motiverat att insamla utbildningsuppgifter
i enkätundersökningen 1985. Informationen är viktig som ett grundmaterial i en
registerlösning. De kvalitativa problemen skulle bli alltför omfattande om man
byggde på information från folkräkningen 1970, som FOBALT föreslår. Atl fråga
om befolkningens utbildningsnivå i en enkätundersökning är både känsligt och
svårt. Erfarenheter från tidigare folkräkningar i Sverige och andra länder
visar all uppgifterna kan få en otillfredsställande kvalitet. För atl
underlätta både ifyllandet av uppgifterna och bearbetningen bör man undvika
att insamla en alltför detaljerad information och eventuellt använda fasta
svarsalternativ för de vanligaste utbildningarna. Samtidigt bör man sträva mol
all finna lösningar på hur man skall få uppgifter om framtida invandrares
utbildning. Det är stora problem med att Jämföra utbildningssystem i olika
länder, men möjligheterna till några enkla klassificeringar bör undersökas.
Statens invandrarverk insamlar delvis information för utomnordiska invandrare.

Dataddegalionen:

Förslaget om utbildningsregister enligl FOBALT kommer som
anförs i utredningen alt leda till en slor undertäckning av befolkningens
utbildningsnivå. Utbildningsuppgifterna är viktiga för all bl.a. kunna belysa
sysselsättningsfrågor. SCB: s förslag har i hög gr-ad begränsats till vad som
kan insamlas med hjälp av offentliga utbildningsregisler. Behovet av uppgifter
om yrke/arbetsuppgifter och om ulbildning bör omprövas, om som nedan förordas
en folk- och bostadsräkning 1985 görs via blankett till hushällen.

Även Svenska arbetsgivareföreningen och Sveriges
industriförbund förordar urvalsundersökningar.

8 Sekretess och integritet

Några remissinstanser har pekat pä behovet av en djupare
analys av sekretess- och inlegritetsfrågorna.

Statistikutredningen och datadelegationen har var för sig
pekat på behovet av en skärpning av sekretesslagen för atl skydda uppgifter
som samlats in för statisliska ändamål.

s. 123 Kontrollera mot PDF

Prop. 1983/84:85 123

Statistikutredningen:

En utgångspunkt för våra ställningstaganden är atl de
grundläggande sekretess- och integi"itetskraven inte får sättas ät sidan.
I korthet innebär della atl:

-
uppgifter som
insamlats av eller överlämnats till en statislikproducerande myndighet (i
detta tillfälle SCB) inte får och inte kan användas i andra sammanhang

-
enskilda
individers krav på sekretess och integritet säkerställs vid den lekniska
bearbetningen av statistikunderlaget

Det första kravet skall enligt vår mening innebära en
stramare tillämpning av nu gällande sekretess- och integritetslagstiftning. Vi
kommer i vårt slutbetänkande att närmare precisera innebörden i detta krav. Del
andra kravet innebär all en sådan teknik skall utnytQas som ger största möjliga
skydd mot utlämnande. Bl.a. bör möjligheten 'alt i ökad utsträckning använda
kryptering undersökas.

Det är angeläget att informera om hur den lekniska
bearbetningen av statistikunderlaget går till. En möjlighet år att ta in detta
som en del i den allmänna datautbildningen som bedrivs för närvarande av bl.a.
studieorganisationer och politiska partier. Men också andra vägar såsom TV,
radio och press bör utnylQas. FOBALT: s förslag bör kompletteras på denna
punkt.

Dataddegalionen:

I enlighet med sekretesslagen, 9 kap. 4 § som anger
skyddet för utlämnande av uppgifter om den enskildes personliga eller
ekonomiska förhållanden är huvudregeln att FoBregistren inte får användas för
att lämna ut uppgifter om enskilda personer.

När det gäller utlämnande av uppgifter om enskilda finns
det ett par undantag i lagstiftningen som datadelegationen uppmärksammat.
Enligt rättegångsbalken kan rätten förorda atl en handling skall
tillhandahållas. Även om utlämnande av handlingar sällan förekommit på denna
grund anser datadelegationen det finnas skäl att uteslänga denna möjlighet och
ändra rättegångsbalken i enlighel härmed.

Del finns också en allmän bestämmelse i sekretesslagen med
innebörd att regeringen fär förordna om undantag från sekretess. Enligt regeln
skall förordnandel avse särskilt fall och det skall vara påkallat av synnerliga
skäl. I förarbetena betonas att regeln är avsedd att tillämpas endast med stor reslriktivitet.
Dataddegalionen anser att det finns anledning till en ännu kraftigare
inskränkning genom att låta enbart riksdagen genom beslul om lagändring
möjliggöra elt utlämnande av uppgifter om enskilda i FoBregistren.

Möjlighelerna till utlämnande av uppgifter om enskilda
inskränks med dessa förslag. De undantag som SekrL anger gäller även
fortsättningsvis. I lagen sägs (9 kap, 4 §):

Uppgifi i företagsregister, uppgifi som avser avliden,
uppgift som behövs för forskningsändamål, uppgifi som avser personal- och
lönestatistik och uppgift, som inte genom namn, annan identitelsbeteckning
eller därmed Jämförbart förhållande år direkt hänförlig lill den enskilde, får
dock lämnas ut, om del står klart atl uppgiften kan röjas utan alt den som
uppgiften rör eller någon honom närslående lider skada eller men. Avsikten med FoBregistren
är all endast aggregerade uppgifter skall få lämnas ut. Lagstiftningsskyddet
bör därför öka enligt de förslag delegatio-

s. 124 Kontrollera mot PDF

Prop. 1983/84:85 124

nen redovisat ovan. Därmed torde FoBregistren enligt FOBALTförslaget
i aUt väsenfiigt inte kunna vara integritetskränkande om man betraktar varje
års datainsamling för sig.

9 Kostnader

FOBALT: s koslnadsbedömning visar på en samhällsekonomisk
vinst Jämfört med traditionella folk- och bostadsräkningar. Totalkostnaden för
en undersökningsomgång slutar på 115 milj. kr. mot 150 milj. kr. för en
traditionell FoB. Det är främst kommunernas kostnader som minskar. FOBALT har
dock inte kostnadsberäknat uppgiftslämnarkostnaden men gör bedömningen att uppgiftslämnarinsatsen
minskar från 1,5 milj. fim. till 1,3 milj. tim.

Flera kategorier av remissinslanserna är skeptiska till
kostnadsbedömningarna. Ett genomgående drag är att de myndigheter,
organisationer och kommuner som berörs som uppgiftslämnare anser att FOBALT har
underskattat kostnaderna.

Bland de statliga myndigheterna märks följande:

Rik sförsäkrings verket:

RFV förutsätter att verket och försäkringskassorna
tilldelas de extra resurser som behövs om yrkesuppgifter i folk- och
bostadsräkningar skall baseras på material hos kassorna. För att inle behöva
prioritera mellan den egna egentliga verksamheten och uppgiftslämnande till SCB
kan det tyckas lämpligl att medel för olika myndigheters uppgiftslämnande till
folk- och bostadsräkningar i förekommande fall erhålls frän elt annat anslag än
respektive myndighels förvaltningsanslag.

Postverket:

Postverkets uppdrag i samband med uppgiftslämningen lill
folkbokföringsmyndighet om definitiva flyttningar förorsakar verket
merkostnader för vilka ersättning bör utgå.

Postverket gör bedömningen all ca 950 000 kr./år behövs
för att täcka verkets merkostnader.

Flertalet kommuner har påpekat att FOBALT underskattat de
kommunala kostnaderna. Detta gäller särskilt kostnaderna för del statisfiska bosladsbyggnadsregistret.

Mjölby kommun:

Mjölby kommun anser att FOBALT: s bedömning av kommunernas
tids- och koslnadsvinst genom en registerlösning är alltför optimistiska.
Registerlösningen kommer att kräva betydande insatser från kommunerna avseende bosladsbyggnadsregistret
och arbetsställeregislrel. Dessutom kan man befara att ett visst arbete frän
kommunernas sida kommer atl få läggas på granskning och komplettering av
registerdata.

s. 125 Kontrollera mot PDF

Prop. 1983/84:85 125

Malmö kommun:

Enligt SCB: s kostnadsberäkningar kommer registerbaserad
statistik att innebära väsentliga besparingar. Det gäller inte minst för
kommunerna vars kostnader skulle reduceras till en tredjedel Jämfört med
traditionell folk- och bostadsräkning. Malmö kommuns kostnader i samband med
upprättande av granskningsorgan 1980 uppgick till 2,4 milj. kronor.

Den besparing som åstadkommes genom att granskningsorgan
med ex-traanställd personal kan slopas vid registerbaserade lösningar, måste
emellertid vägas mot de kommunala resursinsatser som krävs för uppläggning och
ajourhållning av register. Det är kommunens uppfattning att SCB underskattat
dessa kostnader.

En lagsladgad utvidgning av kontrolluppgift och ajourhållning
av olika register innebår merarbete för kommunen. Omfattningen kan inle beräknas
då de förväntade kommunala arbetsinsatserna inle preciserats. En samlad
bedömning år emellertid att FOBALTutredningens förslag innebär besparingar, om
än inte i den storleksordning man där kalkylerat med.

Karlstads kommun:

Kommunen anser atl FOBALT har underskattai kommunernas koslna-der
vid en regislerlösning. Uppdateringen av arbetsställeregislrel kommer troligen
inte enbart alt beröra kommunen som arbetsgivare. Kommunerna måsle sannolikt
även medverka vid uppdatering av övriga arbetsställen vad avser l.ex.
nyckelkod. Vidare kommer kommunernas kostnader att öka i samband med det
utökade uppgiftslämnandet till SCB:s bostadsbyggnadsstatistik. De ökade
kostnaderna förväntas främst orsakas av alt inrapportering även skall ske dä
bostäderna får ändrad användning.

Karistads kommun förutsätter dock all kommunens kostnader
för folk-och bostadsräkningar framdeles kommer att avsevärt understiga tidigare
kostnader.

Företagens uppglftslämnardelegation redovisar skälen lill vart"ör
de anser FOBALT: s beräkningar missvisande.

Alt SCB i kostnadsskillnaden mellan en traditionell FoB
och en registerbaserad räkning enligl FOBALT: s huvudalternativ inle inräknat
företagens uppgiftslämnarkostnader - som samhällsekonomiskt sett här är att Jämslälla
med SCB: s egna kostnader - år en mycket allvarlig brist i utredningen.
Redovisningen ger alltför lätt en missvisande information om de
samhällsekonomiska effekterna av huvudalternativet.

Inräknas företagens uppgiftslämnarkostnader, framstår
nämligen systemalternativet registerbaserad räkning enligt FOBALT: s huvudalternativ
som väsentligt dyrare än en traditionell FoB. Vid ett skäligt timpris av 200
kr. (valt som förelagens genomsnittliga allernativkostnad per arbetad timme)
blir resultatet i stället en kostnadshöjning för samhället på över 150 milj. kr
atl Jämföras med de angivna besparingar på 35 milj. kr. Dessa kostnadsskillnader
baseras på den uppgiftslämnartid som SCB skattat och som knappast är tilltagen
i överkant. FOBALT: s huvudalternativ måste således avstyrkas på grund av
förslagels direkta kostnadseffekter sett ur samhällelig synvinkel.

s. 126 Kontrollera mot PDF

Prop. 1983/84:85 126

Bilaga 3

Lagrådsremissens lagförslag

1 Förslag till

Lag om 1985 års folk- och bostadsräkning

Härigenom föreskrivs följande.

Allmänna bestämmelser

1
S År 1985
företas en allmän folk- och bostadsräkning (FoB 85) i syfte alt dels framställa
statistik för samhällsplanering, forskning och allmän information, dels
kontrollera folkbokföringen.

2
§ Folk- och
bostadsräkningen genomförs av statistiska centralbyrån med hjälp av automatisk
databehandling.

Till folk- och bostadsräkningen skall lämnas person-, bostads-
och fas-tighelsuppgifler enligt 4- 16 §§. Registeruppgifter får inhämtas enligl
21 §.

3 § Statistiska centralbyrån fastställer när uppgifterna
enligt 2 § skall

lämnas eller inhämtas och vilken tidpunkt eller fid som de skall avse.

Personuppgifter

4
8
Personuppgifter skall lämnas av dem som är födda år 1969 eller tidigare och som
är folkbokförda i Sverige vid den tidpunkt som uppgifterna avser.

5
§
Personuppgiften skall innehålla följande:

-
namn och
personnummer

-
yrke för den
som förvärvsarbetar

-
fastighetens
beteckning

-
församling där
fastigheten är belägen

-
utdelnings- och
ortsadress

-
innehavare av
bostaden

Bostadsuppgifter

6
§
Bostadsuppgifter skall lämnas av dem som innehar och stadigvarande bebor en
bostadslägenhet i Sverige vid den tidpunkt som uppgifterna avser.

7
§
Bostadsuppgiften skall innehålla följande:

-
namn,
personnummer och hushällsställnrng (gifta eller samboende, barn, övriga boende)
för de boende som är födda 1969 eller tidigare

-
antal rum

-
upplåtelseform

-
förekomsten av
kök eller kokvrå, bad- eller duschrum och vattenklosetl

-
förekomsten av
en eller flera bostadslägenheter i huset

s. 127 Kontrollera mot PDF

Prop. 1983/84:85 127

Fastighetsu ppgifter

8 § Faslighetsuppgifter skall lämnas av dem som vid den
tidpunkt som

uppgiften avser äger etl eller flera bostadshus i Sverige.

Med bostadshus förstås byggnader med en eller flera
bostadslägenheter.

Äger någon flera bostadshus på samma fastighet, lämnas en
enda fas-tighelsuppgifl för husen gemensamt.

För sådana bostadshus som ingår i arrendeupplåtelser lämnas
fastighetsuppgiften av artendatorn i stället för av husägaren.

9 § Fastighetsuppgiflen skall innehålla följande uppgifter
om den fastig-

hel där bostadshuset är beläget, om bostadshuset och om bostadslägenhe

ten, nämligen

1. om fastigheten

-
län, kommun och
församling där fastigheten är belägen

-
fastighetens
beteckning

-
fastighetstyp
(jordbruksfastighet, annan fastighet)

-
ägarens namn
och adress

-
ägarkategori
(staten, kommun, allmännyttigt bostadsföretag, bostadsrättsförening, enskild
person, annan ägare)

2. om huset:

-
byggnadsnummer

-
hustyp (enbostadshus,
tvåbostadshus, flerbostadshus, annat bostadshus)

-
anla!
bostadslägenheter i huset

-
byggnads- och
ombyggnadsår

-
huvudsaklig
värmekälla och använda bränsleslag

-
förekomsten av
hiss i flerbostadshus och andra bostadshus än en- och tvåbostadshus

3. om lägenheten:

-
antal rum

-
förekomsten av
kök eller kokvrå

-
lägenhetsinnehavarens
namn

-
lägenhetsnummer

-
i förekommande
fall orsaken till att lägenheten inte år upplåten

Insamlingsförfarandet

10 § Person- och bostadsuppgifter skall lämnas på en
personblankett,

fastighetsuppgifter pä en fastighetsblankett.

Den som äger och stadigvarande bebor elt enbostadshus får
dock lämna fastighetsuppgifterna på personblanketten.

11 § Person- och faslighetsblankelterna fastslälls av slatisliska
cen

tralbyrån efter samråd med datainspektionen.

Staten tillhandahåller såväl blanketter som porlofria
svarskuvert utan kostnad för de uppgiftsskyldiga.

12 § Sammanboende makar får lämna personuppgifter
gemensamt på

samma personblankett.

Innehas och bebos en bostadslägenhet av två eller fiera
personer tillsam-

s. 128 Kontrollera mot PDF

Prop.
1983/84:85 128

mans,
får de lämna bostadsuppgiften gemensamt på samma personblankett.

Person-,
bostads- och fastighetsuppgifter skrivs under av den som lämnar dem. Denne
svarar för uppgifternas riktighet.

13 §
Kommunerna skall

-
lämna information om folk- och
bostadsräkningen

-
biträda vid distributionen av
blanketter och vid upprättandet och insamlingen av uppgifter

-
svara för att de insamlade
uppgifterna granskas och i berett skick lämnas över till slatisliska
centralbyrån för fortsalt bearbetning

14 §
Varje kommun skall uppdra ål ett särskilt granskningsorgan att

sköta de arbetsuppgifter som anges i 13 §.

Två
eller flera kommuner får dock efter samråd med statistiska centralbyrån
inrätta ett gemensamt granskningsorgan.

15 §
Varje kommun skall utse en granskningsledare och en ställföreträ

dare för denne.

Kommunen
skall sörja för att granskningspersonalen utbildas för sina arbetsuppgifter.

16 §
Granskningsledaren får begära att de uppgiftsskyldiga inom viss tid

lämnar upplysningar om förhållanden som omfattas av uppgiftsskyldighe

ten enligt 4-9 §§.

Granskningsledaren
får delegera denna befogenhet till en förtroendeman eller en Qänsteman hos
kommunen.

Anmaningar

17 §
Om en begärd uppgift inte lämnas inom föreskriven tid, får gransk

ningsledaren eller statistiska centralbyrån anmana den uppgiflsskyldige att

fullgöra sin skyldighet. Detsamma gäller, om den uppgiftsskyldige under

låter atl lämna upplysningar som har begärts enligt 16 §.

Innan
en anmaning utfärdas, bör den uppgiftsskyldige, om det kan ske utan någon
olägenhet, på lämpligt sätt erinras om skyldigheten alt lämna föreskrivna
uppgifter och upplysningar.

Viten
m. m.

18 §
Om den uppgiftsskyldige inle följer en anmaning enligt 17 §, får

länsstyrelsen på begäran av granskningsledaren eller statistiska central

byrån förelägga den uppgiftsskyldige att fullgöra sin skyldighet vid vite.

Vitet
bestäms lill lägst 100 och högst 1 000 kronor.

19
§ Beslut om
vitesföreläggande får inte överklagas.

20
§ Frågor om utdömande av ett
förelagt vite prövas av länsrätten på begäran av granskningsledaren eller
statistiska centralbyrån.

s. 129 Kontrollera mot PDF

Prop. 1983/84:85 129

Registeruppgifter

21 § Från nedan angivna regisler får slatisliska
centralbyrån för folk- och bostadsräkningen inhämta följande uppgifter:

1. statistiska centralbyråns register över
totalbefolkningen

-
personnummer

-
kyrkobokföringsort

-
kyrkobokföringsfastighet

-
utdelnings- och
ortsadress

-
samhörighetsbeteckning

-
civilstånd

-
medborgarskap

-
födelseland och
senaste invandringsår

2. statistiska centralbyråns kontrolluppgiftsregister

-
inkomsttagare
och arbetsgivare

-
inkomst av
förvärvsarbete och den tid förmånen avser

-
eriagd preliminärskalt

-
arbetsställenummer

3. statistiska centralbyråns inkomst- och
förmögenhetsregister

- inkomst

4. statistiska centralbyråns centrala företagsregister

-
förelags namn
och form

-
antal
arbetsställen

-
arbetsställenas
namn, nummer, storlek, seklortillhörighet, belägenhet och näringsgrenskod

5. statistiska centralbyråns register över nyckdkodområden

- fastigheters omrädestillhörighet

6. länsstyrelsernas regisler över fastighetstaxeringen

- fastigheters tälorlslillhörighet

7. registret vid centralnämnden för fastighetsdata

- koordinater för fastigheter

8. registret vid riksskatteverkets sjömansskattekontor i
Göteborg

- uppgift pä sådana ombordanställda på svenska
fartyg som betalar sjö

mansskatt

Avslutande bestämmelser

22
§ Om
statistiska centralbyrån med hjälp av automatisk databehandling tillsammans
med uppgifterna från folk- och bostadsräkningen skall använda andra uppgifter
för sådana syften som anges il §, får det ske bara enligt beslut eller med
tillstånd som avses i datalagen (1973: 289).

23
§ För konlroll
av folkbokföringen får folkbokföringsmyndigheterna ta del av de uppgifter från
folk- och bostadsräkningen som behövs för kontrollen. Sådan kontroll får dock
göras med hjälp av automatisk databehandling bara enligt beslul eller med
tillstånd enligt datalagen (1973: 289).

9 Riksdagen 1983/84. I saml. Nr 85

s. 130 Kontrollera mot PDF

Prop.
1983/84:85 130

24 § Både statistiska centralbyrån och kommunens
granskningsorgan skall vid tillämpningen av denna lag se till att de
uppgiftsskyldiga inle betungas onödigt. Föreskrifter om sekretess finns i sekretesslagen
(1980: 100).

Denna lag träder i kraft den I Juli 1984.

2 Förslag till

Lag om skyldighet att ange arbetsställenummer, m.m.

Härigenom föreskrivs följande.

Allmänna bestämmelser

1
§ Elt
sysselsättningsregister skall föras i syfte att framställa statistik dels varje
år om sysselsättningen, dels vart tredje år om resor mellan bostad och
arbetsplats.

2
§
Sysselsättningsregistret förs av statistiska centralbyrån med hjälp av
automatisk databehandling.

Registeruppgifter

3 § Från nedan angivna register fär statistiska
centralbyrån för syssel

sältningsregistret inhämta följande uppgifter:

1. statistiska centralbyråns register över
totalbefolkningen

-
personnummer

-
kyrkobokföringsort

-
kyrkobokföringsfastighet

-
utdelnings- och
ortsadress

-
samhörighelsbeteckning

-
civilstånd

-
medborgarskap

-
födelseland och
senasle invandringsår

2. statistiska centralbyråns konlrolluppgiflsregister

-
inkomsttagare
och arbetsgivare

-
inkomst av
förvärvsarbete och den tid förmånen avser

-
erlagd
preliminärskatt

-
arbetsställenummer

3. statistiska ceturalbyråns inkoitist- och
förmögenhetsregister

- inkomst

4. statistiska centralbyråns centrala företagsregister

-
företags namn
och form

-
antal
arbetsställen

-
arbetsställenas
namn, nummer, storlek, seklortillhörighet, belägenhet och näringsgrenskod

s. 131 Kontrollera mot PDF

Prop.
1983/84:85 131

5, statistiska centralbyråns register över nyckdkodområden

- fastigheters områdestillhörighet

6. registret vid riksskatteverkets sjömansskattekontor 1
Göteborg

- uppgift pä sådana ombordanslällda på svenska
företag som betalar

sjömansskatt

opaginerad Kontrollera mot PDF

Arbetsställenummer

4 § De arbetsgivare som stadigvarande bedriver sin
verksamhet i flera

lokaler (arbetsställen) skall av statistiska centralbyrån tilldelas ett arbets

ställenummer för varje sådant arbetsställe.

Det åligger centralbyrån att varje år före november månads
utgång undertätta berörda arbetsgivare om deras arbetsställenummer.

Uppgiftsskyldighet

;en

5 § De arbetsgivare som har tilldelats särskilda
arbetsställenummer skall

i sina kontrolluppgifter enligt 37 § 1 mom. första punkten taxeringslager

(1956:623) med ett sådani nummer utmärka arbetsstället för den arbelsta

gare som kontrolluppgiften avser.

Anmaningar

6 § Om uppgift om arbelsslällenummer inle lämnas inom den
tid som

gäller för avlämnande av kontrolluppgiften, får statisliska centralbyrån

anmana den uppgiftsskyldige att fullgöra sin skyldighet.

Innan en anmaning utfärdas, bör den uppgiftsskyldige, om
del kan ske utan någon olägenhet, på lämpligt sätt erinras om sin skyldighet
att lämna uppgift om arbetsställenummer.

Viten m. m.

7 § Om den uppgiftsskyldige inte följer en anmaning enligt
6 §, får läns

styrelsen på begäran av statisliska centralbyrån förelägga den uppgifts

skyldige att göra detta vid vite.

Vitet bestäms till lägst 100 och högst 1 000 kronor.

8
§ Beslut om
vitesföreläggande får inte överklagas.

9
§ Frågor om
utdömande av ett förelagt vite prövas av länsrätten på begäran av statistiska
centralbyrån.

Denna lag tråder i kraft den 1 juli 1984 och skall
tillämpas första gången på de kontrolluppgifter som skall lämnas senast den 31
januari 1986.

s. 132 Kontrollera mot PDF

Prop. 1983/84:85 132

3 Förslag till

Lag om ändring i taxeringslagen (1956:623)

Härigenom föreskrivs att 37 § 2 mom. taxeringslagen
(1956:623)' skall ha nedan angivna lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lyddse

37 § 2 mom.

Vid avlämnande av uppgifter, varom stadgas i 1 mom., skall
iakttagas följande.

Avser sådan förmän, varom i 1 mom. första och andra punklerna
förmäles, endast en del av året, skall upplysning meddelas om den tidrymd, för
vilken förmånen utgått.

1 konlrolluppgift,
som upptager särskild resekostnads- och traktaments-ersättning, skall angivas
beloppet av dels resekostnadsersältning och dels traktamenlsersätlning Jämte
lid för vilken traktamentsersätlning utgått. Därvid skola uppgifter lämnas om traktamenlsersätlning
dels för förrättningar inom riket i enlighel med vad nedan sägs och dels för
förrättningar utom riket. I fråga om förrättningar inom riket skola uppgifter
lämnas särskill för förrättningar som icke varit förenade med övernattning (en-dagsförtättningar),
förrättningar som varit förenade med övernattning men icke medfört vistelse mer
än femton dygn i följd på en och samma ort (korttidsförtättningar) samt övriga
resor (långiidsförtättningar). För en-dagsförtättningar uppgives utgiven traktamentsersältning
och antal dagar. Vid beräkning av antalet dagar för endagsförrältningar
medräknas icke sådan endagsförrätlning, som varat högst fyra timmar; förtällning
som varat mer än fyra timmar men högst tio timmar räknas som halv dag; längre förtällning
räknas som hel dag. För korttids- och långtidsförrättningar uppgives utgiven traktamenlsersätlning
och antal nätter övernattning skett. De första femton dygnen av varje längtid5,förrättning
uppgivas såsom korttidsförtättning. - I kontrolluppgift skall i förekommande
fall särskilt anmärkas, att arbetsgivaren utöver traktamentsersättningen, haft
utgifter för den anställdes bostad eller uppehälle under förtättningen.

Om
skattechefen i det län där arbetsgivarens hemortskommun är belägen medger det,
behöver arbetsgivaren, i stället för att lämna uppgift enligt tredje stycket om
traktamentsersältning vid förrättning inom riket, endast anmärka i
kontrolluppgiften att sådan ersättning utgått. Förutsättning för medgivande är atl
ersättning utgår enligt sädana grunder att den kan antagas icke komma atl
överstiga avdragsgill ökning i levnadskostnaderna. Motsvarande medgivande kan
lämnas även beträffande resekostnadser-såttning för färd med allmänt
kommunikationsmedel. Medgivande lämnas endast om ar"betsgivaren har ett
större antal anställda, som mera regelbundet företager Qänsteresor, och
medgivandel bedömes vara ulan olägenhet för taxeringsarbetet. Medgivande får ej
lämnas fåmansföretag i fråga om uppgifter rörande företagsledaren och honom
närslående personer samt delägare i förelaget. Lämnat medgivande gäller tills
vidare. Del kan begränsas till viss grupp av anställda. - Ansökan om
medgivande göres hos

' Lagen omtryckt 1971:399.

Senaste lydelse av lagens rubrik 1974: 773.

- Senaste lydelse 1983:444.

s. 133 Kontrollera mot PDF

Prop. 1983/84:85 133

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

länsstyrelsen senast den 31 oktober året före
taxeringsåret. Talan mot beslul, varigenom ansökan om medgivande avslagits
eller medgivande återkallats, föres hos riksskatteverket genom besvär som skola
ha inkommit till verket inom en månad från den dag då klaganden erhöll del av
beslutet. Mot riksskatteverkets beslut får talan icke föras.

Därest vid avlönings utbetalande avdrag skett för
löntagares eller hans efterlevandes pensionering, skall i kontrolluppgiften
upptagas bruttolön och vad som avdragits.

Av
kontrolluppgift enligl 1 mom. första, andra eller sjunde punklen skall framgå
om arbetsgivaren har att för utgivet belopp betala arbetsgivaravgifter enligt
lagen (1981:691) om socialavgifter. I kontrolluppgift som nu har sagts skall
särskilt för sig tas upp represenlationsersättning och särskilt för sig annan
kostnadsersättning än resekostnads och traktamenlsersättning.

I
kontrolluppgift skall särskilt för sig tas upp sådant avdrag som har gjorts för
preliminär A-skatt eller enligt lagen (1982:1006) om avdrags- och uppgiftsskyldighel
beträffande vissa uppdragsersättningar.

1
kontrolluppgift skall anges namn och postadress samt personnummer eller
organisationsnummer för såväl den uppgiftsskyldige som den uppgiften avser.
Kan personnummer inte anges för den som uppgiften avser skall redovisas dennes
födelsetid. Har den uppgiftsskyldige tilldelats särskilt redovisningsnummer
enligt 53 § 1 mom. uppbördslagen (1953:272) skall detta anges i stället för den
uppgiftsskyldiges personnummer eller organisationsnummer. I kontrolluppgift
som lämnas av fåmansföretag skall anges om personen är företagsledare eller
honom närstående person eller delägare i företaget.

Kontrolluppgift, som i I mom. tredje punkten sägs och som
avser pensionsförsäkring tagen annorledes än i samband med Qänst, skall innehålla
uppgift om tidigare och nuvarande ägare till försäkringen och, om möjligt, fång
varigenom äganderätten övergått samt, i förekommande fall, den som erhållit
förfoganderätten till försäkringen. Kontrolluppgift, som avser
pensionsförsäkring tagen i samband med Qänst, skall innehålla uppgift om den
som enligt Qänsteavtalet skall åtnjuta pensionsförmånen.

I kontrolluppgift skall lämnas uppgift om lån som har
lämnats räntefritt, eller mot ränta understigande sedvanlig ränta, till arbets-
eller uppdragstagare, om det sammanlagda värdel av förmåner av della slag
uppgår till mer än 100 kronor. Uppgiften skall avse lånebeloppet och eriagd
ränta.

Kontrolluppgift enligt 1 mom. punkterna 1-3, 3 b-3 f eller
8 skall avfattas på blankett enligt fastställt formulär. Särskild
uppgiftshandling skall lämnas för varje person.

Riksskatteverket får på ansökan av uppgiftsskyldig medge
undantag från bestämmelserna i elfte stycket. Mot riksskatteverkets beslut får
talan ej föras.

Att i kontrolluppgift enligt I mom.första punkten 1 visst
fall också skall anges sådant arbetsställenummer som statistiska centralbyrån
har tilldelat vissa arbetsgivare framgår av lagen (1983:000) om skyldighet att
ange arbetsställenummer, m. m.

Denna lag iräder i kraft den 1 Juli 1984.

s. 134 Kontrollera mot PDF

Prop. 1983/84:85 134

Utdrag

CIVILDEPARTEMENTET PROTOKOLL

vid
regeringssammanträde 1983-12-15

Närvarande:
statsministern Palme, ordförande, och statsråden I. Carlsson, Lundkvist, Feldt,
Sigurdsen, Gustafsson, Leijon, Hjelm-Wallén, Peterson, Andersson, Boström,
Bodström, Göransson, Gradin, Dahl, R. Carlsson, Holmberg, Hellström, Thunborg,
Wickbom.

Föredragande:
statsrådet Holmberg

Komplettering
av lagrådsremiss den 24 november 1983 om 1985 års folk- och bostadsräkning, m. m.

1
Inledning

Regeringen
beslutade den 24 november 1983 atl inhämta lagrådets yttrande över förslag
till

1.
en lag om 1985 års folk- och
bostadsräkning,

2.
en lag om skyldighet att ange arbelsslällenummer,
m. m.,

3.
en lag om ändring i
taxeringslagen (1956:623).

Efler
remiss (slutlig version den 2 december 1983) inkom den 7 december
datainspektionen till civildepartementet med ett yttrande jämlikt 2a §
datalagen (1973:289, omtryckt 1982:446) över förslagen i lagrådsremissen.

Dalainspektionens
yttrande bör fogas lill protokollet i detta ärende som bilaga.

Yttrandet
kan i korthet sammanfattas enligt följande.

Inspektionen
föreslår alt i den föreslagna lagen om 1985 års folk- och bostadsräkning (FoB
85) skall införas en ny bestämmelse om bevarandetiden för registret. Vidare
anser datainspektionen att uppräkningen i lagens 21 § om vilka register som fär
samköras med materialet från FoB 85 bör vara uttömmande. Datainspektionen
föreslår vidare att 22§ antingen skall utgå eller också omformas till en
paragraf som anger att statistiska centralbyrån får för särskilda statistiska
undersökningar - dvs. genom inrättande av särskilda personregister -
sammanställa uppgifter från folk- och bostadsräkningsregistret med uppgifter
från andra register, givelvis med den begränsning som anges i 1 §.
Datainspektionen anser också att del även av den föreslagna lagen om skyldighet
att ange arbetsställenummer, m. m. bör framgå alt uppräkningen av vilka
register som får samköras år uttömmande.

s. 135 Kontrollera mot PDF

Prop. 1983/84:85 135

2 Föredraganden

Jag vill med anledning av datainspektionens yttrande
anföra följande.

2.1 Bevarandetiden

Folk- och bostadsräkningsmaterialet har vid sidan av att
utgöra underlag för statlig och kommunal planering sedan en lång lid tillbaka varil
ell unikt underlag för forskningsändamål. Som framgår av I § i den föreslagna
lagen om 1985 års folk- och bostadsräkning är etl av huvudsyftena även med FoB
85 att tillgodose forskningens statistikbehov inom detta område. Detta innebär atl
det är angeläget atl materialet från folk- och bostadsräkningarna bevaras för
lång tid framåt. Det har l.ex. visat sig att tidigare folk- och bostadsräkningsmaterial
kommit att utgöra etl viktigt underlag för alt tillsammans med senare års
dödsorsaksstatistik belysa miljöer där risk för olika sjukdomar, bl. a. cancer,
föreligger.

Det är självfallet omöjligt att i dag förutse när i
framtiden som forskningen behöver använda material frän folk- och
bostadsräkningarna. Om registren inte bevaras för framtida forskning, skulle
det troligtvis innebära att grundmaterialet från folk- och bostadsräkningarna
på nylt i framtiden skulle behöva sammanställas i l.ex. register för att
möjliggöra angelägen forskning. Ett sådant fortfarande är både tidsödande och
oekonomiskt. Skall frågan om bevarandetiden för materialet från folk- och
bostadsräkningarna tas upp till en särskild prövning, bör det ske samlat för
allt det material som nu är tillgängligt.

Del är därför enligt min mening inte motiverat att i
förevarande lag reglera bevarandetiden.

2.2 Samköming

I FoB 85-lagen finns en uppräkning av vilka uppgifter som
med anledning av FoB 85 genom samköming får hämtas frän andra register. Datainspektionen
har som nämnts betonat atl denna uppräkning bör vara uttömmande.

Vid beredningen av hur FoB 85 skall utformas har en
utgångspunkt varit alt behovet av uppgifter skall prövas kritiskt. Prövningen
har resulterat i de föreslagna lagarna. Det innebär att uppräkningen i 21 § FoB
85-lagen motsvarar det behov som i dag kan förutses. Lagrummet är därför uttömmande
så långt nu kan bedömas. Detsamma gäller 3§ i den föreslagna lagen om
skyldighet att ange arbetsställenummer, m. m.

Konstruktionen av 22 § FoB 85-lagen gör det möjligt att i
framtiden noga pröva frågan om att använda folk- och bostadsräkningsmaterial
tillsammans med annat material. Vid prövningen skall beaktas både ändamålen
enligt 1 § och vad som sägs i datalagen. Konstruktionen av 22§ FoB 85-

s. 136 Kontrollera mot PDF

Prop. 1983/84:85 136

lagen
tillgodoser enligt min mening redan i nuvarande utformning datainspektionens
synpunkter.

2.3
I övrigt

Vad
datainspektionen i övrigt har anfört finner Jag ingen anledning att särskilt gå
in på.

3 Hemställan

Jag
hemställeratt regeringen ger lagrådet till känna vad Jag nu har anfört.

4 Beslut

Regeringen
beslutar i enlighet med föredragandens hemställan.

s. 137 Kontrollera mot PDF

Prop.
1983/84:85 137

Bilaga

DATAINSPEKTIONEN Yttrande

1983-12-07

Civildepar"tementet
103 33 STOCKHOLM

Yttrande
över lagrådsremiss angående folk- och bostadsräkning 1985 (FoB)

Datainspektionen
har genom remiss den 22 november 1983 anmodats att yttra sig över en
lagrådsremiss angående folk- och bostadsräkningen 1985. Datainspektionen, som
tidigare yttrat sig över förslag till framtida folk- och bostadsräkningar, vill
anföra följande.

Enligt
regeringsförslagei skall folk- och bostadsräkningen regleras genom en särskild
lag, vilken i huvudsak överensstämmer med tidigare lagar om folk- och
bostadsräkningar. Uppgifisinsamlingen skall ske genom enkät till allmänheten
och utnyttjande av befintliga regisler. Dessutom skall sysselsäitningsuppgifter
samlas in årligen genom s. k. registerundersökningar, varför även föreslås en
lag om skyldighet att ange arbetsställenummer m.m. saml följdändringar i
taxeringslagen (1956:623).

Då
de av statistiska centralbyrån (SCB) föreslagna registeriösningarna bedömts ge
en icke tillfredsställande kvalitet föresläs nu att frågan om lägenhetsnummer
och inhämtande av uppgift om yrke via försäkringskassorna tills vidare skjuts
på framliden och därmed ocksä frågan om ändrad flytlningsanmälan. Endast
arbetsställenummer skall via kontrolluppgifterna inhämtas som ytterligare
uppgift, vilken skall ingå i etl särskill sysselsättningsregisler.

Bland
de allmänna synpunkter och överväganden som framläggs i remissen noterar
datainspektionen med tillfredsställelse att regeringen accepterat tanken att
skyddet för den personliga integriteten sammanhänger med antalet variabler i elt
personregister och insamlingstekniken (s. 2). Av detta torde slutsatsen kunna
dras att även uppgifter som insamlats uteslutande för statistiska ändamål kan
upplevas som inlegritelskänsliga av de registrerade, såsom l.ex. uppgifi om
sammanboendeförhållanden (s. 10), trots att motsatsen ofta hävdats, inte minst
av bl.a. statistikutredningen och ålskilliga forskare. Medborgarna bedömer det
ingalunda som en självklarhet att vara registrerade utan uppfattar i grunden
detta ofta som ett integritetsintrång, låt vara att delta inte alltid är otillböriigt.
Delta speglas också i riksdagens behandlingar folk- och bostadsräkningar, då
man ansett det vara nödvändigt att stifta särskild lag om bl.a. skyldigheten
att låta r"egislrera sig. Denna skyldighet bör alltså betraktas som elt
undanlag från en huvudregel av motsatt innebörd.

I
samband härmed vill datainspektionen peka på etl ofta förbisett förhål-

s. 138 Kontrollera mot PDF

Prop.
1983/84:85 138

lande, nämligen registrens bevarandetid. När det därför på
sid. 4 i remissen sägs atl det innebär stora svårigheter om tio år gammalt
material skall användas som underlag för beslut inom samhällsplaneringens
område, vilket torde vara huvudsyftet med folk- och bostadsräkningarna, kan med
fog ifrågasättas det rimliga i atl numera mer än elt par decennier gamla
register av ifrågavarande slag fortfarande bevaras hos SCB på individnivå. För
det fall att dessa tolalregister bevaras endast för atl tillgodose forskningens
eventuella behov bör frågan granskas närmare. Datainspektionen anser därför att
den nu aktuella FoB-lagen bör innehålla en bestämmelse om bevarandetiden så att
allmänheten fär klart för sig hur länge registret kommer atl bevaras på ADB-medium.

På sid. 16 i remissen sägs alt regeringen satt in en rad
åtgärder för atl stärka den enskildes skydd. Det anges dock inte vilka dessa
åtgärder är, och datainspektionen skulle se det som en fördel om dessa kunde
närmare anges.

Vidare anförs alt statistikutredningen betonat atl
sekretess- och inlegritetsfrågorna måste få en lillfredssläilande lösning
innan register byggs upp på det sätt som föreslagits av SCB i FOBALT-utredningen.
Enligt datainspektionens mening kommer emellertid slatistikutredningens
förslag om stora centrala databaser för statistikproduktion snarare att
innebära en försvagning av den enskildes integritetsskydd än en förstärkning,
vilket datainspektionen också påpekat i det underhandsyttrande som inspektionen
på sårskild begäran lämnat till statistikulredningen.

Beträffande uppgift om arbetsställenummer inhämtad via
kontrolluppgifter och uppbyggnaden av ett särskilt sysselsättningsregisler
hänvisas lill vad som avslutningsvis anförs. Frågorna om lägenhetsnummer och
uppbyggnaden av elt registerbaserat hushålls- och bostadsstatistikregister bör
bedömas först om detta blir aktuellt.

Såvitt avser lagregleringen av 1985 års folk- och
bostadsräkning ser datainspektionen det som positivt att uppräkningarna anges
vara uttömmande i 1 § beträffande ändamålet och i 5 och 7§§ beträffande
innehållet i person- och bostadsuppgifterna, dvs. de uppgifter som skall
inhämtas direkt från de personer som avses med uppgifterna.

Datainspektionen har emellertid uppmärksammat att någon
motsvarande begränsning inte företagils i 21 § som reglerar datauppgifterna,
dvs. de uppgifter som SCB skall få inhämta från andra register. Fastmer anges i
den följande paragrafen (22 §) att SCB för de syften som anges i 1 S skall
kunna få använda även andra uppgifter. Detta får dock endast ske "enligt beslul
eller med tillstånd som avses i datalagen" (jfr 7§ SFS 1979:217).

Enligt datainspektionens erfarenheter från tillämpningen
av senaste FoB-lag ger regleringen i 5§ Jämfört med 21-22§§ inle klart besked i
frågan om riksdagen tagit ställning lill innehållet i folk- och bostadsräkningen.
5 och 7§§ reglerar endasl innehållet i en person- och bostadsuppgift. Genom
konstruktionen i 21-22§§ kan en tolkning göras av innebörd

s. 139 Kontrollera mot PDF

Prop.
1983/84:85 139

att folk- och bostadsräkningsregistret får tillföras även
andra uppgifter som i ett senare skede bedöms vara värdefulla ur
samhällsplanerings- eller forskningssynpunkt. Enligt 22 § krävs visserligen
beslut, varmed torde avses beslut av regeringen (vilket måste föregås av
yttrande från datainspektionen) eller tillstånd av datainspektionen efter
ansökan frän SCB.

En sådan möjlighet till tolkning måste emellertid anses
vara otillfredsställande, främst genom att syftet med lagen enligt
datainspektionens mening är att riksdagen i lagen skall besluta om vilka
uppgifter som skall få ingå i en folk- och bostadsräkning. Eftersom
registerändamålet - samhällsplanering och forskning - i sig är så diffust
angivet är det nödvändigt att riksdagen uttömmande får bestämma vilka uppgifter
som skall få ingå i själva personregistret "Folk- och
bostadsräkningsregistret", dvs. även med avseende på vilka datauppgifter
som skall ingå. Detta bör ske på ett sådant sätt att någon tveksamhet i
tolkningen inte skall behöva uppkomma. Datainspektionen erinrar beträffande
frågan om förfatlningsstödet om att JO fann med anledning av klagomål i samband
med 1970 års FoB anledning anmärka att frågor om orsaken lill att man saknade
förvärvsarbete ej bort ställas utan klart författningsstöd.

I 21 § bör därför ges en uttömmande uppräkning. 22 § bör
utgå eller omformas till en paragraf som anger att SCB för särskilda statisliska
undersökningar, (dvs. genom inrättande av särskilda personregister) med den
begränsning som anges i 1 § bör kunna få inhämta och sammanställa uppgifter
från folk- och bostadsräkningsregistret och andra register. Uppgifterna bör
också få sammanställas med uppgifter som inhämtas genom enkäter eller
intervjuer. För sådana register måste emellertid särskilda föreskrifter enligl
datalagen meddelas. De krav på föreskrifter som datainspektionen då i första
hand kommer atl överväga är underrättelse till de registrerade, frivillighet
vid uppgiftslämnandet och snabb avldentlfiering.

1 vart fall finner datainspektionen det olyckligt alt
behöva försättas i den situationen att pröva om ytterligare uppgifter - utöver
vad riksdagen angivit - skaU få ingå i folk- och bostadsräkningsregistret.
Datainspektionens nuvarande bedömning är atl det integritetskydd som riksdagen
ansett att datainspektionen skall kunna bidra med genom konstruktionen i 22 §
inte är lillräckligt betryggande. Dalainspektionen bifogar sitt yttrande den 6
september 1983 (dnr 1419-83) för att belysa problemet bl. a. med avseende på
kravet på kort bevarandefid.

Datainspektionen vill också framhålla att vad som ovan
sagts beträffande användningen av FoB-uppgifler tillsammans med andra
uppgifter också måste sättas i relation lill vad som sägs i 1 § beträffande
utlämnande av individuppgifter. Konstruktionen i 1 § synes innebära atl endast SCB
kan få använda individuppgifter från FoB medan något utlämnande av individuppgifter
1. ex. lill andra myndigheter för forskning inte synes vara möjlig. Om detta är
avsikten, vilket synes framgå av de allmänna överväganden som redovisas på sid.
16 i remissen, anser datainspektionen denna begränsning bör anges klarare så atl
framtida tolkningssvårigheter undviks.

s. 140 Kontrollera mot PDF

Prop. 1983/84:85 140

1
tillämpliga delar gäller det sagda även det föreslagna sysselsättningsregistret
och lagregleringen härav. I lagtexten bör därför ges samma uttömmande regler
och begränsningar som beträffande folk- och bostadsräkningen. Då det i sak är
fråga om en begränsad register-FOB enligt FO-BALT-modellen bör emellertid
särskilt beaktas alt allmänheten informeras härom. Även om detta inte bedöms
kunna ske på det sätt dalainspektionen förordat i tidigare yttranden angående FOBALT-ulredningens
förslag bör föreskrivas att information i vart fall lämnas enligl vad SCB
föreslagit i samband med registerbaserade folk- och bostadsräkningar.

Datainspektionen
vill i samband härmed och med anledning av bestämmelsen i 13§ om kommunernas
informationsskyldighet påpeka att skyldigheten att informera enligt datalagen
ytterst alltid åvilar den registeransvarige, således SCB.

Detta
yttrande har beslutats av generaldirektören Freese i närvaro av byråchefen
Rydén och byrådirektören Björklund, föredragande.

Jan
Freese

Mats
Björklund

STATISTISKA 1983-07-13

CENTRALBYRÅN

Regeringen
Finansdepartementet

Statistiska
centralbyrån (SCB) med hemställan om tillstånd att för vissa ändamål använda
uppgifter ur personregistret "Inkomst- och förmögenhetsregistret"
avseende inkomståret 1980

För
att kunna studera sambandet mellan inkomst, sysselsättning och boende erfordras
att vissa uppgifter ur SCBs "Inkomst- och förmögenhetsregistret"
avseende inkomståret 1980 överförs till det regisler som upprättades i samband
med folk- och bostadsräkningen 1980. De nu aktuella uppgifterna kommer också lill
användning för atl tillgodose den efterfrågan som finns på statistik på
uppdragsbasis.

SCB
anhåller därför härmed om tillstånd att få tillföra personregistret "folk-
och bostadsräkningen 1980 (FoB 80)" vissa uppgifter ur personregistret
"Inkomst- och förmögenhetsregistret" avseende inkomståret 1980.
Eftersom detta skulle innebära en utvidgning av innehållet i personregistret
"Folk- och bostadsräkningen 1980 (FoB 80)" bifogas ett utkast tUl
anmälan härom till datainspektionen. 1 utkastet har under punkl b) I
specificerats de uppgifter som omfattas av SCBs föreliggande anhållan.

s. 141 Kontrollera mot PDF

Prop.
1983/84:85 141

De i det nya registret ingående uppgifterna, som SCB i
denna skrivelse begär atl få utnytQa, kan enligt vad SCB för närvarande kan
bedöma utplånas senast sex år efter taxeringsårets utgång. Skulle SCB dessförinnan
finna atl uppgifterna behöver bevaras längre tid, kommer verket att till
regeringen inlämna en särskild framställning därom.

Beslut i detta ärende har fattats av undertecknad if
generaldirektör Edmund Rapaport med undertecknad tf avdelningschef Stig
Lundeborg som föredragande.

STATISTISKA CENTRALBYRÅN

Edmund Rapaport

Stig Lundeborg

DATAINSPEKTIONEN Yttrande

1983-09-06

Finansdepartementet 103 33 STOCKHOLM

Statistiska centralbyråns (SCB) hemställan hos regeringen
om att för vissa ändamål få använda uppgifter ur personregistret "Inkomst-och
förmögenhetsregistret" avseende inkomståret 1980

Finansdepartementet har genom remiss (departementets dnr
2395/83) anmodat datainspektionen att avge yttrande över ovan angiven framställning.
Datainspektionen får med anledning härav anföra följande.

Enligt 7§ i lagen om allmän folk- och bostadsräkning år
1980 (1979: 217) får SCB efter tillstånd av datainspektionen med hjälp av ADB
"använda ylleriigare uppgifter tillsammans med uppgifterna för folk- och
bostadsräkningen för sådana statistiska ändamål som anges i 1 §". Enligt
inspektionens bestämda uppfattning innebär detta atl urval av uppgifter från "FOB
80" får sambearbelas med andra uppgifter för framställning av statistik
för sådana ändamål som anges i § 1.

För varje statistisk studie skall sålunda elt särskilt
personregister skapas, vilket också vanligen genast kan avidenlifieras.

Nu aktuell framställning innebär att personregistret "FOB
80" under en lång tid utvidgas med uppgifter om inkomst, bidrag, avdrag
och skatt beiräffande landets samtliga inkomsttagare. Delta synes strida mot
den bestämning av FOB-registrel som riksdagen gjort i gällande lag.

Det bör vidare uppmärksammas att i samband med inhämtandet
av uppgifter till "FOB-80" lämnades information om vilka uppgifter
som skall

s. 142 Kontrollera mot PDF

Prop. 1983/84:85 142

ingå
i registret. Någon upplysning om att denna art av uppgifter också skall ingå i
registret lämnades emellertid inte.

Härtill
kommer enligt inspektionens uppfattning att det också från förtroendesynpunkt
måste framstå som utomordentligt viktigt att FOB-registrel och andra logiska regisler
hålls så "rena" som möjligt och inte i efterhand utvidgas med
uppgifter för nya statistiska studier utan de registrerades kännedom.

Avslutningsvis
vill datainspektionen påpeka att utvidgningen inte synes vara nödvändig för
genomförandet av den aktuella studien och inle heller för att tillgodose den
efterfrågan som finns av statistik på uppdragsbasis.

På
angivna grunder motsätter sig datainspektionen bifall till framställningen i
det att den innebär en utvidgning av "FOB 80" på det sätt SCB synes
ha avsett.

Detta
yttrande har beslutats av generaldirektören Freese i närvaro av byråchefen
Rydén och byrådirektören Berglund, föredragande.

Jan
Freese

Staffan
Berglund

s. 143 Kontrollera mot PDF

prop. 1983/84:85 143

Utdrag

LAGRÅDET PROTOKOLL

vid
sammanträde 1984-01-12

Närvarande:
Justitierådet Höglund, regeringsrådet Wahlgren, justitierädet Rydin.

Enligl
utdrag av protokoll vid regeringssammanträde den 24 november 1983 har
regeringen på hemställan av statsrådet Holmberg beslutat inhämta lagrådets
yttrande över förslag till

1.
lag om 1985 års folk- och
bostadsräkning,

2.
lag om skyldighet atl ange
arbetsställenummer, m. m. och

3.
lag om ändring i taxeringslagen
(1956:623).

Regeringen
har därefter genom överlämnande av utdrag av protokoll vid regeringssammanträde
den 15 december 1983 givit lagrådet till känna sitt beslut med anledning av ett
av datainspektionen avgivet yttrande enligt 2 a § datalagen (1973: 289,
omtryckt 1982: 446) över de till lagrådel remitterade förslagen.

Förslagen
Jämte vad som upptagits i regeringens protokoll den 15 december 1983 har inför
lagrådet föredragits av departementssekreteraren Sten Spångberg, biträdd av
departementssekreteraren Agneta Norén.

Förslagen
föranleder följande yttrande av lagrådet:

Allmänna folk- och
bostadsräkningar har i Sverige på senare tid genomförts vart femte år. De
används för skilda ändamål men framför allt som underlag för
samhällsplaneringen. Förevarande lagrådsremiss innehåller förslag till beslämmelser
för en ny allmän folk- och bostadsräkning som avses skola äga rum år 1985 (FoB
85). Remissen innehåller också förslag lill inrättande av ett
sysselsättningsregister, vilket väntas bli av stor betydelse för den kommunala
och regionala planeringen.

Alltsedan år 1970 har
automatisk databehandling (ADB) kommil lill användning vid genomförandet av
folk- och bostadsräkningar. Denna teknik, som utvecklats i närmast
explosionsartad takt på alla områden inom samhällslivet, har visat sig effektiv
och har medfört stora organisatoriska och ekonomiska vinster både inom det privala
näringslivet och inom den offentliga sektorn. FoB 85 skall liksom inrättandet
av del nya sysselsältningsregistret ske med hjälp av automatisk databehandling.
ADB-tekniken har emellertid även givit upphov till åtskilliga problem. Bl. a.
och inte minst har den alltmer kommit att betraktas som ell hot mot den
personliga integriteten. Mängden av datainformation om enskilda personer i
förening med den lätthet med vilken informationsutbyte kan erhållas mellan
olika dataregister utgör särskilda riskfaktorer i detta sammanhang. Det är med
hänsyn härtill särskilt angeläget att integritelsskyddel blir i tillbörlig mån
beaktat i samband med insamlandet av de nya uppgifterna och upprättandet av
nya register på grundval av dessa uppgifter.

s. 144 Kontrollera mot PDF

Prop.
1983/84:85 144

Enligt förslagel skall FoB 85 genomföras delvis med hjälp
av enkätsvar från allmänheten och delvis med utnytQande av redan befintliga regisler.
Sysselsältningsregistret skall upprättas på grundval av redan befintliga
register och uppgifter som lämnas av arbetsgivarna i de årligen avgivna
kontrolluppgifterna lill ledning för inkomsttaxeringen.

De uppgifter som skall lämnas till folk- och bostadsräkningen
är personuppgifter, bostadsuppgifter och fastighetsuppgifter. De ger
tillsammans en ingående kännedom om den enskildes personliga förhållanden. I
den mån de inhämtas genom enkätsvar föreligger uppgiftsskyldighet, som kan framtvingas
genom vitesföreläggande. Den frågan inställer sig, om del är förenligt med
hänsynen till den personliga integriteten atl för var och en som berörs av
folk- och bostadsräkningen avkräva honom och sammanställa en sä slor mängd
uppgifter av personlig art som det här gäller.

Vi saknar i vår lagstiftning allmänna beslämmelser till
skydd för den personliga integriteten. Regeringsformen av år 1974 innehåller
endast etl s.k. målsätlningssladgande i ämnet, infört är 1976 och av innehåll atl
det allmänna skall värna den enskildes privatliv och familjeliv (1 kap. 2 §
tredje stycket). I övrigt skyddas den personliga integriteten genom särbestämmelser
på skilda håll, främst sekretesslagen (1980: 100). Dessa bestämmelser är av
del slaget alt de hindrar all uppgifter om den enskilde yppas för andra lill
skada för honom eller eljest används på något sätt som kan skada honom. I detta
läge får tydligen svaret på den ställda frågan bli beroende av vilket ändamål
de insamlade uppgifterna skall Qäna och vilket skydd mot missbruk av
uppgifterna som kan beredas den enskilde.

Ändamålet med FoB 85 år enligl I § i det remitterade
förslaget dels att fä fram statistik för samhällsplanering, forskning och
allmän information, dels att kontrollera folkbokföringen. Enligt vad som vidare
anförs i remissprotokollet har resultatet av folk- och bostadsräkningarna
särskild betydelse för den regionala och kommunala samhällsplaneringen, främst
med avseende pä sysselsättning, arbetspendling, utbildning, barnomsorg, åldreomsorg,
boende, energi och försvar. Någon erinran synes inte kunna riktas mot atl de i
förslaget avsedda uppgifterna insamlas för att användas till dessa ändamål.
Behovet av uppgifterna har inte heller satts i fråga under remissbehandlingen
av den utav statistiska centralbyrån (SCB) i januari 1983 framlagda rapporten
som ligger till grund för det remitterade förslaget. Vissa farhågor inger
visserligen 22 § i förslagel, vilken förutsätter atl även andra uppgifter än
som anges i lagförslaget skall kunna tillföras det nya personregistret. Det
vill dock synas som om meningen är att insamlade uppgifter skall omgärdas med
sådant sekretesskydd att anledning knappast föreligger till erinran i denna
del.

Av avgörande betydelse i sistnämnda hänseende är det skydd
som förslaget bereder den enskilde mot missbruk av de insamlade uppgifterna.
Att värna om delta skydd är så mycket viktigare som ålskilliga uppgifter skall
hämtas från andra register, om vilka allmänheten kan ha haft anled-

s. 145 Kontrollera mot PDF

Prop. 1983/84:85 145

ning anta att de inte skulle användas till annat än det
ursprungligen uppgivna ändamålet och således inte till det nu tilltänkta
registret.

I remissprotokollel uttalas i anslutning till 1 § i
förslaget till lag om 1985 års folk- och bostadsräkning, atl de insamlade
uppgifterna inte fär användas för några andra ändamål än dem som anges i
nämnda paragraf Själva lagförslaget innehåller dock inte någon bestämmelse
därom. Utan sådan bestämmelse kan egentligen inte annat skydd antas föreligga
för uppgifterna än det som följer av gällande sekretessbestämmelser.

I
sekretesshänseende gäller 9 kap. 4 § sekretesslagen. Enligt denna paragraf är
sekretessen för insamlade uppgifter, som avser enskilds personliga eller
ekonomiska förhållanden och som kan hänföras till den enskilde, absolut i den
meningen atl den inte är bunden till något skaderekvisit. Sekretessen begränsas
dock genom vissa bestämmelser i sekretesslagen (l.ex. 14 kap. 1-3 §§) och i
rättegångsbalken (t.ex. 38 kap. 8 §). Den närmare innebörden härav och de
modifikationer som kan förekomma i denna begränsning av sekretessen torde kunna
förbigås här. Föredragande statsrådet har nämligen i remissprotokollet
förklarat all det finns skäl att på nytl överväga, hur man skall skydda den
enskildes personliga integritet i samband med statistiska undersökningar, och
att sådana överväganden lämpligen kan göras när slalislikulredningens
betänkande behandlas, vilket betänkande var att vänta inom kort.
Statistikutredningen har sedermera, efter det att förevarande lagförslag remitterats
till lagrådet, lagt fram sitt betänkande (SOU 1983:74) "Framtida statlig
statistik" och däri ägnat etl särskill avsnitt ål inlegritetsfrågor. Ulredningen
framför där förslag till skärpningar av nu gällande sekretess- och
datalagstiftning (bet. s. 185). Betydelsen av dessa förslag får bedömas i
samband med utredningens förslag i övrigt.

Med hänsyn till sålunda föreliggande planer pä en
förstärkning av sekretesskyddet för bl.a. de uppgifter som avses med
förevarande lagförslag finner sig lagrådet ej ha anledning att nu närmare pröva
förslagel från sekretessynpunkt. En närmare prövning torde få ske sedan slalislikulredningens
betänkande remissbehandlats i vanlig ordning och ytterligare överväganden på
grundval därav gjorts från regeringens sida. Alt sekretessfrågan sålunda inte
fåll sin slutgiltiga lösning utgör dock inte skäl för lagrådet att nu motsätta
sig att de remitterade lagförslagen antas.

Vad nu sagts rörande FoB 85 har motsvarande tillämpning på
det föreslagna sysselsällningsregistrel.

Ledamoten Wahlgren tillägger för egen del:

Mot att de uppgifter insamlas som förslaget innehåller
synes från integritetssynpunkt kritik inte kunna riktas så länge ändamålet
inskränker sig till statistikproduktion och - som lagrådet har berört - garanlier
skapas för att annan användning inte kommer i fråga. Däremot synes kunna sältas
i fråga huruvida en insamling av uppgifter av här nämnt slag skall få ske i
syfte att kontrollera folkbokföringen. Var och en som skall vara kyrkobok- 10 Riksdagen 1983/84. 1 saml. Nr
85

s. 146 Kontrollera mot PDF

Prop.
1983/84:85 146

förd hår i rikel svarar primärt själv för att erforderliga
uppgifter om honom eller henne för folkbokföringen blir lämnade. Vissa
specialregler om anmälningsskyldighet ges för födelse och dödsfall. Vidare
finns (35 § folkbokföringsförordningen) en bestämmelse enligt vilken fasfighetsägare
eller innehavare av bostadslägenhet, som upplåter bostad åt annan, skall anmäla
delta till pastorsämbetet. Härjämte föreskrivs att fastighetsägare eller
innehavare av bostadslägenhet är skyldig att på förfrågan av folkbokföringsmyndighet
uppge om viss person bor i fastigheten respektive lägenheten. Visserligen
anges i det remitterade förslaget att de för FoB 85 insamlade uppgifterna
skall användas för kontroll av folkbokföringen, men utöver en allmänt hållen
bestämmelse i 23 § finns ingenting om vare sig vad eller vilka som skall
kontrolleras. Det bör påpekas att vissa fall av underlåtenhet att fullgöra
anmälningsskyldighet enligt folkbokföringsförordningen är straffbelagda. Jag
finner det tveksamt om kontrollen av folkbokföringen skall få ske i samband med
insamlande av uppgifter - även sådana som inhämtas från andra personregister -
för i huvudsak planeringsändamål. Det kan hävdas att i så fall även annan offentlig
verksamhet skulle få kontrolleras genom tillgång till FoB-uppgiflerna, l.ex.
taxeringen.

Lagrådel övergår härefter till alt beröra vissa frågor i
anslutning till de särskilda paragraferna i de remitterade lagförslagen.

Förslaget till lag om 1985 års folk- och bostadsräkning

3 §

I 1-3 §§ av förslaget ges allmänna bestämmelser om den
avsedda folk-och bostadsräkningen. Av 1 § framgår att den skall företas år
1985. 1 2 § föreskrivs atl räkningen skall genomföras av SCB samt atl lill
densamma skall lämnas person-, bostads- och fastighetsuppgifter enligt 4-16 §§
i förslaget. Förevarande 3 § upptar stadgandet att SCB skall fastställa när
uppgifterna enligt 2 § skall lämnas eller inhämtas och vilken tidpunkt eller
lid som de skall avse.

Genom 3 § överlämnas sålunda åt SCB atl bestämma när
uppgifterna skall lämnas eller inhämtas och lill vilken tidpunkt eller tid de
skall hänföra sig. En fråga som här inställer sig är. om en sådan delegation lill
SCB står i överensstämmelse med regeringsformen. Del har sålunda förutsatts alt
riksdagen inte kan delegera normgivningskompetens direkt till en förvaltningsmyndighet
som lyder under regeringen, vilket är fallet med SCB. En sådan delegation skall
i enlighet med 8 kap. 11 § regeringsformen gå genom regeringen. Denna ordning
har motiverats med att den mest rationella funktionsfördelningen måste vara att
förvaltningsmyndigheterna fär sina uppdrag av regeringen (se prop. 1973:90 s.
319; Jfr Petrén-Ragnemalm, Sveriges grundlagar, 1980, s. 191, Holmberg-SQernquist,
Grundlagarna, 1980, s. 284 och Strömberg, Normgivningsmakten enligt 1974 års
regeringsform, 1983, s. 96).

s. 147 Kontrollera mot PDF

Prop. 1983/84:85 147

Möjligen skulle de bestämmelser som enligt paragrafen
skall beslutas av SCB kunna vilja ses som föreskrifter om verkställighet av
lag. Sådana föreskrifter får enligt 8 kap. 13 § första stycket regeringsformen
beslutas av regeringen, och denna får enligt tredje stycket av samma paragraf
överlåta åt underordnad myndighet att meddela bestämmelser i ämnet. Enligt samma
kap. 14 § utgör denna behörighet för regeringen atl besluta föreskrifter ej
hinder för riksdagen att genom lag meddela föreskrifter i ämnet. Angivna behörighei
för riksdagen att träda in på området för regeringens normgivningskompetens har
pä sina håll ansetts medföra även ett övertagande av regeringens behörighei att
delegera till en myndighet under regeringen (så Strömberg i Förvaltningsrätlslig
tidskrift 1976 s. 71; även Petrén i rättsfallet RÅ 1980 1:35). Bestämmelsen i 8
kap. 14 § rege-ringsfor"men synes emellertid inte kunna ges sådan
vidsträckt innebörd. Såvitt nu är i fråga torde innebörden vara alt riksdagen
väl får, i stället för regeringen, besluta verkslällighetsföreskrifter men inte
delegera denna beslutanderätt direkt till en regeringen underställd myndighet.
En sådan tolkning av bestämmelsen ligger i linje med den i fråga om normgivnings-kompetensen
i övrigt antagna principen om funktionsfördelningen mellan riksdag och
regering. (Tolkningen har också numera antagits av Strömberg i det förut nämnda
arbetet om normgivningsmakten s. 83 och 109 f, se även Broomé-Eklundh i
Statsvetenskaplig tidskrift 1976 s. 42.)

Av det
sagda följer att regleringen i 3 § av förslaget inte är förenlig med tankarna
bakom regeringsformen, vare sig de bestämmelser som paragrafen överlämnar åt SCB
att besluta är att anse som normgivning enligt 8 kap. 3 § regeringsformen eller
de är att betrakta som verkslällighetsföreskrifter enligl 8 kap. 13 §. 1
överensstämmelse härmed bör, såsom skedde i lagen (1975:55) om folk- och
bostadsräkning år 1975, direki i lagen anges när de ifrågavarande uppgifterna
skall lämnas eller inhämtas och vilken tidpunkt eller tid som de skall avse.
Den i lagrädsremissen föreslagna ordningen har emellertid praktiska fördelar
och den tillämpades också vid 1980 års allmänna folk- och bostadsräkning, se
lagen därom (1979: 217) 1 § andra stycket.

4 §

I denna
paragraf föreskrivs att personuppgifter skall lämnas av dem som är födda år
1969 eller tidigare och som är folkbokförda i Sverige vid den tidpunkt som
uppgifterna avser. Syftet med 1985 års folk- och bostadsräkning är enligt 1 §
i förslaget bl.a. att erhålla en konlroll av folkbokföringen. För att detta
syfte skall näs fullt ut bör uppgiftsskyldigheten åvila inte bara dem som är
folkbokförda i Sverige utan också dem som inte är folkbokförda här men som enligl
gällande författningar skall vara del.

Bestämmelser om folkbokföring finns i
folkbokföringsförordningen (1967:198), enligt vilken folkbokföringen sker genom
kyrkobokföring och mantalsskrivning. Grundläggande år bestämmelserna om
kyrkobokföring.

s. 148 Kontrollera mot PDF

Prop.
1983/84:85 148

Enligt 11 § i förordningen kyrkobokförs var och en i den
församling och på den fastighet där han är bosalt, om inte annal följer av
bestämmelse i 19-24 och 27 §S i förordningen. Avgörande för en persons
kyrkobokföringsort (församling) och kyrkobokföringsfastighet är sålunda i regel
var personen år bosatt. Förordningen innehåller också bestämmelser om var en
person skall anses vara bosalt. Med hänsyn till dessa beslämmelser synes uppgiftsskyldigheten
enligt den nu föreslagna lagen böra åvila dem som är bosatta i Sverige vid den
tidpunkt som uppgifterna avser. Tänkbart är ocksä att lägga
uppgiftsskyldigheten på dem som vid angivna tid skall vara kyrkobokförda i
Sverige. Lättast atl uppfatta för allmänheten torde dock en bestämning vara som
hänför sig till var personen är bosalt. En sådan bestämning har också använts
vid folk- och bostadsräkningarna åren 1975 och 1980. Lagrådet förordar en ändring
av paragrafen i enlighet härmed.

10 §

I den
föreslagna lagen saknas bestämmelser om var person-, bostads-och fastighetsuppgifler
skall lämnas. Sådana bestämmelser synes böra införas. De är av betydelse inte
bara för de uppgiftsskyldiga utan också för granskningsorganens prövning,
huruvida uppgiftsskyldigheten fullgjorts. Vidare ger sådana bestämmelser
ledning för vilken granskningsledare som i visst fall får utfärda anmaning
enligt j7 § i förslaget och vilken länsstyrelse som får utsätta vite enligt 18
§ i förslaget.

11 §

Beiräffande delegeringen i första stycket lill SCB alt
fastställa person-och fastighetsblanketterna, vilken har sin motsvarighel i
1975 och 1979 års folk- och bostadsräkningslagar, får lagrådet hänvisa till vad
som anförts i det föregående vid 3 §.

13-16 §§

Det
remitterade förslaget innehåller i 13-16 §§ bestämmelser om vissa åligganden
för kommunerna vid genomförandet av FoB 85 och om hur dessa åligganden skall
genomföras. Kommunerna skall sålunda lämna information om folk- och
bostadsräkningen, biträda vid distributionen av blanketter och vid upprättandel
och insamlingen av uppgifter samt svara för alt de insamlade uppgifterna
granskas och i berett skick lämnas över till SCB. för fortsatt bearbetning.
Varje kommun skall uppdra åt ett särskilt granskningsorgan att sköta nämnda
arbetsuppgifter. Vidare skall varje kommun utse en granskningsledare och en
ställföreträdare för denne. Kommunen skall också sörja för att
granskningspersonal utbildas för sina arbetsuppgifter.

Lagförslaget innehåller inte några närmare beslämmelser om
de organ som sålunda skall utses. Till följd härav inställer sig viss tvekan om
den ställning dessa organ intar. De uppgifter som enligt förslaget läggs på

s. 149 Kontrollera mot PDF

Prop. 1983/84:85 149

kommunerna torde vara att hänföra till sådan förvaltning
och verkställighet som avses i 1 kap. 5 § andra stycket kommunallagen
(1977:179). Enligl 3 kap. 13 § första stycket nämnda lag tillsätter
kommunfullmäktige nämnder för förvaltning och verkställighet som enligt särskilda
författningar ankommer på dessa, och för sädana nämnder gäller vad som är
föreskrivet i dessa författningar. Det granskningsorgan som skall sköta kommunens
arbetsuppgifter enligl 13 § i förslaget får anses ha karaktär av en sådan nämnd
som avses i 3 kap. 13 § första stycket kommunallagen. Vid föredragningen inför
lagrådet har emellertid framförts den meningen alt granskningsorganet skulle
ses som ett förvaltningsorgan bestående av Qänsteman och lydande under någon
kommunal nämnd, normalt kommunstyrelsen. Är avsikten att granskningsorganet
skall utses på annat sått och få en annan ställning än som enligt det anförda
följer av kommunallagen, bör det anges i lagen. Inte minst med tanke på
sekretessfrågor är av betydelse att det står fullt klart vilken myndighet det
är som fattar de formella besluten i förekommande frågor. Det är sålunda hos
den myndigheten begäran skall göras om atl få ta del av allmän handling, vilkel
i sin lur får betydelse för förfarandet vid talan mol beslul, varigenom sådan
begäran avslås.

Enligt
förslaget skall också utses en granskningsledare och en ställföreträdare för
denne. Utöver vad som nyss anförts rörande granskningsorganets ställning
tillkommer här alt granskningsledarens och hans ställföreträdares ställning i förhållande
till granskningsorganet är oklar. Till denna oklarhet bidrar den föreslagna
bestämmelsen i 16 § andra stycket, att granskningsledaren får delegera sin
befogenhet enligt första stycket i samma paragraf till en förtroendeman eller Qänsteman
hos kommunen. Meningen kan knappast vara att granskningsledaren skall utgöra
en särskild myndighet vid sidan om granskningsorganel. Det naturliga är att han
ingår i granskningsorganet.

Även med
sådan ordning kvarstår viss oklarhet rörande granskningsorganets och
granskningsledarens ställning. Beträffande granskningsledarens uppgifter
meddelas vissa beslämmelser i 16 § i förslaget. Enligt dessa får
granskningsledaren begära att de uppgiftsskyldiga inom viss tid lämnar
upplysningar om förhållanden som omfattas av uppgiftsskyldigheten enligt 4-9 S§.
För granskningsorganel meddelas däremot inte några liknande bestämmelser. Dess
befogenheter blir därmed oklara. Närmare bestämmelser om granskningsorganet
torde därför böra övervägas. Som nämnl förutsätter 3 kap. 13 § första stycket
kommunallagen alt sådana bestämmelser meddelas. Utom när det gäller organets
uppgifter kan det ske bl. a. genom hänvisning lill tillämpliga bestämmelser i 3
kap. kommunallagen, se l.ex. angående byggnadsnämnd 3 § byggnadsstadgan
(1959:612) och angående miljö- och hälsoskyddsnämnd 5 § hälsoskyddslagen
(1982: 1080). Behov av närmare bestämmelser torde föranledas även av den i förslagel
upptagna möjligheten för tvä eller fiera kommuner att utse gemensami
granskningsorgan.

s. 150 Kontrollera mot PDF

Prop.
1983/84:85 150

Viss ändring torde också böra göras i 16 § andra stycket i
det remitterade förslaget. Enligt detta stycke får granskningsledaren delegera
sin befogenhet enligt första stycket i paragrafen lill en förtroendeman eller Qänsteman
hos kommunen. Naturligare är att han får delegera sin befogenhet till någon
annan inom granskningsorganet. Lagrådet föreslår att bestämmelsen får detta
innehåll.

Enligl 14 § andra stycket i det remitterade förslaget får
två eller flera kommuner efter samråd med SCB inrätta etl gemensami
granskningsorgan. Även vid sådan samverkan skall tydligen varje kommun utse
sin granskningsledare. Detta förefaller leda lill en onödigt komplicerad ordning.
Med lagrådets förslag, att granskningsledaren skall ingå i granskningsorganet,
blir det naturligt att också granskningsledaren blir gemensam.

Formerna för sådan kommunal samverkan som här avses är
inte närmare angivna i förslagel och inte heller berörda i remissprotokollel.
Närmast kommer bestämmelserna i lagen (1957:281, omtryckt 1977: 181) om kommunalförbund
i fräga. Å andra sidan kan det förefalla väl långtgående att lillämpa dessa beslämmelser
i förevarande sammanhang. Ett klarläggande är önskvärt.

18 och 20 §§

I 18 § föreskrivs att, om den uppgiftsskyldige inle följer
en anmaning enligl 17 §, länsstyrelsen får på begäran av granskningsledaren
eller SCB förelägga den uppgiftsskyldige att fullgöra sin skyldighet vid vite.
Enligt 20 § skall fråga om utdömande av förelagt vite prövas av länsrätten på
begäran av granskningsledaren eller SCB.

Av lagförslaget framgår inte vilken länsstyrelse som fär
utfärda vitesföreläggande eller vilken länsrätt som skall pröva fråga om
utdömande av förelagt vite. Vid föredragningen inför lagrådet har upplysts att
behörigheten avselts skola tillkomma länsstyrelsen respektive länsrätten i det
län där den uppgiftsskyldige är bosatt. Uttryckliga regler i ämnet bör intas i
de förevarande båda paragraferna.

Förslaget till lag om skyldighet att ange arbetsställenummer,
m. m.

Förslaget lämnas utan erinran.

Förslaget till lag om ändring i taxeringslagen (1956:623)

Del föreslagna nya stycket i 37 § 2 mom. taxeringslagen
avser en uppgiftsskyldighel som tillkommit enbart i statistiskt syfle enligl
den föreslagna lagen om skyldighet att ange arbetsställenummer, m. m. Det
gäller sålunda inte någon uppgift som är avsedd för laxeringsarbetet. Med hånsyn
härtill och till att taxeringslagen bör såvitt möjligt hållas fri från

s. 151 Kontrollera mot PDF

Prop. 1983/84:85 151

bestämmelser
utan betydelse för taxeringen borde hänvisningen helst utgå. Å andra sidan måsle
medges att den föreslagna hänvisningen har upplysningsvärde för de
arbetsgivare som berörs. Lagrådet vill likväl hemställa atl det övervägs
huruvida det inte kan anses tillräckligt med bestämmelserna i den nyss nämnda
föreslagna lagen Jämte anvisningar för ifyllande av de kontrolluppgifter som är
i fråga.

s. 152 Kontrollera mot PDF

Prop.
1983/84:85 152

Utdrag

CIVILDEPARTEMENTET PROTOKOLL

vid regeringssammanträde 1984-02-02

Närvarande: statsministern Palme, ordförande, och
statsråden I. Carlsson, Feldt, Sigurdsen, Gustafsson, Leijon, Hjelm-Wallén,
Peterson, Boström, Bodström, Gradin, R. Carlsson, Holmberg, Hellström, Thunborg,
Wickbom

Föredragande: statsrådet Holmberg

Proposition om 1985 års folk- och bostadsräkning, m.m.

1 Anmälan av lagrådsyttrande

Föredraganden anmäler lagrådets yttrande' över förslag
till

1. en lag om 1985 års folk- och bostadsräkning,

2.
en lag om
skyldighet att ange arbetsställenummer, m. m.,

3.
en lag om
ändring i taxeringslagen (1956:623). Föredraganden redogör för lagrådels
yttrande och anför.

1.1 Allmänt

1 allt väsentligl kan Jag godta lagrådets bedömningar.

Med
anledning av atl en av lagrådels ledamöter har uttalat tveksamhet mot atl
kontroll av folkbokföringen skall få ske i samband med insamlande av de
uppgifter som ingår i 1985 års folk- och bostadsräkning (FoB 85) vill Jag
framhålla att kontrollen av folkbokföringen givetvis på intet sätt utgör det
väsentligaste motivet till atl FoB 85 genomförs. Men det har visat sig vara
ändamålsenligt att i den relativt begränsade omfattning som det här gäller
kunna rätta folkbokföringen med ledning av uppgifter från folk- och
bostadsräkningarna. I samband med att de särskilda mantalsuppgifterna slopades
förutsattes också att sådan kontroll skulle ske (prop. 1967:88, L'U 34, rskr 294). Som Jag framhåller i
lagrådsremissen är det bara fråga

' Beslut om lagrådsremiss fallal vid regeringssammanlräde
den 24 november 1983. Beslut om komplettering av lagrådsremissen fattat vid
regeringssammanträde den 15 december 1983.

s. 153 Kontrollera mot PDF

Prop.
1983/84:85 153

om alt på lokal nivå Jämföra med folkbokföringens
material, främst adressuppgifterna, l.ex. när dessa inte stämmer på de
förtryckta blanketterna. Att utsträcka kontrollen till andra områden'- utanför
vad som anges i 1 § förslaget lill lag om 1985 års folk- och bostadsräkning -
får självfallet inte komma i fråga.

Jag går därefter över till att närmare behandla främst
lagrådets synpunkter på de olika lagförslagen.

1.2 Förslaget till lag om 1985 års folk- och
bostadsräkning

3 och 11 §§

De föreskrifter som avses i 3 och 11 §S kan endasl avse
verkställighet av lagen. Någon möjlighet för riksdagen att delegera de frågor
som här anges finns nämligen inle enligl regeringsformen. Rätten alt meddela verkslällighetsföreskrifter
är given i regeringsformen och kräver således inte något uttryckligt
bemyndigande i lagen. För tydlighets skull kan det dock vara lämpligt att
upplysa om att lagens tillämpning kräver ytterligare föreskrifter. Som
lagrådet påpekat kan någon delegering direki till statistiska centralbyrån
inte ske. Jag föreslår därför att paragraferna ändras så, att uppgifterna i
stället delegeras till regeringen eller den myndighet som regeringen beslämmer.

4 §

Den ändring som lagrådet förordar i 4 § kan jag ansluta
mig till. Därvid bör emellertid för tydlighets skull av paragrafen framgå atl
uppgiftsskyldigheten omfattar också dem som inle är bosatta i Sverige men ändå
enligt särskilda bestämmelser skall vara kyrkobokförda här. På så sätt görs del
klart att även t. ex. sådana statsanställda m. fl. som avses i 20 § folkbokföringsförordningen
skall lämna personuppgifter till FoB 85.

10 §

Jag instämmer i lagrådets åsikt att del bör införas
bestämmelser om var person-, bostads- och fastighetsuppgifterna skall lämnas.
Sådana bestämmelser kan lämpligen tas in i 10 §. Av denna paragraf bör sålunda
framgå dels atl personblanketlen skall ges in till granskningsorganel i den
kommun där den uppgiftsskyldige är bosall eller annars skall vara kyrkobokförd
(jfr 4 §), dels all fastighetsblanketten skall ges in till nämnda organ i den
kommun där fastigheten är belägen.

Jag förutsätter att man vid FoB 85 liksom vid närmast
föregående folk-och bostadsräkningar kommer att tillämpa den ordningen att det
av de "förtryckta" blanketterna framgår var de skall ges in. Men
information om detta bör lämnas också på andra säll.

s. 154 Kontrollera mot PDF

Prop. 1983/84:85 154

13-16
§§

Med
anledning av vad lagrådet anför om 13-16 §§ vill Jag framhålla följande i fråga
om kommunernas medverkan i FoB 85.

I remissprotokollel
anför Jag att avsikten är att kommunerna skall medverka på samma sätt som vid
närmast föregående råkningstillfällen. Tanken är således alt den kommunala
organisationen skall ha sin motsvarighet i den ordning som gällde vid 1980 års
allmänna folk- och bostadsräkning.

Lagrådet
konstaterar i sitt yttrande att lagförslaget inte innehåller några närmare
bestämmelser om de organ som skall sköta arbetsuppgifterna. Enligt lagrådets
mening inställer sig viss tvekan om den slällning dessa organ intar. Lagrådet
anser också att viss oklarhet råder rörande gransk-ningsorganels och
granskningsledarens slällning. Lagrådet menar att närmare bestämmelser om
granskningsorganet bör övervägas. Behov av närmare bestämmelser torde enligt
lagrådet föranledas även av den i förslaget upptagna möjligheten för två eller
flera kommuner att utse ett gemensamt granskningsorgan.

Somjag
ser det, har kommunernas medverkan i FoB 85 karaktär av en tillfällig förvaltningsuppgift
som läggs på kommunerna. Denna förvaltningsuppgift bör i materiellt hänseende
fullständigt regleras i den särskilda lag som skall föreläggas riksdagen. I
regel handhas specialreglerad kommunal verksamhet av särskilda nämnder, som
består av förtroendevalda utsedda av kommunfullmäktige.

Men
det är enligt min mening inte oförenligt med annars tillämpade principer atl
man för en tillfällig och tidsbegränsad verksamhet som FoB 85 väljer en
organisationsform som avviker från kommunallagens beslämmelser. Enligt del
remitterade förslaget skall kommunerna uppdra ät ett särskilt granskningsorgan
att sköta de arbetsuppgifter som hänger samman med FoB 85. De lokala kommunala
granskningsorganen skall precis som vid de senaste räkningstillfällena förestås
av granskningsledare. För dessa skall finnas ställföreträdare.
Granskningsledaren och ställföreträdaren, som utses av kommunen, biträds i
övrigt av den personal som kan behövas för arbetsuppgifterna. Denna per"sonal
anställs i sådant fall av kommunerna. Enligt vad Jag har erfarit ulses
granskningsledaren och ställföreträdaren i regel bland kommunens anställda,
men del står naturligtvis kommunerna fritt att i stället utse en
förtroendevald eller någon utomstående.

Av
vad Jag nu har framhållit framgår alltså att granskningsorganel består av
granskningsledaren, ställföreträdaren och erforderlig granskningspersonal.
Denna sammanhållna organisations omfaltning bestäms av kommunerna själva efler
storiek och skilda resurser.

De
kommunala granskningsorganen är enligt min mening självständiga
förvaltningsorgan. De är atl betrakta som tillfälliga kommunala myndigheter
med självständig beslutsrätt inom ramen för de uppgifter som läggs på
kommunerna i samband med FoB 85. De blanketter som skall användas för ändamålet
lämnas ifyllda till granskningsorganet. Som Jag har anfört i

s. 155 Kontrollera mot PDF

Prop.
1983/84:85 155

remissprotokollet,
är de av kommunmedlemmarna lämnade uppgifterna där sekretesskyddade. Om
sekretessfrågor aktualiseras under handläggningen och granskningen av
blanketterna, är det alltså granskningsorganet som fattar de formella besluten.

Av 8 kap. 5 §
regeringsformen följer att kommunernas åligganden i samband med FoB 85 måste
anges uttömmande i den särskilda lagen härom. Enligt min mening har sä också
skett i det remitterade förslaget. Jag anser vidare atl en strävan bör vara att
inte i onödan detaljreglera den förvaltningsuppgift som genom den föreslagna
lagstiftningen anförtros kommunerna. Att kommunerna har ålagts vissa angivna
uppgifter och därvid också ålagts alt bygga upp en särskild organisation för
dessa uppgifter innebär att.kommunernas beslutande organ, kommunfullmäktige,
blir skyldiga alt anslå medel för denna tillfälliga verksamhel i samband med FoB
85. Enligt kommunallagens bestämmelser ankommer del på kommunstyrelsen i varje
kommun atl göra de framställningar hos fullmäktige som behövs för alt kommunen
skall klara de angivna uppgifterna. Det blir sedan fullmäktige som inom ramen
för den av statsmakterna fastslagna organisationen får dra upp de riktlinjer
för verksamheten som bäst passar den egna kommunen.

Jag
kan förslå lagrådets motiv för dess uppfattning atl granskningsledarens och
hans ställföreträdares ställning i förhällande till granskningsorganet inte
har blivit tillräckligl klart utformad i del remitterade förslaget. Men det är
naturligtvis inte meningen atl granskningsledaren skall utgöra en särskild
myndighet vid sidan om granskningsorganet. Som Jag har berört i det föregående,
skall han ingå i och förestå granskningorganel.

Av
flera skäl, bl. a. för att skydda den personliga integriteten, är det en stor
fördel att ha en sammanhållen och likartad förvaltningsorganisation för FoB 85
i de olika kommunerna. Denna organisation benämns sedan två tidigare
räkningstillfällen granskningsorgan. Delta begrepp har sålunda använts sedan
länge. Jag anser att detta namn bör användas också för den organisationsform somjag
här förordar för FoB 85. Somjag tidigare har sagt är det kommunala
granskningsorganet etl tillfälligt förvaltningsorgan. Det har enligt min mening
inte karaktär av en sådan nämnd som avses i 3 kap. 13 § första stycket
kommunallagen.

Av
vad jag nyss har anfört framgår att jag ansluter mig till lagrådets uppfattning
att granskningsledaren skall ingå i granskningsorganet. Jag delar också
uppfattningen att granskningsorganets befogenheter bör klargöras. Jag anser
därför att ändringar bör göras i 14-16 §S i det remitterade lagförslaget.

Föreskriften i 14 § första
stycket att varje kommun skall uppdra ål ett särskilt granskningsorgan atl
sköta de arbetsuppgifter som anges i 13 § bör kvarstå i huvudsak oförändrad.
Den i 14 § andra stycket nu upptagna möjligheten för kommunerna att inrätta ett
gemensamt granskningsorgan bör slopas. Jag återkommer till detta. Hur
granskningsorganet skall vara

s. 156 Kontrollera mot PDF

Prop.
1983/84:85 156

sammansatt bör i stället anges i elt nytl andra stycke.
Där bör anges alt granskningsorganet består av en granskningsledare och en
ställföreträdare för denne samt i övrigt av den personal som behövs för
uppgifterna. Av ett tredje stycke i paragrafen bör framgå att del är
granskningsledaren som beslutar på organets vägnar.

Av 15 § bör framgå att kommunen dels utser
granskningsledare och dennes ställföreträdare, dels sörjer för utbildningen av
granskningspersonalen. 1 förhållande till det remitterade förslagel har bara
redaktionella ändringar gjorts i denna paragraf

I 16 § i det remitterade förslaget anges
granskningsledarens befogenhet att begära in kompletterande upplysningar. 1 17
§ ges granskningsledaren eller SCB en befogenhet alt utfärda anmaningar.

Lagrådet påpekar att några liknande bestämmelser inte har
meddelats för granskningsorganet. Enligt lagrådet blir dess befogenheter därmed
oklara.

Enligt min mening har den oklarhet som i dessa delar
vidlåder det remitterade förslaget undanröjts genom de ändringar somjag har
föreslagit i 14 §. Härigenom måste det anses framgå att granskningsledaren
ingår i granskningsorganet och således utövar sina befogenheter på organels vägnar.

Lagrådet föreslår att granskningsledarens rätt att enligt
16 § andra stycket delegera sin befogenhet atl begära in upplysningar riktas
till någon annan inom granskningsorganet i stället för till en förtroendeman
eller en Qänsteman hos kommunen.

Jag kan ansluta mig till delta förslag.

Enligt 14 § andra stycket i det remitterade förslaget får
två eller flera kommuner efter samråd med SCB inrätta elt gemensami
granskningsorgan. Lagrådet påpekar att formerna för denna samverkan inte är
närmare angivna i förslaget och inte heller berörda i remissprotokollet.
Lagrådet anser att kommunalförbundslagen närmast kommer i fråga. Å andra sidan
kan det enligt lagrådet förefalla väl långtgående" atl tillämpa dess
bestämmelser i förevarande sammanhang. Lagrådet anser att ett klarläggande är
önskvärt.

Somjag tidigare har antytt har Jag efter förnyade
överväganden kommit fram till att möjligheten för två eller fiera kommuner att
inrätta ett gemensamt granskningsorgan kan slopas. Denna möjlighet utnyttjades
inle vid 1980 års allmänna folk- och bostadsräkning och Jag gör nu den
bedömningen att den inte heller fyller något praktiskt behov vid FoB 85.

18 och 20 §§

Jag instämmer med lagrådet i att 18 och 20 §§ bör ändras
så, alt det klart framgår vilken länsstyrelse som får utfärda
vitesförelägganden och vilken länsrätt som skall pröva frågor om utdömande av
förelagt vite. Det bör vara länsstyrelsen resp. länsrätten i det län där
uppgiftsskyldigheten skall fullgöras.

s. 157 Kontrollera mot PDF

Prop. 1983/84:85 157

Av 10 § i dess nya utformning kan utläsas var
uppgiftsskyldigheten skall fullgöras. Där anges sålunda till vilket
granskningsorgan som personblanketten resp. fastighetsblanketlen skall ges in.

1.3 Förslaget fill lag om skyldighet att ange
arbetsställenummer, m.m.

Förslaget till lag om skyldighet att ange arbetsställenummer,
m. m. lämnas i och för sig utan erinran av lagrådet.

le

Emellertid bör i 7 och 9 §§ denna lag - i linje med de
nyss förordad' ändringarna i 18 och 20 §§ förslagel till lag om 1985 års folk-
och bostadsräkning - las in motsvarande bestämmelser om vilken länsstyrelse
och vilken länsrätt som är behörig all utfärda vitesförelägganden resp. att
pröva frågor om utdömande av förelagt vite.

Var ifrågavarande uppgiftsskyldighel skall fullgöras
följer av 37 § 4 mom. taxeringslagen: kontrolluppgiften skall lämnas till den
lokala skattemyndighet där den uppgiflsskyldige år registrerad som
arbetsgivare.

1.4 Förslaget till lag om ändring i taxeringslagen
(1956:623)

Med anledning av vad lagrådet anfört i fråga om förslaget lill
lag om ändring i taxeringslagen (1956:623) har detta ytterligare övervägts.

Efter förnyat samråd, med chefen för finansdepartementet
har Jag därvid kommit fram till att den föreslagna hänvisningen i 37 § 2 mom.
taxeringslagen kan avvaras. Jag förutsätter bl. a. att statisliska
centralbyrån kommer alt lämna berörda arbetsgivare tillräcklig och adekvat
information i nu ifrågavarande avseende.

De lagförslag som Jag nu lägger fram avser således ingen
ändring i taxeringslagen.

1.5 Redaktionella ändringar

Slutligen förordar jag några ändringar av redaktionell art
i de båda lagförslag som nu läggs fram.

2 Hemställan

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen att anta
de av lagrådet granskade förslagen till

1.
en lag om 1985
års folk- och bostadsräkning,

2.
en lag om arbetsställenummer
m. m.. båda med vidtagna ändringar.

3 Beslut

Regeringen ansluter sig till föredragandens överväganden
och beslutar att genom proposition föreslå riksdagen alt anta de förslag som
föredraganden har lagt fram.

s. 158 Kontrollera mot PDF

Prop. 1983/84:85 158

Innehåll

Proposition ..................................................................... ..... I

Propositionens
huvudsakliga innehåll ............................. ..... I

Propositionens
lagförslag ................................................ ..... 2

1
Förslag till
lag om 1985 års folk- och bostadsräkning . 2

2
Förslag till
lag om arbetsställenummer m.m.................. 7

Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 24
november 1983

med beslut
om lagrådsremiss ......................................... ..... 9

1
Inledning ..................................................................... 9

2
Allmänna
överväganden ............................................ 10

3
Uppgifter om
sysselsättning och pendling .................. 11

4
Uppgifter om
hushåll och lägenheter ........................... 15

5
Uppgifter om
yrke och ulbildning ................................ 17

6
Huvudsaklig
insamlingsteknik i FoB 85 ....................... ... 18

7
Integritetsskyddet
...................................................... 19

8
Kostnader .................................................................... 20

9
Genomförandet
av FoB 85 ......................................... 21

10
Upprättade
lagförslag ................................................. 22

11
Specialmotivering
....................................................... ... 22

11.1 Förslaget till lag om 1985 års
folk- och bostadsräkning ,,.. 22

11.2 Förslaget till lag om skyldighel atl
ange arbetsställenummer, m.m 34

11.3 Förslaget till lag om ändring i
taxeringslagen (1956:623) ... 37

12
Hemställan ................................................................. ... 38

13
Beslul ......................................................................... ... 38

Bilaga 1 Statistiska centralbyråns huvudrapport om nya meloder

för folk- och bostadsräkningar (FOBALT) ......... 39

Bdaga 2 Remissammanställning .................................. 105

Bilaga 3 Lagrådsremissens lagförslag ........................ 126

Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 15
december 1983

med beslul om komplettering av lagrådsremissen ........... . 134

Bilaga Datainspektionens yttrande ............................ . 137

Utdrag ur lagrådets protokoll den 12 januari 1984 .......... . 143

Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 2
februari 1984

med beslut om proposition ............................................. . 152

Norstedts Tryciceri, Stockholm 1984

Doktrin (1)

  1. Håkan Strömberg, Normprövning i nyare rättspraxis, FT 1988 nr 4 s. 121, på s. 126 · Hos förlaget (inloggning eller köp)

Hänvisningarna är utvunna maskinellt ur artiklarnas text; artiklarna läses hos utgivaren.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

20 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (17)

17 kopplingar i 10 dokument.

  1. SOU 2024:61 Effektivare kontrollmöjligheter i systemen för rot, rut, grön teknik och personalliggare s. 423 om s. 11 i texten
  2. SOU 2023:47 En utvecklad arbetsgivardeklaration - åtgärder mot missbruk av välfärdssystemen s. 361 om s. 11 i texten
  3. Dir. 2022:68 En översyn av vissa skatteförfaranderegler för att motverka fusk och arbetslivskriminalitet om s. 11 i texten
  4. Bet. 1985/86:KU25 med anledning av granskning av statsrådens tjänsteutövning och regeringsärendenas handläggning om s. 105 · s. 354 i texten
  5. Bet. 1984/85:KU29 angående skärpningar av statistiksekretessen (prop. 1984/85:133) s. 7 i texten

Visa alla 10

Doktrin (3)

3 kopplingar i 2 dokument.

  1. Strömberg, Normgivningsmakten enligt 1974 års regeringsform, 1999 s. 103 · s. 214 i texten
  2. FT 1988 s. 121 Håkan Strömberg, Normprövning i nyare rättspraxis s. 126 i texten