Prop. 1983/84:87

Regeringens skrivelse

1983/84:87

med
redogörelse för svenska företags verksamhet i Sydafrika och Namibia;

beslutad
den 15 december 1983.

Regeringen
överiämnar till riksdagen enligt bifogade utdrag av regeringsprotokoll en
redogörelse för svenska företags verksamhet i Sydafrika och Namibia.

På
regeringens vägnar

OLOF
PALME

MATS
HELLSTRÖM

1 Riksdagen 1983/84. I saml. Nr 87

Skr.
1983/84:87

Skr. 1983/84:87

Utdrag

UTRIKESDEPARTEMENTET PROTOKOLL

vid regeringssammanträde 1983-12-15

Närvarande: statsministern Palme, ordförande, statsråden
1. Carisson, Lundkvist, Feldt, Sigurdsen, Gustafsson. Leijon. Hjelm-Wallén,
Peterson, S. Andersson. Boström, Bodström, Göransson, Gradin, Dahl, R.
Carlsson. Holmberg. Hellström, Thunborg, Wickbom

Föredragande: statsrådet Hellström

Skrivelse till riksdagen med redogörelse för svenska
företags verksamhet i Sydafrika och Namibia

Lagen (1979:487) om förbud mot investeringar i Sydafrika
och Namibia (Sydafrikalagen) trädde i kraft den I juli 1979 (prop. 1978/79:196,
UU 33, rskr 360). Genom lagen begränsas den svenska näringsverksamheten i
Sydafrika och Namibia i syfle bl. a. atl såsom elt exempel för andra länder med
fredliga medel öka det internafionella trycket gentemot apartheidregimen i
Sydafrika. Den sydafrikanska apartheidpolitiken har fördömts av världssamfundet
eftersom regimen är ett hot mot FN-sladgans grundläggande principer. Den utgör
även ett hot mot internationell fred och säkerhet. Delta hot har under det
gångna året ökat genom Sydafrikas fortsatta illegala ockupation av Namibia och
den allt aggressivare destabiliserings-politik som bedrivs mot övriga länder i
södra Afrika.

Enligt 3 § Sydafrikalagen är svensk Juridisk person som
själv eller genom utländskt dotterbolag driver rörelse i Sydafrika eller Namibia
skyldig att årligen till regeringen eller till myndighet som regeringen
bestämmer redovisa hur verksamheten i dessa länder utvecklas. Redovisningen
skall avse produktion, omsättning, antal anslällda, förelagna investeringar och
andra sådana förhållanden som har betydelse för kontroll av efterlevnaden av
lagen.

Regeringen har i förordningen (1979:488) om förbud mot
investeringar i Sydafrika och Namibia föreskrivit att sådan redovisning skall
ges in till kommerskollegium och vara kollegiet tillhanda senast sex månader
efter räkenskapsårels slut. Kommerskollegium skall varje år före den 15 oktober
till utrikesdepartementet lämna en redogörelse för de redovisningar som har
avgetts. En sådan redogörelse avseende år 1982 har nu lämnats.

I enlighet med vad som uttalades i förarbetena till lagen (prop.
1978/ 79:196, s. 42) i fråga om publicering av uppgifter angående utvecklingen
av

Skr. 1983/84:87 3

de
svenska förelagen i Sydafrika och Namibia har inom utrikesdepartementet
utarbetats en redogörelse för de berörda företagens verksamhet i dessa länder.
Redogörelsen, som i allt väsentligt bygger på de uppgifter som kommerskollegium
har lämnat, bör fogas till protokollet i detta ärende som bilaga 1.

Skyldigheten att lämna
redovisning till kommerskollegium gäller moderföretaget i en svenskstyrd koncern
med egen rörelse eller dotterbolag i Sydafrika eller Namibia. Det
koncernbegrepp som lagen därvid utgår från bygger på motsvarande begrepp i
aktiebolagslagen (1975:1385). Det utmärkande för en koncern enligt denna är
bl. a. att ett bestämmande inflytande kan utövas av ell företag,
moderföretaget, över ett annat, dotterföretaget.

Följande
företag har lämnat redovisningar.

FÖRETAG VERKSAMHETSÅRET

1.
Alfa Laval AB 1982

2.
AlveniusAB 1982

3.
Allas Copco AB 1982

4.
AB Bahco 1982

5.
EssdteAB 1981-04-01-1982-03-31

6.
FagerstaAB 1982

7.
A. Johnson & Co HAB 1982

8.
Sandvik AB 1982

9.
SAS . 1981-10-01-1982-09-30

10.
Akfiebolaget SKF 1982

11.
SkegaAB 1982

12.
Rederiaktiebolaget Transatlantic 1982

Av
kommerskollegiels redogörelse framgår bl. a. att vissa förändringar i
förhållande till föregående redovisningsperiod skett vad gäller omfattningen
och utvecklingen av den svenska näringsverksamheten i Sydafrika och Namibia.
Härutöver har uppgift lämnats om att Alvenius AB under hösten 1983 har sålt
sitt sydafrikanska dotterföretag.

Omsättningen hos de
rörelsedrivande dotterbolagen ökade under verksamhetsperioden nominellt med
4%. Med hänsyn till att inflationen i Sydafrika under perioden låg på 14%
innebär den angivna siffran att omsättningen i realiteten har minskat med ca
10% sedan föregående period. Redovisai på koncernnivå har de svenskägda
dotterbolagen ett aktiekapital på ca 9,1 milj. rand (ca 64 milj. kr.), vilket
innebär en uppgång med ca 250000 rand (ca 1,8 milj. kr.) jämfört med föregående
redovisningsperiod. Orsaken till denna uppgång är att redovisningsskyldighet
enligt Sydafrikalagen för första gången föreligger för bolagen Letraset Graphic
Art Products (Pty) Ltd samt Stanley Gibbons (Fly) Ltd. Bolagens sammanlagda
egna kapital ökade under perioden från ca 55 till ca 65 milj. rand (ca

ti Riksdagen 1983/84. I saml. Nr 87

Skr. 1983/84:87 4

385 resp. ca 455 milj. kr.). Del lolala värdet av bolagens
tillgångar minskade under verksamhetsperioden frän ca 188 lill ca 184 milj.
rand (ca 1310 milj. kr. resp. ca 1290 milj. kr). Anläggningstillgångarnas värde
ökade under samma lid från ca 25 lill ca 29 milj. rand (ca 175 resp. ca 203
milj. kr.). Det sammanlagda resultatet före skatt uppgick till ca 9 milj. rand
(ca 91 milj. kr.). Perioden innan uppgick det till ca 13 milj. rand (ca 63
milj. kr.). Antalet anställda minskade under perioden från 3 569 till 3 143
personer.

Under år 1982 avstannade tillväxten i den sydafrikanska
ekonomin. Den ekonomiska utvecklingen drabbade de flesta industribolag, vilket
lett lill alt åtskilliga förelag skurit ner produktionen och friställt
arbetskraft. Det förefaller emellertid som om den utländska företagsamheten i
Sydafrika -dock inle den svenska - ökat sin verksamhel någol under året.

Lagen innebär ett generellt förbud för svenska företag atl
investera i Sydafrika och Namibia. Det finns dock möjlighet enligt 4 § atl
medge undantag från investeringsförbudet. Medgivande fär avse investeringar i vissl
företag under elt år. Undanlaget gäller dock endast för förelag som var
etablerade i Sydafrika eller Namibia före lagens tillkomst. Av förarbetena
till lagen framgår bl.a. (prop. 1978/79: 196, s. 38 fO att man i princip bör
godta att företagen får fortsätta atl investera i sådan utsträckning som är
absolut nödvändig för att de efter hand skall kunna ersätta försliten
utrustning. Undantaget får inte göra det möjligt för företagen all utvidga sin
verksamhet i Sydafrika eller Namibia.

Av de tolv förelag som lämnat redovisning anger sju att
anskaffning av anläggningstillgångar förekommit under verksamhetsåret.

1 tre av fallen, avseende Atlas Copco AB, Fagersia AB och
AB SKF, har anskaffningarna rört investeringar under åren 1981 och 1982 för
vilka undantag från investeringsförbudet har medgivits. Fråga har därvid varil
om ersättningsinvesteringar och investeringar för att förbättra arbetsmiljön.
Vissa av investeringarna har dock blivit siörre än vad som angivits i ansökningarna
om undantag. För de ärenden avseende undantag enligl 4 § Sydafrikalagen som
regeringen behandlat sedan föregående redovisning lill riksdagen lämnas en
förteckning i bilaga 2.

1 två andra fall, avseende Alfa Laval AB och SAS, har det uppgivits
atl gjorda investeringar enligt svensk god redovisningssed har kunnai omkost-nadsföras
under året såsom korttidsrnvenlarier eller inventarier av mindre värde.

Alvenius AB:s numera avyttrade dotterbolag Alvenius Piping
(Pty) Lid har under året införskaffat bl.a. en Qänstebil och en lastbil. Enligt
den bedömning som kommerskollegium har gjort torde bilinköpen vara att anse som
sådana investeringar som får anses strida mot investeringsförbudet i
Sydafrikalagen. Bolaget har inte sökt och erhållit dispens för dessa investeringar.
Kollegiet har erinrat om att Alvenius AB under de två tidigare år, för vilka
redovisning lämnats till kollegiet, utan tillstånd gjort investeringar

Skr.
1983/84:87 5

som omfatlas av investeringsförbudel. Jag delar kommerskollegiels
uppfattning att de nu ifrågavarande investeringarna avseende bilinköpen torde
stå i strid mot investeringsförbudel i lagen. Mot bakgrund av bolagets tidigare
agerande har jag sett myckel allvarligt pä del som nu har inträffat. Emellertid
har jag vid en samlad bedömning av alla omständigheterna stannat för att
förorda att inte gå vidare i delta ärende. Jag har därvid särskilt beaktat atl Alvenius
AB under hösten 1983 har avyttrat det sydafrikanska dotterbolaget och således
numera inte har några ägarinlressen i Sydafrika. Försäljningen har, enligl vad
som uppgivits till utrikesdepartementet, orsakals bl.a. av det rådande
investeringsförbudet.

Som
framgår av regeringens redogörelse till riksdagen för föregående
verksamhetsperiod (Skr. 1982/83:80). förvärvade AB Bahco under år 1981 det
brittiska förelaget Record Ridgvvay Lid., som i sin lur är ägare lill dotterbolagel
Record Tools (Pty) Ltd i Sydafrika. Sistnämnda bolag har under redovisningsåret
dels gjort byggnadsinvesteringar vilka enligt uppgift beslutats och påbörjats
före Bahcos förvärv av företaget, dels investerat i viss maskinutrustning. Enligl
kommerskollegiets uppfattning synes del som om en mindre del av dessa senare
investeringar strider mol förbudet. Företagel har därefter inkommit med
kompletterande uppgifter av vilka det framgår alt investeringar inte gjorts
vilka skulle strida mol inveslering.sförbudel. Jag vill här poängtera att någon
möjlighel all medge undantag från investeringsförbudet för AB Bahco inte
föreligger eftersom bolagel förvärvade det sydafrikanska dotterbolaget efter
lagens tillkomst.

Utöver vad som här redovisats kan noteras all Esselte AB,
som redan tidigare hade ett dotterbolag i Sydafrika, under hösten 1981
förvärvat ett brittiskt bolag, vilket i sin lur ägde två dotterbolag i
Sydafrika. Det ena av dessa dotterbolag har sedermer-a avyttrats. Investeringar
i de sydafrikanska bolagen har förekommit under verksamhetsårel men, enligt vad
företaget har uppgivit, före det svenska överlagandet.

Den typ av
förvärv som AB Bahco och Esselte AB gjort beaklades inte vid utarbetandet av
lagen. Fördel svenska förelaget kan ett sådani förvärv innebära en form av nyelablering
på den sydafrikanska eller namibiska marknaden. Delta strider mol lagens syfle
att åstadkomma en begränsning av den svenska näringsverksamheten i dessa
länder. Denna fråga kommer alt las upp av Sydafrikakommillén (H 1980: 04) som bl.a.
har lill uppgifi alt se över lagen om förbud mot investeringar i Sydafrika och Namibia.
Kommittén skall enligt sina direktiv göra en genomgång av lagens tillämpning saml
med utgångspunkt från denna genomgäng kartlägga möjligheterna för Sverige att
vidta åtgärder riktade mot Sydafrika även på andra områden. Enligt vad Jag har
erfarit kommer kommittén också att bl.a. belysa frågan om svenska dotterbolags
ersättning åt sina anställda under deras militärQänstgöring samt la upp frågan
om koslnadsöverskridanden vid medgivna undantag från investeringsförbudel. Inom
kommitténs uppdrag ligger också att se över möjligheterna till att ytterligare
förkorta hand-

Skr. 1983/84:87 6

läggningstiden
när det gäller företagens redovisning till kommerskollegium. Utredningen avses
vara avslutad under första halvåret 1984.

Möjligheten
till undanlag från investeringsförbudet medför svåra avvägningar i
handläggningen. 1 avvaktan på Sydafrikakommitténs betänkande kommer regeringen
även fortsättningsvis atl inta en restriktiv tillämpning som förhindrar de i
Sydafrika och Namibia etablerade dotterföretagen att expandera men som innebär
att deras verksamhel där tillåls att fortsätta. Principiella ärenden om
undantag från investeringsförbudet kommer även framledes atl anmälas i ulrikesnämnden.

Avslutningsvis
får Jag med utgångspunkt från lagens politiska syften konstatera följande.
Kommerskollegium har bedömt efterlevnaden av Sydafrikalagen som god. Jag delar
i princip denna uppfattning. Den sydafrikanska regeringen har funnit anledning
att varna för ett ökat internationellt hot för sanklionsåtgärder och bl.a.
hänvisat lill utvecklingen i Europa. Den svenska lagen har således i enlighet
med dess syfte medverkat till alt fungera som en politisk signal till
apartheidregimen.

Vidare
har den svenska lagen åberopats i vissa andra länder som elt ■ exempel på
önskvärda åtgärder. I Europaparlamentet, i Nederländerna och i
representanthuset i USA har sålunda hänvisningar gjorts fill den svenska lagen.
Jag måste emellertid konstatera att inget annat land hittills vidtagit en
lagstiftningsåtgärd molsvarande den svenska.

I FN
har Sverige bl.a. under åberopande av den svenska lagen fortsalt att vara medförslagsställare
till en resolution som uppmanar säkerhetsrådet att vidta bindande sanktioner
mot nyinvesteringar och finansiella lån. Resolutionen har fått ett allt bredare
stöd.

Ett
syfte med lagen har varit att visa ett konkret uttryck för vår solidaritet med
apartheidmotslåndel i Sydafrika, Namibia och i närmast berörda länder. Jag
noterar med tillfredsställelse att under den gångna perioden flera berörda
länder och befrielserörelser har uttryckt sin uppskattning över lagen som ett
betydelsefullt inslag i internationella åtgärder mot apartheidregimen i
Sydafrika.

Jag
hemställer att regeringen till riksdagen överlämnar den inom utrikesdepartementet
upprättade redogörelsen för de svenska företagens verksamhet i Sydafrika och Namibia.

Regeringen
beslutar i enlighet med föredragandens hemställan.

Skr.
1983/84:87 7

Bilaga
I

Redogörelse för svenska företags verksamhet i Sydafrika
och Namibia

Allmän
bakgrund

Kommerskollegium
har i enlighet med 7 § förordningen (1979:488) om förbud mot investeringar i
Sydafrika och Namibia i skrivelse den 11 oktober 1983 till
utrikesdepartementet lämnat en redogörelse för de redovisningar som svenska
företag med verksamhet i Sydafrika och Namibia avgett till kollegiet.
Redogörelsen avser huvudsakligen perioden den 1 Januari-den 31 december 1982.

Enligt 3 § lagen
(1979:487) om förbud mol investeringar i Sydafrika och Namibia skall
redovisningarna inlämnas av svenska Juridiska personer som själva eller genom
utländskt dotterförelag driver rörelse i Sydafrika eller Namibia. Redovisningen
skall enligt 6 § upprättas med iakttagande av de allmänna redovisningsprinciper
som skall tillämpas av den svenska Juridiska personen.

Informafionsskyldigheten

Kollegiet
har till sin redogörelse fogat redovisningar från Alfa Laval AB, Alvenius AB.
Atlas Copco AB, AB Bahco, Esselte AB, Fagersta AB, A. Johnson & Co. HAB,
Sandvik AB, Scandinavian Airlines System, Aktiebolaget SKF, Skega AB och
Rederiaktiebolaget Transatlantic.

Samtliga
redovisningar utom de för Esselte AB och SAS avser verksamhetsåret 1982.
Esselte AB har avgelt redovisning som avser verksamhetsåret den 1 april
1981-den 31 mars 1982 och SAS har avgett redovisning avseende verksamhetsåret
den 1 oktober 1981—den 30 september 1982.

Svenska
företag i Sydafrika och Namibia

Av
de 36 bolag som ägs av svenska företag eller som svenska företag under år 1982
hade ett avgörande inflylande över, torde 20 få betecknas som rörelsedrivande.

Av
de redovisningar som förelagen lämnat lill kommerskollegium framgår att de
rörelsedrivande dotterbolagen totalt omsatte omkring 287 milj. rand (ca 2000
milj. kr.) under den senaste verksamhetsperioden. Detta innebär en ökning med
ca 4% sedan föregående period. Med hänsyn tagen till inflationen i Sydafrika på
14% har dock omsättningen minskat med ca 10%. Det sammanlagda resultatet före
skatt uppgick till ca 9 milj. rand (ca 63 milj, kr.). Jämfört med året innan
innebär detta en relativt slor minskning. Ett par av företagen redovisade
förlust. Redovisat på koncernnivå

Skr.
1983/84:87 8

har de svenskägda dotterbolagen ett aktiekapital på i
runda tal 9.1 milj. rand (ca 64 milj. kr.). Bolagens sammanlagda egna kapilal ökade
under perioden från ca 55 till 65 milj. rand (ca 385 milj. kr. resp. 455 milj.
kr.). Det totala värdet av bolagens tillgångar minskade under
verksamhetsperioden från ca 188 till ca 184 milj. rand (ca 1310 milj. resp. ca
1290 milj. kr.). Anläggningstillgångarnas värde ökade från ca 25 till ca 29
milj. rand (ca 175 resp. ca 203 milj. kr.). Antalet anställda minskade från 3
569 lill 3 143 personer.

AB Bahco förvärvade i början av år 1981 det brittiska
bolaget Record Ridgway Ltd. Della bolag äger i sin tur det sydafrikanska
bolaget Record Tools (Pty) Ltd.

Esselte AB köpte hösten 1981 det brittiska förelaget Letraset
Ltd, vilket i sin ägo hade två dotterbolag i Sydafrika. Dessa två bolag har
tillkommit i redovisningen. Det ena bolaget såldes år 1982 medan det andra allQämt
ingår i Essdtekoncernen.

Av de redovisningar som förelagen lämnat lill
kommerskollegium framgår att två svenska förelag är etablerade med dotterbolag
i Namibia, nämligen Atlas Copco AB och Skega AB, som båda bedriver
försäljnings-verksamhet i Namibia. SKF har inte något dotterbolag i Namibia men
har del i etl dår verksamt bolag som är exklusiv distributör inom Namibia av SKF:s
produkter.

Den svenska näringsverksamhetens omfattning och utveckling
i Sydafrika och Namibia åren 1980, 1981 och 1982 framgår av bifogade tabell.

Enligt kommerskollegiets redogörelse framgår att av de
tolv företag som lämnat redovisning sju företag anger att anskaffningar av
anläggningstillgångar förekommit under verksamhetsåret. I tre av fallen. Atlas
Copco AB. Fagersia AB och AB SKF var det fråga om investeringar som genom
undantag från investeringsförbudet medgivits av regeringen under åren 1981 och
1982. Det rörde sig här om ersältningsinvesleringar för förslitna maskiner samt
nyinvesteringar i byggnader och annan utrustning som bedömdes kunna förbättra
arbetsmiljön för de anställda. I vissa fall har utgifterna för de genomförda
investeringarna blivit mer kostsamma än vad som angivits i berörda
ansökningarom undantag.

I två andra fall, Alfa Laval AB och SAS. rörde del sig om
investeringar som uppges ha, enligl svensk god redovisningssed, kunnat
omkostnads-föras under året säsom korttidsinventarier eller inventarier av
mindre värde.

Alvenius AB har inte ansökt om undantag från
investeringsförbudet. Under året har emellertid investerats i inventarier. Enligl
kollegiet torde huvuddelen av de företagna investeringarna få anses strida mot
Sydafrikalagen. Det kan tilläggas atl Alvenius även under de tvä tidigare åren
för vilka redovisning inlämnats till kollegiet gjort sådana investeringar som
omfattas av investeringsförbudel.

Del sydafrikanska dotterbolagel lill AB Bahco har under
året gjort

Skr. 1983/84:87 9

byggnadsinvesteringar,
vilka enligt uppgift beslutats och påbörjats före Bahcos förvärv. Vidare har
mindre investeringar gjorts i viss maskinutrustning. Enligt kollegiet
förefaller det som om en del av dessa senare strider mot investeringsförbudet.
Förelaget har därefter till departementet inkommit med kompletterande uppgifter
av vilka del framgår alt några investeringar inle gjorts vilka skulle strida mol
investeringsförbudet. Del kan konstateras att eftersom Bahco förvärvat det
sydafrikanska dotterbolaget efter lagens tillkomst kan bolaget ej medges
undantag från investeringsförbudel.

Esselte AB, som redan
tidigare hade etl dotterbolag i Sydafrika, förvärvade under hösten 1981 elt
brittiskt bolag, vilket i sin tur äger två dotterbolag i Sydafrika. Det ena av
dotterbolagen har sedermera avyttrats. Investeringar i de sydafrikanska
bolagen har förekommit under verksamhetsårel, men enligt vad förelaget
uppgivit, före del svenska övertagandet.

Sammanfattningsvis
konstaterar kollegiet att efterievnaden av Sydafrikalagen, som den framgår av
ingivna redovisningar, är god. De överträdelser som trots detta synes ha
förekommit under verksamhetsperioden, har varit av liten omfattning och
huvudsakligen gällt anskaffningar av tillgångar som inte i någon nämnvärd
mening inverkat på förelagens produktionskapacitet.

s «

• rn 00 o' r« v-i

w-i

O

oc

o » O

.

g

m

1/-1 —

oo' r4

t »

oo

r4'

r-' o'

Tt —

r-i n

ON

(-N|

O r--

r4

o

00

s

o r-

ON (N

Tt

s

■o

cd X) .-
c

Cl cd

cd r

u o

■ — O

n-, Tj-

rj O O sO OO — Tt

r-i

o CJj

chj.5 c

C/1

'c .£?

>

T3 C

01 t/5

[.. DXi — C J'C

'> ■>

00.5 c _ 'c

> c/1

-°'b

i- OJD

i"5

Tt sO — C

ON On

t/J 111
_ , _ CJ

-■ = " tJ- >; se

ti! c/)
CQ <

:z? o »

ö CS

II

6 £

C

•

cti

O'

.:< =

c/3 : <

ii.Sd

C 'u

W

\0 — OO

- 00 r--

i&

On On

Jdj

t/} o

t:
a OJ o

Qu

§ "I

£ - n

'-'■a
cd3

■T3

a>

IX

h- „ T3

> Cl,

cd -J
Cd

<<

„
TJ ("J -o K "J
O "j >> "j

1" u_

• u '

O (/,

i5 - -
= M

i/i (u 1-
5" iS

_' cd i.
Sf • - :? i; . £ ■itzi 'iu, 'i-oo -J H

u (>i
a> i-

CQ

<

CD J t-H CJ . . C/l

oa

<

oa offl

<J <u <u

j:

c

iri

ra

J-i

ra

Cl

D. J=

a,-C

ra

ra

CT3

CQ <

c

00

ra

t/1

c

CJU

ra

aj

(L)

(U

OJ

-

w

4J

:ra

:ra

■■d

OJ

u

o

u

:0

c/1

ra

ra

U-

ra

Uu

UJ

c/1

OJ

Oi)

k-,

DO

£

ra

5P

c

ra

00

(U o

od

a> o

r*~i

"'

r 1

—

■0
«

"a

O

iSdo

'l — > _

o

U-r _

c

c'

rsi

c oo

ri

C « J

3

OO

OO

5:' »

oo

(U

00

u

00

1

1

U 1 OIJ
I

ra ""

1

E

1

fs

a\

o

ö

• ? =

o

cd o

■ — '

o

ra c

dbo

s "

r*-,

■J'

ora

l/"l

•

c

r O

O

— .1-

o

It

o

i "*-

2

ra c

od

c

00

CX)

''

OO

Cd c

00

u.

c

c

• S c

C

T3 0/

OJ

c 13 OJ

(L)

>

It

u

>, « /

<u

>, c

E

tu

>>
H

■o

o

• o

T3

'fl 00 1-

Tjcn )r.

3

T3 tA )n

C JU

-o

o

O

o • c

— CJ

01} c

c

O 'C

oo c

ra

c

OJ

IJ

.="
u

<L)

' — o

OJ

OJ

' — o

u

a

Cl

"c
Cl.

O.

c

QJL

o.

c i2

OJ

OJ

OJ

U t-

OJ

It '

ra Ii

(U

u 1

- il

c/3

c

ly.

c/1

4j t/1

c/1

It —

u.

c/)

OJ """

>

o

>

>

■
v,

■O

OJ

<:<<

_Gp< <

OU (

u.<

oo i/i

_

rj

fl

■

'Sv.

.C

'■BU

r-

X

■-OUJ

soi

o
5 -

c :cd

< ts

o'

av —

r'oO

» .

— NO

o

f*-l

00 r

o

ON

o

0\ O

rJ

00

00 r-

— Tt

f

—

On

m —

Tt o'

Tt ri

Ttr-; Tt'o

00 o ri" v £ )"

■•!S

1/ -o > c CO cd

o

ra

ra

Q

<c

in

< o

CO o

OD

o o

1

< C £

-

o o

1

1

<

en

s

I

o"

1/5 00

3 C/5

ra

£

00

tu

cd

c

CJ

ra 1*

<I"

m

00

o

u

c

-o

cd

c

a

3

F

Q.

o

U

-J""-

a. ■

■.
~ i'' S

, t/1 o.
.ti

o. u

.C.2 gis: "5

i"W ö -e

'"COr;
u :s

u-LL. Si o

> c/)
E

i "2 oJ

cd :0

O 00

a. CO "> — . o

t -o -o

00 .-. .t

+

; S « " "

t CQ a.

CJ

cd

Li_,
t/3

CO a

s<-S

.5

c

OJ

ra 3 c/3 r: 1

Ucd -a<y • a" £

C

o

-J c-)<

-C >. c/1 ->~ X ra — _ • rti

'eb « >- « - « -Jiti> r,

c i 00" cd — '
Cd ~

SlJD Si-f-w CJ

c

a>

ra

ra

O

i/i

c

'-H

<*i

C

ffl

Sas

<

c < •

ra

|I-

<CJ'

Vi

O

_

On —

—

Os

.g

5 <i: cd

",C

>
° - "S ° Z 3

-r- oo~

? 2 O CL -

5

CQ < cd

00

tu c/)

" D.

|<c3

CO —

+

t/1 cd ,

° --fe

U ~ /

QJ L, cd

00 qj t/1

tn 00

5J O

J3 C C

i- C tu

tu o > c

5 "
-o!

■g 3;

2 ■:'

ocd J.
>,-------- -

i" u g' o o t;

■o = o o c:

c c c

s<

SJ

tu U Q O O C

\n

00

00 ON

C

<u

E

ra

(/)

u

OJ

00

>

p

<

G

03

CJ

Q.

<

O

cd

U

t/1

03

<

U-

.1

i

">

CO

• O

CQ

c cd

<

CO

tu I

001;

OJ • ■

So S t"
1-

' S8 ' S"5 £ _i..S PO 3 « := - c

I 2

ia

CQ 3
- •

SS 2 = 28oE

o t— o 00

3 aC Cd 2 " _. ii

Ö t

O __

r- —

„ .5
öö

c j 00
'J2 C/1 >,

cd E - E.B-S

= "■!
t

1/3 -* '

. tu

i

,S c

j 00 t/1 00 cd >,

UD

iS.5 i: !d S Cd t/1 .: 00 :ii

t/1 cd O)

rt E 4i
"C

Ec/i _
Ii

cd t_ OJ

• c'C tu
cd

o , ,
CJ c <u

5i UJ
o — -o

CQ

■O

!c3

E "

Cd o-

>

T3 cd

i5 00

to c

tcd 5>

lo

E IS

>-E Z o

"52

Skr.
1983/84:87

bi)

"il

>

O

■/)

c

'U

00

c

OJ

00

'V5

OJ

OJ

CiS

XI

<u

-a

'/I

c

ra

:<i

lai

>.

y)

C

ra

:0

(U

yi

-a

C <

:ra

>

Ul

C

ra

.1

ora

:0

x:

u

C

c

<

c

VI

.H

E

13

ra

(S

13

00

ra

ti

u

O

1

12 Bilaga 2

Norstedts Tryckeri, Stockholm 1983